Världshorisont nr 3/10, tema Millenniemålen

Utges av Svenska FN-förbundet

Han rappar mot fattigdomen sidan 12

Framsteg på nedrustningsfronten sidan 18

FN-kämpen Ingrid Segerstedt Wiberg sidan 22

Fem år till deadline för millenniemålen

Håll löftet om en bättre värld!

3/2010

FN-NOTISER Foto: FN/Mark Garten

Klimatpanelen IPCC måste reformeras men på ett övergripande plan hyllas dess insatser. Bilden är från polarisen vid Svalbard.

Ris och ros från klimatpanelens granskare Den oberoende granskningskommitté som i mars fick i uppdrag att gå igenom klimatpanelen IPCC:s arbetssätt lade i augusti fram sin rapport. Enligt kommittén behöver IPCC reformeras på flera viktiga punkter. Bl a föreslås stora förändringar när det gäller arbetsledning, insyn samt faktagranskning. Samtidigt är det övergripande omdömet att IPCC:s arbete med rapporterna om klimatförändringar har varit av stort värde.

FN:s klimatpanel IPCC hamnade i blåsväder i vintras sedan ett fel avslöjats i panelens senaste rapport från 2007.

Upptäckten ledde till en stormvåg av ifrågasättanden vilket gjorde att generalsekreterare Ban Ki-moon tillsatte granskningskommittén.

Historiskt när nytt kvinnoorgan ­skapades I en historisk omröstning den 2 juli beslutade FN:s generalförsamling enhälligt att skapa ett nytt FN-organ för kvinno­ frågor. Formellt heter organet The UN Entity for Gender Equality and 2

tion FAO tillkännagav i juli att omvärlden nu har fritt tillträde till databasen FAOSTAT, världens största och mest omfattande statistikdatabas om livsmedel, jordbruk och hunger.

– FAOSTAT är ett kraftfullt verktyg som kan användas inte bara för att se var hunger förekommer, utan också för att bättre förstå varför hunger uppstår, och vad som kan göras för att bekämpa den, säger Pietro Gennari, direktör för FAO:s avdelning för statistik.

Se www.faostat.fao.org Skärpta sanktioner mot Iran Efter ett halvår av förhandlingar antog FN:s säkerhetsråd i juni resolution 1929 som innebär skärpta sanktioner mot Iran.

Två av medlemmarna i rådet, Turkiet och Brasilien, röstade emot medan Libanon lade ner sin röst.

Resolutionen stärker de ekonomiska och militära sanktionerna och kräver att landet upphör med anrikning av uran samt med fredliga medel löser problemen med oklarhet kring landets kärnenergiprogram.

I texten framhålls att kärnenergiprogrammet och landets oförmåga att samarbeta med FN:s atomenergiorgan IAEA innebär en risk att kärnvapenteknologi sprids i strid med internationella regler.

Hård kritik av Inga-Britt Ahlénius mot FN-chefen Inga-Britt Ahlénius lämnade i juli sin post som chef för FN:s internrevision OIOS. Hon avslutade sin tid i FN med att skriva en rapport där hon riktar hård kritik mot generalsekreterare Ban Kimoon. Ban ska bl a ”systematiskt ha försökt motarbeta självständigheten” för henne och hennes organ. Svenska diplomater och bedömare som ombads att kommentera kritiken valde dock att tona ned den. Utrikesminister Carl Bildt sa t ex att ”det är naturligt med en viss spänning mellan kontoren och sekretariatet”.

Inga-Britt Ahlénius utsågs 2008 till Årets FN-vän av Svenska FN-förbundet.

Hon efterträds på posten som OIOS-chef av Carman Lapointe-Young från Kanada.

Grönt ljus för Kosovos ­självständighet Internationella domstolen (International Court of Justice, ICJ) beslutade i juli att Kosovos självständighetsförklaring från februari 2008 inte strider mot internationell rätt. Kosovo har tidigare hört till Serbien och det var Serbien som hade tagit ärendet till ICJ, men domstolen gick alltså på Kosovos linje.

69 länder, däribland USA, Kanada och Japan samt 22 EU-stater inklusive Sverige, har hittills erkänt Kosovo som självständig stat. På Serbiens sida står bl a Ryssland och Kina.

Internationella domstolen är FN:s huvudorgan för juridiska bedömningar och domslut i tvister mellan stater.

Fritt tillträde till FAO:s statistik FN:s livsmedels och jordbruksorganisa-

Schweizare ny ordförande i generalförsamlingen Joseph Deiss från Schweiz har utsetts till ny ordförande i FN:s generalförsamling.

Deiss leder församlingen under dess 65:e session som inleddes i mitten av september. Han efterträder Ali Treki från Libyen.

Den 64-årige Deiss spelade en avgörande roll när hans land för åtta år sedan blev medlem i FN. Han var utrikesminister i Schweiz från 1999 till 2002 och landets president under 2004.

Foto: FN/ Evan Schneider

Carlsson i ny hållbarhetspanel FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tillsatte i augusti en ny högnivåpanel för global hållbar utveckling. Bland deltagarna från regeringar, näringsliv och organisationer märks Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson. Finlands och Sydafrikas presidenter Tarja Halonen och Jacob Zuma delar ordförandeskapet.

Panelens uppgift är att presentera förslag på hur man kan bekämpa fattigdomen i världen samtidigt som man säkerställer att den ekonomiska utvecklingen är miljövänlig och att klimathotet hanteras. Dess slutrapport väntas i slutet av 2011, inför den FN-konferens om hållbar utveckling som ska hållas 2012.

­ mpowerment, men kommer att kallas E UN Women. Bildandet av det nya organet har föregåtts av många års förhandlingar mellan FN:s medlemsstater och lobbyarbete av olika organisationer.

Planen är att det nya FN-organet ska vara igång i januari 2011. De existerande kvinnoenheterna inom FN – avdelningen för kvinnors främjande (DAW), Internationella forsknings- och utbildningsinstitutet för kvinnors utveckling (INSTRAW), kontoret för den särskilda rådgivaren för genderfrågor och kvinnors främjande (OSAGI) samt FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) – införlivas i den nya organisationen.

Presskonferens med den nye presidenten för FN:s generalförsamling, Joseph Deiss, i samband med hans utnämnande i juni 2010.

Världshorisont 3/10

Världshorisont

Peter och Alice, du och jag

Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Twitter: www.twitter.com/­ varldshorisont

M

Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Thorslund Layout: Ambition Tryckeri: Printcenter Annonser: Display. Kontakta Lisa Ljadas, 090- 71 15 00 eller lisa. ljadas@display-umea.se

illenniemålen är det mest storslagna löfte som någonsin givits – en deklaration av kollektivt ansvar för världens fattiga och sårbara.”

Citatet kommer från FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, som försöker få ny fart på projektet nu när fem år återstår till 2015 då målen ska vara nådda. Bland annat har han kallat världens ledare till ett toppmöte i New York, ett möte som pågår i samma veva som denna tidning dimper ner i brevlådan hos FN-vänner i Sverige.

Löftet är alltså givet till de fattiga och sårbara i världen, som Peter och Alice, de två föräldralösa barnen på framsidan av detta nummer. Det är deras liv och vardag det handlar om. Att de ska ha mat för dagen, tak över huvudet och tillgång till rent vatten och en toalett. Att de ska få gå i skolan och få möjlighet att skaffa sig ett yrke, en försörjning. Att de ska ha tillgång till sjukvård och mediciner.

Allt det som är självklarheter för oss som bor i ett rikt land som Sverige.

För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FNförening, medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

3/2010

Han rappar mot fattigdomen sidan 12

Framsteg på nedrustningsfronten sidan 18

FN-kämpen Ingrid Segerstedt Wiberg sidan 22

Fem år till deadline för millenniemålen

Håll löftet om en bättre värld!

Omslagsbild nr 3/10:

Peter Byuzura och Alice Kwizera lever i ett hushåll bestående av bara barn i Rwandas huvudstad Kigali. De får hjälp med mat, ­mediciner och skolgång av en biståndsorganisation.

Foto: Abbie Trayler-Smith / Panos Pictures

Utges av Svenska FN-förbundet

Hur går det då, kommer mänskligheten någon vart med de åtta målen?

Ja, på de allra flesta områden går utvecklingen åt rätt håll. Barnadödligheten minskar, hiv/aids och malaria är på tillbakagång och allt fler får tillgång till rent vatten. I vissa länder och regioner har anmärkningsvärda framsteg gjorts.

Samtidigt går det för långsamt för att merparten av de kvantitativa mål som satts upp till 2015 ska kunna nås. De parallella mat-, klimat- och finanskriserna har bromsat upp processen och i fråga om hungern i världen har utvecklingen sedan 2008 gått åt helt fel håll.

Utmaningarna förblir gigantiska och kompliceras ytterligare av det växande klimathotet. Totalt sett är bilden mörk, men det finns ljuspunkter, skulle man kunna sammanfatta läget.

Lennart Båge var tidigare chef för FN:s jordbruksutvecklingsfond Ifad. Han har ett klokt sätt att tänka kring den splittrade bilden av utvecklingen i världen. ”Vi måste lyfta fram de positiva exemplen och glädja oss åt dem, och använda den inspiration som detta ger till att med kraft angripa de enorma utmaningar som vi står inför”, menar han.

I detta arbete har alla en roll att spela, inte minst vi som tillhör organisationer i västvärlden. Vi måste ligga på våra regeringar om att göra mer och att göra det snabbare. Resultaten för mål 8, det om globalt partnerskap, är skamligt torftiga. Vi måste också kräva krafttag i klimatfrågan, för om vi inte förmår bromsa klimatförändringarna kommer alla ansträngningar på utvecklingsområdet att omintetgöras av allt fler och allt värre väderkatastrofer.

Ytterst handlar det om att bygga en stabil och fredlig värld i samklang med den natur som är grunden för vår existens. Millenniemålen är FN:s försök att på ett ordnat och begripligt sätt pressa den globala utvecklingen åt rätt håll. Må alla goda krafter hjälpa till!

INNEHÅLL av historiska mått för att målen ska nås 4 Enkrävsmobilisering samarbete mellan FN-förbunden i Sverige och Sydafrika 7 Nytt kvinnor om dagen dör av orsaker 8 950 relaterade till graviditet framsteg med 10 Häpnadsväckande millenniemålen i Rwanda

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

rapparen Tariq Khan vill väcka och aktivera människor 12 23-årige Faktablad med grafik: Så går arbetet de åtta målen 13 med om kärnvapen ett av flera 18 NPT-mötet goda nedrustningstecken Segerstedt Wiberg, en varm 20 Ingrid FN-vän under hela livet

Millenniemålen

Hoppet minskar om att millenniemålen kan nås i tid

Knagglig väg mo Foto: Chieko Ishikawa/UNFPA

Den 20-22 september samlas världens ledare till toppmöte i New York om millenniemålen.

Fem år återstår till deadline 2015 och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har tagit detta tillfälle i akt för att försöka få ny kraft i arbetet. Exempel från olika delar av världen visar tydligt att målen kan nås, med rätt politik och rätt satsningar. Samtidigt krävs en mobilisering av historiska mått om vi ska hinna ända fram på den tid som återstår.

F

N:s utvecklingsprogram UNDP har spelat en nyckelroll i det omfattande globala millenniemålsprojekt som FN och Kofi Annan drog igång vid millennieskiftet. På kontoret i Stockholm arbetar Monica Lorensson som en av tre personer. Hon beskriver den känsla av beslutsamhet som rådde när målen formulerades och lanserades.

– Det var ett nytt årtusende och den allmänna uppfattningen var att det var dags att förpassa fattigdomen i världen till historiens sophög. Därför var man tvungen att hitta ett koncept som skulle få fart på världens länder. Utmaningen var att komma fram till något som verkligen skulle användas och inte hamnade i bokhyllan, säger hon.

Millenniemålen, som världens länder enades om vid millennieskiftet, utgör i praktiken den globala ­utvecklingsagendan. Men vägen är knagglig och trots framsteg minskar hoppet om att målen kommer att nås i tid. Bilden är från Vietnam.

4

BLANDAT RESULTAT Idag, tio år senare, kan vi konstatera att resultatet av projektet är mycket blandat. I vissa länder och regioner har stora framsteg gjorts. I Afrika söder om Sahara, den Världshorisont 3/10

Mi llenni emålen

region som gjort minst framsteg, ökade t ex andelen barn som går i skolan från 58 procent 1999 till 76 procent 2008. Och i Ostasien har tillgången på dricksvatten ökat med 30 procent från 1990 till 2008.

Samtidigt är den övergripande bilden dyster. De senaste två årens parallella mat-, klimat- och finanskriser har satt ovälkomna käppar i utvecklingshjulen.

Om ansträngningarna inte accelererar kraftigt är bedömningen att endast det första och övergripande målet om en halvering av fattigdomen kommer att kunna nås globalt till 2015.

Monica Lorensson säger att fokus nu måste ligga på att få till en kraftsamling kring målen och förnyade åtaganden från de politiska ledarna. Hon vill helst inte gå in på vad som ska ske efter 2015.

– I dagsläget är vårt huvudmandat att springa med målen så långt det går och försöka komma i mål. När Ban Ki-moon var i Sverige förra hösten var han väldigt tydlig med att det är för tidigt att tala om en plan B. ”Vi har gjort våra löften och vi vet vad som krävs, nu gäller det att komma så långt som möjligt under den tid som vi har,” var hans budskap, säger hon.

GODA KUNSKAPER Med ett helt decenniums erfarenheter finns det nu goda kunskaper om vad som krävs för att nå framgång i arbetet med de olika utvecklingsfrågor som tillsammans utgör millenniemålen. I en rapport från juni 2010 presenterar UNDP en handlingsplan i åtta punkter. Jobbskapande tillväxt, grön energi, stärkande av kvinnors möjligheter och ett sant partnerskap mellan fattiga och rika länder hör till de faktorer som finns med på listan.

– Det är viktigt att komma ihåg att de olika målen kräver olika typer av insatser, säger Monica Lorensson.

