Världshorisont nr 1/10, tema FN på 10-talet

VÄRLDSHORISONT Utges av Svenska FN-förbundet

Hot och möjligheter för

FN på10-talet Så gick det i Köpenhamn – och i Täby! sidan 20 Vägar till arbete i FN-systemet sidan 13

Kraftiga nedskärningar på FN-förbundet sidan 18

1/2010

FN-NOTISER Foto: FN/Paulo Filgueiras

Det internationella året för samverkan mellan kulturer syftar till att sätta frågan om samverkan och närmanden mellan kulturer på agendan vid beslutsfattande på olika nivåer. Så många aktörer som möjligt ska involveras i arbetet som organiseras efter fyra mål: att öka den ömsesidiga kunskapen om kulturell, etnisk, språklig och religiös mångfald; att bygga en plattform av gemensamma värden; att stärka interkulturell kompetens samt att främja en dialog för hållbar utveckling.

FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, UNESCO, ansvarar för FN:s aktiviteter i samband med året. Se www.unesco.org.

Det internationella ungdomsåret inleds på internationella ungdomsdagen den 12 augusti. Året instiftades genom ett beslut i FN:s generalförsamling i december 2009. Unga människors viktiga roll i samhället, men också de särskilda utmaningar som unga står inför, kommer att uppmärksammas. Se www.un.org/youth

Margot Wallström har utsetts till generalsekreterare Ban Ki-moons särskilde representant i fråga om sexuellt våld i konflikter.

Tre teman får särskilt fokus 2010 FN kommer under 2010 att högtidlighålla tre olika “internationella år”. Det är internationella året för biologisk mångfald, internationella året för samverkan mellan kulturer och internationella ungdomsåret.

Det internationella året för biologisk mångfald lanserades den 11 januari och syftar till att öka insikten runtom i världen om vikten av att skydda allt liv på jorden. I sitt tal vid den officiella invigningsceremonin sa FN:s generalsekreterare Ban Kimoon att det inte är ett alternativ att fortsätta med ”business as usual”. Han uppmanade varje land och varje människa på jorden att ansluta sig till kampen för biologisk mångfald. Se www.cbd.int.

2

Foto: FN/ John Isaac

Margot Wallström får toppjobb i FN Margot Wallström, Sveriges tidigare EUkommissionär, får den nyinrättade posten som FN:s generalsekreterares särskilde representant i fråga om sexuellt våld i konflikter. Posten har inrättats efter en resolution i säkerhetsrådet i september 2009 (nr 1888) som innebär att generalsekreteraren ska utse en särskild representant som ska leda och koordinera arbetet för att få slut på det sexuella våldet mot kvinnor under och efter konflikter. Resolutionen bygger på tidigare säkerhetsresolutioner 1325 (år 2000) och 1820 (2008).

Margot Wallströms uppdrag blir att aktivt bevaka att kvinnor ges särskilt skydd i samband med konflikter, att personer som utsätter kvinnor för sexuellt våld grips och bestraffas och att kvinnor ska ges en aktiv roll i återuppbyggnaden efter ett krig.

När Wallström ska tillträda posten är ännu inte bestämt. Uppdraget är på två år och baserat i New York.

Många djur på jorden riskerar att utrotas p g a människans aktiviteter. När den biologiska mångfalden minskar rubbas den ekologiska balansen.

FN:s klimatpanel erkänner fel FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har gått ut med en ursäkt och en rättelse för ett fel som upptäckts i panelens fjärde och senaste rapport från 2007. Felet gäller Himalayas glaciärer som i rapporten påstås kunna smälta bort till 2035. Detta är enligt IPCC och en samstämmig forskarkår helt fel. ”Vid författandet av det aktuella stycket har de tydliga och väletablerade regler för bevisning, som ingår i IPCC:s rutiner, inte tillämpats på rätt sätt”, skriver IPPC i ett uttalande.

Den amerikanske biologen Chris Field, ledare för den arbetsgrupp inom IPCC som var ansvarig för det felaktiga stycket,

utlovar skärpning inför panelens nästa rapport som kommer 2013.

Barnsoldater demobiliserade i Nepal Efter en överenskommelse i december 2009 mellan FN, Nepals regering och kommunistpartiet UCPN-M har nu alla barnsoldater i landets armé demobiliserats. Totalt har flera tusen soldater under 18 år funnits i armén.

Att dessa unga människor lämnar armén idag är inte bara symboliskt för landet utan också en milstolpe för dessa unga män och kvinnor som tillbringat sina danande år inom en militär struktur där de gått miste om möjligheten att skaffa avgörande färdigheter för att kunna klara ett liv som vuxen. Alla berörda måste agera direkt för att säkerställa att dessa ungdomar reintegreras i samhället på ett bra sätt, kommenterade Gillian Mellsop, landrepresentant för FN:s barnfond Unicef.

28 FN-anställda dog av våld 2009 Minst 28 civila FN-anställda dog till följd av våldsamma attacker under 2009, enligt FN:s personalförbund. Av dessa dog 17 under uppdrag i Afghanistan och Pakistan. Fem anställda hos FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar (UNWRA) dog under de israeliska attackerna mot Gaza förra vintern.

Dessutom förlorade sju FN-soldater livet, samtliga tjänstgörande i FN:s fredbevarande styrka i Darfur i Sudan.

2008 dödades 34 FN-anställda och året innan 42, 17 av dessa då FN:s kontor i Algeriet utsattes för ett bombattentat.

Mistura nytt sändebud i Afghanistan Den svensk-italienske diplomaten Staffan de Mistura tillträdde den 1 mars som nytt FN-sändebud i Afghanistan och chef för FN:s assisterande mission i Afghanistan, UNAMA. Han efterträder Kai Eide från Norge.

Mistura har sedan sommaren 2009 varit topptjänsteman vid FN:s livsmedelsprogram WFP och innan dess, från 2007 till 2009, var han generalsekreterarens särskilde sändebud i Irak.

Världshorisont 1/10

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi Layout: Ambition Tryckeri: Printcenter Annonser: Kontakta Världshorisont på tel 08 – 462 25 58 eller varldshorisont@fn.se.

För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin.

Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

VÄRLDSHORISONT Utges av Svenska FN-förbundet

Hot och möjligheter för

FN på10-talet Så gick det i Köpenhamn – och i Täby! sidan 20 Vägar till arbete i FN-systemet sidan 13

Kraftiga nedskärningar på FN-förbundet sidan 18

Omslagsbild nr 1/10: Lucky Look/Alamy

1/2010

Ett nytt FN i en ny tid Mänskligheten har vänt blad i sin almanacka. Framför oss ligger ett nästan helt tomt och rent ark: 2010-talet.

När vi nu kliver in i detta nya decennium är vi omgivna av en värld i stark förändring.

USA:s epok som ensam supermakt lider mot sitt slut. Kina utmanar USA på allt fler områden och andra starka aktörer är också på väg upp. ”Vi går från en unipolär värld till en multipolär”, enligt Världshorisonts expertpanel på nästa uppslag.

Den marknadsstyrda globaliseringen fortsätter men ifrågasätts också mer och mer. Det har blivit alltmer uppenbart att den har ett stort antal avigsidor och att vi inte kommer att gå mot den bästa av världar utan att andra krafter får göra sig gällande. Krafter som baseras på demokratiska värden, människors rättigheter och respekt för de ekosystem som är grunden för vår existens.

Därför finns det nu tecken på att stater och politiska strukturer håller på att återfå en starkare roll på bekostnad av marknaden, menar olika bedömare. Samtidigt som de globala utmaningar som världssamfundet står inför är både många och högst allvarliga.

Mot denna bakgrund borde det bli allt viktigare med en kraftfull världsorganisation där världens regeringar kan mötas, samtala och fatta beslut.

Tyvärr är det inte så lätt. Nationalstaternas starka ställning sätter ständigt käppar i FN-maskineriet och förhandlingarna i olika frågor förlamas av gammalt invant blocktänkande och brist på tillit. För att nämna några huvudproblem.

Hur kan då FN bli starkare och effektivare? Vad krävs för att röra oss i riktning mot den världsorganisation som planeten så desperat behöver?

Världshorisonts expertpanel har lite olika förslag. Utvecklingsländerna behöver få fler arenor där de har makt. Klimatfrågan måste samordnas med fattigdomsbekämpningen.

Men framförallt måste det ske en kraftsamling kring FN:s reformprocess, enligt paneldeltagarna och många andra. Regeringar och andra aktörer måste diskutera vad de vill med FN, vilka förändringar som krävs och hur man ska komma dit. Mer tid och mer energi måste läggas på nya idéer och nya initiativ med syfte att utveckla och förbättra FN. ”Felen på FN och hur de ska fixas” är titeln på en färsk bok av en amerikansk FNexpert. Han listar en rad områden där konkreta åtgärder kan vidtas för att komma framåt. Säkert kan bedömare från andra håll och andra världsdelar bidra med fler idéer till denna spännande diskussion.

Med detta temanummer om FN på 10-talet försöker Världshorisont dra ett litet strå till stacken. Läs, fundera och diskutera!

INNEHÅLL experter diskuterar hot och 4 Fyra möjligheter för FN på 10-talet. reformering – läs om vilka förändringsprocesser som pågår.

9 FN:s största utmaningen för 10 Ekonomin FN-förbundens världsfederation. sidor FN-fakta: Så får du jobb 13 Fyra och praktik inom FN-systemet.

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

18 19 20 23

Kraftiga nedskärningar i Forum Syds anslag till FN-förbundet.

Hundra FN-anställda dog i jordbävningskatastrofen i Haiti.

Klimattoppmötet COP15 resulterade i svag överenskommelse.

Insamlingsansvarig på FN-förbundet fick rivstarta på nya jobbet.

fn på 10-talet

Globalisering och nya maktcentra

ställer krav på försvagat FN Vilka utmaningar kommer FN att stå inför på 10-talet

De fyra är: Aleksander Gabelic, ordförande för

och hur väl rustad är organisationen för att hantera

Svenska FN-förbundet, Désirée Pethrus Engström,

dem? Det var den grundläggande frågeställningen när

riksdagsledamot (KD), Svante Axelsson, generalsekreterare

Världshorisont samlade fyra bedömare till ett samtal

för Naturskyddsföreningen samt Carin Norberg, direktör

några veckor in på det nya decenniet.

för Nordiska Afrikainstitutet.

Svante Axelsson: När det gäller utmaningar tänker jag framförallt på klimatfrågan men också på fattigdomsbekämpningen och på de oroshärdar som finns runt om i världen som kan bli allt värre i takt med att resurserna blir allt knappare.

Så det handlar om att hantera kombinationen av ett antal kriser.

Désirée Pethrus Engström: Millenniemålen fortsätter att vara en stor utmaning och FN måste fortsätta lyfta frågan om kvinnors rättigheter. För om vi satsar på kvinnor så har det positiva spinoff-effekter på så mycket annat i samhället.

En annan mycket viktig fråga är den om terrorism och religiösa konflikter.

Fyra FN-kunniga personer diskuterar FN på 10-talet. Från vänster Aleksander Gabelic, Désirée Pethrus Engström, Svante Axelsson, och Carin Norberg. Personen med ryggen mot kameran är Världshorisonts redaktör AnnaLena Andrews.

4

Religionsdialogen är någonting som jag tror att FN också måste ta tag i.

Carin Norberg: Jag tror att man också måste fundera på var FN står idag. Det är väldigt mycket som har hänt under senare tid som har försvagat FN och jag har en känsla av att FN befinner sig i en svacka. En faktor som underminerat FN är den finansiella krisen, för FN har egentligen ingen ekonomisk roll.

En annan sak som försvagar FN är att det pågår en proliferering av grupper. Vi hade G7, nu har vi G8 och G20. Det där tyder på att vi ser en annan typ av värld som växer fram där nya maktcentra dyker upp. FN har också en svag generalsekreterare, det går inte att komma ifrån, och klimatmötet i Köpenhamn ingår också i svackan men jag vill inte säga att det klena resultatet enbart är FN:s fel.

Annars är ju de frågor som Svante tog upp – fred och säkerhet och ekonomisk och social utveckling – de klassiska FNfrågorna och de kvarstår ju som FN:s stora utmaningar.

Aleksander Gabelic: Det man kan lägga till är kanske också, med tanke på FN:s

Världshorisont 1/10

fn på 10-talet

Svante Axelsson

Aleksander Gabelic

Désirée Pethrus Engström

Carin Norberg

har fel, de kan ha rätt också, men det är lösa upp den här cementeringen. Jag tror roll gentemot andra aktörer, att det blir viktigt att reda ut de olika grupperingaratt man kanske skulle kunna göra det geväldigt viktigt för de ledande staterna att nom att ge u-länderna ett starkare inflyklara ut vilken roll man vill att FN ska ha. nas roll. tande i olika sammanhang. I FN:s generalMan har G20-möten och andra alternaDésirée Pethrus Engström: Den här församling har ju alla länder en röst men tiva arenor. Det blir parallella processer uppdelningen inom FN:s med en lång det har man inte i Världsbanken och Valusom inte alltid är bra. rad olika organisationer kanske också tafonden t ex. Så nu är FN den enda plattAnnars kan man konstatera att det bidrar till problemen. Alla slåss liksom formen för G77-gruppen. Om man öppfanns ett momentum för FN runt 2005 för sina olika delar. Så FN måste kanske nade upp nya arenor för dem så kanske de då Kofi Annan fick igenom en del reockså jobba med att man i stället ska inte skulle bli så fixerade vid den här nejformförslag. Men sedan har det inte hänt stötta och berika varandra. rollen som ibland har blivit deras enda svar. så mycket. Så handsken behöver plockas upp igen när det gäller att stärka och Carin Norberg: Jag skulle vilja haka på förtydliga FN:s roll.

Svante Axelsson: Det är definitivt en frågan om enskilda organisationer, den är intressant tanke. Många menar att Ett annat initiativ från den här fina tidsVärldsbanken saknar legitimitet men i perioden var Cardoso-panelen. Deras upp- väldigt viktig. Jag funderar på varför stället för att säga ja eller nej till den kan drag handlade om hur det civila samhällets Cardoso-panelen inte har blivit så uppmärksammad och jag tror att det finns ett man ju förändra den och låta G77 få mer relation till FN ska se ut. Tyvärr har ingen varit intresserad av att följa upp Cardosostort motstånd, eller ett slags misstänksam- inflytande i styrelsen. panelens förslag och det är synd för dessa het, ifrån just G77-gruppen. För det finns Carin Norberg: Här tror jag att EU har frågor blir allt viktigare och även allt svårare. Det handlar om väldigt många mänen viktigare roll än vad man kanske tror ”Ibland kanske man kan niskors förtroende för det internatiosjälv. För EU är den enda gruppering fundera över om FN-agendan nella samfundet, om politik och om som är överrepresenterad i Valutafonblir överbelastad. Ingenting tas bort den och Världsbanken, sett i förhålmänniskors engagemang. men många saker läggs till och FN lande till sin ekonomiska tyngd i Och det ställer alltså krav på Svante Axelsson: Det är också myckska hela tiden leverera på varje attvärlden. några länder måste dra sig tillbaka. et viktigt att skapa en gemensam verkenskilt område.”

