Världshorisont nr 4 /11, tema Rasism och främlingsfientlighet

Utges av Svenska FN-förbundet

4/2011

Total uppslutning bakom svensk rasbiologi sidan 10

Han blev Årets FN-vän 2011 sidan 18

Oviss utgång för palestinsk­ FN-ansökan sidan 21

Alltför tyst om

rasism i Sverige

FN-NOTISER Brådskande frågor för klimattoppmötet FN:s klimattoppmöte (COP17) äger i år rum den 28 november till 9 december i Durban, Sydafrika. Den viktigaste frågan för toppmötet gäller utsläppen av växthusgaser. I dagsläget regleras dessa utsläpp av det s k Kyotoprotokollet från 1997 men protokollets första åtagandeperiod löper ut 2012 och världens länder har hittills inte kunnat enas om hur utsläppen ska regleras i fortsättningen.

– Jag förväntar mig att regeringarna hittar en väg framåt för Kyotoprotokollet så att ett bredare och mer fullständigt klimatavtal blir möjligt att uppnå, sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i ett ­uttalande inför mötet.

Vidare framhöll han vikten av länderna också kommer framåt med frågan om den gröna klimatfond för utvecklingsländer som man enades om att inrätta vid COP16 i Cancún förra året.

Läs mer om klimattoppmötet på www.cop17-cmp7durban.com

Dödstalen stiger i Syrien Myndigheternas brutala insatser mot det folkliga upproret i Syrien fortsatte under november, med stigande dödstal som följd.

Den 8 november meddelade FN att dödssiffran passerat 3 500.

– Vi är djupt oroade över situationen och över regeringens oförmåga att hörsamma uppmaningar från internationella och regionala aktörer att sätta stopp för blodutgjutelsen, sa Ravina Shamdasani, talesperson för FN:s MR-kontor i Genève (OHCHR).

2

Human Development Report lanserad FN:s utvecklingsprogram UNDP presenterade i november sin årliga rapport över mänsklig utveckling (Human Development Report, HDR). Årets rapport har temat hållbar utveckling och rättvisa. Budskapet är att grundläggande social rättvisa är en förutsättning för att uppnå miljömässig hållbarhet och mänsklig utveckling. Miljöförstöring hotar att omintetgöra de framsteg som på senare tid gjorts i fråga om utveckling för världens fattigaste, varnar UNDP. Klimatförändringarna måste ­hejdas, ytterligare miljöförstöring för­ hindras och orättvisorna minskas.

HDR innehåller alltid en lista (Human Development Index) där världens länder rankas efter utvecklingsgrad. 2011 års index toppas av Norge, Australien och Neder­ länderna medan Demokratiska republiken Kongo, Niger och Burundi ligger i botten.

Sverige kommer på tionde plats. I fråga om jämställdhet rankas Sverige som nummer ett.

Unesco inrättar krisfond efter USA-beslut FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, har inrättat en krisfond p g a USA:s besked att man drar in sitt bidrag till organisationen. USA ­beslutade att inställa sina betalningar till Unesco efter det att Palestina antogs som medlem i organisationen den 31 oktober.

Beslutet innebär att 65 miljoner dollar nu fattas i budgeten.

– Unesco står inför en svår situation.

Det är en test för vår organisation, sa Unesco-chefen Irina Bokova när hon den 10 november talade inför Unescos generalkonferens i Paris. Hon berättade även att ett nytt verktyg lagts upp på organisationens webbsida för att underlätta donationer till fonden och att viss verksamhet måste ­avbrytas.

Globala fonden får åter svenskt bidrag Sverige har återupptagit sitt stöd till den Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria. Förra hösten beslutade Sverige att hålla inne sitt bidrag till fonden p g a ­“oegentligheter och korruption” i program i fyra afrikanska länder.

– Fonden har fattat tillräckligt tydliga beslut om vad som ska göras och har gjort en tydlig plan för hur problemen ska ­åtgärdas, säger Anders Nordström, ­ledamot i Globala fondens styrelse.

Sverige kommer nu att bidra med två miljarder kr till Globala fonden under 2011-2012.

Fortsatt massivt hjälpbehov på Afrikas horn Många liv har räddats men mer stöd ­behövs om hundratusentals barn ska kunna överleva. Det är kontentan av en rapport om Afrikas horn som FN:s barnfond ­Unicef presenterade i slutet av oktober.

– Krisens omfattning gör att vi måste öka vår katastrofinsats samtidigt som vi måste lägga grunden för långsiktig utveckling så att liknande katastrofer kan undvikas i fortsättningen, sa Unicefs regionchef Elhadj As Sy som konstaterade att över 320 000 barn lider av livshotande undernäring.

Läs mer och ge ett bidrag på www.fn.se/hunger Foto: FN/Stuart Price

Militära operationer i Libyen avslutade FN:s säkerhetsråd beslutade den 27 oktober att mandatet för medlemsstaternas militära operationer i Libyen skulle avslutas före oktober månads utgång. Den historiska resolution där säkerhetsrådet gav medlemsstaterna mandat att använda ”alla nödvändiga medel” för att skydda civila i Libyen antogs den 17 mars i år, och ledde till ett militärt ingripande av omvärlden och i slutänden till den libyska regimens fall.

Säkerhetsrådets oktoberresolution ­välkomnade den positiva utvecklingen i landet och konstaterade att Libyen nu har bättre förutsättningar för att skapa en framtid med demokrati, fred och välstånd.

Rådet riktade vidare en kraftfull uppmaning till de libyska myndigheterna att avstå från hämndaktioner, godtyckliga fängslanden och utomrättsliga avrättningar.

Demonstrationerna för demokrati och ökad politisk frihet i Syrien inleddes i mars som en del av en omfattande folklig protestvåg i Nordafrika och Mellanöstern.

FN:s säkerhetsråd har hittills misslyckats med att ena sig kring en resolution för att kräva ett stopp på våldet mot civila.

En somalisk kvinna räcker över sitt svårt undernärda barn till en sjukvårdare i AMISOM (African Union Mission in Somalia).

Världshorisont 4/11

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Twitter: varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Thorslund Layout: Tomorro’ Tryckeri: Tello-gruppen Annonser och ibladningar: Kontakta redaktionen på varldshorisont@fn.se För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

För frilansmaterial ingår publicering både i tidningen och på ­Världs­horisonts webbplats.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin.

Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening och medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

Jag med och du med S

ist jag dansade runt midsommarstången sjöng vi bl a ”Morsgrisar är vi allihopa”.

Sången upprepar detta påstående ett antal gånger och sedan fortsätter den: ”Jag med och du med. Jag med och du med”.

Efter att ha jobbat med detta temanummer om rasism ett antal veckor funderar jag på om det är dags att lägga till en vers till den svenska barnvisan. Den skulle i så fall lyda: ”Rasister är vi allihopa. Jag med och du med”.

Vad vill jag nu säga med detta? Jo, om vi alla insåg att vi är präglade av ­rasistiska idéer – som tidigare var helt accepterade i det svenska samhället – och att vi alla bär på fördomar om ”de andra”, då skulle vi ha kommit en bra bit på vägen i ­kampen mot rasism och främlingsfientlighet.

I Erik Sidenbladhs artikel om den svenska rasismens historia citeras en annan svensk frilansjournalist, Oivvio Polite. Han säger: ”Rasism är inte en etikett som man får på sig och kan skrubba bort som en fågelskit. Vi är faktiskt rasister allihop, djupt inom oss är vi präglade av den rasism som härjade fritt under 1900-talet.”

Och Yasri Khan, Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa, säger på ­sidan tolv: ”Fördomar är normalt. Det viktiga är att inte agera utifrån förutfattade meningar”.

Och det är just det som är grejen – att inte låta våra fördomar och förutfattade meningar om andra människor styra vad vi gör och säger.

Det är lättare sagt än gjort, men om vi börjar med att erkänna att vi faktiskt bär på fördomar så är chansen större att vi är observanta på våra handlingar. Det kollektiva förnekandet av att rasistiska idéer finns och är en del av vårt kulturarv är ett stort problem i sig.

Ju mer man skiljer sig från det typiskt svenska, desto mer utsatt är man, menar flera av dem som Världshorisont talat med. Jag tänker på Malyum Salah Hashi, somalisk flykting som bor i skånska Tomelilla med sina barn. Hon är svart, muslim och bär slöja – tre företeelser som var och en för sig kan ge upphov till negativt bemötande av omgivningen. Under nio månader utsattes hon för trakasserier av ett tonårsgäng på orten. De skrek glåpord och kastade snöbollar, stenar och vattenballonger på henne och hennes barn. I maj 2010 fick hon hjälp av ­skolsköterskan att göra en polisanmälan men efter en tid lades utredningen ned och trakasserierna fortsatte. En tragisk bild av Sverige idag. ”Endast genom möten kan vi skapa förståelse och kunskap om varandra” säger Yasri Khan vidare. Att denna insikt finns i FN-föreningarna runt om i Sverige märks tydligt på de rapporter om aktiviteter som föreningarna skickar in till Världshorisont. Viktiga markeringar kan göras från aktörer, politiker och ­myndigheter på det centrala planet men det är lokalt som de flesta mänskliga möten äger rum. Vid midsommarstången, till exempel.

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

Foto: Lucky Look/Alamy/ Picture Contact BV

INNEHÅLL och intolerans hotar människors 4 Rasism rättigheter i dagens Sverige Trots stor dramatik har FN:s världs­ 7 konferenser mot rasism givit resultat roll för civilsamhället när FN 8 Viktig granskar rasdiskriminering i Sverige rasbiologi blev en svensk vetenskap 10 När drabbades utsatta grupper hårt

Twitter: varldshorisont

faktablad om FN:s mekanismer 13 Fyrsidigt för de mänskliga rättigheterna och folkrättsexperten Ove 18 Professorn Bring har utsetts till Årets FN-vän om Palestinafrågan: ”Konflikten 21 Krönika tycks ha fått sina egna spelregler” lanserar interaktiv webbsida 22 förFN-förbundet att ge bättre koll på världen

Rasism

Kunskapsluckor och Att stå upp mot främlingsfientlighet, ­intolerans och rasism är den ­viktigaste MR-frågan i Sverige just nu. I grunden är Sverige ett tolerant land.

Men för den som drabbas är det inte någon tröst att svenskar är mindre ­intoleranta än andra.”

D

et sa integrationsminister Erik Ullenhag när han i oktober ­talade på FN-förbundets seminarium inför FN-dagen på Stockholms konserthus.

– Generellt sett är vi i Sverige mer ­positiva till invandring idag än vi var för 20 år sedan, fortsatte han när han senare utvecklade sina tankar i en intervju med Världshorisont.

– Men nu gäller det att stå upp för att Sverige ska fortsätta att vara tolerant.

Tittar man ut över Europa så ser vi hur hela den politiska kartan har förändrats i många länder. Tonläget är tuffare och det har gjort att vi fått större skillnader och mer främlingsosäkerhet.

Rasism och främlingsfientlighet är ett allvarligt hot mot mänskliga rättigheter (MR) i dagens Sverige. Eftersom många svenskar har negativa föreställningar om personer som de upplever som icke-svenska blir det svårare för dessa att få t ex bostad och arbete. På ett mer subtilt plan kan det handla om att känna sig utanför och inte blir accepterad för den man är. Bilden föreställer en målning av Norman Rockwell i FN-högkvarteret i New York. Texten på tavlan lyder: “Do unto Others as You Would Have Them Do unto You”.

4

LEDER TILL DISKRIMINERING Heidi Pikkarainen, utredare på Diskrimineringsombudsmannen (DO), säger att rasism som definition ”syftar till att ­beskriva samhälleliga processer som ­bidrar till att afrosvenskar, romer m fl inte får tillgång till sina rättigheter på samma villkor som majoritetsbefolkningen”.

– Många olika grupper drabbas av ­rasistiska föreställningar; det finns mycket som visar på en omfattande islamofobi, antiziganism, antisemitism och fobi mot afrosvenskar. Det gemensamma för de här företeelserna är att de bygger på en negativ föreställning om vissa personer och grupper och en ovilja att göra upp Världshorisont 4/11

Rasis m

tystnad om rasism i Sverige med dessa föreställningar.

Det som gör situationen allvarlig är att det får effekter för människors liv, ­fortsätter hon: – Rasistiska föreställningar påverkar gruppers tillgång till arbete, bostad, ­likvärdig utbildning etc. Så de negativa föreställningarna leder till en konkret och högst påtaglig diskriminering.

Men även på det psykologiska planet kan konsekvenserna bli allvarliga. Det framgår tydligt av DO:s rapport Upplevelser av diskriminering från 2010. I rapporten vittnar många om hur de tonar ner sin grupptillhörighet för att slippa mötas av negativa föreställningar: – Man kanske ändrar på sitt sätt att klä sig eller undviker att avslöja sin religiösa tillhörighet för att slippa bli utsatt. Så rasismen påverkar möjligheten att vara öppen med vem man är, säger Pikkarainen.

– Många upplever att de hela tiden lever i en fientlig omgivning och att de inte blir accepterade som människor och jämlikar. Romska barn vet t ex redan i 4-5-årsåldern i vilka situationer de kan eller inte kan berätta att de är romer!

AFRIKANSKT URSPRUNG Men personer med afrikanskt ursprung finns intressant nog inte ens med när integrationsminister Erik Ullenhag svarar på frågan om vilka grupper som är mest utsatta i Sverige idag: – Det finns tre grupper som drabbas särskilt – där utvecklingen har stått till eller det t o m kan vara så att den gått i fel riktning – och det är den judiska ­gruppen, den muslimska gruppen och romer, säger integrationsministern.

När Världshorisont nämner personer Foto: AnnaLena Andrews

Världshorisont 4/11

HATBROTT MÅTT PÅ RASISM Ett sätt att mäta rasismen i det svenska samhället är att titta på statistiken över hatbrott. Dock räknar experterna med att mörkertalet är mycket stort eftersom många avstår från att göra polisanmälan.

– Eftersom man dagligen känner sig diskriminerad och nedvärderad så orkar många inte bry sig, säger Schwartz.

Han berättar att många romer också drar sig för att gå till polisen eftersom det ofta händer att de själva blir föremål för anklagelser och förhör när de kommer för att göra en anmälan: ”Vad gör du här, hur försörjer du dig, har du arbete?” osv.

