Nya skivor

rar och det är roligt att få lyssna till så många olika instrument. Som fiolspelman tycker jag att t.ex. mandolinen och klarinetten passar utmärkt till folkmusik och de har fått en välförtjänt roll på cd:n. Alla instrument gör ett starkt intryck som i t.ex Mian menuetti där dragspelet först får skina ensamt men sedan får sällskap av gitarr, fioler och alla andra instrument. De har skapat variation genom olika instrumentkombinationer och låttyper vilket ger skivan en verkligt omväxlande karaktär. Skivan är också intressant ur den synvinkeln att här finns både finlandssvenska och finska tongångar. För mig är den ett lyckat exempel på kultur över språkgränserna och att musiken är ett internationellt språk som alla förstår oberoende av härkomst.

Linnea Holmberg

SKivaN PreSeNterar spelmansmusiken i Esbo från slutet av 1800-talet till idag på ett berömligt sätt och 50-åringen, Esbo spelmanslag, har ju också själv en lång historia att plocka material ifrån. Man valt att göra flera potpurrier på cd:n och lyssnaren får på det sättet en bredare bild av vad som spelats, och kombinationen av melodier har lyckats bra. Här finns pigga mazurkor, t.ex. tre mazurkor från Esbo, men också vilsamma melodier som Hyviä hetkiä och Menuett från Esbo och Träskända

Jag fascineras av att det finns ett tillbakalutat lugn i melodierna även om de är snabba. Många strävar efter att det ska finnas ett driv i låtar hela tiden vilket kan leda till en känsla av jäkt men här har man lyckats undvika det. Esbo spelmanslag har fått till ett så härligt sväng i melodierna att – oj, vad danssugen man blir av den här skivan. Man har svårt att låta bli att stampa takten, tralla med, dansa eller sluta ögonen och bara njuta av vacker musik.

Arrangemangen av Pekka Pentikäinen, Maria Kalaniemi och Armas Halinen är över lag väl gjorda. Man låter alla instrument och stämmor komma tydligt fram utan att något domine-

aléa/ Fredriksgatan

eN SPLitter Ny SKiva är denna CD, som gavs ut 19 januari detta år. Aléa är en duo som består av Aurora Visa och Annika Lyytikäinen. Duon har ända sedan starten uppträtt aktivt på det finländska folkmusikfältet och har både i Finland och i utlandet också uppträtt för publik för vilken folkmusiken är ny. I finska sammanhang är duon också bekant från Huliviliflikat-podcasten, där man med glimten i ögat diskuterar musikerlivet.

Aurora spelar kantele, percussion och sjunger, Annika spelar klarinett, basklarinett och sjunger. ”Varje ljud och ton på det här albumet kommer på ett eller annat sätt från klarinetten, kantelen eller sången”, får vi läsa i texthäftet som medföljer. Det är dock ytterligare två musiker som medverkar på skivan, nämligen Olli Sippola (fiol) och Saija Penttilä (kontrabas). ”Fredriksgatan är en rundtur från feststunder fulla av livsglädje till ungdomens bekymmer och bekymmerslöshet i en tid då man vägrar att bli vuxen”, presenterar flickorna skivan.

På skivan Fredriksgatan får vi höra hur Aurora och Annika har letat efter nya sound och arrangemang. De har också velat testa vad allt klarinetten och kantelen kan bidra med i den här typen av repertoar.

Skivan innehåller tio spår av vilka de flesta utgår från en traditionell melodi, som sedan har arrangerats. Titelspåret Fredriksgatan är emellertid en egen komposition, där kantele och klarinett på ett lekfullt sätt kommunicerar. Här medverkar också Olli Sippola och Saija Penttilä. Bland andra instrumentala spår kan jag nämna Luumäen surkia och Silkesvalsen (efter Lars Orre från Älvdalen i Dalarna, även kallad Söderstens vals, min egen kommentar).

På två spår kan vi höra traditionella folkvisor, Ruvetaan me tytöt och Lilja, men på Aléas eget sätt. Det är bara synd att man inte får veta något om varifrån de olika låtarna kommer (förutom om dem där man av namnet kan lokalisera ursprunget).

