Världshorisont nr 4/08, tema Mänskliga Rättigheter by Svenska FNförbundet

VÄRLDSHORISONT Utges av Svenska FN-förbundet

Dina rättigheter 60 år Asylrätten trängd i EU MR-deklarationen i korthet Årets FN-vän utsedd

4/2008

FN-NOTISER Obama skriver om FN USA:s nyvalde president Barack Obama har i ett brev till det amerikanska FN-förbundet uttryckt sin syn på förhållandet mellan USA och FN. Obama talar i brevet om ”ett nytt, kraftfullt och visionärt ledarskap” för globalt välstånd och säkerhet. ”Inget land har mer att vinna på ett starkt Förenta Nationerna än USA. Därför är det särskilt smärtsamt när FN misslyckas inte bara med att nå upp till sin fulla potential, utan också med att leva upp till principerna i FN-stadgan”, skriver han och konstaterar vidare att framsteg och förnyelse inom FN måste komma ”från reformer, inte från försummelse”. Vidare slår han fast att ”många av de allvarliga hot som USA står inför är transnationella hot: spridningen av massförstörelsevapen, terrorism, klimatförändringar och globala epidemier som hiv/aids. Dessa hot gror på platser präglade av andra transnationella problem: storskaliga övergrepp och folkmord, svaga och sönderfallande stater och ständig fattigdom. Dessa problem är per definition sådana att inget land ensamt kan bemästra dem. Ett starkt och kompetent Förenta Nationerna är viktigare än någonsin”. Läs hela Barack Obamas brev till USA:s FN-förbund på www.fn.se/obama

Nya länder i säkerhetsrådet FN:s generalförsamling valde i oktober fem nya medlemmar till säkerhetsrådet för två år. Det blev Japan, Mexiko, Turkiet, Uganda och Österrike som den 1 januari 2009 ersätter Belgien, Indonesien, Italien, Panama och Sydafrika. Generalförsamlingen väljer varje år fem icke-permanenta medlemmar för två år på basis av regionala grupperingar. De fem som ingår sedan den 1 januari 2008 är Burkina Faso, Costa Rica, Kroatien, Libyen och Vietnam. Säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar är USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina. Klimatmöte i Poznan i december Ett avgörande FN-möte om klimatfrågan äger rum i Poznan, Polen, 1-12 december. Mötet ingår i förberedelserna inför toppmötet i Köpenhamn i november 2009 då världens ledare ska enas om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet som går ut 2012. FN:s särskilda sändebud i klimatfrågor 2

USA:s blivande president Barack Obama och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon samtalar på ett flyg mellan Washington DC och New York. Foto: FN/Evan Schneider

Gro Harlem Brundtland har tillsammans med Margot Wallström, EU-kommissionens vice ordförande, och Mary Robinson, tidigare FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, startat ett initiativ för folklig delaktighet i förhandlingsprocessen. Initiativet som de kallar Road to Copenhagen går ut på att frivilligorganisationer, näringsliv, parlamentariker och allmänheten ska kunna göra sina röster hörda via en interaktiv webbsida. – Jag är övertygad om att klimatförändringarna inte kan stoppas endast med hjälp av politik. Vi måste alla agera, oberoende av vår roll i samhället. Som världsmedborgare kommer våra dagliga val och våra krav på våra beslutsfattare att påverka temperaturen. Därför är det viktigt att vi alla kan utrycka våra behov, idéer, förväntningar och vår oro, säger Margot Wallström. Se www.roadtocopenhagen.org

Millenniemålen hotas av GLOBAL KRIS Världen har gjort stora framsteg för att minska fattigdomen. Men högre priser, framför allt på mat och olja, den försämrade världsekonomin samt minskat bistånd undergräver framgångarna. Att nå FN:s millenniemål om bl a halverad fattigdom blir svårare än vad man tidigare trott. Det framgår av FN:s millenniemålsrapport 2008 som publicerades i september. I rapporten pekar FN:s generalsekretare Ban Ki-moon på ett glapp mellan löften och handling och efterlyser kraftfullare agerande från världens länder. Antalet människor som lever i extrem fattigdom har minskat från 1,8 miljarder 1990 till 1,4 miljarder 2005. Men de framsteg som gjorts hotas nu av avmattningen

i den globala ekonomin, högre priser på mat och olja och fallande priser på en del råvaror. Afrika söder om Sahara och Sydasien är särskilt känsliga för en global ekonomisk nedgång. Det allvarliga läget förvärras av att de löften om en kraftig ökning av biståndet, inklusive en fördubbling av biståndet till Afrika, som världens rikaste länder gav så sent som 2005 inte ser ut att infrias. Det globala biståndet sjunker för andra året i följd, till stor del på grund av minskade skuldavskrivningar. Läs mer på www.undp.org/mdg

ElBaradei avgår nästa år Mohamed ElBaradei, generaldirektör för FN:s atomenergiorgan IAEA, har meddelat att han avgår när hans mandatperiod löper ut i november 2009. Den 66-årige diplomaten ElBaradei, som kommer från Egypten, har varit chef för IAEA sedan 1997. Han efterträdde svenske Hans Blix som satt på posten från 1981 till 1997. IAEA:s styrelse räknar med att utse en ny generaldirektör till juni 2009. Pris till minröjare i Libanon Christopher Clark, chef för FN:s minröjningsprogram i södra Libanon, har tillsammans med sitt lag av 990 minröjare fått ta emot Nansen-priset 2008. Priset, tidigare känt som Nansen-medaljen, delas ut årligen av FN:s flyktingkommissariat UNHCR för exceptionella insatser för flyktingars väl. Libanon-teamet får priset för sitt ”modiga, mödosamma och hängivna arbete” som skapat förutsättningar för ett säkert och värdigt återvändande hem för nästan en miljon libanesiska flyktingar.

Världshorisont 4/08

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi Layout: Tweed & Wognum Tryckeri: GTC Print AB, Luleå Annonser: Can Media, tel: 0735-035869, e-post: christina.andersson@canmedia.se För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet. ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildningsoch opinionsbildningsarbetet i din FN-förening och att medverka i förbundets kampanjer. Om du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

Mänskliga rättigheter

börjar med en rejäl frukost Om en fattig människa fick välja mellan att äta sig mätt varje dag eller åtnjuta yttrandefrihet, vilket skulle hon då välja? Frågan är felaktigt ställd, menar många. Och de har rätt i så måtto att världssamfundet i Wien 1993 slog fast att man inte kan rangordna de mänskliga rättigheterna. Alla rättigheter är lika mycket värda och ingen är viktigare än någon annan. Rangordning är dock just vad Sveriges regering ägnar sig åt, menar organisationen FIAN; Food First Information and Action Network. Som namnet antyder tycker FIAN att mat för dagen borde sättas främst, men i regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter finns rätten till mat inte ens med bland de åtta prioriteringarna. Detta har fått FIAN att reagera med ett ilsket pressmeddelande där organisationen beskyller regeringen för att nedprioritera rätten till mat och att behandla medborgerliga och politiska rättigheter som viktigare än ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK). Särskilt anmärkningsvärt tycker FIAN det är att denna prioritering görs i ett läge då antalet hungrande i världen stiger och nu närmar sig tusen miljoner människor, d v s en miljard. På FN-dagen deltog biståndsminister Gunilla Carlsson i FN-familjens arrangemang på Stockholms Central. Undertecknad fick då tillfälle att fråga om prioriteringarna i nämnda skrivelse. Ministern sa då bl a att rätten till mat är så väl etablerad att det som nu behövs är större kunskap om och respekt för de medborgerliga och politiska rättigheterna. Regeringen har därför valt att fokusera på medborgerliga och politiska rättigheter för att ”balansera upp det”. Tillåt mig invända. Ett barn dör var sjätte sekund av orsaker relaterade till hunger. Det blir 14 400 barn per dygn. Hur kan någon då tycka att rätten till mat är väl etablerad? ”Det räcker inte att folk kan äta sig mätta” sa ministern vidare. Nej, det räcker inte, i den bästa av världar. Men det vore en bra start! Själv har jag svårt att ens tänka när jag är riktigt hungrig. Att få ihop en meningsfull tidningsartikel är i det läget totalt uteslutet. Men jag är frisk och välnärd och kan äta när jag vill och hur mycket jag vill, en situation som jag delar med de flesta svenskar. Hur det måste vara att plågas av kronisk hunger och undernäring är något som vi knappast ens kan föreställa oss. Men vi måste ändå försöka. När 14 400 barn dör varje dygn måste alla larmsignaler ljuda. Hungern i världen är ett problem som är lika fasansfullt som det är gammalt. Att betona att försörjning och mat är mänskliga rättigheter kan ge nya redskap för att angripa det. Inte bara FIAN utan även Amnesty menar att det är dags att på bred front uppgradera ESK-rättigheterna. Det är bara för undertecknad att hålla med och hoppas att alla goda krafter hänger på! Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

Omslagsbild nr 4/08: En kvinna i Dili, Östtimor, poserar framför en väggmålning. Foto: Martine Perret/FN

INNEHÅLL måste få ta mer faktablad om de mänskliga 4 ESK-rättigheterna 13 Fyrsidigt plats, menar MR-organisationer rättigheterna i Malaysia drabbas hårt Ahlenius utsedd till årets 20 Inga-Britt av dammbyggen FN-vän 2008 8 Ursprungsfolk till asyl respekteras inte i EU, utmärkelse till kämpe i svenska 10 Rätten enligt kritiker 22 NyFN-rörelsen sanktionslista ledde till MRrunt: Flera nya FN-föreningar kränkningar 12 FN:s bildade 23 Landet

mänskliga rättigheter

60 år med MR-förklaringen

”Dags att uppgradera ESK-rättigheterna” I år är det 60 år sedan FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs av FN:s generalförsamling. Det var en historisk händelse som banade väg för framväxten av ett omfattande globalt system av regler och mekanismer kring de mänskliga rättigheterna. Idag, efter 60 omvälvande år i mänsklighetens historia, kan vi konstatera att detta för världssamfundet grundläggande dokument fortfarande är häpnadsväckande relevant.

N:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ”MRdeklarationen”, är en vital 60-åring. Alltjämt fortsätter den att vara ett moraliskt rättesnöre och inspirationskälla för människor jorden runt. Idag är många av de grundläggande fri- och rättigheterna som MR-deklarationen angav så etablerade att de är att betrakta som sedvanerätt; alla stater i hela världen är därmed ålagda att respektera dem. Trots detta förs en ständig kamp på otaliga platser och fronter för de rättigheter som anges i texten. – Detta är ett av FN:s starkaste och mest tydliga dokument. Det är också ett av de mest lättöverskådliga, sa FN-förbundets biträdande generalsekreterare Linda Nordin Thorslund när hon på FNdagen talade på Stockholms Central. – Här står också att ”ingen får diskrimineras på grund av etniskt ursprung, hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfattning, samhällsklass” m m och att ingen heller får ”utsättas för tortyr eller grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning”. Det är mycket framsynta ord, lika kraftfulla idag som när de skrevs. Skulle världens länder idag kunna komma överens om ett liknande dokument? Många tvivlar på det! WIEN 1993 Inom FN-systemet har flera principiella ställningstaganden gjorts under senare år som förtydligar och slår fast de mänskliga rättigheternas ställning. En helt avgörande milstolpe var världskonferensen om mänskliga rättigheter i Wien 1993. Tidigare hade man gjort en uppdelning i medborgerliga och politiska rättigheter

kontra ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK). Detta var ett resultat av det kalla kriget mellan Väst och Öst, där västsidan betonade de förra och östsidan de senare. Vid Wienkonferensen slog världens länder fast att de mänskliga rättigheterna är ”universella och odelbara”; att de gäller alla människor i alla situationer, att de hänger ihop och att de inte går att rangordna inbördes. Att en stat inte kan hänvisa till nationell suveränitet för att ostört ägna sig åt MR-kränkningar var en annan grundläggande princip som konferensen enades om. TOPPMÖTE 2005 Ytterligare en milstolpe var ett toppmöte i FN 2005 där FN:s framtid stod på dagordningen. Vid mötet slog världens ledare fast att det finns ett outplånligt samband mellan säkerhet, utveckling och de mänskliga rättigheterna: fattas en av de tre går inte heller de andra två att realisera fullt ut. Elinor Hammarskjöld är chef för utrikesdepartementets enhet för folkrätt och mänskliga rättigheter. – Det var ett mycket viktigt ställningstagande. Omsatt i konkreta verktyg ser vi nu bl a hur mänskliga rättigheter integreras i fredsfrämjande insatser, hur mänskliga rättigheter blir en allt större komponent i utvecklingssamarbetet och hur vi på fältnivå får nya former för övervakning av mänskliga rättigheter, säger hon. NYTT RÅD Toppmötet 2005 fattade också beslut om en avgörande organisatorisk förändring. FN:s dåligt fungerande kommission för

