Världshorisont nr 3/08, tema Handel

VÄRLDSHORISONT Utges av Svenska FN-förbundet

Kinas roll i Afrika sidan 12 Övergrepp mot barn av FN-soldater sidan 21 FN-förbund satsar på unga ledare sidan 22

Handel –

Lika villkor, rättvisa villkor?

3/2008

FN-NOTISER Toppmöte om mat efterlyser satsningar på jordbruk Konsekvenserna av de stigande matpriserna i världen stod i fokus vid FN:s toppmöte om tryggad tillgång till mat i Rom 3-5 juni. I den deklaration som antogs vid mötet uppmanas det internationella samfundet att öka stödet till utvecklingsländer, speciellt biståndet till de minst utvecklade länderna och de som påverkas mest negativt av höjda matpriser. Vikten av att satsa på landsbygdsutveckling och investeringar i jordbruk betonades starkt.

Toppmötet hölls i högkvarteret för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, och samlade 40 regeringschefer och representanter för 151 länder. Flera talare efterlyste en ”grön revolution” i Afrika som en nödvändig vändpunkt för kontinentens jordbruk.

FAO lanserade i december förra året ett initiativ för att lindra effekterna av de stigande matpriserna. 54 länder omfattas av initiativet som går ut på att bistå bönder med utsäde, gödsel och andra insatsvaror, samt redskap. Syftet är att öka jordbruksproduktionen under 2008 och 2009.

Under sommaren 2008 varnade FN för att minst 14 miljoner människor hotas av svält i Etiopien, Somalia, Djibouti, Kenya och Uganda. Grundproblemet är torka och dåliga skördar men situationen förvärras av de stigande priserna på mat och bensin.

Dessa försvårar i sin tur FN:s och andra organisationers ansträngningar att undsätta de hungrande.

den sudanesiska militären och regeringsstödd milis att systematiskt attackera civila i kriget mot rebellerna i regionen. En panel av domare kommer nu att granska materialet för att sedan ta ställning till om Bashir ska begäras häktad.

Säkerhetsrådet beslutade i juli att förlänga mandatet för UNAMID, FN:s och Afrikanska Unionens (AU) gemensamma fredsstyrka i Darfur, till 31 juli 2009. I ett tillägg till resolutionen om Darfur noteras en begäran från AU att säkerhetsrådet tills vidare ska skjuta upp eventuella åtal mot Bashir. Denna begäran stöddes av bl a Kina, Ryssland, Libyen och Sydafrika, som alla för närvarande sitter i säkerhetsrådet.

USA lade ner sin röst ”eftersom tillägget i resolutionen sänder fel signaler till president Bashir och undergräver ansträngningarna att ställa honom inför rätta”, enligt en talesman för USA:s FN-delegation.

träder Louise Arbour från Kanada som var MR-kommissarie 2004-2008.

FN:s nya MR-chef Navanethem Pillay. Foto: FN/ Eskinder Debebe

Kofi Annan fick svenskt pris FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan fick i juni ta emot Tällberg Forums årliga ledarskapspris (”Leadership award for principled pragmatism”) för sin principfasta pragmatism under tiden som FNchef. Prissumman på en halv miljon kronor ska han använda till sin nybildade organisation Global Humanitarian Forum, baserad i Genève.

Läs mer på www.fao.org/worldfoodsituation.

Sudans president anklagas för folkmord Åklagaren vid Internationella brottsmålsdomstolen (ICC), Luis MorenoOcampo¸ lade i juli fram ett omfattande material enligt vilket Sudans president Omar Bashir är ansvarig för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott.

Det är första gången som ICC presenterar anklagelser mot en sittande statschef, och första gången som domstolen beskyller någon för folkmord.

Det var FN:s säkerhetsråd som 2005 ombad ICC att utreda situationen i Darfur.

Enligt det material som nu presenterats av Moreno-Ocampo är Bashir ansvarig för mord på minst 135 000 människor sedan konflikten i Darfur bröt ut 2003. Domstolens material ska visa att Bashir haft som målsättning att utrota folkgrupperna fur, masalit och zaghawa, och att han beordrat 2

Sydafrikanska ny MR-chef Ny högkommissarie för mänskliga rättigheter är från 1 september Navanethem ”Navi” Pillay från Sydafrika. Pillay har de senaste fem åren arbetat vid Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) i Haag.

Dessförinnan var hon verksam vid den internationella Rwandatribunalen. Tidigare i sin karriär arbetade hon i Sydafrika som försvarare av fackliga och anti-apartheid-aktivister. Hon har även varit en förkämpe för kvinnors rättigheter och var en av grundarna till den internationella organisationen Equality Now. Mandatperioden är fyra år. Pillay efter-

FN:s tortyrkommitté kritiserar Sverige FN:s tortyrkommitté, som granskar hur stater följer FN:s konvention mot tortyr, riktade i juli skarp kritik mot Sverige för förhållandena på svenska häkten. Sverige har ratificerat ett tilläggsprotokoll till konventionen vilket ger representanter för FN rätt att undersöka förhållandena på häkten där personer som är frihetsberövade förvaras. I mars i år besökte en sådan grupp Sverige och intervjuade då både häktade och anställda. I sin rapport kritiserar kommittén Sverige för att fängelser och häkten är kraftigt underbemannade. Situationen medför säkerhetsrisker för både personal och intagna, enligt kommittén.

Klimatförändringar drabbar fisket Klimatförändringarna kommer att drabba befolkningar som är beroende av fiske hårt, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Vid ett symposium om klimatförändringar och havsfiske i juli framhölls att vattendjur är mer känsliga för temperaturförändringar än de flesta landdjur. Temperaturförändringar i deras omgivning har stor påverkan på ämnesomsättning, växttakt, produktivitet, reproduktionsförmåga och motståndskraft mot sjukdomar och gifter.

Fisk är den matvara som utgör den största handelsvaran i världen, och det är en nyckelkälla till exportinkomster för många fattiga länder. Sektorn är särskilt viktig för små ö-nationer.

Se www.ghf-ge.org.

Ny Darfur-medlare utsedd Ny chefsmedlare i Darfur efter Jan Eliasson är Djibril Yipènè Bassolé från Burkina Faso. Bassolé är en erfaren diplomat som bl a varit utrikesminister och säkerhetsminister i Burkina Faso.

Världshorisont 3/08

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi Layout: Tweed & Wognum Tryckeri: GTC Print AB, Luleå Annonser: Can Media, tel: 0735-035869, e-post: christina.andersson@canmedia.se För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildningsoch opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer samt kan utbilda dig till FN-informatör. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

Omslagsbild nr 3/08: Illustration av Margareta Rudebeck.

Geten, giraffen och mangoträdet ”Det är som att be en get och en giraff att tävla om att plocka mango högt uppe i ett träd.” Orden kommer från pastor Albert Kwabi, nationell samordnare och talesman för Ghanas millenniemålsnätverk. Han talar om världshandeln och de villkor den bedrivs under. Och fortsätter: ”Fri handel på lika villkor låter fint och bra. Men om den ena parten är mycket svagare än den andra så blir systemet inte rättvist.”

I Ghana och många andra afrikanska länder bedriver det civila samhället för närvarande en förtvivlad kampanj mot de nya frihandelsavtal, s k EPA-avtal, som EU vill få regeringarna att skriva under. Kritiken mot avtalen är massiv, men gräsrotsorganisationer i utvecklingsländer har inte mycket att sätta emot när EU-maskineriet drar igång. Pastor Kwabi berättar om ett möte om EPA förra året, då det gick upp för honom själv att det avtal som låg på förhandlingsbordet formulerats av EU. – Vi hade en mycket upprörd diskussion. Jag sa att afrikanska länder, som mitt eget, borde vara mycket mer proaktiva. Det vi söker är utveckling för de mindre utvecklade länderna. Då borde det vara vi som formulerar vilken hjälp som vi själva vill ha!

– Men för att vara ärlig så har vi kanske inte ens kapaciteten att författa några avtal. Varken i form av nödvändig expertis, eller pengar att bekosta deras löner och ett kontor där de kan sitta...

Obalansen i systemet ger sig till känna på olika sätt och på alla nivåer. En fattig bonde med uråldriga redskap ska konkurrera med högteknologiska storjordbruk i rika länder. Och till WTO-förhandlingarna skickar västländerna stora delegationer rustade till tänderna med statistik och grafer. Samtidigt som det från många utvecklingsländer inte ens kommer en enda person.

Sveriges riksdag beslutade 2003 att all svensk politik, inte bara biståndet, ska bidra till en hållbar och rättvis utveckling i världen. Fattiga människors behov, perspektiv och rättigheter ska genomsyra den svenska politiken. Detta kallas PGU; politik för global utveckling. Regeringen Reinfeldt har intygat att PGU ligger fast och ska vägleda alla svenska politiker. Med tanke på detta borde intresset vara stort för vad olika bedömare i utvecklingsländer tycker. Flera kommer till tals i detta nummer av Världshorisont. Till exempel pastor Kwabi (i denna spalt) och Stephen Karingi från FN:s ekonomiska kommission för Afrika (sidan 6).

Gyekye Tanoh, handelsexpert vid Third World Network, är ännu en (sidan 10).

När jag beklagar mig över att frågorna om handel är komplicerade svarar han bestämt: ”Det är inte komplicerat, det är enkelt! Men de som tillhör eliten vill att folk ska tycka det är svårt, så att man inte tycker saker och lägger sig i!”

Med detta temanummer om handel hoppas jag väcka nyfikenhet för en fråga vars betydelse för utveckling och fattigdomsbekämpning knappast kan överskattas. Förhoppningsvis kommer ni att tycka saker och kanske även välja att lägga er i!

INNEHÅLL – långt kvar till utvecklings4 Handel vänligt system på tal av handelsministern och Forum Syd 7 Svar allt större ekonomisk aktör i 12 Kina afrikanska länder Det globala handelssystemet 13 FN-fakta:

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

granskas av FN:s rasdiskrim19 Sverige ineringskommitté Pierre Schori, ”Drak­ 20 Recension: såddens år” övergrepp av FN-soldater 21 Sexuella fortsatt problem satsar på ung kraft i Tanzania och Uganda 22 FN-förbund

HANDEL

Långt kvar till system

som gynnar utvecklingsländer På senare år har handelns betydelse för att skapa utveckling och välstånd betonats allt mer och fått allt större uppmärksamhet.

Men är dagens globala handels­system rättvist? Det var den grund­ läggande fråga som Världshorisont ställde till ett antal bedömare som på olika sätt sysslar med handel och dess roll när det gäller utveckling och fattigdomsbekämpning.

N

ej, blev svaret från de allra flesta.

Nationalekonomen Stefan de Vylder har under flera decennier arbetat med och debatterat dessa frågor. Han svar är ”absolut inte”. Allra mest stötande i den globala handeln är politiken på jordbruksområdet, menar han.

– Vi i den rika världen predikar frihandel men tillämpar det inte själva. I stället har vi subventioner, protektionism och dumpning. Det går inte att se varken förnuft eller rättvisa i det.

– Alltför länge har priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter varit alldeles för låga. Det har lett till en svår situation för många fattiga bönder. Vi i Europa har hjälpt till att såpa det sluttande golvet med vår handelspolitik.

KRITISERAD POLITIK Under många år har EU fått kraftig och ihärdig kritik för sin politik på jordbruksområdet. Under många decennier har europeiska bönder fått enorma summor i stöd till sin produktion av t ex kött, mjölk och spannmålsprodukter. Nästan 40 procent av EU:s totala budget går för närva-

4

rande till jordbruksstöd. Denna politik har bl a fått till följd att europeiska produkter har konkurrerat ut varor från fattiga länder där jordbruket är den centrala näringen.

Trots en allmän insikt om att den europeiska politiken är skadlig och måste reformeras så går processen mycket trögt.

Motstånd från mäktiga särintressen och Frankrike med flera medlemsstater bromsar försöken till förändringar. I USA stödjer regeringen jordbruket på liknande sätt.

DOHA-RUNDAN Den rika världens skadliga och orättvisa jordbrukspolitik är huvudorsaken till att förhandlingarna i den s k Doha-rundan gång på gång brutit samman, menar Stefan de Vylder. Doha-rundan inleddes 2001 och ska leda till nya frihandelsavtal mellan WTO:s medlemsländer.

– När WTO bildades 1995 gick många utvecklingsländer med mot löfte att organisationen skulle göra något åt de rika ländernas jordbrukspolitik. Det är därför de är så upprörda idag; 13 år har gått och nästan ingenting har hänt, problemen på jordbruksområdet är fortfarande olösta, säger han.

– Doha-rundan fick ju också benämningen ”utvecklingsrundan” när den inleddes, för att markera att den skulle leda till ekonomisk utveckling och minskad fattigdom. Men vad har vi sett av det?

Väldigt litet!

I somras var det dags igen för ett nytt försök att enas om ett avtal. Men efter nio dagars förhandlingar i schweiziska Genève bröt samtalen återigen samman. Vid denna tidnings pressläggning var det oklart om och när Doha-rundan återupptas. ”Namnet ’utvecklingsrunda’ har skapat förväntningar om en ny karaktär på handelsförhandlingarna, som de stora handelsländerna och –blocken inte motsvarat”

skrev f d statssekreteraren Lotta Fogde i en krönika efter Genèvemötet.

Johan Norberg, knuten till tankesmedjan Cato i USA, gör en liknande analys. ”De rika länderna har ställt så mycket utsikter under så lång tid om att de äntligen ska släppa in de fattiga länderna på sina marknader. Ändå har de inte lyckats komma längre. Det är ett underbetyg för de amerikanska och europeiska samtalen”, säger han till Dagens Nyheter. Rubriken på artikeln är ”WTO-haveriet visar uländernas styrka”.

– Indien, Kina med flera vägrade att gå med på i-ländernas krav på drastiskt sänkta tullar på industrivaror. De ville också bevara en större rätt att tillgripa skyddstullar på vissa livsmedel i händelse av kraftiga ökningar av importen. Och det fanns också rader av andra frågor som var olösta, t ex den viktiga frågan om USA:s dumpning av bomull.

– Själv tycker jag att det var bra att förhandlingarna kollapsade. Inget avtal är bättre än ett dåligt avtal. Men en negativ effekt kan bli att WTO skjuts åt sidan till förmån för bilaterala avtal, typ EU:s EPAavtal med sina gamla kolonier (se nedan).

Då är risken stor att utvecklingsländerna får ännu sämre villkor. I WTO har de mindre länderna fått draghjälp av större utvecklingsländer, som Indien, och det har hjälpt dem att värna sina intressen.

