Världshorisont nr 2/08, tema Skyldigheten att skydda (R2P)

Page 1

VÄRLDSHORISONT Utges av FN-förbundet i Sverige

2/2008

Aktörer i Darfur sidan 8 Inget försvar för klustervapen sidan 17 Carolina Klüft ambassadör för skolmatskampanj sidan 18

R2P  –

Vem är skyldig att skydda civila?


FN-NOTISER FN varnar för effekter av stigande matpriser En rad FN-organ har slagit larm om risken för svåra effekter av de snabbt stigande matpriserna. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO finns det risk för stora sociala och politiska spänningar i närmare 40 länder p g a de skenande priserna på baslivsmedel som ris, vete, majs, durra och sojabönor. Kravaller och oroligheter har under våren rapporterats från Haiti samt en lång rad länder i Afrika. WFP, FN:s livsmedelsprogram, ansvarar för att förse människor med mat i nödsituationer. Organisationens program omfattar nödhjälp till 90 miljoner människor i 78 av världens länder. De stigan-

Flera människor har omkommit i Haiti under våren i kravaller orsakade av de stigande matpriserna. Foto: FN/Logan Abassi

de priserna har gjort att organisationens anslag inte räcker som beräknat. WFP uppskattar dessutom att 100 miljoner människor i världen, som inte var i akut nöd för ett halvår sedan, har drivits djupare ner i fattigdomen p g a de stigande matpriserna och nu befinner sig i en situation av akut hunger. Organisationen har särskilt slagit larm om en annalkande katastrof i Nordkorea där matpriserna har mer än fördubblats under det senaste året. Orsaker till de stigande priserna är bl a ökande efterfrågan från Kina och Indien, höjda priser på bränsle och konstgödsel, brist på jordbrukssatsningar, skeva handelsvillkor, klimatförändringarna, samt övergången till att odla grödor för biobränslen. En krisgrupp under ledning av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har bildats för att hantera den globala matkrisen.

Krafttag mot malarian Den 25 april uppmärksammade FN för första gången internationella dagen mot malaria. Organisationen drog samtidigt 2

igång en omfattande kampanj mot sjukdomen. Varje dag dör 3 000 människor, de flesta barn, i malaria. Miljontals människor insjuknar varje år. Sjukdomen sprids via myggor och FN:s kampanj går ut på att impregnerade myggnät ska distribueras i de områden där problemen är som störst. Målsättningen är att alla afrikanska länder ska ha tillräckligt med myggnät vid 2010 års utgång. Myggspray, malariakliniker och särskilda insatser för gravida ingår också i åtgärdspaketet.

Första UPR-granskningen i MR-rådet FN:s råd för de mänskliga rättigheterna avslutade i april sin första s k UPRgranskning. UPR (Universal Periodic Review) är en ny mekanism enligt vilken människorättssituationen i alla FN:s medlemsländer ska granskas regelbundet. Enligt tidsplanen ska 48 länder granskas årligen vilket innebär att varje land kommer att genomgå granskningen vart fjärde år. I den första omgången som pågick två veckor i april granskades 16 länder. Ytterligare 16 länder skulle enligt tidsplanen granskas i maj.

FN-chefer fördömde anti-islamsk film FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon gick i mars ut med ett fördömande av filmen ”Fitna”, som den holländske parlamentarikern Geert Wilders lagt ut på internet. ”FN är en central kraft i världen när det gäller att främja ömsesidig respekt, förståelse och dialog mellan olika kulturer, religioner och grupper”, sade generalsekreteraren som betecknade filmen som ”upprörande anti-islamsk”: – Det finns ingen ursäkt för tal som bygger på hat eller uppmanar till våldshandlingar. Det här handlar inte om yttrandefrihet, sade han. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Louise Arbour fördömde tonen och innehållet i filmen och uppmanade alla som kände sig kränkta av den att protestera med fredliga medel. Dessutom gjorde tre av FN:s specialrapportörer (Doudou Diène, rasism och främlingsfientlighet; Asma Jahangir, tros- och religionsfrihet samt Ambeyi Ligabo, åsikts- och yttrandefrihet) ett gemensamt uttalande där de betecknade filmens innehåll som förvrängt och oansvarigt, och uppmanade till dialog.

Sammanslagning av ämbeten får kritik FN:s generalsekretare Ban Ki-moon har beslutat att två viktiga ämbeten för världens fattigaste länder ska slås ihop till ett. Men beslutet möts av hård kritik från G77, en koalition av 130 utvecklingsländer. Det gäller posten som särskild rådgivare för Afrika, samt posten som representant för de minst utvecklade länderna och små fattiga önationer. Båda har haft status som undergeneralsekreterare, den tredje högsta nivån inom FN-hierarkin, och har tillkommit genom beslut i generalförsamlingen. Kritiken mot sammanslagningen handlar om att de berörda länderna borde ha konsulterats innan beslutet togs. Det finns också oro för att det nya organet ska bli överbelastat eftersom arbetsuppgifterna blir så många. Ny representant för de båda tidigare ämbetena är Cheikh Sidi Diara från Mali.

Louise Arbour lämnar sin post FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Louise Arbour, lämnar sin post i slutet av juni. Hennes efterträdare var vid denna tidnings pressläggning ännu inte utsedd. Louise Arbour har varit MR-kommissarie sedan 2004 och avgår nu av personliga skäl. Då hon tillkännagav sin avgång uppmanade hon sin efterträdare att tala klarspråk om MR-brott trots politiska påtryckningar.

Inés Alberdi ny UNIFEM-chef Inés Alberdi från Spanien har utsetts till ny chef för FN:s kvinnofond UNIFEM efter Noeleen Heyzer. Alberdi har tidigare bl a arbetat med jämställdhetsfrågor inom EU och den interamerikanska utvecklingsbanken (IDB).

Norrman sändebud i Afghanistan Den norske diplomaten Kai Eide har utsetts till FN:s särskilde sändebud i Afghanistan. Det innebär bl a att han ska leda FN:s särskilda mission, UNAMA, som i samråd med landets regering arbetar med långsiktig återuppbyggnad och samhällsutveckling.

Världshorisont 2/08


Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi Layout: Tweed & Wognum Tryckeri: GTC Print AB, Luleå Annonser: Can Media, tel: 0735-035869, e-post: christina.andersson@canmedia.se För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet. ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildningsoch opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer samt kan utbilda dig till FN-informatör. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

Myrsteg mot en säkrare värld Om säkerhetsrådets vetomakter sätter sig emot kommer världen inte heller i fortsättningen att kunna ingripa militärt för att stoppa massiva övergrepp mot civilbefolkningar. Det är slutsatsen efter arbetet med detta temanummer om det nya begreppet skyldighet att skydda (responibility to protect, ”R2P”). Trots detta finns anledning till optimism. Det finns nämligen en stark trend idag att betona nödvändigheten av att förebygga kriser och konflikter. Om det internationella samfundet är framgångsrikt i sina strävanden att utveckla redskap för förebyggande kan storskaliga brott mot civilbefolkningars mänskliga rättigheter komma att bli alltmer ovanliga. Därmed skulle den snåriga frågan om militärt ingripande av omvärlden bli allt mindre relevant. Arbetet med att utveckla och finslipa redskapen för förebyggande är i full gång, såväl inom FN som i andra sammanhang. Nya nätverk och organisationer inrättas, mekanismer för ”tidig varning” utarbetas, forskning bedrivs, FN-systemet sammanjämkar sig och diskussioner förs i alla tänkbara sammanhang. Krisen i Kenya i vintras framhålls som ett exempel på hur det internationella samfundet kan ingripa innan en situation urartar i ett oåterkalleligt kaos av våld och vedergällning. Där utbröt våldsamheter mellan olika etniska grupper efter att den sittande regeringen utropat sig till valets segrare. Omvärlden satte resolut stopp för krisen genom att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan skickades in och lyckades medla fram en överenskommelse om maktdelning. I Kenya handlade det om motsättningar mellan en politiskt privilegierad grupp och andra grupper. Francis Deng, FN:s särskilde rådgivare för förebyggande av folkmord, sa när han besökte Sverige i april att grunden för kriser och konflikter är de enorma klyftor som finns i många länder mellan de som har tillgång till makt och resurser, och de som inte har det. Stora befolkningsgrupper lever i ett totalt utanförskap och den diskriminering som de utsätts för kommer förr eller senare att få situationen att explodera, menade han. Helt oombedd knöt han därmed ihop de två frågor som undertecknad ägnat sig åt de senaste månaderna: diskriminering (Världshorisont nr 1/08) och skyldigheten att skydda (denna tidning). God läsning!

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

Omslagsbild nr 2/08: Ca 6 000 personer från Rohingyafolket, en etnisk minoritet från norra Burma (Myanmar), bor i flyktingläger i Cox’s Bazar-distriktet i Bangladesh. De har flytt undan krig och förtryck i sitt hemland och lever under knappa förhållanden i lägren. Foto: UNHCR/ G.M.B.Akash

INNEHÅLL – en ny skyldighet att skydda för 4 R2P hela världen Deng vill se betoning på förebyggande av kriser 7 Francis lösning i sikte för Darfurs 8 Ingen prövade befolkning FN-förbundet liten men 10 Brittiska ledande FN-auktoritet FN-fakta: Det nya begreppet skyldig­ 11 heten att skydda

regering duckar för debatten om klustervapen 17 Sveriges Klüft stödjer FN i kampen för 18 Carolina gratis skolmat stort problem när Kongo 19 Okunnighet ska resa sig efter kriget Runt – aktuellt i FN-föreningar 20 Landet och -distrikt ordförande Aleksander 23 FN-förbundets Gabelic har ordet


R2P

Skyldigheten att skydda

– Vem ska gripa in när civilbefolkningar hotas? 2005 bestämde sig världssamfundet för att storskaligt våld mot civila inte är acceptabelt, och att det i sådana lägen är viktigare att skydda människor än att ta hänsyn till staters suveränitet. Skyldigheten att skydda (R2P) lanserades som det begrepp som ska lotsa oss genom svåra lägen. Optimismen var stor när det historiska beslutet fattades, men hur har det gått med de nya tankegångarna?