Världshorisont 4/08

mänskliga rättigheter

Kvinnor ber utanför en moské i Dili, Östtimor. Foto: FN/Martine Perret

mänskliga rättigheter (MRK) skulle ersättas av ett nytt råd. Det nya MR-rådet har nu varit igång i två och ett halvt år. Svenska FN-förbundet och andra organisationer har i olika sammanhang uttryckt oro för att rådet riskerar att fastna i samma problem som sin föregångare, d v s politisering och blockbildning. Vad kan man säga hittills om hur det går? – Det är tidigt i rådets liv och vi har först nu gått över i en fas då det handlar om substantiella resultat. Så nu handlar det om att rådet måste axla sitt ansvar: att fungera effektivt, att ta beslut om svåra situationer, att bli ett kraftfullt FN-organ, säger Hammarskjöld. – En väldigt viktig nyhet är den granskningsmekanism som innebär att alla FN:s medlemsländer granskas regelbundet, den s k UPR-mekanismen (universal periodic review). En praktisk förändring som vi också ser är att vi fått en ny kalender för mänskliga rättigheter. MR-rådet träffas oftare än kommissionen gjorde och med mellanliggande möten så blir det en väldigt tät mötesverksamhet. – Ytterligare en positiv förändring är att rådets arbete sänds på webben. Det ökar ju transparensen och tillgängligheten och gör att t ex icke-statliga organisationer, som inte har möjlighet att åka till Genève, kan följa på internet hur frågorna behandlas, säger hon. FÖRSTA OMGÅNGEN Jan Nordlander, Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter, tycker att den första UPR-omgången i maj i stort sett gick bra och att de stater som granskades ”hade fullgjort sina plikter”. Men klimatet i rådet är ogynnsamt med fortsatt splitt-

Världshorisont 4/08

ring mellan Nord och Syd, säger han. – Från EU-ländernas sida försöker vi motverka denna splittring genom att ”spränga blocken” och i stället hitta nya konstellationer för samverkan, t ex med afrikanska stater. Men vi kan förstås inte kompromissa om de grundläggande mänskliga rättigheterna. Många av sydländerna sätter tyvärr inte mänskliga rättigheter i främsta rummet utan värnar i stället, gång på gång, suveränitetsprincipen. – En annan bekymmersam utveckling är att vi sedan rådet kom till har förlorat hälften av ländermandaten [särskilda rapportörer som granskar MR-situationen i enskilda länder, reds. anm.], säger Nordlander. KROSSADES BRUTALT Bland MR-bedömare ses 1990-talet som den tidsperiod då respekten för och samförståndet kring de mänskliga rättigheterna hittills varit som störst. Denna positiva trend krossades brutalt i och med terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 och det efterföljande ”kriget mot terrorismen”. Vid denna tidnings pressläggning kom beskedet att USA nu får en ny demokratisk president med en helt annan insikt om vikten av att respektera mänskliga rättigheter än föregångaren. Andra tecken talar också för att ett gynnsammare allmänt MR-klimat kan stå för dörren. – Vi har ställts inför nya säkerhetspolitiska utmaningar och har fått lov att fråga oss hur man bekämpar terrorism och samtidigt respekterar mänskliga rättigheter. Idag tror jag det finns en insikt om att respekt för mänskliga rättigheter är en

förutsättning för att kampen mot terrorism ska fungera, säger Elinor Hammarskjöld. – I vissa sakfrågor har vi också sett stora framgångar. Förra året antog t ex generalförsamlingen en historisk resolution mot dödsstraffet. Det var en resolution som lades fram av länder från alla regioner; ett konkret exempel på att det går att samarbeta mycket väl över de regionala gränserna. PRIORITERINGAR Sveriges regering lämnade i mars 2008 en skrivelse till riksdagen om sina ambitioner och prioriteringar när det gäller de mänskliga rättigheterna. De åtta prioriteringar som tas upp är: att bygga demokrati, att stärka yttrandefriheten, att verka för dödsstraffets avskaffande, att bekämpa tortyr, att bekämpa summariska avrättningar och godtyckliga frihetsberövanden, att värna rättsstatens principer, att värna de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt och att bekämpa diskriminering. Skrivelsen möttes av ett upprört pressmeddelande från svenska grenen av FIAN (Food First Information and Action Network) som menade att den svenska regeringen nedprioriterar de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. ”Trots att rätten till mat är en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna och grav undernäring och svältdöd är ett ’normaltillstånd’ för miljontals barn, vägrar regeringen att ta denna rättighet på allvar”, skriver FIAN. I en FN-resolution om rätten till mat från november 2007 konstaterades att antalet undernärda har ökat, skriver or-

mänskliga rättigheter

Elinor Hammarskjöld, UD Lise Bergh, Amnesty

ganisationen och fortsätter ”FN uppmanade därför staterna att kraftfullt prioritera rätten till mat i sina utvecklingsstrategier. Den svenska regeringen struntar fullkomligt i detta.” MINDRE VÄRDA Lise Bergh, generalsekreterare för den svenska sektionen av Amnesty International, håller med om att ESK-rättigheterna måste få större utrymme. – Balansen i västvärlden har varit den att medborgerliga och politiska rättigheter har haft ett företräde medan ESKrättigheterna setts som mindre värda, säger hon. – Det viktigaste budskapet idag till den svenska allmänheten måste vara att det nu är dags att lyfta fram ESK-rättigheterna, inte minst rätten till försörjning, och att dessa rättigheter är lika betydelsefulla som rösträtt eller yttrandefrihet. Mänskliga rättigheter är odelbara och har ingen inbördes rangordning. Anrika Amnesty med sina snart 50 år på nacken har nog själv lämnat ett visst bidrag till den rådande obalansen. Inte förrän 2007 fattade man beslut om att börja arbeta även med ESK-rättigheter. Men nu har organisationen gjort en rivstart med det nya mandatet. En ny global kampanj planeras till nästa år med arbetsnamnet ”Human Dignity”. Syftet är bl a att förändra debatten när det gäller fattigdom genom att visa på sambanden mellan fattigdom och mänskliga rättigheter. Amnesty vill också verka för en rättsbaserad syn på ESK-frågor som hälsa, boende, skolgång och försörjning, och verka för att kränkningar av dessa rättig-

heter ska kunna drivas i domstol. – En orsak till att de medborgerliga och politiska rättigheterna haft ett företräde är nog att dessa rättigheter varit rättsligt utkrävbara och att de därmed varit lättare att driva, säger Bergh. – Det har också varit lättare för regeringar att på andra sätt slingra sig undan ansvar i dessa frågor. Om man tar upp rätten till bostad, t ex, så kan man börja föra en diskussion om vilken typ av bostad det handlar om. De kan också skylla på att ”vi har inte råd, vi kan inte just nu”. FN:s millenniemål har bidragit till insikten om att ESK-rättigheterna måste uppgraderas, menar Lise Bergh vidare: – Och här är det ju viktigt att framhålla att det just handlar om mänskliga rättigheter; det är inte fråga om något slags välgörenhet. RÄTTSLIGT DRIVBARA Det internationella civila samhällets ansträngningar för att göra ESK-rättigheterna rättsligt drivbara har på senare år börjat ge resultat. Indien och Sydafrika är exempel på länder där ESK-rättigheter erkänts som rättsligt förpliktande av högsta domstolen. En mångårig kampanj för ett tilläggsprotokoll med individuell klagorätt, kopplat till ESK-konventionen, har också givit resultat. Den 19 juni 2008 antog MRrådet enhälligt ett förslag till tilläggsprotokoll som under hösten 2008 väntas antas av FN:s generalförsamling. Protokollet innebär att enskilda individer eller grupper kommer att kunna vända sig till ESK-kommittén om en stat har gjort sig skyldig till allvarliga och systematiska

kränkningar av de rättigheter som anges i konventionen. Förutom Amnesty är FIAN en av de organisationer som jobbat länge för tilläggsprotokollet. – I många länder finns det resurser men regeringarna väljer att lägga pengarna på annat, t ex militärutgifter, säger Lena Klevenås, ordförande för FIAN Sverige. – Jag hoppas att tilläggsprotokollet kommer att öka trycket på regeringar genom att de tvingas förklara varför de inte gör det de borde. Bistånd utifrån kommer aldrig att kunna besluta om nödvändiga och grundläggande välfärdsreformer. Det är regeringarnas ansvar. – FIAN har länge hjälpt grupper runt om i världen att utkräva sin rätt till försörjning och med tilläggsprotokollet får vi ett kraftfullt verktyg för att på sikt tvinga regeringar att leva upp till det ansvar som de faktiskt har, säger Klevenås. ENTUSIASMEN MÅTTLIG Sverige hör inte till de länder vars regeringar har pressat på för att få till stånd tilläggsprotokollet. Entusiasmen på UD är måttlig. – Vad den individuella klagorätten kommer att innebära i praktiken är svårt att överblicka, säger Elinor Hammarskjöld. När det gäller FIAN:s kritik om att ESK-rättigheterna inte finns med bland prioriteringarna i regeringens MR-skrivelse svarar Hammarskjöld att det både finns en bekräftelse i skrivelsen om att grundprinciperna om de mänskliga rättigheternas odelbarhet gäller oförändrat, och avsnitt där det framgår att de mänskliga rättigheternas roll i utvecklingssamarbetet är något som regeringen anser är mycket viktigt. – De prioriterade områden som identifieras i skrivelsen är områden där Sverige har ett mervärde som aktör och där regeringen känner att vi kan få ett genomslag under den här mandatperioden, säger Hammarskjöld. – Dessa områden lyfts också fram som en förutsättning för att man ska nå framgång i MR-politiken i stort. Man måste ha grundläggande medborgerliga och politiska rättigheter för att få en hållbar fattigdomsbekämpning, säger hon. AnnaLena Andrews

Världshorisont 4/08

mänskliga rättigheter

”Kvinnors rättigheter avgörande samhällsfråga” – Afrikanska kvinnor bär en mycket tung börda samtidigt som de i mycket liten utsträckning är involverade i beslutsfattande. Att främja kvinnors rättigheter är därför en mycket av görande fråga för våra samhällen. Det säger Joseph Mensah, 34-årig student i Ghana med kvinnors rättigheter som huvudinriktning. Under flera år var han anställd vid Ghanas FN-förbund och där väcktes hans intresse för mänskliga rättigheter i allmänhet, och kvinnors och barns rättigheter i synnerhet. Kulturen i Ghana bygger på gamla patriarkala strukturer och folk har föreställningar om att männen bör stå över kvinnorna. Det får många negativa följder, menar Joseph: – En del män går runt och gör barn överallt men tar sedan inget ansvar. Kvinnorna lämnas ensamma med barnen och får dra ett mycket tungt lass. De blir överlastade och det är ett stort problem för hela samhället. – Samtidigt är kvinnorna inte involverade i de beslut som påverkar dem och deras barn. De har ingen rätt att säga vad som är bra för dem eller ens uttala sin åsikt, och det gör att det är mycket svårt att få en förändring. UTBILDNING BARRIÄR För sin mastersexamen har Joseph gjort en studie av kvinnors deltagande i beslutsfattandet vid den stora marknaden, Makola Market, i huvudstaden Accra. En av hans slutsatser är att brist på utbildning är en stor barriär för kvinnors deltagande. – Väldigt få av kvinnorna vid marknaden har någon formell utbildning överhuvudtaget, inte ens grundskola. Och när de varken kan läsa, skriva eller räkna är det mycket svårt för dem att göra sina röster hörda, särskilt som de män som fattar besluten har både utbildning och omgivningens respekt. – Så om vi vill ha kvinnliga ledare om 20, 30 och 40 år måste vi se till att främja Världshorisont 4/08

Joseph Mensah

flickors utbildning nu. Vi kan hjälpa kvinnor som är vuxna idag så att de t ex får lära sig läsa, men för att få en långsiktig förändring är det flickors utbildning som vi måste satsa på. Hela samhället skulle tjäna på att kvinnorna får det bättre och får mer att säga till om, menar Joseph vidare: – Många barn är beroende av dessa kvinnor så när man lättar på kvinnornas börda kommer även barnen att få det bättre. Sett över några år har varje kvinna stor betydelse för många personer, och därför kommer en sådan ny vind för att främja kvinnors rättigheter att få stora positiva konsekvenser. Och alla kommer att tjäna på en sådan positiv förändring, även männen. KVOTERING För att få fart på utvecklingen skulle kvinnor behöva kvoteras in på vissa poster, menar han: – Regeringen borde bestämma att ”detta år vill vi ha tio kvinnor på dessa positioner”, det skulle innebära ett mycket positivt bidrag. Om kvinnornas kvalifikationer brister på någon punkt så kan de få någon form av internutbildning. – Det är hög tid att några av oss står upp och börjar utbilda andra, och skapar medvetenhet kring dessa frågor. Med tiden kommer det en förändring, det är jag säker på, och då kommer folk att skämmas över hur de motsatt sig utvecklingen, säger Joseph Mensah. Text och foto: AnnaLena Andrews

MR-priser till kines och zimbabwier Sacharovpriset Den kinesiske människorättsaktivisten och advokaten Hu Jia har tilldelats Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2008. Pristagaren avtjänar för närvarande ett 3,5-årigt fängelsestraff för sina regimkritiska aktiviteter. Han har bl a engagerat sig i miljöfrågor, kampen mot hiv/aids och tibetfrågan. Han har också krävt en offentlig utredning av massakern på Himmelska fridens torg 1989 och han har verkat som samordnare i rörelsen ”barfotaadvokaterna”. – Genom att tilldela Hu Jia Sacharovpriset uttrycker Europaparlamentet ett starkt och bestämt erkännande av den dagliga frihetskampen för alla kinesiska människorättsförsvarare, sa Europaparlamentets talman Hans-Gert Pöttering när han tillkännagav utnämningen inför parlamentet. Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet, uppkallat till minne av den ryske fysikern och dissidenten Andrej Sacharov, har delats ut varje år sedan 1988 till personer eller organisationer som har gjort anmärkningsvärda insatser i kampen för mänskliga rättigheter och demokrati. Per Anger-priset Det svenska Per Anger-priset 2008 har tilldelats Biskop Sebastian Bakare, företrädare för den anglikanska kyrkan i Zimbabwe. Forum för levande historia har sedan 2004 regeringens uppdrag att årligen dela ut priset i ambassadör Per Angers anda. Biskop Bakare besökte i november Sverige för att ta emot priset och var även huvudtalare vid MR-dagarna i Luleå. Biskop Bakare tilldelas priset ”för att i ett pressat politiskt läge med mod och personliga uppoffringar ha givit röst åt kampen mot förtryck och för yttrande- och åsiktsfrihet. Bakare har, med lyhördhet för situationens krav, ibland gått i konfrontation, ibland valt dialogens väg.” – Bakare är en oerhört viktig röst i den svåra situation som råder i huvudstaden Harare, där regeringsstödd polis och militär trakasserar enskilda kyrkomedlemmar, kvinnogrupper och präster för att vara illojala mot Mugaberegimen, säger Caroline Szyber, ordförande för svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen. 7

mänskliga rättigheter

Penan är det stamfolk i Sarawak som drabbats värst vid skogsavverkningar och dammbyggen. I somras inleddes ett nytt dammbygge, Murum-dammen, på deras mark. Foto: Raymond Abin

