FM 2 11

No 2 2011

e n i z a mag

J ILL

IT T – FÖR D

RYGG T S N R BA

HE T FR IE

FÖR N D S Ä TIDNLDRAING!

JOHNSON om mötet med sina fans

nya

perspektiv på den svenska

skolan bland

bonusmammor och bonuspappor 09.51

Tema

anton

hysén årets idrottsförebild

Sms:a FRIENDS till 72 900 så skänker du 20 kr till Friends arbete. omslag-baksida Nr 2 11_110812.indd 3

2011-08-19 11.08

Lär dina ungdomar ekonomi i rätt tid!

Ungdomserbjudandet är ett helhetserbjudande för ungdomar i åldern 13–17 år som vill få det lättare att överblicka och utveckla sin ekonomi. I erbjudandet ingår konto, kort, internetbanken mm.

Läs mer på swedbank.se/privat/ung-och-student

Fakta om erbjudandet: Pris: Ingen årsavgift. Bankkort Visa Ung har 12 fria uttag per år, därefter 5 kr/uttag.

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 2

2011-08-19 11.07

innehåll 2 no

TEMA: Möten 4

LEDARE

5

FÖRÄLDRAPORTRÄTTET

5

Stora och små möten Jill Johnson – Möten är glädjen i mitt jobb!

12– 47 TEMA: MÖTEN 11 Så möttes vi 12 Meet My Friends 18 Att möta sitt barn 22 Möte med ny familj 26 Operation Skogsstjärna 32 Så möttes vi 37 Nya perspektiv på den svenska skolan 47 Så möttes vi 38

GÄSTKRÖNIK A

40

IDROTTSREPORTAGE

44

TIPS & RÅD

48

AKTUELLT

50

KRÖNIK A

Möte med framtiden

51

FRIENDS

Om Friends

Kära tonårsförälder Anton Hysén – Jag är bara mig själv

Livets olika möten

Skolstart

3

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 3

2011-08-19 11.07

LEDARE

storaoch Text JO BARKER / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

JAG MÖT TE MIN MAN PÅ JOBBET. Vanligaste stället har jag förstått, men vi är faktiskt det enda paret som har träffats genom Friends, så vitt jag vet. Jag hade varit friendsare i ett år när han dök upp. Smygande och försiktig, lite som en mullvad tänkte jag. Inte min typ. Däremot en riktig vän, plus ett kap – till någon av mina kompisar vill säga. Sedan tillbringade jag en stor del av vårt första år av vänskap till att försöka tota ihop honom med någon av mina kompisar. Tills en av dem faktiskt ville hångla med honom på en fest och jag gick ut och satte mig på en klippa och grät. Åtta år senare har Daniel berikat mitt liv med två makalösa ungar, ett flippat giftermål i Las Vegas och tre illaluktande surdegar i kylen. För att nämna något. Så man kan väl säga att jag har Friends att tacka för rätt mycket. Fast egentligen borde jag kanske tacka Friends personalansvariga för att hon gillade mig så mycket under vårt första möte att jag genast blev erbjuden en tjänst. Eller snarare hennes man som jag råkade sitta bredvid första dagen på kursen ”Ungdomskultur och medier” när vi skulle intervjua varandra. Vem vet var jag hade varit idag om jag istället hade satt mig i raden framför bredvid killen som spelade back i Hammarby fotboll?

Människan är en social varelse och det är genom våra möten som vi utvecklas och blir de vi är. Varje möte erbjuder val som i sin tur avgör nästa steg vi tar. Några möten kan kännas små och obetydliga, som ett hastigt ögonkast på bussen, medan andra är livsavgörande – som alla de möten som leder fram till ett av de mest magiska ögonblicken – mötet med sitt eget barn.

Det här numret av Friends Magazine flödar av möten. Möten mellan olika kulturer, mellan barn och föräldrar, hem och skola. Följ med på en aktivitetsdag tillsammans med ”Meet My Friends” där unga som vanligtvis inte träffas får chans att lära känna varandra, eller på ”Operation Skogsstjärna” där eleverna i en skolklass möts i ett nytt sammanhang som skapar sammanhållning istället för konflikter.

Möt också Klara, 12 år, som berättar om hur det har varit att möta en massa nya familjemedlemmar.