Oroligheter i Somalia och Etiopien har fått tiotusentals desperata människor att fly över vattnet till Jemen med hjälp av människo­ smugglare. Av flyktingarna har hundratals omkommit under överfarten, bl a för att de tvingas hoppa i vattnet om smugglarfartyget upptäcks. Bilden visar kroppen av en somalisk kvinna som spolats i land i södra Jemen. Foto: UNHCR/J.Björgvinsson

4

Å

ret 1994 dödades närmare en miljon människor i Rwanda på etniska grunder. Året efter avrättades mellan 7000 och 8000 bosniska män och pojkar av serbiska styrkor vid Srebrenica. Dessa bestialiska skeenden under 90-talet möjliggjordes av omvärldens oförmåga och ovilja att gripa in. I efterhand ställdes FN och det internationella samfundet till svars. Varför stoppades inte massmorden, varför ingrep ingen till de utsatta människornas försvar? Bara ett par år efter Srebrenica var det dags igen. Strider bröt ut i den serbiska provinsen Kosovo mellan befrielserörelsen UCK och serbiska styrkor. Trakasserier och övergrepp mot civila drev stora delar av befolkningen på flykt under svåra humanitära förhållanden. Inom FN ansåg många att världssamfundet borde gå in militärt för att sätta stopp för utvecklingen, men p g a Rysslands och Kinas motstånd och dessa länders vetorätt i säkerhetsrådet kunde FN inte agera. I detta läge tog Nato saken i egna händer och inledde i mars 1999 bombanfall mot de serbiska styrkorna, som ett par månader senare kapitulerade. PÅ SIN SPETS Med Natos ingripande i Kosovo 1999 ställdes frågorna på sin spets. Eftersom säkerhetsrådet inte godkänt aktionen var den inte folkrättsligt korrekt. Samtidigt ansåg en majoritet av världens länder att den var moraliskt och politiskt befogad. Den fråga som blev alltmer trängande var: Hur kan omvärlden ingripa, utan att begå brott mot folkrätten, i situationer då civilbefolkningar behöver undsättas? Svaret formulerades i början av 2000-talet av en internationell kommission, den s k ICISS-kommissionen (International Commission on Intervention and State Sovereignty). Kommissionen myn-

tade begreppet Skyldigheten att skydda (The Responsibility to Protect, ”R2P”) som lösningen på dilemmat. Begreppet kan sammanfattas så här: Alla suveräna stater har en skyldighet att skydda den egna befolkningen. När en befolkning är utsatt för svårt lidande, och staten i fråga inte vill eller kan stoppa eller avvärja lidandet, då faller ansvaret att skydda över på det internationella samfundet. HISTORISKT BESLUT 2005 antogs det nya begreppet enhälligt av världens länder i samband med ett toppmöte i FN:s generalförsamling. För första gången sedan FN bildades hade man enats om en princip som direkt motsade principen om icke-inblandning i suveräna stater (”suveränitetsprincipen”) vilken skrupelfria regeringar under decennier hukat sig bakom för att ostört kunna begå olika typer av brott mot mänskliga rättigheter (MR). – Hela konceptet var historiskt i och med att man för första gången betonade att det moraliska och politiska ansvaret att agera går över till alla stater när en stat misslyckas med att skydda sin befolkning, säger Daniel Schatz som följt och debatterat frågan under många år, bl a som politiskt aktiv. – Skyldigheten att skydda var ett försök att göra verklighet av löftena om folkmord, om att de ”aldrig mer” skulle få äga rum, säger han. Toppmötets skrivningar var dock på flera punkter urvattnade jämfört med ICISS-kommissionens förslag. Trots detta har utvecklingen visat att begreppet är mycket kontroversiellt. BRETT KONCEPT Skyldigheten att skydda är ett brett koncept som baseras på ett helhetstänkande

Världshorisont 2/08


Barnen drabbas alltid hårdast i olika typer av kriser och konflikter. Barnen på bilden är på flykt undan strider i Libanon. Foto: UNHCR/C.Lau

när det gäller kriser och konflikter. Det består av tre delar: förebygga, reagera och återuppbygga. Vilken del som ska tillämpas avgörs av vilket stadium som den aktuella krisen befinner sig i. Under rubriken reagera finns militär intervention med som en sista utväg, vilket gör detta till den mest problematiska delen. Det är just begreppets bredd och helhetstänkandet som det vilar på som är dess styrka, menar många. Att förebygga kriser och konflikter anges som den viktigaste komponenten eftersom de andra två (reagera och återuppbygga) helt enkelt inte behövs om man lyckas stoppa kriser i sin linda. – När det gäller förebyggande och återuppbyggnad har världssamfundet blivit mycket bättre på båda dessa delar än vi var för tio år sedan, säger Jens Petersson, handläggare för fred, säkerhet och nedrustning vid Svenska FN-förbundet, och fortsätter: – Det finns mycket kvar att göra men helt klart finns en medvetenhet om vik-

Världshorisont 2/08

ten av både förebyggande och återuppbyggnad idag. De hänger ju också samman: misslyckas man med återuppbyggnaden är det samma sak som att man misslyckas med förebyggandet eftersom konflikten riskerar att bryta ut igen. UPPGIVENHET Entusiasmen efter toppmötet 2005 har följts av en viss uppgivenhet på senare tid. En akademisk debatt om vad som egentligen är ett R2P-fall har stått och stampat på samma fläck och det råder oklarhet om hur det nya begreppet ska tillämpas i praktiken. Flera bedömare menar också att länder som ställde sig bakom skyldigheten att skydda vid toppmötet nu har backat och visar en mer reserverad inställning till det nya konceptet. Många afrikanska stater har uttryckt rädsla för att det ska användas till ”nyimperialistisk” politik, d v s att rika väststater ska använda skyldigheten att skydda som förevändning för att blanda sig i fattiga länders inre angelägenheter.

Läs mer om skyldigheten att skydda i faktabladet på sid 11-14. Läs mer om Francis Deng på sid 7. Läs mer om Darfur på sid 8-9. Samtidigt råder en allmän motvilja mot interventioner hos världsopinionen i stort, som bl a grundar sig på USA:s och Storbritanniens agerande i Irak, säger Jens Petersson: – Eftersom interventionen i Irak på flera sätt har misslyckats så finns en rädsla för nya interventioner. ”Herregud varför gick vi in i Irak?” tänker man och sedan ”Nej ska vi in i Tchad nu också?”. – Det blir en maggropsreflex som är ogenomtänkt och farlig eftersom den blir ett hinder för att gå in där det faktiskt är nödvändigt. UTDRAGEN KONFLIKT I Darfur i västra Sudan pågår sedan 2003 en utdragen konflikt där civilbefolkningen utsatts för grova MR-brott i stor skala. Omkring två miljoner människor har

5


R2P tvingats lämna sina hem och hundratusentals har dödats eller dött av umbäranden till följd av kriget. Kritiska röster har hävdat att situationen i Darfur visar att omvärlden är lika handfallen som tidigare, trots antagandet av det nya begreppet. Men Darfur ska inte ses det slutliga testet för skyldigheten att skydda, menar dess tillskyndare, eftersom konflikten redan var långt gången när begreppet antogs 2005. – Konflikten hade kunnat förebyggas för ett antal år sedan om Sudans regering tagit tag i fattigdomsproblematiken, men det gjordes inte. Därför står vi med en komplicerad och svårlöst situation idag, säger Jens Petersson. Daniel Schatz är inne på samma linje. Han framhåller att man ska tänka på att kriser och konflikter är lättare att lösa ju tidigare man ingriper:

Nya typer av konflikter där den civila befolkningen är särskild måltavla har utvecklats de senaste decennierna. Våld och oroligheter under kriget i Liberia tvingade 850 000 människor på flykt. Personerna på bilden är flyktingar på väg att återvända efter krigets slut. Foto: UNHCR/R.Ochlik

6

– Vi måste skapa en kultur av att förebygga konflikter på ett tidigt stadium, säger han och tillägger: – Vi måste lyfta blicken bortom Darfur för att identifiera morgondagens Darfur. KENYA POSITIVT EXEMPEL En annan aktuell kris som nämns som ett mer positivt exempel är Kenya. Där utbröt våld mellan olika etniska och politiska grupper efter ett omtvistat val i vintras, men i stället för att urarta i ett allt våldsammare kaos kunde oroligheterna stoppas genom ett resolut ingripande av internationella krafter. En uppgörelse om maktdelning medlades därefter fram mellan den tidigare regeringen och oppositionen. Händelserna i Kenya ska ses som ett positivt exempel på hur skyldigheten att skydda tillämpats för att kväsa en konflikt i sin linda, menar olika bedömare. Det internationella samfundet gick här in med en medlarinsats innan en diskussion om militära medel blev nödvändig. Ytterligare aktuella exempel på praktisk tillämpning av R2P är den fredsfrämjande insatsen i Tchad och Centralafrikanska Republiken som säkerhetsrådet beslutade om i september 2007. I insatsens mandat ingår skydd av civilbefolkningen som en central komponent. Samma sak gäller det internationella engagemanget i Demokratiska Republiken Kongo och Somalia. Och den omfattande fredsfrämjande FN-insatsen i Darfur, som äntligen kunde sjösättas vid årsskiftet, har skydd av civilbefolkningen som ett grundläggande uppdrag. VAR STÅR VI? Var står vi då med begreppet skyldigheten att skydda idag, våren 2008? Frågan går till Bonian Golmohammadi, generalsekreterare vid Svenska FN-förbundet: – Vi har ett toppmötesbeslut från 2005 och så har vi ett antal regeringar som är positiva, ett antal som är negativa och ett antal som är skeptiska, beskriver han. – Det vi behöver nu är att förtydliga

vad konceptet betyder och att stärka det politiska stödet för dessa tankar. Av allt att döma kommer 2008 att bli ett avgörande år för det nya begreppet. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har personligen tagit sig an frågan. Han har tillsatt en särskild rådgivare för R2P, amerikanen Edward Luck, och givit honom i uppgift att utveckla och precisera tankegångarna och samtidigt samla politiskt stöd för dem bland olika regeringar. – Lyckas han med uppgiften kan en rapport läggas fram för världens länder i generalförsamlingen i höst. I bästa fall kan vi alltså ha både ett tänk, en strategi och en process i gång i slutet av detta år, säger Bonian Golmohammadi. En annan central aktör inom FN-systemet är Francis Deng, särskild rådgivare för förhindrandet av folkmord. Just folkmord har en särställning i debatten eftersom det i fall av folkmord sedan länge finns en juridisk skyldighet att agera på grundval av FN:s folkmordskonvention. – Francis Deng är herr 112 i FN; det är honom man ringer när det är kris någonstans. Om Ed Luck står för teorin kring R2P så står Francis Deng för praktiken, säger Bonian Golmohammadi. FLYTTA FOKUS Många bedömare menar att ett sätt att komma vidare med skyldigheten att skydda kan vara att flytta bort fokus från den problematiska debatten om militärt ingripande till frågan om hur man konkret kan jobba med förebyggande och återuppbyggnad. Daniel Schatz framhåller att vi måste få en större koncensus kring hela begreppet och att fler länder måste arbeta aktivt med att föra fram tankegångarna; i FN, EU, AU och övriga politiska sammanhang. – Man skulle vilja se en koalition av länder som trycker på i frågan, allra helst med deltagande av afrikanska stater. Organisationer i det civila samhället, som FN-förbunden, kan också spela en viktig roll genom att lyfta fram R2P. – FN och EU måste också fortsätta studera olika kriser på nära håll för att ringa in den avgörande frågan: när och hur ska man ingripa? ARBETAR AKTIVT Sverige är ett av en handfull västländer som arbetar aktivt med frågan om skyldigheten att skydda. Svenska utrikesde-

Världshorisont 2/08


R2P partementet väljer att svara skriftligt på Världshorisonts frågor om det nya begreppet. ”För att komma vidare behöver vi å ena sidan fortsätta att hamra fast principen i instrument som säkerhetsrådsresolutioner – så att konkreta rättsnormer kan utvecklas internationellt – och å andra sidan arbeta med det praktiska genomförandet”, skriver UD och fortsätter: ”För att R2P ska bli en verklighet måste det vara lika utbrett och naturligt att mäta graden av efterlevnad i det här fallet, som det är att mäta inflation eller sysselsättningsgrad. R2P måste bli ännu ett av de filter genom vilka all omvärldsanalys sker, vare sig den sker i FN-högkvarteret, huvudstäderna eller frivilligorganisationer, såsom Svenska FN-förbundet. Den här typen av arbete bedrivs redan idag beträffande mänskliga rättigheter i stort, så det handlar mer om att justera befintlig verksamhet än att skapa helt ny.” INTE JURIDISKT TVINGANDE Folkrättsjuristen Diana Amnéus skriver sin doktorsavhandling vid Stockholms Universitet om skyldigheten att skydda. Hon tror inte att R2P kommer att utvecklas till en juridiskt tvingande skyldighet att skydda med militära medel utan att det kommer att förbli en moralisk och politisk skyldighet. – På grund av stormaktspolitiska intressen hos de permanenta medlemmarna skulle säkerhetsrådet inte kunna enas om att intervenera militärt i alla situationer där massmord, krigsförbrytelser och etnisk rensning pågår. Humanitära kriser som faller under dessa staters säkerhetspolitiska intressesfärer, och även starka ekonomiska intressesfärer, har hittills varit mycket svåra att få till stånd fredsframtvingande åtgärder i, säger hon. – Om andra aktörer, enskilda stater eller regionala organisationer skulle genomföra humanitära interventioner utan säkerhetsrådsmandat skulle de kunna underminera det kollektiva säkerhetssystemet och i slutändan den globala säkerheten, om interventionen inte också får omvärldens erkännande. – Därför måste man i första hand överlåta åt säkerhetsrådet att göra bedömningen från fall till fall om militära interventioner för att skydda, säger Diana Amnéus.   AnnaLena Andrews

Världshorisont 2/08

R2P-seminarium i Stockholm

”Förebygga kriser är viktigast” – Vi måste fortsätta att göra två saker. Betona varje stats skyldighet att skydda sin befolkning, och samtidigt utveckla det internationella samfundets redskap för att arbeta med skyddet av utsatta människor. I detta arbete måste vi betona förebyggandet som den viktigaste komponenten, sa Francis Deng, FN:s särskilde rådgivare för förebyggande av folkmord, när han i april medverkade vid ett seminarium i Stockholm om R2P.

