Världshorisont 2/12

Utges av Svenska FN-förbundet

2/2012

Analys: Ett år efter den arabiska våren Sidan 23

Protestskrivelse om Backåkra sidan 19

Trelleborgselever fixar skolmat i Etiopien

Stockholm+40 / Rio+20

sidan 20

Dags för världstoppmöte om

hållbar utveckling

FN-NOTISER Foto: FN/Eskinder Debebe

Andelen människor som saknar rent vatten har halverats sedan 1990. Bilden visar en pojke i Afghanistan.

Historisk dom i ICC Den globala rättsskipningen tog ett stort steg framåt när Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i mars avkunnade sin första dom. Den kongolesiske milisledaren Thomas Lubanga dömdes då för att ha 2

Jan Eliasson näst främst i FN Diplomaten och tidigare utrikesministern Jan Eliasson har utsetts till biträdande generalsekreterare i FN. Han tillträder den 1 juli och efterträder då Asha-Rose Migiro från Tanzania.

Den biträdande generalsekreteraren är näst efter generalsekreteraren den högste tjänstemannen i FN-systemet. Eliasson blir Ban Ki-moons högra hand och kommer att stödja generalsekreteraren över hela bredden av FN-frågor. FN:s nyhetstjänst kallade vid tillkännagivandet Eliasson för ”en veteran inom diplomati och internationella relationer”. Han är för närvarande en av Ban Ki-moons millenniemålsrådgivare. Tidigare har han bl a varit svensk FN-ambassadör, undergeneralsekreterare för humanitära frågor, ordförande i FN:s generalförsamling och särskilt sändebud för Darfur.

Bottennotering för svensk FN-trupp I april presenterades årsrapporten för FN:s fredsbevarande styrkor (Year in review 2011). Den visar att endast 22 svenska militärer – en soldat och 21 militärobservatörer – deltog i FN-ledda fredsinsatser den 31 december 2011. Till detta kommer 30 svenska FN-poliser.

Antalet svenska FN-militärer låg från 1964 till 1995 mellan 300 och 2 000. Sedan 2009 är antalet endast 20-25. FN-förbundet har kritiserat Sverige för bristen på truppbidrag till FN:s styrkor, vilken bl a får

till effekt att Sverige inte är delaktigt i fredsarbetet på den afrikanska kontinenten där FN tar nästan hela ansvaret för att värna mänsklig säkerhet.

Margot Wallström lämnar FN Margot Wallström, som sedan 2010 varit Ban Ki-moons särskilda representant för sexuellt våld i konflikter, har av familjeskäl valt att inte tacka ja till en förlängning av uppdraget. I ett uttalande meddelade Ban Ki-moon att han ”accepterar men beklagar” beslutet och att Wallström som den första särskilda representanten på området tagit sig an frågan med ”exceptionellt ledarskap”. Hon har givit röst i FN:s säkerhetsråd åt offren för sexuellt våld i konflikter och har bidragit till mekanismer för att ställa ansvariga inför rätta och för att skipa rättvisa på nationell såväl som inter-nationell nivå.

Hungerkris i Sahelområdet ”Möjligheterna att rädda liv minskar för varje dag. Vi vädjar till det internationella samfundet att agera nu för de mest sårbara människorna i Niger och andra Sahel-länder”. Det var det gemensamma budskapet från Ertharin Cousin, chef för världslivsmedelsprogrammet WFP, och António Guterres, FN:s högkommissarie för flyktingar, efter att de båda i maj besökt Sahel.

Totalt är 15 miljoner människor i området drabbade av livsmedelsosäkerhet p g a en kombination av torka, missväxt och onormalt höga matpriser.

Foto: FN/WFP/Phil Behan

Millenniemålet om rent vatten uppnått FN meddelade i mars att millenniemålet att halvera antalet människor som saknar tillgång till rent vatten är uppnått. Sedan 1990 har över två miljarder människor fått tillgång till bättre vattenresurser, enligt en rapport från Världshälsoorganisationen WHO och FN:s barnfond Unicef. Det innebär att nio av tio personer nu har tillgång till rent vatten. 2015 – som är slutpunkten för millenniemålsprojektet – räknar FN med att 92 procent av mänskligheten har tillgång till rent vatten.

– För barn är detta särskilt goda nyheter. Över 3 000 barn dör varje dag av sjukdomar som beror på brist på rent vatten, sa Unicef-chefen Anthony Lake.

Däremot är målet om förbättrad sanitet – toaletter och möjligheten att tvätta händerna för 75 procent av jordens befolkning – fortfarande långt borta och förväntas heller inte nås till 2015. Bara 63 procent av världens befolkning har idag tillgång till ordentliga toaletter. I praktiken innebär det att 2,5 miljarder människor saknar tillgång till toaletter, något som får stora konsekvenser för deras hälsa och har negativ effekt på exempelvis flickors skolgång.

Unicef och WHO understryker att rent vatten och sanitet är avgörande för att förbättra hälsa och utveckling i världen. Bakom siffrorna finns också stora regionala skillnader. Över 40 procent av alla som saknar tillgång till dricksvatten bor i Afrika söder om Sahara.

rekryterat barnsoldater i det blodiga kriget i Demokratiska republiken Kongo.

Domen välkomnades av högt uppsatta FN-tjänstemän.

– Idag tar straffriheten slut för Thomas Lubanga och andra som rekryterar och använder barn i väpnade konflikter. I dessa tider av globala medier kommer domen att bli känd av krigsherrar och befälhavare över hela världen och ha en viktig avskräckande effekt, sa t ex Radhika Coomaraswamy, generalsekreterarens särskilda representant för barn och väpnade konflikter.

ICC är den första permanenta internationella domstol som skapats i syfte att åtala personer som står bakom folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Ytterligare en milstolpe nåddes en månad senare då specialdomstolen för Sierra Leone fällde Liberias tidigare president Charles Taylor på elva åtalspunkter, varav fem rörde brott mot mänskligheten. Brotten begicks under inbördeskriget i Sierra Leone 1991-2002.

Niger, ett av världens fattigaste länder, är värst drabbat av matkrisen i Sahelområdet. På bilden får några flickor ett mål mat vid WFP:s skolmatscenter i Guidam Makadam.

Världshorisont 2/12

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Twitter: varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Thorslund Layout: Tomorro’ Tryckeri: Tello-gruppen Annonser och ibladningar: Kontakta redaktionen på varldshorisont@fn.se För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

För frilansmaterial ingår publicering både i tidningen och på ­Världs­horisonts webbplats.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlems­ priser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin.

Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening och medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

En utrotningshotad art? Ä

r det dags att föra upp människan på listan över utrotningshotade arter? Frågan inställer sig efter att jag varit på Stockholm+40, en konferens som blickade både bakåt och framåt. Bakåt, mot FN:s första internationella miljökonferens ­någonsin som 1972 ägde rum i Stockholm på Sveriges initiativ. Och framåt, mot nästa världskonferens om hållbar utveckling som i juni går av stapeln i Rio de Janeiro.

Flera av experterna som talade var inte nådiga i sin beskrivning av mänsklighetens belägenhet. Vi befinner oss vid en vändpunkt i historien, menade t ex Maurice Strong som 1972 var generalsekreterare för Stockholmskonferensen och sedan blev den förste chefen för Unep (FN:s miljöprogram). Klimatförändringarna är i full gång, naturresurserna krymper och många ekosystem är nära kollaps – ett resultat av att världens regeringar inte följt överenskommelser som tidigare ingåtts, menade han. Nu krävs kraftfulla och grundläggande förändringar av våra system. Riokonferensen i juni måste ”ta oss i riktning mot vår egen arts överlevnad”.

Jag tänker på ett omslag på den ansedda tidskriften the Economist från förra året där rubriken var Welcome to the anthropocen. Economist syftar på att allt fler forskare menar att jorden gått in i en ny geologisk tidsålder där människan är den största förändringsfaktorn på vår ­planet. Den holocena tidsåldern, som började för ca 10 000 år sedan, har därmed ersatts av den antropocena, ”människans tidsålder”.

Vad geologer väljer att kalla en period i historien brukar inte ha ­någon större betydelse för resten av mänskligheten. Men det är ­annorlunda med den antropocena tidsåldern, skriver Economist: ”Det här är ett av de ögonblick då en vetenskaplig upptäckt, som när Copernicus insåg att jorden kretsar runt solen, på ett fundamentalt sätt kan förändra det sätt som människor, långt bortom forskningsvärlden, ser på tillvaron. Det betyder mer än att vi måste skriva om några ­skolböcker. Det betyder att vi måste tänka på ett helt nytt sätt om relationen mellan människan och vår värld, och agera i enlighet med detta.”

Slutsatsen blir att vår egen arts överlevnad, som Maurice Strong talade om, för första gången i mänsklighetens historia ligger i våra egna händer. Frågan är vad vi gör av denna vetskap, vilken vision av framtiden som ska vägleda oss och vilka mekanismer vi låter bli styrande. Själv vet jag vilka personer som jag själv sätter mitt hopp till i den här processen. Det är unga människor som Alva Snis ­Sigtryggsson, Esperanza Garcia och Anade Situma, tre unga kvinnor från olika delar av världen som intervjuas i detta nummer av Världshorisont. Där finns ­glöden, visionerna och den nödvändiga kraften att vrida utvecklingen åt rätt håll.

Må deras röst nå fram till världens makthavare.

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

Twitter: @varldshorisont

Omslagsbild nr 2/2012: En kvinna i huvudstaden Dili, Östtimor, samlar fisk vid solnedgången. I generationer har kustsamhällen i Asien levt på en mängd olika fiskarter. Men bestånden blir allt mindre p g a överfiskning och illegalt fiske. Foto: FN/Martine Perret

INNEHÅLL och ungdomar viktiga grupper 4 Näringsliv vid jubileumskonferensen Stockholm+40 MDG:s blir SDG:s: Världstoppmötet i Rio 8 väntas besluta om nya hållbarhetsmål städer en nyckelfråga när allt 10 Hållbara fler människor flyttar från landsbygden Brasilien: aktivister hoppas 12 Värdlandet att Rio+20 leder till att skogarna räddas

Stoppa barnäktenskap! Ny svensk lags18 tiftning ska öka skyddet för barn och unga kräver att regeringen ingriper 19 FN-förbundet för att rädda Hammarskjölds Backåkra i insamling: ekonomieleverna i 20 Rekord Trelleborg har receptet för lyckade projekt arabiska våren i backspegeln: Pekka 23 Den Johansson analyserar läget ett år senare

Stockholm+40 / Rio+20

40 år efter Stockholms­konferensen

”Utvecklingen alltm

Foto: FN/F Botts

I år är det 40 år sedan Stockholm stod värd för den första globala konferensen någonsin om miljö och mänsklig utveckling. Men det finns ingen anledning att fira, framhöll många av talarna vid Stockholm+40 i april 2012. Läget i världen är högst kritiskt och utvecklingen går åt fel håll.

Från Stockholm till Rio” är en devis som upprepar sig. 1972 arrangerades i Stockholm den första globala miljökonferensen någonsin. Tjugo år senare – 1992 – var det dags 4

för Rio de Janeiro att arrangera det första världstoppmötet någonsin om det vidare och mer allomfattande begreppet hållbar utveckling. Riomötet skulle bli historiskt med många och långtgående beslut och stor optimism inför framtiden.

När Sverige i april 2012 inbjöd till ­jubileumskonferensen Stockholm+40 var det mot bakgrund av denna historia men med fokus på det kommande världstoppmötet om hållbar utveckling. Det äger rum den 20-22 juni, även denna gång i Rio, och går under benämningen Rio+20.

BLANDANDE KÄNSLOR Bland talarna under den första konferensdagen på Stockholm+40 fanns många tungviktare som inte skrädde orden i fråga om hur hållbar vår utveckling är idag. Maurice Strong, som var den förste chefen för Unep, FN:s miljö­ program, sa att det var med mycket ­blandande känslor som han såg tillbaka på Stockholm 1972 och Rio 1992:

– På båda dessa konferenser gjorde r­ egeringarna omfattande och viktiga ­åtaganden. Och om de hade hållit vad de lovat så skulle vi inte ha de problem som vi har idag. Vi befinner oss vid en ­vändpunkt i historien och jag vill å det starkaste framhålla nödvändigheten av brådskande och grundläggande ­förändringar.

Samarbete mellan världens länder har aldrig varit viktigare, fortsatte Strong, samtidigt som det aldrig varit svårare p g a en allt större konkurrens om ­krympande resurser och naturtillgångar.

– Det är mänsklighetens överlevnad vi talar om. Vi behöver radikala förän­d­ ringar, revolutionära förändringar!

– Rio+20 måste ta oss i rikting mot vår egen arts överlevnad!

LÖGNER OCH HYCKLERI Med på konferensen fanns även Sha ­Zukang, generalsekreterare för juni ­månads världstoppmöte i Rio. I sitt Världshorisont 2/12

St ockholm+40 / Rio+20

mer ohållbar” Till vänster: Trots långtgående överenskom­ melser i Stockholm 1972 och Rio de Janeiro 1992 har utvecklingen i världen inte blivit mer hållbar. Bilden visar en kemisk fabrik i Mexiko.

Till höger: Sha Zukang, generalsekreterare för världstoppmötet i Rio i juni, talar i Stockholm i april. Intill sitter biståndsminister Gunilla ­Carlsson och Stockholms finansborgarråd Sten Nordin.

från hela världen, ingick Sveriges ­biståndsminister Gunilla Carlsson.

I sin slutrapport Resilient People, ­Resilient Planet – a Future Worth ­Choosing konstaterar panelen att den funnit två förklaringar till bristen på framsteg. Den ena handlar mycket riktigt om brist på politisk vilja. ”Det är svårt att argumentera emot principen om hållbar utveckling, men det finns få incitament för att omsätta den i praktiken när vår praxis, vår politik och våra institutioner på ett oproportionerligt sätt belönar kortsiktigFoto: AnnaLena Andrews het”, skriver panelen.