Där har Sverige sagt att ”det låter bra, men lighetsuppfattning i olika frågor. Det inte vi”. Men något land måste ändå gå i gäller inte minst i klimatfrågan och även i spetsen och säga ”OK, vi drar oss tillbaka”. fråga om religionsdialogen, som Désirée inga starka NGO:s i de länderna, utan nämnde. För att kunna hantera dessa NGO-världen domineras totalt av industri- Jag tror det land som vågar sig på det beslutet kommer att få en plats i historien. stora och komplexa frågor behöver vi länderna – det är de som sätter agendan, först en gemensam bild av verkligheten. det är de som driver frågorna. Visserligen Ofta finns ett glapp i vad som är fakta och ofta för att främja saker som är av betydelse Désirée Pethrus Engström: Att bidra vad som sägs, och då är det väldigt svårt för utvecklingsländer. Men åtminstone i ett till att det civila samhället utvecklas i att lösa problemen. afrikanskt perspektiv vet jag att det finns en olika delar av världen borde vara väldigt misstänksamhet mot stora NGO:s och viktigt. När jag var i Vietnam, t ex, så Aleksander Gabelic: För att knyta an deras agendasättande. De kan ju ha mer fanns det inga NGO:s överhuvudtaget. till det, om man tittar på G77-gruppen så inflytande än en enskild afrikansk regering Vi har en helt annan tradition här och stöter man ständigt på den inom FN – och har dessutom tillgång till mer expertis. det bidrar ju till vår demokrati. när det gäller klimatförhandlingarna och Så det blir en form av maktfråga som när det gäller mänskliga rättigheter t ex. bidrar till ett slags cementering av G77, Svante Axelsson: Som Carin nämnde är Det känns som att det här blocktänkandet stora problemet, tycker jag, FN:s legisom är olycklig. det inte funkar i längden. timitet. Man kan bara se på hur våra folkDe västerländska regeringarna, inte Men man ska inte säga att G77 alltid valda i Sverige har uttalat sig om FN efter minst EU, borde fundera på hur man kan

Världshorisont 1/10

5

fn på 10-talet klimatförhandlingarna. ”Det är ett förlegat system, det är kört i botten”. Sådana uttalanden får ju till effekt att det skapas andra grupper med större makt.

Så jag tror att man måste hitta något slags win-win-lösning gentemot de strukturer som redan idag har makt. Varför skulle de släppa ifrån sig makt, det gör man ju inte frivilligt. Varför ska de tycka om FN, varför ska USA betala mer? Hur kan FN hjälpa USA? Annars blir det bara en dröm om en annan värld som vi inte kommer att få.

Just nu eroderar FN-mandatet, tycker jag, och FN blir lite av en lågstatusgrupp, samtidigt som andra grupper tar för sig. Det här måste vi verkligen våga konfrontera.

Aleksander Gabelic: Problemet är ju att FN måste kunna leverera och det är svårt när alla är med och det finns motstridiga intressen. Därför är det väldigt viktigt att man fortsätter jobba med reformprocessen.

FN har sedan 2005 tagit steg som är bra.

Det räcker inte men det är en början.

Vi var inne på att det också finns motstridiga intressen i själva FN-familjen. Där har man ändå tagit steg åt rätt håll: man måste samordna, man måste tänka på helheten, och ”deliver as one”. Ett annat framsteg är kopplingen mellan mänskliga rättigheter, utveckling och säkerhet; tanken att de hänger ihop som en grundpelare.

Désirée Pethrus Engström: Ett grundproblem för FN är nog de starka ekonomiska intressen som påverkar relationerna mellan olika länder. Vi startar inte krig längre för att kontrollera ett land utan vi köper upp ett land, kan man säga. Jag tror att ekonomin mer och mer blir en fråga som vi måste vara medvetna om hur vi ska hantera. Hur ska

6

systemet reformeras för att skydda fattiga länder som påverkats enormt av den finansiella krisen? Vi måste förstå vilka ekonomiska krafter som är igång och hur de slår.

Ett annat grundproblem, som jag var inne på tidigare, tror jag är de religiösa konflikterna, att vi inte förstår varandra. Å ena sidan kan man ju sträva efter att vi ska ha ett konsensus-tänkande, och det kanske vi kan ha längre fram. Men i dagsläget måste vi försöka få olika regioner och olika kulturer att acceptera och respektera varandra. Samtidigt som vi står fast vid att mänskliga rättigheter måste respekteras, att man inte får göra vad som helst.

Carin Norberg: Jag tror också att man vid varje given tidpunkt lätt glömmer bort vad som faktiskt har åstadkommits.

Om vi ser tillbaka på 90-talet så var det ett årtionde där man tog ett antal stora konventioner, i tillägg till de konventioner som FN redan hade kring mänskliga rättigheter. Dessa konventioner blir det naturligtvis ingenting av förrän de har antagits av de olika ländernas egna regeringar, men de finns ändå där som ett slags riktlinjer.

Ibland kanske man kan fundera över om FN-agendan blir överbelastad. Ingenting tas bort men många saker läggs till och FN ska hela tiden leverera på varje

”FN måste förstås leva upp till sina höga ideal. Det går inte att ha korruptionsskandaler och sexuella övergrepp av FN-soldater.” enskilt område. T ex har antalet fredsbevarande FN-insatser efter 1990 ökat enormt, i förhållande till vad man gjorde tidigare. Så det är nya stora krav som ställs på FN-apparaten och den behöver förstås anpassa sig till detta.

Jag tycker Kofi Annan tog flera bra initiativ och han har också skapat en grupp av alla chefer för FN-organen som träffas regelbundet för att diskutera de här frågorna. Men sedan händer det saker i omvärlden och vi är inne i en förändringsprocess just nu som gör att det är svårt att se riktigt hur FN ska kunna återvinna sin legitimitet och en tydlig syn på sin roll.

En bra sak är att USA nu också är posi-

tivt till FN och har sagt att ”vi satsar på FN, det är en väldigt viktig organisation för oss”. Men ett frågetecken är vad Kina tänker och tycker. Kina har vuxit och blivit en stor global makt men har ändå inte riktigt gått in i rollen som ansvarstagande global aktör. De har en plats i säkerhetsrådet, de agerar på väldigt många olika arenor, t ex i Köpenhamn.

Men vad är det egentligen de söker och hur ser de på FN? Svante Axelsson: När det finns nya maktstrukturer så måste man identifiera var de gemensamma behoven finns, var den gemensamma nöden finns. Så att man kommer samman, inte för att plikten säger det utan för att man vill. För det känns som att det är ganska mycket plikt och gammal kultur. ”Vi ska vara med men egentligen fattar vi besluten någon annanstans”.

Så jag tror att man hellre skulle välja några få frågor där nöden är tydlig och där ingen kan lösa problemen själv. Och gå in på djupet med dem. Klimatfrågan är verkligen en sådan. Där är alla förlorare om inte hela världen kommer överens.

Désirée Pethrus Engström: Nu är det ju verkligen globaliseringens tidevarv och det borde kunna gå att göra FN till en organisation som har en viktig roll för globala strukturer och regleringar och där det är intressant att finnas med. Man har t ex börjat titta på hur man ska professionalisera olika FN-styrelser och det är jätteviktigt så att vi inte bara får gamla politiker som får ett uppdrag som betalning för lång och trogen tjänst.

Aleksander Gabelic: Jag tror att de stora kriserna på senare tid har visat att det

Världshorisont 1/10

fn på 10-talet verkligen behövs ett fungerande internationellt samfund. Samtidigt kan det också finnas nationella egenintressen som kan vara positiva, som vi var inne på tidigare, och det gäller även Kina.

Svenska FN-förbundet har ett samarbete med det kinesiska FN-förbundet och jag känner nog att kineserna är sökande.

Samtidigt måste västvärlden bestämma sig: ska vi bygga broar och försöka sammanjämka intressen eller ska vi bara föra något slags krigståg? Där det egentligen handlar om ekonomisk hegemoni. Det vi behöver fokusera på är ju fördelarna med att samverka, från Haiti till klimatfrågan, och då måste FN bli starkare.

Svante Axelsson: Det är så lätt att det blir modevågor, nu har det t ex nästan varit lite poppis att kritisera biståndet ett tag och då gäller det verkligen att manifestera vad som gått bra.

Jag måste säga att mycket är skitkasst i FN, det ska förändras. Samtidigt är FN livsnödvändigt. Så vi måste ha fler reklamtal där politiker och makthavare säger att ”tack vare FN har vi löst det här”.

Nu har det varit lite inne att prata ner FN och det innebär också att pengarna inte kommer dit. Vi måste ha viktiga företrädare som försvarar FN, annars kommer varumärket att raseras.

Carin Norberg: Du är inne på en väldigt viktig fråga. Sverige har traditionellt varit en trogen uppbackare av FN och jag tycker att vi ska fortsätta att vara det. Men man kan vara både uppbackare och kritiker. Man måste, så att säga, hela tiden vara en aktiv medlem av FN för att förändra organisationen så att den svarar mot de behov som finns i världen.

Men jag tycker inte att den svenska regeringen är inne på den linjen. De talar illa om FN, de talar bara om det dåliga.

Jag tror att vi i Sverige behöver arbeta för att påverka vår egen regering, oberoende av vilken, så att den hela tiden är och förblir en aktiv medlem i FN och tar ansvar i FN. Aleksander Gabelic: Det här tycker jag är en jätteintressant diskussion. Så som vi har drivit FN-förbundet de senaste åren har vi inte varit några FN-kramare. För man måste komma ihåg att FN är ett verktyg och att det finns flera miljarder människor som vill att FN ska leverera mer.

Världshorisont 1/10

Men man kan säga samma sak fast på olika sätt. Någon kan säga ”vi måste göra det här bättre” och någon annan kan säga ”det är skit”.

Sedan tycker jag också att vi behöver en helt ny generation diplomater, och det är det inte heller någon som diskuterar.

Det krävs nya kunskaper, nya brobyggare och ny tvärvetenskaplig kompetens. Vi behöver också titta på hur vi för in nya svenska diplomater i FN-systemet och hur de så småningom, med sina erfarenheter som grund, kan bidra till en samverkan mellan politiker och NGO:s så att vi får en ny FN-politik. FN-förbundet räcker inte till. Vi är ett forum och vi gör vad vi kan. Men det krävs en helt annan samling för att kunna ha en kvalitativ diskussion om de här utmaningarna.

ar till 2020. Så man ska inte skylla på systemet när det är grundkonflikter om förhandlingsbud.

Sedan vill jag också säga att Sverige och EU den här gången faktiskt var väldigt dåligt insatta i motpartens perspek-

Klimatfrågan kommer ju att vara helt avgörande under hela 10-talet. Hur tänker ni kring den nu efter Köpenhamn?

tiv. Jag var med på många möten i Köpenhamn där det sades om G77 att ”de Carin Norberg: I samband med Köpenobstruerar, de är dumma, de saboterar”. hamn var det mycket rapportering kring kinesernas destruktiva roll. Nu läste jag att Men det är ungefär som när man prutar på en lägenhet; man köper inte förrän BASIC-gruppen – d v s Brasilien, Sydafman är nöjd. rika, Indien och Kina – just har kommit Alla G77:s reaktioner var ett uttryck för överens om att de också kan leva upp till någonting men från EU:s sida tolkade Köpenhamnsöverenskommelsen. Men de vill, så att säga, föra samtal i sin egen krets. man dem aldrig som att det fanns något bakomliggande budskap. I stället utgick Från ett afrikanskt perspektiv, som är man från att det handlade om något slags naturligt för mig att ta, så har BASICterroristliknande sabotageverksamhet. samarbetet upplevts som väldigt positivt.

Och när man pratar i de termerna då har Sydafrikas president Jacob Zuma har tagit ett stort steg uppåt och framåt i och med det här samarbetet. Och det ger ”Det har varit lite inne att en känsla i Afrika att ”vi är med och prata ner FN och det innebär också bestämmer någonting”. Så jag tror att pengarna inte kommer dit. inte att klimatfrågan på något sätt är död efter Köpenhamn utan att den Vi måste ha viktiga företrädare nu lever vidare i regionala eller som försvarar FN, annars kommer andra intressegrupper. Och arbetet varumärket att raseras.” kommer att drivas på av NGO:s och av enskilda regeringar. Så man ett problem själv. jag är rätt positiv.

Så vi har faktiskt blivit sämre på att Svante Axelsson: Jag är också i grunden förstå varandra i den här globaliserade världen, och det oroar mig mest. Om vi positiv, och jag tror att kriser är bra. Köinte löser det problemet, på djupet, så penhamnsmötet var en riktig kris. Men kommer vi inte heller att klara av utmavi kan inte säga att det har gått bra, för ningarna framöver. det har inte gått bra.

Ska man komma framåt nu så måste Sedan finns det en tendens att tolka man också sy ihop klimatpolitiken med dåliga underlag som att FN har problem. fattigdomspolitiken. FN har lagt fram ett FN hade mycket väl klarat av att nå en väldigt spännande förslag om ”globala överenskommelse om industriländerna levererat 40 procents utsläppsminskning- garantipriser” för förnybar el för männis-

7

fn på 10-talet initiativ som FN så väl behöver. Därför kor som inte har el. En sådan satsning Carin Norberg: Jag hoppas också och skulle jag tycka att vi i Sverige, oavsett skulle få människor att känna att åtgärtror på en starkare roll för FN. Det som derna hjälper dem direkt; att det inte bara regering, skulle sätta oss ner – över partitalar för det är att vi nu, från att ha haft handlar om forskarnas och framtidens en ganska unipolär värld där USA haft en problem, utan att det också gäller ”mitt väldigt dominerande roll, går in i en ”Så som vi har drivit liv och mitt problem”. En sådan satsmycket mer multipolär värld där det FN-förbundet de senaste åren ning skulle också visa Syd att en god är flera olika centra som spelar mot har vi inte varit några FN-kramare. varandra. Och då finns det ingen klimatpolitik också är vägen till en snabb välfärdsutveckling.