Malaysias ursprungsfolk trängda av dammbyggen – Det har aldrig varit någon här och pratat med oss om någon damm. Det är ingen som har frågat vad vi tycker utan plötsligt började man bara bygga, säger Angin på sitt lågmälda vis.

ngin tillhör stamfolket bidayuh, den näst största av 20 olika stammar i den malaysiska delstaten Sarawak. Han tar mig med på en promenad till Bengoh-dammen som just nu håller på att byggas i utkanten av hans by i Sarawak, Borneo. Förutom grävmaskiner som karvar sig fram genom regnskogen bygger man också bostadsbaracker för arbetarna som beräknas uppgå till flera hundra när dammbygget väl når sin höjdpunkt. Arbetarna kommer inte härifrån, de är från Indonesien, berättar Angin. – Man har lägre levnadskostnader i Indonesien och därför kan folk därifrån acceptera lägre löner än vad vi kan göra. Men vi är inte heller några byggnadsarbetare eller maskinförare. Vi är jordbrukare. BEROENDE AV MARK Bidayuhfolket har sysslat med svedjebruk och skiftesodling under många generationer och är starkt beroende av sin mark

som traditionell försörjningsgrund. Så när vi pratar om ersättning för mark säger Angin att han inte vill ha några pengar. Han vill ha mark. – Jag vill ju kunna odla, säger han. Dammen kommer att översvämma ett område på nästan nio kvadratkilometer och påverka över 1 000 personer. Dammbygget kommer även att påverka djur och växter, varav en del är utrotningshotade och därmed skyddade. Ändå har flera av dem inte ens nämnts i miljökonsekvensbeskrivningen. Utöver nämnda brister har en schism nyligen uppstått mellan bolaget Naim Cendera Lapan, som innehar kontrakt för dammen, och lokalbefolkningen. Bolaget har planer på att bryta sten i ett närliggande berg men invånarna hävdar att de har landrättigheter till området och att ingreppet skulle inverka negativt på deras odlingar. Utgången av tvisten är ännu oviss.

Världshorisont 4/08

mänskliga rättigheter Bengoh-dammen är ett av många ”utvecklingsprojekt” i Sarawak som åsidosätter ursprungsbefolkningens landrättigheter och tvingar dem att helt eller delvis ge upp sitt land och sin kultur. Ett skandalfall som fått internationell uppmärksamhet är den stora Bakun-dammen, en av världens största dammar. 70 hektar i det inre av Sarawak kommer att påverkas, ett område lika stort som hela Singapore. 10 000 urinvånare har tvingats flytta från sina hem och traditionella marker. Bosättningar och gravplatser kommer att försvinna och läggas under vatten. Man har sedan projektets initiering också befarat stora sociala konsekvenser ifall det genomförs, utöver de ekologiska skadorna. Men trots farhågorna och tryck från internationellt håll har Malaysias regering tillsammans med Sarawaks lokala styre drivit igenom dammprojektet. Och hur ser då situationen ut idag kring Bakun? Ja, en del av ursprungsbefolkningen har ännu inte fått ersättning för sin mark, trots att det var tio år sedan de flyttade ifrån Bakun. Andra har endast fått tre tunnland i kompensation för vidsträckta traditionella landområden. De nya markerna ligger ofta långt ifrån deras tidigare hem och dessutom är de ibland rena sumpmarkerna, helt odugliga för odling. Förutom problem med ersättning har det blivit som många befarat; de sociala problemen accelererar. Alkoholmissbruk, spel och prostitution blir allt vanligare i bosättningarna kring Bakun. Ett mönster som inte är vanligt bara i Sarawak utan över hela världen, när ursprungsbefolkningar tvingas ge upp sina hem och traditioner och konfronteras med inflyttad arbetskraft. TOLV NYA DAMMAR Att man i hemlighet hade projekterat för hela 12 nya dammar i Sarawak under åren 2008-2020 kom som en chock för många efter den massiva kritiken mot Bakundammen. En av de planerade dammarna, Tutho-dammen, kommer dessutom att påverka världsarvsområdet Gunung Mulu National Park, vilket UNESCO nu kräver en redogörelse för. De projekterade nya dammarna blev kända strax efter att Malaysias människorättskommission SUHAKAM fått påbackning av FN för att kommissionen inte fullföljer sina uppgifter. Likaväl säger

Världshorisont 4/08

Sarawaks regering att de problem som uppstod kring Bakun-dammen inte ska återupprepas, och man menar att hot mot mänskliga rättigheter inte föreligger eftersom områdena för de planerade dammarna i princip är obefolkade. Med dessa ord i åtanke har man nu börjat bygga den första av de tolv dammarna, Murum-dammen. I september offentliggjordes uppgifterna att ett kinesiskt företag fått kontraktet för bygget, fast då hade arbetet med dammen redan pågått i fyra månader – utan någon konsultering med stamfolket penan som bor i området. Myndigheternas påstående att områdena för de planerade dammarna i stort är obefolkade stämmer alltså inte. – Vi är inte alls glada över dammen, säger en grupp penaner som måste flytta från sina marker p g a dammen. Vår skog försvinner och vårt vatten förorenas. Vi är väldigt oroliga över framtiden. ÄR BEKYMRAD Penanernas juridiska representant See Chee How säger att han är bekymrad över hur Murum-dammen kommer att påverka människorna i området och han har stora betänkligheter kring hur det hela gått till. – Miljökonsekvensbeskrivningen har t ex inte offentliggjorts. Regeringen borde vara ansvarsfull och transparent och inte hemlighålla viktig information för befolkningen, säger han. Penanerna är det stamfolk i Sarawak som drabbats värst vid skogsavverkningar och dammbyggen. Traditionellt är de nomader och har därmed varit mer beroende av regnskogen än andra mer bofasta stammar. De flesta av dem har ingen utbildning och vet inte hur man ska hävda sina rättigheter i ett modernt samhälle. Många har ännu inte ens födelseattester

och därmed inga identitetshandlingar, något som regeringen kräver för att de ska kunna bevisa sina markrättigheter. Dessutom krävs att markerna är kartlagda, men penanerna har aldrig använt sig av några kartor. Och om de nu ändå skulle vilja tillmötesgå de krav som ställs så kostar det en hel del pengar, vilket de förstås inte har. Penanernas situation har helt enkelt blivit något av ett moment 22. RÄTT TILL SIN MARK Ursprungsbefolkningen i Sarawak har enligt Sarawak Land Code från 1958 rätt till sin traditionella mark. Dessutom antog FN:s generalförsamling med stor majoritet en deklaration förra året för världens ursprungsbefolkningar. En historisk resolution som tydligt visar det internationella samfundets önskan om att ursprungsbefolkningars rättigheter stärks. Med tolv nya dammar planerade är det dock tveksamt om Malaysia kommer att följa några rekommendationer från det internationella samfundet. Och man kan undra hur Malaysias mål med att vara ”en fullt utvecklad nation” år 2020 kommer att lyckas. Kollapsade ekosystem och en desillusionerad ursprungsbefolkning – är ”utvecklingen” verkligen värt det priset? Ann-Britt Sternfeldt Skribenten är frilansjournalist Namnet Angin är fingerat av säkerhetsskäl.

MR-deklarationen artikel 17: Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.

Bengohdammen är ett av många dammprojekt i delstaten Sarawak, Borneo, Malaysia. Mannen i förgrunden, Angin, tillhör bidayuhfolket vars mark påverkas av dammen. Foto: Ann-Britt Sternfeldt

mänskliga rättigheter

EU och asylrätten

Hårdnande ton mot flyktingar och invandrare Den europeiska unionen har i dag nära 500 miljoner invånare. Men det är en befolkning som blir allt äldre och där andelen arbetsföra blir allt mindre. Europa behöver alltså invandrare. Men vilken sorts invandring vill EU ha? Vilka ska få komma hit?

arje år sedan 2002 har upp till två miljoner invandrare tagit sig till EU. Bara en mindre del, 220 000, sökte förra året asyl. UNHCR beräknar att det i dag finns omkring åtta miljoner så kallade illegala invandrare i EU. Regeringarna vill ha kontroll över vilka sorters människor som tar sig till EU. Samtidigt som man vill kasta ut de ”illegala” vill man locka ”attraktiv” arbetskraft för att möta framtida behov. NEGATIV BILD UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, har reagerat på den hårdnande tonen mot flyktingar och invandrare i EU. Asylsökande och flyktingar beskrivs ofta som ”illegala” och ”oäkta”, sa biträdande flyktingkommissarien Erika Feller vid ett UNHCR-möte i oktober. – Detta har skapat en negativ bild hos allmänheten, som ser dem som ohederliga och ovälkomna, sa Feller. Avgående FN-rapportören för rätten till mat, Jean Ziegler, skrev i sin avslutande rapport* våren 2008 att många flyr för att de annars riskerar att svälta ihjäl. Därför har de rätt till asyl och till skydd. I stället svarar EU dessa flyktingar (huvudsakligen från Afrika) med ”att militarisera flyktingmottagningen och gränspatrul-

MR-deklarationen artikel 14 (1): Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.

lerna. Regeringarna i Europa tycks tro att det går att lösa flyktingproblemet med militära och polisiära medel”, skriver Ziegler. ”Alla regeringar är skyldiga under internationell lag att ta emot asylsökande och ge flyktingar skydd”, betonar han. I Italien har premiärminister Silvio Berlusconi, sedan han återtog makten våren 2008, utropat ”nolltolerans mot romer, illegala flyktingar och kriminella”. Han kallar dem ”en ondskans armé” som står för ökande kriminalitet i landet. Med en rad hårda åtgärder vill regeringen Berlusconi bli av med de oönskade. Den som tar sig in i Italien illegalt ska kunna straffas med upp till fyra års fängelse. Avvisade som inte ger sig av frivilligt ska kunna dömas till fängelse. I Grekland spärras asylsökande in i fängelseliknande läger. Danmark har med en hård retorik skrämt bort asylsökande. Frankrike förser invandrare med en summa pengar och skickar tillbaka dem till ursprungsländerna. GEMENSAMT SYSTEM Sedan 2004 arbetar EU på att ta fram ett gemensamt asylsystem. Bland de viktigare bestämmelser som genomförts hittills är Dublinförordningen, som innebär att asyl ska sökas i det första EU-land en person kommer till. Med hjälp av det elektroniska systemet Eurodac vill man förhindra att människor söker asyl i mer än ett land. Varje asylsökande över 14 år måste lämna fingeravtryck. Schengensamarbetet innebär fri rörlighet för varor och människor inom EU. Den inre gränskontrollen mellan med-

lemsstaterna har avskaffats samtidigt som de yttre gränskontrollerna skärpts. I Medelhavet opererar patrulleringsstyrkan Frontex tillsammans med nationell gränspolis vid unionens yttre gränser. I EU-kommissionens tiopunktsplan är det s k återvändardirektivet ett första steg mot en gemensam invandringspolitik. I juni behandlades det bitvis nedbantade förslaget i Europaparlamentet, som nu fått medbestämmande över asyl- och invandringspolitiken. Återvändardirektivet innebär att de ”illegala” ska tvingas lämna EU och åka hem. I väntan på verkställighet ska de kunna hållas i förvar i upp till 18 månader. Den som inte återvänder frivilligt kan få upp till fem års återreseförbud till EU. Samarbetet kring gränsbevakningen (Frontex) ska öka liksom samarbetet med invandrarnas ursprungsländer. En gemensam europeisk asylbyrå inrättas. EUländerna uppmanas till solidaritet gentemot de medlemsländer som har utsatts för hårdare invandringstryck än andra. Det gäller stater vid EU:s yttre gräns som Spanien, Italien, Malta och Grekland, men också Sverige, som tagit emot en oproportionerlig andel flyktingar från Irak. OACCEPTABEL OCH INHUMAN Återvändardirektivet debatterades livligt i EU-parlamentet. Den långa förvarstiden, upp till 18 månader, beskrevs av många som oacceptabel och inhuman. Människor som bara söker ett bättre liv för sig och sina familjer kriminaliseras. Återre-

Världshorisont 4/08

mänskliga rättigheter tiseras mycket olika i de olika medlemsstaterna. Detta vill nu president Nicolas Sarkozy komma till rätta med. Sarkozy har lagt fram en plan som är tvehövdad: å ena sidan hårdare tag mot papperslösa och skärpt gränskontroll och å andra sidan organiserad laglig invandring. Ett europeiskt asylkontor inrättas och asylhanteringen ska, som det heter ”harmoniseras”. Asylrätten ska stärkas och EU-staterna ska i samarbete med UNHCR förbinda sig att ta emot kvotflyktingar, som efter organiserade urvalsprinciper får rätt att utan byråkratisk process bosätta sig permanent i mottagarlandet. Sarkozy har tvingats backa från några av sina strängaste krav. Bl a ville han förbjuda ”massamnesti” åt papperslösa invandrare, som Spanien genomförde för några år sedan. Invandrarminister Tobias Billström stödjer Frankrikes förslag. Däremot har han varit tveksam till synen på invandrarna som ”problem” och velat verka för en mer positiv syn. Vad Billström finner bra är att förslaget kommer att göra slut på vad han kallar ”asyllotteriet”; medlemsländernas varierande behandling av asylsökande.