F

rancis Deng, som utsågs till sin post i augusti i fjol, har bl a till uppgift att uppmärksamma FN:s generalsekreterare på brott mot mänskliga rättigheter och internationell rätt som kan leda till folkmord. Han beskrev hur han försöker få regeringar att lyssna och agera konstruktivt genom att betona statens suveränitet och det ansvar för den egna befolkningen som ligger i suveränitetsbegreppet. – I stället för att tala om suveräniteten i negativa termer försöker jag tala om ansvaret för den egna befolkningen som något positivt som ligger i begreppet. Sanningar kan sägas på ett sätt som inte skapar motsättningar, och det försöker jag göra i mina samtal med presidenter, ministrar och andra, sade han. SAMLAR FÖRNYAT STÖD Deng beskrev hur han själv och FN:s nyutnämnde rådgivare för R2P, Edward Luck, jobbar för att samla ett förnyat politiskt stöd för skyldigheten att skydda bland världens regeringar och samtidigt försöker verka för att redskap för praktisk handling utvecklas. Bl a försöker man identifiera ett antal lyckosamma R2P-fall för att börja dokumentera vilka lärdomar

Regionala aktörer, t ex EU, har en mycket viktig roll att spela när redskapen för skydd av människor ska utvecklas, framhöll Francis Deng vid seminariet i Stockholm. Foto: AnnaLena Andrews

man kan dra av dessa, s k ”lessons learned”. De stora klyftorna i länder runt om i världen, och det faktum att stora folkgrupper lever i ett totalt utanförskap, utgör grunden för politiska kriser och konflikter, menade Deng: – Vi måste ta itu med de föreställningar om olikheter mellan olika grupper som människor bär på. Det här är ett problem som finns i hela världen, men det är när en grupp låter dessa föreställningar få konkreta konsekvenser för andra som det uppstår utanförskap, orättvisor och diskriminering. – Klyftorna är enorma idag mellan människor som är marginaliserade – politiskt, socialt, ekonomiskt – och de som har tillgång till makt och välstånd. Förr eller senare kommer de som är utestängda att reagera, och då finns risken att den grupp som innehar makten svarar med förtryck som kan utvecklas till våld och i värsta fall folkmord. Ett annat grundläggande problem i många afrikanska stater är att man likställer demokrati med val, fortsatte Deng. – Men vi vet ju att demokrati är så mycket mer än bara val. För att tala om verklig demokrati måste det till mänskliga rättigheter, respekt för minoriteter och politisk delaktighet.   AnnaLena Andrews

7


Darfur– konflikt utan slut? Darfur i västra Sudan kommer ofta upp i debatten om R2P. Pga stor­makts­intressen och annat har ett resolut ingripande av omvärlden hittills förhindrats. Journalisten Ulf B Andersson tecknar en bakgrund till den komplicerade konflikten.

F

em år har gått sedan 2003 då två väpnade rebellrörelser gjorde uppror i Darfur och kriget inleddes. Ingenting tyder dock på något snabb lösning. Enligt Sudans regering har 9 000 personer dödats medan FN brukar tala om 200 000 döda, en siffra som varit statisk sedan 2006 och är en uppskattning både av döda i stridshandlingar och p g a sjukdomar och svält i krigets spår. I mars sade företrädare för FN att det nu kan handla om totalt mellan 400 000 och 500 000 döda. Av Darfurs cirka sex miljoner invånare lever idag runt två miljoner som internflyktingar, många av dem i gigantiska

8

läger. Cirka 250 000 personer har flytt till Tchad och ytterligare närmare två miljoner är beroende av hjälp. Dödstalen har dock minskat genom en massiv internationell hjälpinsats, som trots banditöverfall och obstruktion från regeringen i Khartoum har hjälpt människor att överleva i ett samhälle där 1595 byar har bränts till grunden och jordbruksproduktionen slagits sönder. FÖRÖDANDE SVAR Under 2003-2004 kännetecknades konflikten av regeringens förödande svar på upproret. Anfall från luften med helikoptrar och bombplan följdes av den fruk-

tade janjawid-milisen som tillsammans med regeringsstyrkor mördade, plundrade och våldtog. Många av dem som fördrevs från sina byar tillhörde de afrikanska folkgrupperna fur, masalit och zaghawa medan angriparna ofta var araber. Enligt vissa uppgifter utgjordes janjawid-milisen till hälften av araber från Tchad. Därmed skapades bilden av ett krig mellan arabiska muslimer och afrikanska muslimer. Det är dock en förenklad bild menar Sudanexperter. Den samexistens mellan ”araber” och ”afrikaner” som funnits i Darfur har fortgått på vissa platser och 2007 var det konflikten mellan de arabiska folkgrupperna terjam och rizeigat som skördade flest liv. De två rebellrörelser som startade upproret (SLA och JEM) har nu splittrats i ett otal fraktioner. En del rebellgrupper beskrivs idag som rena banditgäng och några är inte mer än en hemsida och en självutnämnd ledare som lever i exil. Nya allianser skapas ock-

Världshorisont 2/08


R2P Cirka 250 000 personer har flytt undan våldet i Darfur över gränsen till Tchad, där de idag bor i flyktingläger. Människorna på bilden bor i ett tillfälligt transferläger i Iridimi. Foto: H.Caux/UNHCR

så på marken och en del bedömare ser tecken på att arabiska grupper nu är beredda att göra gemensam sak med rebellerna mot regeringen. Fredsmäklarna Jan Eliasson (FN) och Salim Salim (Afrikanska unionen) har försökt ena rebellerna för att möjliggöra samtal med regeringen om en vapenvila. I oktober 2007 skulle fredsprocessen högtidligt inledas i den libyska staden Sirte. Redan efter någon dag avbröts dock mötet. Flera av de viktigaste rebelledarna, som Abdul Wahid i Paris, vägrade komma. FRIA VAL 2009 Enligt fredsavtalet från 2005 mellan president Omar al-Bashir och SPLA i södra Sudan ska fria val hållas i hela Sudan 2009. Förutsättningen för valet är en

folkräkning som pågick under denna tidnings pressläggning (april 2008). På gränsen mellan södra och norra Sudan ligger det oljerika Abyei, vars framtid inte har avgjorts. Nya strider i Abyei bröt ut i mars och området beskrivs som en krutdurk som kan stjälpa hela fredsprocessen. Efter ett beslut i FN:s säkerhetsråd 31 juli 2007 finns sedan årsskiftet en hybridstyrka, UNAMID, med soldater och poliser från FN och AU i Darfur. Totalt ska styrkan omfatta över 26 000 personer med ett mandat att skydda civilbefolkningen. I april var dock endast 9 000 på plats. Sudan har villkorat vilka länder som får skicka trupp och den svenska insatsen stoppades efter påstå-

enden att svenska och norska soldater skulle arbeta för israeliska underrättelsetjänsten Mossad och CIA. Ännu saknas transportmedel, inklusive attackhelikoptrar, och FN:s byråkrati sägs ha försenat utplaceringen av styrkan. Kritiker varnar för att ett fiasko hotar och att UNAMID kommer ha svårt att lyckas i sitt uppdrag då styrkan ska operera ett område där ingen av de väpnade parterna är intresserade av ens en vapenvila.   Ulf B Andersson

I Djabal-lägret i östra Tchad bor över 15 000 flyktingar från Darfur. Livet i lägret är hårt och präglas av brist på vatten och ved. Under torrsäsongen plågas regionen av sandstormar och under regnperioden leder skyfall till översvämningar. Foto: H.Caux/UNHCR

AKTÖRERNA FN:

Har krävt att Sudans regering avväpnar janjawid-milisen och har infört ett vapenembargo som förbjuder införsel av vapen i Darfur. I oktober 2007 konstaterades att embargot bryts av alla parter. I ett ordförandeuttalande från säkerhetsrådet den 4 februari gavs stöd till president Idriss Déby i Tchad när rebeller attackerade huvudstaden N’Djamena. En FN-mission för Tchad och Centralafrikanska republiken, MINURCAT, beslutades hösten 2007.

EU: Har beslutat att skicka 3700 soldater till östra Tchad och Centralafrikanska republiken, som en del av MINURCAT. Drygt 200 svenska soldater ingår i styrkan (Eufor). Deras uppgift är att skydda flyktingar och internflyktingar. EU har kritiserats för att vara lam mot regeringen i Khartoum av omsorg om europeiska företags intressen i Sudan. Frankrike:

Har sedan tidigare trupp i Tchad och Centralafrikanska republiken. Franska soldater evakuerade utlänningar från N´Djamena i början av februari, men franska regeringen förnekade uppgifter från

Världshorisont 2/08

rebeller att fransk militär deltagit i striderna. Franska soldater ingår också i Eufor.

Rebellerna i Darfur:

Upproret inleddes 2003 av JEM och SLA. Rebellerna, nu splittrade i ett tiotal huvudfraktioner, får stöd av regeringarna i Eritrea och Tchad och anklagas för övergrepp mot civila och hjälporganisationer och för attacker mot fredsstyrkan från AU. Merparten av rebellerna kräver ökad rättvisa för Darfur inom ramen för Sudan, inte självständighet.

Tchad: I oktober 2007 slöts ett fredsavtal mellan rebellerna och president Déby men rebellerna bröt snart vapenvilan. Déby, som kom till makten 1990 med stöd av Sudan, stödjer nu rebeller i Darfur medan rebellgrupperna, nu under namnet Nationella Alliansen, får stöd av regeringen i Sudan. Över 240 000 flyktingar från Darfur och cirka 200 000 tchadiska internflyktingar finns i östra delen av landet. En del anser att konflikterna i området har drag av ett krig genom ombud mellan Sudan och Tchad. I

mars slöts ett ”historiskt fredsavtal” mellan Déby och al-Bashir i närvaro av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Efter ömsesidiga anklagelser och nya strider i april betraktas avtalet som överspelat.

Khartoum: President Omar al-Bashir har styrt Sudan sedan 1989. 2005 bildades en enhetsregering efter fredsavtalet med SPLA i södra Sudan. Efter att ha allierat sig med islamistiska grupper under 1990-talet beskrivs al-Bashir idag som arabisk nationalist. Regeringen anklagas för att ha beväpnat och betalat janjawid-milisen, vilket förnekas. Musa Hilal, en av de janjawid-ledare som anklagas för att ha organiserat grova övergrepp i Darfur, fick i januari en post inom regeringen i Khartoum. ICC, Internationella brottmålsdomstolen: Undersöker sedan 2005 krigsförbrytelser i Darfur. I maj 2007 väcktes åtal mot Ahmed Haroun, Sudans minister för humanitära frågor och janjawidledaren Ali Muhammad Ali Abd al-Rahman, också känd som Ali

Kushayb. Regeringen i Khartoum förklarade att de inte ska utlämnas till Haag. ICC uppges ha en lista på 51 personer, däribland rebelledare, som kan bli aktuella för åtal.

