B8 UNT | Fredag 27 April 2007
mode
Fredag 27 April 2007 | UNT B9
redaktör: Christina Sedwall Tel: 018-478 13 08 E-post: mode@unt.se Adress: Box 36, 751 03 Uppsala
72018
tipsa oss om nyheter: E-post: 72018@unt.se Sms/mms: 72018 Tel: 018-478 10 80
Dagens tanke: ”Korta byxor förkortar ben” Masha Backlund.
mode nästa vecka: Jubileer
fråga stylisten Dagens frågor till stylisten Masha
Backlund handlar om färg respektive frisyr men först kommer hon med ett allmänt råd: ”Försök att inte ha vita strumpor till annat än sport. Att ha vita strumpor till vanliga kläder är inte coolt det är patetiskt.”
SPETS. – Kragen är sydd av mormors gamla spetsduk, bandkantad och fäst med en brosch, säger Magda Marnell. Även det svarta sammetslinnet tillhör hennes kollektion.
personligt
Magda Marnell Född: 1982 i Uppsala Bor: Stockholm Gör: Läser design på Tillskärar akademin i Stockholm Favoritdesigner: Anne Valérie Hash, fransk designer Favoritplagg: Klänning
Första frågan kommer från en tjej som tycker att det är kul att få svar på frågor om kläder och utseende, ”annars brukar det mest handla om hälsa och relationer”. Hon heter Anna och undrar hur man väljer färger till kläderna. Svar: Jag tycker att man först ska be stämma sig för en basfärg som passar kroppen och är lätt att kombinera med andra färger. Är man kraftig är det bra med svart eller mörkblått. Är man smalare går det mycket bra med en brun skala. Idén med en basfärg är att man med då få plagg kan bilda många olika kombinationer. De flesta männi skor har alldeles för mycket kläder i garderoben, men de har aldrig någon ting att sätta på sig. Därför är det viktigt att tänka igenom färgkombinationerna. Köp aldrig separata plagg, de kommer att förbli hängande i garderoben. I många affärer kan man hitta uppsätt ningar som lätt kan kombineras. Om man har man en byxa, kjol och kavaj i samma färg och kvalitet är det väldigt lätt att hitta några tröjor och blusar som passar till. Tro mig, livet blir enklare med en genomtänkt garderob. Masha
Skulle aldrig ha på mig: Det slutar alltid med att man har det på sig ändå Aktuell med: Klädmärket Magda Marnell Mål: Att kunna försörja mig som designer Drömprojekt att sy: En väns bröllops klänning
UPPSALADESIGNER. ”Lycka till med modeplanerna” skrev klasskompisarna i Magda Marnells studentmössa på Katedralskolans skolgård i Uppsala för sex år sedan. Nu kan den som vill köpa hennes kläder i butik.
Foto: Rolf Hamilton
Streetwear för madamer med humor designer. Form och volym är tillsammans med
material och yta viktiga delar på vägen mot ett typiskt klädesplagg designat av 25-åriga Magda Marnell. Sedan ett år tillbaka hänger hennes kläder i butiker i Stockholm, Malmö och hemstaden Uppsala. På visitkortet står det att Magda
Marnell skapar mode för madamer. Men det är inget som står skrivet i sten för den 25-åriga Uppsalafödda designern. – Just nu gör jag saker som är min egen klädstil men jag har ingenting emot att göra herrkläder eller rikta mig till andra grupper i framtiden, säger Magda Marnell.
kläder som är lite annorlunda. Unga kvinnor som vill använda kläder till att uttrycka sin personlighet och samtidigt ha lite humor i hur de klär sig. – Jag syr för dem som ser kläder som någonting roligt och inte för pretentiöst eller dödsallvarligt. Mina kläder fungerar både till vardags och mer festliga tillfällen. Det är lite streetwear, på mitt sätt, säger hon.
Den nuvarande målgruppen är kvin-
Två saker är särskilt viktiga för
nor mellan 20 och 30 år som vill ha
henne.
– Jag jobbar mycket med klädernas form och volym, hur man kan använda kläder för att forma om sin kropp, och hur olika materials ytor samspelar med varandra. Kontrasterande material tog hon fasta på när hon i slutet av februari visade en mindre kollektion på Nalen bar i Stockholm. – Den kollektionen byggde mycket på motsatser. Tunga stickade plagg och lättare material som spets till exempel. Det stora mot det kroppsnära. För ett år sedan gick Magda Marnell
runt till butiker i Stockholm och visade sina kläder. Sedan dess har det självbetitlade klädmärket funnits på allvar. – När jag hade gått till fyra butiker som alla var intresserade av att ta in byxor och sommarklänningar kunde jag inte gå till fler, eftersom jag var tvungen att hinna sy klart alla beställningar i tid.
Att sy är ett snabbt och enkelt sätt att uttrycka sig. Om jag skulle ut på kvällen kunde jag gå hem efter skolan och göra någonting att ha på mig. Magda Marnell
DETALJ AV BYXA. Tygklädda knappar i sidan av byxa med låg gren som Magda Marnell syr i gräddvitt, mörkblått, beige och brunt. Pysslat, målat och byggt saker har hon gjort sedan hon var liten. Att det blev fokus på textilen blev mer och mer självklart under gymnasiet. – Att sy är ett snabbt och enkelt sätt att uttrycka sig. Om jag skulle ut på kvällen kunde jag gå hem efter skolan och göra någonting att ha på mig.