– Genom att exempelvis slopa skolavVärldshorisont 3/10

gifter och satsa på vaccinationer kan man ganska enkelt nå framsteg med utbildnings- och barnadödlighetsmålen. Mål 3, att öka jämställdheten, kräver däremot genomgripande samhällsförändringar.

Här handlar det om att påverka hur människor tänker och att utmana kulturella värderingar. Det är ingen "quick-fix”.

Lorensson nämner vidare att det varit ett problem på nationell nivå att målen varit så långsiktiga och att de ska nås globalt, inte i enskilda länder. För politiker i ett visst land som har mandat under en begränsad tidsperiod blir det inte attraktivt med den typen av mål.

– Att bryta ner dem och sätta upp delmål har därför varit ett bra sätt att arbeta på nationell nivå. Varje land måste också anpassa målen till sin verklighet, och avsätta pengar i budgeten för arbetet, säger hon.

– Vidare är en nyckelfaktor att målen är förankrade på Jan Eliasson högsta politiska nivå, att det pratas mycket om dem och att det finns en levande debatt i landet. De biståndspartner man har måste också sluta upp bakom regeringens ansträngningar.

FÖRSÖKER FÅ FART Med tio år avverkade och fem år kvar till deadline gör nu FN-maskineriet ett försök att få ny fart på det stora projektet.

Förutom en rad rapporter och analyser har Ban Ki-moon kallat världens ledare till New York den 20-22 september med förhoppningen att de ska förnya sina åtaganden för millenniemålen, enas om en handlingsplan och återvända till sina länder med ny energi och beslutsamhet.

Dessutom tillsatte han i juni en grupp ”eminenta personer” som ska fungera som ambassadörer för målen och driva på politikerna och andra aktörer. Med på

Foto: Carina Wint/UNFPA

mot 2015

Sedan 1990 har dödligheten bland barn under fem år i utvecklingsländerna sjunkit med 28 procent. Takten är dock inte tillräckligt snabb för att mål 4 om ­minskad barnadödlighet ska kunna nås.

den 21 personer långa listan finns flera mycket kända och högt respekterade internationella profiler, däribland fredspristagarna Muhammad Yunus (Bangladesh) och Wangari Maathai (Kenya); barn- och kvinnorättskämpen Graca Machel (Sydafrika), ekonomiprofessorn Jeffrey Sachs (USA) samt Jan Eliasson, tidigare svensk utrikesminister och ordförande i FN:s generalförsamling.

MÅL SJU OCH ÅTTA Världshorisont träffar Jan Eliasson en solig sensommardag under ett av hans besök i Stockholm. Han berättar att ambassadörerna har delat upp målen mellan sig. Själv har han fått i uppdrag att särskilt engagera sig för mål 7 (hållbar utveckling), men även för mål 8 (globalt partnerskap) mot bakgrund av hans många erfarenheter av internationellt samarbete, inte minst från tiden som ordförande i ­generalförsamlingen 2005-2006 då han fick kämpa hårt för att få olika länder och grupperingar att samarbeta.

– Takten måste öka om vi ska nå målen i tid. Det krävs framförallt politisk vilja men även en förmåga hos regeringarna att agera. Det krävs också en mobilisering av den allmänna opinionen, att olika grupper engagerar sig och höjer sina ­röster, säger han.

Vidare krävs omfattande samarbete i nya konstellationer, och även ett nytt tänkande kring en bredare arbetsfördelning, fortsätter Eliasson: – Vi kommer aldrig att uppnå målen utan ett delat ansvar och ett mer integrerat internationellt samarbete. Alla aktörer måste engagera sig: FN, regionala organisationer, regeringar, frivilligorganisationer, näringslivet och forskningsvärlden. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

5

Millenniemålen

”

Monica Lorensson

Lennart Båge

– Vi måste dela upp arbetet och jobba på olika fronter. Vi måste sätta problemet i centrum och samla olika aktörer runt det, och angripa det från olika håll, på olika sätt, betonar han och illustrerar med sitt vattenglas mitt på bordet.

GLOBALT PARTNERSKAP Jan Eliasson tycker vidare att det är dags att lyfta fram mål 8 och vikten av globalt partnerskap: – Vi i den rika världen gör alldeles för lite, det handlar ju om att vi ska hålla löften som vi har gjort till världens fattiga.

Sverige för sin del behöver intensifiera arbetet för att förändra jordbrukspolitiken inom EU. Att EU kraftigt subventionerar de egna ländernas jordbruksproduktion och hindrar utvecklingsländer från att få tillträde till världsmarknaden är djupt olyckligt. Sverige bör också ge mer stöd till vattenrelaterade insatser och öka denna andel av biståndet från tre till sex procent.

– Det handlar om att hålla våra löften men också om rättvisa och solidaritet, två fina ord som jag tycker att man ska använda mer! Man ska också komma ihåg att fattigdomsbekämpning till sist blir en säkerhetsfråga, för ju större orättvisor det finns i världen, desto farligare blir det för alla. Världssamfundet slog ju fast 2005 att utveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter är tre grundpelare som alla är lika nödvändiga för mänskligheten.

Saknas en av dem så faller alla, säger Eliasson.

MORALISKT ansvar Lennart Båge var 2001-2009 chef för FN:s jordbruksutvecklingsfond Ifad. Även han tycker att det är dags att sätta fokus på mål 8 och den rika världens ansvar.

6

– Ansvaret för millenniemålen vilar ju primärt på regeringarna i varje land men vi har alla ett moraliskt ansvar att engagera oss för en mer rättvis värld. Om vi tittar på vad den rika världen åtagit sig i mål 8 så ligger vi långt efter på flera punkter. Det gäller t ex biståndet där endast fem länder når upp till den nivå som de lovat. Och den förhandlingsrunda om världshandeln som skulle förbättra villkoren för utvecklingsländerna, ”Doha Development Round”, är fortfarande inte färdig. Det är en negativ signal och det börjar bli en pinsamhet!

– Ett annat exempel där den rika världen skulle kunna göra mycket mer gäller remitteringarna, flödet av pengar som utvandrade personer skickar tillbaka till sina hemländer. Det måste bli enklare och billigare att skicka dessa pengar som har otroligt stor betydelse för ekonomin i utvecklingsländerna.

DUBBEL BILD Ett problem när det gäller att informera och bilda opinion kring millenniemålen är den dubbla bild som framträder om man ser till resultatet av arbetet, fortsätter Lennart Båge: – Det blir mer och mer slående hur det gjorts stora framsteg i vissa frågor på vissa platser, samtidigt som de utmaningar som återstår är gigantiska, som att en miljard människor idag går hungriga.

Det blir lätt förenklade resonemang som bottnar i att folk har svårt att greppa båda bilderna samtidigt, säger han.

– I stället måste vi glädja oss åt och hämta inspiration från den omfattande fattigdomsminskning som skett, framförallt i vissa länder i Asien, och använda detta för att med kraft kunna angripa de enorma utmaningar som vi står inför!

Vi har alla ett moraliskt ­ansvar att ­engagera oss i en mer ­rättvis värld.

”

Både Monica Lorensson och Lennart Båge menar att millenniemålsarbetet inte bara haft betydelse för de miljontals människor som berörts av framstegen, utan även för FN som organisation.

– För FN-systemet har projektet varit mycket viktigt för det har visat behovet av att ha ett FN-system. Millenniemålen är något som alla länder kommit överens om och det ger en mycket stark legitimitet. Det hade inte blivit så tydligt, så synligt och så legitimt om det inte hade skett inom ramen för FN, säger Båge.

– För att nå framgång och få synergi­ effekter har man också varit tvungen att samarbeta internt, inom FN-systemet, så relationerna mellan FN-organen har stärkts och det har bidragit till processen att skapa ett mer enhetligt och samordnat FN. OSÄKER STATISTIK Att få fram säker och färsk statistik har varit ett stort problem för hela projektet.

Man har fått använda officiella siffror även i fall där det funnits misstanke om att de inte varit helt tillförlitliga. I fråga om mål 5 om mödradödligheten, t ex, har uppgifterna varit av mycket varierande kvalitet och ibland inte funnits alls.

Berith Granath är handläggare för utvecklingsfrågor vid Svenska FN-förbundet. Mitt i allt prat om statistik, siffror och procentandelar vill hon påminna om en viktig sak: – Millenniemålen handlar om överlevnad, om liv eller död för miljontals människor. Vi måste komma ihåg att för den enskilda individ vars barn får hjälp att överleva eller vars försörjningsbörda lät�tar så betyder den förändringen allt! n Text: AnnaLena Andrews

Världshorisont 3/10

Mi llenni emålen

Sydafrikas FN-förbund vill få

FN-FÖRBUND I VÄRLDEN I FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations) ingår 100 FNförbund från olika delar av världen.

fart på millenniemålen

H

erman, en pensionerad professor i utvecklingsinriktad utbildning, har varit ordförande för UNA-SA sedan 2005. Tidigare har han bl a undervisat i tio olika länder och arbetat med en lång rad samhällsprojekt. Han vill att hans insats i FN-förbundet ska bli mindre akademisk, och mer handla om att åstadkomma verkliga förändringar.

– I Sydafrika är klyftan mellan de rikaste och de fattigaste den största i ­världen.

Regeringens politik har utvecklats på ett sådant sätt att klyftan växer. Vi måste övertyga mannen på gatan om att hans behov kan tillgodoses. Vanliga människor måste sätta press på sina lokala myndigheter, säger Herman.

– Människor är frustrerade och vet inte hur de ska få fram sina åsikter. Det gör att gräsrotsprotesterna ibland blir destruktiva. Vi vill lära människor att tänka på ett annat sätt. Vi måste hitta nya metoder i galenskapen.

FRIVILLIGT ARBETE FN-förbunden i världens olika länder är icke-statliga organisationer som bygger på frivilligt arbete. I Sydafrika arbetar FNförbundet just nu intensivt med att informera människor om FN:s millenniemål.

Man försöker få till stånd möten med andra organisationer, nyckelpersoner från myndigheterna och vanliga medborgare i syfte att diskutera utvecklingen i Sydafrika med millenniemålen som utgångspunkt.

– Vi kommer att arbeta med informaVärldshorisont 3/10

Foto: Svenska FN-förbundet

I ett land där myndigheternas oförmåga att tillgodose människors behov möter allt starkare protester behövs det ”nya metoder i galenskapen”, som Harold Herman, ordförande för Sydafrikas FNförbund, uttrycker saken. Detta är något som förbundet – the United Nations Association of South Africa, (UNA-­SA) – arbetar med.

Harold Herman är ordförande för FN-förbundet i Sydafrika och även vice ordförande i WFUNA, FN-­förbundens världsfederation.

tionskampanjer gentemot allmänheten under åtminstone ett år. Det finns åtta mål och vi måste komma framåt med dem. De handlar alla om att förbättra villkoren för medborgarna; om praktiska, grundläggande mänskliga behov, säger Herman.

– Den genomsnittlige sydafrikanen känner inte till millenniemålen och det vill vi ändra på. Vi vill också få människor att aktivera sig i dessa frågor, vi vill dra in olika samhällsaktörer i processen och vi vill även ta reda på vad regeringen gör för att målen ska nås.

Förbundets millenniemålskampanj ingår i ett samarbete med FN-förbunden i Tanzania och Sverige och har fått ekonomiskt stöd från Sverige. Herman planerar bl a att gå ut med information till press­ en, att arrangera debatter och att värva departementsfolk till kampanjen. Skolor kommer också att engageras så att informationen når ut till unga människor.

MEST STUDENTER UNA-SA bildades på FN-dagen 2003 vid universitetet i västra Kapprovinsen där Herman vid den tidpunkten var chef för institutionen för utbildning. Man har genom åren arbetat med t ex odling i

kåkstäder, miljövård för skolelever och FN-rollspel. Idag finns avdelningar vid sex olika universitet och de flesta av de ca 1 500 medlemmarna är studenter. Men Herman vill bredda medlemsbasen och nå ut även till andra delar av samhället.

Samtidigt som Harold Herman jobbar med att bygga upp ett FN-förbund i Sydafrika är han djupt engagerad i att få igång FN-förbund i andra afrikanska länder. Detta gör han i sin egenskap av vice ordförande i WFUNA; World Federation of United Nations Associations.

– Det är svårt att starta organisationer i Afrika och det finns inte så många FNförbund här, säger han.

– Den politiska aspekten gör FN kontroversiellt och leder till att en del länder inte ger organisationen sitt stöd. Men det arbete som FN gör är bra och nödvändigt. Det finns ingen annan aktör som kan greppa de globala frågorna på samma sätt som FN, säger Herman. n Text: Yazeed Kamaldien Översättning: AnnaLena Andrews Läs mer om Sydafrikas FN-förbund på www.unasa.org.za

7

Millenniemålen Foto: Arlene Alano/UNFPA

Av de åtta millenniemålen har framgångarna varit minst i fråga om mål 5, det om mödradödligheten.

På bilden blir en gravid kvinna i Taguig City, Filippinerna, undersökt av en barnmorska.

Minst framgång med millenniemål 5

Politisk vilja att rädda kvinnors liv saknas ”Varje kvinna som dör ’mödradöden’ dör i onödan. Det som saknas är politisk vilja att rädda kvinnors liv”, säger Anneka Knutsson på Sida. Hon tror inte att millenniemål 5 kommer att uppnås i tid. Men det finns ljuspunkter i ett annars kompakt mörker. Den globala satsningen på utbildning av barnmorskor är en.

Utbildningen av ”icke-läkare” i Afrika är en annan.

F

örutom att ge kvinnor vård och service kan barnmorskor också stärka deras rättigheter och därmed öka deras möjligheter att överleva, säger Anneka Knutsson som är chef för Sidas avdelning för hälsa och kunskap.

Nyligen kom siffror som pekar på att mödradödligheten i världen minskar för första gången på 30 år och att man därmed är på väg åt rätt håll när det gäller millenniemål 5 – att minska mödradödligheten med 75 procent från 1990 till 2015. Anneka Knutsson säger att det är

8

glädjande och efterlängtat, men påpekar samtidigt att mödradödlighet är mycket svårt att mäta. Det är oklart om den nya statistiken innehåller siffror över osäkra aborter, samtidigt som 30-40 procent av all mödradödlighet i vissa länder beror just på osäkra aborter.

