hej
THOMAS RIESLER FÖRBUNDSJURIST SFF
Tekniken driver juridiken framåt I 1450-talets Tyskland utvecklade Gutenberg en ny metod för att möjliggöra att trycka böcker. Därmed utvecklades boktryckarkonsten från framtagande av enstaka verk till en industriell multimarknad. Och så småningom vällde det ut böcker till läshungriga människor. Tekniken driver juridiken framåt. Men upp hovspersonerna såg inte röken av någon ersättning för detta mångfaldigande och spridande av verk. Under drottning Anna av Storbritanniens tid under 1700-talets inledning började lagstiftaren röra på sig. Kungliga privilegier och monopol i form av mångfaldiganderättigheter utfärdades till boktryckare, så kallad »copyright«. Rättigheten var dock inte kopplad till upphovspersonerna utan en industriell rätt att trycka exemplar. På ett musikkafé i Paris under mitten av 1800-talet tog sig kompositören Ernest Bourget en kopp kaffe, men vägrade betala notan. Varför? Bourget menade att eftersom kaféägaren använde Bourges arbete, hans musik, utan att ersätta honom för det var kompositören inte ersättningsskyldig för vad han konsume rade på kaféet. Det blev rättegång och ett förbud för kaféet att framföra Bourges verk på kaféet fastslogs. Genom Bernkonventionen 1886 fick upphovsrätten sitt internationella genombrott för skydd av litterära och konstnärliga verk. Anslutna länder förbin der sig att anpassa sin lagstiftning så att upphovspersoner bland annat får en
Så arbetet och kampen om upphovsrätten som inleddes i Paris och resulterade i Bernkonventionen 1886 är i högsta grad lika aktuella. ensamrätt att förfoga över sina verk. Tekniken utvecklas och utmanar juridiken igen: 1920 kom radion, på 1950-talet tv:n, 1970 kom fotokopiatorn och under sent 1900-tal började digitaliseringen ta fart. Runt 1960 klubbade Sveriges riksdag igenom en lag om upphovsrätt till litterä ra och konstnärliga verk eller upphovsrättslagen. Den innehöll, och innehåller än i dag, skydd för upphovspersoners verk, såsom ensamrätten att framställa exem plar och sprida dessa på olika sätt, att få sitt namn angivet vid verket med mera. 1995 gick Sverige med i EU och blev bunden att följa EU:s beslut om direktiv och förordningar. 2001 kom den första stora satsningen på harmonisering av upphovsrätt inom Europa från EU: Infosoc-direktivet. 2019 kom DSM-direktivet som huvudsakligen avser att bygga vidare på upphovspersonernas rättigheter inom det digitala området. Det innehåller bland annat rätt för upphovspersoner att få skälig ersättning för användningen av deras verk, att kunna häva exklusiva avtal där rättigheterna inte används, att få information om hur verken faktiskt används, att större krav ställs på onlineleverantörer att agera vid intrång om inte avtalslicens tecknats med upphovsrättsorganisationer. Så arbetet och kampen om upphovsrätten som inleddes i Paris och resulterade i Bernkonventionen 1886 är i högsta grad lika aktuell och het i dag 2022 – när DSM-direktivet ska genom föras i svensk rätt – och säkerligen i många år framöver.
fråga juristen
KRÄVA HÖGUPP LÖSTA BILDER? Hej! En journalist kontaktade en kund till mig, en kommun, och krävde att få en högupplöst bild som kommunen köpt användningsrätten till av mig. Informationsavdelningen lämnade inte ut bilden och journalisten blev arg och menade att hen skulle ha fri tillgång till de bilder som levererats till kommunen. Vad gäller i ett sådant läge?/Stig
SVAR: Det finns en inskränk ning i upphovsrättslagen som kallas »dagshändelse undantaget«. Med detta undantag kan en tidning använda sig av fotografier när de rapporterar om dags händelser (= nyheter) utan att klarera rättigheten med fotografen. Undantaget kan exempelvis användas när det inte finns tid för normal rättighetsklarering med foto grafen. Undantaget ger dock endast rätt att använda till gängliga fotografier och ger inte någon rätt att kräva fram ett bättre underlag än vad som redan finns tillgängligt. Informationsavdelningen gjorde rätt och jag hoppas att journalisten lugnade ner sig.
FOTOGRAFIER PÅ MÄNNISKOR? Hej! Jag ska ge ut en bok med fotografier på personer. Får jag göra det och även använda fotografierna i marknadsföringssyfte av boken? /Yvonne
SVAR: Du får trycka och ge ut boken utan att komma i kon flikt med GDPR eller lagen om namn och bild i reklam. Men om du ska marknads föra boken behöver du samtycke eller modellavtal av alla enligt både GDPR och lagen om namn och bild
i reklam. Tänk på att boken marknadsförs när den ligger på en hemsida där böcker tillhandahålls mot betal ning, exempelvis Bokus eller Adlibris. Som medlem i SFF hittar du modellavtal på sfoto.se, i inloggat läge, som hjälper dig att hantera denna situation.
METADATA SOM GÅR FÖRLORAD? Hej! I den digitala produktionen hos kunderna/deras leverantörer så går bildernas metadata ofta förlorad. Mitt namn som fotograf går inte att se och bilderna blir inte sökbara. Vad säger copyrightlagen om detta? Vad finns att göra för att kunderna ska inse att det här är en bra sak att respektera? /Kimmo
SVAR: Metadata som läggs in i bilderna är juridiskt sett att betrakta som elektronisk information om rättighets förvaltning avseende ett upphovsrättsligt skyddat verk. Av 52 g § upphovsrätts lagen framgår att man inte får avlägsna elektronisk information om rättighets förvaltning avseende ett upphovsrättsligt skyddat verk. Bryter man uppsåtli gen eller av grov oaktsam het mot denna paragraf kan man enligt 57 b § samma lag dömas till böter eller fäng else i högst sex månader. Lite hårt men tydligt ut tryckt: Om dina kunder inte vill bryta mot upphovsrätts lagen och riskera straff så ska de inte avlägsna denna typ av information.
Läs fler frågor och juristens mer utförliga svar på sfoto.se. fotografisk tidskrift
| 46
