Världshorisont nr 4/09, tema Klimat

VÄRLDSHORISONT Utges av Svenska FN-förbundet

4/2009

Rädda jorden!

Ekologiska metoder motverkar klimatproblem sidan 12 De blev årets FN-vän och FN-supporter sidan 20-21

Unifem ersätts av nytt kvinnoorgan sidan 22

Foto: FN/Eric Kanalstein

FN-NOTISER

Begravningsceremoni för två FN-tjänstemän som dödades vid attacken mot FN i Afghanistan 28 oktober.

Säkerhetsrådet vill se kärnvapenfri värld Vid ett toppmöte i FN:s säkerhetsråd i september, lett av USA:s president Barack Obama, slog rådet fast att man ska arbeta för en värld utan kärnvapen. Det var femte gången någonsin som ett toppmöte med stats- och regeringschefer hölls i säkerhetsrådet.

Vid mötet antogs enhälligt en resolution (nr 1887) där rådet uttryckte stark oro över spridningen av kärnvapenteknologi i världen. Resolutionen innehåller vidare skrivningar som försvårar för länder att dra sig ur icke-spridningsavtalet (NPT) och som avskräcker från att omforma civila kärnenergiprogram till program som kan leda till produktion av kärnvapen.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon välkomnade resolutionen och kallade mötet ”en historisk händelse som öppnar ett nytt kapitel i rådets arbete med ickespridning och nedrustning av kärnvapen”.

MR-expert nekades inresa i Zimbabwe FN:s särskilde rapportör för tortyr och

2

annan grym, omänsklig eller kränkande behandling eller bestraffning, Manfred Nowak, stoppades i oktober från att resa in i Zimbabwe. Syftet med Nowaks planerade besök i landet var att ta fram oberoende fakta kring situationen för de mänskliga rättigheterna. Dagarna innan hade rapporter kommit från Zimbabwe om att oppositionsanhängare och MRförsvarare hade gripits, trakasserats och utsatts för hot.

Nowak hade fått en skriftlig inbjudan av Zimbabwes premiärminister Morgan Tsvangirai men när han kom till flygplatsen i huvudstaden Harare den 28 oktober nekades han inträde. Efter att ha tillbringat natten på flygplatsen skickades han med första flyg till Sydafrika. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och MR-chefen Navi Pillay har protesterat mot händelsen.

Mest våld i Centralamerika Ingen annanstans i världen är den ickepolitiska kriminaliteten lika hög som i Centralamerika, enligt en rapport från FN:s utvecklingsprogram UNDP. Minst 79 000 människor mördades i regionen mellan 2003 och 2008. Förutom det mänskliga lidandet kostar våldsbrottsligheten enorma summor varje år, t ex motsvarande 7,7 procent av regionens bruttonationalprodukt bara under 2006.

Centralamerika består av Panama, Costa Rica, Nicaragua, Honduras, El Salvador, Guatemala och Belize, som tillsammans har 43 miljoner invånare varav 40 procent är fattiga. Rapporten uppmanar regeringarna att bl a satsa på åtgärder för ungdomar och utbildning för poliser. ”Världen sviker ursprungsfolken” FN:s särskilde rapportör för världens ursprungsbefolkningar, James Anaya, presenterade i oktober en omfattande

Foto: FN/Paulo Filgueiras

FN flyttar personal efter attentat FN meddelade den 5 november att delar av personalen i Afghanistans huvudstad Kabul omplaceras tillfälligt efter attacken veckan innan som dödade fem FN-anställda och skadade många fler.

Ungefär 600 av FN:s omkring 1 100 internationella medarbetare i Afghanistan flyttas till säkrare plats inom eller utanför landet.

Talibanerna har tagit på sig ansvaret för attacken mot gästhuset i Kabul där 34 FN-anställda bodde.

– Det handlar inte om att FN lämnar landet eller om en evakuering, betonade Kai Eide, generalsekreterarens särskilde representant och chef för FN:s mission i Afghanistan UNAMA.

rapport om situationen för världens ursprungsfolk. Alldeles för lite har hänt under de två år som gått sedan FN antog en deklaration om stärkta rättigheter för ursprungsfolken, enligt Anaya. Enligt deklarationen ska alla ursprungsfolk ges rätten till självbestämmande inom en lång rad områden, men hittills har resultaten till stora delar uteblivit. I stället finns mängder av fall där ursprungsfolk har utsatts för våld eller tvingats flytta från sina marker. Enligt FN tillhör över 370 miljoner människor någon av världens ursprungsbefolkningar.

Den nuvarande ordföranden för FN:s generalförsamling, Ali Abussalam Treki från Libyen, har hamnat i blåsväder p g a uttalanden om homosexualitet.

Treki får kritik för homo­sexuttalande Den libyske ordföranden för FN:s generalförsamling, Ali Abussalam Treki, har dragit på sig omfattande kritik för ett uttalande där han tar avstånd från homosexualitet. Vid en presskonferens under hösten fick han frågan hur han ställde sig till den FN-resolution som kräver att homosexualitet avkriminaliseras. Han svarade då att frågan är mycket känslig men att han som muslim inte är för homosexualitet och att det inte accepteras av majoriteten av världens länder. Vidare sa han att homosexualitet inte är acceptabelt enligt islam och muslimska traditioner.

FN:s idéhistoria har skrivits Ett tio år långt arbete med att dokumentera bärande ekonomiska och sociala idéer som fötts och utvecklats inom FN, går nu mot sitt slut. Projektet UNIHP (United Nations Intellectual History Project) har haft sin bas vid the Ralph Bunche Institute for International Studies i New York och har producerat 17 böcker.

Bland de sista böckerna som UNIHP producerar finns UN Ideas That Changed the World (2009). Se www.unhistory.org.

Världshorisont 4/09

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi Layout: Ambition Tryckeri: Federativ, Stockholm Annonser: Can Media Tel: 0735 – 035869 E-post: christina.andersson@canmedia.se För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin.

Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening och medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

Omslagsbild nr 4/09: Alamy/Lucky Look

Köpenhamn är

bara början

Klockan tickar och klimatförändringarna är redan över oss. Mot denna bakgrund har enorma förhoppningar fästs vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn den 7–18 december. En lång rad samhällsaktörer och enskilda individer i olika delar av världen har jobbat hårt under åratal för att bidra till att ett kraftfullt globalt avtal i klimatfrågan äntligen ska kunna komma till stånd.

När denna tidning når er, kära läsare, är det bara några dagar kvar till detta viktiga möte.

Men redan i början av november stod det klart att det epokgörande bindande avtal som många hoppats på inte kommer att kunna slutas i Köpenhamn. Parterna står alltför långt ifrån varandra på avgörande punkter, och inrikes-politiska förhållanden, som den amerikanska kongressens behandling av klimatfrågan, sätter käppar i hjulet.

Om världens regeringar trots detta väljer att pressa fram ett klimatavtal i december 2009 skulle det sannolikt bli ett dåligt avtal med låga siffror och svaga formuleringar.

Att i ett läge där tiden är så knapp låsa fast oss vid något sådant för flera år framåt vore mycket illa. Inget avtal i Köpenhamn är bättre än ett dåligt avtal! Är då allt förgäves? Alla debatter, alla demonstrationer, alla namninsamlingar och alla möten – all tid och all möda som människor lagt ner under så lång tid?

Absolut inte, vill jag svara. För varje ansträngning som gjorts har fler människor nåtts av budskapet och pressen på politikerna har ökat en aning. Det finns idag en stark insikt om klimatfrågans betydelse, både i breda befolkningslager och hos våra beslutsfattare. Den insikten har inte fötts av sig själv.

Nu gäller det att inte släppa taget och tappa fokus utan att oförtrutet arbeta vidare. Att inte minska utan öka trycket på världens ledare så att de i slutändan blir tvingade att fatta de nödvändiga besluten. Kampen har bara börjat och vi har alla en möjlig roll att spela.

Klimatfrågan är vår tids största utmaning, enligt FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Det är ingen överdrift. Samtidigt är den intimt kopplad till frågan om fattiga människors rätt till utveckling.

Från FN-håll kommer därför en häpnadsväckande och fantastisk idé.

Klimathotet måste hanteras ihop med de globala orättvisorna. Ett helhetsgrepp är nödvändigt om vi ska ha en chans att lyckas. Att dessa två gigantiska frågor hanteras samtidigt är också en förutsättning för att överbrygga den förtroendeklyfta mellan rika och fattiga länder som åratal av svikna löften har resulterat i – för kan den klyftan inte överbryggas blir det aldrig något klimatavtal.

Vidare måste det till krafttag av historiska mått; en ny ”Marshallplan”, menar FN. Läs om förslaget på sidan 8.

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

INNEHÅLL håller andan i väntan 4 Världen på klimatmötet i Köpenhamn. ”Marshallplan” kan få in jordens utveckling på ny bana.

8 FN:s liv har blivit svårare i 10 Habibas takt med att klimatet förändrats.

Utsläpp av koldioxid måste kosta mycket mer!

12 Debatt:

Klimatkonventionen, 13 FN-fakta: Kyotoprotokollet och IPCC. här kan DU göra för att 16 Det bidra till kampen mot klimathotet.

FN-vän och FN-supporter 20 Årets utnämndes på FN-dagen.

Sverige firade FN-dagen – se vad som gjordes på olika orter.

24 Hela

FN OCH EU

Hög tid för krafttag i klimatfrågan

”Vi kan inte förhandla med naturen” Å Klimatfrågan har under senare år

klättrat allt högre upp på den globala dagordningen. För varje rapport som

kommit från forskarna har situationen framstått som alltmer allvarlig.

Samtidigt vittnar utsatta människor runt om i världen om hur förändrade vädermönster gör deras tillvaro allt svårare. Behovet av politiska krafttag har blivit mer och mer uppenbart.

Den 7–18 december är det dags för FN:s klimatförhandlingar i Köpenhamn.

En hel värld håller andan i väntan på resultatet.

4

r 2007 hände avgörande saker för frågan om jordens klimat.

FN:s klimatpanel IPCC publicerade sin fjärde rapport med alarmerande uppgifter om smältande polarisar, krympande glaciärer och stigande temperaturer och havsnivåer. Rapporten fick stort genomslag och plötsligt började media jorden runt bevaka klimatfrågan med nyvaknat intresse. Vid årets slut hamnade IPCC återigen i rampljuset då panelen, tillsammans med USA:s tidigare vicepresident Al Gore, fick ta emot Nobels fredspris.

Samma år fattades vid FN:s klimatförhandlingar på Bali (”COP13”) avgörande beslut om den fortsatta förhandlingsprocessen. Bland annat enades man om att en ny global överenskommelse i klimatfrågan skulle antas vid partskonferensen i Köpenhamn i december 2009 – en överenskommelse som ska ta vid när Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut 2012.

En rapport från den brittiske ekonomen och tidigare chefsekonomen vid Världsbanken Nicholas Stern gjorde sitt till för att frågan vid denna tidpunkt nådde ut till nya grupper i samhället. Den mycket respekterade ekonomen hade nämligen satt en prislapp på problemet. Att bromsa klimatförändringarna skulle kosta världen en procent av dess samlade BNP, menade han. Men att inte göra någonting alls skulle medföra allt värre katastrofer och kostnader på upp till 20 gånger det beloppet.

Nu har ytterligare ett par år gått och trenden är tydlig: för varje ny rapport om klimatförändringarna som läggs fram, desto mer oroande framstår läget. Forskarvärlden är idag överens om att man med över 90 procents säkerhet kan tala om en global uppvärmning orsakad av människan. Trots den lilla osäkerhet som kvarstår är därför den samlade bedömningen att det krävs ett kraftfullt och

Världshorisont 4/09

På många platser i Afrika söder om Sahara är klimatförändringarna påtagliga och redan utsatta människor drabbas hårt. Hela 96 procent av den odlade ytan upptas av regnbaserat jordbruk vilket gör sårbarheten i regionen stor. Där maten blir knapp kommer människor att tvingas migrera. Bilden är från Ibohamane i Niger. Foto: FAO/Giulio Napolitano

skyndsamt agerande för att hejda utvecklingen. Så kallade tröskeleffekter gör att uppvärmningen plötsligt kan accelerera och bli omöjlig att stoppa. Om t ex den arktiska tundran börjar tina kommer den att släppa ifrån sig enorma mängder metan, som är en mycket starkare växthusgas än koldioxid. Det skulle sannolikt få den globala uppvärmningen att börja skena, helt bortom mänsklighetens kontroll.

och makthavare ska anpassa sina beslut efter detta mål.

I linje med detta drog två svenska ministrar från Centerpartiet, Maud Olofsson och Andreas Carlgren, i september igång ”tvågraderskampanjen” tillsammans med en rad organisationer, däribland Svenska FN-förbundet.

– Nu krävs kraftsamling för att nå målet om ett globalt klimatavtal i Köpenhamn. Alla länder måste ta sitt ansvar och ansluta sig till FN:s klimatarbete och därmed hindra att temperaturen på jorden stiger mer än två grader, kommenterade FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic i samband med kampanjens lansering.

FINNS OSÄKERHET – Det är självklart omöjligt att vara helt säker när man diskuterar scenarier för framtiden i en så komplex fråga som klimatförändringarna. Det kommer alltid att finnas en osäkerhet i sådana bedömningar. Men det vi kan konstatera är att vi hittills alltid har fått justera upp siff”Valet står mellan att på rorna när det kommit ny forskning, frivillig väg göra intelligenta saker säger Annika Carlsson-Kanyama, forskare vid FOI, Totalförsvarets för att undvika allt större kriser. forskningsinstitut.

Eller att vänta på kriserna” – Ett exempel är frågan om havsytan där IPCC 2007 räknade med en höjning på 20 till 60 cm till år 2100 om klimatför- Samtidigt har allt fler röster höjts som menar att två grader är för mycket. Världändringarna inte hejdas. Den rapport ens små ö-nationer vädjar om en global som två svenska forskare presenterade i överenskommelse som begränsar tempevåras talar om en höjning på upp till 80 cm. I Holland, där man forskar mycket på raturhöjningen till max 1,5 grader. Annars riskerar länder som Maldiverna och den här frågan, räknade man i en färsk Tuvalu att helt enkelt försvinna när havsstudie med en höjning på 1,3 meter till nivån stiger.

2100, fortsätter hon.

Ett annat gränsvärde som figurerar i Även Nicholas Stern har justerat upp debatten är 350. Det syftar på den koldisina siffror. I ett tal i Peking i september oxidhalt i atmosfären som forskarna be2009 menade han att hans tidigare siffra, dömer som säker om farliga klimatföratt det skulle kosta världen en procent av ändringar ska kunna undvikas. Denna BNP att hejda klimatförändringarna, nu gräns har vi dock redan passerat och idag bör höjas till två procent.

