Rollspel om personminor

Rollspel om

personminor Rollspel och simulationsövningar för att förstå och diskutera konsekvenserna av personminor.

Framtaget av Jonas Nyström och Susanna Westgren Svenska FN-förbundet, 2007

In n eh ållsfö rteck n in g

Välkomna!

3

Inför rollspelet

4

Stationerna

4

1. Att gå på ett minfält

5

2. Det farliga minröjningsarbetet

6

3. Handikapp orsakat av personminor

7

4. Minor hindrar framkomlighet och utveckling

8

5. Minor är billiga att köpa, men dyra att röja

9

6. Minor gjorda för att skada, inte döda

10

Avslutning

11

2

V ä l k omn a t i l l R ö j-e n -min as r o llspel o m per so n min o r ! om en ungefärlig tid att ägna åt varje station så att grupperna släpps vidare ungefär samtidigt. Var noga med att en grupp som snabbt blir färdig inte genast går till nästa station och eventuellt stör en grupp som fortfarande befinner sig mitt i en övning. Övningarna förutsätter också att deltagarna samarbetar parvis eller inom laget. På de flesta stationer utvecklas ett tävlingsmoment mellan de två lagen. Tävlingsmomentet kan vara bra för att öka spänning och stress som stimulans för att förstärka upplevelsen och göra den så autentisk som möjligt. Men det finns också en risk för att tävlingsmomentet tar över och att rollspelet blir mer lek och tävling än underlag för att diskutera problemet med personminor. Vi lämnar åt er att hantera balansen mellan tävling/lek och övningens syfte. Det kan göras till exempel genom att betona allvaret i frågan och genom att korta ner övningarna till förmån för diskussionen. Tänk på att deltagarnas upplevelse är det viktiga, inte hur tävlingen slutar. Utse inte ett vinnande lag efter övningarna. Handledaren bör undvika ord som ”tävling” och ”lag” för att istället säga ”uppgift” och ”grupp”. Tävlingsmomentet och uppdelningen i lag kan också tas bort i flera av övningarna ersättas av begränsningar i tid. Till exempel; Hela gruppen ska klara sig genom minfältet på 10 minuter (Övning 1). Detta kan vara lämpligt om deltagarna är unga eller tävlingsmomentet bör minimeras av andra skäl.

Här följer en beskrivning av hur du kan genomföra ett rollspel och en upplevelsebaserad simulation med en grupp på åtta (8) till 96 personer. Syftet är att ge deltagarna en förståelse för konsekvenserna av landminor och möjligheten att förnimma hur det är att leva och vistas i minors närhet samt att diskutera dessa upplevelser tillsammans med handledaren och de andra deltagarna. Spelet är uppbyggt på sex olika stationer som var och en ska illustrera en eller flera aspekter av minproblemet. Man måste inte genomföra spelet i sin helhet. Ni kan själva välja vilka stationer ni ska genomföra beroende på vad ni vill belysa och diskutera med deltagarna. Spelet kan därmed också anpassas i tid, storlek och till antalet deltagare.

Spelet kan användas från årskurs fyra och upp till vuxen ålder. Beroende på åldersgrupp och de resurser och ytor ni tillgår kan vissa anpassningar behöva göras. Vi lämnar till er att bedöma detta.

Vår idé är att deltagarna fördelas på de sex stationerna (eller färre stationer om ni föredrar ett urval). Vi tror att det är lämpligt att vara minst 8 och max 16 deltagare på varje station. Övningarna genomförs med deltagarna uppdelade i två lika stora lag (4-8 personer per lag).

Att genomföra en övning och efterföljande diskussion på en station tar ungefär 15-25 minuter. Därefter flyttar deltagarna till nästa station. Det är alltså lämpligt att handledarna på de olika stationerna kommer överens

3

In fö r r o llspelet

genomförandet bör ske för att passa just er målgrupp samt vilka frågor ni ska ställa till deltagarna efter aktiviteten för att få igång en bra diskussion på det tema som avses med övningen. Förslag på frågor finns med efter varje övning i dessa instruktioner. Hur instruktionerna ges vid varje station och hur handledaren agerar är avgörande.

