Världshorisont nr 1/08, tema Diskriminering

VÄRLDSHORISONT Utges av FN-förbundet i Sverige

Sexuell läggning för kontroversiellt för FN? sidan 8 FN granskar rasdiskriminering i Sverige sidan 13 Louise Arbour på besök i Stockholm sidan 17

Diskriminering – stängda möjligheter

1/2008

FN-NOTISER Bolin avled i december, 82 år gammal.

Bolin var professor i meteorologi vid Stockholms universitet 1961-1990 och var en av de drivande krafterna vid bildandet av FN:s klimatpanel IPCC. Han var också panelens förste ordförande 1988 till 1998.

FN:s klimatpanel IPCC fick förra året Nobels fredspris tillsammans med den amerikanske politikern Al Gore för sina insatser i klimatfrågan.

FN uppmärksammar potatisens betydelse 2008. På bilden gräver två pojkar i Afghanistan upp potatis.

Foto: FN/Helena Mulkerns

Fyra FN-teman 2008 FN har utlyst fyra internationella år för 2008. De fyra teman som ska uppmärksammas är potatisen, sanitet, språk samt planeten jorden.

Internationella potatisåret ska sätta fokus på potatisens och jordbrukets betydelse i kampen mot svält, miljöförstöring och fattigdom.

Internationella språkåret syftar till att betona språkets betydelse för olika gruppers och individers identitet samt för fredlig samexistens. Generalförsamlingen har uppmanat alla medlemsstater och FN:s sekretariat att arbeta för att bevara och försvara världens alla olika språk.

Målet med det internationella året för planeten jorden är att skapa nya och mer effektiva sätt att utnyttja all den kunskap som världens forskare har och på så sätt bidra till att jorden bevaras för kommande generationer. Under året kommer man att ordna evenemang och utbildningstillfällen samt lägga grunden för ett nytt vetenskapsprogram som fokuserar på ny forskning. Man strävar även efter att göra vetenskapliga rön och forskningsresultat mer kända bland beslutsfattare, media och allmänhet.

Internationella året för sanitet uppmärksammar att 2,6 miljarder människor lever utan tillgång till grundläggande sanitet. I utvecklingsländerna släpps 90 procent av avloppsvattnet orenat ut i vattendrag, vilket gör dricksvattnet oanvändbart. Omkring 42 000 människor dör varje vecka till följd av sjukdomar som orsakats av smutsigt vatten eller bristande sanitet.

Bert Bolin bortgången Klimatexperten och professorn Bert 2

FN:s högkvarter i Algeriets huvudstad Alger förstördes i en terroristattack 11 december. 17 FNanställda dödades. Foto: FN/Evan Schneider

Rekordmånga dog i FN-tjänst 2007 42 FN-anställda dog i våldsdåd under förra året vilket är en av de högsta siffrorna någonsin. Den värsta händelsen under året inträffade den 11 december i Alger, då 17 FN-anställda var bland de minst 37 personer som dödades av två bilbomber. Den nordafrikanska grenen av al-Quaida har tagit på sig ansvaret för dåden.

Den 24 juni dog sex fredsbevarande soldater, tre från Spanien och tre från Colombia, i ett bombattentat i södra Libanon. De övriga våldsdåden under året där FN-personal dog ägde rum i Afghanistan, Sudan, Tchad, Uganda och Gazaremsan.

Det enda år då fler FN-anställda dödats var 1994. Då dog 64 människor i FNtjänst, de flesta av dem rwandier som blev offer för folkmordet i Rwanda.

Historisk omröstning om dödsstraffet Den 18 december antog FN:s generalförsamling en resolution som kräver ett stopp för alla avrättningar. Trots att resolutionen inte är juridiskt bindande för medlemsländerna är den ändå en stor

seger för den globala rörelsen mot dödsstraffet. 104 länder röstade för resolutionen, 54 emot och 29 avstod.

FN:s MR-kommissarie Louise Arbour välkomnade omröstningen och kallade den ”en verklig milstolpe”: – ”Över 100 länder från alla delar av världen har gått samman för att kräva ett stopp för dödsstraff. Aldrig tidigare har det funnits en så bred enighet om att det är dags att avskaffa denna sedvänja, som är ett ovärdigt straff i det 21:a århundradet”.

Enligt Amnesty har hittills 133 länder avskaffat dödsstraffet, antingen i sin lagstiftning eller genom att sluta tillämpa det.

Förra året genomfördes bara avrättningar i 25 av världens länder. Sex länder stod för 91 procent av alla kända avrättningar – Kina, Iran, Irak, Pakistan, Sudan och USA. Oenighet vid FN:s klimatkonferens Stor splittring präglade FN:s klimatkonferens (UN Climate Change Conference) på Bali i december. Huvudsyftet med mötet var att enas om en plan för en framtida internationell klimatöverenskommelse efter Kyotoprotokollet, som löper ut 2012.

USA sade fortsatt nej till bestämda procentsatser för hur mycket utsläppen av växthusgaser ska minska. Efter en dags förlängning lyckades Bali-mötet trots allt enas om ett slutdokument. Enligt överenskommelsen åtar sig alla världens länder att bekämpa klimatförändringarna. Utvecklingsländerna ska få stöd från de rika länderna i form av teknik, kunskap och pengar för att kunna minska sina utsläpp.

Nästa stora klimatmöte äger rum i Köpenhamn i december 2009.

26 000 barn dör varje dag Över 26 000 barn dör varje dag, nästan alla av orsaker som kunnat förhindras, enligt FN:s barnfond UNICEF. Nästan alla dödsfallen inträffar i utvecklingsländer. ”Vad är ett liv värt?”, frågar UNICEF i sin årsrapport. ”De flesta av oss skulle försaka mycket för att rädda ett enda barn. Men på global skala har våra prioriteringar blivit otydliga”.

2006 avled globalt 9,7 miljoner barn som ännu inte hunnit fylla fem år. Sedan 1960, då närmare 20 miljoner små avled, har siffran mer än halverats. Men om världen ska leva upp till millenniemål fyra (att minska den globala barnadödligheten med två tredjedelar till 2015) så måste utvecklingen snabbas på, enligt rapporten.

Världshorisont 1/08

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Praktikant: Hannah Bergqvist Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi Layout: Tweed & Wognum Tryckeri: GTC Print AB, Luleå Annonser: Can Media, tel: 0735-035869, e-post: christina.andersson@canmedia.se För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildningsoch opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer samt kan utbilda dig till FN-informatör. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

Omslagsbild nr 1/08: Helen Waters/PHOENIX

Lika i värde och rättigheter?

– Kan vi ses inne i stan så jag kan ta en porträttbild av dig? frågade jag Hilda som är intervjuad på sidan sex i denna tidning.

– Nej, det går nog inte. Jag har svårt att ta mig in till stan eftersom jag helst inte vill åka tunnelbana, blev svaret.

Begrunda detta: i Sverige 2008 finns människor som inte törs åka tunnelbana av rädsla för rasism och trakasserier. En av dem är Hilda som är romsk. Hon uttrycker sin identitet och kulturtillhörighet bl a med sina kläder. För det straffas hon av oss moderna och vidsynta svenskar med misstänksamhet och avståndstagande.

Och, ibland, öppen fientlighet.

Det gör ont, men Hilda har slutat bråka för länge sedan. ”När det händer varje dag orkar man till slut inte reagera längre”, som hon säger.

Diskriminering innebär negativ särbehandling och har oftast sin grund i fördomar, läser jag på webben. Fördomar har vi alla, får jag lära mig av experterna. Alltså riskerar vi var och en att göra oss skyldiga till diskriminering om vi inte stannar upp och granskar oss själva med kritisk blick.

Här i Sverige är det ett problem i sig att vi är så övertygade om vår egen godhet. Att det svenska samhället gjort, och fortfarande gör, sig skyldigt till diskriminering är något som vi helst vill blunda för. Romer och samer, två av våra nationella minoriteter, har länge varit utsatta grupper. En historia som vi som kollektiv knappast ännu har gjort upp med.

Men vem som diskrimineras, och under vilka former, varierar kraftigt från olika kulturer och sammanhang. I Sverige vill de flesta ledande politiker framstå som HBT-samhällets bästa kompisar, t ex, medan staten i andra länder bedriver regelrätt häxjakt på homo- bi- och transpersoner. De gigantiska skillnaderna i synsätt i dessa laddade frågor gör dem svårhanterliga i FN, där alla världens länder ska samsas. Så lyser också skrivningarna om HBT-personers rättigheter nästan helt med sin frånvaro i FN-sammanhang.

Läs mer om detta på sidan 8-9. ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” enligt artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det låter enkelt, men verkligheten visar något helt annat. Lotteriet börjar i samma ögonblick du blir till. Vit pojke i Västeuropa? Sannolikt en vinst. Flicka? Afrikan? Sannolikt nitlotter.

En sak är i alla fall trösterik. I få frågor har vi som enskilda individer möjlighet att göra lika stor skillnad. Läs på sidan 14 om vad just DU kan göra!

INNEHÅLL diskriminering recept för 4 Etnisk katastrofer och lidande om funktionsnedsatta blev ögonöppnare 7 Konvention läggning och identitet 8 Sexuell – inget för FN? och ledarskap på schemat 10 Könsroller för FN-chefer FN-fakta: FN och etnisk 11 diskriminering

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

MR-kommissarie besökte Stockholm 17 FN:s ambassadörer för FN:s 18 Unga millenniemål John Bolton om tiden i 19 Recension: FN-skrapan Runt – aktuellt i FN-föreningar och -distrikt 20 Landet ordförande Aleksander 23 FN-förbundets Gabelic har ordet

Dis k ri minering

Etnisk diskriminering global och ödesdiger Rasism och etnisk diskriminering är recept för krig och katastrofer i ett större perspektiv.

För den enskilda individen handlar det om stort lidande och stängda möjligheter.

Inget land är friat från detta gissel. Kampen måste föras ständigt, av alla och envar.

4

F

N:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) var den allra första av FN:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter som antogs. Året var 1965 och diskussionerna i FN ägde rum mot bakgrund av den flagranta diskrimineringen i apartheid-lagarnas Sydafrika och kampen för svartas medborgerliga rättigheter i USA. Sedan dess har stora framsteg gjorts men kampen mot rasism och etnisk diskriminering är alltjämt en helt grundläggande fråga för världssamfundet.

Peter Nobel, diskrimineringsombudsman 1986-1991 och medlem av CERD:s övervakningskommitté 1998-2001, framhåller att praktiskt taget alla väpnade konflikter idag har upphov i att en eller flera etniska grupper kränker andra gruppers rättigheter.

ETNISKA MOTSÄTTNINGAR – Vart man än tittar: i Mellanöstern, i Afrika, i Sri Lanka, ligger det etniska motsättningar i botten. I den pågående krisen i Kenya handlar det ju om en styrande folkgrupp som skaffat sig privilegier på andra gruppers bekostnad. Det är lätt att hitta exempel på hur vanligt – och hur farligt och ödesdigert – etnisk diskriminering är, säger han.

