Magasin Silvervägen / Silver Road 2018 by Maria Söderberg

Silvervägen

VID POLCIRKELN

ÅRGÅNG 2018 PRIS 40 KR

SOMMARMAGASIN MED F O K U S PÅ A R J E P L O G S K O M M U N

”Vatten som är klart och rent” Sid 6

Toppjakten fortsätter i Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog. Bastuflotte på Hornavan, Sveriges djupaste sjö.

Renskötsel i nytt klimat Nasafjäll förändrade historien

Nordisk stormhatt – rena rama varggiftet

Sid 26

Anders-Erling Fjällås Semisjaur-Njarg

Blomspecial sid 34

Sid 50 S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Arjeplog Bucket List Bo i väglöst land

Vandra Kungsleden

Korsa polcirkeln Besök Silvermuseet Bada i Sveriges djupaste sjö Fiska i midnattsol

#arjeplog #swedishlapland

arjeplog.se

arjeploglapland.se

facebook.com/ arjeplogskommun

Arjeplogs turistbyrå Torget (Silvermuseet) Telefon: 0961-145 20 turist@arjeplog.se 2

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Camp Gauto – Laisdalens pärla

I hjärtat av övre Laisdalen, omgiven av sköna fjäll och Laisälvens forsar ligger fjällbyn Gautosjö. Fiskecampen utgör kärnan med fiske, jakt, natur och ett rörligt friluftsliv. Här får man fiska i alla typer av vatten, från större sjöar till små tjärnar, strömmar och bäckar små. Campen förfogar också över egna privata fiskevatten.

Camp Gauto är återförsäljare av Polaris skotrar och fyrhjulingar. Vintertid erbjuder vi uthyrning av skoter med alla tänkbara tillbehör. Sommartid finns båtar, kanoter och motorer att hyra, dels vid fiskecampen men också i sjöar lite längre bort. Dit kan man fotvandra eller flyga. Under hösten sker jakt på kalfjäll efter ripa alternativt i skogen efter tjäder och hare. I vår restaurang, Gautobaren, erbjuder vi allt från enklare rätter till ortens läckerheter med fullständiga rättigheter. Välkommen! www.campgauto.se Tel. 0961–280 30

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Läs mer på SILVERRESORT.SE

............................................................................ +46 (0)961 31500 | KRAJA@SILVERRESORT.SE 4

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Hornavan Hotell – nu med en tredje våning med dubbelrum, två VIP-rum och två lyxsviter.

Välkommen till Hornavan Hotell! Vi ger dig guldkant på varda’n 365 dagar om året. Vi kan året runt erbjuda boende på ett lugnt och rogivande område. Utanför dörren bjuds det på en genuin vildmark med vidunderliga fiskevatten och området runt Sveriges djupaste sjö, Hornavan, är en unik arena för många aktiviteter. Restaurangen är alltid öppen i någon form på kvällarna där vi lagar mat med kärlek och glädje från lokala råvaror.

Hornavan Hotell, Västra Skeppsholmen 3 938 31 Arjeplog Tel 0961-777 100 info@hornavanhotell.se www.hornavanhotell.se

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Kaffetåren Kokkaffe med rentunga torrkött & laffepst kaffeost

Viltbutik & Kafé

ÄLG REN FISK & ANDRA DELIKATESSER HANTVERK & SOUVENIRER Välkommen in till oss! Torget 1, Arjeplog Tel. 0961–100 01

Naturskön högfjällsmiljö ovan polcirkeln vid Silvervägen. Här finns stugor, camping, butik, kafékåta, fjällfiske, fiskekort, båt, kanot & fjälljakt. Nu även skoteruthyrning. Välkommen till oss!

Glaciär, toppar & Nasa silvergruva Möten sommaren 2018 på Silvermuseet, Arjeplog

Gunnel Hedman & Robert Lidström www.sandvikens.se +46 70-559 01 64 +46 70-69 40 670

Torsdag 12 juli kl. 18.00–19.30 Glaciären Sálajiegŋa

och klimatförändringen. Bildvisning med Maria Söderberg. 18.30–19.30 Så gick jag! Berättelser från Top of Arjeplog.

FOTO MARIA SÖDERBERG FRÅN NORDISKA MUSEET

Följ oss på Facebook!

Måndag 13 augusti kl. 18.00–19.30

Silver har en viktig plats i samisk tradition. Med åren har metallens ekonomiska funktion försvunnit, men kärleken till det består, skriver samer.se: ”Det som är speciellt med den samiska silvertraditionen är att den under alla dessa år har bevarat sina rötter från medeltiden. Under 1500och 1600-talen var det högkonjuktur för fjällsamerna i Sverige och man hade råd att köpa på sig dyrbarheter.”

Nasafjäll; myter och vad vi vet. Kenneth Awebro, historiker, Lennart Klang och Lena Berg Nilsson, Landskapsarkeologerna. Arrangör Magasin Silvervägen och ABF Norr Arjeplog i samarbete med Silvermuseet. Ingen föranmälan. Entré 50 kr. Fika till försäljning.

Gunnar Edholm Tundra Art

www.tundra.nu gunnar@tundra.nu Tel 070-34 55 719 Utställningsbutik, Skomakaregatan 4, Arjeplog 6

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Jäggeluoktta / Jäckvik – födelseort för prästen Lars Levi Læstadius år 1800 På en äng intill Hornavan står en rest minnessten med inskriptionen “Här föddes prosten Lars Levi Læstadius år 1800. Vännerna reste vården.” Læstadius var präst som blev ledare för den väckelse som efter honom kallades för læstadianismen. Han var även en framstående botaniker, författare till flera böcker och och en kraftfull förespråkare för helnykterism. Læstadius’ föräldrar övertog en gård i Jäckvik, ett av Nasafjällsbolagets nybyggen som låg öde. Det låg alldeles intill det nuvarande kapellet som idag restaurerats. Sommartid hålls det öppet för besökare.

Jäckvik, på samiska Jäggeloukta, ligger vid vid den nordvästra stranden av Hornavan. Byn med ett trettiotal invånare ligger längs riksväg 95, Silvervägen. I byn finns Jäckviks fjällgård som drivs av Svenska kyrkan samt Jäckviks kapell. Jäckvik Fjällcenter har en alpin skidanläggning med Sveriges längsta ankarlift som har öppet till maj månad. Lars Levi Læstadius föddes här 1800, men efter två år flyttade familjen till Buktholmen, närmare Arjeplog.

Stugor & fiske i Jäckvik

Jäckviks Stugby – Det självklara stoppet längs Silvervägen – Välutrustade stugor 4–7 bäddar vid Hornavans strand. Gratis båt och fiske för våra gäster.

Välkommen till oss! Ulrika och Ole Mobil 073-0580 560

Mikael Niemi, Pajala

Stina Jackson

FOTO: ULF B. JONSSON.

Gunnel Hedman, Sandviken FOTO: MARIA SÖDERBERG

författarmöten Mikael Niemi, aktuell med ny bok ”Koka björn” deltar. Berättelsen handlar om Lars Levi Læstadius som valts till ”årtusendets norrbottning”. Från arjeplogshorisonten deltar Marianne Hofman med boken ”En skvätt om Arjeplog “ och Fredrik Westerlund med ”Att gå över berg”. En dans med ord och bild. Majlis Granström och Daryoush Tahmasebi deltar med boken ”asfalt/gräs“. Gunnel Hedman visar sina bilder till poetiska texter. Stina Jackson presenterar sin nya bok ”Silvervägen”.

va n d r i n g I Jäckvik passerar Kungsleden. Här i närheten finns nationalparken Pieljekaise. Under helgen uppmuntrar vi till vandring och genomför även en gemensam tur söndag förmiddag med fika i Pieljekaisestugan (ca 4 km en väg). I Jäckvik genomförs även en guidad visning till Lars Levi Læstadius minnessten med Eva-Karin Rosenberg. Jäckviks kapell kan också besökas. Den bär sin historia från Nasafjällsepoken och byggdes ursprungligen 1777 i Lövmokk som ligger fyra kilometer nordväst.

En mycket välsorterad lanthandel Lars Levi Læstadius (1800-1861)

Bensin (kontokort dygnet runt Visa/Bankkort), ombud för Systembolag, Apotek, Bussgods och Lotter. Fiskekort, Gasol, Fritidsprodukter. Välkommen! Anne-Kirsti Westerlund med personal Tel 0961-21050 ak.handlarn@arjeplog.com

Under helgen genomförs en botanisk vandring med Charlotte Nordgren och Mats G Nettelbladt vid Hornavans strand. Information om Top of Arjeplog och vilka turer man kan göra längs Silvervägen presenteras. Föredrag: Petrus Læstadius som författare: Maria Söderberg har kikat närmare på ett Sveriges mest intressanta författarskap på 1830-talet och besökt hans födelseplats och där han är begravd i Vibyggerå.

information Bok & vandring äger rum på Jäckviksgården. Helgpass 300 kr för både föredrag och vandring. Under 15 år 100 kr. Jäckvik kan nås med buss från Arjeplog (50 min) eller med bil 62 km. Det finns flera möjligheter till övernattning i Jäckvik i stugor och rum. Det går även att tälta för den som önskar. Café & mat kommer att serveras på Jäckviksgården. Det finns handelsbutik i byn. Kapellet är öppet för visning. Programmet uppdateras, se arjeplognytt.se. Föreningen Jäckviksgården

ABF NORR ARJEPLOG

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Arjeplogs kyrka är den tredje på samma plats. De första invigdes 1642. Det var vattenvägarna som var de huvudsakliga transportlederna och därmed också självklart att kyrkan skulle placeras nära sjön där båtar kunde lägga till. Den första kyrkan hade ingång i väster, vilket inte var brukligt. Det var ju i öster som man inom kyrkan tänkte sig Jesus återkomst och i öster låg även paradiset.

Bastuflotte på Sällá:

Ett rent vattennöje F OTO M E D D R Ö N A R E : J O H A N FJ E L L S T R Ö M Ö V R I G A B I L D E R O C H T E X T: M A R I A S Ö D E R B E R G

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

– Rent vatten? Det är en själslig fråga för mig. Mona Svensson älskar bastu och bad. Hon badar året runt oavsett temperatur. – Här är vattnet så friskt. När världen bara kan uppvisa tre procent sötvatten – och man vet att mängden minskar – framstår det som exotiskt att kasta sig ut från en flotte mitt ute på sjön.

Mona Svensson är en stor bastuälskare. Det gör inte saken sämre med att man kan kasta sig ut i rent vatten för att få svalka. Andra bastunjutare är Therese Svensson (t h) och Linnea Eriksson (t v).

Bastukulturen fick ett uppsving på 1960-talet i norra Sveriges inland. I grannlandet Finland var det däremot utbrett. Innan dess var det få som hade duschutrymmen i sina bostäder, än mindre en bastu. I Arjeplog fanns ett allmänt badhus med bastu i den gamla brandstationen vid torget. Den byggdes 1951. På ett och annat ställe i kommunen användes olika former av bastu. Längre tillbaka kunde man använda en stor tunna med vattenbehållare och från den kom het ånga. Därefter kunde man kasta sig i snö, i en isvak – eller om det var sommartid – rakt ned i plurret.

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Bastuflotten glider ut från kajen vid Kraja stugby. Vi är på Sällá, en del av Hornavan som är Sveriges djupaste sjö. Kommunen är ojämförligt landets vattenrikaste kommun. Här rinner också Piteälven, Skellefteälven och Laisälven. – För mig krävs det inte sommarvärme för att jag ska basta. Det gör jag lika gärna på vintern. Mona Svensson är en flitig bastubadare och när vi bestämde oss för en tur med flotten hakade hon på. Hon är uppvuxen i Arjeplog och arbetar idag som förskolechef på hemorten. Under många år bodde hon i Västerås. En av de saker som gjorde att hon vände norrut var just vattnet, fjällen och årstidernas växlingar. – Jag älskar vatten som är klart och rent. Att det ofta är kallt gör mig inget. Och vattnet är verkligen inte särskilt varmt i Sällá, kanske tolv grader, men om man har värmt upp sig så att skinnet glöder är det ingen match hoppa i. Bastuflotten rör sig nära kyrkan och Silvermuseet. En bit till och vattnet blir strömmande. Det är ingen ovanlig syn med fiskare precis här. Harr, sik, gädda, abborre och öring kan fångas från stranden eller från en båt. Mycket mjukt vatten. Det är så vattnet beskrivs i Arjeplog. Det som brukar kallas för mjukt vatten är bättre för miljön än hårt. Ett mjukare vatten innebär till exempel att man inte behöver använda så mycket disk- och tvättmedel för att uppnå

samma effekt. Kläder får lite längre livstid om de tvättas i just mjukt vatten eftersom det fastnar mindre kalk när tvätten torkar. Och hur var det med löddret? Med mjukt vatten löddrar tvål mer, håret och huden blir mjukare. Inte minst detta är en anledning till varför många tycker det är härligt med sötvattensbad i norr. Vad beträffar bastubad vet vi redan genom forskning, i detta från tidskriften Jama internal medicine, att bastubadandet förlänger livet och ökar välmåendet. Studien beskrev hur personer som bastade fyra till sju gånger i veckan löpte 48 procent mindre risk att drabbas av dödliga hjärtsjukdomar och 40 procent mindre risk att dö i förtid oavsett orsak. Att studien gjordes i vårt grannland Finland behöver väl knappast skrivas ut? l 9

Välkommen till Hotell Lyktan! Vi hälsar er varmt välkommen till Hotell Lyktan i centrala Arjeplog, nära Silvermuseet och nära till fantastiska naturupplevelser. På gångavstånd från hotellet finns Sveriges djupaste sjö Hornavan samt Vaukaströmmarna med fina fiskevatten och naturstigar. Hotell Lyktan har 45 rum som alla är modernt utrustade. Enkelrum, dubbelrum eller familjerum finner du i vårt utbud, så reser du ensam, med familj eller med större sällskap har vi rummet som passar bäst för tillfället. 7 av våra rum är också handikappanpassade.

I Hotell Lyktans restaurang med plats för 100 personer serverar vi frukost men också måltider till förbeställda grupper. Under december månad serveras också vår goda Jullunchbuffé. Önskar ni arrangera en konferens i Arjeplog så kan Hotell Lyktan erbjuda en stor konferenshall med all teknisk utrustning och med plats 150 personer. Små grupprum och allt annat som behövs för en lyckad konferens kan vi erbjuda i konferenspaketet. Ring oss – vi berättar gärna mer!

Hotell Lyktan i Arjeplog, Lugnetvägen 4, 938 31 Arjeplog Tel. 0961-612 10 Fax 0961-101 50 info@hotellyktan-arjeplog.se www.hotellyktan-arjeplog.se 10

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

FOTO JOHAN FJELLSTRÖM

Vacker och vänlig, vild och vågad! Välkommen till Arjeplogs kommun. Här hittar du härliga och kreativa människor. Här hittar du fiskelyckan, badglädjen och rofyllda båtturer. Här finner du lugn och ro eller fartfyllda skoterfärder, fantastisk skidåkning och toppar att bestiga. Här får du sand mellan tårna, snö i skorna och vatten i ögonen.Det är mycket som gör Arjeplog till en fantastisk kommun att bo, leva, jobba och driva företag i. Här finns både möjligheter till ett roligt arbete och en spännande fritid. Här ryms vi många. Välkommen till Sveriges största fjällnära skärgård! Flytta hit du också! Kontakta oss så berättar vi mer: Fredrik Westerlund, Arjeplogs kommun fredrik.westerlund@arjeplog.se Lotta Lestander, Argentis Näringslivskontor lotta.lestander@argentis.se

Salong Stil

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Kens Allmek

Active North

Heli AB

Intresset för fiske slår nya rekord

”Fjällröding här är helt makalös!” Så uttryckte sig Fred Campell när han la ut den här bilden från Miekak Jakt och Fiske. Fiskecampen och stugbyn i väglöst land startade för snart femtio år sedan.

För många är sommarens höjdpunkt en eller flera fisketurer. Antingen i båt eller med vandring längs älven med fiskespöt. Nu ökar antalet sålda fiskekort i både Arjeplogs närhet och i kommunen som helhet. Arjeplogsfjällen har något att erbjuda till alla fiskare. Fjällfisket är framförallt öring och röding. Harrfisket i bäckar och älvar anses av kännare vara det absolut bästa. Men de senaste årens fiskeboom kan främst stavas gädda. Det menar Johnny Johansson på GK:s fiske i Arjeplog. – Frågor om utrustning, fiskevatten och fiskekort kommer alltid tidigare innan säsongsstart. Inte minst är det storfångsterna av gädda i sjöar som Uddjaure som man har läst om. De flesta fiskare hittar sina egna speciella platser som man återvänder till år efter år. För den som inte vill ta helikopter och bo vägnära rekommenderar den stora fiskesajten Fiske i Norrland Tjaktjaure vid Silvervägen, nära Norge. Här är fjällfisket ”riktigt bra och relativt lättåtkomligt. Intill stugorna har du den stora sjön Tjaktjaure där du utan problem kan fånga fin röding och öring.” Inte minst menar de att semester- och familjefiskare kan finna fina platser i området och kasta fast en fisk. l M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Sommar hos Bröderna Sundström Vi stödjer Dagar i Laisdalen 2-5 augusti 2018. Välkommen till Fjällcampen, Laisvall, lördag den 4 augusti 2018! Servering, musik & pub.

YAMAHA Båtmotorer n

can-am Fyrhjulingar n Tillbehör n Reparationer n

NORMARK Fiskeredskap n PERSSON BÅT n 4P Släpvagnar n

Laisvall Buss & Taxi tel. 0961–200 50 www. brodernasundstrom.se S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Upptäck vår avdelning för fritidskläder!

Vi stödjer ”Top of Arjeplog”. Köp Ditt kort hos oss!

Välkommen till Järnia Arjeplog Fullsorterad byggshop med egen lastbil Ett bra köp är ett rätt köp. Och ett rätt köp stämmer alltid överens med ens behov. Det är därför som det är så smart att handla på Järnia. Det är därför som du stöter på både byggproffs och vanliga hemmafixare hos oss. Vi har ett fullsorterad byggsortiment. Välkommen! 14

GRANNS JÄRN & BYGG Storgatan 9, ARJEPLOG Måndag–fredag kl. 08.30–17.30 Byggshopen öppen från kl. 7.00 Lördag kl. 10.00–13.00 M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Kristina Henschen från Stockholm på väg till Guijaure och Arctic Circle Race.

Lokalproducerat vatten Varför dricka vatten på flaska från butik? Kranvatten får du direkt i kranen, det är gott, färskt och inte minst lokalproducerat. Eller så dricker du direkt ute i naturen. Trots uppenbara fördelar med det unika sötvattnet i fjällen dricks det stora mängder flaskvatten i Sverige, 25 liter per person och år. Flaskvatten kostar minst 250 gånger mer än kranvatten. Det betyder att du kan dricka minst 250 liter kranvatten för samma pris som du köper en liter vatten på flaska. Svenskt Vatten har räknat på ett pris lite billigare än det billigaste flaskvattnet. Genomsnittspriset för en liter kranvatten i Sverige är cirka fyra öre. Vid sjön och vid bäcken är det gratis. Och är en del av upplevelsen när du besöker norra Sverige. l

Här hyr du kanot och kajak

Adolfströms Handelsbod Adolfström 168 938 93 Laisvall Tel 070 6173041 info@adolfstrom.com

Kraja Silvervägen 1, Kraja udde 938 32 Arjeplog Tel 0961 31500 kraja@silverresort.se

Moosecamp Jutis 13 A 938 94 Arjeplog Tel 073 0929668 moosecamp@inbox.com

Slagnäs Camping Campingvägen 5 930 91 Slagnäs Tel 0960 65 00 93 info@slagnascamping.com

Magasin Silvervägen utges av Midsummer Publishing and Photo, Arjeplog. Redaktör och form/foto/text där inget namn anges: Maria Söderberg Kontakt: info@mariafoto.se. Tryckning Norra Skåne Offset december 2017. Aktiviteter: www.midsummer.blog och www.midsommarudden.blogspot.se Ett stort tack till annonsörer som gör utgivningen möjlig! Ni är silver värda! S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Ta dig fram över vattenytan med hjälp av bara muskelkraft och en paddel. Upplev allt i din egen takt och stanna till där det passar. Kan knappast finnas något mer rogivande sätt att närma sig fjällvärlden. Bilden från Laisälven. Finns det fler? Skicka ett mejl!

Camp Gauto Gautosjö 2 938 93 Laisvall Tel 0961 280 30 info@campgauto.se Huskycamp Gasa Gasa 2 93091 Slagnäs Tel 073 0913265 info@spuren-im-schnee.de

Husky farm Veijejaur Veijejaur 1 938 92 Mellanström u.schulze60@gmx.de Tel 073 097 0977, 070 244 0840

Hur startade det? Idén med ett magasin föddes med redaktörens dokumentation av blygruvan i Laisvall. Det blev bok (2009), film (2008 och 2011/2012 film i SVT) och utställning (2008). Magasin Laisdalen har utkommit fyra somrar i rad och 2011 fick den sällskap med Magasin Silvervägen. 2012 utkom Silvervägen på både svenska och engelska, samt en tysk utgåva med namnet Polarkreis. Därefter har Magasin Silvervägen utkommit med ett nr varje år. Fokus har hela tiden varit att främst lyfta fram sommaren.

Nina och Danijel Göthe fann arbetslust och glädje trehundra mil från staden Ljubljana i Slovenien.

Från Ljubljana till svenska Polcirkeln Nina och Danijel Göthe bytte storstadslivet i Slovenien mot en tillvaro vid den svenska Polcirkeln. – Vi trivs fantastiskt bra, säger de och är tacksamma att de fått arbete i Vuoggatjålme.

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Höga fjäll tecknar sig väster om Vuoggatjålme med höjder som sträcker sig mer än 1 600 m ö.h.

Vuoggatjålme är både en by och en stugby med restaurang. Här finns helikopterservice året runt. Fram till i slutet av 1960-talet var det väglöst och utan elkraft. På den tiden slutade vägen i Sädvaluspen, tre mil sydöst. Transporter fick lösas med hjälp av snövessla vintertid och med båt sommartid. Silvervägen invigdes 1975 vid gränsen av Sveriges och Norges konungar och samma år byggdes sidovägen in till Vuoggatjålme.

Nina, 40 år, och Danijel Göthe, 44 år, med hunden Coco, en fransk bulldog.

A piece of heaven! Så beskriver Nina Göthe platsen dit de nu flyttat, hon och hennes man Danijel. Den himmelska platsen ligger någon kilometer från Polcirkeln vid Silvervägen. – Jag hade förstås ingen aning om vilken plats det här var, skrattar Nina när hon tar emot i Vuoggatjålme. På en höjd hyr de ett mindre hus och till hennes arbetsplats är det 150 meter. Det är bara drygt två år sedan hon kom till Sverige och Älvsbyn. Här hade redan hennes man Danijel etablerat sig. Han hade ett förlutet i den slovenska armén, hon var utbildad kock. De var båda uppvuxna i Ljubljana, Sloveniens huvudstad, som ligger vid foten av Alperna. Huvudstaden Ljubljanas högsta höjd är 298 m ö.h. och därmed rena rama plattlandet jämfört med de fjäll som nu omger deras nya hem – Jag fick en förfrågan om att börja servera i restaurangen och antog erbjudandet. Efter ett tag kom Danijel också hit och nu kan vi inte tänka oss att bo på någon annan plats. S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Paret har lärt sig köra skoter, pimpla röding och öring, plocka svamp, röda vinbär, fjällets hallon och tycker om att vandra i fjällen. – När hemlängtan sätter in kan vi alltid använda Skype, men vi brukar också åka tillbaka och hälsa på våra familjer under året. Det har inte varit så enkelt att lära sig svenska, men de försöker aktivt. Och visst är det mer kyligt under vintern i norra Sverige, men medan Ljubljana kanske hade minus fem grader, är det på vintern omkring minus tjugo grader i medeltemperatur i Vuoggatjålme. – Vi har faktiskt allt här som vi behöver

och trivs med våra arbeten, menar Danijel som arbetar som vaktmästare och hugger i där det behövs med skötsel av stugor och restaurang. – Det är inte avskilt. Hit kommer gäster från hela Europa och de trivs med årets alla växlingar. Nina Göthe, som främst serverar, har lärt sig uppskatta nya råvaror i köket med renoch älgkött och fjällets fisk och tycker att hon ständigt lär sig något nytt. – Det är oerhört viktigt med bra mat i restaurangen och jag blir alltid glad när gästerna är nöjda, men ännu viktigare är att jag får arbeta med så många trevliga människor. l 17

Glaciären Sálajiegŋa minskar i allt snabbare takt På hundra år har Sálajiegŋa dragit sig tillbaka ca 1,8 kilometer. Om man står vid isens kant och tänker sig en sådan lång sträcka förstår man lätt vilken stor förändring som skett. När man dessutom kan höra hur isen kalvar vid den tjugo till trettio meter höga kanten blir det blir ett väldigt konkret att något händer med vårt klimat och landskap. – Det är förstås inte bara Sálajiegŋa som smälter, säger Per Holmlund, en av landets främsta inom glaciärisforskning, i anslutning till den guidade turen. Dessa turer har ägt rum sedan 2011 i ett arrangemang av Magasin Silvervägen, Vuoggatjålme och Arctic Air. – Det är en tendens vi ser hos alla Sveriges glaciärer. Om medeltemperaturen på jorden fortsätter att öka kommer världens glaciärer att smälta allt mer. FN:s klimatpanel, Intragovernmental panel on Climate change, anser att detta främst kan leda till två saker av global betydelse. Den ena är att smältvattnet fyller på haven med extra vatten och att havsytan därför stiger. Den andra effekten är att glaciärerna på sikt kommer att bli mindre. Därmed kommer de att ge ifrån sig allt mindre färskvatten. Man beskriver även hur prognoserna ser ut för framtiden samt förväntade effekter på miljö och samhälle. Världens glaciärer och inlandsisar bidrar alltså till dessa förväntade effekter.

Intill torget i Arjeplog. Kåtan från gränsområdet Norge-Sverige, här uppförd i den form som den gjordes i under perioden 700-1 200 f Kr.

Stalokåtan återuppbyggd

Sálajiegŋa, en av glaciologen Per Holmlund favoritplatser. Här bild från guidad visning 17 augusti 2017.

varje sommar med kollegor, håller glaciären under uppsikt. – Smältningen kommer sannolikt att innebära att ekosystem rubbas och ändras i området Det är väl i och för sig ingen världskatastrof, men det bidrar till ett betydligt större hot än höjningen av havsnivån utgör. Men Salajekna kommer att finnas kvar under lång tid och det är den glaciär som har mest att erbjuda i Sverige när det gäller färger och formen. l

Glaciärisvattnet rinner ned i den stora sjön Pieskehaure och utgör start på den 40 mil långa Piteälven. – Uppskattningsvis är det 10-15 miljoner kubikmeter vatten från isen som rinner iväg varje år. Vad framtiden exakt kommer att utvisa är förstås svårt säga, menar Per Holmlund, som

Låmivatnet, Loamejávrre, Norge

Issjön Norge / Sverige

Guidad visning Sálajiegŋa Ny visning med glaciolog Per Holmlund torsdag den 16 oktober 2018. Glaciären ligger i det nordvästra hörnet av Arjeplogs kommun och är en del av Världsarvet Laponia. Åk helikopter eller vandra från den norska sidan. Info Arctic Air 0961-107 15 eller 070 3500555. Arr. Magasin Silvervägen

Glaciären Sálajiegŋa, Sveriges största glaciär

Suliskongen, Norge 1 907 m ö.h. Nord-Norges näst högsta topp

Ny mindre sjö utan namn / Sverige

Inflygning till glaciärisområdet med vy i väster, mot Norge. Den nybildade Issjön delas mellan Sverige och Norge. Men till följd av smältningen har även ytterligare en mindre sjö bildats efter 2013. F OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

I början av 2000-talet utförde Silvermuseet undersökningar av bebyggelselämningar med särskild inriktning mot stalotomter. Det mytomspunna ordet ”stalo” anses vara en gestalt i samisk folktro och folkdiktning och stalotomter sammankopplats ofta med dessa, enligt NE. Det är inte helt klarlagt vad ”stalo” är. Vad gäller begreppet stalotomter anser vissa forskare att de är lämningar efter nordisk (germansk) bosättning, men sannolikt har dock byggnaderna utgjort sommarvisten för jagande och fiskande samer. De många undersökningarna av stalotomterna som leddes av framför allt Lars Liedgren, Silvermuseet, gav ett bra underlag till att diskutera den konstruktion som stått på tomterna vid dagens gränsområde mot Norge. En kåta byggdes upp 2007 med björk, barkad under savtid och med en taktäckning av näver. 2017 flyttades den och fick en framträdande plats intill torget i Arjeplog. l Källa: Nationalencykopedin och Silvermuseet.