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, är ansvarigt för statistiken över hatbrott. För de utsatta grupper som Heidi Pikkarainen räknade upp rapporterades för 2010 145 anmälda hatbrott med antiromskt motiv, 161 med antisemitiskt motiv, 272 med islamofobiskt motiv och 818 med afro­ fobiskt motiv.

Foto: Johan Ödmann

BLIR SYNDABOCKAR Allan Schwartz, fristående konsult som arbetar med romska frågor, talar om olika grupper som utsätts för att de är ”ögonstickare”: – Många romer och färgade, t ex, har låg utbildning och saknar arbete. Blir det hårdare tider så blir dessa grupper syndabockar, det ser man väldigt tydligt i flera länder i Östeuropa där många romer lever under mycket svåra förhållanden just nu. De pekas ut offentligt som skyldiga till den ekonomiska krisen vilket har lett till systematisk förföljelse och även våldsamma angrepp på romer, säger han.

– I Sverige är romerna mer accepterade än på många andra håll. Men när väldigt många romer är arbetslösa och lever på bidrag så reagerar naturligtvis omgivningen. Så det är viktigt att man sätter in åtgärder så att romernas situation ­förbättras, annars tror jag att främlings­

fientligheten och rasismen kommer att öka även i Sverige.

Ett grundläggande problem när det ­gäller romernas situation, säger Schwartz, är att romerna inte fått äga sina egna ­frågor. I stället talar de svenska myndigheterna fortfarande ”över huvudet” på de olika romska grupperna.

– När man hela tiden styrs uppifrån och inte får föra sin egen talan känner man sig som en andra klassens med­ borgare. Man tappar sin självkänsla och känner att man inte har någon roll i ­samhället, säger Schwartz.

– Medborgartillhörighet är A och O. Vi vill betraktas som likvärdiga och ha ett samarbete med myndigheterna. Vi vill ta ansvar men i samråd med samhället!

Överst: Erik Ullenhag. Nederst: ­Victoria Kawesa. T.h. Allan Schwartz.

5

Rasism

INTE FÖRVÅNAD Victoria Kawesa, genusforskare vid ­Linköpings Universitet, är en av för­ fattarna till rapporten. Hon är inte för­ vånad över att integrationsministern inte ­nämner afrikaner som utsatt grupp.

– Svarta har inte en erkänd status som diskriminerade i det svenska samhället och det gör att utsattheten för gruppen är stor. Om myndigheterna säger ”det här är en utsatt grupp och den ska skyddas” så får det effekt för hur olika aktörer ­förhåller sig, säger hon.

– Till skillnad från en del andra utsatta grupper så kan ju en afrosvensk inte heller tona ner sin grupptillhörighet. Man kan inte dölja sin hudfärg utan man syns vart man än går. Själva synligheten gör att man alltid är ett potentiellt offer, fortsätter hon.

Kawesa menar att oviljan att tala om svartas utsatthet bottnar i att Sverige inte har gjort upp med sin historia på samma sätt som USA erkänner slaveriet eller Tyskland erkänner sitt nazistiska förflutna: – Under kolonialismen och slaveriet skapades en bild av svarta som underlägsna vita. För att rättfärdiga slavhandeln målade man upp en bild av att svarta inte var riktiga människor. Den bilden lever fort6

farande kvar och reproduceras på olika sätt i den västerländska kulturen. Det här handlar inte om individer utan om hela samhällets nedärvda värderingar, säger hon.

– Sverige är en del av den västerländska kulturen och hade också kopplingar till slaveriet, och det gör att vi också har ett ansvar.

VARDAGSRASISM Men förnekelsen i Sverige om en rasism baserad på hudfärg är stor, fortsätter hon: – Det finns ett starkt motstånd mot att vi har en rasistisk historia och att vi medverkat till att skapa rasistiska strukturer.

Det finns också ett starkt motstånd mot att det finns en vardagsrasism. Man vill gärna se det som att rasism är något som Foto: DO/Jenny Jarnestedt

med afrikanskt ursprung tillstår ministern att kunskapen om frågan är bristfällig.

Han tror att den afrikanska gruppen kan vara utsatt eftersom människor ”drabbas hårdare av fördomar ju längre bort ifrån du kommer” och för att ”den afrikanska flyktinginvandringen är ett relativt sett nytt fenomen”.

Viss kunskap finns trots allt. 2007 tog den dåvarande Ombudsmannen mot etnisk diskriminering fram forskningsrapporten Att färgas av Sverige; om ­upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bakgrund i Sverige. I förordet hänvisar ­dåvarande DO Katri Linna till en pocketbok från 1983 i vilken vuxna svarta med afrikansk bakgrund vittnar om upplevelser av rasism och diskriminering och om ”en påtaglig brist på kunskap och insikt i det svenska samhället om Afrika och svarta”. ”25 år senare” /---/ ”framstår situationen som relativt oförändrad. Stereotypa föreställningar och fördomar återkommer.

Hudfärgen och den afrikanska bakgrundens betydelse och tabubeläggningen av frågan är nu också närvarande”, skriver Katri Linna.

”Det finns väldigt mycket att göra när det gäller att motverka rasismen i samhället.

Det finns stora kunskapsluckor och det saknas åtgärder.” heidi pikk arainen

högerextrema grupper sysslar med. Att vanligt folk har rasistiska idéer vill man inte tänka på samtidigt som framgångarna för Sverigedemokraterna ju visar att dessa idéer finns i hela samhället.

Kawesa är kritisk även till DO som hon menar inte har gjort någonting för afro­ svenskar som grupp sedan forsknings­ rapporten 2007. Bland annat borde en särskild utredare tillsättas för att kartlägga diskrimineringen av svarta, säger hon.

Heidi Pikkarainen vill inte bemöta kritiken mot DO men säger att kunskapsluckorna är stora vad gäller rasismens uttryck och konsekvenser vilket självklart påverkar afrosvenskars livsvillkor och därför är ”ett jättestort problem”. Dess­ utom finns det en ovilja att prata om ­rasism i allmänhet, fortsätter hon: – Man låtsas gärna som att problemet inte finns. Förnekelsen är en del av pro-

blemet. Överlag finns en stark förnekelse i samhället när det gäller rasistiska handlingar, vi talar inte om att de finns och är en del av samhället. Och denna förnekelse bidrar till att människor är så utsatta.

– Att tala om de här sakerna är oerhört viktigt. Rasism mot afrosvenskar bygger på en förställning om hudfärg. Det är viktigt att ha kunskap om den rasism som riktar sig mot specifika grupper.

Sam­tidigt är rasismen strukturell, rasism är ett samlingsbegrepp som drabbar många i samhället. Det är samma före­ teelse men den kan ta sig lite olika ­uttryck beroende på vilken grupp som utsätts, säger Pikkarainen. ÖKAD UTSATTHET Om man återgår till statistiken över hatbrott ser man också att judar och muslimer är grupper vars utsatthet i det svenska ­sam­hället ökar.

– När det gäller den muslimska gruppen tror jag det är ganska tydligt kopplat till diskussionerna efter 11 september och kampen mot terrorismen, säger Erik Ullenhag.

– Vi har misslyckats med att skilja på individen och kollektivets ansvar och det drabbar muslimer i form av islamofobi.

I maj 2011 gav Erik Ullenhag i uppdrag åt Bengt Westerberg, tidigare ledare för Folkpartiet, att utreda främlingsfientlighet och rasism i Sverige. I uppdraget ingår att komma med förslag på hur främlingsfientlighet och intoleranta attityder i ­samhället kan motverkas. Resultatet av utredningen ska presenteras i augusti 2012.

– Det finns väldigt mycket att göra när det gäller att motverka rasismen i samhället. Det finns stora kunskapsluckor och det saknas åtgärder, säger Heidi ­Pikkarainen som välkomnar initiativet. ÅTGÄRDER SAKNAS – Jag hoppas att Bengt Westerberg pekar på åtgärder som måste vidtas och även pekar ut de aktörer som måste stå för åtgärderna. Det är mycket retorik om mänskliga rättigheter men konkreta åtgärder lyser med sin frånvaro, inte minst på kommunnivå. DO:s roll är att peka på hur diskrimineringen alltjämt är en del av många personers vardag och påverkar tillgången till grundläggande rättigheter.

Andra aktörer måste tillhandahålla rättigheterna. För detta krävs politisk styrning och en samhällsstruktur som bidrar till att förverkliga mänskliga rättigheter. n AnnaLena Andrews Världshorisont 4/11

Rasis m

Starka motsättningar på

FN:s världskonferenser mot rasism Foto: FN/Jean-Marc Ferré

FN:s världskonferenser mot rasism har mest blivit kända för de rasistiska uttalandena under själva konferenserna och för USA:s och Israels bojkott. Sverige har dock deltagit hela vägen med argumentet att FN måste kunna diskutera dessa frågor.

A

mbitionen var hög när ländernas representanter anlände till FN:s tredje1 världskonferens mot ­rasism i sydafrikanska Durban för tio år sedan. Nu skulle man skapa en universell deklaration mot rasism som skulle ligga till grund för politiska förändringar i de enskilda länderna. Men snart förbyttes tillförsikten i desperata försök att hindra rasistiska uttalanden mellan stater på själva konferensen. Fiaskot var ett faktum.

Afrikanska länder tyckte att det var helt meningslöst att prata om rasism om de inte kunde få en ursäkt och kompensation för det som hade skett i historien. Arab­ länderna slöt upp vid afrikanernas sida i fråga om kravet på kompensation, i utbyte mot de afrikanska ländernas stöd för kritik mot Israel. Arabländerna ville nämligen likställa sionism med rasism och deklarera Israel som en rasistisk stat. EU försökte tona ned det hela, men Israel och USA lämnade ändå konferensen i protest.

FÖRVÄRRADES AV NGO-TEXT Situationen förvärrades ytterligare av det NGO-forum2 som hölls parallellt och där vissa organisationer lyckades få in en skrivning om Israel som rasistisk stat i forumets gemensamma deklaration.

Det faktum att Durbankonferensen till slut lyckades lägga fram en deklaration om rasism hamnade helt i skymundan.

Det tycker Caroline Stein, kansliråd på Utrikesdepartementets enhet för mänskliga rättigheter (MR), är synd.

– Det man kom överens om var ju helt okej och det har lett till bra saker, säger hon. Bland annat tog regeringen fram

Dansgruppen Surialanga från universitetet i KwaZulu-Natal, Sydafrika, uppträder vid ö­ versynskonferensen i Genève 2009.

Sveriges första MR-handlingsplan ­någonsin efter den här konferensen.

– Det får inte bli så att några enstaka extremistiska NGOer kidnappar ­processen, fortsätter hon.

I staternas deklaration står bl a att främlingsfientlighet mot migranter, flyktingar och asylsökanden utgör en av de främsta källorna till rasism idag. Staterna uppmanas att se över sina regelverk kring migration för att ta bort diskriminerande inslag. Dessutom erkänns ursprungs­ befolkningars rätt till territorium och det står att lagliga strukturer i länder ofta diskriminerar dessa grupper.

KUNDE VISA PÅ FRAMSTEG Det sistnämnda är en punkt där FN ­under uppföljningskonferensen i Genève 2009 kunde visa på framsteg eftersom man 2007 hade antagit en deklaration om rättigheter för ursprungsgrupper. Men konferensen blev ändå mest känd för att en rad länder bojkottade den – däribland Israel och USA. Dessutom fortsatte de rasistiska uttalandena. Bland annat lyckades Irans president Mahmoud Ahmadinejad komma till talarstolen flera gånger och

säga att Israel är en rasistisk stat. Trots detta fortsatte Sverige att delta.

– Bara för att några säger oacceptabla saker får det inte bli så att FN inte kan arbeta mot rasism, säger Caroline Stein.

– FN är ett väldigt viktigt forum för att främja arbete för mänskliga rättigheter och mot rasism. Självklart måste man kunna prata om de här frågorna inom FN. Man får inte lämna FN i handen på extremister. Och då är det viktigt att ­moderata länder som Sverige är kvar.

I september i år hölls ett endagsmöte i New York för att bekräfta deklarationen mot rasism från Durban, men även detta möte blev starkt polariserat.

FN-förbundets Johanna Wiklund tror inte att det kommer att bli någon mer världskonferens om rasism på många år.

Man har generellt dragit ned på antalet världskonferenser eftersom resultatet sällan blir så bra. I stället tror hon att man kommer att sköta de här frågorna i mindre forum. Men det faktum att det nu finns en deklaration mot rasism är ändå ett framsteg, menar hon. n Maria Pettersson, frilansjournalist

FN:s första världskonferens mot rasism hölls 1978 och den andra 1983. 2 NGO står för non-governmental organization; icke-statlig organisation.

1

7

Rasism

Nu är det återigen dags för Sverige att granskas av FN:s rasdiskrimineringskommitté. Den rapport som FN-förbundet och det svenska MR-nätverket bidrar med har stor betydelse för processen.

Foto: Lucky Look/Alamy/aldegonde le compte

FN granskar

etnisk diskriminering i Sverige

2012 är det dags för Sverige att återigen granskas av FN:s rasdiskrimineringskommitté. I vanlig ordning skriver FN-förbundet med stöd av andra organisationer en alternativ rapport till kommittén, en rapport som har stor betydelse för kommitténs möjligheter att göra en seriös bedömning av läget.

F

N:s granskningskommittéer lider av en alldeles för stor arbetsbörda.

Det gör att arbetet släpar efter. Enligt konventionen mot rasdiskriminering (Convention on the Elimination of All Forms om Racial Discrimination, CERD) ska de anslutna staterna granskas vart annat år men i dagsläget sker det endast vart fjärde. Sist Sverige granskades vartannat 2008 och nästa år är det dags igen.

Den övermäktiga arbetsbördan för ledamöterna i kommittéerna får även en annan effekt, nämligen att de s k parallellrapporterna från det civila samhället får stor betydelse, säger Johanna Wiklund, handläggare för mänskliga rättigheter på FN-förbundet och ansvarig för parallellrapporten till CERD-kommittén.

8

– Samtidigt är det nödvändigt att hålla mycket hög kvalitet på rapporten, annars är inte kommittén intresserad. Det civila samhället ingår ju inte som någon institutionell del av processen så det gäller att göra rätt om parallellrapporten ska få effekt, säger hon.

När FN-förbundet samlar material till sin rapport arbetar man i nära samarbete med andra organisationer i det svenska MR-nätverket: – Vi har en särskild CERD-grupp där de organisationer som är experter på ­frågorna ingår: romer, samer, afro­ svenskar m fl. Men vi behöver också mycket statistik, forskningsrapporter och liknande – tunga skrifter som är pålitliga

och inte handlar om något tyckande.