I Sudan handlar det om arabisk/muslimska makthavare som förtrycker svarta, icke-muslimska folk. I Kashmir är det en muslimsk minoritet som upplever sig förtryckt av en sikhisk/hinduisk majoritet. I Latinamerika har indianfolk på många håll fördrivits från sin mark och förvägrats sina rättigheter. För att ta några exempel från olika delar av världen.

– Tittar man på Europa kan man ju nämna upploppen i franska förorter för ett tag sedan, som var resultat av diskriminering och utanförskap. Det är en ut-

veckling som vi riskerar att få även här i Sverige, säger Peter Nobel.

IDÉER SPRIDS Globaliseringen och informationsteknikens utbredning har på många sätt fört människor närmare varandra och minskat betydelsen av nationella gränser. Samtidigt innebär internetrevolutionen att rasistiska idéer kan spridas med ny styrka. I kombination med ökande folkströmmar, inte minst från den fattiga till den rika världen, riskerar främlingsfientligheten att få ny näring.

Doudou Diène, FN:s specialrapportör i frågan, konstaterar i en rapport från 2007 att det rasistiska våldet i Europa ökar.

Främlingsfientliga partier får alltmer inflytande och blir allt bättre på att bilda allianser över nationsgränserna, konstaterar han vidare.

Samtidigt är den uttalade, tydliga främlingsfientligheten lättare att identifiera och bemöta än den subtila vardagsdiskriminering som sker runt omkring oss.

Rasistiska organisationer och brott är bara symptom på större och mer djupliggande problem i samhället, menar Paul Lappalainen, jurist på Diskrimineringsombudsmannen, DO. GRUNDLÄGGANDE PROBLEM – Det är ett grundläggande problem här i Sverige att vi har inbankat i oss att vi inte har några fördomar. Vi går runt och tänker att vi är goda, vilket gör att vi inte heller ifrågasätter vårt eget beteende, säger han.

– I själva verket bär vi alla på fördomar om andra grupper, eftersom vi är produkter av vårt samhälle och vår kultur. Det gör att vi mer eller mindre omedvetet fattar beslut som får diskriminerande konsekvenser. Men eftersom vi inte ser att problemet ligger hos oss själva så kan vi

Världshorisont 1/08

Fördomar och mer eller mindre öppen diskriminering orsakar omätligt mänskligt lidande över hela världen. I Europa ökar det rasistiska våldet. Foto: Eric Miller/PHOENIX

skylla på de drabbade i stället; ” Jag har inget emot dem, men de måste lära sig svenska språket och koder” – underförstått att de ska vara svenskar för att anses vara kvalificerade. Man behöver inte ha en rasistisk avsikt för att utföra en diskriminerande handling.

– Och när man förnekar något, behöver man inte heller göra något. Först när vi inser att vi har fördomar och börjar tänka på vad vi gör, då kan vi förhoppningsvis ändra vårt beteende, säger Paul Lappalainen.

Det kollektiva förnekandet av fördomar i det svenska samhället manifesterades i Sveriges agerande efter vår anslutning till FN:s rasdiskrimineringskonvention 1971. Efter att ha konsulterat fack och arbetsgivare meddelade den svenska regeringen FN att vi inte behövde någon lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet eftersom sådan inte förekom här – en Världshorisont 1/08

ståndpunkt som upprepades ett flertal gånger under kommande år. Det var först 1999, efter ytterligare en utredning, som Sverige fick en modern lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet i enlighet med våra åtaganden gentemot FN. Idag finns en lång rad undersökningar som visar tydligt hur diskrimineringen i det svenska samhället ser ut. På arbetsmarknaden sorteras människor bort i ansökningsprocessen p g a utländskt klingande namn, t ex, och de tvingas ta okvalificerade arbeten trots akademisk examen.

Bilden går igen På bostadsmarknaden är bilden densamma. Personer som upplevs som icke typiskt svenska möter helt andra frågor, hinder och krav när de söker bostad.

Bilden går igen på område efter område.

– Det här tänkandet i ”vi och de

Läs mer om FN och etnisk diskriminering i faktabladet på sid 11-14.

andra” är allvarligt, för det kränker något väldigt grundläggande i våra mänskliga rättigheter, säger Heidi Pikkarainen, projektledare på DO. – Det är oerhört sorgligt för det får fruktansvärda konsekvenser för så många människor. Det förstör deras möjligheter att leva ett värdigt liv.

En grupp som är mycket utsatt för diskriminering i Sverige är romer. Romer är en av våra fem nationella minoriteter, vilket bl a innebär att de har anknytning till vårt land sedan många århundraden.

Förtrycket och särbehandlingen av romer i Sverige har en lång historia. Under en stor del av 1900-talet var romer t ex belagda med inreseförbud i landet, 5

Sydafrika 1982. Stolpar på en strand utanför Kapstaden markerar var gränsen går mellan vita och ”alla raser”. Foto: FN

tillsammans med kriminella och prostituerade. Tvångssteriliseringar av romska kvinnor och män förekom så sent som på 1960-talet.

– Vi har ett historiskt arv av statligt sanktionerad diskriminering mot romer.

Och blotta vetskapen om att staten gjort sådana saker mot ditt folk påverkar din identitet och din tillit till hela samhället, säger Heidi Pikkarainen.

DO får särskilt många anmälningar om diskriminering mot finsk-romska

Internationella dagen för avskaffande av ras­diskriminering 21 mars FN har utnämnt 21 mars till Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, till åminne av den 21 mars 1960 då poliser i Sharpeville, Sydafrika, öppnade eld mot människor som deltog i en fredlig demonstration mot apartheid-lagarna. Dussintals demonstranter dog och många fler skadades i den s k Sharpeville-massakern.

6

kvinnor, berättar hon vidare: – Genom sina kläder uttrycker de sin identitet väldigt tydligt; det blir väldigt uppenbart att de avviker från normen.

Därför får de klä skott för alla fördomar som finns mot hela gruppen, säger Heidi Pikkarainen.

En vanlig situation är att finsk-romska kvinnor blir förföljda när de går in i en affär. Någon ur personalen går efter dem och tittar om de stjäl. Att ingen annan i butiken säger ifrån, utan låter det hela fortgå, gör att de känner sig dubbelt kränkta.

Finsk-romska kvinnor förmedlar också återkommande att de inte tas på allvar när de söker arbete; att det inte finns någon tilltro till deras kompetens.

DOLDA FÖRDOMAR Hilda Schwartz, 56, är finsk-romsk och bosatt i Sverige sedan 1970.

– Det finns massor med dolda fördomar. Man visar det inte alltid direkt, men man känner och märker det ändå, säger hon.

– Själv utsätts jag för diskriminering så gott som varje dag. Om jag går in i en affär kommer det vakter och går efter mig hela tiden, ända tills jag går ut på gatan.

Om jag ringer och är intresserad av ett jobb så kan det gå bra ända tills jag kommer dit. Då säger de att jobbet redan är tillsatt, eller något liknande. Man känner

sig utstött, mindre värd än andra. Till slut orkar man inte reagera längre, det är lättare att bara finna sig.

Allt det här gör att finsk-romska kvinnor inte törs gå ut utan isolerar sig i hemmet. De sluter sig samman inom gruppen och familjen, säger hon.

UNDERSTÄLLDA MÄNNEN Ytterligare ett problem för finsk-romska kvinnor är att de i sin egen kultur betraktas som underställda männen. De förväntas ta hand om hemmet, laga mat och föda barn, berättar Hilda Schwartz vidare, vilket förstärker tendensen att kvinnorna isoleras från det svenska samhället i övrigt. Själv arbetar hon ideellt med ett dagcenter för romska kvinnor i Stockholm dit de kan gå och umgås i stället för att isolera sig hemma.

Vad skulle du önska för romer i Sverige?

– Att vi blev respekterade, att alla hade samma värde. Att vi kunde göra samma saker som alla andra och blev accepterade för dem vi är.

– Det har blivit bättre i Sverige jämfört med när jag var ung. Men det finns fortfarande fruktansvärt mycket dolda fördomar mot oss, säger Hilda Schwartz.

AnnaLena Andrews

Världshorisont 1/08

Dis kriminering

Konvention om funktionsnedsatta ej ännu i kraft Personer med funktionsnedsättning ska ha samma medborgerliga rättigheter som alla andra. Det slås fast i en ny FN-konvention. Det kan handla om allt från utbildning och hälsovård till rättsskydd och skydd mot exploatering.

Förbättrad tillgänglighet till allmänna transportmedel och offentliga platser är andra viktiga inslag i konventionen.

FN-konventionen om funktionsnedsattas rättigheter (Convention on the Rights of Persons with Disabilities) antogs i augusti 2006. Kraven i konventionen är särskilt angelägna eftersom bara 45 av FN:s medlemsländer har lagar som uttryckligen förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning.

Det finns uppskattningsvis 650 miljoner människor med funktionsnedsättning i världen, motsvarande tio procent av befolkningen. Merparten av dem, cirka 80 procent, bor i utvecklingsländer. I dessa ofta fattiga länder är bortemot 20 procent av de funktionsnedsatta barn.

Och merparten av dessa barn, 90 procent, har heller inte tillgång till skolundervisning.

15 HAR RATIFICERAT Till dags dato har 123 länder skrivit på konventionen. 15 länder har ratificerat den, det vill säga förbundit sig att införliva kraven i den egna lagstiftningen.

Konventionen träder i kraft när 20 länder ratificerat den.

Bland de länder som ännu inte skrivit

på finns USA och Ryssland. USA hänvisar till att man redan har en omfattande lagstiftning till förmån för funktionsnedsatta. Tanken bakom FN-konventionen är att den ska garantera och på sikt ersätta de insatser som idag görs på frivillig väg.

En förhoppning är också att konventionen ska bidra till förändrade attityder mot funktionsnedsatta, bl a genom att bekämpa fördomar och skapa en större medvetenhet om funktionsnedsattas resurser and möjligheter att bidra till samhällsutvecklingen.

HAR SPELAT ROLL – I det här avseendet har konventionen redan spelat en stor roll. Nya grupper av handikappade, t ex psykiskt handikappade, har också uppmärksammats på ett tydligare sätt, säger Malin Ekman Aldén, generalsekreterare i den svenska handikapporganisationen SHIA. Enligt Ekman Aldén har konventionen fungerat som en ”ögonöppnare” i länder där man aldrig tidigare diskuterat problemen.

På SHIA gläds man över det breda

Ombudmän mot diskriminering slås samman Regeringen föreslog i januari en ny lagstiftning och en ny sammanslagen myndighet mot diskriminering. Enligt förslaget ska de nuvarande fyra ombudsmännen mot diskriminering avvecklas, d v s Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen samt Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. De fyra ersätts av en ny sammanslagen myndighet – Diskrimineringsombudsmannen.