Handledaren/handledarna bör förbereda sig med omsorg så att instruktionerna inför varje övning blir tydliga utan att bli för omfattande. Förbered också noga den utrustning som behövs för övningen.

Spelet fungerar bäst om det föregås av en introduktion om personminor. Denna bör beskriva vad personminor (truppminor) är och hur de fungerar, varför de har placerats ut, en beskrivning av drabbade länder och konsekvenserna av landminor samt något om vad som behöver göras. Före eller efter spelet kan man också nämna FNförbundets kampanj Röj-en-mina som ett exempel på hur deltagarna kan engagera sig och delta i arbetet för en minfri värld.

För informationen om personminor tillhandahåller Svenska FN-förbundets kampanj Röj-en-mina en kort PowerPoint presentation med tillhörande manus.

Information om personminor kan också sökas på nätet, till exempel på www.rojenmina.nu, www.svenskafreds.se och www.mag.org/uk.

Innan ni startar spelet är det viktigt att ni som leder spelet är väl förberedda. Tänk noga igenom varje station, vilka upplevelser och intryck övningen ska generera, hur

S tat i o n e r n a

Nedan beskrivs totalt sex stationer. Ni kan välja att göra alla eller ett urval. Varje station åskådliggör en del av de problem som är förknippade med personminor. Fundera på vad ni vill belysa och diskutera hur ni ska göra ett urval.

4

r 10 m ete

5 meter

s tat i on 1 : At t g å p å e t t min fält – att vi stas i min o r s n är h et Att ge en känsla av hur det kan vara att vistas i ett område där det finns minor och därmed också en ständig risk för att trampa på en mina.

muntliga instruktioner från bakomvarande lagkamrat.

Lämpligt är att en går och en ger instruktioner och sedan byter man. Eftersträva att alla i laget får både gå genom minfältet med ögonbindel och ge instruktioner till en kamrat som går. Trampar en deltagare på en mina får han/hon börja om från början, men nu hoppa genom minfältet på ett ben. När alla deltagare i laget klarat sig genom minfältet utan att trampa på en mina så har laget klarat uppgiften.

Syfte:

Det finns ungefär 70 miljoner utplacerade minor i världen. Mer än 500 miljoner människor lever ständigt under hotet av personminor. För dem sker alla vardagens sysslor i minors närhet, vägen till skolan eller arbetet, arbetet på fälten liksom barnens lek. 20 000 personer dödas eller lemlästas varje år. Det innebär att varje halvtimme drabbas en människa av minor. De flesta minoffer är idag civila, en tredjedel är barn. Över 70 länder är drabbade av minor.

Fa k ta :

F r å g o r f ö r e f t e r f ö l j a n d e d i s k u ss i o n :

·· Hur kändes det att gå på ett minfält och att inte kunna se faran? ·· Hur tror ni att det hade känts om det var ett riktigt minfält? ·· Har någon av er sett ett minfält? Hur kan ett minfält se ut? ·· Hur tror ni att det påverkar människor i mindrabbade länder? ·· Varför tror ni att det sker olyckor med minor?

Avsluta gärna övningen med att upprepa en del av informationen om antalet minor i världen och hur många länder som är drabbade. I dessa länder lever många människor under ständigt hot från personminor.

Anlägg ett fiktivt minfält. Det bör tydligt markeras ut med hjälp av till exempel plastband och stolpar eller koner. Det är viktigt att redan från början betona respekt för detta område som absolut inte får beträdas innan övningen börjar. Minfältet bör vara cirka 5x15 meter. I minfältet placerar ledarna ut mellan 100 och 150 väl synliga minor. Minorna kan utgöras av runda plattor (diameter ca 10 cm) av till exempel kartong eller hård plast. Man kan också använda lock från glasburkar, gamla cd-skivor eller små papptallrikar.

Dela upp deltagarna i två grupper om det inte redan är gjort. Placera lagen vid ena kortsidan av minfältet.