Binasa Ajeti, en romsk kvinna från Prizstina i Kosovo, har fått bud om att 13 personer ur hennes närmaste familj – däribland hennes man, barn, systrar, bröder och syskonbarn – har omkommit när de färdades med båt över Adriatiska havet på flykt undan kriget i Kosovo (1999). Foto: Irka Cederberg

seförbud kommer att öka den illegala invandringen. Det talas för mycket om kontroll och alltför lite om mänskliga rättigheter. Förslaget präglas av en ovärdig och okänslig människosyn, menar dess kritiker. Trots protester från många håll antog EU-parlamentet förslaget. Människorättsorganisationer har också kraftigt kritiserat satsningen på Frontex och dess patrullering i Medelhavet. Att söka asyl är en mänsklig rättighet och asylsökande använder ofta samma flyktvägar som andra immigranter. Om båtarna hindras från att ta sig in på europeiskt vatten får de som har skyddsskäl aldrig en chans att söka asyl, menar kritikerna. UNHCR har i ett dokument om EU:s framtida asylpolitik framhållit att EU måste kunna garantera att de som söker

Världshorisont 4/08

skydd också ges möjlighet att komma innanför EU:s gränser för att framföra sina asylskäl. Integrationsminister Tobias Billström medger att det är ett problem med de så kallade ”blandade flödena” av flyktingar. Sverige har erbjudit sig att satsa på utbildningsinsatser inom Frontex för att kunna hantera problemet. Andra frågor som avhandlas under hösten är införandet av ett s k blåkort, som kan sökas av kvalificerad arbetskraft från länder utanför EU, samt möjligheten till sanktioner mot arbetsgivare som anställer illegala invandrare. HÅRDARE TAG Frankrike har utnämnt illegal invandring till den viktigaste frågan under sitt ordförandeskap i EU, som inleddes den 1 juli. Minimireglerna för asylmottagning prak-

STOCKHOLMSPROGRAMMET Första juli nästa år tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Då kommer den gemensamma asyl- och invandringspolitiken att klubbas i det som redan kallas Stockholmsprogrammet. Målet är ett gemensamt asylsystem 2012. När det gäller det s k blåkortet vill Sverige inte begränsa arbetskraftsinvandringen till enbart välutbildade arbetssökande. Den svenska regeringen har lagt en proposition om nya regler för arbetskraftsinvandring till Sverige. Arbetsgivare ska få det lättare att rekrytera arbetskraft från länder utanför EU. Enskilda arbetsgivare ska själva utan myndighetsprövning avgöra vilken arbetskraft de behöver. Förslaget behandlas i riksdagen under denna tidnings pressläggning. Irka Cederberg Skribenten är frilansjournalist * Svenska FN-förbundets rapport ”FN rapporterar om Rätten till mat”, 2008

mänskliga rättigheter Amina Said från nybildade Charta 2008 talar om läget i Somalia vid en demonstration på Sergels Torg i Stockholm. Foto: Massip Farid Ikken.

”Kriget mot terrorismen”

Sju mörka år för mänskliga rättigheter

sin årsrapport för 2008 granskar Amnesty det s k kriget mot terrorismen och konstaterar att det förorsakat kränkningar av mänskliga rättigheter och lett till en rad rättsövergrepp. Rapporten tar bl a upp USA:s fångläger Guatanamo och CIA:s hemliga flygningar av fångar mellan länder i och utanför EU. Gösta Hultén, journalist och författare, är med i den nybildade svenska föreningen Charta 2008 som vill kasta ljus på det han kallar ”Guatanamosystemet”: – Den grundläggande rättsäkerheten har åsidosatts med terroristlagarna och terroristjakten. Det skedde redan 2001 när Sverige lämnade ut två personer till tortyr i Egypten utan någon som helst rättslig prövning. Där har FN:s tortyrkommitté stämplat Sveriges agerande, men ingen har ställts till svars, säger han. – Ett annat exempel är att svenska medborgare sitter häktade sedan flera år i bl a Frankrike, USA och Marocko i vän-

MR-deklarationen artikel 11 (1) Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.

tan på rättegång. Det är en del av Guantanamosystemet i Europa och det måste vi diskutera. KRITIK MOT FN Även FN kritiseras p g a den terrorlista eller sanktionslista som organisationen satt upp. Efter attentaten mot World Trade Center den 11 september 2001 bestämde sig USA:s regering för att upprätta en lista över terrormisstänkta personer och organisationer. Listan övertogs sedan av FN och EU. Enligt säkerhetsrådets resolution 1373, med stöd av FN-stadgans kapitel sju, ska rättsliga åtgärder vidtas mot dem som finansierar, planerar eller på något sätt bidrar till terrorattacker. Resolutionen, som antogs 2001, innebar också en frysning av dessa individers eller gruppers finansiella tillgångar. Men enligt den svenske advokaten Ingemar Folke har en lista funnits redan före den 11 september 2001. Det hela började enligt honom med resolution 1267 som säkerhetsrådet antog 1999 som en konsekvens av terrorattackerna mot amerikanska ambassader i Östafrika 1998. Beslut om ytterligare personer som ska sättas upp på sanktionslistan fattas av FN:s sanktionskommitté, ett organ som säkerhetsrådet bildade 1999. Det kontroversiella med listan är att ingen rättslig prövning äger rum innan personer sätts upp på den. De utpekade

får inte veta vad de är misstänkta för och har ingen möjlighet att försvara sig. De åtgärder som FN vidtagit för att skydda individens rättigheter i samband med terrorismbekämpning, t ex inrättandet 2005 av en särskild rapportör i frågan, har inte fått någon påtaglig effekt. SVENSKA MEDBORGARE Enligt Sveriges Radio står idag 370 personer på FN:s sanktionslista. Dessa får varken resa eller använda sina bankkonton. Ett antal svenska medborgare har hamnat på listan, bl a de tre personer med somaliskt ursprung som satt i styrelse för banknätverket Al-Barakaat; Ahmed Yusuf, Abdirisak Aden och Abdi Abdulaziz. Efter kritik från bl a den svenska regeringen har deras namn idag strukits men organisationen Al-Barakaat står kvar med 1,2 miljoner kronor frysta på en svensk bank. Fallet har prövats i EG-domstolen som i september kom med en överraskande dom. Den gav rätt till Al-Barakaat mot EU och beslutade att underkänna en EGförordning från 2002 om frysning av Al-Barakaats tillgångar samt en tidigare EU-dom i första instans. En av dem som överraskades av beslutet är Ingemar Folke: – Jag trodde nog inte att EG-domstolen skulle ändra förstainstansens dom. FN:s säkerhetsråd har ju enligt FN-stadgan makt att skicka ut sina medlemmar i krig Forts på sid 17

Världshorisont 4/08

RÄTTVIS HANDEL FN-fakta De mänskliga rättigheterna

Historisk deklaration fyller 60 år Samtidigt som andra världskriget rasade hölls en serie möten där bildandet av en ny världsorganisation diskuterades. Under krigets slutskede formulerades ett förslag till stadga för den nya organisationen. Mot bakgrund av krigets ohyggligheter, och tack vare ett framgångsrikt lobbyarbete av ett 40-tal icke-statliga organisationer, kom FN-stadgan som antogs i San Francisco i april 1945 att innehålla mycket kraftfulla formuleringar om mänskliga rättigheter.

änskliga rättigheter var alltså en central angelägenhet för Förenta Nationerna från organisationens födelse. Men en tydlig definition av begreppen ”mänskliga rättigheter” och ”grundläggande friheter”, som FNstadgan talade om, saknades. Därför tillsattes en kommission 1946, med Eleanor Roosevelt som ordförande, i syfte att definiera och precisera dessa begrepp. Kommissionen för mänskliga rättigheter (MRK) hade bildats. Två år senare kunde kommissionen presentera ett utkast till regelverk för mänskliga rättigheter. Detta regelverk var Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen, eller MRdeklarationen som den också kallas, antogs enhälligt av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. Idag kan vi konstatera att antagandet av MR-deklarationen var en historisk händelse som lade grunden för skapandet av ett omfattande internationellt system av bestämmelser och mekanismer på MR-området. MR-deklarationen formulerar i 30 artiklar de grundläggande rättigheter och friheter som tillkommer varje man och kvinna, t ex rätten till liv, frihet och nationalitet, till tanke-, åsikts- och religionsfrihet, till arbete och utbildning och till del-

Ratna Maya Thapa, Nepal, var 20 år när FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948. Nu är hon 80 och har gått i en och en halv timme för att kunna delta i valet i april 2008. Hon visar kortet som ger henne rätt att rösta. Foto: FN/Nayan Tara

aktighet i sitt lands styrelse (se nästa sida). Trots att deklarationer inte är juridiskt bindande har MR-deklarationen genom åren tjänat som ett moraliskt rättesnöre vars betydelse över hela världen knappast kan överskattas. Den är idag översatt till 360 språk och är därmed världens mest översatta dokument. Efter antagandet av MR-deklarationen 1948 fick MRK nya uppgifter. Under närmare 20 år arbetade kommissionen med att utarbeta internationella bestämmelser (konventioner) för mänskliga rättigheter. Syftet var att skapa dokument som var juridiskt bindande för staterna. Bland de första konventionerna som tillkom var Konventionen om flyktingars rättsliga ställning (1951) och Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, CERD (1965). De mest omfattande MRkonventionerna som förhandlats fram i FN:s regi är Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Båda antogs 1966 och trädde i kraft 1976. Den allra senaste av FN:s MRkonventioner antogs 2006 och handlar om funktionshindrades rättigheter.

Länder som ansluter sig till en konvention förbinder sig att inlemma reglerna i sin egen lagstiftning och att agera i enlighet med konventionens innehåll. Ett lands anslutning till en FN-konvention sker i två steg. Först signerar landet vilket betyder att man tillkännager att man avser att ansluta sig till konventionen. Ett arbete med att se över lagar och regler så att de stämmer med konventionen inleds. När översynen är klar ratificerar landet konventionen vilket innebär att den upptas som en del av landets lagstiftning. Länder som har ratificerat en konvention kallas för konventionsstater. Det finns möjlighet att reservera sig mot delar av konventionstexten, något som många länder utnyttjar. 1967 fick MRK i uppdrag av FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC, att även börja granska kränkningar av mänskliga rättigheter. För att hantera det nya mandatet började kommissionen omorganisera sitt sätt att arbeta. Specialrapportörer och arbetsgrupper utsågs och icke-statliga organisationer (NGO:s) fick formell deltagarstatus vid kommissionens möten eftersom deras bidrag till den gran-

skande verksamheten ansågs oumbärliga. Flera av konventionerna, de s k kärnkonventionerna, fick en kommitté av oberoende experter knuten till sig. Kommittéerna granskar regelbundet alla stater som anslutit sig till konventionen i fråga. Staterna får lämna rapporter till kommittéerna som ofta också får ta emot s k alternativrapporter eller parallellrapporter sammanställda av icke-statliga organisationer. Även om MRK:s arbete medförde en rad framsteg för de mänskliga rättigheterna fick kommissionen under 1990-talet alltmer kritik, bl a för att länder som själva systematiskt kränkte mänskliga rättigheter satt som medlemmar i rådet och kunde förhindra ett effektivt arbete. Till slut enades man om att avskaffa MRK och ersätta det med FN:s råd för de mänskliga rättigheterna (”MR-rådet”) vilket bildades 2006. MR-rådet sammanträder i Genève och ska hålla minst tre sessioner per år om sammanlagt minst tio veckor (till skillnad från MRK som endast hade ett möte per år). En viktig nyhet är också att rådet regelbundet kommer att granska MR-situationen i alla världens länder (den s k UPR-mekanismen), en process som påbörjats under 2008. Vid sidan av MR-rådet är generalförsamlingens tredje utskott ett viktigt forum inom FN för diskussioner om mänskliga rättigheter. FN:s högste chef i MR-frågor är högkommissarien för mänskliga rättigheter som har sitt kontor i Genève. Ny MR-kommissarie från september 2008 är Navanethem Pillay från Sydafrika. MR-kontoret understödjer FN:s MR-mekanismer, ger råd och praktisk hjälp till stater och arbetar på olika sätt för att främja och säkra respekten för de mänskliga rättigheterna (se www.unhchr. ch). Utanför FN-systemet finns en rad regionala MR-instrument och institutioner. I Europa finns till exempel Europarådet med Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. WEBBTIPS: www.fn.se/mr www.manskligarattigheter.gov.se www.humanrights.se www.knowyourrights2008.org

Människans rät

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ”MR-de generalförsamling den 10 december 1948. Antagandet av detta hi världens länder fick en gemensam värdegrund i sin syn på människ och individen. De grundläggande normerna såsom de är formulerad de gäller alla människor i hela världen oavsett kultur och situation. A värna dem. De 30 artiklarna i förklaringen presenteras här i en förko Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring oavsett etnicitet, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Artikel 3 Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

Artikel 8 Var och en har rätt till hjälp från sitt lands domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag. Artikel 9 Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas. Artikel 10 Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig prövning vid en oberoende och opartisk domstol.

Artikel 4

Artikel 11 Var och en har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts.

Ingen får hållas i slaveri eller träldom.