För man måste komma ihåg att FN annan organisation som kan samla de olika grupperingarna än FN, det är ett verktyg och att det finns flera Aleksander Gabelic: Man pratar ju är där man behöver träffas för att miljarder människor som alltid om att man ska göra om FN:s samordna sig. miljöprogram UNEP från ett program Så jag är hoppfull. Men det kräver en vill att FN ska leverera mer.” till ett fackorgan, men det är ingen som tar fortsatt reformprocess inom FN. FN gränser och andra gränser – och diskui det. Så då är frågan: vad är alternativet? måste, som sagt, leva upp till sina värdetera vad vi vill med FN. Vad är vår utringar, man måste hålla sitt eget maskiSvante Axelsson: Ja, det där handlar om gångspunkt, och vad kan vi göra i samneri effektivt och inte kunna anklagas för FN:s muskler. Vi måste få en ny organisa- verkan med de andra nordiska länderna? att missbrukas. Och i detta tycker jag att tion, tror jag, en Världsmiljöorganisation, Det här ska man naturligtvis även göra varje regering, varje nation, har en roll att inom EU-familjen. med sanktionsmöjligheter. Det har också spela: att vara en aktiv medaktör i FN. FN med status att göra. Har man inga sankär ju inget för sig utan FN är summan av tioner då har man inte heller mandat, och Désirée Pethrus Engström: Jag tror att medlemsstaterna.

FN kommer att spela en allt viktigare roll. då är det ingen rolig stol att sitta på. Men Vi lever ju i globaliseringens tidevarv och har man makt så får man också status.

Text: AnnaLena Andrews då tror jag det blir nödvändigt men då Foto: Ulf Bengtsson måste också FN visa att man kan ta ledarCarin Norberg: Jag skulle vilja följa upp spåret med klimat och fattigdom. Jag tror skapet, och att man kan samla alla olika nationer, alla olika intressen. att det är ett viktigt spår när vi talar om Sedan måste FN förstås också leva upp FN:s framtida utmaningar.

Ett problem som vi varit inne på är just till sina höga ideal. Det går inte att ha Ovanstående text är en kortad och komprikorruptionsskandaler och sexuella överSveriges förberedelser för Köpenhamn merad version av ett längre samtal som kan grepp av FN-soldater mot barn i länder och frågan om vilka som var med i själva läsas i sin helhet på www.fn.se/samtal där man befinner sig för att skydda processen. Jag har hört att Sverige hade mänskliga rättigheter.

177 medlemmar i sin delegation men att ingen av dem hade tidigare erfarenhet av förhandlingar med G77-gruppen. Och har man inte någon sådan erfarenhet så hamnar man nog lätt fel.

Vilken kompetens och bakgrund som behövs för FN-förhandlingar hänger också ihop med utbildningen vid våra svenska universitet som fortfarande är väldigt disciplinorienterad. Det är få universitet som har mer multidisciplinära, tvärvetenskapliga synsätt och utbildningar. Det får till följd att universiteten inte riktigt har någon kapacitet att förbereda och ta fram en generation av människor som passar i ett FN-sammanhang. Människor som både har, så att säga, en geografisk kapacitet eller kompetens och en tematisk kompetens, och kanske också en administrativ och språklig kompetens.

Aleksander Gabelic: Ja, det verkar vara ont om aktörer som har utrymme för de

8

Världshorisont 1/10

fn påFN10-talet RÄDDA JORDEN OCH EU

FN:s högkvarter i New York genomgår just nu en omfattande renovering under ledning av det svenska byggföretaget Skanska.

Samtidigt pågår på ett annat plan, under beteckningen ”FN:s reformering”, en mödosam renovering av FN-maskineriets struktur och arbetssätt. Till och med den juridiska grund som FN-samarbetet vilar på är under revidering. Foto: FN

Inre och yttre renovering av FN Att FN behöver förändras på många sätt är de flesta överens om. Men vilka reformprocesser pågår redan idag inom FN? Carlos Garat, frilansjournalist, reder ut begreppen.

T

idens tand har gjort sitt med Oscar Niemeyers och Le Corbusiers gemensamma verk, det ljusblå huset mellan Första Avenyn och Hudsonfloden i New York. När det stod klart 1952 framstod FN-huset, med sin enkla och sobra design, som ett föredöme av modern arkitektur och som en symbol för den nya värld som skulle uppstå ur ruinerna efter andra världskriget.

Annat är det idag: regnvatten tränger in genom taket, huset saknar ett säkert brandskydd, asbest lurar bakom kaklet och luftkonditioneringen har börjat uppträda nyckfullt. Så nu ska FN-huset genomgå en grundlig renovering, ett arbete

Världshorisont 1/10

som kommer att pågå under fem år till priset av 14 miljarder kronor.

Tomhet och tystnad har invaderat huset. Under hösten och vintern har närmare 5 000 anställda flyttat ut till tillfälliga arbetsplatser spridda över New York, tusentals konstverk har magasinerats och sorlet i den alltid livliga ingångshallen är borta. När allt kommer tillbaka 2014 ska världsorganisationens hus ha förvandlats till ett föredöme av miljöhänsyn. Bland annat ska energianvändningen ha minskat med hela 45 procent.

Renoveringen av FN:s högkvarter kan också ges en djupare innebörd och stå som symbol för de förändringar som

Förenta Nationerna genomgår. Det handlar om uppkomsten av nya folkrättsliga principer, ett nytt paradigm enligt många, och reformer av FN:s organisation och arbetssätt.

RESPONSIBILITY TO PROTECT – R2P – Principen om ”skyldighet att skydda” är den största framgången eftersom den är en viktig utveckling av folkrätten. Det säger Linda Nordin Thorslund, FN-förbundets tf generalsekreterare.

Den 14 september 2009 antog generalförsamlingen enhälligt en resolution som innebär att varje medlemsstat är skyldig att skydda sin befolkning mot folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Om en stat inte kan eller vill leva upp till denna förpliktelse blir det internationella samfundet

9

fn på 10-talet

Foto: FN/ Mark Garten

Byggnadsarbetare flyttar den japanska fredsklockan från sin plats vid FN:s högkvarter inför renoveringen av högkvarteret som ska pågå till 2014. Bilden är från maj 2009.

skyldigt att agera, i första hand diplomatiskt men ytterst även militärt. Egentligen är det internationella ansvaret större än så: omvärlden åläggs att upptäcka den hotande katastrofen i förväg och se till att den aldrig inträffar.

Principen har en lång historia bakom sig. Den formulerades utförligt för första gången 2001 av den Internationella kommissionen om intervention och staters suveränitet (ICISS). Den ingick i Kofi Annans stora reformpaket In Larger Freedom från mars 2005 och den finns med i slutdokumentet från världstoppmötet i september samma år. Det viktiga med Generalförsamlingens resolution är att den nya folkrättsliga normen godkändes av alla länder efter en omfattande debatt.

– R2P innebär att staternas skyldighet att skydda sina medborgare mot grova folkrättsbrott tydliggörs, säger Linda Nordin Thorslund. Resolutionen är en stor framgång därför att principen länge har varit kontroversiell.

MÄNSKLIG SÄKERHET Staters skyldighet att skydda ingår som en del i en större internationell debatt om mänsklig säkerhet. Begreppet tillkom i polemik med den gamla doktrinen om nationell säkerhet som gjorde gällande att stater har rätt att försvara sig inte bara mot yttre utan också mot inre hot. Det nya synsättet innebär att det är människors frihet från fruktan – från förföljelse, förtryck och rättslöshet – och frihet från nöd – rätten till utveckling, ekonomisk 10

trygghet, hälsa och en god miljö – som bäst garanterar säkerheten och stabiliteten i ett samhälle.

Resonemanget om mänsklig säkerhet ligger till grund för många av de reformer som FN:s organisation genomgår med större eller mindre framgång sedan 2005.

MR-RÅDET I april 2009 beslutade Obama-administrationen att USA skulle söka en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det var en tydlig kursändring i förhållande till George W Bushs bojkott mot den organisation som hade ersatt den gamla och hårt kritiserade kommissionen för mänskliga rättigheter.

Beslutet hälsades med tillfredsställelse av USA:s allierade i Europa och av MRorganisationerna. Rådet har på många sätt helt andra förutsättningar än kommissionen när det gäller att främja respekten för de mänskliga rättigheterna i världen, menar Henrik Bergquist, kansliråd och chef för arbetsgruppen för mänskliga rättigheter vid enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt på UD. MR-rådet sammanträder oftare och under längre perioder, det ska vara lätt att sammankalla ett extramöte vid en allvarlig kris och alla länder ska underkastas en granskning vart fjärde år.

I maj blir det Sveriges tur.

– Ändå har MR-rådet inte uppfyllt förväntningarna, säger Henrik Bergquist.

Som exempel nämner han förbrytelserna under valet i Zimbabwe, dödsskjut-

ningar i Tibet och situationen i Iran efter det senaste valet, då MR-rådet inte har kunnat agera.

I teorin finns det en tröskel, ett minimum av respekt för mänskliga rättigheter, för att länder ska få väljas in i rådet.

– Men tröskeln har inte fungerat. Detta ligger till grund för en negativ trend som bl a har kommit till uttryck i resolutioner som sätter respekt för religion före yttrandefriheten, säger Henrik Bergquist. ”ONE UN” Länge har FN:s utvecklingsbistånd kritiserats för att vara byråkratiskt och irrationellt. I ett och samma land kunde 10-20 olika FN-organ vara verksamma samtidigt, vart och ett för sig utan samordning med de övriga. Främst givarländerna ansåg det vara ett stort slöseri med resurser.

Kofi Annan bemötte kritiken 1997 med förslag om att inrätta ett FN-hus och utse en samordnare i varje land. Inriktningen vidareutvecklades 2006 av en högnivåpanel som föreslog att all FN-verksamhet i ett land ska samlas under en chef, med en budget, ett program och ett kontor.

– Förslaget mötte politiskt motstånd från G77-länderna, som lade större vikt vid andra reformspår och som befarade att detta var ett försök från givarsamfundet att minska sina bidrag till FN, säger Harriet Pedersen, kansliråd och chef för FN-gruppen på UD:s enhet för multilateralt utvecklingssamarbete. Utvägen blev att välja ut åtta pilotländer som var villiga att testa panelens förslag i praktiken.

Världshorisont 1/10

fn på 10-talet – Erfarenheterna är överlag mycket positiva, även om det inte saknas problem.

Det handlar om att integrera verksamheten inom vitt skilda områden och det kräver harmonisering av administration, datasystem o s v, säger Harriet Pedersen.

Harriet Pedersen medger att det ibland uppstår revirstrider mellan de olika FNorganen. Men hon betonar att det också handlar om legitima farhågor från framför allt fackorganen som WHO, FAO m fl.

– De ser en risk att förlora sin identitet.

De har alla sina speciella roller och de är uppbyggda på olika sätt. Deras mandat kommer från egna församlingar och de ska svara för sin verksamhet gentemot dem.

Snart ska One UN utvärderas formellt.

Oavsett svårigheterna har pilotverksamheten varit framgångsrik, inte minst för de åtta värdländerna som har fått en enda partner att samtala med.

FREDSBYGGANDE Nästan omedelbart efter världstoppmötet 2005 blev ett av mötets mera konkreta förslag verklighet. Redan i december samma år bildades FN:s fredsbyggande kommission, Peacebuilding Commission, förkortat PBC. I år ska kommissionen granskas och utvärderas, men redan nu står det klart att den inte har levt upp till de stora förväntningar som väcktes när den bildades.

När ett krig tar slut är fred ofta bara ett löfte, en hägring i framtiden. Det gäller i synnerhet vid inre konflikter och inbördeskrig. På många håll har FN varit framgångsrikt i att få vapnen att tystna. Men FN har också fått erfara att konflikter har blåst upp igen efter det att organisationen lämnat landet ifråga. Ett ödelagt land där allt har blivit förstört – institutionerna, infrastrukturen, ekonomin – behöver hjälp under en längre tid innan det kan stå på egna ben. Det var utifrån dessa dyrköpta erfarenheter som fredsbyggande kommissionen skapades. Vid sidan av kommissionen bildades fredsbyggande fonden, med deltagande av biståndsgivarna, och ett stödkontor för fredsbyggande.

Kommissionen har sitt säte i New York och består av 31 medlemsländer. Den är direkt underställd både säkerhetsrådet och generalförsamlingen. Från början tog den sig an två länder, Burundi och Sierra Leone. 2008 tillkom Guinea-Bissau och Centralafrikanska Republiken.

Mycket har åstadkommits men verklig fred är fortfarande avlägsen. Burundi ska Världshorisont 1/10

hålla allmänna val mellan maj och juli i år. Det kommer att vara ett test på fredsbyggande kommissionens arbete. Men säkerhetsläget i huvudstaden Bujumbura är prekärt och observatörer varnar för ökat våld i samband med valet.

KVINNORS RÄTTIGHETER Framtiden kan komma att visa att den 14 september 2009 var en betydelsefull dag för världens kvinnor. På den 63:e Generalförsamlingens sista dag beslutades enhälligt att FN ska upprätta en ny institution för jämställdhet, en så kallad ”gender entity”. Det tog nästan tre år av diskussioner att nå fram till detta konsensusbeslut.

Nu tar nästa steg i arbetet vid, det avgörande steget. Medlemsländerna måste bestämma innehållet och mandatet för den nya institutionen. Det är ingen hemlighet att ”kvinnors rättigheter” klingar olika i olika delar av världen, inte sällan även inom samma land.

De stater som har gått i spetsen för reformen, däribland EU, vill se en sammansatt institution, med ett brett och starkt mandat. Den ska ha ansvar för att sätta upp principerna för jämställdhet och för att analysera kvinnors situation i världen, och den ska vara operativ, d v s kunna gripa in för att främja jämställdheten.

– Det finns redan ett förslag. Ett beslut kommer förmodligen senare i år, säger kanslirådet Harriet Pedersen på UD. Det är ett bra, övergripande förslag, och Sverige står bakom det.

– Men allt kan hända i mellanstatliga förhandlingar. Jämställdhetsfrågor är kontroversiella i många delar av världen, så vi väntar oss intressanta och bitvis tuffa diskussioner framöver.

SÄKERHETSRÅDET Reformen av säkerhetsrådet är FN-reformernas fattiga kusin. Den är också äldst i skaran: den har stått på FN:s agenda i flera decennier. Mätt i diplomaternas arbetstimmar, i debattimmar, i utredningsarbete, i papper och bläck är den förmodligen den dyraste reformen någonsin. Ändå är säkerhetsrådsreformen den som är svårast att förverkliga.

Orsaken till svårigheterna är enkel. Säkerhetsrådet är folkrättens högsta säte i världen. Den som skaffar sig ett större inflytande över rådet, som de fem permanenta medlemmarna redan har, får möjlighet att påverka vad som är rätt och vad

som är fel i de internationella relationerna. Å andra sidan är dagens värld inte längre densamma som 1945. Om rådet inte förändras så att den bättre avspeglar de nya realiteterna finns det på sikt en risk att säkerhetsrådets och hela FN-systemets legitimitet naggas i kanten.

Mot den bakgrunden togs ett stort steg framåt i februari 2009. Efter beslut i generalförsamlingen inledde medlemsländerna regelrätta förhandlingar med det uttalade målet att komma fram till ett förslag. Till ordförande för förhandlingarna utsågs Afghanistans FN-ambassadör Zahir Tanin.