SINGAPORE-FRÅGORNA Förutom jordbruksfrågorna har en avgörande stötesten allt sedan WTO bildades varit synen på vilka frågor som ska ingå i organisationens avtal. De rika länderna har velat bredda agendan och föra in frågor om investeringar, konkurrens, offentlig upphandling och förenklade handelsprocedurer (de s k singaporefrågorna, efter en konferens i Singapore 1996).

Detta har mött kraftigt motstånd av utvecklingsländerna som befarat att avtal

Världshorisont 3/08

RÄTTVIS HANDEL

En rättvis och väl fungerande världshandel skulle kunna utgöra grunden för avgörande framsteg för utvecklingsländer. Tyvärr präglas systemet av obalans och flera faktorer missgynnar de fattiga länderna. Bilden visar en marknad i Chile. Foto: UNHCR

om dessa frågor skulle krympa deras utrymme för att stifta lagar och reglera transnationella företags verksamhet. Sydländerna har i stället velat begränsa dagordningen till mer traditionella handelsfrågor.

Just frågan om politiskt handlingsutrymme för utvecklingsländerna kommer hela tiden igen i samtal med olika bedömare. Stefan de Vylder ser detta som ett av två grundläggande områden där förändringar krävs om en mer rättvis världshandel ska bli möjlig.

– Den första frågan är, som sagt, reformeringen av jordbrukspolitiken. Och den andra är att det måste skapas större möjligheter för fattiga länder att välja sin egen väg.

– Utvecklingsländer behöver kanske subventionera delar av sin egen industri för att den ska komma igång och få en rimlig chans. Men sådana subventioner är idag nästan olagligförklarade och med de bud som ligger på förhandlingsborden finns risken att de slutgiltigt försvinner från buketten av möjliga åtgärder.

Fredrik Erixon var tidigare chefseko-

Världshorisont 3/08

nom vid Timbro och är numer verksam vid tankesmedjan ECIPE (European Centre for International Political Economy).

När han får frågan om världshandeln är rättvis så vill han omformulera den till ”Är världshandelssystemet utvecklat för att bidra till ekonomisk utveckling i fattiga länder?”.

MISSGYNNAR FATTIGA Han svarar på detta med ett ”nja”. Å ena sidan finns det ett antal faktorer i systemet som klart missgynnar utvecklingsländerna. Å andra sidan begår många fattiga länder stora misstag i sin politik som bidrar till att de inte förmår bygga upp en exportindustri, menar han. Framför allt tycker han att utvecklingsländerna ska bli mindre protektionistiska och samarbeta mer med varandra för att dra nytta av varandras fördelar.

Bland de faktorer i systemet som missgynnar de fattiga länderna vill han framhålla tre som mest betydande: – För det första borde man ta bort tulleskaleringen som gör att det är mindre lönsamt för dessa länder att exportera en

förädlad vara än en råvara. Det är t ex lägre tull på kaffebönor än det är på färdigt kaffe.

– För det andra borde man helt plocka bort tullarna på råvaror, och särskilt de högsta tullarna. I de rika ländernas tullskydd finns det ett inbyggt system som försvårar handel på just de områden där utvecklingsländerna har förutsättningar att bli framgångsrika.

– För det tredje borde de rika länderna avskaffa sina jordbrukssubventioner.

Oavsett hur de är utformade så skapas en marknad som håller borta varor från andra länder.

Sammantaget finns det väldigt mycket kvar att göra innan utvecklingsländerna på allvar kan börja tillgodogöra sig fördelarna med fri handel, konkluderar Fredrik Erixon.

SAMSTÄMMIGHET Vid ett seminarium om handel och utveckling som moderaterna arrangerade i maj 2008 deltog både Fredrik Erixon och Stefan de Vylder, tillsammans med bl a handelsminister Ewa Björling, bistånds-

5

HANDEL

Stefan de Vylder

Fredrik Erixon

minister Gunilla Carlsson, kommerskollegiums generaldirektör Lena Johansson och professorn i Afrikakunskap Lennart Wolgemuth. Stor samstämmighet rådde vid seminariet om det förkastliga i EU:s jordbrukspolitik. Sverige driver starkt att den måste reformeras, intygade de båda företrädarna för regeringen.

Den fråga där meningarna gick klart isär gällde om liberaliseringar – avskaffande av tullar och andra handelshinder – alltid är bra eller inte.

Utveckling och frihandel går hand i hand. En fri handel är sannolikt mer rättvis, menade t ex Lena Johansson. De Vylder och Wolgemuth ifrågasatte denna grundläggande tes.

– De fattiga länder som vill bevara ett visst skydd för sitt jordbruk och sina industrier bör få större möjligheter att göra det, menade de Vylder.

Han pekade på utvecklingen i Ostasien där flera länder fått igång tillväxt och positiv utveckling genom att skydda sina framväxande industrier under en uppbyggnadsperiod. Men han erkände också att denna politik har misslyckats på många andra håll.

Ytterligare en avgörande fråga där svenska aktörer är delade gäller de nya frihandelsavtal som EU för närvarande diskuterar med länderna i Afrika, Västindien och Stilla Havet (”AVS-länderna”).

Avtalen går under beteckningen EPA, Economic Partnership Agreements, och är föremål för massiv kritik av företrädare för det svenska civila samhället som arbetar med utvecklingsfrågor, liksom av regeringar och organisationer i utvecklingsländerna själva.

Vid ett seminarium om EPA-avtalen i Stockholm i maj 2008, arrangerat av Forum Syd, Afrikagrupperna och Föreningen för utvecklingsfrågor, framhölls att frågan är enormt betydelsefull eftersom avtalen, när de väl undertecknats, kommer att reglera handelsrelationerna mellan EU och AVS-länderna under flera decennier framåt.

FN i panelen Stephen Karingi vid FN:s ekonomiska kommission för Afrika, UNECA, med säte i Etiopien, var en av deltagarna i panelen. UNECA:s studier visar att EPAavtalen skulle få flera negativa effekter på afrikanska länder, framhöll han: – Dels ger avtalen inte tillräckligt politiskt handlingsutrymme för de afrikanska regeringarna. Avtalen borde vara mer flexibla och innehålla skrivningar som gör det möjligt för de afrikanska länderna att öppna sina marknader gradvis.

– Det mest allvarliga är dock att EPAavtalen kommer att få negativa följder för den regionala handeln. Länderna i Afrika behöver handla med varandra för att bygga upp sina ekonomier, men enligt vår

bedömning kommer avtalen att göra att handeln mellan afrikanska länder slås ut av handeln med Europa. Dessutom kommer de afrikanska ländernas handel med övriga världen att försvåras, sa Stephen Karingi.

Sammantaget anser UNECA att EPAavtalen borde vara mer utvecklingsorienterade, enligt Karingi.

– Det övergripande syftet borde inte vara ökad handel utan tillväxt som leder till utveckling. Utveckling får man genom regler som gynnar utveckling. Tillväxt leder inte automatiskt till utveckling.

SLUTEN PROCESS Kritiken mot EPA-avtalen riktar sig inte bara mot själva innehållet, utan även mot hur förhandlingsprocessen hittills sett ut.

Enligt experterna på seminariet har processen präglats av slutenhet, tidspress och starka påtryckningar på de afrikanska staterna att skriva under.

Handelsminister Ewa Björling medgav på moderaternas seminarium om handel och utveckling att processen gått för fort.

Sverige har bjudit in ambassadörerna från afrikanska länder för att lyssna på kritiken, berättade hon vidare.

–Vi måste lyssna på varandra och inte stressa fram avtalen, sa den svenska handelsministern.

AnnaLena Andrews

Läs mer om handel på kommande sidor och i fakta­bladet på sid 13-16.

Stadigt uppåt för rättvisemärkta varor Att handla en rättvist producerad produkt blir allt vanligare i Sverige.

Här ökade handeln med rättvisemärkta varor förra året med 165 procent!

T

rots den stora ökningen utgör rättvisemärkta varor enbart en liten del av marknaden. Storsäljarna kaffe och bananer kommer upp i två procent av marknaden, medan de flesta rättvisemärkta produkter ligger under en procent.

6

Som enskild konsument är det svårt att veta under vilka förhållanden en vara har producerats och det är därför som ett internationellt märkningssystem tagits fram. En miljon människor arbetar i dag med att ta fram produkter som går att certifiera som rättvisemärkta, enligt organisationen FLO International. Denna paraplyorganisation består av 23 olika medlemsorganisationer, där svenska Rättvisemärkt är en. Köper du en produkt med deras stämpel garanterar organisationen att människorna som tillverkat

produkten jobbat under goda förhållanden, att inget barnarbete förekommit och att de fått sälja sin vara till ett rimligt pris.

Varor som inte är rättvisemärkta kan också vara producerade under rättvisa förhållanden, även om det inte framgår av förpackningen.

Försäljningen av KRAV-märkta produkter ökar också stadigt i Sverige. Kravmärkningen står för god miljö, djuromsorg och hälsa samt socialt ansvar.

Se www.rattvisemarkt.se och www.krav.se.

Världshorisont 3/08

HANDEL

Frågor & svar oM

Världshandeln

Sveriges handelsminister Ewa Björling och Forum Syds handelsexpert Maud Johansson står ofta på var sin sida i den svenska debatten. Här svarar de direkt på Världshorisonts frågor.

1. Är dagens världshandelssystem rättvist?

Ewa Björling: Dagens världshandel är om man ser till den stora bilden antagligen friare, och därmed rättvisare, än vad den varit någonsin tidigare. Däremot finns det fortfarande mycket kvar att göra. Vi i den rika världen borde, för att ta ett exempel, snabbt sänka våra tullar på jordbruksprodukter. Det skulle göra det lättare för många fattiga länder att börja sälja sina varor och därigenom bygga upp en egen tillväxt.

Maud Johansson: Nej, dagens handelsavtal är egentligen inte utformade för att bidra till rättvisa i bemärkelsen fattigdomsbekämpning och utjämning av rikedomarna i världen. Handelsavtalen ska i Världshorisont 3/08

princip bygga en ”jämn spelplan”, lika villkor för företagen att konkurrera globalt på. Men detta innebär i praktiken att små företag under uppbyggnad i Rwanda inom några år ska tvingas konkurrera på samma villkor som stora supereffektiva företag i Tyskland och att småbönder i Indonesien, som fortfarande plöjer med oxe, ska konkurrera på världsmarknaden på samma villkor som högmekaniserade jättejordbruk i Australien. Det är ganska självklart vilka som i en sådan situation riskerar att slås ut. I en värld av extrem ojämlikhet så är knappast ”lika villkor för alla” samma sak som ”rättvisa villkor”.

2. Vilka förändringar behövs för att systemet ska bli mer rättvist?

Ewa Björling: För mig som tror på en öppnare värld med fri rörlighet för

människor och varor handlar det om att montera ner tullmurar och göra det enklare för människor att handla med varandra. Sverige utvecklades från ett fattigt till ett rikt land tack vara vår handel med omvärlden. Att även andra länder ska få den chansen tycker jag är en av vår tids största rättvisefrågor.

Maud Johansson: Grundprinciperna för handelsavtalen borde göras om. Även om det finns en bortglömd paragraf i WTO om att handel ska gynna utveckling så är i praktiken det överordnade syftet med dagens avtal att underlätta att en ständigt ökande mängd varor och pengar skickas runt jorden. Istället bör målsättningen vara att handeln ska bidra till en socialt och ekologiskt hållbar utveckling och handelsavtalen bör utformas därefter.

7

HANDEL 3. Hur kan man åstadkomma dessa förändringar?

Ewa Björling: I grunden handlar det om två olika vägar som vi arbetar parallellt med.

Inom världshandelsorganisationen WTO samarbetar vi tillsammans med mer än 150 andra länder för att bygga upp en fri och välfungerande världshandel. När så många länder ska komma överens tar det ganska lång tid, men när en överenskommelse väl nås får det å andra sidan stor betydelse.

För att nå snabbare och mer omfattande resultat förhandlar EU även med enskilda länder och grupper av länder om särskilda fördjupade och mer omfattande frihandelsavtal. Just nu pågår till exempel diskussioner med Indien, en rad länder i Mellanöstern och en sammanslutning av länder i Sydostasien.

Maud Johansson: I princip borde handelsavtalen vara underordnade och utformade som stöd att uppfylla olika utvecklingsåtaganden som världens länder gör inom FN. Men det är politiskt omöjligt.

Istället måste man nog gå in, som många folkrörelser gör idag, och analysera och bedriva opinionsarbete kring olika avtal och försöka påverka så att de förbättras.

Inte minst är det viktigt att driva på makt­ havarna så att nya handelsavtal som utformas, som de mellan EU och Afrika som nu är på gång, blir så bra som möjligt.

4. Vilken roll spelar EU i världs­ handeln?

Ewa Björling: Länderna inom EU har en gemensam handelspolitik vilket innebär att vi utformar den tillsammans. Genom att vi agerar gemensamt blir EU en viktig spelare när nya avtal ska förhandlas fram inom till exempel världshandelsorganisationen WTO. Samtidigt innebär det att det är viktigt för Sverige att jobba hårt för att våra idéer ska få genomslag när vi formulerar EU:s gemensamma politik.

Fotografer Ewa Björling: Jens Eriksson Maud Johansson: Ulf Bengtsson

8

Maud Johansson: EU är viktig i flera avseenden.

Som handelspartner för många av världens fattigaste länder, en stor del av Afrikas export går till EU. EU har också väldigt mycket makt i förhandlingar om olika avtal. Makt som man tyvärr idag använder mest för att gynna de europeiska företagens intressen av att exportera och köpa upp resurser i andra länder.

Detta behöver naturligtvis inte i sig vara dåligt men det är knappast heller så att det självklart gynnar de fattiga i världen.

5. Vad anser du om Sveriges politik på området?

Ewa Björling: Sverige är det land inom EU som tydligast står upp för en friare handel. Det är jag stolt över. I många andra länder finns det en tydlig splittring mellan de som förespråkar frihandel och de som vill se mer protektionism. I Sverige står samtliga riksdagspartier bakom den grundläggande frihandelslinjen, något som ger mig som handelsminister ett tydligt mandat när jag för Sveriges talan.

Maud Johansson: Både bra och dålig. Men ganska gammaldags. Sverige driver i praktiken en politik som syftar till en generell och odifferentierad avreglering.

Politiken kan vara bra – som när det handlar om att motarbeta skadliga jordbrukssubventioner i EU. Eller dålig – som när det handlar om att tvinga afrikanska länder att gå med på investeringsavtal som minskar deras möjligheter att ställa krav på utländska företag.

