Världshorisont nr 3/09, tema EU

VÄRLDSHORISONT Utges av Svenska FN-förbundet

EU utbildar poliser i Afghanistan sidan 10 Trögt i EPAförhandlingarna sidan 12 FN-förbundets kongress i Skövde sidan 22

EU

en allt

tyngre aktör

på den globala arenan

3/2009

FN-NOTISER Foto: FN/Fred Noy

Investeringarna i jordbruket i fattiga länder måste öka, menar FAO. På bilden skördar en man i Nyala, Sudan, durra.

Få framsteg i klimatförhandlingarna Få framsteg gjordes under det senaste 2

förhandlingsmötet om klimatet i mitten av augusti i Bonn, Tyskland. Nu återstår bara 15 dagars förhandlingar före den avgörande konferensen i Köpenhamn i december. De återstående förhandlingarna äger rum i Bangkok sent i september och i Barcelona i november.

– Om vi fortsätter i den här takten kommer vi inte att lyckas i Köpenhamn, säger Yvo de Boer, chef för FN:s klimatkonventions sekretariat.

I en rapport från februari 2007 uppmanade FN:s klimatpanel IPCC till minskningar av utsläpp på upp till 40 procent fram till 2020. Men hittills har industriländerna bara åtagit sig minskningar på 16-24 procent till 2020 och USA, som står för störst utsläpp per capita, har inte ens åtagit sig den minskningen.

Ban Ki-moon kritiserad av norsk diplomat FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon fick i augusti stark kritik i en intern norsk UD-skrivelse för sitt sätt att leda världsorganisationen. Ban är frånvarande, svag och får ”ständiga raseriutbrott” enligt Mona Juul, en av Norges två FN-ambassadörer.

– Det är bra att generalsekreterarens roll debatteras, men också medlemsstaterna måste ta sitt ansvar för att FN ska fungera, säger Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic i en kommentar.

– Svenska FN-förbundet välkomnar en diskussion om FN-chefen och hans roll.

För oss är det självklart att ställa höga krav på FN-chefen, vem det än är, säger Gabelic.

– Samtidigt kan man konstatera att Ban Ki-moon har haft positionen som generalsekreterare i två och ett halvt år. Till och med Kofi Annan behövde många år för att få acceptans bland världens länder för bl a sina försök att modernisera FN. Man kan också minnas Trygve Lies ord till Dag Hammarskjöld: ”Ni övertar värl-

Kritiskt för flyktingar i Jemen FN:s flyktingorgan UNHCR uttryckte i början av september allvarlig oro för situationen vid den jemenitiska staden Saada.

35 000 flyktingar hade samlats i och omkring staden på grund av strider mellan regeringsstyrkor och zayditiska rebeller och kunde inte ta sig därifrån.

UNHCR jobbade skyndsamt på att öppna humanitära korridorer i norra Jemen så att civila skulle kunna lämna stridszonen och humanitär hjälp komma in. Sedan 2004 har sporadiska strider drivit omkring 150 000 människor i området på flykt.

Ny FN-dag hedrar humanitärt arbete Den 19 augusti högtidlighöll FN för första gången Världsdagen för humanitärt arbete (World Humanitarian Day).

Den nya FN-dagen instiftades i december 2008 av generalförsamlingen i syfte att ”öka allmänhetens medvetenhet om det humanitära arbete som sker över hela världen och om vikten av internationellt samarbete på detta område, samt för att hedra all FN- och annan humanitär personal som arbetat för den humanitära saken och de som har mist sina liv i tjänsten.”

Orsaken att man valt 19 augusti är att det är årsdagen för bombattentatet mot Canal Hotel i Bagdad 2003 som resulterade i minst 22 döda, de flesta FN-anställda, och över 100 skadade. Bland de döda fanns FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och generalsekreterarens särskilde sändebud för Irak, Sergio Vieira de Mello.

En FN-dag för humanitärt arbete har instiftats.

Libyer president för generalförsamlingen Den libyske diplomaten Ali Abdessalam Treki har valts till president för den session av FN:s generalförsamling som inleds den 15 september 2009. Treki har tre gånger varit Libyens FN-ambassadör och var tills nyligen landets minister för AU (Afrikanska Unionen). Treki efterträder Miguel Brockmann D’Escoto från Nicaragua.

Världshorisont 3/09

Foto: UNHCR

Antal hungrande nu över en miljard FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO presenterade i juni nya siffror över hungerläget i världen. Beräkningarna visar att 1 020 miljoner människor, d v s över en miljard, går hungriga varje dag.

Förra året var motsvarande siffra 915 miljoner.

Enligt FAO beror ökningen av hunger och kronisk undernäring på den ekonomiska krisen i världen. Krisen har resulterat i lägre inkomster och ökad arbetslöshet och därmed minskad tillgång till mat för de fattiga. ”En farlig mix av den globala ekonomiska nedgången och envist höga priser i ett flertal länder har drivit runt 100 miljoner fler människor än förra året in i hunger, kronisk undernäring och fattigdom”, säger FAO:s generaldirektör Jacques Diouf. Han betonar vidare att fattiga länder ”måste få tillgång till den utveckling, ekonomi och de politiska verktyg de behöver för att stärka sin jordbruksproduktion och produktivitet. Investeringar i jordbruket måste öka eftersom en sund jordbrukssektor är nödvändig för att bekämpa fattigdom och hunger i majoriteten av fattiga länder och en förutsättning för en övergripande ekonomisk tillväxt.”

FAO framhåller att medan världens länder gjorde framsteg i att minska hunger och kronisk undernäring på 1980-talet och under den första halvan av 1990-talet, har det senaste decenniet inneburit en långsam men stadig försämring. Mellan 1995 och 2006 ökade antalet människor som led av hunger och kronisk undernäring i alla regioner utom i Latinamerika och Karibien. Även i dessa regioner har framstegen i arbetet mot hungern nu pressats tillbaka av höga livsmedelspriser och den nuvarande globala ekonomiska nedgången.

dens mest omöjliga arbete”. Det är förmodligen svårare än någonsin i dag med interna konflikter och återkommande globala kriser.

Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40 Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi Layout: Ambition Tryckeri: Federativ, Stockholm Annonser: Can Media, tel: 0735-035869, e-post: christina.andersson@canmedia.se För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1 Tidningen säljs även i buntar.

Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin.

Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FN-förening, medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter.

Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring 08 – 462 25 40 eller e-posta info@fn.se.

VÄRLDSHORISONT Utges av Svenska FN-förbundet

3/2009

Läsare, européer,

världsmedborgare! ”Vad ska vi egentligen ha EU till? Europas potential är enorm; livsfarlig om den missbrukas, omvälvande om den sätts i rörelse för en hållbar och jämlik värld”.

Så står det i en seminarieinbjudan som jag fick i våras. Och efter att ha gnetat mig igenom ett antal texter, samtal och intervjuer kring EU och dess roll i världen är det just den dubbla bilden som framträder. Å ena sidan EU som progressiv aktör i FN och drivande kraft för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Och å andra sidan EU som en klubb för rika och privilegierade där egenintresset går före idealen.

Samtidigt ska vi vara tacksamma för det fagra tal som kommer från EU-håll om allt gott man har tänkt sig att göra i världen. För det är just detta, de ideal man formulerar och de utfästelser som görs, som möjliggör för oss i det civila samhället att ställa EU-apparaten till svars och att kräva förändring och förbättring. Och att granska EU och ställa det till svars är vår demokratiska skyldighet. EU är en del av vårt politiska system och om vi inte granskar och driver på, vem ska då göra det?

Det finns dock ett stort hinder på vägen. Svenskarna har haft svårt att hänga med i svängarna och de allmänna kunskaperna om hur EU fungerar är alldeles för dåliga, menar flera bedömare som Världshorisont talat med. Detta är illa och det borde vara en väckarklocka för alla oss som är engagerade i globala frågor. Nog är EU en komplicerad och omfattande apparat men vi får inte väja för det. Idag fattas en lång rad beslut i EU och mycket av påverkansarbetet måste göras i det sammanhanget. Vi i Sverige måste driva på för att vår regering ska driva rätt frågor i EU, och samtidigt måste vi också försöka påverka det som sker i kommissionen och parlamentet.

Samtidigt får vi självklart inte glömma bort kopplingarna till FN och det globala samarbetet. ”Man kan vara svensk och man kan vara europé, men man kan också vara världsmedborgare”, som FN-förbundets avgående generalsekreterare Bonian Golmohammadi uttrycker saken. ”Vad ska vi ha EU till?” var den inledande frågan. Svaret blir att vi måste använda oss av de möjligheter som EU-medlemskapet ger att driva på i de globala frågor som vi värnar. Att det finns aktiva och kunniga folkliga rörelser, som bevakar EU-apparaten och driver på i rätt riktning, är också en absolut nödvändighet för att motverka de starka särintressen som pressar EU-apparaten åt ett annat håll.

Till sist ett litet tips. Barista Fair Trade Coffee är en kaffekedja med etisk profil och kaféer på sju orter runt om i landet. Det är också en kaffekedja som samarbetar med Världshorisont. På FN-dagen den 24 oktober kan du som Världshorisont-läsare fika gratis på något av Baristas kaféer – ta med kupongen på sidan 18!

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se

EU utbildar poliser i Afghanistan sidan 10 Trögt i EPAförhandlingarna sidan 12 FN-förbundets kongress i Skövde sidan 22

EU

en allt

tyngre aktör

på den globala arenan

Omslagsbild nr 3/09: Lucky Look/Alamy

INNEHÅLL EU får allt tätare kontakter och 4 FNalltochfler beröringspunkter. allt mer lyckad i rollen som 7 EUbiståndsgivare. rättigheter hamnar i 8 Mänskliga kläm när egenintressen hotas. besöker EU:s polisutbildning i Afghanistan.

10 Världshorisont

förslag till handelsavtal 12 EU:s gillas inte i Afrika. faktablad om EU och 13 Fyrsidigt dess relationer till FN. och replik om hungern 14 Debatt i världen och rätten till mat. special: tre sidor om FN-förbundets kongress 2009.

22 Kongress

FN OCH EU XXXXXXXXXXXXXX

EU som global aktör

Lyckat fredsprojekt med stor potential D EU har de senaste åren blivit en allt viktigare aktör på den globala arenan.

Därmed har samarbetet och kontakterna med FN ökat och intensifierats på olika nivåer. Fred, utveckling och mänskliga rättigheter är områden som båda organisationerna säger sig prioritera.

4

en Europeiska Unionen började som ett ekonomiskt samarbete mellan sex länder på 50-talet.

Idag har unionen 27 medlemsstater som samarbetar på snart sagt varje område i samhället. Ett avgörande steg togs 1993 då den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken infördes.

Unionens blotta storlek, dess viktiga marknad och dess alltmer samordnade politik har gjort att dess roll på den globala arenan blivit allt tyngre. Och i takt med detta har beröringspunkterna med FN blivit allt fler och allt mer betydande.

Alexander Graf Lambsdorff från Tyskland är ledamot av EU-parlamentet och leder där en tvärpolitisk arbetsgrupp som sysslar med EU:s relationer med FN. – Relationen mellan EU och FN har blivit allt mer intensiv under de senaste tio åren, säger han.

– Det har dels hängt samman med att kommissionen givit mer och mer pengar till FN-systemet och dels med EU:s nya ambitioner när det gäller insatser för fred och säkerhet. Idag finns det ofta EU- och FN-missioner på samma plats vilket gör att de båda organisationerna har gemensamma intressen och därmed ett stort behov av att samarbeta. EU har också en

politisk agenda som man driver i FN. Maria Strömvik är forskare och expert på EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

– Att EU alltmer börjat agera globalt gör ju att beröringspunkterna med FN:s globala arbete blir mycket mer synliga.

Och då ökar också efterfrågan från båda håll på att bättre kommunicera och länka till varandra om det som görs inom EUramen respektive FN-ramen, säger hon.

– Det är det man ser på lite sikt och det tror jag att man kan säga gäller på de flesta områden, inte bara när det gäller säkerhetspolitiken.

Alexander Graf Lambsdorff

Relationen mellan EU och FN är fundamental för multilateralismen, det internationella samarbetet, framhåller Alexander Graf Lambsdorff vidare.

– Efter andra världskriget valde ju Europa multilateralismen som väg och man har genom skapandet av EU sett till att detta fungerar. Rent allmänt vill vi ju se fred, välstånd och frihet på den europeiska kontinenten och det är mycket viktigt för oss. På den globala nivån har vi en motsvarighet som har legitimitet och det är ju FN. Därför är det i vårt allmänna intresse att FN blir framgångsrikt.

Samma tongångar återfinns i förordet

Världshorisont 3/09

FN OCH EU I takt med EU:s alltmer uttalade globala ambitioner har kontakterna och samarbetet med FN vuxit. På bilden talar FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon vid ett besök hos EU-kommissionen i Bryssel. Bakom honom står Louis Michel, EU:s biståndskommissionär, och Ahmed Ould-Abdallah, FN:s särskilde representant för Somalia. Till höger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Foto: EU-kommissionen.

till boken The United Nations and the European Union: An Even Stronger Partnership, skrivet av Benita Ferrero-Waldner, EU:s kommissionär för yttre förbindelser.

“I en värld som förändras i snabb takt är en effektiv multilateralism oumbärlig.

Globalisering är inte en synonym för kaos men behöver ett ramverk av regler för att fungera. Förenta Nationerna, med sitt universella mandat och legitimitet, är centralpunkten i det multilaterala systemet. /---/ Den Europeiska Unionen är FN:s självklara partner. Vårt åtagande för multilateralismen är inte en retorisk trosbekännelse. Det är en grundläggande princip i vår utrikespolitik”, skriver Ferrero-Waldner.

Det finns en rad jämförelser man kan göra mellan EU och FN. FN är t ex en global organisation där alla fullt erkända och självständiga stater i världen, utom Vatikanstaten, är medlemmar. För att få medlemskap krävs i princip bara att man säger sig respektera FN-stadgan.

EU är en regional sammanslutning och medlemskap föregås av förhandlingar som kan bli utdragna och komplicerade.

Ansökande länder måste visa att de lever upp till vissa grundläggande krav, bl a när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter.

Ser man till de sakfrågor som prioriteras är fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter själva grundvalen för dagens FN och brukar beskrivas som de ”tre ben” som FN:s arbete vilar på. För EU:s del har dessa områden fått allt större betydelse i takt med att de globala ambitionerna har ökat.