Från början har det varit starka låsningar i denna fråga som splittrar de mest solida sammanslutningar. EU har inte kunnat enas om en gemensam ståndpunkt för att Italien och Spanien, som motsätter sig varje utvidgning av de permanenta platserna i rådet, motarbetar Tysklands ambitioner. Afrikanska Unionen kräver två permanenta platser med vetorätt och riskerar slitningar ifall någon medlem vacklar på den punkten.

Förhandlingarna pågår bakom lyckta dörrar och det är bara en smal rännil av information som sipprar ut. Det finns tecken på att medlemstaterna kan komma att närma sig ett franskt-brittiskt kompromissförslag om en provisorisk lösning för de närmaste 10-15 åren, med sex eller sju nya permanenta medlemmar utan vetorätt.

Efter den tiden är det tänkt att en utvärderingskonferens ska bestämma säkerhetsrådets definitiva sammansättning.

FLYTTAR TILLBAKA Om fem år ska FN flytta tillbaka till det ljusblå huset mellan Första Avenyn och Hudsonfloden. Det blir spännande att se vad det har blivit av det gamla huset efter renoveringen. Än mer spännande blir det att se vad det har blivit av husets gamla hyresgäst efter alla reformer.

– Det är oerhört viktigt att reformarbetet går vidare för att FN ska förmå ta sig an de stora utmaningar världen står inför.

Men också för trovärdigheten för världsorganisationen själv, säger Linda Nordin Thorslund på FN-förbundet.

Carlos Garat

Läs mer på www.un.org/reform

11

fn på 10-talet

Ekonomin största utmaningen för WFUNA

FN-FÖRBUND I VÄRLDEN I FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations) ingår 100FN-förbund från olika delar av världen.

Svenska FN-förbundet förre generalsekreterare, Bonian Golmohammadi, tillträdde i höstas som ny generalsekreterare för FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations).

Världshorisont träffade honom på hans nya arbetsplats mitt emot FN-högkvarteret i New York för att prata om framtiden för WFUNA och den globala FN-rörelsen.

Vad har du för visioner för WFUNA och den globala FN-rörelsen?

Att WFUNA ska fortsätta fungera som en bra plattform för de nationella FN-förbunden, så att FN-rörelsen kan fortsätta växa och utvecklas världen över. Det finns idag ungefär 100 länder som har FN-förbund, varav många fungerar väldigt bra. Åt de starka FN-förbunden hoppas jag WFUNA i framtiden ska kunna erbjuda bra programverksamhet och internationella kontakter in i FN-systemet. För mindre stabila FN-förbund ska WFUNA kunna ge stöd främst via vår projektverksamhet.

Ett annat mål är också att WFUNA ska medverka till att fler FN-förbund startas världen över. Att starta nya förbund är naturligtvis en långsiktig process, men några nya förbund hoppas vi i alla fall kunna starta inom ett par år. Vi har redan idag kontakter i Botswana, Förenade Arabemiraten och Ukraina.

En vision som jag hoppas vi ska kunna förverkliga relativt snart är att utvidga WFUNA:s egen projektverksamhet. Ambitionen är att i framtiden kunna erbjuda projekt inom FN:s alla tre huvudområden: Fred, säkerhet och nedrustning,

12

Bonian Golmohammadi, ny chef för FN-förbundens världsfederation WFUNA, måste först och främst få ordning på organisationens ekonomi. Genom att satsa på projektverksamhet inom FN:s kärnområden hoppas han attrahera nya bidragsgivare.

Mänskliga rättigheter samt Hållbar utveckling. Vi är redan klara med planeringen av flera projekt och hoppas kunna realisera nya projekt för alla tre områden under de kommande åren.

Var ser du WFUNA om fem år, 2015?

Om fem år hoppas jag att WFUNA har två starka kontor, ett i New York och ett i Genève. Jag tror att vi har minst fem eller sex relativt stora projekt inom FN:s huvudområden och att åtminstone 15 eller 20 nationella FN-förbund är aktivt involverade i olika WFUNA-projekt.

Jag hoppas också att WFUNA har ett starkt nätverk i FN-systemet. Att etablera ett stabilt nätverk jobbar vi redan idag väldigt hårt med, men det kommer nog ta minst fem år innan vi lyckas fullt ut.

Om fem år hoppas jag också att WFUNA har en stabil och god ekonomi, och att vi till skillnad från nu får stöd från många olika källor; både regeringar, stiftelser, privata filantroper och företag.

Hur ska ni kunna förverkliga visionerna? Finns det några delmål?

Det viktigaste målet just nu är att komma igång med våra nya projekt. Vi är färdiga med planeringen och nu håller vi som bäst på att söka pengar för att kunna realisera dem. Ett delmål är att lansera åt-

minstone två nya projekt redan nästa år.

Jag hoppas att vi först och främst kommer att kunna lansera vårt nya klimatprojekt, Go Beyond, där vi kommer att försöka samverka med Global Compact, FN:s kontaktplattform för näringslivet.

Om du får önsketänka lite för de kommande åren, vad hoppas du händer då?

Den allvarligaste utmaningen för WFUNA just nu är organisationens ekonomi.

Den ekonomiska sitatuionen har gjort det betydligt svårare för WFUNA att få stöd från rika privatpersoner, vilket man fått tidigare. Om jag får önsketänka lite så vore det fint om jag och mina medarbetare under de kommande åren lyckas nå ut till amerikanska stiftelser och enskilda privatpersoner med information om WFUNA:s verksamhet på ett sådant sätt att det blir attraktivt för dem att ge pengar till organisationen. Det är svårt med fund-raising under tuffa tider som nu, men samtidigt vet vi att intresset för WFUNA och FN:s arbete är stort. Så får jag önska fritt önskar jag att WFUNA på bästa sätt lyckas tillvarata det intresset på ett konstruktivt sätt.

Text och foto: Veronica Haglund

Världshorisont 1/10

FN-fakta Att jobba i FN

RÄTTVIS HANDEL FN OCH EU

En plats på praktikprogrammet på FN i New York är eftertraktad. Här skakar FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon hand med en av deltagarna under vintersäsongen 2009. Programmet är på två månader och varje år finns tre sökbara perioder. Foto: FN//Mark Garten

Många olika yrken i FN-systemet FN-systemet i sin helhet sysselsätter mer än 50 000 personer över hela världen. Bland de anställda finns ekonomer, jurister, ingenjörer, datatekniker, sekreterare, assistenter, journalister, översättare, experter inom olika områden och många fler yrkesgrupper.

Kraven på utbildning och erfarenhet varierar, generellt gäller dock höga krav med utbildning på lägst magisternivå och relevant yrkeserfarenhet. Men det finns även möjligheter att få in en fot för den som genomgår eller nyligen avslutat en utbildning.

FN består förutom huvudorganen av en rad underorgan, fackorgan, program, kommittéer och underorganisationer som tillsammans utgör FN-systemet. Det som beskrivs i generella termer i detta faktablad gäller FN:s sekretariat, det vill säga högkvarteret i New York och alla regionala FN-kontor och kommissioner. Liknande förutsättningar gäller dock för FNsystemet i stort även om anställningsformer och rekrytering kan skilja mellan olika FN-organ och program.

Vid sidan av sekretariatet hör FN:s utvecklingsprogram UNDP, FN:s barnfond UNICEF och FN:s flyktingorgan UNHCR till de största arbetsgivarna inom FN. Som anställd i FN är du internationell tjänsteman och måste vara beredd att flytta från en tjänstgöringsort till en annan och att arbeta under svåra förhållan-

den. Oavsett yrkeskategori förväntas anställda på hög nivå behärska något annat språk förutom engelska. Arbetsspråken i sekretariatet är engelska och franska. De officiella språken i FN är arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska.

Vid rekrytering ska hänsyn tas till en rättvis geografisk fördelning bland medlemsländerna.

FN:s generalförsamling har antagit klara direktiv om att främja kvinnor vid rekrytering till sekretariatet för att få en bättre balans mellan män och kvinnor.

Funktionshindrade ska ges samma möjlighet som andra.

Arbetsområden och yrkeskategorier Det brukar i platsannonserna finnas krav på erfarenhet eller utbildning inom något av FN:s arbetsområden. Vilka är då dessa?

Kort sagt allt som har att göra med fred och säkerhet, utveckling eller mänskliga rättigheter. För att driva alla projekt behövs det inte enbart specialister inom respektive område utan även i stor utsträckning folk som ansvarar för olika stödfunktioner som administration, ekonomi, IT, logistik, information, juridik osv.

Olika typer av tjänster Generellt råder inom FN hierarki: ju mer erfarenhet och utbildning, desto högre tjänst. Något förenklat finns två typer av tjänster: ”General Staff ”, som rekryteras lokalt, och ”International Professionals”, som rekryteras internationellt. De allra högsta chefspositionerna i sekretariatet är politiska och tillsätts genom utnämningar.

Dit hör generalsekreteraren och undergeneralsekreterarna. Längden på kontrakten varierar beroende på tjänst och policy för respektive FN-organ.

International Professionals International Professionals är internationellt rekryterad FN-personal med högre akademisk examen. Tjänsterna i sekretariatet är indelade i kategorierna P-1 till P-5 Fortsätter på nästa sida.

Jobb inom fredsbevarande operationer Vid de fredsbevarande operationerna behövs, vid sidan av militär och polis som medlemsländerna bidrar med, även civil personal till allt från att övervaka mänskliga rättigheter till att sköta logistik och information. Kraven varierar men du måste vara vid mycket god hälsa och beredd att arbeta under svåra och ibland farliga förhållanden.

FN:s jobbsajt länkar direkt till rekryteringssidan för fredsbevarande operationer.

I Sverige arbetar Folke Bernadotteakademin på uppdrag av UD med att bidra med civil personal till internationella fredsinsatser.

Rekrytering av militär personal till den svenska utlandsstyrkan sköts av Försvarsmakten.

En rad av FN:s organisationer och program arbetar i fält med rådgivning när det gäller jordbruk. Lokala och traditionella kunskaper kompletteras med vetenskap och moderna tekniker. Foto: FN

beroende på utbildning och yrkeserfarenhet. I toppen finns normalt två positioner, D-1 och D-2. Det förekommer också andra indelningar i FN-systemet, dock efter liknande principer.

Kraven på den sökande varierar men förutsätter i regel avslutad examen på lägst magisternivå och yrkeserfarenhet inom ett eller flera av FN:s arbetsområden. Meriterande brukar vara tidigare arbete i utvecklingsländer eller inom FN. Ofta krävs att du behärskar något av språken engelska eller franska flytande.

För att vara kvalificerad för P1/P2-tjänster måste du ha relevant akademisk examen och vara högst 32 år men behöver bara begränsad yrkeserfarenhet. För P3-tjänster måste du normalt, förutom akademisk examen, även ha minst fyra års yrkeserfarenhet och vara högst 39 år. Åldersgränserna är ett sätt att få ner en idag relativt hög medelålder bland anställda i sekretariatet.

General Staff General Staff är lokalt rekryterad FN-personal som tjänstgör på ett lokalt eller regionalt FN-kontor. Tjänsterna är vanligtvis s k sup-

porttjänster – såsom administration, datasupport, vaktmästeri och personaladministration – och är indelade i G2-G7, baserat främst på yrkeserfarenhet. Lokalt anställda finns även inom andra delar av FN-systemet och hos olika program eller projekt som FN driver i fält.

Internationella konsulter FN anställer även konsulter. Det handlar om specialistkompetens som upphandlas till olika uppdrag och är vanligt hos t ex FN:s utvecklingsprogram, UNDP. Språkrelaterade jobb FN:s sekretariat har en resursbank med kandidater som kan ta språkrelaterade jobb eller uppdrag såsom tolkar eller översättare. För att komma i fråga måste du ha det språk du översätter till som ditt förstaspråk, behärska engelska perfekt och ha mycket goda kunskaper i franska och ytterligare ett av FN:s officiella språk. Du ska ha utbildning från universitet eller likvärdig skola. Det finns även jobbmöjligheter för språklärare. För samtliga dessa tjänster gäller intagningsprov.

UN volunteers (FN-volontärer) Idag finns det omkring 4 000 kvinnor och män med mer än 140 olika nationaliteter som årligen tjänstgör i utvecklingsländer som specialister och fältarbetare genom FN:s volontärprogram. Kandidater till programmet delas in i olika kategorier beroende på utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Generellt krävs relevant erfarenhet från arbete i fält, att du är minst 25 år och har någon typ av akademisk examen.

Löner och förmåner Lönenivåerna inom FN är i allmänhet fasta och baseras både på akademiska och yrkesmässiga erfarenheter och på tjänstens nivå.

För att täcka ökade levnadskostnader vid tjänstgöring utomlands finns vanligtvis olika typer av ersättningar och förmåner. För medföljande barn utgår normalt ett underhållsbidrag samt utbildningsbidrag. Exempel på andra förmåner är betald semester, sjuklön och fria hemresor varje eller vartannat år.

Föräldraledighet finns om än begränsad jämfört med svenska förhållanden. Internationellt anställda omfattas av ett sjukförsäkringsprogram som ska täcka vårdkostnader. Är du fast anställd eller går på längre kontrakt omfattas du normalt av FN:s pensionssystem.

Vem är du?

Går på gymnasiet och funderar på universitetsutbildning • Vad är du verkligen intresserad av och beredd att lägga ner din tid på?

• Vilka är antagningskraven? Kan du påverka dina chanser?

Håller på med din universitetsutbildning • Kolla praktikmöjligheter inom FN. Leta! Leta!

Leta!

• Blir du kvalificerad för att söka JPO-tjänst eller liknande?

Sök i programguiden hos Internationella programkontoret.

Nyexaminerad utan yrkeserfarenhet Hur kan du skaffa dig värdefull erfarenhet? Kanske får du börja din karriär med praktik? Kolla efter öppningar hos Sida, Forum Syd, FN:s jobbsajt eller på hemsidorna för de olika organen och programmen. Utgå inte från att du direkt ska komma in i FN-systemet.

Var börjar man?

Rekryteringsbasen för FN är stor, 192 medlemsländer, vilket naturligtvis gör konkurrensen stenhård. Men det finns en rad möjligheter som kan tjäna som en väg in i systemet. Det handlar dels om praktik, dels om tjänster speciellt anpassade för nyexaminerade och för dig med begränsad yrkeserfarenhet.

Vilken universitetsutbildning ska jag välja?

Eftersom FN:s arbetsområden är så många går det inte att med säkerhet säga att en viss utbildning skulle bana bättre väg för en FNkarriär än någon annan. Vill du vara taktisk kan du titta närmare på kvalifikationskraven för olika tjänster, praktikplatser, program och hur antagningsproven går till och sedan matcha din utbildning efter det. Möjlighet till internationell erfarenhet kan vara en fördel liksom språkkunskaper på avancerad nivå i engelska och franska, men även något av de andra FN-språken.