Men ”mer frihandel” är i Sverige ett generellt och ganska känsloladdat krav som ofta förs fram utan en egentlig analys av vad de olika handelsavtalen innehåller och innebär. Avtalen idag går långt bortom sådant som berör handel med varor.

Bl a tvingar nya avtal fattiga länder att införa strikta patentsystem även för läkemedel (vilket gör mediciner dyrare) och genetiska resurser, det finns avtal som begränsar möjligheten att reglera tjänster, även sådant som berör el, vatten och alko­holförsäljning, o s v. Det vore därför rimligare att ha en lite modernare och lite mer saklig utgångspunkt i diskussioner-

na, att diskutera handelsavtalen för vad de är och helt enkelt söka utforma dem för bra utvecklingseffekter, oavsett om detta innebär mer eller mindre avreglering än idag.

I t ex Storbritannien och Holland diskuteras handelsfrågorna betydligt mer sakligt än i Sverige. Det har medfört att dessa länder nu, mycket mer än Sverige, driver på EU för att en utvecklingsvänlig handelspolitik mot Afrika ska föras.

6. Vilken betydelse har handel för utvecklingen i fattiga länder?

Ewa Björling: Möjligheten att handla med andra länder är ofta helt avgörande för om ett land ska lyckas ta sig ur fattigdom och bygga upp en egen stark och konkurrenskraftig ekonomi. Så var det för Sverige för bara ett par hundra år sedan, och så är det för många länder runt om i världen idag.

Maud Johansson: Handel, både import och export, är en självklar komponent för dynamisk ekonomisk utveckling och viktig för fattiga länders utveckling.

Men siffrorna över tänkta ”vinster” med t ex den förhandlingsrunda som pågår i WTO är ofta kraftig överdrivna. Och det finns många missuppfattningar, som att fattiga länder är utestängda från världsmarknaden. I själva verket utgör export / import redan idag en större del av BNP i de fattiga länderna i Afrika söder om Sahara än i de rika länderna. Däremot är produktionen liten, ofta dåligt diversifierad – många afrikanska länder är fortfarande beroende av att exportera ett fåtal råvaror etc.

I länder som haft en snabb ekonomisk utveckling t ex i Ostasien har handeln varit viktig. Det var dock inte alls så att dessa länder förde en generell avregleringspolitk. Tvärtom hade man en ganska noga avvägd mix av öppenhet och styrning, av exportbefrämjande och selektiva skydd. Ett problem är att en hel del av de nya handelsavtalen kan förhindra fattiga länder att använda just sådana verktyg som man använde t ex i Ostasien, detta har bland annat UNDP har varnat för.

Världshorisont 1/08

HANDEL Ewa Björling

ive Markets ent Works for Business Growing Inclus Developm Development Business Works

Maud Johansson: Nej, FN och FN-åtaganden spiller i praktiken väldigt lite in i den konkreta handelspolitiken.

8. Vilket agerande önskar du se från olika aktörer inom FN-systemet?

Ewa Björling: Om jag begränsar mig till mitt eget ansvarsområde, handel, skulle jag särskilt vilja lyfta fram det arbete som FN gör för att bekämpa korruption, och den verksamhet som syftar till att lyfta fram företagens sociala ansvar (CSR). Inom dessa områden kan FN göra viktiga insatser för att bidra till att den internationella handeln utformas på ett rättvist och hållbart sätt. Det är viktigt om vi ska lyckas kombinera en effektiv fattigdomsbekämpning, något som kräver en långsiktig ekonomisk tillväxt, med en respekt för de anställdas rättigheter och en god miljö.

Maud Johansson: Flera FN-organ, t ex UNDP och UNCTAD, gör jättebra analyser och underlag kring vilka effekter handelsavtal får för utvecklingsländer.

Tyvärr sitter det sedan, i alla fall i de rika

Världshorisont 3/08

Programme Development United Nations s Plaza One United Nation , USA New York, NY 10017 www.undp.org 978-92-1-126224-7 .B.20 . ISBN #: Sales #: E.08.III

9. Vad kan enskilda individer i Sverige göra för att påverka utvecklingen i rätt riktning?

Ewa Björling: Det finns naturligtvis en rad sätt att engagera sig. En bidragande anledning till att jag själv engagerade mig politiskt var att jag ville bekämpa spridningen av HIV. Så att engagera sig i ett parti eller en förening är givetvis ett sätt. Men minst lika viktigt är givetvis att var och en av oss tar sitt ansvar i vardagen. Om många människor tar många små steg varje dag så kan vi komma en bra bit framåt. Det kan handla om allt ifrån att vara medvetna konsumenter när vi handlar middagsmaten, till att skriva på en protestlista från Amnesty eller byta ut glödlamporna hemma till energisnåla lampor.

Maud Johansson: Två saker: Dels förstås försöka vara en förnuftig konsument. Handla schyssta varor! Ibland är rättvisemärkt från Afrika bäst, ibland är KRAV-odlat från nära håll vettigare.

Dels: Tro inte att handelspolitik är så svårt att du inte kan förstå det och engagera dig i det! Ta upp det i din lokalgrupp om du är med i någon organisation och föreslå att ni ordnar ett möte eller en studiecirkel. Sedan, hör av dig till en riksdagsledamot som du tror bryr sig om utvecklingsfrågor. Riksdagen spelar en viktig roll och många ledamöter vill gärna höra av sina väljare!

R AT E G I E S R ALL: ST POOR VA LU E F O WITH THE C R E AT I N G BUSINESS G N I O D FOR

£ $

¥

i

POOR WITH THE

Jag är övertygad om att den långsiktiga utvecklingen går åt rätt håll. Globaliseringen skapar hela tiden nya möjligheter att fördjupa det internationella samarbetet genom ny teknik, handel och resande. Därigenom har globaliseringen givit oss en unik möjlighet att bidra till fattiga och utsatta människors strävan efter att förbättra sina levnadsvillkor. De förändringar vi ser och den takt i vilka de sker överträffar också allt vi tidigare sett. Samtidigt är det givetvis viktigt att påminna sig om att det finns mycket kvar att göra. Orättvisa handelshinder, politiskt förtryck och omfattande fattigdom är tyvärr inget vi lagt bakom oss.

medlemsländerna, handelsdepartement som oftast är tämligen ointresserade av dessa utvecklingsanalyser. Men det är viktigt att FN inte tappar de handelspolitiska frågorna! Jag hoppas de fortsätter att göra dessa utmärkta analyser som t ex ”Making global trade work for the people”, en rapport som UNDP var med och tog fram för ett par år sedan. Just nu bryr sig inte makthavarna särskilt mycket men detta kan komma att ändras i takt med att man måste söka nya vägar för att hantera problem med klimat, vatten och mat.

SS NG BUSINE S FOR DOI

Ewa Björling:

rg

inclusivemarkets.o

EGIE A L L : S T R AT VA L U E F O R

7. Har arbetet med millenniemål åtta inneburit förändringar i rätt riktning?

•

for

www.growing

C R E AT I N G

”Sverige är det land inom EU som tydligast står upp för en friare handel. Det är jag stolt över.”

s Development

ive Markets ent Works for Business Growing Inclus Developm Development Business Works

for

United Nation

Programme

•

Ny rapport om inkluderande tillväxt FN:s utvecklingsprogram UNDP presenterade i juli en ny rapport som visar hur vinst och fattigdomsbekämpning kan gå hand i hand. Rapporten Creating Value for All: Strategies for Doing Business with the Poor (Värde för alla: strategier för handel med de fattiga) vill ge företag idéer om hur de kan ta steget från traditionell handel till att få med världens fattiga i arbetet med att skapa tillväxt. ”Vi ser tillväxt i världen men samtidigt två miljarder fattiga människor. Detta för att tillväxten inte inkluderar alla” konstaterade författaren Christian Thommesen vid lanseringen av rapporten i Bryssel. ”Vi uppmanar företag att göra det de gör bäst – tjäna pengar och gå med vinst. Men det bör vara en inkluderande verksamhet” tillade Thommesen.

Rapporten är den första som ges ut av UNDP:s initiativ GIM (Growing Inclusive Markets Initiative) som startades 2006. GIM för samman en koalition av bedömare och aktörer från näringslivet, den akademiska världen och utvecklings/biståndsbranschen.

Det övergripande syftet är att få med näringslivet i arbetet med fattigdomsbekämpning och utveckling.

I rapporten tittar man närmare på 50 företag runt om i världen där man integrerat de fattiga i handeln i syfte att göra vinst, skapa tillväxt samt förbättra människors liv.

Läs mer på www.growinginclusivemarkets.org

9

HANDEL

Ghana och mål åtta

Lågt betyg för globalt partnerskap Enligt det åttonde av FN:s millenniemål, som alla världens ledare har ställt sig bakom, ska ett globalt partnerskap för utveckling upprättas mellan rika och fattiga länder. Hur står det till med partnerskapet i praktiken?

Världshorisont ställde frågan till några bedömare i Ghana, Västafrika.

G

hana är ett av de ekonomiskt mest framgångsrika länderna i Afrika, enligt Världsbanken. Tillväxten har ökat och landet är på god väg mot att uppnå millenniemål ett om halverad fattigdom till 2015. Ändå är fattigdomen påtaglig för en tillfällig besökare från ett rikt land som Sverige. Och Gyekye Tanoh, handelsexpert vid Third World Network med bas i huvudstaden Accra, målar en dyster bild av sitt lands ekonomi på lite längre sikt.

Ghana är beroende av tre stora exportvaror – kakao, guld och timmer – som inte förädlas i landet utan exporteras som råvaror. Att de inte förädlas gör dem till isolerade öar; de är inte kopplade till andra sektorer och har därför ganska lite positiv effekt på samhället i stort. Samtidigt måste de industrivaror som landet behöver – apoteksvaror, bilar, maskiner m m – importeras.

LÅGT FÖRÄDLINGSVÄRDE – Om du exporterar varor med lågt förädlingsvärde och samtidigt importerar varor med mycket högre förädlingsvärde så bli effekten av denna handel på lång sikt, automatiskt och obönhörligen, negativ, säger Gyekye Tanoh.

– Detta är det grundläggande problemet som gör att det inte finns någon bra grund för att ökad handel ska kunna omvandlas i ekonomisk utveckling, d v s utveckling i den bemärkelsen att vi kan 10

Gyekye Tanoh är handelsexpert vid Third World Network. Foto: AnnaLena Andrews

kunna börja klättra uppför stegen genom allt mer avancerad industriell produktion, och samtidigt få sektorerna i ekonomin att börja integreras med varandra.

– I stället blir vi starkt beroende av utländska marknader, sårbara för handelschocker och för ett utflöde av kapital.

Om du t ex odlar kakaoböner, och en utländsk aktör producerar choklad, så kommer merparten av pengarna att gå till den som gör chokladen och bara lite att stanna här i landet.

Beroendet av en eller två råvaror för export har varit mönstret i afrikanska ekonomier ända sedan kolonialtiden, och är det fortfarande, säger Tanoh.

– Förutom att den här typen av råvaruexport får begränsad positiv effekt på andra samhällssektorer så går vi miste om arbetstillfällen och kompetensutveckling som det skulle innebära om vi förädlade varor här i landet.

FÖRDJUPAS OCH UTVIDGAS Så som världshandeln ser ut fördjupas och utvidgas dessa negativa strukturer hela tiden, menar Tanoh. Ökade liberaliseringar skulle enbart förvärra situationen.

– Därför är vi inom det civila samhället i Afrika absolut emot EPA-avtalen, som EU vill att vi ska skriva under. Om vi går in i dessa avtal så låser vi fast de negativa strukturer som jag beskrivit, så att de blir okrossbara.

Dessutom befinner sig Afrika för tillfället i ett ovanligt gynnsamt förhandlingsläge, menar han. Det pågår en kamp mellan en lång rad länder, däribland Kina, Indien och USA, som vill etablera sig i Afrika och dra nytta av de stora rikedomar som kontinenten har. Att i det läget låsa fast sig i avtal med Europa skulle vara att dribbla bort en historisk chans att skaffa vissa fördelar och komma ikapp.

Gyekye Tanoh har varit på flera konferenser i Europa och talat om EPA-avtalens effekter för Afrika, däribland i Stockholm. Han är tacksam för det stöd som organisationer och regeringar i Afrika får från civilsamhället i Sverige. Där finns den ömsesidiga respekt och det partnerskap som man skulle önska sig, säger han.

MÅL 8-GRUPP Ibrahim Akalbila är samordnare för Ghana Trade and Livelyhoods Coalition, ett nätverk av frivilligorganisationer som arbetar med frågor om handel och försörjning. I landets millenniemålsnätverk är han aktiv i den grupp som sysslar med mål åtta.

Arbetet i mål åtta-gruppen domineras för närvarande helt av kampanjen mot EPA-avtalen, berättar Akalbila. Just när Världshorisont besöker landet jobbar gruppen hårt på att informera Ghanas parlament om innehållet i EPA-avtalen.

– Problemet är att vi har så lite resurser jämfört med exportindustrin och europeiska intressen, som lobbar för avtalen.

Det är också ett stort hemlighetsmakeri kring alltihop och nästan ingen har sett avtalen på papper. Folk tycker att EPA ”låter bra”, men när vi går igenom det faktiska innehållet och dess konsekvenser så blir de mycket upprörda, säger Akalbila.

– Jag pratade nyligen med en av reger-

Världshorisont 3/08

HANDEL ingens egna förhandlare och inte ens han hade sett den verkliga texten!

Sammantaget är det inte mycket bevänt med det ”globala partnerskapet” tycker Ibrahim Akalbila. EPA-avtalen är det yttersta beviset för hur rika länder bara försöker driva sin egen agenda, och tyvärr får de med sig eliten i de afrikanska länderna, menar han.

Det finns dock en fråga där civilsam-

hället i Ghana driver samma linje som regeringen. Det är EU:s jordbrukssubventioner som är mycket skadliga och måste avskaffas, menar en rad olika aktörer. De vill att jag tar med mig denna hälsning till Europa.

Amoah Baah-Nuakoh är professor i ekonomi och senior rådgivare vid FN:s utvecklingsprogram UNDP i Ghana.

– Det bistånd som Ghana får är för litet

för att verkligen göra någon skillnad, säger han.

– Handel är mycket viktigare än bistånd, men det krävs strukturella förändringar för att vi verkligen ska kunna dra nytta av handeln och få fart på vår utveckling.

