Världshorisont nr 2/09, tema Nedrustning

VÄRLDSHORISONT Utges av Svenska FN-förbundet

2/2009

EU-valet och kärnvapnen sidan 8 Minor och klustervapen på väg ut sidan 10 Rapport från FN:s kriskommission sidan 21

Nytt hopp

om värld utan kärnvapen

En soldat tillhörande fredsstyrkan UNAMID patrullerar ett område i Darfur, Sudan.

FN-NOTISER

FN OCH PARLAMENTARIKER BEKÄMPAR MÄNNISKOHANDEL FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott, UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) lan-

2

serade i april en manual för parlamentariker i kampen mot människohandel (”trafficking”).

Miljontals människor runtom i världen, de flesta kvinnor och barn, är fångade i den moderna form av slaveri som vi kallar människohandel, konstaterade UNODC:s chef Antonio Maria Costa vid lanseringen och framhöll vidare att människohandel är ett brott mot mänskliga rättigheter och mot staten, och måste göras straffbart genom lagstiftning.

Enligt en UNODC-rapport i februari, baserad på information från 155 länder, har två av fem länder fortfarande inte dömt någon för människohandel.

ONODC driver också för närvarande en kampanj riktad till allmänheten i fråga om människohandel, Blue Heart Campaign. Se www.unodc.org/blueheart PRESSFRIHETENS DAG UPPMÄRKSAMMADES En rad representanter för FN gjorde på Pressfrihetens dag den 3 maj uttalanden till stöd för pressfriheten och för fängslade och förföljda journalister. Enligt CPJ, Kommittén till skydd av journalister, satt 125 journalister runt om i världen i fängelse i december 2008 varav hälften i antingen Kina, Kuba eller Eritrea. 41 journalister dödades under 2008 som resultat av sitt arbete. ”Pressfrihetens dag är ett tillfälle att högtidlighålla de fundamentala principerna om pressfrihet, att diskutera fördelarna med fria och oberoende medier och att försvara medias oberoende ställning” sa FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna Navi Pillay i ett gemensamt uttalande med Frank La Rue, särskild rapportör för rätten till åsikts- och yttrandefrihet.

Pressfrihetens dag har instiftats av FN för att stödja alla som arbetar under svåra förhållanden för att resten av världen ska få tillgång till en opartisk nyhetsrapportering, och för att betona behovet av att värna dessa personers frihet och säkerhet.

56 GRUPPER REKRYTERAR BARNSOLDATER 56 aktörer, både regeringar och ickestatliga grupper, rekryterar idag barn som soldater. 19 av dem har stått på denna lista under flera år i rad, trots kraftiga protester från omvärlden. Det framgår av den senaste rapporten om barnsoldater från FN:s generalsekreterare Ban Kimoon till FN:s säkerhetsråd. ”Jag uppmanar rådet att vidta åtgärder mot denna straffrihet och att hindra brottslingarna från att fortsätta göra barn till offer,” sa generalsekreteraren vid en debatt i säkerhetsrådet i april.

Han berättade vidare att han bevittnat “olidligt lidande” när han besökte Kongo (DRC) och tillade att han ”aldrig varit så rasande” som när han talat med flickor som utsatts för sexuellt våld under kriget.

Rapporten visar också på framsteg. Sex aktörer har kunnat strykas från listan.

Många barn har också kunnat lämna väpnade grupper, t ex har över 1 200 barn i Norra Kivu i Kongo demobiliserats sedan årsskiftet.

Foto: FN/ Evan Schneider

FN:S KLIMATFÖRHANDLINGAR INLEDDES I BONN I slutet av mars inleddes förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal i Bonn i Tyskland. Det internationella samarbetet för att begränsa klimatförändringar regleras framför allt genom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) och det tillhörande Kyotoprotokollet. Det nya avtalet ska ersätta Kyotoprotokollet som löper ut 2012.

Mötet i Bonn var det första av tre som ska hållas inför slutförhandlingarna i Köpenhamn i december (”COP 15”). Nästa förberedande möte äger rum i juni, även det i Bonn, och det tredje äger rum i Bangkok i september.

Det senaste partsmötet under Klimatkonventionen (”COP 14”) ägde rum i december 2008 i Poznan, Polen. Det övergripande målet för mötet i Poznan var att skapa förutsättningar för vidare förhandlingar under året enligt Bali Action Plan och ett nytt internationellt klimatavtal i Köpenhamn i december 2009.

Foto: FN/Stuart Price

HJÄLPORGANISATIONER KASTADES UT UR SUDAN Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdade i mars en arresteringsorder mot Sudans president Omar al-Bashir.

Enligt domstolen är Bashir skyldig till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i samband med kriget i Darfur.

Beslutet ledde till protester på gatorna i Sudans huvudstad Khartoum och al-Bashir själv svarade med att utvisa 14 ickestatliga organisationer från landet och stänga ner tre inhemska organisationer.

I en rapport till säkerhetsrådet i april om läget i Darfur varnade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon för en förvärrad humanitär situation som ett resultat av utvecklingen. Han uppmanade den sudanesiska regeringen att ompröva sitt beslut och betonade att retorik riktad mot icke-statliga organisationer medför säkerhetsrisker för den humanitära personal som finns kvar i landet och att livsviktig humanitär verksamhet hotas.

Helen Clark svärs in som ny UNDP-chef av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

HELEN CLARK NY UNDP-CHEF Helen Clark, f d premiärminister i Nya Zeeland, är sedan 27 april ny chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP. Mandatet är på fyra år.

Clark ersätter Kemal Dervis från Turkiet som lämnade posten av personliga skäl den 1 mars efter tre och ett halvt års tjänst.

VÄRLDSHORISONT 2/09

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi Layout: Tweed & Wognum Tryckeri: Federativ, Stockholm Annonser: Can Media, tel: 0735-035869, e-post: christina.andersson@canmedia.se För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildningsoch opinionsbildningsarbetet i din FN-förening och att medverka i förbundets kampanjer. Om du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

Omslagsbild nr 2/09: Franskt

kärnvapenprov på Mururoaatollen 1973. Foto: Gamma/IBL Bildbyrå

I finkan för freden EN SOMMAR I BÖRJAN AV 80-TALET BLEV JAG GRIPEN AV POLIS. Det var planerat sedan flera veckor tillbaka. Jag och ett hundratal andra ungdomar hade hållit till på Gärdet i Stockholm där vi ägnat sommarlovet åt att diskutera och träna icke-våld och civil olydnad. Lägret skulle avslutas med en icke-våldsaktion riktad mot USA:s och Sovjets ambassader i protest mot dessa länders kärn­ vapenpolitik.

Det var spänning och nervositet i luften den soliga sommarmorgon då jag tillsammans med halva styrkan begav mig till Sovjetiska ambassaden på Gjörwellsgatan. Vi samlade ihop oss utanför stängslet och läste upp ett uttalande i megafon. Sedan var det dags. En efter en gick vi fram till stängslet och började klättra över. Omedelbart blev vi gripna av väntande poliser och under passivt motstånd (man skulle slappna av och hänga som en hösäck) blev vi kånkade till piketbussar och förda till polisstationen. Allt enligt våra planer och ideal.

80-talets början var en tid av stora folkliga protester mot ett vapenslag som aldrig borde ha uppfunnits. Idag hänger kärnvapnen alltjämt som ett domedagshot över mänskligheten, i nytillkommet sällskap av klimatförändringarna. Så länge som kärnvapenteknologin är i bruk finns också risken att den kommer i orätta händer – eller att tekniska fel eller den s k mänskliga faktorn utlöser ett händelseförlopp bortom förnuft och kontroll.

I västra Europa har USA kärnvapen utplacerade i Nederländerna, Belgien, Tyskland och Italien. Man har kallat dem taktiska, eller slagfältskärnvapen, för att skilja dem från de mer kraftfulla strategiska kärnvapnen. Men faktum är att en del av de s k taktiska kärnvapnen i Europa har en tolv gånger större sprängstyrka än bomben som fälldes över Hiroshima! Att de skulle vara mindre och därmed inte så farliga är därför en sanning med modifikation.

De fyra ländernas regeringar vill ”varken bekräfta eller dementera” existensen av dessa Nato-vapen på sin mark. Det försvårar självklart en debatt i ämnet. När svenska kandidater till Europaparlamentet fick frågan om hur de ställer sig till vapnen var det också flera som menade att de är en fråga för respektive land och för Nato. Ett märkligt resonemang med tanke på vad det skulle innebära om de faktiskt användes och även med tanke på de negativa konsekvenser som deras blotta existens har för ansträngningarna att på politisk väg få stater att själva avstå från detta vapenslag.

Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945 var de första och hittills enda kärnvapen som använts i krig. Med en ny president i USA finns nu hopp om att världen ska slå in på en väg som ska leda allt längre bort från hotet om nya kärndetonationer. Låt oss alla göra vad vi kan för att bidra till ett folkligt tryck – vi kan stå inför en historisk chans!

INNEHÅLL har vänt och nu finns hopp om 4 Vinden framsteg på nedrustningsområdet. till EU-valet svarar på Världshorisonts frågor.

8 Toppkandidaterna framsteg i kampanjerna mot 10 Stora minor och klustervapen. och klimatet viktiga frågor för Australiens FN-förbund.

12 Kärnvapnen

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

faktablad om nedrustning och 13 Fyrsidigt icke-spridning av kärnvapen.

Saab tävlar om att sälja 17 Svenska stridsflygplan till Indien.

Joseph Stiglitz vill reformera det globala 21 finansiella systemet i grunden. runt: FN-föreningar engagerade i kampen mot kärnvapen.

24 Landet

XXXXXXXXXXXXXX

Vinden har vänt och nu finns hopp om framsteg på nedrustningsområdet. På bilden släpps duvor mot himlen under en fredsceremoni i Bouake, Elfenbenskusten. Foto: FN/Basile Zoma

Ett år före NPT-mötet

Nya vindar i nedrustningsvärlden Vinden har vänt! Efter ett decennium med militaristiska tongångar och kylslagna internationella relationer har tiden äntligen kommit för konkreta steg mot verklig nedrustning. Den bedömningen gör flera experter som Världshorisont talat med. Inte minst gäller detta en av mänsklighetens absoluta ödesfrågor, den om kärnvapen.

Nästa år äger en avgörande konferens om Icke-spridningsavtalet rum och på senare tid har hoppet börjat spira om att konferensen kan bli en framgång.

4

Ä

r kärnvapen svaret på de problem som äventyrar vår globala säkerhet idag: fattigdom, klimatförändringar, terrorism, brist på energikällor samt krigshärjade samhällen och olösta konflikter?

Frågan ställs på en affisch producerad av Wilson Chun Hei Chau, en student från Nya Zeeland som engagerat sig för en kärnvapenfri värld. Svaret är förstås nej. De över 10 000 kärnstridsspetsar som är utplacerade på olika håll i världen fyller ingen funktion och är heller inte tänkta att användas. Ett kärnvapenkrig ”kan inte vinnas och får inte föras”, det är världens ledare överens om sedan decennier. Ändå finns vapnen där, på högsta beredskap, och kostar kontinuerligt jätte­ lika summor för bl a bevakning och under­håll.

LEDANDE INSTITUT Fredsforskningsinstitutet SIPRI, Stockholm International Peace Research Institute, är sedan 1960-talet ett av de ledande instituten i världen på oberoende forskning om rustningsläget. Av institutets senaste årsbok framgår att världens samlade militärutgifter numera kan uppskat-

tas till 1 339 miljarder dollar, en ökning med 45 procent sedan 1998. Det nedrustas alltså inte alls i världen utan tvärtom är den globala trenden en stadig ökning av militära utgifter.

Av årsboken framgår vidare att USA står för 45 procent av militärutgifterna.

Därefter följer Storbritannien, Kina och Frankrike med 4-5 procent vardera. Ryssland kommer på sjunde plats med 2,7 procent av världens militärutgifter.

Hans Blix är en av världens främsta experter på nedrustning i allmänhet och kärnvapen i synnerhet. Blix har bl a varit chef för Internationella atomenergiorganet IAEA (1981-1997), chef för FN:s vapen­inspektion i Irak (UNMOVIC, 2000-2003), och ordförande för Kommissionen om massförstörelsevapen som tillsattes 2004. Sedan 2006 är han ord­ förande för WFUNA, FN-förbundens världsfederation.

Blix beskriver hur 1990-talet inleddes med optimism och framtidstro på nedrustningsområdet. Muren hade fallit och det kalla kriget var över. Under loppet av några gyllene år förhandlade världens stater fram Kemvapenkonventionen, Konventionen om konventionella styrkor

VÄRLDSHORISONT 2/09

NEDRUSTNING i Europa, Provstoppsavtalet samt en förlängning av Icke-spridningsavtalet på obegränsad tid.

AVSPÄNNING PÅTAGLIG – Avspänningen vid början av 90-talet var påtaglig. Men sedan började det gå utför på nedrustningsområdet. Utvidgningen av Nato påverkade relationen mellan västländerna och Ryssland negativt och 1999 röstade den amerikanska senaten ner en ratificering av Provstoppsavtalet, säger han.

– Sedan kom Bushadministrationen 2001 med en mycket mer militant syn, en militär syn, på världen. USA var nu otvivelaktigt världens dominerande militärmakt och de amerikanska strategerna tyckte att ”nu är vi så starka så vi kan hålla ordning på världen”. I relationen mellan USA och Ryssland skedde en gradvis sänkning av temperaturen. 2003 när amerikanarna marscherade in i Bagdad kan man väl säga var toppen på den amerikanska tron på militarismen, säger Blix.

En temperaturmätare i fråga om det internationella klimatet är Nedrustningskonferensen i Genève (Conference on Disarmament, CD). Konferensen fattar beslut genom konsensus och det kylslagna klimatet har därför fått till följd att man inte kommit någon vart under det senaste decenniet. Sedan 1998 har de deltagande staterna inte ens kunnat enas om en dagordning.

– Överlag kan man säga att FN-maskineriet för nedrustning har stått stilla under den här nedgångsperioden. Men orsakerna till detta har inte legat i FN:s struktur utan det har handlat främst om att USA under Bush inte har varit intresserat av nedrustning, säger Hans Blix.

– Det har sagts i många sammanhang att man kan likna FN vid en orkester: man får inte någon harmonisk musik ur det hela om inte musikanterna vill spela ...

60 REKOMMENDATIONER Kommissionen om massförstörelsevapen (Weapons of Mass Destruction Commission, även kallad Blixkommissionen) kom med sin slutrapport i juni 2006. Rapporten analyserade läget i världen i fråga om biologiska, kemiska och nukleära vapen

VÄRLDSHORISONT 2/09

(kärnvapen) och lade fram 60 rekommendationer till världssamfundet.