Den föreslagna nya diskrimineringslagen ska ersätta sju nuvarande diskrimineringslagar och omfatta dagens fem diskrimineringsgrunder (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning) samt två nya (könsidentitet och ålder).

Världshorisont 1/08

Maria Reina från Rehabilitation International välkomnar det historiska antagandet av FN-konventionen om funktionsnedsattas rättigheter. Foto: FN

samarbete som utvecklats mellan regeringar och enskilda organisationer på handikappsidan.

Det har blivit en viktig lärande process för många länder, konstaterar SHIA:s generalsekreterare.

Hon framhåller dock att det kommer att dröja åtskilliga år innan minimikraven i konventionen är uppfyllda med tanke på de många ekonomiska, sociala och kulturella hindren jorden runt.

David Dahmén

FN granskar könsdiskriminering i Sverige Sverige stod i januari på dagordningen för FN:s CEDAW-kommitté, som granskar staters efterlevnad av Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women).

Kommittén riktade bl a frågor till svenska staten om åtgärder mot trafficking och prostitution; om åtgärder mot löneskillnader i näringslivet; och om bristen på kvinnor i ledande offentliga positioner.

Svenska icke-statliga organisationer i det s k CEDAW-nätverket tog i sin rapport till kommittén bl a upp frågan om särskilt utsatta grupper av kvinnor, som funktionsnedsatta och äldre; dessas tillgång till vård, samt frågan om löneskillnader mellan män och kvinnor. Se www.kvinnokonventionen.se

7

Dis kri minerin g

Under Prideparaden i Stockholm 2007 arrangerade RFSL en demonstration “för dem som inte kan” (”Marching for Those Who Can’t”). Foto: Mathilda Pihl/RFSL.

Tufft läge

för HBT-personer En grupp som inte har någon egen FN-konvention i sikte är HBTpersoner; homosexuella, bisexuella och transpersoner. Sexuell läggning och könsidentitet är frågor som knappt kan nämnas i många länder, något som avspeglas i bristen på skrivningar i FN-sammanhang. När det gäller kampen mot diskriminering globalt befinner sig HBT-personer hästlängder efter andra grupper.

8

I alla världens länder diskrimineras människor p g a sin sexuella läggning eller könsidentitet. Men

diskrimineringen är bara toppen av ett isberg. På många platser sker en regelrätt hetsjakt på HBT-personer. Människor förföljs, trakasseras, misshandlas, fängslas, torteras och dödas – av myndigheterna, eller med dessas goda minne. De utsätts för särlagstiftning, tvångssteriliseringar, elchocker och – när det gäller lesbiska – s k korrigerande våldtäkter (”corrective rape”). I 37 procent av värld­ ens länder är homosexuella relationer förbjudna. I sju av dessa är de belagda med dödsstraff.

FN-KONVENTION ELLER INTE Att situationen för HBT-personer är fruktansvärd i större delen av världen är de

Världshorisont 1/08

Dis kriminering flesta bedömare överens om. Men meningarna går isär när det gäller hur frågorna bör drivas i FN. Det svenska riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, RFSL, menar att Sverige bör verka för en FN-konvention om HBT-personers mänskliga rättigheter (MR).

– Vi är väl medvetna om att det blir svårt att få igenom en sådan, men man måste se processen på några decenniers sikt. Vårt tidsperspektiv är 30-40 år för att få till stånd en bra konvention, men arbetet måste påbörjas nu, säger Sören Juvas, ordförande i RFSL. För tillfället handlar det dock i första hand om att få upp frågan på FN:s agenda överhuvudtaget, säger Sören Juvas.

– Alla sammanhang där HBT-frågor kommer upp är bra, för annars skulle de inte diskuteras alls. När Brasilien t ex lade fram ett resolutionsförslag om HBT-rättigheter i MR-kommissionen för några år sedan så slutade det med att de drog tillbaka förslaget p g a det kompakta motståndet. Men det som hände hade ändå ett värde. Det tvingade länder att diskutera saker som de annars inte skulle befatta sig med, och fick regeringar att säga en del riktigt homofoba saker. Och när åsikterna kommer fram i ljuset, då kan de också diskuteras!

MÅSTE LYFTAS George Svéd är kanslichef på HomO (Ombudsmannen mot diskriminering p g a sexuell läggning). Han håller med om att frågan om HBT-rättigheter måste lyftas i alla internationella sammanhang där det är möjligt. Däremot är HomO tveksamt till kravet på en FN-konvention om HBT-rättigheter.

– I de prövningar som gjorts i olika sammanhang, t ex i FN:s övervakningskommittéer, har man konstaterat att de befintliga MR-konventionerna också innefattar ett skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Vi vet att många stater skulle vägra att gå med på lika starka skrivningar om det specifikt gällde HBT-personer. Därför är det stor risk att en ny HBT-konvention faktiskt skulle försämra regelverket; att golvet skulle hamna lägre än det ligger idag, säger han.

Alireza Javaheri, som handlägger frågan på utrikesdepartementet, är inne på samma linje.

– Vi skulle inte vara emot en FN-konvention om den skulle föra dessa frågor framåt.

Världshorisont 1/08

Men för tillfället är förhandlingsklimatet sådant att det inte finns några förutsättningar för att nå positiva resultat. Om man börjar förhandla finns tvärtom risken att man sätter igång en negativ process som inte går att stoppa, vi kanske börjar få skrivningar som hänvisar till ”samhällets moral och normer” eller liknande som de fakto försämrar rättsläget, och då är det för sent att dra sig ur processen.

”Alla sammanhang där HBT-frågor kommer upp är bra, för annars skulle de inte diskuteras alls.”

– I stället får vi ta fasta på att stärka de befintliga MR-konventionerna som ju också omfattar HBT-personer, även om dessa uttryckligen inte nämns, säger Alireza Javaheri.

BANBRYTANDE DOKUMENT Att HBT-personers rättigheter redan täcks in av FN:s befintliga regelverk har nyligen slagits fast i ett banbrytande dokument, de s k Yogyakartaprinciperna. 29 ledande MR-experter har diskuterat och enats om hur de internationella MR-reglerna ska tolkas i förhållande till sexuell läggning och könsidentitet, och formulerat sina slutsatser i en rad principer som uppkallats efter ett avgörande möte i november 2006 i Yogyakarta, Indonesien.

Grundtanken är enkel. De mänskliga rättigheterna är universella; de gäller alla människor i hela världen. Följaktligen även homosexuella, bisexuella och transpersoner.

– Det måste bli en global och prioriterad uppgift för regeringar att få slut på våld och kränkningar mot människor p g a deras sexuella läggning eller könsidentitet, sa Michael O’Flaherty, ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och en av de 29 experterna, när Yogyakartaprinciperna presenterades för FN:s MR-råd i Genève i mars 2007.

Bland de övriga 29 experterna som står bakom dokumentet märks bl a Mary Robinson, FN:s f d högkommissarie för mänskliga rättigheter; och åtta av FN:s

specialrapportörer, däribland Paul Hunt (rätten till hälsa) och Yakin Ertürk (våld mot kvinnor). Initiativet är ett sätt att komma vidare med HBT-frågorna i ett läge då det är helt utsiktslöst att få igenom en resolution i MR-rådet i ämnet.

LÄTTARE KRÄVA SKYDD På en fråga nyligen om möjligheten att driva HBT-personers rättigheter inom FN svarade Louise Arbour, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, att det rådande förhandlingsklimatet gör att det är lättare att driva dessa frågor ur ett skyddsperspektiv, snarare än att tala om ett förbud mot diskriminering. D v s man får börja med att kräva att människor ska skyddas mot t ex misshandel, trakasserier och mord.

Sören Juvas på RFSL tycker att detta också moraliskt sett är ett rimligt förhållningssätt.

– Att kräva lika rättigheter när det gäller äktenskapet är ju en lyxfråga i ett internationellt perspektiv om man jämför med situationen i Sudan där man piskar, hänger och stenar homosexuella. Självklart är det mer akut att sätta stopp för sådant än att få rätten att gifta sig. Man kan ju också säga att vi i Sverige nått dit vi är idag genom att börja i den andra änden; genom att först ta itu med de mest allvarliga brotten mot HBT-personers rättigheter.

Den enda resolution som någonsin antagits i FN där HBT-personer uttryckligen nämns är också en resolution i generalförsamlingen om summariska avrättningar. I det sammanhanget har Sverige varit drivande. Svenska regeringen har också backat upp RFSL:s ansökan om konsultativ status i FN, något som beviljades 2007. Därmed får RFSL vara med och yttra sig, t ex på MR-rådets möten.

HAR KOMMIT LÄNGST Sverige är ett av de länder där kampen mot diskriminering av HBT-personer kommit allra längst. Här finns världens enda specialombudsman mot diskriminering p g a sexuell läggning och i oktober 2006 blev den nya alliansregeringen den första i världen att ta upp frågan i en regeringsdeklaration. Trots detta mördas människor även här p g a sin homosexualitet. Under de senaste 20 åren har 30 homosexuella män mördats i Sverige.

– Sverige är ett schysst land att leva i.

Men det är inte tryggt än, säger Sören Juvas på RFSL. AnnaLena Andrews 9

Dis krim inerin g

Utbildning – nyckel till

ökad jämställdhet

En av de viktigaste orsakerna till diskriminering är att männen innerst inne har låga tankar om sig själva. Det säger Barbro DahlbomHall, konsult i genusfrågor som arbetar med genusutbildningar för FN-chefer världen över.

Män har ofta sämre sakkunskaper än kvinnor när de når en chefsposition, säger Barbro Dahlbom-Hall, utbildare i genusfrågor för FN-chefer.

Internationella Kvinnodagen 8 mars 1977 antog FN:s generalförsamling en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.

Medlemsländerna uppmanades att utse en dag till FN:s dag för kvinnors rättigheter och internationell fred. De flesta länder valde den 8 mars, som sedan början av 1900-talet varit en kampdag för kvinnors rättigheter.

10

– Männen kommer inte för att förändras.

De kommer för att lära sig att förstå hur man arbetar med kvinnor.

– Men jag lär dem att förstå sig själva och det gör många gånger att de förändrar synen på kvinnor.

Det säger Barbro Dahlbom-Hall, konsult i genusfrågor och eftertraktad av FN-chefer över hela världen för sina program om ledarskap och genus. Hon har arbetat med de här frågorna sedan 1960-talet. Bl a var hon med som konsult när Chile gick över till demokrati för att ge råd om hur kvinnorna skulle garanteras samma politiska möjlighet som män – något som Michelle Bachelet ringde Sida, som var uppdragsgivare, och tackade för när hon valdes till landets första kvinnliga president för två år sedan.