Skivan kan köpas direkt av gruppen (alea-duo.com), men finns också att tillgå på de vanligaste strömningstjänsterna.

Åsa Lillhannus

sedan tyvärr inte så mycket mera. Det hade varit trevligt att få veta litet om de olika visornas historia och ursprung.

Nu får vi lyssna och njuta och det är ju inte så illa.

Skivan Irrbloss är utgiven på Try Angle. Kod: TAP2022-01

Åsa Lillhannus

Kusinerna riippa/ Irrbloss

KuSiNerNa Jessica och Niko Riippa har gett ut en ny skiva. Den nya skivan heter Irrbloss och är den andra i ordningen. Den första skivan Vedil innehöll visor, dels egna verk och dels tonsatta dikter av Alexander Slotte. Skivan Irrbloss gavs ut senaste år och innehåller 11 spår med nya visor skrivna och tonsatta av kusinerna själva. Det är också de båda som medverkar på skivan, förutom på titelspåret, där Juho Kinaret är med på percussion.

Jessica (sång) och Niko (gitarr) har sammanställt en skiva som långt har inspirerats av naturen, karg, men också varm, baserat på folkliga toner. Titelspåret Irrbloss, jag följer älvaljus beskriver en vandring i bärskogen, där man riktigt kan se älvorna dansa, uppleva den magiska känslan man kan uppleva mitt ute till skogs och man kanske inte alla gånger vet vart stigen går. I spåret Till min vän kan vi följa med i nostalgiska tillbakablickar på barndomens somrar och vänner. Spåret Rimfrost (En mördarballad) är, precis som vi kan tolka av titeln, vinter, mörk och kall. Men där finns också annat inbakat, stor smärta. Sol och hav är ett spår som å andra sidan förmedlar den härliga känslan på sommaren, då allt är så lätt och bekymmerslöst, skön värme. Med skivan följer ett texthäfte så man enkelt kan följa med i visorna, men

Jensen & Bugge/ Greatest hits

dragSPeLareN Mette Kathrine Jensen Stærk och violinisten Kristian Bugge har känt till varandra ända sedan barnsben, men de lärde känna varandra först på konservatoriet i Odense 2001 då de var på samma klass på folkmusiklinjen. Samma år bildade de folkduon Jensen & Bugge och har sedan dess spelat på olika tillställningar och turnerat runtom i världen. Båda musikerna har tilldelats olika individuella utmärkelser, och som duo mottog de ”traditionspriset” vid Danish Music Award Folk 2012. Albumet Greatest hits släpptes 2021 för att fira deras 20 år som duo. Skivan innehåller några av deras favoritlåtar genom tiderna – en del i nya arrangemang.

Titeln på skivan är verkligen passande. Alla låtar på den är nämli- gen hits! De är valda med omsorg och bildar tillsammans en fin helhet med mycket variation och något för alla. En del låtar är klassiker inom den danska folktraditionen och också välkända utanför Danmark. Exempel på sådana är de tre brudstyckena från Fanø, som inleder skivan. De låtarna är också några av mina personliga favoriter. Sønderhoning är en dansk pardans och melodityp från byn Sønderho på Fanø. Till dansen hör en speciell dansfattning och dansstegen går över 3/4, medan melodierna oftast går i 2/4-takt. Sønderhoningen är speciell för Danmark, eftersom dansen endast förekommit där och inte på övriga ställen runtom i Norden.

En annan klar favorit från skivan är setet Reventlow no. 85 och Fransk Morgenstjerne. Båda låtarna återfinns i notböcker från 1700-talet. Den förstnämnda i Reventlows notbok från Lolland (daterad 1799) och den andra i Rasmus Storms notbok från Fyn (datera ca 1760).

Att Jensen och Bugge båda brinner för att spela till dans är uppenbart. Spelstilen är väldigt dansant, taktfast och energisk. För att använda ett mera vardagligt uttryck så är det bra ”sug” i musiken. Musikerna är individuellt väldigt skickliga och att duon har en lång historia tillsammans skiner igenom då man hör samspelet mellan dem. Melodispel och ackompanjemang varvas om vartannat på ett följsamt sätt och bidrar till en fin uppbyggnad av låtarna. Utmärkande är också soundet på skivan och speciellt dragspelets fylliga och mjuka ljud.