AnnaLena Andrews

Bättre inkomster med ekologisk odling Ett grundläggande problem för många fattiga jordbrukare i Ghana är att få tillgång till marknader där de får skäligt betalt för sina produkter. Under skördesäsongen översvämmas den lokala marknaden av färska varor, och priserna rasar.

Resten av året, när efterfrågan och priser stiger, har odlarna inga varor att sälja.

I

Ghana arbetar FAO, FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation, med stöd till småbönder för att hjälpa dem få tillgång till exportmarknaden och därigenom öka sina inkomster. I byn Ekumfi Atwia bor ca 1 000 personer som traditionellt odlat ananas för sin försörjning.

Nu har de gått samman i en odlarförening som med FAO:s hjälp skaffat sig certi-

Osman Ibrahim och de andra ananasodlarna i byn Ekumfi Atwia har fått bättre livsvillkor sedan FAO hjälpt dem att skaffa certifikat för ekologisk odling.

Världshorisont 3/08

fikat för ekologisk odling. Vidare har de fått utbildning som gjort att de kunnat öka kvalitén på sin ananas, samt hjälp med redskap, skyddskläder m m.

LIVET LÄTTARE Osman Ibrahim är en av odlarna i byn.

Livet för honom, hans fru och de fem barnen har blivit lättare sedan odlarna fick stöd från FAO, berättar han.

– Vi får bättre betalt nu och det har gjort att vi har kunnat bygga ett rum till på huset så att min bror och hans familj har fått ett eget rum. Förut bodde vi alla i samma rum, berättar han.

– Vi har också fått utbildning från FAO, och så har jag fått ett paket med skyddskläder och stövlar. Stövlarna är väldigt bra under regnsäsongen. Vi har fått redskap också, och korgar till skörden.

Ananasodlingen i byn har alltid varit ekologisk, d v s skett utan bekämpningseller gödningsmedel. Skillnaden är att odlarna nu har ett certifikat, och därmed möjlighet att tillgå den europeiska marknaden där efterfrågan på ekologiska varor är stor.

LITET FÖRETAG Frukten från byn köps upp av ett litet företag, WAD (Weija Agricultural Development), som även det fått stöd från FAO för att få skjuts på verksamheten. WAD köper upp ananas, papaya, mango och

På lilla företaget WAD utanför Accra produceras ekologisk torkad frukt för den europeiska marknaden. Kvinnan på bilden torkar ananas.

kokosnötter från odlare med eko-certifikat, som dem i Ekumfi Atwia. I den lilla fabriken utanför huvudstaden Accra trängs lådor med färsk frukt med ca tio arbetare, som jobbar med att skala, skiva och torka frukten. Sedan förpackas den torkade frukten i små fina påsar med etiketter med text på franska, eftersom de ska skeppas till Schweiz.

– FAO hjälpte oss att rusta upp lokalerna och stödde oss med torkskåp och lastbilar. Det har gjort att vi kunnat öka kapaciteten så att vi kan köpa upp mycket mer frukt jämfört med tidigare. Vi fick även utbildning i säkerhetsfrågor, berättar Vida Ofori som leder arbetet på fabriken.

– Jag vet många odlare som använder kemikalier men vår frukt är helt fri från sådant. Det är nyttigare för odlarna, för arbetarna i fabriken och för alla som äter frukten. Och så säljer den bättre, säger Vida Ofori.

Text och foto: AnnaLena Andrews

11

HANDEL

Kinas roll i Afrika Investeringar utan krav Kinas roll i Afrika har varit betydande under många år och förutspås bli ännu mer betydande i framtiden. I en rapport från Världsbanken, ”Bygga broar: Kinas roll som finansiär av utbyggnad av infrastrukturen i Afrika söder om Sahara”, konstateras att investeringarna som Kina gör i Afrika saknar motstycke.

D

et som drivit fram det allt mer omfattande samarbetet, antingen det kallas handel eller bistånd, mellan Kina och många afrikanska länder är en stark ekonomisk tillväxt och ett allt mer företagsvänligt klimat i delar av Afrika och Kinas jakt på olja och andra råvaror.

Tvärtemot tidigare trender har alltså den ekonomiska tillväxten i Afrika varit god under de senaste sex åren. I Afrika söder om Sahara har förbättringar i infrastruktur i flera länder bidragit till tillväxten, infrastruktur som till stor del finansierats av Kina. Stor efterfrågan, inte minst från Kina och Indien, på framför allt råolja, gas, metaller och mineraler, har gjort att de afrikanska länderna har kunnat hålla höga priser på de eftertraktade produkterna.

VARIERANDE TILLVÄXT Tillväxten har dock varierat kraftigt mellan olika länder. 2005 hade Angola en

12

ekonomisk tillväxt på 20,6 procent, Tchad 8,6 procent, Sudan 8 procent och Nigeria 6,8 procent. Gemensam nämnare för dessa länder är att de utvinner stora mängder olja och har Kina som en av sina viktigaste handelspartner.

Exporten av naturresurser från Afrika söder om Sahara till Kina ökade från drygt tre miljarder dollar 2001 till 22 miljarder dollar 2006. Olja är den viktigaste varan och utgör omkring 80 procent av den totala exporten till Kina. Men fortfarande går den största delen, 57 procent, av oljan till USA och Europa, jämfört med ”bara” 14 procent till Kina.

Det är inte bara olja som Kina och andra länder vill köpa från Afrika. Järnmalm, timmer, mangan, kobolt, koppar och krom är andra råvaror som ger goda exportintäkter till Afrikas länder.

En fjärdedel till Asien Sammantaget gick mer än en fjärdedel av Afrikas export till Asien 2005, att jämföras med bara nio procent 1990. Volymen av handeln mellan Afrika och Asien ligger nu på nästan samma nivå som Afrikas export till EU och USA, Afrikas traditionella handelspartner. Exporten till Kina har ökat med nästan 50 procent per år mellan 1999 och 2004. Även importen från Kina har ökat markant under senare år.

Generellt sett saknar stora delar av Afrika den infrastruktur – vägar, järnvägar, sjukhus, kraftverk, elledningar, vatten och sanitet – som behövs för att kontinenten ska lyckas bekämpa fattigdomen

Kina är den åttonde största vapen­ exportören i världen.

En del av vapnen exporteras till Sudan.

Bilden är tagen i provinsen Abiye där mycket av Sudans olja finns. Foto: Timothy Mckulka/UNMIS

och nå millenniemålen. Till detta behövs pengar.

Frågan är om Kinas investeringar i Afrika är lösningen på problemet. Den kinesiska regimen kränker mänskliga rättigheter i sitt eget land och ligger fortfarande ganska lågt när det gäller miljöskydd, även om en del positiva uttalanden i den sistnämnda frågan har gjorts.

Kina applicerar samma politik på sina afrikanska samarbetsparter. För hur skulle Kina kunna ställa krav på Afrikas länder när man inte gör det i sitt eget land?

Kinas ”offensiv” och ”villkorslösa investeringar” i Afrika diskuteras i EU och Europaparlamentet.

– Vi måste inleda en dialog med Kina, säger Ana Maria Gomes, EU-parlamentariker från Portugal, som sammanställt en rapport om Kinas politik i Afrika.

I rapporten kräver EU att Kina häver alla avtal om vapenhandel med regeringar som kränker mänskliga rättigheter och är involverade i väpnade konflikter, som Zimbabwe, Sudan, Tchad, KongoKinshasa, Etiopien och Eritrea.

– Vi kan inte bortse från eller åsidosätta Kina, säger Gomes. Kina är en stormakt, en permanent medlem i FN:s säkerhetsråd som har ansvar i Afrika och över hela världen.

Berith Granath

Skribenten är handläggare för utvecklingsfrågor vid Svenska FN-förbundet.

Världshorisont 3/08

RÄTTVIS HANDEL FN-fakta Det globala handelssystemet

Kritiserat system ska gynna rättvis handel Bananer, bensin och kaffe. Allt finns i Sverige tack vare vår handel med andra nationer. De flesta människor är överens

om att handel är viktigt för ett lands välstånd, och att handelsfrågor är centrala om vi ska lyckas minska fattigdomen i världen. En mer rättvis handel ingår också i FN:s millenniemål som ska vara uppnådda år 2015. Vad som är rättvist råder det dock delade meningar om.

Vi rör oss mot ett alltmer globalt handelssystem, och ingen höjer på ögonbrynen för att en vara färdas runt halva jordklotet innan den säljs. Globaliseringen har för oss i Sverige inneburit ett ökat utbud av varor, men långt ifrån alla är nöjda med den världsordning som vuxit fram.

När världens ledare samlas för att diskutera handelsvillkor möts de ofta av demonstranter som menar att det är den rika världen som dikterar hur världshandeln ser ut, en kritik som i ökande utsträckning hörs även från utvecklingsländernas regeringar. Samtidigt säger sig de stora internationella institutionerna vilja jobba för en rättvis handel som ska gynna världens fattigare länder.

Dagens globala handelssystem började byggas efter andra världskrigets slut, samtidigt med FN-systemet, och i dag finns det ett internationellt regelverk som bestämmer vilka spelregler som gäller.

WTO Den organisation som har störst betydelse för den globala handeln är världshandelsorganisationen WTO (World Trade Organization), som bildades 1995. WTO saknar formell status som fackorgan i FNsystemet men har ett nära samarbete med FN. 153 länder har frivilligt anslutit sig till denna världsomspännande institution, och ytterligare 29 har ansökt om medlemskap. Det innebär att enbart en handfull länder frivilligt står utanför WTO, som via sitt globala inflytande sätter ramarna för hur handeln mellan världens länder ska se ut.

Arbetare lossar varor i en hamn i Bangladesh. Foto: Thomas Sennett/World Bank

WTO arbetar för att få till stånd globala avtal som ska vara lika för alla medlemmar. Organisationens uttalade mål är att arbeta för frihandel, det vill säga att tullar och andra handelshinder ska avskaffas.

Den övergripande filosofin är att en friare världshandel skapar ett ökat välstånd.

WTO säger sig också vilja tydliggöra vilka spelregler som gäller inom världshandeln, vilket innebär att världens rika länder inte ska kunna köra över fattiga länder med egna regelsystem.

En rad avtal reglerar hur handeln får gå till mellan medlemsländerna inom WTO. Avtalen omförhandlas kontinuerligt i så kallade förhandlingsrundor där de utökas och förfinas. 2001 inleddes en sådan runda i Qatars huvudstad Doha. Efter flera misslyckade försök gjordes i juli 2008 återigen en ansträngning att slutföra förhandlingarna. Resultatet blev att samtalen bröt samman ännu en gång. Vid detta materials pressläggning var det oklart om och när Doha-rundan återupptas.

Joaquin Oliveira plockar kaffebönor i Bahia, Brasilien. Foto: Alejandro Lipszyc/World Bank

En anledning till att förhandlingsrundorna drar ut på tiden är bland annat regeln ”single undertaking”. Den innebär att alla WTO:s medlemsländer måste ha gett sitt godkännande för att ett beslut ska gälla.

En annan grundregel inom WTO är att ett medlemsland inte får diskriminera ett annat medlemsland, utan samma överenskommelser ska gälla för alla länder (en princip som kallas ”mest gynnade nation”).

En annan viktig regel är att importerade varor måste gynnas på samma sätt som inhemskt producerade varor (enligt principen ”nationell behandling”).

Undantagna från dessa regler är länder som ingått en tullunion eller ett frihandelsavtal. EU är ett exempel på en tullunion, där samtliga EU-länder agerar gemensamt gente­mot övriga WTO-medlemmar. Det innebär att Sverige inte för sin egen talan inom WTO, utan agerar inom ramen för EU-medlemskapet.

WTO har sitt huvudkontor i schweiziska Genève, där det finns omkring 600 anställda tjänstemän. De ska bland annat övervaka att medlemsländerna följer det uppsatta regelsystemet, och de ska också lösa de konflikter som uppstår inom WTO ifall något land anklagas för att inte följa reglerna.

Vartannat år är det ministerkonferens, vilket är det högsta beslutande organet inom WTO. Mellan dessa toppmöten är det Allmänna rådet i Genève som är det högsta organet.

Medlemsländerna inom WTO har bildat vissa koalitioner som inför de olika mötena träffas för att lägga upp en gemensam strategi. Även om en majoritet av WTO:s medlemmar är utvecklingsländer anklagas organisationen ofta för att gå de rika ländernas ärenden. En vanlig kritik som riktas mot WTO är att de rika länderna har bättre möjligheter att förbereda sig inför förhandlingar, bland annat har de råd att skicka större handelsdelegationer, och att WTO fokuserat mycket på att förbättra situationen för stora multinationella företag.

WTO kritiseras också för att lägga sig i saker som inte anses ha med handel att göra, exempelvis avtal om patent eller vilka regler som gäller vid investeringar i ett främmande land, där kritiker menar att WTO:s avtal slår ut enskilda nationers rätt att själva bestämma sin politik.

WTO:s avtal Inom WTO finns en rad avtal som reglerar vilka regler som gäller inom organisationen.

De är uppdelade i olika kategorier. Några av de viktigaste avtalen är: GATT (General Agreement on Tariffs and Trade), ett avtal som reglerar handeln med varor. Dess nuvarande innehåll har förhandlats fram i diverse förhandlingsrundor sedan avtalets tillkomst 1948. När WTO bildades 1995 var GATT själva grunden för världshandelsorganisationen och flera av de centrala reglerna inom WTO är hämtade från

detta avtal.

GATS (General Agreement on Trade in Services) reglerar hur handel med tjänster ska ske över nationsgränser.

TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights) är ett avtal för intellektuell egendomsrätt, och innehåller regler för patent, varumärken och upphovsrättsskydd.

En het fråga inom detta avtal har varit patent på mediciner, bland annat har det diskuterats om det borde vara förbjudet eller inte att tillverka billiga kopior av bromsmediciner till hiv-smittade.

AoA (Agreement on Agriculture) är ett avtal som berör handel med jordbruksprodukter, och som reglerar vilken typ av stöd ett land får ge sin egen jordbruksproduktion.

Trots dessa globala avtal finns det inget som hindrar medlemsländerna från att sluta egna avtal, utöver det som man redan kommit överens om i WTO, förutsatt att de inte strider mot WTO:s regler. Exempel på det är EPA-avtalen som EU för närvarande förhandlar om med en rad länder i Afrika, Västindien och Stilla Havet.

Bretton Woods och den nya världsordningen 1944 hölls en konferens i den amerikanska staden Bretton Woods. Andra världskriget pågick fortfarande och representanter för de 44 länderna som träffades hade som mål att planera hur världen skulle se ut efter kriget.