BLIR FÖRVÅNADE Idag använder Dahlbom-Hall dessa erfarenheter i utbildningar för kvinnliga och manliga chefer. Många av de manliga deltagarna blir förvånade när den svenska experten börjar utbildningen med att fråga deltagarna om deras självbild och manliga och kvinnliga förebilder i barndomen. Men Dahlbom-Hall menar att män i allmänhet har en bristfällig uppfattning om sig själva och varför de agerar som de gör.

– Brist på kunskap gör att de lätt utövar

omedveten diskriminering, utan att själva förstå det, säger hon.

Mönster från föräldrahemmet appliceras ofta på arbetslivet. Kvinnliga chefer betraktas lätt som den ständigt förlåtande modern medan manliga chefer får rollen som den krävande fadern. Kunskap om dessa mönster gör det lättare att undvika att omedvetet utnyttja kvinnor och se upp till män.

Dessutom är det viktigt att männen inte betraktar kvinnorna som ett hot.

Dahlbom-Halls erfarenhet är att samhällets ojämställda strukturer har lett till att män ofta har sämre sakkunskaper än kvinnor när de når en chefsposition. Detta gör lätt att kvinnor betraktas som ett hot.

En av orsakerna till diskriminering i arbetslivet är att männen innerst inne har låga tankar om sig själva, säger hon.

GER RESULTAT Att diskriminering gynnar män på kort sikt är naturligtvis ett problem, men Dahlbom-Hall menar att det viktigaste arbetet är att medvetandegöra männen och att det faktiskt ger resultat.

– När jag arbetar med män med frågan om jämställdhet är det som om en helt ny värld har öppnat sig för dem.

– Fyra afrikanska män sa efter att ha gått utbildningen: ”Vi förstår nu att det är

Världshorisont 1/08

FN-fakta ETNISK DISKRIMINERING Alla människor är lika i värde och rättigheter. Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, sexuell läggning eller identitet, politisk eller annan uppfattning – för att nämna de huvudsakliga ”diskrimineringsgrunderna” såsom de är formulerade idag. Skyddet mot diskriminering är en av hörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna (MR).

FN:s konvention och övervakningskommitté Det främsta internationella instrumentet för att motverka etnisk diskriminering, även kallad rasdiskriminering, är FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, CERD (International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discri­ mination).

klara varje organisation som verkar för rasism.

CERD är en av FN:s sju s k kärn­konventioner som har övervakningskommittéer knutna till sig. Kommittéerna består av oberoende experter i frågan och har till uppgift att granska att de stater som anslutit sig till konventionen följer reglerna i den.

Konventionen antogs av FN:s generalförsamling 1965 och trädde i kraft 1969. I dagsläget har 173 av FN:s 192 medlemsländer anslutit sig till den.

I kommittén för avskaffande av rasdiskriminering (”CERD-kommittén”) sitter 18 politiskt oberoende experter från olika delar av världen. Kommittén har två treveckorsmöten per år i Genève. Stater som anslutit sig till CERD måste vart fjärde år lämna en rapport till kommittén om hur de uppfyller kraven i den.

Regeringar som har anslutit sig till CERD i sin helhet erkänner: • definitionen av diskriminering som varje åtskillnad, uteslutning, inskränkning eller förmån baserad på ras, hudfärg, börd eller nationell eller etnisk härkomst, vilka har till syfte eller verkan att upphäva eller försämra erkännandet, åtnjutandet eller utövandet på likställd fot av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samhällslivets politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden, • att de ska avskaffa rasdiskriminering, förbjuda diskriminerande praxis och, där så är berättigat, tillse att vissa rasgrupper får

Målning av Norman Rockwell i FN-högkvarteret i New York. Texten på tavlan lyder “Do unto Others as You Would Have Them Do unto You”. Foto: FN

utvecklas och åtnjuta skydd, • att de ska göra det straffbart att sprida idéer som är grundade på teorier om ras­ överlägsenhet eller hat och att olagligför-

CERD-kommittén efterfrågar också alternativ information från icke-statliga källor, vilken ofta samordnas i s k parallellrapporter. Efter att kommittén mottagit all information kallas statliga representanter till förhör där även representanter för civila samhället har möjlighet att delta. Efter förhöret utfärdar kommittén en rad rekommendationer angående vad som bör förbättras i landet i fråga, både när det gäller lagstiftning och den praktiska tillämpningen.

FN:s specialrapportör Bland FN:s många specialrapportörer på MR-området finns även en specialrapportör ”för nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och liknande intolerans” (Special Rapporteur on Contem­ porary Forms of Racism, Racial Discrimina­ tion, Xenophobia and related Intolerance).

Posten inrättades 1993 och innehas sedan 2002 av Doudou Diène från Senegal. Som

oberoende expert är hans uppdrag bl a att studera och slå larm om både institutionaliserade och indirekta former av rasism och rasdiskriminering riktade mot nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt invandrad arbetskraft världen över.

I en rapport av specialrapportören från 2007 framgår att den etniska diskrimineringen i Europa ökar. Diène pekar fram­

förallt på en dramatisk ökning av rasistiskt våld i form av attacker och mord på människor med anledning av dessas etniska bakgrund eller religiösa tillhörighet. Bakom dessa brott ligger grupper som öppet motiverar sina handlingar med rasistiska argument. Även i sportsammanhang ökar det rasistiska våldet, enligt rapporten.

Som en av förklaringarna till den ökande forts. på nästa sida

Världskonferenser mot rasism Två världskonferenser I FN:s regi ”för kamp mot rasism och rasdiskriminering” hölls i Genève 1978 respektive 1983. Båda präglades av stora motsättningar.

2001 hölls ytterligare en världskonferens mot rasism, denna gång i Durban, Sydafrika (World Conference against Racism, Racial Discrimination, Xenophobia and Related Intolerance; Världskonferensen mot rasism, rasdiskriminering, främlingsrädsla och likartad intolerans).

Två frågor ledde till svåra motsättningar under konferensen. Den ena rörde Israels behandling av palestinierna i de ockuperade områdena, som av muslimska och arabiska länder betecknades som rasdiskriminering. Den andra rörde krav på ekonomisk kompensation till ättlingar av afrikaner som förts som slavar till västvärlden.

När dessa frågor kom upp lämnade USA:s och Israels delegationer konferensen.

En deklaration och handlingsplan kunde trots motsättningarna antas. I deklarationen beskrivs slaveriet och slavhandeln som en ohygglig tragedi och ett brott mot mänskligheten. Den formella ursäkt från västländerna som många afrikanska länder krävt uteblev dock. Deklarationen uttrycker oro över palestiniernas situation, och deras rätt till självbestämmande bekräftas.

Tre uppföljningsmekanismer inrättades efter världskonferensen. Dels en arbetsgrupp med uppgift att följa upp deklarationen och arbetsplanen. Dels en grupp av fem ”oberoende eminenta experter”. Och dels en arbetsgrupp av fem experter som ska undersöka situationen för människor med afrikanskt ursprung.

2006 beslutade generalförsamlingen att det ska hållas en uppföljningskonferens till Durbankonferensen, Durban Review Conference, 2009.

Kampen mot rasism och diskriminering, några milstolpar 1945 FN-stadgan slår fast att organisationen ska

verka för ”mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion”.

1948 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga

rättigheterna slår fast att “Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter” och att mänskliga rättigheter gäller alla ”utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.”

1948 Konventionen om förebyggande och bestraffning av folkmord antas.

1963 Deklarationen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering antas.

1969 CERD-kommittén bildas.

1973 Internationella konventionen angående

bekämpning och bestraffning av apartheidsbrott antas.

1973-2003 FN utlyser tre decennier i rad för kampen mot rasism och rasdiskriminering.

1978 Första världskonferensen i kampen mot rasism och rasdiskriminering hålls i Genève.

1983 Andra världskonferensen i kampen mot rasism och rasdiskriminering hålls i Genève.

1993 En särskild rapportör för nutida former av

rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och liknande intolerans inrättas

1965 Internationella konventionen om avskaffande 2001 Världskonferensen mot rasism, av alla former av rasdiskriminering (CERD) antas.

1966 Den 21:a mars instiftas som den

rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans äger rum i Durban, Sydafrika.

LÄS MER om rasism och etnisk diskriminering på: www.fn.se/rasism www.do.se www.ohchr.org

(human rights per issue: racism)

internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering.

Fortsättning från före­ gående sida

trenden pekar Diène på att allt fler politiker med uttalade främlingsfientliga åsikter får allt större inflytande inom sina respektive

länder. I internationella sammanhang ökar dessa politikers inflytande genom politiska allianser över nationsgränserna.

Etnisk diskriminering i Sverige Åtgärder som syftar till att förebygga och motverka diskriminering är grundläggande i en demokrati. För att tala om verklig demokrati krävs att alla människor i praktiken har lika möjligheter och förutsättningar att delta i samhällsarbetet.

staten tycker att den befintliga lagstiftningen är tillräcklig för att hantera rasistiska brott, medan kritiker, däribland Svenska FN-förbundet, menar att den svenska hållningen bidrar till en urholkning av internationell lag.

FN:s rasdiskrimineringskonvention (CERD) började gälla i Sverige 1971, vilket innebär att CERD-kommittén sedan dess granskat förhållandena här vart fjärde år. I Sverige är det diskrimineringslagstiftningen och lagstiftningen om hets mot folkgrupp som formulerar skyddet av individen mot etnisk diskriminering. Det är både omfånget och den praktiska tillämpningen av denna lagstiftning som presenterar utmaningar och svårigheter.

Vidare har FN riktat kritik mot att romer fortfarande diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och i skolorna. FN rekommenderar att Sverige intensifierar sitt arbete med att förbättra romernas situation och skydda dem mot diskriminering.

Sverige har från CERD-kommittén bl a fått kritik för hur man hanterar hatbrott, d v s brott som motiveras av hat och/eller fientlighet mot vissa grupper av människor p g a etnicitet, nationalitet, religion, kön, sexuell läggning eller handikapp. Kommittén har pekat på att alltför liten andel av anmälningarna leder till fällande dom. Den har också noterat att även om man från åklagarsidan har sagt att man prioriterar hatbrott så märks inte detta i praktiken. CERD-kommittén tycker därför att Sverige behöver bli mycket bättre på att prioritera hatbrott och på att tillämpa våra lagar i praktiken.

Lucky Look/Alamy

Sverige granskas Sverige kommer att granskas i FN:s rasdiskrimineringskommitté-kommittén i juli-augusti 2008.

Svenska FN-förbundet kommer tillsammans med andra berörda organisationer att lämna in en parallellrapport till kommittén under senvåren.

Rapporter till CERD-kommittén från svenska staten och civilsamhället finns på www.fn.se/rasism.