Något som nämns i detta sammanhang är krav på ”studier relaterade till utveckling”.

Dit räknas enligt FN generellt medicin, ekonomi, politik, sociologi, samhällsvetenskap, statistik, internationella relationer, juridik, teknik och IT. Detta ska dock inte ses som en checklista. Den uppmärksamme noterade kanske att mänskliga rättigheter, som är ett av FN:s större arbetsområden, saknas här. När vi pratar om utvecklingsstudier i Sverige menar vi också något annat. Utbildningsvägen till en FN-karriär är alltså bred och det finns stora möjligheter för dig att välja en fil som passar dina intressen och förutsättningar.

Praktik i FN Praktik är ett spännande sätt att få kunskap och praktisk erfarenhet och att knyta kontakter. Ersättning utgår normalt inte utan det gäller att försöka få stipendium. Genomgående krav är i de flesta fall pågående studier på lägst magisternivå och för det mesta goda språkkunskaper i engelska och/eller franska.

Gör inte misstaget att begränsa ditt sökande till praktikprogrammet på FN i New

York. Praktikmöjligheter erbjuds på en rad av FN:s organ, program och organisationer och det gäller att lägga ner tid på att leta på de olika hemsidorna i FN-systemet. Praktikprogrammens längd varierar, oftast mellan två till sex månader. Ett fåtal av FN:s organisationer har kontor i Sverige där det också kan finnas praktikmöjligheter. Skulle du inte hitta någon praktikmöjlighet inom FN, sök andra alternativ. Ett tips är Internationella programkontoret, som har information om praktik och stipendier.

Geneva Graduate Study Program Programmet är ett alternativ till praktik och består av en rad föreläsningar av FN-experter inom olika områden kombinerat med gruppstudier. Du betalar själv alla omkostnader. Kunskaper i engelska och franska förutsätts då ingen tolkning finns. Programmet äger rum de tre första veckorna i juli och urvalet baseras på akademisk utbildning, motivation och geografisk spridning samt en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Du ska vara mellan 23 och 35 år.

Några särskilda program Bilaterala Biträdande Experter (BBE) BBE administreras av Sida och är ett utbildningsprogram för yngre akademiker som vill skaffa sig erfarenhet av arbete inom det internationella utvecklingssamarbetet. Bilaterala biträdande experter arbetar under handledning i något av Sida:s samarbetsländer. Krav är bl a minst två års relevant yrkeserfarenhet efter examen och att tidigare yrkeserfarenhet i utvecklingsländer inte får överstiga ett år.

Sökande får inte ha fyllt 33 år vid ansökningstillfället och ska vara svensk medborgare eller inneha permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Junior Professional Officer (JPO) JPO-programmet är en möjlighet för unga akademiker med begränsad erfarenhet att få in en fot i FN. Tjänsterna är normalt på två år och sponsras

Har utbildning och yrkeserfarenhet Kolla efter JPO-tjänster, BBE-tjänster eller andra öppningar hos Sida, Forum Syd, UD, FN:s jobbsajt eller på hemsidorna för de olika organen och programmen. Kan du söka till NETI eller UNDP Lead Programme? Är du kvalificerad för resurspoolen hos Folke Bernadotteakademin?

Kolla UN Volunteers.

av de unga akademikernas respektive regeringar. I Sverige är det Sida som rekryterar och finansierar JPO-tjänster. Efter avslutad tjänst är du inte garanterad anställning, dock är det ofta ett första steg till en FN-karriär. Krav är bl a akademisk examen motsvarande magisternivå och två till fyra års relevant yrkeserfarenhet. Sökande får inte ha fyllt 33 år vid ansökningstillfället. För läkare och barnmorskor gäller 35 år, ibland även högre.

Special Assistant to the Resident Coordinator (SARC) SARC är ett initiativ som startades av Sida tillsammans med UNDP 2006. Programmet syftar till att öka kunskapen hos svenskar som vill arbeta med FN:s reformarbete. Maxålder är 38 år.

Är yrkesverksam och vill ut och jobba Kolla efter öppningar på FN:s jobbsajt och på hemsidorna för de olika organen och programmen, UN Volunteers, Sida, Forum Syd. Vilka möjligheter finns att ingå i beredskapsgrupper hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)? Sök i programguiden hos Internationella programkontoret.

New and Emerging Talent Initiative (NETI) NETI är en inkörsport för internationella experter till en vidare karriär inom FN:s barnfond, UNICEF. Tjänsten är på ett år och efter två månaders utbildning i New York blir du placerad på någon tjänstgöringsort ute i världen. NETI är främst till för dem som redan har någon form av arbetskontrakt med FN, även praktikanter.

UNDP Lead Programme Detta är ett chefsutvecklingsprogram på P3-nivå inom FN:s utvecklingsprogram, UNDP. Kraven på utbildning och erfarenhet är höga. Programmet är på två år och utannonseras normalt i juni/juli.

Antagningsprocessen är relativt lång med både skriftliga prov och intervjuer och antalet sökande brukar ligga omkring 6 000. Maxålder är 35 år.

Funderar på en militär bana Försvarsmakten rekryterar till utlandsstyrkan. Är egen företagare Ta reda på möjligheter och riktlinjer hos FN:s Procurement Division. Glöm inte kolla länklistan.

Rekrytering och ansökan mande är även olika typer av program för att slussa in yngre och välutbildade i systemet (se faktaruta).

Nationell rekrytering genom Sida Sida har en nyckelroll i Sverige vad gäller rekrytering och utbildning till internationella tjänster på lägre nivåer. Man ansvarar bl a för rekrytering av JPO:s (Junior Professional Officers) och för andra program som erbjuder möjlighet till internationell karriär. UD rekryterar till högre tjänster inom FN-systemet.

mycket tid på att leta. FN-systemet består av väldigt många organ och program, alla med sina egna rekryteringsmetoder och hemsidor. Lediga internationella tjänster hittar du även hos Forum Syd, Sida och UD. Du kan inte heller utgå ifrån att du i början av din karriär direkt får jobb i FN, ofta behöver du skaffa dig erfarenhet från annat håll först.

Foto: FN/Martine Perret

Rekryteringsprocessen kan se olika ut i FN, men generellt gäller att tjänster utannonseras öppet och att vem som helst som uppfyller kraven kan söka. Ett vanligt sätt att rekrytera till ingångstjänster i FN är genom intagningsprov. Efter avklarat prov placeras du i ett register (roster) varifrån lediga platser fylls på. Detta gäller vissa typer av tjänster hos FN:s flyktingorgan (UNHCR), Världslivsmedelsprogrammet (WFP) med flera organ och program.

Ingångstjänster i sekretariatet tillsätts genom nationella uttagningsprov som hålls i ett antal länder varje år i förhållande till representation bland FN-anställda. Detta sätt att organisera proven är ett sätt att se till att alla medlemsländer finns representerade. Vanligt förekom-

Var ska jag leta?

Då det inte finns någon samlad databas för jobb och praktik i FN går det inte att nog understryka att du måste lägga ned

Foto: FN/Martine Perret

Mänskliga rättigheter är ett av FN:s största arbetsområden. På Östtimor stödjer FN-missionen UNMIT den lokala polisen när det gäller att komma till rätta med våld mot särskilt utsatta grupper.

Ett vanligt uppdrag för FN-volontärer är valbevakning. Här försöker man ta reda på om det finns grupper som inte utnyttjar sin rösträtt och varför.

Bilden är från ett barnhem i Östtimor och personalen ingår i FN-missionen UNMIT.

LÄNKAR Jobb www.un.org/en/employment https://jobs.un.org (FN:s jobbsajt) http://icsc.un.org/joblinks.asp www.sida.se www.forumsyd.org www.ud.se Praktik www.un.org/youth (Välj: Opportunities) www.un.org/esa/socdev/unyin/internships.htm www.iaeste.org

FN-systemet www.fn.se/fn-info www.unsystem.org www.un.org/aboutun/chart_en.pdf www.unric.org Universitet/högskola www.studera.nu

Övrigt www.fn.se/jobbaifn www.unvolunteers.org www.programkontoret.se www.folkebernadotteacademy.se www.mil.se/sv/internationella-insatser www.msb.se www.mytellus.com

Företag (Procurement) www.un.org/Depts/ptd

FN-fakta nr 1/10: Att jobba i FN · Text: Per Jacoby.

Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock).

E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 Webb: www.fn.se

fn på 10-talet Rättelse och förtydligande

I

Recension

FN:s fel och hur de ska fixas “What’s wrong with the United Nations and how to fix it” är titeln på en bok av den amerikanske professorn och FN-experten Thomas G Weiss.

D

en grundläggande orsaken till FN:s tillkortakommanden, menar Weiss, är nationalstaternas starka ställning. I en alltmer globaliserad värld blir detta alltmer problematiskt – särskilt som mänsklighetens största utmaningar är av det slag att de måste hanteras på det globala planet. Den nationella suveräniteten, menar Weiss, ”är en kronisk åkomma för FN och kanske en dödlig sjukdom för planeten”.

Weiss listar fyra breda områden där åtgärder kan och bör sättas in för att FN ska bli en starkare och mer effektiv organisation.

För det första måste termen ”nationellt intresse” omdefinieras och statssuveräniteten måste på olika sätt pressas tillbaka i betydelse. Ett exempel som visar att detta faktiskt är möjligt är utvecklingen av begreppet skyldighet att skydda (responsibility to protect, ”R2P”) som kortfattat innebär att det i situationer av storskaligt våld mot civila kan vara viktigare att skydda människor än att ta hänsyn till staters suveränitet. R2P är ett gott exempel på den typ av lösningar som måste till för att föra utvecklingen framåt, menar Weiss.

För det andra måste nya allianser byggas och gamla block – som Nord och Syd Världshorisont 1/10

– brytas upp, menar han vidare. Exempel på frågor där helt nya konstellationer av stater och aktörer gått samman är kampanjen mot landminor och etableringen av Internationella brottmålsdomstolen, ICC . I båda fallen har framgång nåtts i svåra sakfrågor just på grund av att de invanda blockgränserna förkastats, hävdar Weiss.

För det tredje måste FN-systemet ”centraliseras och konsolideras”. FN måste bli mindre fragmenterat och dra mer åt samma håll. Makt måste flyttas från de olika separata organen till en starkare central organisation. Bretton Woods-institutionerna, t ex, tillhör formellt FN-systemet men står i praktiken helt utanför. De behöver knytas närmare FN. En stående militär snabbinsatsstyrka till FN:s förfogande skulle behövas och mer centralisering behövs vid hanteringen av olika katastrofer.

För det fjärde måste rutiner förändras och satsningar genomföras så att personalstyrkan vid FN:s sekretariat vitaliseras.

Ett grundläggande krav måste vara att kompetens ska vara den främsta grunden för rekrytering till olika tjänster. Tidsbegränsade förordnanden och rotation kan behövas på en del områden. Vissa funktioner behöver skyddas från påtryckningar av regeringar.

Boken, utgiven av Polity Press, rekommenderas till alla som söker fördjupad kunskap om FN:s förutsättningar och problem i dag och i morgon.

AnnaLena Andrews

intervjun med Hans Blix i förra numret av Världshorisont sägs att kärnkraft genererar ca 50 procent av världens elektricitet. Rätt siffra ska vara ca 50 procent av Sveriges och ca 15 procent av världens elektricitet.

Blix säger också i intervjun att kärnkraft inte genererar någon koldioxid, ett uttalande som väckt frågor. ”Man kan nog säga att kärnkraftsverkens el-generering sker utan att ge upphov till koldioxidutsläpp. Däremot ger byggandet av kärnkraftverk – liksom byggandet av vindkraftverk och andra anläggningar – självklart upphov till koldioxidutsläpp, t ex vid tillverkning av materiel och vid transporter. Men allt detta är obetydligt i jämförelse med de mängder koldioxid som uppstår vid förbränning av kol, olja och gas”, förtydligar Blix.

Mänskliga rättigheter

Teologiska högskolan Stockholm (THS) Utbildning i mänskliga rättigheter: Masterprogram Kandidatprogram Fristående kurser Nätkurser Uppdragsutbildning Kunskap och utbyte av erfarenheter är en förutsättning för att värna om mänskliga rättigheter (MR). THS har varit föregångare och ligger alltid i framkant vad gäller utbildning och forskning inom mänskliga rättigheter. Öppet Hus den 20 mars -09 THS • Åkeshovsvägen 29 • 168 39 Bromma Tel 08-564 357 00 • www.ths.se • mr@ths.se

17

Chockbesked från Forum Syd: Anslag till FN-förbundet minskar med 79 procent De informationsbidrag som FN-förbundet får via Forum Syd skärs ner kraftigt i år. Beslutet drabbar främst verksamheten­inom Röj-en-mina som på sikt kommer att avvecklas.

S

venska FN-förbundet har under flera år, som många andra organisationer, fått statliga informationsbidrag ur biståndsbudgeten. I FN-förbundets fall har bidragen de senaste åren legat på omkring 4 miljoner kr årligen, pengar som har finansierat merparten av verksamheten inom kampanjerna Röjen-mina och Skolmat blir kunskap, samt stora delar av förbundets arbete med FN:s millenniedeklaration.

Sedan 2008 är det Forum Syd som tar emot och hanterar FN-förbundets ansökningar. Redan i höstas kom signaler från Forum Syd om att stora nedskärningar var på gång. Preliminärt uppskattade man att FN-förbundets informationsanslag, som 2009 låg på 3,9 miljoner kr, skulle skäras ner till 1,8 miljoner för 2010.

STOR CHOCK Chocken blev därför stor när FN-förbundet i slutet av januari fick besked om att Forum Syd beslutat dra ner anslaget till 820 000 kr.

– Det här är en drastisk nedskärning.

Det innebär en minskning av vårt anslag

Foto: Tobias Eklund

med 79 procent. I reda pengar handlar det om en minskning på över 3 miljoner kronor, säger FN-förbundets tf generalsekreterare Linda Nordin Thorslund.

Förbundets ansökan för informationsaktiviteter på området fred, säkerhet och nedrustning har helt avstyrkts. I praktiken innebär det att det inte finns några pengar alls till verksamhet inom Röj-enmina. Diskussioner pågår för närvarande om vad detta får för konsekvenser. Klart är att designtävlingen för gymnasieelever måste ställas in. Sommarens upplaga av den stora fotbollscupen i Enköping, GloBall Cup, hoppas förbundet kunna genomföra med hjälp av extern finansiering. Sannolikt är dock att kampanjen börjar fasas ut för att så småningom läggas ner helt.

Personalmässigt innebär nedskärningen en minskning på kampanjsidan från tre till en tjänst. Jonas Nyström, som förra året övergick till en tjänst som övergripande kampanjansvarig på FN-förbundet, blir därmed tills vidare den enda personen som kommer att jobba med kampanjer. Eftersom pengar beviljats till

INGEN FÖRKLARING Linda Nordin Thorslund ställer sig frågande till varför just FN-förbundet drabbas så hårt.