Dessutom får du träffa Jill Johnson – countrystjärnan som vänder upp och ner på hur ett möte mellan artist och publik brukar se ut. Du kan även läsa om Anton Hysén, Årets Idrottsförebild, som vågade möta de hårda normer som råder inom fotbollsvärlden och stå upp för den han är.

Varje möte har en egen berättelse. Här har du några!

FRIENDS

Roslagsgatan 34 113 55 Stockholm Tel: 08-545 519 90 Fax: 08-545 519 99 E-post: info@friends.se www.friends.se

ANSVARIG UTGIVARE

Katarina Rosenqvist katarina.rosenqvist@friends.se Tel: 08-545 919 90

CHEF MARKNAD & KOMMUNIKATION

Andreas Drufva andreas.drufva@friends.se Tel: 08-545 519 90

KOMMUNIKATIONSANSVARIG

Jo Barker jo.barker@friends.se Tel: 08-545 519 94

GRAFISK FORM

Lobby Design www.lobbydesign.se

REPRO

Turbin, Stockholm

TRYCK

V-TAB

OMSLAG

Christin Philipson (foto) Nils Olsson (montage)

SKRIBENTER

Jo Barker Sara Damber Linn Johansson Andrei Lindblom Magdalena Persson Anna Pettersson Catharina Åhsberg

FOTOGRAFER

Jo Barker Karl-Oskar Bjurenstedt Bella Håkansson Linn Johansson

Jo Barker, redaktör

Christin Philipson BILDMONTAGE

Nils Olsson KATSLOSA DESIGN

4

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 4

2011-08-19 11.07

FÖRÄLDRAPORTRÄTTET

möten är

i mitt jobb Text JO BARKER / Foto CHRISTIN PHILIPSON / Bildmontage NILS OLSSON

JILL JOHNSON, I BLOMMIG SOMMARKLÄNNING OCH EN DECIMETER KORTARE ÄN VÄNTAT, SKAKAR HAND ACKOMPANJERAT AV ETT BRETT LEENDE. DET SKA HANDLA OM MÖTEN OCH HUR BRA JILL ÄR PÅ DET. SÅ BRA ATT DET ÄR OMÖJLIGT ATT INTE SJÄLV DRAS MED.

i intervjun har jag glömt bort att det inte är en av mina polare jag sitter och småpratar med utan Jill Johnson, en av Sveriges mest framgångsrika sångerskor. Först i efterhand inser jag att den uppmärksamma och tänkande journalisten uteblev till förmån för gemytligt snack runt en skål svenska jordgubbar. Hon har den effekten – ”the girl next door”.

UNGEFÄR TRE MINUTER IN

70- och 80-talets Ängelholm som en trygg, orädd och charmig tjej som tidigt lärde sig att man kan komma långt med ett smile. Uppväxten kantades av kompisar, strandliv och båtturer. Och musik. Jill drabbades av Carolafeber och det repades och syddes scenkläder för glatta livet för att sedan trötta ut klasskamraterna med hela Carolas repertoar. Det stora musikintresset gav resultat och redan som 14-åring var Jill sångerska i ett countryband från Malmö.

JILL VÄ X TE UPP I

– Jag var i himlen fast idag när jag står stadigare och vågar vara ärlig så tänker jag att jag aldrig skulle sätta min 14-åriga dotter i en turnébuss med fyra 40-åringar!

Men med två världsvana föräldrar väl förvissade om att deras dotter hade skinn på näsan, plus ett gäng möten med bandet, blev hon ivägsläppt. Och de hade ingen orsak att oroa sig eftersom Jill aldrig gjorde något galet, ”good girl” som hon var. 24 år senare är hon fortfarande mitt i karriären och en av Sveriges folkkäraste artister.

Känner du igen dig i bilden sv dig som trevlig, varm och sympatisk?

– Jag tänker inte vara blygsam. Jag ÄR sympatisk och jag bryr mig om min omgivning. Jag vill gärna vara ett stöd för dem som behöver

det oavsett om det är goda vänner eller någon annan – om jag kan och räcker till.

TANK ARNA GÅR OSÖK T till 12-åriga Lisa som Jill berättade om i sitt sommarprogram i P1. Flickan vars mamma hade dött bara tolv dagar tidigare och som hoppades att Jill kunde tänka sig att slå en signal.

Fem år senare finns Lisa fortfarande i Jills liv och har dessutom gett upphov till titelspåret på det bejublade albumet ”Baby Blue Paper”.