– Utsläppen har varit högre än vad som är halten koldioxid 390 ppm (parts per million). På FN-dagen den 24 oktober förutspåddes. Likaså har planetens, och genomfördes över 5 000 manifestationer i särskilt havens, förmåga att absorbera koldioxid varit lägre än vi antog. Klimat181 länder på temat 350 – däribland på förändringarnas effekter har också komSergels torg i Stockholm där klimataktivismit snabbare. Så jag menar att mer måste ter med sina kroppar formade talet 350. göras. Men fortfarande är två procent av BNP långt mindre än vad det skulle kosta FRUSTRERANDE DEBATT att inte göra någonting, menade han.

Anders Wijkman, svensk debattör och f d EU-parlamentariker (KD), har en lång GRÄNS VID TVÅ GRADER karriär bakom sig där han i olika ledande Den gräns som världens ledare satt upp positioner, bl a inom FN, har arbetat med som acceptabel är två grader, d v s jorglobala frågor. Han är frustrerad över det dens medeltemperatur får inte öka med sätt som klimatdebatten förs på. mer än två grader jämfört med förindu– Det som händer på planeten och i striell tid. Tanken är att världens politiker atmosfären styrs av naturlagar – fysik,

Världshorisont 4/09

kemi och biologi. Men diskussionen som pågår låter som om man skulle Anders Wijkman kunna kompromissa om de här sakerna. Det visar att vi inte förstått. Vi kan inte förhandla med naturen!

– Inte heller har vi någon intelligent riskdiskussion. Med de förslag som ligger på bordet skulle vi skapa en temperaturhöjning på 3-4 grader. Och det skulle ju innebära att vi fick en helt ny värld. Jag tror inte att människor i gemen är medvetna om vad detta innebär. Man kan ju jämföra med flyget. Vem skulle gå på ett plan om det var 20 procents risk att det skulle ramla ner? säger han.

Anders Wijkman menar att klimatfrågan handlar om att försäkra sig. Vi människor försäkrar oss mot brand och inbrott, t ex, och så måste vi även se åtgärder mot klimathotet. De är en försäkring som i slutändan kommer att löna sig mångfalt, menar han.

– Valet står mellan att på frivillig väg göra intelligenta saker för att undvika allt större kriser. Eller att vänta på kriserna, konkluderar Anders Wijkman.

MEST ORÄTTVIST Av alla orättvisor i världen kan klimatproblemet kanske betraktas som den mest orättvisa. Den globala uppvärmningen är orsakad av oss i de rika länderna. Våra utsläpp och vår livsstil har försatt planeten i ett läge där halten koldioxid i atmosfären nu är långt över det normala. Samtidigt är det de fattigaste människorna i de fattigaste länderna som drabbas hårdast av de klimatförändringar som vi nu ser och som blir allt värre. Dessa människor, som inte har sett till någon modern utveckling överhuvudtaget, får betala det högsta priset eftersom de i så hög utsträckning är beroende av jordbruk för sin försörjning och eftersom de till stora delar bor i tropiska eller subtropiska områden och även i låglänta kustområden.

– De länder som släppt ut minst koldioxid drabbas hårdast. Där har du klimatfrågan i ett nötskal, säger Maria Berlekom, chef för det svenska biståndorganet Sidas klimat- och miljöteam.

I de förhandlingar som pågår står Sida på utvecklingsländernas sida. Fattiga människors rätt till utveckling får inte

5

Foto: Europaparlamentet

KLIMAT KLIMAT

kompromissas bort, menar Maria Berlekom. Samtidigt är frågan om utveckling mycket starkt kopplad till energi, transporter och Maria Berlekom infrastruktur. Tillgång till elektricitet är t ex en viktig utvecklingsfråga. Därför jobbar Sida med frågor om effektivare energianvändning och övergången till renare former av energi, samtidigt som man menar att vissa ökade utsläpp av växthusgaser i de fattigaste länderna måste accepteras under en övergångsperiod.

– De minst utvecklade länderna, t ex Tanzania eller Moçambique, har historiskt släpp ut mycket lite koldioxid. Därför kan man hävda att de har ett större moraliskt utrymme att få göra vissa utsläpp, säger Maria Berlekom.

NYCKELROLL En nyckelroll i klimatfrågan spelar jätteländerna Kina och Indien som sammanlagt rymmer 37 procent av jordens befolkning. I dessa två länder går den ekonomiska utvecklingen nu rasande snabbt och hundratals miljoner människor som lever i djup fattigdom har fått hopp om en ljusare framtid. Kina har redan gått om USA som störst utsläppare av koldioxid. Vilken politik och teknologi som dessa två länder väljer för sin utveckling kommer att bli avgörande för jordens framtid.

Annars har frågan om anpassning till de pågående klimatförändringarna blivit alltmer central, både i klimatförhandlingarna och i utvecklingssamarbetet. Detta underströks inte minst av slutrapporten från den internationella kommissionen om klimatförändringar och utveckling (International Commission on Climate Change and Development, CCCD), ledd av Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson.

I rapporten, som överlämnades till FN:s generalsekreterare i maj 2009, riktas fokus på frågan om hur fattiga länder kan öka sina medborgares resurser och förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat. Nya medel för klimatanpassning behövs, utöver de åtaganden om bistånd som i-länderna tidigare gjort, menar kommissionen. Afrikanska länder och små ö-stater ska prioriteras. Samtidigt måste det pågående biståndet bli ”klimatsmart” och ta hänsyn till de ökade risker som klimatförändringarna och andra miljöutmaningar innebär.

Sida har under de senaste tre-fyra åren jobbat allt mer med frågan om anpassning, berättar Maria Berlekom.

– För oss som är verksamma ute i fält har ju effekterna av klimatförändringarna på centrala områden som t ex matproduktion, hälsa och tillgång till vatten blivit alltmer uppenbara. Det märks också att klimatanpassning prioriteras allt högre av regeringarna i våra samarbetsländer.

Utsläpp (miljoner ton koldioxid)

Utsläppsminskning om SUV-bilar i USA byts ut mot bensinsnåla personbilar.

6

Utsläppsökning som alstras om man ordnar elektricitet till de 1,6 miljarder människor som idag saknar det.

– Vi ser också hur viktigt det är att koppla klimatfrågan till den bredare frågan om hållbar utveckling.

Foto: FAO/Giulio Napolitano

Foto: Ingrid Svensson

KLIMAT

Annika Söder

CENTRAL PLACERING En person med mycket central placering i FN-systemet när det gäller dessa frågor är Annika Söder, tidigare bl a svensk statssekreterare för utvecklingssamarbete och humanitära frågor. Idag är hon undergeneraldirektör i FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, med särskilt ansvar för FN-koordinering och FAO:s arbete med millenniemålen.

Klimatproblemen, den ekonomiska krisen och de senaste årens höga matpriser hänger samman med varandra och gör situationen mycket komplex, säger hon.

– Klimatkrisen hotar jordbruket i den meningen att det är mer osäkert om det kommer att bli torka, om det blir regn, om det blir översvämningar – det är generellt mycket högre variabilitet. Dessutom kommer temperatur- och havsnivåhöjningen att innebära att en del landområden som är odlingsbara idag inte kommer att vara det i framtiden.

– Allt det här ställer i sin tur mycket större krav på investeringar och på nytänkande. Man kanske måste byta från en gröda till en annan som passar bättre om det t ex blivit varmare eller mer regnigt.

Samtidigt är det väldigt knepigt med investeringar i jordbruket idag eftersom det finns så lite pengar. Den ekonomiska krisen har gjort regeringar, privat sektor och även den enskilde individen fattigare, säger Annika Söder.

– De här sammanhängande problemen slår väldigt hårt mot u-länderna som har mindre kreditmöjligheter, mindre privat låneverksamhet och mindre remitteringar just nu eftersom människor som utvandrat inte har lika mycket pengar

Vanliga människors förändringar av sin livsstil kan få stor betydelse ifall de sker på bred front.

Om t ex alla personer i USA som kör de större s k SUV-bilarna byter till bensinsnåla personbilar skulle utsläppsminskningen vara nästan lika stor som den utsläppsökning som krävs för att förse 1,6 miljarder fler människor på jorden med elektricitet. 1,6 miljarder är det antal människor som idag saknar tillgång till el.

Källa: Världsbanken (World Development Report 2009)

Världshorisont 4/09

KLIMAT som tidigare att skicka tillbaka till sina hemländer. Och samtidigt minskar biståndet med ungefär 25 procent. Så det blir en sorts ond cirkel, kan man säga, där de olika problemen förvärrar varandra.

POSITIVA CIRKLAR Det finns dock möjligheter att i stället få igång positiva cirklar, menar Annika Söder. Jord- och skogsbruk, som FAO arbetar med, har nyckelroller i klimatfrågan. Världens jord- och skogsbruk står idag tillsammans för hela 31 procent av de samlade utsläppen av växthusgaser. Samtidigt är jord och skog viktiga s k kolsänkor: de lagrar växthusgaser och kan därför ha en avgörande buffrande effekt ifall de sköts på rätt sätt.

– Det är naturligt att jordbruket skapar utsläpp, t ex metangaser från boskap. Så har det alltid varit. Men vi på FAO hävdar bestämt att man genom att investera i jordbruket på ett klokt sätt både kan anpassa det till klimatförändringarna, minska utsläppen, producera mer mat och öka markens förmåga att lagra växthusgaser.

Skogen spelar en liknande roll. Med ett genomtänkt skogsbruk och återplantering av skog kan man bidra kraftigt till att

FN:s klimatmöte i Köpenhamn äger rum 7–18 december.

Läget i förhandlingarna var vid denna tidnings pressläggning följande:

D

en sista förhandlingsomgången innan toppmötet i Köpenhamn (COP15) avslutades i Barcelona den 6 november. Då om inte förr stod det klart att någon ny bindande överenskommelse knappast lär undertecknas i Köpenhamn.

Flera länders delegationer höll presskonferenser i Barcelona och meddelade att COP15 inte kommer att kunna leverera mer än en tidtabell för fortsatta förhandlingar, med sikte på att nå en överenskommelse antingen i Bonn i juni 2010 eller under nästa partsmöte (COP 16) i

Världshorisont 4/09

minska halten koldioxid i atmosfären, säger Annika Söder.

Skogsbruk är, genom omfattande avverkning och skövling, den sektor i samhället som näst efter energisektorn står för de största utsläppen av växthusgaser. Det gör att avverkning och skövling måste hejdas om tvågradersmålet ska kunna nås.

För att angripa problemet och visa på möjliga lösningar inför klimatförhandlingarna har FAO tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP och utvecklingsprogrammet UNDP lanserat UN-REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation). Fjorton utvecklingsländer deltar idag i programmet som går ut på att den kol som lagras i skogar ges ett ekonomiskt värde. Minskad avverkning och återplantering av skog blir därmed ekonomiskt intressant.

KAN BLI VÄCKARKLOCKA Det råder inga tvivel om att världens klimatexperter anser att klimatfrågan är både brådskande och högst allvarlig.

Samtidigt finns en insikt om att klimatförändringarna skulle kunna bli den väckarklocka som tvingar mänskligheten att ändra kurs.

Mexiko i december 2010.

Att det skulle bli svårt att i Köpenhamn enas om en ny åtagandeperiod för Kyotoprotokollet har länge varit uppenbart. Det råder mycket stora åsiktsskillnader mellan länderna i alla de huvudfrågor som identifierades på Bali 2007 (COP13). De största stötestenarna rör utsläppsminskning och finansiering.

Industriländerna har fram tills nu gett löften om sammanlagt 11–18 procents utsläppsminskningar till år 2020 (jämfört med 1990). Det är en bra bit från de 25– 40 procent som FN:s klimatpanel anser nödvändiga och än längre ifrån kravet från G77* och Kina på 40 procents minskning.

Dessutom kräver industriländerna att utvecklingsländerna begränsar sina utsläppsökningar i utbyte mot finansiering av åtgärder. Men länder som Kina och Indien har hittills vägrat gå med på det.

Vad gäller finansiering vill G77 och Kina inrätta en Grön fond med årligt tillskott motsvarande 0,5–1 procent av

Annika Carlsson-Kanyama på FOI är inte bara forskare utan även talesperson för den nybildade svenska organisatioAnnika Carlsson-Kanyama. nen Klimataktion.

– Vi kan skapa ett attraktivt framtida samhälle utan utsläpp av växthusgaser.

Vi har kunskaperna men vi måste bestämma oss. Dock har vi inte så mycket tid på oss innan våra alternativ börjar bli färre, säger hon.

– Vi får också vara beredda på att det kommer att bli en stor strid. De som har intresse av att bevara saker som de är kommer att slåss emot alla förändringar. Då gäller det för våra politiker att hålla blicken fäst vid målet och att inte tappa bort sig.

AnnaLena Andrews

Vad gör FN för att få fart på ländernas millenniemålsarbete när endast fem år återstår till 2015 och vilket nytt mål till 2025 diskuteras inom FAO? Läs en längre intervju med Annika Söder på www.fn.se/soder.

global BNP (ca 350–700 miljarder dollar) från industriländerna till omställning och anpassning i utvecklingsländerna. Även här är klyftan stor. Av industriländerna har endast EU kommit med ett bud. Där fastställs det totala behovet av överföringar till knappt 150 miljarder dollar per år varav minst hälften bedöms genereras från marknadsmekanismer.

Den sista spiken i Köpenhamnsmötets kista var dock sannolikt toppmötet mellan USA och EU i början av november.

Att Barack Obama inte kommer att hinna få ett klart förhandlingsmandat från kongressen i Washington i år tycks ha övertygat även EU om att skjuta fram tidtabellen för en ny överenskommelse.

Rikard Warlenius Artikelförfattaren är journalist och författare till boken Vägen till Köpenhamn. *G77 är utvecklingsländernas förhandlingsgrupp i FN.

7

KLIMAT

Satsningar på ren energi behövs i fattiga länder där fossila bränslen fortfarande täcker större delen av energibehovet. I Tanzania ska man nu utvinna biogas från restprodukter från sisalhampa, som odlas på bilden.

”Marshallplan” från FN:

Fattigdomsbekämpning banar väg för global klimatförbättring En massiv fattigdomsbekämpning kan bli det viktigaste instrumentet för att bromsa den förödande klimatomställning som annars väntar. Med en gynnsam ekonomisk utveckling i tredje världen får fattiga länder råd att satsa på energisnåla lösningar och kan därmed göra ytterligare besparingar på sikt.