I ett av många anföranden under senare tid konstaterar Hans Blix att världen 2006 inte var mogen för dessa rekommendationer, d v s för konkreta steg för nedrustning i fråga om massförstörelsevapen. Frågan är då: är världen mogen nu?

– Ja, jag tror att det är precis vad som har hänt, säger Blix.

– Till att börja med så gick det ju dåligt för USA och dess allierade i Irak. De hade trott att de skulle mötas med blomsterkransar men i stället fann de att de kanske inte alls var så välkomna och att införandet av demokrati skulle bli en lång och komplicerad process. Så i motsats till vad de hade tänkt sig blev Irak ett nederlag för den militära modellen. Sedan blev israelernas krig i Libanon 2006 och i Gaza i vintras ytterligare nederlag för den militära hårda linjen.

– Man ser alltså först en stigning uppåt för tron på det militära som lösning, som sedan vänds i besvikelse. Det finns idag en leda vid kriget i Irak, och kanske även Afghanistan, och en insikt om att de militära medlen har misslyckats.

NYTT TÄNKANDE Redan före maktskiftet i USA hade en rad tecken på ett nytt internationellt säkerhetstänkande visat sig. Startpunkten för omsvängningen var en artikel i konservativa Wall Street Journal 2007 där de tidigare amerikanska ministrarna George Shultz, Henry Kissinger och William Perry samt senatorn Sam Nunn gick ut med en uppmaning om att en kärnvapenfri värld brådskande måste upp på den internationella agendan. De fyra menade att spridningen av kärnvapenteknologi till farliga stater eller terrorister är ett större hot mot internationell fred och säkerhet än vad ett totalt avskaffande av kärnvapen skulle vara.

Vidare bildades under 2008 en stor internationell kampanj för en kärnvapen-

fri värld, Global Zero. Kampanjen har stöd av ledare från både militära, politiska och kyrkliga kretsar liksom från det privata näringslivet. Förra året sjösattes också en ny internationell kommission, International Commission on Nuclear Non-Proliferation and Disarmament, på initiativ av regeringarna i Australien och Japan.

NY ERA AV SAMARBETE Daniel Nord, biträdande chef för SIPRI, gör samma beskrivning och analys som Hans Blix av utvecklingen på nedrustningsområdet under senare år. Båda framhåller att maktskiftet i USA och Barack Obamas inträde på den internationella scenen visar tecken på att markera slutet för en period av militaristisk politik och början på en ny era av internationellt samarbete.

– De signaler som kommit från USA under våren tyder på att det finns en verklig vilja och ett uppriktigt intresse av att förhandla i god anda och hitta multilaterala lösningar. I grunden handlar det om en ändrad attityd, inte bara när det gäller nedrustningsfrågor utan till internationellt samarbete generellt, säger Daniel Nord.

– Detta betyder inte nödvändigtvis att USA blir så lätt att förhandla med. Det är fortfarande den största militärmakten i världen och de har fortfarande egna starka säkerhetsintressen.

Affisch av Wilson Chun Hei Chau, student från Nya Zeeland, som engagerat sig i Hans Blix och WFUNA:s initiativ Students for a Nuclear Weapons Free World.

5

Foto: Ulf Bengtsson

Foto: FN/Eskinder Debebe

NEDRUSTNING

USA:s president Barack Obama har meddelat att han vill arbeta för en kärnvapenfri värld men att detta är ett långsiktigt projekt som kommer att ta flera decennier att förverkliga.

På bilden samtalar han med FN:s generalsekretare Ban Ki-moon.

Men tonläget och attityden är helt klart en annan. I stället för den negativa spiral som vi sett sedan slutet av 90-talet tycker jag nu att man kan skönja en positiv spiral, fortsätter han.

OBAMA I EUROPA Ett par dagar innan Världshorisont träffar Hans Blix och Daniel Nord har media rapporterat om Barack Obamas rundresa i Europa. ”Obama och Medvedev eniga om att arbeta för nedrustning” är en rubrik och ”Obama vill se värld utan kärnvapen” en annan.

Vid denna tidnings pressläggning i maj 2009 stod följande klart: • Ryssland och USA har kommit överens om att förhandla fram ett nytt avtal innan START I-avtalet löper ut i december 2009 och att i det nya avtalet sänka antalet tillåtna stridsspetsar; • Obama ska verka för att USA:s senat snarast möjligt ratificerar Provstoppsavtalet (Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty, CTBT); • USA kommer att arbeta för att stärka Icke-spridningsavtalet (Non-Proliferation Treaty, NPT) och har lovat verka för att kärnvapenstaterna ska nedrusta enligt artikel 6 i avtalet; • USA vill få igång internationella förhandlingar om ett avtal för stopp av produktion av klyvbart material för vapenändamål (Fissile Material Cut-off Treaty, FMCT); och • USA vill bemöta hotet om spridning av kärnvapen till Iran och Nordkorea

6

Hans Blix kan blicka tillbaka på ett helt liv i den internationella fredens tjänst. När Kommissionen om massförstörelsevapen lämnade sina rekommendationer 2006 var världen inte mogen för nedrustning, säger han, men nu, 2009, verkar den vara det!

genom dialog snarare än med konfrontation.

Trots de många positiva signalerna från USA:s president är Daniel Nord försiktig med att ta ut några segrar i förtid. Utvecklingen under det senaste decenniet har varit mycket negativ, framhåller han. Bland annat finns en stor misstänksamhet hos icke-kärnvapenstaterna gentemot kärnvapenstaterna och deras intentioner. En annan komplicerande faktor är klimatfrågan som drivit upp intresset för fredlig användning av kärnkraft. Det ökade intresset för kärnenergi ställer ytterligare krav på kontrollmekanismer för att förhindra spridning av kärnvapen till nya stater och aktörer.

FANTASTISKT GENOMBROTT – När det gäller provstoppsavtalet så skulle det innebära ett fantastiskt genombrott om USA ratificerade det. Men för att det ska träda i kraft krävs det att ytterligare fyra namngivna länder ratificerar, däribland Nordkorea, och hur den frågan ska lösas vet vi inte, säger han.

Hans Blix å sin sida är orolig för att USA:s omsvängning kan komma för sent.

– Medvedev gick i början av året ut och talade om en förstärkning av det ryska försvaret men det var ju efter långvariga provokationer från väst. Så nu hoppas jag att den amerikanska omsvängningen inte kommer för sent utan att ryssarna kan ge positiv respons på detta. Båda parterna har ju också oer-

hörda ekonomiska behov av att minska på sina militärutgifter, säger han.

Blix är också övertygad om att Obamas tal om nedrustning kommer att mötas av en kraftig motreaktion från det militärindustriella komplexet.

– Hökarna kommer att kraxa våldsamt här, de kommer att hävda att det är totalt vansinne, att vi är naiva och att ryssarna och kineserna fortfarande är farliga. Säkert kommer de också att hänvisa till värdet av de många jobben inom vapenindustrin. De kommer att använda alla argument som de kan komma på.

– Här tror jag att det civila samhället har en viktig roll att spela. Hökarna kommer att behöva höra från andra grupper i samhället att det finns många som stödjer tankarna på nedrustning, säger Hans Blix.

VIKTIGASTE AVTALET Bland de olika avtalen som berör kärnvapen finns det ett som sticker ut som det absolut viktigaste. Det är Icke-spridningsavtalet, NPT (Non-Proliferation Treaty) från 1970. Enligt NPT är det bara de fem stater som hade hunnit skaffa kärnvapen när avtalet tillkom som tillåts ansluta sig till det som kärnvapenstater.

Alla andra länder som vill ansluta sig till NPT måste göra det som icke-kärnvapenstater.

Avtalets huvudsyfte är att kärnvapenteknologin inte ska spridas ytterligare och att de länder som har kärnvapen ska nedrusta. Indien, Pakistan och Israel,

VÄRLDSHORISONT 2/09

Foto: FN/Eskinder Debebe.

som också har skaffat kärnvapen, är inte parter till avtalet. Nordkorea har deklarerat att det har kärnvapen och lämnade NPT 2003.

Vart femte år görs en översynskonferens inom NPT och nästa år, i maj 2010, är det dags för en sådan igen. Den förra konferensen 2005 blev ett stort misslyckande och det har funnits farhågor om att hela avtalet och dess grundidéer om ickespridning och nedrustning kan kollapsa ifall konferensen nästa år inte blir ett steg i rätt riktning. Obamas utspel i april 2009 har dock gjort att en hel värld nu hoppas att översynskonferensen 2010 kan bli en vändpunkt och att världens ledare ska slå in på en ny väg i riktning mot ett totalt avskaffande av kärnvapnen.

INFÖR ÖVERSYNSKONFERENSEN Vilka förhoppningar inför översynskonferensen är realistiska?

– Det första som ju parterna redan är överens om ska ske är en förlängning av Start 1-avtalet mellan USA och Ryssland om strategiska kärnvapen, säger Hans Blix.

– Det bör också gå att få igång Nedrustningskonferensen i Genève nu och lyckas man med det vore det ett stort steg framåt. Förhoppningsvis kan man få igång förhandlingar där om ett verifierbart avtal om stopp för klyvbart material för vapenändamål (FMCT).

– Andra åtgärder som skulle kunna vidtas unilateralt på båda sidorna är t ex att man slutar att ha sina kärnvapen på hair trigger alert, d v s på högsta beredskap. Det är en åtgärd som legat i luften länge och som man borde kunna verkställa nu.

FN:s säkerhetsråd håller överläggningar om Nordkorea och dess kärnvapenprogram.

– En europeisk opinion skulle också kunna driva frågan om placeringen av amerikanska kärnvapen i Europa. Ett tillbakadragande av dessa vapen skulle kunna motsvaras av att Ryssland drar tillbaka sina kärnvapen längre in i landet, säger Blix.

En annan faktor som skulle få stor betydelse för översynskonferensen är om USA ratificerade Provstoppsavtalet. Att Obama vill se en sådan ratifikation är dock ingen garanti för att det går att få igenom, säger Blix: – Visserligen har demokraterna majoritet i senaten men ett beslut om ratifikation kräver två tredjedelars majoritet. Så det krävs att ett antal republikanska senatorer också röstar ja. Sedan krävs ju en ratifikation av en rad andra länder också för att avtalet ska träda i kraft. Men USA sitter där som en propp i flaskan och

Skulpturen ”Det goda övervinner det onda” som FN fick av dåvarande Sovjetunionen 1990. I denna version av St Göran och draken är draken tillverkad av skrotade sovjetiska och amerikanska kärnvapenmissiler.

ratificerar de avtalet finns en god chans att det ska lossna.

UPPMANAR TILL NYA TAG I slutet av februari 2009 uppmanade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon värld­ ens länder att ta nya tag på nedrustningsområdet.

– I dessa ekonomiskt ansträngda tider uppgår världens globala militära utgifter till omkring 1 339 miljarder dollar per år.

En bråkdel av det beloppet skulle kunna leda oss ut ur matkrisen, uppfylla millenniemålen och hjälpa oss hantera klimatförändringsproblemet, sa generalsekreteraren.

Hur arbetar Svenska FN-förbundet för nedrustning? Världshorisont ställer frågan till Jens Petersson, handläggare för fred, säkerhet och nedrustning.

– FN-förbundet kritiserar världens höga militärutgifter och driver opinionsoch påverkansarbete mot särskilt inhumana vapen som personminor, klustervapen och kärnvapen, säger han.

– Genom projektet Röj-en-mina bidrar vi också konkret i fält till att rädda liv som hotas p g a oansvarigt bruk av vapen.

AnnaLena Andrews

Citaten i artikeln bygger på en längre intervju med Hans Blix.

Läs hela intervjun på www.fn.se/blix

Foto: FN/Milton Grant

VÄRLDSHORISONT 2/09

7

>EUROPA OCH KÄRNVAPENFRÅGAN< DEN 7 JUNI 2009 ÄR DET VAL TILL EU-PARLAMENTET. Samtidigt pågår förberedelserna för en över­ synskonferens om Icke-sprid­nings­ avtalet som ska hållas nästa år.

Världshorisont formulerade därför tre frågor om kärnvapen och ställde dem till toppnamnen på de svenska riksdagspartiernas listor till valet.

1. Beskriv kortfattat din grundinställning till kärn­ vapen­läget i världen och hur du tycker att EU bör positionera sig inför översynen av Ickespridningsavtalet 2010.

Foto Marit Paulsen: Berno Hjälmrud

ELLA BOHLIN, Kristdemokraterna: 1. Spridning av kärnvapen utgör ett allt större hot mot internationell fred och säkerhet. Enligt icke-spridningsavtalet har dock alla parter rätt till fredlig användning av kärnenergi.

EU:s roll måste vara att bidra till ett positivt resultat vid 2010 års konferens för översyn av avtalet.

MARIT PAULSEN, Folkpartiet: 1. Kärnvapenmakterna måste på allvar återuppta sin nedrustning, men med dagens signaler om rysk upprustning går utvecklingen i en bekymmersam riktning. Jag är också djupt oroad över Nordkoreas kärnvapenstatus och Irans ambitioner på området.

LENA EK, Centerpartiet: 1. Jag stödjer visionen om en kärnvapenfri värld. EU bör driva på för att länder som Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea skriver under avtalet. Det krävs också en intern diskussion med Frankrike, vilket blir tufft!

8

GUNNAR HÖKMARK, Moderaterna: 1. Frågorna om ickespridning är i dag viktigare än någonsin p g a utvecklingen i länder som Nordkorea och Iran och den ytterligare spridningsrisk som den innebär. Detta ställer ökade krav på kontrollen av befintliga kärnvapen, men också på det internationella samfundets reaktioner mot dessa länders brott mot internationella avtal och regelverk.

Ytterst står vi inför risken att icke-statliga organisationer kan komma över kärnvapen. EU bör vara tydligt i reaktionerna mot dessa länder och aktivt verka för en kraftfull minskning av den samlade kärnvapenpotentialen i världen.

CARL SCHLYTER, Miljöpartiet: 1. EU-parlamentet antog nyligen en resolution med budskapet att kärnvapenförsvar ska ingå i EU:s strategi. En skandal som jag röstade nej till (kolla gärna hur andra har röstat!). Kärnvapen är helt främmande i en civiliserad värld och ska avvecklas, det är även ett av skälen till att avveckla kärnkraft då dessa hänger tätt ihop.

MARITA ULVSKOG, Socialdemokraterna: 1. Det är viktigt att översynskonferensen leder till konkreta resultat.

Regeringen Reinfeldt har varit uppseendeväckande passiv i nedrustningsfrågorna. Inför EU-ordförandeskapet borde de ta sig samman och bryta den passiviteten för att lyfta kärnvapenfrågan och pressa kärnvapenstaterna att leva upp till sina åtaganden under NPT. EU skulle kunna utarbeta en plan för minskning av antalet kärnvapen.