– Den enda förklaring som Forum Syd ger är att de fått mindre pengar från Sida för informationsarbetet. Det finns inga anmärkningar mot vår verksamhet.

Tvärtom har vi på punkt efter punkt levererat det som krävts och också fått mycket beröm för vårt arbete.

– Hela biståndsdebatten handlar ju just nu om kvalitet och relevans och att man ska kunna visa på resultat. FN-förbundet gör allt detta, och vi gör det bra. Därför är vi bestörta över att Forum Syd väljer att skära så mycket på just oss, säger hon.

Att Röj-en-mina måste avvecklas ska dock inte ses som en katastrof, menar hon.

– Vi har haft den i åtta år, vilket är lång tid för en kampanj. Det kan vara dags att summera allt bra som vi gjort inom ramen för den och fokusera på vilka nya kampanjer och projekt vi ska driva, och att hitta finansiering för det, säger Linda Nordin Thorslund.

Paula springer för livet

lund, 33 år. Paula springer maran för första gången i sitt liv och hon har ett särskilt syfte: att uppmärksamma de tusentals människor som drabbas av personminor varje år.

– Jag är verkligen ingen elitidrottare.

Men jag har mina armar och ben i behåll.

Det är något som vi som bor i Sverige gärna tar för självklart. Men i omkring 70 länder skadas och dödas barn och vuxna dagligen av landminor. Det vill jag bidra till att motverka, säger Paula.

Varje timme drabbas en civilperson av en landmina. Det blir 10 000 lemlästade

42 000 kronor – så mycket hoppas Paula Eklund få in till FN:s arbete mot personminor genom att springa Stockholm Marathon.

Den 5 juni är det dags för Stockholm Marathon. En av årets deltagare är kommunikatören och bloggaren Paula Ek18

utveckling och fattigdomsbekämpning kommer skolmatskampanjen att kunna drivas vidare. Informationsarbetet kring FN:s millenniemål kommer också att fortsätta, om än på en lägre ambitionsnivå än tidigare.

AnnaLena Andrews

Världshorisont 1/10

Jordbävningen i Haiti en av de största katastroferna i modern tid

ORKANSÄSONG Vid en presskonferens den 8 februari betonade Kim Bolduc, biträdande chef för FN-missionen i Haiti, MINUSTAH, att den annalkande orkansäsongen nu också måste tas med i planeringen av insatserna. Av de omkring en miljon människor som bedömdes vara hemlösa hade omkring en fjärdedel försetts med tält eller plastmaterial för att bygga enkla regnskydd. människor per år. Minor drabbar urskiljningslöst och oåterkalleligt. Den svåra situationen för minskadade har blivit en drivkraft för Paula i hennes uppladdning inför Stockholm Marathon.

Inför loppet bjuder hon ut sina 42 kilometer till försäljning för 1000 kronor vardera. Pengarna går till FN-förbundets kampanj Röj-en-mina. Tusen kronor räcker till en enkel benprotes eller för att minröja 100 kvadratmeter väg eller åkermark, som annars får ligga obrukbar.

Hur ska du få plats med 42 företagsnamn på kläderna?

Världshorisont 1/10

Ett annat brådskande och stort problem, uppgav hon, är bristen på toaletter. Endast fem procent av de behövande hade fått hjälp med latriner.

Distributionen av mat och vatten till omkring två miljoner behövande fortsätter att vara en stor utmaning.

Att Haiti är ett av världens fattigaste länder har bidragit till katastrofens omfattning. Undermålig infrastruktur, dåliga byggkonstruktioner, en lång historia av diktatur och vanskötsel samt en nästan total avsaknad av krisberedskap har gjort landet särskilt sårbart.

Efter några veckor med akuta katastrofinsatser börjar diskussionen om långsiktig återuppbyggnad bli allt viktigare. FN och andra aktörer förbereder sig nu för ett långvarigt engagemang i Haiti och i den processen måste man inte bara återuppbygga landet utan även bygga ett bättre fungerande land, menar bedömare. Det gäller både på det materiella området men också i fråga om t ex folkligt inflytande och demokratiska strukturer.

HÅRT SLAG MOT FN Jordbävningen slog också hårt mot FN. 94 FN-anställda hade bekräftats döda och ytterligare åtta saknades fortfarande i mitten av februari. Det gör katastrofen till den mest omfattande i världsorganisationens historia.

Omkring hälften av de döda FN-medarbetarna var civila tjänstemän vid FN– Jag ska skapa en ”bastkjol” med en bred resår och 42 remsor, ca 4 gånger 50 cm, där varje företagsnamn/logga står.

– Jag kommer stolt att bära namnet på varje kilometersponsor under Stockholm Marathon, säger Paula, som själv har köpt loppets allra sista kilometer genom en tusenlapp till FN-förbundets 90-konto.

Jonas Nyström, kampanjansvarig på Svenska FN-förbundet, välkomnar Paulas initiativ. – FN är i ständig resursbrist och organisationen behöver alla bidrag som den kan få. Vi är oerhört tacksamma för Paulas insats, säger han.

Foto: FN/Marco Dormino

J

ordbävningen i Haiti den 12 januari är en av de värsta naturkatastrofer som drabbat mänskligheten i modern tid.

Vid denna tidnings pressläggning i mitten av februari var omfattningen av katastrofen fortfarande svår att bedöma. Den officiella dödssiffran var uppe i 230 000 och enligt Haitis regering väntades den stiga ytterligare. Det placerar jordbävningen på samma nivå som tsunamin den 26 december 2004 då mellan 225 000 och 300 000 människor miste livet.

Vidare uppskattades omkring 300 000 haitier vara skadade. För många av dem är situationen allvarlig eftersom dåliga sanitära förhållanden och brist på vård gjort att de utvecklat svåra infektioner. I många fall tvingas de febrilt arbetande läkarlagen att amputera armar och ben.

De allmänt svåra förhållandena gjorde dessutom att antalet dödsfall till följd av diaréer, luftvägsinfektioner och undernäring ökade, speciellt bland de minsta barnen.

En sorgsen och uppgiven Ban Ki-moon vid resterna av FN:s högkvarter i Port-au-Prince, Haiti, där omkring hundra FN-anställda omkommit.

missionen MINUSTAH. De flesta andra var militär och polisiär personal vid missionen. Bland de döda återfanns också FN:s två högsta chefer i Haiti, Hédi Annabi och Luiz Carlos da Costa. Ytterligare dussintals FN-anställda har skadats.

Svenska FN-förbundet startade direkt efter jordbävningen en katastrofinsamling. Vid denna tidnings pressläggning hade flera hundra tusen kronor samlats in, pengar som slussas vidare till FN:s matprogram WFP och dess katastrofinsats i Haiti.

AnnaLena Andrews

Vill du ge ett bidrag? Sätt in valfri summa på pg nr 90 00 79-5.

Skriv ”Haiti” i meddelanderaden.

Vill du stödja Paula och FN:s arbete mot landminor? Sätt in tusen kronor på FN-förbundets PG 90 00 79-5 eller BG 9000795. Märk inbetalningen ”Röj-en-minamaraton”. Alla bidragsgivare kommer att synas under Stockholm Marathon den 5 juni och på Paulas blogg www.lazyrunner.se.

19

Frågan om hur världens ledare ska kunna stoppa den globala uppvärmningen förblir obesvarad efter klimattoppmötet och förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal fortsätter. Bilden är från konferenssalen vid Bella Center i Köpenhamn. Foto: FN/Mark Garten

Klimattoppmötet

Svag överenskommelse resultatet i Köpenhamn En politisk överenskommelse som saknar legal status och ser ut att leda till 3,5 graders global uppvärmning.

Det var det magra resultatet av COP15, det stora klimatmötet i Köpenhamn i december. Nu står hoppet till att ett bindande avtal om utsläppsminskningar ska kunna undertecknas i Mexiko i slutet av 2010.

F

örväntningarna på klimattoppmötet COP15 i Köpenhamn i december var mycket högt ställda. Det var där och då det historiska avtalet skulle undertecknas som räddar världen från farlig klimatförändring. Att 119 stats- och regeringschefer – fler än vid något tidigare möte – anmält sin närvaro minskade inte pressen.

20

Med så stora förväntningar blev fallet desto tyngre. Efter två veckors förhandlingar stod det klart att världens länder inte lyckats enas om något nytt avtal. De lyckades inte ens enas om den 2,5 sidor långa överenskommelse – The Copenhagen Accord – som förhandlades fram av 25 statsoch regeringschefer under mötets sista natt.

De så kallade Alba-länderna – ett tiotal latinamerikanska och karibiska länder med Venezuela i spetsen – blockerade tillsammans med Sudan och Tuvalu överenskommelsen, som därmed bara kunde ”noteras” av mötet.

Sudans motiv var att ”Afrika tillfrågas om att underteckna en självmordspakt” och jämförde med judeförintelsen i Europa, något som fördömdes av många parter. De flesta länder ansåg dock att överenskommelsen var bättre än ingenting och östaten Maldivernas representant vädjade: ”Jag förstår oppositionens poäng men snälla, vi vill överleva, så hjälp oss snälla att hålla detta dokument levande. Det är många länder som behöver detta dokument”.

I överenskommelsen nämns målet om högst två graders uppvärmning och att stora – dock ej siffersatta – utsläppsminskningar krävs för att nå det. Där finns löften om en kortsiktig finansiering av omställning och anpassning i utvecklingsländer på 30 miljarder dollar åren 2010-2012 och på 100 miljarder årligen från 2020. Det kan jämföras med rapporter från FN och Världsbanken som bedömer finansieringsbehovet till 500-600 miljarder dollar per år. Finansieringen ska ske från en rad olika källor och en ”väsentlig del” ska kanaliseras genom Copenhagen Green Climate Fund som etableras i överenskommelsen. redd-mekanism Där nämns även behovet av en REDDmekanism för att minska skogsskövlingen och av en mekanism för teknologiöverföring. Till överenskommelsen finns även två bilagor som senast den 31 januari skulle fyllas med i-ländernas utsläppsminskningsmål och utvecklingsländernas Världshorisont 1/10

åtgärder för att begränsa utsläppen.

Kompletteringen på januaris sista dag bjöd dock inte på några överraskningar.

De mål som rapporterades in var desamma som hade presenterats inför eller under Köpenhamnsmötet. Exempelvis lovar EU att minska utsläppen med 20 procent till 2020 (jämfört med 1990) men höjer till 30 procent om andra industriländer gör jämförbara åtagande. USA ska minska med 17 procent till 2020 (jämfört med 2005), Kina minskar sin koldioxidintensitet – alltså utsläpp per producerad BNPenhet – med 40-45 procent till 2020 (jämfört med 2005) och Indien minskar sin intensitet med 20-25 procent under samma period.

Alla stora utsläpparländer har gjort åtaganden, men de är ännu för klena för att tvågradersmålet ska nås. Enligt det vetenskapliga projektet Climate Action Tracker leder de sammanlagda buden till en koldioxidhalt på över 650 ppm år 2100 och en temperaturhöjning på omkring 3,5 grader (se www.climateactiontracker.org). ”AVSIKTSFÖRKLARING” Köpenhamnsöverenskommelsen är ”ett slags avsiktsförklaring, ingredienserna till en framtida arkitektur”, sade klimatkonventionens sekreterare Yvo de Boer på sin sista presskonferens i Köpenhamn. Trots att den ännu är icke-bindande utgår han från att den kommer att ligga till grund för de kommande förhandlingarna och att ett nytt försök att sluta ett bindande avtal kommer att göras vid COP16 i Mexiko i slutet av 2010.

Trots att COP15 ”inte var någon fullständig framgång”, enligt de Boer, har

ändå tre viktiga resultat åstadkommits.

För det första lyftes klimatfrågan upp till högsta politiska nivå, för det andra återspeglar Köpenhamnsöverenskommelsen en politisk konsensus kring behovet av långsiktiga åtgärder mot klimathotet och för det tredje, och lite i skymundan, nådde de mer tekniska förhandlingarna om klimatåtgärdernas framtida implementering väldigt långt.

KINA PEKAS UT Många har fått klä skott för misslyckandet i Köpenhamn. Kina har pekats ut, bl a av Mark Lynas, författare och delegat för Maldiverna. Han hävdar att Kina blockerade siffror om utsläppsminskningar, både globalt och enbart för industriländer, så att det magra resultatet skulle kunna skyllas på USA. Påståendena tillbakavisas av Kina och även av exempelvis Europarådets sammankallande för klimatfrågor, John Prescott, som menar att USA inte kan skylla på Kina så länge USA:s utsläpp per capita ligger skyhögt över Kinas.

En uppenbar slutsats är att värdlandet Danmark och EU:s ordförandeland Sverige missbedömde utvecklingsländernas kampvilja i fråga om att behålla Kyotoprotokollet, vilket har kritiserats av bl a Naturskyddsföreningen och tidigare miljöministern Lena Sommestad (S). Den dagordning som alla världens länder enades om på Bali 2007 slog fast att klimatförhandlingarna ska föras i två spår.

Dels under Kyotoprotokollet, som är det enda ramverket för bindande åtaganden om utsläppsminskningar, dels direkt under klimatkonventionen, eftersom bl a

På morgonen den 15 december låg ett svagt sorl i luften i den stora salen på Täby Park Hotell. Det var elever från Täby Enskilda Gymnasium som samlats Världshorisont 1/10

för att, samtidigt som klimatförhandlingarna som bäst pågick i Köpenhamn, framföra en simulering av dessa. Syftet var att rollspelet skulle ge insikt i hur FN som organisation fungerar och hur arbetet med globala frågor kan se ut.

Mötet inleddes efter en stunds väntan med ett anförande av Börje Wallberg, som arbetat med utvecklingsfrågor sedan 60-talet, varpå delegater från olika länder i tur och ordning intog scenen för att framföra sina öppningstal. Förutom de 27 deltagande länderna fanns även organisa-

°C +5 +4.3

+4

+2.8

+3

+3.5

+2 +1 0

Enligt det vetenskapliga projektet Climate Action Tracker leder de bud som olika länder hittills lagt till en höjning av världens medeltemperatur på omkring 3,5 grader.

er

Förhandlingar, frågor och förhoppningar.

Parallellt med klimattoppmötet i Köpenhamn spelade eleverna på Täby Enskilda Gymnasium upp sin egen version av mötet. Under två dagar av rollspel fick de känna jordklotets tyngd i sina händer.

Rikard Warlenius Artikelförfattaren är journalist och författare till boken Vägen till Köpenhamn.

Foto: Michaela Necand

och så här gick det på klimatmötet i Täby

…

USA inte har ratificerat protokollet. Utvecklingsländerna har värnat om Kyotoprotokollet eftersom det slår fast att industriländerna är skyldiga att ”gå före”.