En annan punkt där Sverige återkommande fått kritik gäller förbud mot rasistiska organisationer. Sverige har anslutit sig till CERD i sin helhet, utan att reservera sig mot någon del av innehållet. Trots detta har vi i inte infört förbud mot rasistiska organisationer i vår lag, så som det står föreskrivet i artikel 4. Svenska

FN har återkommande kritiserat Sverige för att frågan om samernas landrättigheter inte lösts utan istället utretts under flera år i olika kommissioner. Man rekommenderar att den svenska staten, i konsultation med samiska representanter, arbetar fram en lagstiftning som gör att den juridiska osäkerheten kring landrättigheterna försvinner. I de flesta landdispyter som tas upp i svenska domstolar vinner de icke-samiska intressena, konstaterar FN, och efterfrågar mer information om anledningen till detta.

FN rekommenderar också att Sverige accelererar processen med att ansluta sig till ILO:s konvention 169, genom vilken samernas sedvanerätt som ursprungsfolk kan garanteras.

När det gäller utlandsfödda svenskar har FN uttryck oro för den sociala marginalisering som denna grupp upplever på arbets- och bostadsmarknaderna. Man rekommenderar att staten stärker sina ansträngningar att motverka dessa personers utanförskap i enlighet med sina åtaganden i CERD-konventionen.

Nationella minoriteter Nära kopplat till frågan om diskriminering p g a etnicitet är frågan om minoriteters rättigheter.

I Sverige kan skyddet för minoriteter se olika ut beroende på vilken grupp man talar om. De som i Sverige erkänts som nationella minoriteter är samer, romer, judar, sverigefinländare och tornedalingar. Samerna är också ett ursprungsfolk.

De historiska minoritetsspråken är samiska (alla

varieteter), romani chib (alla varieteter), jiddisch, finska och meänkieli.

De fem nationella minoriteterna i Sverige omfattas alla av den svenska minoritetspolitiken.

Minoritetspolitiken ska stärka de nationella minoriteterna och ge det stöd som krävs för att deras språk ska hållas levande.

Fördomar finns runt omkring oss i det svenska samhället och människor utsätts för diskriminering – negativ särbehandling – varje dag. De s k diskrimineringsgrunder som idag brukar nämnas är kön, ålder, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion samt sexuell läggning och könsidentitet.

EXEMPEL PÅ DISKRIMINERING: En butiksägare vägrar anställa personer med lämpliga kvalifikationer för att de är av viss etnisk härkomst, vilket, enligt hans uppfattning, kan medföra att han förlorar kunder.

En arbetsgivare anger i en platsannons att endast ungdomar bör söka trots att arbetet i fråga mycket väl kan utföras även av äldre personer.

En hotelldirektör vägrar släppa in personer i baren av den enda anledningen att de är romer.

Ett varuhus inför förbud mot att deras anställda bär huvudbonad.

Följden blir att personer vilkas religiösa övertygelse kräver att de täcker huvudet, t ex muslimska kvinnor, utestängs från att arbeta i varuhuset.

Varuhuset är skyldigt till diskriminering om det inte kan visa att det finns en objektiv och motiverad anledning till förbudet.

Det här kan DU göra!

1

2

3

Läs på!

Tänk efter!

Informera andra!

Kunskap är grunden för all handling, och frågorna kring diskriminering är inte helt enkla. Så börja gärna med att läsa på!

Vi bär alla på fördomar som vi riskerar att omsätta i handling. Tänk efter noga så att ditt agerande gentemot andra människor inte låter sig påverkas negativt av föreställningar baserade på kön, etnicitet etc.

Beställ extra exemplar av Världshorisonts temanummer om diskriminering.

Dela ut tidningarna till intresserade i din omgivning eller lägg dem i väntrum och personalrum. För priser kontakta info@fn.se.

Var även observant på hur andra omkring dig agerar. Tveka inte att säga ifrån om du blir vittne till diskriminering. Tystnad från omgivningen kan upplevas som ännu en kränkning.

Faktabladet om etnisk diskriminering (fyra sidor) kan beställas utan kostnad i upp till tio exemplar. Kontakta info@fn.se eller ring 08 – 462 25 40.

Det finns mängder med information om diskriminering i Sverige på internet, t ex hos de olika diskrimineringsombudsmännen: DO; ombudsmannen mot etnisk diskriminering: www.do.se JämO; jämställdhetsombudsmannen: www.jamombud.se HO; handikappombudsmannen: www.ho.se HomO; ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning: www.homo.se Andra organisationer och kampanjer: www.allaolikaallalika.se www.likarattigheter.nu www.stop-discrimination.info www.paraplyprojektet.se.

4

5

Aktivera dig!

Anmäl!

Ta upp frågan om fördomar och diskriminering i din lokala FN-förening eller i något annat lämpligt sammanhang, och föreslå någon aktivitet. T ex en diskussionsgrupp, temadag eller utställning. Flera FN-dagar under året kan kopplas till aktiviteter mot diskriminering, t ex Internationella dagen mot rasdiskriminering, 21 mars, eller Internationella dagen för tolerans, 16 november.

Om du själv blir utsatt för diskriminering ska du anmäla detta till någon av ombudsmännen mot diskriminering (se punkt 1) eller en lokal diskrimineringsbyrå.

Barn och skolelever ska vända sig till Barnombudsmannen (www.bo.se) eller Barn- och elevombudet på skolverket (www.skolverket.se).

Hela listan med FN-dagar finns på www.fn.se.

FN-fakta nr 1/08: Etnisk diskriminering · Text: AnnaLena Andrews Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis). · E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 Webb: www.fn.se

Dis kriminering Forts från sid 10

BÄTTRE KÄNNEDOM Kvinnliga chefer har däremot en relativt bättre kännedom om sitt genus och ojämställda strukturer. Ofta börjar de utbildningen i hopp om att få sin bild av verkligheten bekräftad. Deras behov handlar istället om att acceptera den kompetens och den personliga förmåga som de har.

– Dessutom behöver de lära sig att förstå var i organisationens struktur som de stöter på motstånd, säger DahlbomHall.

Hon menar att kvinnor ofta har svårare att läsa av en organisations struktur och

informella regelverk än vad män har.

Utöver sina utbildningsprogram följer hon även under fem år tolv kvinnor, i tre olika grupper, som arbetar i FN-sekretariatet i New York. Hon understryker där vikten av att de lär sig att ta hjälp av andra kvinnor i samma situation.

– Nu är vi inne på det fjärde året och nu ser man vad det betyder att kvinnor stöttar varandra, säger hon.

KULTUR INGET PROBLEM Nästa projekt är att skapa en utbildning för chefer, så att de kan hålla utbildningar i det egna landet. Och hon tror inte att det är något problem med tanke på kulturella skillnader.

– Det är förvånansvärt lika frågor som kommer upp, oavsett kultur och religion, säger hon. Min erfarenhet är att genusfrågorna ligger som ett raster över alla andra frågor.

– Den som inte har tagit ställning till genus får problem vilka frågor han eller hon än arbetar med.

Maria Pettersson

Klimatförändringar hot mot samer På Internationella dagen för de mänskliga rättigheterna den 10 december ar-

rangerade Svenska FN-förbundet seminariet “Samerna och klimatförändringarna i Norden”. Bakgrunden är oro för nya problem som uppvärmningen av norra Sverige kan medföra för samerna.

Frågan om samernas landrättigheter är redan komplicerad och klimatförändringarna kommer att medföra nya utmaningar, framgick det av seminariet. Bl a har privata intressen i gruvbranschen ansökt om tillstånd att få utforska områden som tidigare täckts av is. Farhågor framkom om stora miljörisker kring uranutvinning, liksom om riskerna för landkonflikter mellan renägande samer och privata och statliga intressen. Svenska

staten måste se till att samerna garanteras delaktighet i utvecklingen och att miljön skyddas, framhöll olika talare.

Seminariet hölls på anrika etablissemanget Mosebacke i Stockholm och samlade en expertpanel bestående av Rune Fjellheim, generalsekreterare vid Arktiska Rådets urfolkssekretariat i Köpenhamn, Malin Brännström, Svenska Samers Riksförbund, Philip Thörn, Försvarsdepartementet, Lars-Anders Baer, Sametinget, Bjarne Örnstedt, Jordbruksdepartementet och Bo Kjellén, professor vid Stockholms Universitet och tidigare diplomat och förhandlare vid FN:s klimatmöte i Rio 1992. Viktoria Harnesk bjöd på jojk och moderator var journalisten Gabriella Ahlström.

www.rfsl.se/internationellt

männen som måste arbeta för att stötta de starka kvinnorna i Afrika”.

Hon menar att kunskap gör männen tryggare i sig själva, och att trygga män inte har lika stort behov av att hota kvinnor.

– I slutändan handlar det om att lära män att jämställdhet handlar om kunskap och inte om en åsikt. Att ge männen den kunskapen är en tacksam och spännande uppgift.

Världshorisont 1/08

15

Gratis tidning

IckevĂĽld i Latinamerika

-BUJOBNFSJLB ĂŠS NZDLFU NFS ĂŠO $IBWF[ PDI $BTUSP /"'5" PDI ESPHIBOEFM EJLUBUVSFS PDI GĂšSUSZDL %FU m OOT FO BOOBO WFSLMJHIFU TPN WJ TĂŠMMBO IĂšS UBMBT PN J 4WFSJHF #FTUĂŠMM FUU HSBUJT FYFN QMBS BW w*DLFWĂŒME J -BUJOBNFSJLBw GSĂŒO ,SJTUOB 'SFETSĂšSFMTFO 7JMM EV IB n FS FY UBS WJ VU FO LPTUOBE #FTUĂŠMM QĂŒ FMMFS LSJTUOB GSFET!LSG TF

Stopp fĂśr svensk insats i Darfur Det blir ingen svensk insats i Darfur.

I bÜrjan av januari stod det klart att det norsk-svenska ingenjÜrsfÜrband som sedan mitten av december stütt berett att bidra till FN:s och Afrikanska Unionens fredsinsats i Darfur inte kan skickas iväg.

Norge och Sverige drog tillbaka erbjudandet om det gemensamma ingenjĂśrsfĂśrbandet efter motstĂĽnd frĂĽn Sudans regering.

De tvü ländernas utrikesministrar Jonas Gahr StÜre och Carl Bildt beklagade det hela i ett gemensamt pressmeddelande den 9 januari och hÜll samtidigt Sudan ansvarigt fÜr det inträffade: – Norge och Sverige har under lüng tid fÜrberett en FN-insats i Darfur. Vi beklagar därfÜr att vi nu müste dra tillbaka erbjudandet. – Sudan für bära det fulla ansvaret fÜr

den situation som nu har uppstütt. Norge och Sverige fÜrhindras nu att bidra till denna helt nÜdvändiga insats, som skulle skapa bättre säkerhet fÜr folket i det vüldshärjade Darfur.

Det norsk-svenska fÜrbandet bestod av 350 man och skulle ha bidragit till att bygga upp infrastruktur – framfÜrallt vägar och broar – i omrüdet. FÜrberedelserna fÜr insatsen kostade 50 miljoner kronor.

