Världshorisont nr 4/10, tema Fredsbyggande

Utges av Svenska FN-förbundet

Hård kritik mot fredsbyggande kommissionen sidan 12

Romer i Sverige förföljda och föraktade sidan 18

Hon blev Årets FN-vän 2010 sidan 20

Mödosam process att

bygga freden

4/2010

FN-NOTISER Foto: FN/Evan Schneider

plats. Lägst utvecklingsnivå i världen har enligt UNDP Mali, Burkina Faso, Liberia, Chad, Guinea-Bissau, Moçambique, ­Burundi, Niger, Kongo och Zimbabwe.

Många länder rapporterar om framsteg med ­millenniemål 2 om skolgång för alla barn. Bilden är från Västbanken.

Ny global satsning på kvinnor och barn Under toppmötet om FN:s millenniemål som hölls i New York 20-22 september lanserades bl a en ny global satsning på 40 miljarder dollar för att förbättra kvinnors och barns hälsa. Mötet bjöd på storpolitisk dramatik när Irans president Mahmoud Ahmadinejad i sitt tal hävdade att de flesta tror att USA:s regering låg bakom 11-­septemberattackerna, ett uttalande som resulterade i att delegationerna från USA och flera andra länder lämnade salen.

Preliminära bedömningar visar att millenniemålen hittills uppfyllts till ca 40 procent. I slutdokumentet från mötet konstaterades att stora framsteg gjorts i många länder när det gäller bl a ökad skolgång och förbättrad hälsovård. ­Vidare bekräftade världens ledare sitt engagemang­för att nå målen och listade konkreta åtgärder för att påskynda en positiv utveckling.

Norge i topp i UNDP-rapport I november presenterade FN:s utvecklings­program UNDP sin årliga rapport om utvecklingen i världen, ­Human Development Report. Vissa nyheter i sättet att mäta gör att rankningen av världens länder i det s k Human Development­Index (HDI) inte är direkt jämförbar med tidigare års HDI. I 2010 års rankning ligger Norge i topp följt av Australien, Nya Zeeland, USA, Irland, Liechtenstein, Nederländerna, Kanada och därefter Sverige på nionde 2

Avgörande folkomröstning i Sudan närmar sig Den 9 januari kommer invånarna i södra Sudan att rösta om huruvida regionen ska bilda en egen stat eller inte. Samtidigt kommer invånarna i den centrala regionen Abyei att rösta om det ska tillhöra norra eller södra delen av nuvarande Sudan.

Hur folkomröstningen avlöper kommer­att bli avgörande för de framsteg som uppnåtts sedan fredsuppgörelsen från 2005, understryker FN:s general­ sekreterare Ban Ki-moon, och uppmanar alla parter att fördubbla sina ansträngningar för att valet hålls i tid och blir fritt, rättvist och trovärdigt. Händelseutvecklingen bedöms ha avgörande betydelse inte bara för Sudans framtid utan för hela regionen. Ban Ki-moon har tillsatt en ­särskild panel för att följa processen och FN:s mission i Sudan (UNMIS) ger ­tekniskt, logistiskt och annat stöd.

Nya länder i säkerhetsrådet FN:s generalförsamling har beslutat vilka länder som ska sitta i säkerhetsrådet efter årsskiftet. De fem nya länder som i ­januari 2011 inleder tvååriga mandat­ perioder är Indien, Sydafrika, Tyskland, Portugal och Colombia. Bosnien, ­Brasilien, Gabon, Libanon och Nigeria sitter kvar i rådet ett år till.

Permanenta medlemmar i FN:s ­säkerhetsråd är Frankrike, Kina, ­Ryssland, Storbritannien och USA. Kongostyrkor anklagas för våldtäkter FN:s särskilda rapportör för sexuellt våld i konflikter, Margot Wallström, anklagade i oktober regeringstrupperna FARDC i Kongo för att ha begått våldtäkter i det område där rebellgrupper begick hundratals våldtäkter och andra övergrepp i ­somras. Wallström uppmanade Kongos politiska ledning att skyndsamt utreda frågan, att ta itu med bristen på konsekvenser för personer som gör sig skyldiga till sexuellt våld och att signalera att frågan har högsta prioritet för regeringen. De dagliga övergreppen mot kvinnor och barn i Kongo kommer att få förödande effekter för många år framåt, varnade hon.

Sverige stoppar stöd till Globala fonden Sverige har stoppat ett bidrag på 1,5 miljarder kronor till den globala fonden som ­bekämpar hiv/aids, malaria och tuberkulos i 130 länder. Orsaken är att FN:s revisorer upptäckt korruption i fyra av länderna.

Sverige var en av initiativtagarna till fonden när den bildades 2002 och har varit det land som har bidragit med mest pengar per capita. Regeringens beslut har fått hård kritik från biståndsexperter som menar att livsviktiga projekt på många platser nu kommer att få avbrytas.

Avgående FN-expert efterlyser konvention om fångar En global konvention om fångars rättigheter vore ett sätt att angripa de inhumana förhållanden som råder i fängelser världen över. Det sa Manfred Nowak när han i oktober avrundade sex år som FN:s särskilde rapportör för tortyr och annan grym, inhuman och kränkande behandling eller bestraffning. Nowak talade om ”den globala fängelsekrisen” och framhöll att många fångar idag hålls under fullständigt oacceptabla förhållanden i ­smutsiga, mörka och trånga celler, ibland i flera år. I de flesta av världens länder är förhållanden i fängelser och häkten, och ibland även psykiatriska institutioner och anstalter, sådana att de kan betecknas som inhuman och kränkande behandling,­ sa Nowak. Vidare sa han att han upp­ skattar att var tionde medlemsstat i FN tillämpar tortyr.

Nowak har efterträtts som rapportör av Juan Mendez från Argentina.

FN-strategi för biologisk mångfald En ny global 10-årsstrategi för att hejda förlusten av biologisk mångfald antogs vid ett toppmöte i Nagoya, Japan, i oktober.

Miljöministrar från 193 länder deltog i mötet som var en partskonferens under FN:s ­konvention om biologisk mångfald (UN Convention on Biological Diversity, CBD).

Strategin innebär bl a att de deltagande länderna inom två år ska ta fram ­nationella handlingsplaner för att säkra genetiska resurser. Förhoppningen är att strategin kommer att bidra till att stoppa överfisket, skydda korallrev och minska nedsmutsningen m m. Vidare antogs ett viktigt tilläggsprotokoll om jordens ­genetiska resurser.

Världshorisont 4/10

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Thorslund Layout: Tomorro’ Tryckeri: Printcenter Annonser: Display. Kontakta Lisa Ljadas, 090- 71 15 00 eller lisa. ljadas@display-umea.se För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin.

Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdoms- aktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

Omslagsbild nr 4/10: En murare arbetar med att bygga ett nytt fängelse i stadsdelen Croix des Bouquets i Portau-Prince, Haiti. Bygget finansieras delvis av FN:s stabiliserande mission i Haiti (MINUSTAH) och är en viktig del av arbetet med att bygga upp säkerhetssektorn och etablera en rättsstat i landet. Foto: FN/ Logan Abassi

På rätt väg,

bort från kriget F

ör ett antal år sedan jobbade jag med att samla fakta och information om barn­ soldater i världen. Jag läste mängder med skildringar från olika krigshärdar. De ­händelseförlopp som beskrevs var ofta så groteska att det kändes ­omöjligt att fatta att de verkligen ägt rum. Om ungdomar och barn, ibland bara åtta-nio år, som under obeskrivligt brutala former skiljdes från sina familjer och för att ­överleva tvingades forma sig själva till krigets grymma verktyg.

Sierra ­Leone var ett av de länder där striderna vid denna tidpunkt rasade för fullt. ­Amputationerna blev detta krigs signum. Armar, händer, fingrar och fötter ­hackades av i en fruktansvärd omfattning för att bestraffa och sprida skräck. Ändå kan de fysiska ­spåren och ärren inte mäta sig med de osynliga ­psykiska skador som dessa händelser och kriget i sin helhet orsakade hos människor.

Skador som för många av offren aldrig kommer att läka helt.

När ett fredsavtal äntligen skrevs under i Sierra Leone 2002 var i­ ndustrier och infrastruktur sönderslagna, försörjningssystemen ­förstörda och stora delar av befolkningen traumatiserad. Inte minst de före detta barnsoldaterna själva som outbildade och drogberoende drog omkring på gatorna utan annan kunskap än den om hur man mördar och förstör. Det säger sig självt att det är en gigantisk utmaning att ta sig från detta läge till stabilitet, fred och välstånd. Ändå verkar det som om Sierra Leone nu är på god väg att lyckas. En del av förklaringen är det stöd som landet har fått genom FN:s fredsbyggande kommission. Felicity Thompsons reportage på sidan 8 är välkommen läsning, särskilt med tanke på den omfattande kritik som riktats mot kommissionens arbete hittills. Nu har detta nya FN-­ organ utvärderats och ett antal förslag till förbättringar har nyligen klubbats igenom. En annan spännande händelseutveckling under 2010 är att de krigsdrabbade staterna själva har bildat ett eget nätverk, g7+, för ömsesidiga diskussioner och utbyte av erfarenheter.

Att bygga fred är en komplicerad och ytterst tålamodskrävande process.

En utmaning i sig är det faktum att fredsbyggandet måste ske mitt emellan de tre pelare som FN-arbetet baseras på: fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter. Det gör att invanda roller, etablerade tankesätt och traditionell ­ansvarsfördelning ofta måste brytas upp. Trots detta finns tecken på att allt fler aktörer har allt större insikt om vad som krävs för att lyckas. Nya samarbeten och nya lösningar dyker ständigt upp och sammantaget framstår fredsbyggande som en vetenskap under snabb framväxt. Att Sveriges regering ser ut att prioritera frågan är glädjande. Att människor som överlevt ett krig ska slippa se det bryta ut på nytt ­måste vara bland de frågor som står allra högst på den globala agendan.

INNEHÅLL fem år gamla fredsbyggande 4 FN:s arkitektur har ännu inte hållit måttet. i Sierra Leone är många men den stora fattigdomen oroar.

8 Framstegen av fredsbyggande kom12 Utvärdering missionen kan leda till behövlig nystart. kamp i motvind för kvinnors 10 Fortsatt deltagande i fredsprocesser.

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

här kan DU göra för att bidra till fred och utveckling i världen!

13 Det och diskriminering alltjämt en realitet för romer i Sverige.

18 Utanförskap arbete för FN-tanken ledde 20 Flerårigt till att Carro blev Årets FN-vän.

Anna Bergendahl berättar vad 22 Artisten hon gör på FN-förbundets kansli.

Freds byggande Foto: FN/ Christopher Herwig

De länder som drabbas av krig hör ofta till de fattigaste i världen. Att efter kriget få fart på ekonomin och människors försörjning är en avgörande del av fredsbyggandet. Människorna på bilden deltar i lanseringen av en kampanj för ökad jordbruksproduktion i Liberia 2008.

Lång och långsam process

från krig till fred och utveckling Fredsbyggande handlar om det arbete som måste göras för att nå varaktig fred i ett land efter att ett krig av­slutats. Men trots det uppenbara be­hovet av ett FN-organ för dessa frågor har FN:s nya fredsbyggande kommission fått en knagglig start. Fem år efter dess tillkomst kämpar den fortfarande med att etablera sig som en ledande aktör.

V

id 2000-talets början jobbade dåvarande generalsekreterare Kofi Annan hårt med att identifiera olika brister i FN-systemet och att finna lösningar. Ett av de uppenbara problemen var att krigsdrabbade länder där man lyckats nå fred löpte mycket stor risk att återfalla i konflikt så fort de fredsbevarande styrkorna rest hem. Närmare hälften av alla inbördeskrig bröt ut igen inom fem år.

Glädjen var därför stor när FN vid ­reformtoppmötet 2005 beslutade att ­inrätta ett nytt organ: den fredsbyggande kommissionen (UN Peacebuilding ­Commission; PBC). Kommissionens 4

­ ppgift skulle vara att hjälpa krigs­ u drabbade länder genom den kritiska ­efterkrigsfasen och vidare till en hållbar fred och utveckling.

För att markera frågans vikt och dess spännvidd över både säkerhets- och ­utvecklingsfrågorna bildades kommis­ sionen genom parallella resolutioner i FN:s generalförsamling och säkerhetsråd.

Enligt resolutionerna från december 2005 skulle kommissionen: • föra samman alla relevanta aktörer för att skapa resurser och ge råd om ­lämpliga strategier för fredsbyggande och återhämtning;

• bidra till att en finansiering för tidiga in­satser säkerställs liksom stabila finansiella investeringar för insatser på längre sikt; • ta fram erfarenheter och riktlinjer för fredsbyggande i samarbete med aktörer på områdena politik, säkerhet, humanitärt arbete och utvecklingsarbete.

För att lösa finansieringsfrågan ­ eslutade man samtidigt att inrätta en b fredsbyggande fond (Peacebuilding Fund, PBF) samt ett sekretariat i FN-högkvarteret (Peacebuilding Support Office, PBSO).

Tillsammans utgör de tre FN:s nya ”fredsbyggande arkitektur”. ÖPPEN FRÅGA Idag, fem år efter inrättandet, menar ­bedömare att det fortfarande är en öppen fråga hur lyckad reformen varit. Henrik Hammargren är chef för Sidas avdelning för mänsklig säkerhet: Världshorisont 4/10

Fredsbyggande

FEM LÄNDER PÅ AGENDAN De första länderna på kommissionens agenda var Burundi och Sierra Leone.

Därefter tillkom Centralafrikanska ­Republiken och Guinea Bissau. I september 2010 antogs Liberia som femte land.

Några veckor senare hölls en stor ­diskussion om fredsbyggande i FN:s ­säkerhetsråd. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon framhöll vikten av att alla insatser i en efterkrigssituation styrs av nationella behov och prioriteringar, att det finns stabil finansiering för både Världshorisont 4/10

Foto: Pawel Flato

– Är de nya FN-strukturerna bra? ­ anske. Det beror på vad som händer fort­ K sättningsvis, inte minst hur effektivt PBSO kommer att visa sig vara. På landnivå är det svårt att i dagsläget beskriva några avgörande positiva effekter, säger han.