Artikel 12 Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i privatliv, familj, hem eller korrespondens, eller för angrepp på sin heder eller sitt anseende.

Artikel 5 Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Artikel 13

Artikel 6 Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening. Artikel 7 Alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag.

Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort. Var och en har rätt att lämna och återvända till sitt land.

ttigheter i 30 punkter

eklarationen”, antogs av FN:s historiska dokument innebar att kan och förhållandet mellan staten de i MR-deklarationen är universella; Alla stater är därmed skyldiga att ortad version. Artikel 14 Var och en har rätt att i andra länder söka och få asyl från förföljelse.

Artikel 20

Artikel 15 Var och en har rätt till en nationalitet och att få behålla samt ändra sin nationalitet.

Var och en har rätt till mötesfrihet. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.

Artikel 16 Fullvuxna män och kvinnor har rätt att ingå äktenskap och bilda familj.

Artikel 21 Var och en har rätt att delta i sitt lands styre. Folkets vilja ska styra genom allmän och lika rösträtt i regelbundna val.

Artikel 17 Var och en har rätt att äga egendom. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom. Artikel 18

Artikel 22 Var och en har rätt till de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för människovärde och personlighetsutveckling.

Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

Artikel 23 Var och en har rätt till arbete under fria och rättvisa förhållanden och till medlemskap i fackförening.

Artikel 19

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet samt att söka, ta emot och sprida information och idéer.

Artikel 24 Var och en har rätt till vila och fritid samt regelbunden semester. Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning. Den elementära utbildningen ska vara obligatorisk och kostnadsfri. Högre utbildning ska vara öppen för alla.

Artikel 25 Var och en har rätt till en tillräcklig levnadsstandard inklusive mat, kläder, bostad och hälsovård samt socialt skydd. Artikel 27 Var och en har rätt att fritt delta i kulturliv samt att få ta del av vetenskapens framsteg. Artikel 28 Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas. Artikel 29 Fri- och rättigheter ska utövas enligt fastställd lag och FN:s grundsatser. Artikel 30 Ingenting i denna förklaring får användas i syfte att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen. Illustrationer: Margareta Rudebeck

Den fullständiga texten finns på www.fn.se/mr

Civila samhället har avgörande roll Det är statens ansvar att se till att de konventioner om mänskliga rättigheter som man anslutit sig till följs i landet. Staten är också ansvarig för att regelbundet rapportera till FN om hur arbetet fortgår. Men när FN sedan ska granska hur staten faktiskt genomför det de lovat spelar ickestatliga organisationer en helt avgörande roll. FN:s expertkommittéer som ansvarar för granskningen saknar nämligen resurser att kontrollera i detalj hur situationen ser ut i varje land. Tack vare s k parallellrapporter (även kallade skuggrapporter eller alternativrapporter) från organisationer i landet kan kommittéerna ändå bilda sig en god uppfattning om läget. Kommittéerna föredrar att de icke-statliga organisationerna gemensamt sammanställer en parallellrapport, istället för att var för sig presentera olika rapporter. En gemensam rapport innebär mindre pappersarbete för de arbetstyngda experterna och höjer dessutom parallellrapportens trovärdighet. I fall då stater underlåtit att inkomma

med en rapport kan parallellrapporten bli en huvudrapport. I andra fall kan innehållet i parallellrapporten leda till att kommittén kräver in en kompletterande skrivelse från regeringen. Parallellrapportering blir allt vanligare i hela världen. I Sverige finns sedan 1998 Nätverket för mänskliga rättigheter där ca 60 svenska organisationer ingår. En av huvuduppgifterna för MR-nätverket är att sammanställa parallellrapporter. FN-förbundet samordnar nätverket och ansvarar även för framtagandet av parallellrapporten till rasdiskrimineringskommittén. Nätverket rapporterar i fråga om samtliga MR-konventioner som Sverige anslutit sig till, d v s: • Konventionen om de politiska och medborgerliga rättigheterna (ICCPR), • Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR), • Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD), • Konventionen om förbud av alla former av tortyr och förnedrande behandling (CAT) , • Konventionen om kvinnors rättigheter (CEDAW),

• Konventionen om barnets rättigheter (CRC) samt • Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar (ICRPD). Det civila samhället har också en viktig roll i FN:s nya råd för de mänskliga rättigheterna. I förhandlingarna om hur rådet skulle utformas var icke-statliga organisationer delaktiga och de har formell deltagarstatus vid rådets möten. En viktig skillnad jämfört med rådets föregångare MRK (Kommissionen för mänskliga rättigheter) är att rådets arbete sänds på webben. För organisationer som inte har möjlighet att delta på plats i Genève innebär detta att de ändå via internet kan följa rådets arbete och se hur regeringarna agerar. Den nya UPR-granskningen (Universal Periodic Review), genom vilken alla FN:s medlemsstater ska granskas, kommer också att involvera de icke-statliga organisationerna. Meningen är att varje granskning ska föregås av en bred konsultationsprocess på nationell nivå och organisationer kan också bidra till underlaget för granskningen.

Det här kan DU göra! Uppmärksamma MR-dagen!

Stöd Skolmat blir kunskap!

Den 10 december är den dag då FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs i FN:s generalförsamling. Därför uppmärksammar vi de mänskliga rättigheterna denna dag varje år.

Skolmat blir kunskap är en kampanj som samlar in pengar till skolmat åt barn i fattiga länder. Maten distribueras av FN:s världslivsmedelsprogram, WFP, som arbetat med skolmatsprojekt under många år. Verksamheten bidrar till flera mänskliga rättigheter, t ex rätten till mat, rätten till skolgång och rätten till personlig utveckling.

Hitta på något som passar din situation den 10 december! Ta upp frågan på din arbetsplats, i din familj, förening eller skola. Arrangera en insamling, ordna ett samtal, tänd ett ljus, köp en tårta…

Informera andra! Beställ extra exemplar av Världshorisonts temanummer om mänskliga rättigheter. Dela ut tidningarna till intresserade i din omgivning eller lägg dem i väntrum och personalrum. För priser kontakta info@fn.se. Faktabladet om mänskliga rättigheter (fyra sidor) kan beställas utan kostnad i upp till tio exemplar. Kontakta info@fn. se eller ring 08 – 462 25 40.

Gå in på www.fn.se/skolmat och lämna ett bidrag eller se hur du kan delta!

FN-fakta nr 4/08: De mänskliga rättigheterna · Text: AnnaLena Andrews Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis). · E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 Webb: www.fn.se

Forts från sid 12

och man skulle kunna resonera så att frysning av tillgångar trots allt är ett ganska litet ingrepp i människors liv jämfört med krig. Men jag tycker att avgörandet är bra, säger han. VIKTIGT BESLUT Robert Hårdh, generalsekreterare vid Helsingforskommittén, ser också positivt på EG-domen: – Det är ett mycket viktigt beslut i

många hänseenden men framförallt visar det att domstolen anser att de grundläggande mänskliga rättigheterna har kränkts och att det då inte spelar någon roll att beslutet har tagits på högsta nivå av säkerhetsrådet. Människor har ett starkt skydd för sina rättigheter och detta gäller alla människor, säger han. – Domen påminner också om en av de grundläggande principerna i en rättsstat nämligen att varje människa är oskyldig

tills motsatsen bevisas. Gösta Hultén är också glad över domen: – Den borde faktiskt utlösa lite aktivitet i Bryssel och i det hittills passiva EU i syfte att återupprätta rättsstaten i Europa efter mer än sju mörka år, säger han. Massip Farid Ikken Skribenten är frilansjournalist

Ny konvention börjar gälla i Sverige Regeringen lämnade den första oktober en proposition till riksdagen med förslag att Sverige ska tillträda den nya konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Vid denna tidnings pressläggning antogs att riksdagen under november 2008 skulle behandla propositionen och fatta beslut om ratifikation. Det innebär att den nya konventionen börjar gälla som lag i Sverige. - Den tredje december är det Internationella dagen för personer med funktionsnedsättningar. Vi räknar med att kunna fira den dagen genom att tillkännage att den nya konventionen nu börjat gälla i Sverige, säger Kicki Nordström från Synskadades Riksförbund. - Det blir en fantastisk julklapp för en grupp i samhället som genom århundraden stått på samhällets botten utan några rättigheter överhuvudtaget, men som nu fått en egen MR-konvention!

MR-tema på Bok & Bibliotek Svenska FN-förbundet deltog som vanligt som utställare vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg i september. Mot bakgrund av 60-årsjubileet för MR-deklarationen var rättighetsfrågor ett huvudtema i förbundets monter. Besökarna kunde bl a skriva ned sina önskemål om mänskliga rättigheter och titta på nya MR-affischer. FN-förbundet anordnade flera seminarier bl a om demokratins betydelse i biståndet med demokratiambassadören Maria Leissner och näringslivets roll för hållbar utveckling med Karl Justh, Västsvenska industri- & handelskammaren. Tillsammans med övriga FN-familjen i Sverige arrangerades ett frukostseminarium om mänskliga rättigheter med bl a Yasmine Sherif, UNDP, och Bonian Golmohammadi, FN-förbundet.

Världshorisont 4/08

Deltagarna i FN-förbundets C-kurs. Foto: Berith Granath

Intensiv höstvecka i Genève Mänskliga rättigheter och humanitära frågor stod i fokus när 21 personer genomgick FN-förbundets C-kurs i Genève.

tt, som Årets FN-supporter Ing-Britt Pettersson-Nyholm uttryckte det, välkomponerat gäng gick från FN-organ till FN-organ under en intensiv höstvecka i Genève, Schweiz. Flera FN-organ i staden fokuserar på mänskliga rättigheter, humanitära insatser och fred och nedrustning. Chris Mburu på Kontoret för högkommissarien för mänskliga rättigheter introducerade MR-kommissariens arbete. Ett arbete som alla FN:s medlemsstater stödjer i teorin, men som en del kritiserar när det väl kommer till kritan. Inget land vill hamna i skamvrån, enligt Mburu. Han berättade vidare om planeringen av uppföljningen av världskonferensen mot rasism i Durban 2001. Syftet med uppföljningskonferensen, som är förlagd till Genève 20-24 april 2009, är bl a att försöka få fler länder att ratificera och följa FN:s konvention om avskaffande av

alla former av rasdiskriminering och att länder som har ratificerat konventionen ska följa expertkommitténs rekommendationer. Något som Svenska FN-förbundet också har krävt i sina parallellrapporter till kommittén. Helena Nygren på Världshälsoorganisationen WHO berättade hur hon och hennes kollegor på WHO:s enhet för mänskliga rättigheter, etik och jämlikhet arbetar för att begreppet ”rätten till hälsa” ska genomsyra WHO:s insatser. Ytterligare organisationer som fick besök av C-kursen var FN-förbundens världsfederation WFUNA, FN:s barnfond UNICEF, Internationella arbetsorganisationen ILO, FN:s utvecklingsprogram UNDP, FN:s flyktingkommissariat UNHCR och FN:s institut för nedrustningsfrågor UNIDIR. Kursdeltagarna fick även en god inblick i hur den svenska representationen i Genève arbetar.

TA OH

LSS

N O M

GLO

BAL

UTV

ECK

L IN

SON

ESS

, DE B AT

TS ID

S ID

6 N O

■ K VE r MB trala itiken m ER s 200 sam ien väx ot Telia 8 Son arb 40 er. N e KR e ker ta fr te med yligen ras ver k h a e rätt ighe m en s n grup oppad samhe – V ter oc tandard p storfö e föret t i Cenreta aget för nera i prior h yttra av att g it n s stra Bac Hum komm erar int defrihe skydd som fö ett te rsöe u am k tia krän gier fö a ä u Sam n Righ nikatio detta r at knin för ar inte just ktorit nskliga nsd ts W tidig krit ära – Te gar av t hante irek nu, atch t hä lä iker r s t li S m a ö ä ID 1 n a vda oro 4 na and Sonera änsklig både k r all beklag r Cecilia ger Teli der. a t fle e, or aSo a s plac Ed r att r föret erin säger bristan rättigh ruptio age ström. Telia n S e g d a t o a e e ts js Teli ch Son aSo r på Ba a Besli riskha r. era avhopp e n ner nsk nco k, c sakn . a il hef tering ar Dow da äga , med . ä för sv ans r djup re, h vars t sen Jones ar p enska s hu S fulla stat man ustain å kort e n ab so tid inde NY x, F ility Ind petat m stör HET sta TSE s frå ex o n Goo ch L Etio E R d. ond både p onb a ll ört deien kan

– nyheter om internationellt utvecklingsarbete – fördjupande och granskande reportage – levande debatter – röster från hela världen

Etio mok sto ppa rat två piens re la för o gförsla gering iarbe h män rganisa g som ar lagt te g lagfö skliga rä tioner a ör det fram o förl rslagen ttighe tt arbe möjlig ta te o t påv ra ett v genom r i lan för e d ling rka den iktigt v förs ka et. Om erkty n Sv en i d e Bist Etiopienm. okratiskg för atterige å a utv e ck valf ndet is kall S ID Dem råga 2 mest okraten i USA sena konkre Barack O re t i si ba ﬂ änd rat fö aggat fö na löfte ma har bud get. rutsätt r att ﬁn n – men varit ning a Afrik arna nskrise har för n n ästa refo aforsk års are S ID Refo rmer vill 6 vikti rmerin a bis tånd kare g fråga gen av b et ham samlad när nord istånde n. es ti iska t var ll e a ko n Nya fere frikafo n ns i rs Köp en o skrivels enm en S ID Inn 11 ebär danin skri vels regerin g? bistå e g nde en omd ens nya t? E xpe aning a demok rtsv ar i v demo ratiEKO Fråg k NO a Be ratiMI rtil. Ecu

n Hon avslu der s du ig ta in sats Sverige ras en. f ö r att S ID 16

Ross

hage

a sin dor ifr u å

S ID

g Presi tlan dss asätte att sl denten ku r den uta beta Rafael C ld . la de o lar a rrea öve v utl rv KRÖ and äger ssku N IK lP A / / ZIM S ID 13 elite roblem BABW E e n