– Siffrorna visar en tendens, men under alla omständigheter är det för många som dör i onödan. Speciellt som vi vet vad som måste göras.

Dilemmat är att mödradödlighet beror på många olika saker.

– Det är inte som med malaria, det räcker inte med myggnät och profylax, säger Anneka Knutsson.

Sida har i sitt arbete på området valt att fokusera på rättighetsfrågor (exempelvis möjligheten att välja abort), tillgång till god mödrahälsovård (även på landsbygden och med hänsyn tagen till att nio av tio kvinnor i vissa länder föder i hemmet) samt stärkande av hälsosystemet så att det finns mer kvalificerad vård att remittera komplicerade fall till.

Utbildning av barnmorskor är en viktig del av ekvationen. Världshälsoorganisationen, WHO, slog nyligen fast att det behövs minst 350 000 fler utbildade barnmorskor till 2015 om millenniemål 5 ska nås.

– Barnmorskorna är ryggraden i det här arbetet. De kan arbeta förebyggande och inte bara hjälpa kvinnorna i födslo­ Världshorisont 3/10

Mi llenni emålen

GYNEKOLOG I MOCAMBIQUE Staffan Bergström, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet, jobbar med en annan del av det som krävs för att reducera mödradödligheten. På 1980-talet var han stationerad i Moçambique som gynekolog. Ett lågintensivt krig pågick och skadade kunde inte ta sig in till städerna; det fanns inga transporter, inga säkra vägar. Och framför allt inga kirurger.

– Men plötsligt märkte vi att det kom in kejsarsnittade kvinnor från platser där det inte fanns läkare, berättar Staffan Bergström.

Dåvarande hälsovårdsministern gav honom och hans kollegor i uppgift att hitta de personer som opererade ute på landsbygden, att välja ut de duktigaste och utbilda dem. 1984 startade den första treåriga utbildningen för blivande ­“técnicos de cirurgia”.

Idag är antalet ”icke-läkare” över 80, och idén har anammats av flera länder.

Staffan Bergströms forskningsgrupp har nämligen visat att 90 procent av kejsarsnitten på distriktssjukhusen i Moçambique, Malawi och Tanzania utförs av just dessa så kallade ”icke-läkare” och att de dessutom stannar kvar på landsbygden, medan de ”riktiga” läkarna flyr till städerna.

– Om man inte gjorde de här kejsarsnitten i de fattigaste områdena så skulle en stor mängd av de här kvinnorna ha dött, säger Staffan Bergström.

Foto: Tommy Söderlund

”Millenniemål 5 har satt press på länder som ­Liberia, Etiopien och Zambia”, säger Staffan ­Bergström, läkare.

Världshorisont 3/10

Han tror att det är millenniemål 5 som satt press på länder som Liberia, Etiopien och Zambia och fått dem att intressera sig för projektet.

– Alla vet att det här är vår tids stora skandal men jag är övertygad om att vi kommer att se en reducering av mödradödligheten runt 2030-2040. ”Ickeläkare” är en väg ut ur dilemmat, säger Staffan Bergström vars projekt för fem år sedan tog ett nytt steg när man initierade en kirurgiutbildning för barnmorskor, för att dessa ska kunna jobba i team med ”icke-läkarna” och avlasta dem.

Staffan Bergström pekar på att oavsett bristen på resurser så är den absoluta flaskhalsen mänsklig kompetens.

– Det kommer att ta två-tre genera-

”

Alla vet att det här är vår tids stora skandal

”

tioner innan vi har utbildat tillräckligt många barnmorskor och kirurger. Man kan bygga upp sjukhus och vägar relativt snabbt men inte mänsklig kompetens.

Men jag ser inte det här arbetet som en punktinsats utan som en fundamental förutsättning för att vi ska kunna komma åt mödradödligheten, säger han.

Han tillägger att det även behövs andra insatser, exempelvis en höjning av den allmänna utbildningsnivån, för att nå hela vägen.

MAKT ÖVER SINA LIV Anneka Knutsson betonar vikten av att ge kvinnor makt över sina egna liv. Hon har själv arbetat för UNFPA, FN:s befolkningsfond, med utveckling av barnmorskeutbildningen i Bangladesh. Där har mödradödligheten sjunkit drastiskt sedan 1990, trots att ca 80 procent av kvinnorna fortfarande föder hemma. Flera faktorer ligger bakom den positiva utvecklingen: man har satsat på kvinnors och flickors utbildning, kvinnor har kommit ut i arbetslivet och man har fått ned antalet barn per familj till 2,5.

I framgången ligger också det faktum att s k ”menstrual regulations”, i praktiken tidig abort, är tillåten och utförs av utbildad personal. Dessutom spelar användandet av ny teknik som mobiltelefoner en positiv roll.

Foto: Pawel Flato

ögonblicket utan också stärka dem som individer, ge sexualundervisning, tala om för dem att de har rätt att säga nej till sex, informera dem om preventivmedel, och så vidare, säger Anneka Knutsson.

”Barnmorskeyrket har låg status i många länder – att befatta sig med kvinnors blod anses som skamligt”, säger Anneka Knutsson på Sida.

– Jag frågade en barnmorska vad hon gjorde om det uppstod en komplikation som hon inte kunde hantera och hon sa att hon då ringer till läraren hon hade på barnmorskeutbildningen och får vägledning, säger Anneka Knutsson.

BRIST PÅ VILJA Problemet med dålig mödrahälsa och hög mödradödlighet är inte brist på kunskap, utan brist på politisk vilja och ekonomiska resurser. En viktig faktor är att få med sig dem som förfogar över pengarna, finans- och planeringsministrar, och för det krävs ett annat språk.

– Vi behöver tala i termer som de förstår, ekonomiska termer. Vi behöver berätta hur mycket vi sparar samhällsekonomiskt på att sänka mödradödligheten, och lyfta fram att det här inte bara är en personlig tragedi för den berörda kvinnan och hennes familj, utan också en socioekonomisk tragedi för hela byn och samhället. n Text: Viktoria Myrén, frilansjournalist

I Afrika söder om Sahara är mödradödlighet den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i åldrarna 15-49 år. Under 2008 dog många fler afrikanska kvinnor av komplikationer kopplade till graviditet och förlossning än i de pågående konflikterna på kontinenten.

En av fyra kvinnor (15-49 år) har uttryckt önskan om att använda preventivmedel, men har inte tillgång till det.

9

Millenniemålen

Rwanda klarar grundskolemålet:

Justine får gå i skolan Foto: Sven Torfinn / Panos Pictures

Genom att bl a slopa avgifterna och bygga nya skolor har ­Rwanda uppnått målet om skolgång för alla barn. Man är också på god väg att uppfylla de flesta andra ­millenniemålen.

N

är Justine Kobusinges två äldre systrar tvingades hoppa av högstadiet (secondary school) för två år sedan, förlorade Justine allt hopp om att själv kunna fortsätta sina studier.

Grundskolans sex första år (primary school) hade hon klarat utan problem men någon mer undervisning kunde hon inte hoppas på. Hennes ensamstående mamma hade helt enkelt inte råd med tre år till i skolan för alla sina nio barn.

Men i början av året kunde Justine till sin stora förvåning konstatera att hon faktiskt gick i högstadiet. Tidigare var det inte bara pengarna som satte käppar i hjulet. Det gavs heller inte någon högstadieundervisning i närheten, så det enda alternativet hade varit en internatskola.

Det hade inneburit tunga utgifter för Justines redan hårt pressade mamma; inköp av madrass, sängkläder, resväska m m.

Idag är det bara för Justine att stiga upp, äta frukost och vandra de 400 meterna från hemmet till klassrummet

10

i Musenyiskolan. Det var här hon gick de sex åren i primary school. Hon hade aldrig kunnat föreställa sig att skolan skulle kompletteras med ett högstadium.

Men det är resultatet av skolreformen i Rwanda som stadgar att alla barn har rätt till nio års skolundervisning oavsett var de bor i landet. För Justine och hennes familj har det betytt oerhört mycket där de bor ute på landsbygden, 16 mil från huvudstaden Kigali.

AVGIFTER SLOPADES Justine är en av 21 000 elever som kunde gå vidare till secondary school i fjol som ett resultat av regeringens skolsatsning.

Det hela började 2003 då avgifterna för primary school slopades helt. Det ledde så småningom till en 97-procentig närvaro.

När också högstadiet blev avgiftsfritt hade man praktiskt taget nått upp till det andra millenniemålet som stadgar att alla barn ska gå i grundskola 2015.

– Det här är en fantastisk möjlighet.

Om inte skolavgifterna praktiskt taget försvunnit hade Justine och de yngre barnen fått klara sig med sex år i skolan.

Fattiga familjer som vår hade tidigare inga möjligheter att ge barnen en fullständig skolgång, säger Justines mamma, 45-åriga Joyce Kamashazi.

Idag går Justine andra året på högstadiet. Hennes förhoppning är att bli sjuksköterska – ett mål som hon mycket väl kan nå om Rwanda lyckas infria alla de åtta millenniemålen till år 2015.

En bidragande orsak till framgångarna på skolområdet har varit omläggningen till lokalt självstyre för skolorna. De förvaltar nu själva de anslag som den centrala skolmyndigheten tidigare höll i. Samtidigt har både föräldrar och lokalsamhällen fått ett större ansvar för att skolorna fungerar effektivt.

HAR GJORT INTRYCK Rwandas satsning på skolan har gjort intryck på omvärlden. Därför får man nu Världshorisont 3/10

Mi llenni emålen

an mot alla odds

STARTADE FRÅN NOLL Särskilt anmärkningsvärt med Rwandas framgångar är att landet startade från ”noll”. Utvecklingen tog ett stort steg tillbaka efter folkmordet 1994, då miljontals människor miste livet. Rwanda startade därför sitt arbete från en radikalt lägre nivå än andra jämförbara utvecklingsländer.

Förutom skolan har man varit framgångsrik när det gäller att bekämpa malarian, en av Afrikas mest dödliga sjukdomar. Andelen malariesjuka har minskat från 9,3 procent 2001 till 2,9 2006. Bakom siffrorna ligger en landsomfattande distribution av skyddsnät preparerade med insektsdödande preparat. Därtill har man Världshorisont 3/10

infört de senaste behandlingsmodellerna på landets alla kliniker.

Vidare har idag 71 procent av befolkningen tillgång till rent vatten, jämfört med 61 procent år 2000. Det har bl a bidragit till att minska barnadödligheten.

Jämställdhetsarbetet har också gått framåt. Så är t ex hälften av alla parlamentsledamöter kvinnor, den högsta andelen kvinnor i något parlament. Rwanda har också lyckats med konststycket att komma till rätta med hiv/aids, där andelen smittade minskat från 13 till 3 procent mellan 2000 och 2006.

BRIST PÅ MAT Det stora problemet är hur man ska tackla det första millenniemålet, det om halvering av fattigdom och hunger till år 2015.

En aktuell FN-rapport visar att matbristen fortfarande är ett stort problem för många hushåll i Rwanda. Visserligen har andelen underviktiga barn under fem år minskat från 24 till 22,5 procent mellan 2000 och 2005, men hungern är fortfarande ett högst påtagligt problem.

Bakgrunden är att Rwandas ekonomi vilar på en bräcklig grund, starkt påverkad av väderförhållanden och ogynnsamma priser på exportvarorna kaffe, te och tenn.

Den snabba befolkningstillväxten har också gjort det svårt att få till stånd en ekonomisk tillväxt samtidigt som 90 procent av befolkning är småbönder som lever på självhushåll.

– Men det kommer förmodligen att bli lättare att bekämpa fattigdomen så fort satsningarna på de andra millenniemålen ger resultat, påpekar Minega.

Samtidigt vilar hälften av Rwandas ekonomi på biståndsmedel, något som den sittande regeringen helst vill ändra på.

– Vi måste minska inflödet av biståndspengar, annars kan vi ingen framtid som självständig nation, avslutar han. n Text: Eugene Kwibuka, Panos Kigali Översättning: David Dahmén

Foto: Eugene Kwibuka

också stöd från det internationella utbildningsinitiativet FTI (Education for All Fast Track Initiative), ett samarbete mellan givar- och utvecklingsländer för att fullfölja satsningen på grundskola för alla barn till år 2015.

– Skolsatsningen hade inte kunnat uppnås om inte Rwandas regering varit så pass fokuserad och samarbetsvillig, säger UNDP:s platsrepresentant i Rwanda, Aurelien Agbenonci.

Rwanda har inte nöjt sig med den tidtabell som FN satt upp utan har en egen strategi för ekonomisk och social utveckling, ”Vision 2020”.

– Den här strategin går i flera avseenden längre än FN:s millenniemål, t ex ska skolmålet uppnås redan i år. Den innehåller också ett ekonomiskt återhämtningsprogram, konstaterar Leonard Rubwabiza Minega på finansdepartementet som har ansvar för Rwandas arbete med millenniemålen.

Med undantag av det första millenniemålet om att utrota extrem fattigdom och hunger är Rwanda endera på god väg, ­eller redan klar, med övriga millennie­ mål. Att landet varit så framgångsrikt beror enligt Minega på att det var lätt att ta till sig målen när man redan hade en egen liknande plan.

Justine Kobusinges framtid ser ljusare ut sedan det blivit klart att hon kommer att få gå klart grundskolan. Till höger på bilden hennes mamma Joyce Kamashazi.

Framsteg med mörk baksida Det råder ingen tvekan om att Rwanda gjort rätt prioriteringar när man tacklat millenniemålen. Men på andra områden, framför allt när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter, visar den nyligen återvalda regeringen oroande tendenser.

Redan i början av året, långt före valet i augusti, tystade regeringen några av oppositionens viktigaste tidningsröster. I juni dödades så den kritiske journalisten Jean-Leonard Rugambage av okända män.

Senare samma månad arresterades en av de främsta företrädarna för oppositionen, Bernard Ntagande. Fler av hans medarbete blev också omhändertagna av polisen.

När sedan människorättsorganisationen Human Rights Watchs representant i Rwanda kritiserade regeringen för att varken utreda journalistmordet eller motivera gripandet av politiska motståndare, blev organisationens platschef utvisad. I mitten av juli mördades även viceordföranden för Miljöpartiet i Rwanda, Andre Kagwa Rwisereka.