Deltagarna ska nu en och en gå genom minfältet med förbundna ögon. De ska undvika minorna med hjälp av Övningen:

5

r te me 10

10 meter

s tat i on 2 : D e t far lig a min r ö j n in g sar b etet Dela upp deltagarna i två lag om det inte redan är gjort.

Placera lagen vid varsin sida av minfältet. Alla deltagare ska ha två pinnar. De ska röja minorna (ballongerna) parvis endast med hjälp av pinnarna som måste hållas en i varje hand. Minorna får absolut inte vidröras på annat sätt. Om en deltagare vidrör en mina med händerna eller trampar sönder en mina blir deltagaren automatiskt ett minoffer och måste återvända till gruppens startplats för att skifta partner med ett annat par i samma lag. Varje lag ska ha en behållare, till exempel en stor hink, till vilken minorna (ballongerna) ska bäras med hjälp av pinnarna. När laget röjt det antal (eller den yta) som handledaren bestämt har laget klarat övningen och kan sätta sig ner.

S y f t e : Att ge en upplevelse av hur farligt, tidskrävande och svårt det är att röja minor.

Att röja minor är farligt och tidskrävande, det kräver omsorg och noggrannhet. En minröjare bär en skyddsutrustning men när det sker olyckor under minröjningsarbetet blir det nästan alltid med svåra skador som följd. Manuell minröjning sker med hjälp av metalldetektor och en pinne (pik) som minröjaren använder för att försiktigt känna i jorden var minan är. Piken sticker man ner i vinkel mot marken för att känna minan från sidan och inte uppifrån där knappen som utlöser minan vanligen sitter.

Fa k ta :

Anlägg ett fiktivt minfält ca 10x10 meter. Det bör tydligt märkas ut med koner eller stolpar och plastband. Som minor placerar ledaren ut ett 50-tal vattenfyllda ballonger i minfältet. Deltagarna ska sedan samarbeta parvis och röja minor genom att, endast med hjälp av två pinnar per person (t.ex. två galgar, innebandyklubbor eller pinnar), lyfta ut ballongerna ur minfältet och placera dem i en behållare. Om en ballong går sönder eller tappas under röjningsarbetet har minan exploderat och detta par måste då återvända till lagets startplats och skifta partner med ett annat par innan de får återuppta arbetet.

Handledaren bör betona försiktighet och minröjning med respekt för minorna (ballongerna). När laget har röjt en anvisad yta eller ett visst antal ballonger (vilket beslutas av handledaren) har man klarat uppgiften. Övningen:

Frågor för efterföljande diskussion:

·· Tycker ni att det var en svår övning? ·· Hur kändes det? ·· Hur tror ni det känns att röja minor på riktigt? ·· Varför tror ni det tar så lång tid att röja ett minfält? ·· Det flesta olyckor med minröjare sker efter att de har arbetet med minröjning i tre till fem år. Varför tror ni att det är så?

Avsluta gärna övningen genom att sammanfatta riskerna med minröjning men också vikten av att minröjning genomförs.

6

s tat i o n 3 : H a n di k app o r sak ade av per so n min o r marna fasttejpade vid pekfingret eller handen med hjälp av elastisk eltejp. Låt deltagarna hjälpa varandra med detta och var noga med att de inte tejpar för hårt så att det hindrar blodgenomströmning. Inför starten får den förste deltagaren i varje lag en gammal skjorta som alltså också fungerar som budkavle. När starten går ska den förste deltagaren knäppa skjortan (t.ex. 3 knappar) för att sedan ta på sig en ögonbindel och därefter följa repet/ snöret till dess slut. Där tar deltagaren av sig ögonbindeln för att hoppa tillbaka till startplatsen på ett ben. Där knäpper deltagaren av sig skjortan igen och lämnar den och ögonbindeln till nästa deltagare som fortsätter stafetten.

Den här övningen kan naturligtvis varieras på många olika sätt med andra typer av stafettgrenar, till exempel hälla upp ett glas vatten från en tillbringare bara med hjälp av armbågarna eller med ögonbindel.