EVA-BRITT SVENSSON, Vänsterpartiet: 1. Jag tycker det finns anledning att inte se alltför optimistiskt på läget. Världens stormakter tycks inte ha något reellt intresse av kärnvapennedrustning. Man kan ju hoppas att det blir bättre med Obama men det är tveksamt.

Så länge som stormakterna inte är föregångare och gör en rejäl nedrustning har man naturligtvis liten trovärdighet när man försöker sätta press på potentiella nya kärnvapenmakter.

2. En specifik och EUrelaterad kärnvapenfråga gäller de taktiska kärn­ vapen som USA har utplacerade inom ramen för ett samarbete med Tysklands, Belgiens, Nederländernas och Italiens flygvapen. Hur ställer du dig till detta samarbete?

ELLA BOHLIN, Kristdemokraterna: 2. Vi ser dessa avtal som främst nationella frågor och en angelägenhet för varje enskilt land som valt att samarbeta med USA inom detta område. Men jag skulle önska att samarbetet inom EU hade varit tillräckligt. Sverige samarbetar ju med de nordiska länderna inom försvar och säkerhet. Jag vill samtidigt poängtera vikten av internationellt samförstånd om en brådskande kärnvapennedrustning.

MARIT PAULSEN, Folkpartiet: 2. Detta är inte en fråga som EU påverkar, utan är en överenskommelse mellan dessa länder. Varken jag själv eller Folkpartiet vill att EU ska bli en militär försvarsallians. För detta samarbete finns Nato.

LENA EK, Centerpartiet: 2. Enligt Icke-spridningsavtalet ska inte kärnvapen spridas till andra länder i EU än Storbritannien och Frankrike som redan hade dem 1968.

VÄRLDSHORISONT 2/09

NEDRUSTNING

Enligt min mening behöver vi färre kärnvapenländer och inte fler. Därför tar jag ställning mot detta samarbete. Däremot inser jag att vi inte kan plocka bort alla stridsspetsar från EU så länge som det finns sådana i Ryssland, Mellanöstern och Asien.

3. Hur ser du på den roll som EU-parlamentet kan spela när det gäller frågor om kärnvapen?

GUNNAR HÖKMARK, Moderaterna: 2. Frågan om taktiska kärnvapen måste ingå i förhandlingarna om kärnvapen och bör föras med utgångspunkt att minimera risken för att kärnvapen kan komma att användas. Det är en fråga för Natos medlemsländer av det skälet att EU inte har och inte ska ha kärnvapen inom sin struktur.

CARL SCHLYTER, Miljöpartiet: 2. Har aktivt deltagit i initiativ för att ta bort dessa vapen. EU kan bara agera trovärdigt för internationell nedrustning om man bannlyser kärnvapen från hela territoriet.

ELLA BOHLIN, Kristdemokraterna: 3. Europaparlamentet kan spela en avgörande roll genom att betona att samtliga länder måste underteckna och ratificera provstoppsavtalet. Parlamentet kan också vara med och påverka EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen.

För det tredje bör parlamentet trycka på ministerrådet att lägga fram en lägesrapport om genomförandet av de 43 åtgärder som antogs 2005 i samband med konferensen för översyn av Icke-spridningsavtalet, och att även lägga fram en lista över de nya åtaganden som rådet hoppas blir resultatet av 2010 års översynskonferens.

MARITA ULVSKOG, Socialdemokraterna: 2. Jag är starkt kritisk till detta. Det här är dock en fråga för varje medlemsland, men jag vill uppmana EU:s medlemsländer att agera.

EVA-BRITT SVENSSON, Vänsterpartiet: 2. Jag är motståndare till det samarbetet. Jag tycker att det ska sättas press på dessa länders regeringar och att det är dags att med kraft driva frågan om ett Europa som kärnvapenfri zon. Ett stort problem är ju att EU har egna långtgående militära ambitioner, där det visserligen inte är klarlagt om och på vilket sätt kärnvapen kan spela en roll, men där målet är att kunna agera som en fullfjädrad stormakt på den internationella scenen.

VÄRLDSHORISONT 2/09

MARIT PAULSEN, Folkpartiet: 3. EU varken kan eller bör få befogenhet att besluta om enskilda medlemsländers försvarspolitik. Själva tanken att Europaparlamentet skulle rösta om Frankrikes kärnvapenprogram är mig främmande. EU:s gemensamma utrikespolitik är avgränsad till väl utvalda områden där linjen läggs fast i ministerrådet och inte i parlamentet. Parlamentets ledamöter kan däremot spela en opinionsbildande roll.

LENA EK, Centerpartiet: 3. EU bör öka sina åtaganden i den internationella säkerhetspolitiken.

I Centerpartiet jobbar vi hårt för att unionen i större utsträckning ska kunna tala med en röst när det exempelvis gäller kärnvapenspridning. Dessutom arbetar vi hårt med förtroendeskapande diskussioner i mellanstatliga delegationer.

GUNNAR HÖKMARK, Moderaterna: 3. Europaparlamentet har ingen formell roll vad gäller kärnvapen eftersom befintliga kärnvapen i Europa inte faller under EU:s mandat och ej heller ska göra det. Det är en fråga för Nato inom ramen för fortsatta nedrustningsförhandlingar. Ur Europaparlamentets perspektiv är det avgörande att bidra till en politik som bidrar till säkerhet, stabilitet och nedrustning.

CARL SCHLYTER, Miljöpartiet: 3. Tyvärr har Europaparlamentet inte spelat rollen av nedrustare då det finns en majoritet som försvarar kärnvapen, men valet är en chans att ändra detta. Parlamentet beslutar givetvis inte över nationers försvarspolitik men kan genom arbetarskydds-, strålskydds- och miljöskyddslagstiftning försvåra kärnvapeninnehav. Europaparlamentet kan i sina kontakter med andra parlament agera för global avrustning av kärnvapen. Jag har under mandatperioden agerat mot klusterbomber, DU-ammunition, minor och kemiska vapen, dessa initiativ kan få bättre effekt med bättre majoriteter.

MARITA ULVSKOG, Socialdemokraterna: 3. Varje land måste agera, och Sverige skulle kunna göra mer. Men ännu mer kan åstadkommas om vi också kan få EU att vara en pådrivande nedrustningskraft.

EU-parlamentet kan ha en opinionsbildande roll men har ingen beslutsmakt i denna fråga.

EVA-BRITT SVENSSON, Vänsterpartiet: 3. EU-parlamentet har ingen makt över kärnvapenfrågorna, och ska heller inte ha det enligt min uppfattning.

Däremot kan parlamentet spela en opinionsbildande roll för kärnvapennedrustning. Tyvärr är den politiska majoriteten sådan att det kan bli svårt att få med sig en majoritet i parlamentet i positiv riktning. Men jag ska göra vad jag kan.

9

Ali Oussama Joumaa från Libanon var 11 år när han och hans kusiner kom till en plats med odetonerade kluster­ bomber. ”De fanns överallt omkring oss. Vi visste att de var farliga och gick för att berätta om dem. Men jag föll och min hand träffade en och den exploderade”, berättar han.

Foto: John Rodsted

Framgångsrik kamp mot minor och klustervapen När ett krig tar slut, lämnar det efter sig svarta skuggor som sträcker sig långt in i framtiden. För stora delar av den drabbade civilbefolkningen ligger döden kvar och lurar i markerna i form av minor och annan oexploderad ammunition. Men nu håller det globala civila samhället på att långsamt komma till rätta med problemet.

Konventionerna om förbud av minor och klustervapen får krigets långa skuggor att krympa.

I

mars firades de första tio åren sedan Ottawakonventionen trädde i kraft.

Konventionen innehåller förbud mot användning, lagring, tillverkning och handel med personminor och en förplikt­ else att förstöra dem som finns.

Hur man än summerar konventionens historia framstår den som en enastående seger för civilsamhället. Den går från en handfull aktivister 1992 till Nobels Fredspris 1997; från en djup besvikelse 1995 i Wien (när FN:s andra översynskonferens av CCW, Konventionen om konventio10

nella vapen, inte kunde enas kring ett förbud mot minor) till en färdig konventionstext två år senare och till en bindande lag idag för de 156 stater - 80 procent av FN:s medlemmar – som ratificerat den.

Sällan har en folkrörelse lyckats med en uppgift av så stora dimensioner under en så kort tid. Det är knappast förvånande att den internationella kampanjen mot landminor, ICBL, med sina 1400 medlemsorganisationer, firade Ottawakonventionens tio år med en paroll full av självförtroende: ”A Mine-free World: Mission Possible”.

UPPMUNTRANDE LÄSNING ICBL:s senaste Landmine Monitor Report, för tiden mellan maj 2007 och augusti 2008, är på många punkter en uppmuntrande läsning. Men rapporten ger samtidigt en bild av de svårigheter som återstår. Ett enda land, det lilla Palau i Mikronesien, anslöt sig till Ottawakonventionen under perioden. Ett 40-tal länder står fortfarande utanför.

Ett viktigt mål för arbetet mot minor är universalisering, d v s att Ottawakonventionen ska omfatta alla länder och därmed bli ett verkligt universellt folkrättsligt instrument . Det är ett avlägset mål och arbetet hindras av det faktum att

stormakterna USA, Ryssland och Kina står utanför. Samtidigt kan konventionens framgångar mätas på annat sätt. En gång om året röstar FN:s Generalförsamling om en resolution till stöd för Ottawakonventionen. Senast i december 2008 röstade 166 länder för resolutionen medan 18 avstod. Inget land röstade emot.

VISAR AVSKY Konventionens största betydelse ligger i den avsky som världsopinionen visar gentemot dem som fortfarande använder minor i sin militära verksamhet. Det har lett till att statliga aktörer, även i länder som står utanför, allt oftare avstår från detta grymma vapenslag. Två länder fortsätter att använda minor öppet: Ryssland och Burma, i Tjetjenien respektive Karenprovinsen.

Staterna är förpliktade att helt förstöra lagren av personminor senast 4 år efter anslutning till konventionen. I mitten av 90-talet hade 130 länder sammanlagt 260 miljoner landminor på lager. Idag är det bara 44 länder som fortfarande håller sig med lager och det totala antalet minor har sjunkit till 176 miljoner.

Landmine Monitor Report tar även upp en del svårigheter som uppstått under arbetets gång. Bl a finns det olika tolkningar av konventionstexten, t ex vid VÄRLDSHORISONT 2/09

NEDRUSTNING militärt samarbete med stater som står utanför.

HISTORIEN UPPREPAR SIG Ottawakonventionen om minor föddes ur ett misslyckande i Wien 1995. Historien upprepade sig 2006. FN:s tredje översynskonferens av CCW kunde inte komma fram till ett förbud mot klustervapen. Då tog Norge initiativ till att samla de länder som hade den politiska viljan för att genom en process utanför FN åstadkomma ett förbud.

Liksom minor är klusterbomber ett vapenslag som inte lyder några order om eldupphör. Det är artilleripjäser som

sprider ett stort antal bomber över större ytor. Många detoneras inte som det är tänkt och blir kvar som blindgångare.

På den s k Osloprocessens första möte i februari 2007 åtog sig 46 länder att utarbeta en konvention mot användning, tillverkning, lagring och handel med klustervapen. I maj 2008 antogs den färdiga texten av 107 länder i Dublin. Konventionen öppnades formellt för anslutning i december 2008. Idag har 96 stater skrivit under och sex har ratificerat den.

30 ratificeringar behövs för att konventionen ska träda i kraft.

Under Osloprocessen utkämpades ett långt och viktigt slag i kampen mot klus-

tervapen i Sverige. Regeringen var länge ovillig att underteckna konventionen.

Argumentet var att det svensktillverkade klustervapnet Bombkapsel 90 är ett modernt vapen som lämnar mycket få blindgångare efter sig.

Det svenska nätverket mot klustervapen gick dock segrande ur striden den 16 november 2008. Då tillkännagav statsminister Fredrik Reinfeldt att Sverige skulle underteckna konventionen i Oslo två veckor senare och att Bombkapsel 90 ska fasas ut.

Carlos Garat, frilansjournalist

Tusentals engagerade i svensk kampanj V

arje timme skadas eller dödas en människa i en minolycka. Det är en tragedi, men situationen rymmer ändå ett hopp: antalet drabbade människor har faktiskt halverats under de senaste åren.

Det är till stor del civilsamhällets förtjänst. Bara i Sverige mobiliserar FNförbundets kampanj Röj-en-mina tusentals individer och hundratals skolor, föreningar, kyrkor och andra institutioner i arbetet med att samla in resurser till humanitär minröjning och till att sprida kunskap om minfaran i drabbade områden.

– Hotet blir så påtagligt, säger Jonas Nyström när han minns sina besök vid Kambodjas och Etiopiens minfält.

– Man får en insikt i hur det är att leva nära detta ständiga hot, dag efter dag. När barnen går till skolan, när man själv går till marknaden, när man hämtar ved eller vatten… Oavsett vad man gör är hotet ständigt närvarande.

LÄMNAR ÖVER Efter sju år med huvudansvaret för Röjen-mina lämnar nu Jonas Nyström över till Maria Andersson, hans medarbetare under många år.

– I Kambodja har både Maria och jag sett hur människor odlar marken och t o m lever på minerade områden. Människorna är fattiga och har inte något val, säger Jonas.

Under årens lopp har han både följt och själv bidragit till framgångarna i kampen mot minor. Antalet länder som

VÄRLDSHORISONT 2/09

Foto: Kim Lill

antagit Ottawakonventionen har ökat, stora arealer har rensats från minor och de årliga siffrorna för dödade och skadade har minskat från över 20 000 för tio år sedan till mindre än 10 000 idag. Men Jonas varnar för en alltför optimistisk bild av situationen.

– Minor och oexploderad ammunition, t ex klustervapen, är fortfarande ett allvarligt problem, en tickande katastrof i det tysta. Trots de stora insatserna finns det fortfarande mellan 60 och 100 miljoner minor kvar i marken världen över.

Röj-en-mina har lyckats samla mellan en halv och en miljon kronor varje år.

Jonas Nyström tycker att det är ett blygsamt belopp, med tanke på att det kostar 250 000 - 400 000 kronor att röja ett enda minfält. Men den svenska kampanj­ en är en del av en internationell kampanj, Adopt-a-minefield, med avdelningar i USA, Kanada och England. Tillsammans har man samlat in över 300 miljoner kronor.

TVINGATS SKÄRA NER Jonas är bekymrad för det internationella samarbetets framtid. FN-förbunden i USA, Kanada och England har drabbats hårt av den ekonomiska krisen och har tvingats till drastiska nedskärningar som drabbar Adopt-a-minefield.