Medan Sudan tackat nej till den norsksvenska insatsen har man sagt sig acceptera liknande fĂśrband frĂĽn bland annat Kina och Pakistan.

Vid denna tidnings pressläggning rüdde även viss osäkerhet kring EU:s planerade insats i Tchad som fÜrsenats p g a strider mellan regeringssoldater och rebeller som brÜt ut i bÜrjan av februari.

Omkring 200 svenska soldater planeras ingü i EU-insatsen i Üstra Tchad.   Hannah Bergqvist

FOCUS ON CONFLICT RISKS, HUMAN SECURITY AND CLIMATE CHANGE WATCH THE CONFERENCE AT WWW.SIDA.SE/AREA

EN R LIST CAST O WS AT B E W TH E RV IE WATCH LUSIV E INTE RE A A C / X E E .S O T IDA W W W.S

Henrik Slotte, Chief UNEP Post-Conflict & Disaster Management Branch Sasja Beslik, Head of Sustainable Investments at Banco Silveno M’Mtumukindia Maitima, Regional Manager of Water Resources Management Authority in Kenya Per O Andersson, Corporate Director Sustainable Development, LM Ericsson Anders NordstrÜm, Sida’s new Director-General

www.sida.se

Louise Arbour (Kanada) är FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter sedan 2004 då hon efterträdde Mary Robinson. Foto: FN

FN:s MR-chef tror på ny medvind för mänskliga rättigheter FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna, kanadensiskan Louise Arbour, uttryckte optimism på flera punkter när hon besökte Stockholm i januari.

MR-chefen deltog bl a i ett möte med svenska frivilligorganisationer som Svenska FN-förbundet arrangerade. Hon fick då frågan om USA:s ”krig mot terrorismen” och dess konsekvenser för skyddet av mänskliga rättigheter. Louise Arbour svarade att världssamfundet vid millennieskiftet kommit till ett läge då det fanns förutsättningar för ett verkligt genombrott i kampen mot fattigdom: – Vi hade nått en punkt då världens länder var redo att satsa på människors ekonomiska och sociala rättigheter. Denna möjlighet raserades fullständigt av det s k kriget mot terrorismen. I stället utvecklades ett klimat av etnisk och religiös intolerans.

– Men under senare tid har medvetenheten vuxit om att vi tolererat alldeles för mycket hemlighetsmakeri med kriget mot terrorismen som ursäkt. Vi har tappat mycket mark, och har mycket att ta igen, men jag tror att vi befinner oss vid en vändpunkt nu och att vi kommer att ha mer medvind framöver, sade Arbour.

STOPP FÖR AVRÄTTNINGAR En oväntad men mycket välkommen framgång under den senaste tiden som MR-chefen lyfte fram var generalförsamlingens resolution i december om dödsstraffet. 104 av FN:s 192 medlemsländer

Världshorisont 1/08

röstade för resolutionen som kräver ett stopp (moratorium) för alla avrättningar.

Generalförsamlingens beslut kommer att ha betydelse för debatten i USA, menade Louise Arbour.

Hon passade också på att nämna de två nya MR-konventioner som antagits på senare tid, den ena om försvinnanden och den andra om funktionsnedsattas rättigheter.

NY MEKANISM När det gäller det nya MR-rådet uttryckte Arbour förhoppningar om att den nya övervakningsmekanismen, UPR (Universal Periodic Review) kommer att innebära positiva förändringar för MR-arbetet.

UPR går ut på att alla FN:s medlemsstater granskas regelbundet, till skillnad från tidigare då enbart konventionsstater granskades systematiskt. Under den kommande fyraårsperioden ska alla länder granskas, med start i mars 2008.

– Självklart kommer olika regeringar att ta chansen att rikta politiskt grundad kritik mot länder som granskas, men jag tror ändå att det positiva med den nya mekanismen överväger. T ex får vi nu chansen att fråga en regering varför den inte ratificerat en viss konvention.

– Jag tror också att de politiska inslagen i UPR-mekanismen gör att det finns po-

tential för ett större intresse från media och allmänhet, jämfört med granskningsarbetet i de olika expertkommittéerna, som omgivningen uppfattar som svårbegripligt och internt. Därigenom kan MRarbetet förhoppningsvis bli mer synligt, menade hon.

KINA PROBLEMLAND Bland problemländerna nämnde Louise Arbour särskilt Kina, som fortsätter att grovt kränka mänskliga rättigheter på en lång rad områden. Ett gigantiskt och fruktansvärt problem i många länder som också diskuterades på mötet är mödradödligheten. Varje år dör 500 000 gravida kvinnor av orsaker som är mycket lätta att åtgärda.

På en fråga rörande MR-rådets resolution nyligen om Darfur svarade MRchefen att det är tveksamt om det tillför något att MR-rådet uttalar sig. I Darfur har MR-situationen för länge sedan utvecklats till en fullskalig katastrof, så den frågan ligger och ska ligga på säkerhetsrådets bord, menade hon.

– MR-rådet ska inte syssla med säkerhetsrådets frågor, utan dess roll är i första hand att upptäcka och diskutera MRkriser innan situationen gått helt över styr. Genom att anta en resolution ser det ut som om MR-rådet ”gjort något” i Darfur-frågan, men jag är inte säker på att rådet kan göra något. I stället är det säkerhetsrådet och den nya styrkan UNAMID som måste hantera situationen, sade Louise Arbour.

AnnaLena Andrews

17

Human Development Report 07/08

Ändrat klimat värst för fattiga Ungdomar ambassadörer

för millenniemålen 15 ungdomar kommer under våren att sprida kunskap och skapa engagemang runt om i Sverige för FN:s millenniemål.

Det var i oktober förra året som FN-förbundet efterlyste ungdomar till sin nya satsning Millenniemålsambassadörerna.

Förbundet var på jakt efter ungdomar som ville lära sig mer om FN:s åtta millenniemål och engagera sig för att de ska uppnås.

– Tanken med projektet är att låta ungdomar få ta del i arbetet med millenniemålen, säger FN-förbundets ungdomssekreterare Tobias Carlsson.

Av ungefär 60 sökande valdes 15 ungdomar mellan 17 och 24 år ut. Efter en utbildningshelg i november förra året satte ambassadörerna igång med att utforma projekt relaterade till millenniemålen. Projekten ska under våren genomföras runt om i landet.

– Vi vill skapa en ”ringar på vattnet effekt” genom att utbilda 15 engagerade och drivna ungdomar som sedan ska ut i landet och sprida sin kunskap i olika forum, berättar Tobias Carlsson.

Projekten kan ha olika form, den enda vägledning ambassadörerna har fått är att använda sig av forum som de känner sig bekväma med.

– Än så länge finns det bland annat uppslag om en tidning och någon kommer att anordna FN-rollspel med millenniemålstema, berättar Tobias Carlsson vidare.

Satsningen kommer att avslutas på Hultsfredsfestivalen i juni i år där alla ambassadörerna ska delta.

– Det kommer att bli ett praktarrangemang som förhoppningsvis ska höras och synas ordentligt, säger Tobias Carlsson.

Hannah Bergqvist

Sverige skär ner bidrag till UNDP

Premiär för nytt FN-forum

Sverige sänker sitt bidrag till FN:s utvecklingsprogram UNDP med 10 procent, från 800 till 720 miljoner kronor för 2008. Bakgrunden är enligt regeringen att länderna i UNDP:s styrelse inte har kommit överens om tydliga formuleringar om mänskliga rättigheter i sitt styrdokument. ”Vi ser mänskliga rättigheter som en förutsättning för fattigdomsbekämpning.

Minskningen är ytterligare ett bevis på att svenskt bistånd nu styrs bort från en kravlös utbetalningspolitik till en aktiv och resultatinriktad utvecklingspolitik”, skriver biståndsminister Gunilla Carlsson i en artikel i Sydsvenska Dagbladet.

Den 24-25 maj är det premiär för Svenska FN-förbundet nya arrangemang ”FNforum”. Forumet kommer att hållas i Stockholm och syftet är att FN-intresserade personer, även de som inte är medlemmar i förbundet, ska få tillfälle att diskutera aktuella FN-frågor. Teman för årets forum är skyldigheten att skydda och etnisk diskriminering.

Beslutet om det nya arrangemanget fattades på förbundets senaste kongress, då man även beslutade att FN-förbundet ska hålla kongress vart tredje år i stället för vartannat. Mellan kongresserna kommer FN-forum att hållas. Se www.fn.se

18

Klimatförändringarna slår hårdast mot de allra fattigaste i världen.

Mer resurser måste satsas på att hjälpa utsatta människor och länder att hantera den nya situationen.

Det slås fast av FN:s utvecklingsprogram UNDP i organisationens årliga rapport över mänsklig utveckling.

Kampen mot klimatförändringarna: Gemensamt ansvar i en delad värld är titeln på Human Development Report 2007/2008, som lanserades 27 november.

Enligt rapporten kommer antalet människor i farozonen att öka dramatiskt i takt med att de klimatrelaterade katastroferna blir fler och värre.

– Vi ska inte underskatta de framtida riskerna för oss i den rika världen. Men just nu är det de fattiga människorna i Asiens översvämningsdrabbade floddeltan och i de torkdrabbade delarna av Afrika som får betala priset för våra utsläpp. Den rika världen har därför både historiskt och moraliskt ansvar att hjälpa utsatta människor och länder, sade Olav Kjørven, chef för UNDP:s policyavdelning i New York, vid lanseringen av rapporten i Stockholm.

– I och med den globala uppvärmningen och höjningen av vattennivån riskerar över 300 miljoner människor ett liv som klimatflyktingar. Samtidigt riskerar ytterligare 400 miljoner människor att drabbas av malaria när sjukdomen p g a klimatförändringarna sprider sig till nya områden, fortsatte Kjørven.

Rapporten visar också hur effekterna av en katastrof riskerar att dröja sig kvar i generationer och att fattiga människor, som i sin barndom drabbats av översvämningar eller torka, riskerar att fastna i en ond cirkel där missad skolgång, sämre hälsa och svårigheter att försörja sig hör till vardagen. Efter att ha granskat befintlig data kan man exempelvis konstatera att indiska kvinnor, som föddes under en översvämningskatastrof under 1970-talet, hade 19 procents lägre sannolikhet att ha slutfört sin grundskoleutbildning.

Världshorisont 1/08

RECE N S ION

John Bolton: Surrender is not an option

Läsvärd Bolton vill se FN AB John Bolton, USA:s FN-ambassadör 2005-2006, fick som symbol för ameri-

kansk arrogans så mycket kritik under sin ämbetsperiod att man kunde tro karln var ett arbetsmiljöproblem för kollegorna i FN-skrapan. Efter att förra året ha lämnat amerikanska UD har Bolton skrivit sina politiska memoarer med tyngdpunkt på de sex åren i George W Bushs administration.