Centralafrikanska republiken: 98 000 personer har flytt

till Kamerun, Tchad eller Sudan medan 197 000 är internflyktingar i norra delen av landet där rebellgrupper och banditer har skapat ett laglöst tillstånd. ICC inledde i maj 2007 en undersökning om de mass­ våldtäkter som rapporterades vid strider i huvudstaden Bangui 2002 och 2003.

Kina: Köper cirka 80 procent av Sudans olja och ger omfattande bistånd till Sudan. Har också nyligen inlett oljesamarbete med Tchad. USA:

Har stämplat konflikten i Darfur som ”folkmord”. Har ändå goda kontakter med regeringen i Khartoum som ses som en allierad i ”kriget mot terrorismen”.

9


FN-FÖRBUND I VÄRLDEN

Brittiska FN-förbundet

I FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations) ingår 108 FNförbund från olika delar av världen.

Liten påtryckare med central roll Det brittiska FN-förbundet UNA-UK hör till dem som arbetar aktivt för att göra verklighet av skyldigheten att skydda. Jämfört med sin svenska systerorganisation har det färre medlemmar och anställda, men landets tyngd på den internationella scenen gör ändå att UNA-UK har en nyckelroll att spela.

B Demonstranter i London kräver skydd för civil­ befolkningen i Darfur. ”R2P not RIP” står för ”Responsibility to Protect, not Rest in Peace”. Rest in peace (vila i frid) är en vanlig inskription på brittiska gravstenar. Foto: Brittiska FN-förbundet.

rittiska FN-förbundets huvudkontor ligger mitt i regeringskvarteren Whitehall i London, ett stenkast från utrikesministeriet. Läget är idealiskt för förbundets ambition att vara en samtalspartner för regering och parlamentariker, men även i samarbetet med akademiker, media samt organisationer med internationella frågor på programmet. – Vi marknadsför oss som landets ledande oberoende policyauktoritet i FNfrågor, berättar Veronica Lie, som är en av sex anställda på förbundets huvudkontor. Lie ansvarar för policy- och kampanjfrågor, samt extern kommunikation. Arbetet för att ge information och påverka politiskt på central nivå i London kombineras med insatser för att utrusta organisationens cirka 100 avdelningar och 4500 medlemmar runt om i landet med kunskap och verktyg så att de kan driva aktuella frågor. Det finns även drygt 30 studentavdelningar på landets universitet som servas av huvudkontoret. Det är ett stort nätverk som täcker alla delar av Storbritannien, och som kan mobiliseras när det behövs, säger Veronica Lie stolt. SKRIVER BREV En viktig form av påtryckning i det brittiska politiska systemet är när medborgarna skriver brev till parlamentsledamo-

ten för sin valkrets. Detta har UNA-UK:s medlemmar gjort bl a för att uppmärksamma situationen i Darfur och skyldigheten att skydda. När det gäller skyldigheten att skydda är arbetet emellertid mer komplicerat än till exempel den pågående kampanjen för att förbjuda klusterbomber. – Ett första mål är att lägga grunden för detta framväxande koncept, och inte minst att definiera det. Det finns en risk att man vill få skyldigheten att skydda att täcka väldigt mycket, säger Veronica Lie. – Men det gäller att komma ifrån det där stora diffusa begreppet som alla drar i åt olika håll och i stället omvandla det till något konkret och användbart. Där kan vi bidra till processen, säger Veronica Lie. ERBJUDS MÖTEN Som FN-förbund i ett av säkerhetsrådets permanenta medlemsländer erbjuds UNA-UK regelbundet möjlighet att träffa personer som arbetar centralt inom världsorganisationen. Tidigare i år höll de t ex ett informellt rundabordssamtal där akademiker och politiker fick träffa Ed Luck, rådgivare till FN:s generalsekreterare i fråga om skyldigheten att skydda. Ett annat sätt att arbeta med frågan har UNA-UK pratat ihop sig med Svenska FN-förbundet om. Tillsammans har de sökt pengar från EU för ett projekt som Forts på sid 15

10

Världshorisont 2/08


FN-fakta Skyldigheten att skydda (R2P)

Banbrytande begrepp antogs i FN FN:s centrala roll sedan 1945 har varit att bevara internationell fred och säkerhet och att identifiera potentiella hot mot freden. Hotbilden har breddads under det senaste decenniet och omfattar idag inte bara externa hot mot staternas territorier, utan också interna humanitära katastrofer. Nya typer av konflikter har utvecklats efter kalla kriget slut i form av inbördeskrig där den civila befolkningen har blivit särskild måltavla. Våldtäkter har t ex använts som en avsiktlig strategi i samband med etnisk rensning och folkmord, människor har tvingats på flykt och hela regioner har påverkats av stora flyktingströmmar. Särskilt Afrika har drabbats av konflikter av detta slag, t ex folkmordet i Rwanda och konflikterna i Somalia, Sierra Leone, Liberia, DR Kongo och Uganda, men vi har också sett dem i Europa på Balkan under 1990-talet. Vikten av att ingripa i sådana konflikter har blivit allt tydligare. I slutet av 1990-ta-

Flyktingar från Irakkriget sörjer sin 10-årige son. Foto: UNHCR/A.van Genderen Stort

let började man argumentera för behovet av att reformera FN, eftersom det var otydligt var gränsen gick för när en humanitär intervention var laglig eller inte. I FN-stadgan råder nämligen en tydlig paradox: mänskliga rättigheter proklame-

ras med individens säkerhet i centrum vilket står i konflikt med principen om staters suveränitet. För att lösa problemet med dessa två motsägande principer tillsattes 1999 en internationell kommission (International Commission on Intervention and State Sovereignty) på initiativ av Kanadas regering. Den s k ICISS-kommissionen presenterade sitt förslag till lösning i december 2001 i en rapport där den myntade begreppet skyldigheten att skydda (The Responsibility to Protect, förkortat R2P). Begreppet togs sedan upp av FN:s högnivåpanel (High-Level Panel on Threats, Challenges and Change) och av generalsekreteraren i hans rapport In Larger Freedom. Vid ett världstoppmöte i FN-högkvarteret i New York i september 2005 enades alla FN:s medlemsländer om att anta och tillämpa skyldigheten att skydda i den betydelse och med de begränsningar som förklaras i detta faktablad.

ICISS-kommissionens kärnprinciper  ICISS-kommissionen föreslog i sin rapport 2001 följande principer: SKYLDIGHETEN ATT SKYDDA I begreppet statssuveränitet ligger en skyldighet, nämligen att det först och främst åligger staten själv att skydda den egna befolkningen. När en befolkning är utsatt för svårt lidande – orsakat av inbördeskrig, uppror, förtryck från statens sida eller statens sammanbrott – och staten i fråga inte vill eller kan stoppa eller avvärja lidandet, då får principen om icke-inblandning ge vika för principen om det internationella samfundets skyldighet att skydda. Rättslig grund Den rättsliga grunden för skyldigheten att skydda som vägledande princip finns i: • Förpliktelser som ligger i själva suveränitetsbegreppet;

Säkerhetsrådets ansvar för upprätthållandet av internationell fred och säkerhet enligt artikel 24 i FN-stadgan; Särskilda rättsliga förpliktelser som anges i förklaringar, konventioner och fördrag om mänskliga rättigheter och skydd av människor, i den internationella humanitära rätten samt i nationella lagar. Praxis som utvecklats av stater, regionala organisationer och FN:s säkerhetsråd.

Innebörd I skyldigheten att skydda ingår tre olika delar: 1. Skyldigheten att förebygga; att undanröja de underliggande såväl som de direkta orsakerna till inre konflikter och andra av människor vållade kriser som utsätter befolkningen för

2.

3.

fara. Skyldigheten att reagera; att i situationer där skydd av människor är en tvingande nödvändighet reagera med ändamålsenliga åtgärder, vilket kan innefatta tvångsåtgärder såsom sanktioner och internationellt åtal eller, i extrema fall, militär intervention (se nedan). Skyldigheten att återuppbygga; att, särskilt efter en militär intervention, lämna all slags hjälp till återhämtning, återuppbyggnad och försoning

Vägledande principer Förebyggande är den viktigaste dimensionen av skyldigheten att skydda. Möjligheterna att förebygga bör alltid uttömmas innan en intervention övervägs, och större åtaganden och resurser måste sättas in för detta ändamål. Vid fullgörandet av skyldigheterna att


förebygga och att reagera bör alltid mindre inkräktande och tvingande åtgärder övervägas innan mer tvingande och inkräktande åtgärder vidtas.

ICISS-KOMMISSIONENS Principer  för militär intervention (R2P  del 2, ”reagera”)  Tröskel för rättfärdig sak Militär intervention för skydd av människor bör betraktas som en extraordinär åtgärd. För att en sådan intervention ska vara berättigad krävs det att allvarlig och obotlig skada för människor av följande slag föreligger eller är sannolikt förestående: • Verkligen inträffad eller befarad förlust av människoliv i stor skala, med eller utan uppsåt att begå folkmord, som är ett resultat av uppsåtligt handlande, försumlighet eller oförmåga att handla från statens sida, eller upplösning av staten, eller • Verkligen inträffad eller befarad ”etnisk rensning” i stor skala utförd genom dödande, påtvingad förvisning, terrorhandlingar eller våldtäkter. Försiktighetsprinciper • Rätt avsikt. Huvudsyftet med en intervention – oavsett vilka andra motiv som de intervenerande staterna kan ha – måste vara att stoppa eller avvärja mänskligt lidande. Rätt avsikt tryggas bäst genom multilaterala interventioner, som har ett klart stöd av den allmänna opinionen i området och av de berörda offren. • Sista möjlighet. En militär intervention kan endast vara berättigad när alla icke-militära alternativ till förebyggande eller fredlig lösning av en kris har utforskats och det har befunnits rimligt att anta att mindre långtgående åtgärder inte hade räckt till. • Proportionella åtgärder. Omfattningen, varaktigheten och intensiteten i den planerade militära insatsen bör inte överskrida vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet för skydd av människor. • Rimliga utsikter. Det måste finnas rimliga utsikter att stoppa eller avvärja det lidande som har berättigat interventionen. Följderna av att ingripa bör inte bli värre än följderna av passivitet.

Rätt auktoritet Det finns inget bättre eller mer lämpligt organ än FN:s säkerhetsråd för att ge tillstånd till militär intervention för skydd av människor. Uppgiften är inte att finna alternativ till säkerhetsrådet som auktoritetskälla utan att se till att säkerhetsrådet fungerar bättre än hittills. Säkerhetsrådets tillstånd bör i samtliga fall sökas innan en militär intervention verkställs. Den som förespråkar en intervention bör formellt begära ett sådant tillstånd eller se till att säkerhetsrådet tar upp ärendet på sitt eget initiativ eller att generalsekreteraren riktar säkerhetsrådets uppmärksamhet på frågan med stöd av artikel 99 i FN-stadgan. Säkerhetsrådet bör ofördröjligen behandla ärendet vid påståenden om förlust av människoliv eller etnisk rensning i stor skala. Säkerhetsrådet bör då förvissa sig om förekomsten av sådana omständigheter på platsen. Säkerhetsrådets fem ständiga medlemmar bör enas om att inte använda sig av sin vetorätt i frågor där deras vitala statsintressen inte äventyras. Om säkerhetsrådet förkastar ett förslag eller inte kan behandla det inom rimlig tid finns följande alternativa möjligheter; • Att generalförsamlingen tar upp frågan vid ett brådskande extra möte enligt det s k Uniting for Peace-förfarandet. • Att regionala eller subregionala organisationer handlar inom sitt mandat enligt kapitel 8 i FN-stadgan, med förbehåll för att de söker säkerhetsrådets tillstånd i efterhand. Vid alla sina överläggningar bör säkerhetsrådet beakta att – om det inte kan uppfylla sitt ansvar att skydda i en upprörande situation som kräver handling – det skulle vara orealistiskt att vänta sig att de berörda staterna avstår från andra åtgärder för att möta det allvarliga och trängande i situationen, varigenom FN:s prestige och trovärdighet skulle kunna lida skada.