Tät kontakt kust och inland – historien växer 2018 blir det slutrapport! I det stora projektet som precis avslutats, Recalling the Past, har Institutet för subarktisk landskapsforskning under sex års tid studerat hur landskapet nyttjats och samhället förändrats i Norrlands kustområden under perioden 500–1500 e Kr. Dessförinnan, och samtidigt, har flera andra forskningsprojekt genomförts med fokus på hur människor har levt och landskapet nyttjats både lokalt och regionalt. – En av de saker som överraskat oss är den täta och nära kontakten som funnits mellan kust och inland, på många olika plan, säger arkeolog Ingela Bergman till Arjeplognytt.se. – Ibland brukar man säga att historien skrivs om, men vi vill hellre säga att historien växer, att vi fyller den med ny information och kunskap. Vi vill fortsätta att tillföra ny kunskap och låta historien fortsätta att växa. l M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

CHALLENGE OUTBACK

arctic race

2017

circle

16 - 20/8 2017 TRAININGCAMP

Challenge outback avslutas med arccc circle race 2017 medarrangör Magasin Silvervägen läs mer på www.arccccirclerace.se

Inspireras & motiveras av personer som brinner för träning till 110%

ARMY

Utmanande pass med skiigt slit och släp! Välta stockar, släpa däck, you name it!

MTB Arjeplogs cykelssgar är lite mer än bara vackra... Nu ska vi upp för ället!

SIMMA

Vi snackar inte några längder i en uppvärmd pool. Kasta dig i sjön och simma ll en ö där nya utmaningar väntar. Å nej, du får inte båtskjuts llbaka...

VARVA NER INKLUDERAR: 3 nääer i 4-bäddsstuga med 2 sovrum, sängkläder, avresestäd, 1 naa i IGLOOTEL, sovsäck, frukost, påskaaonbuﬀé och liikort valfri dag ll Galls. Akkviteter för barnen så som påskpyssel och äggjakt i IGLOOTEL. Dessutom valfri akkvitet! Välj bland hundspannstur, kulturupplevelse, rally på is, speedcar, skotertur och pimpelﬁske. Fri transfer ll skidbacken.

AA njuta av ssllhet och tysthet är något av det mest fantassska i ällvärlden, därför ser vi ll aa uppleva deea på bästa sää, en tur på en ﬂooe och gillning med utsikt.

1 TRÄNINGSVECKA FULL AV UTMANINGAR DETTA OCH MYCKET MER.. CHALLENGE OUTBACK 2017

.......................................................................... SILVERRESORT.SE +46 (0)961 10770 ARJEPLOG@SILVERHATTEN.SE

BOKA PÅ

SILVERRESORT.SE

............................................................................ +46 (0)961 31500 | KRAJA@SILVERRESORT.SE S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Tillsammans skapar vi energi. Vi vill vara en kraft i vårt samhälle. En kraft i stort och smått.

skekraft.se

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Välkommen besöka våra kyrkor och kapell i sommar! Jäckvik

Lövmokk

Jäckviks kapell uppfördes 1777 i Lövmokk efter en flytt från Silbojokk. Platsen var dock alltför avlägsen och 1885 flyttades kapellet och prästens kammare till Jäckvik. I Lövmokk kan man än idag se den tidigare platsen.

Arjeplogs kyrka byggdes 1641 och har sedan dess byggts till ett par gånger. Sommartid öppen varje dag.

Slagnäs kyrka stod klar 1958. Här finns också en kyrkogård belägen i skogslandskapet.

Nasafjälls begravningsplats från 1635. Ett kapell låg intill. Idag återstår ruiner.

Södra Bergnäs kyrka stod klar 1904. Kyrkklockan är gjuten 1903 av Bergholtz klockgjuteri.

Norra Bergnäs kapell vid Piteälven stod klar 1897. Nås med båt eller per fot.

Västerfjälls kapell vid sjön Tjieggelvas invigdes 1957. Kyrkklockan är skänkt av kung Gustaf VI Adolf.

Mer information om Arjeplogs kyrkor och kapell, ring gärna 0961-612 50 pastorsexp. Arjeplog. ”Gud gjorde människan enkel och rak, men hon hittar på alla möjliga konster.” Predikaren 7:30

Metall i en ledande roll Oslos storslagna operahus doppar tårna i vattnet i det som tidigare var hamnområdet Björvika. Här möts naturens element och högteknologiska komponenter. Så nu kan Figaro fira bröllop inför en uppklädd - eller uppkopplad - publik. Människans behov förändras. Idéer och material förnyas. Ingen vet hur framtiden ser ut. Men vi är säkra på att den kommer att behöva metaller.

Ag Au Metals for modern life S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Lájsovárre / Laisviksberget nära Laisvik 705 m ö.h. Foto Nenne Åman

Skärrim (vid Silvervägen, nära gränsen mot Norge, 1 245 m ö h). Foto Nenne Åman

Simloc AB stödjer Top of Arjeplog! 22

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Ett prisvärt toppenboende i centrala Arjeplog – välkommen!

Välkommen till ett fantastiskt boende i centrala Arjeplog! Simloc Hotell erbjuder lägenheter i centrala Arjeplog med gångavstånd till allt från mataffärer, restauranger och till sevärdheter som Silvermuseet eller Arjeplogsströmmarna. Hotellet består av 32 lägenheter från 30 kvm Studio till 64 kvm Superior lägenheter. Samtliga lägenheter är omsorgsfullt möblerade och utrustade. Allt håller mycket hög kvalité. Som gäst hos oss har du fri tillgång till motionsrum, bastu, relax, trådlöst internet och parkering med motorvärmare. För oss på Simloc är kundnöjdhet väldigt viktigt. Vår målsättning är att varje gäst ska få en bekväm vistelse och god upplevelse. Boka direkt på vår hemsida www.simlochotell.se

Simloc AB Drottninggatan 5 Box 22 938 21 Arjeplog Tel +46 (0)961-700 850, +46 (0)70-720 42 41 Fax +46 (0)961-700 899 info@simlocab.se www.simlochotell.se

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Våra bästa tips! l Med sina närmare 9 000 sjöar är Arjeplog ett paradis för en fiskeentusiast. Hornavan, Uddjaure och Tjieggelvas är välkända för ett riktigt bra trollingfiske och här arrangeras det trolling- och fisketävlingar varje år. l Ett besök på det kända Silvermuseet är något som de flesta uppskattar och passar besökare i alla åldrar. l Älgsafari i Jutis är en spännande upplevelse – 39 km utanför Arjeplog. l Upptäck Arjeplogs vackra fjäll med Top of Arjeplog – en spännande aktivitet som anordnas både vinter och sommar i Arjeplog. Kartor och guide finns.

VINGAR TAR DIG OVAN MOLNEN. VÄLKOMMEN TILL FLYGPLATSEN I ARVIDSJAUR!

Högnordisk höfjäril Colias hecla

Hedblåvinge Plebejus idas

Svavelgul höfjäril Colias palaeno

Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe

”Det finns så mycket att se för den som vill uppleva vår fjällvärld. Fjärilar, till exempel. Jag kan se trehundra fjärilar under en dagstur om förhållandena är bra”. Foto © Leif Björk, Järvträsk, som inventerar dagfjärilar i fjällen.

Arktisk pärlemorfjäril Boloria chariclea

Fjällhöfjäril Colias nastes

Violett blåvinge Plebeius optilete

Vi stödjer Top of Arvidsjaur

ARVIDSJAUR FLYGPLATS AB Tel. 0960-173 80 info@arvidsjaurairport.se www.arvidsjaurairport.se

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

F OTO C ATO L E I N

Rasbiologen Herman Lundborgs gåta

Ledaren för världens första statliga rasbiologiska institut 1922-35, läkaren och professorn Herman Lundborg i Uppsala, talade hotfullt om rasblandningens degenererande effekter men fick i hemlighet barn med en kvinna av “fel typ” i Lappland. Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist, medverkar och berättar. Filmvisning: “Hur gör man för att rädda ett folk?” Av Maja Hagerman från 2015. Foto och klippning: Claes Gabrielson. Plats/tid: Biografen, Arjeplog 5 okt 2018 vid två tillfälle under dagen. Entré 50 kr. Arr. Magasin Silvervägen och ABF Norr Arjeplog.

SAMISKA VECKAN Alltid med ett engagerande program. Arjeplog – första veckan i okt 2018.

Program www.arjeplog.se

Mimmikåtan – ett landmärke För mer än tjugo år sedan fick konstnären Bengt Lindström i uppdrag att göra en ny lokal för utställningar i Arjeplog och det utmynnande i en stor tältkåta. 1993 sattes den upp för första gången på den så kallade Barkudden mellan kyrkan och Silvermuseet. Det var med stöd från Arjeplogs kommun som Arjeplogs Konstförening kunde förvärva den. Kåtan blev ett konstverk, som sedan under ett antal somrar prydde sin plats. Namnet Mimmikåtan fick den som en hyllning till Mimmi Helamb, Vuoggatjålme, som var en vän till konstnären. Men tältkåtan blev med åren sliten och färgen falnade och sprack upp. Sommaren 2017

lyckades Konstföreningen få till stånd en renovering. Invändigt har den förstärkts med segelduk och på utsidan fick målaren Bernt Adolph, Kulturfärg, i uppdrag att förstärka och fylla i färgen. Det var inte alldeles enkelt att hitta rätt färg, berättar han. Det skulle ju vara rätt kvalité och kulör, som visade sig vara från Frankrike. Men själva burkarna hittade han i England. Bengt Lindström, född i Härjedalen 1925 och död 2008 i Sundsvall, har gjort starka avtryck som konstnär. Norra utskovsluckan på Akkats vattenkraftverk och Y:et i Timrå kommun är två kända verk. Och så förstås Mimmikåtan i Arjeplog. l

Den generösa grillrestaurangen –Leon’s

Sportbar. Restaurang med grillade specialitéer. Pizzera. Generös lunchbuffe kl. 11-14. Öppet alla dagar kl. 11–22 (men köket stänger kl. 21). Fullständiga rättigheter. Välkomna! Leon’s Steakhouse Drottninggatan 4, 938 31 Arjeplog Tel. 0961-614 44 S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

OUTDOOR. Hos oss får du hjälp att hitta till de fiskevatten som finns i närområdet. Vi har förstås också all utrustning du behöver för att du ska få en positiv upplevelse när du ger dig ut i naturen. Välkommen!

ARVIDSJAUR

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Ta vara på sommaren! Dags aa andas ut i det fria, välkommen ll Kraja i natursköna Arjeplog. Plocka undan era smartphones och paddor för en vecka med rikkg kvalitetssd. Vi akkverar hela familjen och tar er ut på ällvandring, ﬁsketur, kanoour, bastuﬂooe, äll kojbyggen, vildmarkslekar eller bara för aa njuta vid lägerelden i den fria naturen. Vi anpassar hela vistelsen eeer er. Deea är en vecka för hela familjen, välkommen!

FAMILJEVECKAN JULI 2018

läs mer på SILVERRESORT.SE/FAMILJEVECKAN .......................................................................... +46 (0)961 31500 | KRAJA@SILVERRESORT.SE S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

På toppen av Gáldesbuovdda med utsikt nordväst där Semisjaur-Njargs betesmarker finns. Anders-Erling Fjällås planerade inte att bli renskötare när han studerade. Önskan var att bli agronom. Men ödet ville annorlunda och han anslöt till en verksamhet som generationer av släktingar har haft före honom. Och han trivs med sitt arbete. Renskötseln har dock alltid varit utsatt och hotats på olika sätt. – Just nu har vi ett stort fokus på rovdjur och klimatförändring.

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

”Förr kunde man fråga de äldre om råd när det gäller vädret, men det går inte längre för ingen vet hur det blir. Årstiderna har förskjutits.”

Klimatförändring ändrar renskötseln T E X T / F OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Rengärdet nära Tjärnberg: Emanuel, 13 år, lär sig märka familjens renar, en naturlig del av kunskapsöverföring mellan generationer.

En ovanligt regnig sommar har passerat och hösten visar sig i gulbrun dräkt. Vid den sydliga foten av Tjidtják ligger ett av samebyn Semisjaur-Njargs rengärden, en mil från riksväg 95, Silvervägen, och sex kilometer från fjällbyn Tjärnberg. Tusentals renar springer runt. Där stenpartier, björkar eller människor dyker upp framför dem skingras hjorden sekundsnabbt och delas likt vatten i en fors där en sten sticker upp. Aldrig att en ren springer på en människa. Lasson i starka neonfärger slingrar sig tiotals meter på marken. Då och då kastas de för att fånga in en speciell ren, 30

märkt eller omärkt. Renarnas grymtande läten varierar i styrka. Lyssnar man ett tag kan man urskilja renkalvarnas oroliga bräkande, de har förlorat vajan. Och så finns där ett fnysande, en varning till andra. Men det är, så här i mitten av september månad, inte den mest hektiska arbetsperioden. Sommarens kalvmärkningstid har passerat. Nu är det eftermärkning av kalvar och urval av äldre djur till slakt. I gärdet samlas familjer generationsvis och det förs många samtal. Språken pendlar mellan pitesamiska, nordsamiska och svenska. Här ges tillfälle att lära upp de yngre i hur man identifierar

familjens renar, kastar lasso, märker en kalvs öron, lär sig se när en ren är blind eller på annat sätt skadad. För Anders-Erling Fjällås, 40 år, är det här en självklar plats. Generationer innan honom, på båda sina föräldrars sidor, har livet kretsat kring renskötseln. Semisjaur som namn för lappby, med det senare namnet sameby, har funnits i minst sexhundra år. Kanske längre, det är svårt att finna källor. För den oinvigde är det svårt skilja på renarna, men Anders-Erling kan snabbt se, även på långt håll, om det är just hans och familjens renar som rör sig i hägnet. – Det här är Knubbis, berättar han sedan han kastat fast en motsträvig rentjur. Efter en stund står renen stilla vid hans sida. – Det är inte ofta en ren får ett namn, men den här känner jag väl. Namnet kommer nog av att han blev ganska fet. Den hade kommit bort från flocken en gång och jag hittade honom. M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Med blick för renen: Anders-Erling Fjällås hade tänkt bli agronom, men satsade istället på sina förfäders engagemang i renkötseln.

Då fick han komma med mig och tränades att bli mer tam. Så, nu känner vi varandra… och Knubbis fick sedan en GPS-sändare runt halsen. Med hjälp av den nya tekniken kan renskötarna spåra sina djur. Knubbis och den grupp av renar som han tyr sig till brukar hålla till på den östra sidan av Tjidtják. – Det bästa med den här tekniken är att vi kan påvisa renens närvaro i terrängen. Vi har haft hjälp av det inför myndigheter och andra när de undrat. Det händer ju att vi blir ifrågasatta, som när det gäller i frågan om skoterförbud. Då är det bra om man kan plocka fram digitala fakta. Genom bättre kartläggning av renens betesvanor och förflyttningar kan man minska användningen av terrängfordon och helikopter. Det sparar både pengar och tär mindre på S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

klimatet. Med hjälp av ny teknik har samebyarna tagit renhjordarna och sitt arbete in i framtiden. Idag kan niotusen djur skötas av åtta heltidsanställda, även om det vid vissa tidpunkter behövs extra arbetskraft. Samebyn kan se och lagra positioner från renarna och, ja, kanske man helt enkelt får för mycket information? – I början var jag helt hänförd av all data, men efter ett tag insåg jag att det ändå är i skogen och på fjället, där ute, som man kan avgöra hur renarna har det. För myndigheter och forskare har detta med teknik blivit så viktigt. En renskötare egen berättelse tas inte för fakta om det inte vidimeras av den nya tekniken. Skoter är idag ett avgörande transportmedel, men skogsskidorna finns med även om de idag främst nyttjas vid jakt. Nya metoder är inget nytt och när häst kunde ses i renskötseln

för hundra år sedan var många skeptiska. Även om djurhållning med renar kan säga vara en historisk och traditionell näringsgren är den i ständig förändring. I en vuolle, jojk, som nedtecknades 1953 med Jonas Edvard Steggo – som ofta rörde sig vid fjället Tjidtják – sjunger han: …hör, i forna tider var det så att vi gamla åkte skidor och hade säcken på ryggen, men nutida unga ids inte längre åka skidor, utan de tar en häst och kör med den, och varför skall det inte gå bakåt med renskötseln då ja våla vala vala... Renen Knubbis får i alla fall ett nytt GPS-band runt halsen och när han släpps står han alldeles stilla en stund. Är jag verkligen fri nu? tycks han fundera. Sedan kastar han sig iväg ett halvt varv och på några sekunder är han tillbaka in i hjorden. 31

Bästa maten enligt Anders-Erling Fjällås: – Saltad rökt fjällfisk som steks i folie och serveras med Crème fraîche med hackad rödlök. Fisken ska stekas i renfeta som gärna får vara ett år gammal. – Grilla stekbitar av ren. – Älgstek, gärna från ett ettårigt djur. Hårt marinerad med viltkrydda (finns på Viltbutiken i Arjeplog) så att man tar bort smaken av just älg.

Far och farfar/morfar Sven-Anders Fjällås i rengärdet. Han har fyra barnbarn som ofta deltar när det är dags för kalvmärkning och slakt.

– Jojkar du? – Nä, skrattar Anders-Erling, det överlåter jag till andra. Det var ingen självklarhet att han skulle satsa på ett arbete i samebyn eller bo kvar i Arjeplog. – När jag gick ut gymnasiet ville jag bli agronom, det var en dröm jag hade, berättar han. – Jag åkte till Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och träffade rektorn. Allt kändes rätt. Men, när jag hamnade på reservplats och inte kom in på första försöket, vände jag blicken tillbaka. Mina föräldrar blev förstås glada att jag ville fortsätta med deras livsverk i renskötseln, men jag vet att de gett mig sitt stöd oavsett vilken väg jag hade valt. Idag är Anders-Erling Fjällås ordförande i Semisjaur-Njarg sameby. Det är ett hedervärt 32

uppdrag där han kan samverka med andra samebyar över ett stort område. Men det är också en utsatt post där frågor om bland annat den oreglerade skotertrafiken och rovdjur river långa revor i samförståndets väv. Ibland finns en lösning efter ett telefonsamtal, ibland följer osämjan med i åratal. Men i Arjeplog är konfliktnivån lägre jämfört med andra områden, menar han. – Här har vi till exempel ett mindre problem med tjuvskjutna renar i jämförelse med andra områden. När det händer handlar det inte sällan om missnöjda personer som tar ut sin aggression mot samer i allmänhet genom att skjuta våra djur. – Och vad kan osämjan bestå i? – Det handlar oftast om fisk- och jakträttigheter och om renskötselns historiska särställning som ju till och med är inskriven i svensk grundlag.

Arjeplogs kommun är samisk förvaltningskommun och efter Jokkmokk har Arjeplog störst andel av den vuxna befolkningen med rösträtt i sametingsvalet, nämligen tio procent. Anders-Erling Fjällås är engagerad i Sametingets rennäringsnämnd som representant för Samelandspartiet. En av de frågor som ofta diskuteras är rovdjursfrågan. Det vill säga; hur många vargar, järvar, lodjur, björnar och örnar som ska få finnas inom renskötselområdet. Det är en komplicerad procedur som innehåller ett ersättningssystem som baseras på rovdjursinventering och familjegrupper för järv, lo och varg. Inventeringarna görs i samarbete mellan länsstyrelsens naturvårdspatruller och samebyarna. – Vi har att hålla oss till ett bra riksdagsbeslut. I det sägs det att vi inte ska behöva tåla högre förluster än tio procent av renhjorden. Men problemet är att det inte implementeras M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

I ett annat, närliggande gärde: En stor rentjur har lagts ned. Luktar den brunst? Om ja, får den gå. Möjligen tar man av hornen. Renhorn har blivit en viktig exportvara och används till slöjdmaterial.

av länsstyrelserna och Naturvårdsverket, säger han och suckar. – Det här är vår största oro och sorg. Pengar kan inte ersätta rivna djur. Det finns kalvningsområden där våra förluster kan uppgå till närmare femtio procent och som lägst handlar det om tjugo, trettio procent av den totala renhjorden. Jag vet att man ska vara försiktig med siffror, men så här ser verkligheten ut. I en nyligen gjord avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet beskriver man hur uppåt trettio procent av renkalvarna kan dödas av björnar i kalvningsområdet. Den stödjer samebyarnas uppgifter. – I det här fallet är Norge mycket tuffare med att hålla rovdjusstammen på en mer acceptabel nivå. För oss skulle det räcka långt om man började med att uppfylla Sveriges riksdagsbeslut. S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Anders-Erling Fjällås bor med sin familj i ett hus i Arjeplog. De två sönerna går i skola en halv kilometer bort och är engagerad i idrott, hans sambo Maria Kristoffersson arbetar som lärare. Favoritmat hemma hos familjen är inte oväntat ren. Men medan Anders-Erling plockar fram en bog med torkat renkött och lägger på köksbordet berättar han vad som håller honom pigg, ja, det vill säga bortom renkött och fjällfisk. Livselixiret är riven ingefära som han gör juice av och dricker varje dag. – Ungarna har testat, men tycker det är för starkt. Medvetenheten om livsmedel har ökat, både i det egna hushållet och i världen runt omkring. Närproducerat och ekologiskt ska det helst vara, därmed har renkött också blivit mer efterfrågat. Det är rikt på vitaminer och mineraler, här finns det mycket omega-3 vilket ger köttet en god smak. Renen ska helst vara

av den fetare sorten, annars finns risken att det torkade renköttet – om man väljer det – blir för torrt. – Renen är fantastisk! Det är bästa köttet helt enkelt. Det är roligt att producera en produkt som är så efterfrågad. Men renskötseln kräver även boende i närheten av Älvsbyn. När fjällen fylls av snö är det i kustområdet som renarna har sitt bete. Så har det varit i århundraden. Samebyn har flyttat sina renar till kusten och för SemisjaurNjargs del hade man vinterbete längs hela Norrbottens kuststräcka, bland annat på Pitholmen. Här fanns tallheder och skog. Det finns det även idag, men i mindre omfattning. Staden Piteå har vidgat sig, här ligger numera en stor fritidsbebyggelse och holmen huserar det kända Pite havsbad med hotellverksamhet. De gamla områdena för vinterbete inskränks 33

även av skogsbruk, vägar, vindkraftvek och gruvverksamhet. Men det som klättrat upp på ”värstalistan” de senaste åren är framför allt klimatförändringarna. – Förr kunde man fråga de äldre om råd när det gäller vädret, men det går inte längre för ingen vet hur det blir. Årstiderna har förskjutits. Han skrattar till, kastar en blick mot skyn: – Någon måste ha gjort något med jordaxeln! Stjärnhimlen har inte hunnit med. Ja, något har hänt när hösten är längre och vintern inte längre går att känna igen. Det är renarna som har bästa pejling, menar Anders-Erling, och beskriver hur känsliga djuren är för alla former av förändringar. De svalare och regnigare somrarna ger förskjuten kalvmärkning och brunstperiod. Kosten har förändrats.

Varmare och mer regn Hur klimatet i Norrbotten utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen blir i framtiden, d v s hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Årsmedeltemperaturen för Norrbottens län beräknas, enligt SMHI, öka från ca -1,5°C (1961-1990) till ca 2°C eller ca 5°C till slutet av seklet. I och med uppvärmningen ökar vegetationsperiodens längd med ungefär en månad. Årsmedelnederbörden väntas öka mellan 20 %–40 %. Den största ökningen av nederbörden sker i fjällkedjan.

– Det är märkligt när man ser gröna löv i fjällen långt in i september. I klimatförändringens spår tornar en annan risk fram. Den ryska permafrosten tinar och därmed ökar risken för mjältband bland djuren. Mjältbrandsbakterier är mycket speciella, skriver Folkhälsomyndigheten, de kan gå in ett sovstadie i årtionden. Men på grund av att man har rört runt i marken har de vaknat till liv. Vid kustområdet bildas allt mer ofta ett istäcke, en hårdpackad isskorpa, och renarnas luktsinne räcker inte alltid för att hitta det som är ätligt. Dessutom kan det vara svårt att gräva fram betet. Oron är befogad. Vintern 2013–2014 inträffade en katastrof bland renar i Sibirien när 61 000 renar svalt ihjäl innan de kunde nödslaktas. Ett intensivt regnoväder under ett enda dygn i november gjorde snön genomblöt. Därefter sjönk temperaturen, vilket skapade ett tjockt och ogenomträngligt istäcke som bredde ut sig över ett område nästan lika stort som Dalarna. Forskare kunde senare se ett direkt samband mellan havsisarnas minskning och de extrema väderhändelserna. Lika dramatiskt är det dock inte i de svenska samebyarna. – Vi har också kunnat följa kraftiga svängningar i väderlek de senaste åren. Förr kunde det blåsa hårt, nu är det halvorkan. På vintern kan temperaturen växla mellan varmt och kallt på ett dygn, ena dagen minus trettio och nästa dag kan det vara blida. Den ökade värmen har också fått fästingen att förflytta sig norrut. De

har funnits vid kusten ett tag, men jag hoppas att fjällbyarna ska klara sig. – Hur ska det gå? – Vi får anpassa oss. Det har vi alltid gjort. Intervjun avslutas på Gáldesbuovddas topp med utsikt över stora delar av SemisjaurNjargs renbetesmarker. Vi åker dit upp med Anders-Erling Fjällås’ lätta lastbil där fyrhjulingen är lastad på flaket. Tjock dimma möter hela vägen upp längs den asfalterade vägen. Toppen ligger på 800 meter över havet. Tio minuter senare bryter solen fram, den enorma fjällvyn beder ut sig med Hornavan i centrum och efter ytterligare en stund kommer en hagelskur, sedan snöfall. Det är den 9 oktober, men om man inte hade en almanacka till hands skulle det vara svårt gissa vilken vår, sommar- eller höstdag eller period som vi befann oss i. l Källor: Klimatförändringar och renskötsel, Nyhetsblad från Sametinget, april 2017. Lapska sånger texter och melodier från svenska Lappland, Fonografiskt upptagna av Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala II Sånger från Arjeplog och Arvidsjaur, texten utgiven av Harald Grundstöm, musikalisk transkription av Sune Smedeby, Almqvist & Wiksells, Uppsala 1963. Lästips: Klimatet och människan under 12 000 år av Fredrik Charpentier Ljungqvist (2017). Temanr Svensk Botanisk Tidskrift 3-4/2016 Fjällen historia av Leif Kullman.

Renen, som fick namnet ”Knubbis”, kastas fast för att få ett GPS-band runt halsen.