”

AV D

tä ha örlo r för m r att ra ycke

att f AN

OmVärlden, 105 25 Stockholm, www.omvarlden.nu

SID

Världshorisont

Du får:

Fatt efte igare li v r or ■ Tio kan Mitc år efte r en h förb drabb att orka ade ere ne

EKO N Spe OMI cial om kris en

bäck

H JE N

Blom

N IN

bert

G IT

Telia män prior sklig itera a rä r bor ttig hetet r T ID

Tidningen för dig som vill veta mer om global utveckling

B IR

: Ro

för 150 kr (studerande) på: www.omvarlden.nu

Foto

’’

3 provex plus en helårsprenumeration

nus

Beställ 3 gratis provex eller

När kvin ökad nor får m dem okra akt öve r tiser ing sina liv, krop par och ekon omi sker en

: Mag

T Ta eeSS

aTa r gr g a

’’

Foto

S i ST i

T IB

B L IN

”

, KR Ö

ELN IK A , S ID IN G Nyh 7 AR Port eter Deb rätt 2 att 14 Namn 18 Böcke Fråg r 22 or & Sva 24 r 2 8 N

SUCCESSFUL STRATEGIES FOR WOMEN’S HEALTH AND RIGHTS Anders Nordström, Director-General, Sida Gunilla Carlsson, Minister for Development Cooperation. Jon O’Brien, President, Catholics for Choice (USA).

a emin rå n s f v t bb /area S e we d a .s e i s . w på w w

rie t

Renée Andersson, Ethics and Environment Director, Indiska Magasinet. Thoraya Ahmed Obaid, Executive Director, UNFPA. Quazi Suraiya Sultana, Executive Director, Reproductive Health Services Training and Education Program (Bangladesh). Lawrence Oteba, Director of Programmes, Family Health Options (Kenya).

www.sida.se

Upp-och-nervända världen i ny kampanj

Från vänster: Mål två (utbildning), Mål sju (hållbar utveckling), Mål åtta (globalt partnerskap) samt Mål ett (halverad fattigdom). Foto: Eva Haxton

Unik millenniemålsshow i Uppsala I Uppsala arrangerades en unik galaföreställning om millenniemålen på FNdagen 24 oktober. Millenniemålsambassadör Hanna Lundin hade tagit initiativ till och ledde genomförandet av föreställningen som fått namnet ”The Eight” efter de åtta målen. Höjdpunkten under galan på Katedralskolan var åtta dansare i kreationer skapade av konstnären Emelié Karlberg. Varje dansare personifierade ett av målen. Showen organiserades i samarbete med

Uppsala FN-förening och Katedralskolans FN-förening. – Uppsala FN-förening, Katedralskolans alla elever och skolans FN-förening är glada över att ha varit del av en häftig upplevelse utöver det vanliga denna FNdag. Två elevföreställningar och en stor kvällsshow för allmänheten och alla entréavgifter gick oavkortat till kampanjen Skolmat blir kunskap, berättar Eva Haxton, ordförande i Uppsala FN-förening.

Sverige med på förbud mot klustervapen Regeringen meddelade den 16 november att Sverige kommer att ansluta sig till den nya konventionen som förbjuder klustervapen. Tillsammans med minst 65 andra länder kommer Sverige att skriva under avtalet vid ett möte i Oslo den 3 december. För svensk del innebär beslutet att klustervapnet Bombkapsel 90, som finns på Jas Gripen-planen, fasas ut ur försvaret.

Konventionen mot klustervapen antogs av ett hundratal länder vid ett möte i Dublin i maj. Den träder i kraft när 30 länder har ratificerat den. – Det här är väldigt glädjande. Det innebär att regeringen har tagit sitt förnuft till fånga efter starka påtryckningar från många organisationer, däribland FN-förbundet, säger förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

Ge bort en ny horisont i julklapp! Världshorisont är tidningen som bevakar FN och globala frågor samt FN-rörelsen i Sverige och andra länder. Genom att ge bort en årsprenumeration av Världshorisont i julklapp bidrar du till ökad insikt om och engagemang för globala frågor, samtidigt som du stödjer FN-rörelsen i Sverige. Det är dessutom en julklapp som räcker hela året! Till varje prenumeration du ger bort följer ett snyggt presentkort med kuvert. En julklappsprenumeration kostar 150 kronor (fyra nummer).

Sverigekontoret för UNDP, FN:s utvecklingsprogram, har under hösten dragit igång en uppseendeväckande kampanj med namnet ”Help Sweden”.

å webbsidan www.helpsweden.org kan besökare se en film där afrikaner iklädda t-tröjor med kampanjnamnet skramlar med bössor och informerar om det behövande landet i norr. Men om man börjar klicka på webbsidans olika knappar kommer samma budskap hela tiden upp: Världen är upp och ner. Den fattiga världen ger mer till den rika än vad den får tillbaka i bistånd. Därifrån kan man välja att ”vända världen rätt” genom att delta i UNDP:s namninsamling till statsminister Fredrik Reinfeldt. Budskapet till statsministern är att Sverige under sitt EU-ordförandeskap hösten 2009 bör göra millenniemålen och fattigdomsbekämpning till en huvudfråga. Undertecknarna kräver att Europas ledare ska: • ge mer och bättre bistånd till de fattigaste, • göra handeln mer gynnsam för fattiga länder, • skriva av skulder så att utvecklingsländer kan investera i sin egen utveckling • hjälpa fattiga länder att hantera klimatförändringarna som till största delen har orsakats av rika länder.

Beställ så här: Mejla ditt eget namn och fullständig postadress samt antal prenumerationer till varldshorisont@fn.se. Vi behöver ha din beställning senast 10 december för att hinna skicka ut presentkorten i god tid före jul. Se www.helpsweden.org

Världshorisont 4/08

Inga-Britt Ahlenius har utsetts till årets FN-vän 2008. Det är fjärde året i rad som FN-förbundets delar ut utmärkelsen. Tidigare år har den gått till Hans Rosling, Jan Eliasson och Birgitta Ohlsson. Foto: FN/Evan Schneider

Inga-Britt Ahlenius årets FN-vän Svenska FN-förbundet har utsett Inga-Britt Ahlenius, chef för FN:s interna granskningsavdelning, till Årets FN-vän 2008. Enligt motiveringen tilldelas hon utmärkelsen för sina ansträngningar ”att med integritet och mod bringa ordning och reda i FN:s verksamhet och därigenom bidra med en viktig pusselbit i arbetet för en mer transparent, mer effektiv och därmed starkare världsorganisation.”

ntegritet och mod är två ord som ofta hörs i samband med Inga-Britt Ahlenius namn. Ahlenius kan själv hålla med om att det är en beskrivning som kanske stämmer, men tycker samtidigt inte att det är mer än vad man borde kunna vänta sig av vem som helst. Hon tackar den oskuldsfullhet som hon fick med sig från barndomen för sitt civilkurage. – Om man är uppvuxen i en politisk miljö där folk manipulerar eller spelar teater så tror jag att man kanske tenderar att acceptera en massa saker, säger hon. – Men jag har kommit helt från sidan in i den här världen, från en miljö där man inte myglar utan där man gör rätt för sig. När man då ser en massa konstiga företeelser så tänker man ”men så här kan det ju inte få vara”. Och då måste man göra vad man kan för att försöka åstadkomma någonting bättre. Är man då oskuldsfull så ser man inte att man utmanar makt eller gör sig själv obekväm. FRÅN VÄRMLAND Ahlenius barndom utspelade sig i Värmland, långt från den storstadspuls som nu omger henne. Sedan drygt tre år är hon chef för FN:s interna granskningsavdelning, en post som gör henne till underge-

neralsekreterare; FN:s tredje högsta tjänstenivå. Världshorisont träffar henne på hennes kontor på 35:e våningen i FN-skrapan, mitt på Manhattan i New York. Under de dryga tre år som hon har haft uppdraget har hon arbetat med att effektivisera och professionalisera sin avdelning. – Jag skulle vilja säga att jag har åstadkommit en väldigt stor förändring och professionalisering av de tre enheter som utgör granskningsavdelningen. Jag vill tro att vi är på god väg att bli mycket kvalificerade. Ahlenius har också jobbat hårt för att FN ska bli mer transparent. Det är mycket tack vare henne som granskningsavdelningens rapporter nu verkligen sprids och är skrivna på ett sådant sätt att medlemsstaterna kan ta del av dem. UTMANING På frågan om vilken som är FN:s största utmaning just nu tvekar Ahlenius mellan livsmedelsförsörjning, klimatfrågan och Mellanöstern. Den stora utmaningen för henne själv är att kunna vara stolt över att ha åstadkommit en förändring inom den avdelning som hon själv leder när hon lämnar sitt uppdrag om två år.

– Jag vill att den ska vara bättre rustad än när jag började för att bidra till att FN:s position i världen förstärks och att FN vinner i förtroende runt om i världen, säger hon. Hennes vision för FN som världssamfund är att organisationen ska återvinna omvärldens förtroende så som det var när FN en gång bildades. – FN bildades med väldigt höga mål i sikte, säger Ahlenius. Om världens förtroende brister så tappar FN i kraft och det är väldigt farligt för organisationen. Både för att medlemsstaterna kan bli mindre intresserade av att finansiera den och för att de som tar emot FN:s budskap tappar intresset, fortsätter hon. INTE FÖRNYBART Ahlenius uppdrag är inte förnybart och när det går ut ska hon definitiv gå i pension, säger hon. Hon fyller 70 år i vår och hon ser fram emot att kunna skapa ett liv efter sitt eget tycke och tillbringa långa vårar och somrar på Gotland eller i Värmland där hon har sommarstugor. Sen ska jag väl gå på universitet och läsa historia och filosofi, gräva i trädgården och ta hand om barnbarnen, säger Ahlenius och får någonting längtansfullt i blicken. Hannah Bergqvist Skribenten är frilansjournalist bosatt i New York.

Se Inga-Britt Ahlenius hälsning från New York till den svenska FN-rörelsen på www.fn.se/ahlenius

Världshorisont 4/08

Theresa Höghammar från FN-förbundet diskuterar FN och mänskliga rättigheter med förbipasserande.

Adam Tensta skriver på klotterplanket om mänskliga rättigheter: ”Du ska ha det på ditt samvete” löd hans bidrag.

FN-dagen firades på Stockholms Central På FN-dagen 24 oktober fanns större delen av den svenska FN-familjen på plats på Stockholms Central. Förbipasserande resenärer kunde lyssna på anföranden, skriva på ett klotterplank eller bara stanna för en pratstund. Evenemanget på Stockholms Central pågick från klockan sju på morgonen till sju på kvällen. En lång rad namnkunniga personer var inbjudna för att hålla kortare anföranden, däribland biståndsmi-

nister Gunilla Carlsson, Röda Korsets ordförande och tidigare folkpartiledaren Bengt Westerberg, programledaren och författaren Mark Levengood samt hiphopartisten Adam Tensta. Temat för dagen var mänskliga rättigheter. Ett stort klotterplank med rubriken ”Tyck till om Mänskliga rättigheter!” drog till sig omgivningens intresse. Många stannade för att läsa vad andra skrivit på planket, vilket ofta slutade med att de själva bidrog med någon tanke, dikt eller kloka ord.

Arrangörerna delade ut material om de mänskliga rättigheterna och fanns till hands för dem som ville stanna och prata. Den som ville kunde också fylla i en kort enkät med frågor om mänskliga rättigheter. Evenemanget arrangerades av Svenska FN-förbundet i samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, FN:s utvecklingsprogram UNDP, Svenska Unescorådet, UNIFEM Sverige samt Stockholms FN-förening. Foton: Ida Strasser

Seminarium inför FN-dagen

Tal, debatt, priser och underhållning FN-förbundet arrangerar varje år ett seminarium inför FN-dagen. I år gick det av stapeln den 23 oktober på Konserthuset i Stockholm. Över 200 personer kom och välkomnades med kaffe och FNbakelse. Underhållning bjöds av den unge pianisten David Fang. Skådespelerskan Stina Ekblad läste Anna Achmatovas dikt ”Förhistoria”. Därefter hölls tal av FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic och av biståndsminister Gunilla Carlsson, som valt att tala om de mänskliga rättigheterna. Ämnet för dagen var annars FN och Ryssland. I panelen som diskuterade frågan deltog Anna Jonsson, Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, Göran Lennmarker, utrikesutskottets ordfö-

Världshorisont 4/08

rande, Eva Elmsäter från SVT, Evgeny Tikhonov från ryska ambassaden samt Aleksander Gabelic, FN-förbundets ordförande. Moderator var journalisten och Rysslandskännaren Malcolm Dixelius. Ett givet inslag under seminariet var tillkännagivandet av vem som tilldelats utmärkelsen Årets FN-vän. Priset gick till chefen för FN:s interna granskningsavdelning Inga-Britt Ahlenius (läs mer om henne på sid 20). Nytt får i år var att pris även utdelades till Årets FN-supporter. Alla först att få denna utmärkelse är Ing-Britt PeterssonNyholm från Kristianstad (läs mer på sid 22). Publiken fick även lyssna till Mats Ohlssons Trio med Anna Sise som sjöng sånger av Beppe Wolgers.