Utvecklingen i Rwanda föranledde Aleksander Gabelic, Svenska FN-förbundets ordförande, att göra följande kommentar: – Rwanda har kommit långt efter folkmordet 1994, men omvärlden måste ställa betydligt hårdare krav på politisk frihet och yttrandefrihet.

Text: David DahméN

11

Millenniemålen

Musik för en bättre värld Foto: Kalishakti

Tariq Khan, 23, vill påverka människor med sin musik, få dem informerade och involverade.

MC Lazy är rapparen från Holland som gör musik om FN:s millenniemål.

– Genom mina texter och min musik vill jag backa upp folkets röst, särskilt de fattigas. Men jag tror också att musiken kan få oss att samarbeta bättre, säger han.

D

en 23-årige MC Lazy, eller Tariq Khan som han egentligen heter, startade rörelsen och skivmärket Millennium Music för ett år sedan. Genom rörelsen arbetar han med musik och film för att så frön av medvetenhet om vad som händer i världen, med fokus på FN:s millenniemål.

– Det är viktigt att använda musiken som instrument för att få upp folks ögon för millenniemålen. Människor gör musik överallt i världen och musiken förenar oss.

Tack vare musiken så tror jag att det är lät�tare att arbeta tillsammans för att nå målen.

VILL SKAPA OPINION Det grundläggande syftet med millenniemålen är att erbjuda konkreta verktyg för att förbättra människors livssituation.

Målen ska också kunna användas i olika medier mot en bred publik för att skapa opinion. MC Lazys verksamhet innebär just detta och hans dröm är att göra så många som möjligt medvetna om målen.

– Jag vill särskilt att de som själva har det svårt uppmärksammar målen och på detta sätt hoppas jag att människor – och

12

speciellt ungdomar – börjar tänka på vad målen faktiskt innebär och vad de kan betyda för dem, säger han.

Han arbetar nu med sitt kommande album More than words. Skivan kommer bestå av åtta låtar om vart och ett av de åtta målen. Två av låtarna är färdigproducerade och de övriga ska han arbeta med under årets gång.

Den låt som blev färdig först heter Jamestown och har fokus på rättvis handel, den täcker in mål åtta. I musikvideon befinner sig MC Lazy i Thailand och videon visar bl a bilder av fattiga arbetare som förser västvärlden med olika varor.

ALLA ÄR LATA Den andra låten, som blev klar under våren, heter Guide the children och behandlar mål två om rätten till utbildning.

Den är kopplad till ett skolprojekt som MC Lazy besökte i Senegal förra året.

– Man kan inte nog betona hur viktig rätten till utbildning är för att man ska kunna försörja sig senare i livet. Om barnen startar tidigt så har de en grund att stå på så att de kan bygga sin framtid, säger han.

MC Lazy gör sin musik på engelska för att nå ut med sitt budskap så brett som möjligt. Artistnamnet MC Lazy står för den lättja han tycker sig finna hos oss alla.

En lättja han även kan finna hos sig själv, men som han vill bekämpa. Millenniemålen kan fungera som en väckarklocka för att skapa uppmärksamhet och handling, säger den inspirerande rapparen.

– När jag pratar om lättja så menar jag inte att man inte sysselsätter sig utan mer en lättja som handlar om att man inte skaffar sig kunskap om politiska frågor. Jag tror inte att många är medvetna om vad som händer i världen idag och att systemet vi lever i inte fungerar. Det är ett system som få tjänar på, men inte majoriteten.

Med inspiration från sin resa i Thailand och de dåliga arbetsförhållanden han stötte på där, fortsätter han berätta: – Stora företag vill sälja sina produkter och göra vinst med vilka medel som helst. De exploaterar människor. Genom millenniemålen tror jag att vi har en chans att förändra detta. Målen ser till de människor som blivit drabbade i den globala processen.

– Med det sagt så vill jag få fler människor involverade, informerade och aktiva. Varför? Jo, för att människor är oinformerade, felinformerade och för lata för att ta reda på hur det ligger till. Eller så behöver de helt enkelt motivation. Det är här som musiken kommer in.

POLITISK VILJA AVGÖRANDE MC Lazy kan inte nog betona den politiska viljans betydelse. Individuella projekt och gräsrotsprojekt är viktiga beståndsdelar i förverkligandet av millenniemålen, tillägger han med övertygelse.

– Det tror jag på, för vi kan inte tvinga fram förändring. Förändring kommer när det finns vilja. n Text: Diana Olofsson frilansjournalist

Läs mer och se video på www.whoislazy.com

Världshorisont 3/10

IS HANDEL FN OCH EU FN-fakta Millenniemålen RÄTTV

Blandat resultat när fem år återstår till deadline Fem år återstår nu till 2015 då FN:s millenniemål ska vara uppnådda.

I juni 2010 kom generalsekreterarens rapport om hur arbetet med målen går. Resultatet är blandat.

framsteg har gjorts. Kanske viktigast av allt visar den att målen kan nås när nationella utvecklingsstrategier, politiska prioriteringar och konkreta program stöds av internationella partner. Samtidigt är det uppenbart att förbättringarna av de fattigas levnadsvillkor har varit oacceptabelt långsamma och att framgångar som vunnits med hårt arbete i många fall underminerats av klimat-, mat- och ekonomikriserna”, skriver Ban Ki-moon i förordet.

På en del områden och i en del länder eller regioner noteras stora framgångar, t ex när det gäller att få fler barn att gå i skolan, att öka tillgången på rent vatten och att bekämpa sjukdomar som hiv/aids och malaria. Den övergripande bilden är dock dyster. ”Den här rapporten visar att många

Detta faktablad innehåller en översikt och sammanfattning av läget för de åtta målen.

Mål 1 Utrota extrem fattigdom och hunger »DELMÅL - Halvera andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag till 2015, jämfört med 1990 Fattigdomsminskningen går fortfarande framåt trots svåra bakslag orsakade av den ekonomiska lågkonjunkturen och kriserna för livsmedels- och energiförsörjningen.

Som helhet är utvecklingsländerna fort­ farande på väg att nå målet att halvera fattigdomen senast 2015. Andelen fattiga väntas minska till 15 procent 2015, vilket innebär att omkring 920 miljoner människor då kommer att leva under den internationella fattigdomsgränsen. Det är hälften så många som var i samma situation 1990.

»DELMÅL - Uppnå full och produktiv ­sysselsättning och värdigt arbete för alla, ­inklusive kvinnor och ungdomar Försämring av arbetsmarknaden, utlöst av den ekonomiska krisen, har resulterat i minskad sysselsättning.

Andel människor som lever på mindre än 1,25 dollar per dag 1990 och 2005 (procent)

»DELMÅL - Halvera andelen människor som lider av hunger till 2015 jämfört med 1990

Afrika söder om Sahara

Framstegen med att utrota hungern har stoppats i de flesta regioner. Hungern kan ha nått sin högsta nivå 2009, en av många svåra följder av de globala livsmedels- och finanskriserna . FN uppskattar att över en miljard människor var undernärda 2009.

58 51

Sydasien

49 39

Sydasien exklusive Indien

45 31

Oberoende Staters Samvälde OSS, Asien 6

19

Sydostasien

39 19

Ostasien

60 16

Latinamerika & Karibien 11

8

1990 2005

Västasien 2

2015 Mål

6

Nordafrika 5

3

Utvecklingsländer

46 27

0

10

20

30

40

50

60

Fortsätter på nästa sida.

Mål 2 Grundskole­ utbildning för alla barn

Mål 4 Minska ­­ barna­dödligheten

Mål 5 Förbättra mödrahälsan

»DELMÅL - Alla barn i hela världen, såväl flickor som pojkar, ska kunna fullfölja en grundskoleutbildning, ett mål som ska vara uppnått 2015

»DELMÅL - Minska dödligheten bland barn ­under fem år med två tredjedelar till 2015 ­jämfört med 1990

»DELMÅL - Minska mödradödligheten med tre fjärdedelar till 2015 jämfört med 1990

Betydande framgångar har nåtts i många av de fattigaste länderna för att närma sig målet om grundutbildning för alla barn. Men trots att många länder närmar sig målet med stora steg sjunker hoppet om att på global nivå nå målet till 2015.

Barnadödligheten sjunker men inte fort nog för att målet ska nås globalt. Sedan 1990 har dödligheten bland barn under fem års ålder i utvecklingsländerna sjunkit med 28 procent (från 100 dödsfall per 1 000 levande födda till 72 år 2008). Uppmuntrande tecken är de allt snabbare framstegen efter år 2000 och stora framsteg i flera av de allra fattigaste länderna.

Men av 67 länder med hög barnadödlighet (definierad som 40 eller fler dödsfall per 1 000 levande födda) är bara tio på god väg att nå millenniemålet om barns överlevnad.

Mål 3 Främja jämställdhet och öka kvinnors makt »DELMÅL - Avskaffa könsdiskriminering i grund- och gymnasieskolan, helst till 2005, och i all utbildning senast 2015 Utvecklingsländerna som helhet närmar sig jämställdhet i utbildningen. År 2008 gick det 96 flickor på varje 100-tal pojkar som skrevs in i grundskolan och 95 flickor på varje 100-tal pojkar inskrivna i gymnasieskolan. År 1999 var förhållandet 91:100 och 88:100 för respektive nivåer.

Trots dessa framsteg är jämställdhet i grundskole- och gymnasieutbildningen – ett mål som skulle ha nåtts 2005 – fortfarande utom räckhåll i många utvecklingsländer. För många flickor från fattiga familjer förblir utbildning en ouppnåelig dröm.

Andelen kvinnor i världens parlament fortsätter att öka långsamt, från 11 procent 1995 till 19 procent 2010.

Antal barn som dör före fem års ålder per 1.000 levande födda 1990 och 2008 Afrika söder om Sahara

184 144

Sydasien

121 74

Oceanien

76 60

Oberoende Staters Samvälde OSS, Asien 78

39

Sydostasien

73

1990 2008

38

Västasien

66

32

Nordafrika

2015 Mål

80

29

Latinamerika & Karibien 52

23

Ostasien

45

21

OSS, Europa 26 14

Övergångsländer i Sydosteuropa 30

12

Industriländer 12 6

Utvecklingsländer

100 72

0

50

100

150

»DELMÅL - Uppnå universell tillgång till ­reproduktiv hälsa till 2015 9 Abort 9 och Abort och missfall

missfall

1 Blodpropp 8

1 Blodpropp

8 BlodBlodförgiftning förgiftning

35 35 Blödningar Blödningar 11 11 Andra direkta Andra direkta orsaker orsaker 18 18 Indirekta orsaker 18 Indirekta orsaker Högt blodtryck 18

Högt blodtryck

Orsaker till mödradödsfall, utvecklingsländer, 1997/2009 Orsaker till mödradödsfall, (procent)

utvecklingsländer, 1997/2009 (procent) Mödrahälsan är ett av de områden där klyftan mellan rika och fattiga är mest iögonfallande. Trots att nästan all mödradödlighet går att förhindra med rätt vård dör omkring 350 000 kvinnor i utvecklingsländer varje år av orsaker relaterade till graviditet och förlossning. Medan medicinsk personal assisterar vid nästan alla förlossningar i industriländerna får mindre än hälften av kvinnorna i utvecklingsländerna professionell hjälp när de ska föda.

Att mäta mödradödlighet – dödsfall på grund av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning – är dock en utmaning och uppskattningarna är mycket osäkra. Trots det är bedömningen att världen som helhet gör vissa framsteg när det 200 gäller mål 5.

Källa för text och grafik: FN:s Rapport om millenniemålen, juni 2010.

Läs mer på www.un.org/millenniumgoals

mer långsamt men delmålet att hejda och minska förekomsten av tuberkulos beräknas redan vara nått.

Mål 6 Bekämpa hiv/ aids, malaria & andra sjukdomar

Mål 7 Säkra en hållbar utveckling

»DELMÅL - Hejda och påbörja en minskning av spridningen av hiv/aids till 2015 Hiv-epidemin verkar ha stabiliserats i flertalet regioner, även om förekomsten fortsätter att öka i Östeuropa, Centralasien och andra delar av Asien. De senaste rönen visar att spridningen av hiv i världen verkar ha kulminerat 1996. Antalet aids-relaterade dödsfall var som störst 2004 med 2,2 miljoner dödsfall.

»DELMÅL - Integrera principerna om hållbar utveckling i den nationella politiken och i de nationella programmen och vända trenden att naturresurser går förlorade

3.5

3.0

27.8

3.0

26.3 27.8

30.8

31.4 31.9

30

25

20

15.9 18.3

1.5

15

13.5 15.9

1.5

15

11.3

1.0

9.2

13.5

10

11.3

7.3

9.2

5

0.5 7.3 0

1990

1990

1992

1992

35

25 20

18.320.6

2.0

40

30

20.622.7

2.0

0

29.0

30.0

35

33.4 32.4 32.8 33.4 31.4 31.9 32.4 32.8

22.724.6

2.5

0.5

29.0

30.8

24.6 26.3

2.5

1.0

30.0

40

Människor som har hiv (miljoner)

3.5

Antalmänniskor människor som som har Antal harhiv hiv Antalmänniskor människor som som smittats Antal smittatsmed medhiv hiv Antal dödsfall i aids Antal dödsfall i aids

4.0

1994

1994

1996

1996

1998

1998

2000

2000

2002

2002

2004

2004

2006

2006

2008

0

2008

10

5

0

»DELMÅL - Uppnå universell tillgång till behandling av hiv/aids för alla som behöver det till 2010 Mellan 2003 och 2008 ökade antalet personer som fick bromsmediciner tiofalt – från 400 000 till 4 miljoner. Även om förekomsten av nya infektioner har minskat ökar fortfarande antalet människor som bär på viruset, till stor del p g a de livsuppehållande effekterna av bromsmediciner.

»DELMÅL - Hejda och påbörja en minskning av förekomsten av malaria och andra stora folksjukdomar till 2015 I många länder har arbetet med att bekämpa malaria gått starkt framåt. I Afrika får ett växande antal samhällen tillgång till skydd i form av myggnät. Fler barn behandlas med effektiva mediciner.