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Renars bete kan bromsa klimatförändring En studie som leds av forskare på Umeå universitet pekar mot att renarnas bete kan bromsa klimatförändringar. Resultat visar att renar har en potentiell kylande effekt på klimatet genom att ändra albedo på sommarhalvåret. Även om skillnaderna kan tyckas små, skriver de i ett pressmeddelande, är de tillräckligt stora för att få konsekvenser för den regionala energibalansen. Snö reflekterar solljus, vilket har en dämpande effekt på jordens uppvärmning. Albedo är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp. 1,00 albedo betyder att allt ljus reflekteras och 0,00 albedo betyder att inget ljus reflekteras. – Vår teori var att ett högt renbetestryck ökar albedo på sommaren. Renarnas effekt är tillräckligt stor för att kunna vara viktig på en regional nivå. Det här visar att växtätande renar är ett möjligt redskap för att bekämpa framtida global uppvärmning. Den största delen av den arktiska tundran betas av tamren eller vildren, så detta är en viktig upptäckt, säger Mariska te Beest vidare i pressmeddelandet. Hon är gästforskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare. Presentation av studien finns i Environmental Research Letters, Volume 11/12. l

Vid torget, Arjeplog, som en påminnelse om forna tider: Vackert järnsmide utfört av Oskar Karlsson i slutet av 1960-talet. Förlagan är gjord av Doktor Einar Wallquist. Utgångspunkten kan knappast vara annan än den samiska trumma som idag återfinns på museum i Hamburg. Enligt etnograf Ernst Manker, som gjorde en kartläggning av samiska trummor, är den av en pitesamisk sort och en ”fisketrumma”.

Fjällområdet förändras i nära framtid Fjällområdena är särskilt känsliga för klimatförändringarna, skriver Naturvårdsverket. Kalfjällsområdena i Sverige förväntas minska kraftigt när trädgränsen höjs. Under 1900talet har den höjts med cirka 100–150 meter i de svenska fjällen, kopplat till klimatuppvärmningen tillsammans med ändrad markanvändning. Fjällbjörkskogen kommer att minska i och med att snötäcket blir tunnare och mindre varaktigt. Trädarter som tall och gran kommer att få en mer dominerande ställning längs fjällsluttningarna. Hos Artdatabanken följer man utvecklingen nära. Både fåglar och insekter migrerar norrut för att anpassa sig till det varmare klimatet. Men det sker i olika takt. Arter som hotas av är bland annat fjälluggla och fjällripa. De förutspås på sikt komma att ersättas av mer varmblodiga arter söderifrån. Fjällrödingen kommer att minska och i fjällsjöar har man redan konstaterat hur gäddan slår ut rödingen eftersom gäddan trivs i varmare och brunare sjöar. l S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Innehav av trumma gav dödsstraff Idag genomförs många evenemang i kyrkan som genomsyras av samisk kultur och historia. Även konserter med jojk. Annat var det förr. När de kyrkliga myndigheterna under 1680talet upptäckte att många samer fortsatte med den inhemska hedendomen inleddes en period av intensiv religionskonfrontation, skriver Håkan Rydving i Svenska Kyrkans egen vitbok, som utkom 2016. För att få samer att överge sin tro predikade prästerna mot den och särskilt mot det höga anseende som förfäderna hade i samiskt tänkande. Dessutom brändes många offerplatser och seitar fördes bort.

Under åren 1686–1688 gjordes rannsakningar i lappmarkerna, samer förhördes. De tvingades att lämna ifrån sig sina trummor och hotades med både världsliga och eviga straff om de fortsatte att dyrka de gamla gudarna. Samiska försök att argumentera för att till exempel bruket av trummor skulle legaliseras fick inget gehör. De samer som inte följde påbuden straffades med böter eller tortyr. Pitesamen Lars Nilsson miste livet trots att han sa sig vara omvänd. Han avrättades i Arjeplog och hans träidoler brändes 1693. I Västernorrlands län i söder liksom i Finnmarks fylke i Norge i norr var dock, skriver Håkan Rydving, häxprocesserna däremot mer omfattande. l 35

Nordisk stormhatt har kallats både för varggift och ulvtand De blålila blommorna har många namn. Ulvtand, växtarsenik och varggift. Den växer ofta ihop med högväxta örter som torta, smörbollar och skogsnäva. Det är knappast möjligt missa nordisk stormhatt om du besökt fjällvärlden. Men visste du att den var så giftig? Vid det här laget borde växten ha ingått i minst ett dussin intriger inom deckarvärlden. Men se icke, så långt det nu har gått att finna inför denna text. Nordisk stormhatt finns i många varianter, men det gemensamma artnamnet är lycoctonum, vilket kommer från grekiskans lykos (varg) och ktonos (mord). Det slutar inte här: enligt myten är det är fallande fradga från helveteshunden Cerberus på berget Akonitos som enligt grekisk mytologi gjorde att stormhatt växte. Nu är det inte själva blomman som är så giftig, utan dess frön och rötter. När Carl von Linnés kollega, botaniker Carl Fredrik Hoffberg, skulle beskriva växten 1792 skrev han: “Roten pulweriserad eller Decokt deraf dödar wargar, flugor och ohyra, som fins på wäggar och hos alla slags kreatur...” Detta från boken Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom. Giftinformationscentralen varnar för att stormhatt är mycket giftig. Speciellt frön och rot innehåller bl a akonitin som är ett färglöst, kristallint ämne, som kan isoleras ur växter

Fullständigt latinskt namn på nordisk stormhatt är Aconitum lycoctonum subsp. septentrionale dvs namnet på det mytologiska berget och därefter ”varggift” eller ”vargmord”.

Boken Anwisning til wäxt-Rikets kännedom utgavs 1792 med Carl Fredrik Hoffberg som botaniker. När ska varggift dyka upp i en samtida deckare? Eller finns det redan en sådan? Tipsa gärna!

av släktet stormhattar. Ämnet är särskilt koncentrerat till den knöllika jordstammen. Allvarliga förgiftningar och även dödsfall har inträffat vid medicinsk användning och vid förväxling med ätliga rötter. Vad händer om man råkar få i sig extrakt av rot? Enligt medicinsk beskrivning kan effekter komma snabbt, möjligen inom en timme. Här kan följa ”brännande känsla i mun och svalg, kräkningar, diarré, salivavsöndring, kallsvettighet, myrkrypningar, synstörningar, hjärtrytmrubbningar, kramper och andningsförlamning”, skriver Giftinformationscentralen. I folkmun kallas ibland stormhatt för ulvatand som sägs vara ingrediens i häxsalva. Denna salva har även namnet flygsalva, vilket enligt Nationalencyklopedin, är ett drogmedel som enligt vissa forskare kan kopplas till berättelser om färder på kvastar till Blåkulla och andra platser som förekommer såväl i bekännelser och vittnesmål från häxprocesser. Häxsalvan skulle ha bestått av droger ur bland annat stormhatt, vilket påstås ha gett både flyghallucinationer och sexuella drömmar. Men, som det ofta kan vara, andra forskare avvisar helt denna förklaring eller ger den endast marginell betydelse. Till förtröstan kan man påminnas om att stormhatt användes inom medicinen redan på 1700-talet i Europa och under första världskriget användes rot av växten som smärtstillande medel på västfronten. Dekokt av roten på växten användes förr mot ohyra, bland annat i Sverige mot vägglöss. Det omtalas att stormhattens rot ansågs ha funnits med som pilgift i den grekiska mytologin. I det mer verkliga livet har inuiter i Alaska, östra Sibirien och Kamtjatka använts sig av pilgift med extrakt av just stormhatt. l Text och foto: Maria Söderberg M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Följ med till Märkforsen och Jäckvik på visning!

Mats G Nettelbladt och Charlotte Nordgren Föreningen Pite lappmarks flora, tillsammans med deltagaren Ina Karlsson i Märkforsen.

2017 var sommaren när de guidade visningarna i Märkforsen fyllde tio år, åtminstone de som arrangerats av Magasin Silvervägen i samarbete med Föreningen Pite lappmarks flora och ABF Norr Arjeplog. Guider under dessa år har varit Jim Lundqvist, Mats G Nettelbladt och Roger Marklund. Varje gång har vi antecknat alla arter vi sett, vanligtvis ungefär hundra. Under vandringen som är 1,2 km till rastplatsen vid Sikselet (ny för året, med stöd av länsstyrelsen) brukar minst fyra vilda orkidéer uppenbara sig. Här finns olika sorters pyrola och självklart hittar vi även varje gång vattenklöver, hönsbär, skogsstjärna, linnea, fjällviol, ormbär och skogsnäva för att nämna några i farten. Om vattenståndet är det rätta kan man få syn på jämtlandsmaskros, en s k sårbar art enligt Artdatabanken. Märkforsen ligger inom Märkbergets naturreservat. Växtrikedomen beror på att det ligger inne på fjällkedjans rika bergarter, som bildades vid en bergskedjebildning för 430 miljoner år sen. Solinstrålningen gör att många sydliga växter trivs. Hela 270 växtarter har påträffats i reservatet Sommaren 2018 arrangeras ett flertal guidade turer med bland annat botaniker Mats G Nettelbladt, Föreningen Pite lappmarks flora. I samband med Bok & Vandring i Jäckvik 20-22 juli 2018 arrangeras en botanisk tur vid Hornavans strand. På de följande uppslagen finns en liten blomguide till sexton arter i Arjeplogs kommun. Välkommen ut till de vilda blommornas värld! l

Tibast, Daphne mezereum , blommar tidigt i Laisvik.

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Fjällsippa Dryas octopetala

Stiehpaltjåhkkå vid Polcirkeln, vy nordväst.

Vilda blommor Vem behöver en rabatt vid husknuten när fjället är fyllt av spännande vilda blommor? Här ett uppslag blommor att spana efter. Först ut är fjällsippa, landskapsblomma i Lappland

Kattfot Antennaria dioica (Märkforsen)

Grönkulla Coeloglossum viride (Davnastjårro)

Smörbollar Trollius europaeus (Märkforsen)

Rödblära Silene dioica (Märkforsen)

Hönsbär Cornus suecica (Märkforsen)

B I L D E R © M A R I A S Ö D E R B E R G FA K TA G R A N S K N I N G M AT S G N E T T E L B L A D T

Vattenklöver Menyanthes trifoliata (Märkberget)

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Ögonpyrola Moneses uniflora (Märkforsen)

Kråkklöver Potentilla palustris (Davnastjårro)

Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza maculata (Laisvall)

Linnea Linnaea borealis (Märkforsen)

Kung Karls spira Pedicularis sceptrum-carolinums (Guijaure)

Isranunkel Ranunculus glacialis (Svájppá)

Spindelblomster Listera cordata (Märkforsen)

Ormrot Bistorta vivipara (Märkforsen)

Humleblomster Geum rivale (Hällbacken)

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Tussilago / hästhov, en av de första blommorna som växer när glaciärisen drar sig undan. Tussilago farfara (Sálajiegŋa)

Fjällsmörblomma Ranunculus nivalis (Svájppá)

Fjällglim Silene acaulis (Sálajiegŋa)

Slåtterblomma Parnassia palustris (Stiehpaltjåhkkå)

Fjällförgätmigej Myosotis decumbens Host (Pieljekaise)

Svarthö Bartsia alpina (Davnastjårro)

B I L D E R © M A R I A S Ö D E R B E R G FA K TA G R A N S K N I N G M AT S G N E T T E L B L A D T

Liten blåklocka Campanula rotundifolia (Silbojokk)

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Jämtlandsmaskros Taraxacum crocodes (Märkforsen)

Vitpyrola Pyrola rotundifolia (Märkforsen)

Guckusko Cypripedium calceolus (Laisdalen)

Mossljung Harrimanella hypnoides (Nasafjäll)

Rödblära Silene dioica (L.) Clairv. (Guijaure)

Fjällfibbla Hieracium sect. Alpina (Niebsurte)

Brudsporre Gymnadenia conopsea (Guijaure)

Torta, ej fullt utslagen Cicerbita alpina (Märkforsen)

Skogsnäva / midsommarblomster Geranium sylvaticum (Märkforsen)

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Manuel valde fjäll framför hav Manuel Alyassas, kock på Harrys i Arjeplog, har tio års erfarenhet som kock. Nu vill han satsa på mer norrländsk mat.

Han är uppvuxen i Malmö, men kommer ursprungligen från Dominikanska republiken i Västindien. Manuel Alyassas är 38 år och har satsat många år i arbetet som kock. Nu ser han framför sig många år i Arjeplog. Han tycker om snö, fjäll, det rena vattnet och utmaningen som det innebär att vara i ett internationellt sammanhang. – Arjeplog är ingen liten avlägsen plats, hit kommer människor från hela världen. Restaurangen och puben Harrys har öppet mer än de flesta andra ställen. Under biltestsäsongen kommer gäster från ett tiotal länder. Manuel Alyassas exprimenterar hela tiden med nya menyer. Han är i stort sett aldrig ledig, åtminstone inte så här i början. – Målet är att satsa på en mer skandinavisk meny med lokal mat. Han bestämde sig för ett yrkesliv i Sverige och ett arbete i norra delen av landet när han var på besök i just Dominikanska republiken. – Jag kände att jag trots allt främst var svensk och ville satsa på ett yrkesliv här. Dessutom har jag en son som är tio år som jag gärna vill ska bekanta sig med fjällvärlden. l

Ruth satsar på friskvård och hälsa Ruth Ranberg gör allt för att förkovra sig. Det är inte alltid lätt när det är minst 25 mil till närmaste universitet och till de gymnasielinjer som ligger henne närmast. – Jag läser på distans, vilket jag verkligen rekommenderar, om man vill få nya infallsvinklar och inte har möjlighet att åka iväg. Jag har läst hälsopedagogik, om kost och hälsa och tänker fortsätta med psykologi.

F OTO G R I T M A R T I N

Det går alltid att ändra sin livssituation till det bättre. Det är så Ruth Ranberg hanterar sin tillvaro. Hon är uppvuxen i Sjulnäs utanför Slagnäs och flyttade till Arjeplog som 22-åring. Idag har hon startat ett hälsoföretag och är tills vidare tjänstledig från Transportstyrelsen där hon arbetat i två decennier. – Att vara ute och röra på sig utan att få en ny idé är omöjligt. Vi har två hundar som ofta drar mig ut på promenader i naturen. Den natur vi har runt Arjeplog är helt fantastisk och det är där som alla mina drömmar och visioner tagit form. Att starta eget var en dröm som hon haft i åratal. Idag föreläser hon, håller kurser i avslappningsyoga och är utbildad i energimassage. Hon använder egna erfarenheter i sin nya roll. – Jag har varit sjuk i utmattningssyndrom i två omgångar och nu valt att ta kommandot över mitt eget liv. Jag är så ivrig att få berätta min historia om min pågående väg ut ur psykisk ohälsa. Det går att hitta tillbaka till nyfikenhet och glädje igen.

När hon startade sin verksamhet fick hon snabbt igång ett samarbete med ABF i Arjeplog och Arvidsjaur. Yoga i olika former är populärt – över hela landet – och kurserna blir ofta fulltecknade. Företaget fick namnet ”Hälsa på Arjeplogsvis”. – Jag vill visa på så otroligt mycket bra kompetens vi har i kommunen när det gäller hälsa och friskvård. På min logga har jag målat årets tolv månader. Jag tycker om varje årstid, varje årstid har något speciellt. l Ruth Ranberg har sin verksamhet med energimassage på Storgatan 1E, Arjeplog. Alla med 2018 års Top of Arjeplog-kort får rabatt.

Yogainstruktören och massören Ruth Ranberg trampar upp nya stigar.

Vaukaleden – handikappanspassat. Leden ligger centralt i Arjeplog. En två kilometer lättvandrad led för färd till fots eller på hjul eftersom området är spångat och anpassat för rullstolsburna. Här finns broar, fiskeramper och vindskydd med grillplatser, ved och torrdass. En mycket poplär led. 42

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Upplev den magiska fjällvärlden där den är som bäst!

Stugbyn vid polcirkeln i väglöst land Vuonatjvikens stugby ligger i Arjeplogs fjällvärld strax söder om polcirkeln. Här befinner du dig i väglöst land, vid Kungsleden, omgiven av fiskrika sjöar med naturliga bestånd av röding och öring. För den inbitne flugfiskaren erbjuder vi fiske i den exklusiva Bartekälven, vars utlopp ligger alldeles intill stugbyn. Vare sig du är intresserad av fiske, skoterkörning, vandring eller bara vill njuta av naturen så kom till oss, året runt och upplev den magiska fjällvärlden där den är som bäst !

Moderna stugor i olika storlekar.

Restaurang med fjällets bästa råvaror; ren, röding och älg.

www.vuonatjviken.com

Jaktkort säljs på Allmänningskontoret i Arjeplog.

Skogsbruk.

Sälla kraftverk Arjeplogs Allmänningsskogar omfattar totalt mer än 40 000 hektar. Allmänningsskogarna tillkom i samband med avvittringen, den process genom vilken skogarna i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet delades upp mellan staten och byarna. Delägare i Allmänningsskogarna är ägare av de fastigheter för vilka skogen blivit avsatt. Avkastningen från Arjeplogs Allmänningsskogars verksamhet går tillbaka till bygden och till delägarna i form av både utdelning och bidrag. Detta har under årens lopp haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Tel. +46 730-358673

Fiskekort i Arjeplogs närhet.

Besök gärna vår hemsida www.arjallm.se för mer information!

”Om man ska beskriva det snällt kan man säga att vi ville inspirera andra att motionera på det här sättet, men man kan också säga att vi ville provocera andra och stjäla deras argument om att de inte kan fjällvandra och därför inte kan delta i Top of Arjeplog. Kan jag så kan de.”

F OTO N E N N E Å M A N

Att göra det goda synligt En treårig son med livshotande cancer och en årslång, påfrestande behandling. En djup vänskap, fyra fjälltoppar och en halv miljon kronor. Med sin bok ”Att gå över berg” vill Fredrik Westerlund berätta. – Det sker storartade ting varje dag, även när det är svårt, och jag vill göra det goda synligt, säger han.

Sebastian fick sin cancerdiagnos precis innan han skulle fylla tre år. Under det år som följde tillbringade Fredrik, Sebastians mamma Caroline och hans storasyster Charlie många dagar, nätter och veckor på sjukhuset. – Cancer kan se så olika ut. I Sebastians fall var den aggressiv och behandlingen intensiv, men relativt kort. Det var cellgift, operation, strålning och medicinering. Tillvaron på sjukhuset liknar inget annat. Här förstod Fredrik hur stora och viktiga Barncancerfondens insatser är. 44

– Jag hade förknippat dem med forskning, och den är naturligtvis viktig. Men de gör så mycket mer, som betyder så mycket. De informerar, bjuder på fika, ger stöd till syskon, ordnar aktiviteter, erbjuder boende utanför lasarettet och håller i stödgrupper. Barncancerfonden gör ett fantastiskt arbete. Under den här tiden blev det också tydligt för Fredrik hur bra och viktigt vårt svenska socialförsäkringssystem är. – Man blir naturligtvis inte rik på det, men vi har ett system i samhället som gör det möjligt

för båda föräldrarna att vara tillsammans med ett allvarligt sjukt barn, utan tidsbegränsning. Vi kunde ställa jobb och annat åt sidan, och ägna oss åt vår enda uppgift just då, att vara det allra bästa stöd och de allra bästa föräldrar som Sebastian och Charlie kan ha. Det fanns förstås ett liv utanför sjukhuset också. Och en vän, Guido van den Berg, som ville dela sina naturupplevelser med Fredrik. Han propsade på att Fredrik, som på grund av sin CP-skada har begränsad balans och rörelseförmåga, skulle följa med på fjällvandring. M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

– Han tyckte att vår vänskap blev fattigare om vi lät mitt funktionshinder stå i vägen för att dela upplevelser, och vi bestämde oss för att delta i Top of Arjeplog. Om man ska beskriva det snällt kan man säga att vi ville inspirera andra att motionera på det här sättet, men man kan också säga att vi ville provocera andra och stjäla deras argument om att de inte kan fjällvandra och därför inte kan delta i Top of Arjeplog. Kan jag så kan de. Vi bestämde också att fråga våra vänner om de var villiga att betala en hundring till Barncancerfonden för varje topp som vi klarade av. Jag hoppades att det skulle ge i bästa fall tio-tjugo tusen kronor. Guido var lite mer optimistisk och trodde på kanske fyrtio-femtio tusen kronor. Det blev över en halv miljon kronor. Fredrik och Guido gjorde fyra toppbestigningar tillsammans. Deras vandringar blev ivrigt påhejade och stöttade av människor och företag från när och fjärran. – Människor vill hjälpa, och när de såg hur vi ansträngde oss ville de hjälpa ännu mer. Ironiskt nog var Renberget, den första och kortaste vandringen, den tuffaste för mig. Med min CP-skada och spasticitet har jag en energiförbrukning som är två-tre gånger högre än normalt. Vi hade för lite mat och dryck med oss. Jag var också väldigt otränad. Tiden på

lasarettet gjorde mig orolig, lessen och inaktiv, och det blev mycket kaffe, godis och läsk där. Fjällvandringarna var tuffa, men de fungerade också som en slags terapi för Fredrik. – Att stå där högst upp och blicka ut över en till synes oändlig värld ger lugn och ro, det är väldigt terapeutiskt. Jag tror att alla som fjällvandrat upplever att det är själavård. När Sebastians behandling var över och livet började återvända till mer vardagliga förhållanden, kom tanken på att skriva en bok. Under ett års tid har Fredrik nu, vid sidan av sitt jobb och sitt föräldraskap, sammanställt sin berättelse. –Sebastian är förstås berättelsens medelpunkt, men boken handlar inte om honom. Det är en bok som berättar om att livet ibland är svårt, om att hjälpa och om att göra gott. Det är förstås en sorglig historia, men jag har försökt hitta en balans som gör att man inte blir illa till mods av att läsa den. Den 21 november, nästan på dagen tre år efter att Fredrik Westerlund och Guido van den Berg överlämnade checken på en halv miljon kronor till Barncancerfonden Norra, släpptes boken Att gå över berg. Tio kronor av varje såld bok går till Barncancerfonden. l Av Marianne Hofman

Fredrik Westerlund och Guido van den Berg på väg upp till toppen av Avvuhatjåhkkå intill Mierkenes ovanför Polcirkeln 1 054 m ö.h. F OTO N E N N E Å M A N

ARJEPLOGSDAGARNA 2018 Välkommen till hemvändarhelg! Aktiviteter & musik på Guld Klas torg lördag 14 juli 2018. Thomas Granström visar sin pappa Börje Granströms bilder fredag 13 juli kl. 14 och 16, Biografen – där det också blir filmvisning. Guidad historisk visning längs Lugnetvägen. Vandring med Top of Arjeplog. Program: www.arjeplog.se Varmt välkommen!

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

När Top of Arjeplog ordnade med fika i Pieljekaiasestugan påskhekgen 2017 kom ett trettiotal varav hälften tog sig ända upp på högsta toppen, 1 137 m ö.h.

Top of Arjeplog – även på vintern Snön ligger oftast mellan november och maj i Arjeplogs kommun, i fjällen närmare norska gränsen långt in i juni månad.Efter några år med sommarvandringar i Top of Arjeplog fanns det några entusiaster som ville ta toppturerna till nya höjder – på skidor. Det är en tuffare utmaning eftersom terrängen kan vara mer krävande. Det behövs också skidvana. Ett trettiotal har deltagit de senaste vintrarna. De fjäll som kan räkna med flest besök är Renberget med stuga intill toppen, 628 m ö.h. Áhkális intill byn Bukt vid Hornavan, 784 m ö.h. och Veälbmábuovđđa, intill sjön Uddjaure, nära Mellanström, 710 m ö.h. 2018 års nyhet Rattikberget, 556 m ö.h. som ligger nära Arjeplog kan nog räkna med många besök, Skidhistorien är lång i Arjeplog, men det mesta är förstås inte känt. Bragder har ägt rum bortom nedtecknarnas ljus. På 1900talet blev det dock vanligare med tävlingar och fina resultat. Vargjägaren Johan Abram Persson, Skierfa, från Luokta sameby vann Vasaloppet 1929. Han tävlade för Arjeplogs Sportklubb och vid den här tiden ökade intresset för skidåkning stort. Barnen fick allt oftare skidor, man började göra söndagsutflykter till de närliggande bergstopparna bara för att det var kul. Och idag ökar efterfrågan på bra längdskidspår ökar, vilket finns på flera platser – även elljus som på Djuptjärn och Öberget i Arjeplog och i Laisvall. l 45

På toppen av Gibdnotjåhkkå 3 juli 2017, en av de verkligt populära vandrarmålen i Top of Arjeplog. Här med Tjieggelvas i bakgrunden. Högst punkt är 718 m ö.h.

Vill du pröva på att vandra korta och långa turer i Arjeplogsfjällen? Njuta av att gå i björk- och granskog, besök kala fjälltoppar och överraskas av utsikten? Ta hjälp av utflyktsguider som enkelt kan laddas ned här: www.arjeplog.se

Guidad tur med en del regn och blåst, därmed blev det en fikaplats i lä: Anne Madeleine Kuhmunen och hennes pappa Karl Henrik, Luokta-Mávas sameby, berättar om renskötseln i området.

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Veälbmábuovđđa 16 juli 2017: Familjen Hovland från Bergen med Agnes, Arn Hallvard, Dina, Hege Spigseth och Tore.

Ett varv runt jorden Top of Arjeplog är inne på sitt sjunde år. Vad har hänt? Framför allt handlar det om starka naturupplevelser. Vandrarna har också tagit sig ett varv runt jorden – eller med ett annat mått – gjort uppskattningsvis 4 200 toppbestigningar. Mer än tio procent av fjällkommunen Arjeplogs invånare är idag toppvandrare. Bakgrunden är förstås ett redan stort intresse av att vistas ute i naturen, men med Top of Arjeplog blev det många som la in en extra växel. Kortet utformades i april 2012 och i maj var allt igång. Första sommaren deltog ett femtiotal. Idén infann sig snabbt om att just tio toppar skulle vara målet, men att det skulle finnas prischanser om man tog fem. Spridningen i åldrar har visat sig bli stor. Av de som tagit alla tio är åldern mellan tre år – 81 år. Till skillnad från andra kommuner i Norrbottens län visar det sig att Top of Arjeplog S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

lockar lika många kvinnor som män. Trenden inom friluftsliv är annars att det engagerar 60-70 procent kvinnor. Alla som bestiger fjäll har självklart inte toppkort och en del lämnar heller inte in sina efter säsongens slut. Men man kan ändå göra ett överslag. Det visar att sexhundra medverkat och om man utgår från angivna toppar blir det sju toppar per vandrare vilket ger närmare 4 200 toppbestigningar. Uppskattad antal sträcka för alla som lämnat in kort med snitt 9,9 km/vandrare ger den osannolika siffran 41 372,1 km. Det är

något mer än ett varv runt Jorden – omkretsen är 40 075 km km. Om man räknar in Älvsbyn och Arvidsjaur – som startat senaste åren – blir det totalt ca 15 537 bergsbestigningar. Var femte vandrare är barn. – Med toppturerna har folk i Arjeplog börjat att turista i sin egen kommun. Generationer vandrar tillsammans och det är samtidigt ett sätt att bättra på sin kondition, säger Anna Blomgren, turistbyråansvarig i Arjeplog, som under flera somrar har vandrat med hela familjen, man och fyra barn, på topparna. Och oftast tar de alla tio topparna. l 47

Ájlisvárre (Ájlesvárre). På berget finns en känd offerplats. Midsommarafton 2017.

Förkortningar i texten: (saL) – lulesamiska (saP) – pitesamiska (saU) – umesamiska

Samiska namnen på fjällen Fjällen har vackra namn, ibland svåra att uttala och skriva ut. Vad betyder de? Top of Arjeplog bad den pitesamiska språkexperten Ann-Charlotte Sjaggo beskriva några av de mer välbesökta.