I september 2009 valde dock Danmark och EU att inte längre förespråka förhandlingar under protokollet eftersom de bedömde att USA inte skulle gå med på ett sådant avtal. Men u-landsgruppen G77 och Kina motsatte sig hela tiden försöken att slå ihop de två spåren till ett.

Inte förrän G77 blockerat förhandlingarna i Köpenhamn i ett dygn gav värdlandet upp. Då återstod alltför lite tid för att kunna enas om textförslag att överlämna till mötets högnivå-del, de 119 stats- och regeringscheferna som börjat anlända för att ta över slutförhandlingen.

Elever vid Täby Enskilda Gymnasium agerade delegater när skolan i december arrangerade sin egen version av COP15. Till skillnad från sina ”kollegor” i Köpenhamn lyckades de enas om flera avtal.

21

g Foto: Viveca Wahlber

Informella förhandlingar i korridoren är ett viktigt inslag vid alla FN-möten. Personerna på bilden (från vänster till höger) är Amina Lebbad, Sara Gerendas och Josefin Uggla.

tioner som Climate Justice Now och Naturskyddsföreningen närvarande.

DEBATT KRING ANSVARET Det stod snart klart att en betydande del av debatten skulle komma att kretsa kring vem som egentligen bör bära ansvaret för vår krisande planet. Utvecklingsländerna pekade på vikten av att de rikare länderna tar på sig en ledarroll i bekämpningen av växthuseffekten eftersom det är dessa länder som försatt världen i det kritiska läge den befinner sig i.

– Utvecklingsländer måste få utvecklas, menade en kinesisk representant.

Flera av industriländerna, med amerikanska delegater i spetsen, hävdade å sin sida att kakan bör delas lika mellan alla länder, oberoende av tidigare utsläppsmängder, för att den ekonomiska konkurrensen inte ska snedvridas. USA profilerade sig även som motståndare till alla former av bindande avtal med motiveringen att man hellre såg strävan mot ”samförstånd” än ”tvång”.

Elin Engblom Både skribenten oc h de två fotografer na är elever vid Täby Enskilda Gymnasium , som är en FN-skola.

Rollspelet som tex ten handlar om har tagits fram av FN -förbundet i samarbete med Plan Sverige och Globala Gymnasiet . Se www.fn.se/skola

I mer än 20 år har människorna i den kambojanska byn O’Ampil levt med det ständiga hotet om minexplosioner. Flera människor och djur har dödats och skadats under åren och bördig åkermark har legat obrukad p g a minor.

Nu har livet i byn börjat normaliseras tack vare pengar från FN-förbundets kampanj Röj-en-mina. Tre minfält är redan helt röjda och före sommaren räknar minröjarna från Cambodian Mine Action Center (CMAC) att byn ska vara helt fri från minor.

Ett av de röjda fälten har styckats upp och delats ut till de fattigaste familjerna som haft minst mark. En del röjd mark kommer även att delas ut till återvändande flyktingar.

Totalt har Röj-en-mina bidragit med närmare 800 000 kronor till minröjningen i O’Ampil. Alla pengar från förra årets GloBall Cup har t ex gått till projektet.

Byborna är mycket tacksamma över stödet från Sverige som givit dem nytt hopp om en ljusare och lättare framtid. Att få mer odlingsbar mark har stor betydelse för byn men man hoppas även kunna anlägga en damm på de röjda ytorna.

Många i byn har benproteser efter minolyckor. En av dem är Sin Wet som berättar att han trampat på minor två gånger.

– Den första gången var 1995, den andra 1999. Det var synd att det var min friska fot som trampade på den andra minan, säger han och visar sina två benproteser.

Sin Wet är gift och har åtta barn. Han försörjer sin familj genom att odla ris och grönsaker.

– Det är svårt att arbeta på fälten med de här benen, men det går, säger han. Åttabarnsfadern Sin Wet har trampat på minor vid två tillfällen och överlevt, men han har förlorat båda benen.

öm

22

BÄSTA KOSTYM Efter en kortare prisutdelning, där elever uppmärksammades för bl a bästa kostym och största engagemang, kunde två dagar av tal, debatter och omröstningar avslutas. Många av deltagarna upplevde att de fått bättre koll på klimatfrågan och rollspelet som form tycktes vara ett välkommet grepp.

– Roligast var att höra alla öppningstal, tyckte en elev.

En smula paradoxalt kändes dock det faktum att lunchen som serverades under båda dessa dagar av klimattema bestod av kött; ena dagen stek, andra dagen julbordets traditionella animaliefrossa. Det är tydligt att det ofta är långt från ord till handling. Men första steget är alltid att uppmärksamma. Det andra är att förändra.

O’Ampil snart helt fritt från minor

str Foto: Jonas Ny

Skarpt Ljus Gnabbet om ansvar blev dock satt i skarpt ljus då turen att tala kom till Samoa och Maldiverna – två länder som kommer att gå en drunkningsdöd till mötes om temperaturökningen fortsätter. Försedda med cyklop och snorklar lyckades Samoas delegater med sin blotta närvaro göra hotet konkret. Maldiverna betonade att vårt klimat inte är en framtidsfråga utan en samtidsfråga och lyfte fram vikten av att världens länder enas under ett gemensamt avtal.

Då och då blev stämningen mellan de debatterade länderna hätsk och general-

församlingens ordförande fick påminna delegaterna om att hålla en diplomatisk ton.

Men nog märktes en viss framåtrörelse i förhandlingarna, trots tvistefrågor och oenigheter. Australien, med högst utsläpp av växthusgaser per capita, var vid mötets början endast berett att sänka utsläppen med 5-15 procent men gjorde en kovändning och höjde siffrorna till 60 procent.

– Vi vill komma fram till ett gemensamt beslut som gynnar oss alla, deklarerade en av landets delegater.

Under mötets andra dag kunde slutligen fem avtal röstas igenom. Utsläppsminskningar, flexibla mekanismer, millenniemålen och miljön, finansiering av forskning samt människans anpassning i vardagen var de områden som avtalen berörde. Kina skrev bl a under på att rejält minska sitt kolkraftsanvändande, medan EU lovade att reducera utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år 2020.

Vidare kunde de samlade länderna enas om att, som det uttrycktes i ett av avtalen, ”bistå mindre ekonomiskt utvecklade länder med alternativa energikällor för att avveckla användningen av fossila bränslen”.

Världshorisont 1/10

Foto: AnnaLena Andrews

Jordbävningskatastrofen i Haiti har gjort att Ulrika Lehmann, ny insamlingsansvarig på FN-förbundet, har fått göra en rivstart på sitt nya jobb. Haiti är den mest omfattande katastrofinsamling som förbundet varit engagerat i.

Ulrika först som insamlingsansvarig på FN-förbundet Strax före jul anställdes för första gången en insamlingsansvarig på FN-förbundet.

Jobbet gick till Ulrika Lehmann, som tror att förbundet har stor potential som insamlingsorganisation.

V

i tigger inte pengar – vi ger människor möjlighet att bidra till en bättre värld! Det säger Ulrika Lehmann, 37, som nyligen anställts som Svenska FN-förbundets första insamlingsansvarige. Att insamling ibland utmålas som något fult och negativt, en form av tiggeri, gör henne arg.

– Det är inte schysst mot alla de människor som har valt att göra en insats genom att bidra med pengar. De regelbundna givarna är otroligt viktiga för alla organisationer. Man får betänka att utan insamling skulle FN-förbundet inte kunna stödja de projekt runt om i världen som man stödjer idag, som gjort att tusentals barn i Etiopien och Kambodja får skolmat och att minfält röjts på olika platser, säger hon.

– Jag tror att det håller på att ske en förändring i folks attityder och att man förstår allt mer varför insamling är viktigt och nödvändigt. Men man stöter fortfarande på en del personer som tycker att det är tiggeri när en organisation skickar ut ett insamlingsbrev.

BÖRJADE 2002 FN-förbundet började med insamling i liten skala när kampanjen Röj-en-mina lanserades 2002. Ett par år senare bildade förbundet en stiftelse, FN-fonden, för att

Världshorisont 1/10

underlätta ansökningen om ett s k 90konto. 90-konton får användas för insamlingar bland allmänheten och står under särskild kontroll av Svensk Insamlingskontroll.

Sedan dess har insamlingsverksamheten långsamt vuxit och det senaste året har förbundet fått in ca 2,1 miljoner kronor. Merparten av de insamlade medlen har hittills gått till förbundets två stora kampanjer, Röj-en-mina och Skolmat blir kunskap, men ett fåtal andra insamlingar har också genomförts, t ex i samband med att cyklonen Nargis ödelade stora delar av Burma 2008.

Bara några veckor in på Ulrikas anställning på FN-förbundet inträffade en annan och mycket omfattande katastrof – jordbävningen i Haiti. FN-förbundet beslutade direkt att öppna sitt 90-konto för Haiti och vid denna tidnings pressläggning hade hela 420 000 kronor samlats in. Pengarna slussas vidare till FN:s livsmedelsprogram, WFP, och dess arbete med att hjälpa katastrofens offer. (Läs mer om Haiti på sid 23.)

BÅDE FÖR- OCH NACKDELAR Kopplingen till FN innebär både för- och nackdelar för FN-förbundet, menar Ulrika. Å ena sidan är FN ett stort och starkt ”varumärke” som privatpersoner känner till och som företag gärna vill associeras med. Å andra sidan tror många att ”FN är en stor koloss som har massor med pengar”. Att nå ut till allmänheten med budskapet att pengar behövs till olika FN-projekt är därför en utmaning. En annan utmaning kan vara

att alla pengar som FN-förbundet samlar in slussas vidare till olika FN-projekt medan stora och etablerade insamlingsorganisationer, som Röda korset eller Rädda Barnen, har egen fältverksamhet som pengarna går till.

– Man ska också ha klart för sig att FN-förbundet är en liten insamlingsorganisation som inte jobbat med insamling så länge. Därför är det inte heller så känt bland allmänheten att vi samlar in pengar. Så bara att nå ut med den informationen är ett hinder som måste övervinnas, säger Ulrika Lehmann.

SAMORDNA OCH UTVECKLA Ulrika Lehmann kommer närmast från en tjänst som insamlingsansvarig på Afrikagrupperna. Dessförinnan jobbade hon två år i Afghanistan för Svenska Afghanistankommittén och innan det sex år på Unicef i Sverige.

Hennes uppdrag på FN-förbundet blir dels att samordna insamlingsaktiviteterna, som hittills legat på flera olika personer, dels att utveckla insamlingsarbetet – hitta nya målgrupper, nya metoder etc – och dels att jobba med en långsiktig insamlingsstrategi för förbundet.

AnnaLena Andrews

NO TERA

FN-förbundets insamlingskonto har

pg nr 90 00 79-5 23

N-föreningar Aktiviteter i F

och distrikt

På uppdrag i Tchad

Till FN-föreningens andra temamöte för hösten hade Rose-Marie Larsson inbjudits att rapportera om sitt uppdrag som sjuksköterska inom EUFOR-styrkan i Tchad. Till intressanta bilder berättade Rose-Marie om uppdraget att skapa säkerhet för den humanitära verksamheten i detta krigsdrabbade land större än Sydafrika. Huvuddelen av det svenska förbandet var förlagt vid staden Abéché inte långt från den oroliga gränsen till Sudan. Ett uppdrag som krävde stor flexibilitet och samarbete inom den svenska styrkan. Till vardags arbetar Rose-Marie som sjuksköterska på narkosen vid Örnsköldsviks sjukhus.

På temamötet berättade även Tambwe Meshes från FN-föreningens ungdomsgrupp om arbetet med Röj-en-mina-projektet. Han kunde rapportera att de fått ett bidrag på 35 000 kr från Olof Palmes Minnesfond. Pengar som även ska innefatta en resa nästa år till Kambodja.

Rose-Marie Larsson på uppdrag i Tchad

Zounkata Tuina och MarieLouise Wenzel, ordförande i Ystad-Österlens FN-förening.

Besök från Burkina Faso Under hösten hade Ystad-Österlens FNförening besök av borgmästaren i Yaho, Zounkata Tuina. På en Internationell afton fick över 70 deltagare lyssna till hur FN:s millenniemål omsätts i praktiken i Burkina Faso. Zounkata som inbjudits av FN-förbundet besökte ett tiotal föreningar och skolor i Skåne, på västkusten och i Stockholm.

Barnkonventionspris till Partille FN-förening och Rädda Barnen Partille kommuns nyinstiftade barnkonventionspris 2009 gick till Partille FNförening och Rädda Barnen i Partille.

Priset delades ut av kommunfullmäktiges ordförande Marianne Sjögren i samband

24

Stellan Bäcklund, ordförande

med kommunens firande av barnkonventionen på Partille Kulturum lördagen den 21 november 2009.

De båda föreningarna fick priset för sin ”förmåga att genom ett långt och troget arbete för barnens bästa hålla arbetet med barnkonventionen levande”. Priset består av ett hedersdiplom och en prissumma på 10 000 kronor att delas mellan föreningarna.

-Vi i Partille FN-förening känner oss mycket hedrade och glada över priset, som kommer att stimulera oss i vårt fortsatta arbete, säger Britt Öberg, sekreterare i FN-föreningen.

FN-förening bestämde vi oss för att visa en annan bild i samma land, Kurdistan i den norra delen av Irak. Vid fyra seminarier har vi diskuterat med ministrar i Kurdistan, med journalister och andra sakkunniga om demokratisk utveckling i denna del av landet. Vi tog upp frågor kring utveckling av det civila samhället, om barnens villkor, speciellt efter Saddam Husseins spridning av dödliga gaser i Kurdistan. Om kvinnors villkor och möjligheter att delta i samhällsbyggandet.

Det senaste seminariet behandlade valet i juli 2009. Ett demokratiskt val med många partier, även nya som ställde upp med sina valprogram. Utveckling av skolsystem och utbildning i en demokratisk riktning och andra frågor som berör människors möjlighet till ett mer demokratiskt samhälle. Bland andra medverkade Anita Gradin, idag speciell rådgivare till premiärministern i Kurdistan.

Seminariet samlade omkring 80 intresserade deltagare.

Gunvor Ngarambe, ordförande

Priset togs emot av Partille FN-förenings styrelseledamöter Britt Öberg och Bo Carlsson, som här ses med Karl-Erik Svartberg (i mitten), tidigare ordförande i Svenska FN-förbundet.

Demokrati i Kurdistan – Norra Irak De flesta av oss följer händelserna i Irak genom den mediabevakning som dagligen sker. Den bild som presenteras är inte särskilt uppmuntrande. I Stockholms

Deltagare i seminariet om Kurdistan.

Världshorisont 1/10

Haparanda FN-förening engagerar sig för flyktingar Haparanda har på ett år begåvats med inte mindre än 50 nya flyktingar från bl a Eritrea, Somalia, Afghanistan, Irak, Iran och Mongoliet.