Maria Strömvik menar dock att det finns en grundläggande skillnad i de båda organisationernas förhållningssätt till dessa frågor: – Den stora skillnaden är att FN jobbar för de här värdena eller normerna bland sina medlemmar för att hjälpa dem. Men när EU talar om dem så är det inte primärt situationen inom EU man tänker på utan det handlar om att hjälpa andra. EU förutsätter på något sätt att ”demokrati

Världshorisont 3/09

och mänskliga rättigheter, det har vi redan klarat ut”. För man får inte bli EUmedlem om man inte har grundläggande regler på dessa områden och följer olika konventioner o s v, säger hon.

– Så de frågorna diskuteras sällan bland EU-medlemmarna som om det vore något som de själva borde bli bättre på. Det diskuteras självklart inom de olika länderna men inte på EU-nivå.

Maria Strömvik

Men det finns en klyfta mellan EU:s retorik och verkligheten som organisationer i det civila samhället återkommande pekar på. EU:s jordbruks- och handelspolitik är ett område som har stor betydelse globalt och som ständigt får kritik.

Bonian Golmohammadi, Svenska FNförbundets generalsekreterare 2001-2009, tillträder hösten 2009 som generalsekreterare för FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations). Den stora faran med regionala sammanslutningar, menar han, är tendensen att sluta sig samman gentemot omvärlden och sätta upp olika typer av murar.

– Multilateralismen är något som behöver försvaras, förstärkas och argumenteras för och det gäller att vi inte glömmer bort det. Om enstaka stater eller grupperingar av länder på något sätt ställer sig utanför systemet för att tillgodose egna nationella eller regionala intressen, då är det ett hot mot det globala samarbetet, säger Golmohammadi.

– Sverige blir ju mer och mer EUfokuserat och det är inget fel i det alls, men vi får inte glömma bort det globala.

Det finns många dimensioner och frågor som EU som regional organisation inte kommer att kunna lösa.

Exempel på frågor där EU visar oroande tendenser är handelspolitiken och politiken för asylsökande och flyktingar, menar han.

– Genom handels- och jordbrukspolitiken försvårar man för fattiga människor

att minska sin egen fattigdom och öka sitt oberoende, alltså det som man försöker åstadkomma med andra handen när man ger bistånd. Och man har olika restriktioner för människor som inte tillhör EUländerna. Så EU kan bli ett hinder om det används på fel sätt, på samma sätt som det kan vara en god kraft om man försöker påverka världen i positiv riktning.

Maria Strömvik framhåller också att hon ser jordbrukspolitiken som EU:s största problem: – EU lägger ju halva sin feta budget på en jordbrukspolitik som helt slår ut bönder i andra delar av världen. Och därmed bidrar till att skapa konflikter. Det är obegripligt för mig att den frågan inte debatterades i samband med EU-parlamentsvalet, säger hon.

CONCORD är ett europeiskt nätverk av frivilligorganisationer med fokus på EU:s utvecklings- och biståndspolitik. På sin hemsida skriver CONCORD Sverige: ”EU är i dag en av världens största ekonomier. All verksamhet och politik EU bedriver med utvecklingsländerna kan påverka utvecklingen till det bättre.

EU:s alla institutioner och medlemsstater är inblandade i utvecklingspolitiska frågor på ett eller annat sätt. EU är också världens största biståndsgivare och har med det makt och möjlighet att bedriva en ansvarsfull biståndspolitik med fattigdomsbekämpning i fokus som gör skillnad.”

– EU har enorma möjligheter att bidra till att skapa utveckling i världens fattiga länder. Men EU månar om sin interna marknad och sina interna förhållanden och det blir ett problem när man ska agera globalt, säger Malin Parmander, informations- och medieansvarig på CONCORD Sverige.

– I handelsfrågorna t ex säger man att EU vill främja utveckling genom handel men i sitt agerande främjar man många gånger sin egen marknad på bekostnad av utvecklingsländerna. Det finns många liknande målkonflikter och man jobbar också inom EU med att skapa en större

5

FN OCH EU

samstämmighet i politiken. Men även om man kan se vissa ljuspunkter är det en mycket långsam process, säger hon.

Sverige har som ordförande för EU under hösten 2009 fantastiska möjligheter att visa på ledarskap i dessa frågor, fortsätter Malin Parmander.

– När det gäller utvecklingsfrågor är Sverige ”bäst i klassen” vilket gör att vi har en mycket viktig roll när det gäller att påverka andra länder. EU behöver också ett tydligare rättighetsperspektiv och här har Sverige en verklig chans att påverka under ordförandeskapet.

På området fred- och säkerhet finns en intressant jämförelse att göra mellan FN och EU. Båda organisationerna kom till i efterdyningarna av andra världskriget med fred som en uttalad och grundläggande målsättning. Men medan FN grundandes genom att politiker och diplomater författade en stadga så inleddes Europaprojektet med praktiskt samarbete mellan sex länder kring kol- och stålindustrin.

– Man ville bygga upp nya fabriker och få igång industrierna igen men man ville inte riskera att det skulle leda till att man skulle använda kolet och stålet till vapen igen. Fred genom ekonomisk integration, det var grundtanken, säger Maria Strömvik.

Genom att välja ett tekniskt-praktiskt samarbete snarare än ett diplomatiskt så kunde man till viss del kringgå diplomaterna och det starka nationalstatsfokuset, säger hon vidare: – Och genom att inte låta nationalstaten bli för stark kunde man undvika att bygga in för mycket låsningar i systemet.

Så går man med i EU nu så accepterar man principen att nationalstaten inte bestämmer allt, en del bestäms gemensamt av kommissionen, rådet och parlamentet.

I FN-systemet ser man mer och mer problematiken med att nationalstaten har en så stark ställning, menar hon.

– Trots alla diskussioner om humanitära interventioner och skyldighet att skydda så är det ju mycket svårt för FN att ingripa, t o m när det Bonian Golmohammadi

6

är risk för folkmord. Samtidigt fanns det ju knappast något alternativ till den diplomatiska vägen och nationalstatstänkandet när man bildade FN. EU-metoden fungerade ju för att det var ett väldigt litet antal stater från början, bara sex stycken, och då var det möjligt att hitta former för ett praktiskt samarbete.

Att EU som fredsprojekt har lyckats är uppenbart, menar Maria Strömvik vidare.

– Idag pratar vi om EU som en organisation som reglerar gurkstorlekar och sådana saker. Det tas som så självklart att vi har fred inom EU att vi inte pratar om det längre. Så man kan säga att grundtanken med EU fungerade så väl att vi har glömt bort den!

Bonian Golmohammadi menar också att regionala samarbeten som EU har en uppenbar positiv effekt för möjligheten att undvika konflikter.

– Ju mer kontakt, samarbete, interaktion, handel och kulturellt utbyte som man har, desto närmare kommer man varandra och desto mer avlägset ter det sig att man skulle använda våld vid konflikter. Och desto större blir sannolikheten att man kan börja lösa en del gemensamma problem.

– Det där tror jag gäller globalt också.

Ju mer kontakt, utbyte och dialog man har med andra länder, desto bättre går det att förebygga väpnade konflikter och desto lättare kommer det att bli att förhandla.

Ser man på EU:s roll i FN så är det helt klart att EU tillhör de mest progressiva aktörerna, fortsätter Golmohammadi.

– Visst har EU en massa olika typer av problem. Men om man tittar på vilka som är drivande när det gäller fred och säkerhet, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter så är det olika EU-länder, och oftast hela EU. Det vore fel att kritisera EU på det sättet.

Däremot kan en nackdel med EUsamordningen vara att EU:s linje ibland blir lika med ”minsta gemensamma nämnare”, fortsätter han.

– Många gånger är det så att vissa av EU-länderna skulle kunna gå mycket längre. Då kan man ju hoppas att de inte nöjer sig med den officiella linjen utan försöker gå tillsammans med andra för att driva en ännu mer progressiv linje.

Där tror jag att det finns stora möjligheter för organisationer i det civila samhället att driva på t ex den svenska regeringen.

Hur Sveriges röst i världen påverkats av EU-medlemskapet är en fråga som regelbundet debatteras. Maria Strömvik och Alexander Graf Lambsdorff menar båda att även om Sveriges röst inte hörs lika tydligt längre, eftersom man verkar genom EU, så har den svenska regeringens möjligheter att faktiskt påverka förhållanden i omvärlden ökat kraftigt.

– EU kan göra väldigt mycket om man enas om en gemensam linje, så om Sverige får med sig de övriga 26 länderna blir genomslaget för våra idéer mycket mycket stort, säger Maria Strömvik.

Malin Parmander

– När det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken så är det dessutom så att bara en handfull länder är riktigt aktiva och vill vara med och utforma den. De tyngsta länderna är självklart Frankrike och Storbritannien men sedan kommer ett gäng med Spanien, Tyskland, Sverige och Holland, ungefär, som är aktiva och drivande. Så EU-medlemskapet har dramatiskt ökat Sveriges möjligheter att påverka problemen ute i världen.

Malin Parmander å sin sida framhåller att det är ett stort problem att många svenskar inte förstått hur många beslut som faktiskt fattas i EU idag.

– För oss som organisationer innebär det att vi måste driva på för att Sverige ska lyfta fram rätt frågor i EU och samtidigt måste vi jobba på att påverka kommissionen och EU-parlamentet, säger hon.

– Tyvärr har många aktörer i det civila samhället inte haft möjlighet att hänga med i den utveckling som skett vilket lett till ett kunskapsglapp idag; en brist på förståelse för hur EU fungerar vilket också kan leda till en brist på engagemang.

AnnaLena Andrews Fakta om EU:s uppbyggnad, utrikespolitik och dess relationer till FN finns på sid 13-16.

Världshorisont 3/09

FN OCH EU Foto: FN/ Paulo Filgueiras

Världens största biståndsgivare

allt bättre De 25 EU-länderna är tillsammans med EU-kommissionen världens största

biståndsgivare. Under senare år har unionen arbetat hårt för att samordna och effektivisera biståndet, även medlemsstaternas bilaterala stöd. Detta har gjort EU till en allt viktigare aktör för att bekämpa den globala fattigdomen.

I

början av 2000-talet var EU:s gemensamma bistånd, som förvaltas av EU-kommissionen, hårt kritiserat.

Byråkratin hade vuxit sig så stark att det ibland kunde ta många år innan beviljade biståndspengar betalades ut. Dessutom drabbades EU-kommissionen av en stor korruptionsskandal 1999 vilket ytterligare försämrade förtroendet för biståndet.

Men under senare år har det skett stora förändringar av EU:s gemensamma bistånd. Enligt olika utvärderingar har effektiviteten förbättrats markant och kommissionen har förbättrat sitt rykte som biståndsgivare.

ENATS OM PRINCIPER EU har också enats om ett antal principer som även gäller medlemsstaternas bilaterala bistånd. Detta gör att medlemsstaterna och EU-kommissionen i allt högre grad agerar som en enda stor biståndsgivare. Räknat på detta sätt står unionen för mer än hälften av världens bistånd och är därmed världens största biståndsgivare.

Detta innebär t ex att EU-kommissionen rekommenderar vilka metoder Sverige och andra medlemsstater ska använda i sitt bilaterala bistånd. Bl a vill kommissionen att medlemsstaterna slutar gynna sin egen industri med biståndet och att mottagarländerna får större inflytande över hur pengarna ska användas.

EU-kommissionen har också antagit en plan för hur unionen ska bidra till att uppnå FN:s millenniemål till 2015. I en gemensam deklaration från 2005 (The European Concensus on Development)

Världshorisont 3/09

förbinder sig EU och dess medlemsstater att följa överenskommelserna från FN:s millennietoppmöte år 2000, konferensen om ”finansiering för utveckling” i Monterrey 2002 och toppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg 2002.

EU-kommissionen kan visserligen inte straffa de medlemsstater som inte följer dessa åtaganden. Men kommissionen och enskilda medlemsstater kan i olika sammanhang hänga ut ett medlemsland som t ex inte når upp till den fastställda nivån på sitt bilaterala bistånd.

SKA OMFÖRDELAS Samtidigt försöker kommissionen få medlemsstaterna att i viss mån omfördela sitt bistånd till de länder där behoven är absolut störst. År 2007 antog EU en s k uppförandekod som ska göra att biståndet fördelas till de länder och sektorer där det behövs bäst.

Kommissionen vill undvika fall som Tanzania där det finns över 600 projekt som främst handlar om bekämpning av hiv/aids. Genom en bättre arbetsfördelning ser EU-kommissionen möjligheter att minska byråkratin och bli av med onödiga merkostnader.

Samtidigt finns det fortfarande brister i det gemensamma EU-biståndet. En vanlig kritik, inte minst från enskilda organisationer, är att det inte är tillräckligt fattigdomsinriktat och i allt för hög grad går till medelinkomstländer som t ex Turkiet.

PROBLEM MED SAMORDNING EU har också stora problem med att sam-

EU:s biståndskommissionär Louis Michel talar vid ett möte om utvecklingsfrågor i FN-högkvarteret i New York.

ordna medlemsstaternas bistånd på plats i mottagarländerna. Trots att EU oftast är den största givaren leder unionen sällan de viktiga givargrupperna. Dessa givargrupper, som ska ena och samordna biståndet i landet, styrs i många fall av FN:s utvecklingsprogram UNDP eller av Världsbanken.

En orsak till detta är att EU-kommis­ sionens fältkontor, de s k delegationerna, ofta är underbemannade och saknar mer kvalificerad personal. I vissa länder lyckas inte ens kommissionen enas med medlemsstaterna om vilka biståndsinsatser som är mest lämpliga.

På internationell nivå fungerar däremot EU-kommissionen bättre. EU har varit drivande i arbetet med den s k Parisagendan som ska effektivisera hela världens bistånd. Idéerna i Parisagendan, som bl a syftar till att ge utvecklingsländerna ett större inflytande över sin fattigdomsbekämpning, får ett allt större genomslag bland världens biståndsgivare.

Nils Resare, frilansjournalist

EU:s samlade bistånd uppgick 2007 till 62 miljarder dollar (56,67 % av världens bistånd). Av detta utgjorde EU:s gemensamma bistånd 11,7 miljarder dollar.

Sverige och de andra medlemsstaterna bidrar till EU:s gemensamma bistånd genom medlemsavgiften och genom ett särskilt bidrag till den europeiska utvecklingsfonden.

7

FN OCH EU Foto: EU-parlamentet

EU ställer allt högre krav på respekt för de mänskliga rättigheterna i länder utanför unionen. Bilden är från en konferens i EU-parlamentet förra året med anledning av MR-deklarationens 60-årsjubileum.