Kampen mot tuberkulos i världen går

Människor som har hiv (miljoner)

Människor som smittats med hiv och dödsfall i aids (miljoner)

Människor som smittats med hiv och dödsfall i aids (miljoner)

Antal människor antalmänniskor människor Antal människorsom som har har hiv, hiv, antal som smittatsmed medhiv hiv och och antal som smittats antal dödsfall dödsfalli aids i aids i världen,1990-2008 1990-2008 (miljoner) (miljoner) i världen, 4.0

tillväxten av nya slumbostäder. I absoluta tal ökar antalet människor som bor i slum i utvecklingsländerna och kommer att fortsätta öka under den närmaste framtiden.

Enligt FN:s millenniemålsrapport 2010 behöver delmålet omformuleras.

Avskogningen är fortfarande oroväckande stor i många länder men har saktat av i ett globalt perspektiv. I fråga om utsläpp av koldioxid och de sammanhängande klimatförändringarna finns ett akut behov av resoluta åtgärder.

»DELMÅL - Minska förlusten av biologisk mångfald, uppnå en markant reduktion av förlusten till 2010 Världen har missat målet att till 2010 öka skyddet av biologisk mångfald, vilket får mycket allvarliga konsekvenser. Antalet utrotningshotade arter ökar dag för dag, framför allt i utvecklingsländer. Över­ exploateringen av det globala fisket har stabiliserats, men stora utmaningar kvarstår för att säkra ett hållbart fiske.

»DELMÅL - Halvera andelen människor som saknar hållbar tillgång till rent dricksvatten och godtagbar sanitär standard till 2015 Om nuvarande trender håller i sig kommer världen att nå eller till och med överträffa delmålet om dricksvatten till 2015. Då kommer uppskattningsvis 86 procent av befolkningen i utvecklingsländerna att ha tillgång till förbättrat dricksvatten. Fyra regioner – Nordafrika, Latinamerika och Karibien, Ostasien och Sydostasien – har redan nått målet.

Delmålet om sanitet verkar ouppnåeligt eftersom hälften av befolkningen i utvecklingsländerna saknar grundläggande sanitet, d v s någon form av toalett och möjligheter att tvätta händerna.

»DELMÅL - Förbättra förhållandena för minst 100 miljoner människor som bor i slum till 2020 De framsteg som har gjorts när det gäller delmålet om förbättrade slumförhållanden har inte varit tillräckliga för att uppväga

Mål 8 Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling »DELMÅL - Ta hänsyn till de speciella behoven hos de minst utvecklade länderna, kustlösa länder och små utvecklingsländer som är öar »DELMÅL - Vidareutveckla ett öppet, reglerat, förutsägbart, icke-diskriminerande handelsoch finanssystem »DELMÅL - Ta ett helhetsgrepp på utvecklingsländernas skuldproblem »DELMÅL - I samarbete med den privata sektorn göra ny teknik, framför allt inom information och kommunikation, tillgänglig Bara fem givarländer har nått FN:s mål att ge 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd (Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Norge och Sverige).

Under det senaste årtiondet har utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna fått bättre tillgång till industriländers marknader. Den andel av importen (exklusive vapen och olja) från alla utvecklingsländer till industriländer som inte belades med tull var närmare 80 procent 2008, en ökning från 54 procent 1998. Åren 2008/2009 orsakade finanskrisen en minskning både i värde och volym av i princip samtliga utvecklingsländers handel.

De minst utvecklade länderna drabbades framför allt av de internationella prissänkningarna på olja och mineraler, deras viktigaste exportprodukter.

Utvecklingsländernas skuldbörda lättar och ligger långt under tidigare nivåer.

Mobiltelefonin fortsätter att expandera kraftigt i utvecklingsländerna. Vid slutet av 2009 hade 50 av 100 personer i utvecklingsländerna mobilabonnemang medan endast var sjätte person hade tillgång till internet.

Det här kan DU göra!

Alla behövs i arbetet för att uppnå millenniemålen – tillsammans kan vi påverka utvecklingen så att den går åt rätt håll! Här är några förslag på hur just DU kan bidra:

1

3

5

Organisera dig och höj rösten!

Stöd FAO:s kampanj mot hunger!

Skriv till en världs­ ledare om biståndet!

Kontakta din lokala FN-förening och undersök vad man gör där för att uppmärksamma millenniemålen. Om föreningen inte har någon verksamhet idag kanske du kan vara med och dra igång något? Det finns massor att göra!

Ni kan skriva insändare till lokala tidningar, ”skramla” till FN-förbundets skolmatsprojekt, prata på skolor eller ordna en utställning. Se till att vara med och synas vid lokala evenemang, typ festivaler, marknader och festdagar.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation bedriver en högljudd kampanj mot hungern i världen, ”I’m mad as hell”. Enligt organisationens egna uppskattningar plågas idag en miljard människor av kronisk undernäring och hunger. Kampanjens budskap är att vi inte stillatigande ska låta detta ske utan att vi alla måste höja våra röster och protestera mot detta vansinne. På kampanjens webbplats finns ett filmat budskap och möjlighet för alla att ansluta sig till en namninsamling mot hunger. Se filmen och skriv under på www.1billionhungry.org

Har du ingen FN-förening i närheten kanske du kan höra om det finns intresse för någon gemensam aktivitet på din arbetsplats eller i skolan?

4

Frankrike, Tyskland och Italien är stora och rika länder som har skamligt långt kvar till de biståndsnivåer som de utlovat. Dessutom är de partners med Sverige i vår gemensamma union, EU. Skicka ett e-postmeddelande till dem och påminn dem om att de tillsammans med världens övriga länder år 2000 enades om åtta millenniemål! Skriv att målen är möjliga att nå, men att det omgående krävs att världens höginkomstländer (däribland de själva) höjer sina biståndsnivåer och i övrigt ökar sina ansträngningar att stötta de fattiga länderna (enligt millenniemål 8). Underteckna med ditt eget namn och land.

Läs och diskutera!

2 Stöd FN:s ­skolmatsprojekt!

Kunskaper är grunden för all handling. Ju mer du kan om millenniemålen och de problem de syftar till att lösa, desto bättre rustad är du för att engagera dig i olika sammanhang och för att sprida budskapet vidare till andra.

Gratis skolmat i fattiga länder har positiva effekter på flera av millenniemålen. Det utgör ett direkt bidrag till arbetet för halverad hunger och att alla barn ska gå i skolan. Vidare bidrar det till bl a minskad fattigdom, förbättrad hälsa och flickors skolgång.

FN-förbundet har översatt FN:s generalsekreterare Ban Ki-moons rapport om millenniemålen 2010 till svenska och har även sammanställt diskussionsfrågor till rapporten. Beställ materialet och sätt igång!

Kontakta berith.granath@fn.se eller gå till www.fn.se/butik!

FN:s livsmedelsprogram WFP (World Food Programme) arbetar med gratis skolmat till barn i 60 länder. Här i Sverige samlar kampanjen Skolmat blir kunskap in pengar till WFP:s arbete. Ge ett eget bidrag! Gå till www.fn.se/skolmat eller sätt in pengarna på pg nr 90 00 79-5 (ange ”skolmat”). Du kan också stödja skolmatskampanjen en längre tid genom att bli autogirogivare.

7 Sprid Världshorisont och faktabladet om millenniemålen!

Skicka ditt e-postmeddelande (på ­engelska eller landets språk) till: • Frankrikes predident Nicolas Sarkozy: e-postformulär finns på www.elysee.fr (klicka på ”écrire au président”) • Italiens premiärminister Silvio Berlusconi: segreteria.presidente@governo.it • Tysklands förbundskansler Angela ­Merkel: angela.merkel@bundestag.de

6 Handla miljövänligt och rättvist!

Genom att välja miljövänliga och rättvisemärkta varor påverkar du utvecklingen i världen i positiv riktning. Det finns idag många olika miljömärkningar på marknaden, läs mer på www.konsumentverket.se/ miljo/markning. Läs mer om rättvisemärkning på www.fairtrade.se. Hållbart fiske har också kommit alltmer i fokus under senare år. Vilka fiskar du bör undvika och vilka du kan köpa framgår av Världsnaturfondens fiskguide: www.wwf.se/fiskguiden.

Världshorisont kan beställas i buntar till rabatterade priser. Beställ en trave och ge bort, sprid ut eller sälj! Tidningen bör ha sin givna plats på bokbord och andra evenemang arrangerade av FN-föreningar.

Den bör också finnas med som ett verktyg vid medlemsvärvning. För info om hur du beställer, se längst ner på denna sida.

FN-fakta nr 3/10: Millenniemålen • Text: Lars Eriksson, Berith Granath och AnnaLena Andrews Beställ Världshorisont på FN-förbundets butik på nätet: www.fn.se/butik . Detta faktablad om millenniemålen kan beställas gratis från FN-förbundet upp till tio ex. Skicka ett mejl till info@fn.se.

Köp en väska till en barfotaläkare!

På landsbygden i Bangladesh finns det sällan legitimerade läkare.

Därför utbildas ”barfotadoktorer” som trots en enklare utbildning kan ge grundläggande vård. Efter examen får de en väska med den utrustning som de behöver.

Om du vill stödja denna insats: gå in på Sveriges största biståndsbutik Webaidshop.se och ”köp” en läkarväska. Du kan även skriva ut ett personligt gåvobevis – om du vill ge bort den som present.

Besök Sveriges största biståndsbutik

www.webaidshop.se Världshorisont 3/10

Sh

id Weba

n del

är e op.se

sionen

armis av Läk

17

I maj 2010 hölls den viktiga översynskonferensen för icke-spridningsavtalet, NPT, i generalförsamlingssalen i FN-högkvarteret i New York.

Många stater visade kompromissvilja och konferensen blev en framgång. På bilden talar IAEA-chefen Yukiya Amano.

Historisk islossning på nedrustningsområdet

D

en sjätte augusti högtidlighölls i Hiroshima traditionsenligt minnet av offren i atombombningen för 65 år sedan. Men årets ceremoni markerade också att vi kan vara på väg in i en ny era i nedrustningsarbetet. För första gången deltog nämligen en representant för USA i ceremonin.

På plats i Hiroshima fanns USA:s ambassadör i Japan, John Roos. Även representanter för kärnvapenstaterna Storbritannien och Frankrike deltog samt också, för första gången, FN:s generalsekreterare. Att Ban Ki-moon deltog i ceremonin kan dock inte ses som en lika historisk händelse som att representanter för de nämnda kärnvapenstaterna deltog. Ban och hans företrädare har gjort markeringar på Hiroshimadagen förr, om än inte på plats i Japan. Ban har också varit uttalat nedrustningsvänlig under sin period som generalsekreterare. Lägg därtill att han lär gå till historien som en generalsekreterare som gillar att vara på 18

plats ute i världen snarare än att sitta i FN-skrapan i New York så blir överraskningsmomentet i hans närvaro lågt.

Att det land vars flygvapen fällde bomberna över Hiroshima och Nagasaki deltog är en desto större händelse. För att förstå vidden av detta kan vi tänka tillbaka till 1996. Inom FN-organet UNESCO föreslogs då att Genbakudomen (ruinen av byggnaden strax under Hiroshimabombningens epicentrum) skulle föras upp på FN:s världsarvlista. Detta gjordes också, men i strid med USA:s och Kinas delegater som aktivt motsatte sig att platsen helgades på detta sätt. Några år senare, 2001, förklarade också den amerikanske diplomaten John Bolton (som senare blev USA:s FNambassadör) att bombningen av Hiroshima är exempel på en nödvändig åtgärd som visar varför USA aldrig bör ansluta sig till krigsförbrytardomstolen ICC. Ambassadör Roos höll inget tal under ceremonin i Hiroshima, men i ett ut-

talande från ambassaden förklarades att hans närvaro ska ses som ett bevis på Obama-administrationens stöd för nedrustningssträvandena i världen.

Att atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki fortsätter att väcka starka känslor i USA trots att 65 år gått är dock uppenbart.

TV-kanalen Fox News var snabba med att locka ut sonen till en av besättningsmännen på Enola Gay, planet varifrån bomben fälldes, för att fördöma ambassadör Roos närvaro som en ”outtalad ursäkt” som USA inte borde framföra. ”Detta får japanerna att se ut som de drabbade, som om de inte gjorde något.

Det var de som anföll Pearl Harbor, de slog oss. Vi slaktade inte japanerna. Vi stoppade kriget,” framhöll Gene Tibbets, son till piloten.

Bilden av Hiroshima- och Nagasakibombningarna som något nödvändigt ont sitter djupt inrotad i den amerikanska folksjälen. Detta trots att flera kloka personer redan vid tidpunkten för bombningarna motsatte sig desamma. Detta gäller t ex Dwight D Eisenhower som under kriget var hög militär och sedermera blev USA:s president. Gester såsom USA:s officiella närvaro vid minnesstunden i Hiroshima är därför välkomna och nödvändiga genom att de skapar debatt och i bästa fall ett nytänkande.

Tidigare i år hölls den otroligt betydelsefulla översynskonferensen inom ickespridningsavtalet, NPT, i FN-högkvarteret i New York. Även här spelade USA en central roll i egenskap av en av de två ledande kärnvapenmakterna. Översynerna inom NPT sker vart femte år. 2005, under Världshorisont 3/10

Foto: FN/Eskinder Debebe

Så blev inte fallet. Tvärtom visade många statsparter just den kompromissvilja som behövdes för att ett slutdokument skulle kunna antas. Även om FN-förbundet som nedrustningsvänlig folkrörelse krävde att det vid översynen skulle göras betydligt starkare åtaganden än vad som blev fallet så bör vi vara ganska nöjda. I slutdokumentet från årets konferens finns referenser till de långtgående beslut som fattades vid NPT-konferensen 2000, trots att en del kärnvapenstater (Frankrike kanske starkast) markerade motstånd.

Sammantaget ger översynen tillsammans med andra framsteg (som det nya START-avtalet mellan Ryssland och USA) en bra grund för fortsatta initiativ på nedrustningsområdet. Om USA under Obama fortsätter att driva en nedrustningsvänlig linje så kan väldigt mycket positivt ske inom en nära framtid.