Den kulturella mångfalden är mycket spännande och berikar vårt lilla samhälle.

Givetvis innebär det tusen planeringsdetaljer med bostäder, skolgång, dagisplatser, svenskundervisning, tolkhjälp, sjukvård och myndighetskontakter. Flyktingsamordnaren Lena Lahti med stab ordnar allt detta på ett föredömligt sätt.

FN-föreningens insatser består främst i att medverka till att varje flyktingfamilj får en svensk värdfamilj/faddrar som hjälper till med vardagliga saker och underlättar integrationen i det svenska samhället. Vi inbjuder till måltider i vanliga svenska hem. Vi berättar om ”regler” i det svenska samhället och tar del av deras kulturella berättelser för ökad förståelse av olikheter i levnadssätt i respektive land. Kort sagt att ha någon att alltid vända sig till med de mest triviala frågor har visat sig mycket värdefullt för snabb integration och biläggande av meningsskiljaktigheter. Vi som är engagerade i detta arbete tycker att det är roligt och berikar även våra liv.

Harald Dahlgren, ordförande Eritrea i fokus på mänskliga rättigheternas dag Östhammars FN-förening uppmärksammade mänskliga rättigheters dag den 10 december. Jan Viklund, fredsaktivist från Knivsta, inledde med ett sång- och musikuppträdande och drog ner starka applåder. Därefter togs Iran och Eritrea upp.

Båda länderna saknar demokrati och yttrandefrihet. Iran har haft islamsk diktatur sedan 30 år tillbaka. Angående Eritrea togs fallet Dawitt Isak upp. Han har nu varit fängslad utan dom i över 3 000 dagar.

I Östhammars kommun bor flera eritreaner som fått plats och bostad här.

Några av dem deltog i mötet och rapporterade om den vidriga situationen i hemlandet.

Det blev en viktig och lärorik kväll!

Ingeborg Sevastik, ordförande

Några Eritreaner berättade om den vidriga situationen i hemlandet.

För människovärde och demokrati Luleå FN-förening var medarrangör till ”Luleå - för människovärde och demokrati” den 23-30 januari. Det blev en vecka med föreläsningar och utställningar. Förintelsedagen högtidlighölls i Domkyrkan med musik, ljuständning och förbön för alla folk. Samma dag hölls en manifestation i gymnasieskolans aula.

FN-föreningen deltog med bokbord vid flera tillfällen under veckan.

Välbesökt jubileum Eslövs FN-förening firade 25-årsjubileum på FN-dagen den 24 oktober. Ett 60-tal deltagare hade mött upp på Församlingsgården i Eslöv. De fick lyssna till FNförbundets ordförande Aleksander Gabelic om FN:s roll i världen och hur FNrörelsen arbetar i Sverige. Jubileet var ett samarrangemang med Svenska Kyrkans Församling i Eslöv. Jan Herlitz, som varit med från första början, gav en historisk överblick över föreningens 25-åriga verksamhet och en illustrerad jubileumsskrift delades ut. Efter att deltagarna hade undfägnats med kaffe och smörgåstårta fortsatte jubileumsfirandet i Eslövs Kyrka med uppträdande av kyrkans pensionärskör, sånger, tal, ljuständning och fanborg.

Budkaveln för en kärnvapenfri värld Nu har budkaveln för en kärnvapenfri värld varit i 132 kommuner från Haparanda till Södermanland. Över 50 000 namnunderskrifter har sänts till UD med krav på vår regering att utarbeta en konkret handlingsplan inför FN:s konferens om ickespridningsavtalet. 4 650 personliga kort med samma krav har sänts till Reinfeldt, Bildt och Tolgfors. Den ihärdiga projektledaren Inger Holmlund har tänt eldar. Nu underhålls brasan av hundratals medhjälpare som fortsätter budkavelns resa i resten av landet.

Catja visar vem som ansvarar för vad.

N-föreningar Aktiviteter i F

Världshorisont 1/10

och -distrikt

annat ej anges.

Anita Seidel om 25 till Landet runt är skriven av 08 – 462 25 53 : fon Tele · Redaktör: Anita Seidel. Texten E-post: anita.seidel@fn.se

Anslagstavlan Information från Svenska FN-förbuNDet

r en ny un gd oms FN -f ör bu nd et ha : I gr up pe n si tt er re fe re ns gr up p. ds FN-förening

istiansta Viktor Olsson, Kr Västerås FN-förening Arasta Sarwazan, olms FN-förening Mika Metso, Stockh lköpings FN-förening Linda Eriksson, Fa ng dansiljans FN-föreni Stella Marceta, Ne ng ockholms FN-föreni Arash Azarbad, St

UN g-l äg re t 201 0 Årets UNg-läger kommer att äga rum den 8-10 maj på Breviks kursgård uta nför Norrköping.

Välkommen till en helg med intressanta och engagerande aktiviteter!

Mer information hittar du på fn.se/ung

MET ODF EST IVAL ionell Vill du pröva på att agera internat a? delegat i klimatförhandlingarn Svenska FN-förbundet håller worker shops för lärare i klimatrollspel und 18 till 17 Metodfestivalen i Göteborg den på ner a mars. Rollspelet finns att ladd vår hemsida www.fn.se/skola. lans Anmälan görs på Den Globala Sko m n.co hemsida: www.denglobalaskola

A och B- ku rs er vå

re n 20 10

Intresserad av att de lta FN-förbundets kurser i ?

Så här ser våren ut: 20 mars A-kurs i Stockh olm. A-kursen är en baskurs som berör FN :s arbete på ett övergripande plan.

8 april A-kurs i Malm ö.

17 april B-kurs i Sto ckholm om fred, säker het och nedrustning. Helda gskurs.

6 maj B-kurs i Karlstad . Heldagskurs om millenniemålen.

Läs mer om kurserna och anmäl dig på vår hemsida ww w.fn.se/utbildning

VÄRVA en MEDLEM

Bli FN-skola!

nätet?

Handlar du mycket på tidigt!

Stöd FN-förbundet sam

God Handling och stöd på nätet, köp dem via ror va a din lar nd ha utiker som genom sin När du ändå g samlar olika internetb lin nd Ha r till d Go et! nd rbu gs hemsida finns länka Svenska FN-fö arbete. På God Handlin ets nd och rbu s -fö ku FN Bo n till frå rar r CD-skivo försäljning bid köpa allt från böcker och n ka n ma r ra dä va er av tik bu typ över 130 olika s Ticket. Beroende på på inkClub och resor ho CDON till bläckpatroner loppet till FN-förbundet. mma eller procent av be skänks en bestämd su e g! www.godhandling.s Gå in och kika redan ida

ge.sen?/ung Ng-lsebln.og t Ui FNw.fn Har du missa ww Se röre ung vara

Sonay Jalili bloggar om att

in g ? in fn -f ö r e n veta både vad d i t o g å n t Händer de ww.fn.se vill

da w ka din t vår webbsi t hända! Skic at er m Glöm inte at m o k m t och vad so som har hän aktor@fn.se d re b eb w ll ti n io informat e ts

d bun se r ö l f F N - st y r e r ä d e r a n­t a r s s a mme n 5 m d

26

Komm and e FN- dag ar

Mar s 08 Internationella kvinnodagen Nu kan du värva me dlemmar till FN-förb 21 Internationella dagen för avskaffande undet med vårt nya medle msrekryteringsmateri av rasdiskriminering al!

Beställ folder och af fischer på 22 Internationella vattendagen www.fn.se/butik.

23 Världsmeteorologidagen Ju fler vi blir, dest o mer kan vi görA! 25 Internationella dagen till minne av slaveriets offer Apr il 02 Internationella autismdagen Är ni en gymnasieskola med engagemang 04 Internationella dagen för minor och för globala frågor? Då har ni chans att bli en certifierad minröjning FN-skola och utveckla er profil i samarbete med oss på 07 Världshäls odagen FN-förbundet. Sista ansökningsdag är 15 april.

23 Världsdagen för böcker och copyright Se www.fn.se/fnskola 26 Världsdagen för intellektuell äganderätt (WIPO) -f ör bu nd et Maj Nyanst äl ld a på FN , som tid ig are 03 Internationella dagen för pressfrihet Jo hann a Wik lu nd nd lä gg are på FN ha R08-0 M 9 Hågk m omst so och t försoning för dem som ta ar be ma an st äl lts på sam er åt r omko ha m unde t, r andra de världskriget un förb l. börj ar de n 1 apri 15 Internationella familjedagen tjäns t. Jo hann a 17 Internationella telekommunikationsdage n 21 Världsdagen för kulturell mångfald för dialog och utveckling PLUSmeny för godare luncher 22 Internationella dagen för biologisk Värva en restaurang eller en servering till mångfald FN-förbundets satsning ”PLUSmeny”!

29 Internationella dagen för FN:s När matgästerna väljer PLUSmeny adderar de fredsbevarande personal två kronor på lunchnotan. Genom FN-förbundets stöd till WFP går pengarna till en näringsriktig 31 Internationella dagen mot tobak skollunch för ett barn som lever i extrem fattigdom. Juni 04 Internationella dagen för barn som blivit Se www.fn.se/skolmat offer för aggression 05 Världsmiljödagen

Hjälp Haiti Jordbävningen som drabbade Haiti och dess huvudstad Port-au-Prince i januari har krävt över 230 000 människ ors liv. Hundratusentals är skadade och människor saknar mat, vatte n och tak över huvudet. FN och andra aktörer jobbar hårt för att hjälp a de nödställda men behoven är enorma och kommer att vara det under lång tid framöver.

Svenska FN-förbundet har öppnat sitt insamlingskonto plusgiro nr 90 00 79-5 för att kanalisera resurser till FN:s arbete i Haiti.

Skriv ”Haiti” i meddelanderutan när du ger ditt bidrag.

Genom att SMS:a ”FN” till nummer 72 909 så bidrar du med 50 kronor.

Du kan även skänka pengar genom vår beta ltjänst på internet: www.fn.se/haiti. Alla bidrag behövs!

Världshorisont 1/10

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

Utvärdera FN! M

ånga har genom åren känt sig kallade att förändra och förbättra Förenta Nationerna. Få har kommit särskilt långt även om ljusglimtar finns.

Frågan om reformering av FN förtjänar att tas på större allvar.

Förutsättningarna inför och resultaten av FN:s världstoppmöte 2005 var blandade. Å ena sidan hade Kofi Annan efter många års träget arbete fått grönt ljus för att inleda en reformering av världsorganisationen, å andra sidan gick det trögt på flera punkter i förhandlingsarbetet.

Misslyckandet att ens få med frågan om säkerhetsrådet på toppmötets dagordning användes i vissa sammanhang som bevis för att reformarbetet hade gått i stå. Inte heller Kofi Annans förslag till reformer i FN-sekretariatet föll i god jord. Flera länder i G77-gruppen såg med misstänksamhet på en ny personalpolitik som bland annat betonar kompetens framför geografisk tillhörighet.

Jan Eliasson var ordförande i FN:s generalförsamling i anslutning till toppmötet 2005 och lyckades ena världens länder på några viktiga punkter. Ett praktiskt resultat har vi sett i form av FN:s fond för katastrofhjälp (CERF, Central Emergency Response Fund) som nu senast kunde ställa 10 miljoner dollar till förfogande till hjälparbetet efter jordbävningen i Haiti. Eliasson var också med om att inrätta den fredsbyggande kommissionen som

ska stödja länder i återuppbyggnaden efter kriser och konflikter.

Pilotprojektet ”Ett FN”, som syftar till att samordna de olika FN-organens arbete i fält, har också förutsättningar att bidra med nyttiga erfarenheter. Projektet utvärderas nu.

Många intressanta processer pågår alltså – om än ibland i det tysta. Ett problem är att FN inte har någon uppföljningsmekanism för reformarbetet. Världens länder lämnade toppmötet i New York utan ha enats om att träffas på nytt.

Det finns i sanningens namn stater som inte är särskilt intresserade av att förändra FN-systemet. Många är nöjda med nuvarande maktförhållanden och vill för allt i världen inte släppa in länder som konkurrerar om politiskt, ekonomiskt och militärt inflytande. Att världens frivilligorganisationer fortfarande för en undanskymd tillvaro i FN är förstås bekvämt för stater som inte vill utsätta sig för offentlig kritik.

Slutsatsen är att FN måste bli bättre på uppföljning och utvärdering av reformarbetet. Sverige och andra reformvänliga stater skulle kunna höja reformarbetets status genom att föreslå återkommande utvärderingsmöten som ställer medlemsländerna och FN:s ledarskap till svars.

Nya samtal om säkerhetsrådet har påbörjats och allt fler får upp ögonen för nyttan av ett effektivt och ändamålsenligt FN. Det är dags att växla upp reformarbetet ett steg ytterligare.

ebe Foto: FN /Eskinder Deb

Nästa nummer av Världshorisont kommer ut den 3 juni och ska handla om Sveriges och de svenska partiernas FN-politik.

I september 2010 är det val till den svenska riksdagen. Vilken FN-politik har regeringen och de svenska riksdagspartierna bedrivit hittills, vilka FN-frågor säger de sig vilja driva och hur ser de på Sveriges roll i FN? Det är några frågor som vi tittar närmare på. Vi kommer också att belysa Sveriges strategi för multilateralt samarbete.

Världshorisont 1/10

Beställ extra exemplar av Världshorisonts temanummer om svensk FN-politik till undervisning, medlemsvärvning och utåtriktade evenemang! Eller dela ut dem till intresserade vänner och bekanta!

Mejla din beställning till varldshorisont@fn.se eller ring 08 – 462 25 40.

Läs mer om Världshorisont på www.fn.se/varldshorisont

27

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

Vi behöver 50 nya minröjare!

80 miljoner minor finns utplacerade i världen. Vi behöver din hjälp med röjningsarbetet. Varje timme skadas eller dödas en människa av minor. Minorna hotar också utvecklingen i länder som Kambodja och Etiopien.

Svenska FN-förbundets kampanj Röj-en-mina arbetar för att människor i drabbade länder ska få det bättre. Vi samlar in pengar som används till minröjning samt till vård och rehabilitering för minoffer.

Bli en minröjare så får du en t-shirt!

Bli en av våra minröjare genom att bli autogirogivare! Då ger du automatiskt 50 kronor i månaden, pengar som räcker till att röja 5 kvadratmeter mark, varje månad.

På så vis kan du skapa både hopp och ökad trygghet för människor i Etiopien och Kambodja.

Anmäl dig genom att mejla namn och adress till mina@fn.se så skickar vi ett autogiromedgivande och mer information. Vi skickar din t-shirt så snart vi fått ditt autogiromedgivande.

Du kan också ge ett engångsbelopp genom att sätta in ditt bidrag på 90 00 79-5. Ange koden REM.

28

Världshorisont 1/10