Målsättningen var att bygga en värld där fred och stabilitet rådde. Detta skulle skapas genom en utökad handel och ett internationellt ekonomiskt samarbete, till skillnad från den protektionistiska politik som förts innan världskrigen. För att kunna bygga en ny världsordning ansåg man att det behövdes ett gemensamt regelverk.

Enligt ursprungsplanerna från Bretton Woods skulle det ekonomiska samarbetet i världen vila på tre pelare, som skulle operera under Nationernas Förbund (det vill säga FN:s föregångare).

Internationella valutafonden (IMF) fick till uppgift att hålla koll på världens olika valutor, och se till att de kunde jämföras och växlas mot varandra, för att på så sätt underlätta världshandeln. IMF skulle också ge krediter till världens fattigaste länder för att de skulle få möjlighet att hantera tillfälliga betalningsbalansproblem (se även ordlista).

Världsbanken fick till uppgift att jobba mer långsiktigt med utvecklingsfrågor. Den började låna ut pengar till fattiga länder, så att de skulle kunna investera och utvecklas och så småningom komma ur fattigdomen.

IMF och Världsbanken utgör i dag fackorgan inom FN-systemet och lyder formellt

det. Istället undertecknade 23 länder GATTavtalet för att reglera handeln med varor. Ett avtal som allt fler länder genom åren anslöt sig till, och som så småningom lade grunden för WTO. FN och världs­ handeln År 2000 antog FN:s medlemsländer åtta millenniemål som ska förverkligas till 2015.

En fungerande världshandel är viktig för att nå flera av dessa mål, och ett av dem, det åttonde, handlar till största delen om handelsfrågor.

Millenniemål åtta (se nästa sida) går under beteckningen ”Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling”, och är indelat i sex delmål. Tanken är att samarbetet mellan rika och fattiga länder ska förbättras, ett rättvisare handelssystem utvecklas, biståndet ökas och fattiga länders skulder avvecklas.

En rad åtgärder har sjösatts för att genomföra de olika målsättningarna. Bland annat startades Doha-rundan inom WTO med det uttalade syftet att förbättra handelsvillkoren för utvecklingsländer (delmål 11).

Fattiga länder har också fått vissa handelsförmåner inom WTO för att förbättra sin situation (delmål 12 och 13). Världsbanken och IMF har också utvecklat program för skuldlättnader, det så kallade HIPC-initiativet, för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna (delmål 14).

Inom FN-systemet finns det flera organ

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon (längst till vänster) talar inför en UNCTAD-konferens i Ghana våren 2008. Foto: FN//Eskinder Debebe

under ECOSOC, FN:s ekonomiska och sociala råd. I praktiken är de båda så kallade Bretton Woods-tvillingarna självständiga institutioner, och lyder exempelvis inte under FN:s generalförsamling.

Både IMF och Världsbanken säger sig arbeta för en rättvisare värld, och sedan 2001 har exempelvis Världsbanken meddelat att hela dess verksamhet ska genomsyras av FN:s millenniemål.

Samtidigt brukar de båda institutionerna få kritik för att de cementerar det rådande förhållandet mellan rika och fattiga länder.

Bland annat brukar kritik riktas mot hur de båda organisationerna styrs, där rika länder som betalar in mest pengar till organisationerna också har mest att säga till om.

Världsbankens chef har dessutom alltid varit amerikan, och IMF:s chef alltid europé.

Den tredje pelaren i den ursprungliga planen från Bretton Woods var att upprätta en världshandelsorganisation, som också skulle operera under FN:s mandat. På skissbordet hette den ITO (International Trade Organization), men förslaget hamnade i papperskorgen efter att USA:s kongress ratat

som sysslar med ekonomiska frågor. UNCTAD (FN:s konferens om handel och utveckling) har till uppgift att arbeta med frågor som rör handel och har, som namnet antyder, ett utvecklingsperspektiv på sitt arbete. UNCTAD lyder under generalförsamlingen som är ett av sex huvudorgan inom FN. UNCTAD driver tillsammans med WTO handelsorganet ITC (International Trade Centre) vars uppgift är att utveckla handeln i utvecklingsländer.

Ett annat av FN:s huvudorgan är ECOSOC (FN:s ekonomiska och sociala råd), som bland annat arbetar för en långsiktig ekonomisk utveckling. Både Världsbanken och IMF sorterar under ECOSOC, liksom ett flertal regionala FN-organ (så kallade ekonomiska kommissioner) som arbetar med frågor om ekonomi och utveckling i olika delar av världen.

För att stimulera handel och samarbete mellan världens fattigaste länder finns också organet IF (Integrated Framework) där WTO, Världsbanken, IMF, ITC, UNCTAD och UNDP samverkar.

LÄS MER PÅ www.wto.org www.worldbank.org www.imf.org www.unctad.org www.un.org/ecosoc www.un.org/millenniumgoals www.intracen.org www.integratedframework.org

Ordlista Aid for trade: Ett initiativ från ett WTO-möte 2005 som syftar till att ta ett helhetsgrepp på det handelsrelaterade biståndet och att öka utvecklingsländernas möjligheter att dra nytta av internationell handel.

Betalningsbalans: En sammanställning över ett lands samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden, det vill säga handeln med varor, tjänster och kapital.

CAP: EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy), som länge har kritiserats för sina subventioner till europeiska bönder och för importtullar mot utländska varor.

Doharundan: En förhandlingsrunda inom WTO som påbörjades 2001 i Qatars huvudstad Doha. I

fokus inför förhandlingarna var utvecklingssamarbetet och fattigdomsbekämpning, och ett viktigt krav från utvecklingsländerna var att EU och USA skulle överge sin protektionistiska jordbrukspolitik. Rundan planerades att vara avslutad i slutet av 2004, men förhandlingarna har kört fast och fortsatt i flera år (läs mer ovan under WTO).

EPA-avtal: EPA betyder Ekonomiska partnerskapsavtal och förhandlingarna om dessa påbörjades 2002 mellan EU och AVS-länderna (Afrika, Västindien och Stilla Havet). Avtalen ska ersätta äldre avtal som strider mot WTO:s regelverk.

Frihandel: Handel som inte regleras av tullar, kvoter eller asymmetriska stödåtgärder.

Protektionism: Åtgärder som syftar till att skyd-

da varor och tjänster som produceras i det egna landet från konkurrens från andra länder. Exempel på sådana åtgärder är importavgifter, tullar, registreringsavgifter och importkvoter.

Singaporefrågorna: Ett samlingsnamn för fyra omtvistade ämnesområden inom WTO:s förhandlingar, som första gången togs upp på ministermötet i Singapore 1996. Singaporefrågorna handlar om investeringar, konkurrenslagstiftning, transparens i offentlig upphandling och handelsprocedurer.

Tulleskalering: Ett tullsystem som gör det billigare att importera en råvara än en färdig produkt. Tulleskalering innebär att ju mer förädlad en vara är, desto högre tull får den.

Millenniemål 8: Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling Delmål 11: Vidareutveckla ett öppet, reglerat, förutsägbart, icke-diskriminerande handels- och finanssystem.

Det inkluderar ett åtagande om god samhällsstyrning, utveckling och fattigdomsminskning, både nationellt och internationellt.

Delmål 12: Ta hänsyn till de speciella behoven hos de minst utvecklade länderna.

Det inkluderar tullfrihet och icke kvoterad export för de minst utvecklade länderna, förbättrade program för skuldlättnader för de svårast skuldsatta fattiga länderna (med hänvisning till Världsbankens och IMF:s skuldlättnadsprogram HIPC), avskrivningar av bilaterala skulder och ökat statligt bistånd till länder som åtar sig att minska fattigdomen.

Delmål 13: Ta hänsyn till de speciella behoven hos små utvecklingsländer som är öar (genom handlingsprogrammet för hållbar utveckling för små utvecklingsländer som är öar och resultatet från generalförsamlingens tjugoandra specialsession).

Delmål 14: Ta ett helhetsgrepp om utvecklingsländernas skuldproblem genom nationella och internationella åtgärder i syfte att nå en hållbar skuldnivå på lång sikt.

(Delmål 15 har ersatts av nytt delmål i millenniemål 1.)

Delmål 16: I samarbete med läkemedelsföretag, tillhandahålla livsviktiga läkemedel till överkomliga priser i utvecklingsländer.

Delmål 17: I samarbete med den privata sektorn, göra ny teknik, framför allt inom information och kommunikation, tillgänglig.

För att det ska gå att kontrollera hur arbetet med de åtta millenniemålen går finns det 47 mätbara indikatorer. Följande indikatorer gäller för delmål 11-17: Offentligt bistånd 33. Offentligt bistånd totalt och till de minst utvecklade länderna i procent av OECD/ DAC-ländernas bruttonationalinkomst BNI 34. Andel av det totala bilaterala biståndet från OECD/DAC-länderna som går till grundläggande samhällsservice (grundskoleutbildning, primär hälsovård, näringsstandard, rent dricksvatten och sanitet) 35. Andel obundet offentligt bistånd 36. Bistånd mottaget av kustlösa länder som andel av deras BNI 37. Bistånd mottaget av små utvecklingsländer som är öar som andel av deras BNI

Marknadstillträde 38. Andel tullfri import (räknat i värde och exklusive vapen) till industriländer från utvecklingsländer 39. Genomsnittstullar som industriländer lägger på jordbruksprodukter, textil och konfektion från utvecklingsländer 40. Jordbrukssubventioner i OECD-länderna i procent av deras BNP 41. Andel offentligt bistånd till utveckling av utvecklingsländernas handelskapacitet Hållbar skuldsituation 42. Antal länder som nått besluts- respektive slutpunkten inom Världsbankens HIPCinitiativ 43. Skuldlättnader inom HIPC och MDRIinitiativet 44. Skuldtjänsten som andel av intäkterna från export av varor och tjänster 46. Andel befolkning med säker tillgång till livsviktiga läkemedel till överkomliga priser 47.a Telefonlinjer per 100 personer 47.b Mobiltelefonabonnemang per 100 personer 48. Internetanvändare per 100 personer

Läs mer på www.un.org/millenniumgoals

Det här kan DU göra!

Bidra till trycket underifrån för en rättvisare och mer utvecklingsorienterad världshandel! Många aktörer i utvecklingsländer är mycket engagerade i handelsfrågor och de behöver stöd av en upplyst och kritisk opinion i rika länder som Sverige. Här kommer några förslag på vad du kan göra:

Engagera dig själv och andra!

Ordna en föreläsning eller studiecirkel om handelsfrågor i samarbete med din lokalförening! Beställ extra exemplar av Världshorisonts temanummer om handel och dela ut eller sälj! Detta faktablad kan beställas gratis upp till 10 ex. Kontakta info@fn.se.

Mejla en riksdagsledamot!

Stöd rättvis och miljövänlig handel!

Ett mejl kan ha stor betydelse för om en enskild politiker uppmärksammar en fråga eller inte. En aktuell fråga att ta upp kan vara de omdiskuterade EPAavtalen, se t ex www.tralac.org. Lämpliga riksdagsmän finns i utrikesutskottet, se www.riksdagen.se (klicka på ”utskotten”).

Välj alltid varor med rättvise- och/eller miljö­märkning när du handlar. Ta upp frågan om att gynna sådana varor på din arbetsplats/skola (om du inte redan gjort det). Sätt upp information vid kaffe­auto­ maten/annan lämplig plats om varför ni valt sådana varor.

FN-fakta nr 3/08: Det globala handelssystemet · Text: Jacob Zetterman och AnnaLena Andrews Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis). · E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 Webb: www.fn.se

ÀOb ‚k bgm^ ikh[e^f^m% ob ‚k ^g ]^e Zo e’lgbg`^g¿ É ob\mhkbZ mZneb&\hkins% hf nk_hed^g

inoriteter m ter h c o lk a rättighe ga rättigheter Urfo g li k s n ä skli och m och män Klimatet g n li k c e v nsut Kompete

HMPCBMB GSĂŒHPS HMPCBMB QFSTQFLUJW *OTUJUVUJPOFO GĂšS HMPCBMB TUVEJFS FSCKVEFS VUCJMEOJOHBS UJMM EJH TPN WJMM BSCFUB NFE HMPCBMB PDI JOUFS OBUJPOFMMB GSĂŒHPS 7ĂŒSB LVSTFS PDI QSPHSBN GĂšSTFS EJH NFE SFETLBQ GĂšS BUU CĂŠUUSF GĂšSTUĂŒ QPMJUJTLB FLP OPNJTLB FLPMPHJTLB PDI LVMUVSFMMB TBNCBOE J FUU HMPCBMU QFSTQFLUJW (FOPN BUU MĂŠTB OĂŒHPO BW WĂŒSB SFHJPOTQFDJm LB LVSTFS UJMMĂŠHOBS EV EJH ĂšLBEF LVOTLBQFS PN PDI TUĂšSSF GĂšSTUĂŒFMTF BW PMJLB EFMBS BW WĂŠSMEFO

lan och FÜr anmä t program: fullständig

se agarna. d r m . w ww

13–14 november i Luleü

_hknf Z m l k ’ m l l Ghk]^g `Z k‚mmb`a^m^k deb _ ’k f‚gl

Va?rldshorisont annons 128x115:Världshorisont annons 128x115

08-08-25

INTERNATIONELLA TORGET Foto

Mänskliga rättigheter i fokus Stora scenen lÜrdag 09.15

Poesi frĂĽn Nicaraguas store poet Stora scenen torsdag 16.40

t 'SJTUĂŒFOEF LVSTFS 09.04

Si GSFETBSCFUF

HMPCBMB VUWFDLMJOHTTUVEJFS JOUFSOBUJPOFMMB SFMBUJPOFS IVNBOFLPMPHJ TPDJBMBOUSPQPMPHJ BGSJLB BTJFO NFMMBOĂšTUFSO PDI MBUJOBNFSJLBTUVEJFS

t ,BOEJEBUQSPHSBN J (MPCBMB TUVEJFS t .BTUFSQSPHSBN J (MPCBMB TUVEJFS JOUFSOBUJPOFMMU QSPHSBN

t .BTUFSQSPHSBN J .ĂŠOTLMJHB SĂŠUUJHIFUFS t .BTUFSQSPHSBN )VNBO 3JHIUT 1SBDUJDF JOUFSOBUJPOFMMU QSPHSBN

mmen Välko p! ppa up en tra S SPLAT

E E MĂ–T ATUR NAND ITTER SPĂ„N OCH L UM T T A B ANDR DE LT A B O L ETT G

Dilsa Demirbag-Sten

Ernesto Cardenal

25-28 september 2008 Bok & Bibliotek i GĂśteborg

#FTĂšL HĂŠSOB WĂŒS IFNTJEB

XXX HMPCBMTUVEJFT HV TF 4UVEFOUFYQFEJUJPO TUVEFOU!HMPCBMTUVEJFT HV TF

Världshorisont 3/08

17

Vem bestämmer villkoren på världsmarknaden?