Vi har även ett nära samarbete med DO, BRÅ och andra experter.

Att ledamöterna i CERD-kommittén tar intryck av det svenska civilsamhällets rapport är tydligt, berättar Wiklund. ­Under förhöret med regeringens repres­ entanter händer det att ledamöterna ­direkt hänvisar till rapporten. Dialogen med den svenska regeringens repres­ entanter är också god.

Problemet är att alltför lite händer ute i den svenska verkligheten som ett resultat av granskningen: – CERD-rapporten som vi ska skriva nästa år blir den tredje i ordningen sedan vi började med parallellrapportering. Men väldigt mycket är sig likt från gång till Världshorisont 4/11

Rasis m

Den kritik som Sverige brukar få av FN handlar bl a om oklarheter i fråga om samernas rätt till land och vatten och om att romer diskrimineras på den svenska ­bostads- och arbetsmarknaden. En ­återkommande fråga är även CERD-­ konventionens artikel 4b där det står att rasistiska organisationer ska förbjudas.

Sverige har inte infört ett sådant förbud men har ändå inte reserverat sig mot ­artikeln i fråga. Man menar att ett förbud inte behövs eftersom dessa organisationers aktiviteter är olagliga i Sverige och de därför ändå inte kan verka.

– Men vi tycker att rasistiska organisationer i Sverige agerar i allra högsta grad.

Dessutom är det dubbelmoral av Sverige­ när man säger att man följer ­konventionen utan några reservationer men i själva verket inte har för avsikt att göra det på alla punkter, säger Wiklund.

Peter Nobel – tidigare bl a DO och chef för svenska Röda korset – är den ende svensk som suttit i CERD-kommittén.

Han har i åratal kritiserat Sveriges ­regering för dess hållning i frågan.

– Det där är en väldigt gammal historia och ståndpunkterna är lika gamla. Jag tror att svenska politiker och jurister inte ens tänker efter när de får frågan utan de ­svarar som de alltid har gjort, säger han.

– Min ståndpunkt är densamma som CERD-kommitténs. En lagstiftning ska tala om vad som är tillåtet och inte tillåtet.

Den är inte till för att skydda hot och förtal mot enskilda människor men det är det som blir effekten av Sveriges agerande.

MR-nätverkets parallellrapport till kommittén är mycket viktig, framhåller Peter Nobel: – Parallellrapporteringen har gjort att det inte längre är möjligt för regeringarna att undanhålla fakta och komma med förvrängningar. Det har ökat kommitté­ ledamöternas möjligheter att föra en ­meningsfull dialog med dem, säger han. n AnnaLena Andrews Världshorisont 4/11

Svenska organisationer

ställer Sverige till svars

S

edan slutet av 1990-talet finns i Sverige ett nätverk för organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter, det s k MR-nätverket. ­Omkring 50 organisationer ingår. ­Nätverket samordnas av FN-förbundet och ett av dess huvudsyften är att ta fram parallell­rapporter till FN:s ­granskningskommittéer, alltså rapporter som ­presenterar det civila samhällets syn på hur Sverige lever upp till de FN-­ konventioner som man anslutit sig till.

När nätverket bildades 1998, samma år som FN:s MR-deklaration fyllde 50 år, jobbade man inte med parallell­ rapportering alls, berättar FN-förbundets­ MR-handläggare Johanna Wiklund: – Många organisationer efterlyste ett samarbete kring mänskliga rättigheter så MR-nätverket var ett svar på det. Men ganska tidigt började man intressera sig för möjligheten att skriva parallell­ rapporter till FN och under en period i ­början av 2000-talet jobbade nätverket mycket intensivt och nästan enbart med parallellrapportering, säger hon.

– På senare år har vi breddat verksamheten igen och sysslar nu även med andra MR-frågor, samtidigt som vi är en mötesplats för alla organisationerna.

Inom nätverket finns sju arbetsgrupper, en för varje kärnkonvention* som ­Sverige är ansluten till. En organisation är sammankallande för varje arbetsgrupp och ansvarar även för den ­parallellrapport som ska skrivas när det är dags för Sverige att granskas. FN-­ förbundet är t ex ansvarigt för parallellrapporten angående konventionen mot rasdiskriminering (CERD), Rädda ­Barnen för rapporten om barnkonventionen och Röda Korset för rapporten om tortyrkonventionen.

Det finns en stor efterfrågan inom nätverket på utbildning om hur ­parallellrapportering går till, berättar Wiklund.

– Så just nu håller vi på att dra igång möten för de olika konventionerna. Alla organisationer som vill vara med på ett

Foto: AnnaLena Andrews

gång – problemen består och kritiken består. Så frågan är: vad görs med den här internationella kritiken?

– I det nationella samrådet om ­mänskliga rättigheter i Sverige som just nu genomförs har vi därför föreslagit att det måste införas en mycket tydlig ­struktur för hur kritiken ska hanteras, så vi kommer framåt, säger Wiklund.

Krister Thelin från FN:s MR-kommitté talar vid MR-nätverkets möte i maj 2011.

hörn kommer att kallas till mötena där vi bl a kommer att tala om vad ­konventionen går ut på, hur man kan delta i processen och hur en parallellrapport bör vara utformad.

Parallellrapportering sker även inom ramen för den nya UPR-mekanismen där alla FN:s medlemsländer granskas av MR-rådet vart fjärde år. Sverige ­granskades för första gången 2010 och då ställde sig 16 organisationer ur MR-­ nätverket bakom en gemensam rapport.

MR-nätverket kallas till stormöten tre till fyra gånger om året på FN-förbundets kontor i Stockholm. Varje möte har ett tema och en extern föreläsare bjuds in. Det senaste mötet i november 2011 handlade om MR-försvarare.

En aktuell fråga är annars regeringens pågående arbete med en ny MR-strategi för Sverige. Under 2011 har ett antal s k samråd arrangerats med olika samhällsaktörer där de fått ge sin syn på hur strukturen för mänskliga rättigheter i Sverige kan stärkas. Till grund för ­processen ligger ett förslag från en ­regeringsdelegation vars ordförande ­Elisabeth Abiri besökte MR-nätverket hösten 2010. Den nya strategin för mänskliga rättigheter i Sverige ska vara klar 2012. n AnnaLena Andrews

* Kärnkonventioner kallas de FN-konventioner som har en granskningskommitté knuten till sig. Läs mer om FN:s arbete med mänskliga rättigheter på sid 13-16.

Rasism

Total uppslutning bako Rasismens storhetstid som ideologi i Sverige blev kort, bara några årtionden. Men den lämnade efter sig ett svart arv: tiotusentals människor blev ofrivilligt steriliserade – ända in på 1960-talet – för att de ansågs mindervärdiga.

L

änge var rasismen i Sverige en icke-fråga, dold under en kollektiv glömska. När en rad forskare ­avslöjade vad som sades och gjordes i början av 1900-talet svängde pendeln.

Man började hävda att Sverige varit världsledande i rasism. Som symbol för det såg man Statens rasbiologiska institut som när det öppnade 1922, mitt i den ­akademiska miljön i Uppsala, var det första helt statligt finansierade i världen.

Men Ola Larsmo, journalist och för­ fattare som forskat och skrivit mycket om ämnet, tycker att man har överskattat Sveriges position i världen: – Sverige låg någonstans i mittfältet, USA och Tyskland var utan tvekan värst.

Vi hängde på det som hände i stor­ makterna, som alltid, säger han.

HIMMLER OCH LUNDBORG Visst var institutet i Uppsala delvis en förebild när ett liknande inrättades i Tyskland fem år senare. Och SS-chefen Heinrich Himmler hänvisade till Uppsalainstitutets chef Herman Lundborg när han räknade upp betydande rasforskare.

Men Larsmo, som skrivit många av texterna till utställningen (O)mänskligt som under hösten visats i Uppsala, tycker att man lägger fokus på fel saker: – Man ska inte säga att institutets ­verksamhet var ofarlig. Men det kunde inte ställa till så stor skada för Lundborg var en person som inte kunde samarbeta med någon. Institutets forskning fick inte så stort genomslag.

Det som gör rasismen i Sverige värre än i många andra länder, menar Larsmo, är i stället att den politiska uppslutningen bakom det rasbiologiska tänkandet var 10

total. Ingen sade emot, partierna stod eniga. Och det system som byggdes upp och där läkarna bestämde över utsatta människors liv fick bestå mycket längre än rasbiologin.

KARTLADE GRUPPER Forskningen på Uppsalainstitutet gick till stor del ut på att kartlägga olika grupper människor i Sverige: samer, judar och romer, men också intagna på fängelser och tvångsarbetsanstalter. I det som ­bevarats av institutets arkiv finns 12 000 foton av människor – porträtt och nakenbilder – som tillsammans med måtten på skallen och andra kroppsdelar skulle visa på rasblandning och degeneration. Konstigt och kränkande för dem som utsattes.

Men redan på 1930-talet insåg många att ”forskningen” bara producerade ­meningslös statistik. 1935 fick institutet en ny chef, Gunnar Dahlberg, som hade en inriktning på genetik, inte ras. Under kriget slog institutet fast att man med skallmätning inte kunde urskilja ”tattare” som en särskild ras.

Att mäta skallar var dock en gammal fin svensk specialitet. Anatomerna ­Anders och Gustaf Retzius, far och son, mätte på 1800-talet skallarna på både arkeologiska fynd och levande värnpliktiga.

Att rasbiologin var populär i Sverige kan hänga ihop med att svenskarna och deras grannar ansågs vara mänsklighetens ­krona. Bevisningen är obefintlig.

Vill man, så kan man dra den svenska rasismen tillbaka till Carl von Linné som 1758 delade in arten människa i fyra grupper: vit, röd, gul och svart.

Men, som Ola Larsmo säger, människan har faktiskt ett behov av att dela in det

Bildillustration i Herman Lundborgs bok "Svenska folktyper"

mesta i grupper och kategorier. Det är först när man talar om ”bättre” och ­”sämre” som det blir farligt. Och det ­gjorde Linné inte riktigt.

Världshorisont 4/11

Rasis m

m svensk rasbiologi hade bilden kunnat vara annorlunda.

Kungen hade omfattande planer på att ge sig in i slavhandel med bas på ön SaintBarthélemy i Karibien, svensk från 1784 till 1878. Två slavhandlare fanns på plats och väntade på direktiv. Men orderna kom inte eftersom de personer som tog makten efter Gustav III:s död tycks ha betraktat projektet som ett av hans många oansvariga ekonomiska äventyr.

Under senare halvan av 1800-talet ­växte en förment vetenskaplig rasism fram. Naturvetenskaperna gjorde enorma framsteg, forskarna var framtidens hjältar.

I den rasbiologiska debatten deltog många växtförädlare och husdjursgenetiker som avlade fram nya sorter av sädesslag och högmjölkande kor. Degeneration, när dåliga och skadliga anlag fick slå igenom, blev ett nyckelbegrepp. Människor med dåliga anlag borde inte få föra dem vidare.

Idéerna slog igenom på bred front.

en grupp människor, och man använde systemet.

Efter andra världskriget ökade steriliseringarna, de minskade inte. 1946 kunde Nils von Hofsten, zoolog och rektor på Uppsala universitet, säga i radio att med 1 847 steriliseringar det året gick Sverige ”i spetsen för utvecklingen”. I inget annat land förhindrades så många ”undermåliga” människor att sätta barn till världen, i hela USA knappt 1 500. Hofsten hjälpte judar på flykt och undertecknade högvis med steriliseringsbeslut utan att se ­sambandet.

FÖRMENT VETENSKAP I dag vill man förknippa steriliseringarna med nazism, men många av de drivande var antinazister, socialdemokrater och liberaler. Det handlade om rationalitet och förment vetenskap.

Rastänkandet hade drabbat samer, ­romer och resande. Men de sociala indikationerna slog också mot andra utsatta grupper.

Fattigdom, många barn, påstådda ­begåvningshandikapp, s k sinnesslöhet och arbetslöshet ledde till att mödrarna tvingades till abort och sterilisering. Barn och tonåringar omhändertogs på sinnes­­slö­ anstalter – läkarnas krav för att de skulle få komma ut var att de lät sig steriliseras.

En vändpunkt kom 1955 när tidningarna Arbetaren och Expressen avslöjade de omänskliga förhållandena på anstalten Vipeholm, där de intagna var försöks­ kaniner. En ny human syn på människan börjar växa fram och en diskussion om alla människors värde och rättigheter.

Men in på 1960-talet steriliserades ­kvinnor inför hotet att deras barn annars skulle tas ifrån dem.

Man talar ibland om att 63 000 ­ofrivilliga steriliseringar gjordes i Sverige.

Siffran är snarare mellan 30 000 och 35 000 anser Mattias Tydén, en forskare som analyserat dokumenten.

Forts. på nästa sida

”Att rasbiologin var populär i Sverige kan hänga ihop med att svenskarna och deras grannar ansågs vara mänsklighetens krona.”

från 1919.

Eftersom Sverige knappast hade några utomeuropeiska kolonier spelade landet inte någon stor roll i slavhandeln. Men om inte Gustav III hade blivit skjuten Världshorisont 4/11

SÄLLSKAPET FÖR RASHYGIEN 1909 är ett viktigt årtal, tycker Ola ­Larsmo. Då bildades Svenska sällskapet för rashygien, en lobby- och påtryckargrupp med akademiker och politiker från både höger och vänster. De hade två mål: att skapa ett forskningsinstitut och att se till att en steriliseringslag stiftades. I grunden låg den märkliga – och ruskiga­ – idén att det moderna samhället hade satt naturens urvalsmekanismer ur spel och att detta måste korrigeras. ­Sällskapet fick mycket stort inflytande.

Det blev ett institut och en lag, och alla partier stod eniga bakom besluten.

– Rasmotiveringen till sterilisering försvann i praktiken redan undan 30-­talet. Men lagen tillät också sterilisering på social indikation. Den användes i stället, säger Larsmo.

– Man hade skapat ett system som gjorde det lätt för samhället att bli av med

11

Rasism Foto: Caroline Andersson

Hallå där!

Yasri Khan – ordförande i Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa

Hatbrotten mot musl imer i Sveri ge ökad e med 40 proc ent från 2009 till 2010. Vad tror du det beror på?

– Idag är det mer accepterat att vara ­uttalat antimuslimsk. Rent konkret har vi sett tecken på detta genom att flera ­personer som vi känner utsatts för hatbrott. Tyvärr är det få som anmäler sådant vilket gör att mörkertalet blir stort.