FN-förbundets generalsekreterare Bonian Golmohammadi på seminariet inför FN-dagen. Foto: Ida Strasser

Ing-Britt blev första ”FN-supportern” I samband med FN-dagen delade FN-förbundet ut priset Årets FN-supporter för första gången. Priset gick till Ing-Britt Pettersson Nyholm från Kristianstads FN-förening, ”för ett mångårigt och aktivt engagemang i den svenska FN-rörelsen”.

ng-Britt är ordförande i Kristianstads FN-förening sedan 1994 och arbetar som lärare på Söderportgymnasiet. Hon menar att samverkan är ett nyckelord i gräsrotsarbete och hon har under många år varit drivande i ett samarbete mellan FN-föreningen och skolan. – Arbetet är oerhört stimulerande. Skolan har sina kontakter och resurser, vi har våra, och samarbetet ger kontinuitet och stabilitet i arbetet. Jag vill rekommendera andra föreningar att samarbeta med skolor. Ömsesidigt intresse och ömsesidig vinst! FN-ROLLSPEL Ing-Britt arbetar mycket med FN-rollspel, en pedagogisk metod som kan göra komplexa globala frågor mer begripliga och intressanta för eleverna. Deltagarna

Ny kampanj om vansinnig industri De flesta vet att landminor dödar och skadar tusentals människor varje år. Det många inte vet är att det fortfarande finns en vansinnig industri som producerar fem miljoner nya minor om året. Höstens stora kampanj från Svenska FN-förbundet presenterar därför två världar: en där vapenindustrin lever gott på att designa och exportera minor, och en där människor hittar dem. En reklamfilm kommer att sändas i olika TV-kanaler och på webbplatsen www.thisworldofmine.com kan man tydligt välja sida och ge bidrag. Pengar kommer även att samlas in via sms. Den som sms:ar MINA till 72 900 bidrar med 50 kronor som räcker till att röja fem kvadratmeter mark.

Ing-Britt Pettersson Nyholm från Kristianstads FN-förening har utsetts till historiens första FNsupporter. Foto: Lave Nyholm

går in i rollen som ambassadör för någon av FN:s 192 medlemsländer och försöker genom förhandlingar och debatter hitta gemensamma lösningar på internationella problem och kriser. – FN-rollspel är en form som passar unga eftersom det är mycket action. Man är fokuserad, man ger järnet och sedan kan man lägga det till handlingarna, säger Ing-Britt. Helen Huledal, skolhandläggare på FN-förbundet, är glad för att just IngBritt fått priset. – Det finns knappast någon som brinner så som Ing-Britt när det gäller ideellt engagemang. Det handlar inte bara om hennes roll som ordförande och lärare, utan hon samarbetar med många organisationer lokalt. Hon är dessutom en fantastisk coach som får unga att tro på sin

förmåga att förändra världen. Priset delades ut vid FN-förbundets seminarium inför FN-dagen i Stockholm. – Jag är glad att jag fick chansen att säga något utifrån ett gräsrotsperspektiv och från skolans värld. Annars är det alltid de i höga positioner som anger tonen, säger Ing-Britt. TILL FN-RÖRELSEN Priset Årets FN-supporter har instiftats som ett komplement till priset Årets FNvän (se sid 20). Utnämningen riktar sig till den svenska FN-rörelsen och är ämnad en enskild medlem, FN-förening, FN-distrikt eller ansluten riksorganisation som gjort engagerade insatser till stöd för FN eller FN-förbundet. Prissumman är på 10 000 kr. Vad Ing-Britt ska göra med pengarna vet hon ännu inte. Linda Eriksson

Världshorisont inleder samarbete med Barista Världshorisont har inlett ett samarbete med kaffekedjan Barista Fair Trade Coffee. Från och med hösten 2008 finns blädderex av Världshorisont på Baristas caféer från Umeå i norr till Malmö i söder. Björn Almér, VD för Barista och styrelseledamot i FN-fonden, har tagit initiativet till samarbetet. – Världshorisont är en bra tidning om FN:s olika insatser och borde läsas av fler. Barista Fair Trade Coffee har över 2 000 kunder om dagen och ser det som ett utmärkt tillfälle att informera genom att bjuda på gratis läsning av Världshorisont. Vi samarbetar redan med FN genom att

ge över 200 skolbarn i Etiopien mat varje dag genom kampanjen ”Skolmat blir kunskap”. Själv sitter jag i styrelsen för FN-fonden, som också driver ”Röj-enmina”. Så att bjuda etiskt intresserade cafégäster på Världshorisont känns både logiskt och viktigt, säger Björn Almér. – Jag är väldigt glad för den här möjligheten att nå ut till allmänheten med Världshorisont, säger AnnaLena Andrews, redaktör för Världshorisont. – Barista har en tydlig och genomtänkt etisk profil och jag tror att många av dem som fikar hos Barista är intresserade av de frågor som vi tar upp i tidningen.

Världshorisont 4/08

N-föreningar Aktiviteter i F

Styrelsen i Kiruna FN-förening. Från vänster: Anna Mämmi, Ulrika Ericsson, Hanna Sandström, Frida Björnström, Fanny Kurkkio och Sofia Fasth.

och -distrikt Styrelsen i Västerdalarnas FN-förening. Från vänster: Stig Arvidsson, Kerstin Kapla, Malin Helmersson, Veronica Olsson och Cecilia Nylin.

Styrelsen i Söderhamns FN-förening. Från vänster Sven-Olof Larsson, Omar Ali Omar, Xenia Hildén, Lennart och Alexandra Gard.

Vind i seglen för FN-rörelsen Intresset och engagemanget för FN och internationella frågor har ökat och på kort tid har tre nya FN-föreningar sett dagens ljus; Kiruna, Söderhamn, och Västerdalarnas FN-förening. – Vi ser bildandet av en FNförening som en möjlighet att bidra till ett ökat engagemang för en bättre värld, inte minst bland ungdomarna i vår kommun, säger Stig Arvidsson, ordförande i interimsstyrelsen i Västerdalarnas

FN-förening. Vi gläds särskilt åt att Malung-Säters Gymnasieskola redan blivit medlemmar. Nu kommer vi att försöka värva fler medlemmar bl a genom ett öppet möte för att presentera föreningen för invånarna i Malung. Vi kommer också att engagera oss i kampanjen Skolmat blir kunskap. – I Kiruna FN-förening vill vi först lära oss mer om FN och dess verksamhet. Planer finns på att starta en studiecirkel med ut-

gångspunkt från boken ”FN – Globalt uppdrag”, säger föreningens ordförande Anna Mämmi. Sedan vill vi arbeta både med globala och lokala frågor med mänskliga rättigheter som utgångspunkt. – I Söderhamn har vi välkomnat ett stort antal människor från andra länder. Därför tycker vi det är viktigt att arbeta med internationell förståelse, säger Sven-Erik Linde-

stam, ordförande i Söderhamns FN-förening. Vi kommer också att arbeta för fred och nedrustning, frågor som känns alltmer betydelsefulla. Vi önskar de nybildade FNföreningarna lycka till med den fortsatta verksamheten.

Halmstads Ungdomar deltog i Partille FNFN-förening 50 år förenings demokratiprojekt Den 22 oktober firade Halmstads FN-förening 50-årsjubileum. Programmet inleddes med några tillbakablickar tillsammans med bl a Gunnar Karlsson och Erik Bengtsson, som båda var med i föreningens första styrelse. För kvällens internationella inslag svarade Malin Hammarsten, en ung medlem i föreningen. Hon har deltagit i ett projekt, finansierat av SIDA, där det ingått att under åtta månader göra praktik på en folkhögskola i Tanzania. Där handlade det mycket om kontakter med unga mödrar och aktuella genusfrågor. FN-dagen firades med fredsgudstjänst i S:t Nikolai-kyrkan.

Partille FN-förening har under FN-veckan genomfört ett ungdoms- och demokratiprojekt för att öka ungdomars förståelse för kulturella skillnader och motverka främlingsfientlighet. 27 ungdomar med ledare har efter förberedelsearbete och seminarier mött en motsvarande grupp ungdomar i Chrudim i Tjeckien. Under förberedelserna har bl a Jonas Nyström från FN-förbundet talat om möten över etniska gränser och Karl Axel Jansson, Partille, gett en bild av rasism inom grupper

och partier i dagens Sverige. I Tjeckien har syftet varit att under en vecka lära av varandras kulturer och samhällen, diskutera likheter och olikheter mellan de båda länderna, hur det är att leva i Europa idag och ungdomars möjlighet att påverka. Det svenska gänget mottogs på ett fantastiskt sätt av de tjeckiska värdarna som förberett ett mycket innehållsrikt och välplanerat program. Allvar blandades med skratt och det

Deltagare i demokratiprojektet.

dröjde inte länge förrän ungdomar samt ledare skapat vänskap över nationsgränserna. En händelserik vecka avslutades med ett tårdrypande farväl till alla nyfunna vänner och med förhoppning om att ses igen i Sverige nästa år.

N-föreningar Aktiviteter i F

och -distrikt

Internationella potatisåret 2008 Äntligen något att bita i, något jordnära, som passade den småländska myllan. På initiativ av Jönköpings läns FN-distrikt ordnade länets två jordbruksgymnasier temadagar. Barnen fick själva gräva upp potatis, tillaga den som raggmunk och äta den till dagens lunch. Eva Brattander från FN-förbundet berättade om millenniemålen och Skolmat blir kunskap. På kvällen blev det föredrag och potatismåltid för allmänheten och pengar i bössorna.

Kalmarordförande till USA Ordföranden för Kalmar läns FN-distrikt Niklas Carlsson reste till USA under två veckor, dels för att följa valet på plats och dels för att diskutera HIV/AIDS-problematiken. Han tilldelades årets Wilmington-stipendium av Kalmar kommun för att genomföra resan. Niklas kommer att träffa The HIV Consortium och ordföranden för ett AIDS/HIV Outreach Program i Wilmington. Syftet är att lära sig mer om hur man i USA hanterar detta problem, särskilt bland den fattigare befolkningen.”HIV/AIDS-frågan är viktig i FN-arbetet, och därför vill jag se hur detta hanteras i USA. Förhoppningsvis kan jag ta med mig nya lärdomar hem till FN-förbundet och de lokala FNföreningarna i Kalmar län.”, säger Niklas Carlsson.

Kulturmötet – både en utmaning och möjlighet Om detta berättade Jonas Nyström från Svenska FN-förbundet ”da’n före da’n” på Torsby bibliotek. Hans föredrag med den intresseväckande och positiva rubriken ”Världens chans – kulturmötets utmaningar och möjligheter” omramades av ”FN-symfonin” visad på storbild med fantastiska bilder från hela världen ackompanjerade av Stavangersymfonikerna och Ragnar Bjerkreims musik. Kvällen avslutades med kaffe och FN-bakelse. På FN-dagen besökte Jonas Nyström den FN-certifierade Stjerneskolan och den mycket aktiva FN-ungdomsgruppen.

FN-dagen firades på Lidköpings stadsbibliotek Under tre månader, sommaren 2008, var Karin Haglind, Kristna Fredsrörelsen, tillsammans med tre andra volontärer från olika europeiska länder, i byn Jayyous på Västbanken. Genom sin närvaro ville organisationen ge skydd och ökad handlingsfrihet åt civilbefolkningen men också verka för en fredlig lösning av konflikten samt samla och sprida information om vad som sker i området. Karins uppgift var att dela människors vardag och att lära känna människorna i byn. Med hjälp av bilder berättade hon för oss som samlats om vardagen där, den gästfrihet de mötts av, om glädjeämnen och om problem och svårigheter. Muren som byggts på palestinsk mark skapar stora problem för bön-

derna eftersom muren skiljer bostäderna från åkrarna och endast ett fåtal fått tillstånd att passera de jordbruksgrindar som finns. En annan uppgift som följeslagarna hade var att finnas vid portar och gränsövergångar för att se till att passagerna fungerade. I den uppgiften fick de hjälp av kvinnorna i den israeliska motståndsrörelsen, Machsom Watch. Det är en av flera icke-våldsrörelser som finns på båda sidorna och som arbetar för en fredlig lösning. Eftersom människorna på ömse sidor om muren inte får tillfällen att träffas är fredsrörelsernas arbete extra viktigt för att öka förståelsen för varandra och därmed möjligheterna till fred.

Dubbelt firande i Falun den 24 oktober I Falun firades FN-dagen i samarbete med Världsarvet Falun och Falu Gruva. För första gången firades både FN-dagen och Världsarvsdagen samma dag. Anledningen till det var att påvisa kopplingen mellan FN, Unesco och Världsarvet Falun. Inför FN-dagen hade Falu FN-förening tagit fram material till en utställning om FN, Falu FN-förening och Skolmat blir kunskap. Utställningen invigdes på själva FN-dagen för att sedan stå kvar under skolans höstlov,

då många besökte Gruvan. Hälsinggårdsskolan Klass 2A och 2B hade gjort i ordning sex tallrikar som representerade en skollunch i sex olika länder. Det var typisk mat från Sverige samt de fem länderna som Skolmat blir kunskap bidrar till, d v s Afghanistan, Kambodja, Etiopien, Kongo och Nicaragua. Under invigningen på FNdagen deltog bl a de 50 andraklassarna som gjort skolmatsutställningen. Ordföranden i Falu FN-förening, Susanne Johans-

son, invigningstalade. Radio Dalarna direktsände från Gruvan med intervjuer av barnen och ordföranden. De lokala tidningarna var på plats och skrev artiklar inför FN-dagsfirandet samt efter invigningen. På invigningen kunde man även köpa lokalproducerade äpplen för den symboliska summan två kronor. De pengarna gick direkt till Skolmat blir kunskap. En lyckad dag med full aktivitet!

