Världshorisont nr 2/10, tema Svensk FN-politik

Utges av Svenska FN-förbundet

Svensk FN-politik

2/2010

Gammal vänskap, nya allianser Carl Bildt och Urban Ahlin gör upp om FN sidan 10 Hon är FN-förbundets nya generalsekreterare sidan 19 Historisk granskning av Sverige i MR-rådet sidan 21

FN-NOTISER Foto: FN/Mark Garten

Ann-Marie Orler är ny chef för FN:s polisstyrka.

Svenska ny chef för FN:s poliser Ännu en svenska har fått ett toppjobb i FN. I mars tillkännagavs att Ann-Marie Orler, tidigare bl a länspolismästare i Västmanland och chef för svenska Amnesty, har utsetts till ny chef för FN:s poliser.

Orler har arbetat på FN-högkvarteret som polisrådgivare sedan 2008. Hon har även arbetat med polisutbildning och mänskliga rättigheter för Europarådet. Hon blir nu chef över 13 000 poliser från 90 länder i fredsoperationer runt om i världen.

En av hennes prioriteringar blir att öka andelen kvinnor i polisstyrkan. För närvarande är sex procent av FN:s poliser kvinnor.

Förberedelser för COP16 igång I april hölls det första officiella FN-mötet i klimatfrågan efter COP15 i Köpenhamn i december. Mötet, som hölls i Bonn, Tyskland, enades om att ytterligare två veckolånga förberedelsemöten ska äga rum mellan den 11 juni och den 29 november då

2

Ban oroad över fortsatt miljöförstöring FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon uttryckte stor oro över bristande framsteg när den årliga sessionen av kommissionen för hållbar utveckling (CSD) avslutades i New York den 14 maj. ”Få av de utmaningar som identifierades på världstoppmötet om hållbar utveckling i Rio 1992 har fått adekvat uppföljning, och nya utmaningar har tillkommit och framstår som alltmer brådskande”, sa Ban. Han uppmanade till förnyad solidaritet och kreativitet när det gäller hållbar utveckling. 2012 ska en uppföljningskonferens, ”Rio+20”, hållas i Brasilien i syfte att förnya ansträngningarna att skydda jordens natur och ekosystem.

FN varnar för tillbakadragande från Kongo FN börjar troligen dra tillbaka sina fredsbevarande styrkor från Demokratiska republiken Kongo redan i juni, på begäran av regeringen där. Styrkan i Kongo, MONUC, är med sina ca 20 700 militärer Foto: FN

UNMIT kvar i Östtimor till 2012 FN:s säkerhetsråd har beslutat att förlänga mandatet för UNMIT, den FNmission som arbetar för fred, stabilitet och utveckling i Östtimor (Timor-Leste), till februari 2011. För närvarande består styrkan av ca 1 500 poliser från närmare 40 länder. Inga nedskärningar planeras under 2010 men under nästa år kommer en nedtrappning att inledas med sikte på att UNMIT ska avslutas 2012.

Ameerah Haq, generalsekreterarens särskilde representant för Östtimor samt chef för UNMIT, framhåller att Östtimors långsiktiga säkerhet och stabilitet är beroende av en professionell och opartisk nationell polisstyrka, något som UNMIT arbetar med, liksom att öka allmänhetens förtroende för den nya polisstyrkan.

det är dags för COP16 i Cancun, Mexiko. Ett andra förberedelsemöte i Bonn var redan planerat till den 31 maj-11 juni.

Avgående klimatchefen Yvo de Boer sa i en kommentar att FN:s konferens om klimatförändringar i Cancun måste göra det som Köpenhamn inte lyckades med: enas om en fungerande arkitektur för verkställande så att åtgärder mot klimathotet kan komma igång jorden runt. Slutresultatet av COP15 i Köpenhamn var en icke bindande överenskommelse, Copenhagen Accord, som 117 länder idag har anslutit sig till.

En soldat från FN:s fredsbevarande styrka MONUC tröstar ett barn i Bunia, Demokratiska Republiken Kongo.

och poliser världens största FN-styrka.

Till augusti 2011 vill den kongolesiska regeringen att hela FN-styrkan är borta, något som man från FN-håll ställer sig mycket kritiskt till. John Holmes, undergeneralsekreterare och chef för FN:s humanitära insatser, besökte i maj landet och betonade då vikten av att MONUC får fortsatt mandat att verka i Kongo: ”De humanitära konsekvenserna av ett framtida tillbakadragande av MONUC måste beaktas till fullo i diskussionerna mellan sekretariatet, säkerhetsrådet och Kongos regering. Vi befarar att ett förhastat eller illa planerat tillbakadragande, i de områden där det är fortsatt oroligt och där de humanitära behoven är stora, skulle få stora konsekvenser”, varnade Holmes.

Världsbanken öppnar databaser Världsbanken tillkännagav i april att alla dess databaser med statistik nu görs tillgängliga för omvärlden. I sitt pressmeddelande skriver Världsbanken att transparens och ansvar är nödvändigt för utveckling. Den inbjuder världssamfundet att använda statistiken för att skapa nya metoder och lösningar i syfte att hjälpa fattiga människor i utvecklingsländer.

Statistiken kommer att finnas lätt tillgänglig och gratis på arabiska, franska, spanska och engelska på den nya webbsidan data.worldbank.org.

Nyheten emottogs med stor glädje bl a av den svenske medicinprofessorn och årets FN-vän 2005, Hans Rosling, som kämpat i åratal för att Världsbanken ska göra sin statistik tillgänglig.

FN och Seychellerna samarbetar mot pirater Seychellerna är, med sitt ensliga läge utanför Afrikas kust, hårt utsatt för piratverksamhet. Nu startar landet med hjälp av FN och EU ett centrum för att ställa pirater inför rätta. Centret kommer att hantera pirater som gripits av EU:s piratbekämpningsstyrka NAVFOR. Landets regering samarbetar även med FN:s kontor mot droger och brottslighet, UNODC, under uppbyggnaden av verksamheten.

Anthony Lake ny Unicef-chef Anthony Lake från USA är sedan 1 maj ny chef för Unicef efter Ann Veneman. Lake har arbetat med internationella frågor i olika positioner i över 45 år, bl a som nationell säkerhetsrådgivare åt Bill Clinton under dennes tid som president.

Världshorisont 2/10

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Thorslund Layout: Ambition Tryckeri: Printcenter Annonser: Display. Kontakta Lisa Ljadas, 090- 71 15 00 eller lisa. ljadas@display-umea.se För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin.

Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

Utges av Svenska FN-förbundet

Svensk FN-politik

Omslagsfoto nr 2/10: Lucky Look/Alf Jönsson

I

september är det val till riksdagen och för varje vecka som går stiger temperaturen i den svenska politiska debatten. Som vanligt handlar det till största delen om skatterna, jobben, vården och skolan. Utrikespolitik och internationella förhållanden debatteras mer undantagsvis. Med detta temanummer om svensk FN-politik vill Världshorisont lyfta fram några frågeställningar som rör FN och globala frågor.

En slutsats efter arbetet med denna tidning är att FN tappar mark i den svenska diskussionen, samtidigt som det talas alltmer om EU. Själva begreppet, FN-politik, kanske till och med är på utgående. Men är det skillnad på FN-engagemanget i Sverige beroende på vilken färg den politiska ledningen har? Och hur har den svenska relationen till FN förändrats över tid? Kring detta kretsar den inledande texten.

På sidorna 10-11 står de politiska blockens två huvudmotståndare, Carl Bildt och Urban Ahlin, öga mot öga. Frågan är hur de ser på FN och vilken FN-politik de vill driva under de kommande fyra åren. Deras personliga tankar kring FN och det globala samarbetet är intressant läsning. Vilken funktion vill vi att FN ska fylla och vilken roll bör Sverige spela?

Vidare har vi mejlat ett par frågor om FN-reformer till de sju politiska partierna i riksdagen, något som resulterat i rutmönstret på sidan 12. Vi har också jämfört de två blockens politik i tre för FNrörelsen viktiga sakfrågor. Även andra halvan av tidningen innehåller spännande material.

Lena Lid Andersson har t ex skrivit en avhandling där hon studerar ledaregenskaperna hos FN:s generalsekreterare. Själv hoppas hon att en karismatisk kvinna får ta över 2012 efter Ban Ki-moon, och menar att det är en trovärdighetsfråga för FN att man efter 67 år och åtta män äntligen vågar bryta trenden.

Intressant nog har Svenska FN-förbundet i dagarna fått sin första kvinnliga generalsekreterare någonsin. Hon porträtteras på sidan 19.

På MR-området (mänskliga rättigheter) har det i dagarna skrivits svensk historia. Den sjunde maj granskades Sverige för första gången genom den s k UPR-mekanismen. Det innebär att Sveriges agerande granskades i fråga om alla MR-åtaganden som svenska regeringar har gjort i FN. Läs mer om detta på sidan 21.

För övrigt har undertecknad börjat twittra. Följ gärna arbetet med Världshorisont på twitter.com/varldshorisont.

2/2010

Gammal vänskap, nya allianser Carl Bildt och Urban Ahlin gör upp om FN sidan 10 Hon är FN-förbundets nya generalsekreterare sidan 19 Historisk granskning av Sverige i MR-rådet sidan 21

Vad har valet i Sverige med FN att göra?

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

INNEHÅLL FN-förbundets nya generalhar minskat i betydelse i svensk sekreterare Linda Nordin Thorslund. enligt flera bedömare.

4 FNpolitik, 19 Möt Hur skiljer sig de två politiska behåller insamlingskampanjen Röj-en-mina.

7 blocken åt i tre FN-relaterade frågor? 20 FN-förbundet händelse när Sverige Ahlin mot Carl Bildt – vem har 8 Urban 21 Historisk UPR-granskades för första gången. bäst FN-politik?

Hammarskjöld i fokus i ny och FN är ämnet för 22 Dag 13 Sverige svensk avhandling om retorik.

Världshorisonts fyrsidiga faktablad.

SVENSK FN-POLITIK Foto: Lucky Look/Alamy

Svenska FN-soldater i södra Libanon tillhörande UNIFIL (United Nations Interim Force in Lebanon). UNIFIL har varit på plats i Libanon sedan 1978.

”Sverige idag

en väststat som andra”

Sverige har under senare år i FN och i världspolitiken utvecklats till en väststat som andra. I den svenska politiken har FN minskat i betydelse parallellt med att EU alltmer framstått som den centrala utrikespolitiska arenan. Det menar flera bedömare som Världshorisont talat med.

Men på Utrikesdepartementet vill man inte kännas vid den bilden. Det svenska stödet för FN har över tiden varit konstant och är oförändrat starkt, trots att EU blivit en hörnsten i svensk utrikespolitik, säger man.

4

I

entrén till Arvfurstens palats, där Utrikesdepartementet huserar, står ett fanställ med två flaggor: Sveriges och EU:s.

Medan jag väntar på att bli insläppt och få träffa kabinettssekreterare Frank Belfrage betraktar jag flaggorna och grunnar över hur det såg ut här i entrén under Olof Palmes dagar. Fanns det då möjligtvis en FN-flagga någonstans?

Några dagar tidigare har jag träffat Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Hans bild av Sveriges relation till FN över några decennier är tydlig.

– Under det kalla kriget, och särskilt under den aktiva utrikespolitiken under Olof Palmes år, var Sverige en väldigt självständig röst i världspolitiken. I FN:s generalförsamling röstade Sverige ofta tvärt emot de övriga väststaterna och i stället tillsammans med tredje världens stater. Men efter det kalla krigets slut, och särskilt efter det svenska EU-medlemsskapet, har bilden

förändrats. Nu röstar man som de andra EU-staterna gör, säger Ulf Bjereld.

– Folk talar mindre om FN, också, än vad man gjorde tidigare. Ett uttryck för att FN blivit mindre relevant i den svenska politiken är också att inte så många skriver om svensk FN-politik längre.

Däremot finns det väldigt många som skriver om svensk EU-politik. Så innehållsligt i FN har vi blivit en väststat som andra och till formen har FN en mindre framträdande plats i den svenska utrikespolitiken idag jämfört med tidigare.

HAR MINSKAT GRADVIS Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala Universitet, ger en liknande bild av den långsiktiga utvecklingen. FN:s roll och betydelse i svensk politik har minskat gradvis sedan kalla kriget, säger hon, och mycket kraft verkar ha gått över till EU-arbetet.

– Det är en förändring som man kan se

Världshorisont 2/10

SVENSK FN-POLITIK

ETT GOTT NAMN När det gäller Sveriges relation till FN i dagsläget är Dorrit Alopaeus-Ståhl och övriga bedömare överens om att Sverige fortfarande har ett gott namn i FN. I förhållande till vår storlek bidrar vi med mycket stora resurser till FN, både ekonomiskt och politiskt/diplomatiskt, och i de flesta avseenden håller vi fortfarande folkrätten högt.

– En stor del av FN betraktar Sverige som en god och generös givare, som en idérik stöttepelare. Sverige har verkligen kämpat för att det ska finnas ett engagemang i FN-arbetet – att FN inte bara ska ses som en diskussionsklubb, utan att man verkligen ska åstadkomma förändOLIKA ARENOR ringar på marken, säger Dorrit Alopaeus- – Jag tycker inte man ska jämföra på det Ståhl. sättet, det är olika spår. Det finns olika – Men jag tror att det finns en viss otålighet från vissa delar av FN-systemet. Man vill att Sverige ska fortsätta att vara engagerat i alla delar av verksamheten, medan framförallt den nuvarande svenska regeringen har valt att koncentrera sig på vissa områden och frågor. EU-anknytningen är också tydligare hos den nuvarande svenska regeringen än tidigare, fortsätter hon.

– Vi talar idag om att vi är en del Inger Österdahl Dorrit Alopaeus-Ståhl av EU och att EU har en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som vi försöker påverka. Startsträckan från att vi blev EU-medlemmar till att bli en aktiv medlem har varit lång, men idag är vi där.