Áhkális (~Áhkalisbuavvda) / Akkelis Ett lågfjäll med kal topp 784 m.ö.h. på landtungan mellan Hornavan, Tjårvek, och Ajsjávrre, Assjjávvre. Direkt söder om fjället ligger sjöarna Áhkálisjávrre, Áhkálisjávvre och Varrajávrre, Varrajávvre. Fjället har ett strategiskt läge och vidunderlig utsikt i alla riktningar. Áhkalis~Áhkalisbuavvda är upptecknat av Wallström 1939, Grundström 1935 och Pellieff 1958 som ”Akkelis”, ”Akkalis”, ”Akkalispouta” och ”Akkelisbuoda”. Áhkalis~Áhkalisbuavvda är en avledning av áhkka:áhka ´gudinna:gudinnor´ som genom tillägg av ändelsen -lis får en något annan be48

tydelse, dock ej känt vilken i detta fall. I den samiska tron fanns flera gudinnor såsom Saráhkká, Juksáhkká, Uksáhkká och Maddaráhkká. Namnet Áhkalis~Áhkalisbuavvda indikerar att det är ett heligt fjäll tillägnat gudinnorna och man kan tänka sig att det funnits en offerplats på fjället. Efterleden (saL) buovdda, (saP) buavvda ´berg som är kalt på toppen´ har fallit bort i dagligt tal. Buavvda har dock funktionen att beskriva fjällets karaktär som liggande i skogslandet, men med en kal topp. Gibdnotjåhkkå Ett fjäll 718 m.ö.h. nordväst om Gibdnoluokta, Gibdnoluakkta intill södra stranden av Tjeggelvas/Tjieggelvas och strax norr om den lägre toppen Uhtsa Gibdno. Namnet är upptecknat av Wickman 1941 och Grundström 1934 med uppgift om att toppen även benämns ”Stuor Kibdna”. Gibdnotjåhkkå är med andra ord även känd under namnet Stuor Gibdno att jämföras med den den mindre, västerom liggande toppen Uhtsa Gibdno. Fjället har sannolikt namngivits efter närheten till Gibdnoluokta, Gibdnoluakkta. Gibdno:gibno är en av flera dialektala pitesamiska varianter av gäbbne:giebne~gibmu:gimu som betyder ´kittel, gryta´. Giebnne:giebne är den lule-samiska motsvarigheten.

Gibdnoluokta, Gibdnoluakkta, kan anses påminna om en kittel till formen vilket troligen är bakgrunden till namnet. Tjåhkkå betyder ´fjälltopp´. Gállábuovdda (Gállábuavvda) Gállábuovdda (Gállábuavvda): ett lågfjäll med skog runt om 780 m.ö.h. i västra kanten av höjdområdet Gárdvárre söder om Pite älv, Bihtámädno, Bidumiedno nordost om sjön Gállájávrre, Gállájávvre. Namnet är inte upptecknat i ortnamnsregistret. Gállá betyder här ´stor sten´ och med buavvda:buovda menas ´kal, rund bergstopp i skogen´. Strax intill den kala toppen av berget tronar några gigantiska stenblock vilket förklarar namngivningen.

Gállábuovdda (Gállábuavvda)

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

F OTO L I L I A N F L I N K F E L DT

Ájlisvárre (Ájlesvárre) Ett berg 720 m.ö.h. med kal topp väster om Maddávvre-sjöarna och norr om Ájlisjávrre, Ájlesjávvre. Höjden utgör en avgränsad halvö med vatten i öster, söder och norr. På berget finns en känd offerplats. En gård med samma namn ligger under bergets västra ände vid stranden av Suobddekjávrre, Suäbbdekjávvre. Berget och gården är upptecknade av Wallström (1941) respektive Grundström (1935). Bosättningen är anlagd efter 1867 (Bylund 1956:428). Namnet återgår på ájles ´helig´ och várre ´berg, lägre fjäll´. Namnformen indikerar att detta berg betraktats som heligt och att det funnits en offerplats på berget.

Gautoberget

Gautoberget Ett berg ca. 680 m.ö.h. norr om byn Gautosjö och sjön Gautosjö, Gávttojávrre (saL), Gavtuojávrrie (saU) efter Lájsso (saU), Laisälven. Nedströms faller Gautsosjö, Gavtuojávrrie ut i Märkforsen (Muättkegårrtjå (saP)). Gautosjö, Gavtojávrrie är genom ett sund förbunden med sin övre halva benämnd Gasskajavrre (saL), där gasska betyder ´mellan´ och sjön därför på svenska fått det översatta namnet Mittisjön. Sjön men inte berget är upptecknat i ortnamnsregistret av Grundström 1935 och Wallström 1939. Collinder uppger att ”gaut” kommer av ”kuou´ta” mellersta, som ligger i mitten” (Collinder 1962:104). Förleden i Gautso-sjö, Gavtuojávrrie återgår således på gavtuo ´den mellersta´ och talar om att denna sjö ligger mitt emellan två andra delar i vattensystemet. Motsvarigheten till denna term är på pitesamiska guävvde och på umesamiska gavtuo. Med andra ord talar bade Gautosjö, Gavtuojávrrie och Gasskajávrre (saL) om att denna sjö ligger mitt i, mitt emellan. Berget har i detta fall fått namn efter sitt läge vid Gautosjö, Gavtuojávrrie. Berget har idag en svensk efterled vars motsvarighet på samiska är várre ´berg´. Jurunvaratj

Jurunvaratj Ett fjäll 890 m ö.h. nära riksgränsen vid Jurunjávrre, Jurunjávvre intill Seldutjåhkå (Skellefteälvens översta del). Namnet är upptecknat av Grundström 1934 med tillägget ”Jårrom” som alternativ form. En bakgrund till förleden skulle kunna vara ”Juru” ´starkt dån, buller, dunder´(Collinder 1964:72) och avse ljudet från Seldutjåhkå som faller ut från Jurunjávrre, Jurunjávvre. Várátj betyder ´litet berg´ och Jurunvárátj kanhända uppfattas som litet I förhållande till omgivande höga fjäll även om det I sig självt är relativt högt. S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Lájsovárre/ Laisvikberget Ett berg 705 m.ö.h. på halvön med Laisviken i söder och Hornavan, Tjårvek i norr. Under branten av berget ligger byn N. Laisvik. Bergets namn är upptecknat i ortnamnsregistret av Wallström 1939 i formerna ”Laisvare”, Laisvikberget och ”Laisåivatj”. Förleden är densamma som namnen som är kopplade till den söder om liggande Laisälven, Lájsso (saU) och Laisdalen. Betydelsen är oklar. Várre anger att det är fråga om ett ´berg´. Ruopsok En avsats med skarpa kanter 1 382 m ö.h. strax söder om toppen av fjället Tjidtjákgájsse, Tjidtjákgájjse (1586 m.ö.h.) på fjällryggen nordost om Vuoggatjålmjávrre,Vuoggatjålmjávvre (Tjidtjákgájsse, Tjidtjákgájjse är nu och historiskt det centrala fjället för SemisjaurNjargs sameby). Namnet, som saknar efterled, är upptecknat av Grundström 1934 som ”Ruöpsok”. Ruopsok betyder ´späd renkalv (under de första levnadsveckorna då pälsen skiftar i rödbrunt)´. Den närliggande termen rupsuk betyder ´röd, rödbrun´. I detta fall kan namnet vilja bekräfta att fjället är ett viktigt kalvningsområde som del av ”moderfjället” Tjidtják (tjidtje ´moder, kvinnobröst, spene´). Stiehpaltjåhkkå Ett berg med fjällbjörkskog på toppen 684 m.ö.h. norr om västra änden av Sädvvájávrre, Säddvájávvre där Polcirkeln korsar Silvervägen. Väster om höjden smalnar sjön av i en vik benämnd Stuorsavvun (Storselet) respektive Lillselet (Unna savvun). Namnet är upptecknat som ”Stehpalvaratj” av Wickman 1942 och som Stiepalvärtutj” av Grundström 1934. Grundström anger gällande den snarlika förleden i annan uppteckning att ”stahpal” betyder ´stenskravel´. Collinder uppger att ”stáhpal” alternativt ”stáhpul” är beteckning på ´stenig botten I en bäck´ (Collinder 1964:208). Collinder tar som exempel på användningen av termen ”stáhpal” just berget Stiehpaltjåhkkå som han skriver även kan benämnas ”Stáhpartjohkko”. Enligt pitesamisk ordlista så betyder stiehpál ´smal vik, som en kil´ och lulesamisk ordbok anger att stáhpal betyder ´stenig bäck eller älvfåra´. De upptecknade formerna ”varatj” ´litet berg´ och ”värtutj” ´litet berg med god utsikt´ förmedlar att det handlar om ett lägre berg medan tjåhkkå är beteckning på ´fjälltopp´ d.v.s. en höjd som är kal. Det är oklart varför formen tjåhkkå används som beteckning på detta björkskogsberg. Det är också oklart varför pitesamisk- respektive lulesamisk ordbok anger två olika betydelser på detta ord, som

trots skillnader i vokalismen avser samma ord. Med stöd av uppgift från Collinder så är det sannolikt att förleden återgår på stáhpal och vill berätta att botten i viken eller där strömmen från Vuoggatjålmjávrre, Vuoggatjålmjávvre faller ut i viken är stenig och därför svårvadad. Denna typ av upplysning var värdefull i en tid då man måste färdas till fots och vada över bäckarna. Veälbmábuovđđa

Veälbmábuovđđa Veälbmábuovđđa (saU): ett berg/fjäll med kal top med skog runt om 710 m.ö.h. öster om sundet Välbmá (saP) en östlig vik av Udd-jaur, Ujják~ Ujjávvre (saP). Namnet är upptecknat av Grundström 1935 som ”Viellmapuauda” och Välbmapuoda” med uppgift om att namnet betyder ´kalt berg´. Namnet har en umesamisk form på dagens karta (lantmäteriet.se). Motsvarigheten på pitesamiska är; Välbmábuavvda som är sammansatt av förleden vielmes:vällmá (saL), vielmes:välbmá (saP) som betyder ´sel, lugnvatten´ och buovdda: buovda (saL),buavvda:buovda (saP) ´bergstopp med skog runt om´. Förleden återges i gentivform välbmá ´selets´ och efterleden i nominativform buavvda ´bergstoppen´ vilket fritt översatt blir ´bergstoppen vid selet´. Vid namngivningen har selet varit det centrala och berget har beskrivits utifrån läget intill vattnet. Annars är det ofta tvärtom att berg är karakteristiska. I landskapet och då blir namngivande för platser runt om. En teori till varför selet här fått bli namngivande kan vara att selet som var något nyskapat och sensationellt för mellan 1 000 och 1 500 år sedan var viktigare som orienteringspunkt än berget. l Referenser: www.lantmateriet.se, kartsök ortnamn Erik Bylund, Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867, Uppsala 1956 Björn Collinder, Ordbok till Sveriges lapska ortnamn, Uppsala 1964 Wallström, Grundström, Wickman och Pellieffs uppteckningar finns i ortnamnsregistret www4.sprakochfolkminnen.se Lexikon: Korhonen Olavi, Báhkogirjje – julevsámes dárruj-dáros julevsábmáj, lulesamisk svensk-svensk lulesamisk ordbok, Boden 2005 Wilbur Joshua, red., Pitesamisk ordbok med stavningsregler, Freiburg 2016 Se även: Ann-Charlotte Sjaggos bok Pitesamisk grammatik – en jämförande studie med lulesamiska, Senter for samiske studier nr 20, Tromsø 2015.

F OTO B J Ö R N H E L A M B

2017 var det strax över 60 personer som genomförde loppet, Arctic Circle race. Först i mål var Derek Collins från Umeå som sprang sträckan på 1 timme, 28 minuter och 10 sekunder. Redan vid starten var han först ut.

Guijaure ligger mellan två fjäll, Gujjávrtjårro 1 273 m ö.h. och Vávlatjårro 1 386 m ö.h. Platsen är en viktig knutpunkt för vandrare och alla som rör sig i fjällen. När silvergruvan i Nasafjäll startade 1635 ökade trafiken förbi Guijaure.

Nu planeras nytt lopp vid Polcirkeln

Lina Sjöquist, Stockholm, var nöjd med sin tid, 2 timmar 26 minuter. Det var första gången hon besökte den här delen av Sverige.

Sextio löpare ställde upp första året, hur många blir det 2018? Det var ett överraskande stort antal som kom till startplatsen i det vackra fjällområdet vid Guijaure. De flesta flög in med helikopter på morgonen. Några hade gått till startplatsen dagen innan. En halvtimme efter startskottet kom dimman, vilket gjorde att sikten var begränsad för många löpare. Men ingen bröt. Alla avverkade sträckan 17 km och kom i mål. Loppet går efter en vältrampad stig på kalfjället. Det är enbart en sträcka på ca tre km som man kommer in i fjällbjörkskog och myrmark. I stort sett följer stigen Polcirkeln. I området har samebyn Semisajur-Njarg renbetesmarker, men i augusti är det färre renar i området. Tävlingsledaren Anton Högberg kunde inget annat är vara nöjd med dagen: ”Det gick kanon, allt gick enligt plan”. 2018 års lopp, som sker lördag den 18 augusti, har anmälningsstart den 6 maj. Antalet platser är begränsade. Arrangör är Silver Resort och Magasin Silvervägen. l

Kalle Mörtberg och Lovisa Hansén kom i mål på tiden 4 timmar 54 minuter.

Ny bok med titeln ”Silvervägen”. I juni kommer Stina Jackson ut med sin första bok. Det är en spänningsroman som utspelar sig längs E95, Silvervägen. Författaren är från Skellefteå, men bor sedan många år tillbaka i Denver, USA. Hon beskriver sig själv som ”norrländsk författare på vift i USA”. 50

Första kvinnliga deltagaren i mål – Sandra Ek, Umeå. Hennes sluttid var 1 timme, 59 minuter.

Båttur. En mycket prisvärd utflykt till den vackra forsen Ruonekgårttje / Ruonekjokk med fin båt. Tid: Senare på sommaren när vattnet är högre i Sädvvájávrre. Start vid Silvervägen. Info Åke Lundqvist 073 8161386. M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Vi hoppas ni får en trevlig vistelse i Arjeplogs fjällvärld! Vår uppgift i Arjeplogs fjällsäkerhetskommitté är att sprida information, ta fram underlag för bättre och säkrare fjällvistelse inom kommunen. En vistelse i fjällen ställer stora krav på dig genom omväxlande väderlek och framkomlighet. Visserligen finns fjällräddningen, men det är Du som bär det yttersta ansvaret. Bästa säkerhet mot olyckor är ett gott omdöme! Till hjälp vill vi ge Dig några råd på vägen: n n n

n n n n n

Kontakta oss gärna! Arjeplogs Fjällsäkerhetskommitté Laisvallby 1, 938 93 Laisvall Thord Westerlund, mobil 070–551 01 52 e-post: totte.westerlund@arjeplog.com

Nödtelefoner är placerade vid Laisstugan, Nasafjäll, Peskejaure och Vaimok. Planera turen noga och färdas aldrig ensam! Skriv färdmeddelande till stugvärd eller campinggranne - tala om färdväg och när Ni beräknar att vara tillbaka. Glöm ej att avsluta turen med att berätta att Ni återkommit. Använd alltid karta och kompass. Fjällsäkerhetskommitén och lantmäteriet har tagit fram en karta för Arjeplogsfjällen med leder och faror inlagda. Den kan köpas hos alla tidigare kartförsäljare och täcker in större delen av fem ordinarie kartor. Utrusta Er alltid för sämsta tänkbara väder. Glöm ej säkerhetsutrustningen. Lyssna på dem som har fjällvana och ortsbefolkningen. Tag hänsyn till den som har minst erfarenhet i gruppen. Håll ihop! Sikten kan försvinna snabbt. Vänd om eller sök skydd om Ni är osäkra.s Stör ej renar eller andra djur och städa alltid efter dig. Plomberade sjukvårdslådor finns i Adolfström, Miekak och Vuoggatjålme. Öppnas endast efter läkarkontakt med vårdcentralen i Arjeplog. Innehåller även receptbelagd medicin (OBS Inga narkotiska preparat). Kontakta i övrigt vårdcentralen för rådgivning tel. 0961-148 01.

Arjeplogs fjällsäkerhetskommitté ingår i ett gemensamt nätverk tillsammans med tolv andra säkerhetskommittér, en för varje fjällkommun i landet. Fjällsäkerhetsarbetet organiseras genom Naturvårdsverket. Till stöd har de ett råd där 18 myndigheter och organisationer ingår.

Fjällgårdens

Guns & Roses

Fjällgården Studios Logi * Blommor *Jaktbutik

KULTURDAG I MELLANSTRÖM Logen lördag 28 juli 2018

Anna-Lena Forsman & Dan Larsson

Fjällgården i Arjeplog, Dr Wallqvistsväg 8 Ring: +46 961-10260, +46 70-695 89 99 (A-L), +46 702093816 (Dan) Maila: info@fjallgardenarjeplog.se S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Start kl. 11 med servering och hantverksförsäljning. Musikunderhållning Aktiviteter för barn. Guidad visning av det historiska Kasker. Notdragning vid Logen. Kom gärna och hjälp till med rensning av fisk. Försäljning av tunnbröd med kokt fisk samt dryck. Programmet uppdateras! Arrangör: Mellanströms Intresseförening, ABF Norr Arjeplog, Fiskevårdsföreningen och Jaktvårdsföreningen i Mellanström, Magasin Silvervägen och Folkets hus i Mellanström.

Arkeolog Lennart Klang, Luleå, kartlägger lämningar på Nasafjäll. Han anser att det är en viktig plats för svensk historieskildring: ”Det var på Nasafjäll ‘allt’ började, det vill säga det som kommit att prägla det inland, som de allra flesta i dag uppfattar som kännetecknande för bebyggelsen och bebyggelseutvecklingen i denna landsdel”.

Silverbrytningen i Nasa förändrade historien i norr – Om man skulle lista de viktigaste platserna i svensk historia har Nasafjäll en given plats. Det menar Lennart Klang, arkeolog, som engagerat sig i berättelsen om den historiska silvergruvan. Med en veckas varsel fick Lennart Klang, Luleå, hoppa in som expertguide i Nasafjäll. Det var 2014 och redan under vandringen på väg tillbaka till den norska sidan och Bolna undrade han om man inte skulle kunna göra något större. Det här med Nasafjäll var fascinerande och förtjänade en mer djupgående studie. Det fanns trots allt så mycket som inte kartlagts. Arkeologens instinkt hade väckts när han hade gått runt bland gamla varphögar och husgrunder. Lennart Klang är en erfaren arkeolog med ett förflutet som tidigare avdelningsdirektör vid 52

Riksantikvarieämbetet och verksam med fältarkeologi och kulturarvsanalyser i mer än fyra decennier. – Nasafjäll kan berätta mycket om svenska drömmar under 1600-talet. Så mycket silver blev det nu inte, men gruvdriften blev starten för andra betydligt mer betydelsefulla investeringar och konsekvenser för landet, säger Lennart Klang inför utgivningen av en andra rapport om Nasafjäll som producerats av konsultgruppen Landskapsarkeologerna. Under tre somrar har han och hans samarbetspartners

besökt gruvområdet. I ur och skur, ska tilläggas. Det har även regnat, snöat och haglat i augusti månad när fältstudierna ägt rum i anslutning till guidade visningar. – Nasa var den första gruvan i landet som bröts med krutsprängning. En smedja på platsen krävdes då för att borrstålet, som behövdes för att borra hål för krutet, hela tiden behövde skärpas. Innan gruvdriften på 1630-talet bearbetades gruvor i landet enbart med andra metoder som tillmakning och kallkilning. Dessutom kom gruvdriften och bebyggelseM A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

1640 ritade bergmästaren Hans Lybecker denna karta efter besök i Nasafjäll. Han beskrev de stora sjöarna Storavan, Uddjaure och Hornavan. På den senare finns även med en båt med segel. Kåtor är utmärkta vid platser som Kasker, Vaxnäs och Lövmokk. Kartan finns i original på Riksarkivet, här är den delvis beskuren.

Guidad visning i Nasafjäll den 6 augusti 2014 med Lennart Klang. Deltagare kom från Arjeplog, Luleå och Uppsala.

utvecklingen att påverka den samiska kultur och renskötsel som dittills hade kännetecknat Norrlands inland. Lennart Klang summerar: – Alltså, kort och gott, det var på Nasafjäll ”allt” började, det vill säga det som kommit att prägla det inland, som de allra flesta i dag uppfattar som kännetecknande för bebyggelsen och bebyggelseutvecklingen. Det blev starten för gårdsbruk i norra Sveriges inland.

farare av stor betydelse för handelsutbyte med omvärlden. Arkeologiskt kan man göra jämförelser med till exempel Uppsala högar och regalskeppet Vasa. Även om det kan vara svårt att göra en lista kvalar Nasa silvergruva definitivt in som en plats med avgörande betydelse för den fortsatta samhällsutvecklingen, anser han, trots att platsen, till skillnad från de övriga, är mindre känd för den breda allmänheten.

Han menar att Nasafjäll, tillsammans med andra platser, intar en särställning i svensk historia. – Exempel på andra viktiga platser, där något avgörande inleddes, är Mora, varifrån man hämtade Gustav Vasa som räknas som riksbildare, Göteborg, varifrån man seglade med ostindie-

Riksantikvarieämbetet ser gruvområdet i Nasafjäll som ett uttryck för riksintresset. Motiveringen lyder: ”Gruva och gruvby med lämningar efter Nasafjälls silvergruva som tillmättes en stor nationell betydelse för Sveriges stormaktssträvanden under 1600- och 1700-talen.” Lennart Klang blev dock förvånad när han

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

fann att endast ett tiotal lämningar på Nasafjäll finns med i Riksantikvarieämbetets nationella fornminnesregister. – Bara under Expedition Nasafjäll två besök i augusti 2015 och 2016 kunde vi notera ungefär 350 lämningar av betydelse för kunskapen om platsen. Det här gjordes inom ramen för vår förstudie i syfte att konkret påvisa vad som borde dokumenteras. Det som nu återstår är att göra det. Hur kunde det bli så här? Lennart Klang ställde sig frågan. Varför hade inte själva platsen undersökts närmare? Visserligen finns det litteratur som Janrik Bromés klassiker från 1923 med titeln ”Nasafjäll, ett norrländskt silververks historia” och historiker Kenneth Awebros skrifter från 1980-talet i serien Studia Laplandica. 1968 visades en uppmärksammad dokumentärfilm av Eric Forsgren, ”Silverfjället” i TV som inte minst satte fokus på samernas umbäranden och gruvdriften som ett misslyckat projekt. Till de angelägna verken ingår också slutredovisningen för utgrävningarna vid Silbojokk, bland annat i boken ”Den arkeologiska undersökningen. Silvret från Nasafjäll: 53

Djup husgrund som finns kvar på Nasfjälls sluttningar.

Ny rapport från det gamla silverfältet

arkeologi vid Silbojokk” som utgavs 1989 med redaktör Ylva Roslund. – Man kan fråga sig varför denna unika plats, utsedd till riksintresse för kulturmiljövården, inte tidigare har dokumenterats bättre med tanke på på vilka lämningar som finns, säger Lennart Klang. Han tror att det beror på att det är väldigt få arkeologer i landet som har erfarenhet och kunskap om gruvor från historisk tid på just kalfjäll. Självklart har även intresset för den avlägsna platsen varit mindre i jämförelse med de mer befolkningstäta orterna som till exempel Uppsala, Mora och Göteborg. – Det vanliga är att det finns kunskap om hur man utför utgrävningar av gravar, förhistoriska boplatser och andra traditionella fornminnestyper som härdar och husgrunder, samt hur man dokumenterar och daterar sådana lämningar med C14-metoden. Men steget till att göra en kvalificerad arkeologisk dokumentation i den här fjällmiljön med äldre gruvor är ganska långt. För den luleåbaserade arkeologen, som det senaste året bland annat varit engagerad i en arkeologisk utredning för Norrbotniabanan, hägrar en ordentlig genomlysning av Nasafjäll. – Därmed skulle de skiftliga källorna kunna svara mot vad man faktiskt ser när man som besökare vandrar runt på platsen. l Intervjun baseras på innehållet i den rapport som finns på Landskapsarkeologernas hemsida www.landskapsarkeologerna.se 54

Nu finns den andra rapporten från Landskapsarkeologerna i samband med Expedition Nasafjäll. Målsättningen är att ta reda på så mycket som möjligt av betydelse för en fördjupad och nyanserad berättelse om platsen. Efter symposium i Vuoggatjålme och på plats i Nasafjäll har sammanställts följande från 2017 års expedition: Kenneth Awebro: Nasafjälls gruvor – ett gruvfält blir till Lennart Klang: Behövs arkeologi på Nasafjäll? Vet man inte redan tillräckligt om platsen? Lena Nilsson Berg: Nasa silvergruvor – en nyckellokal för tolkningen av det gruvhistoriska kulturarvet Ola Nilsson: Bok- och vaskverket på Nasafjäll i ny belysning Symposiets fortsättning på Nasafjäll den 13 augusti 2017 Efter symposiet – resa till Gustafsfält Maria Söderberg: Brott och straff på Nasafjäll Arkeolog Lena Berg Nilsson är en av landets främsta expert på gamla gruvor. Hon undersöker även husgrunder på Nasafjäll och för fram en teori om att en speciell sådan tidigare utgjort en del av ett kruthus.

Rapporten kan beställas för 150 kr + frakt. Moms ingår. Sms eller ring tel. 070 3500555.

Expedition Nasafjäll

Bokverket på Nasafjäll var unikt i svensk industrihistoria. Arkeolog Ola Nilsson har tittat närmare på lämningar som nu ser ut att försvinna i allt snabbare i takt. Vattentillströmningen i fjällen har troligen blivit kraftigare i området de senaste åren.

Arbetet med att lyfta fram historien om Nasafjäll görs av en grupp – Expedition Nasafjäll. Initiativtagare är Lennart Klang, Kenneth Awebro och Maria Söderberg. 2017 års verksamhet har fått stöd av Arjeplogs kommun och Landskapsarkeologerna och sker i samarbete med studieförbundet ABF Norr Arjeplog. Programmet under helgen 11-13 augusti 2017 inleddes med ett öppet seminarium i Vuoggatjålme där åhörarna deltog i diskussionen. Historikern Kenneth Awebro föreläste om bakgrunden och förutsättningen för den märkliga gruvsatsningen under stormaktstiden. Han visade även på arkivmaterial från 1600- och 1700-talen. Inom Expedition Nasafjäll finns en grupp arkeologer som utfört en förstudie och som nu önskar fortsätta i ett projekt för att genomföra och slutföra den arkeologi som inletts i denna förstudie. M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Den första Nasafjällsepoken, som startade 1635, förändrade hela norra Sveriges historia. Förutom gruvbrytningen fanns smältverk i både Adolfström och Silbojokk. Följ med på vår resa! Guidad visning med Lennart Klang och Lena Berg Nilsson, Landskapsarkeologerna 2016.

2018: Lär mer om Nasafjällsepokerna! Tisdag 20 mars, Norrbottens museum: Nasafjäll – myter och vad vi vet Bildvisning & föredrag kl. 17.00–18.30. Expedition Nasafjäll presenterar sin senaste rapport: Kenneth Awebro, Lena Berg Nilsson, Ola Nilsson och Maria Söderberg. Entré 50 kr. Lokal: Filmsalen, Norrbottens museum, Luleå.

Onsdag 16 maj: Historiska museet, Stockholm Kl. 16.30–18.00. Den unika bergshanteringen vid silvergruvan i Nasafjäll. Arkeolog Lena Berg Nilsson och historiker Kenneth Awebro. Bilder Maria Söderberg. Guidad visning om silverskatter och Silbojokk kl. 15.30 (45 min). Lokal: Röda rummet. Pris 100 kr. Ingen föranmälan.

Söndag 12 augusti Nasafjäll: Vandring och visning i samarbete med Rana Turistförening Start kl. 13 gruvstugan: Guidad visning med Lennart Klang, Ola Nilsson och Lena Berg Nilsson, Landskapsarkeologerna. Visningen tar ca 2,5 tim därefter blir det mat ute i det fria. Vi serverar renstek, grönsaker, palt m m & kaffe direkt vid eld. Det kan bli kompl. vad gäller föreläsare, men det meddelar vi så snart vi kan. Det är dock helt säkert att det blir en visning – oavsett väder! För Dig som vill vandra tillsammans startar en grupp kl. 9.00 från norsk sida (intill E6). Pris för guidad visning med måltid & fika 400 kr. I samarbete med Rana Turistförening, Norge.

Måndag 13 augusti: Nasaepokerna i Arjeplogs historia

Söndag 17 juni: Nasaleden i Arvidsjaur

Seminarium Silvermuseet kl. 18.00– 19.30 med historiker Kenneth Awebro, Lennart Klang och Lena Berg Nilsson från Landskapsarkeologerna. Bildvisning Maria Söderberg. Entré 100 kr inkl. fika.