D

et framgår av den ”Marshallplan” som FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor (DESA) lade fram tidigare i höstas.

Kostnaderna beräknas till 500 – 600 mil-

8

jarder dollar per år under en tioårsperiod och överstiger vida alla andra förslag på ekonomiska stödpaket.

– Att frysa de rådande globala orättvisorna över det kommande halvseklet samtidigt som man tacklar klimatkrisen är ekonomiskt, politiskt och etiskt oacceptabelt, kommenterar DESAchefen Rob Vos. Rapporten, World Economic and Social Survey 2009 – promoting development, saving the planet, lades fram i september.

Den har beskrivits som en Marshallplan, en anspelning på det enorma hjälppaket med samma namn som fick det krigströtta Västeuropa på fötter efter andra världskriget. Tanken är att fattiga länder i tredje världen måste få hjälp att investera i miljövänlig teknik. Annars måste de

prioritera rena överlevnadsfrågor.

Visserligen är det industriländerna som hittills stått för merparten av utsläppen av växthusgaser, men med den ekonomiska utveckling som nu pågår i exempelvis Kina, Indien och oljerika stater i Afrika, kommer utsläppen att öka i dessa delar av världen.

För de industrialiserade länderna handlar det om att ekonomiskt stötta de företag som investerar i miljövänlig teknik i utvecklingsländer. Och för u-länderna själva gäller det att snabbt sanera ekonomin och skapa de rätta förutsättningarna för en renare energiproduktion.

Men allt detta kostar pengar. Enligt FN-rapporten kan det alltså behövas så mycket som upp till 600 miljarder dollar årligen under en tioårsperiod för att klara den här omställningen. Det beloppet står

Världshorisont 4/09

KLIMAT FN OCH EU i bjärt kontrast till de summor som diskuterats inom bl a EU. Insikten om att klimatkrisen bara kan lösas om i-länderna och u-länderna tar ett gemensamt ansvar har funnits med i förhandlingarna under de senaste klimatmötena. Men först i år har det kommit konkreta förslag på hur ekvationen ska kunna lösas, dels i den årliga rapporten från FN:s utvecklingsprogram UNDP, dels i det handlingsprogram som DESA nu går ut med.

– I Afrika och i synnerhet i Tanzania har vi länge betonat att klimatproblemen måste lösas gemensamt av Nord och Syd. Men vi i tredje världen kan inte prioritera denna fråga så länge vi saknar ekonomiska resurser till det, säger Victoria Mwakasege, chargé d’affaires vid Tanzanias ambassad i Sverige.

Hon får medhåll av en rad debattörer som menar att det utan ett ekonomiskt stödprogram skulle vara både politiskt och moraliskt omöjligt att ställa långtgående krav på u-länderna.

En av huvudtankarna i DESA:s rapport är att västvärldens energiföretag – såväl offentliga som privata – måste få möjlighet att investera i energisnåla ellösningar i tredje världen. Det ger inte bara betydande klimatvinster utan driver också på en effektiv fattigdomsbekämpning och i förlängningen utvecklingen av billiga solceller och energieffektiva lösningar.

Eftersom u-länderna idag står för hälften av de globala utsläppen ligger det i den rika världens intresse att stödja en omställning. Som det nu är kan inte gröna energisystem konkurrera med fossila bränslen som ved, gas och kol.

Lösningen kan ligga i så kallade feedin-tariffer, en form av subventioner som använts i Tyskland och Spanien med gott resultat. De här länderna är nu världsledande när det gäller att investera i solceller och vindkraft. Med rätt utformade bidrag kommer investerare att stå i kö för att satsa på nya energislag, tror Tariq Banuri, chef för FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD).

Enligt förslaget ska subventionerna vara tidsbegränsade så att de fasas ut över en tioårsperiod i takt med att den förnybara energin blir billigare att producera.

Risken för korruption, som annars är det stora problemet i de länder som berörs, är minimal eftersom subventionen betalas ut först sedan den fossilfria elen levererats.

DESA:s upplägg väntas fungera bättre än de nuvarande verktygen för klimatförbättring i tredje världen. Det gäller inte minst Kyotoprotokollets CDM-mekanism (Clean Development Mechanism) som innebär att företag i industriländerna, som hjälper u-landsbaserade industrier att minska sina utsläpp av växthusgaser, kan tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna. Insatserna i tredje världen kan exempelvis handla om att hjälpa till med energieffektivisering eller övergång från fossila bränslen till biobränslen.

– Men det räcker inte med DESA-rapportens krav på en total omställning till förnybar energi. Det behövs också betydande offentliga investeringar och program för energieffektivisering, effektivare transportsystem och insatser för att hejda avskogningen, påpekar Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson, som engagerat sig starkt i DESA-

Juma Shamba och Francis Nkuba (till vänster) är några av de företagsledare i Tanzania som får hjälp av den svenska Energimyndighetens Tommy Månsson (till höger) att ställa om till förnybar energi.

Världshorisont 4/09

planen tillsammans med Tariq Banuri.

De båda framhåller också vikten av att förbereda sig för de naturkatastrofer som klimatförändringarna kommer att orsaka.

Enligt DESA-rapporten förs nu en kamp mot klockan för att hålla temperaturhöjningarna på en någorlunda säker nivå. Man hänvisar till den internationella klimatpanelen IPCC som menar att de globala utsläppen måste minska med 50 – 80 procent till år 2050 (jämfört med 1990 års nivåer) om man ska kunna hålla klimatet i schack.

– Om vi inte får till en markant minskning av utsläppen kommer klimatförändringen inte att kunna hejdas och världens fattiga länder kommer då att drabbas tio gånger värre än industriländerna, framhåller DESA-chefen Rob Vos. Det räcker t ex med en enda grads temperaturhöjning för att tillväxten i tredje världen ska falla med två till tre procent.

Jämfört med de pengar som är i omlopp för att rädda världens ekonomier efter det senaste årets kris är det hjälppaket som föreslås i DESA-rapporten ”ett reafynd”, menar författarna bakom rapporten.

Eftersom u-länderna står inför dubbla utmaningar – dels att komma ur fattigdomen, dels att tackla klimatkrisen – måste industriländerna nu ta sitt ansvar, menar Naturskyddsföreningen.

Satsningar på ren energi skulle kunna leda till märkbara klimatförbättringar i många fattiga länder där fossila bränslen fortfarande täcker 80 procent och mer av energibehovet. Ett exempel är ett projekt i Tanzania där man nu ska utvinna biogas från restprodukter från sisalhampa.

Hampans långa fibrer används till att tillverka grova rep och linor för användning inom bl a sjöfarten. Eftersom bara fem procent av sisalhampan går att använda i produktionen blir det stora mängder avfall.

Men nu ska alltså avfallet omvandlas till biogas för att driva lastbilar och jordbruksmaskiner av olika slag. Hittills har man förlitat sig helt på fossila bränslen, främst dieselolja. Projektet finansieras genom CDM-mekanismen i Kyotoprotokollet.

På andra håll i Tanzania arbetar man med både sol- och vindkraft. Men det saknas här, som i merparten av tredje världen, kapital för att utveckla förnyelsebar energi.

Text och foto: David Dahmén, frilansjournalist

9

KLIMAT xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xx Habiba Malima vittnar om hur hennes liv blivit svårare p g a det allt torrare klimatet. De allt längre sträckorna som hon måste gå för att hämta vatten har gett henne ryggproblem, värkande ben och slitna fötter.

Etiopien

Livet i det nya klimatets fotspår Klimatförändringarna är inte bara ett framtida hot, utan dagens verklighet. En verklighet där traditionella försörjningsmöjligheter hotas. Boskapsuppfödare i Etiopien vittnar om att det blir allt svårare att hitta betesmarker och vatten.

10

E

xempel på att klimatet håller på att förändras går att hitta i alla jordens hörn. Sedan 1970-talet har tropiska cykloner blivit allt intensivare.

Glaciärer smälter i snabb takt, vilket hotar färskvattenförsörjningen för miljontals människor. I Afrika drabbas redan fattiga av vattenbrist och det regnberoende jordbruket är hotat. Att tropiska sjukdomar som malaria spridit sig till nya områden är också ett tecken på att klimatförändringarna redan är verklighet.

En person som inte behöver fler bevis på att klimatet förändrats är Habiba Ma-

lima, en nomadkvinna från distriktet Dawe Kachen i sydöstra Etiopien. För henne har det förändrade klimatet gett allt tyngre bördor att hantera. Habibas familj är boskapsuppfödare och har traditionellt kunnat försörja sig på sin boskap, men tiderna har förändrats.

– Vårt sociala liv brukade vara rikt, våra djur gav oss den mjölk vi behövde och vi kunde sälja djur för att köpa mat.

Idag kämpar vi för att hålla våra djur vid liv. De är vårt allt. Om inte djuren mår bra kan inte heller vi människor behålla hälsan. Före den senaste svåra

Världshorisont 4/09

KLIMAT xxxxxxxxxxxxxxxx EU torkan hade Habibas familj fem kameler, åtta kor, tio getter samt två åsnor. Nu har de bara en kamel, en ko och tre getter kvar i livet. Att även relativt tåliga djur som kameler avlider visar hur allvarlig situationen har blivit. När dessa lastdjur, som används för transport av ved, mat och vatten, dör blir bördan på ägarna tung.

Nu när åsnorna dött bär Habiba en extra vattendunk på sin egen rygg. Hon vittnar om hur särskilt kvinnornas uppgifter blivit tyngre.

– Tre gånger i veckan tar jag med mig den enda kamelen vi har kvar och ger mig av för att hämta vatten i en avlägsen damm. Det tar mig en halv dag att gå dit och tillbaka. Vi kvinnor går allt längre för att finna vatten vilket ger oss värk i ryggar och ben. Och vi gör det på tom mage, berättar hon.

I skydd från solens brännheta strålar tar Habiba av sig sina skor för att visa hur den allt tyngre bördan märkt henne. Livet i det nya klimatets fotspår har gett hennes fötter stora blåsor och sprucket skinn.

Kvinnors försämrade hälsa når sällan rubrikerna, men det är en utbredd konsekvens av förändrade levnadsvillkor.

INGET ÄR SIG LIKT Habiba Malima och många av de andra nomader jag möter i Etiopien vittnar om att ingenting längre är sig likt. Med hjälp av traditionell kunskap visste de tidigare när regnen skulle falla och var de kunde finna betesmarker och vattenkällor under olika årstider. Idag får de vandra längre och längre.

Ibland möter de andra nomadgrupper som också fått svårare att finna bete.

Konkurrensen och konflikterna mellan olika boskapsuppfödare om betesmarker och vatten har ökat. En äldre man i Afarregionen, Ahwel Kabir, är mycket oroad över den förändring han sett under sin levnadstid.

– Tidigare brukade vi namnge de svåra torrperioderna för att de kom så sällan.

Nu har vi slutat att göra det, för torkan håller oss ständigt sällskap, berättar han.

Nederbördsmönstren har som Ahwel Kabir vittnar om blivit allt mer opålitliga.

Enligt FN inträffade tidigare svår torka endast vart tionde år i regionen. De senaste 20 åren har torrperioderna slagit till ungefär vart femte år och de senaste fyra åren har människor i många områden Världshorisont 4/09

Ahwel Kabir är mycket oroad över den förändring han sett under sin levnadstid. ”Tidigare brukade vi namnge de svåra torrperioderna men vi har slutat göra det.

Torkan håller oss ständigt sällskap nu”, säger han.

fått leva med årligen återkommande torka och opålitliga regn.

KLIMATKRIS I ÖSTAFRIKA Hela 23 miljoner människor på Afrikas horn och i Östafrika lever just nu i en ohållbar situation där de pressas av akut hungersnöd och vattenbrist. Uteblivna regn eller oregelbundna regn under flera år i följd har lett till uteblivna eller minskade skördar. Boskap och även vilda djur dör i brist på bete och vatten.

Samtidigt som torka och hunger tynger regionen så riskerar häftiga regn att bli ett hot snarare än en lösning på problemen i vissa områden. Meteorologer har utfärdat en varning att ovanligt häftiga regn kan komma att falla på grund av varmare havstemperaturer, den så kallade El Niñoeffekten. Eftersom den torkdrabbade marken och växtligheten har svårt att suga åt sig vatten kan intensiva regn leda till översvämningar med förödande konsekvenser för redan svaga människor och djur.

Orsakerna till den humanitära krisen som pågår i Östafrika är många, men en förväntad konsekvens av klimatförändringarna är att både torra och regniga perioder blir allt intensivare.

BÄTTRE RUSTADE Katastrofförebyggande arbete och hjälp att anpassa sig till ett alltmer utmanande

klimat är nödvändigt för att minska mänskligt lidande, nödhjälpsberoende och antalet klimatflyktingar. FN:s chef för samordning av katastrofbistånd, John Holmes, är bekymrad över torkans konsekvenser i Östafrika. Även han lyfter fram vikten av att planera och arbeta förebyggande.

– Vi kan inte förhindra dessa klimatchocker, men vi kan definitivt undvika att de får katastrofala effekter om vi får rätt sorts stöd från givarsamfundet och planerar förebyggande, säger han.

I det torkdrabbade distriktet Dawe Kachen, där Habiba Malima lever, arbetar Lutherska världsförbundet, en av Svenska Kyrkans samarbetsorganisationer i deras internationella arbete Hela världen. Direkta nödhjälpsinsatser för att minska akut mänskligt lidande pågår parallellt med långsiktiga insatser för att göra människor och boskap bättre rustade att stå emot utmaningarna i ett oberäkneligt klimat. Till exempel byggs dammar som kan samla upp regnvatten. På så vis kan det vatten som faller under de intensiva

Habiba visar sina sargade fötter med sprickor, blåsor och sprucket skinn.

men korta regnen tas tillvara och användas under senare torrperioder. Utbildning av lokala veterinärer är också en del av verksamheten, vilket ökar möjligheten att hålla boskapen och därmed även människorna vid god hälsa.

Text och foto: Maria Ölund, frilansjournalist Läs mer om Etiopien på nästa sida

11

KLIMAT

Ekologiska jordbruksmetoder motverkar klimathotet

G

enom att använda enkla ekologiska metoder för att förbättra magra jordar har bönder i södra Etiopien fått 50 – 100 procents större skördar än tidigare.

Skillnaden är tydligast i torra områden.

Därför är metoderna en viktig åtgärd när bönder rustar sig för att klara ett förändrat klimat.

Samma metoder kan även bidra till att motverka klimatförändringarna. Genom att tillföra kompost och naturligt gödsel till jordarna binds mer kol i marken, vilket minskar mängden koldioxid i atmosfären.