Inte så förvånande är Boltons ton frustrerad, ibland bitter. Han fick aldrig vända upp och ner på FN, hur mycket han än ville och hur mycket det än behövdes.

Mer överraskande är att John Bolton sammantaget är mer kritisk mot USA:s utrikesdepartement än vad han är mot FN. Han är ändlöst frustrerad över uslingar till byråkrater som driver sin egen agenda, ofta på tvärs med presidentens, i den svårhanterliga apparat som är USA:s utrikesförvaltning. Hans spottande och frustande till trots belyser dessa avsnitt den dragkamp mellan tjänstemän och folkvalda som i varierande grad finns i alla moderna demokratier. Det är angelägen diskussion och en stor behållning i Boltons bok.

Bolton berättar vidare om en fåfäng kultur inom Förenta Nationerna där substans ständigt är underordnat retorik och där det outtalade mantrat är ”vi misslyckas aldrig i New York”. Han skojar friskt med de ”moraliskt överlägsna”, däribland Jan Eliasson, och allra helst deras ”sekuläre påve” Kofi Annan. Tveklöst bidrar den här typen av kätterier till en förhöjd läsupplevelse då få européer gärna ser med det ögat.

Vidare håller Bolton FN:s sekretariat ansvarigt för en ”passivitetskultur” och beskyller det för att vara oändligt ineffektivt. Men här blir det knasigt. Bolton gör försummelser till Annans och hans sekretariats adelsmärke. Men han är tydlig med att samma sekretariat varken bör ges medlen, utrymmet eller mandatet att agera kraftfullare. Som att ge ett fotbollslag skor av betong och sedan gnälla över att de är långsamma.

Utöver en försvagning av sekretariatets roll vill Bolton göra medlemsländernas avgift till FN frivillig – i likhet med många av FN:s program som han tycker fungerar bra. Utifrån bidragsnivå kan sedan makten i FN portioneras. Logiken

är företagsvärldens: den med störst aktiepost bestämmer. Och det är lätt att föreställa sig vilken företagsledning Bolton tänker sig.

Mot bakgrund av t ex Inga-Britt Ahlenius genomlysningar av FN vet vi att John Bolton inte sällan stred på rätt sida i FN. Helt visst valde han dock en obalanserat aggressiv taktik för sitt arbete. I en miljö där man är beroende av vänner och allianser för att få igenom sin sak är detta dömt att misslyckas, och det kan man nog inte enbart skylla på miljön.

Tobias Carlsson Ungdomssekreterare på Svenska FN-förbundet

Årets UNICEF-foto 2007 Det är bröllop i Afghanistan. Bruden, Ghulam, har just fyllt 11 år. Hennes brudgum, Mohammed, är 40.

Bilden är tagen av Stephanie Sinclair från USA som velat fästa uppmärksamhet på det globala problemet med flickor som tvingas gifta sig när de är alldeles för unga. I Afghanistan gifter sig ca hälften av alla kvinnor innan de fyllt 18. I stora delar av södra Asien och södra Afrika ses giftermål ofta som en affärstransaktion där bruden är handelsvaran. Ju yngre hon är, desto högre är priset.

Med sin bild på Ghulam och Mohammed vann Stephanie Sinclair UNICEF:s årliga fototävling 2007.

Världshorisont 1/08

19

N-föreningar Aktiviteter i F

och -distrikt

Ny FN-förening i Nacka Den 18 december bildades Nacka FN-förening. En kväll i början på januari hade jag glädjen att få vara med på ett av interimsstyrelsens första möten. Jag mötte en liten entusiastisk skara med ett stort engagemang och intresse för FN och passade på att ställa några frågor.

Hur väcktes intresset att bilda en FN-förening i Nacka?

- Idén kom upp under C-kursen i Genève i slutet på oktober som jag deltog i, säger Anna-Karin Johansson, ordförande i föreningen. Kursledarna nämnde att Svenska FNförbundet helst skulle vilja ha en FN-förening i varje kommun. Mitt intresse för mänskliga rättigheter väcktes av Sveriges behandling av de apatiska barnen. Men tillämpas inte barnkonventionen? tänkte jag då. Väl hemma övertalade jag några vänner och bekanta att vara med och starta vår förening i Nacka, vilket vi också gjorde den 18 december.

Tre stöttepelare i föreningen. Från vänster, Mathias Pettersson, kassör, Anders Tiger, sekreterare och Anna-Karin Johansson, ordförande.

Vad tycker ni föreningens viktigaste uppgift är?

- Att aktualisera FN:s möjlighet att bidra till freden genom att alla länder, även de hemska, sitter och pratar med varandra. Jag vill bidra till att fokus inte bara ligger på FN:s tillkortakommanden som dessvärre också är tydliga. Världen vore mycket mer riskabel om FN inte funnes, säger Anders Tiger, styrelseledamot.

Hur vill ni synas i Nacka?

- Vi ska stå med bokbord i Forum och/ eller Älta och värva medlemmar i samband med Världshälsodagen den 5 april och under FN-dagen den 24 oktober. Vi kommer också att ordna ett medlemsmöte under hösten, samt en A-kurs under våren. Våra aktiviteter ska annonseras i evenemangskalendrarna i NVP och MittI. En studie- eller diskussionsgrupp anordnas under hösten om millenniemålen. Av förbundets kampanjer satsar vi på

Skolmatsprojektet, säger de.

Hur ser er förening ut om fem år?

- Då har vi en mycket större förening med olika ämnesområden. Den samlar upp gräsrötternas idéer, transformerar och konkretiserar dem och för dem till den nivå och de sammanhang där de hör hemma, till exempel i form av påverkan på våra respektive politiska partier för att det ska bli svensk politik av dem. Allt sker under styrelseledamöternas gemensamma och goda ledning.

Jag tackar interimsstyrelsen för dess synpunkter och önskar den lycka till med föreningsarbetet. När jag går därifrån känner jag en stor glädje över engagemanget och tron på möjligheten att genom föreningen arbeta för en bättre värld.

Anita Seidel

Millennieutställning bidrog till fler medlemmar Mellan den 27 september och 5 november förra året visade Siljansbygdens FN-förening utställningen ”Chasing the dream” i Mora kulturhus. I ord och bild fick besökarna följa åtta unga människors levnadsöden och deras förhoppningar om att millenniemålen ska bidra till att de får leva ett bättre liv - ett liv där extrem fattigdom utrotas, mödravården förbättras, spridningen av hiv/aids och

andra sjukdomar hindras och där alla barn ska få grundskoleutbildning.

FN-föreningen samarbetade med tre skolor i Mora som kompletterade utställningen med egna texter och bilder från det samarbete de har med slumskolor i Kenya och Indien.

Intresset för utställningen var stort och resulterade i 31 nya medlemmar i vår FN-

förening, säger Torbjörn Carlsson, ordförande i Siljansbygdens FN-förening.

Den 21 februari följs utställningen upp med ett informationsmöte om millenniemålen. Då hoppas vi få se både dem som tagit del av utställningen och våra nya medlemmar, avslutar Torbjörn Carlsson.

Seminarium i Ystad Hur kan du och jag välja rätt när vi handlar, reser och konsumerar?

Ystad-Österlens FN-förening genomförde den 17 november i samarbete med Österlens Folkhögskola i Tomelilla, Ystads Fredsgrupp och Världsbutiken ett seminarium om ekologiska och etiska val i vardagen utifrån ett globalt perspektiv. Bl a medverkade Stefan Gössling, docent i kulturgeografi och humanekologi vid Lunds universitet, Bengt Drakenberg, energirådgivare från Energikontoret i Skåne, Henrik Lindholm, Fair Trade Center och Marc Wester, KRAV. Ett 20

60-tal personer deltog.

I samband med seminariet ställde Världsbutiken ut och sålde rättvisemärkta produkter och Ingrid af Maglehem visade ekologiskt framställda kläder. Österlenmagasinet, ett annonsblad med stor spridning i regionen, rapporterade från seminariet.

- Vi är glada att vi tack vare ekonomiskt stöd från FN-förbundet kunde genomföra seminariet som fått goda vitsord i den utvärdering som gjordes efter seminariet, säger Gun Britt Nilsson, vice ordförande i YstadÖsterlens FN-förening.

Ett 60-tal personer tog del av ett intressant seminarieprogram

Världshorisont 1/08

Skolförening startar efter vitalisering Moa Thorell, Amanda O Myrvik och Felicia Eklund deltog på FN-förbundets vitaliseringsträff i Kalmar den 6-7 september 2007. De går alla tredje året på gymnasiets samhällsprogram. De har också det gemensamt att de brinner för sociala frågor såsom människorätt och barnkonventionen. Sedan flera år är de medlemmar i Karlskrona FN-förening.

- Efter vitaliseringsträffen i Kalmar fick vi inspiration och kände att vi ville starta en skolförening för att ungdomar ska få möjlighet att träffas och diskutera. Det

Ett halvt sekel i FN:s tjänst.

Redan 1958 bildades FN-föreningen i Varberg. Genom åren har många olika aktiviteter som kurser, seminarier och medverkan på mässor genomförts och många olika internationella dagar har uppmärksammats. I dag är FN-föreningen en pigg 50-årsjubilar som engagerar många ungdomar i verksamheten.

behövs ett forum där unga människor kan träffas och diskutera globala och lokala frågor.

- Vi har också engagerat oss i FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap och har bl a sålt kunskapens äpple för att samla in pengar till kampanjen, säger Moa Thorell, en stöttepelare både i Karlskrona FN-förening och i den nystartade skolföreningen.

Moa Thorell, Felicia Eklund och Amanda O Myrvik startade skolföreningen

1978 en riktig föreningsboom Under 70-talet prioriterade FN-förbundet bildandet av lokala FN-föreningar. Intresset var stort ute i landet och 1976-1980 såg inte mindre än 72 FN-föreningar dagens ljus. FN-förbundet bjöd in till möten som oftast var välbesökta. Många olika målgrupper deltog, särskilt intresserade lärare. Ibland tog till och med valet av styrelse lite tid eftersom så många ville ingå i styrelserna.

Under 1978 bildades inte mindre än 12 FN-föreningar som i år firar sitt 30-årsjubileum. Det är FN-föreningarna i Borlänge, Falköping, Falun, Kungsbacka, Laholm, Lidköping, Ludvika (numera Västerbergslagen), Mariestad, Mönsterås, Skövde och Växjö samt på Gotland. Samma år bildades även Hallands och Västernorrlands FN-distrikt.

Ny ungdomssektion i Kalmar/Ölands FN-förening Hur får man ungdomar engagerade? Det var den fråga som Jan-Fredrik Wahlin, Jonas Danielsson och Christian Sjöström ställde sig våren 2007 och som ledde till bildandet av den ungdomssektion som finns i Kalmar idag. Jan-Fredrik Wahlin berättar: Vi visste att det fanns en lokal FNförening men ville skapa en grupp som vände sig direkt till ungdomar. Målet var och är att engagera och inspirera unga människor i vår närhet att bli en del av FN rörelsen och göra roliga men viktiga aktiviteter med och för ungdomar i Kalmar/Öland.