Storberg-Vågträsket. Om kavelbroar och 1600-tals historia med Maria Söderberg. Start kl. 13 i Storberg. Ta med stövlar! I arr. med ABF Norr Arvidsjaur. Pris 250 kr lunch & fika ingår. Anmälan 070 3500555 (senast kvällen innan).

Söndag 5 augusti Gautosjö: Silvergruvan i Gustafsfält, Laisdalen Kl. 17–19 Bildvisning om Nasaleden i Laisdalen och om silvergruvan sydvästsluttningen till Skuortatjåhkkå 1 291 m ö.h. Historiker Kenneth Awebro och Maria Söderberg berättar och visar bilder. Pris 50 kr. Lokal: Restaurangen hos Camp Gauto som även serverar mat & dryck denna afton. S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Adolfström

Arrangör: Expedition Nasafjäll i samarbete med ABF Norr Arjeplog med flera. Information: tel. 070 3500555 Maria Söderberg Vandringsguide till Nasafjäll kan laddas ned från Arjeplog kommuns hemsida. Gå från den norska sidan: Kör av E6 efter Bolna i en vänstersväng där en grusväg tar dig närmare märkt vandringsled. Tyvärr ingen skylt här. Det är ca 7 km att gå till Nasafjäll. Första sträckan på c a 1,5 km är det en del uppför, sedan är terrängen mer jämn. Helikopter finns att hyra på ett flertal ställen om man inte vill/kan gå.

Skuortatjåhkkå Gustafsfält silvergruva

Det restaurerade smälthytteområdet i Adolfström. Man ansåg att platsen passade bra med tanke på bäcken som går mellan sjön Laddve och Laisälven. Här kunde man bygga den damm man behövde för att på så sätt få vatten till anläggningarna.

Skuortatjåhkkå. Här startade ett mindre känt silveräventyr för 243 år sedan. Kartunderlag © Lantmäteriet 2017.

1700-talets silveräventyr i Laisdalen När silverprojektet i Nasafjäll tog fart igen på 1700-talet byggdes en smälthytta i Adolfström. Ett skäl var att det skulle komma att saknas ved i Silbojokk, där den tidigare hyttan funnits 1635–59. Men det var fler platser än Nasa som engagerade malmletarna och som skulle komma att dra nytta av Adolfström. Silverfyndigheter gjordes även på det osannolika fjället Skuortatjåhkkå i Laisdalen. Brytningen startade 1775 och pågick i två år. Gruvan kom att kallas Gustafsfält efter kung Gustav III. Dagbrotten ligger i ett område 8,3 km väster om Laisstugan vid Laisälven. En septemberdag flög jag dit med pilot Madeleine Grimhall från Adolfström. Skulle vi finna platsen? När vi flugit 44 km från Adolfström skulle den bli synlig. Gruvfältet ligger i stenig terräng på sydvästsluttningen till Skuortatjåhkkå som har en högsta höjd på 1 291 m ö.h. Men tack vare den tidigare besökaren, historiker Kenneth Awebro, som besökte platsen 1986, och lämnat koordinatorer efter sig, kunde vi se lämningar av smedja och hus alternativt kåta. När kunde han var där för 32 år sedan kunde han konstatera att det fanns malm kvar i en konstruktion bestående av upprättstående flata stenar och att ”de stigar som upptrampades av gruvarbetarna är fortfarande fullt synliga, trots att kanske endast någon enstaka ren har trampat dem sedan dess”. Några stigar hann vi dock inte spana in. En tjock dimma lade sig över platsen, dock inte för intensiv för att vi skulle kunna lyfta tillbaka. Att gå? Det är drygt två dagsmarscher, delvis genom svår terräng. l Lästips: Kenneth Awebro, Tre gruvfält i norr – Gustafsfält, Kalix kopparbruk och Sjangeli, Studia Laplandica 10, 1989. 56

Visning av smälthytteområdet i Adolfström med guide Kenneth Awebro (längst till höger i bild).

5/8 2018. Guidad tur till Skuortatjåhkkå och Gustafsfält 2 200 kr/person. Helikopter t o r & fika. Arr. Magasin Silvervägen och Fjällflygarna. Boka 070 3500555.

Vid ett av gruvhålen på fjället Skuortatjåhkkå. Foto: Madeleine Grimhall 14 september 2017. M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Slåtter i deltat.

Bäverholm vid Laisälven

A L L A B I L D E R PÅ S I D A N © M A R I A S Ö D E R B E R G

DAGAR i LAISDALEN 3–5 augusti 2018 händer det: Sport, kultur, musik och utflykter. Välkommen!

F R E DAG 3 AU G U S T I Gruvrunda i Laisvall med tipspromenad. Start kl. 9 och prisutdelning lördagkväll. Laisvallgruvan: Guidad visning Start vid brytskivan kl. 10.30 vid det gamla gruvområdet. Boliden Mineral medverkar (prel.) l Hässja hö i Yraftdeltat. Välkommen till dig som önskar se höslagning i deltat som pågått sedan 1770-talet. Tom Wiklund & Caroline Torfve tar med dig i båt. Samling kl. 14 vid kajen, Adolfström. Tid ca 1,5 tim. Ingen föranmälan. Pris 100 kr. Fika ingår. l Bäverholms Wärdshus och stugby bjuder in till middag musikunderhållning med Martin Lestander och Ronald Hedman med start kl. 16. Båtskjuts, ring 0961-230 18. l Följ med på vandring (start kl. 19) längs Kungsleden 8 km (Bäverholm-Adolfström). l l

Laisvallgruvan 1943–2001.

LÖ R DAG 4 AU G U S T I Nu för tredje året: Laisälvenloppet från Adolfström 36,5 km eller Hällbacken 17 km. Mål i Laisvall. Löpning efter Sveriges vackraste vägsträcka. Kom och heja på våra duktiga löpare! Info Lisa Angberg 070-564 73 03. l Laisvall Fjällcamp: Musik, servering & pub. Öppet från kl. 11 – midnatt. l Prisutdelning Gruvrundan. l

Laisälvenloppet, nu för tredje året med mål i Laisvall.

Kenneth Awebro, historiker.

S Ö N DAG 5 AU G U S T I Följ med upp till Gautobergets topp. Vi fikar och njuter av utsikten. Start kl. 10. l Besök Hällbackens ”Glasboda” mellan kl. 11–18. Inger Lundström ställer ut handmålat glas och tavlor i konsttryck. Även försäljning. l Visning av smälthytteområdet i Adolfström. Start kl. 14. Pris 100 kr inkl. fika. l Restaurang Camp Gauto, öppet 18–22. Boka 0961–280 30 / välj från À la carte-meny. Bildvisning & berättelsen om 1770-talsgruvan Gustafsfält och smälthyttan i Adolfström. Historiker Kenneth Awebro och Maria Söderberg. Kl. 17 entré 50 kr. l

Programmet uppdateras fortlöpande! Se annonsering.

i samarbete med:

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Entrén visade upp en samisk trumma. Iglootel är en byggnad som uppstår på nytt varje vinter och smälter ned under våren. Andrea Fritsche från Iglootel visar upp 2017 års utsmyckning.

”Allt byggs upp från grunden varje år med snökanoner och stora ballonger som skapar de olika rundade rummen”. I ett av Iglootels rum efterliknat snöväggarna permafrostens mönster. Konsteleverna ville lyfta fram vad som händer när tjälen tinar upp och det frigörs växthusgasen metan i atmosfären.

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

En hotelliglo med plats för konst och nya idéer En unik hotelliglo intar Krajaudden i Arjeplog för fjärde året. Konsten har en framträdande roll och utgångspunkten för 2017 var den hotade arktiska miljön och 1600-talets övergrepp på samerna och deras kultur. Här en titt in i den stora iglo som lever ett kort liv mellan januari och april.

Snögrottor har alltid utmanat och fascinerat människor. Det gäller inte minst de som lever i arktiskt klimat där de dessutom varit en livsnödvändighet för överlevnad. Iglo betyder just ’hus’ på inuiternas språk. Nu kan alla pröva på den här huskänslan, men i ett annorlunda format. I Arjeplog, intill Sveriges djupaste sjö Hornavan, har det tyska företaget FlyCar byggt en iglo med tio sovrum, bar, specialbyggda rum för dans och möten. Den ettusen kvadratmeter stora iglobyggnaden har fått namnet ”Iglootel” och samarbetspartner är Silver Resort. Snart är verksamheten inne på sitt fjärde år. Allt byggs upp från grunden varje år med snökanoner och stora ballonger som skapar de olika rundade rummen. I april börjar dock den naturliga nedsmältningen och i juni finns inte ett spår kvar av den stora snöbyggnaden. Utsmyckningen med konstinstallationer framstår som djärva, inte minst för att de har motiv som anknyter till norra Skandinaviens historia. Hans Präffcke, professor i konst vid Art & Crafts Academy i Aachen, har varit projektansvarig. 2017 års konstgrepp var ett sätt att hedra urspungsbefolkningarna i det arktiska området. Utgångspunkten var hur tvångskristnandet drabbade samerna och deras kultur. Ett annat tema var den hotade arktiska miljön. Eftersom allt bara kunde ses under en kort tid är det i bilderna som verken finns bevarade. – Genom att placera en samisk trumma och inspireras av jojk i det första rummet vill S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

vi att man ska påverkas, eller föreställa sig, hur shamamen vid trumman får kontakt med naturkrafterna, berättade Hans Präffcke. – När samerna utsattes för den påtvingade kristendomen förbjöds både trumman och jojken. Det var konsteleven Viviane Vockroth som arbetade med utsmyckningen av entrén. – Jag valde mönstret på trumman för att den var så speciell, säger hon. Hennes inspiration kom från den trumma som Silvermuseet i Arjeplog ställer ut i sina samlingar. I samma sal kan man höra ljud från jojk. Här finns också seitar från det som en gång i tiden kan ha fungerat som samiska offerplatser. – Men det är inte just den trummans mönster som finns i Iglootel utan en som finns i Dresden och på på Museum für Völkerkunde.

En smal gång, en halv meter hög och 30 cm bred, gick till Iglootels mest centrala rum, Iglobaren. Den upplysta åtta meter långa gången symboliserade Silvervägen, Väg 95, mellan Skellefteå och Bodö. Därmed ville man anknyta till temat om transporter, men även till Arjeplogsfjällens silverbrytning på 1600-talet.

Motiven med viltfågel, pälsdjur och fisk tros indikera att den som en gång var ägare till trumman mer var inriktad på jakt och fiske än renskötsel. Den fanns troligen en gång inom det lulesamiska området och kom till Tyskland på 1600-talet. Trumman gavs, enligt museet i Dresden, som gåva till fursten Johan Georg II av Sachsen 1668 av hertig Kristian Albrekt av Holstein-Gottorp. Fursten hade sitt säte just i Dresden vilket kan vara en förklaring till att trumman än idag finns kvar, fast nu på ett museum där den kan ses av allmänheten. Men hur kunde en hertig i nuvarande norra Tyskland få tillgång till en samisk trumma? 59

– I Ryssland finns det uppgifter om att befolkningen använt sig av skidor i mer än åttatusen år. Vi har även valt att uppmärksamma hundspann här på väggen. I detta rum med plats för ett 40-tal gäster fanns en smal gång, en halv meter hög och 30 cm bred, till Iglootels mest centrala rum, Iglobaren. Den upplysta åtta meter långa gången symboliserade Silvervägen, Väg 95, mellan Skellefteå och Bodö. Därmed anknöt man till temat om transporter, men även till Arjeplogsfjällens silverbrytning på 1600-talet. Den upplysta gången avslutades på snöväggen med en imitation av en gruvvägg. I baren fanns äggformade nischer med snöbänkar med renskinn. Bardiskens mönster var hämtad från morsealfabetet som uttrycktes med en streckkod. I rummet kunde man uppleva snögrottans dämpade ljud. Skaparna av sittplatserna tänkte sig att man där skulle kunna föra mer privata samtal som inte skulle nå andras öron. I ett angränsade rum fanns en scen och ett dansgolv som bestod av en stor skärm med projektor som gav speciella ljud- och ljuslösningar. Ljuseffekterna målade snöväggarna i regnbågens färger. Genom hela Iglootel följde också en färgexplosion och gästen som sov över kunde, såvida de rattade in på färgkanalerna, välja det som passar bäst att sova till. För att möjligen förstå detta får man titta på släktträdet: Kristian Albrekt var bror till den svenska drottningen Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, vilket kan vara en trolig anledning till den sydliga resan för trumman. Innehav av en samisk trumma måste, vid den tiden, ha ansetts som något verkligt exotiskt. Den mer smärtsamma och sorgliga bakgrunden är den förstörelse och insamling av samernas egendom som ägde rum av kyrkan med stöd av statsmakten. Idag finns enbart ett 70-tal trummor bevarade till eftervärlden. Det ansågs vara hedniskt och för den tiden straffbart att inneha en trumma och utöva samernas traditionella religion. I Iglootels gångar där den längsta var sextio meter, återkom de samiska motiven och texter från områden med ursprungsbefolkning. Här fanns texter på latin, kyrilliska och inuitiska utskurna i snöväggarna. På ryska fanns till exempel namnen Tjuktjien, Jakutien och Enets. Det ryska kommer tillbaka i ett av Iglootels rum för övernattning. De var alla tio vackert utsmyckade med teman och i ett av dem hade snöväggarnas utformning efterliknat permafrostens mönster. När den omfattande tjälen tinar upp frigörs växthusgasen metan i atmosfären. Detta påskyndar den glo60

bala uppvärmningen ytterligare. Med en bild från det ryska arktiska området hade konsteleverna från Aachen utformat en grafisk bild som därefter applicerats i snö. I alla rum för övernattning fanns en speciell garderob. Hans Präffcke beskriver hur isblocken med pinnar kan tolkas. – Vi har tänkt oss att det är frusna blommor som står fastsatta i is. Andra teman som berördes var mandelpotatisen och dess vita blommor. Just denna potatis förknippas ofta med norra Sverige och anses vara ett måste ihop med den norrbottniska nationalrätten surströmming. Dessutom växer mandelpotatis förhållandevis bra i kallt klimat. Ett annat rum hade hjortron som tema, som konstskolan anser vara ett annat ”landmärke” för Lappland, och i ett annat ytterligare rum har man efterliknat bladen i ett vindkraftverk. Det sibiriska lärkträdet, som bland annat växer i permafrostområden, ägnas ett rum. I ett annat rum utgjordes utsmyckningen av skoterspår. En av de konstnärliga idéerna var att beskriva transporter i det arktiska området. Förutom den mer moderna skoterkörningen fanns utskurna bilder i ett av de större rummen av skidåkare.

Andrea Fritsche var fortfarande, när vi sågs i januari 2017 och hon guidade runt, fascinerad över sitt arbete för tredje säsongen i den speciella snöbyggnaden i Arjeplog. Att hotellet använder sig av samiska uttrycksformer i sin konst såg hon som angeläget. – Det kan öka intresset för det geografiska område som vi befinner oss i. Den samiska trummans mönster lyste mot oss i snögrottans första rum. Symboler om fiske och jakt, något som kan troligen är en sol i mitten och tänkbara gudar i mänsklig gestalt ovanför trummans övre streck. En offerplats. Mycket finns kvar att lära av trummans budskap. Tiden är inte lång mellan förlusten av en tidigare kultur och idag. Nu återstår se vad nästa års snöhotell ska bjuda på i konstens väg. Det ryktas om att det blir klimattema. l

Läs mer här: Ernst Manker, Die lappische Zaubertrommel: Eine ethnologische Monographie (Acta lapponica, 1938) Gunilla Edbom, Samiskt kulturarv i samlingar. Rapport från ett projekt om återföringsfrågor gällande samiska föremål Arkeologisk rapport, Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum (2005). M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Det är hos nomadfolket tjuktjerna i östra Sibirien som man får leta ursprunget till dagens draghundar, Sibierian husky. Men så finns också en hundras – Alaskan Huskies, som här, som springer på Hornavans is.

Hundspann med världens mest tåliga hundar Hunden Aivak – en Alaskan Huskies.

Äventyr med draghundar. För många vinterbesökare är det en höjdpunkt. De lekfulla och snälla hundarna, som inget önskar annat än att få springa iväg med sin flock och förare, är en imponerande syn när de drar iväg. Husky-hundar har blivit allt mer populära i Sverige. Några som regelbundet kommer till Kraja, Arjeplog, under vinterhalvåret med sina Alaskan Huskies är Malin Strid och Lars Hoffmann. De har lång erfarenhet av hundspann och har även siktet inställt på att delta i den mest kända och extrema draghundstävlingen i världen, Iditarod i Alaska, 180 mil tvärs S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

igenom Alaska. Om allt går vägen korsar de mållinjen i Nome 2020. – Att delta i tävlingen och att genomföra den med våra egna hundar är vår stora dröm även om det är en lång och strävsam resa dit. Husky-hundar är historiskt anpassade till att dra lättare packning över långa avstånd. Det var ursprungligen tjuktjerna i östra Sibirien som framavlade dem. De hade ett nära förhållande till sina hundar – som blev mycket sociala – och använde dem bland annat som värmekälla under kalla nätter. Hundens tåliga tassar klarar av många mil på varierat underlag. l

Malin Strid och Lars Hoffmann, Gargnäs.

Vandrare firar att de tagit ytterligare en toppen, den här gången Storberget, nära Vidsel.

Rekord för Top of Älvsbyn trots en ganska vädertuff sommar: 163 lämnade in sina kort varav 68 tog 10 toppar. Kortet för 2018 års upplaga av Top of Älvsbyn är redan ute. Sju nya utmaningar och tre “gamla” toppar är med. På bilden syns Barbro Nilsson längst ut till höger, som håller i kortförsäljningen och femte från höger är Katarina Sundman.

Älvsbyn: 68 tog alla tio toppar – Så överraskande och roligt! Tänk att vi hade fler toppvandrare i år trots att vädret har varit sämre. Det säger Katarina Sundman, en av initiativtagarna i Top of Älvsbyn, en tävling som bara växer.

Intresset för vandring ökar. Det kunde Lotta Berglund, Hotell Storforsen, och Sofia Lundberg, näringslivsutvecklare på Älvsbyns kommun understryka när de deltog på 2017 års final av Top of Älvsbyn. – Vi kommer att ta fram mer material till nästa sommar om vandring. Det är något som turisterna efterfrågar mer och mer, sa Sofia Lundberg som prisade initiativet med Top of Älvsbyn. – Det är imponerande se vilket intresse som finns för att upptäcka vår kommun. Top of Älvsbyn startade i maj 2016 och pågår mellan den 1 maj till sista augusti. Men för 2018 kommer perioden att sträckas ut till den 30 september. Friluftstävlingen startade ursprungligen i Arjeplogs kommun. I anslutning till sommarens vandringar har man arrangerat botanisk vandring på DödLassberget, guidad visning i Laver, historiemöte i Manjärv med historiker Uno Westerlund och 62

Ellen, 5 år, och Tore, 7 år, tog alla tio toppar. Vid prisutdelningen blev de belönade.

flera organiserade vandringar där deltagarna även bjudits på middag på Vitberget. – När vi pratar om Vitberget, Vielggisváre, är det faktiskt landskapet Norrbottens högsta med sina 594 m ö.h. Men här skulle det vara fint med ett utsiktstorn och att man kanske röjde en del på toppen, säger Katarina Sundman. Med facit från två somrar i Älvsbyn kan

arrangörsgruppen konstatera att det skett fler än tvåtusen toppbestigningar. – Troligen är det fler eftersom många kortinnehavare lockar med sig familjemedlemmar och besökare utan kort. Vi kan bara se att intresset varit långt större än vad vi kunde drömma om, säger Barbro Nilsson, som arbetar på Coop Extra där korten säljs och samlas in. Fototävlingen som arrangerades i Älvsbyns kommuns regi lockade många bidrag. Flest vinster gick till Linda Askenfalk som vandrat med sin man Jesper och barnen Ellen, 5 år, och Tore 7 år. De tog alla tio toppar. – Det har varit en härlig sommar. Det är perfekt att ha en målsättning med våra utflykter. Ungarna tävlar om vem som först ska hitta flaggan på toppen. l Mer information finns här: www.topofalvsbyn.blogspot.se M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Topphelg 6-8 juli 2018 Top of Älvsbyn arrangerar flera möten i sommar. Här är vår speciella helg med vandring, musik, gruvinformation och botanisk vandring. Välkommen!

2018 års toppar Bredselberget (nära Storforsen/Bredsel 193 m ö.h.) Fällforsberget (nära N Fällfors 410 m ö.h.) Regnberget (norr om gamla Lavergruvan 510 m ö.h.) Björkberget (nära Björkberg ) Vistträsk-Långberget (nära Vistträsk 360 m ö.h.) Norrdubbla (naturreservat, fem km öster om Åselet 591 m ö.h.) Lill-Pålsberget (nära Pålsträsket 230 m ö.h.) Hundberget (nära Älvsbyn 117 m ö.h.) Västra Falkberget (nära Avaträsk 298 m ö.h.) Nakteberget (naturreservat 566 m ö.h.) Top of Älvsbyn pågår mellan den 1 maj till 30 september 2018. Uppgiften går ut på att besöka de toppar som anges på kortet (och se dem också här intill!). Kortet kostar 200 kr. För Dig under 15 år är det gratis. Senast den 2 oktober 2018 ska kortet lämnas in, med notering om vilka toppar som man bestigit. Alla som besökt och antecknat minst tre toppar deltar i utlottning av fina priser. Här ingår bland annat tio presentkort till ett värde av 500 kr/st i butiker i Älvsbyns kommun. Om du är under 15 år räcker det med att gå upp på en topp för att få vara med i utlottning av priser. Resultatet publiceras i vår blogg, Facebook m fl platser. Inköpsställe är Coop Älvsbyn. S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Välkommen! Daniel Wikslund Kapellet, Storforsen 6 juli 2018

Fredag 6 juli med Daniel Wikslund! En musikkväll i Storforsen med riksspelmannen. Kapellet vid älven. Kl. 21. Entré 100 kr. Kl. 14 samma dag – följ med på en tur till Västra Falkberget! Lördag 7 juli kl. 13 Lavergruvan: Guidad visning. Anders-Erling Fjällås, ordf. Semisjaur-Njarg sameby berättar om hur renskötseln fungerar i området i närheten av Laver och samebyns syn på en ev. gruvetablering. Pris för guidad tur & möte: 100 kr vilket inkl fika. Kl. 17 Tur upp på Regnberget, nära Laver. Söndag 8 juli botanisk tur: Fällforsberget. Samling kl. 11.00 vid Fällfors, start kl. 11. Guide Ulf Zethreus, ordf. i Föreningen Pite lappmarks flora. Pris 50 kr för innehavare av kort Top of Älvsbyn. Övriga 200 kr. Ta med eget fika.

Top of Arvidsjaur drog igång på Sotberget med utsikt över Storavan: Hur många toppar blir det i sommar? var frågan till deltagarna.

”Tänkte ta tre toppar, det blev tio” Toppturer får allt fler att söka sig ut i naturen. Bara Top of Arvidsjaur fick ihop 233 toppbestigningar sommaren 2017. Och det var bara från de som lämnade in sina vandrarkort. Spjutberget och Tjipkuo vid Storavan, det var årets mest populära toppar. Andra omtyckta var (Erik-Larsaberget), Byövttale (Norra Långträskberget) och Vithatten nära Glommersträsk. – Jag hade aldrig sett så mycket av Arvidsjaur kommun om det inte funnits det här toppkortet. Bara det här med Tjipkuo var spännande. Det är en stor naturupplevelse komma ut, sa Bjarne Hald, Arvidsjaur, som deltagit alla tre somrar. – Dessutom är det här ett bra initiativ för folkhälsan. Det var nöjda vandrare som samlades på Turistbyrån för avslutning i september. En av de som gick alla tio toppar var Christina Arvidsson. Hon arbetar som personlig assistent i Arvidsjaur kommun. – Det har varit så jättebra! Men jag började först i augusti och hade tänkt ta tre toppar, 64

men det blev tio. Det blev en så stor sporre att göra fler och fler. Syskonen Linn Sjödin, 9 år, och Dylan Sjödin, 6 år, tog fyra toppar. – Det har gått bra, tyckte Linn som vann ett liggunderlag vid prisutdelning hos Intersport till ett värde av 1 600 kr. Deras pappa Kenneth Sjödin sa att de inte hann alla tio toppar i år, vilket de gjorde i fjol. Men nästa år ska de vara igång igen. l

Christina Arvidsson hade svårt sluta med vandringar när hon väl kommit igång.

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

En av de mer populära topparna: Jeärjjá / Erik-Larsaberget, nära Moskosel är 560 m ö.h. Här finns en stuga och från utsiktstornet ser man vida omkring. Piteälven rinner strax nedanför.

Avaviken – Glommersträsk Start fredag 15 juni 2018 kl. 13

Drömmen om silver fick många att vandra långt. Utmaning: Klarar du 70 km skogs- och myrterräng på mindre än Silvergruvan i Nasa skyndade på 36 timmar?

och förstärkte leder mellan fjäll och kust. Sträckan Avaviken–Skellefteå påbörjades 1642. Hur lång tid tog det att ta sig mellan Avavviken och Glommersträsk? Hur lång tid tar du på dig? Var med och testa! Det finns markeringar och en karta. Fika vid kontroller. Ev. övernattning löser du själv. De som kommer i mål belönas, första pris 5 000 kr. Maxtid för deltagande: 36 timmar. Startavgift 700 kr. Häng med! Arr. Magasin Silvervägen 070 3500555 m fl. Mer info på Turistbyrån Arvidsjaur!

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Välkommen till Hotel Laponia i Arvidsjaur! Vi stödjer Top of Arvidsjaur 2018. Köp startkortet och var med om en utlottning av en weekend hos oss för två! (Enda villkoret är att de som ska komma till oss ska vara skrivna utanför Norrbottens län). Hotel Laponia har 200 rum som alla ger uttryck för personlig komfort och stil. Det finns något för samtliga gäster, vare sig du vill ha vältrustad komfort eller lyxig guldkant när du bor hos oss.

Storgatan 45, 933 33 Arvidsjaur Tel 0960-555 00 info@hotell-laponia.se 65

Sevärt! Åsarna ligger sju km från Arjeplog. Efter bron intill Rappasundet och Rapatjärn finns parkeringsplatser. Avstånd till sista åsens spets är fem km. Fornlämningar finns med informationsskyltar.

Vid gränsområdet ligger äventyret precis utanför bildörren.

Vandring på kalfjäll

Åsarna

Silvervägen

Silvervägen w The Silver Road

Silvervägen, Riksväg 95, är den enda svenska riksvägen på kalfjället, och når 740 meter över havet, cirka 8 km från norska gränsen.

Far och flyg i Adolfström Ett svårslaget äventyr för en dag! Far och flyg erbjuder en speciell upplevelse: Helikopterlyft till toppen av Tjäksa, därefter vandring till Bäverholm där middag ingår, båtskjuts över Yraf och sedan tillbaka till utgångspunkten.

Jäckvik

Silvermuseet Arjeplog 66

Mitt i centrala Arjeplog, nära Hornavan Hotell – ett sommarcafé med samiska byggnader.

I Båtsuoj Samecenter, strax väster om Slagnäs, kan besökare ta del av samernas seder och bruk och lära sig om renarnas praktiska betydelse.

F OTO P E T E R M A N N E R

Jäckvik insynades som bruksnybygge av gruvbolaget i Nasafjäll 1779. Lars Levi Laestadius föddes här år 1800. Han blev präst, vetenskapsman och grundare av rörelsen Lestadianismen. I Jäckvik finns en minnessten och i det lilla kapellet en tavla om Laestadius.

Skeppsholmen

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Natursafari i Abborrträsk arrangerar fiskeresor och enskilda turer med lokala kunniga guider.