Dess andra förklaring är att hållbar utveckling ännu inte inlemmats i huvudFör detta behövs det starka ledare som ­in­ledningsanförande och på den efter­ fåran för den nationella och internatiokan få alla att förstå att en omställning är följande presskonferensen talade han om nella ekonomiska debatten. ”De flesta nödvändig, menade han vidare. Som regeringarnas löften i termer av lögner grundläggande orsaker till vår belägenhet beslutsfattare på det ekonomiska området och hyckleri. Regeringarna måste ställas pekade han ut bristen på starka ledare, på betraktar fortfarande hållbar utveckling till svars, menade han. som något som står utanför deras primära politisk vilja och på mekanismer för att – Den globala diskussionen om hållbar ansvar när det gäller makroekonomi och ställa regeringar och andra ­aktörer till utveckling föddes i Stockholm och det är andra områden för ekonomisk politik”, i stort sett samma frågor som vi diskuterar svars. skriver man. idag. Men behovet av brådskanI anslutning till detta konstade åtgärder är mycket större nu ”Varje dag görs ­miljontals val av ­individer, terar ­panelen att ekonomer, än det var då. vetenskapsmän och samhällsak– Efter 40 år har utvecklingen företag och regeringar. Vår gemensamma tivister alltför länge talat förbi i världen blivit mer ohållbar, ­framtid ligger i alla dessa val.” inte tvärtom. Naturkapitalet och FN:s högnivåpanel för GLOBAL hållbarhet varandra, nästan som om de talat skilda språk. ”Därför är det den biologiska mångfalden dags att ­förena de olika discipliminskar, befolkningen ökar och nerna, att utveckla ett gemensamt språk HÖGNIVÅPANEL vi har klimatförändringar och andra allför hållbar utveckling som kan överbrygga varliga problem. Vi rör oss bort från håll- En annan aktör som ­försökt analysera klyftan mellan de olika lägren – med anvarför vår utveckling inte är mer ­hållbar bar ­utveckling i stället för mot den – dra ord, att ta in begreppet hållbar utveck– trots enigheten och besluten i Rio för ­utvecklingen går åt helt fel håll! ling i huvudfåran för den ekonomiska Han upprepade Strongs budskap att det 20 år sedan – är den högnivå­panel för ­diskussionen”, skriver panelen. Den konglobal hållbarhet som FN:s general­ krävs en revolution; stora systemförändstaterar vidare att graden av investeringar, ringar som kan få mänskligheten att ­ställa sekreterare Ban Ki-moon tillsatte 2010. I innovationer, teknologiut­veckling och om kurs på väg mot ett hållbart samhälle. ­panelen, med 22 prominenta ­personer Världshorisont 2/12

5

Maurice Strong

jobbskapande som krävs för att göra ­utvecklingen ­hållbar och utrota fattig­ domen ligger bortom räckvidden för den offentliga ­sektorn. Marknadens ­krafter måste därför aktiveras för att tvinga fram en grön och inkluderande tillväxt.

Foto: LSU/Mattias Hallberg

Foto: AnnaLena Andrews

Foto: FN/Eskinder Debebe

Stockholm+40 / Rio+20

Maria Sunér Fleming

Alva Snis Sigtryggsson

menar Sunér Fleming.

– I det ligger hur man mäter utveckling; hur man får in mått på livskvalitet och gröna värden. Processen att sätta pris på ekosystemtjänster är väldigt viktig. En närbesläktad och grundläggande fråga är hur man prissätter de kostnader som uppstår t ex vid olika utsläpp i naturen.

Om man kan hitta och prissätta dessa kostnader på ett korrekt sätt så vore det enormt värdefullt för då skulle marknaden automatiskt styra mot mer hållbara lösningar.

Ett försök i den riktningen är EU:s prissättning av koldioxidutsläpp och ­systemet med utsläppsrätter, fortsätter Sunér Fleming.

– Hade vi haft en sådan överenskom­ melse på global nivå så hade det varit ett

komma med innovationer och olika ­lösningar, och att vi får stimulans till att göra det. Många företag jobbar redan idag med dessa frågor, ändå känns det ibland som att vi bara betraktas som en orsak till problemen.

– Ledord inför Riokonferensen har varit partnerskap, samverkan och utökad ­dialog. Kanske kan man se Rio som en startpunkt för detta? En förhoppning om utkomsten är att vi etablerar en tydlig dialog om hur vi går vidare, säger hon.

NÄRINGSLIVETS ROLL Högnivåpanelens slutsatser avspeglar sig tydligt i upplägget på Stockholm+40 som har underrubriken Partnership Forum for Sustainable Development. Förutom de traditionella grupperna politiker, UNGA PRIORITERADE ­akademiker och frivilligorganisationer En annan grupp som den svenska har utrikes- och miljödepartementen ­regeringen tydligt prioriterar, både vid även inbjudit en lång rad representanter Stockholm+40 och inför Rio+20, är för näringslivet. ­ungdomar. Vid Stockholmskonferensen En av dem är Maria Sunér Fleming har stor betoning lagts på att bjuda in som är ansvarig för energi- och klimatunga och frågan om ungas roll frågor på Svenskt Näringsliv. och ­engagemang ­återkommer Hon menar att frågan om nä”Världen behöver en snabb övergång till på gång. ringslivets roll i ett framtida en grön ekonomi. Ekonomiska styr­medel gång Alva Snis Sigtryggsson är 18 år hållbart samhälle inte är helt måste ­kompletteras med ­politiska mål och engagerad inom Fältbioloenkel att reda ut. I den process gerna. Hon har utsetts av LSU, inför Rio+20 som UD bjudit in och ­kraftfulla institutioner.” till har många ­representanter för Johan Rockström och Klas Eklund, Sveriges ungdomsorganisationer, företag ställt sig ­undrande. medlemmar av regeringens framtidskommission till ungdomsrepresentant i den svenska regeringsdelega­tionen – Vår utgångspunkt skiljer sig till Rio. mycket starkt styrmedel bort från fossila ju från andra aktörer eftersom lönsamhet – Man blir glad när regeringen signalebränslen. Men om EU går fram ensamt så är grunden för alla företag. Om man inte rar att unga betyder något men sedan uppstår i stället en obalans. Risken är att tjänar pengar så finns man ju inte ens i ­tenderar frågan ofta att försvinna i produktionen av vissa varor i stället framtiden, säger hon. ­flyttar till andra världsdelar, som vi sedan ­praktiken. Ungas deltagande är också något som poppar upp då och då. Jag importerar dem från, och vad har vi då MOTOR FÖR UTVECKLING skulle önska att unga alltid får delta och uppnått?

Klart är att näringslivet fungerar som en Maria Sunér Fleming menar ändå att de att man ­jobbar mer på att det ska vara motor för utveckling och har en viktig flesta representanter för näringslivet redan mer än bara vackra ord, säger hon. roll när det gäller att hitta innovationer Som aktivist i Fältbiologerna har hon är med på tåget så till vida att man faktiskt och olika praktiska lösningar. Men den en bestämd uppfattning grön ekonomi, vill bidra till en hållbar utveckling. centrala frågan i sammanhanget är hur en av de två huvudfrågorna på Rio+20: – Jag önskar att näringslivet får ett man använder marknaden som ett – Nu har vi haft ett visst ekonomiskt ­erkännande av att vi kan bidra genom att ­styrmedel mot mer hållbara lösningar, 6

Världshorisont 2/12

St ockholm+40 / Rio+20 s­ ystem väldigt länge och det har inte fungerat bra. Just nu har vi den djupaste ekonomiska krisen någonsin i världen. Ändå vill de som har makten inte dra lärdom av detta, säger hon.

RADIKAL GRÖN EKONOMI – Grön ekonomi är ett ganska flummigt begrepp och få vet hur man ska definiera det. Risken är därför att det kapas av krafter som vill ha kvar det gamla ­systemet, bara med en snygg grön yta. Vi menar att i en radikal grön ekonomi ­ligger det ekologiska systemet i botten som en bas, på det bygger man sedan det sociala systemet och allra sist det ekonomiska. Det ekonomiska systemet måste då rätta sig efter de andra två. Det är den metod vi vill använda oss av för att skapa

hållbar utveckling. ”Vi” är en global strömning bland olika progressiva organisationer för hållbar utveckling där många är ungdomar, säger Snis Sigtryggsson. Hon ser som sin uppgift att vara vass och radikal.

– Som LSU:s representant i Rio har jag 70 medlemsorganisationer bakom mig och samtidigt behöver jag basera det jag gör och säger på det jag kan och brinner för. Jag tror det blir bäst så.

Något alternativ till hållbar utveckling finns egentligen inte, fortsätter hon, för ”hur 17 skulle vi kunna ha en utveckling som inte är hållbar?”. Hon hoppas att Riokonferensen kommer att göra att en del personer som kommer dit ska drabbas av aha-upplevelser, att de åker hem med en känsla av att vi faktiskt kan börja

­ lanera för ett helt nytt samhällssystem. p Slutdokumentet från Stockholm+40, The Stockholm Call for Action, ska ­miljö­minister Lena Ek och biståndsminister Gunilla Carlsson ta med sig till Rio i juni. I dokumentet betonas att ett nära sam­arbete mellan myndigheter, organi­ sationer och näringsliv är nödvändigt för att skapa en hållbar utveckling. Vidare ­framhålls att det nu måste sättas ett ­tydligt fokus på att genomföra ingångna överenskommelser, och att tydliga ­åtgärder och mål är nödvändiga i den processen.

Läs mer om resultatet av konferensen på sweden.gov.se/stockholm+40. n

Text: AnnaLena Andrews

Anade och Reynald

Ungdomsdelegater i Stockholm Foto: Ida Friedmann

Anade Situma från Sydafrika och ­Reynald Maeda från Tanzania är två av de många internationella ungdoms­delegater som deltog i ­Stockholm+40. Båda är aktiva i sitt lands FN-förbund och kunde komma till Sverige tack vare ett samarbete med FN-förbundet i ­Sverige.

A

tt den svenska regeringen bemödat sig om att få många ungdomar att komma till konferensen Stockholm+40 märktes tydligt på arrangemanget. Två av de ungdomsdelegater som bjudits in från andra länder var Anade Situma från Sydafrika och Reynald Maeda från Tanzania.

Anade och Reynald var imponerade av konferensen och inte minst den starka betoningen på ungas deltagande.

– Arrangörerna inte bara hoppades på att ungdomar skulle komma utan vi blev speciellt inbjudna och fick verkligen ­möjlighet att uttrycka våra åsikter och delta i diskussionen, säger Anade.

Ungdomar i Sydafrika och Tanzania är inte medvetna om de problem som finns, menar de båda. Reynald säger att han är orolig inför framtiden men att han är tacksam över att unga involveras så att de Världshorisont 2/12

Anade Situma och Reynald Maeda är aktiva i sina länders FN-förbund.

kan se vad som behöver göras, innan det är för sent.

– Jag kommer att kunna återvända hem med mer fakta om läget i världen och därmed får vår rörelse också mer pondus i diskussionerna, säger han.

FEL PRIORITERINGAR Även Anade är orolig för framtiden. Hon tycker att sydafrikanska ungdomar har fel prioriteringar och är alldeles för fokuserade på att tjäna pengar. När hon återvänder till Kapstaden planerar hon att bl a starta en blogg med de andra ­studenterna vid universitetet som ­målgrupp. Hennes

tanke är att pusha för hållbara lösningar inom den avgränsade värld som universitetet utgör, och att förpacka frågorna på ett lättsmält och roligt sätt så att hon verkligen når ut till fler än de redan frälsta.

– Det viktigaste budskapet från ­Stockholm+40 är att det nu måste bli ett fokus på implementering; att verkligen gå från ord till handling, säger Anade.

Själv önskar hon att det ska kliva fram starka ledare på den globala scenen som verkligen förstår hur viktig frågan om hållbar utveckling är och ser till att driva igenom de nödvändiga besluten.

7

Stockholm+40 / Rio+20 Brett stöd för colombianskt förslag

Hållbarhetsmål ersätter millenniemål Vid det förra världstoppmötet om miljö och utveckling i Rio, Brasilien, enades världens länder om att anta begreppet hållbar utveckling som sin ledstjärna. Bilden visar Rio de Janeiro vid tidpunkten för konferensen (juni 1992) sedd från ett berg i Tijuca nationalpark.

Foto: AnnaLena Andrews

Foto Pawel Flato

Annika Markovic

Foto: FN/Michos Tzovaras

20 år efter det ursprungliga ”Earth Summit” riktas återigen världens blickar mot Rio där ett nytt världstoppmöte om hållbar utveckling hålls i juni. Ett smart förslag från Colombia kan bli den lösning som får mänskligheten att slå in på en mer hållbar väg.

V

ärldstoppmötet ”Rio+20” går av stapeln den 20-22 juni och har två huvudteman. Det ena är grön ekonomi i sammanhanget hållbar utveck­ ling och fattigdomsbekämpning. Det andra är det institutionella ramverket för hållbar utveckling, d v s hur regler och organisation för hållbar utveckling ska se ut.

Konferensen i Rio de Janeiro väntas samla närmare 50 000 representanter för regeringar, parlament, städer, näringsliv och olika organisationer.

NYA MÅL Ett av de mest konkreta och positiva ­resultaten av Riokonferensen väntas bli att man fattar beslut om att millenniemålen 2015 ska ersättas av en uppsättning ­hållbarhetsmål – MDG:s (millennium development goals) blir i så fall SDG:s (sustainable development goals).

– Det finns en växande konsensus för denna idé och vi tror det finns en god 8

chans att vi kan fatta ett sådant beslut i Rio. Mot bakgrund av de positiva erfarenheterna av millenniemålsprojektet ser vi detta som ett mycket spännande förslag, säger Björn Andersson, utrikesdepartementet, som leder det svenska förhandlingsteamet.

En avgörande skillnad jämfört med millenniemålen är att de nya hållbarhetsmålen skulle gälla alla världens länder, inte bara utvecklingsländerna. Tre ­om­råden som redan nu ter sig självklara är vatten, energi och livsmedelssäkerhet.