Utveckling på export?

– EU:s handelsavtal med Afrika och Latinamerika.

Öppna sår i den globala politiken – Forskning, handelsavtal och tillgången till medicin.

Två skrifter som ingår i skriftserien Globala Studier som tar upp aktuella internationella frågor som rör handel, bistånd, och de internationella finansinstitutionerna. Pris 50:-/skrift.

Globala Studier ges ut av Forum Syd i samarbete med svenska enskilda organisationer. Beställ på www.forumsyd.org. Där finns hela listan över utgivna Globala Studier.

Varför går det bra för vissa länder och sämre för andra?

I en helt omarbetad upplaga av Utvecklingens drivkrafter ger Stefan de Vylder sin syn på vad som leder till utveckling i världen. Pris 220:-. ”Den kommer säkerligen att sträckläsas av såväl professorer som den intresserade allmänheten.” ”Det finns få alternativ för den som vill använda en svensk text i undervisning om utvecklingsekonomi, och vad jag förstår inget alternativ om den ska ha hunnit få med den senaste utvecklingen.”

Sven Tengstam, Ekonomisk Debatt nr 2 2008.

Beställs på www.forumsyd.org eller 08-506 370 00.

SUCCESSFUL STRATEGIES FOR WOMEN’S HEALTH AND RIGHTS Anders Nordström, Director-General, Sida Gunilla Carlsson, Minister for Development Cooperation.

Jon O’Brien, President, Catholics for Choice (USA).

a emin rå n s f v t bb /area S e we d a .s e i s . w på w w

rie t

Renée Andersson, Ethics and Environment Director, Indiska Magasinet.

Thoraya Ahmed Obaid, Executive Director, UNFPA. Quazi Suraiya Sultana, Executive Director, Reproductive Health Services Training and Education Program (Bangladesh).

Lawrence Oteba, Director of Programmes, Family Health Options (Kenya).

www.sida.se

Kritik mot Sverige av CERD-kommittén I augusti förhördes Sverige av FN:s kommitté mot rasism och etnisk diskriminering (”CERD-kommittén”).

FN-förbundets handläggare för mänskliga rättigheter, Anett Sasvari, sammanfattar här kommitténs syn på den svenska politiken.

K

ommittén är orolig över ökningen av antalet rapporterade hatbrott i Sverige och spridningen av vit makt-musik och annan rasistisk propaganda. Kommittén är även oroad över att det inte finns en gemensam definition av begreppet ”hatbrott” inom det svenska rättsväsendet. Kommittén kritiserar att den befintliga lagstiftningen inte följs i praktiken och att Justitiekanslern bara i ett fåtal fall valt att väcka åtal i frågor rörande hets mot folkgrupp.

Den rekommenderar vidare att Sverige

Åk som volontär!

Det är en utmaning att jobba som volontär. För dig som antar den väntar belöningar i form av skratt, vänner och upplevelser av landets kultur.

Vi har projekt i följande länder: Costa Rica Mexiko Ecuador Peru Brasilien Ghana Senegal Sydafrika

Tanzania Thailand Indien Kina Mongoliet Nepal Vietnam

Vart vill du åka? www.volontarresor.se 08-23 93 00

Världshorisont 3/08

inför informations- och utbildningstillfällen inom rättväsendet om vikten av att åtala rasistiska brott och att staten inför en och samma definition av ”hatbrott” för alla myndigheter.

Kommittén upprepar sina tidigare rekommendationer att Sverige, i enlighet med konventionens föreskrifter, inför ett förbud mot organisationer som förespråkar rasistiskt hat. Den är oroad över att Sverige anser sig ha en lagstiftning som uppfyller konventionens krav samtidigt som man inte har infört ett sådant förbud.

Kommittén menar vidare att Sverige måste förstärka sina insatser för att motarbeta etnisk diskriminering inom rättsväsendet genom att se till att det finns tillräckligt många rättstolkar och genom att rekrytera fler personer med utländsk bakgrund till de olika myndigheterna.

Kommittén är orolig över ökningen i antalet rapporterade hatbrott och spridningen av vit maktmusik och annan rasistisk propaganda. Kommittén är även oroad över att det inte finns en gemensam definition av begreppet ”hatbrott” inom det svenska rättsväsendet. Kommittén kritiserar att den befintliga lagstiftningen som prioriterar sådana brott inte följs i praktiken och att Justitiekanslern bara i ett fåtal fall valt att väcka åtal i frågor rörande hets mot folkgrupp.

Den rekommenderar vidare att Sverige inför informations- och utbildningstillfällen inom rättväsendet om vikten av att åtala rasistiska brott och att staten inför en och samma definition av ”hatbrott” för alla myndigheter som arbetar med denna fråga.

Kommittén upprepar sin oro för att den strukturella diskrimineringen av romer kvarstår, framförallt när det gäller utbildning, arbete, bostad och tillgång till offentliga platser. Sverige måste vidta ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de negativa attityder och fördomar som romer möter i det svenska samhället. Kommittén rekommenderar att staten framför allt säkerställer utbildningen av romska barn.

Beträffande samerna rekommenderar kommittén att samtliga utredningar som regeringen tillsatt gällande samernas landrättigheter omgående resulterar i konkreta beslut som tas i samråd med samerna själva. Svenska staten måste arbeta för att säkerställa samernas rätt till land, tillgångar och kultur. Kommittén uttrycker också oro för att bevisbördan i samtliga rättsprocesser beträffande rättigheter till land ligger på samerna själva och att de inte får rättshjälp att driva sina frågor i domstol. Kommittén upprepar sina tidigare rekommendationer att Sverige ansluter sig till ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter och arbetar mer aktivt för att den nordiska samekonventionen antas.

Anett Sasvari Vid förhöret med Sverige riktade Svenska FN-förbundet tillsammans med ett 20-tal svenska frivilligorganisationer kritik mot regeringens hantering av frågor som rör rasism och etnisk diskriminering. Efter överläggningar ändrade FN:s kommitté sina rekommendationer till den svenska regeringen.

Läs de svenska organisationernas rapport till CERD-kommittén på www.fn.se/rasism

Klart med förbud mot klustervapen

E

tt nytt internationellt avtal mot klustervapen blev verklighet i maj 2008.

Avtalet har förhandlats fram utanför FN:s ramar och innebär ett närmast totalt förbud mot klustervapen genom att det omfattar såväl produktion som handel, lagring och användning. 111 länder, däribland Sverige, stod bakom det historiska beslutet vid en regeringskonferens i Dublin den 30 maj.

I december ska det nya avtalet, Convention on Cluster Munitions, undertecknas

vid en ceremoni i Oslo. Avtalet träder i kraft när det ratificerats av 30 länder.

Vid denna tidnings pressläggning rådde fortfarande oklarhet om hur den svenska regeringen avser att hantera frågan om det svenska klustervapnet Bombkapsel 90. Det svenska nätverket mot klustervapen fortsättar driva att Bombkapsel 90 måste skrotas, och att Sverige så snart som möjligt ska ansluta sig fullt ut till den nya konventionen.

Läs mer på www.fred.se/klustervapen.

19

FN-förbundet lanserar ny webbsida I början av oktober planerar FN-förbundet att lansera en ny hemsida med nytt utseende, ny struktur och nya funktioner.

Den nya sidan har t ex ett antal RSS-flöden vilket innebär att man som användare kan få blänkare i sin mobil eller webbläsare när nyheter från FN-förbundet eller FN publiceras. Adressen är som tidigare www.fn.se.

Dataspel om hunger nu på svenska Världslivsmedelsprogrammet WFP:s pedagogiska dataspel Food Force finns nu på svenska. Spelet riktar sig till barn i åldrarna 8-13 och syftar till att ge dem kunskaper om svälten i världen och FN:s humanitära arbete. En handledning för lärare har tagits fram av FN-förbundet.

Läs mer och ladda ner spelet gratis på: www.fn.se/skolmat.

Halv miljon insamlad till Burma FN-förbundets insamling till offren för cyklonen i Burma 2-3 maj har avslutats.

Resultatet blev 447 000 kronor som kanaliserats till FN:s livsmedelsprogram WFP. WFP fanns redan på plats när cyklonen drabbade Burma och kunde inleda sina insatser omedelbart. Förutom mat har organisationen distribuerat t ex medicin, tält och vattenreningskit.

200 kom till FN-forum I maj i år arrangerade FN-förbundet för första gången ett ”FN-forum”, i enlighet med ett beslut på organisationens kongress i Nyköping 2006. Syftet med det nya forumet är att förbundets medlemmar och andra FN-intresserade ska få tillfälle att samlas mellan kongresserna och diskutera aktuella sakfrågor.

Drygt 200 personer från hela landet tog sig till Stockholm för att delta i det två dagar långa mötet. Tema för lördagen var det nya begreppet skyldigheten att skydda, och för söndagen etnisk diskriminering.

20

R E CENSIO N

Kritiskt om spelet bakom kulisserna Pierre Schori Draksåddens år Leopard förlag 2008 Pierre Schori ger i ”Draksåddens år” sin bild av tiden som svensk FN-ambassadör.

Terrorattackerna mot World Trade Center, USA:s agerande och det så kallade kriget mot terrorismen ställde under de här åren många begrepp på ända. Vi får följa med bakom kulisserna i förhandlingsspelet och ta del av den diskussion som kom att splittra världsorganisationen.

Boken utvecklar sig så småningom till en svidande vidräkning med det amerikanska agerandet i FN, inte bara när det gäller kampen mot terrorn, utan också i fråga om landets allmänna inställning till det globala samarbetet. Kritiken mot USA formulerades sedermera i Schoris slutrapport som FN-ambassadör till den svenska regeringen, en rapport som kom att hemligstämplas. Schoris slutsats är att världen behöver USA och USA behöver världen.

Också de krafter som motsätter sig en reformering av FN får en släng av sleven.

Schori pläderar genom hela boken för värdet av internationellt samarbete. Han talar om vikten av en samlad strategi som inkluderar utvecklingspolitik och betonar värdet av en transatlantisk dialog. Schori hänvisar till Kofi Annan och millenniearbetet som en väg framåt.

Schori har också en del att säga om företrädare för både den förra och den nuvarande svenska regeringen. Hans

ståndpunkt är att Sverige har avstått från att utnyttja ”sitt goda renommé och sina betydande resurser, sin erfarenhet och expertis” för att påverka i FN. Bokens titel, ”Draksåddens år”, refererar till en hjältesaga i den forngrekiska mytologin. Schori är även för övrigt flitig med referenser till kulturvärlden. Den som gillar film uppskattar minnesbilderna ur Alfred Hitchcocks ”North by Northwest” från 1959.

Den förre FN-ambassadören efterlyser en fördjupad diskussion om hur Sverige ska möta den nya tidens utmaningar i det internationella samarbetet. Det är ett önskemål som FN-vänner inte borde ha några svårigheter att sympatisera med.

Pekka Johansson Pressekreterare vid Svenska FN-förbundet

10 000 har skrivit på ”klimatuppropet”

S

trax före sommaren startade FN-förbundet, Naturskyddsföreningen och Svenska kyrkan ett klimatupprop för att få politikerna i riksdagen att ta ansvar för klimatförändringarna och besluta om tuffa utsläppsmål. Vid denna tidnings pressläggning hade minst 10 000 namnunderskrifter samlats in.

Kampanjen kräver att utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minskas med minst 40 procent till 2020 från nivån

1990. Dessutom kräver man ett kraftigt ökat stöd, utöver biståndet, till klimatarbete i utvecklingsländer. Namninsamlingen tillsammans med dessa krav kommer att överlämnas till statsminister Fredrik Reinfeldt under hösten 2008.

Bland de företag och organisationer som skrivit på märks Taxi 020, HSB, SKTF, Växjö kommun och Statstjänstemannaförbundet.

Läs mer och delta på www.fn.se.

Världshorisont 3/08

FN:s fredsbevarande styrka i Kongo, MONUC, är en av flera FN-missioner där personal har gjort sig skyldig till sexuella övergrepp mot barn.

Bilden visar MONUC-soldater tillsammans med soldater från regeringsstyrkorna.

Foto: FN/Marie Frechon

Ny rapport om sexuella övergrepp av fredssoldater Under senare år har sexuella övergrepp mot barn, begångna av personal inom FN:s fredsbevarande styrkor, fått stor uppmärksamhet.

I maj i år kom den senaste i raden rapporter.

B

rittiska Rädda Barnen släppte i maj en omfattande rapport som vittnar om sexuella övergrepp begångna av FN:s fredsstyrkor och annan internationell hjälppersonal. Rapporten bygger på fältstudier i Haiti, Elfenbenskusten och Sudan och visar att övergreppen är vanligare än vad som hittills har varit känt.

Hälften av barnen som deltog i undersökningen hade hört talas om något fall av sexuella övergrepp.

I rapporten pekas på problematiken med den tystnad som ofta följer på händelser av det här slaget. Rädsla och maktlöshet hos de utsatta barnen gör att övergreppen sällan anmäls. Barnen är bl a rädda för att bli utpekade och för att de inte ska få den hjälp de behöver ifall de berättar vad som hänt.

VILL HA NYA FORUM Brittiska Rädda Barnen uppmanar FN, NGO:s och andra hjälporganisationer att gå ihop och tillsammans med lokala organisationer upprätta rapporteringsorgan vid varje kontor ute på fältet. På så sätt ska effektiva och tillgängliga forum skapas dit de som har utsatts för övergrepp Världshorisont 3/08

kan vända sig.

– FN jobbar redan på det här sättet på några platser, bl a i Liberia, men vi vill se det överallt, berättar Corinna Csáky som skrev rapporten för brittiska Rädda Barnen.

Man föreslår också att det internationella samfundet etablerar en global ombudsman, en oberoende ”vakthund”, som övervakar och utvärderar FN:s åtgärder på området.

Nick Birnback, talesman vid FN:s högkvarter i frågor om fredsbevarande, berättar för Världshorisont att organisationen redan har vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen. Som ett exempel nämner han att alla missioner har utrustats med uppförande- och disciplinavdelningar som ska arbeta med utbildning av personalen.