Den svenska verksamheten har inte drabbats lika hårt.

– Framöver ska vi fokusera på framför allt två länder: Kambodja och Etiopien, säger Maria Andersson.

GloBallCup, Röj-en-minas fotbollscup, äger rum i Enköping i slutet av juni. I år är den större än någonsin.

– Målet är att fördubbla insamlingskapaciteten under det kommande året.

Kampanjen är just nu inne i en mycket intensiv period. Den årliga designtävlingen går mot sitt slut. Uppgiften i år har varit t-shirts mot minor. Elever har skickat in runt 600 bidrag. Nu ska juryn samlas, vinnare utkoras och priser delas ut.

– Och vi har GloBallCup i slutet av juni.

Det får man inte glömma! säger Maria med ett stort leende. I år kommer vi att slå alla rekord: 120 fotbollslag är anmälda och vi hoppas på 6 000 besökare. Barnen är mellan 10 och 15 år, och de sporras extra mycket av att göra mål för FN. Carlos Garat Läs mer och ge ett bidrag på www.fn.se/roj-en-mina

11

NEDRUSTNING

Australiens FN-förbund vill ha

FN-FÖRBUND I VÄRLDEN

konvention mot kärnvapen 2008 fanns det över 25 000

pen. Denna organisation fick Nobels fredspris 1985 för att den tvärs över kalla krigets klyfta lyckats förena läkare i ett gemensamt arbete mot kärnvapenhotet.

2007 initierade IPPNW, med starkt stöd av Australiens tidigare utrikesminister Gareth Evans, en global gräsrotskampanj som uppmanar regeringar att förhandla fram en konvention mot kärnvapen. John Langmore sitter med i kampanjens styrelse.

– Vad vi behöver är politiskt ledarskap.

Det har tyvärr inte funnits under Bushregimen, som tyvärr fick stöd av vår dåvarande premiärminister, säger Langmore.

kärnvapen i världen, varav 10 200 operativa. En aktör som verkar för kärnvapennedrustning är FNförbundet i Australien.

A

ustraliens FN-förbund bygger helt på ideella krafter. Det har en central organisation samt sektioner i varje stat och territorium, tillsammans åtta stycken. Ordförande John Langmore, professor i statsvetenskap vid Melbournes universitet, berättar att deras förbund är litet, medlemsantalet för respektive sektion ligger mellan 100 och 200. Men det finns en stark självständig ungdomsorganisation på universiteten och engagemanget är stort.

– Vårt förbund jobbar med en vidd av frågor. Som stöd till utvecklingsländer, social utveckling och mänskliga rättig­ heter, där vi bl a driver frågan att Australien ska skriva under FN:s deklaration om ursprungsbefolkningars rättigheter, säger han.

– Vi jobbar så klart också mycket med klimatförändringarna och med nedrustning av kärnvapen.

LÄMNAT SKRIVELSE Den senaste insatsen i kärnvapenfrågan är att Langmore för FN-förbundets räkning lämnat in en skrivelse till en kommitté i Australiens parlament som just nu går igenom alla internationella kärn­ vapenfördrag som landet anslutit sig till.

Skrivelsen diskuterar kärnvapen som ett av de största hoten mot mänsklig överlevnad, vid sidan av klimatförändringarna, och argumenterar för behovet av en internationell konvention för ett totalt avskaffande av kärnvapen.

Ett av argumenten i skrivelsen är att chefen för Internationella atomenergi­ organet IAEA, Mohamed el-Baradei, säger att upp emot 30 länder har kapacitet

12

I FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations) ingår 108 FNförbund från olika delar av världen.

John Langmore, ordförande för Australiens FNförbund, talar vid ett evenemang mot kärnvapen i Melbourne. Foto: Australiens FN-förbund

”Vad vi behöver är politiskt ledar­skap.” att snabbt kunna framställa kärnvapen och att många av dem har starka motiv.

Därför är en ny våg av horisontell spridning av kärnvapen fullt möjlig om inte drastiska åtgärder vidtas av alla kärnvapenstater.

– Så länge ett enda land har kärnvapen vill andra länder också ha det. Därför är total nedrustning enda lösningen om vi vill förhindra spridning av kärnvapen.

Den nuvarande kärnvapenordningen är inte hållbar, säger Langmore.

NOBELS FREDSPRIS Ett förslag på en kärnvapenkonvention har utarbetats av en expertgrupp med advokater som är knutna till IPPNW, Internationella läkarrörelsen mot kärnva-

VINDEN HAR VÄNT Men de politiska vindarna har vänt och både USA och Australien har nya regeringar. President Barack Obama har sagt att han stödjer en ratificering av provstoppsavtalet (CTBT), något som Bush vägrade göra. Och den 1 april signerade Obama och Rysslands president Dmitry Medvedev ett gemensamt uttalande om att de kommer att vidta konkreta åtgärder för att fullgöra sina förpliktelser enligt icke-spridningsavtalet, NPT. Det är just den typen av åtgärder man väntat på för att kunna komma någonstans i nedrustningsfrågan. Även Kevin Rudd, Australiens nye premiärminister, har agerat i kärnvapenfrågan. I samarbete med Japans regering har man sjösatt en internationell kommission för ickespridning och nedrustning av kärnvapen med Gareth Evans och Japans förre utrikesminister Yoriko Kawaguchi som ordföranden.

– Det är hoppfullt med våra nya politiska ledare, säger John Langmore. Med deras globala ledarskap kan något positivt äntligen hända i kärnvapenfrågan.

Ann-Britt Sternfeldt Läs mer om Australiens FN-förbund på www.unaa.org.au

VÄRLDSHORISONT 2/09

RÄTTVIS HANDEL FN-fakta KÄRNVAPEN OCH NEDRUSTNING

Enorma resurser går till upprustning V KÄRNVAPEN Bland vapenslagen i världen har kärnvapnen en särställning. Inga andra vapen kan åstadkomma samma förödelse. Ett krig med kärnvapen inblandade skulle få katastrofala och oöverskådliga konsekvenser för hela mänskligheten. Världens ledare är därför överens om att ett kärnvapenkrig måste undvikas till varje pris.

Trots att de alltså inte är tänkta att användas finns idag 25 000 kärnvapen i världen. Av dessa är 10 200 operativa, d v s direkt användbara, medan 15 000 ligger i lager. Enorma summor läggs kontinuerligt på utveckling, övervakning och underhåll av kärnvapen. Argumenten för att försöka göra sig av med dem är uppenbara. Så länge någon stat har tillgång till kärnvapen kommer det att finnas andra stater som också vill ha det. Och så länge dessa vapen existerar finns också en risk att terrorister skulle kunna få tillgång till dem.

INTERNATIONELLA AVTAL OM KÄRNVAPEN Icke-spridningsfördraget, NPT (NonProliferation Treaty), från 1970 är det absolut viktigaste internationella avtalet om kärnvapen. Avtalet handlar om både nedrustning och icke-spridning av kärnvapen och om fredlig användning av kärnenergi.

Läs mer om NPT på nästa uppslag!

START 1-avtalet (Strategic Arms Reduction Treaty) från 1991 mellan USA och Ryssland begränsar antalet kärnstridsspetsar och innehåller också regler om s k förtroendeskapande åtgärder. Det är viktigt eftersom det är den enda mekanismen

Bild: Wong Yeung Kong, Kina

ärldens samlade militärutgifter uppskattas idag ligga på astronomiska 1 339 miljarder dollar per år; ca 11 000 miljarder kronor. En positiv trend av allmän nedrustning skulle alltså inte bara göra världen säkrare utan också frigöra enorma resurser.

Efter en lång period av kyligt internationellt klimat och militaristisk politik finns idag tecken på att världen kan vara mogen för konkreta steg på nedrustningsområdet, särskilt i fråga om kärnvapen.

som ger de två staterna insyn i varandras kärnvapenstyrkor. Avtalet löper ut i december 2009 men parterna har tillkännagivit att de kommer att förhandla fram ett nytt avtal och då minska antalet tillåtna stridsspetsar ytterligare.

Provstoppsavtalet, CTBT (Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty), blev klart 1996 men har ännu inte trätt i kraft. De officiella kärnvapenmakterna USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina har ingått ett frivilligt stopp för kärnvapenprov. En organisation med sekretariat i Wien, Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty Organization (CTBTO), arbetar med att bl a bygga upp ett världsomspännande system för kontroll och övervakning i fråga om kärnvapenprov. Barack Obama har tillkännagivit att USA snarast kommer att ratificera avtalet.

Ett avtal för kontroll av klyvbart material, FMCT (Fissile Material Cut-off Treaty) har ännu inte slutits men betraktas som en nödvändig del av ett internationellt regelverk kring kärnvapen. FMCT skulle bl a förbjuda nyproduktion av klyvbart material för vapenändamål. Det finns förhoppningar om att Nedrustningskonferensen i Genève ska återuppta förhandlingar om ett sådant avtal. Läs mer om Nedrustningskonferensen på nästa uppslag.

En konvention mot kärnvapen, NWC (Nuclear Weapons Convention), har föreslagits av bl a den globala gräsrotskampanjen ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons). Konventionen skulle ta ett helhetsgrepp om kärnvapenfrågan och förbjuda utveckling, tester, produktion, lagerhållning, handel, användning och hot om användning av kärnvapen. Ett utkast till konvention finns redan och har tagits fram enligt samma modell som bl a Ottawakonventionen mot minor.

ANDRA NEDRUSTNINGSAVTAL Kemvapenkonventionen (CWC) trädde i kraft 1997 och syftar till ett totalt avskaffande av kemiska vapen. OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons) i Haag, Nederländerna, svarar för genomförandet av konventionen. 187 stater är parter till avtalet och förstöring av lagrade kemvapen pågår.

Konventionen om förbud mot biologiska vapen (BTWC) från 1972 syftar till ett totalt avskaffande av biologiska vapen. Övervakningsmekanism saknas.

Konventionen om konventionella vapen (CCW) från 1980 reglerar eller förbjuder olika vapentyper, däribland brandvapen, permanent förblindande laservapen

Foto: FN/Eskinder Debebe

och vissa minor.

Ottawakonventionen (Mine Ban Treaty, MBT) trädde i kraft 1999. Konventionens huvudsyfte är ett absolut förbud mot användning, utveckling, tillverkning, anskaffning, överföring och lagerhållning av personminor. Den handlar även om röjning av minfält, stöd till minoffer och hjälp med förstöring av minor.

Konventionen mot klustervapen (CCM) tillkom 2008. Sverige signerade konventionen i december 2008. Den träder i kraft när 30 länder har ratificerat den.

AKTÖRER MED KOPPLING TILL FN: Nedrustningskonferensen Nedrustningskonferensen i Genève (Conference on Disarmament, CD) är det enda permanenta multilaterala förhandlingsforumet i nedrustningsfrågor. Konferensen inrättades 1979 som ett resultat av FN:s generalförsamlings första specialsession om nedrustning. CD är formellt fristående från, men samtidigt mycket starkt kopplad till, FN. 65 stater är medlemmar.

CD:s sekretariat och möten är förlagda till FN:s Genèvekontor (UNOG). Chefen för UNOG är också generalsekreterare för CD och CD:s budget är en del av FN:s. CD sätter dock sin egen dagordning och fastställer själv huvuddragen i reglerna för hur den ska arbeta.

CD samlas årligen och mötet delas in i tre delar som pågår sju till tio veckor vardera.

Ordet ”konferens” är därmed kanske lite vilseledande eftersom man ofta tänker på konferenser som kortare händelser.

Nedrustningskonferensen har alla slags nedrustningsfrågor på sin dagordning. Allt från kärnvapennedrustning till minskning av konventionella väpnade styrkor. Även ett så långtgående mål som framtagandet av ett fullständigt program som leder till allmän och total nedrustning i världen står på konferensens agenda.

Samtidigt måste man komma ihåg att Nedrustningskonferensen fattar alla sina beslut i konsensus, d v s alla medlemmarna måste vara överens. CD har därför ofta kritiserats för att vara oförmögen att fatta beslut och ”komma framåt”. Under stora delar av CD:s historia kan konferensen t o m upplevas som helt lamslagen och blockerad.

Inom Nedrustningskonferensen förhandlades ett avtal om totalförbud mot kärnvapenprov fram 1996 (CTBT) – ett avtal som dock ännu inte trätt i kraft eftersom alla länder som så måste ännu inte har ratificerat

Nedrustningskonferensen i Genève har inte ens kunnat enas om en dagordning sedan 1998. Nu finns nytt hopp om att förhandlingarna ska komma igång

det. Därefter har mycket av konferensens arbete helt gått i stå.

Sedan 2007/08 finns dock vissa förhoppningar om att CD åter ska inleda viktiga nedrustningsförhandlingar, bl a om ett avtal som förbjuder produktion av klyvbart material som kan användas till kärnvapen (FMCT).

IAEA Internationella atomenergiorganet (International Atomic Energy Agency, IAEA) är ett FN-organ som bildades 1957. IAEA arbetar för vetenskapligt och tekniskt samarbete inom det kärntekniska området och för fredlig användning av kärnteknik. En av huvuduppgifterna är också att övervaka att nukleärt material eller utrustning, som är tänkt för fredlig användning, inte används för militära syften. IAEA utarbetar även rekommendationer och råd om reaktorsäkerhet, kärnavfallshantering och transporter av radioaktivt material.

Organisationen har sitt säte i Wien. Mohamed el-Baradei har varit dess generaldirektör sedan 1997 men lämnar denna post i november 2009.

Generalförsamlingens första kommitté Generalförsamlingens första kommitté är en av sex kommittéer. Den diskuterar frågor rörande nedrustning och internationell säkerhet och förbereder dem för omröstning i generalförsamlingen. Resolutionerna som antas där är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men kan däremot vara normativt ledande. I kommittén skapas gemensamma definitioner och förståelse som kan gynna arbetet t ex inom nedrustningskonferensen (CD).

FN:s nedrustningskommission FN:s nedrustningskommission (UN Disarmament Commission, UNDC) möts tre veckor om året i New York. Kommissionen består av representanter från alla FN:s medlemsländer och fungerar som ett rådslagsorgan som kan överlägga och komma med rekommendationer gällande olika frågor inom nedrustningsområdet. UNDC förde under flera år en tynande tillvaro men har sedan 2005 återupptagit sitt arbete.

FN:s avdelning för nedrustningsfrågor Denna avdelning (Office for Disarmament Affairs, ODA) vid FN:s högkvarter i New York ger stöd åt generalsekreteraren i nedrustningsfrågor och åt viktiga avtal som inte har egna institutionella strukturer, t ex NPT. FN:s institut för nedrustnings­forskning Institutet (UN Institute for Disarmament Research, UNIDIR) genomför studier och seminarier och ger ut böcker och rapporter.