S y f t e : Att ge en upplevelse av hur det kan vara att leva med ett handikapp orsakat av personminor.

Av de 20 000 människor som drabbas av minor varje år överlever mer än hälften. Minskadade personer lever ofta med djupa psykiska spår och svåra handikapp. Att förlora ett ben, en hand eller synen kan för många leda till en lång process av sorg och återanpassning. I många länder saknas resurser för vård och rehabilitering. Det händer att minskadade personer blir utstötta för att de blivit en allt för stor börda för familjen.

Fa k ta :

Anlägg en bana för stafett i tre delar. Den första delen innebär att deltagaren knäpper på sig en skjorta (t.ex. minst tre knappar) men med tummarna fasttejpade vid handen eller pekfingret. Den andra delen är ett snöre eller rep som deltagaren ska följa med förbundna ögon.

Snöret/repet får gärna en ha krokig väg runt träd, buskar eller andra hinder. Den tredje delen bör vara en plan yta där deltagarna ska hoppa på ett ben. Det kan vara lämpligt att denna sträcka leder tillbaka till startpunkten där nästa deltagare står och väntar. När deltagaren kommer tillbaka till startpunkten ska han/hon åter knäppa av sig skjortan och lämna över den som budkavle till nästa deltagare som då tar den på sig, knäpper den och fortsätter stafetten.

Dela upp deltagarna i två lag om det inte redan är gjort.

Placera lagen vid starten för två parallella och likvärdiga stafett-banor. Alla deltagare ska innan övningen få tumÖvningen:

Frågor för efterföljande diskussion:

·· Varför tror ni vi gör den här övningen? ·· Var det svårt? ·· Varför var det svårt? ·· Vilken hjälp skulle du vilja ha om du blev funktionshindrad? ·· Tror ni att minoffer i fattiga länder kan få den hjälpen? ·· Varför tror ni att ett barn som förlorat ett ben ofta måste byta sin protes?

7

3 meter

9 met e

12 m ete

r

r

3 meter

4 meter

10 meter

station 4: Minor hindrar framkomlighet och tillgång till naturresurser Att ge en upplevelse av hur minor kan begränsa framkomlighet och tillgång till resurser.

Uppgiften är alltså att så snabbt som möjligt färdigställa pusslet. Deltagarna ska hämta pusselbitarna men får bara hämta en bit i taget. Använd en bricka eller locket till pusslets låda som yta att lägga pusslet på. Denna placeras vid lagets startplats. Om pusselbitar placeras också i minfältet ska de kunna nås genom att två eller flera deltagare samarbetar.

Dela upp deltagarna i två lag om detta inte redan är gjort. Placera lagen vid startplatserna vid foten av minfältet. Beskriv och förklara att det är ett pussel som ska läggas vid lagens respektive startplatser och att bitarna finns att hämta i minfältet. Betona att bitarna bara får hämtas en i taget. Minfälten får absolut inte beträdas, det medför att deltagare betraktas som minoffer och inte längre kan delta i övningen. Övningen avslutas när båda pusslen är klara.

Om du tycker att övningen går för fort att genomföra kan den kompletteras med en regel om att deltagarna måste arbeta parvis, och när en pusselbit hämtas måste båda deltagarna hålla i den hela vägen tillbaka till startplatsen.

Syfte:

Minor täcker ofta stora landområden. Det är inte ovanligt att minor placeras runt byar, vid brofästen, på flodstränder eller på annat sätt för att terrorisera civilbefolkning. Minor är naturligtvis ett direkt hot mot människor, med de är också ett hot mot utvecklingen i drabbade länder. Minor gör att åkrar inte odlas, att vägar och annan infrastruktur inte kan användas och naturresurser blir svårtillgängliga. Det är vanligt att människor bor, lever och odlar på eller alldeles intill minfält för att de helt enkelt är tvungna att göra det för att överleva.

Fa k ta :

Spelet går ut på att deltagarna under tidspress ska lägga ett pussel. Två likadana pussel med cirka 20-60 bitar måste alltså införskaffas. Pusselbitarna placeras ut på spelplanen där de ska hämtas av deltagarna under spelets gång. Deltagarnas arbete hindras av ett minfält.