Dock väntas man i Rio bara fatta beslut om att målen ska införas för att efter ­konferensen inleda en process med att ta fram själva målen, delmål och indikatorer så att de kan sättas i bruk 2015.

En komplikation är självklart att för­ hållandena i världens länder skiljer sig så kraftigt åt och att förutsättningarna därför är väldigt olika. Målen måste därför gå att anpassa. Poängen är att varje enskilt land ska röra sig i riktning mot större håll­barhet.

Att förslaget på hållbarhetsmål fått så pass brett stöd kan ses som ett gott betyg åt millenniemålsprojektet som sjösattes efter millennietoppmötet år 2000. Efter en trevande start och en del kritik slöt olika aktörer upp bakom projektet och började använda millenniemålen som verktyg för att pressa sitt lands utveckling framåt. Upplägget med mätbara indika­ torer visade sig lyckosamt och lär­ domarna från projektet blir viktiga vid

Björn Andersson.

utformningen av de nya målen.

Förslaget att millenniemålen ska ­ersättas av hållbarhetsmål kommer från Colombia som jobbat hårt för att sälja in det hos andra regeringar och bereda ­marken för ett positivt beslut i Rio. Länder som är tveksamma är bl a en grupp latin­ amerikanska länder med Kuba och Bolivia i spetsen. Frågan är också hur USA ställer sig. Det var vid världstoppmötet i Rio 1992 som George Bush den äldre fällde den berömda repliken om att ”den amerikanska livsstilen inte är förhandlingsbar”.

– USA:s position går ut på att man ska skapa inspiration till förändring men att FN-konferenser inte får styra nationella dagordningar, säger Björn Andersson.

– Min bedömning är ändå att USA kommer att ansluta sig till hållbarhets­ målen. Jag tror inte att de är emot målen i princip, jag tror snarare att det är en ­formuleringsfråga – här måste vi vara positiva och optimistiska!

GRÖN EKONOMI Frågan om hållbarhetsmål ingår i ­konferenstemat grön ekonomi, som i sig är en utmaning. Det finns ingen veder­ tagen definition av begreppet och många frågar sig vad det betyder i praktiken.

– En del regeringar är oroliga för att västvärlden försöker använda grön ekonomi för att få igenom en dold agenda. Vi hoppas att vi ska kunna lösa upp knutarna Världshorisont 2/12

St ockholm+40 / Rio+20

INSTITUTIONER I fråga om Riokonferensens andra tema, det institutionella ramverket, finns ­förhoppningar om att långtgående beslut ska fattas vid toppmötet.

– Sverige ingår ju i EU:s förhandlingsgrupp och EU:s position är att vi bör ­besluta om att göra Unep, FN:s miljöprogram, till ett fackorgan – en World ­Environment Organization. Det skulle kraftigt stärka organisationens ställning och ge miljö­frågorna större tyngd, säger Markovic.

– Vi driver också att de många avtalen och konventionerna på miljöområdet ska samordnas bättre och t ex få gemensamma sekretariat och uppföljningsprocesser. Vi har mycket resurser och synergieffekter att vinna med detta.

En annan fråga är vad som ska hända med kommissionen för hållbar utveckling, CSD, som sedan Riokonferensen 1992 sammanträtt årligen för att följa upp konferensens beslut.

– CSD har inte fungerat särskilt bra och troligtvis kommer den att ersättas eller omstöpas på något sätt. En variant är att Ecosoc får ta över detta ansvar, ett annat förslag är att vi ska inrätta ett råd för ­hållbar utveckling, en Sustainable ­Development Council. EU har inte tagit så ­tydligt ställning i dessa frågor utan vi avvaktar vad som kommer fram under förhandlingarna, säger Annika Markovic. n

AnnaLena Andrews Världshorisont 2/12

Foto: Joseph Vidal

och skapa klarhet genom att fokusera på substansfrågor, säger Björn Andersson.

Annika Markovic är Sveriges ­miljö­ambassadör och arbetar inför Rio­ konferensen med att presentera Sveriges ståndpunkter i olika sammanhang.

– Grön ekonomi är ett antal åtgärder för att säkerställa en hållbar utveckling. Det kan t ex röra sig om skatter, grön BNP och prissättning av ekosystemtjänster. Innovationer är en viktig del av detta, säger hon.

Glädjande i sammanhanget är att Kina, som är en mycket tung aktör, är väldigt intresserat av frågan om grön ekonomi, fortsätter hon. Men det finns andra ­länder i G77 [utvecklingsländernas ­samarbetsgrupp] som är skeptiska.

– Vi försöker förklara att åtgärder behövs i alla länder. Faktum är att utvecklingsländerna kan ha en fördel här genom att de kan gå direkt på de gröna lösningarna.

För dem kan det innebära ett hopp i ­utvecklingen och konkurrensfördelar, medan vi i den rika världen sitter fast i våra gamla ”bruna” lösningar, säger hon.

Esperanza Garcia från Filippinerna fick tala för världens alla ungdomar vid klimattoppmötet i Cancún 2010. Nu förbereder hon sig för Rio+20.

”Låt ingen kalla oss ­morgondagens ledare”

D

att bygga upp vår internationella klimatet ansvar som Esperanza rörelse. Energin jag såg bland de unga i ­Garcia tar på sig för hållbar Cancún, engagemanget som alla visade utveckling är inspirerande. genom att samarbeta, var betydligt Den 25-åriga tjejen från Filippinerna ­viktigare än det som hände i förhandsom just nu läser vid Columbia Univerlingssalarna och fick resten av processen sity, USA, kan bl a ta åt sig äran för att att verka löjlig. Medan det verkar som ha varit med och startat International att länderna bara kämpar för sig själva Youth Council, IYC. IYC har gett och tänker på vad de kan tjäna på ­ung­domar världen över en röst i frågor ­besluten, tror vi unga på framtiden. Vi om hållbar utveckling. inspirerar och tar hand om varandra för Esperanza är just nu i färd med att vi är medvetna om att det är vi som förbereda sig inför Rio+20 där hon kommer att påverkas av klimatet. hoppas att ännu en gång få representera Esperanza är just nu i färd med att sitt land, och de hon tycker är allra förbereda sig inför Rio+20 och jobbar ­viktigast – de unga. för att engagera fler unga – Jag är varken forskare ”Vi är unga, vi är i debatten. eller politiker. Jag är en ung människa som ­genom lysande – vi har all teknik och alla verk- LJUS OCH att upptäcka och utveckla tyg som behövs. Före- HÅLLBAR FRAMTID min passion för hållbar – Konferensen i Rio är utveckling har stärkt mitt ställ er om vi alla väldigt viktig då den kan självförtroende och insett tillsammans kan min roll och den globala arbeta för en ljus och bidra till nytt engagemang för att utveckla en ny och påverkan som mitt arbete hållbar framtid för integrerad strategi för har haft. vår generation och hållbar utveckling. Men nästa.” Esperanza Garcia vi unga måste vara med.

INTE SAMMA MÅL Vi är unga, vi är lysande Vid klimatkonferensen i – vi har all teknik och alla verktyg som Köpenhamn 2009 fick Esperanza vara med som ­officiell delegat för Filippinerna, behövs. Föreställ er om vi alla tillsammans kan arbeta för en ljus och hållbar och i Cancún året därpå fick hon dess­ framtid för vår generation och nästa. utom som talare representera hela den unga generationen. Något som Esperanza Det är makt! Låt aldrig mer någon kalla oss morgondagens ledare. Vi är ledare och de andra unga reagerade på där var redan idag! att de som fick bestämma var minst n

Caroline Bach, frilansjournalist ­dubbelt så gamla som de själva var och inte verkade ha samma mål.

– Vi arbetade tillsammans för att Esperanza bloggar på komma nära de som skötte förhand­ www.ecohope.blogspot.com lingarna, vi lobbade, spred information, och twittrar som @esperanzagarcia startade online-aktiviteter och fortsatte 9

Stockholm+40 / Rio+20 Ett av sju områden som kommer att lyftas fram under Rio-konferensen är hållbara städer. Världens städer växer nämligen så det knakar. FN räknar med att mer än sex miljarder människor, eller närmare 70 procent av jordens befolkning, kommer att bo i städer 2050.

Hållbara städer

nyckelfråga för framtiden

S

amtidigt är städerna en riktig ­miljöbov som redan idag står för 80 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Lena Neij är professor vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet och Unesco-professor inom området energi och hållbar utveckling.

– Städernas snabba tillväxt är en av framtidens största utmaningar, säger hon.

Samtidigt, menar hon och många ­andra forskare, utgör städerna också en möjlighet. För det är där en stor del av teknikutvecklingen sker och det är också där som potentialen att minska resursåtgången per person är som störst.

OERHÖRD DRIVKRAFT – Dessutom finns det en oerhörd drivkraft för förändring i dagens städer, säger Lena Neij och hänvisar till att ­många städer har betydligt ambitiösare hållbarhetskrav på sin verksamhet än vad nationella mål och internationella överens­kommelser kräver. Något som Torontos före detta borgmästare David Miller under FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn 2009 uttryckte som: ”Medan nationer pratar, agerar städer”.

Men även om representanterna för 10

många städer vill mycket så finns det ännu ingen stad som Lena Neij skulle vilja kalla hållbar, varken i Sverige eller utomlands. Däremot finns det flera städer som är på rätt väg, menar hon.

– I Sverige, och även internationellt, lyfts ofta Stockholm, Malmö och Växjö fram som goda exempel.

Men vad innebär då egentligen begreppet hållbar stad? Ja, än så länge finns det ­ingen vedertagen definition. För Lena Neij handlar det mer om ett arbete i en viss riktning än ett tillstånd.

– För mig är en hållbar stad en stad i utveckling som relaterar till hållbarhetsbegreppets alla tre delar, det vill säga de ekonomiska, de ekologiska och de sociala aspekterna.

Idag ligger fokus till största delen på de ekologiska eller miljömässiga aspekterna.

– Men många av de tekniska lösningarna på miljöproblemen finns redan, säger Lena Neij.

Energieffektiva byggnader, nya system för avfallshantering, solceller på hustaken och tätare, mer integrerade stadskärnor som leder till ett minskat transportbehov är bara några av lösningarna som kan göra Sveriges och världens städer mer

Omkring hälften av jordens befolkning bor idag i städer.

klimatsmarta och hållbara i framtiden.

– Det som saknas idag är tillämp­ ningen av tekniken.

VERKTYG FÖR FÖRÄNDRING Lena Neijs och Internationella miljö­ institutets arbete fokuserar därför till största delen på förändringsprocesser, d v s hur man får till en förändring i ­sam­hället. Lena Neij visualiserar förändringsprocessen som en palett med flera olika verktyg. Där finns bl a dialog mellan olika aktörer i staden, upp­ handling, utvärdering och uppföljning.

– Det gäller att använda många olika verktyg om man vill få till stånd en ­verklig förändring, säger hon.

Och poängterar att vi måste tillåta oss att göra fel.

– Titta på Hammarby Sjöstad i ­Stockholm och Bo01 i Malmö. Där nådde man inte upp till de uppsatta målen. Men då får man gå tillbaka och utvärdera och fundera över varför det blev som det blev.

När man väl har tagit reda på det så har man lärt sig något inför nästa gång och då har man tagit ett stort steg närmare målsättningen att bli en hållbar stad.

Hennes tips till de städer som vill Världshorisont 2/12

St ockholm+40 / Rio+20

SymbioCity är ett koncept som har utvecklats av Exportrådet på uppdrag av den svenska regeringen.

Tanken bakom konceptet är att främja hållbar stadsutveckling på ett kostnadseffektivt sätt genom att hitta synergier i urbana funktioner samtidigt som svenskt kunnande inom hållbar stadsutveckling och miljöteknik marknadsförs inter­ nationellt. Att kombinera avfallshantering med värmeproduktion, producera dricksvatten från avloppsvatten, generera biogas från matavfall och kombinera landskaps­ planering med arkitektur för att minska behovet av luftkonditionering är bara några exempel på ­lösningar som lyfts fram inom ­Symbiocity. Flera hundra svenska konsulter, entreprenörer och leverantörer ingår de nätverk som utgör Symbiocity. Se www.symbiocity.org.

STÄDERNA VIKTIG AKTÖR Med tanke på städernas positiva attityder och starka drivkraft är Lena Neij hoppfull inför Rio+20-konferensen.

– Jag är övertygad om att det kommer att hända många positiva saker i Rio och att städerna kommer att vara en viktig del av det. Jag tror att Rio kommer att bli städernas möjlighet att visa upp sig.

Städerna har inte haft någon roll i de internationella förhandlingarna hittills, men de har tydligt signalerat att de ­verkligen vill vara med och arbeta.

Hon får medhåll av Sveriges ambassadör för Rio+20, Staffan Tillander, som är på plats vid den svenska FNrepresentationen i New York för att delta i förhandlingarna inför konferensen.

– En viktig fråga i Rio är hur man ska kunna få in städerna i förhandlingarna.

Idag finns det ingen riktig plattform för Världshorisont 2/12

det, säger han.

En annan fråga som kommer att ­behandlas är enligt Staffan Tillander hur man skapar incitament för hållbar ­utveckling. Dessutom kommer man att försöka enas om universella håll­ barhetsmål för städer. Från Sveriges sida kommer man att lyfta frågan om en ­helhetssyn på planeringen och ­utvecklingen av städer, det så kallade Symbio­City-konceptet.

REJÄLT AVSNITT Staffan Tillander hoppas på ett rejält avsnitt om hållbara städer i slutdokumentet, där ett antal punkter och principer som är viktiga för städernas utveckling lyfts fram.

Helst ska åtaganden göras inom håll­ barhetsbegreppets alla tre dimensioner.

– Sedan hoppas jag även på att det bildas ett globalt partnerskap kring ­arbetet med hållbara städer där städerna själva såväl som olika länder, organisationer, företag och större sammanslut­ ningar som EU och FN deltar. Och som fortsätter arbetet efter Rio och följer upp det som sker där.