Måns Molander på utrikesdeparte­ mentets avdelning för säkerhetspolitik är mer positiv. Han framhåller att fem år är en kort tid i detta sammanhang: – Efter att kommissionen bildats följde en period då det inte verkade hända så mycket. Diskussioner om administrativa frågor och om landmandaten tog lång tid.

Men samtidigt ska man ha klart för sig att detta var något helt nytt och att det är svårt att komma in som en ny gökunge och hitta sin plats i konkurrensen med andra aktörer, både inom och utanför FN. De grundande dokumenten slog fast att fredsbyggande kommissionen skulle utvärderas efter fem år, vilket också skett under 2010. I rapporten från utvärderingen som offentliggjordes i augusti identifieras ett antal svagheter.

– Fortfarande återstår t ex för kommissionen att visa mer tydliga resultat av sitt fältarbete och, framförallt, att den har ett mervärde i förhållande till andra aktörer på området, säger Måns Molander.

– En avgörande faktor för hur det går framöver är att övriga FN-systemet tar kommissionen till sig mer aktivt än ­hittills. Framförallt är det viktigt att ­säkerhetsrådet engagerar sig, att rådet släpper in kommissionen i diskussionerna, använder sig av den och efterfrågar dess åsikter, fortsätter han.

– En fråga som Sverige drivit är att det måste finnas en komponent av freds­ byggande i mandaten för FN:s freds­ främjande missioner. Så när mandaten ska formuleras vore det naturligt att säker­ hetsrådet konsulterade kommissionen.

”

Grundläggande samhällsservice som elektricitet och vatten saknas ofta helt i postkonfliktländer. Att tillhandahålla den servicen är en viktig del av fredsbyggandet.

”

H enri k H a mm a r g ren , S id a .

snabba och långsiktiga insatser samt att kvinnor deltar i processen.

Liksom Molander framhöll han vidare vikten av att fredsbyggande kommis­ sionen har ett nära samarbete med ­säkerhetsrådet.

– Ett närmare samarbete kan hjälpa rådet att ge ett bättre stöd till fredsbyggande insatser från första stund, t ex ­genom att ge möjlighet till fredsbevarande missioner att fungera som ”tidiga fredsbyggare”, sa generalsekreteraren.

I ett uttalande efter mötet betonade säkerhetsrådet vikten av nationellt ägande­ skap i alla insatser och prioriteringar som rör fredsbyggandet i ett land. Vidare framhöll rådet att det i en efterkrigssituation är viktigt med snabba insatser för att bl a reformera säkerhetssektorn, återupprätta rättsstaten, ställa förbrytare inför rätta, tillhandahålla grundläggande samhällsservice, skaffa jobb till ung­domar och få fart på ekonomin.

CENTRAL ROLL En annan del av FN som har central ­betydelse för det fredsbyggande arbetet är utvecklingsprogrammet UNDP. UNDP har kontor i över 130 länder, däribland samtliga stater som antingen befinner sig i en efterkrigssituation eller betecknas som instabila (”fragile states”). Dessutom har UNDP en central roll som både för-

valtare och förmedlare av pengarna i PBF, den fredsbyggande fonden.

En grundläggande orsak till UNDP:s särskilda intresse för postkonflikt- och instabila länder är att de ligger allra sämst till i fråga om mänsklig utveckling. Utvärderingar av de åtta millenniemålen visar att dessa länder oftast ligger 40 till 60 procent efter de resultat som andra låg- och medelinkomstländer har uppnått. Krig slår inte bara sönder fungerande samhällen och sociala nätverk utan även alla försök att skapa hållbar och långsiktig utveckling. Att förebygga väpnade konflik­t­ er och snabbt skapa stabilitet i en efterkrigssituation är därför en prioriterad fråga för många olika typer av aktörer.

Jordan Ryan är chef för UNDP:s byrå för krisprevention och återhämtning (Bureau for Crisis Prevention and ­Recovery, BCPR). Som namnet antyder jobbar BCPR en hel del med att förhindra att konflikter bryter ut. Ett argument som kan bidra till att prevention prioriteras är att detta är mycket billigare än att hantera en konflikt som redan brutit ut, säger han, och ger ett exempel: – Våldet i Kenya 2007-2008 i samband med valet kostade hela 3,6 miljarder ­dollar. I augusti i år hölls en folkomröstning i Kenya utan något som helst våld, till stor del tack vare en massiv preventiv insats med stöd av FN. Notan slutade då på 5 miljoner dollar.

HÖGT PÅ DAGORDNINGEN Det finns en tendens idag att benämna alla möjliga typer av utvecklingsinsatser som fredsbyggande, fortsätter Jordan Ryan, eftersom frågan står högt på dagordningen inom det internationella ­samfundet och det finns pengar att söka, bl a från fredsbyggande fonden. Själv tycker han att man måste börja med att noggrant analysera orsakerna till konflikt­ en. För att tala om en insats som fredsbyggande bör den ha en effekt på någon av de faktorer som driver konflikten, och insatserna måste baseras på hur den ­lokala situationen ser ut.

En annan viktig aspekt att framhålla är att fredsbyggande är en lång och långsam process, fortsätter han. Därför krävs ett långsiktigt åtagande av berörda aktörer.

– Attityder, beteenden och kulturell identitet är saker som tar lång tid att ­forma. Det handlar om en process över många år. Man ska inte tro att man är 5

Freds byggande Foto: UNMIL/ Christopher Herwig

”

Det handlar om en process över många år. Man ska inte tro att man är färdig när man har gjort ­enstaka insatser.

J ord a n Rya n , U N D P

”

”För att lyckas med fredsbyggandet måste det ske tillsammans med och genom lokala aktörer. Man måste få med olika grupper och även olika nivåer i samhället, gräsrötter så väl som beslutsfattare”, säger Jordan Ryan, UNDP. På bilden befinner han sig i Liberia.

färdig när man har gjort enstaka insatser.

Med detta i åtanke menar Ryan att den viktiga och unika roll som fredsbyggande kommissionen skulle kunna spela är att utgöra en envis röst för behovet av ­kontinuerlig uppmärksamhet kring ­freds­byggandet.

– Eftersom kommissionen är en skapelse av både säkerhetsrådet och generalförsam­ lingen tror jag att den har en unik möjlighet att på detta sätt vara en talesman för de länder som det gäller, säger han.

NATIONELLT ÄGANDESKAP Nationellt ägandeskap i processen och hänsyn till lokala omständigheter är nyckelfrågor som återkommer gång på gång i diskussionen om fredsbyggande.

Tyvärr har verktyg och strategier ofta utarbetats långt bort från de samhällen och människor som det handlat om, ­något som gjort att de varit dömda att misslyckas. En av de grundläggande ­insikterna under senare tid har därför varit att en noggrann analys av den nationella och lokala situationen måste ligga till grund för alla fredsbyggande insatser och att lokala krafter, inte minst kvinnor, måste involveras.

Med detta i åtanke är det särskilt glädjande att sju postkonflikt- och instabila länder i våras bildade en egen intressegrupp som de humoristiskt kallade g7+ 6

(”little g seven plus”), med syftning på det stora och mäktiga G7*. Idag har fler länder anslutit sig och nu ingår 17 länder och områden, däribland Afghanistan, Haiti, Kongo, Nepal, Sierra Leone, Somalia, Södra Sudan och Östtimor.

Gruppen är resultat av en process med ursprung i biståndsvärlden, International Dialogue on Peacebuilding and ­State­building, berättar Henrik ­Hammargren på Sida: – Dialogen sattes upp p g a att postkonfliktländerna själva insåg att frågorna om fredsbyggande och statsbyggande är helt avgörande för deras fattigdomsbekämpning och utveckling, och för hur de ska komma någon vart med millenniemålen, säger han.

Formulera respons I Dialogen medverkar postkonflikt- och instabila länder, biståndsgivande länder och flera internationella aktörer, där­ ibland UNDP, PBSO och Världsbanken.

– Syftet är dels att ta fram riktlinjer för hur man kan arbeta med fredsbyggnad och statsbyggnad, dels att formulera ­respons på FN-systemets arbete och ­organisation på området. Det vi kommer fram till ska presenteras vid nästa stora globala biståndskonferens som äger rum i Sydkorea i november 2011, säger Henrik Hammargren.

Vid Dialogens första globala konferens i Dili, Östtimor, i april 2010 antogs sju mål för fredsbyggande och statsbyggande som ett komplement till de åtta millennie­ målen. De sju nya målen handlar bl a om försoning, grundläggande säkerhet, grundläggande samhällsservice, ­försörjning och arbete, rättskipning och en inkluderande politisk process.

Vid Dili-konferensen bildades också g7+ vid ett särskilt sidoevent.

– Det är oerhört värdefullt att de här länderna formar en egen gruppering där de kan träffas och diskutera de särskilda frågor som de ställs inför. Särskilt som många tongivande länder i G77* inte är intresserade av att förknippas med krig och sönderfallande stater. När det gäller statsbyggnad finns det också skrivningar om att ”bygga på demokratisk grund” och liknande som t ex Kina inte tycker om, säger Henrik Hammargren.

Bland de 40 länder som deltar i ­Dialogen ingår Sverige, som tillsammans med Afghanistan leder en arbetsgrupp som tittar på hur biståndet till postkonflikt- och instabila stater kan förbättras.

STORT INTRESSE Överlag är Sverige ett av de länder som engagerat sig starkast i frågan om fredsbyggande och FN:s roll. Det hänger ­samman dels med ett traditionellt stort Världshorisont 4/10

Fredsbyggande intresse för näraliggande frågor, men också med den centrala roll som Sverige spelade vid reformtoppmötet 2005. ­Göran Persson var ordförande under själva toppmötet och senare under ­hösten, när besluten om den fredsbyggande arkitekturen antogs, var Jan Eliasson ordförande för FN:s generalförsamling.

I sitt allmänna tal inför generalförsamlingen i september i år betonade Sverige sitt stora intresse för både konfliktförebyggande och fredsbyggande. Dessa ­frågor är ”en central utmaning för FN och en nyckelprioritering under detta årtionde” enligt det tal som lästes upp av nye svenske FN-ambassadören Mårten Grunditz.

Trots det omvittnat stora svenska ­stödet till fredsbyggande, både finansiellt och på andra sett, verkar det finnas utrymme för förbättringar. Henrik Hammargren ­nämner ett par saker som Sverige kan arbeta på: – Vi måste förstå att det är stora risker

förknippade med att arbeta i post­ konflikt- och instabila stater och vår ­benägenhet att våga ta de riskerna måste öka. För om vi inte är villiga att ta risker kommer vi inte att få de resultat med fredsbyggande och statsbyggande som vi vill ha.

– Sverige behöver också arbeta med att vidareutveckla vår PGU (Politik för ­Global Utveckling) så att den tillämpas fullt ut. Och utvidga debatten om utveckling och fred till att omfatta mer än bara Afghanistan, säger Henrik Hammargren.

ALARMERANDE SITUATION FN-förbundets generalsekreterare Linda Nordin Thorslund deltog i september i FN:s toppmöte om millenniemålen. ­Tyvärr fick inte postkonflikt- och ­instabila stater det utrymme som de ­borde ha haft, säger hon: – Den allmänna utvecklingssituationen i dessa länder är alarmerande. Ser man på

millenniemålen så ligger de mycket långt efter, det blinkar rött överallt!

– Därför måste vi i den rika delen av världen jobba mycket mer med de här länderna och verkligen prioritera dem.

Men det kräver också att vi jobbar delvis på ett nytt och mycket bredare sätt. För stats- och fredsbyggande räcker det inte med bara vanligt bistånd, säger hon. n Text: AnnaLena Andrews *G7 bildades 1976 då finansministrarna från världens sju rikaste länder började träffas på regelbundna möten. *G77 är utvecklingsländernas samarbetsgrupp i FN.

Läs mer om 2010 års utvärdering av fredsbyggande kommissionen på sid 12.

Läs en längre intervju (på engelska) med Jordan Ryan på www.fn.se/ryan

Fredsbyggande FN-förbund får stöd från Sverige

De projekt som vi stödjer i dessa länder handlar om att involvera och stärka det civila samhället, inte minst kvinnor och ungdomar, och att bygga förtroende mellan grupper”, säger FNförbundets generalsekreterare Linda Nordin Thorslund.

Det kongolesiska FN-förbundet har under senare år arbetat med en metod som kallas Peoples Forum. I korthet går den ut på att samla grupper som berörs av en konflikt för att på ett strukturerat sätt försöka hitta kompromisser och arbetssätt som alla kan godta.

I processen medverkar representanter för t ex etniska grupper, kvinnoorganisationer och byledare. Sammansättningen på gruppen och de metoder som används varierar mellan olika situationer och olika geografiska områden. Peoples forum kan också användas till att formulera ett Världshorisont 4/10

Foto: FN-förbundet

Svenska FN-förbundets systerorganisationer i Kongo och i södra Kaukasus jobbar med typiskt fredsbyggande arbete på gräsrotsnivå – projekt som länge fått stöd av FNförbundet i Sverige.

Svenska FN-förbundet har samarbetsprojekt med FN-förbund i flera länder där det varit väpnade konflikter.

På bilden arbetar FN-förbundet i Kongo med att utbilda lärare och skolledare i barns och kvinnors rättigheter.

­ udskap som förs vidare till berörda b makthavare.

I Södra Kaukasien (Georgien, Armenien och Azerbajdzjan) stödjer Svenska FNförbundet framväxten av nationella FNförbund. FN-förbunden i Georgien­och Armenien är idag väletablerade medan det i Azerbajdzjan kämpar i stark motvind.

Tanken är att de tre organisationerna ska kunna samarbeta i allt högre utsträckning, något som skulle vara betydelsefullt i denna av konflikter splittrade region.

Varje år hålls ett läger i Georgien för ungdomar från de tre länderna. Georgien är det enda landet av de tre dit deltagarna kan ta sig utan problem. Medborgare från Armenien och Azerbajdzjan får inte ­besöka varandras länder p g a konflikten över utbrytarenklaven Nagorno-­ Karabach. Under lägerveckan ägnar sig ungdomarna åt FN-rollspel, föreläsningar, praktiska övningar och sport i syfte att motverka stereotyper och ge dem ­kunskap och verktyg för konfliktlösning. n 7

Freds byggande

Att bevara fre Sierra Leone var ett av de två första länderna på fredsbyggande kommissionens agenda. Ett genuint nationellt ägarskap har gjort insatsen framgångsrik.