Ola Larsmo har forskat om svensk rasbiologi.

– Men det är svårt att diskutera sådant här, det får inte låta som att man urskuldar verksamheten när man korrigerar siffrorna, säger Ola Larsmo.

DEL AV UNDERHÅLLNINGSVÄRLDEN Tänker man efter kan man se att en del av de här tankarna finns kvar i dagens alla krav på att man ska vara effektiv, snygg och framgångsrik. De har rentav blivit en del av underhållningsvärlden, med mobbningsprogram och dokusåpor i tv där du ska vara bäst och vackrast.

– Den ”ansade människan” som bara ska se ut på ett visst sätt kan i ett framtida perspektiv framstå som djupt motbjudande.

Hoppas jag, säger Ola Larsmo.

Och rasismen, finns det något kvar av den?

Ola Larsmo citerar journalisten Oivvio Polite som sagt att rasism inte är en ­etikett som man får på sig och kan ­skrubba bort som en fågelskit. Vi är­ ­faktiskt rasister allihop, djupt inom oss är vi präglade av den rasism som härjade fritt under 1900-talet.

– Vi måste jobba hela tiden på att vara så lite rasister som möjligt. Det är ­utmaningen. n Erik Sidenbladh, frilansjournalist Skribenten ingår i tidskriften Expos redaktion

Utställningen (O)mänskligt är en ­sam­produktion mellan Etnografiska ­museet, Forum för levande historia och Riks­utställningar. Den visas i Uppsala t o m 8/1 2012 och går därefter ut på turné genom Sverige. Se www.omanskligt.se

12

Hur jobbar ni i SMFR för att motverka intolerans och främlingsfientlighet?

– Vi gör det genom att samverka med andra aktörer i olika sakfrågor. Genom att vara en professionell fredsrörelse som bidrar till positiv samhällsförändring så motverkar vi per automatik intolerans och främlingsfientlighet. Vi vet att vår existens som fredsrörelse med tydlig muslimsk identitet gör stor skillnad. Varje gång vi syns i tidningen, varje gång vi nämns och varje gång vi startar samarbeten så ökar acceptansen och intoleransen minskar. Det är därför organiserat främlingsfientliga grupper är särskilt hatiska mot oss eftersom vi är en snabbt växande skara som på ett alltmer organiserat och strukturerat sätt förstör deras världsbild.

Vad kan andra aktörer göra ?

– Det är viktigt att försöka inkludera ­människor på lika villkor, söka samarbeten och identifiera gemensamma sak­ frågor med seriösa muslimska organisationer. Det är ett ställningstagande som per automatik gör skillnad.

Vad kan enski lda personer göra ?

– Alla behöver ta ansvar för att minska spänningar och missförstånd samt ­överbrygga klyftor i samhället. Trygghet är en rättighet för varje människa och måste värnas. Det är viktigt att vi reflekterar över vilket samhällsklimat vi vill ha och vilken värld vi vill leva i. Endast genom möten kan vi skapa förståelse och ­kunskap om varandra.

Vad är den vanligaste fördomen om muslimer och hur vill du bemöta den?

– Jag vill nog helst inte tala om fördomar

eftersom det tenderar att förstärka dem.

Samtidigt vill jag poängtera att fördomar är normalt, men att det viktiga är att inte agera utifrån förutfattade meningar. Att våga ge en annan människa en ärlig chans är nog bland de mest kraftfulla metoderna för att bryta fördomar.

Hur skull e du summ era er p­ rogra mför klarin g?

– SMFR ska utifrån islamiska och demokratiska värdegrunder, i enlighet med ­Koranen och Profeten Muhammads budskap, verka för fred och rättvisa. Målet är en bestående rättvis fred inom och mellan länder. Vi ­strävar mot en fred som är ­grundad på mänskliga rättigheter, rättvis handel, rättvis ekonomi, social jämlikhet, frihet samt ­personligt och globalt ansvarstagande.

Hur mång a lokal avdel ningar har ni och vad jobbar de med?

– Det går att läsa mer om det på vår ­hemsida, men just nu har vi sex lokal­ avdelningar som jobbar med bl a medlems­ rekrytering, utbildning och aktivering.

Hur kan FN-fö renin garna ute i landet samv erka med era lokal avdel ningar ?

– Det första steget är att ta kontakt med våra lokala företrädare. De gemensamma nämnarna är nog MR, fred och säkerhet.

Rent organisatoriskt så tror jag mycket på gemensamma utbildningar.

Har ni någon internationell verksamhet?

– Ja, vi har genomfört projekt riktade mot bl a Pakistan, Palestina och Egypten. Vi har blivit uppmärksammade i internation­ ella media för vår verksamhet och i ­november var vi bl a med i ”Tedx­ California” i USA. Vi håller fortfarande på att utveckla vår internationella kapacitet och den planeras bli effektivare när vi får några år till på nacken.

Läs mer om SMFR på www.muslimerforfre d.org

Världshorisont 4/11

RÄ TTVOCH IS HAND EL FN EU

FN-fakta FN:s mekanismer för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter allas angelägenhet Mänskliga rättigheter (MR) är ett av FN:s tre huvudarbetsområden. Av FN:s olika aktörer för mänskliga rättigheter har MR-rådet fått mest uppmärksamhet, men lika viktigt är arbetet som sker i de nio kommittéer som övervakar kärnkonventionerna, liksom högkommissariens uppdrag.

Foto: FN/Jean-Marc Ferré

D

e mänskliga rättigheterna reglerar ­förhållandet mellan statsmakten och ­enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa ­skyldig­heter för staten. Om en kränkning sker av de mänskliga rättigheterna är det i första hand den aktuella statens ansvar att se till att den enskilde får upprättelse. Men de mänskliga rättigheterna är en internationell angelägenhet och det är därför fullt legitimt för andra stater att framföra ­åsikter om och försöka påverka situationen i olika länder där rättigheterna kränks.

När FN bildades 1945 var huvudaktörerna överens om att världssamfundet måste ta ett gemensamt ansvar för enskilda människors grundläggande rättigheter. Därför skapade man 1946 Kommissionen för mänskliga rättigheter (MRK) och gav den i uppdrag att arbeta fram Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (”MR-deklarationen”). Deklarationen ­antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. Den formulerar i 30 ­artiklar de grundläggande rättigheter och friheter som tillkommer varje människa.

MR-deklarationen är idag ett moraliskt rättesnöre för hela världen.

MRK fick därefter nya uppgifter. Under närmare 20 år arbetade kommissionen med att utarbeta internationella bestämmelser (konventioner) för mänskliga ­rättigheter. En av de första som antogs var Konventionen om avskaffande av alla ­former av rasdiskriminering, CERD (1965).

De mest omfattande MR-konventionerna som förhandlats fram i FN:s regi är ­Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt Konventionen

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, uppmanar alla världens stater att öka sina ansträngningar att förverkliga de mänskliga rättigheterna.

om medborgerliga och politiska rättigheter, båda från 1966. Den allra senaste av FN:s MR-konventioner antogs 2010 och ­handlar om s k försvinnanden (”enforced disappearances”).

1967 fick MRK i uppdrag att även börja granska hur länderna efterlever reglerna i konventionerna. För att hantera det nya mandatet började kommissionen omorganisera sitt sätt att arbeta. Specialrapportörer och arbetsgrupper utsågs och ickestatliga organisationer fick formell deltagarstatus vid kommissionens möten. En mycket viktig förändring var också att kommittéer med oberoende experter tillsattes för att regelbundet granska de konventioner som innehöll en skrivning om sådan granskning. Även om MRK:s arbete medförde en rad framsteg för de mänskliga rättigheterna

fick kommissionen under 1990-talet alltmer kritik. Till slut enades man i FN:s generalförsamling om att avskaffa MRK och ersätta det med FN:s råd för de mänskliga rättigheterna (”MR-rådet”).

Detta bildades och började arbeta 2006.

Vid sidan av MR-rådet är general­­­­­för­ samlingens tredje utskott ett viktigt ­politiskt forum inom FN för diskussioner om mänskliga rättigheter.

FN:s högsta chef i MR-frågor är ­högkommissarien för mänskliga rättigheter som har sitt kontor i Genève. Högkommissarien och dennes kontor är opolitiska och självständiga aktörer för mänskliga rättigheter (läs mer på nästa uppslag).

RÅDET FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FN:s råd för mänskliga rättigheter är ett politiskt organ som bär stort ansvar för

Sveriges MR-ambassadör Hans Dahlgren presenterade i september 2011 fem frågor som den svenska regeringen vill driva om man i maj 2012 blir invald i MR-rådet: (1) Villkoren för det civila samhället. I många länder i världen har villkoren försämrats genom bl a krav på registrering och kontroll av olika slag.

(2) Yttrandefriheten. Den massiva spridningen av ny teknik har lett till ökad yttrandefrihet, samtidigt som repressiva länder fått ökade möjligheter att över­ vaka och tysta obekväma röster.

(3) Läget för homo- bi- och transpersoner.

Trots att en viktig resolution antogs i MR-rådet sommaren 2011 finns en ­tendens i många länder att förföljelsen av dessa personer ökar.

FN:s MR-b FN:s råd för de mänskliga rättig­ heterna 2006

1948 1965 1966 1966 1979 1984 1989 2003 2008 2010

arbetet med mänskliga rättigheter inom FN. Rådet ska främja universell respekt för de mänskliga rättigheterna, behandla situationer där de mänskliga rättigheterna kränks och ge rekommendationer till FN:s medlemsländer. Liksom sin föregångare MRK sammanträder rådet i Genève i Schweiz.

När man arbetade fram utformningen av MR-rådet var det viktigt att det skulle bli mer effektivt än MRK. Bland annat ville man göra om arbetsformerna och förutsättningarna för medlemskap. Rådet ska därför hålla minst tre sessioner per år om sammanlagt minst tio veckor (till skillnad från MRK som endast hade ett möte per år). Därutöver kan rådet sammankallas med kort varsel för att ta sig an kritiska MR-­ situationer om en av rådets medlemmar begär detta och minst en tredjedel av medlemmarna anser det nödvändigt.

En viktig nyhet är också att rådet efter ett uppgjort schema ska granska MR-situationen i alla världens länder (i stället för att som tidigare peka ut och kritisera vissa länder). Denna nya mekanism kallas Universal ­Periodic ­Review, UPR. Varje land granskas vart fjärde år vilket alltså innebär att en fjärde­del av ­världens länder genomgår granskningen under ett givet kalenderår. ­Sverige UPR-­ granskades för första gången 2010. Länder som själva är medlemmar i rådet ska granskas någon gång under sin mandatperiod.

MR-rådet har 47 medlemmar som väljs för perioder om tre år. Platserna fördelas mellan de fem geografiska grupperna i FN och alla FN:s medlemsstater kan kandidera.

Vid valet av medlemmar till MR-rådet ska särskild vikt fästas vid hur kandidaterna har bidragit till att främja och respektera de mänskliga rättigheterna och om de gjort särskilda åtaganden på MR-området. För ­inval till rådet krävs stöd av en absolut majoritet av FN:s medlemmar.

Tillsammans med övriga nordiska länder har Sverige kommit överens om en nordisk rotation, som innebär att ett nordiskt land kandiderar åt gången. De nordiska länderna ingår i gruppen Västra Europa, som har sju platser i rådet. Sverige kandiderar till en plats i MR-rådet 2012-2015. I maj 2012 kommer det att avgöras om Sverige får ta plats i

rådet eller inte.

Enligt reglerna ska MR-rådets medlemmar samarbeta fullt ut med rådet och även, som framgår ovan, själva granskas under sin mandatperiod. Därmed är förhoppningen att ett medlemskap i rådet ska bidra till en positiv utveckling i de länder där mänskliga rättigheter kränks. Om ett land under sin tid i rådet ägnar sig åt grova och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter kan generalförsamlingen utesluta landet ur rådet. Då krävs det att två tredjedelar av närvarande medlemmar i generalförsamlingen stödjer beslutet, något som hände för första gången den 1 mars 2011 då ­Libyen blev uteslutet.

En viktig skillnad jämfört med tidigare är Foto: FN/Olivier Chassot också att MR-rådets sessioner sedan starten sänds på webben.

Det innebär bl a att icke-statliga organisationer som inte har möjlighet att vara på plats i Genève, t ex när deras egen regering granskas, ändå kan följa rådets arbete och se hur regeringen agerar.

Från MRK behöll man vid reformen vissa arbetsformer, t ex de oberoende specialrapportörerna och arbetsgrupperna för olika länder och tematiska MR-frågor. För närvarande finns det rapportörer som rapporterar om nio länder, bland dem Sudan och Burma.

De 31 tematiska rapportörerna hanterar frågor som yttrandefrihet, religionsfrihet, tortyr, våld mot kvinnor, rätten till utbildning och utomrättsliga avrättningar.

Generalförs tredje utsko

Konventionen om försvinnanden

Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvent med fun

Kommittén för r för migrantarbe

Konventionen om barnets rättigheter

Konventio eller förn

Kommittén mot tortyr

Kommittén för a av diskriminerin

Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter

Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Ko so

Kommittén för a av rasdiskrimine

Den allmänna förklaringen o

FN:s kommission för de m

(1946-2

bygge

samlingens ott

Högkommissarien för mänskliga ­rättigheter och MR-kontoret i Genève Kommittén mot försvinnanden

tionen om rättigheter för personer nktionsnedsättning

rättigheter etare

Konventionen om migrantarbetares rättigheter

Kommittén för barnets rättigheter

onen mot tortyr och annan grym, omänsklig nedrande behandling eller bestraffning

avskaffande ng av kvinnor

Konventionen om av­skaffande av all slags ­diskriminering av kvinnor Kommittén för de mänskliga rättigheterna

onventionen om ekonomiska, ociala och kulturella rättigheter

avskaffande ering

Konventionen om avskaffande av alla former av ­rasdiskriminering

om de mänskliga rättigheterna

mänskliga rättigheterna

2005)

(4) Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten är stark på många håll består och vidgas klyftorna mellan rika och fattiga.

(5) Skyddet av civila. Framsteg har gjorts på senare tid men begreppet skyldighet att skydda (“responsibility to protect”) måste värnas och framstegen vårdas.

HÖGKOMMISSARIEN FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER En högkommissarie för mänskliga rättig­ heter inrättades av FN:s generalförsamling 1993 som ett resultat av världskonferensen om mänskliga rättigheter i Wien samma år.