Kommissionen om massförstörelse­vapen FN:s dåvarande undergeneralsekreterare för nedrustning, Jayantha Dhanapala, tog 2003 i samarbete med den svenska regeringen initiativ till en internationell kommission om massförstörelsevapen. Hans Blix, tidigare generaldirektör för IAEA och chef för UNMOVIC, FN:s vapeninspektion i Irak, fick i uppdrag att leda arbetet.

Kommissionen, även kallad Blixkommissionen, bestod av 14 internationellt erkända experter. Dess slutrapport, med en noggrann redovisning och analys av världsläget beträffande kärnvapen, biologiska och kemiska vapen, presenterades i juni 2006.

Kärnvapnen och icke-spridningsavtalet

D

et finns fem erkända kärnvapenstater. Det är USA, Ryssland*, Storbritannien, Frankrike och Kina. Dessa fem länder utgör också de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, men det finns ingen koppling mellan dessa två fakta.

De fem erkändes som kärnvapenstater i och med att Icke-spridningsavtalet (Non-Proliferation Treaty, NPT) trädde i kraft 1970 och att det blev just dessa länder berodde på att de hade hunnit skaffa kärnvapen något år innan avtalet öppnades för ratificering.

Utöver de fem kärnvapenstaterna finns tre länder som allmänt anses ha skaffat sig kärnvapen – Indien, Pakistan och Israel – och som ej heller har varit part till NPT som icke-kärnvapenstater. Därutöver finns Nordkorea som undertecknade avtalet som icke-kärnvapenstat 1985, men lämnade detsamma 2003 för att ett par år senare förklara att det har kärnvapen.

Alla övriga länder utom Vatikanstaten är parter till icke-spridningsavtalet som ickekärnvapenstater.

HISTORIKEN BAKOM AVTALET Under 1950- och 60-talet växte det fram en oro över att kärnvapen skulle spridas till fler och fler länder. Även i länder som Sverige övervägdes seriöst tanken att införliva atombomber i det svenska flygvapnets arsenal.

Många stater ansåg samtidigt att spridningen av kärnvapenteknologin hotade världsfreden och ville därför förhindra den.

Irland lade 1959 fram ett förslag till resolution inför FN:s generalförsamling. Resolutionen uppmanade världens stater att förhandla fram ett avtal om icke-spridning av kärnvapen. Till att börja med ställde sig stormakterna USA och Sovjetunionen avvisande till ett sådant avtal. Efter Kuba-krisen 1962, då världen stod på randen till ett kärnvapenkrig, upptogs dock förhandlingar om ett icke-spridningsavtal på allvar.

Icke-spridningsavtalet blev klart för godkännande av världens länder 1968. Det trädde i kraft 1970.

INNEHÅLLET I ICKE-SPRIDNINGSAVTALET NPT har tre olika ändamål. Avtalet syftar

för det första till att hindra spridning av kärnvapen, för det andra till att underlätta användningen av kärnkraft för fredliga ändamål. Det tredje ändamålet med NPT är nedrustning av både kärnvapen och konventionella vapen.

NPT gör en uppdelning mellan kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater. Som kärnvapenstater räknas bara de länder som hade tillverkat och sprängt en kärnladdning före 1967 (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina). Alla andra länder som vill ansluta sig till NPT måste göra det som icke-kärnvapenstater.

I NPT åtar sig kärnvapenstaterna att inte överlåta kärnvapen till andra stater. De får inte heller hjälpa eller uppmuntra icke-kärnvapenstater att utveckla kärnvapen.

Icke-kärnvapenstaterna förbinder sig att inte ta emot eller tillverka kärnvapen.

För att kontrollera att ingen otillåten tillverkning sker förbinder sig icke-kärnvapenstaterna också att acceptera att deras kärnkraftsanläggningar kontrolleras. Det är det internationella atomenergiorganet, IAEA

Ledande militärmakter

Andel (%) av världens totala militärutgifter. Sverige ligger på plats 26.

1 USA 2 UK 3 Kina 4 Frankrike 5 Japan 6 Tyskland 7 Ryssland 8 Saudiarabien 9 Italien

45,0% 4,9% 4,8% 4,4% 3,6% 3,0% 2,9% 2,8% 2,7%

10 11 12 13 14 15 16 17 18

Indien Sydkorea Brasilien Canada Australien Spanien Israel Turkiet Nederländerna

2,0% 1,9% 1,3% 1,2% 1,2% 1,2% 1,0% 0,9% 0,8%

19 20 21 22 23 24 25 26

Taiwan Grekland Polen Iran Singapore Syrien Colombia Sverige

0,8% 0,8% 0,6% 0,5% 0,5% 0,5% 0,4% 0,4%

Världens kärnvapenstyrkor

Av totalt mer än 25 000 kärnstridsspetsar i världen var närmare 10 200 utplacerade, operativa, 2008.

Land

Ryssland USA Frankrike

Utplacerade stridsspetsar

5 189 4 075 348

Land

Storbritannien Kina Israel

Utplacerade stridsspetsar

185 176 80

Land

Indien Pakistan

Utplacerade stridsspetsar

60-70 60

Källa: SIPRI Yearbook 2008.

(International Atomic Energy Agency), som utför denna övervakning.

NPT förbjuder icke-kärnvapenstater att skaffa kärnvapen. Avtalet inskränker däremot inte rätten att använda kärnkraft till fredliga ändamål.

De länder som är anslutna till NPT har rätt att forska kring kärnteknik. De får även producera och använda kärnteknik till fredliga syften. Dessutom har de rätt att delta i internationellt samarbete som rör fredlig kärnenergi.

NPT är det enda fördrag med parter från hela världen som stadgar att kärnvapennedrustning ska ske.

Parterna till NPT är skyldiga att förhandla och nå ett resultat om vilka åtgärder som behövs för att stoppa kapprustningen med kärnvapen och för att börja nedrustningen. Staterna ska även förhandla om generell nedrustning av

alla slags vapen. Sommaren 1996 konstaterade den Internationella domstolen, ICJ, (International Court of Justice, ett av FN:s huvudorgan) i ett rådgivande beslut att de länder som är anslutna till icke-spridningsavtalet har en skyldighet att nedrusta.

ICKE-SPRIDNINGSAVTALETS FRAMTID År 1995 förlängdes icke-spridningsavtalet på obestämd tid. Vart femte år hålls en översynskonferens för avtalet. Konferensen år 2000 innebar ett stort steg framåt i och med att kärnvapenstaterna då själva upprepade att de har gjort ett otvetydigt åtagande om att nedrusta sina kärnvapenarsenaler.

Utvecklingen sedan dess har dock inte varit positiv. Kärnvapen har givits en ökad roll i flera doktriner. Nya kärnvapen och kärnvapenbärare utvecklas.

Översynskonferensen 2005 blev ett fullständigt misslyckande ur nedrustningsdiplomatisk synvinkel.

En del bedömare ser med oro på framtiden för avtalet. Om fler länder t ex skulle följa Nordkoreas exempel och lämna avtalet så skulle detta viktiga avtal kunna kollapsa. En annan utlösande faktor skulle kunna vara om kärnvapenstaterna åter sviker sina löften om nedrustning.

I maj 2010 hålls nästa översynskonferens inom NPT vid FN i New York. * När Sovjetunionen upplöstes i december 1991 fanns det kärnvapen i fyra av unionens delstater, nämligen Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Kazakstan, idag alla självständiga stater. Det beslutades att Ryssland skulle överta kärnvapnen och överta Sovjetunionens roll som erkänd kärnvapenstat. De andra länderna har alla anslutit sig till NPT som ickekärnvapenstater.

Webbtips www.un.org/disarmament

www.icnnd.org

www.globalzero.org

FN:s officiella sida om nedrustning

The International Commission on Nuclear Nonproliferation and Disarmament

Global Zero

www.disarmamenthub.org WFUNA:s webbsida för ungdomar om nedrustning

www.wmdcommission.org

www.icanw.org The International Campaign to Abolish Nuclear Weapons

www.skrotakarnvapen.nu www.budkavlen.se Svenska kampanjer mot kärnvapen

Kommissionen om massförstörelsevapen

Det här kan DU göra!

Den svenska kampanjen Skrotakärnvapen. nu har en webbsida med både nyttig bakgrundsinformation och förslag på aktiviteter. Bl a kan man gå in där för att skicka mejl till olika makthavare och för att testa sina kunskaper när det gäller kärnvapen. Kampanjen drivs ideellt av Kalmar läns FN-distrikt.

Se www.skrotakarnvapen.nu

Ta reda på om din hemkommun har en tysk vänort. I så fall kan detta vara ett tillfälle att ta upp frågan om USA:s kärnvapen i Tyskland. Försök hitta vägar att nå ut till er vänorts befolkning. Skriv t ex ett öppet brev från folket i er stad till folket i vänorten. Be lokala förmågor om hjälp, tyskläraren på ortens skola kanske t ex kan hjälpa till med brevet. Har er kommun också en rysk vänort så passa gärna på att skriva även dit och förklara er oro över Rysslands enorma kärnvapenarsenal. Er egen lokaltidning kanske vill ställa sig bakom en namninsamling?

Kanske kommunpolitiker på er hemort kan skriva till sina partikollegor i vänorten? Endast fantasin sätter gränser!

Budkavlen för fred startade i Haparanda i november 2008 och kommer att gå genom Sveriges alla kommuner, från norr till söder. Syftet är att sprida information om kärnvapen och att skapa en folklig opinion inför översynskonferensen om Icke-spridningsavtalet 2010.

Läs mer eller engagera dig på www.budkavlen.se

FN-fakta nr 2/09: Kärnvapen och nedrustning Text: Jens Petersson och AnnaLena Andrews.

Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis) · E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 · www.fn.se

NEDRUSTNING Foto: Pelle Kronestedt

Flygvapenmässa i Bangalore, Indien. 80 procent av befolkningen i Indien lever på mindre än två dollar per dag.

Folkliga protester vid indisk vapenmässa I mitten av februari gick en av världens största flygvapenmässor av stapeln i Bangalore, Indien.

Samtidigt arrangerades en ned­ rustningskonferens i protest mot vapenindustrin. Världshorisont var på plats.

D

et är den elfte februari och invigning av den sjunde upplagan av Aero India på flygvapenbasen Yelahanka, en bit utanför Bangalores stadskärna. 592 utställare från 25 olika länder samsas om att visa upp sina produkter på 40 000 mässkvadratmeter inomhus och 4 000 kvadratmeter utomhus.

Försvarsministrar från åtta länder kommer att närvara, liksom ett fyrtiotal landdelegationer med höga beslutsfattare.

VÄRLDSHORISONT 2/09 2/09

Framsidan av A-hallen, som har flest påkostade montrar, täcks av en ca 30 meter bred och fem meter hög reklamvepa för JAS Gripen ”– The Independent Choice”. Väl inne har Saab, mittemellan Ryssland och Israel, på 180 kvadratmeter byggt upp sin paviljong med biograf och Gripenminiatyrer. I ett inre rum, dit bara speciella gäster får tillträde, finns bar, flygsimulator och sammanträdesrum.

Gripen är ett av sex plan som är med och tävlar om den största flygvapen­ affären sedan kalla krigets slut. Under år 2010 ska Indien bestämma sig för vem de ska köpa 126 stridsflygplan av – en uppgörelse som värderats till 100 miljarder kronor.

VAN BESÖKARE Generalmajor Bo Waldemarsson från försvarsdepartementet, som svalkar sig med mineralvatten i Saabs bar, är här för att möta representanter från det indiska

flygvapnet och prata väl om JAS Gripen.

Han är en van besökare på dessa tillställningar.

– De här mässorna är tämligen lika, säger Bo Waldemarsson.

– Företag är här och visar upp sina produkter. Men det viktiga är nätverkandet och alla kontakter som tas på olika sätt i konferensrum och liknande. Man träffar representanter för myndigheter och andra samarbetspartners och för diskussion­er.

Det är ett bra sätt att på kort tid träffa väldigt många som har samma intresse.

Utanför mässans välbevakade grindar samlar sig fredsaktivister från flera olika länder. De ��������������������������������� deltar alla nedrustningskonferensen Warfare or Welfare? Disarmament for Peace, Human Security & Development in 21st Century India.

Binalakshmi Nepram är generalsekreterare för Control Arms Foundation of India (CAFI), en organisation som jobbar mot vapenindustrin genom bl a lobbying

17

Foton: Pelle Kronestedt

NEDRUSTNING

”Vi behöver mer välfärd – inte fler vapen!”

Binalakshmi Nepram, generalsekreterare för Control Arms Foundation of India (CAFI).

Bo Waldemarsson, försvarsdepartementet, är en van besökare på vapenmässor.

och forskning. Hon är en av initiativ­ tagarna till nedrustningskonferensen och deltagarnas plan under denna andra konferensdag är att dela ut information, visa upp plakat och ropa slagord när mässdeltagarna kommer ut från området. Demonstranterna vill att företagen åker hem och slutar upp med vapenhandel.

– Vi borde ta varandra hand i hand och jobba för att göra våra länder säkrare och fredligare istället, säger Binalakshmi Nepram.

– Vi behöver mer välfärd – inte fler vapen. Vi behöver nedrustning och inte upprustning.

MILJARDER TILL VAPEN Faktum är att Indien 2006 satsade 3,5 miljarder dollar på vapen. Det är näst mest av alla fattiga länder i världen. Samtidigt lever 80 procent av Indiens befolkning på mindre än två dollar per dag.

Den indiska regeringen spenderar åtta

gånger mer på militären än på exempelvis vatten och sanitet. Detta trots att 450 000 indier dör i diarré varje år, mer än någon annanstans i världen.

Generalmajor Bo Waldemarsson tycker inte att Sverige gör något fel när de vill sälja stridsflygplan till fattiga länder såsom Indien.

– Indien har många problem men det är också världens största demokrati och den indiska regeringen har i laga ordning valt hur de ska fördela sina resurser, säger han.

– Jag är inte säker på att det skulle göra någon skillnad om Sverige inte skulle vara med i den här upphandlingen.

Vad tycker du om demonstranternas argument?

– Det är ett fritt land och man får ju argumentera för sin sak. Men de borde framföra sina åsikter till de indiska politikerna och inte gentemot svenska företag som har fått förfrågan att sälja någonting

och gör det inom svenskt regelverk.

ensamt för 45 procent av världens samlade militärutgifter.

Trots att de röstade nej till förslaget är USA nu med i diskussionerna om denna långtgående konvention. Arbetet fortsätter och du kan själv följa utvecklingen på http://disarmament.un.org/cab/att.