TILLBAKAVISAR BESTÄMT Frank Belfrage är kabinettssekreterare på UD sedan regeringen Reinfeldt tillträdde 2006. Som sådan tillhör han departementets politiska ledning och

Ulf Bjereld

Foto: Pawel Flato

Världshorisont 2/10

är utrikesministerns närmaste man. Den inledande långsiktiga bilden av ett FN som minskar i betydelse i svensk politik, medan EU vinner mark, tillbakavisar han bestämt.

– Det svenska stödet för FN har över tiden varit konstant, vi har hela tiden ansträngt oss för att driva utvecklingen framåt. Och när vi har sett tillkortakommanden har vi drivit reform- och effektiviseringstankar för att bidra till att göra FN bättre.

Det som har förändrats över decennierna är naturligtvis världsläget. Det är klart att det funnits perioder där FN-insatserna varit särskilt viktiga och andra år då de spelat mindre roll, säger han.

– Relationen mellan Sverige och FN är i dagsläget utmärkt och karaktäriseras av ett starkt och intensivt engagemang på en lång rad områden. Vi ger t ex mycket stora bidrag till FN:s olika hjälporgan, vi gjorde en enorm ansträngning med FN:s stora Irakkonferens i Sverige 2008 och vi ger ett starkt stöd när det gäller FN:s agerande i Afghanistan och på Cypern.

Att EU alltmer skulle ha tagit över rollen som den viktigare arenan för Sverige och svensk utrikespolitik vill han heller inte hålla med om.

Foto: Leif Kullberg

ROMANTISERAD BILD Dorrit Alopaeus-Ståhl har under många år arbetet på Utrikesdepartementet med olika FN-relaterade frågor men är för närvarande utlånad till Dag Hammarskjöldfonden i Uppsala där hon är ”Senior Coordinator”. Hon vänder sig emot den lite romantiserade bilden av ett Sverige som tidigare stått upp för de fattiga och svaga.

– Jag hör båda synpunkterna: att EUmedlemsskapet ökat Sveriges inflytande och att Sveriges röst i världen hörs svagare idag. Ibland träffar jag personer från andra delar av världen som säger att ”vi känner inte igen Sverige, vi trodde Sverige var annorlunda”. Men kanske kommer

de från länder som tidigare fått ett alltför okritiskt stöd av Sverige, säger hon.

– Jag menar att Sverige genom åren blivit mycket smickrat av att folk tycker att vi är goda och rättfärdiga, samtidigt som vi fått mycket lite igen för det vi gjort.

Det har visat sig svårt att skapa allianser med dem som smickrat oss, för när det kommit till kritan har de i FN hållit ihop inom sina grupper. Så då har det blivit naturligt för oss att vända oss till vår egen grupp, EU, och att där försöka få gehör för våra synpunkter, säger hon.

Foto: FN

oberoende av vilken regering som Sverige för tillfället haft. Samtidigt finns det en skillnad mellan den politiska nivån och tjänstemännen inom UD. Hos tjänstemännen har nog engagemanget varit mer konstant, men ser man på den politiska retoriken så är relationen till FN svalare idag än tidigare, menar hon.

Både Ulf Bjereld och Inger Österdahl menar att Sveriges röst i världen inte hörs lika tydligt som tidigare och att EU-medlemsskapet har en avgörande betydelse för detta. I debatten har det ibland talats om att samordningen av EU-ländernas ståndpunkter medför att EU:s linje blir lika med ”minsta gemensamma nämnare”, när vissa länder i själva verket kanske skulle vilja gå betydligt längre, en beskrivning som de båda tycker stämmer.

– Sverige har i generalförsamlingen vid ett par tillfällen avstått från att rösta, hellre än att rösta emot EU-gruppen. I vissa sammanhang ses enigheten inom EU som ett större värde än att vi ska profilera oss globalt, så då kan man ju tala om en ”minsta gemensamma nämnares politik”, säger Inger Österdahl.

Ulf Bjereld tycker att frasen ”EU måste ena sig” näst intill blivit ett mantra i den svenska politiken.

– Man säger hela tiden att ”EU måste enas, EU måste enas”, och svensk utrikespolitik har ibland i debatten reducerats till att ”vi ska se till att EU enas” . I stället för att Sverige försöker påverka EU att enas kring en viss politik.

– För egen del ser jag ju hellre att EU är splittrat än att EU för en politik som jag tycker är felaktig, säger han.

Frank Belfrage

5

SVENSK FN-POLITIK

– Men det fråntar inte betydelsen av att EU kan agera som global aktör, och det förutsätter naturligtvis att man har enats inbördes. Att politiken blir lika med ”minsta gemensamma nämnare” är inte så vanligt förekommande. Jag tycker att det på senare år har vuxit fram en allt bredare samsyn inom EU-kretsen.

Målning av den svenske konstnären Bo Beskow.

Tavlan sitter i FN:s högkvarter i New York.

arenor där Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska engagemang kommer till uttryck beroende på händelseförlopp, på vad som är effektivast och på vilken form av folkrättslig förankring som behövs. Vi är en mycket engagerad EU-stat, men om du tittar på EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska strategi så står det väldigt tydligt att en av EU:s övergripande målsättningar är att arbeta och driva en utrikespolitik som är förankrad i FN-stadgan. Så på det sättet är FN-stadgan rättesnöret för den politik som ska föras. Det handlar inte om EU eller FN, utan det handlar om både och!

Sveriges möjligheter till inflytande i världspolitiken har ”vuxit enormt” genom medlemskapet i EU, menar han vidare.

– I kraft av de idéer som vi kan få gehör för i EU så får vi en multiplikatoreffekt; hela EU tonar då fram på ett visst sätt. Så vi får en tyngd i vår röst genom att vara aktiv EU-medlem. Samtidigt handlar det förstås om att ge och ta. Ett kompromissande finns alltid med i diskussionen så att alla är med ombord, säger han.

6

KARTLÄGGNING Som ett bidrag till diskussionen om svensk FN-politik inför riksdagsvalet har Svenska FN-förbundet gjort en kartläggning av omnämnandet av FN i regeringsförklaringar och utrikesdeklarationer. Samtliga åtta dokument under regeringen Reinfeldt gicks igenom liksom motsvarande åtta dokument under regeringen Persson 2002-2006.

Det visade sig då att regeringen Persson omnämnt FN sammanlagt 122 gånger medan siffran för regeringen Reinfeldt stannade på 61. Frank Belfrage menar dock att siffrorna helt saknar betydelse för innehållet i politiken: – Jag tror inte på den här typen på jämförelser. Det är samma sak som när man räknar på hur många gånger politiker x eller politiker y har blivit omnämnd i media. Utan vad som gäller är ju politikens innehåll och kvaliteter i det politiska budskapet, det är det helt centrala. Som jag nämnde inledningsvis är det även en fråga om hur världshändelserna under den aktuella perioden har sett ut, säger han.

– Vårt engagemang för fred, utveckling och mänskliga rättigheter är starkt och var det under den förra regeringen också. Däremot skulle jag säga att vi engagerat oss särskilt starkt i behovet av att reformera och effektivisera inom FN-systemet.

TEMPERATURMÄTARE Ulf Bjereld, själv socialdemokrat, tycker däremot att studier av detta slag kan användas som enkla temperaturmätningar på en regerings FN-engagemang. Han är också övertygad om att FN-inslaget i den svenska utrikespolitiken skulle stärkas om Sverige fick en röd-grön regering efter valet: – Det kanske mycket blir en symbolpolitik, för att hålla vänsterpartisterna och miljöpartisterna på lite bättre humör. Så det kanske blir mer ord än innehåll. Det finns också en EU-skepsis bland vänsterpartister och miljöpartister som gör att man inte vill lägga alla ägg i EU-korgen, säger han.

– Men tittar man på den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska plattform som de röd-gröna har presenterat, så finns där rop efter en återgång till en mer självständig svensk utrikes- och säkerhetspolitik jämfört med den politik som bedrivits under de senaste 20 åren. Och den skulle säkert ta kropp i en FN-politik som är mer synlig. Om den också vore mer kraftfull, det återstår att se. Men man skulle tala mer om FN och FN skulle åtminstone formellt bli en mer betydelsefull arena.

Frank Belfrage vill inte kommentera en eventuell rödgrön regerings FN-politik.

– Däremot vet jag vad en borgerlig alliansregering skulle göra, nämligen fortsätta sitt arbete och starka engagemang på ett oerhört brett fält av områden; från fredsinsatser till biståndsinsatser genom FN-organen, demokratiinsatser, mänskliga rättigheter, jämställdhet, våld mot kvinnor och barn, och mycket, mycket mer, säger han.

AnnaLena Andrews

Svenska FN-förbundets kartläggning av omnämnandet av FN i regerings­ förklaringar och utrikesdeklarationer finns på www.fn.se/FN-politik

Världshorisont 2/10

FN:s verksamhet är indelad i tre huvudområden: fred och säkerhet, utveckling och fattigdomsbekämpning samt mänskliga rättigheter. Frilansjournalisten Carlos Garat har för Världshorisonts räkning tittat närmare på en svensk politisk fråga från varje område. Vilken är regeringens politik och vad tycker oppositionen?

Foto: FN/John Isaac

SVENSK FN-POLITIK

Fred och säkerhet

Få svenskar i FN-ledda fredsinsatser

D

et finns en uppenbar besvikelse hos Jens Petersson när jag möter honom på FN-förbundets kontor i Stockholm en solig vårmorgon. Jens är handläggare i freds-, säkerhets- och nedrustningsfrågor och hans besvikelse handlar om Sveriges blygsamma bidrag till internationella fredsinsatser.

Både under socialdemokraten Göran Persson och under moderaten Fredrik Reinfeldt har Sverige haft i genomsnitt 860 soldater ute på fredsfrämjande operationer.

– Vi anser att en rimlig nivå vore 2 000 soldater kontinuerligt ute i sådana insatser, säger Jens Petersson.

En annan källa till besvikelsen är den omläggning av Sveriges bidrag som inträffade i mitten av 1990-talet.

– Med undantag av det svenska bidraget till FN-insatsen i Liberia mellan 2004 och 2006 har Sverige valt att inte bidra till FN-ledda operationer utan nästan uteslutande till insatser under NATO:s och EU:s ledning, säger han.

25 observatörer Den 30 april i år deltog 1 064 svenska soldater i Nato/EU-operationer men bara 25 militärobservatörer i FN-ledda insatser.

– Vi anser att det finns goda skäl att åter sända ut soldater i just FN-ledda insatser. FN är den mest legitima aktören

Världshorisont 2/10

när det gäller internationell fred och säkerhet. Minst hälften av utlandsstyrkan borde vara öronmärkt för fredsoperationer under FN-ledning, säger Jens Petersson.

Alliansregeringen gick till val 2006 på ett löfte om att öka Sveriges bidrag till internationella fredsinsatser till 2 000 soldater. Inför det kommande valet väljer dock utrikesminister Carl Bildt att avstå från konkreta löften om antal svenska soldater. Däremot är han angelägen att bemöta kritiken mot utlandsstyrkans nuvarande fördelning.

– Att vi idag inte deltar i någon större FN-fredsoperation är ju främst ett resultat av att vårt och Norges erbjudande om ett substantiellt bidrag till FN-missionen i Darfur avvisades. Och sedan dess har vi inte fått några förfrågningar om bidrag av denna typ i större FN-operationer.

– När detta är sagt bör dock också påpekas att vi i såväl Afghanistan som Kosovo deltar i internationella operationer som grundas på mandat av FN:s säkerhetsråd. EU-operationen i Tchad som vi ju också deltog i skedde också på direkt uppmaning av FN:s säkerhetsråd.

Carl Bildt menar att det är svårt att sia om den framtida utvecklingen.

– Jag vill inte utesluta att vi kommer att få se en fortsättning på de senaste årens trend där FN i ökad utsträckning ger mandat till olika regionala organisa-

Alliansregeringen vill inte avge några vallöften om antal svenska soldater i internationella insatser medan socialdemokraterna tycker att 1 000 soldater är rätt nivå. På bilden från 1980 tränar en svensk medlem av FN:s fredsbevarande styrka på Cypern.

tioner – EU, Afrikanska Unionen, Nato eller andra – att genomföra fredsoperationer.

VILL SE FLER FN-SOLDATER Socialdemokraten Urban Ahlin är den rödgröna oppositionens talesman i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

– Vi tycker att 1 000 soldater i utlandstjänst är en rimlig hållning, säger Urban Ahlin. Det är vad vi klarar att utbilda och betala för som försvaret är organiserat idag.

Siffran som Urban Ahlin nämner som en eventuell rödgrön regerings målsättning motsvarar nästan exakt storleken på utlandsstyrkan idag. Han riktar kritik mot alliansens löfte inför valet 2006 om 2 000 soldater i utlandstjänst och menar att han redan då tyckte det var orealistiskt. Vidare säger han att oppositionen är missnöjd med fördelningen mellan FNledda och Nato/EU-ledda operationer.

– Sveriges bidrag till rena FN-insatser är för litet. Vi har ingenting principiellt emot att delta i FN-mandaterade men Natoledda operationer, men vi tycker att det är synd att Sverige bara finns i Nato-ledda operationer. Vi vill ha en bättre balans, säger Urban Ahlin.

Han menar dock att man inte kan säga i förväg hur en sådan balans skulle se ut.

– Det är behovet som ska avgöra var vi ska vara någonstans. Vi måste också fråga oss om vi har rätt utrustning och rätt utbildad personal för den aktuella uppgiften.

7

SVENSK FN-POLITIK Regeringen får kritik för att det svenska biståndet används till allt fler budgetposter som tidigare inte räknats som bistånd. Men det skulle inte bli någon större skillnad på politiken efter ett eventuellt regeringsskifte, erfar Världshorisont. På bilden matar lantarbetaren Margit Pal en kalv på en serbisk gård som ingår i ett svenskt biståndsprojekt.

Utveckling och fattigdomsbekämpning

Foto: Sida/Victor Brott

D

en svenska biståndsramen för innevarande år uppgår till 31 434 miljoner svenska kronor. Det motsvarar en procent av landets bruttonationalinkomst (BNI), något som länge har varit målet för Sveriges bidrag till utvecklingsinsatser runt om i världen.