Syftet var att stärka FN:s kapacitet på områ­ det. Högkommissariens uppgift är att främja och skydda de mänskliga rättigheterna ge­ nom dialog med och rådgivning till FN:s medlemsländer samt genom att samordna aktiviteter inom FN-systemet som rör MR. Sedan 2008 är Navi Pillay från Sydafrika FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Inrättandet av posten välkomnades långt ifrån av alla. Tvärtom såg vissa länder det som ett möjligt hot mot deras självbestämmande och nationella suveränitet. Det har därför varit viktigt ända sedan starten att arbeta för att stärka och säkra högkommissarien ställning och oberoende.

Högkommissarien har också ett eget kontor (Office of the High Commissioner of ­Human Rights, OHCHR), ofta kallat MRkontoret, som ligger i Genève. MR-kontoret understödjer FN:s MR-mekanismer, ger råd och praktisk hjälp till stater och arbetar på olika sätt för att främja och säkra respekten för de mänskliga ­rättigheterna. Kontoret är organisatoriskt en del av FN-sekretariatet men fungerar i stort sett som ett ­fristående organ.

Undantaget är personalfrågor och budget, där kontoret är ­underställt ­generalförsamlingen.

Under Kofi Annans tid som generalsekreterare för FN lades grunden för en mer framskjuten plats för högkommissarien och OHCHR inom FN men också för MR-frågornas betydelse i stort. Kofi Annan gjorde en tydlig koppling mellan FN:s olika arbetsområden genom att slå fast att respekt för mänskliga rättigheter krävs för att uppnå både säker-

het och utveckling. Detta bidrog till att högkommissarien kunde flytta fram positionerna både vad gäller staters skyldighet att skydda sin befolkning och ambitionen att mänskliga rättigheter ska genomsyra hela FN:s ­verksamhet.

KONVENTIONER OCH KOMMITTÉER FN:s främsta redskap för att skydda de mänskliga rättigheterna är konventioner. 25 juridiskt bindande konventioner om mänskliga rättigheter har förhandlats fram och antagits av FN:s generalförsamling. Några av MR-konventionerna har tilläggsprotokoll som förhandlats fram i efterhand och rör specifika frågor.

Länder som ansluter sig till en FN-­ konvention förbinder sig att inlemma reglerna i sin egen lagstiftning och att agera i enlighet med konventionens innehåll. Ett lands anslutning till en konvention sker i två steg. Först signerar landet vilket betyder att man tillkännager att man avser att ansluta sig till den. Ett arbete med att se över lagar och regler så att de stämmer med konventionen inleds. När översynen är klar ratificerar ­landet konventionen vilket innebär att den upptas som en del av landets lagstiftning. Länder som har ratificerat en konvention kallas för konventionsstater.

Det finns möjlighet att reservera sig mot delar av konventionstexten, något som många länder utnyttjar. Ett problem med reservationer är att innehållet i konventionen riskerar att urholkas om länder reserverar sig mot alltför många eller alltför viktiga bestämmelser. En av de konventioner som har flest reservationer är CEDAW, konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor.

Cirka 60 länder har reserverat sig mot delar av dess innehåll.

Nio av FN:s MR-­ konventioner – de s k kärnkonventionerna Foto: FN/Olivier Chassot – har en kommitté av oberoende experter knuten till sig. Experterna sitter där i sin ­personliga kapacitet och är inte representanter för något land. Kommittéernas uppgift är att regelbundet granska alla stater som anslutit sig till konventionen.

I konventionstexten står det hur ofta detta ska ske. Staterna måste då lämna en skriftlig rapport till kommittén där de redogör för hur arbetet med att förverkliga innehållet i

konventionen fortlöper. Om kommittén anser att rapporten är oklar eller ofullständig får regeringen ta fram ett bättre underlag.

Ofta får kommittén också ta emot s k alternativrapporter eller parallellrapporter sammanställda av icke-statliga organisationer i det berörda landet. Dessa har i dagsläget stor betydelse eftersom kommittéerna är överbelastade och har svårt att hinna kontrollera alla uppgifter som de får av regeringarna. När granskningen är gjord utfärdar kommittén rekommendationer till regeringen, s k concluding ­observations.

MR-kontoret i Genève ger administrativt stöd till granskningskommittéerna.

Svenskar som suttit med i en kommitté är bl a Lisbeth Palme (barnkommittén), Peter Nobel (rasdiskrimineringskommittén),

Elisabeth Palm (kommittén för medborgerliga och politiska rättigheter, den s k MR-kommittén) samt Krister Thelin ­(alltjämt medlem av MR-kommittén).

Den senaste i raden av kärnkonventioner handlar om s k försvinnanden. Den trädde i kraft i januari 2010 då 20 länder ratificerat den. Kommittén sammanträdde för första gången i november 2011.

Sverige har fortfarande inte ratificerat konventionen men förberedande arbete för att göra det pågår.

De nio kärnkonventionerna är: • Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) • Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) • Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD)

• Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor ­(CEDAW) • Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande ­behandling eller bestraffning (CAT) • Konventionen om barnets rättigheter (CRC) • Konventionen om skyddet av alla ­migrantarbetares och deras familjers ­rättigheter (ICRMW) • Konventionen om skydd av personer med funktionsnedsättning • Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden

Läs mer på: www.fn.se/mr och www.ohchr.org

Det här kan DU göra!

Att förverkliga ens de mest grundläggande mänskliga rättigheterna för alla människor är en enorm utmaning. Alla behövs i den kampen! Här är några förslag på vad DU kan göra för att dra ett strå till stacken:

1

2

3

Utbilda en flicka i Kongo om hennes rättigheter!

Ställ en fråga till din kommun!

Lär dig mer om mänskliga rättigheter!

I Kongo kränks de mänskliga rättigheterna dagligen och flickor är särskilt utsatta. Att flickorna själva har kunskaper om sina rättigheter är avgörande för att de ska kunna hävda dem. FN-förbundet arbetar med att öka barns och flickors kunskaper i ämnen som mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati – samtidigt som man försöker ge dem verktygen och självförtroendet att använda dessa kunskaper.

Även i Sverige finns mycket att göra när det gäller mänskliga rättigheter. Negativa attityder och intolerans mot personer som upplevs som ”icke-svenska” är t ex ett stort problem i hela samhället. Följden blir att dessa personer blir diskriminerade, bl a på bostads- och arbetsmarknaden.

FN-förbundet arrangerar kurser som på olika sätt berör FN:s organisation och arbete. A-kursen är en baskurs som ger grundläggande information om många olika frågor. B-kursen är en endagskurs som riktar sig till dig som redan har grundläggande kunskaper om FN. Den erbjuds i tre olika varianter: fred och säkerhet, utveckling och fattigdomsbekämpning samt mänskliga rättigheter. För information om kommande kurser se www.fn.se/utbildning.

Stöd FN-förbundets arbete för flickors rättigheter i Kongo! Ett bidrag på 100 kr ger oss möjlighet att se till att tre flickor får ökade kunskaper om sina rättigheter.

Ge en gåva på Pg 90 00 79 - 5, ange ”flicka”!

Människor bor och lever i kommuner och därför är kommunala aktörer avgörande för hur samhället lyckas motverka diskriminering. Ställ en fråga till din kommun om hur den jobbar för mänskliga rättigheter och mot främlingsfientlighet och intolerans – t ex under kommunfull­ mäktiges allmänna frågestund eller via kommunens webbsida.

Det finns också mycket information på webben där du själv kan läsa på om mänskliga rättigheter. Se www.fn.se/mr, www.humanrights.se och www.manskligarattigheter.se.

FN-fakta nr 4/11 · Text: AnnaLena Andrews Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock).

E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 · Webb: www.fn.se

Recension

Välskrivet och spännande om MR-historien

O

ve Brings senaste verk De mänskliga rättigheternas väg – genom historien och litteraturen (Atlantis förlag) är en välskriven sammanställning av de mänskliga rättig­ heternas utveckling. Boken erbjuder 700 sidor tät historie­ beskrivning, litterära referenser och klarläggande resonemang, och är trots sitt omfång både ­spännande och engagerande.

Bring väver på ett skickligt sätt samman områden som ­­idéoch lärdomshistoria, litteratur, statskunskap, freds- och ­konfliktlösning och internationella relationer, med de ­mänskliga rättigheterna som utgångspunkt.

Medan bokens första del behandlar de grundläggande idéerna bakom rättighetsbegreppet och de bidrag som lämnats av politiska tänkare, författare, jurister och filosofer genom historien, fokuserar den andra delen på den konkreta internationella rättsutvecklingen.

K

apitlet om skönlitteraturens betydelse för de mänskliga rättigheterna i ­bokens första del kan kännas väl detaljerat, medan beskrivningen av ­arbetarrörelsens roll och diskussionen om feminismen fått mindre utrymme. ­Styrkan ligger i beskrivningen av de mänskliga rättigheternas historiska ursprung, med rötter i Mesopotamien, Indien och Kina, i skrifter som Hammurabis lag, Bibeln och ­sumerernas lertexter och hos ledare som Konfucius, Ashoka och Muhammed. ­Genom tiderna har folk världen över ställt krav på sina härskare för att bekämpa slaveri, ­livegenskap och grymma straffmetoder och för att ­skydda privat egendom samt kvinnans rätt att skilja sig och ärva.

I den andra delen beskriver Bring hur folkmordet på armenierna låg till grund för folkmordskonventionen från 1948, hur det internationella samarbetet utvecklats ­genom NF och FN och hur frivilligorganisationerna bidrar till att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna.

Tack vare lättsamma formuleringar lyckas Bring hålla liv i

texten, och situationen i MR-rådet beskrivs i följande ordalag: ” Rådet håller på att kidnappas av en grupp utvecklingsländer som vill avskaffa möjligheten till MR-kritik mot utpekade länder ”.

Särskilt spännande är avsnitten om terrorism och kulturrelativism.

Med referens till Samuel Huntingtons The Clash of Civilisations lyfter Bring fram en ­intressant ­diskussion om huruvida motsättningar mellan ­samhällen i första hand är ideologiska eller politiska.

D

en som motsätter sig påståendet att begreppet mänskliga rättigheter skulle vara synonymt med västerländsk kulturimperialism får stöd i bokens avslutande argumentation: ”Enligt ett strikt kulturrelativistiskt synsätt är ingen kultur sämre än någon annan och andras kulturella värderingar bör accepteras på lika villkor. Men enligt den universella mänskorättsliga filosofin är enbart en viss grad av kulturrelativism ­acceptabel. Det är nödvändigt att reagera mot regionala eller kulturella sedvänjor som utmanar själva tanken på människors lika värde och värdighet”.

Med sin detaljerade beskrivning av den mödosamma väg som människorätts­kämpar tvingats beträda under årtusenden är Ove Brings bok ett välkommet bidrag till litteraturhistorien och till den samtida debatten om huruvida de mänskliga ­rättigheterna verkligen omfattar alla, överallt. n Johanna Wiklund Skribenten är handläggare för mänskliga rättigheter vid Svenska FN-förbundet

Läs mer om Ove Bring på nästa sida!

Per Anger-priset till fängslad MR-kämpe

Foto: AP/Keystone/Magali Girardin

Människorättsförsvararen ­Narges ­Mohammadi från Iran får regeringens och ­Forum för levande historias pris till Per Angers minne 2011. Mohammadi får priset för att hon med personligt mod och trots upprepade grova kränkningar kämpat för mänskliga rättigheter och kvinnors frihet. I september 2011 greps hon anklagad för propaganda mot ­staten. Hon dömdes till elva år i fängelse och hålls nu i hus­ arrest utanför ­Teheran.

– Narges Narges Mohammadi Världshorisont 4/11

­ ohammadi betalar ett högt pris för M kampen för mänskliga rättig­heter. Trots tidigare fängelsestraff, ­upprepade trakasserier, reseförbud och nu husarrest fortsätter hon arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i Iran. Hon är en förebild för MR-­aktivister världen över och en värdig mottagare av priset, säger juryns ­ord­förande Eskil Franck.

Narges Mohammadi har framförallt gjort sig känd för att kritisera Iran för att hålla politiska fångar utan rättegång samt för sitt arbete för kvinnors rättig­heter. Hon är t f ordförande för CHRD, Irans Centre for Human Rights Defenders, en organisation som förser politiska fångar med försvarsadvokater. Hon är också en av grund­

arna till Iranian ­National Peace Council, som består av författare, artister, advokater och aktivister som med fredliga medel arbetar för mänskliga rättigheter i Iran.

Per Anger-priset delas ut varje år till någon som gjort stora humanistiska och demokratifrämjande insatser. Priset är uppkallat efter Per Anger som under ­andra världskriget var legationssekreterare vid den svenska beskickningen i Budapest.

Per Anger initierade det svenska arbetet med att rädda judar undan förföljelse och avrättningar i det nazist­ockuperade ­Ungern. Priset instiftades 2004 av ­Sveriges regering. FN-förbundet är en av de organisationer som har rätt att ­nominera personer till priset.

17

ve Bring sitter i en lounge på en flygplats i Paris och väntar på att få stiga ombord ett plan till ­Havanna när Världshoriont ringer. Han är egentligen pensionerad men har svårt att tacka nej till alla uppdrag. Nu, med mer än 40 års engagemang för människors rättigheter, har han fått utmärkelsen Årets FN-vän.

– När man såg de första bilderna på fångar i orangea overaller i amerikansk fångenskap kunde man ju ändå inte tro annat att än att de skulle behandlas korrekt. Men så kom Abu Ghraib* och det var en chock. Jag insåg att en särskild kultur utvecklats efter 11 september, säger Ove Bring.

Han ser tillbaka på sina år som folkrättsjurist med otaliga uppdrag för internationella organisationer och för svenska utrikesdepartementet. Han har varit en flitig debattör och ofta utfrågad som ­expert i medierna. Det är just med ­motiveringen ”kunnig folkbildare och orädd debattör”, och för sitt engagemang för FN-principens skyldighet att skydda civila, som han utsetts till årets FN-vän.

GLAD OCH STOLT – Jag blev glad och stolt. Det civila ­samhället behövs för att stödja folkrätten och jag har väl bidragit i den diskussionen, säger han om utnämningen.

Det han kommer ihåg bäst är annars

allt det han varit med om på fältet, ­utskickad i någon kommission.

– Som de utmärglade fångarna under kriget i Bosnien och den natten i Riyadh, under Kuwaitkriget 1991, när Irak anföll.