Abborrträsk

Svansele Svansele Vildmarkscenter. familjeföretag som ända sedan 1996 har jobbat med att erbjuda det bästa inom både vildmarkscamp och jordnära gästfrihet

Golfbana i Sameland, Arvidsjaur. Banan består av “lika många hål av varje sort”. Alltså: Tre par 3-hål, tre par 4-hål och tre par 5-hål. 25 grästee och 11 utslagsplattor på våran “18 håls” bana. Testa!

Arvidsjaur

Storforsen

Det är aldrig fel åka till havsbadet!

Piteå

Skellefteå Bonnstan har funnits i närheten av Skellefteå landsförsamlings kyrka sedan 1600-talet. Besöksvärd kulturhistoria!

Silvervägen

Tips efter Silvervägen har sammanställts av oss, Magasin Silvervägen. Gärna synpunkter till nästa års ”Silvertips”.

Vandringskortet 2014. Nasaleden ingår i Skellefteå kommuns satsning. Man kan också vandra sträckan Forsbacka – Glommersträsk som är 82 km. Den är uppdelad i åtta delsträckor med varierande längder. För varje delsträcka finns en sträckansvarig. Läs mer om den märkta leden här: www.nasaleden.com

Terränglopp 1 september

K A R TA © S T I G S Ö D E R LU N D F Ö R M AG A S I N S I LV E R VÄG E N S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

www.nasaleden.com 67

Uschi Schulze och Steffen Neumann har hittat sitt drömställe i Veijejaur utanför Mellanström.

”Varför det är så roligt med hundar? Det finns en särskild Jack London-feeling med det här livet!”

Steffen Neumann har dragit igång med ett biodlingsprojekt.

Uschi Schulze kan hämta färska ägg året runt.

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Drömmen tog dem till Vejejaur – Visst tycker vi om turism, men det ska vara i liten skala. Det säger Uschi Schulze och Steffen Neumann som erbjuder allt från kanotturer, camping och slädhundsturer. Arjeplogs kommun tappar invånare, men det finns också de som flyttar in. Inte sällan är det tyskar som älskar friluftsliv, vill leva nära naturen och ha svängrum med sina djur. För sexton år sedan kom Uschi Schulze och Steffen Neumann till Sverige från Sachsen och Brandenburg. De hittade sitt hus i Vejejaur, en gård mitt emellan Mellanström och Slagnäs. Därmed fick de också ordentligt med plats för sina hundar, Alaskan Huskys. Idag har de 34 som har sin gård med burar strax utanför huset. Inte en granne så långt ögat når. Tillsammans har Steffen och Uschi fyra barn – alla sedan länge utflugna – och Uschi har även sex barnbarn. Steffen ett barnbarn. Det är lätt se paret som livsstilskonstnärer. De har haft en mängd arbeten. Steffen är bland

Skriet från vildmarken (med originaltitel The Call of the Wild), är en äventyrsroman från 1903 av Jack London. Boken handlar om hunden Buck som kidnappas från sin trygga tillvaro som familjehund. Han säljs och förs till Alaska där ett liv som slädhund väntar. Äventyrsboken är en av världens mest kända inom sin genre. S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

annat snickare och producerar hundslädar. Han har arbetat som nattportier, montör på oljeplattform i Norge och numera kan han även titulera sig turistvärd. Uschi arbetar, förutom som turistvärd, även inom åldringsvården i Arjeplog och har även hon varit nattportier. Idag kan de mer och mer leva på det som turismen ger. Huset har utvecklats till en gård med stugor och camping. De hjälper gästerna att fiska, arrangerar turer med kajak, kanot och motorbåt, de gör utflykter med fyrhjuling, och cykelturer, visar gästerna var de kan bada, genomför vandringar och visar hur och var man kan plocka bär och svamp. – Vår mest intensiva period under året är från december till mars månad. Då har vi gäster nästan varje dag och de flesta är intresserade av att åka hundsläde. Många vill också prova på att köra själva, berättar Steffen Neumann. – Ja, varför det är så roligt med hundar? Det finns en särskild Jack London-feeling med det här livet! Det är nog många som har det på sin s k bucketlist, åtminstone vill besökare få en förnimmelse av vad det kan innebära med vildmarksliv. Själv har Steffen tävlat i många år med sina hundar, men det är något han nu avslutat. – Det är helt enkelt för dyrt och omständigt. Det finns mycket annat som jag hellre satsar på. En ny syssla är biodling. Vi besöker kuporna som ligger ett stenkast från huset. Men sommaren har hittills varit litet kall och humlorna är slöa. Deras honung blir dock väldigt god, menar Uschi Schulze. – De tar in nektar från vildblommor här i skogen vilket gör att det blir kvalitetshonung. Och stuckna? Nej, aldrig. Bin är snälla insekter. l

Hornavan Hotel satsar på romantik Med ytterligare en tillbyggnad kom också ny inspiration. När Therese Holmlund, Hornavan Hotel, skulle sätta samman 2018 års program fick det bli yoga, matlagningskurs med tyska stjärnkockar och kärlekspaket. – Jag såg framför mig hur bra det skulle vara med romantik så här vid Hornavans strand... bara det att man möts av en eld när man kommer in, det är fint. Dessutom är det så otroligt vackert i omgivningarna med fjällen. Så därför blev det ett kärlekspaket.

Men paren väntas inte hitta på så många aktiviteter. Therese Holmlund tror på ”lugn och ro”. – Det måste finnas tid för två. Nu saknas ändå inte idéer om vad man kan gå igång på, för den som så önskar. Ett grepp är att satsa på yoga. Man har bland annat anlitat yogalärare Ann-Charlotte Pavval, med rötter i Arjeplogsfjällen. Liksom de flesta hotell i Arjeplog är de fyllda till bristningsgränsen under biltestsäsongen. Utmaningen är helt enkelt hur man ska fylla rummen i maj och juni, samt oktober och november månad. – Men jag är säker på att vi kan hitta idéer så att fler besöker oss. Att börja med kärlek är inte det sämsta. l

”Ungkarlshotellet” i Laisvall i ny regi Det brukade kallas för Ungkarlshotellet. Här bodde anställda vid gruvan i Laisvall. Men gruvan lades ned efter närmare 60 års brytning 2001. Ny ägare tog över, och nu, ytterligare en satsning under namnet Star Lake Hotell med VD Anders Vidhav. I väntan på investeringsstöd för bland annat hotelldelen erbjuder köksmästaren Daniel Fjellström mat vid speciella tillfällen och catering med lunchmeny. Det blir också förarutbildning med SiS Academy Drivning i Laisvall vintertid. l 69

Áhkális – ett lågfjäll med kal topp 784 m.ö.h. Fjället har ett strategiskt läge och vidunderlig utsikt i alla riktningar. Här ses Uddjaure i söder.

Boka en utflykt! Välkommen till Arjeplogs kommun! Här finns mycket att upptäcka på egen hand. Men om du tycker det vore roligt har vi några förslag på korta och längre turer med guide och chaufför. Självklart bjuder vi främst på lokalproducerad mat och försöker så långt det är möjligt agera med respekt för våra unika natur- och kulturmiljöer. Guidad tur i samhället Arjeplog/ Árjepluovve 1640 fick Arjeplog en stadsplan till följd av den påbörjade gruvdriften i Nasafjäll. Orten är belägen mellan de sjöarna Hornavan (Sveriges djupaste sjö) och Uddjaure. Följ med på en utomhusvandring med ett besök i kyrkan (förutsatt att ingen samling pågår). Vi går Storgatan österut, ned till hamnområdet och sedan Drottninggatan tillbaka där vi fikar vid vattnet. Samling: Torget, Arjeplog (vid vattnet). Tid: ca 60 min. Pris: 250 kr/person. Fika ingår (kaffe/te/ bulle, alt. frukt). Antal deltagare: Minst 2. Vid sju och fler: 200 kr/person. Övrigt: Turen genomförs även om det regnar. Kan bokas 12/6-20/8 vid ett urval av datum mellan kl. 9.00–20.00.

Top of Arjeplog med guide Nära Arjeplog finns många vandrarvänliga toppar; Áhkális, 784 m ö.h. Veälbmábuovđđa, 710 m ö.h. eller varför inte Måffe 675 m ö.h. ? Vandringen är mellan fyra till åtta km. Vi lovar dig en fin tur med vår guide genom naturskogar och som avslutning en enastående utsikt från toppen. Midnattssolen hindrar inte att turen blir mot kvällen. Vi gör upp eld och bjuder på lokalproducerad mat som ren/älgsouvas med bröd, grönsaker. Därefter kokkaffe med ost & kaka. Samling: Torget, Arjeplog, och upphämtning önskad plats/hotell i samhället. Tid: 4 och 6 tim. Vandringstakt: Långsam/medel. Önskas en snabbare tur kan vi försöka ordna det! Pris 650 kr/person. Antal deltagare: Minst 2. Övrigt: Kan bokas 12/6-20/8 vid ett urval av datum mellan kl. 9.00–22.00.

Se historiska Nasafjäll på en dag med guidad visning Det här kan man kalla heldagstur! Vi tar oss till Nasafjäll vid norska gränsen. Silvergruvan öppnade 1635 och än idag finns många lämningar kvar. Vår minivan med chaufför kör oss hela vägen till vandringsledens början nära Bolna, Norge. Medelsvår vandring sju km till gruvan. Under resan gör vi ett stopp vid Polcirkeln och i Junkerdal. Samling: Torget, Arjeplog. Tid: Avresa kl. 7, åter ca kl. 23. Om man åker med helikopter från Vuoggatjålme eller Adolfström blir tidsåtgången väsentligt kortare. Pris enl. överenskommelse. Fika, en måltid med lokalproducerad mat som ren/ älgsouvas med bröd, grönsaker. och färdkost på resan ingår. Antal deltagare: Minst 3. Övrigt: Kan bokas perioden 16/7–28/8 med undantag för vissa datum. Oftast snö i gruvområdet t o m mitten av juli. M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Utflykt till Åsarna Vid Sveriges djupaste sjö Hornavan ligger det natursköna Åsarna. Kom med på en vandring ca 2 km där vi ser stenåldersbosättningar och inlandsisens spår i landskapet. Vid en grillplats bjuder vi på lokalproducerad mat som ren/älg souvas med bröd, grönsaker. Därefter kokkaffe med ost & kaka. Åsarna ligger 8 km nordöst om Arjeplog. Samling: Torget, Arjeplog med transport t o r. Tid: Utflykten tar ca 3 tim. Pris 550 kr/person. Mat och fika ingår (kaffe/ te/bulle, alt. frukt). Antal deltagare: Minst 3. Övrigt: Kan bokas 12/6-20/8 vid ett urval av datum mellan kl. 9.00–22.00. Vi ställer inte in om det regnar. Det finns regnskydd vid grillplatserna. Den som så önskar kan stanna kvar och fiska i Rappatjärn.

Kom med till blomrika Märkforsen, Laisdalen

Se Sálajiegŋa – Sveriges största glaciär

I Märkforsens naturreservat finns många blommor att bekanta sig med. Lätt vandring 1,2 km till vårt lunch/middagsställe vid Sikselet. På resan dit gör vi ett kort stopp på några minuter i Laisvall. Under vandringen identifierar vi minst 30 olika blommor. Vid grillplats bjuder vi på lokalproducerad mat som ren/älg souvas med bröd, grönsaker. Därefter kokkaffe med ost & kaka. Samling: Torget, Arjeplog med transport t o r. Sträckan är totalt 86 km. Tid: Utflykten tar ca 6 tim. Pris 850 kr/person. Antal deltagare: Minst 3. Övrigt: Kan bokas 12/6-20/8 vid ett urval av datum mellan kl. 9.00–21.00. Vi ställer inte in om det regnar (måttligt, vill säga). Det finns regnskydd vid grillplatsen.

Turen går till Sulitjemamassivet vid den norska gränsen och glaciären Sálajiegna. Klimatförändringen är inget som ligger framför oss. Den är redan här. Vid ett besök vid glaciären blir det uppenbart. Varje år sedan början av 2000-talet har glaciären minskat med ca 20-25 meter. Under hundra år har den smält med ca 1,8 km. Start i Arjeplog. Vi åker längs Silvervägen (med ett kort stopp i Jäckvik) till Vuoggatjålme. Härifrån åker vi med helikopter ca 25 min (6 mil) till Sálajiegnas sydkant. Lunch alt. middag i Vuoggatjålme ingår. Pris enl. överenskommelse. Övrigt: Datum och tid enl. överenskommelse. Det går även att boka direkt från Vuoggatjålme.

Möt en arjeplogare över en kopp kaffe

Vad kan man se från Gáldesbuovddas topp?

Row the boat & set up a tent on an island at Lake Uddjaure

Favoritutsikt! Gáldesbuovdda / Galtispuoda är ett lågfjäll som ligger 800 m ö.h. I nordväst breder Hornavan sig ut och vid klart väder ser man topparna i Norge och Sarek. Gáldesbouvvda ligger strax söder om polcirkeln, men det går att se midnattssolen från toppen mellan 12 och 30 juni. Vi tar dig med minivan ändå upp till toppen för en guidad visning av alla toppar och sjöar som går att se. Specialkarta ”Gáldesbuovdda 180 grader” med alla toppar namngivna ingår i turen. Vi serverar fika där det passar beroende på väder och vind. Samling: Torget, Arjeplog med transport t o r. Tid: Utflykten tar ca 1,5 tim. Pris 450 kr/person, under 15 år i sällskap med vuxen 200 kr. Antal deltagare: Minst 2. Övrigt: Kan bokas 12/6-20/8 vid ett urval av datum mellan kl. 9.00–24.00.

Låna en liten roddbåt, flytvästar och ett tält, åk ut till en av Uddjaurs alla holmar. Start 20 km från Arjeplog. Stanna så länge det känns bra. Kanske fiska? Uddjaure är känd för harr, öring och gädda. Vi ger gärna tips på holmar att campa på. Behöver ni fråga om något? Vi finns tillgängliga dygnet runt. Pris: Roddbåt med utrustning, tält 800 kr/ dygn. Introduktion ingår. Övrigt: Kan bokas 12/6–28/8 med undantag för vissa datum.

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Hur är det att bo i Arjeplog eller strax utanför? Vad gör man på sommaren och vintern? Vilken mat föredrar man? Vi ordnar en träff på ca 1 tim med en person som bor och arbetar i Arjeplogs kommun. Med litet förberedelsetid kan vi ordna med en arjeplogare som kan engelska, ryska, tyska, thai, samiska, persiska, arabiska, spanska och finska. Pris: 350 kr/pers. fika på Viltcafeet, torget, Arjeplog. ingår. Minst två, max fyra deltagare. Övrigt: Kan bokas 12/6-28/8 vid ett urval av datum.

Turerna kan bokas via hotell och stugbyar i Arjeplogs kommun. Eller här: www.midsummer.blog Gärna en vecka eller längre i förväg så vi kan förbereda oss!

M A G A S I N S I LV E R VÃ&#x201E; G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

THE ARCTIC CIRCLE

M A G A Z I N E W I T H F O C U S O N A R J E P LO G 2018 PRICE 40 SKR / 4 EURO

The struggle for Laisälven Page 6

Climate change affects reindeer herding Page 22

Top of Arjeplog: Sami names and their meanings Page 18

Anders-Erling Fjällås Semisjaur-Njarg sameby

Sálajiegŋa, melting glacier.

A hotel igloo with room for art and new ideas Page 14

Sauna on water Page 2 S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Provincial symbols of Swedish Lapland

Flower: Mountain avens (Dryas octopetala) Animal: Arctic fox Fish: Arctic Char Bird: Bluethroat Insect: Northern clouded yellow (Colias hecla) Moss: Wahlenberg’s pohlia Mushroom: Orange birch bolete

Northern clouded yellow

F OTO L E I F B J Ö R K

Lapland has an area of 109,702 square km (c. 42,300 sq miles) almost equal to Portugal.

Coat of Arms for Swedish Lapland

Mountain avens (Dryas octopetala) at Skärrim.

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

2017

Trout, captured in Laisälven by Andreas Lestander.

Magasin Silvervägen / Silver Road Responsible editor, publisher and design: Maria Söderberg, photographer and writer (and text/photo unless otherwise stated). Midsummer Publishing and Photo +46 70 3500555 info@mariafoto.se www.midsommarudden.blogspot.se For activities: www.midsummer.blog

F OTO K R I S TO F F E R E R I K S S O N

Printed December 2017 at Norra Skåne Offset. This magazine has appeared since 2008, then under the name Magasin Laisdalen. In 2011 the first issue of Magasin Silvervägen appeared together with Magasin Laisdalen, but since 2012 we have gone in for an English/Swedish edition, which you are holding in your hand. This year’s cover: Johan Fjellström (Swedish) and Maria Söderberg (English).

F OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

The translation from Swedish to English: Alan Crozier. We are grateful for his keen interest in the project!

Märkforsen at Lais Valley.

Something to offer all anglers For many people the highlight of summer is a fishing trip or two. Either in a boat or walking along the river with a fishing rod. Now an increasing number of fishing permits are being sold, both close to Arjeplog and in the municipality as a whole. The Arjeplog mountains have something to offer all anglers. The main fish in the mountains are trout and arctic char. The grayling caught in streams and big rivers is by far the best catch in the opinion of connoisseurs. But the fishing boom in recent years has concerned pike, according to Johnny Johansson at GK:s Fiske in Arjeplog. “Questions about equipment, fishing waters and fishing permits come in earlier and earlier, before the start of the season.”

It is especially big catches of pike in lakes like Uddjaure that people have read about. Most anglers find their own special places to which they return year after year. For those who don’t want to take a helicopter and stay close to the road, the big fishing website Fishing in Norrland recommends Tjaktjaure on the Silver Road, near Norway. Here the mountain fishing is “really good and relatively easily accessible. Beside the cottages you have the big lake Tjaktjaure where you can catch fine char and trout with no problem.” The site says that holiday fishermen and family anglers can find good places in the area to catch fish. l

Why Silvervägen? Take a look at a globe. Just a glance at where the

ARCTIC CIRCLE

Arjeplog

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

T H E S I LV E R R O A D

Silver Road (Silvervägen) is located will let you understand that this is a unique place. We get questions like: “Are there polar bears there?” “Do you live in igloos?” These are not unreasonable questions, but thanks to the Gulf Stream, which reaches the coast of Norway, we have a climate that makes the summer pleasant. During the summer the sun never sets – we have daylight round the clock. And, what is the Silver Road? The name refers to the transports of silver ore and lead ore from Nasafjäll to the harbours, following rivers and lakes along the Laisälven and the Skellefteälven. Mining started at the Norwegian border in 1635. It was usually Öjebyn (Piteå) or Kåge outside Skellefteå that served as the outports. Transport was mainly done by Sami with their reindeer-drawn sledges. The ore was reloaded at places such as Gråträsk, on what was then the border of Lapland. There the coastal farmers took over with horse-drawn sledges to bring the ore to the harbour in Piteå. The Silver Road is the only Swedish highway above the treeline, reaching an altitude of 740 metres above sea level. l

Sauna raft on Sällá: Pure water pleasure

“Pure water? It’s a spiritual thing for me.” Mona Svensson loves saunas and bathing. She bathes the whole year round regardless of the temperature. “The water here is so fresh!” When the world has just three per cent freshwater – and we know that the figure is getting smaller – it seems exotic to dive in from a raft in the middle of a lake.

Mona Svensson is a true sauna lover. Being able to plunge into pure water to cool off is a great plus. Other enthusiasts are Therese Svensson (right) and Linnea Eriksson (left). P H OTO W I T H D R O N E : J O H A N FJ E L L S T R Ö M

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

”Saunas prolong life and improve well-being”

The sauna raft glides out from the quay at Kraja holiday village. We are on Sällá, a part of Hornavan, Sweden’s deepest lake. This is the municipality with by far the most water in Sweden. It is also where the rivers Piteälven, Skellefteälven and Laisälven flow. “It doesn’t have to be summer heat for me to bathe. I like doing it just as much in the winter. Mona Svensson is a keen sauna bather, and when we decided to take a trip on the raft, she came along. She grew up in Arjeplog and works there today as a preschool principal. For many years she lived in Västerås. The things that made her come north again were the water, the mountains and the changing seasons. “I love water that’s clear and pure. It doesn’t matter that it’s often cold.” And the water is certainly not very warm in Sällá, maybe twelve degrees, but if you have warmed yourself so that your skin glows, it’s S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

no problem to jump in. The sauna raft moves close to the church and the Silver Museum. A little bit further and we come to flowing water. It is not unusual to see anglers here. Grayling, whitefish, pike, perch and trout can be caught from the shore or from a boat. Very soft water. That is how the water in Arjeplog is described. Soft water is better for the environment than hard water. Softer water means, for example, that you don’t need to use as much detergent or washing powder to get the same effect. Clothes have a longer life if they are washed in soft water because less calcium sticks to them as they dry. And what about the suds? With soft water, soap gives more suds, your hair and skin get softer. This is one major reason why many people think freshwater bathing in the north is so wonderful. As for saunas, we know from research, as published

in Jama Internal Medicine, that saunas prolong life and improve well-being. The study described how people who took a sauna four to seven times a week had 48 per cent less risk of fatal cardiovascular diseases and 40 per cent less risk of premature death by any cause. Need it be said that the study was conducted in neighbouring Finland? l Some facts: Sauna culture had an upswing in the interior of northern Sweden in the 1960s. Before that few people had showers in their homes, let alone saunas. In Arjeplog there were public baths with a sauna in the old fire station by the square. That was built in 1951. Here and there in the municipality, different forms of sauna were used. Further back in time people could use a big barrel with a water container emitting hot steam. Then you could throw yourself in the snow, into a hole in the ice – or if it was summer – straight into the water.

It is a very special feeling to stand at the summit...

Magasin Silvervägen in co-operation with Granns Järn & Bygg, Arjeplogs Turistbyrå, Simloc Hotel and Arjeplogs kommun. Granns Järn & Bygg, Storgatan 9, Arjeplog is open Monday–Friday 8.30 a.m. to 5.30 p.m. Building shop open from 7 a.m. Saturday 10.00 a.m. to 1.00 p.m. Tel. +46 0961-101 70. Arjeplog Tourist office, Torget 1, 930 90 Arjeplog Tel. +46 961-145 00

Folkhälsorådet i Arjeplog Top of Arjeplog

ARJEPLOG

www.topofarjeplog.blogspot.se

B A C K G R O U N D P H OTO TA K E N F R O M J U R U N VA R ATJ.

A lot of us enjoy walking and climbing mountains. It is a very special feeling to stand at the summit and look down on the path you have followed. Moreover, you have had the chance to become familiar with a unique alpine environment. Perhaps you have learned a new plant, seen an owl or a buzzard, looked out for reindeer, seen a moose, or frightened away some ptarmigan chicks in the brush. So how do you get to the Top of Arjeplog? We have selected ten peaks, both easy and difficult, for summer 2018. And there are also five extra peaks – ”bonus”. You can buy a special card on which to fill in your results. It costs 200 SKR and is for sale at the Tourist Information Office and Granns Järn & Bygg. For everyone under 18 the card is free. This is not a competition, but to make it fun you report your results, by handing in the completed card by 30 September. Everyone who hands in a card with at least five peaks takes part in a prize draw. The prizes will be awarded at the Biografen cinema in Arjeplog during the autumn market, October 2018. Ten gift vouchers each worth 500 SEK will be given to the lucky people whose cards are drawn from all those handed in. Further prizes to a value of 5,000 kronor will also be awarded. l

Metals steal the show Oslo’s grand Opera House dips its toes into waters that were once part of Bjørvika dock. This is where Mother Nature meets hi-tech components. So now Figaro can celebrate his marriage before a real life – or cyber – audience. Our needs change. Ideas and materials are renewed. No-one knows what the future holds. But we do know that it will still require metals.

Ag Au Metals for modern life 78

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Reasonably priced top-class accommodation in central Arjeplog – Welcome!

Welcome to a fantastic place to stay in central Arjeplog! Simloc Hotel offers apartments in the center within walking distance of everything from food stores and restaurants to sights such as the Silver Museum or the fishing waters of Arjeplogsströmmarna. The hotel consists of 32 apartments from 30 m2 Studio to 64 m2 Superior. All apartments are well furnished and equipped. Everything is of very high quality. As a guest with us you have free access to a fitness room, sauna, relaxation, wireless internet and parking with an engine heater. For us at Simloc, customer satisfaction is very important. Our aim is that every guest will have a comfortable stay and a fine experience. Book directly at our website, www.simlochotell.se. Our best tips! l With almost 9,000 lakes, Arjeplog is a

paradise for fishing enthusiasts. Hornavan, Uddjaure and Tjieggelvas are well known for really good trolling, and competitions in trolling and fishing are held here every year. l A visit to the famous Silver Museum is something most people appreciate, suitable for all ages. l A moose safari in Jutis is a fascinating experience – 39 km from Arjeplog. l Discover the beautiful mountains of Arjeplog with Top of Arjeplog – an exciting activity that is arranged in both winter and summer in Arjeplog. Maps and guide are available. Simloc AB Drottninggatan 5 Box 22 S-938 21 Arjeplog, Sweden Tel +46 (0)961-700 850, +46 (0)70-720 42 41 Fax +46 (0)961-700 899 info@simlocab.se www.simlochotell.se S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

PHOTO MARIA SÖDERBER G

Majorsgården in Adolfström, from the 1770s.

“It wasn’t just empty words on our part, we had resolved not to move.” Jan Thorfve, Adolfström

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

O glorious valley, in greenery clad – the struggle for the Laisälven TEXT MARIANNE HOFMAN

P H OTO E R L A N D S E G E R S T E DT

Gautosjö / Gávttojávrre – a part om Laisälven.

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Arnold Sundqvist at Iraft.

The electricity company Vattenfall wanted to build power stations and dams. Arjeplog Municipality wanted to see jobs and said yes. The villages of Adolfström and Gautosjö would end up more than thirty metres under the water of the Laisälven river. But the villagers rose, literally and metaphorically, against the plans and said no. They refused to let themselves and their homes be drowned, and their decision was unshakable. “There were two sides: they wanted a dam, we didn’t. There was nothing in between, no way to agree,” Arnold Sundqvist explains. It was a long, hard struggle, but in the end it was clear that the villagers had achieved their goal, and the whole plan to develop the Vindelälven was stopped by a government decision on 1 April 1970.

T R A N S L AT I O N F R O M S W E D I S H : A L A N C R O Z I E R

A chapter from the book about water in Arjeplog.

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Meeting at Majorsgården, Adolfström: Kjell Johansson telling the story of the struggle against the power station.