Mänskliga rättigheter i kläm när

EU-intressen hotas Mänskliga rättigheter har fått en

allt större roll i EU:s relationer med omvärlden. Men i fallet Västsahara har idealen fått ge vika när de krockat med egenintresset hos tunga medlemsländer.

D

en 11 augusti i år dömdes Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi till tre års fängelse och hårt straffarbete av en domstol i huvudstaden Rangoon. Strax därefter mildrade militärjuntan straffet till ett och ett halvt års husarrest, i en gest som har betecknats som ”juridisk teater”. Likväl införde EU två dagar senare riktade sanktioner mot de tre domare som låg bakom domen.

8

Sanktionerna omfattar reseförbud och frysning av bankkonton inom EU. Sedan tidigare är liknande sanktioner i kraft mot militärjuntans medlemmar.

Det är långtifrån första gången, och säkerligen inte heller den sista, som den Europeiska Unionen använder sig av riktade sanktioner mot enskilda representanter för förtryckarregimer runt om i världen. Den sortens sanktioner har blivit ett viktigt vapen i EU:s arbete för demokrati och mänskliga rättigheter i världen.

CENTRAL PLATS Begreppen ”frihet, demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättstatens principer” har kommit att inta en central plats i EU, både inom unionen och i dess relationer med omvärlden. Så har det inte alltid varit. Länge utgick EGfördragen helt och hållet från ekonomis-

ka förhållanden. Det var först med Amsterdamfördraget 1999 som begreppen skrevs in och definierades som organisationens kärnvärderingar. År 2000 ställde sig unionens tre högsta instanser – rådet, kommissionen och parlamentet – bakom det viktigaste dokumentet på området hittills, stadgan om de grundläggande rättigheterna. Stadgan räknar upp och beskriver i detalj en lång rad friheter och rättigheter, både individuella och kollektiva, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella. Stadgan är inte bindande för medlemsstaterna, men den kommer att bli det om och när det nya Lissabonfördraget ratificeras.

Parallellt med EU:s egen utveckling på området har organisationen börjat ställa allt högre krav på respekt för de mänskliga rättigheterna i andra länder. Åtminstone i teorin är det idag otänkbart att

Världshorisont 3/09

länder som inte lever upp till stadgans krav skulle släppas in i unionen. Även länder som utan att söka medlemskap vill ha ett närmare förhållande till EU möter krav på respekt för grundläggande mänskliga rättigheter.

EU har dessutom utarbetat särskilda riktlinjer för att främja de mänskliga rättigheterna genom sina relationer med tredje land. Det gäller bl a riktlinjer om dödsstraff och tortyr samt barns och kvinnors rättigheter.

FLAGRANT EXEMPEL EU:s höga krav gäller dock inte i alla situationer. Det mest flagranta exemplet är den forna spanska kolonin Västsahara.

Marocko invaderade området 1975 i strid med resolutioner från FN:s säkerhetsråd och domslut från Internationella domstolen i Haag.

Sedermera har Marocko olagligt annekterat tre fjärdedelar av Västsaharas territorium och delat in det i sex provinser.

Själva ockupationen utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna enligt FN:s MR-kontor. ”Folkets rätt till självbestämmande i Västsahara är det viktigaste vid utvärderingen av de mänskliga rättigheterna i området”, skrev MR-kontoret i en rapport 2006.

En stor del av den västsahariska befolk-

ningen flydde ockupationen. Över 150 000 människor lever idag i flyktingläger i västra Algeriet under mycket svåra förhållanden. Ockupationsmakten uppträder brutalt. Fredliga demonstrationer slås ned med våld och det förekommer många rapporter om tortyr och försvinnanden. Västsaharierna saknar grundläggande rättigheter såsom yttrande- och föreningsfrihet, påpekas ständigt i rapporter från Amnesty International och Human Rights Watch.

Den olagliga ockupationen och övergreppen har inte hindrat EU från att sluta viktiga avtal med Marocko. Landet har ett associationsavtal med EU som trädde i kraft år 2000. Avtalets portalparagraf kräver respekt för FN-stadgan, demokrati och mänskliga rättigheter, men den har inte fått någon synbar effekt på Marockos agerande i Västsahara.

NYTT AVTAL År 2005 slöt EU och Marocko ett nytt fiskeriavtal. Det innebär att Marocko säljer till EU fiskerättigheter i Västsaharas vatten, som landet inte har rätt att förfoga över. Därmed utgör avtalet ett brott mot folkrätten.

– Det är främst Frankrike, Spanien och Storbritannien som ligger bakom fiskeriavtalet, säger Sören Lindh, koordinator för Västsaharaaktionen.

– Frankrike har mycket nära relationer med Marocko, och alla tre får stora ekonomiska fördelar genom fiskeriavtalet.

Enligt Hans Corell, FN:s tidigare rättschef, har även FN:s säkerhetsråd brustit i sitt ansvar att skydda Västsaharas resurser i samband med EU:s fiskeriavtal med Marocko. Frankrike och Storbritannien är permanenta medlemmar i säkerhetsrådet.

Folkrätt och mänskliga rättigheter har fått en allt större roll i EU:s relationer med omvärlden. Men fallet Västsahara visar på begränsningarna när egenintresset hos tunga medlemsländer råkar i konflikt med de höga idealen.

Carlos Garat, frilansjournalist

När egenintresset hos tunga medlemsländer hotas blir det mer problematiskt med EU:s förhållande till mänskliga rättigheter, t ex i fallet Västsahara.

Bilden är från ett flyktingläger i Algeriet.

Svårt för EU att få stöd i MR-rådet

Å

r 2005 beslutade världens stats- och regeringschefer att lägga ner FN:s hårt kritiserade kommission för mänskliga rättigheter. EU förklarade sig redo att arbeta för att förse världsorganisationen med ett nytt organ, med förstärkt mandat och med uppdrag att åter höja de mänskliga rättigheterna till den centrala plats som de hade från början i FN-stadgan.

EU:s stöd till det nya rådet för mänskliga rättigheter kunde knappast vara starkare.

Ett flertal forskare och observatörer har följt EU-länderna i det nu tre år gamla rådet för mänskliga rättigheter.

Det är en blandad bild som träder fram i deras rapporter och kommentarer. Genomgående prisas EU-medlemmarna för att de har förmått uppträda som ett block.

Trots det hävdar många att deras inflytande har minskat.

Världshorisont 3/09

Richard Gowan och Franziska Brantner, från European Council on Foreign Relations, hävdar att EU har blivit marginaliserat: ”Alltsedan MR-rådet bildades 2006 har EU och dess allierade röstats ner på vad som borde vara deras hemmaplan. Denna marginalisering har skett trots en enastående sammanhållning inom EU, då medlemsländerna har röstat lika om alla kontroversiella resolutioner”, skriver de.

Fram till 2008 hade EU förlorat hälften av omröstningarna i rådet. I kommissionen vann EU de flesta omröstningarna.

Enligt Dr Karen E Smith, från London School of Economics, beror EU:s problem till stor del på dess agerande när rådet bildades.

– EU:s ståndpunkt om reformen var rätt konservativ: man lade aldrig fram

några radikala förslag utan försökte behålla så mycket som möjligt från den gamla kommissionen, säger hon.

Den amerikanska regeringen under George W Bush intog först en skeptisk hållning till rådet och valde sedan att ställa sig helt utanför. USA:s frånvaro undergrävde EU-ländernas inflytande.

Mot sig har EU haft dubbelt så många röster från länderna i Islamiska konferensen, med en helt annan syn på mänskliga rättigheter. Och EU-länderna har förlorat principiellt viktiga omröstningar i frågor som religions- och yttrandefrihet.

Nu har Barack Obamas regering sökt och fått en plats i rådet. Förhoppningen är att USA:s närvaro kommer att förändra styrkeförhållandena till EUländernas fördel.

Carlos Garat

9

Foto: Lena Thunberg, tidskriften Västsahara (www.vastsahara.net)

FN OCH EU

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx FN OCH EU

Ett gäng unga poliser från olika delar av norra Afghanistan deltar i EUPOL:s utbildning.

De får lära sig allt från att skriva rapporter till att skjuta och öva på olika situationer.

Afghanistan

F

Tuffa villkor när EU utbildar poliser

ör första gången så är vi nu fler svenska poliser i EU-tjänst än i FN-tjänst, säger Ulf Strahl. Till vardags jobbar han på Göteborgspolisen.

Nu sitter vi på varsin ranglig stol i ett svettigt klassrum i polishus nummer fem i Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan.

Runt ett stort bord trängs 20 afghanska poliser i olika åldrar. Alla är män. De stirrar koncentrerat på Ulfs kollega MiUlf Strahl från Göteborgpolisen har 25 års erfarenhet av polisutbildning utomlands.

10

kael Hedin från Uppsalapolisen som håller i dagens lektion: ledarskap.

– Alla i ett team måste dela med sig av information till de andra, säger Mikael. Översättaren översätter. Poliserna antecknar.

Ulf Strahl är chef för de sex svenska poliserna i Afghanistan som är del av EU:s polismission EUPOL. Ulf har 25 års erfarenhet av polisutbildning utomlands, i början alltid under FN-flagg, på senare år allt oftare i EU-regi.

Efter talibanernas fall 2001 hamnade frågan om att förbättra landets polis långt ner på dagordningen. Enkelt uttryckt tog USA hand om det militära och polisfrågan lämnades åt européerna. 2007 skapades EUPOL med målet att förvandla den afghanska poliskåren till en styrka som både kan tjäna folket och stoppa terrorister.

– Det var väldigt svårt i början, säger Ulf Strahl. Men det har börjat gå bättre.

Efter två år av motgångar, nya chefer och allmän förvirring om vem som ska utbilda vem till vad, så tycker EUPOL nu själva att de kommit igång och fått snurr

på hjulen. Ny utrustning, bättre fungerande löneutbetalningar och bättre utbildning ska ha börjat gjuta mod i den afghanska poliskåren.

Det behövs. Att vara polis är ett ytterst farligt yrke här. Sedan början av 2008 har över 1000 afghanska poliser dödats i attacker från talibanerna. I takt med att den afghanska armén blivit bättre riktar talibanerna alltmer in sig på att attackera polisstationer som har svårare att försvara sig.

– Säkerhetsläget i stort gör det svårt för oss eftersom vi inte kan röra oss som vi vill, säger Ulf Strahl. Sedan är vi inte så många heller. Det här är en förhållandevis liten mission med bara 230 internationella representaner.

När lektionen är slut åker vi iväg för lunch på Camp Northern Light, där de svenska soldaterna finns. Vi skumpar dit i en bepansrad jeep och passerar de sedvanliga säkerhetskontrollerna med speglar som ska avslöja bomber under bilen och höga murar av sandsäckar, taggtråd, fordonshinder och betongfyllda oljefat.

Snart sitter vi i något som ser ut som en

Världshorisont 3/09

xxxxxxxxxxxxxxxx FN OCH EU svensk skolmatsal och äter panerad torsk med kokt potatis och rårivna morötter.

De svenska och finländska soldaterna ser uttråkade ut. Inte heller de är här på FNuppdrag utan tillhör ISAF som är en NATO-ledd mission. Precis som med poliserna så har det aldrig förr varit så få svenska FN-soldater i tjänst. Av 863 svenska soldater i utlandstjänst under juli 2009 var det bara 26 som hade en blå hjälp på huvudet.

– Det här med samordningen mellan olika utbildningsinsatser har varit ett stort problem, säger Ulf Strahl.

Förutom EUPOL så är även USA, Nya Zeeland, Kanada, Japan och Norge på plats för att utbilda poliser – var och en med en egen vision om vad som bör göras.

För att reda ut den här trassliga situationen finns det sedan januari i år ett litet samordningskontor i Kabul. I en barack gömd bakom den sedvanliga taggtråden, sandsäckarna och ett gäng säkerhetsvakter från Nepal hittar jag fransmannen Olivier Neoda. Hans jobb går ut på att få alla som sysslar med polisreform i Afghanistan att samarbeta och först och främst att överhuvudtaget känna till varandras existens.

– Det har inte varit så lätt, säger han nästan urskuldrande, men nu finns äntligen en kultur av att dela med sig av information. Det är ju en väldig massa aktörer inom polisreformområdet.

Nyligen fick Olivier av en slump veta att Nya Zeelands uppbyggnadsteam i Bamiyan-provinsen också håller på med polisutbildning.

– Det svåra för mig är att hålla koll på vad alla gör och att få alla att dela med sig av information. Sedan är det ju väldigt olika poliskulturer. USA vill ha mer terroristbekämpning medan européerna

satsat mer på att bygga upp en civil polis.

Norrmännen håller på med genderfrågor.

Det gäller att foga samman alla viljor, sammanfattar Olivier Neoda.

De enda som inte bryr sig om vem som håller i polisutbildningen är talibanerna.

– Talibanerna gör ingen skillnad på EU, FN, USA eller någon annan organisation utan skjuter på alla, säger Ulf mellan tuggor av panerad fisk. Ännu har dock ingen polisutbildare strukit med. Kanske för att de är så få.

När maten är uppäten bär det av i konvoj några mil söderut till den lilla staden Aybach. Här ligger ännu ett nedgånget polishus.

Polischefen, Abdul Samad, visar upp resultatet av sitt arbete. Inlåsta på en gammal toalett på ett övergivet exercisfält förvaras militära pansarskott och raketer som konfiskerades vid en razzia dagen innan. De internationella utbildarna backar undan när de afghanska kollegerna slarvigt kastar ut troféerna på marken.

Men Abdul Samad berättar också att hans mannar inte fått sin lön på tre månader. Nu oroar han sig för att folk ska börja desertera.

Det finns gott om exempel på hur ambitiösa utbildningsinsatser slagit fel. Poliser som utrustats med datorer och radioutrustning, vapen och bilar – som sedan bara försvunnit, för att istället gå med i någon väpnad grupp där de får bättre betalt.

– Om jag istället för 100 dollar får 200 eller 300 i månaden på andra sidan så är det inte så svårt att räkna ut vad som sker, säger tyske kriminalpolisen Hans Günter Albrecht som varit här i ett år nu.

Många av deltagarna i missionen är frustrerade. Dels över att de p g a säkerhetsläget tvingas bo på en militärcamp och inte i ett vanligt hus. Det enda man

kan göra på kvällarna är att dricka öl på det lilla torget mitt i campen.

Missionen är också kraftigt underbemannad. Det har varit svårt att rekrytera folk som vill tjänstgöra i Afghanistan.

Visionen att bli 800 man är långt borta.

Idag kommer man inte ens upp i de beslutade 400 utan ligger på 230.

– Och av dem så sitter 140 i Kabul och förvaltar sig själva, muttrar Hans Günter Albrecht.