Jag stod i fönstret till hotellet och såg ut över staden och såg USA:s försvar skjuta ner Iraks missiler. Det såg ut som ett stort fyrverkeri.

På frågan om han själv upplever att han varit med och lyckats förändra, svarar han med att berätta om sitt deltagande i Thomson-missionen till Bosnien 1992-93.

– Vår mission, som inspekterade fångläger från ett humanitärt perspektiv, ­lyckades tillsammans med andra internationella inspektioner få slut på mord och misshandel i lägren. Den ständiga ­internationella närvaron gjorde skillnad.

fängelse i tibet Ett annat tillfälle var när han och den svenska delegation som han ingick i ville besöka ett fängelse i Tibet. På omvägar fick de veta att de kinesiska myndigheterna förberedde vissa fångar och rengjorde vissa celler och platser i fängelset inför besöket. Men väl i mottagningshallen bestämde delegationen att tacka nej.

– Vi skulle inte få tala med fångarna och det blev avgörande. Utan möjligheten att tala direkt med dem skulle vårt besök bli ren propaganda för regimen, säger han.

– Å ena sidan blev besöket misslyckat

Foto: Pawel Flato

Ove Bring Årets FN-vän O

Folkrättsexperten Ove Bring har arbetat för mänskliga rättigheter i 40 år. Nu har han belönats med utmärkelsen Årets FN-vän.

men å andra sidan gav det en signal till makten att vi inte gick med på deras villkor. Det var en stark känsla där och då, att vi fick något sagt till regimen. Och direktören blev alldeles chockad.

Efter Kuba och Latinamerika väntar London på tillbakavägen där Bring ska tala om FN och Dag Hammarskjöld. Han grämer sig lite över att det är så svårt att tacka nej och att annat får stå tillbaka.

– Jag har de senaste åren blivit lite bättre på att gå på utställningar och njuta av kultur. Så det blir bättre, säger han, men lägger till att barnbarnen är en samvetsfråga.

– Jag borde se dem oftare, säger han. n Maria Jansson, frilansjournalist

* Fängelset Abu Ghraib i Irak blev ökänt 2004 efter att bilder publicerats av övergrepp mot fångarna begångna av USA:s soldater på plats.

36 års engagemang bakom Årets FN-supporter Foto: Ola Ekstrand

Marianne Sjövall vid prisutdelningen.

18

Å

rets FN-supporter heter Marianne ­Sjövall och kommer från Borås.

Hon har varit aktiv i FN-förbundet i hela 36 år! Marianne Sjövall fick utmärkelsen för att hon gjort ”stora insatser för den svenska FN-rörelsen” genom sitt mångåriga ­engagemang inom föreningen i Borås, som ledamot i förbundets styrelse och som representant för förbundet i ­internationella sammanhang.

Hej Marianne, vad säger du om ­utnämningen?

– Ordförande ringde mig och berättade,

och jag blev alldeles chockad. Det hade jag aldrig kunnat tro.

Vad får någon att arbeta ideellt i 36 år?

– Jag tycker att det fortfarande är spännande med internationella frågor. Ibland blir man besviken på något beslut men så händer något positivt och då får man nya krafter.

Hur många skolor har du varit ute i och talat om FN? – Det vet jag inte. Det måste vara ­oräkneliga. Senast talade jag med ­blivande bagare och konditorer.

Vad har varit ditt starkaste minne under dessa år?

Världshorisont 4/11

Foto: Ola Ekstrand

Foto: Ola Ekstrand

Foto: Ola Ekstrand

Foto: FN-förbundet/Jonas Hallberg

T.v. Carolina Klüft talar på Stockholms Central.

Paneldebatt om den arabiska våren på Stockholms konserthus.

Full fart när FN-rörelsen firade FN-dagen

Kören Delight sjunger vid FN-­dags­ firandet i Göteborg.

I samband med FN-dagen den 24 oktober var det som vanligt mycket på gång i den svenska FN-rörelsen.

Förutom alla aktiviteter i FN-föreningar och distrikt hölls större evenemang i Stockholm och Göteborg.

T

Farshin, stod för underhållningen ­tillsammans med kören Delight.

Ett stående inslag i Göteborg är del­ tagande av ”Årets FN-dagskonstnär” som i år var Lena Svensson. Alla talare avtackades med ett tryck av hennes bild Gatuvy.

I Stockholm talade bl a integrations­ minister Erik Ullenhag, moderator var Ulf Wickbom och Asha Ali underhöll med sång och gitarr. I panelen om den arabiska våren deltog FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic tillsammans med FN:s tidigare rättschef Hans Corell, universitets­ lektorn Abdulhadi Khalaf, utrikes­ reportern Bitte Hammargren och regissören/­ producenten Javeria Rizvi Kabani.

ill traditionen hör att större ­seminarier arrangeras i Stockholm och Göteborg inför FN-­ dagen. Det brukar vara en blandning av festliga inslag och allvar. Så även i år då det bjöds på FN-bakelser och olika ­kulturella inslag i kombination med tal och debatt på temat den arabiska våren.

I Göteborg talade och debatterade bl a Christoffer Kullenberg, Göteborgs ­Universitet, Anneka Knutsson, UNESCO-rådet, Jonny von Wallström, filmare, samt Peter Andersén och Ylva Carlsson, båda från Göteborgsposten. Dagens ­konferencier, stand-up-komikern Melody

Utmärkelser Vidare delades utmärkelserna Årets ­FN-vän och Årets FN-supporter ut (se här intill). Hedersgäster var kronprinsessan Victoria och prins Daniel.

Ett evenemang som även det börjar bli

– Ja, det är nog egentligen flera. Men jag minns en gång då jag var ordförande i en kampanj som fått medel från Europa­ rådet och vi blev inbjudna till middag hos spanske kungen. Vi var väl ett 20-tal ­gäster från olika folkrörelser i Europa och vi satt i en stor sal. Jag hade Madrids borgmästare till bordet. Efteråt gick jag fram till kungen och tackade honom för middagen och då började han tala om svenska drottningen Silvia, som han tyckte var den mest fantastiska kvinna han mött.

Fast snart kände jag hur någon nöp mig i sidan och när jag tittade dit såg jag en kö

av gäster som väntade på att prata med kungen. Så det var bara att kliva åt sidan. Är det något särskild fråga eller händelse som haft särskild betydelse ­under de här åren?

– Det måste bli Barnkonventionen. Den har verkligen gjort skillnad. Det tog tio år innan den var nedskriven. Och jag minns den stötesten där länder inte ville ha en 18-årsgräns för att bära vapen. Men det ordnade sig till slut.

Du har varit aktiv i 36 år – hur många år till blir det?

– Det får vi se. Jag fortsätter så länge jag

Världshorisont 4/11

Kronprinsessparet Da niel och Victoria tillsam mans med FN-­ förbundets Linda No rdin Thorslund och Ale ksander Gabelic.

tradition är den s k FN-familjens heldagsevent på Stockholms Centralstation.

I år ägde det rum den 28 oktober då ­förbipasserande bl a kunde tycka till på klotterväggen (”Hur skapar vi en bättre ­framtid?”), provsmaka energikex, bli ­”tatuerade”, ta del av material och ­diskutera FN-frågor med funktionärerna.

Mellan kl 14 och 16 medverkade en rad engagerade talare i ”speakers corner”, ­däribland Unicef Sveriges ambassadör Mark Levengood och Amnestychefen Lise Bergh. Därefter följde sång, musik och andra kulturinslag. Temat för hela arrangemanget var FN:s millenniemål.

I anslutning till FN-dagen invigdes även fotoutställningen ”Världsmedborgare nr 7 miljarder” på Fotografiska Museet i Stockholm. Där deltog bl a bistånds­ minister Gunilla Carlsson och FN-­ förbundets ambassadör Carolina Klüft. n AnnaLena Andrews

orkar, men tröttnar gör jag nog aldrig. n Maria Jansson, frilansjournalist

Årets FN-supporter utses av FN-förbundet sedan 2008. Utmärkelsen riktar sig till den svenska FN-rörelsen och är ämnad en enskild medlem, FN-förening, FN-distrikt eller ansluten riksorganisation som genom sina handlingar eller verksamhet gjort engagerade insatser till stöd för FN eller FN-förbundet. ­Prissumman är på 10 000 kronor.

19

Le Roy önskade ­svenskt truppbidrag Den nyligen avgångne chefen för FN:s avdelning för fredsbevarande (Department of Peacekeeping Operations, DPKO), fransmannen Alain Le Roy, besökte i mitten av september Stockholm och FN-förbundet. Le Roy var huvudtalare vid ett seminarium om skyldigheten att skydda och frågan om svenskt truppbidrag till FN:s fredsfrämjande verksamhet.

“Svenskt bidrag till FN:s fredsfrämjande handlar mer om historia än om nutid”, påpekade Le Roy och påminde om att europeiska stater på 1990-talet stod för 70 procent av personalen i FN-ledda fredsfrämjande insatser i Afrika. I dag är andelen mindre än två procent. Medverkade vid seminariet gjorde också bl a försvarsminister Sten Tolgfors.

FN-förbund i fortsatt ­klimatdialog Representanter för FN-förbunden i Indien, Kina och Sverige träffades i november i New Delhi, Indien. Syftet var att föra en informell dialog om klimatfrågan och därmed bidra till att motverka den djupa splittringen på området. Processen inleddes förra året med ett motsvarande möte i Peking och förhoppningen är att klimatdialogen ska fortsätta i Sverige nästa höst.

Förutom de tre FN-förbunden ­deltog FN:s högste chef i Indien med kollegor och en rad aktörer från det ­indiska ­samhället, däribland parlamentariker och representanter för FN-­ förbund i några av landets delstater.

23 deltog i studieresa till Genève FN-förbundets årliga studieresa till Genève ägde i år rum 30/10 till 4/10.

23 personer, varav ca hälften studenter, tog chansen att tillsammans med FN-förbundet besöka ett tiotal olika FN-organ, den svenska FN-representationen samt WFUNA:s Genèvekontor. Bland de FN-organ som besöktes fanns FN:s flyktingkommissariat UNHCR, Världshandelsorganisationen WTO och FN:s kontor för mänskliga rättigheter OHCHR. 20

Ett mini-FN i Filippinerna När FN-­dagen firas i Buyong ser skolans teaterscen ut som ett FN i miniatyr.

Jamella – som har valt att ­representera Sverige – talar om det för henne exotiska landet.

Vinnare av titeln ”herr och fru UNO” blev Amit Mabibaro (Kuwait) och Triname Cassis (Italien).

Det årliga firandet av FN-dagen är en stor sak för barnen i Buyong i södra Filippinerna. Förberedelserna pågår i månader.

S

olen skiner från en molnfri himmel.

På scenen står 72 glada och fnissande men en aning nervösa skolbarn. De är klädda i olika mer eller mindre egenhändigt sydda ”folkdräkter” och ska ­representera någon av FN:s 193 olika medlemsstater. Det hela ingår i ett projekt som ska lära eleverna mer om världens länder.

Tioåriga Jamella har valt Sverige som sitt land och står stolt med en blågul ­flagga i handen och sin egenhändigt ­sydda ”svenska” dräkt.

– Jag har valt Sverige som mitt land, bl a för att flaggan är så fin, berättar hon glatt.

– Och sedan kommer ju jultomten därifrån också…

HERR OCH FRU UNO Vi befinner oss i byn Buyongs låg- och mellanstadieskola på ön Mactan i södra Filippinerna. Här firas varje år FN-dagen (”UNO-dagen”) med öppet hus i två ­dagar. Mycket populär är tävlingen om titeln ”herr och fru UNO”. För att få delta ska barnen representera ett land som är medlem i FN, bära landets karaktäristiska kläder samt kunna ge en kort beskrivning av landet. Ett annat av priserna går till den som bär den mest originella och ­typiska kreationen.

Buyong Elementary school har cirka 700 elever i årskurs ett till sex. 100 av barnen deltar i tävlingen om titeln ”herr och fru UNO”. Den andra och sista dagen återstår 72 deltagare och av dessa väljs tio finalister ut. Det hela bedöms av en jury

bestående av skolans personal och ­föräldrarepresentanter som bedömer stil, framförande, uppförande och karaktär.

Under pompa och ståt utses så årets ”herr och fru UNO” på skolans teaterscen.

Förberedelserna bland barnen inför UNO-dagen har varit i gång under flera månader. I jakt på information om de olika länderna har de läst böcker och broschyrer och tittat på TV. BLÄDDRAR I TIDNINGAR För att få idéer till de olika ländernas typiska klädstilar bläddrar de i veckotidningar och läser i modekataloger. Sedan får mamma sy upp utstyrseln…

– Man måste ha fantasi när man sysslar med kläder, säger åttaåriga Gabriella ­Kaniate som representerar Dominikanska republiken.

– Mamma och pappa har förstås hjälpt till, men bara lite…

I en lång rad står barnen och väntar på sin tur att få komma upp på scenen och göra sin presentation. Jamella står i kön med sin blågula flagga i handen. Tyvärr lyckades Sverige inte denna gång ta sig till finalen. ”Herr och fru UNO” blev elvaåriga Amit Mabibaro, som representerade ­Kuwait, och tolvåriga Triname Cassis, som representerade Italien. Båda bosatta i Buyong. n Text och foto: Bo E Rosén, frilansjournalist Världshorisont 4/11

Palestina och FN – djup splittring kring medlemsansökan P

D

en positivt sinnade kan åtminstone hävda att Palestinafrågan nu har flyttats dit den faktiskt hör hemma, ­nämligen i Förenta Nationerna. FN stod som garant för staten Israels grundande och har periodvis haft en över­ vakningsstyrka i regionen. FN-organet UNRWA har gjort stora insatser för de palestinska flyktingarna genom åren. Däremot har inte FN fått en tydlig politisk roll. Inte heller den s k kvartetten för Mellanöstern, som består av FN, EU, USA och Ryssland, har lyckats samla sig kring en tydlig strategi för att få parterna att återvända till förhandlingsbordet.

President Abbas lämnade sin medlemskapsansökan till generalsekreterare Ban Ki-moon i slutet av september. I enlighet med FN-stadgan skickade Ban den vidare till den dåvarande ordföranden i säkerhetsrådet, ambassadör Nawaf Salam från Libanon.