De stolta svenska siffrorna till trots varnar FN-förbundet och andra organisationer för en ständigt ökad urholkning av biståndet.

– Vi ifrågasätter att en del av biståndsramen används till sådana utgifter som flyktingmottagande, administration, skuldavskrivningar och från 2009 klimatanpassning, säger Berith Granath, FN-förbundets handläggare för utvecklingsfrågor.

– Vi har ingenting emot dessa insatser, men pengarna ska tas från andra delar av statens budget, inte från biståndet.

RIKTLINJER FRÅN OECD Enligt riktlinjer från OECD:s kommitté för biståndsfrågor, DAC, får medlemsländerna räkna insatser för flyktingmottagande som bistånd. FN-förbundet är kritiskt mot förfaringssättet. Pengarna stannar i Sverige och kan inte anses vara en del av utvecklingsbiståndet.

Avskrivning av fattiga länders skulder är en annan avräkning som belastar biståndsramen, trots att DAC:s riktlinjer slår fast att avskrivningarna ska finansieras utan att skära ned på det vanliga biståndet. Från och med februari 2006 använder regeringen dessutom biståndsmedel för att kompensera Exportkreditnämnden för förluster i samband med svenska företags handel med länder som

8

Fortsatt urholkning av Sveriges bistånd tidigare fått skuldavskrivningar. Även kostnader för administration av biståndet får betalas med medel ur biståndsramen. År 2008 utgick biståndspengar för att delfinansiera de nya ambassaderna i Afghanistan, Sudan och Vitryssland. I maj 2008 finansierades konferensen International Compact with Iraq, som hölls i Stockholm, med 17,6 miljoner kr ur biståndsbudgeten.

Från och med 2009 och fram till 2012 anslår regeringen 4 miljarder kronor, 3 procent av biståndet, till klimatanpassning i utvecklingsländerna. Det är ett sätt att indirekt låta utvecklingsländerna själva finansiera sin klimatanpassning, enligt FN-förbundet. Över tid har avräkningarnas andel av biståndsramen ökat, från 7,65 procent år 2007 till 13,19 procent i år.

– Det sker i enlighet med OECD:s riktlinjer, men vi tycker att det är moraliskt oriktigt, säger Berith Granath.

– Riktlinjerna är snarare ett tak för vad som får räknas av från biståndet, men länderna är inte tvungna att ta pengar från biståndet till allt som OECD tillåter.

FÖLJER OECD-DAC Biståndsminister Gunilla Carlsson håller fast vid OECD-DAC. – Det görs avräkningar för kostnader som klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s definition. De faktiska avräkningarna ökar inte heller kontinuerligt. De minskade mellan 2007 och 2009.

De ökar dock igen 2010.

Gunilla Carlsson framhåller att Sverige är det land som betalar i särklass mest

bistånd per invånare.

– Utfallet för 2009 blev 1,12 procent enligt OECD-DAC. Att komma upp i en procent av BNI är något som tidigare socialdemokratiska regeringar inte har klarat av, utom under förra mandatperiodens sista år.

– Enligt DAC:s riktlinjer kan kostnader för flyktingars tillfälliga uppehälle klassificeras som bistånd och därmed avräknas från biståndsramen. Kostnader för asylsökande från biståndsländer räknas av sedan budgeten för 1991/92. Det är därför svårt att förstå resonemanget att Sverige skulle urholka biståndet.

STÖDJER AVRÄKNINGARNA Även Urban Ahlin, utrikespolitisk talesman för oppositionen, stödjer avräkningarna enligt OECD-DAC:s riktlinjer.

– Det är helt rimligt att flyktingmottagandet räknas av på biståndet. En anledning till att den posten har blivit större är att vi har fått fler asylsökande från länder som är biståndsländer. En annan anledning är det ökande antalet ensamkommande flyktingbarn.

Urban Ahlin ser inte heller något problem i att biståndsadministration, ambassader där biståndet är en central del av verksamheten eller klimatsatsningar bekostas med medel ur biståndsramen. Han är ändå kritisk mot regeringen.

– Vi har reagerat på de höjda avräkningarna och vill gärna minska dem. Men det är inget principiellt ställningstagande från vår sida. Vi kommer också att göra avräkningar. Det viktiga är dock att det finns en klar koppling till DAC-reglerna.

Världshorisont 2/10

SVENSK FN-POLITIK

Mänskliga rättigheter

Mycket på spel för världens kvinnor

M

för den nya organisationens struktur, finansiering och mandat.

– Sverige anser att generalsekreterarens förslag är bra, säger biståndsminister Gunilla Carlsson i en kommentar.

I linje med Ban Ki-moons förslag har EU-länderna kommit överens om ett utkast till resolution, som dock ännu inte är offentligt. Gunilla Carlsson vill gärna se den nya organisationen på plats så snart som möjligt.

– Fokus bör nu vara på att få den etablerad före slutet av innevarande generalförsamlingssession. Det övergripande målet för Sverige är att FN:s arbete med jämställdhetsfrågor blir starkare, mer fokuserat och mer effektivt.

aud Edgren-Schori är full av förväntan när jag träffar henne i Stockholm några dagar innan hon ska lämna ifrån sig ordförandeklubban i Unifem Sverige, den svenska grenen av FN:s utvecklingsfond för kvinnor. I New York har FN:s medlemsländer inlett förhandlingar om världsorganisationens nya ”gender entity”. Det är fråga om en av de stora FN-reformerna som pågår just nu. Meningen är att fyra olika organ som hittills haft ansvar för jämställdhetsfrågor och kvinnors rättigheter ska slås samman och få större tyngd.

– Det är viktigt att den nya organisationen blir både normativ och operativ, att den kan formulera en policy och agera med ett starkt mandat för att föra genusfrågorna framåt, säger Maud Edgren-Schori.

FÖRSLAG PRESENTERAT Som utgångspunkt för förhandlingarna presenterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i januari ett omfattande förslag

Världshorisont 2/10

Foto: FN/Albert Gonzalez Farran

GRUNDEN PÅ PLATS Grunden för den nya organisationen finns redan på plats. Det är FN:s kvinnokonvention från 1979, som 90 procent av världens länder har förbundit sig att följa, och den så kallade Pekingplattformen från den fjärde kvinnokonferensen 1995.

Generalförsamlingens resolution 63/311, som reformen utgår ifrån, antogs enhälligt av generalförsamlingen i september i fjol. Men det råder stora meningsskiljaktigheter mellan världens länder om kvinnors rättigheter i praktiken. Stora motsättningar förväntas komma upp under förhandlingarna.

– Många länder har använt sitt stöd till reformen som ett förhandlingskort, för att gynna sina intressen på andra områden, säger Maud Edgren-Schori.

Hon återkommer flera gånger till utbildning som en av den nya organisationens viktigaste uppgifter.

– Den som inte kan läsa och skriva kan inte heller kräva sina rättigheter.

SKA HA MUSKLER Carina Hägg är socialdemokratisk riksdagsledamot och har följt diskussionerna om den nya organisationen under många år. Hon är glad att förhandlingarna äntligen har kommit igång och hon vill att resultatet ska bli en sammanhållen arkitektur inom FN där de speciella rapportörerna med

ansvar för kvinnors rättigheter, däribland Margot Wallström, får en tydlig roll.

– Det ska vara en institution med muskler, både ifråga om ekonomi och ifråga om makt och inflytande över FN:s övriga organ.

Carina Hägg vill se en organisation som har mandat att gå in i enskilda länder och peka på brister och missförhållanden, ungefär som MR-rådet. Den ska finansieras i huvudsak inom FN:s reguljära budget så att den inte blir beroende av enskilda länders välvilja. Om det blir ett svagt organ så har tåget gått för en lång tid framåt, varnar hon.

Hon riktar också viss kritik mot den nuvarande svenska regeringen.

– Regeringen säger att Sverige deltar aktivt i den här processen, men sanningen är att man har tonat ner engagemanget för FN. Bland annat har alliansregeringen bantat den organisation inom UD som arbetar med FN-frågor och man har underlåtit att delge riksdagen viktig information. Resultatet är att Sveriges röst inte längre har samma tyngd som förr.

Hur FN:s nya kvinnoorgan utformas kommer att få stor betydelse för kvinnors rättigheter. I Sverige kritiserar oppositionen regeringen för bristande engagemang i processen. På bilden lägger en kvinna i Darfur sin röst i det sudanesiska valet i april 2010.

9

SVENSK FN-POLITIK

Två block står emot varandra i det svenska valet i september. Båda säger sig värna FN. Världshorisont bad Carl Bildt, utrikesminister, och Urban Ahlin, Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson, beskriva hur de ser på Sveriges roll i FN och vilken FN-politik som de vill föra under de kommande fyra åren.

”Sverige ska åter bli FN:s bäste vän”

N

ew York kallas ibland för världens huvudstad och i Manhattans mäktiga skyline återfinns förstås FN-skrapan där himlen avspeglar sig i fasaden. Men när storbanker och andra maktcentra visar upp imponerande entréer och påkostade inredningar flagnar glans och målarfärg i FN-huset.

Renoveringen har äntligen påbörjats, men jag ser ändå med sorg på det faktum att byggnaden som symboliserar det internationella samfundet är tragiskt eftersatt.

Den viktigaste internationella organisationen är Förenta Nationerna, men FN är aldrig starkare än vad medlemsstaterna tillåter. Här har alla länder en hemläxa att göra. För att stärkas måste också FN reformeras. Kraven på FN är enorma. FN ska såväl hantera kriser, värna mänskliga rättigheter som främja social och ekonomisk utveckling.

Sedan slutet på det kalla kriget har världen förändrats liksom FN:s möjligheter att agera. Allt är inte längre avhängigt USA:s eller Sovjetunionens veton. Dessa veton hindrade FN under lång tid att agera i konflikter i världen när någon av supermakterna hade ett finger med

10

i spelet. Idag kan FN:s säkerhetsråd ta beslut och mandatera fredsskapande operationer i väldigt svåra och komplexa konflikter. Därför är det viktigt att FN har en legitimitet.

Några av de angelägna reformerna av FN handlar om säkerhetsrådet. Jag vill att säkerhetsrådet bättre ska spegla dagens förhållanden. Jag vill också stärka de fredsbyggande och förebyggande åtgärderna och FN:s förmåga till konflikthantering. FN vill att medlemsländerna bidrar med fler soldater till sina fredsbevarande operationer. Samtidigt har Sverige färre utsända än någonsin i FN-ledda operationer. Det vill jag ändra på.

Jag vill också nämna några viktiga reformer som stärker de mänskliga rättigheterna och folkrätten. Inrättandet av en internationell brottmålsdomstol är en folkrättslig milstolpe liksom besluten om skyldigheten att skydda. Det är också glädjande att arbetet enligt FN-resolutioner om kvinnor och konflikter som 1325 och 1820 har tagit ordentlig fart.

Jag har en stark tro på att fred och säkerhet byggs genom internationella institutioner och ett globalt gemensamt regelverk. FN utgör grunden i en världs-

ordning för fred och säkerhet inom folkrättens ramar. För detta måste Sverige stå upp och vara en stark röst.

Också på andra områden behövs ett starkt internationellt samarbete. Inte minst finanskrisen och klimatkrisen har visat på behovet av ett bättre internationellt regelverk.

Den borgerliga regeringen har ett svagt engagemang för FN och folkrätten. FN nämns i högtidstal, men föga märks i handling.

Jag vill att Sverige skärper sin FNpolitik. Jag vill se fler svenskar på tunga poster i FN-systemet. Öka det svenska engagemanget för FN:s fortsatta reformering. Vi behöver, som Finland nyligen gjort, utarbeta en svensk FN-strategi.

Renoveringen av FN-skrapan borde bli startpunkten för medlemsländerna att också ge Förenta Nationerna den kraft och beslutsamhet som behövs för att möta de utmaningar vi tillsammans står inför. Sverige ska återta sin ställning som Förenta Nationernas bäste vän.

Urban Ahlin Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson

Världshorisont 2/10

SVENSK FN-POLITIK

”FN kan bli kittet i en ny värld av nätverk”

V

em som än reflekterar över FN:s framtid under de kommande åren kan han knappast bortse från erfarenheterna från klimatmötet i Köpenhamn. I en av vår tids stora ödesfrågor förmådde FN-systemet inte att leverera de nödvändiga åtagandena och besluten. Efter att ha slagit på brandlarmet var man oförmögen att enas om gemensamma släckningsinsatser.

Samtidigt är FN:s styrka sist och slutligen en funktion av medlemsstaternas ambitioner. Man kan, som bekant, leda hästen till vattnet men inte tvinga honom att dricka. Det är således långtifrån dags att dödförklara FN. Men världsorganisationen måste reformeras för att bättra motsvara de krav som vår tid ställer på ett fungerande internationellt samarbete.

FN:s struktur formades i en tid då världen var uppdelad i två allianser med en skara allianslösa stater däremellan. I dagens betydligt mer mångfacetterade värld är en sådan uppdelning alltför stereotyp. Många stater, som skulle vilja spela en större roll i FN-samarbetet, hamnar vid sidlinjen, trots att FN:s egentliga intresse är att inkludera fler istället för att exkludera.

FN åtnjuter inte heller fördelen av sin tidigare monopolställning. Det lilla mellanstatliga samarbete som fanns utanför FN-systemet omfattade få stater och hade ytterst begränsade funktioner. Idag är utbudet av internationella samarbetsorgan mycket omfattande och FN verkar således i en miljö av hårdnande institu-

Världshorisont 2/10

tionell konkurrens.

FN måste utvecklas så att man kan verka tillsammans med det moderna samhällets nätverksstrukturer. Dessa har vuxit fram som en följd av östalliansens sammanbrott och de senaste decenniernas IKT-revolution*.

Den nya ordningen märktes tydligt under Köpenhamnskonferensen som kom att domineras av formella och informella nätverk med starkt skilda ambitionsnivåer. Och FN-systemets uppbyggnad erbjöd ingen mekanism för att föra samman dessa nätverk i en gemensam aktionsplan.