The question that has been called Sweden’s first big environmental battle, and is said to have caused the first real media hunt, was perhaps settled here in Adolfström one day in August 1967. That was the day when the resolute villagers welcomed the parliamentary committee to show them what was at stake when the matter was to be finally decided. They were supported by the forces of weather and the beauty of nature, along with some aces and jokers they had up their watertight sleeves. The idea of building a power station on the Vindelälven had been suggested in 1945. But it was not until the end of the 1950s, when surveying began on the ground at the Laisälven, a tributary of the Vindelälven, that people in the valley began to understand what the consequences would be. A couple of years later, when they were invited to an information meeting in Suorssá, Sorsele, they understood that Vattenfall had plans to build a dam at Märkforsen and raise the water level in Gávttojávrre, Gautojaure, Gasskajávrre, MittiS I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

sjön, and Iraft, Yraft, by up to 45 metres. “I grew up in the peace of the village, intending to stay on here, and I didn’t bother much about what was happening in the big wide world. It wasn’t till the plans to create an inland sea in Adolfström were presented that we all woke up,” says Kjell Johansson. Their homes and farms would be submerged under 15 million cubic metres of water, and Harry Thorfve (1904–1988), who would later be one of the leaders of the struggle to stop the plans, declared that it was premeditated murder of nature. Vattenfall’s plans involved eleven hydroelectric power stations on the Vindelälven, which together with a twelfth power station at the outflow of Lake Gautojaure, would produce a total of 2.8 billion kWh per year. The cost of this huge project was calculated at 900 million kronor. The possibility of building big water reservoirs was deemed better in the Laisälven than in the Vindelälven, and therefore the

regulation of the Laisälven became the key to the whole project. A dam at Märkforsen, at the lower end of Gautojaure, would create a reservoir thirty kilometres long and ten kilometres wide, make the project profitable, and leave farms, arable land and forest at the bottom of a lake. Besides the Sami who lived in the area, there were nine households with a total of 28 people in Gautosjö and Adolfström who would be directly affected by the dam. An insignificant number, it might be thought. But the people in these nine households would turn out to be highly significant for the outcome. In an article in Svenska Dagbladet in 1967 Adolfström is described as “The separatist province in the great war over the regulation of the Vindelälven”. There were no children in Adolfström or Gautosjö at this time; the two youngest inhabitants were 18 years old. But the average age was as low as 41. The people earned their living from farming, hunting, fishing and tourism. 83

The villagers had no experience of waging war against economic interests and big corporations, and during the first years the battle gained little attention or success. There was no organized environmental movement to get help from, and local politicians gave no support. In fact, the local council unanimously approved the plans. The justification presented in an audio recording from the meeting with the parliamentary committee was that local politicians had to consider the population of the entire municipality and the need to create new jobs. Over a hundred people per year had moved away from the municipality between 1960 and 1966. In the same recording the municipal lawyer questions the right of the resistance people to express an opinion on the issue: “When it comes to the so-called general interests, nature conservation, tourism, the general interest in fishing, the case is pleaded in water courts, and that should also apply to the treatment in parliament, by the Crown Lands Judiciary Board. When it comes to local interests, perhaps primarily tourism, the municipality is entitled by law to plead the case. As for reindeer herding, the case is pleaded by the Crown Lands Judiciary Board and the individual Sami and their villages. And when it comes to the place, the effect on properties and private fishing and so on, the case is pleaded by the individual stakeholders.” The lawyer then points out that the Crown Lands Judiciary Board will not contest the application on grounds of nature conservation, that the municipality reckons that special conditions will be used to pay compensation for damage to the tourist trade, that the Sami villages he represents will continue negotiations with Vattenfall and that at least they have not said no yet. He goes on to note that the Gautosjö area will be hard hit, and that one must of course heed what the inhabitants say: “But perhaps one also has to show some consideration for what people downstream from the reservoir say, and there I don’t think there’s any great opposition… Not all the individual stakeholders who are affected or will be affected hard by the Vindelälven say no to it, it’s really only the people of Adolfström and Gautosjö. I understand their stance very well, but I’m not at all sure that those communities will survive very long.” Jan Thorfve, who died while this was being written, described the struggle for the native district and this very difficult period. “There was an unpleasant atmosphere in our relations with the authorities, and it was 84

as if there was a dead man’s hand over the valley for ten years,” said he. But people young and old fought on doggedly, side by side, for the same goal, to save their homes by stopping Vattenfall’s plans. “It wasn’t just empty words on our part, we had resolved not to move,” said Jan Thorfve to me at our last meeting. Alongside the battle against the water, the villagers continued to live as they had done before. They went hunting and fishing, received tourists as far as possible. During these ten years there was no major investment or expansion, but still tourism grew slowly but surely. In a newspaper interview from the mid 1960s Jan Thorfve tells how the family fitted out cabins, old woodsheds and other rooms to provide as many as 25 beds for guests. A survey conducted by S. E. Berg, Härnösand, shows that in 1966 the area had 170 beds for hire. Fifty years later, in 2016, there are 316 beds in rental cabins, and over 100 caravan places. In addition there are many private holiday cottages. In 1965 a delegation from Vattenfall came to Adolfström to invite people to a meeting at Majorsgården to give them information about the development project. Or, as Kjell Johansson put it, “They came here to make us see reason.” Everyone went there to listen, but when the Vattenfall representatives came to the item about buying their homes, something happened that none of the speakers had anticipated, or knew how to handle it. The villagers simply got up and marched together out of the room. “Why should we have to listen to that? We had no intention of selling our homes and moving,” says Arnold Sundqvist. Kjell Johansson remembers that a great deal happened on the quiet before this meeting, and describes a feeling that everyone was against them.

“Even the Environmental Protection Agency had dropped the matter. But we were united, and I don’t think that the people who made these plans understood what we mountain people are like. A real mountain person never gives in. And where would we move to? No, we were agreed that we had to clear this up, and we weren’t interested in selling our homes. So we got up and left when they started to talk about payment. To put it mildly, they got angry at us,” he says, with no attempt to hide a smile. The event sparked the interest of the media and people got involved in the issue. Another episode that had an impact was when the people of Adolfström had the chance to sit in the audience for the television programme “Hyland’s Corner”. Jan Thorfve was one of them, and he tells of how they smuggled in placards saying “Save Vindelälven”. Telegrams were sent to them from Adolfström, and when these were read out and the cameras panned over the audience to show the recipients of the telegrams, Jan and his companions stood up and held up their placards. The message went straight into the people watching television all over Sweden. Jan Thorfve smiles as he tells how the host Lennart Hyland was irritated by their prank, but it had the desired result. The struggle of the people of Adolfström now attracted increasing attention. Support and sympathy came many quarters, including the national poet Evert Taube, who sent a telegram to the prime minister: “If this is allowed to happen I am damned if I want to be Swedish. I will flee from this land never to return alive or dead and this is not in anger but in deepest sorrow … that this country of ours is polluted and ravaged to the point that it is unbearable to animals and humans.”

1965 – a delegation from Vattenfall visited Adolfström.

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Journalists from all over Sweden visited the village and wrote about the consequences of damming the Vindelälven for the people living there. But it was not so easy to write from that angle. The people of Adolfström could not imagine that the plans would become reality. They talked only of staying on and continuing their lives as they had done. At the end of the 1960s, when public opinion was rising but the matter was still not settled, the Nordic Museum and the National Heritage Board decided to survey the cultural history of Adolfström, Bäverholm, Gautosjö and Veijenäs. The survey was part of a larger national project to document places, customs, and changes in town and country. The aim was to “elucidate distinctive features in housing and lifeways in different parts of Sweden” and the Laisälven fieldwork was done by Birger Grape and Marianne Olsson. The documentation, which is extensive and highly detailed, is preserved in the Nordic Museum. Here one can read notes about the villagers’ food habits, which led the museum man to put on weight during the fieldwork, even though the villagers thought that he took very small helpings by their standards. Here is what was eaten by one of the families in Adolfström on 14 April 1970, as recorded by Birger Grape: Breakfast 9 a.m.: coffee with buns. Lunch 10:30 a.m.: boiled char and salmon trout with melted butter, almond potatoes, yesterday’s leftovers (salmon au gratin) butter, bread, milk. Dessert: soured milk. Dinner 6:30 p.m. (delayed): elk meat cooked like thin-sliced reindeer, with sliced potatoes, butter, bread, milk. Dessert: cloudberries with whipped cream. Evening coffee 7:45 p.m.: coffee with newly baked buns. Other days when food is recorded look roughly the same. It is mainly char, trout, elk, almond potato, butter, cream, cloudberries and buns served to guests and household members alike. Pea soup with a lot of pork, Falun sausage and batter pudding are also mentioned in the notes. The documentation from the upper Laisdalen valley also has a list of “linguistic peculiarities”. There are words in both ordinary Swedish spelling and simplified phonetic script. Some examples: svart (black) – schuart svensk (Swedish) – schuänsk köpt (bought) – tjöft skjutit (shot) – sköti var? (where) – vasch? S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Then came that day in August 1967 when the parliamentary committee, chaired by Nancy Eriksson, visited Adolfström. They were met by placards where the villagers cited section 16 of the Instrument of Government: “the king should not move anyone from one place to another.” The sun was shining, showing the valley from its best side. Arnold Sundqvist welcomed the visitors with an emotional speech which ended with a poem in praise of the Laisälven: O glorious valley, in greenery clad, beside the high mountain tops as they stand guard. From time immemorial you have made sure to give people here what they need for their lives. Will this be the thanks you get, once and for all condemned to extinction to give kilowatts? You lovely, delightfully billowing river. In a newspaper article from that day where the poem was reprinted we read: “Rural romanticism? Undoubtedly. But honest, and even the chair of the committee ensured that she was not unreceptive. The poem has a chance to go down in history for having saved a community and stopped the damming of a river.” “I didn’t know Nancy, but I understood that she had tremendous authority. Nothing speaks as well as poetry if you want to put across a message in a few words, and I played on emotions. The nice thing about women is that they are so receptive to that,” says Arnold Sundqvist with a sly smile. The visitors took their seats in boats which set off along the river. To show the wealth offered by the water in the form of fish, they would be pulling up a seine net. This plan was unsuccessful, however, because a motorboat

had driven straight through the net. But the locals still had aces and jokers up their sleeves, and when the net which had been in place overnight was pulled up, filled with splendid char, the visitors were amazed at the copious catch. No one mentioned then that the nets had been placed exactly at the spawning ground, of course, and I have not found any revelation of that in the newspaper articles I have read about that day. But both Arnold Sundqvist and Jan Thorfve have told me about it. “Everything was permissible for us that day,” Jan Thorfve explained. Arnold Sundqvist announced that he would name his boat Nancy, after the chair of the committee. “And I did. My Nancy was a fine boat, but she no longer exists, sadly. Nancy met her destiny during a flood and vanished without trace in the Laisälven in 1995,” he says, adding that it was a dignified end for the boat. In December 1967 the first positive news came for the people of Adolfström. Parliament said no to the Vindelälven development, which also put a stop to the planned regulation of the Laisälven. In January the following year there were already sketches for the construction of cabins, a service house, a restaurant and a kiosk in Adolfström. But it turned out that they had cheered too soon. Four months later a letter came to the government from the Nedre Norrbygden Water Court, where all the reasons adduced against the development of the Vindelälven were dismissed. “This is exactly what we reckoned with,” said Karl G. Samuelson, county governor of Västerbotten, who led a twelveman delegation, which also included representatives of Arjeplog Municipality, to visit the prime minister Tage Erlander and demand that the development proceed.

Therese Lindmark at Bäverholm, roadless place.

The Water Court did not think that the damming of the river would cause any significant problems for reindeer herding, and since there would be no remaining population it was judged that the change in the look of the landscape would not make any difference to its attractiveness or the view from homes and holiday houses. The municipality’s main argument for regulating Gautojaure, Mittisjön and Yraft was that it would create jobs in Arjeplog, which was hard-hit by out-migration due to unemployment. In the end, however, on 1 April 1970, the matter was settled once and for all. Olof Palme, who had now become prime minister, announced that the government said no to the Vindelälven development. And that decision was final. Palme declared that if the government had made a decision, the people could trust it. The news, of course, was welcomed with delight and relief in the village, and the headline on the front page of Norra Västerbotten on 2 April read: “Big celebrations in Adolfström when the final decision on Vindelälven came.” Yet I have not heard a single report of any extravagant celebrations. The people of Adolfström seldom make a big deal of anything. Their attitude to most things can be summed in words like calm and equanimity. Jan Thorfve said that his family were up in a fishing cabin the day the decision came, and yes, it was joyful news, and yes, they did drink a toast with something fizzy, perhaps it was Champis, or Pommac. “I remember that some TV journalists came the day the decision was to be made and wanted a picture of with our thumbs up. So we had a feeling that it would go well,” said Kjell Johansson. Nor does Arnold Sundqvist offer us any grand words about celebrations. “A few of us villagers met at Birgit Södermark’s that day, and of course it was nice to know that the struggle was over,” was his answer to my question about how the triumph was celebrated. Arnold Sundqvist has grown up by Lake Yraft. When the government decision came, and Adolfström could finally, as the last village in Sweden, implement the land distribution reforms, he built a house in Adolfström. “Mother lived in Bäverholm, and I got a bit of land here. The wise old men came and wondered why I built a house here when I was on my own. But I answered that I was fine here at the end of the road, waiting for something interesting to come,” he says. 86

And his waiting brought results. Along came the woman from Skellefteå who would be his wife, Lisa Söderberg. “She was in a party that hired a cabin in Bäverholm one spring, I took the scooter along and a sleigh with a good reindeer skin. We drove up on to the mountain, then she went back to Skellefteå and there were quite a lot of trips for me to Skellefteå that spring and summer. On 8 October 1976 she came to me, and stayed here. But it almost ended badly that first evening. We drove down to the pier, it was eleven o’clock, a cold wind was blowing and it was very slippery after the waves hitting against the stones. Lisa slipped into the lake and couldn’t swim. But by good luck, the third time she came up to the surface I got hold of her,” he says. Arnold moved together with Lisa back to Bäverholm, five kilometres upstream from Adolfström, converted the barn into housing and a restaurant. Here they created a highly popular tourist site in roadless land on the banks of the Laisälven. They have experienced the power of water many times, and have seen their lands inundated by the spring floods on several occasions. “It goes so incredibly fast. In the flood of 1995 we heard splashing under the floor in the evening. When I opened the outer door the water poured in. We carried everything we could to the upper storey, and it had to go fast,” Lisa remembers. She still wonders how they managed to carry the big, heavy sofa up the stairs that evening. “When we went to carry it down we had to take it apart, it was that big. But we got it up there fast,” she laughs. They are now living in Adolfström again,

and their son Niklas continues to run Bäverholm in the same spirit with his partner Therese Lindmark. The two latest floods took place in 1995 and 2005, when there was high water in both the restaurant and the dwelling house. Since then Arnold Sundqvist has secured the houses with ramparts and has acquired powerful water pumps. There is a wall all round the restaurant to protect it from the water. The buildings will hopefully withstand the next time this part of the Laisälven bursts its banks. “If there’s a lot of snow in the mountains and it suddenly gets warm with rain, the water doesn’t flow past quick enough. Then it flows over Bäverholm. The river has caused problems, but it’s still my friend,” Arnold Sundqvist declares. Today, in 2017, there are 32 permanent residents in Adolfström and Gautosjö, including three families with children. In certain respects, for example, public transport, services have deteriorated in recent years. But as for the number of visitors, tourists and cabin owners in the area, the trend is upwards. In the struggle for their home the villagers’ promised that they would manage if only they were allowed to stay. And one can say with a clear conscience that they have succeeded in that. Distributed among these 32 persons there are, besides almost as many businesses, at present four diggers, five tractors, four helicopters and fifty-five snowmobiles. Few villages can compete with this. “We haven’t peaked yet, there is still potential for development and good prospects for those who want to stay on here,” says Kjell Johansson. l

FACTS Adolfström is a village in the western part of Arjeplog Municipality, beside the Laisälven River and Lake Iraft. The King’s Trail (Kungsleden) passes Adolfström on its way between Ammarnäs and Jäckvik. The main road from Laisvall ends here. Adolfström began as an industrial community. In 1774 a smelting house was built here to process silver from the Nasafjäll silver works, but a fire in 1821 destroyed the site. Then Adolfström was deserted for a few decades, before the first new settler came in 1840. Today Adolfström is mainly a tourist site with cabin villages, helicopter service and a shop. In roadless land on the other side of Lake Iraft is the Bäverholm inn. A boat can take you there and back.

Bäverholm

Adolfström

Gautosjö Gávttojávrre

Laisälven Laisvall Lájsogädde M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Experience the magic of the mountains where it’s best!

A cabin village in roadless land by the Arctic Circle

Modern cabins of different sizes.

The Vuonatjviken cabin village is in the mountain world of Arjeplog, just south of the Arctic Circle. Here you are in a land without roads, beside the Kungsleden hiking trail, surrounded by lakes teeming with natural stocks of Arctic charr and trout. For those keen on fly fishing we offer the exclusive Bartekälven, a river with its outflow right beside the cabin village. Whether you are interested in fishing, driving a snowmobile, hiking, or just enjoying nature, come to us, any time of year, and experience the magic of the mountains where it’s best!

A restaurant that uses the best ingredients of the mountains: reindeer, trout and elk (moose).

www.vuonatjviken.com

Tel. +46 730-358673

Svaipa Sami Village offers stays in the mountains.

Listen to the silence.

FOTO NENNE ÅMAN

Locally produced water Why drink bottled water from a shop? Tap water can be got straight from the tap, it is tasty, fresh and – not least of all – locally produced. Or you can drink water outdoors, straight from nature. Despite the obvious advantages of the unique freshwater in the mountains, huge quantities of bottled water are drunk in Sweden, 25 litres per person per year. Bottled water costs at least 250 times more than tap water. This means that you can drink at least 250 litres of tap water for the price you pay for a litre water of bottled water. The Swedish Water Association has calculated this on the basis of a price that is slightly lower than the cheapest bottled water. The average price of a litre of tap water in Sweden is about 4 öre (0,04 SEK) . It is free if you drink from a lake or river. And this is part of the experience when you visit northern Sweden. l S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Do you long for the mountains where neither birch nor willow grow? Do you long to catch char, to hear the dotterel? Do you long just to be? We can offer a fine four-bed hut by the mountain lake of Luspas (917 m a.s.l.). Do you long to walk along the King’s Trail between Adolfström and Ammarnäs? And to stop for a few days in the mountain birch forest? Do you long to see and hear the rich bird life? Then we can offer accommodation in a nice big eight-bed hut beside Lake Solojaur (735 m a.s.l.).

Svaipa Jakt och Fiske Contact Fjällflygarna in Adolfström to buy a fishing permit, rent a cottage or arrange helicopter transport. Tel. 0961-230 40 info@fjallflygarna.se 87

A hotel igloo with room for art and new ideas

A unique hotel igloo appears at Krajaudden in Arjeplog for the fourth year. Art plays a prominent part, and the themes for 2017 were the threat to the Arctic environment and the 17th-century attack on the Sami and their culture. Here’s a look inside the big igloo that lives a short life between January and April. PHOTO MARIA SÖDERBERG

A ribute to the Silver Road and maining in Arjeplog.

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

“By placing a Sami drum and being inspired by jojk in the first room, we want people to be affected, or to imagine how the shaman through the drum makes contact with the forces of nature.”

Snow caves have always challenged and fascinated people. This is especially true of those who live in an Arctic climate where igloos have been essential for survival. Igloo means ‘house’ in the Inuit language. Now anyone can try out that house feeling, but in a different format. In Arjeplog, beside Sweden’s deepest lake, Hornavan, the German company FlyCar has built an igloo with ten bedrooms, a bar, specially built rooms for dancing and meetings. With an area of a thousand square metres, the igloo has been given the name “Iglootel”, and it is run in collaboration with Silver Resort. It will soon be operating for its fourth year. Everything is built up from the ground each year, with snow cannons and big balloons to create the different rounded rooms. In April, however, the natural melting begins, and in June there is not a trace left of the big snow building. The decoration with art installations may seem daring, especially because the motifs have to do with the history of northern Scandinavia. Hans Präffcke, professor of art at the Art & Crafts Academy in Aachen, has been responsible for the project. This year´s art theme was a way to honour the indigenous peoples of the Arctic region. It showed how the enforced conversion to Christianity hit the Sami and their culture. Another theme was the threatened Arctic environment. Since everything could only be seen for a short time, it is in the photographs that the works are preserved. “By placing a Sami drum and being inspired by jojk in the first room, we want people to be affected, or to imagine how the shaman through the drum makes contact with the forces of nature,” says Hans Präffcke. “When the Sami were forcibly converted, both the drum and the jojk were forbidden.” It was the art student Viviane Vockroth who did the decoration of the entrance. “I chose the pattern on the drum because it was so special,” she says. Her inspiration came from the drum on show in the Silver Museum in Arjeplog. In the S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

same room you can hear the sound of jojking. There are also sejte from what may once have been Sami offering sites. “But it is not the pattern on that drum that you see in the Iglootel. It’s the one in the Museum für Völkerkunde in Dresden.”

“It can increase interest in the geographical area where we are located, said Andrea Fritsche from Iglootel in January 2017. The patterns of the Sami drum was shone towards us in the first room of the igloo.

The motifs of game birds, furred animals and fish are believed to indicate that the person who once owned the drum was more interested in hunting and fishing than in reindeer herding. It was probably used in the lands of the Lule Sami and came to Germany in the 17th century. According to the museum in Dresden, the drum was a gift to Prince Johann Georg II of Saxony in 1668 from Duke Christian Albrecht of Holstein-Gottorp. The prince had his seat in Dresden, which may explain why the drum still survives, although now in a museum where it can be seen by the public. But how could a duke in presentday northern Germany get hold of a Sami drum? To understand this you have to look at the family tree: Christian Albrecht was brother of the Swedish Queen Hedvig Eleonora of Holstein-Gottorp, which is probably why the drum travelled south. Owning a Sami drum must have been considered really exotic at this time. The more painful and sorrowful background is the destruction and collection of Sami property by the Church with the support of the crown. Today only about 70 drums survive. They were regarded as pagan and at that time it was illegal to own a drum and practice the traditional Sami religion. In the passages of the Iglootel, the longest of which was sixty metres, the Sami motifs recurred, along with words from places with indigenous peoples. There were texts in Latin, Cyrillic and Inuit carved in the snow walls. In Russian, for example, we could see the names Chukchi, Yakut and Enets. Russian returned in one of the overnight rooms in the Iglootel. All ten were beautifully decorated with themes, and in one of them the snow walls imitated the pattern of permafrost. As the thick ice melts, it releases the greenhouse gas methane into the atmosphere. This 89

Snow-mobile tracks in one room. One of the artistic ideas was to describe forms of transport in the Arctic area.

hastens global warming. With a picture from the Russian Arctic, the art students from Aachen made a graphic image which was then applied in snow. All the bedrooms had a special wardrobe. Hans Präffcke describes how the ice blocks with sticks can be interpreted. “We have thought of them as frozen flowers stuck in ice.” Other themes were almond potatoes and their white flowers. This kind of potato is often associated with northern Sweden and is considered a must together with the national dish of Norrbotten, sour herring. Almond potatoes grow well in a cold climate. One room was on the theme of cloudberries, which the art school regards as another landmark for Lapland, and in yet another room the pattern copied the wings of a wind turbine. The Siberian larch, which grows in permafrost areas, was the subject of one room. Another room was decorated with snowmobile tracks. One of the artistic ideas was to describe forms of transport in the Arctic area. Besides the more modern snowmobile there were carved pictures in one of the big rooms showing skiers. “In Russia there is evidence that people have used skis for more than eight thousand years. We have also chosen to highlight dog teams on the wall here.” 90

In this room which could hold about forty guests there was a narrow passage, half a metre high and 30 cm wide, leading to the Iglootel’s most central room, the Igloobar. The illuminated eight-metre long passage symbolized the Silver Road, road 95, between Skellefteå and Bodö. This continued the theme of transports, as well as the silver mining in the Arjeplog mountains in the 17th century. The passage ended with an imitation of a mine face on the snow wall. The bar had egg-shaped niches with snow benches covered with reindeer skins. The pattern of the bar came from the Morse alphabet, expressed as bar code. In the room you could experience the muffled sound inside an igloo. The people who designed the seating envisaged that private conversations could be held there without reaching anyone else’s ears. In an adjacent room there was a stage and a dance floor. A big screen with a projector allowed special sound and light effects. The light painted the snow walls all the colours of the rainbow. The whole of the Iglootel was filled with an explosion of colour, and overnight guests could select the colour they slept best in. When we met Andrea Fritsche in January 2017 for a guided tour, she was working her third season in the unusual snow building in Arjeplog and was still fascinated with it. She thought it important that the hotel uses Sami

forms of expression in its art. “It can increase interest in the geographical area where we are located.” The patterns of the Sami drum shone towards us in the first room of the igloo. Symbols of fishing and hunting, something in the middle that is probably a sun, and what could be gods in human form above the upper lines on the drum. An offering place. There is still much to learn about the message of the drum. Not a long time has passed between the loss of an earlier culture and today. Now we are waiting to see what next year’s snow hotel will have to offer in the line of art. l Read more here: Ernst Manker, Die lappische Zaubertrommel: Eine ethnologische Monographie (Acta Lapponica, 1938). Gunilla Edbom, Samiskt kulturarv i samlingar: Rapport från ett projekt om återföringsfrågor gällande samiska föremål Arkeologisk rapport, Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum (2005).

The 2018 theme will be climate change.

Read more here: www.iglootel.de or www.silverresort.se

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

GKs Fiske Storgatan 19, Arjeplog www.gksfiske.se

2017

2016

2015

2014

2013

2012

Magasin Silvervägen / Silver Road – We love summer! Please support our magazine – spread it, advertise, and most important: Visit us along the Silver Road! Your copy is free at tourist offices and tourist facilities. Individual copies can be ordered here (4 € plus delivery charge): info@mariafoto.se

We hope you have a pleasant stay in the alpine world of Arjeplog! We are the Arjeplog Mountain Safety Committee and our task is to spread information for better and safer use of the mountains in our municipality. Spending time in the mountains makes great demands of you on account of fluctuating weather and accessibility. Although there is a rescue service, the responsibility is ultimately yours. To assist you we can give you the following advice: n Emergency telephones are located at Laisstugan, Nasafjäll, Peskejaure and Vaimok. n Plan your excursion carefully and never go alone! n Leave a message for the host at your cottage or your neighbour in the camp site, stating

n n n n n n Feel free to contact us! Arjeplogs Fjällsäkerhetskommitté Laisvallby 1, 938 93 Laisvall Thord Westerlund mobile 070–551 01 52 e-mail: totte.westerlund@arjeplog.com

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

details of your route and when you expect to be back. Don’t forget to inform them that you have returned. Always use a map and compass. The Mountain Safety Committee and the National Land Survey have drawn up a map of the Arjeplog mountains showing trails and dangers. This can be bought from all existing map sellers and covers the major part of five ordinary maps. Always be equipped for the worst conceivable weather. Don’t forget your safety equipment. Listen to the local people and those with experience of the mountains. Show consideration to the person in your group with the least experience. Stay together. Visibility can deteriorate quickly. Turn back or seek shelter if you are uncertain. Do not disturb reindeer or other animals, and always clean up after you. Sealed first aid kits are available in Adolfström, Miekak and Vuoggatjålme. Open only after contacting a doctor at the health centre in Arjeplog. They also contain prescription medicine (N.B. No narcotic drugs). Otherwise contact the health centre for advice, tel. 0961–148 01.

The Arjeplog Mountain Safety Committee is part of a network including twelve other safety committees, one for each mountain municipality in Sweden. Work with mountain safety is organized through the National Environmental Protection Agency. To support them there is a council consisting of 18 authorities and organizations.

Walking down from Gautoberget, Lais Valley, with Top of Arjeplog. The first element in Gautsosjö, Gavtuojávrrie thus goes back to gavtuo ‘middle’, indicating that the lake ”Mittisjön” is located in between two other parts of the water system.

Sami names and their meanings

Where to find a mountain on the map? Check here: kso.etjanster.lantmateriet.se ”Lantmäteriet” map the country. Fjällkartan scale of 1: 100,000 covering the mountain area from Salen to the south to the boundary in the north. It is available both as a digital image and printed map.

Please take a look at the map of Lapland! There´s a lot of exciting names. Top of Arjeplog trying to tell you more about their meaning from the sami language. Here´s a couple of them written by Ann-Charlotte Sjaggo. Áhkális (~Áhkalisbuavvda): a low mountain with a treeless summit 784 m a.s.l. on the isthmus between Hornavan, Tjårvek and Ajsjávrre, Assjjávvre. Directly south of the mountain are the lakes Áhkálisjávrre, Áhkálisjávvre and Varrajávrre, Varrajávvre. The mountain has a strategic location and a marvellous view in all directions. Áhkalis~Áhkalisbuavvda was recorded by Wallström in 1939, by Grundström in 1935 and by Pellieff in 1958 as “Akkelis”, “Akkalis”, “Akkalispouta” and “Akkelisbuoda”. Áhkalis~Áhkalisbuavvda is a derivation from áhkka:áhka ‘goddess:goddesses’, to which the addition of the ending lis gives a different meaning, although we do not know what that is in this case. In Sami belief there were several goddesses such as Saráhkká, Juksáhkká, Uksáhkká and Maddaráhkká. The name Áhkalis~Áhkalisbuavvda indicates that it is a holy mountain dedicated to the goddesses, and it is conceivable that there was a place on the mountain where offerings were made. The final element (Lule Sami) buovdda, (Pite Sami) buavvda ‘mountain that is treeless at the summit’ is dropped in everyday speech. Buavvda serves to describe the character of the mountain as being located in forested land but having no trees at the top. 92

Áhkális

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Ájlisvárre

Ájlisvárre (Ájlesvárre): a mountain 720 m a.s.l. with a treeless summit west of the Maddávvre lakes and north of Ájlisjávrre, Ájlesjávvre. This height forms a delimited peninsula with water to the east, south and north. There is a known offering place on the mountain. A farm with the same name is located under the west end of the mountain on the shore of Suobddekjávrre, Suäbbdekjávvre. The mountain and the farm were recorded by Wallström (1941) and Grundström (1935). The settlement was established after 1867 (Bylund 1956:428). The name goes back to ájles ‘holy’ and várre ‘(low) mountain’. The form of the name indicates that this mountain was regarded as holy and that there was an offering place on it. Gállábuovdda

Gállábuovdda (Gállábuavvda): a low mountain with forest around it, 780 m a.s.l., at the western edge of the mountain area of Gárdvárre south of the river Pite Älv, Bihtámädno, Bidumiedno, north-east of the lake Gállájávrre, Gállájávvre. The name is not included in the register of place names. It is uncertain what the first element Gállá means. A similarsounding term gállo means ‘forehead’, ‘cool weather in the summer’ and ‘large stone’. All three meanings are possible as a background to this name. Buavvda:buovda means ‘treeless, round mountain top in forest’, a description that fits Gállábuavvda well. The background to the first element is obscure.