En studie som gjorts av Svenska kyrkan visar att bönder i södra Etiopien som introducerat kompost, naturligt gödsel A T T dubblerade och terrassodling Efått B minst D skördar. Till ·skillnad från användning av

TT

konstgödsel ökar de ekologiska metoderna markens mullhalt. När organiskt material tillförs mager jordbruksmark förbättras jordarnas förmåga att hålla kvar det regnvatten som tränger ner. Annan markvård, som terrassering, minskar risken för att näringsämnen spolas bort och vattnet får mer tid att tränga ner i marken. Därför kan även små regn ge riklig skörd.

De ekologiska metoderna har lett till att vissa bönder kan skörda tre gånger per år istället för en gång. Genom att introducera fler sorters grödor och fruktträd minskar böndernas sårbarhet ytterligare.

Makarna Hassan och Mako är med i ett landsbygdsprojekt i Goro som Svenska kyrkan stödjer. Paret ser hoppfullt på framtiden.

– Med hjälp av de nya jordbruksmetoderna och de tåliga grödor som vi börjat använda har vi blivit starkare. Vi är självförsörjande och får även en inkomst genom att sälja vårt överskott av grönsaker på den lokala marknaden, säger de.

Text och foto: Maria Ölund, frilansjournalist

DEBA TT

·

DE

B

A

Nya metoder och grödor gör att makarna Hassan och Mako ser positivt på framtiden, trots ett kärvare och mer nyckfullt klimat.

Glöm inte skattevapnet!

K

limatfrågan är vår tids största utmaning. Den fordrar en snabb och genomgripande omställning.

Vi har kanske tio år på oss för att ändra vårt sätt att transportera oss, värma våra hus, tillverka vår mat, o s v.

Klimatmötet i Köpenhamn är därför ett av årtiondets viktigaste politiska möten. Så hur ska problemet lösas?

Naturligtvis fordras ekonomiska resurser för att stödja fattiga länders klimatanpassning och för att stimulera framväxten av klimatvänlig teknologi.

Men framför allt krävs det bra politiska styrmedel. Idag domineras den klimatpolitiska debatten av idén att man måste få fart på handeln med utsläppsrätter. Ett sådant system fördyrar koldioxidintensiv produktion. Därmed stimuleras ett klimatvänligt agerande hos dem som omfattas av systemet. Dessutom genereras pengar som kan användas till andra klimatåtgärder.

12

EU har idag ett dåligt men ändock någorlunda fungerande system för handel med utsläppsrätter. Efter vissa justeringar skulle det kunna utvidgas till att gälla fler länder.

Tyvärr har fokuset på utsläppshandel lett till att ett annat minst lika bra politiskt verktyg har kommit i skymundan: beskattning. Ty klimatproblemet handlar i grunden om en felaktig prissättning. Att släppa ut koldioxid och att använda mycket energi borde kosta mycket mer.

Idag är det bara några få länder i världen som har en någorlunda rimlig punktbeskattning på koldioxid, däribland Sverige. Samtidigt har många länder – en majoritet av världens i-länder – fungerande system för uppbörd av punktskatter på andra områden. Dessa länder skulle lätt kunna införa koldioxidskatter och skärpa sina energiskatter. Intäkterna skulle kunna användas till att finansiera satsningar på klimatvänlig teknik eller för att

sänka andra skatter och därmed behålla ett konstant skattetryck.

Sverige har visat att man både kan ha en nationell koldioxidskatt och delta i ett internationellt system för utsläppshandel (i vårt fall EU:s system).

Fler länder borde följa Sveriges exempel!

Carl von Essen Generalsekreterare, Global Utmaning

Global Utmaning är en tankesmedja som har klimatfrågan som en av tre fokusfrågor.

På dess webbsida finns bl a en rapport om hur man kan samordna de nationella koldioxidskatterna: se www.globalutmaning.se.

Världshorisont 4/09

RÄTTVIS HANDEL FN OCH EU FN-fakta FN och klimatfrågan

FN:s klimatförhandlingar Foto: Europaparlamentet

Klimatfrågan är vår tids största utmaning. Ansvaret vilar på världens regeringar. Vetenskapen kommer att berätta om vi lyckas eller inte.

Det är i korthet budskapet från FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

F

rågan om klimatförändringar har stått på den politiska agendan sedan slutet av 1980-talet. 1988 anordnades en stor FN-sponsrad klimatkonferens i Toronto och samma år antog FN:s generalförsamling en resolution som framhöll att klimatet var en gemensam angelägenhet för mänskligheten. Det var också detta år som Världsmeteorologiska organisationen WMO och FN:s miljöprogram UNEP bildade FN:s klimatpanel efter initiativ från en rad olika personer, stater och organisationer. Klimatpanelens (IPCC, The Intergovernmental Panel on Climate Change) mandat kom att bli att samla och utvärdera klimatvetenskap, effekter och åtgärdsstrategier.

BÖRJADE FÖRHANDLA Så fort FN:s klimatpanel hade skapats tog den, tillsammans med WMO, initiativ till internationella klimatförhandlingar. I december 1990 bildade generalförsamlingen en internationell förhandlingskommitté för en konvention om klimatförändringar.

Generalförsamlingen satte upp ett mycket ambitiöst mål då de gav förhandlarna mindre än två år på sig att färdigställa konventionen. Tanken var att den skulle vara klar för underskrift till världstoppmötet om miljö och utveckling (UNCED) i Rio de Janeiro 1992.

Förhandlingarna startade i februari 1991 och pågick till maj 1992. Det blev ingen lätt uppgift att komma överens. För att överhuvudtaget få till stånd ett utkast fick

Sedan 1950 har industriländerna stått för 75 procent av de globala utsläppen trots att man bara hyser 15 procent av världsbefolkningen. Bilden är från en presskonferens vid FN:s klimatförhandlingar i Poznan 2008.

en rad frågor lämnas öppna och en hel del andra formuleras vagt för att ge tillräckligt stort tolkningsutrymme för enskilda stater. Exempel på frågor som inte kom med var utsläppsmål och åtagandeperioder samt mekanismer för hur sådana eventuellt skulle kunna etableras.

KLIMATKONVENTIONEN Vid Riokonferensen i juni 1992 kunde FN:s ramkonvention om klimatförändringar (Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) i alla fall antas. Den blev därmed en av de tre s k Riokonventionerna (de andra två var Konventionen om biologisk mångfald, UNCBD, och Konventionen mot ökenbildning, UNCCD). Begreppet ”ramkonvention” indikerade att klimatkonventionen var ett dokument som kunde komma att justeras eller byggas på efter hand.

I korthet är konventionens målsättning att stabilisera mängden växthusgaser i atmosfären på en nivå som innebär att farliga klimatförändringar förhindras.

Ekosystemen ska värnas liksom den

tryggade tillgången på mat. Social och ekonomisk utveckling får inte förhindras.

Konventionen trädde i kraft den 21 mars 1994. Nästan alla världens länder, 194 stycken, har idag anslutit sig till den.

Konventionen administreras av ett sekretariat i Bonn (UN Climate Change Secretariat) med ca 200 medarbetare. Sekretariatets uppgifter är bl a att följa olika länders utsläppsnivåer, registrera ratificeringar av Kyotoprotokollet, arrangera konferenser och möten under konventionen, förbereda officiella dokument inför förhandlingarna och koordinera FN:s arbete på området. Generalsekreterare för sekretariatet är sedan 2006 Yvo de Boer från Nederländerna som även brukar kallas FN:s klimatchef.

De länder som anslutit sig till klimatkonventionen samlas varje år till en partskonferens (COP; Conference of Parties).

Dessa konferenser är konventionens högsta beslutande organ.

KOYOTOPROTOKOLLET Vid den första partskonferensen 1995 (COP1) enades klimatkonventionens parter om en ny förhandlingsprocess som skulle leda fram till ett första protokoll under konventionen. Protokollet skulle specificera utsläppsmål och åtagandeperioder för industriländer samt mekanismer för att uppnå dessa mål. Återigen sattes ett ambitiöst mål: ett förslag till protokoll skulle vara färdigt till den tredje partskonferensen (COP3) i Kyoto, Japan, i december 1997. Allvaret i klimatfrågan underströks av att klimatpanelen 1995 publicerade sin andra rapport vilken slog fast att de vetenskapliga bevisen för att människan påverkade klimatet hade ökat.

Förhandlingarna fram till Kyoto blev minst lika svåra som de föregående. Det avtal som till slut kunde antas, Kyotoprotokollet, blev för många en besvikelse. 38 industrialiserade länder enades om att sänka sina utsläpp av koldioxid och fem andra växthusgaser med i genomsnitt 5,2 procent under perioden 2008-2012, Fortsätter på nästa sida.

Några skolbarn i Nairobi, Kenya, kämpar i ett kraftigt regn för att ta sig hem. Häftigare regn kan vara en effekt av den globala uppvärmningen.

Foto: Julius Mwelu/IRIN

jämfört med 1990 års nivåer. Detta ansågs av kritikerna vara alldeles för lite. Samtidigt är protokollet det första rättsligt bindande internationella avtalet som handlar om utsläpp av växthusgaser. Värt att notera är att om referensåret hade satts till 1995 i stället för 1990 hade samma åtaganden lett till en ökning av utsläppen i samma länder med i genomsnitt drygt 5 procent.

TRE MEKANISMER Förutom målen om utsläppsminskningar innehåller protokollet tre så kallade flexibla mekanismer som möjliggör att utsläppsminskningen genomförs på annan plats eller av annan part: (1) Handel med utsläppsrätter (Emission Trading) innebär att de länder som har åtaganden under Kyotoprotokollet har rätt att byta utsläppskvoter med varandra, så att ett land som släpper ut mindre växthusgaser än vad det har rätt till enligt Kyotoprotokollet kan sälja sitt överskott av utsläppsrätter till ett land som har svårt att leva upp till sitt Kyotoåtagande.

(2) Gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI) innebär att ett industriland med åtaganden kan investera i projekt för minskningar av utsläpp i andra industriländer och tillgodoräkna sig den utsläppsminskning som blir resultatet.

(3) Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) innebär att ett land med åtaganden kan investera i projekt för minskningar av utsläpp i utvecklingsländer och tillgodoräkna sig den utsläppsminskning som blir resultatet.

Kyotoprotokollet fick inte lika många undertecknare som ramkonventionen. Under den tid som protokollet var formellt öppet för underskrift, mellan mars 1998 och mars 1999, fick det 84 underskrifter. Det

dröjde dock ända till 2005 innan det trädde i kraft p g a att ikraftträdandet gjorts beroende av parternas åtaganden om utsläppsminskningar. I och med att Ryssland ratificerade protokollet passerades den uppsatta gränsen. Två av de länder som släpper ut mest koldioxid per person, USA och Australien, vägrade länge. I december 2007 kom slutligen Australiens ratificering, medan USA ännu avvaktar.

I december 2005 hölls det första mötet för parterna till Kyotoprotokollet (Meeting of the Parties, MOP). Mötena samordnas i regel med partskonferenserna under klimatkonventionen (COP) och har främst handlat om vad som ska hända när Kyotoprotokollet första åtagandeperiod löper ut 2012.

KÖPENHAMNSMÖTET I klimatkonventionen står tydligt att alla länder har ett gemensamt ansvar för klimatfrågan, men att de rika länderna måste ta det största ansvaret. Vid partskonferensen på Bali 2007 (COP13) beslutade klimatkonventionens parter att till konferensen i Köpenhamn 2009 (COP15) ha klar en ny global överenskommelse om ländernas åtaganden från och med 2012, då den första åtagandeperioden i Kyotoprotokollet löper ut. I överenskommelsen från Bali står också att de rika länderna ska stödja utvecklingsländerna med finansiella resurser och klimatsmart teknologi på ett sätt som är ”mätbart, rapporteringsbart och uppföljningsbart”.

Vid COP14 i Poznan, Polen, 2008 fortsatte diskussionerna om den nya överenskommelsen och förberedelser gjordes inför det intensiva förhandlingsåret 2009.

FN:s klimatkonferens i Köpenhamn, COP15, äger rum den 7 – 18 december 2009.

Fyra huvudområden har diskuterats inför mötet och ska ingå i det nya avtalet:

Utsläppsminskningar – procentangivelser och tidsplan för hur industriländernas utsläpp av växthusgaser ska minskas. Diskussioner förs också om hur utvecklingsländernas utsläppsökningar kan begränsas.

Anpassningsåtgärder – behovet av att anpassa sårbara samhällen till klimatförändringar (vilka metoder finns, vem styr insatserna etc.).

Teknologiöverföring – industriländerna har förbundit sig att sprida grön, utsläppssnål teknologi till utvecklingsländer.

Finansiering – hur mycket pengar som krävs för utvecklingsländernas klimatanpassning och omställning till en grön utveckling, och hur de ska samlas in.

Under förberedelserna för Köpenhamnsmötet har utgångspunkten varit att det nya klimatavtalet ska vara en fortsättning på Kyotoprotokollet, det vill säga man ska uppdatera Kyotoprotokollet och lägga till uppgifter om en ny åtagandeperiod. Under hösten 2009 kom det dock allt starkare signaler om att USA inte kan gå med på att bygga den nya överenskommelsen på Kyotoprotokollet. Att få fram ett helt nytt avtal på några veckor bedömdes inte heller som realistiskt.

Därmed var det några veckor innan mötet högst oklart vilken form ett eventuellt nytt avtal skulle få.

Avfall & avlopp 3%

Skog 17%

Energi 26%

Jordbruk 14% Transporter 13% Industri 19%

Bostäder och kommersiella byggnader 8% Globala utsläpp av koldioxid per sektor.

Energi är den sektor som släpper ut mest.

Källa: Världsbanken och IPCC.

Den globala uppvärmningen

Å

r 2007 publicerade FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) sin senaste och mycket dystra rapport om framtidens klimat. Sedan dess har mängder av ny forskning presenterats. I september kom en sammanställning av ny forskning från FN:s miljöprogram UNEP, The Climate Change Science Compendium 2009.

Enligt rapporten visar den senaste forskningen att den globala uppvärmningen till år 2100 sannolikt kommer att bli mellan 1,4 och 4,3 grader. Aldrig tidigare har mänskligheten stått inför en större utmaning.

VÄXTHUSGASER Den pågående globala uppvärmningen orsakas främst av höga koncentrationer växthusgaser i atmosfären vilket förstärker den normala växthuseffekten. Under industrialismens tidevarv har människan släppt ut enorma mängder koldioxid, främst från förbränning av fossila bränslen som kol och olja, men också genom en omfattande skogsavverkning.