Vårt eget nätverk – Europeiska unionen – hade efter noggranna förberedelser enats om en position och var berett att förhandla med andra konstellationer för att, inom FN:s ramverk, bilda ett handlingsinriktat globalt klimatnätverk. Men andra aktörers bristande förberedelser eller brist på verklig vilja bromsade processen. Att man till slut kunde enas om vissa gemensamma mål och om löftet att inte ge upp försöken att nå ändra fram var ändå ett framsteg.

Vi som förespråkar ett starkt FN måste ge organisationen möjlighet att verka effektivt i en värld där nätverken blir allt viktigare. FN:s bas må vara nationalstaterna men kan man inte bereda plats i sin struktur åt de viktigaste internationella nätverken och samverka effektivt med dessa, riskerar världsorganisationen sin legitimitet och att gradvis

förlora sin relevans.

Nätverken å andra sidan – med EU som det i särklass starkaste och mest avancerade på den internationella scenen – måste utveckla nya samverkansmekanismer som tillsammans med FN effektivare än idag kan ta sig an de globala ödesfrågorna.

Ofta måste detta handla om att ta tillvara ett engagemang som redan finns hos stater, organisationer och rörelser.

Och nätverk är då en naturlig samverkansform när målet är att bygga upp ”de villigas koalitioner” – koalitioner som uppstår när det finns tillräckligt många villiga som är villiga att vara villiga men som inte kräver att alla är med.

Med rätt förutsättningar skulle FN kunna bli ett sammanhållande kitt i ett mer nätverksbaserat internationellt samarbete. Och för Sveriges del är det naturligt att stödja en sådan modernisering av FN-systemet, som bl a måste innefatta en reformering av säkerhetsrådet.

Sverige är aktivt och engagerat och vant att ställa upp när det behövs. Och FN som forum för dialog och plattform för internationella insatser blir faktiskt ännu viktigare för oss när de europeiska insatserna får ökad tyngd och utvecklingen av Europeiska unionens internationella förmåga kommer att stå i fokus de närmaste åren.

Carl Bildt, utrikesminister *IKT står för informations- och kommunikationsteknik.

11

SVENSK FN-POLITIK

Tre frågor om FN-reformer Att processen med FN:s reformering fortgår med kraft är avgörande för att världsorganisationen ska kunna möta den nya tidens utmaningar. Men hur tänker de sju riksdagspartierna kring detta? Så här svarade de på tre frågor från Världshorisont.

Vilken FN-reformsfråga är viktigast och varför?

På vilket sätt har ditt parti agerat under senare tid för att stärka FN?

Vad kommer ditt parti att göra för att komma vidare med FN:s reformering ifall ni tillhör det vinnande blocket efter valet?

Kristdemokraterna

Att reformera säkerhetsrådet och dess funktion.

Problematiskt att FN inte alltid talar med en enad röst, viktigt också att föregå med gott exempel gällande anti-korruption och god samverkan. Viktigt att FN mer lever som det lär.

Främst genom alliansregeringen men vi har också haft enskilda riksdagsledamöter som åkt på FN-konferenser och sedan använt detta för att få fokus på vissa specifika frågor på hemmaplan, främst uppföljning av millenniemålen.

Det är viktigt att vi alla prioriterar så FN framgent inte ska ses som ineffektivt, byråkratiskt och handlingsförlamat vid kriser. Det gäller att finna rätt tillfällen att agera också tillsammans med EU.

Moderaterna

Reformeringen av säkerhetsrådet är den fråga som är allra mest central för FN systemet.

Moderaterna vill se en bättre geografisk återspegling av rådets permanenta medlemmar. Däremot anser vi inte att vetorätten bör utvidgas till fler länder.

Under alliansregeringen har Sverige varit en av de största bidragsgivarna till finansieringen av FN-systemet. Vi har varit drivande för att öka FN:s roll i Afghanistan. Sverige har också medverkat i ett stort antal FN-mandaterade fredsfrämjande insatser.

Vi kommer att fortsätta driva på arbetet med reformeringen av säkerhetsrådet. Vi kommer också att arbeta för att resolution 1325 om kvinnors situation i väpnade konflikter ska genomsyra allt fredsfrämjande arbete inom FN.

Folkpartiet

FN:s åtaganden måste leverera ett bättre resultat. Diktaturers inflytande i FN:s institutioner, främst MR-rådet, måste minska.

Vi verkar för ett stort åtagande i UNHCR från svensk sida. Sverige ska vara ett föredöme i FN-systemet. Folkpartiet vill se skärpta sanktioner mot Iran och ge FN ett starkare initiativ gällande dessa möjligheter.

Sverige ska fortsätta verka för mer transparens och en bättre fungerande beslutsstruktur.

Centerpartiet

Reformarbetet med säkerhetsrådet. Centerpartiet anser att säkerhetsrådet behöver demokratiseras och effektiviseras.

Miljöminister Andreas Carlgren (C) har drivit ett stort klimatarbete. FN:s millenniemål har varit vägledande i vårt utvecklingssamarbete och vi har arbetat för att bibehålla och stärka det finansiella stödet till FN:s olika organ.

EU bör representeras med en röst i säkerhetsrådet, för att säkra att de demokratiska värderingarna, principerna om de mänskliga rättigheterna och R2P väger tyngre än strategiska och ekonomiska intressen. Vi vill att FN lägger större vikt vid fredsarbetet.

Miljöpartiet

Säkerhetsrådet måste reformeras och ha fler medlemmar från olika delar av världen. Vetot bör avskaffas. FN måste anpassas till dagens verklighet. Det är viktigt att stävja svågerpolitik och ekonomiska oegentligheter i systemet.

MP driver att FN självklart ska vara den globala aktören i olika frågor. Vi har också nära kontakt med de FN-organ som hanterar frågor vi möter i vårt dagliga arbete och stöttar dem också om det behövs.

FN och dess reformering är en prioriterad fråga för en framtida rödgrön regering. Alla tre partier anser att det är viktigt att Sverige spelar en aktiv roll för FN. Vi vill ta ansvar att leda FN på rätt väg.

Socialdemokraterna

Vi vill se ett starkare FN för krishantering och för värnandet av de mänskliga rättigheterna.

Säkerhetsrådets reformering är viktig, liksom att utveckla FN:s norm om ansvar. Vi vill ha en modern folkrätt som sätter människors säkerhet främst.

Vi driver på för att skärpa Sveriges FN-politik och öka regeringens engagemang för FN. Vi vill se en svensk FN-strategi. Vi stödjer reformarbetet. Vi arbetar genom opinionsbildning och i riksdagen.

Medlemsländerna måste ge FN de förutsättningar som krävs för att klara de nya uppgifterna. Här ingår att reformera säkerhetsrådet och stärka FN:s förmåga till konflikthantering och fredsfrämjande insatser.

Vänsterpartiet

Ett starkt FN spelar en helt avgörande roll för dagens globala hot och samarbeten. Men om FN:s trovärdighet då det gäller förmågan att förhindra krig och förtryck ska återupprättas måste säkerhetsrådet utvidgas och demokratiseras.

Vi är det parti som tydligast betonar att FN ska vara Sveriges viktigaste arena för internationellt samarbete. Vi är en central del av den politiska opposition som pressar den regering som vi menar har försvagat Sveriges FN-profil.

Vi har engagemanget som krävs för att driva en aktiv politik för ett reformerat, starkare FN. En svensk FN-strategi måste tas fram; demokratisering av säkerhetsrådet, slopad vetorätt, ökad kvinnorepresentation, stärkt generalförsamling.

12

Världshorisont 2/10

FN-fakta Sverige och FN

RÄTTVI S HANDEL FN OCH EU

Foto: FN/Eskinder Debebe

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon träffar barn på en skola i Stockholm i oktober 2009.

Sverige en trogen vän till FN Stödet för FN är starkt i Sverige både på det politiska planet och bland folk i allmänhet.

Sverige är relativt sett en av de största bidragsgivarna till FN och andelen av det obligatoriska bidraget till FN:s reguljära budget uppgår till ca en procent. Utöver detta ger Sverige omfattande frivilliga bidrag till FN:s olika organisationer, fredsfrämjande och humanitära insatser samt till utvecklingssamarbete.

Medlemsskapet i FN har varit ett centralt element i svensk utrikespolitik sedan organisationen bildades. Alla svenska regeringar har varit aktivt engagerade i FN och det har setts som ett primärt svenskt intresse att FN och det multilaterala systemet ska vara starkt. Grunden för denna hållning har varit insikten att FN kan motverka stora staters undertryckande av små staters rättigheter, samt ett allmänt principiellt stöd för internationellt samarbete och multilateralism, som ses som ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Även stora delar av omvärlden har länge betraktat Sverige som en av FN:s allra mest trogna vänner. Dock innebar Sveriges inträde i Europeiska Unionen 1995 stora förändringar för de svenska arbetsformerna i FN. Meningarna om vad EU-medlemsskapet inneburit för Sveriges roll i FN går isär. En del menar att Sveriges röst inte hörs lika tydligt i FN längre, medan andra hävdar att möjligheterna till

reellt inflytande i FN ökat tack vare EUmedlemsskapet. EU har en finansiellt sett mycket stark ställning i FN och tillsammans är EU:s medlemsstater den största finansiären av FN-systemets verksamhet.

EU betalar 38 procent av FN:s reguljära budget, över två femtedelar av de fredsbevarande operationerna och omkring hälften av bidragen från FN:s medlemsstater till FN:s fonder och program.

EU-SAMORDNING En stor del av Sveriges FN-arbete går numera ut på att komma överens med övriga EU-länder om en gemensam ståndpunkt.

Denna förs sedan fram av EU:s ordförandeland gentemot andra FN-medlemmar och FN-sekretariatet. EU-samordningen inom FN-systemet har hittills främst skett i generalförsamlingen och dess utskott samt i ECOSOC (Ekonomiska och sociala rådet) och dess underkommissioner. I generalförsamlingen har alla länder en

röst samtidigt som EU-länderna strävar efter att samordna sitt agerande i mesta möjliga mån. Det innebär både att svenska positioner påverkas av övriga EU-länder och att Sverige påverkar dessas ställningstaganden.

Ett viktigt undantag från EU-samordningen gällde länge säkerhetsrådet. När Sverige senaste var med i säkerhetsrådet, 1997-98, samordnade vi inte våra positioner med de andra rådsmedlemmarna från EU-kretsen: Frankrike, Storbritannien och Portugal. Detta har dock ändrats under senare år och nu sker viss EUsamordning även i säkerhetsrådet. EUmedlemmar i säkerhetsrådet förväntas i sina ställningstaganden ”reflektera EU:s ståndpunkter”. Under säkerhetsrådets öppna debatter presenteras samordnade EU-uttalanden. Frågor på säkerhetsrådets agenda diskuteras också regelbundet vid olika interna EU-möten. Formellt sett är det dock fortfarande så att varje EU-land bara representerar sig självt.

Sverige samarbetar också nära med övriga nordiska länder inom FN, t ex genom att genomföra gemensamma projekt eller hålla gemensamma anföranden i säkerhetsrådet och generalförsamlingen.

Fortsätter på nästa sida.

Foto: Gunnar Seijbold

Foto: FN/Evan Schneider

Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson överlämnar klimatkommissionens slutrapport till FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon i maj 2009.

SVERIGES PRIORITERINGAR I FN På sin webbsida skriver den svenska regeringen att den agerar för att reformera FNsystemet i syfte att stärka FN:s möjligheter att svara upp mot de utmaningar som organisationen ställs inför. Sverige har bidragit aktivt till att skärpa FN:s sanktionsinstrument och till FN:s arbete för mänskliga rättigheter, menar man. Vidare anger man följande prioriteringar för FN-politiken: • Folkrätt • Konfliktförebyggande • Fredsfrämjande insatser • Fredsbyggande • Humanitära insatser • Nedrustning • Utvecklingssamarbete • Hållbar utveckling • Terrorism • Riktade sanktioner

såväl som i de olika FN-organisationerna i New York, i den lokala EU-samordningen samt i kontakterna med andra länders FNdelegationer. De områden som omfattas är bl a säkerhetspolitiska frågor, utvecklingsfrågor (ekonomiska/sociala), humanitära frågor samt mänskliga rättigheter.

Det dagliga arbetet för delegationens tjänstemän består till mycket stor del av att bevaka de många mötena i t ex generalförsamlingen och dess olika utskott samt därtill knutna EU-samordningsmöten. Inför mötena får FN-delegationen sina instruktioner av Utrikesdepartementet (UD) i Stockholm.

En livlig telefon- och e-posttrafik pågår dagligen mellan delegationen och UD. UD har i sin tur förberett instruktionerna genom interna samråd och genom överläggningar med andra departement. Med jämna mel-

Mårten Grunditz efterträder Anders Lidén som Sveriges FN-ambassadör i juni 2010.

lanrum rapporterar delegationen åter hem till UD och ber om nya instruktioner.

Under de ordinarie generalförsamlingsmötena, från september till december varje år, förstärks FN-delegationen med experter och departementstjänstemän. Även företrädare från riksdagen och intresseorganisationer har sedan länge ingått i den svenska delegationen på höstarna, däribland alltid en delegat från Svenska FN-förbundet.

Sveriges representation i Genève Vid Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève (Permanent Mission of Sweden in Geneva) arbetar ca 25 personer. Representationens arbete handlar bl a om hälsa och miljö, utveckling och mänskliga rättigheter, nedrustning, handelsfrågor samt humanitär hjälp.

Foto: FN/Paulo Filgueiras

SVENSKA FN-REPRESENTATIONER Sveriges utrikesförvaltning har kontor på plats vid FN-högvarteret i New York, vid FN-kontoret i Genève samt vid UNESCO i Paris.

Sveriges FN-representation i New York Sverige har, liksom de flesta andra av FN:s medlemsländer, en ständig representation/ delegation på plats vid FN:s högkvarter i New York. Vid delegationen (Permanent Mission of Sweden to the United Nations) arbetar drygt 30 personer. Chef för kontoret och ny ”FNambassadör” är från juni 2010 Mårten Grunditz, som efterträder Anders Lidén.