Flyktingar från Darfur i västra Sudan tvingas förflytta sig p g a s

Principer för intervention • Tydliga mål, ett alltid tydligt och otvetydigt mandat samt tillräckliga resurser. En gemensam militär handlingsplan för alla medverkande, enhetlig ledning, klara och entydiga sambandssystem och befälsvägar. • Godtagande av vissa begränsningar, stegvis ökning och gradvis anpassning av styrkeinsatser med målsättningen att skydda en befolkning och inte att besegra en stat. • Regler för insatser av styrkor som motsvarar operationsplanen, vilka är klart angivna, uppfyller proportionalitetsprincipen och fullt ut respekterar den internationella humanitära rätten. • Godtagande av grundsatsen att skydd av den militära styrkan inte får bli det främsta målet. • Största möjliga samordning med humanitära organisationer.

Världstoppmötets beslut 2005  Jämfört med ICISS-kommissionens förslag innebar det slutdokument som antogs av världstoppmötet 2005 en något urvattnad version av skyldigheten att skydda. ICISS-kommissionen försökte t ex medvetet komma bort från den komplicerade diskussionen om hur folkmord ska definieras genom att i stället tala om en skyldighet


skyfall och översvämningar i östra Tchad. Foto: H.Caux/UNHCR

att intervenera vid ”förlust av människoliv eller etnisk rensning i stor skala”. Detta accepterades inte under världstoppmötet utan man valde att använda ordet ”folkmord”. Inte heller gick världstoppmötet med på möjligheten att ta upp brådskande ärenden i generalförsamlingen (enligt det s k Uniting for Peace-förfarandet) i situationer då säkerhetsrådet är förlamat av veto. I stället slog toppmötet fast att endast FN:s säkerhetsråd kan ta beslut om militära interventioner i enlighet med FN-stadgans kapitel 7, i samarbete med regionala organisationer som exempelvis Europeiska Unionen (EU), Afrikanska Unionen (AU) och Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE). Toppmötet slog också fast att beslut ska tas från fall till fall, då varje konflikt är unik. De centrala delarna av toppmötets slutdokument lyder (valda delar i sammandrag): ”Det internationella samfundet har också, genom Förenta Nationerna, en skyldighet att använda lämpliga diplomatiska, humanitära och andra fredliga medel (---) för att skydda LÄS MER PÅ www.fn.se/R2P www.responsibilitytoprotect.org www.globalcentrer2p.org www.r2p.eu

befolkningar från folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten.” Men ”…om de fredliga medlen visar sig otillräckliga” och ”… om nationella myndigheter uppenbarligen misslyckas med att skydda sina befolkningar” så ”…är vi redo att gemensamt agera, beslutsamt och vid rätt tidpunkt” • genom säkerhetsrådet • i enlighet med stadgan, inklusive kapitel 7 • från fall till fall • i samarbete med regionala organisationer där så finnes lämpligt. Utifrån de beslutade skrivningarna pågår idag en omfattande debatt inom det internationella samfundet om hur man ska gå till väga för att tillämpa skyldigheten att skydda i praktiken, samt om vad som utgör ett R2P-fall.

Övriga centrala begrepp  HUMANITÄR INTERVENTION Humanitär intervention har använts som benämning på en åtgärd som det internationella samfundet vidtar då mänskliga rättigheter kränks och man vill säkra de humanitära förhållandena för de berörda människorna. ICISS-kommissionen rekommenderade dock att man inte använder ordet ”humanitär” i sammankoppling med någonting militärt, utan att man snarare pratar om endast intervention eller militär intervention. Begreppet används därför alltmer sällan. Statens suveränitet FN-stadgan utgör grunden för internationell lag och folkrätt och baseras på stater som rättsobjekt. Centrala principer som bygger på staten och statens rättigheter är t ex den s k suveränitetsprincipen i artikel 2. Denna artikel tar också upp den territoriella integriteten och principen om icke-intervention som syftar till att det internationella samfundet inte ska beblanda sig i en stats inre angelägenheter. Den tar vidare också

upp våldsförbudet vilket betyder att en stat inte får angripa en annan stats territorium (utom i självförsvar). Statssuveräniteten brukar dateras tillbaka till Westfaliska freden 1648 då man beslöt att alla stater är suveräna över sina territorier och juridiskt likvärdiga gentemot varandra. Mänsklig säkerhet 1994 års Human Development Report introducerade konceptet mänsklig säkerhet som betonar säkerheten för människor snarare än territorier och som tillgodoses med utveckling snarare än vapen. Rapporten diskuterade både nationella och globala angelägenheter för mänsklig säkerhet och försökte skapa ett nytt paradigm för hållbar mänsklig utveckling som består av en ny sorts utvecklingssamarbete och ett reformerat system av globala organisationer. Folkmord Folkmord är en straffrättslig term som myntades under andra världskriget och i juridisk bemärkelse definieras i 1948 års folkmordskonvention (Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide). Folkmord definieras enligt konventionen som handlingar begångna i avsikt att utplåna en grupp, helt eller delvis, på nationella, etniska, rasmässiga eller religiösa grunder. Till sådana handlingar räknas dödande eller orsakande av allvarlig kroppslig eller mental skada. Dit hör också att medvetet förorsaka levnadsbetingelser avsedda att åstadkomma fysiskt utplånande av gruppen, att genomföra åtgärder avsedda att förhindra födslar inom gruppen eller att tvångsförflytta barn tillhörande gruppen till en annan grupp. Inom folkrätten talar man om tre internationella brott: folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Krigsförbrytelser Krigsförbrytelser är: • Grava brott mot de fyra Genèvekonventionerna eller annan internationell lag rörande väpnad konflikt • Gäller särskilt när de begås som en del av en plan eller politik eller utgör en del av förövandet av sådana brott i stor skala • Kan begås i både internationella och inhemska konflikter • Exempel på brott: kidnappning, attacker mot civila, våldtäkter.


Brott mot mänskligheten Brott mot mänskligheten är: • Omfattande kränkningar som begås som en del av ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot

• •

civil­befolkningar Kan begås under både krigs- och fredstid Exempel på brott: mord, utrotning, förslavning, deportation eller tvångs-

förflyttning av befolkning, tortyr, apartheid, våldtäkt, påtvingat havandeskap och annan form av sexuellt brott.

Det här kan DU göra! Trots sin stora betydelse för människor i hela världen är det nya begreppet skyldigheten att skydda (R2P) fortfarande så gott som okänt hos den breda allmänheten. Alla krafter behövs för att sprida kunskap om denna viktiga fråga. Ditt stöd behövs även för att påverka världen i positiv riktning. Här kommer några förslag på vad just DU kan göra:

Läs på! Kunskap är grunden för all handling! Informera dig genom att läsa vidare på: www.fn.se/R2P www.responsibilitytoprotect.org www.globalcentrer2p.org www.r2p.eu

Delta i kampen mot fattigdomen!

Hjälp till att bygga fredliga samhällen!

Skriv mejl och insändare!

Aktiv återuppbyggnad av samhällen efter en konflikt är avgörande för att få igång en positiv utveckling och för att förhindra att konflikten bryter ut igen. I 70 av världens länder ligger 70 miljoner minor kvar i marken. Detta förhindrar en normal tillvaro där jorden kan brukas och barn kan leka fritt. Varje halvtimme skadas en människa någonstans av en mina.

När man ser på nyheterna om konflikter i andra länder är det lätt att känna vanmakt. Men tillsammans kan vi göra skillnad! Skriv en insändare till din lokaltidning om en konflikt som du känner engagemang för! En konkret fråga att driva är också det låga antalet FN-soldater som Sverige bidrar med. Idag är det Pakistan, Kina och Indien som står för majoriteten av FN-trupper.

Kampanjen Röj-en-mina arbetar med att samla in pengar till FN:s minröjningsarbete. Ge ett personligt bidrag eller bli fadder.

Skriv en insändare om detta och även mejl till statsminister Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Sten Tolgfors! Kräv att Sverige ska bidra med fler soldater till FN. Mejlformulär finns på www.regeringen.se (klicka på ”kontakt och besök”).

Gå in på www.röj-en-mina.nu.

Ett av skälen till att konflikter uppstår är fattigdom och klyftor mellan grupper i samhället. Ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom är att ge gratis skolmat till barn i fattiga länder, något som FN:s livsmedelsprogram WFP arbetar med sedan många år. Här i Sverige samlar kampanjen Skolmat blir kunskap in pengar till WFP:s arbete. Ge ett eget bidrag! Gå till www.fn.se/ skolmat eller sätt in pengarna på pg nr 90 00 79-5 (ange ”skolmat”). Du kan också stödja kampanjen en längre tid genom att bli autogirogivare.

Informera andra! Beställ extra exemplar av Världshorisonts temanummer om skyldigheten att skydda. Dela ut tidningarna till intresserade i din omgivning eller lägg dem i väntrum och personalrum. För priser kontakta info@fn.se. Faktabladet om skyldigheten att skydda (fyra sidor) kan beställas utan kostnad i upp till tio exemplar. Kontakta info@fn.se eller ring 08 – 462 25 40.

FN-fakta nr 2/08: Skyldigheten att skydda (R2P)· Text: Theresa Höghammar och AnnaLena Andrews Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis). · E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 Webb: www.fn.se


R2P Forts från sid 10

ska utöka samarbetet mellan olika FNförbund i världen. – En av de största utmaningarna i arbetet med att stärka skyldigheten att skydda är det misstroende som finns mellan utvecklingsländer och rikare länder. Delvis mot bakgrund av Irak-kriget finns det en misstänksamhet mot att R2P är ett neoimperialistiskt verktyg som ska användas som täckmantel för att blanda sig i nationella angelägenheter, säger Veronica Lie. – Genom att stärka relationer med organisationer i andra länder vill vi bygga förtroende. I sammanhanget berättar Veronica Lie att UNA-UK strävar efter att komma bort från tanken att skyldigheten att skydda bara handlar om militär intervention. I stället vill de sätta fokus på förebyggande arbete, på att göra världssamfundet mer lyhört för signaler som gör att man kan agera på ett tidigare stadium, samt på fredsbyggande insatser. FRISTÅENDE FRÅN FN I sitt arbete är det brittiska FN-förbundet påfallande noga med att betona att de är fristående från FN och inte på något sätt är ekonomiskt beroende av världsorganisationen. Det nämns t ex redan i andra meningen på förbundets hemsida. På frågan om detta säger något om britternas syn på FN svarar emellertid Veronica Lie nekande. – Tvärtom tycker jag folk här älskar FN högt. Därför blir de också så väldigt besvikna när inte FN kan göra det de tycker att organisationen borde göra. De ringer och skäller och frågar “varför kan inte FN fixa det?”, säger Veronica Lie, som själv vuxit upp i Kanada med norska föräldrar. Orsaken till att de betonar oberoendet är mer praktisk. Dels försöker de minska den tid de anställda får ägna åt att förklara skillnaden mellan UNA-UK och FN. – Dessutom, om man ska se oss som en trovärdig kommentator och observatör av FN, och en organisation som kan ge objektiv information, så är det viktigt att vi inte blir sedda som en okritisk fanclub, säger Veronica Lie. Detta passar också de människor som väljer att gå med i organisationen, eller på andra sätt vill stötta den, menar Lie. Däre­mot ses det bara som en styrka att ordföranden är en före detta FN-ambassadör, och att en del anställda tidigare har jobbat i FN-skrapan i New York. Världshorisont 2/08