Lätta vapen skapar också stora problem.

SALW-frågan (Small Arms and Light Weapons) är uppe i flera av FN:s fora. Generalförsamlingen har antagit resolutioner, ett flertal

stora konferenser har arrangerats och rapporter har skrivits. Läs mer om dessa frågor på http://disarmament.un.org/cab/salw.

En FN-konvention som redan idag reglerar den internationella vapenhandeln är konventionen om särskilt inhumana vapen (Convention on Certain Conventional Weapons, CCW).

Vapen som är särskilt inhumana, exempelvis brandvapen eller splittervapen, förbjuds med stöd av denna konvention.

Läs mer på www.unog.ch/ccw.

ALLA ARRESTERAS Utanför mässans grindar hinner demonstranterna knappt upp få upp sina plakat innan polisen är på plats. Alla som fortsätter protestera ska genast arresteras.

Några aktivister kläms in på bussar och andra föser poliserna framför sig in mot staden.

Tre poliser går bakom Binalakshmi Nepram som dock fortsätter argumentera med dem.

– De här poliserna ber oss att inte ge Indien dåligt rykte med våra protester, förklarar hon.

– Men de är felinformerade. Det är vi som spenderar våra pengar och blir utnyttjade. Det är de rika länderna som tjänar på vår upprustning. Vi älskar det här landet och vill göra det säkrare.

Text: Fredrik Quistbergh, frilansjournalist

FN OCH VAPEN HANDE L I oktober 2006 röstade FN:s generalförsamling igenom en resolution om att påbörja arbetet med en vapenhandelskonvention, ett så kallat Arms Trade Treaty.

Detta kommer att bli ett juridiskt bindande dokument med gemensamma principer för export, import och överföring av konvention­ ella vapen.

139 medlemsstater röstade för förslaget, 24 avstod från att rösta och bara en röstade emot. Det land som röstade emot, USA, står

’’

Sve gen nskt b om istå Swe dfun skat nd s d in vest erar tep luss geno m in arad as syns skyd is dad e fin a GE

N O M

GLO

BAL

UTV

ECK

L IN

G

NR

2 M AR

HER

MA

NSS

ON

, S ID 11

att

S 2

009 ■ D 40 e KR anv t statli änd ga r e is tep arad r sig av kkapit albo is fö fon länd d la r er. b att gör olag re get Sw Om a in e ves gistrer dfund und Världe terin a e n Vill gar de i ska skat r förra s gran i utv skn året t teb bild ändra Sw ing efria eck och ö ling de fi verförd visar Brit rige edfund världen av stisk a I No n t s e h a t k ä 98 ns ulle Sw a vda rge en –V på ra SID ves har Jungfr centru miljon edfun 14 te uö ms u enli i tycke verka b tt ett li om er kron d der ringar trikesd arna. g r k o Cay na v e ord het me att fon lagets nande man or via föra från s brist ia skat partem der stop d vå resu Is t n n e p en land ra m utve piS a är ltat den p Sw å v ckli å öppe aradis tet sto b n ngs kap edfund Lars G lsättnin ra och egativ eländ nhet un . Motiv ppat a ård it t. de a gar, ö. e ll er. der bud altillsk har de r säg lätt t är att a inott sen get er s betar i ar k p a e lä t s å n y t n.

NY en m e rels apit –A HET ealfly iljard tre åre rad tt bistå kt is kron n fått n Kat E R Her är i hö dsgiva et or fr a gst mele re ån b t extra efte strof h på F a grad använ istå ota d nds oru Inge r sto r Su m S olämpli er sig a yd. besl t vet vad pp fö gt, v sk u säg r bis dan ur la tet om som hä er K attepa a n enn insa ndet. Sid tt alla h der i Su tånd eth tser dan a tro jälpa ti rb

nsce

ntru

a lan i dets april at t fram tid?

S ID

16

2

örh frih andling a

S ID

a EU:s nde l gå r om kolo frihan r d dröjdnierna elsavta trögt i förh a. Reg Afrika l med d io and h ling nerna ar bliv e forna arna är it BÖ kärv splittra förCKE ar. de o R ch Ko

nt beh rovers

S ID

iellt Afrik ovet om tera a behö av g ent r ny b profes ver gen ekn ik röre ok. Därf sor Rob teknike lsen ert P n, ko ör ä r sätt a er k det sy arlberg nstan äpp ar i d att m i en hjule iljöDEB t.

AT T // ”Va GAZA

8

11

Världshorisont

– nyheter om internationellt utvecklingsarbete – fördjupande och granskande reportage – levande debatter – röster från hela världen

m

Kris ll södra Sr inte att etare skefter lå a u e mot n slår dan omfanttgasiktiga ut s. kvin hård Färr ast SID 5 e kad jobb, a nor i v ti u-lä fina llgång bruten n n ti sk i utv skrisen ll kredit olgång der s ko eck er. och Bak lingsländenr.sekvenseDet är någraminsr för kvin av stopslag fö nor r Matk par S ID pro etanol 6 kris risen i je e Afrik n stopp kombin kt i A a a a f ti r . r o s Sek utan ika abs atsning n med fi n fi p men a a tera nsiär oc rojekt i r på eta nansr farm h i Tan no are Sydafr zania s l i EKO med ik tå NO ogrä a expri r MI F s.

SID

Väg v Syd al för afrik ■K om a avg mer vale ör t

Du får:

”

Birg rför s itta k Ohls äms LF C ARL son?

MA NO ” M

RO

AV D

OmVärlden, 105 25 Stockholm, www.omvarlden.nu

Vi har koll på världen!

Globala nyheter från svenska organisationer Lediga jobb i Sverige och utomlands Utbildningar inom globala frågor

VÄRLDSHORISONT 2/09

Vem t mes jän t? S I

bäck

N IN

IL IA

Blom

T ID

Tidningen för dig som vill veta mer om global utveckling

CEC

bert

för 150 kr (studerande) på: www.omvarlden.nu

: Ro

TT

3 provex plus en helårsprenumeration

Foto

EESS

När glob inte län g alise ring re finan en t ar e ssektorn tt st eg t ger dra illba g ka. hjälp ri sker ar vi

: AP

G GR A A TT

’’

Beställ 3 gratis provex eller

Foto

S I ST I T A AR

STÖ

ELN IN G Nyh AR Port eter Deb rätt 2 att 14 Namn B

”

DET

T IL L

GA

ZA

Bonian ny chef för WFUNA

S

venska FN-förbundets generalsekreterare Bonian Golmohammadi kommer sannolikt att bli ny generalsekreterare för WFUNA, FN-förbundens världsfederation (The World Federation of United Nations Associations).

Bonian nominerades till tjänsten av WFUNA:s ExCo (styrelse) i mars och den tolfte augusti kommer beslutet formellt att fattas vid organisationens plenarmöte i Seoul, Sydkorea. Linda Nordin Thorslund, Svenska FN-förbundets vice generalsekreterare, tillträder som tillförordnad generalsekreterare 1 juli. Vid denna tidnings pressläggning pågick rekryteringen av hennes vikarie. Rekryteringen av ny generalsekreterare för Svenska FN-förbundet förmodas inledas i slutet av augusti.

Bonian har varit Svenska FN-förbundets generalsekreterare sedan 2001. Om allt går enligt planerna tillträder han som ny chef för WFUNA i mitten av augusti. Han efterträder då Pera Wells från Australien som haft jobbet sedan 2006. Tjänsten som generalsekreterare för WFUNA löper på treåriga mandat som kan förnyas.

WFUNA:s huvudkontor ligger i New York i nära anslutning till FN-högkvarteret. WFUNA har även ett mindre kontor i Genève.

19

FN:s antirasismkonferens i Genève i april präglades delvis av bojkotter och diplomatisk turbulens. Men i motsats till en del dystra profetior kunde de olika länderna ändå enas om ett slutdokument.

globala frågor globala perspektiv Institutionen för globala studier erbjuder utbildningar till dig som vill arbeta med globala- och internationella frågor. Våra kurser och program förser dig med redskap för att bättre förstå politiska, ekonomiska, ekologiska och kulturella samband i ett globalt perspektiv.

Genom att läsa någon av våra regionspecifika kurser tillägnar du dig ökade kunskaper om, och större förståelse av, olika delar av världen.

• Fristående kurser: - fredsarbete - globala utvecklingsstudier - internationella relationer - humanekologi - socialantropologi - afrika-, asien- mellanösternoch latinamerikastudier • Kandidatprogram i Globala studier • Masterprogram i Globala studier (internationellt program) • Masterprogram i Mänskliga rättigheter • Masterprogram; Human Rights Practice (internationellt program)

Besök gärna vår hemsida:

www.globalstudies.gu.se Studentexpedition: student@globalstudies.gu.se 031-786 40 25

20

S

lutdokumentet visar stor enighet om hur det fortsatta arbetet mot rasism, etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och intolerans ska bedrivas, kommenterade Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

FN:s antirasismkonferens i Durban i Sydafrika 2001 urartade till ett ordkrig mellan några arabländer och Israel. USA och Israel lämnade då konferensen i protest. Konferensen i Genève den 20-24 april var ett uppföljningsmöte till Durbankonferensen. Det var många som befarade att det återigen skulle uppstå kontroverser, och flera västländer valde att bojkotta konferensen.

TÅGADE UT Till en början såg det också ut som om olyckskorparna skulle få rätt. Under sitt anförande gick Irans president Ahmadinejad till hårt angrepp mot Israel varpå EU:s delegater, som på en given signal, tågade ut från mötet och krisen var ett faktum.

Ahmadinejads utspel väckte stark kritik från många håll, men även agerandet från EU-länderna ifrågasattes, bl a av Sveriges

Trots turbulens kunde FN:s konferens mot rasism i Genève enas om ett slutdokument.

förre utrikesminister Jan Eliasson och Aleksander Gabelic.

– Väst ska försvara mänskliga rättigheter. Att bojkotta eller tåga ut från FNkonferensen i Genève är att svika det globala samtalet och arbetet mot rasism, sade Aleksander Gabelic och fortsatte: – Förenta Nationerna är det enda forumet där alla länder kan mötas och diskutera meningsskiljaktigheter. Om världens demokratier uteblir från FN kan ledare som Ahmadinejad komma att flytta fram sina positioner.

LYCKADES ENAS Men trots kontroversen kring Ahmadinejad lyckades länderna alltså enas om ett dokument. Aleksander Gabelic välkomnade att dokumentet tar upp flera av de frågor som Svenska FN-förbundet har uppmärksammat i sin granskning av Sveriges FN-åtaganden, bl a diskriminering av personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden och i rättsväsendet.

Gustav Julander, vikarierande webb­ redaktör vid Svenska FN-förbundet

FN-rörelsen samlas i Skövde D

en 13-14 juni samlas den svenska FN-rörelsen till kongress i Skövde.

Kongressen hålls vart tredje år och är FN-förbundets högsta beslutande organ.

Bl a ska verksamhetsinriktningen för de kommande tre åren fastställas och en ny styrelse väljas.

Totalt väntas närmare 200 personer från hela landet delta i kongressen som hålls i Skövdes kulturhus. Det är dels ombuden från FN-föreningar, FN-distrikt och riksorganisationer, men även observatörer, styrelseledamöter, val­ beredning och kanslipersonal.

Till årets kongress har det kommit in ovanligt få motioner, bara 32 stycken,

Foto: FN/ Jean-Marc Ferre

Turbulent konferens mot rasism

berättar Anita Seidel på FN-förbundets kansli i Stockholm.

– Bland dem finns flera motioner om Västsahara, önskemål om mer pengar till distrikten och förslag på att vi ska ha ett regionkontor i Norrbotten, säger hon.

Kongressen invigs kl 11 på lördagen och efter lunch samma dag hålls en manifestation i centrala Skövde. Planen är att allmänheten då ska involveras i en insamling till stöd för förbundets kampanj Röj-en-mina.

– Insamlingen blir i form av en tävling.

Den som först kan fylla en bössa med 10-kronor vinner, berättar Anita Seidel.

VÄRLDSHORISONT 2/09

IMF får kritik av FN:s kriskommission Foto: FN/Jenny Rockett

Finanskrisen kan inte lösas utan att utvecklingsländerna involveras i arbetet. Det skriver FN:s kris­ kommission i en rapport som presenterades i mars. I rapporten ges också ett flertal förslag på hur det internationella finansiella systemet ska reformeras för att förebygga liknande situationer i framtiden.

S

om ett resultat av den allt mer turbulenta världsekonomin tillsatte FN i oktober förra året en expertpanel för att se över det globala finansiella systemet. Kommissionen består av 18 ekonomer, centralbankstjänstemän och andra experter. I spetsen står Joseph Stiglitz, nobelpristagare i ekonomi 2001. Den 19 mars i år presenterade kommissionen resultatet av sin utredning i form av en rapport.

Inledningsvis konstaterar kommissionen att den kris som utvecklades i några få industriländer nu har spridit sig till att omfatta hela den globala ekonomin.

Oklara finansiella principer och frånvaron av lämpliga regleringar är två av de faktorer som bidragit till att krisen har kunnat sprida sig så snabbt.

MÅSTE REFORMERAS Enligt kommissionen måste det internationella finansiella systemet reformeras i grunden för att anpassas till de förändrade villkor och förutsättningar som gäller för 2000-talet. En sådan förändring är nödvändig för att en återhämtning av världsekonomin ska vara hållbar på sikt.

Bl a föreslås att ett flertal nya institutioner skapas inom ramen för FN. En sådan är ett nytt internationellt reservvaluta­ system.

Foto: Ulf Isacson

Kenneth Hermele, Forum Syd.

VÄRLDSHORISONT 2/09

Ekonomiprofessorn och nobelpristagaren Joseph Stiglitz föreslår stora förändringar i det internationella finansiella systemet.

– Stiglitz vill ha ett system där flera länder samlar ihop pengar som sedan kan användas av de länder som får problem.

Det skulle vara bättre än dagens system med tillfälliga krispaket, säger Kenneth Hermele som arbetar med globala utvecklingsfrågor på Forum Syd. Kommissionen förespråkar också en kontrollmyndighet som ska godkänna nya finansiella instrument innan de börjar användas.

KRITIK MOT IMF Stark kritik riktas mot framför allt Internationella valutafonden (IMF).

– Man menar att det till stor del är dålig politik som har orsakat sammanbrottet i Nord och utsattheten i Syd, och den har IMF bidragit till. Därför vill kommissionen minska IMF:s möjlighet att bestämma över andra länders politik.

Kommissionen förespråkar också en reformering av representationen inom både IMF och Världsbanken. Idag baseras den på de andelar av kapitalet som olika länder hade när organisationen bildades. Ett ökat inflytande bör ges både till de nya tillväxtländerna och till de länder som behöver låna.