Delegationens uppgift är att representera Sverige, förhandla för Sverige och bevaka svenska intressen. Det gäller i själva FN

Sveriges FN-ambassadör 2004-2010, Anders Lidén, talar i FN:s säkerhetsråd å EU:s vägnar den 24 juli 2009.

Genève utgör navet för globalt hälsoarbete och där finns bl a huvudkontoren för Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s program för hiv/aids (UNAIDS) samt den Globala Fonden mot hiv/aids, Tuberkulos och Malaria (GFATM). Genève är också globalt centrum för mänskliga rättigheter och där finns bl a FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter och Rådet för mänskliga rättigheter. Representationen företräder Sverige och verkar för att svenska prioriteringar får genomslag.

I Genève finns även bl a FN:s nedrustningskonferens (Conference on Disarmament, CD), FN:s flyktingkommissariat (Office of the High Commissioner for Refugees, UNHCR), FN:s konferens om handel och utveckling (United Nations Conference on Trade and Development, UNCTAD),

Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO), Internationella arbetsorganisationen (International Labour Organization, ILO), Internationella organisationen för migration (International Organisation for Migration, IOM), Meteorologiska världsorganisationen (World Meteorological Organization, WMO) och Internationella teleunionen (International Telecommunication Union, ITU).

Sedan 2007 har tidigare kabinettsekreteraren Hans Dahlgren varit chef för representationen. Han efterträds hösten 2010 av Jan Knutsson som vid detta faktablads produktion i maj 2010 var utrikesråd för internationellt utvecklingssamarbete.

Sveriges delegation vid Unesco i Paris.

Unesco (United Nations Educational, Scien-

tific and Cultural Organization) är FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation och har huvudkontor i Paris. Vid delegationen arbetar f n två personer utöver ambassadören och ständige representanten Mats Ringborg. Delegationen bevakar konferenser och möten och representerar Sveriges intressen i samarbete med bl a Sida och Svenska Unescorådet.

Nairobi, Wien och Rom FN har också betydande verksamhet i Nairobi och i Wien. På dessa platser täcks FNverksamheten av den svenska ambassaden som då omfattar både det multilaterala FNarbetet och de svenska bilaterala relationerna. Även i andra städer, som t ex Rom, finns viktig FN-verksamhet som bevakas av den svenska ambassaden.

Sveriges utrikesförvaltning Utrikesdepartementet (UD) och utrikesrepresentationen (ambassader, representationer, delegationer och konsulat) utgör tillsammans utrikesförvaltningen. Inom hela utrikesförvaltningen arbetar totalt cirka 2 500 personer Utrikesministern är chef för Utrikesdepartementet. På UD finns även två andra statsråd: biståndsministern och handelsministern. De högsta chefstjänstemännen på departementet är kabinettssekreteraren (utrikesfrågor) samt de två statssekreterarna (bistånd och handel). De tre stadsråden, kabinettssekreteraren samt statssekreterarna utgör departementets politiska ledning. Till sin hjälp i politiska frågor har ledningen politiskt sakkunniga och pressekreterare. Den politiska ledningen och de politiskt anställda lämnar, till skillnad från övriga tjänstemän, sina arbeten vid ett regeringsskifte.

Under den politiska ledningen leds arbetet av tre utrikesråd, en expeditionschef och en rättschef. Utrikesråden ansvarar för var sitt sakområde: utrikes- och säkerhetspolitik, internationellt utvecklingssamarbete samt handel. Expeditionschefen ansvarar för den administrativa ledningen av utrikesförvaltningen. Rätts-

chefen ansvarar bl a för att UD:s ärenden handläggs korrekt och att förslag till lagar och andra författningar utarbetas.

UD:s löpande arbete sköts inom ett antal enheter, t ex enheten för säkerhetspolitik (”UD-SP”) och enheten för multilateralt utvecklingssamarbete (”UD-MU”).

Enheterna handlägger och förbereder ärenden innan regeringen fattar beslut.

En annan uppgift är att företräda Sverige i internationella förhandlingar och främja svenska utrikespolitiska och ekonomiska intressen.

Till varje departement hör ett antal statliga myndigheter. Till UD hör tio myndigheter: Exportkreditnämnden, Folke Bernadotteakademin, Inspektionen för strategiska produkter, Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (Sadev), Invest in Sweden Agency (ISA), Kommerskollegium, Nordiska Afrikainstitutet, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) samt Svenska institutet.

Utrikesrepresentationen Den svenska utrikesrepresentationen kommer vid utgången av 2010 att bestå av

99 utlandsmyndigheter, vilka inkluderar ambassader, konsulat, representationer och delegationer. De är direkt underställda UD, samtidigt som de också är fristående myndigheter. På utlandsmyndigheterna jobbar upp till 70 personer, de flesta utsända från UD men även från t ex andra departement, Sida, Exportrådet och Migrationsverket. För ett trettiotal länder sköts Sveriges förbindelser av ambassadörer i Stockholm.

Vid internationella organisationer som t ex FN i New York har Sverige representationer eller delegationer. Deras huvudsakliga uppgift är att företräda Sverige och bevaka Sveriges intressen inom organisationernas arbetsområde samt att rapportera om verksamheten.

För närvarande finns delegationer eller representationer på följande åtta platser: vid FN i New York, vid FN i Genève, vid UNESCO i Paris, vid EU i Bryssel, vid Europarådet i Strasbourg, vid OECD i Wien, vid OECD i Paris samt vid Nato i Bryssel.

Läs mer om Sveriges representationer vid FN i huvudtexten.

FN i Sverige I Sverige finns följande FN-organ och program representerade: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. Se www.faonorden.se.

FN:s utvecklingsprogram, UNDP, som har sitt nordiska kontor i Stockholm.

Se www.undp.se.

FN:s flyktingorgan, UNHCR, som har ett regionalt kontor för de baltiska och nordiska länderna i Stockholm. Se www.unhcr.se.

Dessutom finns ett antal FN-relaterade organisationer, program, institut, kommittéer och myndigheter i Sverige:

UNICEF Sverige är en av 36 s k nationella kommittéer för FN:s barnfond.

Se www.unicef.se UNIFEM Sverige är en av de nationella kommittéerna för FN:s utvecklingsfond för kvinnor. Se www.unifem.se Svenska Unescorådet. Unesco är FN:s organisation för samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur, och kommunikation/media.

Unescorådet är en svensk myndighet med placering i utbildningsdepartementet.

Se www.unesco.se Världssjöfartsuniversitetet (World Maritime University, WMU). WMU:s verksamhet bedrivs under överinseende av Internationella sjöfartsorganisationen IMO, som är ett av FN:s fackorgan. Se www.wmu.se

Foto: FN

GIWA, Global International Waters Assessment är ett vattenprogram som leds av FN:s miljöprogram, UNEP, och har i uppdrag att utvärdera den globala vattensituationen.

Det ligger i Kalmar.

Se www.unep.org/dewa/giwa

UNEP/GRID Arendal är en organisation som skapats för att stödja FN:s miljöprogram UNEP, specifikt i polarfrågor. Grid Arendal har huvudkontor i Norge och en filial i Stockholm.

Se www.grida.no

Svenska FN-soldater i Kongo patrullerar i utkanten av staden Leopoldville i december 1961.

Sveriges bidrag till FN FN:s budget är indelad i en obligatorisk del och en frivillig del. Obligatoriskt är, förutom bidrag till FN:s reguljära budget, bidrag till fredsbevarande operationer och de tillfälliga krigsförbrytartribunalerna för f d Jugoslavien och Rwanda. Hur mycket varje land ska betala bestäms av en skala fastställd av generalförsamlingen och hänger samman med landets betalningsförmåga. Sveriges andel enligt denna skala uppgår idag till cirka en procent, vilket 2008 motsvarade cirka 148 miljoner kronor till den reguljära budgeten och 560 miljoner till FN:s fredsbevarande operationer (källa: UD). Utöver detta ger Sverige

varje år omfattande frivilliga bidrag till FN:s olika organ och program, vilket gör Sverige till en av de större bidragsgivarna till FN. FN-organ som fick mest -08 (miljoner kr) FN:s utvecklingsprogram, UNDP: 1631 FN:s barnfond, UNICEF: 1111 FN:s flyktingorgan, UNHCR: 689 Världslivsmedelsprogrammet, WFP: 494 FN:s befolkningsfond, UNFPA 438

”Sveriges stöd för FN är starkt” På utrikesdepartementets webbsida presenterar den svenska regeringen sin relation till FN på följande sätt: ”Sveriges stöd för FN är starkt. Sverige är en av de största bidragsgivarna och ett av de få länder som uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7 procent av BNI. Sverige har deltagit i flertalet av FN:s fredsbevarande operationer sedan 1960-talet. Mer än 80 000 svenskar har gjort FN-tjänst genom åren och flera svenskar har arbetat som FN-medlare.

Sverige blev medlem i Förenta nationerna (FN) 1946, året efter det att organisationen bildades. Sedan dess har ett aktivt engagemang i FN utgjort en hörnsten i svensk utrikespolitik. Sverige har bland annat funnits bland initiativtagarna till stärkandet av barns rättigheter, tortyrkonventionen, dödsstraffets avskaffande och avskaffandet av apartheid, liksom inom områden som nedrustning, miljö, narkotikabekämpning och åtgärder mot terrorism. Sverige har vid tre tillfällen varit medlem i FN:s säkerhetsråd: 1957-58, 1975-76 och 1997-98.

Sveriges regering, med ett brett stöd i riksdagen, ser det multilaterala samarbetet som det viktigaste instrumentet för att komma till rätta med de stora överlevnadsfrågorna. En framgångsrik kamp mot krig och terrorism, fattigdom och miljöhot förutsätter gemensamma åtgärder och FN har stor betydelse för att ge samling och legitimitet kring denna typ av gemensamt agerande. FN är samtidigt beroende av medlemsländernas kontinuerliga engagemang för att kunna vara flexibelt och effektivt. Därför agerar Sverige aktivt för att bidra till utvecklingen av FN:s instrument för internationell fred och säkerhet.

De globala utmaningarna kräver, förutom ett starkt FN, ett nära samarbete med regionala och andra organisationer.

I EU:s säkerhetsstrategi, som antogs i december 2003, anges att effektiv multilateralism med FN i centrum är ett mål för EU:s säkerhets- och utrikespolitik.

Avser stöd från UD och SIDA. Källa: UD/SIDA

FN-fakta nr 2/10: Sverige och FN · Text: AnnaLena Andrews.

Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock).

E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 Webb: www.fn.se

Handlingskraft – förändra med ett klick 17 åriga Saphora bor hos sin farmor i byn Bama i Burkina Faso.

I fjol fick de ett “fårpaket” bestående av en bagge och tre tackor.

Nu har de sju får. När de behöver pengar till mat, kläder eller skolavgifter, kan de sälja ett får eller ett lamm.

I Sveriges största ”presentshop” med biståndsinriktning kan du vara med och förändra utsatta människors liv med ett klick. Och du kan skriva ut ett personligt gåvobevis, som du t.ex. kan ge till någon som inte vill ha fler prylar.

Besök Sveriges största biståndsbutik

www.webaidshop.se Världshorisont 2/10

WebaidShop.se är en del av Läkarmissionen

17

Svenska riksdagsledamöter på FN-förbundets studieresa till Rwanda och Kongo.

Främre raden: Christian Holm (M); Aleksander Gabelic, FN-förbundet; Carina Hägg (S); Annelie Enochson (KD); Linda Nordin Thorslund, FN-förbundet samt Helena Bargholtz (FP). I bakgrunden skymtar Gunilla Wahlén (V) och Kerstin Lundgren (C).

Oro för ökande förtryck i Rwanda

R

egeringen i Rwanda får hård kritik efter en studieresa i april då sex svenska riksdagsledamöter besökte landet i regi av Svenska FN-förbundet. På många områden framstår Rwanda som en positiv förebild, men när det gäller politisk frihet och yttrandefrihet går utvecklingen åt helt fel håll, enligt FN-förbundet. ”Med över 50 procent kvinnor har Rwandas parlament blivit ett föredöme. President Paul Kagame har fått igång ekonomisk och social utveckling. Framsteg har gjorts framför allt på utbildningsområdet. Bilden av spirande demokratisering i Rwanda är dessvärre skenbar”; skriver förbundets ordförande Aleksander Gabelic i en artikel.

Kritiken riktas bl a mot att politiska partier i Rwanda måste godkännas av en statlig regeringstrogen myndighet, att

oppositionspolitiker och höga officerare arresteras godtyckligt samt att två oppositionstidningar nyligen stängdes fram till höstens presidentval. ”Sveriges regering, som ofta framhåller vikten av demokrati och mänskliga rättigheter, måste nu verka för att hela EU stödjer också rwandiernas rätt till politiskt inflytande och grundläggande rättigheter”, skriver Gabelic.

De sex riksdagsledamöterna i sällskap av representanter för FN-förbundet besökte även Kongo där de bl a träffade kvinnor som utsatts för sexuellt våld i kriget och representanter för MONUC, FN-styrkan i landet. P g a vulkanaskan från Island blev studieresan i Afrika förlängd med flera dagar och en del av sällskapet fick då även tillfälle att besöka FN och FN-relaterade organ i Nairobi, Kenya.

FN-förbundet behåller Röj-en-mina FN-förbundets kampanj Röj-en-mina kommer att finnas kvar även i fortsättningen, trots att förbundet saknar pengar till informationsarbete och opinionsbildning i minfrågan. I förra numret av Världshorisont framgick att Forum Syd skurit ner sitt informationsbidrag till FN-förbundet kraftigt i år, något som drabbar Röj-en-mina hårt. Efter diskussioner har förbundet trots allt kommit fram till att kampanjen ska behållas: – Behovet av minröjning och hjälp till minoffer är stort och det saknas resurser samtidigt som minröjning är tidskrävande, dyrt och farligt. Och Röj-en-mina är Sveriges enda renodlade kampanj mot minor och klustervapen, säger Jonas Nyström, kampanjansvarig på Svenska FN-förbundet.