Gállábuovdda

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Gautoberget: a mountain about 680 m a.s.l., north of the village of Gautosjö and the lake Gautosjö, Gávttojávrre (Lule Sami), Gavtuojávrrie (Ume Sami) after Lájsso (Ume Sami), Laisälven. Downstream Gautsosjö, Gavtuojávrrie flows into Märkforsen (Muättkegårrtjå (Pite Sami)). Gautosjö, Gavtojávrrie is linked by a sound to its upper half, called Gasskajavrre (Lule Sami), where gasska means ‘in between’ and therefore the lake has been translated into Swedish by the name Mittisjön. The lake, but not the mountain, was recorded in the register of place names by Grundström in 1935 and Wallström in 1939. Collinder states that gaut comes from kuou’ta ‘(located in the) middle’ (Collinder 1962:104). The first element in Gautsosjö, Gavtuojávrrie thus goes back to gavtuo ‘middle’, indicating that this lake is located in between two other parts of the water system. The counterpart to this term is guävvde in Pite Sami and gavtuo in Ume Sami. In other words, Gautosjö, Gavtuojávrrie and Gasskajávrre (Lule Sami) all indicate that this lake is in the middle, in between. In this case the mountain has received its name from its location beside Gautosjö, Gavtuojávrrie. Today the mountain has a second element that is Swedish, berget, corresponding to the Sami várre ‘mountain’. Gibdnotjåhkkå: a mountain 718 m a.s.l., north-west of Gibdnoluokta, Gibdnoluakkta at the southern shore of Tjeggelvas/Tjieggelvas and just north of the lower peak Uhtsa Gibdno. The name was recorded by Wickman in 1941 and Grundström in 1934 with the statement that the peak is also called “Stuor Kibdna”. In other words, Gibdnotjåhkkå is also known under the name Stuor Gibdno, to be compared with the smaller peak to the west, Uhtsa Gibdno. The mountain was probably named for its proximity to Gibdnoluokta, Gibdnoluakkta. Gibdno:gibno is one of several Pite Sami dialectal variants of gäbbne:giebne~gibmu:gimu which means ‘cauldron, pot’. Giebnne:giebne is the Lule Sami equivalent. Gibdnoluokta, Gibdnoluakkta, can be considered to resemble a cauldron in shape, and this is the likely background to the name. Tjåhkkå means ‘peak’. Lájsovárre/Laisvikberget: a mountain 705 m a.s.l. on the peninsula with Laisviken to the south and Hornavan, Tjårvek to the north. Below the slope of the mountain is the village of Norra Laisvik. The name of the mountain was recorded in the register of place names by Wallström in 1939 in the forms “Laisvare”, Laisvikberget and “Laisåivatj”. The first element is the same as in the names of features to the south: the river Laisälven, Lájsso (Ume Sami) and the Laisdalen valley. The meaning is uncertain. Várre indicates that it is a ‘mountain’. Ruopsok

Ruopsok: a ledge with sharp edges 1,382 m a.s.l., just south of the summit of the mountain Tjidtjákgájsse, Tjidtjákgájjse (1586 m a.s.l.) in the range north-east of Vuoggatjålmjávrre, Vuoggatjålmjávvre (Tjidtjákgájsse, Tjidtjákgájjse is now and has historically been the central mountain for the Sami village of Semisjaur-Njarg). The name, which has no second element, was recorded by Grundström in 1934 as “Ruöpsok”. Ruopsok means ‘young reindeer calf (during the first weeks of life when the skin changes to reddish-brown)’. The closely related term rupsuk means ‘red, reddish-brown’. In this case the name may confirm that the mountain is an important calving area as part of the “mother mountain” Tjidtják (tjidtje ‘mother, woman’s breast, teat’). 93

Davi Rodrigues at Stiehpaltjåhkkå – a mountain with downy birch forest north of the western end of the lake Sädvvájávrre where the Arctic Circle crosses the Silver Road.

Lapland Lousewort / lappspira (Pedicularis lapponica)

Stiehpaltjåhkkå: a mountain with downy birch forest on the summit 684 m a.s.l. north of the western end of the lake Sädvvájávrre, Säddvájávvre where the Arctic Circle crosses the Silver Road. West of the peak the lake narrows to a bay called Stuorsavvun (Storselet) and Lillselet (Unna savvun). The name was recorded as “Stehpalvaratj” by Wickman in 1942 and as “Stiepalvärtutj” by Grundström in 1934. Grundström, commenting on the very similar first element in another name, says that “stahpal” means ‘pile of stones’. Collinder states that “stáhpal” or “stáhpul” designates a ‘stony river bed’ (Collinder 1964:208). Collinder takes as an example of the use of the term “stáhpal” the mountain Stiehpaltjåhkkå, which he says can also be called “Stáhpartjohkko”. According to a Pite Sami glossary, stiehpál means ‘narrow, wedge-shaped bay’ and the Lule Sami dictionary says that stáhpal means ‘stony stream or river channel’. The recorded forms “varatj” ‘little mountain’ and “värtutj” ‘little mountain with a good view’ indicate that it is a low mountain, whereas tjåhkkå is a designation for a ‘treeless peak’. It is uncertain why the form tjåhkkå was used to name this birch-clad mountain. It is also obscure why the Pite Sami and the Lule Sami dictionaries have two different meanings for this word which, despite differences in the vowels, is the same word. Based on Collinder’s statement, it is probable that the first element derives from stáhpal and tells us that the bottom of the bay, or where the water from Vuoggatjålmjávrre, Vuoggatjålmjávvre flows into the bay, is stony and therefore difficult to ford. This type of information was valuable at a time when people had to travel on foot and ford streams. Jurunvaratj: a mountain 890 m a.s.l. close to the Norwegian border at Jurunjávrre, Jurunjávvre beside the river Seldutjåhkå (the upper part of the Skellefteälven). The name was recorded by Grundström in 1934 with the addition of “Jårrom” as an alternative form. The first element could be juru ‘loud noise, roar’ (Collinder 1964:72), referring to the sound of the Seldutjåhkå which pours out of the lake Jurunjávrre, Jurunjávvre. Várátj means ‘little mountain’ and Jurunvárátj can perhaps be regarded as small in relation to the high mountains around it, although it is in itself relatively high. 94

Veälbmábuovđđa (Ume Sami): a wooded mountain with a treeless summit, 710 m a.s.l., east of the sound Välbmá (Pite Sami), an eastern bay of Uddjaur, Ujják~Ujjávvre (Pite Sami). The name was recorded by Grundström in 1935 as “Viellmapuauda” and Välbmapuoda”, with the information that the name means ‘bare mountain’. The name has an Ume Sami form on today’s map (lantmateriet.se). The Pite Sami counterpart is Välbmábuavvda, which is composed of the first element vielmes:vällmá (Lule Sami), vielmes:välbmá (Pite Sami), which means ‘stretch of smooth water’, and buovdda:buovda (Lule Sami), buavvda:buovda (Pite Sami) ‘peak with forest around it’. The first element is rendered in the genitive välbmá and the second element in the nominative buavvda, and thus the name means ‘the peak by the smooth water’. When the name was bestowed, the stretch of smooth water was the central feature and the mountain was described for its location beside the water. Otherwise it is often the other way around, that mountains are characteristic features in the landscape and thus give names to places around them. One theory as to why the stretch of smooth water provided the name may be that it was a sensational new formation between 1000 and 1500 years ago and was more important as an orientation point than the mountain. l

View from Veälbmábuovđđa. Sources Erik Bylund, Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867, Uppsala 1956 Björn Collinder, Ordbok till Sveriges lapska ortnamn, Uppsala 1964 Ann-Charlotte Sjaggo, Pitesamisk grammatik – en jämförande studie med lulesamiska, Senter for samiske studier nr 20, Tromsø 2015. www4.sprakochfolkminnen.se www.lantmateriet.se Dictionary: Korhonen Olavi, Báhkogirjje – julevsámes dárruj-dáros julevsábmáj, lulesamisk svensk-svensk lulesamisk ordbok, Boden 2005 Wilbur Joshua, red., Pitesamisk ordbok med stavningsregler, Freiburg 2016 M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Climbing mountains for a good cause A three-year-old son with life-threatening cancer and a year of stressful therapy. Fredrik Westerlund tells us about this in his book “Walking over Mountains”. “Magnificent things happen every day, even when life is hard, and I want to make goodness visible,” he says. Sebastian received his cancer diagnosis just before he turned three. In the year that followed, Fredrik, together with Sebastian’s mother Caroline and his sister Charlie, spent many days, nights and weeks in the hospital. “Cancer can take so many different forms. In Sebastian’s case it was aggressive, and the treatment was intensive but relatively short. It involved chemotherapy, operation, radiotherapy and medicines. Life in hospital is like nothing else. Here Fredrik understood how important the work of the Child Cancer Foundation is. “I associated them with research, and that is important of course. But they do so much more, and it means so much. They give information, bring you coffee, give support to siblings, arrange activities, offer accommodation outside the hospital and manage support groups.” During this time Fredrik also realized how good and important our Swedish social insurance system is. “You don’t get rich from it, of course, but we have a system that makes it possible for both parents to be together with a seriously ill child, with no time limits. We could leave our jobs and other things to one side and devote ourselves to our only duty then, to be the best possible support and the best possible parents that Sebastian and Charlie can have.” There was, of course, a life outside the hospital too. And a friend, Guido van den Berg, who wanted to share his experiences of nature with Fredrik. He urged Fredrik, who has limited balance and mobility because of cerebral palsy, to join him hiking in the mountains. “He thought that our friendship would be poorer if we let my disability prevent me from sharing experiences, so we decided to take part in the Top of Arjeplog. We also had the

idea of asking our friends if they were willing to pay a hundred kronor to the Child Cancer Foundation for each summit we managed. I hoped that it would bring in, at best, ten or twenty thousand. Guido was a bit more optimistic and believed in maybe forty or fifty thousand kronor.” Fredrik and Guido managed four summits together. Their climbs were cheered and supported by people and companies from near and far. “People want to help. When they saw the effort we made, they wanted to help even more. Ironically, Renberget, the first and shortest climb, was the toughest for me. With my spasticity I consume two or three times more energy than normal. We had too little food and drink with us. I was also really unfit. The time in the hospital made me worried, sad and inactive, with far too much coffee, sweets and fizzy drinks.” The mountain walks were hard, but they also functioned as a kind of therapy for Fredrik.

“Standing there at the top and looking out over a seemingly infinite world gives you peace, it’s very therapeutic. I think that everybody who has walked in mountains finds it mentally curative.” When Sebastian’s treatment was over and life started to become more normal, the idea of writing a book came up. For a year now, alongside his job and his parenting, Fredrik has put his story together. “Sebastian is of course the centre of the story, but the book is not about him. It tells us that life is sometimes difficult, it’s a book about helping and doing good. It’s a sad story, of course, but I have tried to find a balance so that you don’t feel bad from reading it.” On 21 November, almost exactly three years after Fredrik Westerlund and Guido van den Berg handed over a cheque for half a million kronor to the Child Cancer Foundation, the book “Walking over Mountains” was released. l By Marianne Hofman

Fredrik Westerlund F OTO : A N D R E A S L E S TA N D E R

”Walking over Mountains” – in Swedish: ”Att gå över berg”. F OTO : N E N N E Å M A N

S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

“In the past you could ask the old people for advice about the weather, but that’s not possible any more because no one knows what it will be like. The seasons have shifted.”

”This shouldn´t be here”, says Anders-Erling Fjällås, looking at a small pine tree. On the summit of Gáldesbuovdda with a view to the north-west where Semisjaur-Njarg has its grazing lands. Anders-Erling Fjällås was not planning to become a reindeer herder. He wanted to study to become be an agronomist. But fate decided differently, and he started a livelihood that generations of his relatives have had before him. And he enjoys his work. Reindeer herding, however, has always been vulnerable and threatened in various ways. “Just now our focus is on predators and climate change.”

Climate change affects reindeer herding T E X T / P H OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

The best food according to Anders-Erling Fjällås: – Salted smoked mountain fish roasted in tinfoil and served with crème fraîche with chopped red onions. The fish should be roasted in reindeer fat, preferably one year old. – Grilled reindeer steak. – Moose steak, preferably from a one-year-old animal. Heavily marinated with wild herbs (available at Viltbutiken in Arjeplog) to take away the taste of moose.

The reindeer enclosure near Tjärnberg: Emanuel, aged 13, is learning how to mark the family’s reindeer, a natural part of the passing of knowledge between generations.

Mother and grandmother Inger Fjällås, born Bengtsson. Like the rest of the family she speaks Pite Sami, the language of a very small group today with about thirty people. In the past, before the 1850s, it was the most widespread language in the Arjeplog mountains. S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

An unusually rainy summer has passed and autumn comes dressed in yellow-brown. At the south foot of Tjidtják is the reindeer enclosure of the Sami village of SemisjaurNjarg, ten kilometres from highway 95, the Silver Road, and six kilometres from the mountain village of Tjärnberg. There are thousands of reindeer running around. Where stony areas, birch trees or people appear before them, the herd splits up in seconds, like water flowing around a rock in a waterfall. A reindeer would never run into a human being. The lasso in bright neon colours winds and twists on the ground. Occasionally it is thrown to catch a particular animal, marked or unmarked. The grunts of the reindeer vary in strength. If you listen a while you can distinguish the anxious bleating of the reindeer calves who have lost their mother. And then you hear a snort, a warning to others. But now, in the middle of September, is not the most hectic working

period. The summer calf marking is over. The tasks now are the after-marking of calves and the selection of older animals for slaughter. Families are assembled by generations in the enclosure, and there are many conversations. The languages alternate between Pite Sami, North Sami and Swedish. This is an opportunity to teach the young ones how to identify the family’s reindeer, how to use a lasso, mark a calf ’s ears, see when a reindeer is blind or otherwise injured. For Anders-Erling Fjällås, 40, this is the place to be. For generations before him, on both parents’ sides, life has revolved around reindeer herding. Semisjaur as the name of a Sami village has existed for at least six hundred years – perhaps longer, but it is hard to find sources. An untrained eye has difficulty telling reindeer apart, but Anders-Erling can see quickly, even from a distance, if it is his and his family’s animals moving in the enclosure. 97

“This is Knubbis,” he tells me when he has lassoed a stubborn bull. After a while the reindeer stands still at his side. “It’s not often a reindeer is given a name, but I know this one well. The name comes from the fact that he got rather ‘chubby’. He had got away from the herd once and I found him. He had to come with me and he was trained to become tamer. So, now we know each other… and Knubbis then got a GPS transmitter around his neck.

horse and drive with it, and reindeer herding will surely decline, woe woe woe... Knubbis the reindeer, at any rate, gets a new GPS band around his neck, and when he is released he stands perfectly still for a while. “Am I really free now?” he seems to be thinking. Then he sets off and in a few seconds he is back in the herd. “Do you joik?” “No,” Anders-Erling laughs, “I leave that to others.”

With the aid of new technology the reindeer herders can track their animals. Knubbis and the group of reindeer to which he belongs can usually be found on the east side of Tjidtják. “The best thing about this technology is that we can demonstrate the presence of the reindeer in the terrain. This has helped us as proof when the authorities and others have asked for it. It happens that people doubt what we say, as in the matter of banning snowmobiles. It’s good when we can produce digital evidence.” Through better mapping of the reindeer grazing habits and movements it is possible to reduce the use of off-road vehicles and helicopters. This saves money and reduces impact on the climate. With the help of new technology the Sami villages have taken the reindeer herds and their work into the future. Today 9,000 animals can be tended by eight full-time employees, although at certain times extra manpower is needed. The Sami village can see and store the positions of the reindeer, but can they sometimes have too much information? “At first I was carried away by all the data, but after a while I realized that it’s in the forest and on the mountain, out there, that you can see how the reindeer are doing. Technology has become so important for the authorities and scientists. A reindeer herder’s own account is not accepted as fact if it can’t be verified by the new technology.”

It could not be taken for granted that he would end up working in the Sami village or stay on in Arjeplog. “When I left high school I wanted to be an agronomist, that was my dream,” he says. “I went to the Swedish University of Agricultural Sciences in Uppsala and met the vice-chancellor. Everything felt right. But when I ended up on the waiting list and didn’t get in at the first attempt, I looked back to home. My parents were pleased, of course, that I wanted to continue their life’s work in reindeer herding, but I know that they would have supported me no matter what I had chosen.” Today Anders-Erling Fjällås is chairman of the Sami village of Semisjaur-Njarg. This is an important position in which he can cooperate with other Sami villages over a large area. But it is also a vulnerable post where issues such as the unregulated snowmobile traffic and predatory animals threaten the fragile consensus. Sometimes a solution is reached after a telephone call, sometimes the disagreement lasts for years. But in Arjeplog the level of conflict is lower than in other areas, he thinks. “Here we have fewer problems, for example, with people shooting reindeer than in other areas. When it happens it’s quite often discontented people relieving their aggression against the Sami in general by shooting our animals.” “And what causes the discord?” “It’s usually about fishing and hunting rights and about the special historical position of reindeer herding, which is even inscribed in the Swedish constitution.”

Snowmobiles are now the essential form of transport, but forest skis are still used today, chiefly for hunting. New methods are not uncommon: when horses came into use in reindeer herding a hundred years ago, many were sceptical. Although reindeer herding is a historical and traditional livelihood, it is constantly changing. In a vuolle (joik) recorded in 1953 from Jonas Edvard Steggo – who often moved around the Tjidtják mountain – he sings: …hear, in former times we old people travelled on skis with sacks on our backs, but young people nowadays no longer bother skiing, they take a 98

Arjeplog municipality is a Sami administrative district, and after Jokkmokk Arjeplog has the largest percentage of the adult population who can vote in elections to the Sami Parliament, namely, ten per cent. Anders-Erling Fjällås is on the reindeer committee of the Sami Parliament, representing the Samiland Party. One of the frequently discussed questions is predatory animals. In other words, how many wolves, wolverines,

lynxes, bears and eagles can be allowed within the reindeer herding area. This is a complex procedure with a compensation system based on predator stocktaking and family groups for wolverine, lynx and wolf. The counting is done in collaboration between the Sami villages and the nature conservancy patrols of the county administration. “We have to abide by a good decision of the Swedish parliament. It says that we should not need to tolerate higher losses than ten per cent of the reindeer herd. But the problem is that it is not implemented by the country administrations and the Environmental Protection Agency,” he says with a sigh. “This is our greatest worry and grief. Money can’t make up for lost animals. There are calving areas where our losses can amount to nearly fifty per cent and at a minimum it can be twenty or thirty per cent of the total herd. I know that you should be careful with figures, but that is what the reality is like.” A recent doctoral dissertation from the Swedish University of Agricultural Sciences describes how up to thirty per cent of the reindeer calves can be killed by bears in the calving area. This corroborates what the Sami villages say. “In this respect Norway is much stricter about keeping predatory animals at a more acceptable level. For us it would help a great deal if they just started enforcing the decision of the Swedish Parliament.” Anders-Erling Fjällås lives with his family in a house in Arjeplog. His two sons go to school half a kilometre away and are keen on sport, and his partner Maria Kristoffersson works as a teacher. The favourite food of the family, not surprisingly, is reindeer. But while Anders-Erling brings out a shoulder of dried reindeer meat to put on the kitchen table, he tells me what keeps him perky, apart from reindeer meat and mountain fish. His elixir is grated ginger from which he makes a juice he drinks every day. “The kids have tried it, but they find it too strong.” Awareness about food has increased, both in their own household and in the surrounding world. It should be locally produced and organic, which means a greater demand for reindeer meat. This is rich in vitamins and minerals, with a lot of omega-3 which gives the meat a good flavour. Reindeer should preferably be of the fatter kind, otherwise there is a risk that the dried meat – if you choose that – will be too dry. “Reindeer is fantastic! It’s simply the best meat. It’s fun to produce a product that’s in such demand.” M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Along the coast a sheet of ice is increasingly common, a hard-packed crust, and the reindeer’s sense of smell is not always good enough for them to find something to eat. Moreover, it can be difficult to dig the food out of the ice. The worries are justified. In the winter of 2013–2014 a disaster occurred among reindeer in Siberia when 61,000 animals died before the emergency slaughter could start. Intensive rain during a single day in November made the snow wet through. Then the temperature fell, creating a thick, impenetrable sheet of ice that covered an area the size of Dalarna. Scientists later could see a direct association between the reduction of the ocean ice and the extreme weather events. However, it has not been as dramatic in the Sami villages of Sweden. “We have also been able to follow violent fluctuations in the weather in recent years. In the past there could be strong winds; now it’s almost hurricanes. In the winter the temperature can vary between warm and cold in one day, from minus thirty one day to mild weather the next. The higher temperatures have also meant that ticks have moved further north. There have been ticks at the coast for a while, but I hope that the mountain villages will escape them.” “How will it end?” “We’ll have to adapt. That’s what we’ve always done.”

The reindeer, who was given a name meaning “Chubby”, (Knubbis) is lassoed so that a GPS band can be put round his neck.

Transport of a hurt, then slaughtered reindeer.

But reindeer herding also means living close to Älvsbyn. When the mountains are filled with snow, the reindeer have their grazing in the coastal area. This has been the way for centuries. The Sami village has moved its reindeer to the coast, and for Semisjaur-Njarg the winter grazing used to be along the whole coast of Norrbotten, including Pitholmen. There used to be pine heaths and forests here, but not much is left today. The town of Piteå has expanded, and there are lots of holiday homes here, and the island also has a famous beach with a hotel and camp site. The old winter grazing areas have also been reduced by forestry, roads, wind turbines and mining. But the biggest enemy in the last few years is climate change. “In the past you could ask the old people for advice about the weather, but that’s not possible any more because no one knows what it will be like. The seasons have shifted.” S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

He laughs and looks at the sky: “Somebody must have done something to the axis of the earth! The stars haven’t caught up. Yes, something has happened when autumn is longer and winter is no longer recognizable. The reindeer have the best instincts, according to Anders-Erling, who describes how sensitive the animals are to all forms of change. The cooler and rainier summers involve a shift in the calf marking and the rutting season. Their diet has changed. “It’s very strange to see green leaves in the mountains well into September.” In the wake of climate change comes another hazard. The Russian permafrost is melting, which increases the risk of anthrax among the animals. Anthrax bacteria are unusual, according to the Public Health Agency; they can hibernate for decades. But because the soil has been stirred up, they have woken up.

The interview ends at the summit of Gálsdesbuovdda, with a view over much of the grazing lands of Semisjaur-Njarg. We drive up there in Anders-Erling Fjällås’s light truck with the four-wheeler on the flatbed. There is thick fog all the way up along the tarred road. The summit is 800 metres above sea level. Ten minutes later the sun comes out, and the huge mountain panorama spreads out, with Hornavan at the centre, and a short time later comes a hail shower followed by snow. It is the 9th of October, but if you did not know it would be hard to guess whether it was spring, summer or autumn. l

Sources: Klimatförändringar och renskötsel, Nyhetsblad från Sametinget, April 2017. Lapska sånger texter och melodier från svenska Lappland, Fonografiskt upptagna av Landsmålsoch Folkminnesarkivet i Uppsala II. Sånger från Arjeplog och Arvidsjaur, texten utgiven av Harald Grundstöm, musikalisk transkription av Sune Smedeby, Almqvist & Wiksell, Uppsala 1963.

Bárasjuhka River, near mountain Svájppá.

Discover the least hiked part of Kungsleden MAP STIG SÖDERLIND

P H OTO M A R I A S Ö D E R B E R G

Kungsleden, The King’s Trail, is a hiking trail in northern Sweden, approximately 440kilometre (270 mil) long, between Abisko in the north and Hemavan in the south. It passes through one of Europe’s largest remaining wilderness areas. The section between Kvikkjokk and Ammarnäs is the least hiked on Kungsleden. Perhaps because a tent is needed and the nature is comprised more of mountain birch forests and river valleys than bare mountain region. But the views over the large forests are majestic, especially in Pieljekaise National Park. August and beginning of 100

September are the best months, when the landscape is painted a golden red and the mosquitoes disappear. The hiking can be demanding due to the path going up and down. Between the river valleys and plateaux are several hundred of altitude change. Several smaller communities, huts and cottages give the area its own character, unlike everything else on Kungsleden. This section also means somewhat longer boat transports, which you can arrange (for exampel from Voutnatjviken). There are few simpler huts, such as Tsiele-

jåkk and Pieljakaise huts, where you can sleep if you can arrange a key. You can overnight in the village of Jäckvik, Adolfström and Bäverholm, but you will overnight most of the time in a lean-to or tent. If the weather is good, the mountain plateaux offer the best tent spots. The Svaipa bird preservation area is worth an extra stop for ornithologists, and the hike over the prairie-like flat country of Björkfjäll expands the views. The final run to Ammarnäs takes places over a long ridge that gives a fantastic view of the river valley. l M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8

Tjidtjakválle between Lake Riebnes and Saudal, Lake Hornavan.

Bridge over Bárasjuhka River. Facts from STF‚ Svenska Turistföreningen. You can download a brochure in English here: www.svenskaturistforeningen.se Also check this digital map and information: www.outdoorkartan.se/en/

View of Lake Tjieggelvas.

Huts at Vuonatjviken at King’s Trail, near Lake Riebnes.

The King’s Trail passes Bäverholm, near River Lais.

FACTS THE KING’S TRAIL (KUNGSLEDEN) The first ideas to create a continuous hiking trail in the mountain world of Swedish Lapland came at the end of 1800s. As now, the Swedish Tourist Association was the organiser. This trail would pass the most beautiful places and thus become ‘the king of trails’ – the King’s Trail. The stretch Kvikkjokk to Abisko was cleared during the 1920s and today, the King’s Trail stretches ca. 430 km from Abisko in the north to Hemavan in the south. S I LV E R R O A D / M A G A S I N S I LV E R VÄ G E N 2 0 1 8

Sámi words. Terrain words can be spelled in many ways depending on the dialect. bákti, pakte steep cliff cohkka, tjåkkå peak eatnu, ätno river, stream gálsi, kaise steep high mountain jávri, jaure lake johka, jåkkå stream, creek luokta bay vággi, vagge valley, U-shaped valley

How are the mosquitoes? In wetlands and birch forests, the mosquitoes can be annoying. Especially in July. Do like the reindeer and get up to higher ground, where the wind is cool. Otherwise, we can thank the mosquito because there are so many birds, fish and other animals in the mountains. Short facts from STF.

101

Read more here: www.midsommarudden.blogspot.se www.arjeploglapland.se www.swedishlapland.com www.arjeplognytt.se Copies of the magazine (100 pages, english + swedish) can be ordered here for 70 SKR + postage: info@mariafoto.se

102

M A G A S I N S I LV E R VĂ&#x201E; G E N / S I LV E R R O A D 2 0 1 8