Skivan skrevs på bara två veckor efter ett år av totalt vattentramp.

Tvärstoppet kom efter en framgångsrik turné 2007 när Jill skulle landa hemma hos familjen och istället drabbades av turnéblues.

– Jag sprang verkligen rakt in i väggen. Jag hade rusat på så fort att jag varken hade hunnit uppskatta det jag hade eller bearbeta allt roligt jag varit med om. Jag kom inte ihåg någonting och det blev en sådan tomhet. Att vara på turné är lite att vara otrogen min vanliga familj eftersom jag saknar dem när jag åker men sen inte vill komma hem. Det är känslomässigt slitigt.

ett tufft år är det inget Jill skulle vilja vara utan eftersom det innebar att hon äntligen fick tid att möta sig själv. Hon förklarar att krisen hjälpte henne att bli mer harmonisk och att finna en äkta självdistans.

– Det finns liksom inget som är så jobbigt idag att jag inte kan prata om det. Jag slipper sömnlösa nätter med ont i magen av oro. Och så tror jag inte att jag kan lösa alla problem själv längre.

Vad skönt!

– Ja, hoppas det håller i sig! Annars får jag ta en härva till. Det roliga

ÄVEN OM DET VAR

5

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 5

2011-08-19 11.07

6

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 6

2011-08-19 11.07

är att när jag gick igenom det så trodde jag att jag var den enda i hela världen. Det var MIN sorg och MIN jobbiga grej och INGEN annan hade det som jag. Nu kan jag se tillbaks på det med ett leende eftersom jag inser att det är något alla går igenom någon gång i livet. Förhoppningsvis förr än senare. en sida hon fortfarande jobbar med är att inte vara så hård mot sig själv och att inte alltid vara så präktig.

– Jag är en sån som inte kan bli full eftersom jag mår jättedåligt om jag blir för berusad och tappar kontrollen. Jag går hem innan festen urartar och så är jag en sån som ställer tillbaka saker där jag tagit dem. Den tillrättalagda Jill liksom, vilket är så jäkla tråkigt. BORT med det!

JILL BER ÄT TAR AT T

HON FÖRKL AR AR AT T hon är ett riktigt kontrollfreak som måste ha koll på läget för att må bra. Ett ”good-girl”-komplex som kan vara rätt påfrestande.

– Jag har alltid varit mån om att leva upp till bilden som sympatisk.

Idag skulle jag nog fixa det om den fallerade, men för fem år sedan skulle jag ha mått skit om någon sa att jag inte var trevlig. Idag är jag inte riktigt lika tillrättalagd, konstaterar hon nöjt men lägger sedan till; – Fan, vad jag svär. Ta bort alla svordomar!

Vilka sidor av dig får de flesta inte se?

– Jag tycker att jag är som en öppen bok men man får förstås inte se det allra mest privata.

Jill tystnar för första gången, funderar ett tag och inflikar sen själv ett förslag till artikeln: ”Nu sitter hon och tänker lääänge”

NAMN: Jill Johnson ÅLDER: 38 år FAMIL J: Gift med Håkan, barnen Havanna 7 och

Bonnie 1 år.

BOR: Timmerstockshus i skogen utanför Borås.

AKTUELL: Släpper en ny skiva i oktober.

FRITID: Umgås med vänner och laga mat.

GÖR NÄR HON ÄR ENSAM: Händer nästan aldrig.

Är supersocial och uppskattar oftast inte att vara själv.

LIVSDRÖM: Det låter lite B men jag har inga stora mål. Ett litet mål är att någon gång flytta tillbaka till havet och bygga mitt drömhem. Jag skulle även kunna tänka mig en liiiten kort utlandskarriär, för att ha testat. Annars är drömmen att få fortsätta hålla på med musik och utvecklas. Det är häftigt att jag har fått hålla på så pass länge men jag skulle lätt vilja fortsätta i tio år till och sitta om tio år och säga samma sak.

7

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 7

2011-08-19 11.07

– Jag har inget tålamod och ingen startsträcka innan jag blir frustrerad eller rastlös. Som att jag har levt med samma man i 15 år och vet vad han ska säga så jag bara: ”Men va’ fan, säg det då!”