– Dessutom är kampanjen så inarbetad och många projekt pågår runt om i landet i anslutning till den.

– Vi har också många givare som regelbundet ger bidrag till minröjning, något som är mycket värdefullt, fortsätter han.

Polisen i världen Polisens internationella utvecklingssamarbete Svensk polis arbetar internationellt för att bidra till en ökad mänsklig säkerhet och trygghet.

Tre ledord för Polisens internationella utvecklingssamarbete är aktörssamverkan, mångfald och säkerhetssektorreform.

Vi samarbetar med andra aktörer för att stärka och fördjupa våra relationer till ömsesidig nytta.

Vi värnar om mångfalden eftersom olika erfarenheter, färdigheter och kulturella förmågor gör Polisen effektivare samt mer tillgänglig och engagerad.

Vi arbetar med säkerhetsektorreform – ett koncept som har ett helhetsperspektiv och innefattar samarbete med alla aktörer som påverkar säkerheten i ett land.

Med de tre ledorden vill vi inom Polisen vara med och skapa rättssamhällen som präglas av säkerhet, trygghet och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer om Polisens internationella utvecklingssamarbete Gå till www.polisen.se/utvecklingssamarbete Rikspolisstyrelsen Polisavdelningen

18

Världshorisont 2/10

Foto: Ulf Bengtss on.

Kort om Linda

Linda Nordin Thorslund är FN-förbundets första kvinnliga generalsekreterare någonsin.

Förbundet har dock genom åren haft fyra kvinnliga ordförande.

Linda, ny generalsekreterare för FN-förbundet Efter att ha varit biträdande generalsekreterare (GS) sedan 2005 och tillförordnad GS sedan juli i fjol, har Linda Nordin Thorslund utsetts till Svenska FN-förbundets nya generalsekreterare.

– Jag känner mig glad och hedrad över att ha fått det här uppdraget. Vi inom FN-förbundet har en given plats i debatten om FN:s roll i Sverige och världen i stort. Men för att klara den uppgiften är vi beroende av lokalföreningarnas stöd och aktiva insatser, säger Linda som tycker att uppdraget att informera om och driva på FN-arbetet, blivit allt viktigare genom åren.

Det var praktikmånaderna i FN-huset i New York som på allvar befäste Linda Nordin Thorslunds intresse för FN och internationella frågor. Men det djupa engagemanget för FN-frågor grundlades långt tidigare, närmare bestämt när Linda gick med i FN-förbundets lokalförening i Stockholm under studierna vid Stockholms universitet.

– Då kände jag att jag hamnat på rätt plats. Här kunde jag få utlopp för frågor som intresserade mig och här fanns det folk som delade min nyfikenhet på internationella frågor, säger den nya generalsekreteraren. ÅTERVÄNT FRÅN RESA När jag pratar med Linda har hon precis återvänt från en resa till Kongo-Kinshasa och Rwanda med en grupp riksdagsledamöter. Avsikten var att studera FN:s arbete med säkerhet och utveckling.

Världshorisont 2/10

– Det var spännande och lärorikt att se hur mycket som är på gång i denna konfliktdrabbade del av Afrika, berättar Linda som också imponerades av FN:s nya organisation i fält.

– Nu jobbar man mer samordnat än förr. Samtliga FN-organ, vare sig det är UNICEF, UNHCR eller WFP, sitter idag under ett tak och med en gemensam chef.

Det underlättar i hög grad kontakterna mellan myndigheter och FN-organ i de länder där man är verksam.

MÅNGA ÅSIKTER Linda Nordin Thorslund har som väntat många åsikter om hur FN-systemet ska förbättras, bl a när det gäller den fortsatta reformeringen av FN-apparaten och säkerhetsrådets arbete.

– Rådet är i många stycken anpassat till den värld som fanns 1945. Men nu, 2010, behöver även det reformeras, säger

Personligt: 39 år . Gift med två ba rn.

Bor i Täby.

Utbildning: Pol m ag i Internationell a relationer.

Skrev en uppsats som handlade om FN:s och Natos samarbete på Balkan, en sk rift som senare gavs ut av Försvarshögskola n. Har också praktiserat på FN:s politiska avdelning (DPA), där hon gj orde en studie om re gionala konflikthot i Mellan östern.

Tidigare uppdrag: Anställd på Röda Korsets avdelning för inte rnationellt bistån d.

Konsult för ÖCB, Överstyre lsen för Civil Bere ds kap.

Anställd på utrik esdepartementets Ba lkanavdelning. Övrigt: Utsänd so m internationell valobservatör för Sida/OSCE vid et t flertal tillfällen. Aktiv i so ciala medier, bl a Facebook.

Gillar fjällvandrin g, skidåkning, fil m oc h matlagning.

Linda och pekar på obalansen i sammansättningen av rådet.

– Där finns exempelvis två EU-länder bland de permanenta medlemmarna men inget afrikanskt eller sydamerikanskt land. Det är något man skulle behöva ändra på. Annars kan man få problem med trovärdigheten, säger Linda som annars tycker att FN är inne på rätt spår i de flesta avseenden, bl a genom att betona enskilda människors säkerhet, snarare än enskilda staters.

SAMLANDE KRAFT När det gäller FN-förbundets arbete betonar Linda vikten av att vara den samlande kraften för alla dem som vill arbeta för ett bättre och starkare FN. – Vi måste våga ventilera fel och brister i det pågående FN-arbetet men också komma med konstruktiva förslag.

Här tror jag vi kan göra mycket mer, bl a genom att föra ut vårt budskap i nya kanaler. Hög prioritet har också arbetet med att värva fler medlemmar och samarbetspartners, både medlemsorganisationer och företag. Och inte minst att samla in pengar till FN:s arbete i fält.

David Dahmén, frilansjournalist 19

Samarbete med Sydafrika i nytt projekt

200 000 skolmåltider från Barista FN-förbundets kampanj ”Skolmat blir Kunskap” har nu fått över 200 000 skolmåltider från kaffekedjan Barista Fair Trade Coffee. Varje gång en kund fikar med Baristas stammiskort skänker Barista 2 kr till en skolmåltid i FN-skolan i Mukha Dhera, Etiopien. Eftersom det nu finns över 15 000 aktiva kort innebär det att drygt 500 barn varje dag får skolmat i Etiopien tack vare Baristas stamgäster.

FN-förbundet startar ordförandepool Svenska FN-förbundet kommer i höst att starta en ordförandepool för FN-rollspel.

Projektet har påbörjats under våren med bl a en kurs för rollspelsordföranden i april. Ett 20-tal personer i åldern 18 till 26 år deltog och är nu certifierade ordförande för FN-rollspel.

Första C-kursen i New York I juni reser en grupp om 18 personer på studiebesök till New York i FN-förbundets regi. Gruppen ska besöka olika FNrelaterade organ, FN-högkvarteret samt den svenska FN-delegationen. Resan ingår i FN-förbundets kursprogram, ”FN-ABC”, och är den första C-kursen som förläggs i New York. Alla tidigare C-kurser har ägt rum i Genève, och en sådan planeras återigen till hösten 2010.

Läs mer på www.fn.se/utbildning.

FN-förbundets insamling till det jordbävningsdrabbade Haiti passerade i april en miljon kronor. Av dessa har 720 000 redan skickats iväg till FN:s livsmedelsprogram, WFP (World Food Program).

Pengarna har främst använts till livsmedel till barnhem och sjukhus, ammande och gravida kvinnor, barn i skolåldern samt till risransoner till behövande familjer. I dagsläget finns inget slutdatum för FN-förbundets Haitiinsamling utan kanalerna hålls öppna så länge som behov kvarstår och bidrag kommer in.

Tvåbarnsmamman Mary Sony Michel, med sin yngste i famnen, glädjer sig över att familjen fått livsmedelshjälp av WFP (på franska PAM).

Blogg mot kärnvapen lanserad FN-förbundet har tillsammans med tre andra organisationer sjösatt en ny blogg, skrotakarnvapen.nu. Lanseringen skedde i samband med att översynskonferensen för icke-spridningsavtalet (non-proliferation treaty, NPT) inleddes i New York den 3 maj.

Bloggen kommer att drivas gemensamt av Svenska FN-förbundet, Svenska fredsoch skiljedomsföreningen, Internatio-

nella kvinnoförbundet för fred och frihet samt Svenska läkare mot kärnvapen.

Skrotakarnvapen.nu var ursprungligen en kampanjsida lanserad av Kalmar läns FN-distrikt men har nu alltså tagits över på nationell nivå av FN-förbundet, i enlighet med ett beslut på förbundets kongress i juni 2009.

Se www.skrotakarnvapen.nu

Ny FN-bakelse lanseras i höst Riddarbageriet i Stockholm vann tävlingen om Sveriges nya FN-bakelse. En enig jury under ledning av krögaren Erik Lallerstedt utsåg vinnarbidraget på matmässan GastroNord i Stockholm den 22 april. Bakelsen kommer att lanseras på konditorier runt om i landet i anslutning till FN-dagen den 24 oktober.

Sju olika bakelser medverkade vid finalen på GastroNord. Det vinnande bidraget har en koppling till svensk höst med doft och dekoration av äpple. Juryn motivering löd: ”En bakelse som kan bakas i hela Sverige, från norr till söder, med härliga naturliga smaker och innehåll av äppelmust och kakaonibs; okomplicerad

med hög ambitionsnivå.”

FN-bakelsen har funnits sedan 2005, en företeelse som vuxit för varje år som gått. 2009 genererade FN-förbundets kampanj strax över 40 000 kronor genom försäljning av nästan 11 400 FNmärken till över 80 konditorier, caféer och bagerier över hela Sverige.

Sveriges nya FN-bakelse

20

Världshorisont 2/10

Foto: WFP/Jim Farrell

Ett nytt samverkansprojekt mellan FNförbunden i Sverige, Sydafrika och Tanzania har startat under våren. Projektet går ut på att FN-förbundet i Sverige under tre år ska stödja sina systerorganisationer i Sydafrika och Tanzania i deras kampanjarbete för millenniemålen.

Sydafrikanska FN-förbundet, UNA South Africa, är en ny samarbetspartner för Svenska FN-förbundet. Organisationen har sin huvudsakliga verksamhet i och omkring Kapstaden. Den nya millenniemålskampanjen kommer att vara inriktad på utökad information, opinionsbildning och påverkansarbete om millenniemålen bland beslutsfattare, studenter och organisationer i det civila samhället, främst i västra Kapprovinsen.

En miljon insamlad till Haiti

Första UPRgranskningen för Sverige Det blev både kritik och beröm till den svenska regeringen när dess respekt för mänskliga rättigheter för första gången granskades genom FN:s nya UPR-mekanism.

D

en 7 maj fick den svenska regeringen för första gången sitta på de granskades bänk i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève.

Kabinettssekreterare Frank Belfrage presenterade en officiell rapport där han slog fast att respekt för de mänskliga rättigheterna är en prioritet i regeringens politik och en hörnsten i Sveriges utrikespolitik.

Därefter fick den svenska delegationen lyssna till synpunkter från en lång talarlista med representanter från andra regeringar i världen. Fyra dagar senare förelåg en preliminär rapport med 149 rekommendationer.

Granskningen av Sverige är en del av rådets UPR (Universal Periodic Review), som går ut på att respekten för de mänskliga rättigheterna i FN:s alla medlemsländer ska genomlysas vart fjärde år. UPR är en ny mekanism som infördes i och med att MR-rådet tog över efter den nu avskaffade kommissionen för mänskliga rättigheter.

FICK MYCKET BERÖM Sverige fick mycket beröm under granskningen. Andra regeringar uttryckte ofta beundran och uppskattning för tillståndet i landet. Men deras rekommendationer visar också på att det finns brister på en del områden. Kritiken gällde bl a migranters och asylsökandes situation, behandlingen av ensamkommande barn, diskriminering av minoriteter (i synnerhet romer och samer), en ökande trend av hatbrott, islamofobi, antisemitism och rasistisk propaganda samt våld mot kvinnor och begränsningar i dessas tillträde till beslutsfattande.

Bland rekommendationerna ingick även att Sverige ska ansluta sig till internationella konventioner som landet har valt bort.

I sina svar under granskningen förklarade Frank Belfrage att Sverige utan vidare kan acceptera 88 av de 149 rekommendationerna. Ytterligare 49 kommer Världshorisont 2/10

att bli föremål för vidare överväganden medan 12 rekommendationer avvisades helt. Sverige kommer inte att ansluta sig till ESK-konventionens tilläggsprotokoll eller till konventionen om migrantarbetarnas rättigheter.

KRITISK SKUGGRAPPORT Inför granskningen sammanställde FN-förbundet och 16 andra organisationer en ”skuggrapport” med kritiska synpunkter på ett flertal områden. Johanna Wiklund, förbundets handläggare i MR-frågor, följde granskningen på plats i Genève.

– Vi är nöjda med att alla de områden som vi belyste i skuggrapporten har kommit upp på ett eller annat sätt. Det var vårt syfte, säger hon.

Samtidigt väljer Sverige att acceptera svaga rekommendationer, sådana som inte förpliktar till konkreta förändringar, menar hon. Hon säger att det mest allvarliga är att regeringen vägrar att ratificera ESK-konventionens tilläggsprotokoll, som ger enskilda rätten att gå till domstol för att kräva ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

– Sverige gör skillnad på medborgerliga och politiska rättigheter, som enskilda har rätt att gå till domstol för, och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Det är fel att prioritera vissa mänskliga rättigheter framför andra på det sättet, säger Johanna Wiklund.

Carlos Garat, frilansjournalist

Johanna Wiklund, FN-förbundets handläggare för mänskliga rättigheter.

Arne Berglund avliden Arne Berglund, FN-förbundets vice ordförande under åren 1986 till 1993, har hastigt gått bort i sitt hem i Örnsköldsvik. Begravningen ägde rum den 12 april i Örnsköldsviks kyrka i närvaro av många vänner, kollegor och släktingar.