Sedan industrialiseringen inleddes har genomsnittstemperaturen på jorden stigit med 0,8 grader. De klimatförändringar som blivit resultatet är redan nu påtagliga och

ytterst kännbara för många människor.

I norra Kina kryper öknen allt närmare inpå jordbrukssamhällen och anläggandet av vattenreservoarer har blivit oundvikligt för att dessa områden fortfarande ska vara beboeliga. Glaciärerna som hjälper till att förse floderna med vatten i tätbefolkade länder som Indien, Kina och Peru har på flera ställen minskat med mer än hälften bara under de senaste fyrtio åren.

Finns det inte tillräckligt med vatten kommer skördarna att bli mindre och risken för hungersnöd i redan fattiga delar av världen ökar avsevärt. Bara sedan 1980 har planetens glaciärer i genomsnitt blivit sex meter tunnare.

SMÄLTANDE ISAR Även polarisarna minskar i en snabbare takt än vad som kan beskrivas som naturligt.

Grönlands istäcke förlorar för närvarande mer än 100 kubikkilometer is per år. Smältvattnet i en kombination med varmare havsvatten som expanderar kan leda till att havsnivån höjs flera meter.

Enligt FN bor omkring 600 miljoner människor i områden som ligger lägre än 10 meter över dagens havsnivå. För kustnära trakter skulle en höjning av havsnivån inne-

Koncentration av koldioxid i atmosfären (ppm)

bära en katastrof då hela samhällen riskerar att spolas ut i havet. Eftersom grundvattnet kontamineras av saltvatten skulle inte heller jordbruk fungera. Lågt liggande öar som Maldiverna utanför Indiens kust och Thousand Islands i Indonesien skulle dränkas, liksom Tuvalu i Stilla havet där evakuering av befolkningen redan har inletts.

Om människors land försvinner eller på annat sätt blir obeboeligt riskerar migrationsströmmar att öka vilket i sin tur kan leda till minskad säkerhetspolitisk stabilitet.

TRÖSKEL-EFFEKTER Ytterligare ett hot som lurar vid horisonten är så kallade tröskel-effekter som den globala uppvärmningen kan föra med sig på sikt. Om permafrosten i Alaska och Sibirien fortsätter att tina kommer marken ge ifrån sig enorma mängder metan, en växthusgas som är betydligt mer potent än koldioxid när det gäller att stänga inne solens energi. Växthusgasen bildas när organiska rester från djur och växter börjar komposteras efter att ha legat infrusna i tusentals år. Även havsbottnarna skulle potentiellt sett kunna ge ifrån sig stora mängder metan om balansen sätts ur spel vid högre temperaturer.

Redan nu har naturkatastrofer ökat i så väl antal som omfattning. Mellan 1900 och 1940 inträffade omkring 100 orkaner. Sedan millennieskiftet har naturkatastroferna blivit Fortsätter på nästa sida.

Analyser av isen vid Antarktis har gjort det möjligt att fastställa hur halten av koldioxid i atmosfären har varierat under de senaste 800 000 åren. Under denna långa tidsperiod och fram till våra dagar har naturliga faktorer fått koldioxidhalten att pendla mellan ca 170 och 300 ppm (parts per million). Att dessa variationer spelat stor roll för jordens klimat har forskningen också visat.

Som ett resultat av mänsklig aktivitet ligger koldioxidhalten idag på 390 ppm vilket är ca 30 procent över de högsta halterna under de senaste 800 000 åren.

Om inte mycket kraftiga begränsningar görs kommer de utsläpp som förutses för innevarande sekel att leda till extremt hög halt av koldioxid i atmosfären.

Bilden visar hur hög koldioxidhalten blir år 2100 vid två olika utsläppsscenarier.

Antal år tillbaka i tiden

Källa: Världsbanken, World Development Report/Lüthi and others 2008

nästan nio procent fler per år.

Men än finns det hopp. För att stabilisera den globala uppvärmningen till omkring två grader under det kommande århundradet uppskattar FN:s klimatpanel att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären måste sänkas till under 1990 års nivå, det vill säga 350 ppm (parts per million). Idag är koncentrationen 390.

Den växande globala krisen som mänskligheten och planeten står inför kommer att kräva stort internationellt samarbete.

1

SVENSKA www.2grader.se www.wwf.se www.klimataktion.se www.tcktcktck.se www.smhi.se www.naturskyddsforeningen.se www.naturvardsverket.se

engelska www.unfccc.int www.en.cop15.dk www.peoplesclimateaction.dk/uk www.coolplanet2009.org www.roadtocopenhagen.org

Det här kan DU göra!

Skriv en insändare!

Lokaltidningar har ofta insändarsidor där det är lätt att få in ett bidrag. Försök formulera dig personligt kring klimatfrågan, uttryck dina känslor och åsikter och försök uppmuntra andra till engagemang och aktivitet. Avsluta gärna med någon lämplig uppmaning.

När du ändå fått ihop en insändare, skicka den till alla lokala och regionala tidningar som du kan komma på. I bästa fall kommer den in på fler ställen!

4

Webbtips

Uppmärksamma lämpliga FN-dagar!

Under året finns det flera naturliga tidpunkter för att uppmärksamma klimatfrågan och arrangera aktiviteter med kopplingar till klimat. Till exempel på Världsmeteorologidagen 23 mars, Världsmiljödagen 5 juni, Världsdagen för ökenbildning och torka 17 juni, Internationella dagen för begränsning av naturkatastrofer (andra onsdagen i oktober) eller Internationella dagen för mänsklig solidaritet 20 december. Att koppla till en FN-dag är ett bra sätt att få media intresserade.

Hela listan med FN-dagar hittar du på www.fn.se (Välj FN-info/om FN/Internationella FN-dagar).

2

Kolla ditt eget ekologiska fotavtryck!

Om alla i världen levde som vi i Sverige gör skulle det behövas drygt tre jordklot.

Detta placerar oss på 18:e plats på listan över länder med störst fotavtryck per person.

På Världsnaturfondens webbsida kan du läsa mer om ekologiska fotavtryck. Du kan också själv enkelt testa hur stort ditt eget ekologiska fotavtryck är.

Gå till www.wwf.se/klimatsmart (klicka på ”miljölöftet” till vänster) om du är vuxen och www.wwf.se/utbildning (klicka på ”ekologiska fotavtryck” till höger) om du är ungdom.

5

Inspirera andra!

3

Stöd 2-graderskampanjen!

Den samlade forskningen har visat att temperaturen inte får öka mer än två grader om klimatförändringarna ska kunna begränsas. Den svenska 2-graderskampanjen startade som en namninsamling för att öka trycket på politikerna inför förhandlingarna i Köpenhamn i december 2009. Men även efter Köpenhamnsmötet kommer kampanjen att fortsätta sitt arbete. Bakom den står Centerpartiet, företag, fackförbund och organisationer som bl a Svenska FN-förbundet, Rädda Barnen och Röda Korset.

Lämna din underskrift och läs mer på www.2grader.se.

6

Mejla en politiker!

Ta upp frågan om klimat och livsstil i din familj, förening, skola, vänkrets...

Ge andra ett ex av Världshorisonts temanummer om klimatfrågan och be dem läsa. Ni kan sedan diskutera frågor som: Hur allvarligt ska man se på rapporterna om klimatförändringar? Vems ansvar är det att ta tag i problemen? Är det viktigare att hejda klimatförändringarna än att bekämpa fattigdomen i världen? Vad kan vi göra för att minska våra egna ekologiska fotavtryck?

Ett mejl kan ha stor betydelse för om en enskild politiker uppmärksammar en fråga eller inte. Klimatfrågan berör politiker på alla nivåer i samhället – från medlemmar av regering och riksdag till kommunpolitiker runt om i landet. Politiker på riksnivå har ett stort ansvar för de vägledande beslut som fattas. Politiker i kommunerna är också betydelsefulla i klimatfrågan eftersom de lokala besluten är avgörande för hur hållbart vårt svenska samhälle blir.

Buntar av Världshorisont kan beställas på www.fn.se/butik.

Adresser till rikspolitiker går att finna på www.riksdagen.se och till regeringen på www.regeringen.se.

FN-fakta nr 4/09: FN och klimatfrågan · Text: AnnaLena Andrews och Kajsa Sjölander. Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis). E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 · Webb: www.fn.se

årets

KLIMAT

ju

Rollspel och storyline om klimat

Karaktären hos svenska mätdata från de senaste 10 – 20 åren ligger i linje med den uppmätta globala uppvärmningen, enligt SMHI. Man kan för norra delen av Sverige notera ett mildare klimat och högre nederbörd och avrinning, samtidigt som det blir varmare i södra Sverige utan större förändringar i årsnederbörd och avrinning.

Markku Rummukainen, klimatexpert på SMHI, konstaterar följande.

Svenska vintrar har sedan 1991 varit mildare med ca två grader. Vårarna verkar också ha blivit varmare.

Den totala nederbörden per år visar en viss ökning.

Havsytan stiger längs Sveriges kuster, särskilt om man först räknar bort den naturliga landhöjningen.

Våra hav blir surare vilket kan hänga ihop med mer koldioxid i luften.

FN-förbundet har tillsammans med Plan Sverige och Globala gymnasiet skapat ett verklighetstroget rollspel om FN:s klimatförhandlingar. Som deltagare i rollspelet agerar man delegat för en stat eller en organisation. Med hjälp av rollkort läser man in sig på hur just den egna delegaten skulle agera. Både formella tal, heta diskussioner i korridorerna samt debatt och votering i plenum ingår.

Polarön är en storyline om klimat för grundskollärare. Den ger ökad kunskap om klimatförändringar och stärker elevernas engagemang för hållbar utveckling och internationell samverkan. Handlingen utspelar sig på en påhittad ö i polartrakterna där klimatförändringarna är påtagliga. Eleverna agerar forskarfamiljer.

De SOM befinner sig på ön för att finna gemensamma lösningar. Polarön riktar sig främst till årskurs 4-6 och följande skolämnen ingår: naturvetenskap, samhällskunskap, svenska, slöjd, hemkunskap, engelska samt idrott och hälsa.

Foto: Hannah Andrews

Klimatförändringar i Sverige registrerade

Prenumeration på Världshorisont

la

Undvik onödiga prylar och ge bort lite väsentlig läsning i stället! För 170 kronor får du i god tid före jul ett fint presentkort med kuvert och mottagaren får en årsprenumeration på Världshorisont. Vill du även ha ett ex av senaste Världshorisont att ge bort tillsammans med presentkortet? Ange då detta i din beställning. Priset blir då 200 kr/prenumeration.

Texten på presentkortet lyder: ”En årsprenumeration av Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (4 nummer). God Jul och Gott Nytt År önskar …”

Välkommen med din beställning!

Mejla ditt namn, fullständiga adress, telefonnummer och antal prenumerationer som du vill ge bort till: varldshorisont@fn.se senast den 14:e december!

NT

VÄRLDSHORISO

3/2009

t ka FN-förbunde Utges av Svens

r EU utbildar polise 10 sidan i Afghanistan Trögt i EPAsidan 12 förhandlingarna kongress FN-förbundets i Skövde sidan 22

EU

en allt

tör tyngrelaak arenan

på den globa

Ladda ner materialen från www.fn.se/skola

Global trygghet och säkerhet Polisens internationella utvecklingssamarbete Visste du att: Svensk polis har varit med och skapat särskilda familjevåldsenheter i Nicaragua för att bättre kunna stödja och hjälpa kvinnor som blivit utsatta för våld. Familjevåldsenheterna arbetar enligt ett nytt koncept som innebär ett nära samarbete mellan polis, sociala myndigheter och lokala organisationer.

Svensk polis stödjer införandet av en underrättelsemodell för ledning och styrning av all polisverksamhet i Serbien. Det innebär att man arbetar metodiskt för att förebygga brott och planera polisiär operativ verksamhet.

Svensk polis ingår i ett trepartssamarbete med sydafrikansk polis för att stödja utvecklingen av en demokratisk och effektiv rwandisk polis. Tillsammans har man tagit fram en nationell plan för hela polisverksamheten i landet.

Läs mer om Polisens internationellt utvecklingssamarbete Gå till www.polisen.se/utvecklingssamarbete Rikspolisstyrelsen Världshorisont 4/09 samordning Enheten för internationell

lk

17

pp

Kampanj mot investeringar i klustervapen I oktober inleddes en ny kampanj mot investeringar i klustervapenindustrin.

Samtidigt presenterades en omfattande rapport om klustervapen från två organisationer i Nederländerna och Belgien.

Rapporten ställer 138 finansiella institutioner i skamvrån för deras innehav i företag som producerar klustervapen.

De fyra svenska investerare som granskats får godkänt.

Arbetet mot klustervapen har fått ny kraft sedan konventionen mot klustervapen antogs i december 2008. 98 procent av dem som dödas av klustervapen är civila.

– Konventionen måste ratificeras av 30 länder för att den ska träda i kraft.

Bara sju länder ytterligare krävs. Sverige måste skyndsamt ratificera avtalet, säger Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet.

I november arrangerade Nätverket mot klustervapen ett frukostseminarium om finansiella institutioner och klustervapenindustrin samt vilken makt och ansvar de har.

Barnkonventionen 20 år Den 20:e november fyllde FN:s mest framgångsrika konvention, barnkonventionen, 20 år. Detta uppmärksammas bl a genom en ny bok, Självklart barnets rättigheter, som ges ut av Rädda Barnen i samarbete med FN-förbundet och stiftelsen Allmänna Barnhuset. Boken är skriven av Simone Ek och handlar om spelet bakom kulisserna under de tio år då texten till konventionen förhandlades fram.

För att uppmärksamma jubileet har FN-förbundet också tagit fram ett nytt material för barn om barnkonventionen, FN-filurens kalender. Det riktar sig till barn upp till tolv år och kan användas i förskolan och grundskolan. Till kalendern hör en handledning med FN-filurens berättelser till varje bild.

Beställ på www.fn.se/butik

Sverige får kritik för MR-brott När FN:s nya råd för mänskliga rättigheter inrättades 2006 infördes också en ny granskningsmekanism, UPR (Universal Periodic Review). Den innebär att rådet regelbundet ska granska hur alla FN:s medlemsländer efterlever de s k kärnkonventionerna. I maj 2010 är det för första gången Sveriges tur.

I november publicerade FN-förbundet och 16 andra frivilligorganisationer en rapport med sin version av läget. Enligt rapporten har personer med utländsk bakgrund svårt att få sina rättigheter tillgodosedda i Sverige. Kvinnor i invandrar- och minoritetsgrupper är, liksom funktionshindrade kvinnor, särskilt utsatta för våld.