Skivan är en klart värdig manifestation av ett 20-årsjubileum och en hyllning till den danska folktraditionen, framförd av toppskiktet på den danska folkmusikscenen.

Janeta Österberg

dreaMerS’ CirCuS är en folkmusiktrio bestående av Nikolaj Busk, Rune Tonsgaard Sørensen och Ale Carr. De har spelat tillsammans sedan 2009 och hör idag till de mest uppskattade artisterna på den internationella folkmusikarenan.

Langt ud’ i skoven är resultatet av ett musikaliskt samarbete mellan Dreamers’ Circus och den danska barnkören DR Børnekoret (Danmarks radios barnkör). Några av de bästa danska barnsångerna har valts ut och sedan arrangerats av trion. Flera av sångerna är många hundra år gamla och har sjungits i flera generationer som vaggvisor, gruppsånger eller sånglekar. Nu framförs de i nya och levande arrangemang. Innehållet på skivan har också framförts live i DR konserthus, där föreställningen var uppbyggd som en musikberättelse för hela familjen.

Skivan är fantastisk och genomsyras hela vägen av en varm stämning. Barnkören är talangfull och kombinationen av sången och trions kännspaka spelstil är klockren. Balansen mellan sång och instrumentala inslag är fin och musiken framförs i spännande och varierande arrangemang. Kreativiteten i dem är slående och uppbyggnaden av musiken fascinerande. Lyssnaren bjuds konstant på nya intryck och musiken tar allt som oftast en riktning man kanske inte förväntar sig, men som låter självklar när man hör den.

I arrangemangen finns också intryck från andra musiktraditioner. Ett exempel är En pige gik i enge där både melodislingor och fotknackningen som är typisk för folkmusiken i Québec ingår. Förutom att trion själv trakterar flera instrument bidrar gästartister ytterligare till den instrumentala mångfalden, med instrument som träflöjt, vevlira och bağlama. Det lyfter arrangemangen ytterligare en dimension.

En sak som jag speciellt uppskattar är också tanken bakom projektet. Körens dirigent Susanne Wendt lyfter fram att den danska sångskatten också är levande inom barntraditionen, där det kryllar av både finurliga och fantasifulla melodier, rim och ramsor. Därför hoppas hon att projektet gör det möjligt för barnfamiljer att ta del av den skatten på ett nytt sätt och samtidigt öka intresset för att lära ut den till den yngre generationen. Tanken att få ut folkmusiken bland ”vanliga människor” igen och på det sättet hålla traditionen levande är vacker. Speciellt som folktraditionen tyvärr blir alltmer bortglömd och till viss del också mer professionaliserad. Att samarbetet för projektet är mellan ett professionellt folkband och en barnkör gör det också mer effektfullt.

Sammanfattningsvis är skivan i sin helhet musikaliskt komplex och lyssnaren bjuds genomgående på högklassigt musikinnehåll. Jag kan därför varmt rekommendera den. Den är kanske annorlunda från trions tidigare skivor men i allra högsta grad lika bra. Som de själva uttrycker det strävar Dreamers’ Circus efter att ”åberopa en plats av frihet, en plats för fantasin att flöda i och ett utrymme för drömmar”. Det har man också lyckats med på den här skivan.

Ur ett finlandssvenskt perspektiv är det dessutom kul att det dyker upp låtar som också sjungs och dansas hos oss. Några exempel är Ride ranke, Oppe i Norge och Hønsefødder. Motsvarande bekanta sånger är Rida ranka, Två steg åt höger och Hönsafötter. Att se hur musiken har färdats inom Norden är alltid kul.

Janeta Österberg

Kom ihåg att också du kan skicka in din nya skiva om du vill att den ska presenteras i Fiolen min.

Skicka skivan till Finlands svenska spelmansförbund

Centrumvägen 3 65610 Korsholm

Deadline för material till Nr 2/2023 är

Material skickas in till adressen fiolenmin@spelmansforbundet.fi