NÄR JILL EFTER en olycklig kärlek slogs av insikten att det var bandpolaren Håkan hon ville leva med, tog det 24 timmar innan de flyttade ihop. Idag bor de mitt i naturen i den lilla byn Vänga tillsammans med döttrarna Havanna 7 och Bonnie 1 år.

– Det är en fantastisk känsla att ha skapat någonting, familjen är min borg. Jag älskar de små vardagliga stunderna som morgnarna och kvällarna, det nyvakna och trötta. Kanske handlar det om bekräftelse, att vara behövd och få finnas där för någon. Det är så viktigt att vara behövd, nästan skönare än att behöva någon.

av Jills jobb är att spela in skivor. Nu för tiden sker det oftast i Nashville, countryns Mecka. Det har blivit ett gäng resor dit sen första mötet för 10 år sen, ett möte som var långt ifrån kärlek vid första ögonkastet.

– Nej, jag blev så besviken, shit vad besviken jag blev! Jag hade konstigt nog inte drömt om att åka dit men så blev jag inbjuden att komma över och skriva musik. Till saken hör att jag aldrig har varit och fortfarande inte är någon fantastisk upphovsman även om jag idag har lärt mig genom att använda mig av mina erfarenheter. Men på den tiden var jag definitivt bara kass. Jag åkte i alla fall dit, livrädd och med en hel del ödmjukhet i bagaget. Ändå blev jag chockad över att jag verkligen inte hade något att komma med.

EN ANNAN DEL

själva staden, som mest verkade bestå av bilförsäljare och shoppingmalls, en besvikelse i sig. Istället för all den fantastiska musik hon hoppades få uppleva var det coverband i varenda pub. Men ett par år senare, med livskrisen i bagaget, har både låtskrivandet och kärleken till Nashville utvecklats. Här har Jill haft förmånen att få lära känna och arbeta med låtskivare och musiker som vanligtvis hänger med Dolly Parton och andra stora countrystjärnor – Jills idoler.

DESSUTOM BLEV

Vad är det svåraste med att vara förälder?

– Att vara konsekvent. Det är supersvårt! Man har en bild av hur man ska vara och så orkar eller lyckas man inte med det. Och sen ovissheten, att inte veta hur det ska gå för dem, hur de ska bli och hur de känner. Oron är fruktansvärd. Kärleken är så djurisk. Jag tänker att om mina barn inte fanns så skulle jag inte vilja leva. Verkligen inte.

I KONTR AST TILL FAMILJELIVET står Jills framträdanden och mötet med fansen. Innan konserterna brukar hon stå i lobbyn och skaka hand med publiken. Hon beskriver konserthallen som sitt vardagsrum och publiken som sina musikvänner.

– Jag tycker om människor och tar mig alltid tid. Men när jag skakar hand är det inte endast för att bjuda på mig själv utan även en uppvärmning för att fånga publiken. Jag tror att många artister skulle hålla med mig om att det tar nästan en halv konsert innan du har publiken i din hand. Här har du den från första stund och allting blir mycket roligare.

JAG FUNDER AR ÖVER det här med handskakandet. Jill ändrar ju helt förutsättningarna för en konsert – från den ouppnåeliga stjärnan som intar scenen till en helt vanlig människa, en av dem. Det känns otroligt utelämnande och extremt modigt. Tänk om chefen för ett företag med flera hundra anställda skulle skaka hand med all personal då och då.

För Jill är det uppenbarligen ett medvetet val, ett sätt att komma nära och mötas på riktigt.

Känner du att det kan bli för nära ibland?

– Det händer men man kan inte kosta på sig att tänka på det viset när man är som jag och verkligen bjuder in. Dessutom är jag bra på att säga stopp när det behövs. Jag vet att andra artister kan bli sura när någon kommer fram när de sitter och äter. Men om man är på en restaurang och ens idol äter just då. Vad ska man göra? Sätta sig utanför och vänta i tre timmar på att den ska äta färdigt för en autograf? Det är klart att man bjussar på det, det är mitt jobb.

Skulle du själv vilja bli världsstjärna?

– Det är DET jag inte vet. Senast igår sa jag till min man att jag undrar om det blir mer än så här eller om jag kommer harva på tills det blir tråkigt för folk. Vad är nästa steg? Jag förhandlar med mig själv hela tiden. Man vet inte vad det är man får och jag vill inte förlora friheten med familjen. Det räcker med en jättetuff förkylning för att tänka att bara jag blir frisk så ska jag uppskatta allt jag har. Jag vet inte om en världskarriär skulle göra mig mer lycklig.