Anlägg ett minfält format som ett U, basen bör vara cirka 8 meter och höjden cirka 12 meter. Alternativt kan man välja att göra ett avlångt minfält, cirka 3x30 meter, det viktiga är att minfältet tvingar deltagarna till långa omvägar. Markera minfältet tydligt med plastband och koner eller pinnar. Lagen ska hämta pusselbitar på andra sidan minfältet och lägga pusslet vid lagets startplats.

Markera lagens startplatser med en flagga eller kon. Pusselbitarna placeras ut längst in i U:et samt gärna några också i minfältet. Det bör vara tydligt vilka pusselbitar som hör till vilket lag. Övningen:

Frågor för efterföljande diskussion:

·· Hur påverkade minfältet den här övningen? ·· Hur mycket snabbare skulle ni kunna göra övningen om det inte fanns ett minfält? ·· Varför kan minor vara ett hot mot utvecklingen i drabbade länder?

8

s tat i o n 5 : Min o r ä r billig a att k ö pa, men dyr a att r ö j a Att visa den stora skillnaden i pris mellan att placera ut nya minor och att röja minor.

ut i det andra lagets minfält. Varje omgång måste laget spendera minst 2 000 kronor och max 6 000 kronor.

Det betyder att om laget spenderar 6 000 kronor första omgången och 4 000 kronor den andra så är deras pengar slut den tredje omgången. Efter första omgången ska en representant för varje lag komma fram till handledaren för en kort förhandling. Det är en möjlighet för deltagarna att enas om att samarbeta.

Placera lagen vid varsitt minfält. Efter instruktionerna delar handledaren ut 10 000 kronor i låtsassedlar till varje lag. Lämpligt är 20 stycken 500-lappar. Förklara ännu en gång att spelet nu genomförs i tre omgångar och att lagen kan välja att köpa minröjning eller minor eller både och för sina pengar. Ett i taget går lagen fram till handledaren och gör sina inköp. När båda lagen handlat får lagen berätta högt hur man valt att agera. Har laget köpt minröjning tar man bort det antal minor man betalat för ur sitt eget minfält. Har laget istället köpt minor att placera ut så får de nu hämta ut dessa minor hos handledaren och placera ut dem i det andra lagets minfält. Efter tre omgångar räknar lagen sina minor och samlas för diskussion.

Syfte:

Det kostar mellan 50 och 500 kronor att tillverka en personmina. Minor är därför ett billigt sätt att skapa svåra konsekvenser för fienden. Med små medel kan minor döda, skada, terrorisera och begränsa rörlighet. Det kostar mellan 1 000 och 10 000 kronor att röja en mina.

Minröjning är dyrt för att det måste göras försiktigt och noggrant, men också för att några få minor kan göra att stora landområden måste röjas.

Fa k ta :

I n s t r u k t i o n : De två lagen har varsitt minfält vid övningens början, ungefär 6x6 meter. I varje minfält ligger sex minor utplacerade. Efter övningens slut ska laget ha så få minor som möjligt kvar i sitt minfält. Det kostar 2 000 kronor för laget att röja en mina. Det kostar 500 kronor att placera ut en mina i det andra lagets minfält.

Lagen väljer själva om de vill röja sitt eget minfält och/ eller placera ut minor i det andra lagets minfält.

Uppgiften är alltså ”att ha så få minor som möjligt kvar efter övningens slut”. Denna övning utvecklas nästan alltid till en tävling vilket stärker upplevelsen och ökar svårigheten att fatta beslut. Det händer ibland att lagen gör en överenskommelse om att inte placera ut minor i varandras minfält utan prioritera att röja vilket också är intressant och ett bra underlag för efterföljande diskussion.