Palestina har i dag observatörsstatus i FN, vilket ger närvarorätt och möjlighet att tala vid möten i FN-högkvarteret. Däremot finns ingen rätt att rösta om resolutioner eller i andra substansfrågor. Observatörsstatus förbehålls normalt mellanstatliga ­organisationer som EU och Arabförbundet. Också ett fåtal frivilligorganisationer, bl a Röda Korset, har observatörsstatus i FN. För att ett land ska få fullt medlemskap i FN krävs god­ kännande dels av säkerhetsrådet, dels av två tredjedelar av ­generalförsamlingen. De flesta bedömare menar att ett fullständigt ­palestinskt FN-medlemskap är uteslutet på grund av USA:s motstånd. För palestinierna återstår därmed möjligheten att gå Världshorisont 4/11

till generalförsamlingen och be om s k uppgraderad observatörsstatus. Sedan Schweiz blev fullvärdig FN-medlem 2002 har bara en stat, Vatikanstaten, sådan status. För Palestinas del kan uppgraderad observatörsstatus betraktas som ett implicit erkännande. Ett sådant kräver stöd från halva generalförsamlingen.

Foto: FN/Marco Castro

alestina-frågan hör till de mest uppmärksammade under höstens session i FN:s generalförsamling. Palestiniernas president Mahmoud Abbas tröttnade under våren på att fredsprocessen i Mellanöstern inte tycks leda någonstans. Han reste därför i mitten av september till New York för att i FN överlämna en ansökan om medlemskap i världsorganisationen.

Den palestinska ansökan har som väntat väckt debatt. Vissa röster varnar för nya sprickor i världspolitiken, medan andra anser att diskussionen om ett palestinskt FN-medlemskap kan revitalisera den fredsprocess som under lång tid har stått stilla.

Mellanösternkonflikten har splittrat FN genom åren. Den fyra decennier långa israeliska ockupationen av Västbanken, Golanhöjderna och östra Jerusalem, det fortsatta byggandet av ­bostäder på ockuperad mark och besvarandet av palestinska raket­beskjutningar med oproportionerligt våld mot palestinska civila tas emellanåt upp i generalförsamlingen. Till säkerhets­ rådet når debatten sällan på grund av hot om veto från Israels bunds­förvant USA. Mellanösternkonflikten tycks ha fått sina egna spelregler i FN. Påfallande ofta bemöts kritik mot israeliska folkrättsbrott med kallsinne även från västliga ledare som i andra sammanhang talar sig varma för demokrati och mänskliga rättigheter. Kraven på millimeterrättvisa i bedömningen av parterna bortser från att konflikten omfattar en ockupant och en ockuperad part.

Den palestinske presidenten Mahmoud Abbas håller inför generalförsamlingen upp en kopia av den medlemsansökan som han just överlämnat till FN-chefen Ban Ki-moon.

E

n värdemätare på omvärldens syn på Palestina var ­omröstningen nyligen om medlemskap i Unesco, som är FN:s organ för kultur, utbildning och forskning. Palestina välkomnades av en stor majoritet av Unescos medlemmar, men 14 stater, bland dem Sverige, röstade emot. Det gjorde ­också USA och Kanada, som dessutom i protest drog in sina bidrag till Unesco. Israel hotade med att bygga 2 000 nya bostäder på ­ockuperat område. Frågan är vad valet av bundsförvanter ­innebär för Sveriges möjligheter att hävda folkrättens principer i konflikten i fortsättningen.

Den palestinska myndigheten lät sig inte nedslås av ­reaktionerna, utan förklarade att man ska fortsätta att söka medlemskap i FN:s olika fack- och underorgan.

Utgången av höstens förhandlingar är oviss. Med Palestinafrågan åter i FN har världens länder chansen att visa att man inte blundar för det lidande som befolkningen på båda sidor i konflikten tvingas utstå. Med historien i åtanke är risken ­dessvärre stor att man inte kommer att ta den. n Pekka Johansson, pressekreterare vid Svenska FN-förbundet 21

Ny kampanj ger koll på världen Vet du hur det går för världen? På nya Världskoll.se får du svar!

F

N-förbundets webbplats Världskoll.se, som lanserades i november, ingår i en informationskampanj med syftet att öka kunskapen om ut­ vecklingen i världen. Bakgrunden till kampanjen är flera undersökningar som visar att svenska ungdomar har en negativ, och på många sätt felaktig, bild av utvecklingen i världen.

I en undersökning som Svenska FNförbundet genomfört framkom t ex att två tredjedelar av de tillfrågade ungdomarna trodde att läget i Afrika var sämre idag än 1990. Faktum är att fattigdomen minskat de senaste 20 åren, både i Afrika och globalt, och fler barn går i skolan världen över än någonsin tidigare.

VILL GE TYDLIG BILD Världskoll – som tidigare gick under ­arbetsnamnet Koll på läget – vill ge svenskar en tydlig bild av hur det faktiskt går för världen. Kampanjen riktar sig främst till ungdomar men naturligtvis också till alla nyfikna människor oavsett ålder.

– Vi vill öka kunskapen om läget i ­världen, särskilt i utvecklingsländer. Ett annat mål är att belysa hur viktigt inter­ nationellt utvecklingssamarbete är och vilka ­resultat det får, säger projektledaren ­Caroline Kullberg.

Navet i kampanjen är Världskoll.se, en interaktiv webbplats som visar upp en mer nyanserad bild av världen än den som traditionellt ges genom tidningar, Följ Världshori so Twitter! Se tw nt på itt varldshorisont er.com/

FN-ABC-kurser

tv och andra medier. Fokus ligger på den positiva utveckling som hela tiden sker världen över. Målet har varit att skapa en interaktiv sajt som uppmuntrar lärande och utforskande från användarens sida.

På Världskoll.se kan besökare på ett enkelt sätt jämföra olika länder med varandra och t ex få reda på att Sydafrika har fler internetanvändare än Grekland och att medellivslängden i Chile är högre än i Turkiet.

Förutom statistik finns artiklar som rapporterar om positiv utveckling. ­Webbplatsen är ett utmärkt verktyg för lärare som på ett enkelt och roligt sätt vill ­undervisa om det globala läget – och

självklart för alla och envar som är ­intresserade av världen omkring sig.

INTE SOM VI TROR Redan innan webbplatsen lanserades­ ­användes kampanjens innehåll och budskap – att världen kanske inte alltid ser ut som vi tror – på festivalen Way Out West och fotbollscupen GloBallCup. Dessutom har FN-föreningar runt om i landet ­genomfört aktiviteter på samma tema.

– Utvecklingen i världen går åt rätt håll och jag hoppas att Världskoll.se kan hjälpa till att visa det, säger Caroline Kullberg. n Anders Sylwan

Anslagstavlan Information från Svenska FN-förbuNDet

ckholm

om fredsfrågor i Sto 16 december 2011: B-kurs FN på ett övergripande plan 13 januari 2012: A-kurs om

Aktiviteter kring de mänskliga rättigheternas dag den 10 december

• Förmiddagsseminarium i Stockholm den 9 december: Human Rights and the lm ckho i Sto Conce er pt of Universality. Talare är bl a den ghet rätti a sklig män 4 februari 2012: B-kurs om pakistanska MR-aktivisten Tahira Abdullah g öpin Jönk i er ghet rätti a sklig män 10 februari 2012: B-kurs om och Årets FN-vän Ove Bring. Seminariet cklings­frågor utve om rs B-ku 2: hålls på engelska i Myntkabinettet.

201 s 17 mar • Frukostseminarium i Göteborg den i Göteborg 9 december inför MR-dagen.

14 april 2012: B-kurs om Plats: Länsstyrelsens hörsal. å Ume i -­ gor N sfrå fred nska F Besök Sve • Seminarium i Borås den 10 december j an p om rs m B-ku 2: ka 201 b l apri 21 s web för att uppmärksamma MR-dagen. förbundet – ett nytt utvecklingsfrågor i Malmö rldskoll.se vä Plats: Scandic Plaza. en d rl vä FN a om rs ck ptä 18 maj: 2012 A-ku sätt att up m Läs mer på www.fn.se/kalender glimt av ve på ett ö­ vergripande plan i Lund och få en t et i ra va e .se/ ll w.fn u ww på sk r me u Läs d ! annat land utbildning

i Göteborg

Skribenten är praktikant vid Svenska FN-förbundet

ion Ge bort en prenumerat lapp! lk på Världshorisont i ju mot­ För bara 170 kr får er av mm nu a fyr n are tag mi tidningen ­direkt he sta år. nä r de un n da vlå bre senast ort ntk se Beställ pre på: er mb ce de 14 n de se varldshorisont@fn.

Nytt om p FN-förbunedrsonal på et

Ida Strass er är tillbak a som webbredaktö r.

Terese Jo hansson är ny skolhandläggare fr o m årsski ftet.

Temadag kring rasism, krig och fred

Karlskrona/Ronneby FN-förening på Sailet i Karlskrona För 31 år sedan firade Karlskrona 300 år som stad. I samband med detta anordnade man segelfartygsfesten Sailet som kommit att bli en tradition. Karlskrona/Ronneby FN-förening var också traditionsenligt med på detta evenemang och informerade både ung och gammal om FN:s viktiga arbete, värvade medlemmar och diskuterade FN med frågvisa och ibland sunt skeptiska människor. I år fokuserade vi framför allt på kampanjen Flicka och Skolmat blir kunskap. Många informationsfoldrar om kampanjerna gick åt.

– Vi samlade in pengar till kampanjerna och hade även försäljning av Dag Hammarskjöld-produkter. I år var vi många medhjälpare, varav många nya aktiva medlemmar. Deras engagemang har gjort att vi är en mer aktiv förening än på länge, säger Mats Sjögren ordförande i föreningen.

g­ emensamma värvningsinsats. Det framkom att vi måste bli mycket tydligare och bättre på att lansera FN:s fredsbudskap att lösa konflikter utan vapenmakt. Fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och rättvisare fördelning höjer utvecklingen i världen och förhindrar krig.

Hallstahammars FN-förening värvade medlemmar på torget I september satsade Hallstahammars­FNförening på medlemsvärvning på Hammartorget i Hallstahammar. Föreningen fick hjälp av medlemmar från Köpings FN-förening. Vi fick möjlighet att samtala med många människor och ett hundratal medlemsvärvningsfoldrar delades ut. Efter medlemsvärvningen bjöd ord­ förande Elias Abied de medverkande på lunch och vi utvärderade vår Världshorisont 4/11

Skördefest på Visingsö För fjärde året i rad deltog Jönköpings läns FN-distrikt i Skördefesten på ­Visingsö. Både distriktet och Jönköpings FN-förening berättade om Skolmat blir kunskap och Dag Hammarskjöld. Vi nådde många och fick positiva reaktioner och förhoppningsvis fler medlemmar.

Ungdomar i Jönköpings FN-förening ordnade en uppskattad tipspromenad på temat Dag Hammarskjöld och till kaffet serverades förstås DAG-drömmar.

Foto: Gerd Gunnarsson/Jönköpings FN-dist

rikt

Elever i Sollefteå engagerar sig mot rasism.

Foto: Adolf Preinfalk/­ Hallstahammars FN-förening

niskor skapar en ”vi-mot-de”-känsla.

Dagen övergick sedan till workshops där eleverna fick testa olika övningar om att samarbeta, diskutera och reflektera kring normer, rasism, flyktingskap och ­konflikter.

– Under dagen lyckades vi även att uppmärksamma RKUF:s manifestation mot barnsoldater där eleverna fick möjlighet att lämna sitt handavtryck som ett tecken för förändring. Ett inslag som var mycket uppskattat både hos lärare och elever, säger Emma Barkström, ordförande.

Foto: Adolf Preinfalk/Hallstahammars FN-förening

Den 12 oktober arrangerade Sollefteå FN-förening och Unicef-grupp tillsammans med andra organisationer en ­temadag kring krig och fred för ­gymnasieskolans förstaklassare på Gudlav ­Bilderskolan. Temadagen riktade uppmärksamhet på värderingar och attityder för att minska grupperingar i skolan och den upplevda rasismen.

Temadagen började med en gemensam föreläsning av Hicham Elkahtib från Röda Korsets byrå mot diskriminering.

Fokus låg på vardagsrasism och hur män-

Foto: Moa Ekstrand/Sollefteå FN-förening

kt ö renin g ar o c h d istri Aktiviteter i FN-f

Fredskonserten i Norrtälje kyrka var välbesökt.

Dag Hammarskjölds minnesdag i Norrtälje För oss som håller Dag Hammarskjöld som ett stort föredöme i vår gärning som engagerade i FN-rörelsen kändes det rätt att ägna honom en minnesdag på dagen 50 år efter hans död. Norrtälje FN-­ förening valde att göra en minnesdag med bredd. Den röda tråden utgjordes av temat ”Kongo i dåtid och nutid”. Frivillig fikaavgift gick till kampanjen Flicka.

Programmet inleddes med två föredrag. Först ut var föreningens Hammarskjöldkännare, Jan Dock, som berättade på ett initierat sätt om både människan och ämbetsmannen Hammarskjöld. Den andre föredragshållaren var brigadgeneral Jan-Gunnar Isberg, överbefälhavare över FN:s styrkor i östra Kongo 20032005. Han berättade om Kongo som krishärd från 50-talet och framåt. ”Pilgrimer i Roslagen” promenerade till Norrtälje kyrka för att bevista en konsert för fred och framtidshopp med sånger i Hammarskjölds anda. Man reciterade även ur Hammarskjölds bok ”Vägmärken”.

Karin Lundqvist Zelander för Norrtälje FN-förening 23

kt ö renin g ar o c h d istri Aktiviteter i FN-f

FN-dagen i k­ orthet landet runt I Bollnäs firades FN-dagen traditionsenligt med sång, dans och musik. Bollnäs FNförening samverkade med Bollnäs Folkhögskola, Kulturenheten Bollnäs kommun, Bollnäs församling och ABF i Bollnäs. I år var firandet förlagt till ­Bollnäs Folkhögskola där bland annat Bollnäs Folkhögskolas musiklinje medverkade med skönsång. ­Dagen avslutades med fackeltåg från ­Folkhögskolan till Bollnäs kyrka.

Foto: Marianne Andersson/Vårgårda FN-förening

Vårgårda FN-förening.

FN-dag med deckare, stå-uppkomik och somalisk mat i Vårgårda Karin Alfredsson, författare, fängslade åhörarna som samlats i Kulturen den vackra söndagseftermiddagen för att fira FN-dagen. Hennes deckare beskriver ofta utsatta kvinnor i olika länder.

Detta tema stämmer väl överens med kampanjen Flicka.