Likt många andra organisationer har det brittiska FN-förbundet sett medlemsantalet minska stadigt sedan det bildades 1945. Under de senaste åren har flera insatser gjorts för att vända trenden. Framför allt har UNA-UK omorganiserats för att bli mer fokuserat och mer strategiskt i sitt arbete, samt tydligare i kommunikationen med omvärlden. NÄTVERK FÖR UNGA En annan nyhet är det så kallade Young Professionals Network (YPN), ett webbaserat nätverk för folk i 20- och 30-årsåldern som är intresserade av FN-frågor och som kan tänka sig att arbeta med dem på olika sätt. Förutom att erbjuda en informations-

och kontakt-späckad mötesplats på nätet, anordnar YPN evenemang dit man kan komma och knyta kontakter som kan leda en vidare i yrkeskarriären. Formatet tycks passa de unga, idag finns 1800 personer anslutna till nätverket. I denna delvis nya skepnad går UNAUK framtiden till mötes. Och arbetet med att stärka skyldigheten att skydda fortsätter. – Man ska inte undervärdera eller underbetona R2P bara för att det inte fungerar än. Se bara på principerna om de mänskliga rättigheterna, det tar åratal innan ett nytt koncept blir allmänt accepterat, säger Veronica Lie.   Ulla Engberg

Veronica Lie utanför det brittiska FN-förbundets huvudkontor i London. Runt hörnet ligger 10 Downing Street och alla de viktiga regerings­byggnaderna. Läget är perfekt för politisk lobbying. Foto: Ulla Engberg

15


Den bästa tidningen på svenska om Afrika! söd

ra

Det levande Afrika, politik, kultur, mat, sport, turism, miljö, vardagsliv och globala frågor.

Kungar och demokrati Kenya går till val Mode i tiden

Nr 4/2007

Mode i tiden Kenya går till val Kungar och demokrati

SUCCESSFUL STRATEGIES FOR WOMEN’S HEALTH AND RIGHTS Se forumet som webb-tv www.sida.se/area

Ur innehåller det senaste året: Elbrist släcker Sydafrika. Inte lätt för Zimbabwes nya bönder. Megaprojekt i Moçambique. Ekodass ger bättre skördar. Turist i kåkstaden. Pressfriheten sitter löst i Namibia. Sveriges del i transatlantiska slavhandeln. Västsahara, en splittrad nation. Allt tuffare för invandrare i Sydafrika. Tredubblad skörd – om investerarna vill. Jatropha-dieseln ett alternativ? Sniglar, larver och annan mat. Slapsticks på teater i Moçambique. Så kan Nord jobba för ren energi i Syd. Barhäng i Windhoek. Nu ska ANNONS EPA-avtalen i hamn. Nya innesporten – sandboarding. USA skapar militärkommando i Afrika. Hela havet stormar i Kenyas politik. Namibia, ett föregångsland i energi. Modedesigner med öga för återvinning. Europeiskt bistånd bara en återbetalning. Hårdrocksfestival i Maputo. Prenumeration: 150 kr för 4 nr/år Sätt in summan på pg 82 95 52-9 Medlemskap i Afrikagrupperna, inklusive tidning: 240 kr per år

www.afrikagrupperna.se


Ayat Suliman, 12 år från Irak, blev svårt bränn­skadad för fem år sedan när hennes bror tog upp en klusterbomb. Vid olyckan dödades fyra av hennes syskon och en kusin. I februari deltog hon i en manifestation mot klusterbomber i Stockholm. Foto: Magnus Fröderberg

Sverige bryter mot internationella åtaganden

Förra året skrev Sverige under Oslodeklarationen som ska leda till ett

internationellt förbud mot klustervapen. Samtidigt verkar regeringen aktivt för att det svenska klustervapnet Bombkapsel 90 inte ska omfattas av förbudet.

I

nnan 2008 har nått sitt slut ska en internationell konvention som förbjuder klustervapen vara slutförhandlad. Det framgår av Oslodeklarationen som den svenska regeringen skrev på i februari 2007. Trots det vill regeringen inte göra sig av med det svenska klustervapnet Bombkapsel 90 utan hävdar att det behövs vid ett eventuellt militärt anfall mot Sverige. Dessutom, säger man, är Bombkapsel 90 ett s k pålitligt klustervapen. Det innebär att det är utsett med självförstörelse- och självdeaktiveringsmekanismer som ska se till att de sprängladdningar som inte exploderar direkt vid nedslaget blir ofarliga inom ett par timmar. Antalet blindgångare som Bombkapsel 90 lämnar efter sig ska också vara så lågt som under två procent. STARKT FRÅGANDE Anna Ek, ordförande för Svenska Freds, ställer sig starkt frågande till om det finns klustervapen som kan kallas pålitliga.

Världshorisont 2/08

– En sak som är säker är att s k pålitliga klustervapen lämnar betydligt fler blindgångare efter sig när de används i verkliga konflikter, uppemot 10 till 15 procent. Det beror t ex på att klimatet är annorlunda jämfört med där man testade dem. Att Sverige skulle behöva Bombkapsel 90 för skydd vid en invasion ger hon inte mycket för. – Politikerna är överens om att det militära invasionshotet för Sverige är avskrivet. Regeringen har också hänvisat till att de stora användarna och producenterna, som USA, Ryssland och Israel, inte deltar i Osloprocessen och att arbetet med ett förbud bör drivas inom ramen för FN och 1980 års vapenkonvention (CCW). PARALLELLT SPÅR Svenska FN-förbundet delar inte regeringens uppfattning. – Vi tycker att FN-spåret ska följas så långt som möjligt, men nu finns det ett parallellt spår som verkar uppfylla en del

av förhoppningarna och då tycker vi att det är viktigt att Sverige inte obstruerar genom att skylla på FN i det här fallet, säger Bonian Golmohammadi, generalsekreterare för Svenska FN-förbundet. Anna Ek drar en parallell till hur förbudet mot personminor växte fram och poängterar att USA och Ryssland fortfarande inte har skrivit på den internationella konventionen om förbud mot personminor. – Men eftersom vi har fått fram ett internationellt förbud som är så pass starkt och kraftfullt så är vapnet stigmatiserat, det finns ingen stat som vill bli sammankopplad med användandet av personminor. Det innebär att även om de stora skurkarna inte deltar i konventionen så får det effekter på deras agerande, säger hon. VILL EJ DEBATTERA Både Ek och Golmohammadi har synpunkter på regeringens hantering av frågan. Anna Ek berättar att Svenska Freds har uppmanat företrädare för regeringen att komma ut och leverera sin ståndpunkt i debattprogram i TV och radio men att man konsekvent har tackat nej. I februari i år deltog regeringen i den fjärde konferensen i Osloprocessen på Nya Zeeland. Även där verkade man för ett undantag för Bombkapsel 90. – Det är ju direkt anmärkningsvärt att man är tyst som en mus här hemma och inte vågar ta debatten inför svenska folket och sedan åker iväg över hela jordklotet och deklarerar en politik som är helt uppåt väggarna, säger Anna Ek. – Vi tror inte att den svenska regeringen har några vettiga sakargument i frågan och då försöker man fly debatten, avslutar Bonian Golmohammadi.   Hannah Bergqvist KLUSTERVAPEN är vapen som, när de avfyras, sprider stora mängder sprängladdningar över ett vidsträckt område. Sprängladdningarna är tänkta att detonera när de når mark men gör det inte alltid. Tvärtom blir det ofta stora mängder blindgångare liggande kvar på marken.  Till skillnad från landminor som är inställda på att detonera vid ett visst tryck kan blindgångarna från klustervapen detonera vid mycket lätt beröring. 98 procent av dem som skadas av klusterbomber beräknas vara civila.

17


Dumpa en strumpa på Hultsfred

– Skolmat blir kunskap är en kampanj där man ser enormt positiva och tydliga resultat, säger Carolina Klüft. Till höger Eva Brattander, kampanjansvarig. Foto: AnnaLena Andrews.

Carolina Klüft ambassadör för skolmatskampanj Friidrottsstjärnan Carolina Klüft, 25 år, är ambassadör för FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap. Hon uttryckte ett stort personligt engagemang när hon i mars besökte FN-förbundets kansli. Hur gick det till när du blev ambassadör för kampanjen? – FN-förbundet skrev till mig och kom med en förfrågan helt enkelt. När jag öppnade brevet och fick se FN-loggan så kände jag ”Wow, vad hedrande att få en sådan fråga!”. För jag tycker att FN är väldigt betydelsefullt, väldigt viktigt för världen. Även om organisationen kan förbättras så tycker jag att grundtanken är enormt bra och någonting att jobba vidare från, säger hon. Carolinas starka engagemang började

redan i 14-årsåldern då hon såg faddergalan på TV, berättar hon. Sedan dess har hon blivit alltmer engagerad i internationella frågor och stödjer olika initiativ och organisationer i den mån hon har tid och möjlighet. – Skolmat blir kunskap är en väldigt positiv kampanj där alla millenniemålen involveras och där man ser enormt positiva och tydliga resultat. Den handlar om helt grundläggande saker som utbildning och hunger och också t ex om att använda lokala grödor, säger hon. Hur ställer sig Carolina till diskussionen om OS och Kina? Hur gick det till när hon startade sin stiftelse No Excuses Foundation? Vad tänker hon ägna sig åt när idrottskarriären är över? Läs hela intervjun på www.fn.se/carolina

Brist på toaletter – nedtystad katastrof 40 procent av jordens befolkning saknar ordentliga sanitära lösningar (väl fungerande toaletter och avloppssystem samt möjligheter att tvätta händerna och sköta sin hygien). Detta har katastrofala konsekvenser för dessa människors hälsa, närmiljö och möjligheter till social och ekonomisk utveckling. Som alltid drabbas barnen mest. Varje dag dör 4 000 barn p g a brist på rent vatten och grundläggande sanitet. Trots detta är problemet nedtystat och till stor del okänt, något som FN försökt råda bot på genom att utnämna 2008 till

18

Internationella Sanitetsåret. Frågan uppmärksammades i Stockholm i mars av en rad svenska organisationer och aktörer som arrangerade ett seminarium i samband med Världsvattendagen. Det konstaterades bl a att varje krona som investeras i sanitet ger tio kronor tillbaka i form av minskad sjukfrånvaro och ökad livslängd mm. Vid seminariet tillkännagavs att 2008 års Stockholm Water Prize tilldelas den brittiske professorn John Anthony Allan, som bl a utvecklat begreppet ”virtuellt vatten”.

FN-förbundet arrangerar en ovanlig namninsamling på Hultsfredsfestivalen 12-14 juni. Deltagarna kommer att erbjudas att sätta upp en av sina strumpor på en tvättlina tillsammans med sitt namn och det millenniemål de själva tycker är viktigast. I utbyte får de en blå strumpa med förbundets logga på. Hultsfredsfestivalen 2008 beräknas samla runt 30 000 unga. Målsättningen med strumpaktionen är att nå närmare en tredjedel av dem med information om FN:s millenniemål. När festivalen är över kommer strumporna med de vidhäftade målen och namnen att överlämnas till statsminister Fredrik Reinfeldt som en manifestation av ungas engagemang.

Folkrörelse­ representanter till FN Carina Nilsson, som representerar Svenska Kyrkan i FN-förbundets styrelse, har utsetts till folkrörelserepresentant vid FN:s generalförsamling i höst. Varje år får 4-5 personer från det svenska civila samhället möjlighet att på detta sätt följa arbetet i generalförsamlingen under två veckor. Ida Cronquist, Härnösands FN-förening, deltog i maj som folkrörelserepresentant vid FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD).