S

umaila Moseray är bara 25 år men han driver redan ett framgångsrikt litet företag. Moseray är en av 6 500 personer i Sierra Leone som fått ta del av ett program för sysselsättning för unga som finansieras med medel från FN:s fredsbyggande fond.

Som de flesta andra ungdomar i Sierra Leone hade Moseray efter kriget kämpat hårt för att få mat för dagen. Han hade inget jobb eller regelbunden inkomst och tjänade omkring en dollar om dagen på att sälja kontantkort för mobiltelefoner på gatan.

– Det var ingen idé att försöka spara pengarna, de gick åt direkt, säger han.

Idag tjänar Moseray omkring 240 000 leoner (ca 385 kronor) i provision varje månad genom sin verksamhet för företaget Splash, som erbjuder överföring av pengar via mobil. Han vet hur mycket han tjänar, hur mycket han måste spara och hur mycket han måste investera i sitt företag för att verksamheten ska växa.

Moseray säger att han har fått ett bättre liv tack vare den utbildning och det stöd Foto: FN/Eric Kanalstein

Föräldralösa och hemlösa barn som bor vid färjelägret i kuststaden Lungi, Sierra Leone, tigger mat och pengar från nigerianska FN-soldater som är på väg att lämna landet.

8

han har fått. Han planerar redan att utöka verksamheten med två kiosker och att lära upp sin första anställda.

– När man har ett företag måste man fokusera på vad man behöver, inte vad man vill ha, säger han.

FÖRLORAD GENERATION Sierra Leones brutala inbördeskrig slog sönder landet, drev två tredjedelar av befolkningen på flykt och traumatiserade människor genom våldtäkter, mord och avhuggandet av kroppsdelar. En s k ”förlorad generation” av barn växte upp utan skolgång och normalt familjeliv. Tio tusen barn tvingades delta i striderna och unga kvinnor och flickor tvingades in i sexuellt slaveri.

Decenniet av krig satte också stora spår i landets infrastruktur. Arbetet med landets första vattenkraftverk avstannade, broar och vägar förstördes, byar och åkermark övergavs och gruvbrytning upphörde. Halvfärdiga byggnader och en kraftig befolkningsökning i huvudstaden Freetown var andra synbara effekter av det krig som rasade. Åtta år efter krigsslutet är det uppenbart att Sierra Leone tagit stora steg mot fred och stabilitet. Världens vid tillfället största fredsbevarande styrka packade ihop och lämnade landet i slutet av 2005 och ett par år senare hade den ersatts med en fredsbyggande mission (United Nations Integrated Peacebuilding Mission, UNIPSIL) som tillsammans med regeringen började arbeta fram en kraftfull strategi för fred och utveckling i landet.

TIOTUSENTALS HAR AVVÄPNATS Mia Seppo är chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP i Sierra Leone. Hon ­säger att landet gjort anmärkningsvärda framsteg, inte minst genom att tiotusentals soldater avväpnats.

– Med tanke på hur kriget i Sierra Leone såg ut är det häpnadsväckande att man idag inte tänker på de tidigare soldaterna som ett

orosmoment, som ett hot, säger Seppo.

Förutom avväpningen har flera andra milstolpar passerats på vägen mot fred. En förvuxen efterkrigsarmé har bantats ner till 8 500 soldater och har nu börjat träna personal som ska kunna delta i freds­beva­ rande missioner i andra konfliktdrabbade afrikanska länder. Andra faktorer som bidragit till lugnet är det relativt fredliga maktskiftet mellan de två domine­rande politiska partierna 2007, aktiva nationella kommissioner för mänskliga rättigheter och mot korruption samt skapan­det av ett statligt radio- och TV-bolag.

De 35 miljoner dollar som Sierra Leone har fått från FN:s fredsbyggande fond har varit avgörande för de insatser som gjorts. Pengarna från fonden har kanaliserats till fem huvudområden: säkerhet och rättvisa, sysselsättning för unga, energiförsörjning, förbättrade administrativa rutiner samt god samhällsstyrning.

NATIONELLT ÄGARSKAP 2009 höll FN:s fredsbyggande kommission ett särskilt högnivåmöte om Sierra Leone som resulterade i att kommission­ en anslöt sig till regeringens strategi, ”the Agenda for Change”. Resultatet blev ett genuint nationellt ägarskap för den ­fredsbyggande processen.

– Den enda fredsbyggande strategin måste vara regeringens Agenda for ­Change. Det måste vara en nationell ­strategi, säger Michael Schulenburg, ­generalsekreterarens särskilde representant och chef för UNIPSIL. – Vi har kommit överens om fem ­prioriteringar och 21 program, och alla FN-kontor, organisationer och myndigheter jobbar tillsammans utifrån ett ­dokument, säger han.

Debatten i Sierra Leone har övergått från att handla om olika aspekter av säkerhet och stabilitet till frågor som rör social och ekonomisk utveckling – hur man ska bygga grunden för en varaktig fred.

Men samtidigt som utvecklingen är Världshorisont 4/10

Fredsbyggande

den

”Valet 2012 slutprov för Sierra Leone”

Foto: Felicity Thompson

Sumaila Moseray (till vänster) har en framgångsrik liten rörelse där han erbjuder överföring av pengar via mobil. Mannen till höger är en av hans kunder.

positiv när det gäller val, politisk tolerans och reformering av säkerhetssektorn, så befinner sig landet i botten i olika rankningar av social och ekonomisk utveckling i världen, påpekar Seppo.

– Om fattigdomsnivån inte åtgärdas med tiden kommer den att bli en källa till konflikter. Om ingenting förändras – om vi fortsätter att se korruption och människors liv inte förbättras, trots fredsavtalet – så finns risken att det blir krig igen, säger hon. Ännu saknar omkring hälften av landets unga ordentlig sysselsättning. Internationella drogkarteller som har härjat i närliggande länder, t ex Guinea-Bissau, utgör ett allvarligt hot mot stabiliteten i Sierra Leone vars underbetalda tjänstemän och arbetslösa ungdomar kan lockas av de stora pengar som är inblandade i droghandeln. I juli 2008 beslagtog regeringen t ex ett plan lastat med 600 kilo kokain, värt omkring 54 miljoner dollar.

Korruption en utmaning Andra kvarvarande utmaningar är ­korruptionen och hanteringen av landets naturresurser, trots framgångsrika insatVärldshorisont 4/10

ser av kommissionen mot korruption.

Det finansiella stödet via FN:s fredsbyggande kommission är nu på väg att avslutas. De sista 200 000 dollarna ska användas till att skapa ett fredsmuseum så att yngre generationer inte glömmer krigets verklighet och konsekvenser.

Det planerade valet 2012 kommer att bli slutprovet för Sierra Leone, menar många. Om allt går väl kommer FN:s fredsbyggande insats inte längre att vara berättigad och landet skulle i stället övergå till att bli ett ”vanligt” utvecklingsland.

Men bidrag från fredsbyggande fonden kan fortfarande bli aktuella i vissa situationer. Ett exempel är det politiska våld som bröt ut i landet i samband med regio­ nala val i mars 2009, och ledde till sammandrabbningar mellan politiska grupper i Freetown. Tack vare pengar från fredsbyggande fonden kunde FN agera omedel­ bart. Resultatet av insatsen blev en gemen­ sam kommuniké från de två dominerande politiska partierna där de lovade att tillsammans utarbeta en fredlig lösning där hänsyn togs till alla parter.

– Så även när Sierra Leone inte längre är ett fall för fredsbyggande kommissionen,

kommer bidrag från fonden fortfarande att spela en viktig roll under överskådlig tid, säger Mia Seppo.

FINANSIELLT STÖD Michael Schulenburg framhåller också betydelsen av finansiellt stöd under alla olika faser efter en konflikt.

– Våra största misslyckanden handlar om att vi har saknat finansiella resurser.

Gapet mellan humanitära insatser efter kriget och traditionella utvecklingsinsatser måste överbryggas.

– Så när Sierra Leone ska fortsätta med sin samhällsomvandling är det helt avgörande att det alltjämt finns tillgång till stabil finansiering.

Sumaila Moseray för sin del är optimistisk inför framtiden.

– Just nu sparar jag för att kunna plugga vidare. Jag vill lära mig mer om bok­ föring så att jag med tiden kan få ett ännu bättre jobb.

– Jag är säker på att det kommer att gå bra. Man måste vara optimist! n Text: Felicity Thompson, frilansjournalist n Översättning: AnnaLena Andrews 9

Freds byggande

Resolution 1325 tio år

Myrsteg mot kvinnors deltagande För tio år sedan fastslog säkerhetsrådet att världen inte har råd att fortsätta stänga ute kvinnor från fredsprocesser. Resolution 1325 bekämpar krig med jämställdhet.

D

et är märkligt att det är de som bär vapen, som är våldsamma och destruktiva, som per automatik får en inbjudan till förhandlingsbordet.

Medan krafter som verkar för fred och dialog inte har den här givna platsen, säger Lena Ag, generalsekreterare för biståndsorganisationen Kvinna till Kvinna.

Fredsförhandlingar är fortfarande en enkönad affär. Män med kostym övertalar män med vapen att skaka hand inför världspressen och sedan göra upp bakom lyckta dörrar. Kvinnor och civilsamhälle stängs ute.

– Man fokuserar på de stridande ­parterna. Det är självklart när man ska uppnå eld upphör, men inte för den ­större fredsprocessen, fortsätter Lena Ag.

MASSIV LOBBYINSATS För att råda bot på detta antog FN:s ­säkerhetsråd för tio år sedan resolution 1325. Frågan hade förts upp på dagordningen genom en massiv lobbyinsats av den globala kvinnorörelsen.

– Vi var en av de organisationer som på 90-talet drev frågan om den här ­resolutionen, att de här perspektiven – kvinnor, fred och säkerhet – skulle upp på säkerhetsrådets bord. Vår första ­rapport var helt enkelt en jämställdhetsanalys av Daytonavtalet. Det hade aldrig gjorts förut, säger Lena Ag. Under förhandlingarna inför Daytonavtalet, som 1995 officiellt satte stopp för kriget i Bosnien-Hercegovina, fanns inte en enda kvinna närvarande.

Syftet med resolution 1325 var i princip 10

tudelat: att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser och att förbättra säker­ heten för kvinnor i krig. Egentligen ­ganska självklara saker.

Madeleine Rees är internationell ­generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.

– Någon beskrev resolutionen för mig som en försiktig påminnelse från säkerhetsrådet till sig själv om innehållet i CEDAW (konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor), säger hon.

– Resolutionen i sig säger inget nytt. Allt man gjorde var att föra upp frågan på säker­ hetsrådets agenda, vilket höjde dess status.

Utestängs kvinnor från fredsprocesser får det konsekvenser för resultatet. Dayton­ avtalet berörde t ex knappt frågan om det brutala sexuella våld som över 20 000 kvinnor fallit offer för.

BLÅ BASKRAR Resolutionen syftade också till att öka kvinnors deltagande i fredsbevarande operationer. Om beväpnade män från de stridande parterna ersätts med beväpnade män i blå basker, cementeras föreställningen hos civilbefolkningen om att makt och maskulinitet går hand i hand.

En mer blandad styrka bryter det mönstret. Ett framgångrikt exempel är den kvinnliga polisstyrka som Indien skickade till ­Liberia 2007.

Kvinnor anses överlag fredligare än män.

– Vad 1325 säger om kvinnor är att vi är bärare av fred, att möjligheterna till en fredlig lösning ökar om man får in en

kritisk massa av kvinnor i fredsförhandlingar och statliga strukturer. Vi vet inte om det är sant eller inte, med det finns forskning som tyder på det, säger ­Madeleine Rees.

Samtidigt höjer hon ett varnande finger mot övertro på att allt kan lösas med fler kvinnor på höga positioner.

– Det beror på vilka de är. Jag föredrar att arbeta med en man som förstår sig på genusfrågor än en kvinna som inte gör det.

MASSVÅLDTÄKTER Fler kvinnor minskar också risken för att hjälparna själva gör sig skyldiga till sexuella övergrepp, som i Kongo t ex. Där har de väpnade fraktionerna använt massvåldtäkter som krigsstrategi, vilket bidrog till att säkerhetsrådet 2008 antog en sorts uppföljning till 1325 – resolution 1820 om sexuellt våld i väpnade konflikt­ er. Förutom att repetera det redan sagda, kräver den att krigsförbrytelser som in­ begriper sexuellt våld undantas från de amnestier som brukar bli resultatet av förhandlingar. Resolution 1325 sa detsamma, men med förbehållet när så är möjligt.

Världens vrede inför det sexuella våldet i Kongo fick FN:s medlemsstater att lätta på plånboken och bl a finansiera Margot Wallströms nyligen påbörjade arbete som generalsekreterarens särskilda representant mot sexuellt våld i konflikter. Många av givarna hade tidigare visat sig ovilliga att öka kvinnligt deltagande i fredsprocesser, och resolution 1820 blev därför orsak till en del debatt inom kvinnoröVärldshorisont 4/10

Fredsbyggande Foto: Jöran Lindeberg

Foto: Ester Sorri

”Vissa framsteg har gjorts i Sudan tack vare 1325”, säger Rita Martin från organisationen Eve. Foto: Jöran Lindeberg

”Fredsförhandlingar är fortfarande en enkönad affär”, säger Lena Ag, Kvinna till Kvinna.

relsen. Många menade att kvinnor alltför mycket framställts som skyddsbehövande offer, och att grundfrågan om rätten till deltagande hamnat i skymundan.

BLYGSAMMA FRAMSTEG Faktum är att trots all uppmärksamhet runt resolution 1325 har framstegen varit blygsamma. Inte en enda kvinna har ­lyckats bli chef för något av FN:s medlingsuppdrag. Och sedan 1992 har bara åtta procent av deltagarna i FN-stödda fredsförhandlingar varit kvinnor, enligt Unifem. Endast 24 av de 192 medlemsstaterna har nationella handlingsplaner för hur resolutionen ska förverkligas.