Ambitiöst kan tyckas, särskilt med tanke på senare års miljö- och

Foto: Lunds universitet/Kennet R

­ tveckla sitt hållbarhetsarbete är just att u titta på hur man kan arbeta med för­ ändringsprocesser på olika sätt. En annan viktig framgångsfaktor är att främja samverkan mellan stadens olika aktörer. Och sist, men inte minst, att titta på hur andra städer arbetar och låta sig inspireras.

uona

Bilden visar Sydkoreas näst största stad Busan som har en befolkning på närmare fyra miljoner.

Att skapa hållbara städer är en av de största utmaningarna för framtiden, säger professor Lena Neij.

k­ limattoppmötens urvattnade överens­ kommelser och lågmälda efterspel. Men även om de konkreta resultaten skulle utebli i Rio deppar inte Lena Neij.

– Vid varje tillfälle som man möts kommer man ett steg längre. Man pratar, delar erfarenheter, samverkar. Och det som ibland presenteras som stora misslyckanden kan ge lyckade effekter i ett senare skede. n

Ulrika Jönsson Belyazid, frilansjournalist 11

Stockholm+40 / Rio+20

Foto: FN/Eskinder Debebe

Jord står mot skog i Brasilien

Jordbruk står mot skog i Brasilien, som är värdland för världstoppmötet om hållbar utveckling. Men det skulle se illa ut om värdlandet minskade skyddet för sin egen skog precis innan mötet. Bilden är från nationalparken Tapajos.

Efter flera år av minskad skogsavverkning i Brasilien finns det nu risk för en ökning. Ett lagförslag om en ny skogskod, som bl a innebär amnesti för illegal avhuggning, har godkänts av båda kamrarna. Nu hoppas miljöaktivister att Rio+20, FN:s toppmöte om hållbar utveckling, ska fördröja kongressens nästa omröstning.

e­ roderar jorden fortare. Varje år försvinner en bit av hans mark ner i floden.

Problemen gjorde att Giovanni blev intresserad av att återplantera skog ­närmast flodkanten. Han fick hjälp av organisationen Socioambiental, som ger teknisk rådgivning i fråga om vilka växter som bör planteras. För varje hektar ­används ett 80-tal olika arter – allt för att efterlikna den ursprungliga skogen så mycket som möjligt.

– Andra bönder har kritiserat mig för att jag planterar, säger han och visar de små, nyplanterade träden som bara är någon meter höga.

Men när han får veta att han enligt nuvarande skogskod måste spara 200 meter skog från stranden av den 50 meter breda floden, ångrar han sig.

– Nej, det kan jag inte göra, säger han.

– Vad skulle jag då leva av?

Giovanni har 250 hektar mark som sträcker sig 300 meter upp från floden.

Det innebär att merparten av hans ­jordbruksareal skulle försvinna om han följde lagen. Enligt Ana Bertalot vid ­Socioambiental finns det idag inget ­ersättningssystem som helt kompenserar bönderna i det här området för förlorad inkomst om de följer lagen.

När det regnar mycket och floden svämmar över kommer det ­vatten ända upp över mina ­bananplantor, och då förstörs de.”

Det säger Giovanni Regis de Oliveira och pekar ut över bananträden, som ­ligger bara ett trettiotal meter från floden, några kilometer jordväg från staden ­Registro i södra Brasilien. Runt den här floden har de flesta träd huggits ned av bönder som använder den fertila marken till jordbruk. Även på Giovannis mark har skogen huggits ned och det bidrar till att området svämmar över. Dessutom

SKULLE FÅ AMNESTI Enligt Giovanni hoppas de flesta andra bönder i området på att förslaget till ny skogskod ska godkännas. Det skulle ­nämligen innebära att de som har ­av­verkat illegalt före 2008 skulle få ­amnesti. Dessutom skulle det inte bli ­nödvändigt att spara lika mycket skog som idag vid flodkanten.

– Jag tycker att man ska plantera skog vid vattnet, så att det inte blir översvämningar, säger Giovanni. Han pekar på en udde som helt håller på att erodera sönder ­eftersom det inte finns några träd där.

BRYTER MOT LAGEN Att Brasilien måste göra något åt sin ­gamla skogskod håller de flesta med om.

Statens närvaro är svag i många områden och den lyckas inte upprätthålla lagen.

Miljontals bönder, både storföretag och småbönder, har brutit emot den.

Men det nya förslaget kommer inte från regeringen. Det är en kongressledamot, som stöds av den mäktiga jordbruks­ lobbyn, som ligger bakom det. Bara några månader efter att Brasiliens president

12

Forts. på sid 17 Världshorisont 2/12

FN-fakta Hållbar utveckling

Den första FN-konferensen någonsin om miljöfrågor, som det då kallades, ägde rum under två veckor i juni 1972 i Stockholm.

På bilden talar Indiens premiärminister Indira Gandhi på konferensens första dag.

Foto: FN/Yutaka Nagata

Omställning till hållbar värld brådskar Till skillnad från fred, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter har natur och miljö bara stått på FN:s agenda sedan 1972. Begreppet hållbar utveckling, som även omfattar de sociala och ekonomiska dimensionerna av vår utveckling, är idag en övergripande och vägledande princip för hela FN-systemet och världssamfundet.

Att på allvar få igång en sådan utveckling är dock en uppgift som återstår.

Stockholmskonferensen 1972 Världssamfundets oro för nedsmutsningen av luft, jord och vatten, och för skogsskövlingar och andra miljöskador, blev alltmer uttalad under 1960-talet. Detta ledde till att Sverige tog initiativ till den första internationella miljökonferensen någonsin i FN:s regi. Generalförsamlingen beslutade 1969 att konferensen – the UN Conference on the Human Environment – skulle hållas i Stockholm 1972.

Konferensen ägde rum den 5 till 16 juni och samlade representanter för 113 länder.

Den ses som den första milstolpen i fråga om FN:s arbete med hållbar utveckling, ett begrepp som dock inte lanserades förrän många år senare.

Vid Stockholmskonferensen behandlades för första gången miljöfrågor på ett samlat sätt i FN. Konferensen fick stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av FN:s arbete på området och för den globala

miljöpolitiken. Deltagarna slog bl a fast att en god miljö är ett lika viktigt mål för mänskligheten som fred och utveckling och man beslutade att den 5 juni skulle högtidlighållas som världsmiljödagen.

Konferensen föreslog också att FN ­skulle inrätta ett permanent organ för miljöfrågor, något som ledde till att ­generalförsamlingen samma höst beslöt att inrätta miljöprogrammet Unep (United Nations Environment Programme) med högkvarter i Nairobi, Kenya. Genom Uneps medverkan har ett stort antal ­internationella avtal och konventioner, som bl a syftar till att minska farliga ­utsläpp och skydda den biologiska mångfalden, förhandlats fram. Unep är sekretariat för flera av dessa miljökonventioner.

Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling (på engelska sustainable development) introducerades

1981 av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester Brown. Det fick sin ­internationella spridning 1987 då det ­lanserades av Världskommissionen för miljö och utveckling (World Commission on Environment and Development; även kallad Brundtlandkommissionen) i dess rapport ”Vår gemensamma framtid”.

Kommissionen leddes av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland.

I rapporten hävdade kommissionen att hållbar social utveckling och ekonomisk tillväxt är omöjligt att uppnå om miljön ödeläggs och naturresurserna över­ exploateras. Utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor. Brundtlandkommissionen gjorde följande definition: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. I dagligt tal används ofta termen hållbarhet.

Foto: FN/Logan Abassi

Trots att det enligt Världsbanken årligen produceras 356 kilo spannmål per person går nästan en miljard människor hungriga varje dag. På bilden plockar Kaltoum Adam sorghum i norra Darfur, Sudan, tillsammans med ett av sina fem barn.

Hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och stödjer varandra: • ekologisk hållbarhet, • social hållbarhet och • ekonomisk hållbarhet.

Earth Summit 1992 1992 var det dags att omsätta Brundtlandkommissionens visioner i praktisk handling.

I juni hölls den första FN-konferensen om miljö och utveckling (The United Nations Conference on Environment and Development, UNCED) i Rio de Janeiro, Brasilien.

Rio-konferensen, även kallad Earth Summit, var den största internationella konferensen dittills. Såväl regeringsföreträdare som representanter för kommuner, näringsliv och frivilligorganisationer deltog.

Att så många olika intressen medverkade var något nytt och bidrog till att vitalisera processen. Den svenska delegationen under ledning av ambassadör Bo Kjellén omfattade 18 ombud, sex sakkunniga och två sekreterare samt en rad representanter för icke-statliga organisationer. 20 000 personer från hela världen deltog vid det civila samhällets ­parallella konferens Global Forum.

Rio-konferensen präglades av framtidstro och energi och många viktiga beslut fattades.

Konferensen gav internationellt erkännande åt principen att all utveckling ska vara hållbar och att ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer ska vägas samman när be-

slut fattas.

Ett av de viktigaste resultaten var att man antog ett handlingsprogram för det ­tjugoförsta århundradet, Agenda 21, som var det mest omfattande konferensdokumentet dittills i FN-sammanhang. Agenda 21 anger långsiktiga mål och riktlinjer för att skapa en hållbar utveckling samtidigt som fattigdomen utrotas och hoten mot miljön undanröjs. Världens regeringar, kommuner och viktiga samhällsgrupper skulle arbeta enligt denna plan.

Vidare antogs Riodeklarationen. Den innehåller 27 grundläggande principer för miljö- och utvecklingsarbete, t ex principen att förorenaren ska betala och försiktighetsprincipen. I princip nr åtta i Riodeklarationen behandlades för första gången frågan om vår civilisations livsstil och behovet av ändrade konsumtions- och produktionsmönster.

Ett tredje viktigt dokument var Skogs­ principerna som anger grundläggande riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar.

Två viktiga FN-konventioner (de s k ­Riokonventionerna) antogs också vid ­konferensen. Det var dels ramkonventionen om klimatförändringar (UNFCCC), dels konventionen om biologisk mångfald ­(UNCBD). Det beslutades också att en ­konvention för bekämpning av öken­ spridning skulle arbetas fram inom två år.

Efter konferensen tillsatte generalförsam-

lingen en kommission för hållbar utveckling med uppgift att övervaka genomförandet av Agenda 21. Kommissionen (Commission on Sustainable Development, CSD) höll sitt första möte i New York i februari 1994 och har därefter sammanträtt en gång per år.

Uppföljning av Riomötet Agenda 21 fick ett stort genomslag i många länder på 1990-talet, inte minst i Sverige där alla kommuner fattade beslut om lokala agendor för hållbar utveckling. Men viljan att genomföra Agenda 21 ebbade ut med åren liksom det politiska engagemanget. 1997 ­genomfördes en femårsuppföljning av Rio­ konferensen i regi av FN:s generalförsamling, dock utan att man lyckades uppnå enighet kring en sammanfattande politisk deklaration.

Inför toppmötet 2002 om hållbar ut­ veckling i Johannesburg, Sydafrika (World Summit on Sustainable Development, WSSD) var förutsättningarna inte de bästa. Förberedelsearbetet präglades av uppgivenhet och politisk oenighet. Trots allt lyckades ­Johannesburgkonferensen enas om en handlingsplan och man bekräftade att Agenda 21 skulle ligga till grund för det fortsatta internationella, nationella och ­lokala utvecklingsarbetet. Begreppet hållbar utveckling erkändes som en överordnad princip för FN:s arbete och CSD fick ett förnyat uppdrag att följa upp genom­­ förandet av besluten.

Foto: FN/Kibae Park

Foto: FN/Albert Gonzalez Farran

Frågan om det goda arbetet är central för de sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. I dagsläget saknar 190 miljoner människor arbete, något som får stora sociala konsekvenser och leder till instabilitet och ett ojämnt fördelat välstånd. Bilden är från Haiti.

I december 2009 antog FN:s general­ församling en resolution om hållbar ­utveckling och Agenda 21. I denna beslutades att en ny FN-konferens om hållbar utveckling (United Nations Conference on Sustainable Development eller ”Rio+20”) skulle äga rum i Brasilien 2012.

Rio+20 Konferensen i Rio de Janeiro äger rum den 20-22 juni 2012. Syftet är att belysa de ­framsteg som gjorts men även att utvärdera problem och brister i genomförandet av ­överenskommelserna från tidigare förhandlingar, att diskutera nya globala utmaningar och att säkra ett förnyat politiskt engagemang för hållbar utveckling. Den har två huvud­teman: grön ekonomi i sammanhanget hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning samt det institutionella ramverket för hållbar utveckling, d v s hur regler och organisation för hållbar utveckling kan förbättras och bli effektivare. Intensiva förhandlingar för att enas om ett slutdokument har pågått under våren 2012.

Under förberedelserna inför konferensen har följande sju områden lyfts fram som prioriterade: arbetstillfällen, energi, hållbara städer, vatten, hav, katastrofberedskap samt livsmedelssäkerhet och hållbart jordbruk.

Ett ­förslag om att 2015 ersätta millenniemålen med en uppsättning hållbarhetsmål har fått brett stöd av världens länder. Till skillnad från merparten av millenniemålen ska ­hållbarhetsmålen gälla alla länder.

FN:s miljöprogram Unep har inte varit en kraftfull aktör och diskussioner har pågått länge om hur Unep ska stärkas. Bl a finns förslaget att Unep ska bli ett självständigt fackorgan och flytta sitt sekretariat från Nairobi till New York eller Genève. ­Förslaget syftar till att öka miljöfrågornas

Vatten är ett av sju prioriterade områden på FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio de Janeiro i juni 2012. I många utvecklingsländer leds 90 procent av avloppsvattnet orenat ut i floder och vattendrag. Bilden är ett flygfoto av Hooghlyfloden i Indien.

betydelse och ställning i såväl det multi­ laterala samarbetet som på landnivå. Det finns även andra förslag på hur frågan om hållbar utveckling ska hanteras av FN-­ systemet. Ett är att det inrättas ett råd för hållbar utveckling (Sustainable Development Council) direkt under generalförsamlingen eller att Ecosoc får ett sådant mandat.