INtressant idé Han tycker att idén med ett organ utanför FN är intressant och förtjänar att tittas närmare på.

Corinna Csáky berömmer också FN för de ansträngningar som redan gjorts.

– Vi har sett en stor förbättring under de senaste månaderna och var väldigt nöjda med den respons som FN nyligen gav på vår rapport, säger hon till Världshorisont.

Problemet med sexuella övergrepp av FN:s fredsstyrkor och internationella hjälporganisationers anställda har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet.

Idag finns kända anklagelser om övergrepp av FN:s styrkor i bl a Kosovo,

Västafrika, Östtimor, Kambodja och Kongo (DRC).

En FN-rapport från 2005 visar på ett mycket stort antal övergrepp i Kongo där fredssoldater utnyttjat unga flickor sexuellt i utbyte mot ägg, mjölk eller några få dollar.

Efter övergreppen i Kongo antog FN en universell uppförandekod. 2006 införde också dåvarande generalsekreterare Kofi Annan nolltolerans mot sexuella övergrepp.

– Det är medlemsstaterna som ytterst ansvarar för utbildningen av sina soldater och för att tillräckliga åtgärder vidtas i de fall som övergrepp begås, säger Nick Birnback.

– Noll incidenter är förmodligen inte realistiskt, men noll tolerans i de fall övergrepp ändå begås är det, fortsätter han och understryker att FN noga följer upp hur medlemsstaterna hanterar sitt ansvar.

Corinna Csáky säger att hon är medveten om att det här är ett svårt problem för alla organisationer med ett stort antal anställda på olika platser runt om i världen.

– Men, understryker hon, det betyder inte att det någonsin är okej att känna att det är för svårt för att hanteras. Jag skulle tveka innan jag sa att någon organisation kan garantera att de aldrig mer kommer att ha fall av sexuella övergrepp, men det ska givetvis vara alla organisationers mål.

Hannah Bergqvist

Skribenten är frilans bosatt i New York.

21

Unga i FN-rörelsen

Fart och fläkt på afrikansk landsbygd FN-förbundets ungdomssekreterare under det gångna året, Tobias Carlsson, har bl a arbetat med utbildning av unga projektledare i Östafrika. Här kommer hans personliga rapport från en avslutande fältresa i Tanzania och Uganda sommaren 2008.

mans med oga, Uganda, tillsam Artikelförfattaren i Kis h Uganda. oc ia zan projektledare från Tan

S

edan jag började på FN-förbundet har ett projekt bjudit särskilt mycket utmaningar och stimulans.

Utöver att vara ett modernt utvecklingsprojekt har Projektledare Östafrika varit ett ungdomsägt dito. Det är ungdomar i FN-förbunden i Uganda, Tanzania och Sverige som tillsammans har ansvarat för att utforma, genomföra och rapportera insatsen. Projektet har likaså varit riktat mot ungdomar. Utgångspunkten har varit att unga människor i Tanzania och Uganda utgör stora, men ofta outnyttjade, resurser för sina samhällen. Därför har jag och mina kollegor i de östafrikanska FNförbunden tillsammans med två svenska volontärer jobbat med att försöka utbilda och sporra intresserade ungdomar. Vi fick fram tolv talangfulla projektledare i varje land som i sin tur kunnat nå ut till ytterligare större grupper genom sina insatser. Deras arbete har ytterst burit projektet.

Projektledarna har inte detaljstyrts utan har gjort sina egna budgetar, projektplaner och prioriteringar. I slutändan tror vi ändå att det är de som bäst känner sina samhällen. De har dock haft att för-

hålla sig till millenniemål 3 och 6, om Hiv/Aids- och malariaproblematik samt ökad jämställdhet mellan könen. Kring dessa områden skulle projekten kretsa, i förhoppningen att de skulle kunna ge ett litet bidrag till arbetet mot millenniemålen.

Det var viktigt att projektledarna arbetade på landsbygden där behoven av insatser är som störst. Således har det fordrats ett betydande fältarbete vid implementeringen av alla vidlyftiga planer. Det var i denna fas som jag och volontärerna Malin Falkmer och Anders Forsberg hade förmånen att delta. vad gjorde då projektledarna? Till och börja med ska sägas att jag inte var med under hela fältarbetet. Således känner jag inte till innehållet i alla projekt eftersom flertalet insatser fortfarande skisserades när jag fanns på plats. I Uganda, där jag såg mest av arbetet, jobbade projektledarna med informationsprojekt riktade till hushåll genom hembesök och jag tror att de olika projektgrupperna finkammade hela regionen på grundskolor de kunde bevista.

Jag och volontär Falkmer var med för att följa arbetet på en flickskola. Vi reste med gruppen som fokuserade på jämställdhet, ett arbete som i förstone knappast välkomnades förbehållslöst av skolans ledning. Tvärtom anmodades vi att inte uppmuntra eleverna till alltför mycket självständighet (”over-empowerment”).

Vicerektorn hade själv fyra lyckligt gifta fruar som han förmodade skulle ta dåligt intryck av sådana nymodigheter. Med all möjlig uppbådad respekt struntade vi lite

i hans rekommendationer och projektledarna tog ett knökfullt klassrum i besittning. Genom sång, tal och teater och fick de unga damerna i bänkarna ta del av vår projektgrupps budskap om jämställdhet och kvinnors möjligheter under två timmar. Jag hoppas de inte glömmer det, jag gör det nog inte.

Fler aktiviteter som har ägt rum inkluderar konsertarrangemang, studiecirklar och föreläsningar.

Vad gjorde jag och volontärer Falkmer & Forsberg? Vi hade flera uppgifter. Alla hade vi erfarenhet av projektarbete och vi var bl a på plats för att dela med oss av denna. En del av klokheterna fanns samlade i den projektledningsmanual som vi skrivit och eftersom denna var vägledande i fältarbetet ville vi även se vad som kunde förbättras i den utifrån det praktiska arbetet. Till detta kom uppgifter som i grova drag pendlade mellan att leda, inspirera och rapportera. den som vill jobba med utvecklingsinsatser på afrikansk landsbyggd ska inte tveka men förbereda sig väl. Vi bodde och arbetade under enkla förhållanden.

Enkla även med våra afrikanska vänners mått mätt. De sanitära förhållandena är gärna dåliga, maten enformig (eftersom det finns föga att välja på) och det finns sällan särskilt mycket att göra på fritiden.

En släng malaria är lätt att få på halsen.

Det är dock mycket belönande att jobba på platser som verkligen behöver ens arbete. Ingen av oss var intresserade att av att sitta i en tätort och skicka e-post.

Ingen ska heller låta sig luras, det är förtjusande resor vi gjort. Själv begrundar

På tanzaniska FN-förbundets lokala kontor i Mwanza. I arbete från vänster: Anders Forsberg, Upendo Peneza, Amani Nkurlu och Moses Mongo. Foto: Tobias Carlsson

22

Världshorisont 2/08

FN-föreningen i Kisoga, Uganda, har arrangerat en söndagssamling för barn som mist en eller båda föräldrarna. Över 200 barn deltar i dagens aktiviteter: fotboll, teckning och dans. Foto: Tobias Carlsson

Kirurgiska avdelningen på regionsjukhuset i Kisoga, Uganda. Foto: Tobias Carlsson

”Gå med i kampanjen för millennie­ utvecklingsmålen nu!” Foto: Tobias Carlsson

jag gärna den njutbara båtresan mellan den tanzaniska staden Mwanza och Ukerewe, som är Victoriasjöns största ö. Jag tänker på diskussionerna och debatterna med alla som kan mer om Afrika än jag själv (och det är många), på Ugandas praktfulla naturskönhet och, naturligtvis, på alla betagande personer jag sprungit på.

En del erfarenheter låter sig inte klassas som ”bra” eller ”dåliga”. De är bara värdefulla. Jag tänker på ett besök på ett regionalt sjukhus, en halvtimme från projektplatsen i Kisoga i Uganda. Begreppet sjukhus är nu kanske slarvigt använt. Vad som något hårdraget fanns var lokaler att förvara sjuka människor i. Nakna rum möblerade med kala och lätträknade sängar. Bristen på modern utrustning – eller utrustning över huvud – var frapperande. En guidande läkare förklarade

Världshorisont 3/08

hur han rutinmässigt tvingades remittera patienter till större sjukhus som sjuklingarna sällan hade råd att ta sig till. Han bjöd oss att fotografera och ville gärna att vi berättade om behoven när vi kom hem till Europa.

En stor ljuspunkt och ett alltjämt inspirerande inslag i samma besök var att få träffa tre sjuksköterskor som utbildats i den lokala FN-föreningens regi och nu praktiserade på inrättningen. Ett mer konkret arbete mot millenniemålen har jag svårt att tänka mig.

Jag minns gärna Ukerewes District Commissioner Paul Chiwile. En District Commissioner är en sorts tanzanisk lands­hövding, utsedd av presidenten och bemyndigad med verklig makt. Vi hade ett möte med Mr Chiwile som tyckte att vi hade ett spännande projekt och lovade att göra vad han kunde för att bistå oss.

Han hjälpte oss att identifiera hinder i vårt arbete, ställde rådgivare till vårt förfogande och bjöd på lite öl. Stora delar av Afrika lider av djupt rotad korruption och både lokal och statlig förvaltning hamnar ofta i vanrykte. I Tanzania finns dock, som jag upplever det, en relativt god tilltro till förvaltningen och president Kikwete är mäkta populär. Hans utsände i Ukerewe bidrar säkert till populariteten.

Vid sidan av flera andra civila organisationer på Ukerewe i Tanzania besökte jag naturligtvis våra systerorganisationers huvudkontor i Dar es Salaam och Kampala. FN-förbunden i Tanzania och Uganda är två mycket olika organisationer men de härbärgerar bägge charmanta blandningar av ärrade konsulter, gedigna folkrörelserävar och unga blodigt ambitiösa volontärer. Lite som i Sverige alltså.

Tobias Carlsson

23

N-föreningar Aktiviteter i F

och -distrikt

Eksjö FN-förening bjöd in till miljökväll med politiker Sedan hösten 2007 har Eksjö FN-förening deltagit i en klimatgrupp i Eksjö kommun tillsammans med kyrkor, studieförbund, kommunala institutioner och ideella föreningar. Syftet har varit att öka kunskapen om klimatförändringarna och att stimulera till diskussion om vad som kan göras för att motverka dem. Eksjö biografförening har visat Al Gores “En obekväm sanning”, ett par studieförbund har haft välfyllda kurser i ämnet och några kyrkor har haft speciella temakväller kring klimatfrågan.

Som en uppföljning arrangerade Eksjö FN-förening under senvåren, i samverkan med övriga organisationer i klimatgruppen, en offentlig frågekväll med kommunpolitiker i Eksjö. Frågorna gällde vad kommunen kunde göra för att minska växthusgasutsläppen, dels i den egna verksamheten och dels genom att påverka och underlätta för företag och enskilda i kommunen att minska sin miljöpåverkan.

Diskussionen koncentrerades till fyra områden: transporter, boende, energiförsörjning och mat.

Alla partiföreträdarna såg transportsektorn som ett viktigt område. Förbättring av kollektivtrafiken i kommunen och en miljövänligare kommunal fordonspark, till exempel genom biogasdrift, betonades. När det gällde bostäderna var det tre områden som kom i centrum: att fortsätta utbyggnaden av fjärrvärmenätet, att satsa på energirådgivning och energibesparing och slutligen Eksjöbostäders intentioner att bygga så kallade passivhus.

Diskussionerna kring energiförsörjningen kom till stor del att handla om fjärrvärmeverket, som redan lett till att oljepannorna i Eksjö stad snart är ett minne blott. När det gällde maten vill man gynna närproducerat och ekologiskt.

Kvällens sista fråga från publiken var mycket konkret: ”Kan inte Eksjös politiker bli förebild för övriga i kommunen genom att avstå från det energikrävande flaskvattnet och i stället ha en bringare med vanligt vatten på bordet vid sina möten och konferenser?” Frågan verkade finna gehör i politikerpanelen.

Budkavle för nedrustning Du kan förhindra ett kärnvapenkrig! Nu har du chansen att påverka världens ledare inför FN-mötet 2010 om icke-spridningsavtalet. Det är uppmaningen i en budkavle till Sveriges 290 kommuner som Norra Hälsinglands FN-förening och Kvinnor för fred är initiativtagare till.

– Nedrustningen av kärnvapen måste verkställas nu. Alla kan visa sitt stöd genom att skriva på namnlistor. Regeringen måste känna trycket underifrån. En kärnvapenfri värld är möjlig. säger Inger Holmlund, ordförande i Norra Hälsinglands FN-förening.

FN-förening bildad i Vetlanda Den 13 augusti bildades en FN-förening i Vetlanda inom Jönköpings läns FN-distrikt. Initiativtagare till FN-föreningen är Lejla Rizvanbegovic, en ung FNintresserad kvinna, tillika millenniemålsambassadör. Övriga i interimsstyrelsen är Kristoffer Stenfelt, Louise Ekman, Anja Milikic, Caroline Crona och Riccardo Maselli.

Vår viktigaste uppgift blir nu att på olika sätt informera om att föreningen finns samt väcka intresse bland Vetlandaborna för att de ska gå med i vår förening, säger Lejla Rizvanbegovic.

Lejla Rizvanbegovic, Anja Milikic, Louise Ekman, Kristoffer Stenfelt och Riccardo Maselli, Vetlanda FN-förening. Foto: Anita Seidel.

24

Världshorisont 3/08

Millenniemålen uppmärksammas i Uppsala

na. urfolk, samer om Sveriges e ad tt rä be Baer Lars Anders

Urfolkens dag I Helsingborg hölls den 9 augusti 2008 ett seminarium om Sveriges urfolk, samerna, och om en nationell minoritet, romerna.

Arrangörer var bland andra FN-föreningen, Utvecklingsnämnden och Röda Korset i Helsingborg. Flera organisationer hade också utställningar om sitt arbete med olika urfolk i världen.

Landshövding Göran Tunhammar inledde: ”Det är viktigt för ett land att urfolk kan behålla språk, sedvänjor och kultur i det land de bor i. Same är den som identifierar sig som same”. Tunhammar citerade Gandhi, ”ett land bedöms efter hur det behandlar sina minoriteter” och Goethe, ”allt stort och intelligent är i minoritet”.