En orsak till misslyckandet är att inga konkreta och mätbara mål sattes upp från början. Även svenska regeringens handlingsplan har kritiserats av kvinnoorganisationer för att inte tydligt tala om vilka myndigheter som ska göra vad, och för att inte inkludera en budget för arbetet.

I praktiken är resolution 1325 ett verktyg som fredsaktivister har använt olika beroende på var i världen de arbetar. Rita Martin från den sudanesiska organisationen Eve håller workshops om resolutionen för kvinnor från hela landet. Att bara Världshorisont 4/10

15 procent av dem kan läsa och skriva försvårar uppgiften.

– I Sudan vet inte folk vad de har för rättigheter. En del frågor kan man inte prata om, som våldtäkt. Gör du din röst hörd som kvinna blir du slagen. Så det är en stor utmaning att sprida kunskapen om resolution 1325, säger hon.

Ute på fältet tas resolutionens stora ord ner på jorden.

– När kvinnor hör om 1325, skydd av kvinnor och deltagande, säger de ”OK, jag kommer inte försöka bli guvernör eller något sådant, men jag skulle vilja vara delaktig i besluten i mitt eget hem”.

INFLYTANDE I HEMMET Att resolutionen skulle kunna användas för att kräva inflytande i hemmet var kanske inte riktigt säkerhetsrådets avsikt, men det fungerar. Och utan grundläggande jämställdhet som bas blir det svårt för kvinnor att få inflytande över den mansdominerade säkerhetspolitiken.

I Sudan har kvinnorna lyckats få viss inverkan på fredsförhandlingarna.

– Under fredsförhandlingarna om Darfur i Doha t ex så var det en kvinnogrupp som hade möten med de olika stridande

”Kvinnor är bärare av fred”, säger Madeleine Rees, IKFF.

grupperna och lade fram sina synpunkter.

Både rebellerna och regeringen lyssnade, även om ingen kvinna fick delta senare under förhandlingarna. Vi ser det som ett framsteg att de kunde organisera sig och föra fram sitt budskap, säger Rita Martin. n Jöran Lindeberg, frilansjournalist

Resolution 1325 har antagits av säkerhetsrådet och FN:s medlemsstater är därför skyldiga att förverkliga den. I praktiken är de dock tämligen fria att göra som de vill. Resolutionen kräver bl a ökat kvinnligt deltagande i fredsprocesser, bättre skydd av kvinnor och flickor i konflikter samt ett genusperspektiv på alla former av fredsarbete.

2008 kom resolution 1820 om skydd mot sexuellt våld i konflikter. 2009 antogs resolution 1888 som ledde fram till den nya posten ”särskild representant mot sexuellt våld i konflikter”. Strax därefter antogs resolution 1889 som uppmanar till skapandet av globala indikatorer som visar hur implementeringen av resolution 1325 framskrider.

11

Freds byggande

Utvärdering av fredsbyggande kommissionen ed start i mars i år genomförde Irlands, Mexikos och Sydafrikas FN-ambassadörer på Ban Kimoons uppdrag en omfattande utvärdering av fredsbyggande kommissionens arbete.

De tre lade så småningom fram en starkt kritisk rapport med en lång rad förslag till förbättringar. Den 29 oktober fastställde generalförsamlingen och säkerhetsrådet med var sin resolution gruppens rekommendationer. Blir de verklighet kan man tala om en verklig nystart för kommissionen och för FN:s fredsbyggande arbete.

Redan när kommissionen såg dagens ljus 2005 bestämdes att den skulle utvärderas 2010. Men redan ett par år efter starten började bedömare peka på svagheter och tillkortakommanden.

Utvärderingsrapporten är en smärtsam läsning som med råge bekräftar den ­negativa bild som vuxit fram. Löftena från december 2005 har inte infriats, ­konstaterar rapportens författare.

Till att börja med har kommissionen tills helt nyligen bara tagit sig an fyra länder, samtliga på den afrikanska kontinenten. Även Liberia, som tillkommit under hösten, ligger i Afrika. Denna ­snäva inriktning beror på flera faktorer.

Länder som just har lämnat krig och ­konflikter bakom sig drar sig för att söka hjälp eftersom det upplevs som ett stigma att vara föremål för kommissionens arbete. Men kommissionen har också brustit i flexibilitet när den inte har kunnat erbjuda mindre omfattande hjälpprogram, anpassade till ländernas behov.

Framsteg har ändå gjorts. Framför allt har kommissionen lyckats med sitt viktigaste uppdrag, att förhindra återfall i krig. ­Vidare har man med framgång uppmuntrat till dialog och skapat fora för kontakt mellan politiska motståndare, vilket i sin tur utmynnat i framgångsrika fredliga val. Men framstegen har inte lett till att kommissionen uppfattats som en institution som verkligen gör skillnad ute på fältet. Tvärtom, mycket av kritiken har riktats mot det faktum att besluten fattas i 12

Foto: FN/Ryan Brown

Kraftig kritik kan ge nystart M

Medlemsstaterna i fredsbyggande kommissionens organisationskommitté utses av FN:s general­församling i maj 2006.

New York, långt från de problem som ska lösas. Rapporten understryker behovet av att stärka FN-folkets roll på plats, främst generalsekreterarens speciella och exekutiva representanter. ”National ownership” är en etablerad princip för fredsbyggande. Den innebär att det är de nationella aktörerna – regeringarna, det civila samhället, de politiska partierna, näringslivet – som ska äga processen. Men de aktuella ländernas brist på ekonomiska och administrativa resurser och kvalificerad personal har ofta lett till att principen eftersatts. Rapportförfattarna vill att kommissionen tidigt i processen bygger upp ländernas förmåga att själva ta hand om fredsbyggandet. I sammanhanget lägger de särskild vikt vid att kvinnoorganisationer ska ges de resurser som behövs för att de ska få en framträdande roll. ”Ingen fred utan utveckling och ingen utveckling utan fred” skriver de tre ambassadörerna vidare i sin rapport. Och det första steget mot utveckling är arbete.

I länder som har varit i krig finns det stora grupper av ungdomar som deltagit i ­kriget och riskerar att hamna i destruktiva beteenden ifall de lämnas sysslolösa

och utan möjlighet till egen försörjning.

Att skapa arbetstillfällen, särskilt för ­ungdomar, bör vara en central del av kommissionens arbete.

Den skarpaste kritiken riktar rapporten mot kommissionens organisationskommitté, eller rättare sagt mot enskilda länder, utan namns nämnande, som 2005 kämpade hårt för att få en plats där. Sedan dess har deras entusiasm svalnat och de avstår ofta från att delta i mötena eller låter sig representeras av tjänstemän av lägre rang.

Författarna menar att kommissionens politiska tyngd också har skadats av ett begräns­ at samarbete med säkerhetsrådet och ­andra viktiga institutioner som t ex Världsbanken. Ytterst har kommissionens politiska svaghet lett till att fredsbyggande inte fått den framträdande plats bland FN:s prioriteringar som man ­hoppades på 2005.

Nu har generalförsamlingen och ­säkerhetsrådet alltså ställt sig bakom ­rekommendationerna i ambassadörernas rapport. De är många och långtgående.

Kanske kommer nästa utvärdering om fem år att finna att de gamla löftena har blivit verklighet. n Text: Carlos Garat, frilansjournalist Världshorisont 4/10

Fredsbyggande FN-fakta Fredsbyggande Foto: FN/Mario Rizzolio

Burundi var ett av de första länderna som togs upp på agendan av FN:s nya fredsbyggande kommission. På bilden talar generalmajor Derrick Mbuyiselo Mgwebi från FN:s operation i Burundi (ONUB) i samband med att Internationella dagen för fredsbevarare högtidlighålls i maj 2006.

Nya FN-strukturer hjälper länder efter krig Fredsbyggande är ett brett och övergripande begrepp som används för att beskriva processer och aktiviteter som syftar till att lösa konflikter och åstadkomma en hållbar fred och välmående samhällen.

Bakgrunden till att det fått allt större betydelse under senare år är en växande insikt om att slutet på en väpnad konflikt inte automatiskt innebär början på en fredlig och stabil ekonomisk och social utveckling.

Inom FN togs ett avgörande steg på detta område vid toppmötet om FN-reformer 2005. Då beslutades bl a att inrätta ett helt nytt FN-organ, Fredsbyggande kommissionen, som sjösattes några månader senare.

Till FN:s nya ”fredsbyggande arkitektur”

hör även Fredsbyggande fonden och ­Stödkontoret för fredsbyggande.

FREDSBYGGANDE KOMMISSIONEN FN:s fredsbyggande kommission (United Nations Peacebuilding Commission, PBC) bildades i december 2005 genom ­parallella beslut i FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd. Den påbörjade sitt arbete i juni 2006.

Kommissionen är ett mellanstatligt rådgivande organ som stödjer länder i efterkrigssituationer med återhämtning, återuppbyggnad och utveckling. Dess bildande är ett viktigt tillskott till det ­internationella samfundets kapacitet att främja fred i bred mening. Tanken är att kommissionen ska utgöra en bred bas för FN:s samlade erfarenheter och att den därigenom ska kunna hjälpa länder att bygga fred och försoning efter en konflikt.

Kommissionen är underställd både generalförsamlingen och säkerhetsrådet och ska fungera som ett rådgivande organ till dem liksom till FN:s alla medlemsländer. Vid val av dess 31 medlemsstater tas särskild hänsyn till erfarenheter av återuppbyggnad efter en konflikt. Dess löpande arbete utförs av speciella landkommittéer, vars sammansättning skräddarsys efter den konfliktsituation som ska hanteras.

Kommissionen väntas ägna sig åt länder där fredsavtal har ingåtts och det finns ett minimum av säkerhet. Initiativet till att ta upp ett land på kommissionens agenda kan komma från säkerhetsrådet, FN:s generalsekreterare, ECOSOC, generalförsamlingen eller från landet självt. Landet i fråga behöver också uttrycka ett intresse av att tas upp på agendan. Sannolikt ­kommer inga länder att tas upp ifall dess regering motsätter sig det.

Fortsätter på nästa sida.

Fredsbyggande kommissionen består av tre olika strukturer: • Organisationskommittén • Landspecifika möten/kommittéer • Arbetsgrupp för lärdomar

Thailand, Tjeckien och Uruguay); Sju länder som väljs av ECOSOC, FN:s ekonomiska och sociala råd (f n Australien, Brasilien, Egypten, Guinea-Bissau, ­Marocko, Polen och Sydkorea); Fem länder som är bland dem som bidrar mest till FN:s budget och övrig FN-­ verksamhet (f n Japan, Kanada, Neder­ länderna, Sverige och Tyskland); samt Fem länder som är bland dem som bidrar mest med militär och polisiär personal till FN:s missioner (f n Bangladesh, Indien, Nepal, Nigeria och Pakistan).

Organisationskommittén (PBOC; Peace­building Commission Organizational ­Committee) ­ansvarar för övergripande beslut om verksamheten och fastställer kommissionens agenda. I kommittén sitter 31 av FN:s ­medlemsländer på för­nyelsebara tvåårs­ mandat enligt följande fördelning: Sju länder som väljs av säkerhetsrådet (f n Frankrike, Gabon, Kina, ­Mexiko, ­Ryssland, Storbritannien och USA); Sju länder som väljs av generalförsamlingen (f n Benin, Chile, Peru, Sydafrika,

Landspecifika möten (CSM; Country Specific Meetings) hålls för de länder som står på fredsbyggande kommissionens agenda.

Agendan utformas individuellt för de situationer det gäller. Vid mötena deltar olika aktörer som är engagerade i uppbyggnadsprocessen i landet, däribland medlemmarna av organisationskommittén, representanter för det aktuella landet, representanter för regionala och subregionala organisationer och FN:s kontor i landet. De nationella ­aktörerna deltar ofta via videolänk.

2010 var kommissionen verksam i ­Burundi, Sierra Leone, Centralafrikanska Republiken och Guinea Bissau. Liberia ansökte i augusti 2010 om att tas upp på kommissionens agenda, något som ­be­viljades en månad senare. Även Guinea-Conakry har nyligen uttryckt sitt intresse.

Foto: FN/Albert Gonzalez Farran

En arbetsgrupp för lärdomar (Working Group on Lessons Learned) har inrättats för att dra ut erfarenheter från olika nationella och internationella insatser i efterkrigssituationer. Syftet är att utveckla och sammanställa rekommendationer och riktlinjer för ­kommande strategier och insatser.

I Tora i norra Darfur, Sudan, ska en skola för f d barnsoldater byggas. Vattnet på bilden har levererats till platsen för att man ska kunna tillverka tegelstenar.

FREDSBYGGANDE FONDEN I de resolutioner som innebar att fredsbyggande kommissionen bildades fanns också beslut om att inrätta en fredsbyggande fond (United Nations Peacebuilding Fund; PBF).

Fonden administreras av FN:s stödkontor för fredsbyggande. Pengarna i ­fonden utgörs av frivilliga bidrag från ­regeringar, organisationer och individer. Fondens medel förvaltas av FN:s utvecklingsprogram UNDP:s MDTF-kontor ­(Multi-Donor Trust Fund Office). Sverige är den största bidragsgivaren till fonden.

Sedan starten har fonden givit stöd till över hundra projekt i 18 länder. De fem ­länder som 2010 stod på kommissionens agenda har fått mer än hälften av medlen.

Länder som inte står på kommissionens agenda kan också få stöd om FN:s generalsekreterare finner dem lämpliga. Hittills har t ex Elfenbenskusten, Guinea, Komorerna, Kongo och Nepal fått stöd.

Projekt som kan få stöd från fonden ska upp­fylla ett eller flera av följande kriterier.

De… • syftar till att bemöta omedelbara hot mot fredsprocessen eller hot mot initiativ som stödjer fredsöverenskommelser och ­politisk dialog; • bygger upp eller stärker kapaciteten i ­landet för fredlig samexistens och ­konfliktlösning; • stimulerar ekonomisk återhämtning som har positiv effekt på freden; • återupprättar avgörande administrativa funktioner.