Riokonferensen 2012 väntas samla närmare 50 000 representanter från regeringar, ­parlament, städer, organisationer i det civila samhället, multilaterala organisationer och näringsliv. Förhoppningen är att ”Rio-­andan” från 1992 ska kunna väckas till liv igen och att ny energi och entusiasm ska få processen kring hållbar utveckling att ta ny fart. ”Varför behöver vi Rio+20?” frågar sig den svenska regeringen på sin webbsida och presenterar följande svar: • I dag är vi 7 miljarder människor i ­världen – 2050 är vi 9 miljarder.

• En av fem – 1,4 miljarder människor – lever i dag på 1,25 dollar om dagen eller mindre.

• En och en halv miljarder människor har inte tillgång till el. Två och en halv ­miljarder har ingen toalett. Och nästan en miljard människor går hungriga varje dag.

• Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka, och mer än en tredjedel av alla kända arter kan dö ut om klimatförändringarna fortsätter okontrollerat.

• Om vi ska kunna lämna efter oss en värld som det går att leva i till våra barn och ­barnbarn måste vi göra något åt den utbredda fattigdomen och miljöförstöringen nu.

• Vi kommer att få mycket större kostnader i framtiden – förutom mer fattigdom, instabilitet och en utarmad planet – om vi inte tar itu med dessa livsviktiga problem nu.

• Rio+20 ger oss möjlighet att tänka globalt så att vi sedan kan agera lokalt för att ­säkra vår gemensamma framtid.

Global Sustainability Panel Som ett led i processen inför Rio+20 tillsatte FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon 2010 en högnivåpanel ”för global hållbarhet” (Global Sustainability Panel) med uppgift att ta fram ”en ny vision för en hållbar framtid”.

Panelen leddes av Finlands president Tarja Halonen och Sydafrikas president Jacob Zuma och inkluderade en rad högt uppsatta politiker, däribland USA:s FN-ambassadör Susan Rice, Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland och Sveriges ­biståndsminister Gunilla Carlsson.

I januari 2012 presenterade den sin slut­ rapport Resilient People, Resilient Planet: A Future Worth Choosing. Rapporten innehåller 56 rekommendationer som man menar kan förverkliga visionen om en hållbar planet, ett rättvist samhälle och en växande ekonomi.

Panelen betonar bl a att de verkliga kostnaderna för resursutnyttjande och miljöförstöring måste integreras i det ekonomiska systemet och att hållbar utveckling måste föras in i huvudfåran av den ekonomiska debatten.

Hållbar utveckling idag Någon entydig definition av begreppet ­hållbar utveckling finns inte i dagens ­diskussion. Ändå har världssamfundet enats om att detta är den vägledande principen för vår långsiktiga globala utveckling. Lunds Universitet skriver på sin webbsida att ­arbetet för hållbar utveckling är ”en process utan färdig lösning” och att det omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. ”Helhetssyn, dialog och kritiskt tänkande är grunden”, framhåller man.

FN-förbundets ståndpunkter Svenska FN-förbundet är en av många ­aktörer som följer diskussionen om hållbar utveckling. I dagsläget (maj 2012) riktar

förbundet följande uppmaningar till ­Sveriges regering inför Rio+20: • Att i alla sammanhang betona att begreppet hållbar utveckling består av tre ­inbördes lika viktiga delar: social, ­ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. De hållbarhetsmål som diskuteras bör ­omfatta alla tre områden.

• Att driva kravet att FN:s miljöprogram Unep får ett nytt och starkare mandat, bättre ekonomi och förutsättningar att vara både normgivande, granskande och operativt genom att programmet ombildas till ett självständigt fackorgan

med egna medlemmar, egen budget och en verksamhet som styrs av den egna styrelsen. Det nya organet bör också ha ansvar för samordningen mellan alla de sekretariat som finns för olika miljökonventioner.

• Att översätta och distribuera rapporten ”Resilient People, Resilient Planet: A Future Worth Choosing” till fram­ förallt det civila samhällets organisa­ tioner. Syftet skulle vara att bidra till en nystart för intresset för, diskussioner om och ställningstaganden för hållbar utveckling.

• Att implementera för Sverige relevanta rekommendationer i rapporten, ­exempelvis rekommendationerna ­gällande hållbar konsumtion, grön ekonomi och gröna jobb.

• Att driva kravet att Ecosoc eller generalförsamlingen antar en resolution om kvinnors roll i förhandlingar om ­hållbar utveckling eftersom kvinnor alltför ofta är frånvarande i dessa ­förhandlingsprocesser. Säkerhetsrådets resolutioner 1325 och 1820 om kvinnors roll i fredsförhandlingar skulle kunna vara en förebild.

Det här kan DU göra!

1 Läs på!

Kunskap är grunden för all handling!

Informera dig om hållbar utveckling och skaffa argument genom att läsa vidare på: • www.fn.se/hallbarutveckling (FN-förbundet) • www.naturvardsverket.se/Start/Amne/ Hallbar-utveckling/ (Naturvårdsverket) • www.regeringen.se/sb/d/1591 (Regeringen) • www.regeringen.se/sb/d/15420 (Regeringens konferens Sthlm+40) • www.uncsd2012.org (FN-konferensen Rio+20)

4 Skriv en insändare eller Ring P1!

Media rapporterar gärna om krig och konflikter och om FN:s tillkortakom­manden när det gäller att stoppa dessa. Reportage om hållbar utveckling och vad en sådan betyder för människa och miljö är inte lika vanliga. Tycker du att din kommun borde satsa mer på hållbar utveckling? Skriv en insändare till din lokaltidning! Kanske tillsammans med några andra som tycker som du. Eller varför inte ringa Ring P1 och säga vad du tycker?

2

3

Anordna en tematimme på din skola!

Delta i FN-förbundets höstkampanj!

Millenniemålen handlar om hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Som hjälpmedel för en eller ett par lektioner om millenniemålen har FN-förbundet tagit fram ett underlag som vi kallar Målsnöret.

Du kan ladda hem Målsnöret på www.fn.se under fliken Skola.

Under hösten kommer FN-förbundet att driva en kampanj till förmån för millenniemål 7 (hållbar utveckling) och mål 8 (ett globalt partnerskap för utveckling). FN-föreningar, FN-distrikt, FN-skolor samt FN-förbundets millenniemålsambassadörer och medlemmar kommer att vara navet i kampanjen. Den kommer att synas på förbundets webbsida www.fn.se och i sociala medier.

Inför kampanjen kommer FN-förbundet att ta fram ett antal foldrar som också går att ladda hem från www.fn.se.

Engagera din omgivning i kampanjen.

Redan nu kan du beställa fler exemplar av Världshorisonts temanummer om hållbar utveckling och detta faktablad. Dela ut till arbetskamrater, studiekompisar och vänner. Kontakta info@fn.se för mer information om hållbar utveckling och höstens kampanj.

5 Skriv till din riksdagsledamot!

2003 fattade Sveriges riksdag beslut om en ny politik för global utveckling. Åtta grundläggande värden ska genomsyra politiken och ett av dem är hållbar utveckling. Regeringen lämnar regelbundet skrivelser till riksdagen för att redogöra för hur den förverkligar politiken. Läs mer på www.regeringen.se (sök på ”Sveriges politik för global utveckling”). Skriv till din eller dina riksdagsledamöter och påverka på så sätt Sveriges politik. Uppmana dem att kräva att hållbar utveckling de facto ska genomsyra Sveriges politik för global utveckling. På www.riksdagen.se ser du vilka personer som representerar ditt län och deras e-postadresser.

FN-fakta nr 2/12: Hållbar utveckling · Text: AnnaLena Andrews och Berith Granath.

Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock).

E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 · Webb: www.fn.se

St ockholm+40 / Rio+20 Forts. från sid 12 hade varit på klimatkonferensen i ­Köpenhamn 2009, och lovat att Brasilien skulle minska koldioxidutsläppen, presenterades lagförslaget som innebär motsatsen.

Båda kamrarna har godkänt det, men eftersom senaten gjorde vissa ändringar måste ­kongressen hålla en ny omröstning.

De flesta tror att koden kommer att godkännas, men inte än. Inte förrän FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro i juni har avslutats. Brasilien ­skulle nämligen få mycket negativ ­internationell publicitet om man röstade ­igenom en lag som minskar skyddet för skogen precis innan toppmötet.

Detta har gjort att miljöaktivister ser FN-mötet som lite av en räddning. Inte för att man väntar sig att avverkningen ska debatteras under toppmötet. I FN:s officiella dokument finns bara några få svepande rader om bevarande av skog.

Nej, det är helt enkelt för att FN-mötet gör att omröstningen senareläggs. Hittills har det varit svårt för det civila samhället att skapa en debatt kring ämnet. Nu ­hoppas de att diskussionen ska komma igång. En rad organisationer har redan samlat in 1,3 miljoner namnunderskrifter till kongressen i protest mot lagförslaget.

Och Greenpeace hoppas kunna gå ett steg längre. I mars inledde organisationen en namninsamling till stöd för ett alternativt förslag till ny skogskod.

OREALISTISKT FÖRSLAG – Vårt förslag är att avverkning ska förbjudas helt, men med vissa undantag, som ­exempelvis för urgrupper och familjejordbrukare som behöver det sin över­ levnad, säger Marcelo Furtado, general­ sekreterare för Greenpeace i Brasilien.

Att en sådan lag skulle röstas igenom är helt orealistiskt. Men Greenpeace syfte är egentligen inte att deras radikala förslag ska bli en lag, utan att kongressen ska tvingas debattera alternativ till det ­nuvarande förslaget. Om 1,3 miljoner röstberättigade skriver under måste ­kongressen ta upp förslaget.

Giovanni Regis de Oliveira återplanterar skog för att hans mer av hans mark inte ska försvinna ner i floden. Nu hotas Brasiliens skogar av ett nytt lagförslag.

Ett annat syfte är att ge president Dilma Rousseff det folkliga stöd som hon ­behöver för att kunna använda sitt veto om skogskoden går igenom. En absolut majoritet i kongressen för förslaget skulle innebära att hennes veto ogiltigförklaras – en utveckling som anses fullt möjligt med tanke på jordbrukslobbyns starka position. Och det skulle få henne att framstå som svag. Med tanke på att hon redan har tvingats låta sju ministrar gå under sitt första år är det tveksamt om hon vågar utsätta sig för den risken. Men om brasilianarna, som enligt den senaste opinionsundersökningen är emot den nya skogskoden, går ut på gatorna och protesterar, ja, då finns det hopp, ­resonerar en rad miljöaktivister.

NYTT SYSTEM BEHÖVS Peter Holmgren, specialist på FAO, ­menar att man behöver bygga ett nytt världsomfattande system för finansiering

Foto: Maria Pettersson

av hållbara jordbruk. Främst skulle det gälla småjordbruk, eftersom det framför allt är dessa som har svårt att få ­finan­siering via sina lokala bankkontor.

– Istället för att pensionsfonder ­investerar i italienska obligationer till en procents ränta skulle de kunna investera i hållbara jordbruk för två procents ­ränta, säger han.

Tanken är alltså att storskaliga finan­ siärer ska hitta småskaliga producenter.

Men idag finns inga regler eller vedertagna sätt för hur det ska kunna ske.

Vissa stödformer för hållbara jordbruk finns redan idag i Brasilien. Problemet är att det mest är entusiaster som både producerar och köper de varor som blir resultatet. Holmgren menar att man även måste titta på hur man minskar energiåtgången med skatteincitament och söka efter andra breda lösningar. n

Maria Pettersson, frilansjournalist

Skog, jordbruk och REDD Jord- och skogsbruk har nyckelroller för klimat och hållbar utveckling. Världens jord- och skogsbruk står för över 30 procent av de samlade utsläppen av växthusgaser.

Samtidigt är jord och skog viktiga koldioxidsänkor vilket innebär att de lagrar växthusgaser och därför har en avgörande

Världshorisont 2/12

buffrande effekt ifall de sköts på rätt sätt.

FN-programmet REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) lanserades 2008 i syfte att minska utsläpp från skogsavverkning i utvecklingsländer.

REDD+ är en vidareutveckling av programmet och ger även bidrag för bevarande av skogen

och hållbart skogsbruk. Här kan alltså länder som knappt har haft någon avhuggning få stöd för att de inte ska börja med det. REDD+ stöder 42 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Norge är den största bidragsgivaren.

17

Den 15 april arrangerades för första gången motionsloppet FN-loppet i Stockholm. Bakom arrangemanget stod Sofie Öhlin, elev vid FN-skolan Cybergymnasiet, som planerade och genomförde det som sitt projektarbete.

Loppet på fem kilometer ägde rum på Djurgården och lockade ca 350 deltagare, däribland FN-förbundets generalsekreterare Linda Nordin Thorslund. Behållningen på 37 000 kr går till FN-förbundets skolmats­ kampanj. Eventuellt kommer loppet att bli ett årligt återkommande ­evenemang.

200 deltog i Nordic MUN I april arrangerade de nordiska FN-förbunden för andra året i rad ett gemensamt FN-rollspel, Nordic MUN. Rollspelet ägde rum i Nurmijärvi utanför Helsingfors och hade liksom förra året temat klimat.

Drygt 200 ungdomar från Danmark, ­Finland, Norge och Sverige deltog.

– Delegaterna var väldigt enga­ gerade och väl förberedda. Både ­lärare och elever var nöjda, säger Viktor Olsson, ungdomssekreterare på Svenska FN-förbundet.

AnnaLena årets antirasist Världshorisonts redaktör AnnaLena Andrews utsågs i mars till Årets ­anti-rasist av Centrum mot rasism (CMR). Hon får utmärkelsen för det temanummer om rasism som kom ut i december 2011.

I sin motivering skriver CMR bl a att Andrews ”verkat för att sätta anti-rasism på dagordningen och därmed vägrat att delta i tystnaden om rasism i ­Sverige, något som borde vara norm bland journalister men sällan är det”.