Marianne Andersson, ordförande i Vårgårda FN-förening, informerade om hur förbundet arbetar med att sprida kunskap om hur flickor diskrimineras och behandlas som andra klassens med-

borgare i många länder. Föreningens vice ordförande Thomas Johansson informerade om projektet Världskoll som visar utvecklingen i världen inom områden som livslängd, läskunnighet och mödradödlighet.

Efter programmet kunde besökarna mingla, diskutera, förse sig med FN-­ information, köpa böcker och fram­ förallt mumsa på somalisk samosa med ris, förtjänstfullt lagade av en grupp somaliska kvinnor i Vårgårda.

Foto: Susanne Malmberg/Gävleborgs FN-distrikt

Bildbevis från Gävleborg I Världshorisont nummer 1/11 kunde vi berätta om att det nu finns tio FN-­ föreningar i Gävleborgs FN-distrikt.

Här finns alla samlade på bild!

Gävle FN-förening uppmärksammade FN-dagen på Stora Sätraskolan. De hade även bokbord på Stadsbiblioteket samt insamling till Skolmat blir kunskap. På kvällen läste sju lokala kändisar “Seven”, texter som bygger på intervjuer med sju kvinnor i världen och som handlar om mänskliga rättigheter. Läsningen blev mycket lyckad och detta var ett sam­ arbete med Gävle kommun. En av ­läsarna var Gävles allsvenske fotbolls­ tränare Pelle Olsson.

Hudiksvalls FN-förening firade ­FN-dagen med ett föredrag av Martin Smedjeback under rubriken ”Så skapas en värld av fred”. Därefter följde musik och kaffe med dopp.

På FN-dagen delade Kalmar läns ­FN-distrikt ut sitt FN-pris till Börje Forss, tidigare ordförande i Vimmerby FN-förening under många år. Han har länge arbetat för funktionshindrade barn i Uganda och Tanzania. Börje är en ­välförtjänt pristagare.

I Karlskoga talade Christina Eriksson, ordförande i Karlskoga FN-förening, om sambandet mellan FN:s tre pelare – fred och säkerhet, utveckling och ­mänskliga rättigheter. Det bjöds på sång, dans och fantastisk mat från olika länder.

Mangrann uppslutning av FN-föreningarna i Gävleborgs FN-distrikt.

24

Världshorisont 4/11

Landskrona FN-förening arrangerade tillsammans med Svenska kyrkan i Landskrona en FN-gudstjänst i Ottarps kyrka. Härslövs ungdomskör bjöd på välsång och Tor Johanson, ordförande i Landskrona FN-förening, erinrade om FN och dess stora betydelse. Arrangemanget gav en kick framåt för det nyvaknade FN-intresset i Landskrona.

Det Globala Nätverket där Lidköpings FN-förening och flera andra organisationer ingår satsade på att nå ut till högstadieelever med kunskap om och engagemang för mänskliga rättigheter. De samarbetade med Sockerbrukets ungdomsverksamhet och Skapande skola och erbjöd en temadag med skapande aktiviteter. Vid ett offentligt möte föreläste Navid Modiri under rubriken ”Engagemanget börjar inuti dig”.

Linköpings FN-förening hade under FN-dagen ett bokbord samt en ­föreläsning i Stadsbiblioteket om aktu­ ella frågor på FN:s agenda. De samlade även en aula full med elever på en folkhögskola där de hade föreläsning om aktuella frågor och millenniemålen.

Därefter delades eleverna in i grupper för ­workshops där de diskuterade FNfrågor för fullt.

Luleå FN-förening firade sedvanligt FN-dagen i domkyrkan i samverkan med domkyrkoförsamlingen. Temat var

rade i samarbete med ­Luleå tekniska universitet en föreläsning av Jan ­Eliasson på temat ­Millenniemålen. Det var en mycket uppskattad föreläsning för ­cirka 350 personer. Ungdomar från olika FN-föreningar fick en ­exklusiv intervju med ­honom.

Världshorisont 4/11

Lunds FN-förening firade FN-dagen på söndagen. Aleksander Gabelic, ­ordförande i FN-förbundet, höll ett ­föredrag om FN, dess utmaningar och den arabiska våren. Medverkade gjorde också organisationen Svalorna med en föreläsning om mänskliga rättigheter i Bangladesh. Lundajuristen Anna ­Tarnovskaya berättade om sitt fältarbete i Kambodja.

Aleksander medverkade även i ­Kristianstads-, Malmö- och Ystad/­ Österlens FN-föreningar i samband med FN-­dagen.

Olofströms FN-förening firande FNdagen med fackeltåg, musik och tal av ordförande Jacek Jurkowski. Ungdomar från Nordenbergskolan medverkade och berättade om sitt Sydafrikaprojekt.

Partille FN-förenings ungdomssektion ordnade den 22 oktober ett tvåtimmars program med sång och musik i Allums köpcenter. De fanns också ute på

torget med information och tävlingar.

2 751 kronor samlades in till projektet Skolmat blir kunskap. På FN-dagen hölls möte i Partille om Nyatoto-projektet i Kenya.

Lena Johansson och Linn Snarset visade bilder och berättade om hur FN-distriktets projekt stöder småbönder i Kenya.

Sollentuna FN-förenings 25-årsju­ bileum firades i Satelliten i Sollentuna centrum. Platsen var full av ungdomar i olika åldrar som hade workshop, foto­ utställningar, musikuppträdande och teater. Dessutom uppfördes en musikal om barnkonventionen, glimtar gavs från FN-föreningens historia och Maria Leissner talade under rubriken Har ­demokrati i Mellanöstern en chans?

Sotenäs FN-förening firade FN-­ dagen den 23 oktober på församlingshemmet i Kungshamn. Margaretha Feldt berättade och visade bilder från före­ ningens projekt i Nicaragua och duon Clavis Harmonica spelade nyckelharpa och berättade om instrumentet. Ett ­lotteri gav 1 000 kronor till projektet och frivilliga bidrag för kaffe med kakor gav 500 kronor till FN-förbundets insamling till Afrikas Horn.

För att uppmärksamma FN-dagen hade Sydvästra Skånes FN-förening informationsmaterial om FN på ­biblioteken i Bara, Svedala, Vellinge och Trelleborg.

Foto: Per Pettersson/för Norrbottens FN-distrikt

Norrbottens FN-­distrikt arrange-

integration. Inspirerande tal hölls av landshövding Per-Ola Eriksson och Anna Wrange, UD. En kör från Luleå gymnasieskola sjöng. Kollekten gick till insamlingen för Afrikas horn. Luleå FN-förening och Unicef-gruppen hade gemensamt penningaregn under en musikfestival i Luleå till förmån för FNförbundets insamling till Afrikas horn. Dragplåster var Jakob Hellman.

25

kt ö renin g ar o c h d istri Aktiviteter i FN-f

Foto: Gertrud Rydén/Torsby FN-förening

Strängnäs FN-förening firade årets FN-dag i Mariefreds kyrka där det bjöds på musik och sång av Mariefredskolans kör. Kollekt samlades till förmån för kampanjen Flicka. Högtidsdagen gick i Millenniemålens tecken med affischer och gipsavtryck av händer och fötter.

Uppmaningen var att fatta varandras händer och skynda mot Millenniemålen.

Högtidstalen hölls av Mariefredspolitikern Dag Bremberg och ordföranden Ursula Falkringe.

Foto: Lena Lönnqvist/Södra Dalarnas FN-förening

Växjös FN-förening bjöd in till ­konsert för mänskliga rättigheter i ­Teleborgskyrkan den 22 oktober. På FN-dagen genomförde föreningen ett lyckat seminarium på universitetet i samverkan med Kronobergs FN-distrikt. Den 29 oktober firade distriktet sitt 30-årsjubileum med ett seminarium om kampanjerna Flicka och Världskoll.

Torsby FN-förening uppmärksammade FN-dagen genom två föredrag om situationen i Gaza av läkaren Erik Fosse.

Efter hans berättelser med bilder från Gaza ville frågorna och publikens lust att veta mer aldrig ta slut. Dagen därpå mötte Erik en stor grupp högstadieelever. Även de var tagna av det som han berättade. Ulla Norrman, ordförande i föreningen, var närvarande och informerade om FN-dagen.

FN-dagen uppmärksammades i ett ­blåsigt Uppsala genom ett evenemang på Forumtorget där allmänheten informerades om och kunde skänka pengar till FN-förbundets ­kampanj Röj-en-mina.

För de som ännu inte var medlemmar i Uppsala FN-förening fanns det möjlighet att bli det på plats.

Örnsköldsviks FN-förening i ­samverkan med andra uppmärksammande FN-dagen genom att vandringsutställningen ”Förvisningen formar oss” invigdes på Gnistan. Konstnären, Knutte Wester, föreläste och visade teckningar och sin video om pojken Gzim som utvisats från Sverige. I samband med vernissagen hade FN-föreningen tagit fram en FN-bakelse till förmån för Röj-en-mina.

Foto: Maria Karlsson/Uppsala FN-förening

Södra Dalarnas FN-förening.

“Afrika i våra hjärtan” var rubriken för FN-dagsfirandet i Södra Dalarnas FN-förening. Somaliern Mursal Ismail berättade om ett vattenprojekt i sitt hemland och om den drabbade befolkningen på Afrikas Horn. ”Vatten är guld i Somalia”, utryckte han det.

Lilla Kören framförde ett fantastiskt program där de växlade fredssånger med texter som påminde om läget i världen och behovet av solidaritet. Mötet hölls i Avesta, men en grupp somalier i Hedemora stod för fikabröd med somaliska sambusa. En insamling gjordes till svältkatastrofens offer.

På FN-dagen fanns Västerås FN-­ förening på plats vid ett informationsbord på Mälardalens högskola. På ­kvällen deltog föreningen på biografen Culturen med Elektras visning av filmen “Farmors tatueringar” som berör det armeniska folkmordet.

istri k t ö renin g ar o c h - d A k ti v iteter i F N - f r@fn.se.

fn.se, eva.brattande ttander. E-post: anita.seidel@ Bra Eva och el eid ta S Ani r: och 08-462 25 62 (Eva).

Redaktöre ­Telefon: 08-462 25 53 (Anita)

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

Rasism är ett hot mot demokratin

I

den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna står det att ”alla människor är födda fria med samma värde och rättigheter”. Det är vackra ord med en innebörd som uttrycker det bästa hos mänskligheten. Dessvärre är orden inte till för alla i praktiken. Vi vet att människor dagligen kränks och många utsätts för diskriminering för sin bakgrund eller tro. Rasismen har många ansikten.

I mitt tidiga samhällsengagemang var apartheidregimens avskyvärda politik det tydligaste exemplet på rasism. Jag ­upptäckte tidigt att rasismen finns i Afrika och Bosnien såväl som i den svenska sörgårdsidyllen. Människan är en fantastisk men också destruktiv varelse. Historien är full av rasistiska illdåd. Förintelsen och folkmorden i Kambodja, Rwanda och Bosnien får aldrig glömmas.

Människan behöver regler i form av konventioner, lagar och förordningar. Juridiska system behövs för att värna enskilda människor som kränks. Men i grunden handlar det också om vilka värderingar som präglar domare, poliser och besluts­ fattare. Fördomar och rasism hindrar utvecklingen i många länder. Vardagsrasismen finns överallt och är svår att komma åt. Det blir inte lättare att mötas i diskussion om fördomar när vi överlag i Sverige är konflikträdda.

FN-förbundet har påtalat brister i det svenska rättsväsendet, bl a i form av brist på tjänstemän med utländsk bakgrund och svårigheter för invandrarkvinnor att få hjälp med sina ­anmälningar om våld i hemmet.

Det mångkulturella Sverige existerar på fotbollsplanen, i städbolagen, i musikbranschen och numera allt oftare i gruppen stå upp-komiker. I media och den politiska världen lyser människor med utländsk bakgrund med några få positiva undantag med sin frånvaro. Sverige är ett fantastiskt land, men vi har ibland svårt att se på oss själva med kritiska ögon.

Dessvärre bidrar också rädslan för invandrare till att stärka nationalistiska, populistiska och rasistiska partier i Europa.

Dialog är en förutsättning för att möta rädsla och fördomar.

Därför behövs folkrörelser för ett modernt och tolerant ­samhälle.

Varje demokrati måste ständigt arbeta med att upprätthålla dynamik och vitalitet. Rasism är ett hot var den än finns.

I finanskrisens spår kommer det att bli än viktigare för de ledande demokratierna att inte falla in i populismens enkla och anklagande retorik. Mitt hopp står till globaliseringen som trots dess utmaningar gör oss alla till världsmedborgare oavsett hudfärg, språk eller religion.

Nästa nummer Denna nya och viktiga FN-princip antogs av generalförsamlingen 2005 men det var först våren 2011, då säkerhetsrådet beslutade om att ingripa i Libyen, som den verkligen sattes på prov.

Beställ extra exemplar av temanumret om s­ kyldighet att skydda! Använd tidningen vid olika utåtriktade evenemang, ge bort den till vänner och bekanta eller varför inte lägga den i närmaste väntrum?

Men skyldighet att skydda (Responsibility to Protect,”R2P”) handlar om så mycket mer än bara militärt ingripande. Världshorisont reder ut begreppet och diskuterar situationer där det har använts i praktiken.

FN-förbundets medlemmar, föreningar, distrikt och anslutna riktorganisationer kan beställa buntar till rabatterade priser. Kolla aktuella priser och gör din beställning på www.fn.se/­butik eller mejla till varldshorisont@fn.se!

Världshorisont 4/11

Foto: UNHCR/G.M.B.Akash

av Världshorisont kommer ut den 6 mars och handlar om skyldighet att skydda.

27

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

Varje dag sker över 20 000 barnäktenskap i världen.

I Amhara i norra Etiopen gifts hälften av flickorna bort innan de har fyllt 15 år. Ofta med betydligt äldre män som de sällan eller aldrig har träffat. De sätts sedan under press att snabbt få barn. FN arbetar mot barnäktenskap i regionen. Flickor får hjälp och utbildning. Deras familjer erbjuds olika former av stöd om döttrarna får fortsätta vara barn, gå färdigt skolan och gifta sig senare.

FN-förbundet är beroende av stöd från privatpersoner och företag för att fortsätta kampen mot barnäktenskap.

För

100 kr

Kan du bidra till att en flicka får fortsätta vara barn..Ge en gåva på Pg. 90 00 79-5 eller på www.fn.se – den gör skillnad!

www.fn.se