Jamie Bolling, vice ordförande i Svenska FN-förbundet, talade under rubriken ”En röst blir hörd – vikten av FN och gräsrotsarbete”. 2007 antog FN en deklaration om urfolkens rättigheter. Urfolken är cirka 340 miljoner människor, och de bor i ett 60-70-tal länder. En del regeringar, som Kanadas och Australiens, har bett sina urfolk om ursäkt för den diskriminering och de oförrätter de utsatts för under många år.

Lars Anders Baer, sametingets ordförande, FN:s representant för urbefolkningar inuiter och samer samt delegat för UNICEF:s barnfond, berättade om arbetet inom olika grupper under årens lopp för urfolken. ”Sveriges indianer”, samerna, fick erkännande av Sveriges riksdag

först 1976 som urfolk med rätt till eget territorium. Sametinget i Sverige bildades först 1993. Samarbetet med övriga samefolk är intensivt, speciellt med dem i Norge och Finland.

Romer i Europa representerades av Stefano Kuzhicov. Sveriges riksdag erkände 1999 rätten till eget språk (samiska, romani chib, jiddisch, meänkieli, tornedalsfinska) för de nationella minoriteterna, särskilt i kontakterna med myndigheter och domstolar. Nu är det upp till Skolverket att utarbeta metodik och till kommunerna att genomföra språkundervisning.

Romer, liksom övriga minoriteter, har inte tillåtits tala sitt eget språk i skolan ens på rasterna. Rätten att få bli bofast och få gå i skola dröjde tills in på 50-60-talet i Sverige. Romer i Sverige är fortfarande diskriminerade och än värre i Europa. Ståuppkomikern Khalid Geire sa: ”I butiken skulle jag gärna vilja vara rom – vilken service! En expedit följer efter dig och frågar vad du vill ha och servar dig!”

Som slutsats av dagen: Årets tema för Urfolkens dag är försoning. Vi måste lära oss att respektera varandra och allas olika kulturer. Vi måste hjälpas åt att få de vackra orden i olika deklarationer att bli verklighet.

”The 8” är en show i Uppsala på FN-dagens kväll som uppmärksammar millenniemålen ur ett kreativt perspektiv. Förställningen inleds av en kort presentation av millenniemålen och avslutas med uppträdande av dansare och modeller. Efteråt bjuds det på mingel och möjlighet att få mer information om millenniemålen, kampanjen ”Skolmat blir kunskap”, FN samt de medverkande i showen. Projektet leds av millenniemålsambassadören Hanna Lundin samt konstnären Emilié Karlberg.

Samarbetspartners i projektet är Katedralskolan i Uppsala samt Uppsala FNförening.

För frågor och information mejla gärna the.eight.fn@ gmail.com

Peace & Lovefestivalen För tredje året i rad medverkade Borlänge FN-förening på Love & Peace-festivalen i Borlänge. I år samarbetade föreningen med Örebro FN-förening som på ett konkret sätt informerade om minröjning.

Musikfestivalen var ett utmärkt forum att sprida information om FN och Röj-enmina och samtidigt berätta om det lokala FN-arbetet. 6 069 kronor samlades in till Röj-en-mina genom att deltagarna för 10 kronor fick köpa rätten att rita en kvadratmeter stor ruta på gatan med krita.

Karin Nilsson-Jungermann, Helsingborgs FN-förening N-föreningar Aktiviteter i F

och -distrikt

Redaktör: Anita Seidel Telefon: 08 – 462 25 53 E-post: anita.seidel@fn.se ·

Världshorisont 3/08

25

Anslagstavlan

t s s t y relse ember.

F N - förbunde der 21 nov ä tr n a m m sa

Information från Svenska FN-förbuNDet

ABC -ku rser HÖ STE N 200

8 FN-ABC är kurser i tre olika nivåer som på olika sätt berör FN:s organisation, utveckling och arbete. A-kursen är en baskurs. B-kurserna behandlar olika FNfrågor.

C-kursen är förlagd till Genève.

A-kurser: 16 oktober i Umeå. För information kontakta Louise Croneborg: louise.croneborg@fn.se 6 november i Göteborg. För informati on kontakta Helen Huledal: helen.huleda l@ fn.se

Kongress 2009 i Skövde

FN-förbundets nästa kongress kommer att förläggas till Skövde 13-14 juni 2009. Skaraborgs FN-distrikt står som värd.

Millenniedeklarationen och millennie­m ålen – människorna bakom siffrorna 2 oktober i Stockholm. 8 november i Umeå. För information kontakta Ane tt Sasvari: anett.sasvari@fn.se

Tid: Lördagen 27 september kl 9.30-13.00.

Plats: Universeum, Södra vägen 50.

Seminariet är kostnadsfritt. Vi bjuder på morgonfika. Välkommen!

FN och Ryssland

Välkommen till FN-förbundets traditionella seminarium inför FN-dagen!

Tid: Torsdagen 23 oktober 10.30-13.00. Plats: Stockholms Konserthus.

Tal, paneldebatt, kulturinslag och FN-bakelse.

För information och anmälan kontakta Anita Seidel :anita.seidel@fn.se eller 08-462 25 53.

Bok- och biblioteks mässan 2009

FN-förbundet finns i monter H01:16 på Internationella Torget. Årets tema är Mänskliga rättigheter 60 år.

Vi presenterar två nya affischer om mänskliga rättigheter, den ena för grundskolan, den andra för gymnasieskolan. Tre nya skrifter i serien ”FN rapporterar” lanseras: FN rapporterar om rätten till mat, FN rapporterar om utvecklingen i Afrika samt UNEP rapporterar om miljösituationen i världen.

Ett axplock av FN-förbundets program på internationella torget:

På FN- dag en 24 okt ober

ifestasamlas FN-familjen i Sverige till en man ms khol Stoc på er ghet rätti a tion för mänsklig på vi s finn l kväl till gon mor Från Central.

Kända plats för att informera och diskutera. mänskom till a tyck som okända kommer att å! ocks du till, tyck och liga rättigheter. Kom ath, Vill du veta mer, kontakta Berith Gran se. @fn. nath h.gra 08-462 25 52, berit

Lärark urs i FN-rollspel 30 september På Wendela Hebbegymnasiet i Södertälje kl.

9.00-16.00.

Charlotte Barvestad är lärare på Stagneliusskolan i Kalmar och har mångårig erfarenhet av FNrollspel. I denna endagskurs för lärare kommer Charlotte att gå igenom grunderna i ett FNrollspel samt hur man som lärare planerar och genomför ett. Kursen varvar teori med praktik där deltagarna själva får prova på att vara delegater i FN:s generalförsamling.

Kostnad: 350 kr för medlemmar, 500 kr för övriga. Anmälan till skolhandläggare Sanna Wolff: sanna.wolff@fn.se

26

B-kurser: Fred, säkerhet och nedrustning samt den globala minkrisen 13 november i Växjö. För information kontakta Theresa Höghammar: theresa.h oghammar@fn.se

Seminarium i Göteborg inför FN:s 63:e generalförsamling: ”På FN:s agenda”

Fredag 26 sept., Stora Scenen, kl. 15.40-16.00.

Näringslivet – en aktör för hållbar utveckling?

FN samverkar med företag inom Global Compact. Men näringslivets roll i detta sammanhang är omdiskuterad. Sasja Beslik, Banco Fonder och Lasse Bengtsson, TCO. Lördag 27 sept., Stora Scenen, kl. 09.00-10.00.

Frukostseminarium: Mänskliga rättigheter i fokus. Vilken betydelse har FN:s 60 år gamla förklaring om mänskliga rättigheter? Världens beslutsfattare hänvisar ofta till den, men vad gör de i praktiken? Mark Levengood (UNICEF-ambassadör), Maja Kirilova (Uppsala universitet), Yasmine Sherif (FN:s utvecklingsprogram), Katri Linna (Diskrimineringsmyndigheten) och Bonian Golmohammadi (FN-förbundet). Arrangörer: Svenska FN-förbundet, Svenska Unescorådet, UNICEF Sverige, UNIFEM Sverige. Vi bjuder på frukost!

Tävlin gen avgjor d

Linda Toresson, Borlänge FN-förening, blev den glada vinnaren i FN-förbundets tävling ”Värva en medlem och vinn pris!” Grattis!

Seminari um: ”Nordi skt inflytan de i FN:s säkerh etsråd ”

Lördag 27 sept., Stora Scenen, kl. 16.00-16.20.

Demokratins betydelse i biståndet.

I det nya svenska biståndet får demokrati stort utrymme. Är demokrati en förutsättning för fattigdomsbekämpning? Maria Leissner, Sveriges demokratiambassadör, och Bonian Golmohammadi, FN-förbundet.

Möte med det europeiska nätverket av FN-förbund 12-13 oktober i Bryssel Ny ungdo mssekreterare på FNförbunde t

Annika Karlsson har tillträtt som ungdomssekreterare på FN-förbundet efter Tobias Carlsson. Annika kommer från Halmstads FN-förening. Du når henne på annika.karlsson@fn.se eller 08-462 25 67.

Lärarkurs i mänskl iga rättig heter 10-11 november i Stockh olm

Arbetet med värdegrundsfrågor är ett av skolans viktigaste uppdrag. Det finns en stark koppling mellan demokrati, värdegrund och de mänskliga rättigheterna. FN-förbundet arrangerar en tvådagarskurs tillsammans med Röda Korset och Den Globala Skolan. Föreläsningar varvas med praktiska metodövningar för att ge gymnasielärare inspiration och konkreta verktyg till sin undervisning om mänskliga rättigheter.

Kursen är gratis! Anmälan till skolhandläggare Sanna Wolff på sanna.wolff@fn.se.

Tid: onsdagen den 1 oktober, kl.12.00-13.15.

Plats: Kulturhuset, Stockholm. Fri entré.

Lunchsmörgås serveras från 11.30.

Anmälan: senast 24 september till sofie@ norden.se. Begränsat antal platser. Arrangörer: Svenska FN-förbundet 12 -14 no vember och Norden i FN-rollspel på Söderport gymnasiet i Fokus – NordKristianstad med paralle ll vägledning iska ministerför intresserade lärare. För info och rådets inforanmälan kontakta Ing-Br itt Pettersson mationskontor Nyholm: ing-britt.pettersso n-nyi Stockholm. holm@utb.kristianstad.se

23 -24 ok to ber

r håller FNStagneliusskolan i Kalma rkshop och wo de rollspel med inledan resserade int för g nin parallell vägled n kontakta äla anm och o inf lärare. För tte.barrlo Charlotte Barvestad: cha r.se vestad@edu.kalma

Världshorisont 3/08

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

Utveckling kräver rättvis handel H

ur världens länder handlar med varandra påverkar oerhört mycket mer än bara utbudet av varor och tjänster på olika marknader. Framför allt är handeln avgörande för hur fattiga länder ska kunna få igång egen produktion och höja levnadsstandarden för sina invånare. En handelspolitik värd namnet måste därför utformas i linje med önskvärda strävanden på utvecklingsområdet. Inte minst måste hänsyn tas till FN:s millenniearbete, där målen om en halvering av fattigdom och hunger till år 2015 är centrala.

Just nu är det svårt att se någon ljusning. Handelsrunda efter handelsrunda avverkas utan avgörande framsteg. EU:s och USA:s handelshinder i form av importtullar och subventioner till de egna jordburkarna kvarstår år efter år. I somras strandade förhandlingarna i den så kallade Doha-rundan efter sju år. Det traditionella motståndet från Europa och USA att släppa in utvecklingsländerna på de egna marknaderna börjar nu få stöd av snabbväxande länder som Kina och Indien, som har egna skäl att hålla till exempel afrikanska länder utanför.

Tillgången till mat avgörs av flera faktorer varav handelspolitiken är en. Sammanbrottet i handelsförhandlingarna kommer vid en olycklig tidpunkt. Under det senaste året har världsmarknadspriserna på mat ökat kraftigt. I början av juni höll FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO ett toppmöte för att hitta nya vägar för att bekämpa hunger och fattigdom och stärka jordbruksproduktionen i utvecklingsländer. I dag lider omkring

Nästa nummer

860 miljoner människor av undernäring och hunger. Höga livsmedelspriser drabbar de fattiga och hungriga mest, framför allt de som är konsumenter och lever i städer i låginkomstländer. På kort sikt krävs humanitärt bistånd för att trygga livsmedelsförsörjningen, men på längre sikt krävs att fattiga länder blir självförsörjande i högre grad. Det ställer ånyo krav på ansvarstagande från den rika världen.

Handelspolitiken har också direkta konsekvenser för den kollektiva säkerheten. Det är inte svårt att peka ut ett antal krig och konflikter där kamp om begränsade resurser är en av de bakomliggande orsakerna. Såväl Kina och Ryssland som EU är handelspolitiska stormakter i Afrika. Den nuvarande handelspolitiken gentemot de fattiga länderna bidrar till fortsatt fattigdom och instabilitet som också är grogrund för fortsatta konflikter.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon kallade i slutet av april samman de tre FN-organ som ansvarar för livsmedelsfrågor – Internationella fonden för jordbruksutveckling IFAD, Världslivsmedelsprogrammet WFP och livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO – för att närmare analysera orsakerna till matprisökningarna och komma med förslag till åtgärder. Nu krävs att också WTO samlar upp spillrorna av de havererade handelssamtalen och får medlemsländerna att inse allvaret i situationen. Utan Sveriges och andra rika länders politiska vilja och ekonomiska handlingskraft riskerar stora mängder människor i de fattiga länderna att bli kvar i utanförskap.

av Världshorisont kommer ut 1 december och ska handla om de mänskliga rättigheterna.

Världshorisont 3/08

kommittéer och rapportörer med uppgift att granska hur olika länder följer sina åtaganden enligt konventionerna.

Beställ extra exemplar av Världshorisonts jubileumsnummer om de mänskliga rättigheterna till undervisning, medlemsvärvning och utåtriktade evenemang! Eller dela ut dem till intresserade vänner och bekanta!

Mejla din beställning till varldshorisont@ fn.se eller ring 08 – 462 25 40.

Foto: UNHCR

Det är i år 60 år sedan den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs enhälligt i FN:s generalförsamling.

Denna historiska händelse innebar att man definierade och satte på pränt tankar om människors lika värde och rättigheter som funnits i flera hundra år. Samtidigt innebar det startskottet för skapandet av ett omfattande internationellt ramverk av bestämmelser, konventioner, om de mänskliga rättigheterna. Så småningom började FN även bygga ett system med

27

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

Stoppa hunger. Starta skolgång.

Utbildning och mätta magar är en väg ut ur fattigdom.

Bjud ett barn på skolmat. Pg 90 00 79-5, ange ”skolmat”.

Skolmat blir kunskap en kampanj från svenska FN-förbundet