Arne Berglund var även med och bildade FN-föreningen i Örnsköldsvik 1976 och även FNdistriktet i Västernorrland två år senare. Han var in i det sista fullt aktiv med sitt arbete för FNrörelsen i Örnsköldsvik och Västernorrland. ”Arne var alltid konkret och hade hela tiden fokus på verksamheten.

Han deltog entusiastiskt i alla aktiviteter med sin smidighet och sina djupa föreningskunskaper och var en utpräglad föreningsmänniska”, skriver FN-föreningen på sin webbsida och fortsätter: ”Han var dessutom en mycket positiv och social person, ville aldrig någon illa och fick vänner var han än kom. Han var förstås lätt att bli vän med och hade en stor vänkrets. Överallt där han verkade väckte han stor sympati genom sitt goda humör och sitt vardagliga sätt att vara för övrigt. Han fick även många vänner i Zimbabwe, ett land som han genom olika FN- projekt fick tillfälle att besöka flera gånger.

Där fanns även hans ”fadderpojke”, Rodwell.

Arne var ständigt öppen för sina medmänniskor, han frågade och lyssnade och skred sedan till handling. Han var tillgiven och omtänksam på många sätt mot dem han kände närmare. Det var alltid roligt, intressant och spännande att ha med Arne att göra. Han trivdes med att tjäna andra och detta genomsyrade hans tankar både globalt och lokalt i de många uppdrag han hade. ”Då kör vi!” som han uttryckte det hela. Framåt alltid!”

21

Hur ska en bra ledare vara och finns det internationella ledarskapsideal? Det är ett par frågor som tas upp i en avhandling av Lena Lid Andersson, forskare och föreläsare vid Handelshögskolan i Stockholm, IFL:s ledarutbildningsinstitut och SSE Russia. Hon har särskilt studerat Dag Hammarskjöld.

Avhandling belyser FN:s generalsekreterare

Retorik och mänsklighet gör en ledare populär Kortklippta medelålders män som förväntas rädda världen. Så ser en typisk generalsekreterare för FN ut, enligt en doktorsavhandling av forskaren Lena Lid Andersson.

När Lena Lid Andersson började med avhandlingen Ledarskapande Retorik hade hon inte en tanke på att forska om FN. Grundidén var att granska studentnationerna i Uppsala, för att på så sätt ta reda på hur en bra ledare ska vara. Men en kväll satt hon på sitt rum och funderade. Hon ville göra något större. Fylld av tankar på att rädda världen klickade hon in på FN:s hemsida. Avhandlingen ändrade snabbt inriktning.

– Det fanns så bra material om ledarskap där att det exploderade och tog över.

Det intressanta är att FN:s generalsekreterare inte har någon tvingande makt.

22

Lena Lid Andersson är själv medlem i FN-förbundet sedan fem år tillbaka.

– Generalsekreteraren är en viktig symbol för FN, men det är vi tillsammans som måste agera.

Hon började kartlägga generalsekreterarna och fann att de inte bara liknar varandra till utseendet. Alla har varit utbildade i juridik eller ekonomi och har haft någon typ av diplomatisk eller politisk bakgrund. Däremot har de inte haft samma ledarskapsstil. Genom åren har bl a den karismatiske visionären Kofi Annan och byråkraten Kurt Waldheim varit FN:s ansikten utåt.

INTE STÖPTA I SAMMA FORM Trots att generalsekreterarna inte är stöpta i samma form beskrivs de med liknande karaktärsdrag vid installationerna. De ska bl a ha integritet och vara kloka och rättvisa.

– Jag tror att det säger mer om människors hopp och önskan än om hur

specifika ledare är. Människan har en vilja att tro på något som är gott, starkt, kan ställa saker till rätta och hålla samman gruppen. Men medlemsländerna är inte överens om hur idealen ska levas. Att ha integritet kan t ex betyda olika saker, säger Lena Lid Andersson.

Bland alla superlativ sticker ändå beskrivningen av en generalsekreterare ut. Protokollet från 1953 då Dag Hammarskjöld installerades är det tydligaste exemplet hon sett på våra krav på ledare.

– Texten var metaforisk om att han skulle vara som Daniel i lejongropen och att han skulle vara en profet.

Lena Lid Andersson började läsa allt hon hittade om honom. Hon är den första svensken att skriva en avhandling om Dag Hammarskjöld.

– Han är större än vad vi svenskar tror.

Enligt den s k GLOBE-studien har vi en kluven inställning till ledarskap och det har nog påverkat hur vi ser på Hammarskjöld.

Världshorisont 2/10

Hela andra delen av Ledarskapande retorik kom att handla om den svenske generalsekreteraren.

– Jag tyckte det var intressant att studera någon som är en förebild för de andra generalsekreterarna. Det som Dag Hammarskjöld har sagt och gjort kommer väldigt ofta på tal. Även Kofi Annan hänvisade till honom och sa: När jag inte visste vad jag skulle göra, då tänkte jag ”Vad skulle Dag ha gjort?”.

Lena Lid Andersson menar att Dag Hammarskjölds storhet delvis beror på att han bidrog till att FN blev vad det är i dag, att han var konsekvent och att det finns många frågetecken kring honom.

Det spekuleras än i dag kring omständigheterna runt hans död och om hans sexuella läggning. Dag Hammarskjöld stack också ut med sitt skönlitterära skapande.

– Han passade in lagom mycket för att bli vald, men han bröt ändå normerna och det gör honom intressant.

BLIR INTRESSANTARE I avhandlingen tar Lena Lid Andersson upp att många tycker att ledare blir intressantare när de inte är perfekta, eftersom det gör att vi kan identifiera oss med dem.

Lena Lid Andersson var själv med under Ban Ki-moons installation i FN:s högkvarter den 14 december 2006.

– Ban Ki-moon var ganska återhållsam.

Det kom mer att handla om Kofi Annan än om honom, så det märktes att Kofi Annan hade varit väldigt populär.

– Det är när de har brister som de blir människor. Sedan har vi väl alla en dröm om att bli superhjälte och oövervinnerlig.

Men även superhjältar har någon akilleshäl som gör dem intressanta.

FN:s talskrivare och media har också en viktig roll i den bild vi får av generalsekreterarna. Ban Ki-moon kallas till exempel för Ban Ki-josa – den hala ålen – i sitt hemland Sydkorea eftersom han slingrar sig mycket när han svarar på frågor.

– Ban Ki-moon lär ha sagt att han hellre vill arbeta än tala i media. Då har han inte förstått att FN bara har den värdebaserade makten och för den är media en viktig plattform

KARISMATISK KVINNA Nästa gång en ny generalsekreterare ska väljas hoppas Lena Lid Andersson på en karismatisk kvinna. Hon tycker att det är konstigt att bara män har valts till generalsekreterare samtidigt som FN är noggrant med att alla världsdelar ska bli representerade.

– Jag tror att FN förlorar trovärdighet på detta. Det blir otroligt gubbigt. På Ban Ki-moons installation var det oerhört tydligt. När man sitter och ser ut över generalförsamlingen är det så mycket kostymer att det är helt galet.

Vem det än blir tycker hon att vi ska ha realistiska förhoppningar.

– Vad kan en generalsekreterare egentligen göra? Det är ju bara en människa. Kan vi förvänta oss att de ska rädda världen?

Emma Sundelin Skribenten är frilansjournalist

FN:s generalsekreterare

Trygve Lie 1946-1952

Dag Hammarskjöld 1953-1961

U Thant 1961-1971

Kurt Waldheim 1972-1981

Javier Pérez de Cuéllar 1982-1991

Boutros Boutros-Ghali 1992-1996

Kofi Annan 1997-2006

Ban Ki-moon 2007-

Världshorisont 2/10

23

ikt ö r e n i ngar o ch d i str Aktiviteter i FN-f

Norrköpings FN-förening

Styrelseledamöter i Västmanland blev vitaliserade

Västmanlands FN-distrikt höll länskonferens i Hallstahammar

Den 8 mars gick hela styrelsen i Norrköpings FN-förening ut på stan för att informera allmänheten om projektet Skolmat blir kunskap. Intresset var stort och över 200 personer ville veta mer.

Världsmeteorologidagen den 23 mars firades i samarbete med Folkuniversitetet med en givande föreläsning av Sten Bergström, en av landets ledande experter beträffande konsekvenserna av ett förändrat klimat på olika samhällssektorer. Publiken, 44 personer, bestod främst av ungdomar.

Hallstahammars FN-förening stod värd för Västmanlands FN-distrikts länskonferens i april. Representanter från länets alla FN-föreningar deltog. Syftet var att gemensamt diskutera de lokala verksamheterna, träffa andra styrelseledamöter

inom länet och byta erfarenheter under trevliga former. Då de flesta föreningar nyligen haft sina årsmöten var det också viktigt att de nyvalda fick träffa sina kollegor runt om i länet.

FN-kören bildad

Internationella kvinnodagen i Malung

Haparanda FN-förening har bildat en flyktingkör som efter många namnförslag fick namnet FN-kören. Kören, med 53 flyktingar från sex nationer, repeterar två gånger i veckan under ledning av en skicklig sångpedagog från Finland. Ett delmål för FN-kören är att sjunga ”Du gamla du fria” på nationaldagen den 6 juni i Haparanda kyrka.

– Senare kommer övning på andra svenska sånger men givetvis även på sånger från respektive hemland, säger Harald Dahlgren, ordförande i Haparanda FN-förening.

Västerdalarnas FN-förening med flera manifesterade internationella kvinnodagen den 8 mars.

Karolina Pettersson från folkhögskolan och FN-föreningen höll i programmet och kunde presentera dansuppvisning av Malungs Folkdanslag. Ingalill Pettersson från Tyngsjö presenterade kvinnor i

flera generationer. Hennes berättelse ska så småningom bli en bok. Viskursen från Malungs folkhögskola sjöng roliga och stämningsfulla visor och Sally Norén informerade om kvinnojourens viktiga arbete. Internationella föreningen serverade mexikanska läckerheter. Av ett sjuttiotal personer i publiken var många män.

Kauser Ahmed läste en egen dikt om kvinnor och frihet.

Några glada lägerungdomar.

Trotsar bitande kyla för att hjälpa Haiti.

Ung Helsingborg samlar in pengar till Haiti Lördagen den 13 februari begav sig fyra tappra representanter från Ung Helsingborg trots den bitande vinterkylan ut på stadens gator och torg för att samla in pengar till förmån för jordbävningsoffren i Haiti.

– Vi sålde varm choklad och kanelbullar och under fyra timmar lyckades vi skrapa ihop drygt 3 000 kronor, säger Elin Olsson. Övriga deltagare var Amanda Brandt, Nasrin Hamid och Robert Wikström.

24

Läger på Färgengården Den 10-11 april arrangerade Alingsås FN-förenings ungdomsgrupp ett läger på Färgengården.Riksdagsledamoten Anita Brodén medverkade och berättade om sina resor i världen. Israel/Palestina, Kambodja och Faire Trade fanns också med på programmet. Dessutom smiddes planer för framtida ungdomsverksamhet.

Östhammar firade kvinnodagen Östhammars FN-förening firade internationella kvinnodagen på Östhammars bibliotek med ett program om kvinnor i världen med tonvikt på Iran. Musikern Nima Chehrazi sjöng och spelade starka sånger på persiska och svenska. Kauser Ahmed läste en egen dikt om kvinnor och frihet.

En utställning om kvinnor i Bangladesh, Burma och Iran visades samtidigt.

Samlade in pengar till Haiti Efter jordbävningskatastrofen i Haiti samlade Mönsterås FN-förening in pengar via lotterier. När sedan ungdomar på Mönsterås omvårdnadsprogram anordnade en loppis vars överskott skickades till Unicef

Sverige passade vi på att från FN-föreningen bidra med en slant. Vi delade samtidigt ut nålen ”För varenda unge” till ungdomarna och fick samtidigt chans att berätta om Mönsterås FN-förening.

Världshorisont 2/10

Från Södermanlands horisont

Internationellt i Malmö

På Södermanlands FN-distrikts årsmöte i Nyköping berättade Lise Koefoed Norrgård och Jenny Pein från ungdomsgruppen i Nyköpings FNförening om sin verksamhet. Ämnet för kvällen var global handel och rättvisa med hänvisning till millenniemålen. Strängnäs FN-förening har under årets styrelsesammanträden haft föreläsningar om biståndsarbete i Tanzania, konflikter i Kashmir från 1948 till nutid samt om ekonomisk jämlikhet och fredligare samhällen.

En regnig aprilkväll möttes vi i Malmö FN-förening för att fundera kring framtida aktiviteter. Med oss var till vår glädje en stor grupp deltagare från ett utbytesprojekt; en tredjedel av dem kom från Sverige, en tredjedel från Zambia och en tredjedel från Kambodja. Under kvällen lyssnade vi till en historieberättare från Burkina Faso och planerade in en heldag till sammans då vi i FN-föreningen ska få lära oss mer om vad deltagarna i ut-

Sara Persson, Lisa Tamm och Johanna Nörklitt diskuterar framtida aktiviteter.

bytet sysslar med i de organisationer de representerar i sina hemländer och förhoppningsvis knyta kontakter inför framtiden.

Lise Koefoed Norrgård och Jenny Pein från ungdomsgruppen i Nyköpings FN-förening berättade om ungdomsverksamheten

Aktiviteter i Karlskoga FN-förening Tio restauranger i Karlskoga deltog i Haiti-insamlingen. Punktinsatsen var lunchen den 22 januari som gav 12 354 kronor. I februari besökte ordförande Christina Eriksson Komvux i Karlskoga där undersköterskor informerades om mänskliga rättigheter i syfte att få in begreppet i kommunens äldreomsorg. Inslaget med kortspelet om önskningar och behov ledde till engagemang och livliga diskussioner.

Internationella kvinnodagen firades i Folkets Hus där föreningen deltog med informationsbord och informerade om FN. I april var det dags för Korpen-promenad. Föreningen deltog med informationsbord samt samlade in pengar till Haiti.