18

Foto: FN/Eskinder Debebe

Premiär för FN-loppet

Utbildning för flickor är det effektivaste sättet att motverka barnäktenskap.

Bilden är från en flickskola i Kabul, Afghanistan.

Ny lag mot barnäktenskap föreslås I slutet av maj presenterade justitierådet Göran Lambertz resultatet av sin utredning om tvångs- och barnäktenskap i Sverige.

T

rots att nuvarande lagstiftning på olika sätt ger uttryck för att tvångs- och barnäktenskap inte accepteras förekommer det att unga ­människor som bor i Sverige tvingas att ingå äktenskap. Det finns också de som ingår äktenskap före 18 års ålder. Göran Lambertz fick därför 2010 i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder för att stärka skyddet mot sådana äktenskap.

I sitt s k betänkande föreslår Lambertz nu att ett totalförbud mot tvångs- och barnäktenskap införs. Möjligheten för minderåriga personer i Sverige att få ­särskild dispens för att gifta sig ska tas bort.

– Göran Lambertz förslag är en seger för alla de unga i Sverige som lever i rädsla för att giftas bort. Att också möjligheten till dispens försvinner är en tydlig signal om att barn ska få vara barn tills de fyller 18, kommenterar Aleksander ­Gabelic, ordförande i Svenska FN-­förbundet.

– Ett förbud mot barnäktenskap

Det bästa sättet att förebygga barn­ äktenskap är utbildning. Ju längre en flicka går i skolan, desto mer sannolikt är det att hon själv får välja partner och att hon, när hon väl är gift, får möjlighet att fatta egna beslut kring barn­afödande, försörjning och de egna döttrarnas skolgång.

FN-förbundet stödjer projekt som ser till att flickor går kvar i skolan. Bl a stödjer man FN:s befolkningsfond UNFPA och dess arbete mot barnäktenskap i Amhara i norra Etiopien, ett

f­ örbättrar också Sveriges möjligheter att driva frågan internationellt. Varje dag tvingas över 20 000 flickor under 18 år att gifta sig, vilket står i strid med FN:s ­barnkonvention och den allmänna ­deklarationen om de mänskliga ­rättig­heterna, ­fortsätter Gabelic.

KAMPANJ PÅ FACEBOOK FN-förbundet driver sedan hösten 2011 kampanjen Stoppa barnäktenskap! på Facebook. Tanken är att 20 000 personer – samma antal som de flickor under 18 år som gifts bort varje dag – ska gå in och gilla kampanjen.

Många av flickorna är under 15 år. Att giftas bort i så unga år berövar dem deras barndom, blockerar möjligheterna att få en grundläggande utbildning och utsätter många av dem för risker såsom sexuellt utnyttjande, tidiga graviditeter, misshandel, hårt arbete och ofrihet. I rädslan för att giftas bort flyr många unga flickor till städerna, där andra faror ­väntar dem och de bl a riskerar att ­utsättas för trafficking.

Läs mer på www.fn.se/flicka

av de länder som har högst frekvens av barn­ äktenskap i världen. Där projektet ­pågår går tre gånger fler flickor i skolan och 90 procent färre har blivit bortgifta.

Stöd kampanjen genom att: • Gilla Stoppa barnäktenskap! på Facebook.

• Sms:a ordet FLICKA till 72 909 för att ge 50 kronor.

• Ge en gåva till vårt 90-konto: 90 00 79-5.

Världshorisont 2/12

Protestskrivelse till regeringen

Backåkra tvingas stänga E

ÖPPET BREV ”Dag Hammarskjöld är en av de stora svenskarna genom historien. Hans arv lever både i Förenta Nationerna och i samhälls- och kulturlivet i övrigt. Så måste det förbli. Att Dag Hammarskjölds gård Backåkra i Skåne kommer stängas i sommar på grund av ekonomiska problem är därför oacceptabelt” heter det i det ­öppna brevet som undertecknats av FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic, generalsekreterare Linda Nordin Thorslund och Marie-Louise Wentzel, ordförande i Ystad-Österlens FN-förening.

Skånska Backåkra har länge varit en uppskattad utflyktsplats för både svenska och utländska besökare, vackert belägen på böljande kullar vid Österlens kust.

Anläggen består bl a av ett mindre ­museum med Hammarskjölds arbetsrum och en presentation av hans gärning som FN:s generalsekreterare. Varje sommar hålls föredrag kring internationella frågor på gården, något som blivit mycket ­uppskattat. När Backåkra nu stängs – ­åtminstone tills vidare – flyttas sommarens föreläsningar med radioprofilerna Rolf Gustafsson och Cecilia Uddén till Per Helsas gård i Ystad.

BEDRÖVLIGT – Det är bedrövligt att man tvingas stänga gården, säger Marie-Louise ­Wenzel.

Världshorisont 2/12

Foto: FN

Foto: David Dahmén

fter många års svårigheter med att klara underhållet och hålla ­verksamheten igång tvingas Dag Hammarskjölds Backåkra stänga i sommar.

– Vi har helt enkelt inte det kapital som krävs för upprustning av Backåkra och framtida drift av gården, säger Torgny Håstad, ordförande i Svenska Turist­ föreningen (STF), den organisation som Dag Hammarskjöld lät testamentera den anrika semestergården till.

Den här drastiska åtgärden har gjort att ledningen för FN-förbundet och ord­ föranden i Ystad-Österlens FN-förening skrivit ett ”öppet brev” till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, tillförordnade kulturarvschefen Marja-Leena Pilvesmaa och STF, där man kräver att allt ska göras för att rädda Backåkra.

Ekonomiska problem gör att Dag Hammarskjölds gård Backåkra nu kan tvingas stänga. FN-förbundet kräver att regeringen tar ansvar för gården.

Backåkra har tillåtits förfalla de senaste 15 åren och förra sommaren blev det akuta problem med vattenförsörjningen på gården. Till detta kommer fuktskador i grunden och ett tak som måste läggas om, berättar Marie-Louise Wenzel.

Dag Hammarskjöld testamenterade Backåkra till Svenska Turistföreningen där han själv en gång var vice ordförande.

Men testamentet var förbundet med vissa villkor som gjort det svårt att driva och förvalta gården. Hammarskjöld ­accepterade nämligen inte någon kommersiell verksamhet där.

SKAPAT PROBLEM Det här har skapat stora problem för STF som under en lång rad av år fått skjuta till uppemot 400 000 kronor om året för att klara de löpande kostnaderna. 2005 satsade regeringen en miljon kronor på Backåkra i samband med 100-års­firandet av Hammarskjölds födelse. Men det har inte förslagit långt och nu tvingas STF att stänga gården tills vidare. ”Sveriges regering måste nu ta sitt ­ansvar för Backåkra” heter det i det öppna brevet från FN-förbundet där man föreslår att fastigheten överlåts till Statens Fastighetsverk, den myndighet som

Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare 1953-1961.

a­ nsvarar för Sveriges kulturarv. Samtidigt uppmanar man regeringen att försöka hitta intresserade privata finansiärer och att kulturdepartementet, Fastighetsverket och Turistföreningen skjuter till de ­resurser som krävs.

En hel del arbete har redan gjorts för att hitta lösningar. Bland annat diskuteras bildandet av en stiftelse, stödd av utrikesdepartementet, Svenska Akademin, Ystad kommun och STF. Det har också skrivits riksdagsmotioner med krav på statligt ingripande. Samtidigt arbetar STF vidare med att hitta lösningar. Förhoppningen är att kunna förlägga prestigefyllda ­konferenser på gården och därmed få in pengar till gården. Men för det krävs det en ändring i Dag Hammarskjölds ­testamente, en så kallad permutation. n David Dahmén Läs protestskrivelsen på www.fn.se/dag

19

Lyckad insamlin Entreprenörsanda och insamling har på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg visat sig vara en riktigt lyckad kombination. Förra året samlade eleverna in omkring 55 000 kronor varav hälften gick direkt till FN-förbundets skolmatskampanj.

O

– Och när vi marknadsför pantprojekskar Grip, 18, är glad och nöjd.

Elevföreningen Education for life tet kan vi använda oss av det faktum att det kostar två kronor att ge ett fattigt barn (E4l), där han tills nyligen var ett mål mat – samma summa som man ordförande, visar upp strålande resultat i får för en pantflaska. Så vilken tunna man sina olika insamlingsprojekt. Föreningen lägger sin burk i gör verkligen skillnad! är obligatorisk för ekonomieleverna på När Världshorisont besöker Söderslätts­ skolan. I årskurs ett observerar man och funderar på vad man själv vill ha för roll i gymnasiet har treorna på ekonomi­ programmet nyligen lämnat över elev­ den. I årskurs två fasas man in och tar föreningen till tvåorna. Det är med lite över ansvaret för verksamheten. I årskurs blandade känslor, erkänner Oskar: tre lämnar man över till årskursen under – Jag hade gärna haft det för att i stället starta sitt eget här uppdraget ett år till. Jag företag. har en del idéer om hur – Uppdraget i E4l har man skulle kunna utveckla varit jättekul och väldigt de olika delarna ännu mer, utvecklande. Jag har t ex fått så det känns lite jobbigt att lära mig att prata inför folk. lämna över.

Förut var jag nervös när jag – Jag kan definitivt tänka skulle göra det men nu är mig att jobba med den här det bara kul, säger Oskar ”En sak vi har typen av frågor i framtiden. som tar ­studenten i juni. lärt oss är att Barns fattigdom känner jag – Vi har också lärt oss det går att göra starkt för, och som ung är mycket om samarbete: om stor skillnad det lätt att relatera till deras hur man tar diskussioner, med väldigt lite situation. En sak vi har lärt reder ut problem, fördelar oss är att det går att göra arbetsuppgifter och en pengar.” Oskar grip stor skillnad med väldigt lite ­massa andra saker. pengar. Och att fattigdomen i världen skulle gå att utrota om man bara DISCON OCH MATKASSAR bestämde sig för det!

Som styrelseledamot ­tillsammans med fyra andra elever har Oskar haft ett SJÄLVKLART ENGAGEMANG ­övergripande ansvar, t ex för planering Amanda Larsson går också i trean och och ekonomi. Övriga medlemmar har har varit kassör i den tidigare styrelsen. arbetat inom avgränsade insamlings­ Hon har alltid varit intresserad av projekt. En grupp har arrangerat discon ­internationella frågor, så engagemanget i för låg- och mellanstadiebarn. En har ­föreningen har känts självklart för första samarbetat med livsmedelsbutiker och bl a packat matkassar. En tredje grupp har början, säger hon.

Som kassör har hon haft ansvaret för samlat in och pantat burkar och flaskor. att hantera pengarna. Hälften av de – Första gången vår packningsgrupp ­insamlade medlen har gått till SOS var ute blev vi helt chockade – de fick in ­Barnbyar och andra halvan till FN-­ 8 000 kronor! En del av förklaringen var att vi hade valt att komma före en långhelg förbundet och FN:s skolmatsprogram.

– Skolmatsprojektet är väldigt bra då folk handlar mycket, berättar Oskar.

20

e­ ftersom skolmaten motiverar fler barn att gå i skolan, och också gör så att fler föräldrar vill skicka sina barn dit. Att barnen får ett ordentligt mål mat gör ju också att de lättare kan ta till sig undervisningen, säger hon.

För sin egen del tycker hon, precis som Oskar, att arbetet i föreningen varit ­mycket lärorikt.

– Eftersom vi arbetar med projektarbete i praktiken handlar det om många olika ­typer av lärdomar, t ex hur man driver en organisation. Och att insamling inte bara handlar om att be om pengar – man ­måste också bygga upp ett förtroende för sin verksamhet och visa att pengarna går till rätt sak, säger Amanda.

ELDSJÄL OCH LÄRARE Ansvarig lärare och en av eldsjälarna i ­sammanhanget heter Gulsen Usein. Hon brinner själv för en rättvisare värld och har sedan 2007 arbetat målmedvetet för att Världshorisont 2/12

ng

Elever i Trelleborg fixar skolmat i Etiopien Söderslättsgymnasiet i Trelleborg har varit FN-skola sedan konceptet infördes i Sverige 2007. Ekonomieleverna står för insamlingen till FN:s skolmatsprojekt. Övre raden från vänster: Jessica Vorbau, Amanda Larsson, Rebeka Simic, Gulsen Usein (lärare), Julia Svensson, Oskar Grip.

Nedre raden från vänster: Emma Vehmaa Arnberg, Erna Mimic, Emma Andersson, Filloreta Hoxha, ­Madeleine Andersson.

Bjud på skolmat!

Det kostar bara två kronor att bjuda ett barn i Etiopien eller Kambodja på ett mål mat. Sätt in en gåva på pg 90 00 79-5 och ange ”skolmat”. Läs mer på www.fn.se/skolmat

förverkliga konceptet FN-skola på Söder­ slätt. Föreningen E4l startades samma år.

I början var en del elever tveksamma, berättar hon.

– De kunde inte förstå varför de skulle jobba med att samla in pengar till någon annan. Och jag minns en förälder som hörde av sig och frågade varför hans son skulle plocka pantflaskor.

– Jag förklarade att arbetet i E4l handlar om att lära sig omvärldskunskap och om att tillsammans planera, marknadsföra och genomföra projekt. Samtidigt går de pengar som samlas in till att rädda liv. De gör att eleverna även lär sig värdegrund, något som också ingår i läroplanen. Och det är viktigt, för de här eleverna är ­framtidens ledare, säger Gulsen.

Den första tidens tveksamhet finns det nu inte ett spår av. Eleverna vet redan när de börjar på ekonomiprogrammet att de Världshorisont 2/12

kommer att jobba med insamling. Eftersom upplägget också bygger på att de äldre eleverna lär upp de yngre så förmedlas även engagemanget vidare mellan årskullarna.

En annan viktig beståndsdel är den starka betoningen på entreprenörskap.

”Man måste bygga upp ett förtroende och visa att pengarna går till rätt sak.