En översyn av fondens arbete har gjorts vilket ledde till att riktlinjerna för den ­reviderades 2009.

STÖDKONTORET FÖR FREDSBYGGANDE I FN:s högkvarter i New York har ett ­stödkontor för fredsbyggande (Peacebuilding Support Office, PBSO) inrättats. Kontoret ska assistera och stödja fredsbyggande ­kommissionen, administrera fredsbyggande fonden samt arbeta med att samordna och stödja verksamhet som rör fredsbyggande i FN:s övriga organ, program och fonder. PBSO ska utgöra ett kunskapscentrum för erfaren­ heter av och riktlinjer för fredsbyggande.

Chef för kontoret är en assisterande general­ sekreterare (Assistant Secretary-General for Peacebuilding Support). 2010 innehades posten av Judy Cheng-Hopkins från Malaysia. ÖVRIGA AKTÖRER Utöver kommissionen, fonden och kontoret för fredsbyggande finns inom FN-systemet flera andra aktörer som på olika sätt arbetar med dessa frågor. Det gäller t ex FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s avdelning för fredsbevarande operationer (DPKO) och FN:s avdelning för politiska frågor (DPA).

En annan viktig aktör, som också räknas till FN-systemet, är Världsbanken.

Aktörer utanför FN-systemet som arbetar med fredsbyggande är bl a regionala ­organisationer som EU, biståndsaktörer som OECD-DAC, tankesmedjor som International Peace Institute och olika nationella regeringar. Länder i vår del av världen som engagerat sig starkt i frågan om fredsbyggande är bl a Sverige, Norge och Storbritannien.

BEGREPP INOM KONFLIKTHANTERING Begreppet fredsbyggande är en av många delar av det som brukar kallas för konflikt-

fredsframtvingande

KRIG

vapenvila

fredsskapande

fredsbevarande

våldsutbrott

KRIS

förlikning

konfrontation

INSTABIL FRED

närmande

konfliktförebyggande

fredsbyggande ökade spänningar

STABIL FRED försoning

HÅLLBAR FRED

hantering. Vilka åtgärder som är möjliga och effektiva att genomföra beror på i vilket skede konflikten befinner sig. Figuren här ovan visar en konfliktkurva där konfliktens olika faser och åtgärder är utmärkta, bland dem de fredsbyggande.

Här följer ett urval av olika begrepp och definitioner inom konflikthantering: Konfliktförebyggande åtgärder vidtas i det första skedet av en konflikt för att förhindra att den tar sig våldsamma uttryck. Snarare än att undvika konflikter i sig handlar det i stället om att kanalisera dem så att de kan hanteras på ett fredligt sätt. Konfliktförebyggande åtgärder kan även sättas in för att förhindra att en pågående väpnad konflikt sprider sig. Att förebygga konflikter eller lösa dem innan de utmynnar i våld kan spara stora kostnader i människoliv och pengar. Förebyggande åtgärder kan vara att rätta till ekonomiska och utvecklings­ mässiga strukturella konfliktorsaker eller att hitta fredliga kanaler för att hantera de ­konflikter som naturligt uppstår i ett ­samhälle, t ex genom ett fungerande ­demokratiskt och politiskt system.

Exempel på en konfliktförebyggande ­insats i FN:s regi är FN:s mission i ­Makedonien, UNPREDEP, 1995-1999.

Fredsskapande åtgärder sätts in om de ­förebyggande åtgärderna misslyckats, ­spänningarna ökar och våld utbryter.

Främst handlar det om diplomatisk verksamhet, medling och förhandling, för att nå en uppgörelse mellan de stridande parterna, t ex ett fredsavtal. En förutsättning är att parterna själva är villiga att förhandla.

Militära fredsbevarande insatser har ­traditionellt haft som syfte att skydda ett existerande fredsavtal genom att t ex upprätthålla buffertzoner mellan stridande ­parter eller överse ett vapenstillestånd. ­Konceptet bygger på de tre principerna om medgivande från konfliktens parter, opartiskhet och att våld bara får användas i själv­ försvar. På ­senare år har styrkorna fått mer än bara en säkerhetsskapande funktion och också fler civila delar. Fredsbevarade insatser med utökat uppdrag kallas ibland multidimensionella eller komplexa fredsbevarande insatser.

Exempel på en traditionell fredsbevarande insats är FN:s insats på gränsen mellan ­Etiopien och Eritrea 2000-2008 (UNMEE).

Exempel på en multidimensionell fredsbevarande insats är ONUMOZ som över­vakade och bistod Mocambiques valprocess 1992-1994.

Fredsframtvingande insatser skiljer sig från de fredsbevarande genom att de har ett utökat mandat att använda våld och hot om våld för att tvinga en eller flera parter att hålla fast vid ett fredsavtal eller att tvinga dem till förhandlingsbordet. Insatsstyrkorna kan agera som part i konflikten och behöver inte heller medgivande från alla parter. Tving-

ande insatser kan också vara civila åtgärder som vidtas utan parternas medgivande för att tvinga dem att ändra sitt beteende, t ex politiska eller ekonomiska sanktioner.

Exempel på en fredsframtvingande insats är UNOSOM II i Somalia 1993-1995, med syfte att upprätthålla säkerheten för att ­möjliggöra humanitär hjälp till landet.

Fredsbevarande och fredsframtvingande insatser kallas ofta med ett svensk samlingsnamn för fredsfrämjande insatser.

Länder som varit i väpnad konflikt löper stor risk för återfall. Det fredsbyggande ­verktyget sätts in efter att en våldsam konflikt avslutats, i en postkonfliktsituation, för att bidra till lösningen av den konflikt som låg till grund för att våld bröt ut och för att hindra att den blossar upp på nytt. Där fredsbevarande militära insatser syftar till att hålla stridande parter isär syftar fredsbyggande till att skapa dialog och broar mellan människor. Målet är att förbättra de ekonomiska, sociala och demokratiska ­förhållandena och uppnå vad som brukar ­kallas hållbar fred. Det finns därmed en nära koppling mellan konfliktförebyggande och fredsbyggande åtgärder. Fredsbyggande involverar en stor mängd olika områden och är en lång och långsam process. En del är att ta hand om krigets konsekvenser, t ex att återintegrera tidigare soldater i sam­ hället, samla in och förstöra lätta vapen, genomföra försoningsprogram och röja Fortsätter på nästa sida.

minor. En annan del är att åtgärda grundläggande konfliktorsaker, t ex arbeta med att stärka rättsstaten, öka respekten för de mänskliga rättigheterna och att främja demokratiska institutioner och kanaler för fredlig konflikthantering. Ett exempel på fredsbyggande insatser är de program

för att integrera före detta soldater i samhället som fredsbyggande fonden stödjer i Elfenbenskusten.

En del av fredsbyggande som fått stor uppmärksamhet är SSR, säkerhetssektorreform. SSR har som mål att skapa institu­tioner som kan tillgodose behovet

av säkerhet på ett demokratiskt och rätts­ säkert sätt. Det kan t ex vara att öka den demokratiska kontrollen av militär­ makten, att öka legitimiteten hos de demo­ kratiskt valda och att främja fristående granskningsfunktioner i samhället, t ex ett civilt samhälle och fria medier. n

Det här kan DU göra!

De länder som drabbats av krig hör till de fattigaste och mest sårbara i världen. Omvärldens stöd behövs för att de ska lyckas ta sig ur de onda ­cirklarna av våld och konflikter. Vi har alla en ­möjlighet att hjälpa till – här kommer några ­förslag på vad DU kan göra:

1

3

Skriv insändare!

När man ser på nyheterna om konflikter i andra länder är det lätt att känna vanmakt.

Men tillsammans kan vi göra skillnad!

Skriv en insändare till din lokaltidning om en konflikt som du känner engagemang för!

Det är viktigt att betona att en konflikt inte är löst för att striderna är över. Långsiktiga civila insatser krävs även efter konflikten för att skapa hållbar fred. Det är särskilt viktigt i länder med en lång historia av återkommande stridigheter, såsom Kongo och Afghanistan.

2 Hjälp till att bygga fredliga samhällen!

Aktiv återuppbyggnad av samhällen efter en konflikt är avgörande för att få igång en positiv utveckling och för att förhindra att konflikten bryter ut igen. I omkring 60 av världens länder ligger 70 miljoner minor kvar i marken. Detta förhindrar en normal tillvaro där jorden kan brukas och barn kan leka fritt. Varje halvtimme skadas en människa någonstans i världen av en mina.

Kampanjen Röj-en-mina arbetar med att samla in pengar till FN:s minröjnings­ arbete. Ge ett personligt bidrag eller bli fadder. Gå in på www.röj-en-mina.nu

Delta i kampanjen ­Osjälvisk status!

Svenska FN-förbundet driver kontinuerligt kampanjer för att bidra till hållbar fred.

Under vintern 2010/2011 pågår kampanjen Osjälvisk status på Facebook. För 20 kr kan du köpa en status och publicera på din Facebook-sida. Samtidigt som det t ex står att du ”utbildar lärare i Kongo om mänskliga rättigheter” bidrar du med pengar till det projektet. Kampanjen bygger på att den sprids. Köp därför en osjälvisk status på http://osjalviskstatus.fn.se och hjälp till att sprida kampanjen till alla dina vänner! Är kampanjen över? Gå in på www.fn.se och se vilken kampanj som förbundet driver just nu och hur du kan bidra.

4 Sprid Världshorisont och faktabladet om fredsbyggande!

Världshorisont kan beställas i buntar till rabatterade priser. Beställ en trave och ge bort, sprid ut eller sälj! Tidningen bör ha sin givna plats på bokbord och andra evenemang arrangerade av FN-föreningar. Den bör också finnas med som ett verktyg vid medlemsvärvning.

5 Läs på!

Kunskap är grunden för all handling! ­Informera dig genom att läsa vidare på: www.un.org/peace/peacebuilding www.unpbf.org www.peacebuildinginitiative.org

6 Bidra till minskad ­fattigdom!

En del av fredsbyggande är att förbättra de ekonomiska och sociala förhållandena i konfliktländer. Fattigdom och klyftor mellan grupper i samhället ökar risken att våldsamma konflikter återkommer. Ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom är att ge gratis skolmat till barn i fattiga länder, något som FN:s livsmedelsprogram WFP arbetar med sedan många år. Här i Sverige samlar kampanjen Skolmat blir kunskap in pengar till WFP:s arbete.

Ge ett eget bidrag! Gå till www.fn.se/ skolmat eller sätt in pengarna på pg nr 90 00 79-5 (ange ”skolmat”). Du kan också stödja kampanjen en längre tid genom att bli autogirogivare.

Beställ Världshorisont på FN-förbundets butik på nätet: www.fn.se/butik. Detta faktablad om fredsbyggande kan beställas gratis från FN-förbundet upp till tio ex.

Skicka ett mejl till info@fn.se.

FN-fakta nr 4/10: Fredsbyggande. Text: AnnaLena Andrews och Linda Åkerström Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock).

E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 · Webb: www.fn.se

Befria mig!

För två år sedan skickades då 9-åriga Yanninesh Yorga från sin hemby till huvudstaden Addis Abeba för att arbeta. Här tvingas hon varje dag bära enorma risknippen i flera mil. Bördor som väger mer än hon själv och som förstör hennes kropp.

Nu har hon börjat i vår kvällsskola. Målet är att vi helt ska befria henne från sin omänskliga situation.

Sätt in din gåva på pg 90 00 21-7. Skriv ”barnslav” på talongen.

Du kan också ge din gåva via sms.

MOBIL

100

Sms:a mOBiL100 till 72930 så skänker du 100 kronor.

Din gåva blir ett steg på vägen.

Världshorisont 4/10

17

gåvogiro: 90 00 21-7

Foto: IBL Bildbyrå/Svenskt Fotoreportages samling

”Sveriges första zigenarskola, Stockholm. Fröken Hartman undervisar i den trånga skolsalen” lyder bildtexten till denna bild från 1948.

Romer i Sverige

förföljda och föraktade Irka Cederberg, journalist och författare, redogör för romernas situation i Sverige genom tiderna och fram till idag.

F

rankrikes spektakulära utvisning av 8000 romer sedan årets början har gjort att romernas situation äntligen hamnat på agendan på toppnivå i EU. Kommissionen vill nu utreda hur medlemsländerna uppfyller de gemensamma bestämmelserna om fri rörlighet.

I somras utvisade den svenska gränspolisen 50 rumänska romer, som hade ägnat sig åt tiggeri i Stockholm. Tiggeri är inte förbjudet i vårt land, men utvisningen välkomnades av migrationsminister ­Tobias Billström, som menade att tiggeri är ett "oärligt sätt" att försörja sig på.

Antiziganismen ökar förfärande i ­Europa. Sverige är på intet sätt oskyldigt när det gäller diskrimineringen av romer. ­Romernas svenska historia är fylld av berättelser om diskriminering och för­ följelse alltsedan de första romerna kom hit i början på 1500-talet.

Zigenarna, eller tattarna som man kallade dem, kom snart att betraktas som ett samhällsproblem. De passade inte in i det 18

svenska samhället. De klädde sig annorlunda, talade ett eget språk och reste ­omkring i stora sällskap. Man ville bli av med dem. Med en rad grymma lagar och förordningar gjorde man allt för att de skulle finna för gott att lämna landet.

En ny utlänningslag 1914 fastslog att zigenare inte var önskvärda i riket och all zigensk invandring förbjöds. Lagen, som gällde ända till 1954, innebar att romerna i Sverige fullständigt isolerades från sina släktingar i Europa. Under denna tid lyckades bara tre romer komma in i ­landet. Norge och Danmark införde ­liknande lagar.

En ödesdiger konsekvens av dessa lagar var att romer som sökte undkomma förintelsen inte kunde få skydd i de nordiska länderna.

Ett uttalande från riksdagens fattigvårdslagstiftningskommitté år 1922 är betecknande för hur samhället såg på romerna: "Då zigenarnas inordnande i samhället

hos oss synes vara ett olösligt problem är enda utvägen att på ett eller annat sätt få zigenarna ut ur landet. Då de flesta av dem torde vara svenska undersåtar och i allt fall deras medborgarrätt i annat land svårligen läte sig bevisas, kan deras försvinnande ur landet icke nås på annat sätt än att så starka inskränkningar lades på deras rörelsefrihet, att de finna med sin egen fördel förenligt att lämna landet och utvandra till ett land med för dem gynnsammare förhållanden."