Vi började med att informera om den nya sektionen på en av de största gymnasieskolorna i vår stad. Föredraget fick mycket positiv respons och efter hand började medlemmarna droppa in. Stagneliusskolan i Kalmar är nu en FN-skola vilket både vi och de är mycket glada för.

Vi har fortfarande ett mycket gott samarbete med skolan och vi kommer att medverka på en temadag om millenniemålen i april för årskurs 1. Innan dess ska vi också hjälpa till med ett internationellt FN-rollspel där vi också själva kommer att delta. Vi är även engagerade i kampanjen Skolmat blir Kunskap.

Just nu arbetar vi för att uppmärksamma gatuvåld i Kalmar genom ett informa-

tivt flygblad där både ungdomar och polis medverkat med fakta och erfarenheter. Vi har märkt att när ett forum finns för unga att engagera sig så gör de det. Det är ett roligt sätt att göra saker i FN:s anda och vi hoppas att fler använder sig av denna metod runt om i Sverige.

Läs gärna mer om oss på www.ungdomifn.blogg.se

Från vänster till höger: Christian Sjöström, Jonas Danielsson, Jan-Fredrik Wahlin, Evelina Eriksson, Clara Karpfors, Malin Lorensson, Evelina Sköld

N-föreningar Aktiviteter i F

och -distrikt

Redaktör: Anita Seidel Telefon: 08 – 462 25 53 E-post: anita.seidel@fn.se ·

Världshorisont 1/08

21

Anslagstavlan

Information från Svenska FN-förbuNDet

ABC -kurser våren 200 8 FN-ABC är kurser i tre olika nivåer som på olika sätt berör FN:s organisation, utveckling och arbete. A-kursen är en baskurs. B-kurserna behandlar olika FN-frågor. C-kursen är förlagd till Genevè.

A-kurser: 6 mars, 09.00-16.30 i Malmö 7 maj, 09.00-16.30 i Stockholm För mer information kontakta Helen .se Huledal per e-post helen.huledal@fn B-kurser: Fred, säkerhet och nedrustning samt den globala krisen vad gäller minor 9 februari, 10.00-17.00 i Stockholm 26 april i Malmö För mer information kontakta Theresa

Höghammar per e-post theresa.hoghammar@fn.se Millenniedeklarationen och millennie­ målen – människorna bakom siffrorna 24 april, 09.00-16.30 i Göteborg För mer information kontakta Eva Brat fn.se er@ tander per e-post eva.brattand Mänskliga rättigheter samt kulturmöten och främlingsfientlighet och rasism 13 mars i Stockholm För mer information kontakta Anett Sasvari per e-post anett.sasvari@fn.se C-kursen genomförs mellan den 26 okto rinfo mer För ber-31 oktober i Genevè. mation och anmälan kontakta Berith Granath per e-post berith.granath@fn.se

FN-forum 2008 FN-förbundet arrangerar den 24-25 maj FN-forum, som är en mötesplats för alla som vill diskutera aktuella FN-frågor.

Medlemmar i FN-rörelsen och andra intresserade är välkomna att delta. Teman för vårens FN-forum är skyldighet att skydda och etnisk diskriminering.

Enligt kongressbeslut genomförs FNforum mellan FN-förbundets kongresser. För mer information kontakta Anita Seidel på e-post anita.seidel@fn.se.

GloBall Cup 2008 Fotbollscup i Enköping 26-29 juni för killar och tjejer 10-15 år samt en klass för handikappade. Hela överskottet går till FN:s arbete med minröjning och mindrabbade.

Mer information finns på www.globallcup.se

FN-förbundets styrelse sammanträder den 23 maj i stockholm

Lärar kurs i rollspel den 31 mars – 1 april i Kristianstad Kontaktperson: Helen Huledal, e-post helen. huledal@fn.se Den 3 april sam las alla FN-s kolor i Stoc khol m för utvärdering och diskussion om proj ektets första år.

Lärar kurs i mäns klig a rätti gheter den 8-9 april i Stoc khol m.

Kontaktperson: Helen Huledal, e-post helen.huledal@fn.se DO-k onferens Den 5-6 april samlas FN-distriktens ordf örande till konferens i Stockholm.

För mer information kontakta Anita Seidel., e-post anita.seidel@fn.se Ny handbo k för FN-f örenin gar och distri kt Nu finns en handbok som ger inspirati on och vägledning i det lokala och regionala FN-arbetet. FN-föreningar och distrikt är välk omna att beställa den nya handboken till sina styre lseledamöter. Kontakta Anita Seidel på e-po st anita.seidel@fn.se

MARSCH MOT HUNGER Söndagen den 1 juni Walk the World i flera länder och svenska städer. Marsch för att barn i fattigdom ska få skolmat.

För mer information kontakta Eva Brattander på e-post eva.brattander@fn.se

FN behöver stöd – värva en medlem!

Svenska FN-förbundet verkar för ett starkare Förenta Nationerna. Vi behöver bli fler!

FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. FN-förbundet verkar genom information, kommunikation, opinionsbildning och globalt samarbete för fred och rättvisa i hela världen i enlighet med FN-stadgans mål och principer och FN:s Millenniedeklaration. Drygt 100 riksorganisationer är idag anslutna till FN-förbundet. Vi har dessutom

22

6 000 enskilda medlemmar i 102 FN-föreningar och distrikt över hela landet.

På det globala planet ingår FN-förbundet tillsammans med över 100 andra FN-förbund i världen i WFUNA, World Federation of United Nations Associations. Tillsammans påverkar vi regeringar, EU, företagsledare och andra makthavare för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; 4 nummer

VÄRVA LEM MED n och Y N N E nam

icka se och sk ill: info@fn. t ”) adress ”ny medlem (ange

per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer samt kan utbilda dig till FN-informatör.

Om du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Världshorisont 1/08

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

E

Gemensamt ansvar att motverka diskriminering

tt av FN:s och förra århundradets mest kraftfulla dokument är Allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna, antagen 1948. Genom åren har FN utrustats med ytterligare ett antal verktyg i kampen för mänskliga rättigheter. Det är positivt, men vi måste samtidigt konstatera att övergreppen mot enskilda människor är förfärande många trots alla år av träget arbete.

FN-förbundet i Sverige drar sitt strå till stacken genom att regelbundet rapportera om den svenska statens efterlevnad av FN:s rasdiskrimineringskonvention. Tillsammans med ett antal andra organisationer studerar vi allt från krogköer till arbetsmarknad ur ett diskrimineringsperspektiv. Tyvärr har vi tvingats konstatera att situationen inte är så bra som vi skulle önska – eller som den svenska regeringen ibland vill ge sken av.

Som folkrörelse vill vi också vara en arena för grupper som ofta kommer på undantag i den offentliga debatten. Samers och romers situation i Sverige belyses bara undantagsvis, och FNförbundet vill inom ramen för sitt antidiskrimineringsarbete ge röst åt företrädare för dessa grupper. Glädjande i sammanhanget är den deklaration om urfolkens rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling i september förra året.

Den 8 mars är Internationella kvinnodagen. Diskrimineringen av kvinnor får alltför lite utrymme i FN. Av bl a traditionella, religiösa och kulturella orsaker drabbas kvinnor i hela världen av allt från utestängning från det offentliga livet till tortyrliknande behandling. Genom bl a FN:s kvinnokonferenser och Kvinnokonventionen har medvetandet om dessa frågor ökat under de senaste två decennierna. Ändå kvarstår diskrimineringen mot drygt hälften av världens befolkning som ett av de största problemen som världsorganisationen och dess medlemsstater har att hantera. Millenniemål nummer tre om kvinnors och flickors inflytande är i detta perspektiv en av de allra viktigaste utvecklingsfrågorna. Också i Sverige finns en hel del att göra, vilket FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, Yakin Ertürk, har konstaterat i sitt arbete.

Ett bevis för att det går att påverka är FN:s alldeles nya konvention om funktionshindrades rättigheter. Den är nu efter flera års kamp verklighet – tyvärr med ett märkligt undantag för en handfull nationaliteter. Att konventionen innehåller en artikel om nationellt genomförande och övervakning ger en möjlighet att följa och påverka utvecklingen. Ansvaret att motverka diskriminering i alla dess former vilar på oss alla.

Nästa nummer Det banbrytande begreppet Skyldigheten att skydda antogs av världens länder i FN 2005.

Förhoppningarna var höga om att världssamfundet med hjälp av de nya tankegångarna skulle få nya möjligheter att ingripa i situationer av grova och omfattande övergrepp mot civilsamhällen.

Exemplet Darfur har visat att övergången från teori till praktik är Världshorisont 1/08

komplicerad. Var står vi idag och hur ska vi gå vidare för att göra verklighet av de vackra orden?

Hjälp oss sprida kunskap om en av de viktigaste FN-frågorna i vår tid! Beställ extra exemplar av temanumret om Skyldigheten att skydda och sprid dem där du kan.

Mejla varldshorisont@fn.se eller ring 08 – 462 25 40.

Foto: UNHCR

av Världshorisont kommer ut 22 maj och handlar om Skyldigheten att skydda.

23

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

Maten som lockar barn till skolan består av fisk, ris, vegetabilisk olja, salt med jod och bönor. Bönorna har blandats med grönsaken morning-glory som odlas i skolträdgårdarna.

G e d it t stöD

Ett varmt tack

Kampanjen fortsätter! Läs mer på www.fn.se/skolmat. Plusgiro 90 00 79-5, ange ”skolmat”.

till er som har valt att stödja Svenska FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap.

Ert stöd betyder mycket för barn som Sear och Thoeun. Genom engagemang, gåvor och autogirogivande har ni möjliggjort skolluncher för barn i Afghanistan, DR-Kongo, Etiopien, Kambodja och Nicaragua.

Sear och Thoeun Sear och Thoeun går i tredje klass i en grundskola på landsbygden i nordöstra Kambodja. Det är uppenbart att skolan och lärarna betyder mycket för barnen. Så mycket att Sear har bestämt sig för att bli lärare när han blir stor. Sedan deras skola började servera skolmat för tre år sedan har

antalet elever på skolan ökat och deras lärare Huoch har fått uppleva hur barnen fått mera ork. De har börjat leka mer på rasterna och ställa fler kluriga frågor. För många av barnen har skolmaten kommit att innebära skillnaden mellan att gå hungrig till sängs om kvällarna och att slippa göra det.

Thoeun 12 år och Sear 13 år

– Jag ska bli doktor, förklarar Thoeun. I stan, lägger hon till. Thoeun har visserligen aldrig varit där, det vill säga i Siem Reap som ligger tre mil från byn. Men hon har hört talas om den snabbt växande staden.

Skolmat blir kunskap en kampanj från svenska FN-förbundet