Han tycker att afghanerna själva har fått alldeles för lite inflytande över hur utbildningen utformats. Man har inte tagit hänsyn till lokala förhållanden och seder.

– Om fem år kommer vi inte att vara kvar här i Afghanistan, lyder hans dom.

De afghanska polis- och militärstyrkorna utbildas i rask takt och förbereds för att de allt mer ska kunna ta över efter ISAF – samma process som i Irak där amerikanarna lämnat över ansvaret till irakierna. Men frågan är om några få år räcker för att verkligen hjälpa den afghanska poliskåren på allvar.

– Den allra första svenska polismissionen började på Cypern 1969. Där blev man kvar i 29 år. Vi måste ju tro och jag tror att det går att lyckas här, men det kommer att ta tid. Det är inget vi löser på ett par tre år, säger Ulf Strahl.

Text och foto: Marcus Hansson

Afghanistans flagga mellan EU:s och USA:s.

EU allt viktigare när FN:s roll minskar EU ser sig själv som en regional militärmakt och har satt 6 000 km från Bryssel som bortre gräns för sina aktioner.

Insatser kan med andra ord bli aktuella i Europa och Mellanöstern och delar av Afrika och Asien.

U

nionen har för närvarande poliser på plats i Kosovo, Bosnien, Demokratiska Republiken Kongo, Palestina, Georgien, Albanien samt gränsområdena mellan Moldavien och Ukraina liksom mellan Gaza och Egypten. EU-militärer

Världshorisont 3/09

finns just nu i DR Kongo, Tchad, Bosnien samt i Adenviken vid Afrikas horn.

Sammanlagt 63 svenska poliser var sommaren 2009 i EU-tjänst. Motsvarande siffra för FN-tjänst var 39. På den militära sidan var totalt 863 svenska soldater och

militära observatörer i utlandstjänst. Av dem var 157 i EU-tjänst och bara 26 i FNtjänst. Inte på ett halvt sekel har antalet svenska FN-soldater varit så lågt.

Det är framförallt NATO som tagit över FN:s roll att skicka ut fredsbevarande styr-

Forts på nästa sida

11

FN OCH EU

Text och foto: Marcus Hansson

12

Foto: AnnaLena Andrews

kor, men även EU blir allt aktivare.

– Skillnaden är marginell om det är EU eller FN som sköter en insats. Ett FN-mandat ligger ju alltid i botten. EU är dessutom en regional aktör och FN är global, säger Gunilla Herolf, expert på EU:s säkerhetspolitik vid fredsforskningsinstitutet SIPRI. Mellan tumme och pekfinger skickar Sverige 4-5 gånger så många soldater på NATO-missioner som på EU-missioner, och där har det legat de senaste åren. Men jämförelsen haltar.

– Fokuset på EU blir tydligare om man räknar in vad Sverige har lovat att göra, nämligen att leda en av EU:s Battle Groups, som sedan aldrig sattes in. Då syns den inte i statistiken. Men det är resurser som skulle ha kunnat användas bättre i en FN-mission, säger Jens Petersson, FN-förbundets expert på säkerhetsfrågor.

Kvar i FN-regi blir då soldater från fattigare länder. Att FN betalar ut ersättning till hemlandet för varje soldat bidrar till dessa länders intresse. Av de tio länder som idag bidrar med flest soldater till FN kliver Italien in på tiondeplatsen som enda västland. I topp ligger Pakistan, Bangladesh och Indien vars soldater ligger långt efter t ex de nordiska i fråga om utbildningsnivå och teknisk utrustning. I den bemärkelsen kan man hävda att blåhjälmarna har förvandlats till de fredsbevarande styrkornas B-lag.

Men FN har självt velat ha det så här.

– 2003 vädjade man till EU om att skicka trupp till DR Kongo, operation Artemis, eftersom det skulle gå snabbare än om man själv skulle göra det, förklarar Gunilla Herolf.

Misslyckade militära operationer under 90-talet i forna Jugoslavien och i Rwanda har visat att FN har stora svårigheter när det gäller att leda omfattande militära aktioner. Nu tycks det som om FN är på väg att tappa – eller släppa – greppet även om polismissionerna.

EU:s förslag till handelsavtal med afrikanska länder har stött på starkt motstånd. På bilden arbetar en kvinna Ghana med ananas som ska exporteras till Europa.

EUoch Afrika

Trögt i förhandlingar om frihandelsavtal Kritiken mot de frihandelsavtal som EU förhandlar med afrikanska länder om är fortfarande stark. Förhandlingarna är kraftigt försenade och de afrikanska förhandlingsregionerna har splittrats.

E

U hade helst sett att de s k Ekonomiska Partnerskapsavtalen (EPA) skulle vara färdigförhandlade i år, men tidsplanen har ännu en gång spruckit.

Förhandlingarna har komplicerats av ­­ de tillfälliga avtal om varuhandel som kom till på initiativ av EU mot slutet av 2007. Under hot om försämrade handelsvillkor för sin export till EU ingick en del afrikanska länder och regioner i all hast sådana avtal. Dock är det fortfarande mindre än hälften av de afrikanska länderna (19 av 48) som ingått tillfälliga avtal. Förhandlingsregionerna i Afrika har splittrats och i flera fall har avtalen ingåtts med enskilda länder istället för regioner.

Parterna har också haft svårt att enas i förhandlingarna om de färdiga, breda EPA-avtalen som utöver varuhandel även ska omfatta områden som tjänstehandel, patenträtt, investeringar och offentlig upphandling. Man verkar fortfarande vara långt ifrån färdiga avtal. Många länder är exempelvis oroade för att ett investeringsavtal inom EPA skulle innebära att de inte kan ställa krav på utländska investeringar för att försäkra sig om att dessa ska gynna den lokala ekonomin.

EU driver också på hårt för att få med en princip om att alla handelspartners

måste behandlas lika. Om afrikanska länder vill erbjuda fördelar till en handelspartner så måste även EU ges lika förmånliga villkor, menar EU. Afrikanska länder anser att detta skulle påverka deras handel med andra länder i syd, t ex Kina som är en viktig handelspartner för många.

En annan knäckfråga är hur stor del av sin handel som de afrikanska länderna ska liberalisera och under vilken tidsperiod. EU har drivit att de ska öppna upp 80 procent av sin handel inom loppet av 15 år, medan västafrikanska länder exempelvis skulle vilja ha en liberalisering på 60-70 procent över 25-30 år.

EPA-avtalen har kritiserats starkt av breda grupper inom det afrikanska samhället för att de skulle ha en negativ inverkan på utvecklingen i Afrika. Med en ny handelskommissionär sedan förra året har EU-kommissionen uttalat en större vilja att lyssna på de afrikanska parterna och att visa flexibilitet i förhandlingarna. Ännu syns dock inga konkreta tecken på en förändrad hållning i de verkliga förhandlingarna.

Karin Gregow Artikelförfattaren är handläggare för biståndsoch handelspolitiska frågor vid Forum Syd

Världshorisont 3/09

FN-fakta FN och EU

RÄTTVIS HANDEL FN OCH EU

Detta är Europeiska Unionen

S

om begrepp finns EG fortfarande kvar och utgör den del av EU:s verksamhet som man brukar kalla första pelaren; det ekonomiska samarbete som unionen började med. Där ingår idag det som rör den inre marknaden, miljö- och jordbrukspolitiken samt den ekonomiska och monetära unionen (EMU).

I den första pelaren är samarbetet överstatligt och medlemsländerna fattar oftast beslut med kvalificerad majoritet. I pelare två finns den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och i pelare tre polisiärt och rättsligt samarbete. I pelare två och tre fattas besluten genom enhällighet; alla medlemsstater måste acceptera ett beslut.

Unionens domstol heter EG-domstolen och kan bara döma i ärenden som berör EG/första pelaren. Om Lissabonfördraget träder i kraft kommer strukturen med tre pelare att upplösas och de tre verksamhetsområdena att förenas under en enda beteckning: EU. EU har idag 27 medlemsländer. Sverige blev medlem den 1 januari 1995 men har hittills valt att stå utanför valutaunionen EMU där euro är den gemensamma valutan. 16 länder är i dag medlemmar i valutaunionen.

För att EU-ländernas samarbete ska fungera finns fem grundläggande institu-

Foto: Europaparlamentet

Sex länder (Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland) började på 50talet samarbeta kring en gemensam marknad för kol och stål. 1958 utökades samarbetet till fler områden och namnet Europeiska gemenskaperna (EG) antogs.

1993 beslutade EG (på engelska EC, European Community) att fördjupa samarbetet ännu mer och Europeiska Unionen (EU) bildades.

Europaparlamentets ledamöter väljs vart femte år direkt av folken i de 27 medlemsländerna.

tioner som har olika uppgifter när det gäller att lägga förslag, fatta beslut och se till att EU:s gemensamma regler följs. De är: Ministerrådet, Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, EG-domstolen samt revisionsrätten.

Europeiska unionens råd (även kallat ministerrådet eller bara ”rådet”) består av en minister från varje medlemsland. Det är EU:s högsta beslutande organ och har som främsta uppgift att besluta om nya lagar. De frågor som ministerrådet ska behandla avgör vilken minister som deltar. När EU t ex ska fatta beslut om jordbrukspolitik är det jordbruksministrarna som träffas. I vissa frågor fattar ministerrådet självt beslut, i andra beslut måste ministerrådet vara överens med Europaparlamentet innan det beslutar.

Medlemsländerna turas om att vara ordförande i ministerrådet enligt en bestämd turordning. Det medlemsland som innehar ordförandeskapet är också ordförande i Europeiska rådet (se nedan).

Ordförandens uppgifter är att leda ministerrådets arbete, att representera rådet gentemot andra institutioner i EU och att representera EU gentemot omvärlden, inklusive i FN. Sverige är ordförandeland andra halvåret 2009.

Europaparlamentets ledamöter väljs

vart femte år direkt av folken i medlemsländerna. EP beslutar tillsammans med ministerrådet om nya lagar men i vissa frågor är parlamentet bara rådgivande till rådet. Parlamentet ska också kontrollera hur kommissionen arbetar och hur den förvaltar budgeten.

Europeiska kommissionen består av en kommissionär från varje medlemsland med ansvar för vissa sakfrågor. Kommissionens huvudsakliga uppgifter är att lägga fram förslag till nya lagar, genomföra lagstiftningen i samarbete med medlemsländerna och övervaka att medlemsländerna följer den gemensamma lagstiftningen. Kommissionen förvaltar också EU:s budget och kan förhandla med andra länder eller internationella organisationer på mandat av rådet. Margot Wallström har sedan 2004 varit Sveriges EUkommissionär. En ny kommission kommer att utses hösten 2009.

EG-domstolen består av en domare från varje medlemsland. Den har två huvudsakliga uppgifter: att döma i tvister som rör EG-rätten och att lämna s k förhandsavgöranden till nationella domstolar om hur EG-rätten ska tolkas. Vid sidan om EG-domstolen finns förstainstansrätten, som dömer i mål mellan enskilda personer eller företag och EU:s institutioner.

Fortsätter på nästa sida.

Revisionsrätten består av en ledamot per medlemsland och har till uppgift att granska institutionernas räkenskaper och förvaltning.

Utöver de fem institutionerna ovan finns även Europeiska rådet och andra organ som är rådgivande och reglerande. Europeiska rådet kallas de toppmöten där medlemsländernas stats- eller regeringschefer och kommissionens ordförande deltar. Europeiska rådet lägger upp riktlinjerna för EU och beslutar på ett övergripande plan om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Det träffas upp till fyra gånger om året.

EU arbetar med många olika frågor, men inte med allt. EU kan bara ägna sig åt de områden som medlemsländerna har bestämt. Medlemsländerna har också bestämt vad EU får besluta om inom varje enskilt område. EU-länderna har t ex enats om att utveckla en gemensam asyl- och invandringspolitik. EU-reglerna anger bl a vem som ska betraktas som flykting och hur medlemsländerna ska handlägga asylärenden. EU har också en gemensam jordbrukspolitik och en stor del av EU:s budget används till detta.

I utrikespolitiska frågor ska politiken samordnas så långt som möjligt, men medlemsländerna har samtidigt kvar sin nationella utrikespolitik.

Foto: EU-kommissionen/Lori Berkowitz

Europadagen den 9 maj 2009: Empire State Building i New York lyser med EU:s färger.

EU och FN: omfattande samarb U

nder de 16 år som gått sedan Europeiska Unionen bildades har relationerna mellan EU och FN utvecklats till ett omfattande nätverk av kontakter och samarbete. De frågor som FN prioriterar – fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter – är också viktiga för EU och stora ansträngningar görs för att samordna EU-ländernas ståndpunkter så att EU kan tala med en röst i FN och andra internationella sammanhang.

EU:s närvaro i FN tar sig många olika uttryck och sker genom flera av EU:s organ: • de 27 medlemsstaterna • ordförandeskapet • ministerrådet • kommissionen Dessa aktörer träffas regelbundet för att samordna sina positioner i olika frågor.

Enligt EU-fördraget ska medlemsländerna sträva efter gemensamma ståndpunkter för att öka sitt inflytande i världen. Samordningen inom FN-systemet sker idag främst i generalförsamlingen och dess utskott samt i ECOSOC (Ekonomiska och sociala rådet) och dess underkommissioner.

Eftersom endast stater kan vara medlemmar i FN representeras EU nästan alltid av den stat som för tillfället är ordförandeland.

För att säkerställa en viss kontinuitet från ett ordförandeskap till nästa representeras EU även i vissa fall av den s k trojkan; en grupp bestående av ordförandeskapet, kommissionen samt ministerrådets sekretariat.

Sedan 1994 har ministerrådets sekretariat i Bryssel filialer i New York och Genève. Kontoret i New York (Council of the European Union’s Liaison Office in New York, NYLO) fungerar i första hand som en stödfunktion för ordförandelandet när det gäller EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, GUSP. Kontoret deltar också i de dialogmöten som ”trojkan” håller. Ministerrådets kontor i Genève etablerades redan i slutet av 1960-talet och har idag till syfte att stödja ministerrådet och ordförandelandet på olika sätt. I Genève finns en lång rad internationella organisationer och FN-kontor som alla har stor betydelse för EU. Särskilt gäller detta Världshandelsorganisationen WTO, Världshälsoorganisationen WHO, Internationella arbetsorgansationen ILO samt

Margot Wallström är Sveriges EU-kommissionär. I kommissionen ä kommunikationsstrategi och kontakter mellan institutionerna. På biträdande generalsekreterare. Foto: FN/Evan Schneider

UNCTAD (när det gäller utvecklingsfrågor) och UNHCR (i fråga om immigrations- och asylfrågor). Inom ramen för GUSP har EU kontakter med bl a FN:s råd och högkommissarie för mänskliga rättigheter och FN:s nedrustningskonferens.

Ministerrådet möts på tre nivåer: med tjänstemän i arbetsgrupper, med ambassadörer i Coreper (de ständiga representanternas kommitté) och med ministrar på rådsmöten. På tjänstemannanivå finns en lång rad arbetsgrupper och kommittéer som har till uppgift att förbereda alla frågor innan de går vidare till Coreper och slutligen till ministernivå. Bland dem alla finns Rådsarbetsgruppen för FN-frågor, CONUN. CONUN möts en gång i månaden för att diskutera aktuella FN-frågor, exempelvis prioriteringar och övergripande positioner inför möten i FN:s generalförsamling och andra viktigare möten samt FN:s budget.

Arbetet omfattar ett stort antal politikområden: fred och säkerhet, utveckling, mänskliga rättigheter och folkrätt. Vanligen förs de mer detaljerade substansdiskussionerna i andra rådsarbetsgrupper.

bete och kontakter

är hon en av fyra vice ordföranden och ansvarar för bilden besöker hon FN och hälsar på Asha-Rose Migiro,

CONUN ger strategisk ledning i frågor som samordnas av EU-kretsen i New York och i andra städer där FN-organ finns representerade. Sverige representeras vanligtvis av tjänstemän från utrikesdepartementet, som har huvudansvar för CONUN. Inom EU-parlamentet finns en informell arbetsgrupp för ”relationer med FN” (Parlamentary Working Group on Relations with the UN). Arbetsgruppen består av parlamentariker med särskilt intresse för FN och sorterar under utskottet för utrikesfrågor. Den träffas en gång i månaden och har medlemmar från alla politiska grupperingar.

Gruppen är ovanlig så tillvida att det är en

öppen arbetsgrupp där medlemmar i andra utskott kan delta som de vill.

I Maastrichtfördraget, vars antagande 1993 innebar att EU bildades, finns riktlinjer för hur EU-samarbetet ska gå till i förhållande till FN och andra internationella organisationer. Varje år hålls över tusen interna EU-samordningsmöten i både New York och Genève. EU:s medlemsstater arbetar tillsammans med ministerrådet och kommissionen för att formulera gemensamma uttalanden. Ordförandelandet lägger sedan fram EU:s position i form av ett uttalande.

Länder som söker medlemskap i EU eller kan komma att göra det ansluter sig oftast till EU:s uttalanden. I allmänhet ansluter sig nästan en sjättedel av FN:s medlemsländer till EU:s uttalanden i FN:s generalförsamling. De 27 EU-länderna besitter tillsammans över en åttondel av rösterna i generalförsamlingen.

Viss EU-samordning sker numera även i FN:s säkerhetsråd. EU-medlemmarna Storbritannien och Frankrike är permanenta medlemmar i rådet och för närvarande (hösten 2009) sitter även Österrike i rådet.

EU-medlemmar i säkerhetsrådet förväntas i sina ställningstaganden reflektera EU:s ståndpunkter. Under säkerhetsrådets öppna debatter presenteras dessutom samordnade EU-uttalanden. Frågor på säkerhetsrådets agenda diskuteras regelbundet vid olika interna EU-möten.

När det gäller handel, jordbruk och fiske (EU:s ”första pelare”) är det kommissionen som förhandlar och gör uttalanden i FN å EU:s vägnar. Kommissionen kan också göra det i andra sammanhang som rör EG-frågor/första pelaren (läs mer om EG, Europeiska gemenskaperna, under ”Detta är Europeiska Unionen”).

Kommissionen har delegationer i alla städer där FN har större kontor såsom New York, Genève, Wien, Rom, Paris och Nairobi.

EG har status som permanent observatör

inom FN sedan 1974. Som sådan har man ingen rösträtt, men EG har som enda ickestatliga medlem anslutit sig till över 50 FNkonventioner och andra multilaterala överenskommelser.

EG har tillerkänts status som fullvärdig deltagare i många stora FN-konferenser och har även denna status i permanenta fora som Kommissionen för hållbar utveckling (CSD) och IFF, Intergovernmental Forum on Forests. EG:s relationer med FN tar sig också formen av ekonomiska bidrag till olika FN-program och projekt.

EU samarbetar med alla FN:s organ, enheter och program över så gott som hela vidden av frågor, från utvecklingsfrågor och fredsbyggande till humanitär hjälp, miljö, mänskliga rättigheter och kultur. Samarbetet äger rum både på central och nationell nivå och alltså över hela världen.

Tillsammans är EU:s medlemsstater den största finansiären av FN-systemets verksamhet. EU betalar 38 procent av FN:s reguljära budget, över två femtedelar av de fredsbevarande operationerna och omkring hälften av bidragen från FN:s medlemsstater till FN:s fonder och program.

På sin webbsida skriver den svenska regeringen: ”Regeringens övergripande målsättning är att EU i sina förbindelser med omvärlden ska främja de gemensamma värden som bygger på frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. EU bör ta sitt globala ansvar för att bidra till en mer rättvis utveckling och fattigdomsbekämpning. EU bör även fortsatt verka för internationell säkerhet och aktivt bidra med fredsfrämjande insatser. Regeringen anser vidare att EU bör agera till stöd för FN och andra multilaterala organisationer samt agera för att stärka folkrätten, främja frihandel samt att värna och utveckla öppna, enkla, rättvisa och legitima ramvillkor för internationell handel och investeringar. Att avveckla både inre och yttre handelshinder har hög prioritet.”

Närliggande organisationer Europarådet Europarådet är en fristående organisation som inte har med EU-samarbetet att göra. Det grundades 1949 med uppgift att utveckla gemensamma demokratiska principer över hela Europa med de mänskliga rättigheterna som grund. Redan 1950 antog Europarådet en europeisk konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och bildade en domstol för att övervaka efterlevnaden av kon-

ventionen. Europarådet har idag 47 medlemsländer över hela Europa. Både Europarådet och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har sina lokaler i Strasbourg. (Jämför med Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet eller rådet, och Europeiska rådet, se föregående sida).

Se www.coe.int

Nato Nato (North Atlantic Treaty Organization) är en militär allians som bildades 1949 och har högkvarter i Bryssel, Belgien. Organisationen bygger på tanken om kollektivt försvar vilket innebär att medlemsstaterna är överens om att gå till gemensamt försvar om en medlem attackeras av extern part. Totalt ingår idag 28 medlemsstater i Fortsätter på nästa sida.

EU:s gemensamma

Forts. Närliggande organisationer

utrikes- och säkerhetspolitik

försvarsalliansen, varav 21 är medlemmar i EU. Sverige är inte medlem i Nato men är knuten till organisationen genom dess samarbetsprogram Partnership for Peace (PfP). Se www.nato.int

N

är Maastrichtfördraget antogs 1993 och EU bildades införde unionen samtidigt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP).

GUSP stärker EU:s identitet i internationella sammanhang och ger medlemsländerna möjlighet att agera tillsammans.

EU-länderna har ingen gemensam armé men däremot har EU har både civila och militära resurser till sitt förfogande för krishantering.

Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet inom EU är mellanstatligt.

Det innebär att EU:s medlemsländer inte har avstått suveränitet till de gemensamma institutionerna och att varje land ytterst har kvar sin vetorätt.

OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, förkortat OSSE, arbetar med tidiga varningar, konflikthantering, riskhantering och återuppbyggnad i Europa. Till 1995 hette organisationen Europeiska säkerhetskonferensen (ESK). ESK bildades under kalla kriget som ett forum för dialog mellan väst och öst.

Sedan 1993 är OSSE genom FN-stadgans kapitel 8 en regional organisation inom FN. Den har sitt säte i Wien.

OSSE har 56 deltagande stater: alla stater i Europa, de före detta sovjetrepublikerna i Kaukasien och Centralasien samt USA och Kanada. Se www.osce.org

Av EU-fördraget framgår att målen med GUSP är att: • Skydda unionens gemensamma värden och grundläggande intressen och på alla sätt stärka unionens säkerhet.

Västeuropeiska unionen Västeuropeiska unionen (Western European Union, WEU) är en europeisk organisation för försvars- och säkerhetspolitik. Den grundar sig på Brysselpakten från 1948 och har idag tio medlemsstater och sex ”associerade medlemmar”. En samordning av funktioner med EU sker vilket föranlett diskussioner om en sammanslagning av Västeuropeiska unionen med EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

Se www.weu.int

• Bevara freden och stärka den interna- tionella säkerheten.

• Främja det internationella samarbetet.

• Utveckla och befästa demokratin samt respekten för grundläggande mänsk liga rättigheter och friheter.

Foto: FN/Mark Garten

Enligt fördraget ska medlemsländerna utan undantag stödja GUSP. När det gäller krishantering beslutar de dock i varje enskilt fall om de vill delta aktivt eller inte. Vidare ska medlemsländerna avstå från att agera på ett sätt som strider mot unionens intressen eller som kan skada den interna sammanhållningen.

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken utformas och verkställs av ministerrådet. Ministerrådets generalsekreterare är även ”hög representant” för GUSP. Denne ska biträda ordförandelandet med utformning, förberedelse och genomförande av utrikespolitiken. Hon eller han fungerar som EU:s utrikespolitiske talesperson. För närvarande (september 2009) är spanjoren Javier Solana generalsekreterare och hög representant.

I GUSP ingår inte de utrikespolitiska områdena handel och bistånd. Däremot ingår handelssanktioner som EU beslutat om i utrikespolitiskt syfte. GUSP omfattar inte heller relationerna mellan EU:s medlemsländer eller eventuella konflikter inom medlemsländerna.

I december 1999 hölls ett EU-toppmöte i Helsingfors där EU:s stats- och regeringschefer beslutade att utveckla unionens militära och civila resurser för krishantering. EU ville på detta sätt stärka sin kapacitet för att på egen hand genomföra humanitära insatser, räddningsinsatser, fredsbevarande insatser och militär krishantering.

När det gäller internationell fred och säkerhet erkänner dock EU att det är FN som har det främsta ansvaret. EU:s krishantering sker därmed i enlighet med principerna i FN-stadgan och Organisationen för säkerhet och samarbetes (OSSE) stadga för säkerhet i Europa.

Sedan EU antog GUSP har unionens medlemsstater i allt högre grad koordinerat sitt agerande i internationella organisationer, inklusive i FN. EU kan inte vara medlem i eller observatör vid en internationell organisation eftersom EU inte är en juridisk person. Det är däremot EG, Europeiska gemenskapen, som har en observatörsplats i bl a FN och WTO (läs mer om detta under ”Detta är Europeiska Unionen”).

Vid behov kan EU-länderna formellt slå fast sin hållning i en viss fråga genom att besluta om en gemensam ståndpunkt (ett rättsligt instrument inom GUSP). Det innebär att medlemsländerna förbinder sig att utforma sin utrikespolitik, inklusive sitt agerande i internationella organisationer, i linje med ståndpunkten.

EU har bl a beslutat om gemensamma ståndpunkter om den Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) och inför internationella förhandlingar om kärnvapen och rustningskontroll.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon samtalar med Javier Solana, ministerrådets generalsekreterare och ”hög representant” för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

FN-fakta nr 3/09: FN och EU · Text: AnnaLena Andrews.Huvudkälla: EU-upplysningen vid Sveriges riksdag.

Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis). · E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 Webb: www.fn.se

Välgörenhet med ett klick!

SKÄNK MER ÄN EN TANKE Läkarmissionen är en fristående svensk organisation som hjälper människor i nöd sedan 1958. Insatserna genomförs via lokala eldsjälar och projekten besöks regelbundet för att bekräfta att hjälpen verkligen når fram.

Besöksadress: Siktgatan 8, Vällingby. Telefon: 08-620 02 00 Gåvogiro: 90 00 21-7 Hemsida: www.lakarmissionen.se Världshorisont 3/09

17

F

ör sjätte året i rad har Röj-en-mina arrangerat en designtävling på temat minor bland landets gymnasieelever.

Första pris gick till Annika Brandt på Polhemsgymnasiet i Göteborg. Uppdraget i årets tävling var, liksom förra året, att designa en T-tröja. ”The world is mindless, make it mineless” löd texten på det vinnande bidraget. Övriga vinnare i årets tävling var Jenna Gustavsson, Skolstaden Olympiaskolan, Helsingborg; Louise Follin, Viktor Rydbergs gymnasium, Djursholm; Lina Samuelsson, John Bauergymnasiet, Växjö samt Pontus Hallin, Röllingby gymnasium, Åkersberga. Röj-en-minas ambassadörer Lasse Åberg och Elin Lanto samt skribenten och programledaren Alexandra Pascalidou utgjorde tävlingens jury.

Elin Lanto deltog vid prisutdelningen på restaurang Gondolen i Stockholm och menar att juryn hade ett svårt arbete.

– Det var väldigt hög kvalitet på alla bidragen. Många av dem är underfundiga och man kan knappt förstå att eleverna

F ira F N -d a g

Foto: Lars Berggren

Göteborgselev vann designtävling

Ny ledning för FN-förbundet Svenska KLIMATNOTAN FN-förbundets generalsekreteDE RIKAS ANSVAR OCH DE FATTIGAS rare Bonian Golmohammadi blir ny RÄTT TILL UTVECKLING generalsekreterare för WFUNA, FNMänskligheten står inför sin kanske största utmaning någonsin – att förhindra en klimatkatastrof. Inom en mycket snar framtid måste utsläppen av växthusgaser minska radikalt, samtidigt som samhällen världen över förbundens världsfederation.

Det beslumåste anpassas till det redan förändrade klimatet. tade WFUNA:s plenarmöte i Seoul i Kostnaderna för att motverka klimatförändringarna och anpassa samhälbli enorma. En stor del av de flera hundra miljarder augusti. lenUS tilldollardemsomberäknas årligen kommer att krävas, behövs i utvecklingsländerna. I enlighet med Klimatkonventionen är det framförallt de rika länderna som genom sitt historiska ansvar för klimatförändringarna ska stå för notan.

Linda Nordin Thorslund, tidigare Men hur ska resurserna mobiliseras? Och vem ska fatta beslut om hur de biträdande generalsekreterare på Svenska enorma summorna ska fördelas? Frågorna kring den utlovade finansieringen är många och inte sällan mycket politiskt känsliga. I FN-förbundet, tillträdde 1 juli tjänsten som sammanfattas de finansieringsmekanismer som idag finns tillgängligageneral-sekreterare. samt de som kan bli aktuella i ett framtida klimatavtal. tillförordnad Som vikarierande biträdande generalsekreterare är biolog och skribent med mångårig erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor i ett utvecklingsperspektiv. Han har tidigare bland har Christer Gustavsson annat granskat Klimatkonventionens anställts. marknadsmekanismerGustavsoch publicerat studier av hur miljöfrågor hanteras inom internationella finansinstitutioner, i exportfrämjandet och aktiv i WTO. Under de senaste åren har han bison har tidigare varit i Östergötlands stått OECD i arbetet kring civilsamhällets roll för ett effektivare bistånd.

FN-distrikt och har suttit i FN-förbundets styrelse (1996-2006). Han kommer närmast från en tjänst på Integrationsverket.

Rekryteringen av ny generalsekreterare påbörjas i september.

KLIMATNO-

TAN – DE RIKAS ANSVAR OCH DE FATTIGAS RÄTT TILL UTVECKLING

GÖRAN EKLÖF

Annika Brandt (till höger) vann första pris i Röj-en-mina:s designtävling; en presentcheck på en resa värd 3000 kr. Flickan till vänster tillhör den dansgrupp från Stockholms estetiska gymnasium som vid prisutdelningen i Stockholm presenterade de 15 finalbidragen.

lyckats komma på så bra saker, säger hon.

Juryns motivering för det vinnande bidraget var ”Ett tydligt typografiskt budskap som drar till sig uppmärksamheten.

En snygg design med smart hänvisning till det militära formspråket.”

Nästa års tävling drar igång hösten -09.

Vad är Bonian nöjd med efter nio år som generalsekreterare och vilka utmaningar tycker han att förbundet står inför?

Läs en längre intervju på www.fn.se/bonian.

en

på Barista !

Världshorisont och Barista Fair Trade Coffee har sedan tidigare ett samarbete med blädderex av tidningen på alla Baristas kaféer runt om i Sverige. Nu utökas samarbetet med ett erbjudande på FNdagen den 24 oktober. Alla Världshorisonts läsare bjuds på en gratis kaffe/te/choklad på Barista vid inlämning av denna kupong.

Barista har även ett omfattande samarbete med FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap, bl a i form av ett ”stammiskort” som innebär att ett skolbarn i Etiopien får mat varje gång du fikar med kortet.

Se www.baristafairtrade.com (FN-förbundet).

Kupongen gäller som betalningsmedel för en kaffe/te/choklad (värde 32 kr) på Barista Fair Trade Coffee lördagen den 24/10 2009.

Adresser och öppettider: www.baristafairtrade.com

Vi har koll på världen!

Globala nyheter från svenska organisationer Lediga jobb i Sverige och utomlands Utbildningar inom globala frågor

Aktuella skrifter under Sveriges EU-ordförandeskap Klimatnotan EU VÄRLDENS STÖRSTA BISTÅNDSGIVARE Under senare år har biståndsfrågor debatterats livligt. EU-länderna är tillsammans med EU-kommissionen världens största biståndsgivare. EU är därmed en central aktör inom det internationella utvecklingssamarbetet.

Inom EU spelar kommissionen en allt större roll vad gäller samordning och utformning av unionens bistånd.

EU:s bistånd står inför stora utmaningar. Världens länder måste göra en kraftansträngning om FN:s millenniemål ska kunna uppnås. Inom ramen för Parisagendan, som syftar till att göra biståndet mer effektivt, har EU gjort stora åtaganden för att förbättra sitt bistånd och tagit på sig en ledande roll bland världens givare. Samtidigt har EU länge kritiserats för brist på en samstämmig politik, vilket gör att biståndsinsatser ofta motverkas av något annat politikområde.

I EU – världens största biståndsgivare beskrivs de viktigaste förändringarna av EU:s gemensamma bistånd som skett under de senaste åren samt de utmaningar biståndet står inför. De åtaganden EU har g jort för att öka effektiviteten på sitt bistånd och för att leva upp till FN:s millenniemål diskuteras. Studien visar också på vilka möjligheter som finns att påverka EU:s gemensamma bistånd och vad Sverige liksom civila samhället har g jort hittills. Studien innehåller även en faktaguide, som visar hur EU:s utvecklingssamarbete är uppbyggt, hur biståndet styrs och finansieras.

GÖRAN EKLÖF

KLIMATNOTAN

DE RIKAS ANSVAR OCH DE FATTIGAS RÄTT TILL UTVECKLING

NILS RESARE är journalist med inriktning på bistånds- och utveck-

lingsfrågor. Han är medförfattare till boken ”The European Community´s External Actions” från 2005 och har lång erfarenhet av EU:s utvecklingssamarbete.

KOOPERATION UTAN GRÄNSER FORUM SYD DIAKONIA NATURSKYDDSFÖRENINGEN

Världens fattigaste kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Kostnaderna för klimatfinansiering beräknas till hundratals miljarder dollar varje år. Hur ska resurserna mobiliseras? Vem ska fatta besluten? Pris 80:-

EU-biståndet under lupp Som världens största biståndsgivare har EU ett stort ansvar gentemot fattiga länder. Vilka åtaganden har EU gjort för att förbättra och effektivisera sitt bistånd? Vilka utmaningar står EU:s bistånd inför? Pris 80:-

Globala Studier är en skriftserie som tar upp aktuella internationella frågor som rör handel, bistånd och de internationella finansinstitutionerna. Globala Studier ges ut av Forum Syd i samarbete med svenska enskilda organisationer. Beställ på www.forumsyd.org. Där finns hela listan över utgivna Globala Studier.

Global trygghet och säkerhet Polisens internationella utvecklingssamarbete Visste du att: Svensk polis har varit med och skapat särskilda familjevåldsenheter i Nicaragua för att bättre kunna stödja och hjälpa kvinnor som blivit utsatta för våld. Familjevåldsenheterna arbetar enligt ett nytt koncept som innebär ett nära samarbete mellan polis, sociala myndigheter och lokala organisationer.

Svensk polis stödjer införandet av en underrättelsemodell för ledning och styrning av all polisverksamhet i Serbien. Det innebär att man arbetar metodiskt för att förebygga brott och planera polisiär operativ verksamhet.

Svensk polis ingår i ett trepartssamarbete med sydafrikansk polis för att stödja utvecklingen av en demokratisk och effektiv rwandisk polis. Tillsammans har man tagit fram en nationell plan för hela polisverksamheten i landet.

Läs mer om Polisens internationellt utvecklingssamarbete Gå till www.polisen.se/utvecklingssamarbete Rikspolisstyrelsen Världshorisont 3/09 samordning Enheten för internationell

19

Bekämpa hungern med rätten till mat!

·

DE

B

A

·

TT

BA DE

EBA TT

N

r 1/2009 av Världshorisont var ett fullspäckat temanummer om mat och hunger. I förordet konstaterades helt korrekt att maten räcker och blir över. FAO, FN:s organisation för jordbruk och livsmedel, konstaterar: ”Det är inte brist på mat som orsakar hunger och undernäring utan fattigdom och brist på demokrati och rättvisa.”

Just det! Men jag skulle vilja tillägga att det framför allt är brist på respekt för rätten till mat som är huvudorsaken.

Mat är ju en mänsklig rättighet!

Om alla länders regeringar skulle respektera, skydda och i sista hand tillgodose alla invånares rätt att Hunger i en rik v kunna försörja sig, Sverige nobbar ärld nytt FN-p Biobräns rotokoll len – ho något de åtog sig då t eller m FN-förbu öj lig het? ndet sats ar på in samling de skrev under ESKkonventionen (konventionen om de ekonomiska, sociala och kul-

VÄRLDSH

Utges av Sven ska FN -förbun det

ORISONT 1/2009

Mat

sidan 7

sidan 10

sidan 19

turella rättigheterna), så skulle inte människor vara kroniskt undernärda. Maten finns ju, men alla har inte tillgång till den.

FAO har sent omsider också börjat arbeta med Rätten till mat. Det är bra, men det verkar inte som om man riktigt har förstått vilken viktig och framgångsrik väg detta skulle kunna vara. Tvärtom!

Några rader längre ner i förordet kan man läsa att FAO:s generaldirektör Diouf kräver 30 miljarder dollar per år i jordbruksinvesteringar för att fördubbla matproduktionen till år 2050 och trygga den grundläggande rätten till mat för alla människor.

Men hur var det nu… Hungern berodde ju på fattigdom och brist på demokrati och rättvisa. Varför ska vi då öka produktionen? Det finns ju ingen garanti för att en ökad produktion kommer hungriga människor till godo. Tvärtom!

En ökad produktion går ju huvudsakligen till dem som har köpkraft, till oss överviktiga, till våra husdjur, till uppfödning av djur för köttproduktion, till odling av kaffe, bomull, snittblommor, vin och exotiska frukter som vi som har råd unnar oss. Produkter som är framtagna av

Replik av FAO, FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation Efter många års arbete och förhandlingar lyckades FAO:s medlemsstater 2004 enas om frivilliga riktlinjer för Rätten till mat.

Många av dem som varit mest tveksamma återfinns bland OECD-länderna, inte bland de s k utvecklingsländerna. Rätten till mat är ett utmärkt verktyg och de 30-tal utvecklingsländer som prioriterat tillgång till mat för alla medborgare har en statistiskt fastställbar ökning av sin BNP med 2,6 procent per år under en 10-årsperiod. Att satsa på mätta medborgare ger tillväxt.

Redan utsatta grupper drabbas hårdast av de utmaningar som följer med klimatförändringarna och satsningarna på biobränslen från spannmål, de kraftigt höjda matpriserna och nu senast den ekonomiska krisen. Sammantaget medför detta att förutsättningarna försvårats ytterligare. De flesta småbönder idag har inte råd med högkvalitativt utsäde, moderna redskap, bevattningsteknik, gödsel och andra insatsvaror. Det är, som påpekas av

20

fattiga lantarbetare som till usla löner arbetar i transnationella företag som inte låter sig beskattas och vars vinster oftast går till ägare långt borta.

Om FAO verkligen vill minska hungern borde man arbeta mer med det fantastiska verktyg som mänskliga rättigheter är. Och om FN-förbundet förstod samma sak skulle inte insamlingar bli allt viktigare. Det är inte utländska biståndsgivare som kan lösa hungerproblemet med gåvor utifrån. Det är i första hand varje regerings respekt för alla invånares rätt till mat som på ett avgörande sätt kan leda till att det första millenniemålet uppnås, att utrota extrem fattigdom och hunger.

Jag är mycket glad åt FN-förbundets beslut på kongressen i juni att arbeta för att Sverige ska skriva under det nya tilläggsprotokollet till ESK-konventionen.

När det har trätt i kraft kommer individer att kunna klaga på sina regeringar då deras ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har kränkts. Det går att bekämpa hungern med mänskliga rättigheter!

Lena Klevenås Ordförande för FIAN Sverige (Food First Information and Action Network)

Replik av Svenska FN-förbundet

Lena Klevenås, inte brist på mat som utgör huvudproblemet utan att maten inte kommer alla till del. FAO vill satsa 30 miljarder US-dollar per år för att stärka människors möjligheter att själva producera sin mat. Samtidigt arbetar FAO också för att minska de strukturella hindren, framförallt handelspolitiken och jordbruksstödet som OECD-länderna ger sina bönder.

Det har aldrig funnit så många hungriga i världen som nu. De senaste beräkningarna från FAO visar att över en miljard människor är drabbade. Därför måste vi tillsammans arbeta på flera fronter samtidigt.

Christina Engfeldt och Jakob Lundberg, FAO Norden

å många funnitS s g ri d l a Det h ar so m nu . i v ä r l d en från h un g ri g a

rna beräkninga De senaste iljard tt över en m g.

FAO visar a ga varje da ri g n u h r å g människor

Rättighetsperspektivet är viktigt, men det är inte det enda sättet att arbeta med hungerfrågan. Till dess att världens regeringar ser till att alla människor garanteras sina rättigheter krävs matbistånd genom bland andra FN. FN lever med ständig underfinansiering och behöver därför hjälp inte bara av stater, utan också av organisationer, näringsliv och enskilda. Svenska FN-förbundet bidrar till WFP:s verksamhet med gratis skolmat. Det är ett väl beprövat projekt som ända sedan 1960-talet möjliggör för barn i fattiga länder att få mat i skolan. Tack vare projektet går fler barn i skolan och framför allt flickor får en chans att göra livsval som de inte annars hade kunnat göra.

Lena Klevenås har rätt i att varje regering måste förmås att respektera mänskliga rättigheter – men även innan vi når dit måste människor få mat på bordet.

Linda Nordin Thorslund,

tf generalsekreterare Svenska FN-förbundet

Världshorisont 3/09

National Model United Nations New York (NMUN NY) är en av världens största FN-simulationer för universitetsstudenter. Konferensen arrangeras årligen i New York och attraherar tusentals studenter och lärare.

Till vårens konferens kom delegationer från över 300 universitet i hela världen, däribland en från Sverige och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Den svenska delegationen bestod av 16 studenter och läraren Gabriel Bake. Deltagandet stöttades av bl a Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Sparbanksstiftelsen Alfa och Trollhättans FN-förening.

NMUN NY har varit ett projekt för handelshögskolans studenter under flera år men fick högre status i år då projektet tog form av två poänggivande kurser.

Den svenska delegationen hade till uppgift att representera Tunisien. För att förbereda sig besökte man tunisiska am-

Foto: Gabriel Bake

300 universitet deltog vid FN-rollspel i New York bassaden i Stockholm där tre delegater fick chansen att ställa frågor om landets policy i olika frågor. Föreläsningar om FN arrangerades också med riksdagsledamoten och ordföranden för OSSEdelgationen Walburga Habsburg Douglas och FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

Matilda Evaldsson och Cigdem Günes från den svenska delegationen som representerade Tunisien vid rollspelet.

Konferensen i New York ägde rum på Sheraton Hotel. Vissa sessioner, som öppnings- och avlutningsceremonin, hölls dock i FN:s högkvarter. Kommittén ”generalförsamlingens plenar” fick avsluta sina förhandlingar i den riktiga generalförsamlingens sal.

Under vistelsen i New York fick delegationen även tillfälle att besöka både Sveriges och Tunisiens ambassader och representationer. På den svenska representationen i New York gav Staffan Hermrå en kort presentation av representationens verksamhet.

Före konferensen skickade delegation­­-

erna in rapporter om det representerade landets policy i specifika frågor. Den svenska delegationen var en av 33 som prisbelönades för sin rapport.

Efter hemkomsten till Sverige skrev delegationen en rapport och höll en muntlig presentation om konferensen.

Cigdem Günes Artikelförfattaren studerar vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och var huvuddelegat för delegationen till NMUN NY

Skolmatskampanj söker

samarbete med restauranger FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap kommer under hösten att satsa stort på samarbete med restauranger och serveringar Under beteckningen ”PLUS-menyn” kommer restauranggäster att kunna välja att betala två kronor extra för sin mat. Pengarna går direkt till Skolmat blir kunskap, som slussar dem vidare till FN:s livsmedelsprogram WFP och dess väl inarbetade skolmatsprojekt.

Två kronor räcker till en skollunch för

Läs mer på www.fn.se/restaurang.

FN-förbundet/Marcus Oliveras

runt om i landet.

ett barn i Etiopien eller Kambodja, de två länder som FN-förbundet kommer att stödja genom PLUS-kampanjen. Ett omfattande informationsmaterial har tagits fram av FN-förbundet som nu försöker nå ut till landets restauranger med idén.

– Det finns fyra olika nivåer av engagemang som restaurangerna kan välja mellan. Så oavsett om man driver ett litet fik eller har en stor lunchmatsal så finns det en lösning som passar, säger Eva Brattander, kampanjansvarig.

På många svenska restauranger kommer man framöver att kunna plussa på sin nota med två kronor och därigenom bjuda ett barn på skollunch.

160 000 unga röstade för en bättre värld. FN-förbundet och ungdomssajten Bilddagboken lät i våras Sveriges unga rösta fram vilken svensk kändis de skulle vilja se som talesperson för FN:s millenniemål. En kvarts miljon besökare och totalt 160 000 röster gav allra störst stöd till (i storleksordning) Björn Gustafsson, Adam Tensta, EMD samt Timbuktu.

Världshorisont 3/09

21

FN-FÖRBUNDETS KONGRESS 2009

Glada miner och kompromissvilja på FN-förbundets kongress FN-förbundets kongress i Skövde i juni gick som på räls. Det var idel glada miner och inga uppslitande strider utbröt under behandlingen av de 32 motioner som inkommit. Förbundsstyrelsen fick med sig kongressen i de flesta frågor men på några punkter drev ombud från olika FN-föreningar igenom en annan linje, bl a i fråga om Västsahara och genmodifierade grödor.

S

venska FN-förbundet ska verka för ett svenskt erkännande av Västsahara, SADR (Saharawi Arab Democratic Republic). Det beslutades vid förbundets kongress i Skövde den 13-14 juni.

Lidköpings och Örnsköldsviks FN-föreningar samt Stockholms FN-distrikt hade alla motionerat i samma ärende. Styrelsen, representerad av förbundets ordförande Aleksander Gabelic, menade att frågan är komplicerad och ville i stället att kongressen under kommande kongressperiod skulle utreda den närmare.

– Vad är det för vänta-ochse-attityd som brer ut sig i olika sammanhang, svarade Anita Harning från Örnsköldsvik och påpekade att Västsahara har väntat sedan 1966 på att avkoloniseras. Idag är området till största delen ockuperat av Marocko.

– Uppgivenheten och besvikelsen på FN ökar hela tiden i flyktinglägren och FN-styrkan MINURSO har börjat gå under beteckningen United Nothing. Ett erkännande av allt fler stater kan bidra till att det äntligen börjar hända något. Det finns redan ett 20-tal svenska organisationer och riksdagspolitiker från alla partier som stödjer ett erkännande, fortsatte Harning.

Frågan blev en av de mer debatterade under kongressen och i slutändan fick alltså styrelsen se sig besegrad.

En annan fråga där kongressen drev igenom en annan linje än förbundsstyrelsens handlade om genmodifierade grödor (GMO). Motionären Gunaino Enqvist, Laholms FN-förening, pekade på de stora

22

riskerna med genmodifiering och krävde bl a att FN-förbundet ska verka för ett förbud mot GMO-produkter och för bildandet av GMO-fria zoner. Hon fick medhåll av andra ombud som bl a pekade på att detta är en mycket viktig fråga där debatten i Sverige är så gott som obefintlig.

Styrelsen, representerad av Marianne Andersson, menade att FN-förbundet inte har den specialkompetens som krävs för att på ett trovärdigt sätt driva opinion i frågan. Kongressens majoritet var dock av en annan uppfattning och röstade enligt motionärens förslag.

En viktig principiell fråga rörde det tilläggsprotokoll till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättig-

heterna (ESK-konventionen) som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 2008. Sveriges regering har tillkännagivit att den för närvarande ”inte kommer att underteckna eller ratificera protokollet”. Både Jönköpings läns FN-distrikt och Alingsås FN-förening hade motionerat till kongressen om att FN-förbundet ska verka för att Sverige snarast undertecknar protokollet, ett yrkande som bifölls av både förbundsstyrelsen och ombuden.

En andra motion från Alingsås FN-förening ledde till en av de mer omfattande debatterna under kongressen.

Motionärerna Kenth Östlund och Lena Klevenås ville att FN-förbundet skulle påta sig uppgiften ”att initiera, samordna och ta huvudansvar för att skapa en svensk allians mot hungern”. I sin motion framhöll de att hungern i världen ökar katastrofalt och att de krafter i Sverige som arbetar med dessa frågor skulle behöva samordna sig för att bli mer effektiva.

Styrelsen, representerad av avgående generalsekreteraren Bonian Golmohammadi, menade att FN-förbundet gärna deltar om en allians mot hungern bildas, men att förbundet i dagsläget inte har kapacitet att självt starta och ta huvudansvar för en sådan allians.

– Hungern i världen är självklart en kärnfråga för FN-förbundet men vi vet att det är oerhört mycket administration för den som leder ett nätverk. Vi vill själva driva sakfrågor på detta område och inte lägga de begränsade resurser vi har på administration, sa Golmohammadi.

Dessutom finns det ett stort motstånd hos många riksorganisationer mot att gå med i flera nätverk och ett befintligt nätverk, Concord, har redan detta som huvudfråga, menade Golmohammadi vidare. Lena Klevenås, som även är ordförande för FIAN Sverige (Food First Information and Action Network), frågade vilken organisation som skulle passa bätt-

Världshorisont 3/09

FN-FÖRBUNDETS KONGRESS 2009

re än FN-förbundet att leda en allians mot hungern i Sverige och hon upprepade behovet av att olika aktörer förenar sina krafter. Trots att hon fick medhåll från flera ombud gick dock kongressen på styrelsens linje och förslaget röstades i slutändan ner.

En motion från Niklas Carlsson från förbundsstyrelsen handlade om nedrustning av kärnvapen. I motionen yrkade Carlsson på att förbundet ska göra kärnvapen till en fokusfråga och att kampanjen skrotakärnvapen.nu ska tas över från Kalmar läns FN-distrikt och drivas vidare på nationell nivå. Motionären kom dock överens med övriga styrelsen om att formulera om sina att-satser och kongressens beslut blev därmed att FN-förbundet under de kommande tre åren ska prioritera frågan om kärnvapennedrusning, ”ta tillvara” initiativ som skrotakärnvapen.nu, samarbeta med andra organisationer i frågan samt genom WFUNA, FN-förbundens världsfederation, verka för att andra länders FN-förbund engagerar sig för kärnvapennedrustning.

Andra beslut som fattades under motionsbehandlingen var bl a följande: • FN-förbundet ska arbeta för att migra tionsöverdomstolen får en större roll än migrationsverket i bedömningen av olika flyktingars och asylsökandes fall.

• FN-förbundet ska driva klimatfrågan inför Köpenhamnsmötet i december och utnyttja sina möjligheter att skicka dit delegater/observatörer.

• FN-förbundet ska verka för att barn- konventionen inkorporeras i svensk lag.

• FN-förbundet ska stödja handikapp- rörelsen i dess strävan att inkludera tillgänglighet som en fråga om mänskliga rättigheter.

• Antalet platser på FN-förbundet årliga ungdomsläger ska utökas.

• Inbetalningskorten för medlemskap i FN-förbundet ska skickas ut i början av januari.

Text: AnnaLena Andrews Foto: Markus Asp/FN-förbundet Läs mer om Västsahara på sid 8-9.

Vad tyckte du om årets kongress?

Hamid Zafar

Göteborgs och Bohus FN-distrikt (Har inte varit på förbundets kongress tidigare.)

Det har flutit på jättebra, det har varit mycket intressant. Särskilt har man känt att FN-förbundet är en folklig rörelse, att många av de frågor som tagits upp kommer från gräsrötterna.

Samtidigt riktar sig många av besluten till den svenska regeringen, kongressen vill att Sverige ska agera.

Gerd Gunnarsson

Jönköpings läns FN-distrikt (Har varit på en kongress tidigare.)

Det har varit gemytligt och bra, man känner samhörigheten. En återkommande fråga har varit om FN-förbundet måste ha spetskompetens för att kunna driva en fråga. Kongressen har menat att vi inte

Världshorisont 3/09

behöver vara experter för att informera och bilda opinion, t ex när det gäller genmodifierade grödor.

Moa Herrgård

Västerås FN-förening (Har inte varit på förbundets kongress tidigare.)

Det har varit intressant med alla diskussioner.

Det är kul att det var så stor variation på motionerna, det har varit många olika ämnen och olika typer av frågor. Så har det varit trevligt att träffa folk från så olika delar av Sverige också!

Rutger Fridholm

Lerums FN-förening (Har varit på minst sju kongresser tidigare, bl a 1968 då Ingrid Segerstedt-Wiberg valdes till ordförande.)

Det har varit en bra kongress på det stora

hela. Det har varit bra diskussioner om viktiga frågor och inga stora strider, inga personstrider heller. Allting har också varit väl ordnat och det var fint att komma in i Skövde och mötas av FN-banderoller på stolparna!

Linn Snarset

Göteborgs och Bohus FN-distrikt (Har inte varit på förbundets kongress tidigare.)

Det har varit jätteroligt!

Jag har fått många tips och idéer på nya saker man kan göra. Men den största behållningen är att man fått en sådan motivation! Känslan efter kongressen är att ”nu är vi ett lag, vi ska kämpa tillsammans!” Jag känner mig mycket taggad!

Läs mer om kongressen, se foton och filmer på www.fn.se/kongress2009.

23

Klüft ledde insamlingsaktion på torget

Foto: Markus Asp/FN-förbundet

KONGRESS 2009

Stämningen var hög när kongressdeltagarna under ledning av Carolina Klüft samlade in 5 804 kronor på 45 sekunder.

Först talade hon inspirerande och personligt till kongressen. Sedan ledde hon en fartfylld insamlingsaktion på torget i Skövde. Carolina Klüft hade fullt upp under FN-förbundets första kongressdag.

F

riidrottaren Carolina Klüft är sedan 2007 ambassadör för FN-förbundets kampanj Skolmat blir kunskap. Hennes starka engagemang för förbundets frågor märktes tydligt när hon öppningstalade vid FN-förbundets kongress. Sin tävlingsvana fick hon stor nytta av när hela församlingen på över 200 personer något senare drog iväg till torget i centrum för att slå insamlingsrekord.

Kongressdeltagarna samlades runt en färgglad fallskärm som spändes upp i mitten och Carolina tog plats på ett bord intill. Nyfikna Skövdebor strömmade till.

Lokala journalister skrev och plåtade.

– Jag gillar att slå rekord, och nu ska vi slå rekord i insamling, ropade Carolina

till deltagarna och började med att leda en uppvärmning med kindklappande och armviftande.

– Nu laddar vi upp, nu är det dags att slå rekord, nu ska vi kasta i våra mynt! Är ni beredda?

– Jaaaa, vrålade folkmassan, alla rustade med guldtior i händerna.

Carolina räknade ner –”två, ett, KÖR” – och på KÖR började guldtior och andra mynt regna in över fallskärmen.

Uppflugen på ett kiosktak intill satt FN-förbundets vikarierande webbredaktör Gustav Julander med en videokamera.

Tanken var att föreviga det hela och sedan lägga ut filmen på Youtube. En annan intressant position hade förbundets in-

samlingsansvarige, Jonas Nyström, som låg på ryggen under fallskärmen med en hink på magen. De insamlade pengarna landade i hinken genom ett hål i fallskärmens mitt.

Efter 45 sekunder blåstes aktionen av och pengarna kunde räknas. Resultatet blev 5 804 kronor vilket räcker till 2 902 skolluncher till fattiga barn. Pengarna går via FN-förbundet till WFP, FN:s världslivsmedelsprogram, och dess skolmatsprojekt i Etiopien.

Aktionen blev mycket uppmärksammad av lokala medier.

– Carros medverkan bidrar till att skapa medvetenhet om att FN saknar stora delar av de resurser som krävs för det humanitära hjälparbetet, kommenterade förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

AnnaLena Andrews Se aktionen på www.fn.se/kongress2009 (filmer)

Gabelic omvald som ordförande A

Foto: Markus Asp/Svenska FN-förbundet.

leksander Gabelic omvaldes till ordförande för Svenska FN-förbundet vid förbundets kongress i Skövde. Gabelic inleder därmed sin femte period som ordförande sedan han tog över klubban efter Viola Furubjelke år 2000.

Gabelic var valberedningens förslag och inga andra kandidater till ordföran-

deposten var nominerade. Därmed kunde han väljas enhälligt.

– Det ska bli roligt att fortsätta att vara med och utveckla FN-förbundets arbete för ett starkare FN. Att få med flera aktörer och bevaka Sveriges FN-engagemang hör till FN-rörelsens viktigaste uppgifter framöver, säger Gabelic.

Till ordinarie styrelseledamöter i förbundets styrelse valde kongressen Marianne Andersson, Vårgårda, Lars Bengtsson, TCO, Niklas Carlsson, Kalmar, Ida Cronquist, Härnösand, Bo Engdahl, Karlskrona, Anette Garney, Luleå, Kiomars Heydar, Uddevalla, Zinaida Kajevic, Lund, Eric Knutson, Uppsala, Tanja Mitic, Linköping, Carina Nilsson, Svenska Kyrkan, Hanna Rådberg, Uppsala samt Karl-Gunnar Wigforss, Halmstad.

Valberedningens ordförande Birgitta Glennåker presenterar förslaget till ny styrelse för kongressen.

24

Till suppleanter valdes Gabriel Bake, Jönköping, Ursula Falkringe, Mariefred, Daniel Frelén, Malmö, Kestin Junker, Smedjebacken och Rebecca Åblad, Skövde.