Redan från det att hon började sy som 15-åring var det någonting hon inte enbart såg som en hobby. – På gymnasiet fick vi som uppgift att ringa och intervjua någon som hade det yrket vi skulle vilja ha – då ringde jag designern Gunilla Pontén. Så länge man försöker att göra sin egen
grej tycker hon inte att det är något problem att påverkas av vad som visas på catwalken. Huvor och stickat är två favorittrender.
– Nu vill jag sätta huvor på allt. Och under det senaste året har jag stickat en hel del, det är ett uttryckssätt som passar mig bra. Det är lätt att skapa volym, vilket jag älskar. Vad som händer i höst är just nu inte
helt självklart, men hon jobbar med arbetsprover för att söka till Beckmans modelinje. Ett mer långsiktigt mål är att driva sitt eget märke på heltid och få det att gå runt ekonomiskt. – Ett annat drömmål jag har är att vara ansvarig för en avdelning på ett företag där designern har stort inflytande. Den 1 juni kommer Magda Marnell och de andra eleverna på Tillskärar akademin att visa kläder de har gjort under året på sommarklubben Trädgården i Stockholm. Tillsammans med vänner från skolan har hon också planer på fler visningar under sommaren. Frida Anter frida.anter@unt.se 018-478 14 44
Den andra frågan, som jag tror berör många, kommer från Eva och handlar om frisyr. Hur ska man hitta en frisyr som passar? Svar: Frisyren ska väljas beroende på ansiktsformen. Hårets kvalitet har för
MASHA BACKLUND stås också betydelse. Ett förslag som passar ansiktet kanske inte går att genomföra på grund av fel hårkvalitet. Men ansiktets form betyder mycket. Tyvärr kan inte alla frisörer form givning, men man kan kolla när man beställer frisörtid. Generellt sett kan jag säga att runda ansikten behöver längre hår. Långa, ovala ansikten behöver kort och upp klippt. Kantiga ansikten passar bra med käklångt hår och trekantiga ansikten, så kallade. ”hjärtan”, passar bra i page. Det finns flera frisörer i Uppsala som är duktiga formgivare och kan kombinera en bra form med håregenskaperna.
Masha
Vill du också få råd och tips från en erfaren stylist? Skriv då till Mode, UNT, Box 36, 751 03 Uppsala. Naturligtvis går det också bra att mejla. Då är adressen mode@unt.se. Nästa Fråga stylisten publiceras 11 maj.
Mode till skillnad från kläder NYA BÖCKER YUNIYA KAWAMURA Modeologi En introduktion till modevetenskap Översättning Kristina Larsén Norstedts Akademiska Förlag På modehistorikern Maja Gunns lista
med tips på julklappsböcker till modeintresserade den 8 december förra året fanns bland andra Yuniya Kawamuras Fashionology. Det är en bok som nu kommit på svenska med titeln Modeologi – En introduktion till modevetenskap. Boken bygger på Yuniya Kawamuras doktorsavhandling i fashion studies vid State University of New York vilket kan vara bra att känna till innan man slår till och köper för även om Kawamuras sätt att se på mode är nytt är upplägget och språket som i de flesta andra avhandlingar, det vill säga abstrakt och teoretiskt, fotnots apparaten är lång och hänvisningarna till vad andra skrivit många vilket betyder att man skall vara ordentligt intresserad för att ta sig igenom boken. Mode som fenomen har studerats s edan 1800-talet men, konstaterar den japansk-amerikanska professorn,
ingen har hittills gjort klar åtskillnad mellan mode och kläder. Men det gör alltså Kawamura och modeologin. Yuniya Kawamura definierar mode som ett system där olika aktörer, exempelvis journalister, designer och inköpare, samverkar. Mode är för henne ingen materiell produkt utan något symboliskt skapat ur ett kollektivt handlande.
I en sammanfattning skriver hon:
”Mode produceras som en föreställning och en ideologi. Människor bär kläder i föreställningen att de bär mode, därför att mode anses vara något åtråvärt. Beklädnadsproduktion innefattar den faktiska framställningen av tyger och formandet av tygerna till klädesplagg. Mode-ideologin behöver underhållas så att konsumenterna återkommer för att köpa de klädesplagg som försetts med etiketten ’mode’. Modetrendernas innehåll, det vill säga de speciella klädesplaggen, kan överges och ersättas av nya stilar, men mode som form består, och anses alltid åtråvärt i de moderna industriländerna.” Christina Sedwall
mode@unt.se
4 Rättelse Bilden på Viktoria Tolstoy i rutig klänning från Ylva Liljefors fick fel fotografnamn när UNT Mode skrev om trendiga köksrutor 20 april. Den som fick fria händer att inte bara fotografera utan också färdigställa bilden med ”färgsplash” och allt heter Mikael Eriksson.