Amanda Larsson

– I den nya gymnasiereformen är detta begrepp centralt. Men här på Söderslätt har vi redan den betoningen så jag känner inte att det är så mycket som vi behöver ändra på, fortsätter Gulsen och berättar att skolan 2012 utsetts till Årets UF-skola i region Skåne (UF står för Ung Företagsamhet).

Av de 55 000 kronor som Education for

life samlade in under 2011 kom närmare 18 000 kronor från discogruppen. Vad har eleverna gjort för att få in så mycket pengar?

– Knepet är att få ner alla kostnader ­genom att förhandla med olika aktörer och skaffa sponsorer, berättar Emma Andersson, årskurs tre.

FÖRHANDLADe – Vi lyckades förhandla oss till kraftiga rabatter på lokalhyra och musikanläggning. ICA Maxi sponsrade oss med gratis godis och läsk som vi sedan sålde på ­discona. Trelleborgs Allehanda lät oss ­annonsera gratis och vi lyckades även hitta en gratis DJ. Så vi hade ganska låga kostnader samtidigt som vi fick in pengar på inträde och försäljning.

Planering är det överlägset viktigaste för att ro iland med ett lyckat arrangemang, säger Emma vidare.

21

GODA ÄNDAMÅL Att alla insamlade medel går till goda ändamål är en viktig förklaring till att sponsorer och andra aktörer ställer upp och vill bidra. När eleverna varit ute i butiker och packat matkassar har det t ex suttit stora affischer vid ingången som berättat om deras närvaro och vart pengarna går. Det gör att kunderna har en positiv inställning när de möter ungdomarna vid kassan och är generösa med att lämna dricks.

Gulsen Usein

Att eleverna känner en viss stolthet över att gå på en FN-skola märks. ­Gulsen menar att det från skolans sida handlar om en form av kvalitetsstämpel; skolan markerar med FN-certifieringen att man lägger särskild tonvikt på ­kunskaper om omvärlden och globala förhållanden. Insamlingsaktiviteterna sköts av ekonomiprogrammet men alla elever på skolan har möjlighet att delta i FN-rollspel och att aktivera sig i ett mångfaldsprojekt som äger rum i maj.

Något som man ännu inte lyckats med är att arrangera en resa till ­Kassimskolan i Etiopien. Det är dit pengarna till skolmat går via FN:s livsmedelsprogram WFP. ­– Eleverna skulle väldigt gärna vilja göra en sådan resa, men det är komplicerat med både kostnader och för­ säkringsfrågor. Kanske blir det möjligt så småningom, säger Gulsen.

Hallå där!

Foto: AnnaLena Andrews

– Man måste börja flera månader innan, bl a med marknadsföring och med att jaga sponsorer. Vi har varit ute i skolorna och satt upp affischer och informerat barn och lärare. Att annonsera i tidningen i god tid är också jätteviktigt.

– Det har varit jätteroligt. Barnen tycker det är kul att dansa, särskilt när vi har arrangerat olika danslekar med priser. Vi har också haft godisregn och då blir de hysteriskt glada!

Lisa Laskaridis från Nacka FN-förening.

Du har blivit chef för Olof Palme Peace Foundation (OPPF) i New York.

Hur har det gått till?

– Oj, det är en lång historia. Det började med att jag pluggade i Melbourne, ­Australien, och tog min magisterexamen i statskunskap och internationella relationer där. Under studietiden arbetade jag ideellt, dels med flyktingfrågor, Röda Korset Australien, men också för australiensiska FN-förbundet (UNAA). När det blev bestämt att FN:s informations­ avdelning (DPI) skulle hålla sin årliga NGO-konferens i Melbourne så bad de UNAA skicka över två anställda till New York för att hjälpa till att förbereda ­konferensen. Jag blev tillfrågad och ­tackade förstås ja så mellan maj och ­oktober 2010 jobbade jag för DPI, större delen av tiden i New York.

– Under det arbetet fick jag en mängd nya och intressanta kontakter och även ett jobberbjudande från en mindre NGO, vilket i sin tur ledde till min nuvarande anställning som chef för OPPF. Berätta mer om OPPF! – Det är en liten New York-baserad frivillig­organisation med fyra anställda inklusive mig själv. Den grundades av en man från Ghana som var en stor beundrare av Olof Palme och som jag lärde känna när jag jobbade för FN. Idag jobbar OPPF främst med kvinnors och flickors rättigheter. Vi håller just nu på med ett stort projekt som handlar om att bygga ett rehabiliterings- och utbildningscenter i Kenya för kvinnor som är våldsoffer. Vår tanke är att centret även ska byggas som en förebild när det gäller hållbarhet.

– Nyligen har OPPF också etablerat en liten gren i Sverige!

Hur ser en vanlig arbetsvecka ut för dig?

– Jag är både verksamhetschef och OPPF:s representant i FN, så minst en dag i veckan är jag i FN-högkvarteret där jag deltar i olika möten, konferenser,

events o s v. Ibland är jag där som åhörare men ofta handlar det också om att delta, antingen genom att berätta om vår organisation och våra projekt eller om att diskutera frågor som rör hållbar utveckling, kvinno­frågor eller mänskliga rättigheter i allmänhet. När jag inte är på FN jobbar jag en hel del med att skapa medvetenhet och engagemang för de frågor vi jobbar med. I den processen använder jag mig mycket av sociala medier.

Hur ser dina kontakter med Nacka FN-förening ut idag?

– Jag har varit medlem där sedan för­ eningen startade 2007 så den ligger mig varmt om hjärtat. Jag försöker alltid delta så mycket som möjligt. När jag var hemma i höstas var jag med och hjälpte till att starta en ungdomssektion. För mig är det viktigt att engagera sig även på den lokala nivån.

Du fyllde 30 i vintras. Vad har du för råd till ungdomar som drömmer om att få jobba med liknande saker som du själv?

– Att först och främst hitta något som man brinner för och att engagera sig för det genom någon organisation. Var aktiv, nyfiken och lär dig så mycket du kan!

Sedan måste man ha ögonen på skaft och vara på plats när möjligheterna dyker upp. Man måste våga chansa, våga hoppa på saker utan att vara säker på vad det kommer att leda till i slutänden.

Läs mer på http://oppfoundation.org

n Text och foto: AnnaLena Andrews

22

Världshorisont 2/12

Ett år efter den arabiska våren

Kluven inställning i omvärlden hinder för förändring

B

egreppet den arabiska våren beskriver en komplex ­utveckling i nästan 20 länder, alla med egna för­ut­ sättningar. Under den mest intensiva fasen, våren och försommaren 2011, var hela världens uppmärksamhet riktad mot regionen. Även FN:s förmåga att spela en roll i sammanhanget får ­bedömas som varierande. Ett av de redskap man tillgripit är den nya folkrättsliga doktrinen skyldigheten att skydda. Flyg­ förbudszonen över Libyen och säkerhetsrådets resolution 1973, genomröstad i mars 2011 med Arabförbundets medgivande, satte den nya doktrinen och mänsklig säkerhet i centrum. Å andra sidan har sedan dess över 9 000 personer dödats i Syrien utan att omvärlden har kunnat enas om ens vapenembargo eller ekonomiska sanktioner. Inte heller Kofi Annans sexpunktsplan tycks få avsedd verkan.

På utvecklingssidan kan FN-systemet luta sig mot en rad tunga rapporter som förklarar tillståndet i regionen. ”Arab ­Human Development Report” är en skriftserie där oberoende arabiska forskare har försett omvärlden med kunskap om de faktorer som utlöste protestvågen förra våren.

FN-systemet stod även för de första tydliga reaktionerna till förmån för folken i arabvärlden i form av uttalanden från ­människorättskontoret i Genève. Rådet för mänskliga rättigheter tog ett historiskt beslut den 1 mars 2011 när man suspenderade Libyen som en reaktion på Khadaffis våld mot Världshorisont 2/12

Foto: FN/Neeraj Singh

I

början av förra året inleddes den protestvåg i Nordafrika och Mellanöstern som kom att kallas den arabiska våren.

Miljoner människor – unga och gamla, kvinnor och män – reste sig mot odemokratiska regimer för att kräva frihet och mänskliga rättigheter.

Ett år senare kan vi konstatera att resultatet av upproret ­varierar. I några länder har politiska ledare tvingats avgå. I ­andra har man klamrat sig fast vid makten med löften om ­dialog och demokratiska val.

Den arabiska våren är i mångt och mycket en värdemätare inte bara på situationen i de berörda länderna utan också på de internationella relationerna. Att de folkliga kraven ännu inte fått större gensvar väcker frågor om de politiska, militära och ­ekonomiska kontakter som länge har bundit samman ­odemokratiska regimer i Nordafrika och Mellanöstern med demokratier i västvärlden. Också Ryssland och Kina, länder som sedan några år söker en mer aktiv FN-roll, har haft ett stort inflytande över utvecklingen.

Att omvärldens reaktioner på de folkliga protesterna i ­arabvärlden var båda sena och vaga torde vara oomtvistat vid det här laget. EU och USA hade märkvärdigt svårt att ställa sig bakom kraven på demokratisering. Här hemma minns vi ­utrikesminister Carl Bildts ovilja att ta ställning för civil­ befolkningen i Libyen trots rapporter om dödsskjutningar.

Ledaren för FN:s observatörer i Syrien Ahmed Himmiche (i mitten) omringas av invånare när han och hans team rör sig i staden Homs.

den egna befolkningen. Såväl FN-chefen Ban Ki-moon som MR-­kommissarien Navi Pillay har fortsatt att uppmärksamma ­omvärlden på våld och övergrepp sedan dess.

A

tt få gehör för krav på demokratisering har dock visat sig vara svårt. Ett år efter den arabiska våren är det ­mesta sig likt. De val som har hållits har inneburit framgångar för religiöst präglade partier och rörelser. Hoppet om en förbättrad situation och chans till delaktighet för ­arabvärldens kvinnor har i stor utsträckning kommit på skam.

Etniska och religiösa minoriteter lever fortfarande under hot om våld och övergrepp. De två ockupationsmakterna i regionen, Israel och Marocko, håller fortfarande de palestinska områdena respektive Västsahara i ett järngrepp.

Sveriges regering har tagit på sig uppdraget att agera främjare av den gränslösa informationsteknologin som verktyg för ­frihetsrörelser i arabvärlden. Det är ett utmärkt initiativ. Sam­ tidigt har vårens politiska debatt präglats av Sveriges militära samarbete med Saudiarabien, ett land som spelar en stor roll i regionen och självt ofta står som exempel på massivt förtryck, inte minst mot kvinnorna. Den svenska hållningen tjänar väl som illustration till den ambivalens som präglar EU:s och den övriga omvärldens inställning till verklig förändring i arabvärlden. n Pekka Johansson, pressekreterare vid Svenska FN-förbundet 23

str i k t ö re n i n g ar o c h d i A k t i v i t e t e r i FN - f

Foto: Timas Photo

Färre minor tack vare Nordanstigs FN-förening

Medborgarförslag påverkar lokal politik

Hur såg förslaget ut?

– Jag föreslog att kommunfullmäktige i Uddevalla kommun årligen ska tillägna det sammanträde som äger rum närmast FN-dagen åt internationella frågor. Ett sådant sammanträde blir ett tillfälle att visa upp det engagemang som finns

inom kommunen, både hos ideella ­föreningar och enskilda medborgare.

Studiecirkel om mänskliga rättigheter

Har du tips på hur man kan följa upp ett inlämnat förslag?

– Det är viktigt att kontakta de ­kommunpolitiker man vet är intresserade av FN och internationella frågor, så att de i förväg blir engagerade i förslaget.

Som förslagsgivare har man även rätt att närvara och yttra sig vid det samman­ träde som ska fatta beslutet.

Medlemmar i Gävle FN-förening och andra intresserade går en studiecirkel om mänskliga rättigheter. Studiematerial har bl a varit en deckare av Karin Alfredsson som handlar om kvinnors och flickors rättigheter i olika länder. Deltagarna har fått se Teater Fryshusets uppsättning av “Hatets röst”. Sedan har de gästats av föreläsare som Pernilla Spåls från Rädda Barnen och Inger Schörling, före detta EU-parlamentariker.

Varför vill du tipsa andra FN-föreningar om möjligheten?

– Att FN-föreningar deltar i kommunfullmäktige och får samordna internationella inslag ger goodwill för oss. Vi har möjlighet att använda tillfället för att nå politiker och andra kommuninvånare med våra viktiga budskap. Förhoppningen är att fler engagerar sig i internationella frågor och i FN-föreningarna.

Foto: Privat

Hur kom du på idén att använda dig av medborgarförslag?

– Jag besökte Kungälvs kommunfullmäktige som årligen har ett sammanträde med internationellt tema. Några ung­ domar från Kungälv fick då tillfälle att presentera lärdomar från sitt internationella arbete. Det skapade en otroligt fin känsla av solidaritet och internationell gemenskap. Jag tänkte då ”Varför inte ha samma upplägg i andra kommuner?”. För att få kommunfullmäktige att skapa ett sådant arrangemang behövs ett beslutsunderlag. Därför beslutade jag mig för att lämna in ett medborgarförslag om detta.

Just nu pågår en kampanj i Nordanstigs FN-förening för att få in pengar till ­minröjning. I maj förra året bildades FN-föreningen och detta är deras första kampanj. På bara fyra veckor skänkte Nordanstigsborna 3 000 kronor.

– Kampanjen kommer att pågå hela ­våren, berättar Lennart Andersson, ­ordförande i FN-föreningen.

– När så många riskerar att mista ben och armar kan väl jag lägga ett par ­timmar i veckan av mitt bekväma liv för deras skull.

Den nya styrelsen för Jönköpings läns FN-distrikt.

Foto: Mats Sjögren

Jönköpings läns FN-distrikt ser fram emot sommarens kongress FN-förbundets ordförande på besök i Blekinge Inför en kommande satsning från föreningarna i Blekinge FN-distrikt i syfte att stärka FN-rörelsen i regionen fick de besök av FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic. Dagen inleddes med ett besök på flygflottiljen i Kallinge där möjligheten att värva medlemmar ur Fredsbaskrarna och veterangrupper diskuterades. På eftermiddagen föreläste Aleksander på en gymnasieskola om läget i Syrien och därefter deltog han på ett möte med distriktet.