UNDEF-chef på Sverigebesök Roland Rich, ny chef för FN:s demokratifond UNDEF, besökte Sverige i mars. Vid ett möte med svenska frivilligorganisationer berättade han hur FN har arbetat med demokratifrågor genom tiderna. Han redogjorde också för vilka kriterier som avgör vilka demokratiprojekt som fonden stödjer. Läs mer på www.un.org/democracyfund

Världshorisont 2/08


300 kvinnor i huvudstaden Kinshasa uppmärksammar Internationella Kvinnodagen 2008. Foto: Kongolesiska FN-förbundet

Cissa Wa Numbe startade FNförbundet i Kongo 1990 och är idag generalsekreterare. Foto: Pekka Johansson

Försiktig framtidstro i Kongo efter kriget Fem miljoner människor dog under kriget i Demokratiska Republiken Kongo (DRC) som inleddes 1996. I dagsläget råder en bräcklig fred men trots stora svårigheter finns en allmän framtidstro och ny öppenhet, berättar Cissa Wa Numbe, generalsekreterare för FN-förbundet i Kongo, som besökte Stockholm i mars.

K

riget i Kongo har kallats ”det första afrikanska världskriget” p g a det stora antalet inblandade länder och det höga dödstalet. Kongo är ett jätteland med 63 miljoner invånare och den näst största ytan på den afrikanska kontinenten. Sedan 1999 har FN en fredsbevarande styrka (MONUC) på plats men sista december i år löper styrkans mandat ut. – FN:s fredsstyrka behövs verkligen just nu. Situationen är instabil och regeringen är inte så stark. Vi i FN-förbundet vill att styrkan ska stanna minst två år till, säger Cissa Wa Numbe. Ett första fredsavtal 2003 följdes av relativt lugn med inslag av sporadiska strider. 2005 antogs en ny demokratisk författning och ett år senare hölls de första demokratiska valen i landet sedan självständigheten 1960. Efter två omgångar utsågs den sittande presidenten Joseph Kabila till vinnare. 2007 slöts ett nytt fredsavtal mellan en rad regeringar i regionen och i januari 2008 undertecknades en ny fredsöverenskommelse inom landet.

Världshorisont 2/08

Människors okunnighet och bristen på information är ett stort problem, säger Cissa Wa Numbe. – Det är de politiska ledarna som ingår fredsavtal med varandra. Befolkningen är inte med och känner knappt till vad som överenskommits. Därför behövs ett informations- och försoningsarbete på lokal nivå. – Mot den bakgrunden har vi i FNförbundet arbetat med att sprida information och kunskap om fredsavtalen, bl a genom att översätta dem till olika språk och se till att de distribueras, säger han. NIO ANSTÄLLDA FN-förbundet i Kongo har nio anställda på tre olika platser, 2000 individuella medlemmar och 49 anslutna organisationer. Högt på agendan står delaktighet för kvinnor och ungdomar och dialog och försoning mellan olika folkgrupper. Kvinnors delaktighet i fredsprocessen och i beslutsfattande är frågor som förbundet drivit under lång tid. Demobilisering av barn under 18 år från olika militära styrkor är en annan. Genom ”folkliga forum”

arrangerar man diskussioner på lokal nivå om bl a mänskliga rättigheter och konfliktlösning. Kvinnor och unga utbildas till ledare och på olika sätt försöker man sprida kunskap och bidra till förändringsprocesser. Målsättningen är ett vitalt civilt samhälle där människor är delaktiga ända ner i minsta by och där kvinnor och ungdomar är synliga och aktiva grupper, säger Cissa Wa Numbe. Organisationen har nyligen sammanställt en skrift som redogör för kvinnors rättigheter enligt olika traktat. Framöver ska den översättas till fyra inhemska språk, berättar han. NY ÖPPENHET – Regeringen har sagt att de tycker initiativet är bra vilket är ett tecken på att det finns en ny öppenhet just nu, en chans till förändring som vi måste ta. Överhuvudtaget är det som om människor börjar vakna upp. Frågor som tidigare var tabu kan nu diskuteras, folk lär sig saker och börjar ställa frågor, kvinnorörelsen växer sig starkare och starkare, beskriver han. FN-förbundet i Sverige har ett samarbetsavtal med kongolesiska FN-förbundet sedan 2005. Bl a har stödet från Sverige möjliggjort att 350 valobservatörer kunde utbildas inför valet 2006 och att viktiga dokument som den nya konstitutionen, vallagen och centrala MR-dokument kunnat översättas och spridas.  AnnaLena Andrews

19


N-föreningar Aktiviteter i F

och -distrikt

De reste till oroligt land

I mars tillbringade Serwat Zarifnejad och Sanna Nilsson, två unga medlemmar i Hallstahammars FN-förening, två veckor i Irak. – Vi hade blivit varnade för att resa till Irak men kände oss ganska trygga eftersom vi planerade att resa runt i norra delarna i Kurdistan där det är ganska säkert, säger Serwat. Under sin resa besökte de bland annat städerna Hawler, Suleymami och Halabja. Det blev en fantastisk resa som de aldrig kommer att glömma. Sanna dokumenterade alla upplevelser i en dagbok. Så här skriver hon om besöket i Halabja: Fredagen ägnade vi åt en tur till Halabja. Den sextonde mars var det tjugo år sedan staden gasattackerades av Saddam Husseins regim. Då vi kom in i staden möttes vi av flera minnesmonument. Vi åkte först till en minneslund där alla som dödats hade sitt namn ingraverat på en

Typiskt middagsintag. Då vi var gäster fanns det mat i överflöd. Foto: Serwat Zarifnejad

20

gravsten, en gravsten för varje familj. Ett stenkast längre bort låg kropparna begravda i massgravar. Vissa innehållande 24 kroppar, andra 2400. Det kändes kusligt att åka längs gator där det för tjugo år sedan legat tusentals döda människokroppar. 75 procent av dem var kvinnor och barn. Med Madjids hjälp och de kontakter vi dagen innan knutit på Suleymanias universitet skulle vi nu få träffa en av alla tusentals människor som drabbats. På ett mindre sjukhus i Halabja visades vi till en säng där Kamal Veisi låg. Han såg väldigt tunn och svag ut. Direkt när vi satte oss ner började han berätta. KAMALS HISTORIA Klockan var 11.30 då de första bomberna började falla över Halabja, vanliga bomber med exploderande effekt. Människorna sökte sig till de få skyddsrum som fanns i staden, andra flydde till fots eller med bil i ett försök att fly. Efter första anfallet kom nu flygplan som hördes mer än de förra. De flög lägre men inga explosioner hördes, man trodde då att bomber släppts men inte detonerat. En av männen som sökt sig till samma skyddsrum som Kamal Veisi gick ut för att se efter vad som pågick och upptäckte då gasen. Gasen som användes då ska ha luktat väldigt illa och mannens ögon svullnade igen direkt. Tillbaka i skyddsrummet hade en annan man viskat till sin pappa att det troligtvis var kemiska vapen som användes. Han grät och ska ha sagt till sin pappa att alla skulle komma att dö. Panik utbröt i skyddsrummet, ett rum på två gånger fem meter som trettiofem personer sökt sig till för skydd. Kriget mellan Iran och Irak var under denna tid i full gång och iranska soldater ska ha vetat om att irakierna hade tillgång till dessa vapen. Då många iranska soldater under denna tid rörde sig i detta område, Halabja ligger vid gränsen till Iran, visste man att detta område skulle ses som ett bra mål för irakisk militär att

komma åt både kurder och iranier. Då iranierna förutspått att något sådant här skulle kunna komma att hända hade man förvarnat kurderna i området och uppmanat dem att förbereda sig för en eventuell attack. Just de personer som hade tillgång till skyddsrummet Kamal sökt sig till hade gjort det. De hade förberett tygpåsar fyllda med kol för att i viss mån trycka undan gasen vid inandning i påsen. Trettiofyra påsar hade förberetts, trettiofem personer hade sökt sig till skyddsrummet, Kamal, som då var 14 år, var den som blev utan. Bombningen pågick från 11.30 till 14.00. Vid solnedgången vågade Kamal och de övriga i skyddsrummet sig ut. De visste att de var tvungna att fly. Irakisk militär hade förutspått detta och återigen började de släppa de exploderande bomberna runt om i området. Gasen hade gjort att många människor fått väldiga problem med att andas. Halvvägs upp på flyktvagnen över bergen mot Iran hade samtliga människor från skyddsrummet mist synen. Efter detta har Kamal inga minnen kvar av händelseförloppet. Han har fått berättat för sig att två kurdiska frihetskämpar hittat honom. De hade försökt hålla honom vid liv trots att han under sex dagar legat medvetslös. Efter tjugofyra dygn återfick Kamal synen och de två frihetskämparna tog honom till ett sjukhus i Iran. Därifrån flögs han sedan till ett stort sjukhus i Irans huvudstad Teheran. Efter två månader på intensiven blir han lite bättre. Läkarna blev överraskade men stolta över tillfrisknandet då de inte trott att Kamal skulle överleva med

Världshorisont 2/08


tanke på de svåra skador han ådragit sig. Under månaderna på sjukhuset tänkte Kamal mycket på sin familj. Vad hade hänt dem? Hade de klarat sig lindrigare undan eller hade de gått ett värre öde tillmötes? Han säger att han tänkte att om det hade gått bättre för dem än för honom skulle de ha kommit och besökt honom. SVÅRA SKADOR Kamals luftvägar blev svårt brännskadade. Bara sextio procent av hans lungkapacitet fungerar. Kamal var den ende överlevande från sin familj efter Saddam Husseins gasattack den sextonde mars 1988. Han bor fortfarande kvar i Halabja. Regelbundet måste han besöka sjukhuset för behandling. Han är nu Serwat och några flyktingar under ett av våra besök i flyktingläger. Foto: Sanna Nilsson

Vittnesmål från Mellanöstern Örnsköldsviks FN-förenings årsmöte inramades av ett intressant resereportage i ord och bild runt Palestina/ Israel-konflikten genom förre ÖAjournalisten Sven Lindblom. Mötes­ lokalen var fullsatt. Många av deltagarna var ungdomar från Parkskolan. Sven Lindblom berörde framför allt den politiska situationen som råder på den ockuperade Västbanken inte minst efter byggandet av muren som drabbar palestinierna genom de otaliga ”checkpoints” som måste passeras dagligen. Han refererade även från de intressanta mötena han haft med

Betlehems borgmästare och med en minister från Hamas. Hamas stämplas idag som en terroristorganisation av både USA och EU. Lindblom besökte fredsbyn Neve Shalom/Wahat al-Salam där palestinier och judar sedan länge lever sida vid sida samt Swedish Christian Study Centre i Jerusalem, båda ställena med anknytning till Örnsköldsvik. Tid fanns även för ett besök i Ramallah och Yassir Arafats grav. Stellan Bäcklund, ordförande i Örnsköldsviks FN-förening

Tingsryds FN-förening 25 år När Tingsryds FN-förening startade den 20 april 1983 hade den åtta medlemmar. Birgit Ericsson valdes till föreningens ordförande. Hon har varit föreningen trogen och är fortfarande dess ordförande. Föreningen har genom åren genomfört manifestationer för fred och rättvisa, oftast på FN-dagen den 24 oktober i form av fackeltåg och efterföljande program i någon kyrka eller annan samlingslokal. Samarbetet med församlingarna och skolorna har varit mycket gott. Från mitten

av 80-talet arbetade föreningen under många år aktivt med att integrera och stödja asylsökande och 1999 fick föreningen ta emot kommunens stipendium för sitt arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Föreningen har ständigt haft en studiecirkel på gång. Det har handlat om fred, mänskliga rättigheter, demokrati, rättvisa och miljö. Som avslutning på varje cirkel har en kortare eller längre studieresa företagits. Några av studiecirklarna mynnade ut i projekt bl a i Indien och Lettland.

gift och har tre barn. Frågan är hur länge det kommer att vara möjligt för honom att se sina barn växa upp. Halabja är ett väldigt dammigt område, något som försämrar andningen avsevärt. Han är i viss mån i behov av extra syrgas men då elen bara står till förfogande ett visst antal timmar om dagen går det inte att garantera att syrgasen finns tillgänglig då han behöver den. Här slutar de gripande anteckningarna i Sannas dagbok från besöket i Halabja. Sanna och Serwat vill nu berätta om sina upplevelser från resan till Irak och förhoppningsvis också intressera många för att bli medlemmar i Hallstahammars FN-förening.