Vidare menar organisationerna bakom rapporten att Sverige måste bli bättre på att motverka hatbrott, våld mot kvinnor och diskriminering mot samer och romer. I rapporten föreslås 40 konkreta åtgärder för att förbättra situationen.

Rapporten kan laddas ner från www.fn.se

WWW.SIDA.SE

Lär dig mer om svenskt bistånd och utvecklingssamarbete

Kongos FN-förbund besökte Sverige

”Freden måste byggas underifrån” Millenniemålen är bra, men utveckling kräver fred. Det är ingen poäng att bygga en skola om den förstörs dagen efter. Det säger Cissa Wa Numbe, Fem miljoner människor har dött sedan kriget i Demokratiska Republiken Kongo inleddes 1998. Idag råder fred i större delen av landet men i de östra delarna fortsätter striderna. FN-styrkan i landet, MONUC, är den största i världen och kämpar bl a med uppgiften att skydda civilbefolkningen.

Sedan tre år tillbaka stödjer Svenska FN-förbundet demokrati- och försoningsarbete i Kongo genom ett samarbete med kongolesiska FN-förbundet. Samarbetet handlar främst om att skapa ökade möjligheter för befolkningen att engagera sig i fredsprocessen.

BYGGA UNDERIFRÅN – Fred måste byggas underifrån. Att höga ledare skriver på ett papper räcker inte.

Vi vill hitta och använda traditionella metoder för fred och försoning som kom-

Cissa Wa Numbe, generalsekreterare för Kongos FN-förbund. Foto: Gustav Julander

Namninsamling för tilläggsproto

koll ActionAid har satt igång en namnins amling för att sätta tryck på den svenska regeringen att ratificera det nya tilläggsprotokol let till ESK-konventionen. Protokollet ger individer, som fått sina ekonomiska eller soci ala rättigheter kränkta, rätten att få pröv ning i FN. FN-förbundet har tidigare tillsamm ans med bl a ActionAid kritiserat den svenska regeringens avsikt att inte ratificera protokollet. Nu uppmanar FN-förbundet alla att delta i namninsamlingen till stöd för prot okollet.

Se www.fn.se/esk Världshorisont 4/09

pletterar västvärldens synsätt. Dessutom vet inte folket vad det är som makthavarna har skrivit under på, säger Cissa Wa Numbe.

– Vi i det kongolesiska FN-förbundet arrangerar folkliga forum där vi söker efter mekanismer som fungerar lokalt.

Samhället är djupt splittrat efter de många åren med krig och att folkgrupper försonas är vår främsta prioritet. Millenniemålen är bra, men freden måste komma först. Utan fred blir utvecklingen inte varaktig, fortsätter han.

FLYDDE GENOM SKOGEN Cissa Wa Numbe beskriver hur han själv en dag för många år sedan flydde genom skogen med sin höggravida hustru och sitt barn som han bar på ryggen. Han fick då se en kvinna som låg på marken och blödde kraftigt. Barnet som hon bar på ryggen hade skjutits och dödats. Han beskriver sin vanmakt och hur förtvivlad han var över att inte kunna göra någonting för att hjälpa kvinnan. ”Du kan berätta om oss”, svarade hon.

– Sedan den dagen har jag inte vilat, säger Cissa Wa Numbe.

Han beskriver hur Kongos FN-förbund arbetar med en bredd av aktiviteter från fred och försoning till jämställdhet, distribution av myggnät och översättning av grundläggande dokument om mänskliga rättigheter. Kvinnor och ungdomar är prioriterade målgrupper.

FN-förbundet välkomnar fredspriset Svenska FN-förbundet välkomnar att Nobels fredspris 2009 går till USA:s president Barack Obama.

– Att Barack Obama får Nobels fredspris understryker vikten av multilateralt samarbete. Det är ett välkomnande av att USA åter vill vara en del av ett globalt sammanhang och samtidigt ett sätt att uppmuntra amerikanerna att fördjupa sitt engagemang på t ex klimatområdet, säger FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

Foto: FN/Marie Frechon

generalsekreterare för Kongos FN-förbund, som i september besökte Sverige.

Soldater från FN:s fredsbevarande styrka i Kongo, MONUC, passerar en by där barnen gör honnör mot soldaterna.

HUMANITÄR KATASTROF Både Hillary Clinton och den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson har nyligen talat om läget i Kongo som ”en humanitär katastrof ”. Cissa Wa Numbe vill rikta en vädjan om stöd till hela det svenska samhället.

– Alla insatser behövs. Det finns olika grupper som kämpar med att organisera sig och som har bra idéer. Vi i Kongos FN-förbund kan hjälpa till med kontakter.

AnnaLena Andrews Vill du ge ett bidrag till FN-förbundets samarbete med Kongos FN-förbund? Sätt in pengarna på pg nr 90 00 79-5 (ange ”Kongo”).

ra pp ort Succ é fö r R2 Pdgivare erares specielle rå FN:s generalsekret ), Edward att skydda (”R2P” för Skyldigheten inarium mber vid ett sem Luck, talade i nove de till anförande handla i Stockholm. Hans lades pport om R2P som stor del om den ra li. Debatlförsamlingen i ju fram inför genera de mest lingen blev en av ten i generalförsam klar major hela året och en omfattande unde lade sitt nde länderna utta ritet av de deltaga r en greppet. Nu vidta stöd för det nya be mma ko t at ed m kt arbete period av praktis i gärder som listas framåt med de åt rapporten.

19

ll Foto: Tommy Ho

På Stockholms Central huserade åtta FNrelaterade organisationer under två dagar.

Tjejerna på bilden skrev på klotterplanket och fick FN-ballonger.

Foto: Gustav Ju

lander

Foto: Gustav Julander

Debatt i Göteborgs konserthus.

Från vänster: Jan Mårtenson, Linda Nordin Thorslund, Kajsa Dahlsten, Birgitta Ohlsson, Rolf Ekéus samt Pierre Schori.

FN-förbundets Anita Seidel i samspråk med skådespelerskan Lil Terselius på Stockholms konserthus.

FN-dagen 2009 Debatt, sång, tal och bakelse Seminarium om Afghanistan i Stockholm, debatt om Skyldigheten att skydda i Göteborg, försäljning av FN-bakelsen samt klotterplank och jippon med FN-familjen på Stockholms Central. Det var fullt med aktiviteter i samband med årets FN-dag.

F

N-förbundets traditionella seminarium inför FN-dagen hade i år temat FN och Afghanistan. Platsen var som förra året konserthuset i Stockholm. Ordförande Aleksander Gabelic och kabinettssekreterare Frank Belfrage bjöd på anföranden om situationen i Afghanistan och under den efterföljande debatten hettade det stundtals till ordentligt mellan deltagarna. Mottagarna av utmärkelserna Årets FN-vän och Årets FN-supporter tillkännagavs (se artiklar här intill).

Den 23 och 24 oktober huserade Svenska FN-förbundet på Stockholms Centralstation tillsammans med bl a FN:s flyktingkommissarie UNHCR, FN:s livsmed-

els- och jordbruksorganisation FAO, FN:s utvecklingsprogram UNDP och Stockholms FN-förening. Syftet med arrangemanget var att informera om FN:s åtta millenniemål. Talarna avlöste varandra i den Speakers Corner som byggts upp och många resenärer kom fram och pratade och skrev ner sina idéer för en mer rättvis värld på ett klotterplank.

På själva FN-dagen hade FN-förbundet ett stort seminarium på Konserthuset i Göteborg. Temat för seminariet var fred, säkerhet och nedrustning. Över 300 personer kom till konserthuset och firade FN-dagen tillsammans med FN-förbundet. Bland deltagarna i paneldebatten fanns bl a Pierre Schori, f d FN-ambassa-

dör och biträdande utrikesminister och Rolf Ekéus, f d ordförande för FN:s specialkommission för Iraks nedrustning, UNSCOM. I Stockholm arrangerade FN-förbundet tillsammans med Swedish Demining Fund en stor konsert i Clara Kyrka på FN-dagen. 500 körsångare och musiker deltog och pengar samlades in till förmån för Röj-en-mina.

Det har även blivit en tradition att äta FN-bakelse på FN-dagen. I år fanns bakelsen till försäljning på caféer och konditorier över hela landet och något bättre bränsle under ett intensivt seminarium är svårt att tänka sig.

Gustav Julander Läs om alla aktiviteter som arrangerades runt om i landet av FN-föreningar och FN-distrikt på sid 24-26.

Stellan blev årets FN-supporter Läraren Stellan Bäcklund från Örnsköldsvik blev årets FN-supporter. Han belönades av Svenska FN-förbundet för sitt mångåriga engagemang i FN-rörelsen. – Det är fantastiskt att få det här priset. Jag känner mig överväldigad, säger han.

S

tellan Bäcklund lägger ner nästan all ledig tid på sitt ideella arbete som ordförande i Västernorrlands FN-distrikt och Örnsköldviks FN-förening.

– Jag jobbar för de mänskliga rättigheterna. Jag har sett så många kränkningar mot dem. Hans arbete med bl a utbild-

20

Stellan Bäcklund, Årets FN-supporter 2009. Foto: Emma Sundelin

ningsfrågor har tagit honom till flera oroshärjade länder. Men inget har berört honom som barnens utsatta situation i Zimbabwe. Det är också de som kommer att få Stellan Bäcklunds vinstsumma på 10 000 kronor genom projektet Operation Syskonskola som Örnsköldsviks

Världshorisont 4/09

Foto: FN-förbundet/Ulf Bengtsson

Hans Blix årets FN-vän

Diplomaten Hans Blix arbetar för en säkrare värld. Nu belönas han med utmärkelsen Årets FN-vän för att han ”med kunskap, uthållighet och integritet under en lång rad år engagerat sig i olika FN-frågor”.

A

pplåderna haglade inne i Stockholms Konserthus när Svenska FN-förbundet tillkännagav att Hans Blix utsetts till Årets FN-vän. Själv befann han sig i USA och föreläste om nedrustningsfrågor. Trots att han har hunnit pensioneras tre gånger har han inte dragit ner på tempot.

– Jag fortsätter så länge någon vill höra på mig, säger han.

Några dagar senare är Hans Blix tillbaka i Sverige igen. I arbetsrummet hemma i Stockholm står pärmar uppradade i en bokhylla. I dem har han sparat allt han har skrivit under de senaste åren. Allt sammanfattas också på ett fullspäckat CV. Hans Blix har bl a varit generaldirektör för Internationella atomenergiorganet IAEA, chef för FN:s vapeninspektion i Irak (UNMOVIC), ledare för Blixkommissionen samt ordförande i FN-förbundens världsfederation WFUNA. Listan på hans uppdrag är lång.

– Jag vaknade till medvetande om vad FN kunde uträtta 1950 när jag vann en

uppsatstävling som handlade om vetorätten. Priset var en månad hos FN i New York. Under den tiden lärde jag mig mycket, säger han.

Han ser utmärkelsen Årets FN-vän som en uppmuntran att fortsätta sitt arbete.

– Jag tycker att det är roligt att få erkännande för de insatser man gjort. Det är betydligt roligare än att få skäll!

FN-förening driver i samarbete med kommunens högstadieskolor.

– Just nu håller vi på att borra efter vatten vid några skolor och hjälper vissa barn med skolavgifterna. Jag behöver ingenting av pengarna själv, säger han.

också kommer att bege sig ut i världen.

– Det är utan tvekan bäst att se saker med sina egna ögon. Man ser med andras, men bäst med sina egna.

Utnämningen ”Årets FN-supporter” riktar sig till den svenska FN-rörelsen och ska ges till en enskild medlem, FNförening, FN-distrikt eller ansluten riksorganisation som gjort engagerade insatser till stöd för FN eller FN-förbundet.

Den delades ut för första gången 2008.

”Stellan Bäcklund har under många år bedrivit ett gediget folkrörelsearbete i FN-rörelsen med utbildningsverksamhet som särskild specialitet. Som ordförande i FN-distriktet är han en sammanhållande länk för alla FN-vänner i Västernorrland. Han har också vid återkommande tillfällen arbetat i Zimbabwe och därigenom utvidgat sitt engagemang över nationsgränserna, helt i enlighet med FNtanken om behovet av globalt samarbete.”

I motiveringen till valet 2009 av Stellan Bäcklund skriver FN-förbundet:

Emma Sundelin Frilansjournalist

Stellan Bäcklund åker till Zimbabwe varje år för att kunna garantera att pengarna från projektet i Sverige kommer till användning på rätt sätt. Resorna gör också att han kan hålla i konkreta och trovärdiga SO-lektioner på Själevadsskolan.

Stellan Bäcklund hoppas att hans elever

Världshorisont 4/09

Men Hans Blix är inte rädd för att stå upp för sin sak. Han blev vida känd när han stod upp emot USA och krävde att FN:s vapeninspektörer i Irak skulle få slutföra sitt arbete. Trots detta valde Bushadministrationen att invadera.

Hans Blix har betydligt större förtroende för USA:s nuvarande regering och tror att dess samarbete med FN kommer fungera bättre. Han ser också positivt på den ökade internationaliseringen.

– Det finns ett större ömsesidigt beroende mellan världens länder och därmed ett större behov av att ta hänsyn till varandra.

Hans Blix, Årets FN-vän 2009.

Hans Blix har själv sett krigets katastrofala konsekvenser. Han reste runt i Europa efter andra världskriget och följde oroligt utvecklingen under kalla kriget.

– Under kalla kriget fanns det kanske 55 000 kärnvapen i världen och i dag finns det kanske 25 000. Det är ett resultat av att spänningen inte längre är så stor och frågan är om det alls finns något skäl att ha kärnvapnen kvar, säger han.

I motivationen till varför Hans Blix blev den femte i raden att utses till Årets FN-vän nämns också att han ”på ett förtjänstfullt sätt verkat för att atomenergi ska användas i fredligt syfte”.

– Jag är kanske mer rädd för miljöhoten än jag är för massförstörelsevapen.

Kärnkraften ger världen ungefär 50 procent av den elektricitet som genereras och detta utan att generera någon koldioxid.

Emma Sundelin Frilansjournalist

21

I september antog FN:s generalförsamling en resolution om att skapa en ny organisation för kvinnofrågor. Detta innebär Foto: FN

att de enheter inom FN som idag arbetar med frågor som rör kvinnors rättigheter upplöses och enas under en och samma organisation. Unifem välkomnar beslutet.

Kvinnofrågor väntas få större tyngd i FN-systemet efter en kommande omorganisation.