I denna rasfientliga atmosfär växte en hel generation av dagens svenska romer upp. År 1934 infördes steriliseringslagen, liksom i många andra länder under 1930-talet. ”Felaktiga element” som förståndshandikappade, homosexuella, judar, zigenare och människor med sociala problem skulle rensas ut ur folkstammen. Det sades ofta rent ut att det framför allt var tattare och zigenare som avsågs. Ända fram till 1976, då lagen avskaffades, opererades omkring 63 000 människor.

Världshorisont 4/10

Den snabba industrialiseringen under 1900-talets första hälft medförde att traditionella romska yrkeskunskaper inte längre efterfrågades: förtenning, kopparslageri, tivoliverksamhet, hästhandel, skrotförsäljning och musicerande.

På 1950-talet stod nästan alla svenska romer utan både arbete och bostäder. De flesta var analfabeter och många psykiskt och fysiskt märkta av ett hårt liv i undermåliga bostäder. De tilläts bara stanna i tre veckor på en ort och var förföljda och föraktade. Under sådana förhållanden var det naturligtvis inte möjligt med ordnad skolgång för deras barn.

Katarina Taikons bok Zigenerska, som kom år 1963, blev en väckarklocka. Här gavs en chockerande bild av de svåra förhållanden som rådde för romerna. Den opinionsstorm som boken väckte tvingade myndigheterna att inse att romerna i ­Sverige äntligen måste få människo­ värdiga bostäder och tillgång till skola.

Under 1970-talet inledde myndigheterna aktiviteter för att skaffa bostäder åt romska familjer som dittills bott i husvagnar och eländiga ruckel. Man ville satsa på vuxenutbildning och inslussning på arbetsmarknaden. Kommunerna tillsatte särskilda familjepedagoger, som skulle hjälpa till att infoga romerna i det svenska samhällslivet. En rad kommunala projekt sattes i gång.

Vid mitten av 1980-talet upphörde de flesta särskilda insatser för romer, till stor del som en följd av uppgivenhet hos både myndigheter och romer. Man tvivlade på romernas integrationsmöjligheter. Romerna å sin sida ansåg att man tagit för lite hänsyn till deras synpunkter.

2004 publicerade Diskrimineringsombudsmannen en rapport om diskrimineringen av romer i Sverige, som var en ­svidande vidräkning med det svenska ­samhällets behandling av romerna genom tiderna. Slutsatsen var, skrev DO, att anti­ ziganismen, till skillnad från anti­semitis­ men, aldrig har ifrågasatts. "Den fortlever".

I en aktuell rapport från DO görs en uppföljning av diskrimineringsärenden sedan 2004. Utredaren, Heidi Pikkarainen, berättar att DO får in 30–40 anmälningar från romer varje år. Av dessa leder omkring 10 procent till fällning i domstol.

De flesta amälningarna kommer från kvinnor. De rör huvudsakligen vardagliga situationer som hur man bemöts i affärer, men också om diskriminering på bostadsmarknaden och inom socialtjänsten.

Heidi Pikkarainen tror att många fall av diskriminering aldrig anmäls och att mörkertalet således fortfarande är stort.

Sedan år 2000 är romerna erkända som en av Sveriges fem nationella minoriteter.

Delegationen för romska frågor, som inrättades av regeringen 2007, presenterade i somras sitt betänkande, "Romers rätt – en strategi för romer i Sverige". Där konstateras att det finns en strukturell antiziganism i Sverige. En rad åtgärder föreslås för att välfärdsgapet mellan romer och övriga i Sverige ska överbryggas.

Delegationen vill också att en sanningskommission ska inrättas som ska kartlägga de historiska orättvisorna mot romer. n Text: Irka Cederberg Författaren kom 2010 ut med boken Född ­fördömd, om romernas historia och nutida situation i Europa.

Romerna, som tidigare kallades z­ igenare, är Europas största etniska minoritet. Av ­världens uppemot 20 ­miljoner romer finns 12–15 miljoner i Europa, varav minst 50 000 i Sverige. De består av olika grupper med sinsemellan olika kultur och traditioner. Gemensamt för dem alla är det indiska ursprunget.

Kalderasha, lovara och arli utgör stora romska grupper. För grupperna sinti, resanderomer, manouche och kalé ­betyder rom människa och de kallar sig inte romer. Det finns ett 60-tal olika dialekter av det romska språket, romani chib, och alla förstår inte helt varandra.

Romer i Sverige – födda fördömda eller medborgare på lika villkor?

Seminarium på D e m ä ns k li ga r ä tti g hetern as dag

Tid: 10 december kl 9-11.30 Plats: Kulturhuset Stockholm, Klarabiografen Medverkande: Erik Ullenhag, integrationsminister; Soraya Post, ord­förande för International Roma Women Network; Maria Leissner, demokratiambassadör och ordförande i Delegationen för romska rättigheter, m fl.

Läs mer på www.fn.se. Föranmälan krävs till info@fn.se eller tel 08-462 25 56.

Världshorisont 4/10

17 deltog i studieresa till Genève I oktober reste 17 personer tillsammans med personal från Svenska FN-förbundet till Genève i Schweiz. En liknande resa görs varje höst i syfte att ge deltagarna fördjupade kunskaper om FN:s arbete och verksamhet. I år besöktes den svenska FN-representationen, sju olika FN-kontor, Rådet för mänskliga rättigheter, FN-förbundens Världsfederation WFUNA, Världshandelsorganisationen WTO, Geneva International Center of Humanitarian Demining samt Palais des Nations.

Studieresan ingår i FN-förbundets program med ABC-kurser där A är en grundkurs om FN, B är fördjupningskurser och C utgörs av studieresan till Genève. I juni genomfördes dessutom för första gången en C-kurs i form av en studieresa till New York.

• Läs mer på www.fn.se/ckurs2010

Klimatdialog med Kinas och Indiens FN-förbund Svenska FN-förbundets general­ sekreterare Linda Nordin Thorslund och ordförande Aleksander Gabelic reste i oktober till Peking för ett dialogmöte om klimatfrågan med Indiens och Kinas FN-förbund. I mötet deltog även FN:s utvecklingsprogram UNDP, miljöprogrammet UNEP, Kinas ­utrikesdepartement med flera.

Mötet tillkom på Svenska FN-­ förbundets initiativ i syfte att främja diskussionen om ett nytt bindande ­globalt klimatavtal.

• Läs mer på www.fn.se/peking

Regeringen uppvaktas om millenniemålen I samband med FN:s dag för de mänskliga rättigheterna den 10 december kommer FN-förbundet tillsammans med övriga organisationer i FNfamiljen i Sverige att uppvakta regeringen. Vid tillfället kommer ett upprop till stöd för millenniemålen att överlämnas. De tusentals personer som skrivit under uppropet uppmanar ­världens ledare att hålla sitt löfte till världens fattiga.

• Den som ännu inte skrivit under uppropet kan göra det på www.fn.se/upprop fram till den 6 december.

19

Årets FN-vän en mångkampare i FN-arbetet

Starkt personligt engagemang och brett intresse präglar friidrottaren Carolina Klüfts insats som ambassadör för FN-tanken. Den 22 oktober belönades hon med utmärkelsen Årets FN-vän.

J

ag känner mig väldigt hedrad av att hamna i sällskap med bl a Jan Eliasson, Hans Blix och Birgitta Ohlsson, sa en mycket glad Carolina Klüft när hon den 22 oktober utnämndes till Årets FN-vän inför 300 personer i Stockholms ­Konserthus.

Utmärkelsen instiftades av Svenska FN-förbundet 2005 och ska gå till en person eller organisation i Sverige som har verkat till stöd för FN och FN-tanken. 2005 gick den till Hans Rosling och därefter till Jan Eliasson (2006), Birgitta Ohlsson (2007), Inga-Britt Ahlenius (2008) och Hans Blix (2009).

I sin motivering konstaterar FN-­ för­bundet att ”Carolina Klüft medverkar regelbundet och förtjänstfullt i Svenska FN-­förbundets utåtriktade verksamhet.

Med entusiasm och engagemang sprider hon kunskap om FN:s humanitära arbete 20

Foto: Tobias Hedlund

– Folk som inte känner mig kan bli förvånade över att mitt engagemang för ­globala frågor är så starkt, säger Carolina Klüft, Årets FN-vän 2010.

och dess betydelse för många människor. I sitt idrottande och sitt ambassadörskap för FN-förbundet ger Carolina uttryck för en vilja att spränga gränser i en global värld."

FÖRDJUPAT ENGAGEMANG Det var 2006 som Carolina inledde sitt samarbete med FN-förbundet. Sedan dess har hon utvecklat och fördjupat sitt engagemang för globala frågor, även på det personliga planet, berättar hon.

– Jag studerade freds- och utvecklingsfrågor vid Linnéuniversitetet i Växjö förra vintern. Och senare i höst kommer jag att börja läsa internationell politik, berättar hon.

– Min karriär som idrottare är ju inte slut ännu, men jag ser ett slut om ett par år. Och då känner jag att jag vill jobba med de här frågorna, fortsätter hon.

På frågan om vad som varit roligast att göra för FN-förbundet funderar hon ganska länge, men kommer fram till att träffarna med en rad samhällsaktörer i Göteborg och Linköping nog varit det roligaste. FN-förbundet bjöd då in företrädare för det lokala näringslivet, kommunen, universitet och organisationer till lunchmöten. Förutom Carolina medverkade

FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic och generalsekreterare Linda Nordin Thorslund.

– Mötena kretsade kring engagemang och för mig var det viktigt att företrädare för idrottsrörelsen deltog. Jag tycker det är jätteviktigt att idrottsrörelsen också tar sitt ansvar och jobbar med de globala frågorna, säger hon.

– Att vara med vid bokmässan i Göteborg i september var också väldigt kul.

Det var första gången jag var där. Att gå runt på internationella torget och titta på alla organisationer och se vad de jobbar med var väldigt spännande.

FOLK BLIR FÖRVÅNADE ”Hur reagerar folk på att du är ambassadör för FN-förbundet?” är nästa fråga.

– Folk som inte känner mig kanske blir förvånade över att mitt engagemang är så starkt. Det är ju ganska vanligt att kända personer engagerar sig och ställer upp med sitt namn. Men jag ser på mitt engagemang som lite djupare; jag ställer upp med mitt namn men även med hela mig, med allt jag har att ge, säger hon.

– Så det kan göra folk förvånade. Men samtidigt reagerar man positivt för FN förknippas med något positivt . FN-­ tanken är djupt förankrad hos människor i Sverige.

Två aspekter tycker hon är särskilt viktiga med Svenska FN-förbundet. Det ena är att förbundet fungerar som en brygga mellan folket i Sverige och FN, som annars skulle kännas stort och långt borta.

Det andra är att FN-förbundet jobbar med hela bredden av globala frågor, från fred och säkerhet till utvecklingsfrågor, mänskliga rättigheter och miljö.

– Att spännvidden över frågorna är så stor passar mig väldigt bra för mitt intresse är brett, säger hon.

Detta kommer även att prägla hennes engagemang på längre sikt, efter att hon lagt av med idrotten, tror hon: – Jag är en mångkampare i själen. Jag kommer att vilja bidra på olika sätt och engagera mig i många olika frågor. n Text: AnnaLena Andrews Världshorisont 4/10

Foto: AnnaLena Andrews

Foto: Jonas Hallberg

FN-dagen.

Kunglig glans

Kongoveteraner på första parkett i Stockholms ­Konserthus.

Foto: AnnaLena Andrews

i Göteborg inför Kronprinsessparet deltog vid seminariet

när FN-dagen firades I samband med FN-dagen var det som vanligt full fart i den svenska FN-rörelsen.

Förutom alla aktiviteter i FN-föreningar och distrikt genomförde FN-förbundet större evenemang i Stockholm och Göteborg.

I

Stockholm och Göteborg är det tradition att FN-förbundet bjuder in till seminarier inför FN-dagen. Festliga inslag som FN-bakelser och musik blandas med mer allvarliga programpunkter som diktläsning, tal och paneldebatt.

I år inleddes båda seminarierna med sång och gitarrspel av Anna Bergendahl och Joel Sjödin, och tal av FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic. I Göteborg talade dessutom landshövding Lars Bäckström medan EU-minister Birgitta Ohlsson talade i Stockholm.

I båda städerna var Kongo ämnet för paneldebatterna och på främsta raden satt särskilt inbjudna veteraner från den svenska insatsen i Kongo på 60-talet.

Frågan som diskuterades var hur Sverige och omvärlden kan verka för en fredlig utveckling i detta land som är ett av världens fattigaste och mest våldsutsatta.

Journalisten Marika Griehsel och riks-

dagsledamoten Christian Holm deltog i båda debatterna tillsammans med JanGunnar Isberg, chef för FN-styrkan i östra Kongo 2003-2005, Lars Ronnås, UD samt riksdagsledamoten Carina Hägg (i Stockholm) och riksdagsledamöterna Hans Linde och Eva Flyborg samt Unifems ordförande Margareta Winberg (i Göteborg).

VICTORIA OCH DANIEL I Göteborg närvarade Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel under seminariets första 40 minuter. Kronprinsessan höll ett kort, spontant anförande och uttryckte sitt engagemang för FN-förbundets arbete. De fick tillsammans med övriga hedersgäster motta ett tryck av årets FN-dagskonstnär, Lena S Hellqvist.

Ett särskilt seminarium i Göteborgs universitet hölls dessutom samma dag till minne av Ingrid Segerstedt Wiberg, som

gick bort i Mark Levengood skriver på klotterv ­våras, och äggen: ”Droppar i havet är väldigt viktiga ­hennes stora för den som är törstig”. engagemang för FN och utsatta människor. I Stockholms ­konserthus tillkännagavs vilka som utsetts till Årets FN-vän och Årets FN-­ supporter. Läs mer om detta här intill.