Du som handledare bör inte påverka deltagarnas val eller antyda vad som är rätt eller fel. Låt dem självständigt fatta beslut att konkurrera eller samarbeta. Övningen genomförs i tre omgångar. Varje lag har 10 000 kronor totalt att spendera. Dessa kan på valfritt sätt fördelas på minröjning eller att köpa minor att placera

Frågor för efterföljande diskussion:

·· Hur många minor fanns det totalt när övningen började? ·· Hur många minor finns det nu totalt? ·· Hur löd uppgiften? ·· Hur tycker ni då att ni har klarat uppgiften? ·· Hur kunde det bli så här? ·· Hur tror ni det fungerar i verkligheten? ·· Varför tror ni att ekonomi påverkar hur minor används och röjs?

9

8 m ete r

18 meter

s tat i o n 6 : M å n g a min o r sk a sk ada, in te dö da Att vara underlag för att diskutera varför så många personminor är konstruerade för att skada och inte döda eftersom minor som skadar kräver mer resurser hos fienden.

kullas. Det bör vara mjuka bollar som inte kan skada när en deltagare blir träffad. Bollarna kan också passas inom laget, även till ”minerarna” bakom det andra lagets kortlinje, innan de kastas. När en spelare träffas av en röd boll (exempel) bli han/hon dödad och får lämna spelet.

När en spelare träffas av en blå boll (exempel) blir han/ hon skadad och måste bäras av planen av sina medspelare samtidigt som spelet fortsätter. När alla i ett lag är dödade eller skadade avslutas spelet och efterföljs av diskussion eller en ny spelomgång.

Syfte:

Många personminor är konstruerade för att skada, inte för att döda. Skälet till det är helt enkelt att en skadad person kräver mer resurser av samhället och skapar ett större problem för fienden än en död person gör.

Fa k ta :

Övningen: Denna station genomförs som ett bollspel liknande spökboll. Deltagarna delas upp i två lag som ges varsin planhalva på en plan som är ungefär 8x18 meter. De två planhalvorna skiljs åt av till exempel ett nät, rep eller plastband. Också sid- och kortlinjer bör vara markerade med till exempel plastband och/eller koner. Bakom det andra lagets kortlinje kan lagen sedan placera ut 2-4 ”minerare” (spöken).

Spelet spelas med bollar i två färger, totalt cirka ett tiotal. Bollarna kastas på motståndarlaget som därigenom

Frågor för efterföljande diskussion:

·· Vad blir det för skillnad på när medspelare dödas eller skadas? ·· Vad beror det på? ·· Varför tror ni att minor tillverkas för att skada istället för att döda?

10

Avslu tn in g Rollspelet som beskrivs ovan kan väcka många tankar och frågor hos deltagarna. Var beredd att fortsätta diskussionen i klassrummet och på kommande möten. Ha gärna också mer information i beredskap, hänvisa också till hemsidor med bra information om personminor. Kontakta oss på FN-förbundet om ni behöver vägledning med detta eller någon form av informationsmaterial.

Rollspelet kan också generera en vilja att delta i arbetet för en minfri värld. Inom ramen för FN-förbundets kampanj Röj-en-mina kan den som vill engagera sig. Det finns många sätt att vara med i arbetet. Man kan till exempel göra en utställning, en manifestation, en konsert för att sprida information och/eller samla in pengar till minröjning och till att hjälpa minoffer. Röj-en-mina kan tillhandahålla en del material och resurser för sådant arbete. På hemsidan

www.rojenmina.nu finns det också fler tips om hur du kan delta i arbetet för en minfri värld.

Det finns också några filmer man kan använda för att gå vidare med frågan om minor. Ett exempel är filmen ”Ingenmansland” som utspelar sig på Balkan under kriget i början av 90-talet. Ett annat förslag är ”Killing Fields” som illustrerar en sann historia från Röda Khmerernas Kambodja på 70-talet. Denna tid resulterade i att Kambodja blev ett av de länder i världen som är svårast drabbat av personminor.

Vi vill gärna ha feedback på hur ni upplever rollspelet eller om ni tycker att instruktioner, övningar eller genomförandet bör förändras på något sätt. E-posta gärna era synpunkter till jonas.nystrom@fn.se

11