Nytt kvinnoorgan skapas inom FN D

e fyra enheter som kommer att slås samman är FN:s utvecklingsfond för kvinnor (Unifem), generalsekreterarens särskilde rådgivare för genderfrågor (OSAGI), avdelningen för kvinnors främjande (DAW) samt FN:s internationella forsknings- och utbildningsinstitut för kvinnors utveckling (UN-INSTRAW).

– Unifem ser otroligt positivt på beslutet och tolkar det som en bekräftelse på att jämställdhet ses som en fråga som tas på allvar, säger Unni Rambøll, rådgivare för externa relationer på Unifem.

– Efterfrågan på Unifems insatser är idag långt större än vad vi kan möta. Vi

hoppas att beslutet ska medföra mer resurser som direkt kan gå till att utöka verksamheten. Framförallt hoppas vi kunna satsa mer på fältverksamhet och skapa bättre strukturer för den typen av mer praktiskt arbete.

FÅR STÖRRE TYNGD Det nya organet kommer att ledas av en undergeneralsekreterare, en befattning av tredje högsta rang inom FN. Förhoppningen är att detta, i kombination med ökade resurser, ska ge det nya organet större politisk tyngd än vad Unifem och de övriga aktörerna haft tidigare.

FN-förbundet arrangerade i september ett antal seminarier om Afrika runt om i Sverige.

En av talarna var Zounkata Tuina, borgmästare i Yaho i Burkina Faso.

Yaho är en landsbygdskommun bestående av tio byar med sammanlagt 16 000 invånare. Sida ger budgetstöd till regeringen i Burkina Faso som man anser har tagit ett fast grepp om sin egen utveckling.

Fem frågor till…

Zounkata Tuina, borgmästare i kommunen Yaho i Burkina Faso: Vad är din relation till Sverige?

Jag bodde tio år i Göteborg, från 1969 till 1979, då jag utbildade mig till arkitekt på Chalmers. Sedan har jag hållit kontakt med vänner här i Sverige. Jag brukar komma hit ungefär vart tredje år för att hälsa på och delta i olika seminarier och evenemang.

22

I samband med generalförsamlingens beslut uppmanades FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon att så snart så möjligt presentera en detaljplan för den nya kvinnoorganisationen. Planen beräknas vara färdig före jul, men hur lång tid det sedan kommer att ta att genomföra den är oklart och beror på medlemsländernas politiska vilja. Många stater har dock uttryckt önskemål om att den nya organisationen ska vara upprättad och i verksamhet redan vid mitten av 2010.

Veronica Haglund Skribenten är student och praktiserar vid USA:s FN-förbund i New York.

arbetar ute på landsbygden för att bekämpa fattigdomen och nå millenniemålen. Det har känts viktigt att berätta om hur vi har det och hur det verkligen går till. Många här känner bara till de här frågorna i teorin.

Hur kom du i kontakt med FN-förbundet?

Det var genom min gode vän Olle Wendt som är medlem i Ystad/Österlens FNförening. I våras pratade vi om att jag skulle komma till Sverige och då föreslog Olle att han skulle höra med FN-förbundet om det fanns intresse för att samarbeta kring ett program.

Vad har du talat om vid seminarierna?

Jag har visat bilder och berättat om hur vi

Kan du ge något exempel?

Millenniemål tre handlar ju om jämställdhet men i min kommun kan 90 procent av befolkningen inte läsa eller skriva. De förstår inte när jag pratar om jämställdhet. Så vi försöker satsa på att flickor ska få gå i skolan och få utbilda sig. Vi försöker också ha kvinnor på bra jobb för att visa att kvinnor också kan göra sådana saker.

Hur tycker du att det har varit?

Det har varit intressant och givande både för mig och för dem som lyssnat tror jag.

Sverige ger ju bistånd till Burkina men många här vet inte hur pengarna används. Så det har känts bra att kunna berätta att deras skattepengar används till vettiga saker.

Världshorisont 4/09

WHO-möte om

familjevåld i Europa D

ödssiffran för barn upp till 14 år som mördats, dräpts eller omkommit efter att ha blivit angripna är tre gånger högre i europeiska länder utanför EU, jämfört med inom EU. Det var en fråga som uppmärksammades vid en konferens om familjevåld i Lettland.

I takt med att antalet dödade barn har sjunkit för EU:s medlemsländer har gapet till de utomstående länderna ökat.

– Det är alarmerande siffror som bevisar att vi glider ifrån varandra i stället för att komma närmare. Vi måste agera, säger Francesca Racioppi, huvudansvarig för WHO European Centre for Environment and Health.

KONKRETA LÖSNINGAR Vid konferensen, arrangerad i juni av Världshälsoorganisationen WHO:s Europakontor tillsammans med Lettlands och Norges regeringar, deltog 96 experter och journalister från europeiska länder. För att finna konkreta lösningar ordnades

arbetsgrupper som diskuterade alkoholrelaterat våld, våld mot barn samt våld mot äldre.

– Det jag verkligen uppskattar är att ingen var rädd för att vara ärlig och berätta om problemen som de möter i sitt arbete, säger Francesca Racioppi.

– Vad gäller problemet med alkoholrelaterat våld hade vi en del mycket konkreta idéer, till exempel att införa ett minimipris på alkohol. Det har man gjort i England och det har fungerat väldigt bra, fortsätter hon.

För att bättre nå ut till unga i samhället anordnades även en workshop för ett nätverk för unga journalister, World Health Youth Communication Network, WHY, som nyligen bildats på initiativ av WHO:s Europakontor.

UNGDOMEN CENTRAL – Besluten vi fattar i dessa frågor kommer att påverka de unga. Man kan inte fatta ett beslut utan att målgruppen har fått

Under konferensen deltog 13 journalister från det nybildade nätverket WHY, World Health Youth Communication Network.

säga sin mening om det. Ungdomen är central, vi fokuserar ju på barns hälsa.

Det är också viktigt att involvera alla aktörer. Media har en nyckelroll i samhället med en stark påverkan inom opinionsbildning, säger Cristiana Salvi som arbetar med kommunikation inom WHO. Konferensen kommer eventuellt att följas upp med ytterligare ett möte om två till tre år.

– Vi hoppas att siffrorna över antalet utsatta ska sjunka och att klyftan mellan EU-länderna och övriga länder i Europa ska minska, men vi måste vara uppmärksamma. Det kommer att ta några år innan vi ser resultaten av våra handlingar, säger Francesca Racioppi.

Text och foto: Li-Lian Ahlskog Hou, frilansjournalist

Ban i Stockholm: Frivilligorganisationer är världens samvete FN:s generalsekreterare Ban Kimoon betonade betydelsen av frivilligorganisationernas arbete vid ett möte med ett trettiotal organisationer i Stockholm i oktober.

FN-chefen Ban Ki-moon avslutade sitt besök i Sverige den 1–2 oktober genom att möta omkring 30 frivilligorganisationer på Grand Hôtel i Stockholm. Värd för mötet var Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic. Han lotsade deltagarna genom programmet som inkluderade en föreläsning av Ban och påföljande frågestund.

På en direkt fråga från Gabelic svarade generalsekreteraren att han önskar mer svenskt stöd till FN:s fredsfrämjande arbete. Ban Ki-moon poängterade också att Europa bara bidrar med 2,3 procent av bemanningen i FN:s fredsbevarande operationer i Afrika.

Det var en påfallande öppenhjärtlig Ban som betonade vikten av frivilligorganisationernas engagemang i internationella frågor. ”Ni är världens samvete”, sa

Världshorisont 4/09

Det var en avspänd FN-chef som i oktober besökte Sverige. På bilden är Ban Ki-moon flankerad av Aleksander Gabelic och Linda Nordin Thorslund från FN-förbundet. Foto: Per Dahl

han till åhörarna och poängterade att medlemsländernas invånare har större möjligheter än FN-chefen att påverka världens stats- och regeringschefer. Samtidigt gav han Sverige en eloge för dess FN-engagemang.

KVINNORS ROLL FN-chefen lyfte särskilt fram betydelsen av att stärka kvinnors roll i FN-systemet.

Han betonade att han under sina dryga två år som generalsekreterare hade utsett nio kvinnor på höga poster – mer än

någon företrädare. Han berörde också klimatkrisen och bar med stolthet en knapp från den svenska 2-graderskampanjen som samlar politiker, näringsliv och frivilligorganisationer inför FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn i december. ”Vi sjunker eller simmar tillsammans”, sa Ban apropå den globala uppvärmningen som gör polarisarna riskerar att smälta på sikt.

Pekka Johansson, pressekreterare vid Svenska FN-förbundet

23

N-föreningar Aktiviteter i F

och distrikt

Hela Sverige firade FN-dagen kämpar FN ”Sakta men säkert i bättre. för att världen ska bl för allt på am Hur det går beror fr t hos vanliga te be ar m sa h oc stödet vs för att människor. Alla behö – för den kan e världen ska bli bättr ju faktiskt bli det.” om i Jenny Pein, aktiv ungd ing Nyköpings FN-fören

Dubbelt FN-dagsfirande i Uddevalla Det blev ett dubbelt FN-dagsfirande på Bohusläns museum den 24 oktober. Inte nog med att det var FN-dag. Dessutom fyllde Uddevallas FN-förening 50 år.

– Förenta Nationerna är värd både kritik och beröm. Nog har FN:s medlemsländer gjort väldigt mycket gott genom åren, sade Kiomars Heydar, huvudtalare vid festligheterna på museet.

Uddevalla FN-förening bildades den 11 mars 1959. Då hette ordföranden Hugo Ekström och engagemanget bland medlemmarna var stort, säger Berit af Geijerstam, som själv varit aktiv i föreningen i närmare 30 år. Människor som själva upplevt andra världskriget brann verkligen för att freden skulle bevaras. Det gjorde föreningen till en naturlig mötesplats.

Efter Berlinmurens fall har fokus flyttats från många av de frågor som FN-föreningen traditionellt har sysslat med. Men uppdraget att sprida kunskap om mänskliga rättigheter och FN:s arbete är lika angeläget i dag, säger Berit.

FN är den arena vi har för världens stater att samarbeta. Därför måste vi lära oss hur den fungerar för att själva ha en chans att påverka, slutar Berit.

Vid arrangemanget medverkade Västerskolans musikklasser. När de 50 barnen stämde upp i sången Vita duva var det nog inte någon som inte fylldes av framtidshopp. alingsås Vilken succé det blev när Alingsås FN-förening firade FN-dagen i Alingsås. Med facklor, drillflickor och musikkår gick fredsmarschen genom stadens centrala delar. Väldigt många människor hade mött upp. Unicefs ordförande Birgitta Dahl höll ett gripande tal

24

på Stora torget om världens barn. Hon bad också åskådarna om hjälp att verka för att barns rättigheter respekteras och efterlevs.

Natalie Friman bidrog med stämningsfull sång.

Kvällen avslutades med ett godisregn.

Borlänge Borlänge FN-förening firade FN-dagen med tal av Thage G Peterson, tidigare försvarsminister. – Ta hem de svenska trupperna från Afghanistan. Fattigdom, nöd, okunskap och analfabetism kan inte bombas bort, var hans budskap.

FN-föreningen syntes även med en utställning i ett skyltfönster vid Sveatorget och på biblioteket där de även delade ut FN-ballonger till barnen.

Falun FN-dagen firades i Falun vid Världsarvet Falu Gruva. Tillsammans med några andra föreningar uppmärksammades FN:s internationella år för gorillan. På plats i Världsarvshuset fick alla gruvans besökare möjlighet att ta del av en utställning om FN, Unescos världsarv och gorillor. Barnen ansiktsmålades som olika djur för att visa den biologiska mångfalden. Under dagen berättade Allan Carlsson, WWF, om gorillans eget världsarv Virunga i Kongo. Stora som små fängslades av otroliga bilder från Virunga och kunde drömma sig bort till de höga bergen i Afrikas inre.

Gävle I Gävle firades FN under en hel vecka på Stora Sätraskolan. Den 23 oktober genomfördes en fantastisk högtid i Mariakyrkan. Tre flickor från elevrådet agerade konferencierer.

Skolans nyutbildade kamratstödjare framförde barnkonventionen och arrangemanget inrama-

Natalie Friman från Alingsås underhöll på Stora Torget.

des av både sång och musik. Gävle FN-förening förärade skolan en bordsflagga.

På FN-dagen deltog också Gävle FN-förening på kommunens internationella kulturdag på stadsbiblioteket. Margareta Björkenstam, ordförande i Gävle FN-förening medverkade och talade både om FN och FN-föreningen.

Haparanda 460 människor kom till arrangemanget i Folkets Hus när Haparanda FNförening firade FN-dag. Inledningsceremonin med ljuständning och diktläsning utfördes mycket stämningsfullt av Rolf och Agneta Pelli.

Finske riksdagsmannen Pekka Haavisto var en av talarna. Han framhöll att konflikten i Afghanistan aldrig kan lösas med vapenmakt. Arrangemanget inramades av vacker sång av den 175-hövdade kören.

I Lidköping firades FN-dagen med FN-bakelsen och information om mänskliga rättigheter.

Karlskoga Den 22 oktober besökte Karlskoga FN-förening Komvux/SFI. Föreningen hade bord med informationsmaterial och skärmar med olika affischer. Intresserade elever och lärare ställde många frågor och en och annan slant hamnade i bössan för Skolmat blir kunskap.

Den 24 oktober talade föreningens ordförande Christina Eriksson i Pingstkyrkan om FN, millenniemålen och Skolmat blir kunskap. En kör sjöng afrikanska sånger och föreningens ungdomsansvariga Susanna Mustikka berättade om sitt engagemang för FN och målet att knyta flera ungdomar till föreningen. Den 25 oktober samarbetade föreningen med Korpen kring en tipspromenad i FN:s tecken.

Karlskrona-Ronneby KarlskronaRonneby FN-förening uppmärksammade FN genom föreläsningar, bildspel och filmvisning för

Världshorisont 4/09

närmare 500 elever. En konsert genomfördes också av estetstudenter i Karlskrona. FN-tal hölls och hemvärnets musikkår spelade.

Kristianstad I Kristianstad genomfördes The Armed Man, en unik mässa för fred med en musikalisk fredsappell som uppmanade till förståelse och tolerans mellan människor och deras skiftande kulturer och religioner, med yttersta syfte att åstadkomma fred. Mer än 200 musiker medverkade. Hans Corell, f d rättschef på FN, och Aleksander Gabelic, FN-förbundets ordförande, talade. Arrangör: Kristianstads FN-förening i samverkan med flera andra organisationer.