Ett fortsatt problem är dock att Obama behöver vinna över konservativa röster

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tar emot en girland av papperstranor från Hiroshimas borgmästare Tadatoshi Akiba. De 1 000 tranorna av guldpapper står för hopp om en kärnvapenfri värld.

Det finns dock mindre, men betydelsefulla, steg som Obama kan ta utan att behöva stöd i senaten. De taktiska kärnvapen som USA alltjämt har utplacerade i Europa är en delfråga som FN-förbundet arbetat med under de senaste åren. Dessa vapen är en kvarleva från kalla kriget och fyller ingen som helst militär funktion.

Att avskaffa dessa vapen skulle därför inte kosta USA och dess allierade i Nato något.

Om vapnen däremot bibehålls så kommer detta i en snar framtid att kräva att t ex Tyskland skaffar sig en ny sorts stridsflygplan som är kapabla att bära de amerikanska bomberna. I fyra fall bärs nämligen USA:s atombomber i Europa av flygplan

FN-förbundet startar insamling

Världshorisont 3/10

Skribenten är biträdande generalsekreterare vid Svenska FN-förbundet sedan augusti 2010. Dess­ förinnan var han förbundets handläggare för fred, säkerhet och nedrustning.

Foto: FN/ Evan Schneider

Pakistan under vatten FN-förbundet startade i augusti en insamling för att kanalisera medel till FN:s katastrofarbete i Pakistan.

Det var i slutet av juli som häftiga monsunregn ledde till extremt svåra översvämningar i landet. På kort tid förlorade miljontals människor sina hem, sin boskap, sin mark och alla sina ägodelar. Regnen fortsatte falla under flera veckor och i slutet av augusti uppskattades att över 17 miljoner människor drabbats, från Himalaya i norr till Indiska Oceanen i söder.

Många av de drabbade saknade både mat, vatten, kläder, mediciner och tak över huvudet. Bristen på rent vatten och toaletter orsakar stora problem eftersom det leder till att sjukdomar sprids. Barnen är särskilt utsatta. Många vägar och broar

från icke-kärnvapenstater, nämligen Tyskland, Nederländerna, Belgien och Italien.

Detta är i sig ett problem och en ”gråzon” i förhållande till icke-spridningsavtalet.

Frågan var också uppe till diskussion under NPT-översynen, men utan framsteg.

Ur ett europeiskt perspektiv är det också synnerligen angeläget att inte bara de amerikanska taktiska kärnvapnen avskaffas utan också de betydligt större ryska arsenalerna. De senare är dock utplacerade på rysk mark och utgör därför inget problem i förhållande till spridningsdimensionen av NPT, men är naturligtvis obehagliga ändå.

En del debattörer hävdar att USA bör behålla sina vapen i Europa just för att använda dessa i en förhandlingssituation gentemot Ryssland. Frågan är dock om Ryssland ser något förhandlingsvärde alls i USA:s vapen eftersom det inte finns något som helst scenario (inte ens i en extrem vedergällningssituation) där dessa vapen kan bedömas komma till användning. Viktigare initiativ för att förmå Ryssland att minska sitt ”beroende” av taktiska kärnvapen vore att erbjuda parallell konventionell nedrustning, ett återskapat ABM-avtal mot missilförsvarssystem samt europeisk finansiering av skrotandet av de ryska taktiska kärnvapnen. n Jens Petersson

i USA:s senat för att några av de verkligt stora stenarna skulle kunna komma i rullning, t ex en amerikansk ratificering av provstoppsavtalet.

Foto: FN/Eskinder Debebe

Bushs tid som USA:s president, totalhavererade konferensen. Detta berodde till stor del på kärnvapenstaternas ovilja att nedrusta och även på att en del icke-kärnvapenstater ställde alltför orimliga krav.

Misslyckandet 2005 och en hel del andra orosmoment under senare år (Nordkorea och Iran för att ge två exempel) gjorde många nervösa inför årets översyn. Skulle även årets konferens ha havererat så skulle NPT-regimen stå inför en mycket allvarlig kris.

har totalförstörts vilket gör hjälparbetet extra svårt. Vissa områden hade i slutet av augusti fortfarande inte nåtts av hjälp.

Flera FN-organ finns på plats i Pakistan och arbetar intensivt med olika insatser, däribland FN:s livsmedelsprogram WFP, flyktingorganet UNHCR, världshälsoorganisationen WHO och barnfonden Unicef. De pengar som svenska FN-förbundet samlar in går till WFP:s distribution av mat.

“Jag har besökt många katastrofområden, men inget som detta”, sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon vid sitt besök i Pakistan i augusti, och fortsatte: ”Omfattningen av den här katastrofen är så stor – kanske upp emot 20 miljoner människor är direkt eller indirekt drabbade.” Bilden är från Punjabprovinsen.

Ge ett bidrag!

Alla bidrag, små som stora, behövs! Sätt in valfri summa på FN-förbundets plusgiro nr 90 00 79-5 (märk betalningen ”Pakistan”) eller SMS:a ordet FN till 72 909 och bidra med 50 kronor!

19

Från vänster: Lasse Åberg, Linda Nordin Thorslund (FN-förbundets generalsekreterare), Timbuktu, Lena Endre, Carolina Klüft och Hans Rosling.

Jorden runt på 37 minuter Man kan lära sig mycket om utvecklingen i världen på 37 minuter.

Det fick fyra kända svenskar nyligen erfara när de spelade ”Global Casino” med Hans Rosling.

V

ad har mångsysslaren Lasse Åberg gemensamt med skådespelerskan Lena Endre, friidrottaren Carolina Klüft och musikern Jason Diakité (”Timbuktu”)? Jo, de är alla s k good will-ambassadörer för Svenska FNförbundet. Som sådan är det viktigt att ha skaplig koll på läget i världen.

Mot denna bakgrund arrangerade FNförbundet i maj en omgång ”Global Casino” i samarbete med Hans Rosling som blivit internationell kändis för sitt engagerande sätt att beskriva utvecklingen i världen. Rosling är professor i internationell

Världsmiljödagen firades på Skansen Den 5 juni var det Världsmiljödagen och i år var temat biologisk mångfald. FN-förbundet, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och Stockholms FN-förening fanns på plats på Skansen i Stockholm för att berätta om FN:s miljöarbete.

Den internationella lanseringen av dagen skedde i Rwanda där skyddet av de utrotningshotade gorillorna var i fokus. På Skansen fick barn måla hur de tyckte att en regnskog med mycket träd och djur skulle se ut. Vuxna fick in­formation och kunde även ställa sig ­bakom FAO:s ­kampanj mot hunger I’m mad as hell.

20

hälsa och även grundare av Gap­minder, ett nyskapande webbaserat verktyg som beskriver utvecklingen genom åren i olika länder, regionalt och globalt.

DIGITALT SPELBORD Vid spelomgången samlades de fyra ambassadörerna och Hans Rosling omkring ett digitalt spelbord med rutmönster. De fyra fick sedan med spelmarker markera hur långt de trodde att olika länder kommit sedan 1950 i fråga om medellivslängd och antal barn per kvinna. Med en knapptryckning satte Rosling sedan igång spelet och landets utvecklingskurva genom åren började ritas upp.

Efter tio länder hade Lasse Åberg fått flest rätt och vann omgången, men tack vare Roslings livliga förklaringar till de snirklande kurvorna kammade alla ambassadörerna

hem fördjupad insikt om vilka faktorer som avgör om, och hur snabbt, ett land rör sig i riktning mot ökad hälsa och välstånd.

Spelomgången på 37 minuter filmades av Utbildningsradion och kan ses på webben där det också ligger intervjuer med Lasse Åberg, Carolina Klüft och Timbuktu. Lasse Åberg säger i sin intervju att det är svårt att rucka på invanda föreställningar som människor har, inte minst den att världen är indelad i fattiga u-länder och välmående i-länder.

– De här föreställningarna går inte ur i första taget. Det är lättare att byta kalsonger, konstaterar Åberg. n AnnaLena Andrews • Se Lasse Åberg, Lena Endre, Carolina Klüft och Timbuktu spela Global Casino på www.ur.se/play/158416

Lidén tackar för sig med lång intervju Världshorisont har gjort en lång intervju med Anders Lidén, FN-ambassadör 2004 till juni 2010. I intervjun berättar han om trender i världspolitiken, om höjdpunkter och svårigheter i FN-arbetet, om Kofi Annan och Ban Ki-moon, Bush och Obama.

Tror han att Ban Ki-moon blir ­omvald; vad har varit mest ­frustrerande och vilka är de nya bråk­stakarna i FN? Läs hela intervjun på www.fn.se/liden

Världshorisont 3/10

Avtal mot kluster­vapen i kraft Den 1 augusti fick det internationella avtalet mot klustervapen laga kraft tack vare att 30 länder nu ratificerat det.

– Det här är ett viktigt steg mot ett totalförbud av klustervapen. Vi hoppas att den svenska regeringen nu skyndsamt går vidare och ratificerar avtalet, säger Jonas Nyström som är kampanjansvarig på FN-förbundet.

FN-förbundet ingår i det svenska nätverket mot klustervapen som aktivt arbetat för att stärka avtalet mot klustervapen. Över 100 länder har skrivit under avtalet, däribland Sverige, men regeringen dröjer med besked om ratificering.

FN-förbundet i Almedalen Svenska FN-förbundet samarrangerade i juli för tredje året i rad Säkerhetspolitiskt sommartorg i Almedalen. Sommartorget är en gemensam satsning av 15 samhällsaktörer, däribland både frivilligorganisationer och myndigheter, som vill bidra till att säkerhetspolitik diskuteras.

– Samarbetet i Almedalen är ett nytt och spännande sätt att mötas. För FNförbundets del blev det ett tillfälle att betona bl a frågan om mänsklig säkerhet och skyldighet att skydda, säger förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

• Seminarierna på sommartorget finns på http://sakerhetspolitiskt­sommartorg. blogspot.com

Mötesplats på webben för FN-förbundare FN-förbundet har startat en mötesplats online där engagerade FN-förbundare kan träffas och diskutera med andra medlemmar. På mötesplatsen kan man “styla” sin egen sida, skriva en presentation om sig själv, blogga, lägga upp bilder och filmer, diskutera aktuella FN-relaterade ämnen, starta egna grupper och utbyta tips och erfarenheter. Förbundets ungdomshandläggare Sofia Jagbrant ansvarar för sajten.

• Du som är med i en FN-förening eller som går på en FN-skola kan bli ­medlem på: http://svenskafn­forbundet.ning.com

Världshorisont 3/10

Hallå där!

Fänrik Paula Banck ombord på HMS Carlskrona utanför Somalias kust.

Vem är du?

– Jag heter Paula Banck, är 31 år och kommer från Malmö. Är officer till yrket och tjänstgör för närvarande på HMS Carlskrona i Adenviken. Är annars aktiv i Karlskrona/Ronneby FN-förening.

Vad gör HMS Carlskr ona i Adenvik en?

– Fartyget ingår tillsammans med flera andra i EU:s operation Atalanta som har till huvuduppgift att skydda WFP:s mattransporter till Somalia. Vi skyddar också ­annan sjöfart och har mandat att använda våld för att förhindra kapningar i ­närområdet.

Hur är situatio nen just nu?

– Det har precis varit monsunperiod så det har varit lite lugnare ett tag, piraterna opererar i ganska små båtar och hindras av dåligt väder. Men förra veckan kapades tyvärr två nya handelsfartyg. Piraterna lyckades p g a att inga militära enheter var tillräckligt nära.

Hur funger ar mattrans portern a?

– Man lastar ombord maten i Mombasa i Kenya och sedan går vi bredvid och eskorterar lastfartyget till Mogadishu eller Berbera i norra Somalia. Det är ett samarbete mellan WFP, oss och lastfartygets rederi. I Somalia tas maten emot av AUstyrkan AMISOM och WFP:s personal.

Lyckas ni med ert uppdra g?

– Ja, det känns väldigt meningsfullt. Sedan EU-operationen inleddes i december 2008 har inga WFP-transporter attackerats och 400 000 ton mat har kommit fram till Somalia. Och vi vet ju att en stor del av befolkningen är i mycket stort

­behov av den hjälpen.

Vad är din uppgift på fartyge t?

– Vi jobbar i fyratimmarspass och när jag är i tjänst så arbetar jag bl a med ytövervakning, med hjälp av de sensorer som vi har ombord, och med kommunikationen med andra fartyg runtomkring, både dem som vi eskorterar och andra EU-enheter.

Vi rör oss över väldigt stora områden och det är massor med fartyg runtomkring oss som vi samarbetar med.

Hur många person er jobbar på HMS Carlskr ona?

– Vi är ca 130 svenskar och dessutom ett 30-tal personer från andra EU-länder eftersom högkvarteret för EU-styrkan för tillfället finns ombord.

Vad ska du göra när HMS Carlskr ona återvän der till Sverige i novemb er?

– Då kommer jag att fortsätta utbilda och utbildas i de svenska farvattnen.

HMS Carlskrona är Sveriges största stridsfartyg. Från mars till augusti 2010 fungerade det som patrull- och ledningsfartyg för EU:s operation i Adenviken, ”Operation Atalanta”, som i enlighet med säkerhetsrådets resolution 1816 hjälper övergångsregeringen i Somalia i kampen mot pirater. Huvuduppgiften är att eskortera fartyg som transporterar mat åt FN:s matprogram WFP. I augusti tog Frankrike över ledningen för EU-operationen men HMS Carlskrona finns kvar i området till november 2010.

21

En fredsvän

och förebild är borta redaktionssekreterare och flitig skribent.

Det fanns redan flera föreningar i landet som drev fredsfrågorna och talade för internationellt samarbete. Kriget hade satt sina spår även i de icke krigförande länderna och allt fler fick upp ögonen för hur viktigt fredsarbetet är. Redan efter det första världskriget bildades flera föreningar som en reaktion på krigets vansinne. De tre organisationerna Nordiska föreningen mellanfolkligt samarbete för fred, Svenska föreningen för ett nytt folkens förbund och Världssamling för fred – svenska kommittén slogs samman 1944 och kallade sig Föreningen mellanfolkligt samarbete för fred . Organisationen bytte 1951 namn till Svenska FN-föreningen och 1957 till Svenska FN-förbundet.