– Aleksander gav oss inspiration och mod inför denna satsning som vi nu ämnar söka bidrag för, säger Mats Sjögren, ordförande i Blekinge FN-distrikt.

24

När Jönköpings läns FN-distrikt hade års­ möte såg de tillbaka på året som gått. En höjdpunkt var att de för fjärde året i rad ­deltagit i en skördefest på Visingsö. Under året har distriktet även samlat in en rejäl summa till kampanjen ”Skolmat blir kunskap”. Att FN-förbundets kongress 2012 kommer att hållas i Jönköping i sommar var något som styrelsen lyfte fram som mycket positivt och något de ser fram emot.

Världshorisont 2/12

Foto: Privat

Ulla-Britt Davidsson köper lotter av ­Marianne Andersson och vinner rättvisemärkt kaffe.

Lotter till stöd för Flicka

Foto: Madeleine Jonsson

Foto: Jerry Nilsson

Vårgårda FN-förening sålde lotter och informerade om FN vid Näringslivs- och föreningsmässan i Vårgårda under en helg i april. Lottförsäljningen var till ­förmån för kampanjen Flicka.

Temadag om Sverige och världen

Världsbutik i Laholm stödjer små producenter Laholms FN-förening bedriver en Världsbutik som i vår fått nytt utseende.

Trots en regnig dag vid invigningen kom det en hel del nyfikna och fikasugna besökare. De bjöds på smakprov av choklad, kaffe, te och scones med ­hallonchokladmarmelad.

Världsbutiken är en del av Fair Traderörelsen som länge har arbetat för att öka

medvetenheten om arbetsvillkoren för producenter runt om i världen.

– Genom att sälja deras varor och informera om handelsvillkoren har vår FN-förening bidragit till att förbättra den ekonomiska och sociala situationen för små producenter runt om i världen, ­säger Bodil Wiktorsson Bengtsson, ­ordförande i Laholms FN-förening.

Internationella kvinnodagen Den 8 mars uppmärksam­mades internationella kvinnodagen i Värnamo.

Värnamo FN-förening var en av arrangörerna och de samlade in 1 800 kronor till kampanjen Flicka.

Världshorisont 2/12

Den 31 mars anordnade Norrbottens FN-distrikt en temadag under ­rubriken ”Sverige i världen – ­världen i Sverige” för 26 deltagare. En ­föreläsning om Libyeninsatsen hölls av Richard Kant från Norrbottens flygflottilj och FN-förbundets ­ordförande Aleksander Gabelic ­medverkade.

– Aleksander gav oss god kunskap om den arabiska våren, begreppet­ skyldighet att skydda och den bekymmersamma situationen i Syrien, säger Anette Garney, ­ordförande för Norrbottens FN-­ distrikt. Därefter informerade­ ­Angelica Olsson, ­Bodens FN-­ förening, om samarbetet mellan ­Norge, Ryssland, Grönland och ­Kanada vad gäller gas och ­oljetillgångar i Barentsregionen.

Anette Garney, ordförande ­Norrbottens FN-distrikt

i str i k t ö re n i n g ar o c h - d A k t i v i teter i FN - f r@fn.se.

fn.se, eva.brattande25 ttander. E-post: anita.seidel@ Bra Eva och el eid ta S Ani r: och 08-462 25 62 (Eva).

Redaktöre ­Telefon: 08-462 25 53 (Anita)

Lidköpings FN-förening har gästats av Christoffer Burnett-Cargill, generalsekreterare för Svenska Freds. Hans föredrag handlade om situationen i Nordafrika och Mellan­ östern efter den arabiska våren. Trots mycket våld, underliggande konflikter och intressen som drar åt olika håll såg han ändå ett hopp med alla ungdomar som ställer upp och vill förändra sina samhällen. Det omvärlden kan hjälpa till med enligt honom är att stödja fredsföreningar och det civila samhället, bidra med hjälp till författningsskrivande och bygga institutioner. Det gäller att skapa handelsförbindelser och att inte exportera vapen till stater i området.

Kerstin Högsborn, Lidköpings FN-förening

Stockholms FN-förening lyfter fram Skyldighet att skydda Just nu arbetar Stockholms FN-­ förening med ett projekt om ­Skyldighet att skydda. Syftet är att öka förståelsen för denna princip och belysa de positiva samt de mer problematiska delar som ingår.

Synpunkter från experter inom området, bl a från Hans Corell och Pierre Schori, kommer att sammanställas i en folder som ska distribueras vid olika sammanhang. Slutligen ska projektet mynna ut i ett seminarium som hålls efter sommaren där föreningens medlemmar får ­möjlighet att ta del av resultatet.

Stämningsfull avtackning av veteraner Västmanlands läns FN-distrikts årsmöte blev i år extra speciellt med avtackning av tre veteraner som ­beslutat sig för att avstå från att ställa upp till omval. Avtackningen gällde ordföranden Nelly Björklund, kassören Eva Lind samt revisorn Filip Öhman.

Tillsammans representerade de tre avgående ledamöterna nittio års ­erfarenhet av arbete inom den

s­ venska FN-rörelsen. Som tack fick de ta emot blommor, diplom och presenter. Kvällen avslutades med kaffe och smörgås i den goda samvarons tecken och med en stämningsfull och vacker körsång. Med levande ljus på flygeln och en härlig stämning i salen, välsmakande kaffe och vackra sånger med internationell prägel avslutades årsmötet och en epok var till ända.

Bok sätter Västsahara i fokus I Torsby FN-förening fortsätter arbetet till stöd för Västsahara. I mars hade föreningen besök av Monica Zak vars bok ”Pojken som levde med strutsar” nu är översatt till arabiska. En intresserad allmänhet och högstadieskolans elever i Torsby fick träffa författaren och ta del av hennes berättelse.

Besök av Jan Eliasson Jan Eliasson talade vid Älvsborgs FN-­ distrikts årsmöte, något som lockade 200 åhörare. I sommar tillträder Eliasson sin tjänst som FN:s vice generalsekreterare och han hade mycket att dela med sig av.

Foto: Anders Lindblom

Föreläsning om arabiska våren

Fayad El-Natour, nyvald ordförande Västmanlands läns FN-distrikt och Nelly Björklund, tidigare ordförande Västmanlands läns FN-distrikt.

Anslagstavlan Information från Svenska FN-förbuNDet

s­ Nya millenniemål ambassadörer tt 19 nya

r nu få FN-förbundet ha bassadörer i ­millenniemålsam De kommer att år.

6 -2 ­åldrarna 18 att ni. ­Uppdraget är utbildas 2-3 ju och a lig ro , ta an ss tre göra trevliga, in m so r te nda aktivite kanske annorlu ” et ttn va på ngar ger så många ”ri a en är att berörd nk Ta . igt öjl m som h -föreningar oc FN-distrikt, FN s ska ingå en allian na er ör ­ambassad

n. åle em ni en ill till förmån för m enniemåls­ 2012 års mill er är: ambassadör lmstad Ayat Alkabi, Ha , Örebro ein ss Bozang Hu , Uddevalla hi tta Fa h Farzane Nacka Hanna Hansson, kilstuna Es , rim Hamoar Ka ockholm St , ni ha hg De Lawen Boo jölts Lisa Ageman, Sa nd Lu , Maja Jonson t, Stockholm Marcus Morfeld lagh, Växjö Mona Sabet Mot Hedekas , on Natasha Olss , Växjö öm str rg Pernilla Be valla de Ud , m hi ra Ib Sara 26

Var med i kampanjen mot barnäktenskap!

Nominera Årets FN-vän och Årets FN-supporter!

I samband med att regeringen Den 13 augusti är sista ­kommer att lägga fram en proposition dag för nomineringar. om en ny lagstiftning mot barn­ Läs mer under ”Nyheter” äktenskap i Sverige, fokuserar på www.fn.se FN-förbundet i maj på ­problematiken med ­barn­äktenskap.

Hjälp oss att rekrytera fler ­medlemmar till Svenska FN-för bundet Facebook-­gruppen söker prakti ­kanter till ”Stoppa barn­ Georgien och äktenskap” Armenien Svenska FN-förb eller ­kontakta undet söker två un ga medlemmar som solveig.berntsen@fn.se vill göra internatio nell praktik i Georgien om du vill engagera eller Armenien m ed dig på annat sätt. start i augusti. So m praktikant blir din uppgift att tillsam mans med deras FNförbund planera, administrera och ­genomföra olika aktiviteter med fok us på ungas deltaga nde. Praktiken om fattar sex månader vara v fyra tillbringas ­utomlands. En m indre ersättning ut går.

För att söka ska du vara mellan 20-3 0 år. Ansök senast 31 maj. Läs mer om hur på www.fn.se .

Höstens FN-ABC-kurser •1 3 september, A-kurs om FN

på ett övergripande plan i Stockholm

• 14 september, B-kurs om

­mänskliga rättigheter i Malmö

• 26 oktober, A-kurs om FN

på ett övergripande plan i Umeå

• 28 oktober - 2 november,

C-kurs med studiebesök i Genève

• 10 november, B-kurs om

­utvecklingsfrågor i Stockholm

•2 3 november, B-kurs om ­freds­frågor i Göteborg

•1 december, B-kurs om fredsfrågor i Stockholm

•8 december, A-kurs om FN

på ett övergripande plan i Malmö

Läs mer och anmäl dig på www.fn.se/utbildning

Världshorisont 2/12

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

F

Hållbar utveckling kräver samsyn kring miljö och utveckling N-konferensen i Rio de Janeiro 1992 blev en

stor framgång med fokus på miljö- och utvecklingsfrågor.

Agenda 21 antogs och blev ett exempel på vad ett FN-beslut kan ha för betydelse på ett lokalt plan. Arbetet involverade föreningar, företag och kommuner.

Jag var själv i Rio som ungdomsrepresentant och minns hur det pågick ett ställningskrig mellan miljöförkämpar och de som hävdade att fattigdomsbekämpning och utvecklingsfrågor var viktigast. Det är en debatt som inte leder framåt.

Världen har tack och lov kommit längre sedan dess med bl a millenniemålen och ett mer fokuserat klimatarbete.

Inför FN-konferensen i juni, Rio+20, finns en tydlig agenda för en grön ekonomi. Men frågorna kring vad hållbar utveckling är och hur arbetet ska se ut på bästa sätt svävar fortfarande i luften. Jordens resurser är ändliga och kräver ett politiskt ­ansvarstagande.

Parallellt med det kommande FN-mötet diskuteras nu vad som kommer ske med millenniemålen efter 2015. FN har ofta ­kritiserats för dålig samordning mellan olika organ och ­program. Arbetet med att leverera mer samordnat i fält är rätt väg att gå. Men det är också viktigt att man på mellanstatlig nivå vet vad som är vad. Det ansvaret ligger på medlems­

staternas regeringar. Något som skulle kunna underlätta ett sådant arbete vore att FN:s miljöprogram, UNEP, omvandlas till ett fackorgan.

Frivilligorganisationer och företag är viktiga i omställnings­ arbetet för en hållbar utveckling. Grön ekonomi som är ­konferensens mantra är bra och ger nya möjligheter för småföretagare att bli en viktig del av länders utveckling grundat på ett hållbart tänkande. De vackra orden i Rio måste omvandlas till praktisk mening på lokal nivå precis som Agenda 21.

Det finns spännande tankar om att ersätta millenniemålen med hållbarhetsmål, sustainable development goals, SDG:s.

Min förhoppning är att detta ska finnas med i slutdokumentet från Rio. Många befarar att mötet i Rio inte kommer bli en framgång.

Själv tror jag att det kan bli ett avstamp för att finna nya sätt att mäta hållbar utveckling. Om det ska lyckas måste vi alla hjälpa till och uppmuntra en samsyn kring miljö och hållbar utveckling. En bra början är att våra egna ministrar inklusive finansministern har ett gemensamt fokus. Politiskt ledarskap behövs både i Sverige och i andra länder för att mötet Rio ska bli ­positivt och leda framåt.

Foto: FN/Bernardino Soares

Nästa nummer … kommer ut den 25 september och ska handla om FN:s fältarbete.

Ban Ki-moon och New York i all ära men det är ute i världens alla länder som merparten av FN:s arbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter genomförs i praktiken. FN bedriver verksamhet i så gott som alla länder och dess arbete i fält spänner över ett brett spann av frågor. Det kan vara allt ifrån akuta insatser i samband med katastrofer och konflikter till långsiktiga projekt som rör jordbruksutveckling, utbildning, hälsa, fredsbyggande, kvinnors rättigheter och mycket, mycket mer.

Världshorisont 2/12

Hur går fältarbetet till i praktiken och hur finansieras det? Det är ett par av de frågor som vi belyser i nästa nummer av Världshorisont.

Självklart besöker vi också människor som jobbar för FN ute i fält.

Beställ gärna extra exemplar av temanumret om FN:s fältarbete, där vi även rapporterar från FNförbundets kongress i Jönköping. Se www.fn.se/ varldshorisont eller mejla varldshorisont@fn.se.

27

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 POSTTIDNING B 104 65 Stockholm Avsändare Svenska FN-förbundet Begr. eftersändning Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

För många barn är bröllop inte en lek.

Hjälp oss att stoppa barnäktenskap.

Varje dag blir 20 000 flickor under 18 år bortgifta mot sin vilja. Det sker över hela världen, även i Sverige. Den 24 maj presenterades ett förslag om att totalförbjuda barn- och tvångsäktenskap i Sverige. Stöd vår kampanj för att stoppa barnäktenskap – här hemma och i resten av världen!

1 2 3

Gilla Stoppa barnäktenskap på Facebook!

Sms:a ordet FLICKA till 72 909 för att ge 50 kronor!

Ge en gåva till pg 90 00 79-5!

Insamlingen granskas av Svensk Insamlingskontroll.

www.fn.se