I Stockholm börjar det också bli tradition att den s k FN-familjen samlas på Centralstationen för att uppmärksamma förbipasserande på FN:s betydelse. Så skedde också i år då ett 40-tal talare och artister medverkade samtidigt som funktionärer samlade namnunderskrifter för millenniemålen och uppmanade folk att skriva på en klottervägg. n Text: AnnaLena Andrews Läs om aktiviteterna i FN-föreningar och distrikt på sid 24-26.

Kvinnorättskämpe blev årets FN-supporter Gunvor Ngarambe brinner för jämställdhetsfrågor. I över 30 år har FN varit hennes verktyg i arbetet för en bättre värld. För sitt mångåriga engagemang utsågs hon i oktober av FN-förbundet till årets FN-supporter.

Gunvor Ngarambe från Stockholms FN-förening blev Årets FN-supporter 2010.

Världshorisont 4/10

Det finns inte många tomma luckor i Gunvor Ngarambes kalender. Som Stockholms FN-förenings ordförande gör hon allt från att skura golv till att hålla i utbildningar. Gunvor är stolt över att hennes engagemang har uppmärksammats.

– Det betyder jättemycket att någon uppskattar det man håller på med. Jag är verkligen en stark supporter av FN. Det var hemma i Malmberget som ­Gunvor Ngarambe hittade till FN-­ Fortsätter på nästa sida.

21

”

Foto: Mats Oscarsson

Jag har varit så här engagerad hela mitt liv. Jag har alltid kämpat för något.

”

Gun v or Nga ra mbe, Årets FN- su pporter 2010

rörelsen för första gången. Hon blev snart framröstad som lokalföreningens ordförande. 1977 byttes den norrbottniska gruvorten ut mot Kenyas huvudstad Nairobi. Under de kommande nio åren arbetade hon med bl a bistånd i Kenya, Tanzania och Angola.

– Jag trivdes jättebra. Jag tycker mycket om den afrikanska mentaliteten, säger hon. ÅTERVÄNDE TILL SVERIGE 1985 återvände Gunvor till Sverige. Då blev hon återigen aktiv i FN-rörelsen och bara några få månader senare blev hon ordförande i Stockholms­föreningen.

– Jag har varit så här engagerad hela mitt liv. Jag har alltid kämpat för något.

Gunvor menar att allt hänger ihop.

Ska vi få världsfred och nå millenniemålen måste vi inkludera världens kvinnor också. Det var något som FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan också tog fasta på.

– Han brukade tala om ”the African farmer and her husband”. I väst ser många bonden som en man, men så är det inte alltid. Vi måste gå via ­kvinnan för att nå ut till familjen.

Men när Gunvors nuvarande ­mandat går ut år 2012 lämnar hon över. Efter 24 år börjar det bli dags för Stockholmsföreningen att byta ord­ förande, menar hon. Men det betyder inte att hennes engagemang i FN-­ rörelsen tar slut.

– FN är det största och viktigaste i mitt liv! n Text och foto: Emma Sundelin, frilansjournalist

Hallå där! Anna Bergendahl Vad gör du på FN-förbundets kansli på måndagar?

– Jag är där som praktikant fram till jul.

Främst jobbar jag med att förbereda en workshop för FN-elevföreningar. Den ska hållas i början av december. Jag sitter också med på veckomötet på måndagsförmiddagen och har även varit lite delaktig i förberedelserna inför den nya kampanjen Osjälvisk status.

När och hur fick du kontakt med FN-förbundet?

– Faktiskt så var jag med på Debaser redan för ett par år sedan och sjöng till förmån för Röj-en-mina. Sedan fick jag kontakt med Jonas Nyström (FN-förbundets kampanjansvarige) i samband med att han föreläste på min gymnasieskola, Tessinskolan i Nyköping, som är en FNskola.

På vilket sätt märktes det att du gick på en FN-skola?

– Det sitter planscher uppe och finns mycket annat material på skolan som handlar om FN. Skolan har också något som heter ”globala valet” där man bl a studerar geografi, internationella relationer och u-landskunskap. I det sammanhanget får eleverna ibland möjlighet att resa till Indien. Vi var där i våras i nästan tre veckor.

Jag studerade skolhälsoänheten när hon Anna Bergendahl blev känd för allm en vling vården iktä i området och mus i og delt ring 16-å som hösten 2008 0 201 n gjorde Våre en jämförelse med s. plat e femt på de sluta Idol i TV4. Hon med skolhälsovården den i vann och alen estiv odif deltog hon i Mel blev N ­ yköping. hon att bar inne Det .

Life” My låten ”This Is g Contest ­Sveriges representant i Eurovision Son erely släpptes 2010. Hennes debutalbum Yours Sinc r 2011. Läs mer i april och uppföljaren kommer unde om Anna på www.anna-bergendahl.se.

22

Vad kom du fram till?

– I det område som vi besökte var skolhälsovården seriös och bra och hade ett liknande upplägg som den svenska med regelbundna kontroller och vaccinationsprogram. Men självklart finns det inte lika mycket resurser. Hälsoläget är också annorlunda. Många barn har t ex proteinbrist och anemi. Vi kom också in en del på sexualundervisning och hiv/aidsprevention men det är svårt för många där att prata om sådana frågor.

Har du engagerat dig själv aktivt i FN-frågor?

– Ja, jag var väldigt engagerad på skolan tills jag tog studenten i juni. Bl a åkte jag till Kalmar och deltog i FN-rollspel där.

Sedan gick jag en ordförandekurs så att jag kunde vara ordförande på våra FNrollspel på Tessinskolan. Rollspel är en väldigt bra undervisningsform där man får in så gott som alla ämnen och lär sig väldigt mycket.

Inför FN-dagen sjöng du på FN-­ förbundets arrangemang i både Stockholm och Göteborg. Hur var det att vara med där?

– Väldigt roligt och spännande! Kanske kommer jag att engagera mig ännu mer för FN-förbundet i fortsättningen. Vi diskuterar den möjligheten just nu.

Vad gör du övrig tid, när du inte praktiserar på FN-förbundet?

– Då jobbar jag både med uppföljning av mitt debutalbum, som kom i våras, och med att skriva musik till mitt nya album som kommer ut under 2011. Jag håller också på att tenta av en kurs i naturkunskap som jag inte hann med i våras.

Världshorisont 4/10

Ur FN:s

arkiv

Dramatiskt förlopp

Foto: FN

när Indonesien bildades

I år är det 60 år sedan Indonesien blev medlem i FN. Historieskribenten och FN-vännen Per Zacharoff berättar här om landets väg till självständighet, ett av FN:s första ärenden.

P

å 1600-talet kom holländarna till den ostindiska övärlden. De tog kontroll över den viktiga och lönsamma handeln med kryddor från denna del av jorden och behöll kontrollen över öarna under århundraden. 1942 invaderade japanerna Indonesien, lockade av landets råvaror. Efter den japanska kapitulationen vid andra världskrigets slut 1945 inträdde ett maktvakuum som den indonesiska befrielserörelsen utnyttjade till att utropa Indonesiens självständighet. När européerna återkom och försökte återta kontrollen utbröt intensiva strider. Dessa pågick till sommaren 1946 då förhandlingar inleddes. I november samma år träffades Linggajati-avtalet och parterna kom överens om att bilda Indonesiens förenta ­stater, som skulle bli självständigt 1949.

Ömsesidig misstro gjorde dock att nya strider utbröt 1947. Holländarna gick hårt fram mot indonesiernas fästen. Under sommaren uppstod dessutom interna ­strider inom befrielserörelsen och holländarna beslutade att öka insatserna. Den 20 juli inleddes militära operationer för att erövra ekonomiskt viktiga områden på

Nordic MUN 2011

17-25 år och engagerad i klimat­ frågan? Välkommen till Nordic MUN 2011, ett internationellt FN-rollspel i form av ett klimattoppmöte. Nordic MUN arrangeras i Kalmar den 22-25 mars 2011 av de svenska, finska och norska FN-förbunden. Välkommen med din anmälan på www.nordicmun.org.

Sista ­anmälningsdag är den 17 ­januari.

Sumatra och Java. Befrielserörelsen hade bedrivit en diplomatisk offensiv under flera år. Det gav utdelning när FN:s säkerhetsråd den 1 augusti 1947 tog upp situationen och krävde att striderna omedelbart skulle upphöra och att konflikten skulle lösas med fredliga medel. Fyra dagar senare slöts en vapenvila men knappt hann rådet lovprisa freden förrän kriget fortsatte.

Säkerhetsrådet utsåg då en diplomatgrupp bland beskickningarna i Jakarta. Gruppen lade fram en rapport om ­situationen och rådet beslutade att utse en medlingsgrupp för att lösa tvisten.

Medlingsgruppen samlade parterna på neutralt territorium, det amerikanska krigsfartyget USS Renville, och parterna slöt i januari 1948 det s k Renville-avtalet.

Men parterna litade inte på varandra och nya strider blossade upp – igen. FN uppmanade parterna att sluta fred och att genomföra Renville-avtalet.

Samtidigt gjorde Indonesiens kom­ munistparti uppror på Java, ett uppror som slogs ner av befrielserörelsen. I ­december 1948 gick holländarna till för-

nyat anfall och tog den indonesiska regeringen som fångar, vilket fick säkerhets­ rådet att markera sitt ogillande med starka formuleringar. Befrielserörelsens seger över de kommunistiska upprorsmakarna hade dessutom gjort att USA svängt till indonesiernas favör och därför satte press på holländarna. Under sommaren 1949 började förberedande förhandlingar för att genomföra det av FN framförhandlande Renville-avtalet. I augusti inleddes tre månaders rundabordsförhandlingar i Haag innan man till slut kom överens och befrielsekriget var över. Holländarna lämnade Indonesien som blev självständigt den 27 december 1949 och medlem av Förenta Nationerna den 28 september 1950. n

Anslagstavlan

m började den 11 r­ Linda Åkerströ säke läggare för fred, nd ­oktober som ha det. un rb -fö FN ing på het och nedrustn

Information från Svenska FN-förbuNDet

14 januari 2011.

A-kurs i Göteborg den in på www.fn.se För mer information gå

Finns du p

å Facebook Kolla in vår ny ? a kampanj Osj http://osjalvisk älvisk ­status: status.fn.se/

s rättigheter det Seminarium om romrer un arrangerar FN-förb cembe På MR-dagen 10 de kholm om romers rättigheter. oc St i ett seminarium .se Läs mer på www.fn

Världshorisont 4/10

President Sukarno anländer till huvudstad en i den nybildade republiken Indonesien den 28 december 1949. Han deklarerar i sitt tal att det fria Indonesien kommer att leva i vänskap med världen.

Webstamps

Förbundsstyrelse n sammanträder den 3 de cember.

eration på Ge bort en prenumju pp!

Världshorisont i lkla

kort för 170 kr

Beställ present

shorisont

på www.fn.se/varld

Stöd Svenska FN -förbundet och Skolmat blir kunskap – skaf fa ett "frimärke " som du kan bifoga till dina mej ­webstamps från l! Läs mer och köp www.webstamp. se 23

kt ö renin g a r o c h distri A k ti v iteter i F N - f

Västmanlands läns FN-distrikt satsar på medlemsvärvning Nu har Västmanlands läns FN-distrikt satt fart på medlemsvärvningen.

– Först ut var Hallstahammar där ­torget fylldes med flitiga rekryterare.

Alla FN-föreningar i länet deltog samt

styrelse­ledamöter ur FN-distriktets styrelse. Efter Hallstahammar står Köping och Västerås på tur, säger Nelly Björklund, ordförande i distriktet.

Gotlänningarna kan känna sig stolta över sin insats – Den 7 oktober hade vi samlat in 19 498 kronor till Skolmat blir kunskap och 1 919 kronor till Haiti, säger Pertti Lundin, kassör i Gotlands FN-förening.

Grattis! Utomordentligt bra jobbat! säger vi till gotlänningarna.

Ett axplock av FN-dagsfirande landet runt Alingsås FN-förening firade FN-­ dagen på Lilla Torget i Alingsås. 250 ­personer hade trotsat det dåliga vädret för att lyssna till riksdagsledamoten Anita Brodén. Anna Stålsjö Helin och Magnus Bruto bidrog med skönsång.

Bollnäs FN-förening firade FN-dagen i samverkan med Bollnäs församling. Ett fackeltåg gick till kyrkan där bl a Lina Ahl från FN-skolan Voxnadalens gymnasium och biskop Ragnar Persenius talade. ­Bollnäs nya gospelkör stod för skönsång.

Falu FN-förening arrangerade aktiviteter vid Falu gruva. Erik Arrhén från Världsarvrådet berättade om varför pyramiderna, bergsgorillan och Falugruvan är världsarv. Mats Bergström berättade om sina erfarenheter som FN-soldat på Cypern.

Gävle FN-förening uppmärksammade FN-dagen med bokbord på biblioteket.

– Vi delade ut Världshorisont, FN-godis, knappar och flaggor. Många stannade till 24

och ville skriva på listorna för millenniemålen, säger Margareta Björkenstam, ordförande i FN-föreningen.

Göteborgs FN-förening firade FN-dagen på Världskulturmuseet med en intressant föreläsning av den amerikanska socialantropologen Brian Palmer. ­Föreningen presenterade sin verksamhet och bjöd på kaffe och FN-bakelse.

Haparanda FN-förening högtidlighöll FN i Haparanda kyrka med stor internationell fanborg, tal och sång. Årets ­invandrarstipendium delades ut till ­Marju Matsin från Tartu i Estland.

Helsingborgs FN-förening hade ett program på Stadsbiblioteket med temat ”Afghanistan idag – 30 år av krig”. Anders Davidsson gav sitt perspektiv från tre årtiondens arbete i Afghanistan.

Kalmar/Öland FN-förening uppmärksammade FN-dagen genom att ordna ett informationsbord på Jenny Nyströms­ skolan i Kalmar. Eleverna var mycket intresserade och alla ville ha FN-ballonger och FN-tatueringar. Både lärare och elever visade intresse för medlemskap.

Världshorisont 4/10

Karlskoga FN-förening firade FNdagen tillsammans med Komvux/SFI. Ett hundratal elever från 33 länder var samlade i aulan, många klädda i sina nationaldräkter. Christina Eriksson, ­ordförande i Karlskoga FN-förening, informerade om FN:s organisation och huvudsakliga arbete.