Laholm Laholms FN-förening firade FNdagen den 23 oktober med att visa filmen ”Bananas” för eleverna på Osbeckgymnasiet. Även kommunfullmäktiges ledamöter hade inbjudits till filmvisningen.

Lidköping Firandet i Lidköping började redan på torsdagskvällen med mingel och festliga FN-bakelser. Därefter framförde teatergruppen Albatross sin pjäs ”Bortom havet”.

Pjäsen spelades även på fredagen för 700 elever på gymnasieskolan. Alla elever deltog i den temadag om mänskliga rättigheter som ordnats för att uppmärksamma FN-dagen och

tigt budskap, möta många intresserade och vi samlade in pengar för att röja 200 kvm minerad mark, säger Hanna Brasar, sekreterare i Nedansiljans FN-förening.

Norra Hälsinglands Norra Hälsinglands FN-förening firade FN-dagen tillsammans med en rad organisationer på St Jakobsgården.

Temat var ”Tillsammans för fred och mänskliga rättigheter”. Inger Holmlund, ordförande i FNföreningen, talade, liksom representanter för Unifem, Kurdiska kulturföreningen m fl.

Lisa och Adrian samlar in pengar till Skolmat blir kunskap.

kan en minneshögtid med anledning av att Sverige har haft 200 år av fred. Gästtalare var författaren Kjell Lundholm. Musik och sång av skolkörer, Internationella kören och Huskören inramade arrangemanget. Kollekten gick till Skolmat blir kunskap.

I Kulturens Hus samarbetade FN-föreningen och Svenska Freds för att ge besökarna tillfälle att tillverka ”hoppets fredssymbol”. Alstren ställdes sedan ut på huvudbiblioteket.

Bilder från Bosnien tagna av Sara Oja, vinnare i FN-förbundets designtävling 2006 om minor, kunde också beskådas på gymnasiebiblioteket. Projektet ”Lycka” av Amanda Stehn och Amanda Degerqvist ställdes ut på huvudbiblioteket och den oläsbara tidningen fanns på Hertsöns bibliotek.

Nyköping På FN-dagen tog Nyköpings FNförening NK-villan mittemot slottet i besittning och fyllde huset med en rad FN-aktiviteter för alla åldrar. Mellan kl 11 och 17 infann sig ca 300 besökare i en strid ström. Här visades utställningar om FN och särskilt om kampanjerna Röj en mina och Skolmat blir kunskap. Om man gav en donation till något av dessa projekt fick man sätta egna handavtryck i fingerfärg på ett stort lakan för att därmed visa att vi alla, var och en, kan göra ett eget avtryck för en bättre värld – i FN:s anda!

En uppskattad utomhusaktivitet var Walk the World med tipspromenad utefter Nyköpingsån. Vid dagens slut hade 737 kronor samlats in till Röj en mina samt 1 105 kronor till Skolmat blir kunskap.

Mönsterås Mönsterås FN-förening firade FN-dagen i Mönsterås kyrka med tal och sång.

Temat var kvinnor. En insamling gjordes till Världens barn.

Nedansiljan Den 23 oktober fanns Nedansiljans FN-förening på plats i Ejendals Arena (Leksands IF:s hemmahall) under ishockeymatchen Leksand-Troja-Ljungby, för att göra en insamling till kampanjen Röj en mina. Under kvällen visades film på den stora jumbotronen i hallen och de medverkande från FN-föreningen fick många tillfällen att prata med människor både om FN och Röj en mina.

– Kvällen blev lyckad. Vi fick sprida ett vikFN-aktiviteter för alla åldrar.

60-årsfirandet av deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Förutom teatern fanns ett smörgåsbord av ett tiotal olika seminarier att välja på. Seminarierna leddes av såväl lokala som tillresta experter och handlade om skilda ämnen som slaveri idag, papperslösa flyktingar, rättvis handel och schyssta kläder, mödradödlighet, islamisk fredskultur eller klimat och rättvisa.

Partille Under FN-dagens förmiddag stod Partille FN-förening med informationsbord och insamlingsbössor på Kyrktorget i Partille. Resultatet blev 2 115 kronor till Skolmat blir kunskap. Under FN-veckan hade Partille FNförening en utställning i Partille Kulturum med fokus på millenniemål 1: halvera extrem fattigdom och hunger, och millenniemål 7: säkra en hållbar utveckling.

Tierp Tierps FN-förening uppmärksammade FN-dagen i Tierps bibliotek med temat ”Hur minskar vi klyftorna i det globala samhället?”

Tolfta ungdomskör medverkade med skönsång.

Karin Åkerlund talade om millenniemålen och lyfte särskilt fram kvinnors inflytande och betydelsen av att barn får gå i skolan.

Tingsryd Tingsryds FN-förening högtidlighöll FN-dagen med en fredsandakt i Väckelsångs kyrka. Vid mötet i församlingshuset efter andakten medverkade FN-soldater och berättade om sina erfarenheter från FN-tjänst.

PK Mahamandia medverkade när FN-dagen firades i Vårgårda.

Luleå Luleå FN-förening och Luleå Domkyrkoförsamling genomförde gemensamt i domkyrN-föreningar Aktiviteter i F

Världshorisont 4/09

och -distrikt

annat ej anges. t är skriven av Anita Seidel om run det Lan till ten Tex . del – 462 25 53 Telefon: 08 25 Redaktör: Anita Sei E-post: anita.seidel@fn.se ·

Lyckad kulturfest i Jokkmokk

Samling vid Dag Hammarskjöldsstatyn i Uppsala.

Torsby Torsby FN-förening satsade den 24 oktober på att värva medlemmar i Torsby centrum. De hade ordnat tipstävling med FN-tema och skramlade med bössor till förmån för Skolmat blir kunskap. Det var en strid ström av besökare vid föreningens informationsbord där man kunde få informationsmaterial, dricka kaffe, äta FNbakelse eller mot en tjuga få en FN-kram.

Uppsala Uppsala FN-förening firade FNdagen i slottsbacken nedanför Dag Hammarskjölds barndomshem. En trogen skara trotsade höstvindarna och samlades vid Dag Hammarskjöldsstatyn där f d landshövdingen AnnChatrin Haglund läste upp en personligt utformad FN-appell. Hon betonade FN:s folkrörelsekaraktär och den viktiga roll som FN har att spela för fred och mänskliga rättigheter. Vid sitt besök i Uppsala nyligen betonade också Ban Ki-moon vikten av frivilligorganisationernas arbete. Ni är världens samvete, sade han.

Det lokala och frivilliga engagemanget inom FN-rörelsen är nu viktigare än någonsin.

Vårgårda Marianne Andersson, ordförande i Vårgårda FN-förening, inledde FN-veckan genom att besöka Kesbergskolan och berätta för barnen om FN och kampanjen Skolmat blir kunskap. Barnen ritade teckningar med anknytning till kampanjen. Alla som deltog fick FN-märken. Den 22 oktober ställdes teckningarna ut i Kulturen Vårgårda. Marianne Andersson höll ett anförande och två unga pojkar spelade klassisk gitarr. PK Mahamandia medverkade. Hans levnadsberättelse fångade varje åhörare. Kvällen avslutades med kurdisk mat.

Västerdalarna Västerdalarnas FN-förening samarbetade med skolorna i Malung-Sälens kommun. 300 elever på Lillmons och Blomsterbäckens skolor arbetade med barnets rättigheter under FN-veckan. Arbetet kulminerade med en manifestation med sång, musik och tal i Grönlandsparken den 23 oktober. Ballonger skickades till väders som symbol för alla människors lika värde. På gymnasiet bedrevs också ett schemabrytande arbete kring FN:s verksamheter med diskussioner och rollspel.

Solen sken över parken i Jokkmokk när Jokkmokks FN-förening anordnade kulturfest tillsammans med kultur- och fritidsnämnden.

Arrangemanget startade på eftermiddagen med invigning av konstnärinnan Eva-Stina Sandlings obelisk som innehåller uttalanden från FN:s barnkonvention.

Ute i parken samlades folk för att äta en buffé med mat från olika länder. Alla pengar som samlades in gick till Skolmat blir kunskap.

Kvällen fortsatte på samma tema med olika kulturers musik, bl a holländsk, romsk, samisk jojk, svensk och till sist rysk musik. Det blev en mycket lyckad dag.

Solen sken över parken när Jokkmokks FNförening anordnade kulturfest.

Anslagstavlan Information från Svenska FN-förbuNDet

FN -f ör bundets kurser

vå ren 2010

Nyanställ da på FN-förbundet Ulrika Lehmann, insamlingsansvarig.

15 januari.

n. på ett övergripande pla dagskurs om FN:s arbete Hel rg. ebo Göt i s kur A1och millenniemålen.

27 februari.

Millenniedeklarationen om rs sku dag Hel rg.

B-kurs i Götebo 25 mars ett övergripande plan. skurs om FN:s arbete på dag Hel . lmö Ma i s kur A1-

ga kurser: ar.

Kostnad för samtli kronor för icke medlemm ar och 500 350 kronor för medlemm on@fn.se rss Anmälan till jens.pete

AK TU ELLA

FN-daga r

December 03 Internatione lla dagen för ha ndikappade 10 Mänskliga rä ttigheternas dag 20 Internatione lla dagen för män sklig solidaritet Januari 27 Internatione lla dagen till min ne av förintelsens offer

26

undets ö r b a mm a n f s FN l se den re st y ä der er . b tr decem 4

Therese Engström, vikarierande projektledare, Röj-en-mina.

dlem! e m n e a v r ä V ar till a medlemm

rv Nu kan du vä les nya d vårt allde e m t e d n u FN-förb rial! teringsmate ry k e sr m le d me her på er och affisc Beställ fold vi blir, utik. Ju fler www.fn.se/b an vi göra! desto mer k

Världshorisont 4/09

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

Ingen tid för småaktigheter

F

N:s klimatmöte i Köpenhamn den 7 – 18 december står i fokus för både oss i den rika världen såväl som för människor som lever i fattigdom och misär. Ingen kan längre blunda för klimatförändringarna.

FN:s klimatpanel har dokumenterat dem och fler rapporter efter det har visat att situationen är än värre än vad forskarna tidigare har kunnat konstatera.

De diplomatiska ansträngningarna för att nå fram till en överenskommelse i Köpenhamn om ett nytt klimatavtal är intensiva. Sverige i egenskap av ordförande i EU har en ledande roll i förhandlingarna med de stora utsläppsländerna USA, Kina och Indien.

Steg tas i rätt riktning. Men frågan är om världens ledare kan nå ända fram i december? Jag hoppas verkligen att det blir så även om det finns anledning till tvivel. Det måste gå att kombinera rätten till utveckling med minskade växthusgasutsläpp. Hoppet finns i att länder som Indien och Kina producerar billig miljövänlig teknologi och bidrar till en hållbar utveckling både i sina länder och i andra delar av världen.

Det handlar om att vi i EU ska ta ansvar och att de stora och växande ekonomierna ska göra det också. Vi kan träta

om historiska utsläpp men mänsklighetens framtid och överlevnad har inte tid med småaktigheter och kortsiktiga nationella egenintressen. Jorden är faktiskt både rund och densamma för oss alla oavsett var vi bor. Ingen kan i längden fly undan följderna av oansvarig klimatpolitik.

De fattiga länderna behöver särskilt stöd, men också länder med svaga politiska system måste bli en del av en klimathelhet om vi ska kunna minska växthusgasutsläppen.

Förutsättningarna är inte desamma för alla som för oss i Norden. Alla länder har inte ens egna miljödepartement.

Vi får inte glömma att det verkliga arbetet börjar efter Köpenhamn. Själv känner jag en oro över att allt fokus riktas på det diplomatiska arbetet och att vi istället missar det verkliga klimatarbetet.

Jag tror att det går att förändra världen. Finanskrisen visar vilken kraft och vilja det finns om vi alla blir hotade. Vi är hotade om vi ser oss omkring. Därför behövs det politisk handlingskraft, tryck på världens ledare och folkligt engagemang. Vi vill se resultat i Köpenhamn och att ord blir till konkret handling efter FN-mötet. I det arbetet måste FN ha en central roll och bli starkare.

Nästa nummer

Världshorisont 4/09

Beställ extra exemplar av Världshorisonts framtidsnummer till undervisning, medlemsvärvning och utåtriktade evenemang!

Eller dela ut dem till intresserade vänner och bekanta!

Mejla din beställning till varldshorisont@fn.se eller ring 08 – 462 25 40.

Foto: WFP/Shehzad Noo

I detta nummer kommer bl a ett antal FN-kunniga personer att diskutera en rad frågeställningar som rör FN och framtiden.

Vad kommer t ex att hända med millenniemålen efter 2015 och vilka nya reformer av FN-systemet kan vi vänta oss? Det fyrsidiga faktabladet i mitten kommer att handla om att göra praktik och karriär inom FN.

rani

av Världshorisont kommer ut den 4 mars och blir därmed det första numret på det nya decenniet, 2010-talet. Tidningen kommer därför att ha Framtid som tema.

27

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

Stoppa hunger.

Skapa skolgång.

För nioåriga Debre har maten i skolan stor betydelse. Debre går i Kassim-skolan i Etiopien.

Möjligheten att äta sig mätt har helt förändrat tillvaron för henne och hennes skolkamrater. Maten gör att de orkar med sitt skolarbete och lär sig mer.

Skolmaten serveras i gräset utanför klassrummen och det bjuds på näringsberikad majs- och sojagröt. ”Det är bra för mig att äta mat i skolan eftersom jag vill bli rektor när jag blir stor. På vägen hem från skolan orkar jag nu leka med mina kompisar. Fast de springer trots det snabbare än mig”, säger Debre mellan tuggorna.

Debre har fått fler skolkamrater sedan FN:s världslivsmedelsprogram började servera luncher i hennes skola. Framför allt har flickorna blivit fler. Det är annars ofta flickorna som får avstå skolan när föräldrarna behöver hjälp med det dagliga arbetet hemma.

En skollunch kostar 2 kronor. Det är ett billigt pris för ett barns framtid. Maten leder till kunskap som i sin tur leder till ökade möjligheter. En av de mest effektiva metoderna att förbättra ett lands utveckling är att se till att alla barn får en grundskoleutbildning.

Tillsammans kan vi se till att fler barn hamnar på plus i livet!

B ID R A D U MED

Bara 200 100 skollu kronor räcker till ncher som gör skillna Vi vill be dig d. om ett b

idrag för att skollunche säkra r för barn s om Debre. på p g 90 0 Ge din gåv 0 79 – 5 oc a h ange ”sk olmat”

Skolmat blir kunskap EN KAMPANJ FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

28

Världshorisont 4/09