Ingrid var med i styrelsen 1956-60 och blev dess ordförande under åren 1968 till och med 1973. Under den perioden var Lars Eriksson förbundssekreterare, samma position som idag kallas generalsekreterare .

Hans minnen av Ingrid är mycket positiva.

– Ingrid var mycket kunnig och hängiven och ägnade hela sitt liv åt de frågor som ligger till grund för FN-tanken. Att hon redan var en offentlig person med ett stort kontaktnät och hade suttit i riksdagen var ju bara en fördel för förbundet.

Hon hade stor arbetskapacitet och var samtidigt en idealist i ordets bästa bemärkelse. Som politiker och skribent hade hon många tillfällen att framföra sina och våra åsikter.

Ingrid Segerstedt Wiberg var med och bildade FN-rörelsen i Sverige och blev Världshorisonts ­redaktionssekreterare när tidningen startades 1947. Bilden är från FN-förbundets arkiv.

I

år har den svenska FN-rörelsen förlorat en av sina genom tiderna mest engagerade och aktiva förespråkare.

Ingrid Segerstedt Wiberg har avlidit, nästan 99 år gammal, efter ett liv präglat av medkänsla och hårt arbete för människor som fått sina rättigheter kränkta. Hon 22

arbetade under sina aktiva år bl a som Göteborgs stads flyktingkurator och var en av initiativtagarna till Sveriges första FN-förening, Västsvenska FN-föreningen i Göteborg. Året var 1947.

Tidskriften Världshorisont började ges ut under samma år och fick Ingrid som

Lars minns samarbetet med henne som väldigt stimulerande.

– Ingrid hade humor och var en öppen och generös person. Hon reste mycket mellan Stockholm och Göteborg, där hon hade make och barn, men tog inte ens reseersättning av förbundet som ju inte hade någon lysande ekonomi. Även i riksdagen var hon emot höjningar av riksdagsledamöternas arvoden. Hon tyckte att dessa som redan hade bra ersättning inte skulle Världshorisont 3/10

lägga sig högt över dem de representerade, sina väljare, berättar han.

Ingrid Segerstedt Wiberg var uppvuxen i ett hem där politiken spelade en stor roll.

Hennes far var professor Torgny Segerstedt, chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, som gjorde sig känd som en modig och stridbar antinazist under de år då många mer eller mindre öppet sympatiserade med Hitler eller teg om sina åsikter.

Ingrid beundrade förstås, som så många andra, hans rakryggade hållning och skrev två böcker om sin far med fyrtio år emellan.

Själv lät hon sitt arbetsliv styras av sina ideal – därav uppdraget som flyktingsekreterare.

Under och efter andra världskriget kom många flyktingar till det neutrala Sverige för en fristad och hon var djupt engagerad i deras öden.

Ingrid var med i flera olika sammanslutningar och reste efter kriget ut i ett Europa som delvis låg i ruiner. Hon umgicks med kvinnor från olika politiska partier som alla hade fredsfrågor högst upp på agendan. Att hon hade vänner från det borgerliga lägret till längst ut på vänsterkanten var inte alltid helt okontroversiellt, och i sina memoarer berättar hon om sådana konflikter. Hennes

politiska plattform var liberal, hon satt i riksdagen för folkpartiet. Att hon umgicks med kommunister uppskattades inte överallt och att hon var en borgerlig politiker var inte heller populärt på vänsterkanten. Detta är ett tydligt bevis på hennes integritet.

Om man läser vad hon skrivit framgår det tydligt att hon inte böjde sig för några politiska dekret utan förbehöll sig rätten att kritisera både åt höger och vänster, i all synnerhet om den enskilda människans frihet inskränktes. Hennes hållning resulterade i att hon blev registrerad hos Säpo som opålitlig och en säkerhetsrisk. Under flera år försökte hon utan framgång att få ta del av sin akt. Frågan hamnade så småningom hos Europadomstolen, där hon tilldömdes en symbolisk summa för den skada hennes rykte eventuellt hade lidit. Hennes integritet var stark, och viktigare än partipolitiken var sakfrågorna, där ledstjärnorna alltid varit fred och respekt för individens mänskliga rättigheter.

Vid ett tillfälle, när Folkpartiet förespråkade att Sverige skulle gå med i den västliga försvarsalliansen Nato, protesterade Ingrid genom att avsäga sig sitt partimedlemskap.

Nu blev det ju inte på det viset, och hon återvände så småningom till partiet.

Är åSkådaren utan

Lars Eriksson minns henne både som en god vän och som en stor personlighet som arbetat hårt för det hon trott på.

– Långt fram i livet var hon aktiv och åstadkom saker. Som kommunikatör var hon mycket skicklig, och hon har skrivit mycket om FN-rörelsen i Sverige och om FN globalt. I alla år stod hon på de svagas sida.

De frågor som låg Ingrid Segerstedt Wiberg varmast om hjärtat är fortfarande lika aktuella, även om många olika politiska vindar blåst sedan fyrtiotalet. Flyktingfrågor, kärnvapen, fredsarbete, humanitärt arbete och mänskliga rättigheter blir aldrig omoderna.

Det går en stark linje från tidigare decenniers FN-förespråkare till dagens fredsaktivister.

Att vara del av FN-rörelsen är något att vara stolt över. n Lena Löfgren Bjerner Skribenten är bibliotekarie vid Svenska FN-förbundet.

Jan Eliasson har skrivit en runa om sin goda vän Ingrid, som värvade honom till FN-­ rörelsen när han var 17 år. Läs den på www.fokus.se

Sverige,

vem diSkriminerar du? Är demokrati alltid

Är yttrandeFriheten

bra?abSolut?

kan SÄkerhet garanteraS med vapen?

Smittar

Civilkurage?

vemS rÄttigheter vÄger

tyngSt?

Seminarier * debatter * teater * utställningar * musik

Från ord till

våra rÄttigheter vemS Skyldigheter?

handling

Skuld? ett Föredöme?

örebro 15 –16 november 2010

t ri k t ö r e nin g a r o c h d is Aktiviteter i FN-f

Föreningens slit gav skol­bänkar till Kenya Tack vare läraren Per Åkesson och Nybro U-lands- och FN-förening har nu alla barn i den kenyanska byn Noontoto tillgång till skolbänkar.

– Det känns bra att hjälpa de som har det svårt, säger Thomas Dahlgren, mångårig medlem i föreningen.

1,5 kilometer från gränsen till Tanzania ligger byn Noontoto, mitt i massajernas territorium. Där har Per Åkesson, till vardags lärare på Svenska skolan i Nairobi, de senaste månaderna arbetat för att ge barnen i byn möjlighet till riktig skolgång.

Thomas Dahlgren, engagerad i Nybro U-lands och FN-förening som ligger bakom projektet, förklarar hur idén kom till.

Rektorn, Mr Anderson, och en förälder provsitter de nya skolbänkarna.

– Egentligen var det en slump alltsammans. Jag var nere i Nairobi och hälsade på Per som jag känner sedan många år.

Han berättade om den fattiga massajbyn ute i bushen och om den stora bristen på bänkar i skolan. Vi besökte byn tillsammans och sedan tog jag med idén hem till föreningen, säger Thomas.

Sagt och gjort. I Nybro samlade Thomas Dahlgren ihop 20 000 kronor i ett biståndsprojekt för arbetet och i Kenya började Per Åkesson tillsammans med befolkningen att bygga skolbänkar. Och det skulle bli många.

När arbetet var klart hade Åkessons och Nybroföreningens gemensamma slit gett 115 bänkar i akaciaträ till barnen i den fattiga byn. En investering för både nutid och framtid.

– Innan hade de nog själva knappt

tänkt tanken att det behövdes bänkar i salarna. Det är lättare när man kommer utifrån och ser med nya ögon. Akacia är ett väldigt bra träslag för just sådant här arbete eftersom det är hårt och tåligt. Jag tror säkert att skolan kan använda bänkarna i 30 år framöver, säger Per Åkesson, som själv har bott i Kenya sedan slutet av 90-talet.

För Thomas Dahlgren och FNföreningen i Nybro stärker det lyckade biståndsprojektet drivkraften för arbetet för utsatta i fattiga länder.

– Eftersom jag precis som Per har arbetat mycket i Afrika känner jag mycket för de här barnen. Det känns alltid bra att hjälpa de som har det svårt, säger Thomas Dahlgren. n Axel Johnson

Walk the world i Norrtälje På nationaldagen den 6 juni arrangerade Norrtälje FN-förening Walk the world med tipstävling och information om Skolmat blir kunskap. Deltagarna i tipspromenaden var entusiastiska men tyckte frågorna var svåra och ingen lyckades få alla rätt. Första pris var en middag värd 500 kronor på restaurang Åtellet.

Vid FN-föreningens bord informerade Carin Seger och Lars Waldén om projektet Skolmat blir kunskap och World Food Programmes arbete. Det fanns också möjlighet att se vad ett baspaket till nödställda innehåller.

Tidigare i år har föreningen samlat in flera tusen kronor och ICA Flygfyren i Norrtälje har bidragit med hela 5 000 kronor.

24

Walk the world i Skövde.

Walk the world i Skövde Skövde FN-förening arrangerade tillsammans med IB-elever Walk the world på Hertig Johans torg i Skövde.­

Bössinsamling, tipspromenad­samt försäljning av fika med hembakat stod på programmet.

Världshorisont 3/10

Foto: WFP/Rebecca Bengtsson

Malmö FN-förening på Malmöfestivalen Tevekocken och Malmöprofilen Tareq Taylor lagade kambodjansk skolmat som publiken fick smaka på. Skönsjungande Maja Gullstrand uppträdde med en specialskriven låt. Dietisten Annika Unt Widell talade om vikten av skolmat och Sven Thelin från World Food Programme berättade om skolmatsprogrammet som organisationen har i Afghanistan. Det blev en spännande blandning som deltagarna på Malmöfestivalen fick vara med om. Ett par tusen kronor samlades in till Skolmat blir kunskap.

Budkavle mot ­kärnvapen i Vadstena Den 7 augusti nådde budkavlen mot kärnvapen Vadstena. På Rådhustorget hölls torgmöte. Från FN-föreningen i Norrköping medverkade föreningens ordförande Margareta Fransson tillsammans med lokala politiker och Meit Krakau från Läkare mot kärnvapen.

– Mitt tal handlade om hur viktigt det är att alla vi som engagerar oss i kampanjen samarbetar. Det är mindre viktigt vilken förening, förbund eller parti man väljer.

Det viktigaste är samarbetet mot kärnvapen. Människor stannande och lyssnade, andra passerade förbi. Min förhoppning är att vi sådde några frön för att påverka våra politiker, säger Margareta Fransson.

Jesper Aspegren och Maja Gullstrand sjunger.

I bakgrunden Tareq Taylor.

Flaggparad och Sailet

Studiecirkel i FN-frågor.

Avslutning på FN-cirkel Laxå FN-förening har under vårterminen genomfört en studiecirkel i FN-frågor.

Fokus låg på millenniemålen och de länder som belystes var Afghanistan, Tibet och Kurdistan.

– Vi har tittat närmare på hur konflikter ute i världen påverkar de uppställda millenniemålen, säger Hubert Oscarsson, ledare för cirkeln.

Cirkeln avslutades med korvgrillning, frågetävling samt stor prisutdelning.

Norrbottens FN-distrikt på Noliamässan Norrbottens FN-distrikt deltog på Noliamässan i Piteå tillsammans med Studiefrämjandet. Mässan besöktes av ca 100 000 personer. Förutom utställare med allt från rökt renkorv till stora skogsmaskiner var det underhållning, föreläsningar, politikerdebatter m m.

– Vi informerade om vårt arbete i Norrbotten, visade FN-material och skapade nya kontakter med personer som var intresserade av att gå in i FN-rörelsen, säger Anette Garney, ordförande i distriktet.

Världshorisont 3/10

Med FN-flaggan i täten deltog Karlskrona/Ronneby FN-förening i flaggparaden som gick genom Ronnebys gator på nationaldagen.

I augusti var det dags för föreningen att delta i det årliga 3-dagarssailet i Karlskrona med insamling till Skolmat blir kunskap och information om FN. Solen strålade och många intresserade kom till föreningens informationsbord.

Nationaldagsfirande i Gammelstad Luleå FN-förening deltog tillsammans med Unicef med bokbord den 6 juni under nationaldagsfirandet i Gammelstad. Där var tal av kommunalrådet, musikunderhållning av bl a en orkester bestående av funktionshindrade samt Internationella kören.

Sailet i Karlskrona

Karlskrona/Ronneby FN-förening i flaggparad

Katrineholmsveckan Under Katrineholmsveckan deltog vår lokala FN-förening på lördagen den 14 augusti. Det hade varnats för regn så vi hade satt upp partytält till skydd. Regnet uteblev dessbättre och allt fler människor kom un-

der dagen till aktiviteterna på torget. Vi fick tillfälle att föra många trevliga samtal angående vår verksamhet. Dessutom sålde vi Unicefmaterial och samlade in pengar till Skolmat blir kunskap.

Ylva Karlsson

Ny i styrelsen? Då kanske du behöver lära dig mer om ­föreningsarbete? Kan du på sikt tänka dig att ingå i en styrelse?

Varmt välkommen till den styrelsekurs som Södermanlands läns FN-distrikt anordnar den 16 oktober på Vängården Follökna.

För anmälan och mer information kontakta

Ursula Falkringe på e-post ­­ docursula@btopenworld.com eller tel. 0159-10911, mobil 0733-703726

is t ri k t ö r e nin g a r o c h - d Aktiviteter i FN-f ej anges.

annat Anita Seidel om 25 till Landet runt är skriven av en ext el. T eid ta S Ani 08 – 462 25 53 n: ör: akt lefo Red E-post: anita.seidel@fn.se · Te

Anslagstavlan Information från Svenska FN-förbuNDet

Bidrag för unga medlemmar

FN-förbundet på Bok & Biblioteksmässan

FN-familjen på Stockholms Central

Välkommen att besöka oss på Internationella torget under ­Bokmässan som pågår 23-26 september! Vi finns i monter H02:06.

I år fokuserar vi på millenniemålen. Kom och ta del av våra ­spännande programpunkter: Nedrustning i sikte? Torsdag 23 september kl 14.00-14.40. Stora Scenen. Henrik Salander, ambassadör, och Petra Tötterman Andorff, IKFF, samtalar under ledning av Aleksander Gabelic, ordförande FNförbundet.

5 år kvar – hinner vi halvera fattigdomen?

Fredag 24 september kl 09.15-10.00. Stora Scenen.

Lars-Göran Engfelt, f d miljöambassadör, Carolina Klüft, ambassadör för FN-förbundet, Staffan Landin, författare och föreläsare, Charlotte Petri Gornitzka, Sidas vikarierande generaldirektör och Margareta Winberg, ordförande UNIFEM:s nationella kommitté. Vi bjuder på frukost!

Inför FN-dagen samlas FN-familjen på Stockholms central för att informera om och väcka engagemang för millenniemålen. Klottervägg, Speakers Corner, upprop och utställningar. ­Fredag 22 oktober kl 08.00-18.00.

Distriktsordförandekonferens Den 13-14 november ­samlas ordförandena i ­distrikten samt förbundsstyrelsens ledamöter i Stockholm till årlig ­konferens för idéutbyte och information. För mer information ­kontakta anita.­seidel@fn.se

5 år kvar – så långt har vi hunnit! Fredag 24 september kl 15.00-15.30. Lilla Scenen på Internationella torget. Staffan Landin redovisar läget för FN:s åtta millenniemål.

FN:s utvecklingsmål i fara? Vad vill världen göra?

Lördag 25 september kl 14.00-15.00. Stora Scenen. Jan Eliasson, FN:s millenniemålsambassadör, och Anna Koblanck, DN:s ­Afrikakorrespendent, samtalar under ledning av Linda ­Nordin ­Thorslund, generalsekreterare FN-förbundet.

FN-förbundets styrelse samman­ träder den 3 december.

Inspiration, vitalisering och dialog Medlemmar i Jönköpings och Östergötlands läns FN-­distrikt bjuds in till en inspirationshelg i Linköping den 20-21 november.

För mer ­information kontakta anita.seidel@fn.se

Mötesplats för engagerade fn-förbundare t.ning.com Se www.svenskafnforbunde

Nu ska vi

bli fler!

Stor medlems­ värvningskampanj 15 oktober till 15 november. Tävling med fina priser till dem som värvar flest! För mer information kontakta Anita Seidel, anita.seidel@fn.se eller Ulrika Lehmann, ulrika. lehmann@fn.se, 08-462 25 40

Personalnytt från FN-förbundet

Jens Petersson är ny ­biträdande generalse kreterare.

Elin Lundstedt är ny generalsekreterara ssistent.

Sofia Jagbrant är ny ungdomssekretera re. Sonay Jalili vikarierar som FN-skolehandläggare från 15 oktober.

Välkomna till FN-­ förbundet på Skolforum!

Skolforum är årets största skolmässa och hålls på Älvsjömässan i Stockholm 1-3 november. FN-förbundet finns på plats tillsammans med bl a Unesco­ rådet. Välkomna till vår monter och prata globala frågor i skolan med oss och hör mer om vårt nya skolmaterial om FN!

Välkommen till UNg-bloggen!

Gå till http://ung-bloggen.blogspot.com

26

Har du en idé du vill g­ enomföra? Sök Ungt projektbidrag! För mer info se www.fn.se/ung

illenniemålen Ny FN-rapport om m :s generalsekreter översatt FN FN-förbundet ha nnie­målen rapport om mille ns oo -m Ki n rare Ba h oc r i. Använd i studie som utkom i jun ! an sid ta mer på sis ­diskussioner. Läs

Seminarium inför FN-dag

en

FN-förbundets traditionella sem inarium inför FN-dagen äger i år rum fredag den 22 oktober kl 10.30-13.00. Plats: Stockholm s Konserthus. Tema: Kongo. Tal, paneldebatt, kulturinslag och utdelning av utmärkelserna Året s FN-vän och Årets FN-­ supporter. Den nya FN-bakelse n serveras. Välkomna!

Anmälan till: anita.seidel@fn.se

Nya FN-bakelsen

Se till att konditorierna på din ort ­beställer FN-märket och bakar nya FN-bakelsen till FN-dagen 24 oktober! www.fnbakelsen. blogspot.com

På gång i FN och FN-förbundet

Medlemmar i Halland och Västernorrland bjuds in till dialogmöten under oktober och november.

För mer information kontakta anita.seidel@fn.se

ABC -KUR SER

FN-ABC är kurser på tre olika nivåer (A, B och C). Rabatterat pris för ­medlemmar i FN-förbundet. Se www.fn.se/utbil dning.

15 oktober: B-kurs om mänskliga rättigheter, ­ öteborg G

FN-förbundets B-kurs om mänskliga rättigheter ger en bild av FN:s arbete för mänskliga rättigheter, aktuella MR-frågor och frivilliga krafters möjlighet att tillsammans med FN uppmärksamma brister på nationell nivå. För mer ­information kontakta johanna.wiklund@fn.s e

24-2 9 okt obe r: C-ku rs – studi ere sa till gen ève

Besök på bl a WFUNA (FN-förbundens världsfede ration), OCHA (FN:s kontor för koordinering av humanitära insatser), Svensk a representationen i ­Genève, MR-kontoret, UNICEF (FN:s barnfond), WHO (Världshälsoorganisationen), ILO (Internationella arbetsorganisationen), UNDP (FN:s utvecklingsprogram), UNHCR (FN:s flyktingkommissariat) och WTO ( Världshandelsorganisationen).

Se www.fn.se/utbildning. För mer information kontakta johanna.wiklund@fn.se

13 nov emb er: B-ku rs om utv eckling , Stock hol

m FN:s utvecklingsarbete är omfattande och pågå r i flertalet länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Behovet av utveckling och fattigdomsbekämpning är fortsatt stort i världen. För mer information konta kta berith.granath@fn.se

4 dec emb er: A-ku rs i Stock hol m

Grundkurs om FN. För mer information konta kta helena.larsson@fn.se

Världshorisont 3/10

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

H

Vi borde kunna bättre!

östen är här och mörkret sänker sig över vårt avlånga land. Samtidigt klämtar klockan för FN:s åtta millenniemål. När Ban Ki-moon kallar till toppmöte i New York den 20-22 september återstår bara fem år tills utvecklingsmålen ska vara uppnådda.

Det är inte ovanligt att den fattiga och den rika världen har svårt att komma överens när det drar ihop sig till FN-toppmöte.

Så är fallet även den här gången. Det är av yttersta vikt att FN:s medlemsländer enas om en handlingsstrategi för utvecklingsfrågorna när nu så få år återstår till 2015.

Vi vet alltför väl hur det står till. Det övergripande målet om att utrota extrem fattigdom och hunger har, efter uppmuntrande framsteg under en rad år, hamnat i farozonen. Antalet fattiga ökar i Sydostasien och Afrika söder om Sahara. Orsaken är livsmedelsoch finanskriserna som gör att människor helt enkelt inte har råd att köpa mat. Det har lett till att antalet hungrande nu för första gången överstiger en miljard. Det är inte värdigt en värld som har föresatt sig att förändra saker och ting till det bättre.

Allra mest dyster är utvecklingen för världens flickor och kvinnor. Å ena sidan får visserligen fler flickor utbildning och fler kvinnor sitter i världens parlament. Å andra sidan dör fortfarande omkring 350 000 kvinnor varje år som en följd av graviditet eller förlossning. Här har bara begränsade framsteg gjorts sedan millenniemålen formulerades för tio år sedan. Orsakssambanden är komplexa, men en uppgift bland många är att stärka kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Översvämningskatastrofen i Pakistan och den överhängande risken för följdsjukdomar påminner oss om vikten av rent vatten och sanitet. Inte mindre än 1,4 miljarder människor, en fjärdedel av jordens befolkning, saknar tillgång till rent vatten. Det är en konfliktorsak och det hindrar utveckling. Vi borde kunna bättre.

Ljuspunkter finns dock. Spridningen av hiv/aids har minskat och de som har sjukdomen kan leva tämligen normalt tack vare nya bromsmediciner. Tack vare breda vaccineringsprogram har mässlingen nästan utrotats. FN är berett att göra ytterligare insatser och om så ska ske beror främst på medlemsländernas finansieringsvilja.

Millenniemål åtta om den rika världens ansvar är särskilt viktigt ur ett svenskt perspektiv. Sverige är föregångare på många områden, med en sammanhållen politik för global utveckling och höga biståndsnivåer genom åren. Biståndet är viktigt och fler rika länder måste närma sig FN-målet om 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. EU missar dessvärre delmålet om 0,56 procent av BNI för 2010 och måste nu göra nya ansträngningar.

Detta till trots: biståndet motsvarar bara en liten del av värdet av de skyddstullar och jordbrukssubventioner som utestänger den fattiga världen från stora delar av den globala handeln.

Därför är en omprövning av den rika världens, inte minst EU:s, jordbrukspolitik och hållning i förhandlingarna om nya handelsavtal avgörande för om den fattiga världen på längre sikt ska kunna bli konkurrenskraftig och växa sig stark på egna meriter.

Svenska FN-förbundet bidrar till att skapa kunskap och medvetenhet även om millenniefrågorna. Under hösten lanserar vi en svensk översättning av generalsekreterare Ban Ki-moons senaste millennierapport. Frågorna kommer också att ta stort utrymme såväl vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg den 23-26 september som vid de seminarier som förbundet arrangerar inför FN:s generalförsamling.

FN-toppmötet i september är inte sista chansen för millenniemålen, men ju längre tiden går, desto mer brådskar det. Världen behöver ett genombrott i millenniearbetet. Det vore mer än välkommet om det kom i New York.

et

Nästa nummer Fredsbyggande blir ett allt viktigare begrepp i FN och många andra sammanhang.

Till grund för detta ligger en växande insikt om att särskilda insatser behövs i länder och områden där det varit krig. Freden är ofta bräcklig och risken är stor att konflikten blossar upp igen. Ett erkännande av betydelsen av fredsbyggande kom 2005 då FN inrättade en fredsbyggande kommission,

Världshorisont 3/10

Foto: FN/Martine Perr

av Världshorisont kommer ut den 2 december och blir ett temanummer om fredsbyggande.

PBC (Peacebuilding Commission), som i år utvärderas.

Beställ extra exemplar av Världshorisont att använda till undervisning, medlemsvärvning och olika utåtriktade evenemang! Eller dela ut dem till intresserade vänner och bekanta!

Burundi var bland de tre första länderna som fick stöd av FN:s fredsbyggande kommission.

Mejla din beställning till varldshorisont@fn.se eller gå till www.fn.se/butik!

27

len iemå ienmålen illennmill månle mom mlennieen o o rt t emålen 0 r FN:smrapport o rapp il millenniemålen enni pp:s mort om millom raFN 201 t opp FN:s rapport om millenniemålen orra FN:s raFN pp:s 20102010 FN:s

2010

2010 2010

ER ELEV OCH ER ARE H ELEV ELEVER LÄR ARE OCH R RA RE OC ELEVER FÖLÄ IAL FÖR LÄR IAL R LÄRARE OCH IONSMATER FÖRINSP ATER IALETT INSP L FÖ ETT IAIRAT NSM IONSMATERETT INSP IRATIONSMATERIAL ERIRAT IO AT INSP DERSTAND FÖR LÄRARE AT IRATIONSMAT IRIOETT NSM SPAT OCH ELEVER ERIAL FÖR DERSTAND T IN LÄRARE OCH IR ND ETIN SPSTA DER ELEVER ETT STAND

UN UN

UUNN

R TEHERTE TIGHETER A TTRÄIGTTHEIGKLIG KLIG•RÄ A RÄT ETER MÄ MÄ!

SNKLSIG•ATEMÄ • ÄN KLIGA RÄTTIGH NSNS M R A • GE IK A RA • MÄNSKLIGA RÄTTIGH TERIGMDOM• MÄ !KONIKFLTE•RKON !RAG E!R • KON A A! FLIK NSKLIG A OTFAFLIK TTFATERIGTTDO! E A OM A RÄTTIGHETERETER • KO• NFLER TIGD N•OTMKAM RG A T• FAT A • KON OMFLIK PENMOTMOFAT TIGD ERG • KA KON MPEMNPE• MTHKAM PEN E FLIK G KA TERTER • OT G A T• KLIMATH A • KAMPEN OT • KAM IM HO KL AT A • OT T FAT IM ATH PEN MOTMOFAT • KL • KLIM TIGDTIGD OMOM ! • KLIM OT ss! st • KLIMATHATH P st OT ss

UUNN

DER

TAND RSND DETA DERS

I II FNFN I FNFN II FNFN ”Utbildnin ”Utbildnin t t g garar det tardede

P Fler än ter st!

Pss r st! tivteite Fler än akite 30tiv Pss a än nd än väaFler 30 ak anFler nd

r

itete attvä 30 aktiv r ! aktivitetenda det att an ekraftfulla tar ng edkraftfullas rdng tb att anvä PssPss ani vapen dirediktre! kt30 nda st! st! ildild n ntestevapen tb att anväkt! eevanva pepe anirul Fler ”U”U estepndu gtfgtf st Fler än än nin laala vpadu af in kt! kan raforandra forandra diredire ilndkr nd 30 aktiviteter af ra st kr akan eulnevnfo fo nd 30 aktiv rra ra llka staka tbtilbdft davarlden r a r n fu att itetenda ”U”U ll med.” d a du .” r n varlden fu att ed med.” a anväanvä du nfofo m raenm ed.” a ndela direknda .” rld t! krkarftukava ava d en direk n Nelson .” k e Ma ela Mandela rld t! el nda nd Nelson Mandela m ed Nelso nanelMa dud ldrld enenmelNsoelnsoNeMnlsoanMd vavra

N

PB PB

1

1 1

1 1

P BP B

P BP B

1