Karlskrona FN-förening bjöd in till FN-konsert i Ulrika Pia Kyrka. Bo ­Engdahl talade om FN:s historia och avslutade med Afghanistans framtid. 740 kronor samlades in till Skolmat blir kunskap.

Katrineholms FN-förening hade en debattartikel i lokaltidningen. Den följdes upp av en aktivitet på biblioteket.

Kristianstads FN-förenings ordförande, Ing-Britt Pettersson Nyholm, höll ett glödande tal för mångfald. Timmarna dessförinnan hade det varit full aktivitet inne på centrumet med bl a dansupp­ visning, FN-rollspel och föredrag.

millenniemålen genom att skriva upp sitt namn på de utlagda listorna.

ningsfull och välbesökt FN-högtid varvad med tal, sång, förbön och ljuständning.

Laxå FN-förening firade FN-dagen den 23 oktober. Charles Swenson, ordförande i föreningen, berättade om hur FN bildades, varför och vad FN gör i dag. Alice Sandström läste två dikter av barn med FN som symbol. Pengar samlades in till ­Skolmat blir kunskap.

Nacka FN-förening besökte Nacka sjukhus geriatikavdelningar och bjöd på FN-bakelse och Världshorisont, vilket blev mycket uppskattat.

Redan på fredagen började firandet i ­Lid­köping med att teater Albatross spelade föreställningen Kongo för över 500 elever.

På lördagen fortsatte firandet med ­barn­teater. I Särnmarkshuset fanns en ­utställning om arrangörerna. Lidköpings FN-förening var en av dem.

Ljungby FN-förening firade FN-dagen i församlingshemmet med en konsert för Världens barn. Musikskolans orkester ­Mazeltov spelade musik från Balkan. Joel Skoglund medverkade med egen skriven musik och Maja-Lena Rydell och Kicki Sandström läste dikter med tonvikt på barn.

Luleå FN-förening höll en mani­ festation för mänskliga rättigheter i ­Dom­kyrkan. Det blev en mycket stäm-

Nedansiljans FN-förening hade en lyckad tipspromenad och delade ut FNmaterial. I anslutning till tipspromenaden hade Leksand Kyrka ett tvåtimmars ­program för hela familjen med FN-tema.

Siljans Konditori sålde FN-bakelsen med rykande åtgång.

Norra Helsinglands FN-förening firade FN-dagen i Hudiksvall med tal, samtal med kommunalpolitiker och dans.

Maj-Britt Theorin, tidigare EU-parlamenta­ riker och en av frontgestalterna inom svensk nedrustningspolitik, var huvud­ talare vid samlingen i S:t Jakobsgården.

Nyköpings FN-förening firade FNdagen med aktiviteter för både stora och små. Besökarna kunde gå en tipspromenad med frågor om FN. De allra yngsta sysselsatte sig med fiskdamm och Fortsätter på nästa sida.

Köpings FN-förening och Unga Örnar Köpingskretsen firade FN-dagen till­ sammans för sjätte året i rad. I år fick Malmaskolan i Kolsva besök. En FNflagga överlämnades till några av barnen i skolans kramgrupp. Senare på dagen hade föreningen medlemsvärvning på Hökartorget i Köping.

Laholms FN-förening bjöd den 25 oktober in till föreställningen Bortom Havet med teater Albatross. Handlingen handlar om en hållbar utveckling, den globala fiskekrisen, en afrikansk by, livet i Brooklyn samt internationell rättvisa och FN. Under vecka 42 serverades FN-­ bakelsen på flera konditorier i Laholm.

Både unga och gamla deltog i Landskrona FN-förenings manifestation på FN-dagen. Tord Johanson, ordförande, höll tal om FN och dess arbete. Många visade engagemang och ställde sig bakom

Världshorisont 4/10

Barn med FN-tatueringar under aktiviteterna i Kristianstad. kt ö renin g a r o c h - distri A k ti v iteter i F N - f ej anges.

annat Anita Seidel om 25 till Landet runt är skriven av en ext el. T eid ta S Ani 08 – 462 25 53 n: ör: akt lefo Red E-post: anita.seidel@fn.se · Te

­ ysselhörna. De kunde lägga världspusp sel, läsa om barnkonventionen eller måla sin egen flagga.

Nybro FN-förening firade FN-dagen genom att stå vid entrén till Kvantum­ butiken och sälja krav- och rättvisemärkt kaffe och te som butiken sponsrat med.

Kvantumbagaren sålde FN-bakelsen. Den var väldigt populär och gick åt i massor.

Det var stort intresse för FN och några gick med direkt som medlemmar.

Sollefteå FN-förening bjöd på film och fika på FN-dagen. Den 27 oktober genomfördes den stora globaldagen ­tillsammans med Röda Korsets ungdomsförbund med syfte att inspirera Sollefteås ungdomar till internationellt engagemang. Programmet innehöll både föredrag och rollspel.

Sundsvalls FN-förening firade FNdagen med tal av kommunfullmäktiges ordförande Marianne Sjöblom m fl. ­Medlemmar i studentsektionen var i ett affärscentrum och samlade in pengar till Skolmat blir kunskap.

Sydvästra Skånes FN-förening hade öppet hus på Garvaregården med anledning av FN-dagen. Den 19 oktober deltog Aleksander Gabelic på en medlemsträff i Trelleborg. Han berättade om sina besök i Rwanda och Kongo och diskuterade FN:s framtid och betydelse med medlemmarna.

Tierps FN-förening firade FN-dagen den 20 oktober med en föreläsning av Desmond Ayim-Aboagye från Ghana.

Hans föredrag präglades av kärlek till sitt folk liksom tilltro till Sverige och hopp om en gynnsam utveckling.

Både barn och vuxna blev engagerade när Sollentuna FN-förening firade FN-dagen. Barn och ungdomar målade och tryckte motiv från barnkonventionen medan de vuxna lyssnade till föredrag om nedrustning och kärnvapenhot.

Tingsryds FN-förening högtidlighöll FN-dagen med en FN-gudstjänst i Väckel­ sångs kyrka. Barnkören medverkade och Anders Blomqvist tog i sin predikan upp betydelsen av samhällsansvar. Efteråt bjöds alla på mingelfika.

På FN-dagen samlades Mariefredsborna vid Rådhuset för fackeltåg till kyrkan. I kyrkan inledde Ursula Falkringe, ord­ förande i Strängnäs FN-förening.

Högtidstalet hölls av riksdagens talman Bengt Westerberg. På programmet stod även sång och musik samt tal och fredsbön av kyrkoherde Torbjörn Burvall.

Torsby FN-förening hade bjudit in Kari Berg, som varit fredsobservatör i ett flertal länder, att tala i Torsby bibliotek.

Hon berättade om situationen i Väst­ sahara. Det blev en välbesökt och lärorik kväll.

Umeå FN-förening delade ut FN-­ material och värvade medlemmar.

FN-bakelsen såldes på Café Mekka.

Uppsala FN-förening uppmärksammade FN-dagen genom att stå på Forumtorget i centrala Uppsala och informera allmänheten om varför vi firar FN-dagen.

Man passade även på att informera om och samla in pengar till Röj-en-mina.

Varbergs FN-förening ordnade FNfirande med duktiga elever som bidrog med sång, musik och konstverk. En ­smårolig länsmuseichef talade om ­Världen i blickpunkten och Hallands historia i ett internationellt perspektiv.

Johannes Marainen berättade om sam­ ernas kultur, samebyarna och rennäringen när Vårgårda FNförening firade ­FN-dagen. Trubaduren Ove Gert sjöng på samiska och Marianne Andersson, ordförande i föreningen, talade om FN:s 65-åriga historia.

Rut Lönnell i Värnamo FN-förening fanns en hel vecka på plats i Gnosjö ­församlingshem och bjöd på FN-bakelser bakade av några drivande vietnamesiskor.

Intäkterna från försäljningen gick till Skolmat blir kunskap. Östhammars FN-förening tog upp flyktingfrågan genom att i samarbete med Upplandsmuseet anordna ett föredrag ”Till Sverige i en fiskebåt”. Detta för att minnas och hedra de många ­Estlandsflyktingar som kom till Sverige 1943-1944. Talare var förre talmannen Birgitta Dahl och redaktör Enn Kokk.

I Uppsala samlade man bland annat in pengar till Röj-en-mina.

26

kt ö renin g a r o c h - distri A k ti v iteter i F N - f ej anges.

el om annat Anita Seid Världshorisont62 4/10 till Landet runt är skriven av en ext el. T eid ta S Ani ör: akt lefon: 08 – 4 25 53 Red E-post: anita.seidel@fn.se · Te

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

G

Människan måste stå i centrum!

runden för FN-samarbetet är den enskilda människan

huvuduppgifter och de är också beroende av varandra.

och hennes förutsättningar att leva i säkerhet, frihet och

­Utveckling och mänskliga rättigheter är omöjligt utan fred och

välstånd. FN:s huvuduppgift var vid världsorganisationens

säkerhet, och fattigdom och förtryck skapar grogrund för krig

bildande för 65 år att ingripa mot hot mot internationell fred och säkerhet. Den uppgiften måste ständigt omformuleras och vidgas.

och konflikter.

Höstens stora FN-toppmöte handlade om de åtta millennie-

Dag Hammarskjölds lansering av de fredsbevarande styr-

målen som talar om bl a halverad fattigdom och hunger. Fram-

korna under andra hälften av 1950-talet var banbrytande. I dag

steg har gjorts för många av målen men det är högst osäkert om

vet vi att enbart militära insatser inte räcker för att bygga lång-

vi kommer att nå ända fram till år 2015 då arbetet ska utvärde-

siktig och hållbar fred. Dels finns hoten mot människors säker-

ras. Därför bedriver FN-förbundet tillsammans med andra FN-

het i dag främst inom staters gränser, dels finns en insikt om att

relaterade organisationer i Sverige ett opinionsbildningsarbete

enbart militär säkerhet inte är tillräcklig.

för större ansträngningar för att nå millenniemålen. Det är

I bl a Sudan, Kongo och Afghanistan har väpnade konflikter

­också ett arbete i fredsbyggandets tjänst.

pågått i ett decennium eller mer. Det är uppenbart att FN:s och

Reformeringen av FN har bara börjat och en hel del återstår

andras insatser i dessa länder inte har varit tillräckliga. Svenska

att göra. FN:s säkerhetsråd – organisationens mäktigaste organ

FN-förbundet har under hösten pekat på en rad åtgärder som

– avspeglar inte tillräckligt väl hur världen ser ut i dag. FN:s råd

krävs för att hantera dessa och andra konflikter. Till dem hör

för mänskliga rättigheter har ännu inte blivit det genombrott för

stöd till stats- och institutionsbyggande och en fungerande

försvaret av mänskliga rättigheter som många hade hoppats.

­rättsstat, konkret skydd för hotade civilbefolkningar och

FN:s fredsfrämjande verksamhet genomgår förändringar men

­långsiktiga utvecklingsinsatser. Större krav måste också ställas

det grundläggande behovet av större bidrag av både trupp och

på politiska ledare som gör sig skyldiga till korruption, hotar

material från medlemsländerna kvarstår. Nedrustningsarbetet

politisk opposition och media och emellanåt också själva är

måste få en rejäl skjuts framåt.

inblandade i våldsdåd. Allt detta förutsätter att FN:s medlemsstater ställer resurser och politiskt stöd till FN:s förfogande.

FN har bred kompetens inom olika aspekter av konflikthantering. Världsorganisationens roll måste stärkas inom ramen för

Försök görs att stärka världsorganisationen och göra den

en bred strategi där målet är hållbar fred. I enlighet med det

­bättre rustad att möta alla de utmaningar som mänskligheten

måste människors trygghet och rättigheter stå i centrum när

står ­inför. Det arbetet fick ett avstamp för fem år sedan när

Sverige och andra länder utformar sin omvärldspolitik.

­världens ledare vid ett FN-toppmöte i New York uttalade att FN

Att alla grenar i FN-trädet samverkar är nödvändigt om

ska ­byggas vidare på tre grundpelare: säkerhet, utveckling och

världsorganisationen ska fortsätta att vara den fredsbyggare som

mänskliga rättigheter. De tre pelarna sammanfattar väl FN:s

vi alla önskar. n

Foto: WFP/Laura Melo

Nästa nummer

av Världshorisont kommer ut den 3:e mars och ska handla om flickors rättigheter.

Världen över diskrimineras flickor på en lång rad områden, en särbehandling som börjar redan innan de föds. Könsstympning, våldtäkter och sexuellt slaveri är exempel på allvarliga kränkningar som särskilt drabbar flickor. I krig och andra typer av katastrofer är denna grupp särskilt utsatt.

Samtidigt finns ett starkt samband mellan ett samhälles utveckling och medvetna satsningar på flickor – varje krona som Världshorisont 4/10

satsas på flickors utbildning ger nämligen mångdubbelt tillbaka i form av olika positiva utvecklingseffekter.

Hjälp till att sprida kunskap om ­flickors särskilda utsatthet, och om de stora möjlig­heter som satsningar på världens flickor innebär. Beställ extra exemplar av Världs­horisonts temanummer om flickors rättigheter och sprid dem i lämpliga ­sammanhang.

Se FN-förbundets butik på webben: www.fn.se/butik 27

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

Möt Phon Bun Ly på www.fn.se

Skolmaten gör hela skillnaden!

Nu klarar jag av skolarbetet, ­maten gör att jag orkar, det är bra för jag vill studera och bli polis.”

Det säger Phon Bun Ly som är 12 år och går på skolan i Kampong Speu, Kambodja. Sedan ett par år tillbaka serverar FN:s livsmedelsprogram ett mål mat till barnen varje dag.

Bjud ett barn på skolmat!

För bara 100 kronor ger du lunch till två hela skolklasser.

Ge en gåva på Pg 90 00 79-5 eller på www.fn.se.

Din insats gör hela skillnaden!

Skolmaten gör hela skillnaden! Mellan hunger och hopp. ­Mellan utarmning och utveckling. Ett barn som får utbildning klarar sig bättre i livet.