Ytterligare ett förslag är en typ av skuldsaneringssystem, eventuellt i form av en ny internationell myndighet.

– Många länder kommer nu att låna pengar och kan hamna i en ny skuldkris.

Frågan är då vem som ska bestämma hur mycket de ska betala av sina lån, hur mycket de ska få avskrivet och till vilka villkor. Internationella valutafonden har tidigare haft huvudrollen här, men det vill

kommissionen ändra på, säger Kenneth Hermele.

Kommissionen understryker att den globala balansen inte kan återställas utan att alla länder inkluderas i förändringsprocessen. Stor vikt läggs därför vid utvecklingsländernas deltagande. Rapporten vänder sig varken till G7, G8 eller G20 utan till alla medlemsstater, det s k ”G192”.

Finanskrisen fortsätter att accelerera och det räcker därför inte med att stärka systemet inför framtiden. Om inget görs snabbt riskerar arbetslösheten att fortsätta stiga och cirka 200 miljoner människor, de flesta bosatta i utvecklingsländer, kan komma att sjunka ner i fattigdom.

OMEDELBARA ÅTGÄRDER Kommissionen presenterar därför också förslag på omedelbara åtgärder. Bland annat förelås att alla länder ska avsätta en procent av sina räddningspaket för att stärka penningflödet till utvecklingsländerna.

Nästa utmaning för kommissionen blir att få omvärldens stöd för sina förslag.

– Kommissionen måste göra ett diplomatiskt arbete för att försöka få stöd för linjen att FN ska ha en central roll och inte som tidigare IMF och Världsbanken.

Första tecknet på hur det går med detta kommer vid de vårmöten som IMF och Världsbanken håller i slutet av april. Därefter väntar FN-toppmötet i New York i början av juni där kommissionens rapport kommer att diskuteras.

Hannah Bergqvist, frilansjournalist

21

Foto: WFP/Shannon Hayes

FN:s arbete för jämställdhet måste samordnas på ett bättre sätt, menar aktörer i det civila samhället.

På bilden kvinnor i Mali.

Organisationer kräver samlat grepp för jämställdhet Över 300 kvinnoorganisationer och människorättsgrupper från mer än 50 länder kräver en bättre samordning av FN-organ och institutioner som arbetar för jämställdhet.

D

e vill se en ny organisation – en kombination av de FN-organ och institutioner som redan finns.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har presenterat fyra förslag för att stärka jämställdhetsarbetet. Dessa ska diskuteras av de 192 medlemsländerna i FN:s generalförsam-

ling och ett beslut om hur man ska gå vidare ska fattas före september i år.

STÖRRE RESURSER Det första förslaget innebär att alla nuvarande FN-institutioner som arbetar för jämställdhet – exempelvis Unifem som är

FN:s utvecklingsfond för kvinnor – får utökade resurser. Det andra förslaget handlar om att skapa en fond eller ett program i stil med FN:s utvecklingsprogram UNDP eller FN:s barnfond Unicef, men som finansieras med frivilliga bidrag.

Enligt det tredje förslaget skulle en ny avdelning inrättas inom FN-sekretariatet.

Det fjärde förslaget är en kombination av det andra och det tredje alternativet.

– Vi vill inte att FN etablerar en ny avdelning utan vill se att olika avdelningar och program sammanförs, säger Charlotte Bunch, chef för ett center för globalt ledarskap för kvinnor vid Rutgers University i USA. Hon menar att besluten inom FN inte ska avskiljas från tillämpningen i praktiken och att det därför behövs en kombination av både FN-avdelningar och fonder.

MÅSTE FÖRÄNDRAS Colette Tamko från en kvinnoorganisation för miljö- och utvecklingsfrågor (Women’s Environment & Development Organization, Wedo) säger till IPS att det finns en enighet bland medlemsländerna om att det första förslaget – att behålla systemet som det är – inte är ett alternativ.

– Det är tydligt att det nuvarande arbetet för jämställdhet saknar riktning, tillräckliga resurser och ett samlat grepp.

Det är anledningen till att så många organisationer nu kräver en förändring.

Thalif Deen, IPS

Ungdomsansvariga träffades I Foto: Per Jacoby

Ungdomsansvariga i tolv FN-föreningar i södra Sverige träffades utanför Göteborg.

22

mitten av april träffades tolv engagerade personer med den gemensamma nämnaren att de antingen är eller ska bli ungdomsansvariga i en FN-förening i södra Sverige. Kreativitet och energi präglade mötet som hölls på Kvibergs vandrarhem utanför Göteborg. Syftet var att tillsammans diskutera rollen som ungdomsansvarig och hur ungdomsverksamheten i FN-föreningarna kan utvecklas.

– En massa sköna idéer har kommit upp på tapeten, så nu är det egentligen bara att välja och vraka, sammanfattade en deltagare helgen.

Vad gör då en ungdomsansvarig? Det är egentligen upp till FN-föreningen att bestämma, men enligt deltagarna på träf-

fen är det särskilt viktigt att se till att information når ut och att nya unga medlemmar blir välkomnade.

Ungdomsansvariga finns idag i ett 50tal av Sveriges FN-föreningar.

– Jag tycker att alla FN-föreningar ska utse en ungdomsansvarig oavsett om man har unga medlemmar eller inte, säger Per Jacoby, huvudansvarig för FNförbundets ungdomsverksamhet.

– Om inte annat tror jag det är ett viktigt första steg för att börja fundera och reflektera kring hur vi lockar fler unga till FN-föreningarna.

I mitten av maj arrangerades ännu en träff, då i Stockholm och för ungdomsansvariga från övriga landet.

VÄRLDSHORISONT 2/09

Ny UNEP-rapport om mat och miljö S amtidigt som världens miljöministrar samlades i Kenya i februari gav UNEP ut rapporten The Environmental Food Crisis – The Environment’s Role in Averting Future Food Crisis. Rapporten är den första sammanfattningen av FN om hur klimatförändringen, vattenstress, markförstöring och skadeinsekter kan påverka den globala livsmedelsförsörjningen och matpriserna. Enligt rapporten kan så mycket som upp till 25 procent av världens livsmedelsproduktion gå förlorad efter 2050 p g a miljömässig kollaps.

Forskarna tar upp den nuvarande livsmedelskrisen som världens nationer brottas med där över 110 miljoner människor har drivits in i fattigdom och över 44 miljoner svälter. Rapporten visar på oroande samband mellan världens försämrade miljötillstånd och framtida livsmedelsförsörjning. Den negativa miljötrenden måste brytas och mer innovativa

lösningar utvecklas inom avfallshantering och jordbruk för att den nuvarande livsmedelskrisen inte ska förvärras och leda till ännu värre kriser, enligt forskarna. Risken är att matpriserna ökar med 30 till 50 procent inom några decennier och därmed tvingar dem som lever i extrem fattigdom att spendera upp till 90 procent av sin inkomst på livsmedel.

Vad är då lösningen och hur ska vi kunna livnära jordens befolkning på ett mer hållbart sätt? Forskarna drar slutsatsen att det är mer hållbart att göra maten vi redan producerar mer energieffektiv istället för att fokusera på ökad livsmedelsproduktion. Det vill säga vi behöver bli bättre på att minimera förlusten av energi i livsmedelscykeln; från skörden via matproduktionen till den faktiska förbrukningen och återvinningen av mat. Ett exempel är mer energieffektiva lösningar

–Hallå där!

Hanna Rådberg, styrelseledamot i FNförbundet, som i februari deltog i UNEP Governing Council.

VAD ÄR UNEP GOVERN ING COUNCIL ?

– Det är det årliga styrelsemötet för FN:s miljöprogram, UNEP:s medlemsstater.

VÄRLDSHORISONT 2/09

för att återvinna matavfall och fiskrester till djurfoder. Rapporten visar på sju rekommendationer för hållbara och resurseffektiva lösningar för att inte endast säkerställa utan också öka världens livsmedelsförsörjning.

Att rapporten lanserades i Kenya mitt under detta lands allvarliga livsmedelskris sätter problemen i sitt rätta sammanhang. I Kenya står upp till 10 miljoner människor inför svält p g a framförallt dålig nederbörd och höga gödningspriser.

Hanna Rådberg Rapporten finns att läsa på UNEP/GRIDArendals hemsida: www.grida.no/publications

Vartannat år hålls mötet i Nairobi, Kenya, där UNEP har sitt huvudkontor och vartannat år hålls det på annan plats. Ett globalt miljöministerforum med uppgift att ge vägledning i internationell miljöpolicy äger rum i samband med mötena.

VAR OCH NÄR ÄGDE MÖTET RUM? – Det 25:e årsmötet och miljöministerforumet ägde rum den 16-20 februari i Nairobi. Cirka 130 länder var representerade.

Sveriges miljöminister Andreas Carlgren deltog under ministermötet.

HUR KOMMER DET SIG ATT DU DELTOG? – Det finns i Sverige en tradition av att enskilda organisationer får delta med folkrörelsedelegater i den svenska regeringsdelegationen till UNEP:s årsmöte. I år fick FN-förbundet utse en folkrörelsedelegat och styrelsen utsåg mig. Syftet med deltagandet är både att ge ett folkrörelseperspektiv på sakfrågorna men också att lära sig nya saker och ta hem kunskapen till FN-förbundet i Sverige. Jag deltog även på ett tvådagars NGO-forum som hölls innan UNEP:s årsmöte.

VILKA BESLUT FATTADE S? – Det viktigaste enskilda beslutet handlade om att inleda förhandlingar om en global konvention för att minska användningen av kvicksilver. Sverige och EU har drivit att ett beslut om att inleda sådana förhandlingar borde tas. Nu när USA var positiva kunde miljöministrarna enas bakom idén att skapa ett rättsligt bindande avtal. Beslutet innebär att en förhandlingskommitté inleder arbetet under 2010 och presenterar en konvention till UNEP:s årsmöte senast 2013.

23

N-FÖRENINGAR AKTIVITETER I F

OCH -DISTRIKT

En kärnvapenfri värld är möjlig – det beror på dig och mig!

V

erktygen därtill finns och måste användas. ”Liv och död är alltför betydelsefulla för att låta politiker och militärer sköta det åt oss” präntade redan Helga Henschen.

VERKTYG 1 – EN MEDVETEN FOLKOPINION En medveten folkopinion är ett måste och därför har vi startat Budkavlen för en kärnvapenfri värld. I alla Sveriges 290 kommuner bildas grupper av ansvarsfulla människor som representerar folkrörelser, kommuner, skolor, elevråd, kyrkor och enskilda. Alla i kommunen samarbetar och gör en manifestation enligt en tidtabell, en lördag klockan 5 minuter i 12.

Namnlistor skrivs på och skickas till regeringen efter varje manifestation. Din namnteckning blir ditt eget verktyg. I två års tid får regeringen varje vecka en bunt namnlistor från två eller tre kommuner som en påminnelse om att Sveriges medvetna folk kräver av regeringen en konkret handlingsplan inför 2010 års förhandlingar om NPT-avtalet (Icke-spridningsavtalet). Handlingsplanen ska kunna påverka även EU:s regeringar att följa efter. Sverige har kunskap och stort förtroende inom nedrustningsförhandlingar i internationella sammanhang.

Namnunderskrifter från Hudiksvall till den svenska regeringen.

VERKTYG 2 – NPT-AVTALET Nästan alla FN-länder skrev 2000 under NPT-avtalet. Men det har inte tillämpats.

Uppföljningsförhandlingarna 2005 blev totalt misslyckade. Sverige bidrog därtill genom att följa USA:s protester. 2010 får det inte misslyckas. Dagens kärnvapen­ arsenal har en sprängstyrka av 100 000 Hiroshimabomber. Jag är rädd att vid nästa förhandling 2015 finns inte mänskligheten kvar.

VERKTYG 3 – NWC, NUCLEAR WEAPONS CONVENTION Ett förslag till FN:s generalförsamling att i detalj utarbeta en överenskommelse om total avrustning av kärnvapen i världens alla stater.

Budkavlen för en kärnvapenfri värld passerar under två år Sveriges 290 kommuner.

24

VERKTYG 4 – BLIXRAPPORTEN Blixrapporten initierad av Anna Lindh behandlar alla massförstörelsevapen. I klara punkter visar rapporten hur dessa katastrofer kan undvikas. Blixrapporten är en av kunskapsvägarna i budkavlegrupperna, den andra är www.slmk.org/ larom

VERKTYG 5 – MAYORS FOR PEACE Ett nätverk av borgmästare i städer och kommuner över hela världen som leds av Hiroshimas borgmästare Akiba för att skapa kärnvapenfria zoner. I dag finns 2500 städer i 148 länder. Målet är en kärnvapenfri värld 2020.

Vi har glädjande nog starka positiva krafter med oss. Barack Obama och Ban Ki-moon har i klara och skarpa ord uttalat sig för en allmän nedrustning och i synnerhet av kärnvapen. Medvetenheten om de enorma kostnaderna för tillverkning av nya vapen är stor. I ett kollapsat ekonomiskt världsläge med en växande svältande befolkning och gigantiska miljöproblem får inte våra pengar användas till krig, vapen och folkmord. Vi måste bygga upp, inte spränga sönder. Vi behöver bra handlingsplaner. FN ska stå för sin första paragraf i stadgan: ”Vi de förenta nationernas folk beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel.”

Fred, nedrustning och säkerhet är FN:s främsta uppgift.

Inger Holmlund, ordförande i Norra Hälsinglands FN-förening

VÄRLDSHORISONT 2/09

Kampanj mot kärnvapen B

udkavlen för en kärnvapenfri värld nådde Örnsköldsvik lördagen den 7 februari. Målet är att sätta tryck på regeringen inför omförhandlingen av ickespridningsavtalet 2010. Varje lördag, fem minuter i tolv, sker en manifestation mot kärnvapen i någon svensk kommun.

Namnunderskrifter samlas in och skickas vidare till regeringen. Manifestationen startade den 15 november i Haparanda Budkavlen på plats i Lycksele.

Budkavlen i Lycksele

T

rots den bitande kylan som visade under -20 grader var Lyckseleborna på plats för att kunna se banderollen.

– Visst var det kallt, det märkte vi framförallt på att kulspetspennorna frös, så vi fick ta fram blyertspennor istället.

Men folks engagemang värmde, sa Curt Backteman.

De två som fångat upp budkavlen och stod i tre timmar var Ann-Louise Hansson och Curt Backteman. Och trots kylan var det många Lyckselebor som stannade upp, tog information och skrev sina namn. De som inte hann skriva på kunde skriva sina namn på namn­listor som fanns utplacerade runt om i Lycksele under en hel vecka.