Den nystartade ungdomsföreningen har också haft sitt första möte och planeringen inför hösten är redan igång.

Evelina Sköld och Niklas Carlsson berättar hur man kan få jobb inom FN.

Tal från rådhustrappan.

Lidköpings FN-förening firade Iqbaldagen Lördagen den 17 april uppmärksammade Lidköpings FN-förening i samverkan med andra organisationer Iqbaldagen på torget i Lidköping. Temat var ”mot slaveri – för barns rättigheter”. Under manifestationen talade Manga Ram och Nihal Chand från Pakistan. Ungdomar uppträdde med musik och sång och ballonger släpptes mot skyn. De pengar som samlades in gick till skolor för fattiga och utsatta barn i Pakistan.

Åre FN-förening Linn, vice ordförande, berättar om verksamheten i Kalmar/Ölands FN-förening.

Många aktiviteter i Kalmar/Öland Vi i Kalmar/Ölands FN-förening hade en intensiv start på nya året. Vi var bland annat på plats på studenternas välkomstmässa på Linnéuniversitetet. I mars deltog föreningen med informationsbord och föreläsningar om hur det är att arbeta för FN i Sverige och övriga världen på KARMA (Kalmars Arbetsmarknadsdag) som anordnas av och för studenter. Faktabladet om att jobba inom FN hade precis kom-

Världshorisont 2/10

mit ut med Världshorisont och var ett mycket uppskattat material bland studenterna. Niklas Carlsson, ordförande i Kalmar FN-distrikt höll även en föreläsning om FN-förbundets arbete och hur det är att vara med på internationella förhandlingar inom FN. Arrangemanget var mycket välbesökt och föreningen fick många nya FN-vänner och medlemmar.

I februari var Tonia Moya, Green Cross Sweden, i Åre FN-förening. Hon berättade om ett konfliktlösningsprojekt bland olika folkgrupper i Kenya.Vid vårt årsmöte hade vi medverkan av teater FROSSA, som gav massor av information om klimathotet. Kan varmt rekommenderas. Gå då in på www.teaterbarbara.nu.Vid en cafékväll i Järpen berättade Marie Strömbeck om sitt projekt att hjälpa fattiga mayaindianer i ett par bergsbyar i Guatemala. Hon ska samla in 200 000 kr till en utbyggnad av en marmeladfabrik som hennes hjälporganisation JIDCA startat.

i str i k t ö r e n i ngar o ch - d Aktiviteter i FN-f ej anges.

annat Anita Seidel om 25 till Landet runt är skriven av ten Tex . del Sei ta Ani 08 – 462 25 53 : ör: fon akt Tele Red E-post: anita.seidel@fn.se ·

Anslagstavlan Information från Svenska FN-förbuNDet

FN -v än och No mi ne ra år ets ! su pp ort er 20 10 eringar sista dag för nomin

9 augusti är h FN-supporter. av årets FN-vän oc se www.fn.se!

För mer information

VÄRVA en MEDLEM

Nu kan du värva me dlemmar till FN-förb undet med vårt nya medle msrekryteringsmateri al!

Beställ folder och af fischer på www.fn.se/butik.

Ju fler vi blir, dest o mer kan vi görA! Ha it i be hö ve r vå

UNg10

Den 8-10 maj samlades 50 FN-intresserade ungdomar på Breviks kursoch lägergård utanför Norrköping. Se bilder och filmer på http://ung-bloggen.blogspot.co m/

Plusmeny för godare luncher g till Värva en restaurang eller en serverin ! eny” USm ”PL ning FN-förbundets sats erar add ny Sme PLU er När matgästen välj de två kronor på lunchnotan. Genom garna FN-förbundets stöd till WFP går pen barn ett för h lunc skol till en näringsriktig m. igdo fatt som lever i extrem Se www.fn.se/skolmat.

FN- förbundets fotbo llscup GloBallCup spela s för femte året i rad. Hund ra lag från hela Sveri ge spelar fotboll för FN oc h för en minfri värld. Överskottet av cupen samt bidrag från sponsorer för varje mål på GloBallC up går till förbundets kampanj Röj-en-mina. Pe ngarna kommer att an vändas till att röja minor samt till att hjälpa mi noffer med vård och rehabilit ering. GloBallCup geno mförs i samarbete med Försvarsmakten, adida s, Enköpings SK och En köpings kommun, i En köping, 1-4 juli 2010. Mer inf ormation om cupen på www.fn.se och på ww w.globalcup.se.

rt fo rtsatta st öd

uari i år drabbade Haiti i jan Jordbävningen som och usen människors liv krävde flera hundrat över tak d: stö är i behov av , en miljoner människor ing dn bil ut l til ng n, tillgå va hö huvudet, mat, vatte be er rjning. Haiti komm möjlighet till försö r. ve mö fra der lång tid omvärldens hjälp un s världsdet stödjer främst FN Svenska FN-förbun .

WFP, i Haiti livsmedelsprogram, ävningen försett db jor an sed WFP har d mat. me miljoner människor 72 909 så det FN till nummer Genom att SMS:a or änka sk å ks onor. Du kan oc w. bidrar du med 50 kr ww et: ern int på betaltjänst märk pengar genom vår -5, 79 00 90 iro sg rt plu fn.se/haiti och via vå en gåva bidrag behövs. Ge la Al . iti Ha n ge on tal redan idag!

JULI 11 Internationella befolkningsdagen AUG USTI 9 Internationella dagen för världens ursprungs folk 12 Internationella ungdomsdagen 23 Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande 30 Internationella dagen för försvunna

SEP TEM BER 08 Internationella läskunnighetsdagen 15 Internationella dagen för demokrati FN-förbundet har ett antal twitterkanaler för olika 16 Internationella dagen för beva rande av ozonprojekt och sakfrågor. Svenska FN-förbundet twittrar på: skiktet @fnforbundet www.twitter.com/fnforbundet 21 Internationella fredsdagen FN-förbundets UNgdomssekreterare twittrar på @SFNUNg www.twitter.com/SFNUNg Tidningen Världshorisonts redaktör twittrar på @varldshorisont www.twitter.com/varldshorisont

nätet?

Handlar du mycket på et samtidigt!dem via God Handling och stöd Svenska Stöd FN-förbudinnda va ror på nätet, köp säljning

genom sin för När du ändå handlar ka internetbutiker som oli ar ml sa g lin nd Ha d ns länkar till över 130 FN-förbundet! Go d Handlings hemsida fin Go På . ete arb ets nd från Bokus och CDON till idrar till FN-förbu n böcker och CD-skivor frå t all a köp n ka n ma av vara skänks en olika butiker där d Ticket. Beroende på typ me or res och b Clu ink bläckpatroner på FN-förbundet. procent av beloppet till bestämd summa eller e g! www.godhandling.s Gå in och kika redan ida

vapen ot arnkävaprn Bloggwwm nu. en. w.skrotak n ing ? d in fn -f ö r e ll veta både vad i t o g å n t e vi Händer d a www.fn.se in vår webbsid da! Skicka d t hän Glöm inte at kommer att ch vad som o t än h e ar .s h som aktor@fn till webbred information

26

!

Komman de FN- dagar

JUN I 04 Internationella dagen för barn som blivit offer för aggression 05 Världsmiljödagen 08 Världshavsdage 12 Internationella dagen mot barnarbete (ILO) 17 Världsdagen för bekämpning av ökenutbred ning och torka 20 Världsdagen för flyktingar 26 Internationella dagen mot missbruk av och olaglig handel med narkotika 26 Internationell solidaritetsdag för tortyroffer

Walk the World Walk the world genomförs av FN-före ningar runt om i landet på nationaldagen 6 juni. De arrangerar prom enader och frågesport till stöd för FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap. Walk the world arrangeras av FN:s världsliv smedelsprogram, WFP, och är en världsomfattande demonst ration. Förra året gick över 250 000 människor i 70 länder samman för att protestera mot det onödiga lidande som barn utsätts för när de inte får del av de matresurser som finns. Material för att genomföra Walk the world kan beställas från Jonas Nyström : jonas.nystrom@fn.se.

Världshorisont 2/10

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

E

Vem håller på FN i dag?

n av FN-rörelsens viktigaste uppgifter är att vara en central kraft för FN-engagemanget i Sverige.

Svenska FN-förbundet har målmedvetet sökt knyta till sig nya samarbetsparter i arbetet för en starkare och bättre världsorganisation. Bland aktörer som har tillkommit under senare år finns studieförbund, näringslivsföreträdare och riksorganisationer. De har alla insett nödvändigheten av att FN ges förutsättningar att utföra sitt arbete över hela jordklotet. Med engagemanget och stödet för FN-tanken följer också den legitimitet som FN behöver för att även i fortsättningen vara den viktigaste globala samarbetsorganisationen.

Vi är många som gärna talar om Sveriges historiska roll som FN-land. Hammarskjölds tid som generalsekreterare, de fredsbevarande trupperna, medlingsinsatserna och framdrivandet av rättighetsinstrument som barnkonventionen är exempel på avtryck som Sverige har gjort i FN genom åren. Margot Wallström påbörjade i anslutning till internationella kvinnodagen den 8 mars ett av de svåraste och viktigaste FN-uppdragen: att rapportera om och bidra med förslag på hur kvinnor ska skyddas från övergrepp i krig och konflikter.

Trots de goda exemplen har FN-förbundet haft synpunkter på flera regeringars sätt att förvalta det svenska FN-medlemskapet.

Det är ingen hemlighet att vi gärna hade sett ett större svenskt truppbidrag till FN-ledda fredsfrämjande insatser, något som flera försvarsministrar har talat om men inte förverkligat. Vi har också kritiserat att Sverige ännu inte har gjort sig av med sitt klustervapen BK90. Ett sådant beslut vore ett tydligt sätt att ta

ledningen i arbetet mot ett inhumant vapen som dödar oskyldiga civila.

I FN-arbetet är det av vikt inte bara vad man gör, utan också vad man också säger. Det breda engagemanget för FN i Sverige avspeglades länge i det offentliga samtalet. Under de senaste decennierna har FN fått konkurrens som internationell samarbetsorganisation. Europeiska Unionen och andra fora tar allt större plats i både Sverige och andra länder. I takt med detta tycks FN tappa mark.

Att nya samarbetsformer skapas är mestadels positivt. Även FN har nytta av nya konstellationer vid sidan av det globala samarbetet. Men i takt med att smörgåsbordet växer blir det också allt viktigare att världens länder erkänner FN som den övergripande organisationen för sina relationer. Som en svensk FN-diplomat en gång uttryckte det: det är bara i FN-skrapan som israeler och palestinier kan träffas dagligen och resonera kring de svåra frågorna i Mellanöstern. På samma vis är det bara FN som kan samordna och fördela arbetet vid extrema miljöoch naturkatastrofer, som i Haiti senast. Det är bara FN som kan formulera och sätta press på alla världens länder att underteckna och följa olika konventioner för mänskliga rättigheter.

Det är inom FN:s ram som klimatförhandlingarna trots alla svårigheter måste föras.

FN är och måste förbli den ledande och samlande organisationen för det globala arbetet. Därför vill Svenska FN-förbundet se ett tydligare stöd för FN från alla riksdagspartier – i både teori och praktik.

Foto: WFP/Laura Melo

Nästa nummer av Världshorisont kommer ut den 23 september och ska handla om millenniemålen.

I år är det fem år kvar till 2015, det årtal som världens ledare satt som deadline för att uppnå FN:s millennieutvecklingsmål.

Med anledning av detta har FN kallat till toppmöte i New York den 20-22 september. Toppmötet ska bidra till att sätta nytt fokus på millenniemålen och till förnyade ansträngningar i varje enskilt land för att målen ska kunna nås i så hög utsträckning som möjligt.

Världshorisont 2/10

Hur långt har vi kommit, nu när endast fem år återstår? Hur har arbetet gått i olika länder och olika världsdelar? Vilka av målen har ”gått bäst”, och vilka har varit svårast att komma någon vart med? Vad görs för att maximera ansträngarna nu när millenniemålskampanjen går in på slutvarvet?

Detta, bland annat, kommer att belysas i nästa nummer av Världshorisont.

Beställ gärna extra exemplar av Världshorisont och använd tidningen som ett sätt att sprida kunskap och engagemang för globala frågor. Se www.fn.se/butik!

27

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

Stoppa hunger.

Skapa skolgång.

För barnen på Kassim skolan i Etiopien har maten i skolan stor betydelse.

Debre är ett av alla barn som går i Kassim skolan i Etiopien. Möjligheten att äta sig mätt har helt förändrat tillvaron för henne och hennes skolkamrater. Maten gör att de orkar med sitt skolarbete och lär sig mer.

Skolmaten serveras i gräset utanför klassrumen och det bjuds på näringsberikad majsoch sojagröt. ”Det är bra för mig att äta mat i skolan eftersom jag vill bli rektor när jag blir stor. På vägen hem från skolan orkar jag nu leka med mina kompisar. Fast de springer Debre. Elev i Kassim skolan, Etiopien trots det snabbare än mig”, säger Debre mellan tuggorna.

Debre har fått fler skolkamrater sedan FN:s världslivsmedelsprogram började servera luncher i hennes skola. Framför allt har flickorna blivit fler. Det är annars ofta flickorna som får avstå skolan när föräldrarna behöver hjälp med det dagliga arbetet hemma.

En skollunch kostar 2 kronor. Det är ett billigt pris för ett barns framtid. Maten leder till kunskap som i sin tur leder till ökade möjligheter. En av de mest effektiva metoderna att förbättra ett lands utveckling är att se till att alla barn får en grundskoleutbildning.

B ID R A D U M ED

Tillsammans kan vi se till att fler barn hamnar på plus i livet!

Bara 200 100 skollu kronor räcker till ncher som gör skillna Vi vill be dig d. om ett b

idrag för att skollunche säkra r för barn s om Debre. på p g 90 0 G e din gåva 0 79 – 5 oc h ange ”sk olmat”

Skolmat blir kunskap EN KAMPANJ FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET