Trendspaning med Lotta Lundgren

»Man kan ha väldigt trevligt över en fryspizza.«

Bild: Talarforum

Lotta Lundgren

Författare, föreläsare och frispråkig programledare. Vi bad matinspiratören Lotta Lundgren spana på samtidens och framtidens mat i skuggan av klimathot – och i ljuset av trevlig samvaro runt bordet.

Du har ätit dig genom seklerna i teve-succén Historieätarna. Med vilka ord vill du beskriva den mat vi äter idag?

– Färsk, riklig, varierad och rik på animaliskt protein. Historiens mat var i stort sett aldrig färsk. Från början av 1800-talet bestod den i huvudsak av spannmål och potatis. Men det stora problemet för nio av tio i Sverige var att man sällan fick äta sig mätt.

Du har sagt att vi befinner oss i matens guldålder eftersom energi är så billigt. Hur hänger det ihop?

– I det traditionella jordbrukssamhället hade du i stort bara tillgång till din egen och dragdjurens muskelenergi. Idag görs arbetet av maskiner, och i det konventionella jordbruket kan du tillföra konstgödsel, som är energikrävande att ta fram.

– En stor del av allt som odlas är dessutom foder till djur, som ska stå i uppvärmda stallar fram till slakt. Sedan tillkommer ytterligare energi för frakt och slutligen ska maten kylas och frysas. Inget hade varit möjligt utan billiga fossila bränslen.

Det låter ohållbart. Måste vi ändra kosthållning? I så fall hur?

– Ja, vi får minska på kött och mjölk och röra oss i vegetarisk riktning. Sedan är det ju en poäng att äta upp maten istället för att kasta den i soporna. Alla som odlar vet hur mycket jobb som krävs för att få upp ett par kilo lök eller potatis ur jorden. Mat ska behandlas med respekt.

Torkan i somras påminde oss om klimatförändringen. Får vi vänja oss vid att odla helt nya råvaror?

– Knepigt att säga, vi kan bli tvungna att börja leta efter exempelvis vetesorter som har andra egenskaper. Många gamla kultursorter verkar ha klarat torkan bättre än de nya, högförädlade sorterna.

Du är en matinspiratör. Dina egna förebilder?

– Hirams och Julia Childs sätt att närma sig mat har nog påverkat mig. Jag tycker man ska ha lite rivig stil när man lagar mat. Så gör jag själv, kutar in i köket och håller igångmed armarna. Resten handlar om planering, erfarenhet, en intuitiv känsla för vad som är gott. Ett visst mått av självgodhet är också mycket användbart.

Vad är en bra måltid? Smaken, samvaron eller ”själen” man lägger in …?

– Att man har trevligt tillsammans när man äter. Allt annat är sekundärt. Man kan ha väldigt trevligt över en fryspizza. Men om man lägger omsorg på matlagningen så kan den där stunden vid bordet kännas lite viktigare för alla.

Efter Historieätarna, nu tar du och Erik Haag nya grepp i SvT på historien, filtrerad genom en popgrupp med drag från ABBA. Är du historienörd?

– Bandet och jag som går upp på teve i början av februari handlar om svenskarnas rörelse från kollektivism till individualism under 70- och 80-talet. Men nej, nördighet ligger inte för mig. Jag är intresserad av sammanhang, processer och hur allt sitter ihop. Men mest av allt är jag nog intresserad av människor.

AKTUELL MED: Föreläser om matkultur och arbetsglädje. Har skrivit tre böcker om mat, bloggat om mat, gjort teveserien Landet Brunsås och Historieätarna samt matreklam åt Coop. Efter nyår dyker hon upp i teveserien Bandet och jag.

Text: Lennart Frykskog