Flera personer avgick efter lång och trogen tjänst. Marianne Sjövall, som suttit i styrelsen som ordinarie ledamot i 29 år, avgick men valdes i stället in i den nya valberedningen. Birgitta Glennåker, valberedningens ordförande sedan 2002, avgick även hon. Till ny ordförande för valberedningen valdes Hans Forsberg och övriga ordinarie ledamöter blev Josefin Sundkvist, Magnus Nordahl, Linda Forssén samt Marianne Sjövall. Ersättare blev Jamie Bolling och Carina Almgren. Även förbundets revisor sedan många år, Olle Svedman, tackade för sig och lämnade över till nya krafter.

Mandatperioden för samtliga sträcker sig till nästa kongress 2012.

Världshorisont 3/09

N-föreningar Aktiviteter i F

och -distrikt

Ronneby-Karlskrona

FN-förening på sailet i Karlskrona När ”sailet” genomfördes i Karlskrona i augusti fanns FN-föreningen på plats vid ett informationsbord. Sailet är ett årligt återkommande evenemang där man bland annat får information om Karlskrona som världsarv.

- Vi propagerade för Skolmat blir kunskap och Röj en mina och delade ut tatueringar, ballonger och FN-knappar till barn och vuxna. Många stannade för att ställa frågor och stoppa pengar i våra insamlingsbössor och vi fick tillfälle att berätta både om föreningen, våra kampanjer och om FN, säger Patric Siesing, ordförande i Karlskrona-Ronneby FN-förening.

Varbergs FN-förening 50 år

Varbergs FN-förening är en av de äldsta FN-föreningarna i Sverige. Under årens lopp har föreningen informerat om FN, gjort insamlingar, arrangerat fredsveckor och olika ungdomsaktiviteter. Det senaste stora ungdomsprojektet var att samla in pengar och förnödenheter till ett barnhem i Litauen.

Med god mat från Irak, tal, musik och sång firade föreningen i maj 50 årsjubiléum.

- Vi var cirka 40 personer som fick friska upp minnet och lära oss mer om FN och Varbergs FN-förening genom att vid minglet gå en tipsrunda och se ett

spännande bildspel om föreningen. Samtidigt visades en intressant fotoutställning om Darfur. Alla njöt av den goda och läckra maten som våra vänner från Irak tillagat. Sång och musikinslagen var från Sverige, Spanien och Irak. Under kvällen samlade vi in pengar till Skolmat blir kunskap. Vår lyckade kväll avslutades med att sprakande tårtor bars in av våra FN-ungdomar. Nu ser vi fram mot en lika lysande och arbetsfylld framtid som föreningen haft de gångna 50 åren, säger Gunilla Grunditz, ordförande i Varbergs FN-förening.

Att lära av varandra i Europa

Stoppa bomben Karlskoga FN-förening genomförde en manifestation för en kärnvapenfri värld på torget i Karlskoga den 1 augusti. Maj-Britt Theorin medverkade som kompetent och engagerad huvudtalare och 14-årige Ludde Blomquist visade upp sin färgsprakande grafittibanderoll med budskapet STOPPA BOMBEN. Lokalt från Karlskoga deltog kyrkoherde Paul Henriksson, ungdomar från teaterföreningen Lyset framförde en tankeväckande kort pjäs med rubriken Sandlådan och Julia Sjöberg sjöng ”A song for the world”.

Christina Eriksson Ordförande i Karlskoga FN-förening

Världshorisont 3/09

Partille FN-förenings ungdomsoch demokratiprojekt Den 1-10 maj genomfördes etapp 2 av Partille FN-förenings demokratiprojekt med totalt 54 ungdomar från Chrudim i Tjeckien och Partille. Under en vecka lärde de känna varandras kulturer och samhällen och diskuterade likheter och olikheter mellan de båda länderna. Ett par frågor var hur det är att leva i Europa idag och vilka ungdomars möjligheter att påverka är. Detta var en uppföljning av Partilleungdomarnas besök i Chrudim hösten 2008. Under majveckan varvades friluftsaktiviteter med grupparbeten och diskussioner om ungdomars inflytande i Tjeckien och Sverige, där båda ungdomsgrupperna redovisade sitt arbete med att påverka sin närmiljö. Det förslag som de svenska ungdomarna arbetat fram hade

presenterats för Partille kommun, som inkluderat synpunkterna i sin översiktsoch detaljplan för Partille.

N-föreningar Aktiviteter i F

och -distrikt

om annat ej anges. runt är skriven av Anita Seidel 25 det Lan till ten Tex . del Sei ta Telefon: 08 – 462 25 53 Redaktör: Ani E-post: anita.seidel@fn.se ·

Anslagstavlan Information från Svenska FN-förbuNDet

-s ko lors Stu diebes ök fö r FN bib liote karier 20 09 asen djupning i datab Studiebesök och för kl 13.30-16.30.

DagDok. 7 oktober . iblioteket i Uppsala Dag Hammarskjöldb se. takta helen.huledal@fn.

För mer information kon

för lärare och

FN -ro ll spe ls kurs mer om rollspel

In vitalisersinpiration, g och dia Vitaliser log ingstr

äff för m i Dalarn edlemm as FN-d ar istrikt d 21-22 no en vember.

För in

formati Anita Seid on kontakta el: anita.s eidel@fn .se

elever som vill lära sig a etod i internationell som undervisningsm ar, lm Ka i sskolan relationer. Stagneliu r.

21-22 oktobe

12 december:

Distri ktsor dföran dekonferens Ordförandena i FN-distrikten och ledamöter i styrelsen samlas till distriktsordförandekonferens den 17-18 oktober. Kallelse och program samt information om plats skickas ut till berörda personer.

För information kontakta anita.seidel@fn.se.

Stan d up an d ta ke action

!

Den 16-18 oktober reser sig hela världen i en gemensam manifestation mot fattigdomen och för FN:s millenniemål. För dagen. ra året deltog över 116 ärksamma MRpm up t at r se. fn. fö mi l@ m ljoner människor världen Seminariu on: helen.huleda . över och rekordet en al gs er Anmälan och informati db Ry finns med i Guinness världs nserthus, Viktor rek . ord. Målet för ut Plats: Göteborgs Ko as ick sk t 2009 är att slå de tidigare ram kommer at rekorden och att budInbjudan med prog skapet ännu tydligare ska onell höras över världen. På Internati nferens för FN-förbundets UNg-sida o på webben kan du läsa NGO-k ing mer om hur du kan aktive ra dig som ung i en n t s FN-förening eller som FN nedru ber, Stockholm r -ele fö vfö f rening, e h c m e d lix, f se www.fn.se/ung. Stå upp 6-8 nov : Hans B du a ock n så! r io g la r e ta Under helgen 18-20 september deltog 70 ungdomar på amt S Bland FUNA s t n W ta h c n e o s UNg09, FN-förbundets årliga ungdomsläger. För att läsa IAEA ste repre FN:s hög mer om helgen och se bilder gå in på www.fn.se/ung. r. o Duarte, g frå ustnings ennedp a v n r för nedr ä k UNg-bloggen Du kan nu följa ungdomserket för Arr: Nätv marbete med a sekreterar ens dagliga arbete på FN-förbundet genom i sa rbundets traditionell rustning Välkomna till FN-fö bundet. r fö N UNg-blogg en: F http://ung -bloggen.b logspot.com. ska -dagen! ent.se. bl a Sven seminarium inför FN er klockan rdisarmam a le c istan. Tid: 23 oktob u an .n gh w Af h Se: ww Tema: FN oc 10.30-13.00 Nyanställ da på FN-förbun det Konserthus Plats: Stockholms d ation och e m ets Christer Gustavsson har anställts som -bakelsen.För inform FN te på r de ö bju Vi d M anita.seidel@fn.se vikarierande biträdande generalsekreterare. ntakta Anita Seidel: rbun ko lan ö mä an f F N - y re l se .

Helena Larsson har anställts som skolhandläggare.

0 eller 08-462 25 53 st l 10 . 0 k Sonay Jalili har anställts som ungdomssekreterare. ber

UNg09

FN och Afghanistan

4 d ece

m

rättigheter Lärarkurs i mänskliga Korset och i samarbete med Röda 3 november, Stockholm Den Globala Skolan. 2t med praktiska nskliga rättigheter varva kaper i mä information sänd Kursen ger dig baskuns klassrummet. För mer i ekt dir as nd vä an n övningar som ka fn.se. e-post till helen.huledal@

g ar e v f ö renin l e ors l o k ör FN-s Kic k - off f , S toc k h o l m kick-off. arrangeras ber ar m g e in v n re no evfö 13 fn.se att starta el t a.wolff@ lor som val olff på sann W a För FN-sko n an S ation från Mer inform

24 oktober : Seminarium med flera intressanta talare och paneldebatt för att uppmärksamma FN-dagen.

Plats: Göteborgs Konserthus, Stenhammarsalen.

Inbjudan med program kommer att skickas ut.

För information kontakta Maria Svensson: maria.svensson@fn.se

26

ABC -kurser

vintern-v åren2009 /2010

B2-kurs: 7 november, Stockholm samt 27 februari, Göteborg.

Heldagskurs som behandlar Millenniedeklaration; bakgrund, innehåll och betydelse för FN:s arbete idag.

A1-kurser som berör FN:s arbete på ett övergripande plan: 12 november, Luleå; 27 november, Kalmar; 5 december, Stockholm; 15 januari, Göteborg samt 25 mars, Malmö.

n i Göteborg Bok & Biblioteksmässa 24-27 september ernationella Torget –

plats med monter på Int FN-förbundet finns på -förbundet följande på ssutom arrangerar FN kom och hälsa på! De nskStora Scenen: kmord och brott mot mä : Aldrig mer. Inga mer fol P WF a, tur Mis 24 sept kl 16.20 - 16.40 de n Staffa skyldigheten att skydda? ligheten. Vad hände med es Radio. och Cecilia Uddén, Sverig mat. Bryr sig kriser. Finans, klimat och ens rld Vä : .20 16 – .00 16 25 sept kl len? Eller? Annika r de sig om millenniemå Bry a? tig fat om gre län rika länder y Holmgren, chef för tionalekonom samt Torgn na , der Vyl de fan Ste ; Söder, FAO gspolitik.

UD:s enhet för utvecklin Världshorisont 3/09

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

Aktivt EU behövs i världen

F

örhållandet mellan EU och FN är gott. Det borde vara möjligt att förena ambitionerna om en bättre värld genom samarbete mellan två organisationer som båda bygger på idén om fred genom kollektiv säkerhet. Sverige har flera möjligheter att göra en insats i den riktningen under höstens EU-ordförandeskap.

Det svenska ordförandeskapet sammanfaller med FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn i december. Under hela året har ett febrilt förhandlingsarbete pågått för att få med motsträviga länder i arbetet för ett nytt avtal mot växthusgaser. Alla goda krafter måste nu medverka till att världens länder verkligen samlas kring en gemensam linje i Köpenhamn.

EU måste bli mer aktivt på den utrikespolitiska scenen. Sverige har under hösten möjlighet att ange tonen. Flera europeiska ledare har tillsammans med USA börjat ställa krav på Israel att ompröva sin bosättningspolitik på ockuperade områden. Det är hög tid att EU börjar ställa krav också på Marocko, som trots tre decenniers ockupation av Västsahara välkomnats som handelspartner.

FN-devisen skyldighet att skydda måste ges konkret innehåll.

EU-länderna har hittills inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammat de skrivningar i FN-stadgan som säger att medlem-

marna med kort varsel ska bidra med militära styrkor när så krävs. Också på utvecklingsområdet måste EU ta nya tag. Fortfarande är det bara Sverige, Danmark, Holland och Luxemburg som uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. Sverige måste inte bara hålla fast vid sina egna biståndsåtaganden utan också verka för att övriga EU-länder uppfyller sina löften om en ökning.

Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Våld mot kvinnor, sexhandel och en repressiv abortlagstiftning hör inte hemma i Europa. Katolska kyrkans starka inflytande i flera EU-länder kräver uppmärksamhet. I flera länder i EU:s absoluta närhet möts homosexuella av förbud och trakasserier. Ändå råder tystnad från många europeiska politiker i HBT-frågor.

Migrationspolitiken har av Sveriges regering pekats ut som en profilfråga under EU-ordförandeskapet. FN:s flyktingkommissariat UNHCR övervakar så att harmoniseringen av den europeiska flyktingpolitiken inte hotar den grundläggande rättigheten att söka asyl och få en rättvis prövning.

Låt oss hoppas att EU under Sveriges ledning orkar ta sitt ansvar för arbetet för fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter. Det vore till gagn både för alla de människor som bor i Europa och för de globala ansträngningarna på samma områden.

Nästa nummer

Världshorisont 3/09

som ordförande i EU en mycket viktig roll i processen.

Vilka effekter märks redan av klimatförändringarna, hur går förhandlingsprocessen till och vad säger olika aktörer om möjligheterna att verkligen nå ett kraftfullt klimatavtal? Det är några av de frågor som tas upp i nästa nummer av Världshorisont.

Använd tidningen för att nå ut med information och skapa debatt i denna livsavgörande fråga!

Beställ extra tidningar hos varldshorisont@fn.se eller 08 – 462 25 40.

Foto: FAO/Giulio Napolita

Klimatförändringarna är en av mänsklighetens absolut största ödesfrågor. Redan idag drabbas människor i olika delar av världen av klimatförändringarnas negativa effekter.

Forskarvärlden, med FN:s klimatpanel IPCC i spetsen, är så gott som överens om att de till största delen beror på människans utsläpp av växthusgaser.

Under hösten 2009 pågår ett intensivt arbete för att ena världens länder kring ett nytt och kraftfull globalt klimatavtal. Den 7-18 december träffas man i Köpenhamn för att slutföra förhandlingarna. Sverige spelar

no

av Världshorisont kommer ut den 3 december och blir ett temanummer om Klimat.

27

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

:

ris

LÅNGÄRMAD TRÖJA ELLER VÄST I SLITSTARKT MATERIAL. Pris: 450 kr

sp lem r d Me 80 k 3

T- SH IR T I HÖG KVAL IT ET. RA GR ÅT T M ED K M OD ELL I TRYC K. Pris: 150 kr

ris:

p lems Med kr 120

PIKÉTRÖJA I HÖG KVALITET. DAMMODELL Pris: 250 kr

Med 20 0 lemsp ris: kr

BAGAGEBRICKA Pris: 40 kr

is:

pr ms

dle Me kr 30

USB-MINNE, 518 KB Pris: 110 kr

Med 100 lemsp ris: kr

Handla för en bättre värld Du har väl inte missat FN-förbundets webbshop. Här hittar du fina och användbara kvalitetskläder och produkter toppat med höstens nyheter. Med ditt köp stödjer du också FN-förbundets arbete för ett starkare FN och en bättre värld. Vi ses på www.fn.se

28

Världshorisont 3/09