FN-distrikt räddar fåglar I anslutning till sitt årsmöte den 26 mars inbjöd Västmanlands FN-distrikt till ett öppet möte med Henrik Dahl, Sveriges Ornitologiska Förening. Han berättade på ett inspirerande sätt om att åka från Västerås till Nigeria för att på ideell basis utbilda befolkningen i Nigeria att tillverka och använda lerspisar. Syftet är att få ner vedkonsumtionen och på så sätt minska skövlingen av skog och underlätta människors vardag. Under vinterhalvåret är Nigerias skogar hemvist för ett antal svenska flyttfåglar som lövsångare, svartvit flugsnappare och trädgårdssångare. Henrik Dahl brinner för sitt projekt och har arbetat med det i fyra år. Som tack för hans insatser överräckte distriktet en check på 5 000 kronor till stöd för Sveriges Ornitologiska Förenings fågelskyddsfond. Nelly Björklund, vice ordförande i Västmanlands FN-distrikt

Under de 25 åren har ett givande samarbete utvecklats med flera organisationer, både fackliga och politiska samt Röda Korset och Svenska Kyrkan. Många enskilda har på olika sätt medverkat i föreningen och gjort värdefulla insatser. Birgit Ericsson har betytt oerhört mycket för föreningens framgångar under åren. Vi gratulerar på födelsedagen och önskar lycka till i fortsättningen.

N-föreningar Aktiviteter i F

och -distrikt

Redaktör: Anita Seidel Telefon: 08 – 462 25 53 E-post: anita.seidel@fn.se ·

Världshorisont 2/08

21


Anslagstavlan Information från Svenska FN-förbuNDet

ABC -kurser HÖ STE N 200 8

utveckpå olika sätt berör FN:s organisation, FN-ABC är kurser i tre olika nivåer som C-kurr. B-kurserna behandlar olika FN-frågo ling och arbete. A-kursen är en baskurs. sen är förlagd till Genève. A-kurser: 18 september, 09.00-16.30 Umeå 6 november, 09.00-16.30, Göteborg HuleFör mer information kontakta Helen .se l@fn leda dal per e-post helen.hu B-kurser: Fred, säkerhet och nedrustning samt den globala krisen vad gäller minor 13 november, Växjö För mer information kontakta Theresa mHöghammar per e-post theresa.hogha mar@fn.se

ålen Millenniedeklarationen och millennie­m rna – människorna bakom siffro 2 oktober, 09.00-16.30, Stockholm 8 november, 09.00-16.30, Umeå tanFör mer information kontakta Eva Brat se @fn. der per e-post eva.brattander och Mänskliga rättigheter samt kulturmöten m främlingsfientlighet och rasis 27 november, Göteborg SasFör mer information kontakta Anett fn.se vari@ t.sas anet st e-po per vari

FN-SKO LA: ANMÄLN ING 5 juni

Sista anmälningsdag för gymnasieskolor att ansöka om att bli FN-skola läsåret 2008/2009.

FN-SKOLA: PLANERINGSMÖTEN September – oktober Svenska FN-förbundet besöker samtliga FN-skolor för planeringsmöten inför det nya samarbetsåret.

Marsch mot hunger

Dumpa en strumPa!

– FN-förbundet på Hultsfred till stöd för millenniemålen I år kan man delta i en ytterst ovanlig namninsamling på Hultsfredsfestivalen. I FN-förbundets tält kommer nämligen strumpor att samlas in till förmån för ett intensifierat arbete med uppfyllelsen av de åtta millenniemålen. Strumporna, som förses med avsändarens namn och det millenniemål som denne tycker är särskilt angeläget, kommer senare att överlämnas till statsminister Fredrik Reinfeldt. De insamlade strumporna kommer att utgöra ett visuellt uttryck för ungdomars uppslutning bakom de globala utvecklingsmålen. Signalen är: Det är bråttom, Sverige måste öka ansträngningarna för att bekämpa världsfattigdomen till 2015! Går sedan ungdomen strumplös? Nejdå, som tack får man en blå FN-förbundsstrumpa som förhoppningsvis ska väcka nyfikenhet kring både kampanjen och FN-förbundet. För mer information kontakta kampanjgeneralerna tobias.carlsson@fn.se eller louise.croneborg@ fn.se Väl mött på Hultsfredsfestivalen!

Söndagen den 1 juni arrangeras Walk the World i flera länder och svenska städer. Det är en marsch för att barn i fattigdom ska få skolmat. För mer information kontakta Eva Brattander på e-post: eva.brattander@fn.se

FN-förbundets styrelse sammanträder den 23 maj i Stockholm.

Medlemsv ärvnin g

Den 15 augusti är sista chansen att vinna ett teaterbesök. Läs mer nedan!

Globall Cup 2008

Fotbollscup i Enköping 26-29 juni för killar och tjejer 10-15 år samt en klass för handikappade. Hela överskottet går till FN:s arbete med minröjning och mindrabbade. Mer information finns på www.globallcup.se

Bok och biblioteksm ässan 2008

Mellan 25-28 september äger Bok och biblioteksmässan rum i Göteborg. FNförbundet finns som vanligt på Internationella torget. Besök vår monter och lyssna på spännande scenprogram!

Vi vill växa! Värva en medlem och vinn pris! På Internationella familjedagen den 15 maj gick startskottet för en tre månader lång medlemsvärvningskampanj. FN-förbundet uppmanar dig och alla andra medlemmar i FN-rörelsen att värva en medlem var. Det kan vara en person i din familj, en släkting, en nära vän eller någon annan som är intresserad av FN och internationella frågor. Hjälp till att stärka den svenska FN-rörelsen och bidra till att vår svenska FN-familj växer!

22

Som tack har du chans att vinna ett av fem priser, där första pris är ett teaterbesök i Stockholm inklusive resa och övernattning för två personer. För att delta i utlottningen av priserna ber vi dig senast 15 augusti skicka ett e-postmeddelande med namnet på den eller de personer du värvat samt dina egna kontaktuppgifter till anita.seidel@fn.se. Nya medlemmar får den vackra medlemsnålen och tidningen Världshorisont fyra gånger

per år. Nu har vi 6 000 medlemmar. Låt oss fördubbla antalet!

TT E N N I V BESÖK a R TEAkThoElm inklusiveörretvså

i Stoc ernattning f och öv ersoner! p

Bli medlem på www.fn.se/medlem eller ring 08-462 25 40.

Världshorisont 2/08


aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

D

Gemensam säkerhet en ständig utmaning

rygt sju år in på det nya millenniet söker FN nya vägar för att leva upp till de målsättningar som fanns när organisationen bildades och som ständig förändras. På flera områden har FN gjort stora framsteg. Det gäller till exempel insatserna för utbildning, hälsa och fattigdomsbekämpning. Klimatpolitiken är ytterligare ett exempel på hur FN har tagit ledningen i en avgörande fråga. Återstår gör den kanske allra svåraste uppgiften – ansvaret för fred och säkerhet. Här har motsättningarna mellan världens länder varit stora, inte minst sedan USA startade sitt så kallade krig mot terrorismen och anföll Irak. FN hade inga färdiga spelregler när den amerikanska ledningen snabbt bestämde sig för en ny politik. Förlorare blev alla de människor som blev offer för de rättighetskränkningar som följde i terrorjaktens spår. Ingen skulle väl heller entydigt hävda att den enda supermaktens militaristiska linje har gagnat den gemensamma säkerheten.

Ett framsteg i säkerhetstänkandet är däremot den FN-princip om skyldighet att skydda som fastslogs vid FNtoppmötet i New York hösten 2005. Enligt denna kvarstår statssuveräniteten, men inkluderar hädanefter ett ansvar att skydda den egna civilbefolkningen från övergrepp som folkmord, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. När sådana händelser ändå hotar ska omvärlden genom förebyggande, ingripande och stöd till uppbyggnad komma utsatta människor till undsättning. En viktig insikt är att alla de tre FN-pelarna – säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter – måste samverka också i

arbetet för att göra verklighet av begreppet skyldighet att skydda. Därför är till exempel en rättvis handels- och jordbrukspolitik en viktig beståndsdel i kampen mot militära konflikter. Frivilligorganisationer som FN-förbundet verkar för en helhetssyn på dessa frågor och fungerar som brobyggare mellan människor i världens länder. Principen skyldigheten att skydda prövas allra tydligast i den långvariga Darfur-konflikten i Sudan. Trots medlingsförsök, berömvärda humanitära insatser och fredsfrämjande insatser i grannländerna fortsätter våldet. Både Kofi Annan och Ban Kimoon har länge försökt påverka den sudanesiska ledningen att ta sitt ansvar. Samtidigt har man uppmanat FN:s medlemsländer att agera efter bästa förmåga. En nyckeluppgift har varit att samla ihop bidrag till en gemensam FN- och AU-styrka i Darfur. Sverige och Norge drog i vintras tillbaka sitt erbjudande om trupp utan att presentera någon alternativ strategi. FN-förbundet har föreslagit att frågan om Darfur, efter fem års konflikt, hundratusentals döda och över 2 miljoner flyktingar, måste föras åter till säkerhetsrådet. Det skulle innebära att omvärldens ögon åter riktas på konflikten och att rådsmedlemmarna, framför allt Kina och Ryssland, i offentlighetens ljus tvingas att motivera sina ställningstaganden. Storskaliga krig och massdödande har förföljt människan genom historien. Alltför många gånger har omvärlden väntat alltför länge med att ingripa. Darfur är ytterligare ett sorgligt exempel. Hoppet står till att skyldighet att skydda kan bidra till att målet “aldrig mer” blir verklighet.

Nästa nummer

av Världshorisont kommer ut 25 september och ska handla om Handel.

Enligt millenniemål 8 ska ett globalt partnerskap för utveckling skapas, bl a genom att utveckla ett öppet, reglerat, förutsägbart och icke-diskriminerande handels- och finanssystem. Har världen kommit någon vart med detta? Vilken Världshorisont 2/08

politik bedriver Sverige och EU? Vad har de skenande matpriserna för betydelse i sammanhanget? Världshorisonts temanummer om handel försöker förklara det övergripande systemet och sätta fingret på några aktuella frågor. Hjälp oss sprida information om denna viktiga fråga genom att beställa buntar av tidningen till skolarbete, medlemsvärvning eller olika utåtriktade evenemang! Kontakta varldshorisont@fn.se.

as Foto: FN/Paulo Filgueir

I dagens globaliserade värld går handelns betydelse knappast att överskatta. Vilka regler som gäller har stor betydelse för alla länder och aktörer, men dagens system miss­gynnar fattiga länder och bromsar deras utveckling, menar kritikerna.

23


POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

Tova Magnusson Norling Elin Lanto Mats Sundin och Lasse Åberg stödjer FN:s arbete för en minfri värld. Läs mer på www.fn.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.