– Ska vi verkligen få världens ledare att förstå att dessa vapen inte har något som helst syfte, förutom att sprida skräck, så passa på och skriv ditt namn på listorna var du än bor i landet, tillägger AnnLouise.

Bräcke FN-förening för en kärnvapenfri värld

V

i fick polistillstånd att hålla till mitt i centrala Bräcke. Det var en perfekt plats med affärernas parkeringar nedanför vår manifestationsplats. Genom fint samarbete med Bräcke PRO-förening, Hotell Jämtkrogen och Amnesty samlade vi in namn och bjöd på karameller. Vi fick ihop en tjock bunt med namnlistor som vi sänt till regeringskansliet i Stockholm, berättar Siv Nordqvist, ordförande i Bräcke FN-förening.

VÄRLDSHORISONT 2/09

och efter två år är det meningen att den ska ha gått igenom alla Sveriges 290 kommun. Örnsköldsviks FN-förening anammade budskapet tidigt och flera medlemmar slöt upp på Stora Torget en lördag trots bister kyla. Stellan Bäcklund, ordförande i Örnsköldsviks FN-förening, läste upp en klar och distinkt appell med slutorden: ”Världen måste samla sig! En kärnvapenfri värld är möjlig!”

Skrota kärnvapen nu!

D

et är uppmaningen i en kampanj som drivs av Kalmar läns FN-distrikt. Genom kampanjhemsidan www. skrotakarnvapen.nu kan besökarna med ett enkelt knapptryck skicka protestbrev till några av världens makthavare, med uppmaningar om att stoppa de upprustningar av kärnvapenarsenalerna som pågår, och istället bidra till en säkrare värld genom nedrustning. Kampanjen har pågått ett par år, och har fått positiva omdömen av en sådan höjdare som Hans Blix, ordförande i Weapons of Mass Destruction Commission. ”Jag tog initiativet till kampanjen då jag uppmärksammade hur de flesta av världens kärnvapenmakter ägnade sig åt upprustning och förnyelse av sina kärnvapen, snarare än nedrustning. Det är viktigt att vi gräsrötter säger ifrån! Genom hemsidan ville vi skapa en enkel möjlighet att protestera” säger Niklas Carlsson, ordförande för Kalmar läns FN-distrikt och ledamot i FN-förbundets styrelse.

Det senaste året har varit både positivt och negativt – man kan konstatera att USA, Ryssland, Storbritannien med flera fortsätter med sina upprustningar. Samtidigt har den nye amerikanske presidenten Obama tagit initiativ till nya nedrustningssamtal med Ryssland. Han har även öppet deklarerat att han har en vision om en kärnvapenfri värld. ”Nu gäller det att Obama tar ledningen i nedrustningsarbetet och ser till att hans ord också blir verklighet. Ett gott första steg kunde vara att förmå alla kärnvapenländer att förvara sina kärnstridsspetsar inom sitt eget lands gränser,

och att samtliga aktörer slutar ha kärnvapen på s k ”hair-trigger alert”, d v s att de är redo att avfyras inom några få minuter.

Sådana missiler öppnar för irrationella beslut och även avfyrningar av misstag. Det har varit väldigt nära Hans Blix stödjer kampanjen Skrota flera gånger tidigare, kärnvapen nu! Till höger Niklas bl a 1983 då Sovjet­ Carlsson. unionen var nära att avfyra sina kärnvapenmissiler p g a ett tekniskt fel. Det som räddade oss den gången var en officer som bröt mot sina order och på egen hand beslöt att inte vidta några åtgärder. Vi kan inte låta världens öde vara beroende av sådana tillfälligheter” fortsätter Niklas.

Nu vill Kalmar läns FN-distrikt att FN-förbundet tar upp kampanjen till nationell nivå, för att den ska kunna få nationell och internationell spridning.

Distriktet har därför motionerat till sommarens förbundskongress om detta. ”Förra året hade vi 120 000 besökare på www.skrotakarnvapen.nu vilket visar att det finns ett stort intresse för den här ödesfrågan. Jag vill uppmana alla att gå in där och använda den enkla protestfunktionen, och även passa på att läsa mer om kärnvapenproblemen. Det är en högst aktuell fråga, ingenting som försvann med Kalla kriget” avslutar Niklas Carlsson.

N-FÖRENINGAR AKTIVITETER I F

OCH -DISTRIKT

om annat ej anges. runt är skriven av Anita Seidel 25 det Lan till ten Tex . del Sei ta Telefon: 08 – 462 25 53 Redaktör: Ani E-post: anita.seidel@fn.se ·

Anslagstavlan

INFORMATION FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

FN-förbundets ABC-kurser under hösten 2009 8 september B1-kurs i Stockholm

En heldagskurs som handlar om FN:s ing arbete för fred, säkerhet och nedrustn . värld fri min en samt om FN:s arbete för

2 oktober B3-kurs i MR i Västerås

En heldagskurs där vi beskriver FN:s arbete för de mänskliga rättigheterna (MR).

25-30 oktober C-kurs i Genève

förs En fyradagarsutbildning som genom l). i Genève (läs mer här intil

Dags att anmäla sig till C-kurs i Genève!

7 november B2-kurs i Stockholm

En heldagskurs som behandlar Millen, niedeklarationen och dess bakgrund te arbe FN:s för delse bety innehåll och idag.

27 november A1-kurs i Kalmar

A-kursen är en baskurs som under en heldag berör FN:s arbete på ett övergripande plan.

Läs mer och anmäl dig på www.fn.se/utbildning (under ”kurser”).

SÖK PROJE KTPEN GAR

för att uppmärksamma millenniemålen!

Millenniemålen handlar om människors liv. Tillsammans kan vi visa att vi tar dem på allvar. Som FN-förening är ni välkomna att söka projektbidrag för aktiviteter kopplade till Millenniedeklarationen eller millenniemålen. Bidraget kan sökas löpande under året och är på maximalt 6 000 kronor. Mer information finner ni på www.fn.se/distrikt-och-foreningar.

FN-FÖ RBUND ET PÅ ALMED ALSVE CKAN Under Almedalsveckan, 28 juni-4 juli, samarrangerar

Svenska FN-förbundet ett ”Säkerhetspolitiskt sommartorg” i Björkanderska magasinet i Visby tillsammans med ett dussin andra organisationer och myndigheter med intresse för frågor som rör krig och fred.

Ett av seminarierna handlar specifikt om frågan om Sveriges internationella militära insatser och detta har FN-förbundet som huvudarrangör: Måndag 29 juni 14.15 - 15.45: Från blå baskrar till EU-korvetter – vad ska Sverige bidra med militärt utomlands?

En fredsbevarande svensk soldat i blå FN-basker – den bilden har nog många av Sveriges militära internationella insatser. Men numera bidrar Sverige med sin utlandsstyrka både med andra militära förmågor och under annan flagg än FN:s. Är denna utveckling bra eller dålig? Med vad och under vilken flagg tycker du att Sverige ska bidra militärt internationellt i framtiden?

Moderator: Jan Joel Andersson, Utrikespolitiska Institutet.

I panelen prel: Allan Widman (FP), Jens Petersson (Svenska FN-förbundet) m fl

BK-WM! FT

Läs mer på www.fn.se/utbildning (under ”kurser”).

Referensgrupp för ungdomar

Intresset för att vara med i FN-förbundets referensgrupp för ungdomar har varit stort. De ungdomar som utsetts att ingå i referensgruppen är: Eva Iveroth, 22 från Uppsala, Rebecca Diderot, 16 från Malmö, Tambwe Meshe, 21 från Örnsköldsvik, Johan Radix, 22 från Göteborg, Daniel Grufman, 19 år från Avesta och Lejla Rizvanbegovic, 19 från Vetlanda.

fri värld! in m n e r fö ll o Spela fotb tbollsturneringen för ungdomara i

är fo umanitär GloBallCup ån för FN:s h rm fö ll ti år 5 -28 juni i En åldrarna 10-1 er rum den 25 äg n age It t in m er sa arbete. Turn erige, Norden g från hela Sv la 0 12 g. in p kö da. eria är anmäl lien och Nig 7 JUNI

TEM BE R UN G 20 09 18-20 SEP att boka in helgen Nu är det dags för dig som ung det dags för årets den 18-20 september. Då är äga rum i NyköUng-helg som i år kommer att mer upp på kom lgen ping. Mer info om Ung-he då vi börjar ren ma som sen er www.fn.se/ung und ta emot anmälningar.

nell gymnasieprofil!

Satsa på en internatioFN iesko-förbundet med gymnas

arbetar Sedan två år tillbaka sam gor. Läs mer på vill arbeta med globala frå som lor runt om i landet n! För frågor mmen in med en ansöka www.fn.se/fnskola. Välko kola@fn.se. re: 08-462 25 40 eller fns kontakta våra handlägga

26

Under fyra späcka de dagar (26-29 oktober 2009) besöker vi bl a FN-förbundens världsfederation WFUNA, FN:s kontor för koordinering av humanitära insatser, OCHA, Högkommissarien för mänskliga rättigheter, OHCHR, Världshandelsorganisationen WTO, Världshälsoorganisationen WHO, Internationella arbetsorganisationen ILO, FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, samt FN:s institut för nedrustningsfrågor, UNIDIR. Vi guidas runt i olika FN-byggnader, lyssnar till föreläsningar och har gruppdiskussioner med mera.

Medlemmar i FN-rörelsen (inkl medlemmar i anslutna riksorganisationer) betalar 6 500 kr för deltagande i kursen samt hotell med frukost under fem nätter (delat dubbelrum). Övriga betalar 7 500 kr.

Resan bokas och betalas av deltagarna själva liksom övriga måltider under vistelsen. Förkunskaper motsvarande FN-förbundets A- och B-kurser krävs.

Sista anmälningsdag: 10 juni

Walk the World

En global manifestation för att uppmärksamma hungern i världen och samla in pengar till skolmat i fattiga länder.

Maria Svensson

förbundets har tillträtt tjänsten som FNGötaland, med tra regionsamordnare för Väs placering i Göteborg.

Handla på nätet FN-förbundet! och stöd

– Se www.godhandling.se och www.engodsak.se.

VÄRLDSHORISONT 2/09

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

De stora måste gå före M

isslyckandet att förhindra kapprustning och främja nedrustning hör till FN:s största tillkortakommanden under senare år. Frågan om kärnvapen är en av de mest problematiska.

Betydelsen av att de stora och mäktiga länderna tar sitt ansvar är särskilt tydligt på nedrustningsområdet. Det har länge varit alltför lätt för nya och aspirerande kärnvapenstater att peka på att stora länder som USA, Ryssland och Storbritannien inte fyller sina åtaganden och hävda att också de har samma rätt som de stora drakarna att skaffa sig vapen i avskräckande syfte.

Man behöver inte vara Albert Einstein för att räkna ut vad det betyder för den internationella säkerheten att allt fler stater blir kärnvapenmakter. Indien, Pakistan och Israel är redan där. Iran och Nordkorea vägrar att tala klarspråk om sina planer. Detta, och risken att de dödliga vapnen hamnar i terroristers händer, gör att en sådan utveckling måste stoppas.

USA måste, precis som New York Times krävde nyligen, gå före. I en historisk nyårshälsning till Iran och det iranska folket sträckte president Barack Obama ut handen i en försonande gest. Irans högste ledare Ali Khamenei svarade med ett eget tal som var långt ifrån lika försonligt, men ändå höll dörren på glänt. Khamenei hade uppenbarligen noterat Obamas ord om ”change”, men menade att ord är en sak och förändring en annan. ”Om ni förändrar er, så förändrar vi oss”, sa Khamenei.

Genom att självt nedrusta skulle USA kunna ta kärnvapnen

ur andra länders händer. Tyvärr sker nu det motsatta. Nordkorea har, som svar på kritik från FN:s säkerhetsråd mot en raketuppskjutning, lämnat sexnationersöverenskommelsen om en nedläggning av landets kärnenergiprogram i utbyte mot ekonomiskt bistånd. Experterna i FN:s atomenergiorgan IAEA har kastats ut.

Barack Obama har tagit flera goda initiativ sedan sitt tillträde som amerikansk president: han har beslutat att stänga Guantànamo-fängelset på Kuba, han har via sin utrikesminister Hillary Clinton signalerat att han tänker engagera sig i Darfur-konflikt­ en i Sudan och USA ska kandidera till en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

I år startar förhandlingar om en fortsättning på Start 1-avtalet om kärnvapennedrustning som löper ut i december. Vid ett EU-möte i Prag talade Obama om kärnvapennedrustning. Ett välkommet första steg vore ett tillbakadragande av de taktiska kärnvapen som USA håller utplacerade i Europa. De påbörjade samtalen med den ryske kollegan Medvedev om ett nytt kärnvapennedrustningsavtal är ett annat steg i rätt riktning.

Genom att gå före i nedrustningsfrågan kan den amerikanske presidenten visa både generalerna i Nato och Ryssland och fredsrörelsen att han har insett det som borde ha stått klart för alla inblandade för länge sedan: att kärnvapen är varken strategiska eller avskräckande – utan tvärtom gör världen farligare för alla.

Nästa nummer Europeiska Unionen med sina 16 år på nacken får allt större betydelse, både för oss enskilda EU-medborgare och för det globala samarbetet. Vid

halvårsskiftet 2009 tar Sverige över unionens ordförandeklubba efter Tjeckien.

Hur har EU:s inträde på scenen påverkat europeiska länders agerande i FN? Och hur ser relationen ut överlag mellan de båda organisationerna? Tar EU sitt ansvar för världsfreden eller kan man göra mer? Och VÄRLDSHORISONT 2/09

vad sägs om EU i den pågående diskussionen om en reformering av FN:s säkerhetsråd?

Det är några frågor som kommer att belysas i detta nummer.

Beställ extra exemplar av Världshorisonts temanummer om EU och FN till undervisning, medlemsvärvning och utåtriktade evenemang! Eller dela ut dem till intresserade vänner och bekanta!

Mejla din beställning till varldshorisont@ fn.se eller ring 08 – 462 25 40.

Foto: FN/Mark Garten

av Världshorisont kommer ut den 24 september och ska handla om EU och FN.

27

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

Mobilisering f ör en minfri v ärld

Carolina Klüft och Victoria S vensson stöd november bes jer FN-förbun ökte de ett m dets arbete m in fä lt i Etiopien. H ett bidrag på ot minor. I jälp oss att rö pg 90 00 79-5 ja , m m ä in rk www.fn.se.10 or du med. Ge din gåva Röj0 kr röjer 10 k en-mina. Du k vadratmeter m a n ä v en titta in på ark. Tack!

R Ö J E N 28 MINA – EN KAMPANJ FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

VÄRLDSHORISONT 2/09