En skolmåltid i Nicaragua.

Världshorisont 4/08

Här följer ett axplock av mer firande Alingsås FN-förening firade FNdagen med fredsmarsch, scenprogram på Lilla torget med prisutdelning för dem som varit med i teckningstävlingen ”Fred och ljus i världen” samt insamling till Röj-en-mina. FN-dagen i Gävle firades bl a i Mariakyrkan. Stora Sätraskolans elever uppträdde med sång och musik. Huvudtalare var Nicolas Skyler. Hans föreläsning om ett möte med en 15årig tjej i Sydafrika trollband eleverna. Gävle FN-förening hade även bokbord på Stadsbiblioteket. Som ett led i firandet av att Gotlands FN-förening fyller 30 år bjöd föreningen in till föredrag den 23 oktober om Människan Dag Hammarskjöld och HIV-situationen i världen. Steve Sjöquist, författare och föreläsare i livsåskådningsfrågor medverkade. Haparanda FN-förening firade FNdagen i Haparanda kyrka med en ljusceremoni, körsång och tal av Lars Suo, Röda Korset. Kollekten gick till Världens Barn. I Härnösand firade FN-föreningen FN-dagen med lyktisättning vid Mellanholmen, rollspel och information om mänskliga rättigheter på Härnösands gymnasium. FN, staten och den globala ansvarskänslan var ämnet när Ulla Gudmundsson, Sveriges ambassadör vid den Heliga Stolen föreläste på FNdagen i Växjö. Det var en mycket intressant föreläsning och det följde många frågor och diskussion därefter. Arrangör var Kronobergs läns FNdistrikt.

Kungsbacka FN förening hade bjudit in Caroline Möller på FN-dagen. Hon berättade om sina erfarenheter från Tanzania där hon praktiserat för FNförbundet i ett skolprojekt. Laholms FN-förening firade FN-dagen genom att uppmärksamma att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna fyller 60 år. Under hela veckan kunde FN-bakelsen avnjutas till stöd för Röj-en-mina. Linköpings FN-förening firade FNdagen med musik och sång i Ansgars kyrkan. FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic talade. Luleå FN-förening högtidlighöll FNdagen i Luleå domkyrka på temat ”Utveckling ur ett kvinnoperspektiv”. Gästtalare var Birgitta Ahlqvist, ordförande för Operation 1325. Gymnasiekören tillsammans med kommunens personalkör medverkade. Solisten Bambi Elinsdotter Oscarsson framförde Gabriellas sång ur filmen Så som i himmelen. Den 24 oktober firade Malmö FNförening med en FN-festival på Ungdomens hus. Det bjöds ett varierat program med föreläsningar, workshops, underhållning, fika och film för alla åldrar. Mönsterås FN-förening högtidlighöll FN-dagen i Ålems kyrka. Temat var mänskliga rättigheter. Mikaela Bogarp och Håkan Juholt talade på detta tema som inramades av sång, musik och fredsbön.

Nedansiljans FN-förening anordnade den 20 oktober en temakväll om mänskliga rättigheter. Bland annat visades och diskuterades filmen ”Frihetens gränser”. I Nybro FN-förening turades medlemmarna om att stå vid det största varuhuset i stan och informera om FN och föreningens arbete. Varuhuset sponsrade med rättvisemärkt te och kaffe och konditoriet sålde FN-bakelser. Föreningen fick kontakt med mycket folk. Skövde FN-förening firade FN-dagen i St. Helena kyrka. Tema för kvällen var mänskliga rättigheter 60 år med barnen i fokus. Barnkörer från Skövde

pastorat medverkade. Gästtalare var Lars Bylin. FN-firandet i Mariefred inleddes med ett stämningsfullt fackeltåg från Rådhustorget till kyrkan. I kyrkan talade Ursula Falkringe, ordförande i Strängnäs FN-förening. Sedan fick åhörarna njuta av sång från Mariefredsskolans barnkör och The EntertainMen. Södra Dalarnas FN-förening arrangerade ett möte i Avesta med temat ”Finns mänskliga rättigheter i Gaza?” Suzann Hassouna och Lena Lönnqvist talade. Därefter följde livliga diskussioner om palestiniernas svåra situation i Gaza.

FN-dagsfirande i Kristianstad I Kristianstad firades FN-dagen som vanligt i Östermalmskyrkan. Ett 50-tal personer infann sig denna fredagskväll. Johan Lundberg åkte som 20-åring till Kambodja för att under drygt två månader arbeta som volontär på ett barnhem. Han åkte hem till Kristianstad och jobbade några månader. Samtidigt samlade han in över 200 000 kronor förutom en hel del utrustning. Tillbaka i Phnom Penh blev han biträdande direktor i SFODA, den organisation som bl a tar hand om föräldralösa barn. Efter ett halvår avslutade Johan sitt arbete och kom hem igen. Nu berättade han hur det lyckats att utveckla arbetet på och runt barnhemmet. Det var

fascinerande att få höra hur denne unge kille organiserade skolundervisning, lärde tjejerna spela basket, förbättrade matstandarden och på många andra sätt gav fattiga barn en framtidstro. Johans berättelse var inspirerande för både yngre och äldre. I FN-dagsprogrammet medverkade också Hanna Andersson, Louise Krook och Ida Lundin med fin sång och tvärflöjt, ackompanjerade av Karin Gerdin. FN-föreningens ordförande Ing-Britt Pettersson-Nyholm gratulerades till utmärkelsen Årets FN-supporter, något som hon gjort sig väl förtjänt av.

N-föreningar Aktiviteter i F

och -distrikt

Redaktör: Anita Seidel Telefon: 08 – 462 25 53 E-post: anita.seidel@fn.se ·

Världshorisont 4/08

Anslagstavlan Information från Svenska FN-förbuNDet

ABC-kurser

FN-ABC är kurser i tre olika nivåer (A, B och C) som på olika sätt berör FN:s organisation och arbete, FN:s historia och utveckling, FN-organens funktion och oper ativa arbete, medlemsstaters inflytande och medverkan, millenniemålen som styrd okument för FN:s arbete samt diskussio ner om kraven på framtidens FN. A-kursen är en baskurs som berör flera av nämnda områden på ett övergripande plan. B-kursen erbjuds i tre olika varianter. De behandlar några av FN:s huvudsakliga verksamhetsområden och utmaningar för framtiden. C-kursen genomförs i Genève och innehåller diskussion och studiebesök på ett anta l FN-organ. 7 februari A-kurs i Stockholm. Baskurs som under en heldag berör FN:s arbete på ett övergripande plan.

Se www.fn.se/utbildning

Fö ren ing sh and bo k på nä te t På vår hemsida fn.se finns handboken för föreningar och dis ktrikt. Här kan du läsa om hur din för ening kan arbeta med olika ämnesfrå gor, hur det är att arbeta i en föreni ng, vad en styrelse gör, hur man vårdar sina medlemmar, vad central uppbörd innebär och hur man sök er bidragspengar från FN-förbund et. Läs mer på www.fn.se/distrikt-och-foreni ngar

21 februari B2-kurs i Malmö. Heldagskurs som behandlar Millenniedeklarationen: bakgrund, innehåll och betydelse för FN:s arbete idag. 25 mars A-kurs i Karlstad. Baskurs som under en heldag berör FN:s arbete på ett övergripande plan. 23 april B2-kurs i Sundsvall. Heldagskurs som behandlar Millenniedeklarationen; bakgrund, innehåll och betydelse för FN:s arbete idag. 5 maj B1-kurs i Göteborg. Heldagskurs som handlar om FN:s arbete för fred, säke rhet och nedrustning samt om FN:s arbete för en minfri värld.

Bl i mi nr öj are !

ny satsning i FN-förbundet lanserar en in MINA till 72 S:a kampen mot minor. SM nor, vilket kro 900 så bidrar du med 50 eter mark. tm dra räcker för att röja 5 kva t! ape dsk Hjälp till att sprida bu

Vill din FN-förening ha en egen hemsida? Har man ingen egen hemsida så finns man inte. Din förening eller distrikt kan nu få administrera era egna sidor på fn. se. Välj ut en hemsidesansvarig och skicka dennes kontaktuppgifter till webbredaktor@fn.se så får ni information om hur ni går vidare.

Ungdom sseminar ium i Stockholm på de mänskliga rättigheternas dag 10 december. Alla intresserade är välkomna. Läs mer på www.fn.se.

UNg och engagerad ?

Du har väl sett att vår hemsida har fått ett nytt utseende? Nu kan du som UNg medlem i FN-förbundet skicka in dina egna bidrag till Hänt & Sänt. Har din förening ordnat någon aktivitet? Har du varit på ett spännande seminarium? Kanske vill du skriva dagbok från en volontärresa? Se www.fn.se/ung (Hänt & sänt)

UNg-kalendariet UNg-sidorna har fått ett eget kalendarium där vi tipsar om aktiviteter som riktar sig till unga. Skicka gärna in tips på kommande aktiviteter. Se www.fn.se/ung (UNg-kalendariet)

Bidra till fn.se

Vi vill gärna veta vad som händer i just din FN-förening. Har ni haft ett evenemang som ni vill berätta om? Skicka in ert bidrag till webbredaktor@fn.se så ser vi till att ni syns på vår nya fina hemsida.

S t ö d G eorg ien !

sommarens konMed anledning av FN-förbundet flikt i Georgien har gskampanj för att startat en insamlin Hjälp de nödlistödja flyktingarna. S:a ”FN” till 72900. dande genom att SM . Du kan även Varje SMS ger 50 kr a på sätta in valfri summ ”FN”). e ng PG 90 00 79-5 (a

Världshorisont 4/08

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

Mänskliga rättigheter är mer än vackra ord

en 10 december är det 60 år sedan tillkomsten av det dokument som manifesterar de grundläggande och universella mänskliga rättigheterna. Deklarationen kom ur de grymheter som drabbat mänskligheten under andra världskriget.

har fått pågå i så många år. FN har i säkerhetsrådet antagit flera resolutioner och dessa måste få omvandlas till praktisk handling med bland annat fler FN-soldater i Darfurregionen. Ansvaret vilar tungt på regimen i Khartoum och dess allierade.

Den universella deklarationen är inte bindande men ett moraliskt rättesnöre för oss alla.

Jag kan trösta mig med att debatten idag är mer nyanserad än på 90-talet och framsteg har gjorts för att skydda de mänskliga rättigheterna, trots konflikter, fattigdom och misslyckanden i kampen mot terrorism.

Samtidigt vet vi i dag med bland annat medias hjälp att människor varje dag kränks och förtrycks. Människor dödas och drivs på flykt. Vi ser det gång på gång. Frågan jag ofta ställer mig är varför vi inte gör mer för att förhindra dessa illdåd. Under de mörkaste dagarna i Rwanda och Bosnien kände jag en misstro mot det internationella samfundet och mot alla de i Sverige som valde att blunda inför det vi såg varje dag på TV. Bortförklaringarna var många och blandade med okunskap, mytbildningar och åsikten att alla i konflikterna måste vara lika mycket skyldiga. Oförmågan att se eller oviljan att förstå skrämmer mig än i dag. Vår civilisation är skör. Situationen i Darfur påminner oss alla om hur viktigt det är att det internationella samfundet tar sitt ansvar då människor mördas och fördrivs. Det är sorgligt att mördandet i Darfur

FN har tagit viktiga steg i rätt riktning med tillkomsten av ett nytt råd för mänskliga rättigheter. Principen skyldigheten att skydda finns i slutdokumentet från reformtoppmötet 2005. Det talas om mänsklig säkerhet – inte bara staters. Det är bra. Ondska och vanmakt måste mötas av kollektivt ansvartagande och solidaritet med de mest utsatta. I det arbetet har vi alla en uppgift. Opinion skapar tryck på beslutsfattare och ökar viljan att hjälpa. Deklarationens ord är vackra, men dess fulla innebörd och betydelse får de då de omsätts i praktisk handling. Varje gång det sker är det en seger för oss alla.

Nästa nummer

av Världshorisont kommer ut 2 mars och blir ett temanummer om Mat. Mat är en livsavgörande fråga för alla människor. Tidigare minskade antalet hungrande i världen men den pågående livsmedelskrisen har gjort att de nu blir allt fler. Vad beror krisen på och vad krävs för att vända den? Vad har den haft för effekt på FN:s millenniemål?

Du kan hjälpa till att sprida kunskap om denna högaktuella och avgörande fråga genom att beställa extra exemplar av Världshorisont. Använd tidningarna vid utåtriktade evenemang, möten etc., eller dela helt enkelt ut dem till vänner och bekanta.

Vi skriver också om mat som en grundläggande mänsklig rättighet och om Världslivsmedelsprogrammet WFP:s arbete med gratis skolmat till fattiga barn, ett arbete som i Sverige stöds genom kampanjen Skolmat blir kunskap.

Mejla din beställning till varldshorisont@ fn.se, eller ring 08-462 25 40.

Världshorisont 4/08

Läs mer om Världshorisont på www.fn.se/varldshorisont

Foto: FN/Marco Dormino

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

Ogilvy

ndd 1

Dörrknopp, matlåDa eller vansinne. Det säkraste sättet att veta vad som är en landmina är att kliva på den. På thisworldofmine.com kan du följa (och hjälpa oss stoppa) den sjuka industri som designar fem miljoner nya minor om året. Men innan du startar datorn, ta din mobil och SMS:a MINA till 72 900. Då bidrar du med 50 kr som hjälper oss att röja fem kvadratmeter mark.

en kampanj från svenska FN-förbundet

08-11-04 09.5