Men när den finns inom räckhåll...

– Inte bara inom räckhåll, den ligger framför fötterna på mig hela tiden!

Jag har bara inte klivit in ännu. Kanske för att jag någonstans inte tror att jag räcker till. Inte för att jag har dåligt självförtroende utan för att jag är realist. Jag är 38 år och inte 18 och jag sticker inte ut. Jag är jättebra på det jag gör men ingen stilbrytare som står i fräcka kläder eller spelas i P3. Jag kan bli avundsjuk på unga artister som Robyn som redan hade en identitet när de började. För mig har det tagit tid att bli redo. Det är först sedan jag har börjat skriva egen musik som jag har brutit musikalisk mark. Är det roligt eller läskigt?

– Det är så himla roligt så det finns inga gränser! Samtidigt är jag mån om min trogna publik. Jag vill inte göra någonting udda utan bara något ännu mer nära och avskalat för att visa mer av vem jag är. Det är väl den väg man ska gå när man blir äldre och tryggare.

8

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 8

2011-08-19 11.07

9

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 9

2011-08-19 11.07

www.smakis.se

Vi har två kompisar som heter Friends och KRAV – båda gör skillnad!

Vi på Smakis tycker att alla människor ska få vara precis som de är. Därför stödjer vi Friends i deras viktiga kamp mot mobbning.

SMAKIS FRUKTDRYCKER: Tillverkas i Sverige

Ekologiskt behöver inte kosta skjortan.

Smakis och Sundis ekologiska drycker tillverkas i Sverige av frukter och bär som är odlade utan konstgödsling eller kemiska bekämpningsmedel. Sundis är en sund och god 100% juice där apelsinerna handplockas från ekologiska odlingar. Smakis KRAV-märkta fruktdrycker är alternativet för dig som vill ha mer frukt och mindre socker jämfört med det som finns på marknaden. Bra va!

Mycket frukt Lite socker Inga konserveringsmedel Inga färgämnen Bra miljö Socialt ansvar

Säljprofilen AB

vi stödjer Friends i kampen mot mobbning

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 10

2011-08-19 11.07

www.smakis.se

TEMA: Möten

text LINN JOHANSSON

Hanna och Stella – Vi blev kompisar när vi gick på Nyckelpigan, berättar Stella.

– Stella lekte med Signe, så flyttade hon och då hittade hon mig att leka med, förklarar Hanna.

– Jag hade inte någon vän och Hanna hade inte någon vän och då kunde vi leka tillsammans.

– Vi tycker att det är roligt att leka mamma, pappa, barn.

– Ja, det leker vi nästan alltid!

– Stella är alltid storasyster och jag är mamma eller lillasyster.

Neven och Nihad Neven och Nihad möttes när Nihad kom till Sverige från Bosnien 1992. Neven arbetade på Röda Korsets internationella mötesplats och som föreläsare om Balkan. Det var genom Röda Korset de lärde känna varandra och blev vänner för livet.

– Neven fungerade som en etableringscoach och lärde mig jättemycket om det svenska samhället och hur det fungerade. Han blev som en vägledare och visade alla möjligheter som finns här. Det var verkligen fantastiskt, berättar Nihad.

Kerstin och Ulysse Ulysse, som är från Schweiz, var i Sverige för att tågluffa.

– Jag hade fått höra att Gotland skulle vara fint och åkte dit. På färjan mötte jag Kerstin och hennes vän Helen. Jag hade tänkt att jag skulle bo på vandrarhem men när jag kom fram kunde jag inte hitta något. Kerstin erbjöd mig då att följa med på deras semester och bo i deras tält. Du kan ju tänka dig att det här var drömmen för en schweizisk grabb! Det här händer bara i Sverige tänkte jag.

Idag har de varit gifta i 22 år.

Tim och Maja En dag lade en okänd mailadress till Maja på MSN. Det var Tim som gick på samma skola.

De började chatta flera timmar varje kväll, men i skolan var de fortfarande för blyga för att säga något mer än hej.

– Vi kunde prata om allt när vi satt vid varsin dator men i skolan kändes det omöjligt att våga gå fram, säger Maja.

Efter några månader bestämde de sig för att träffas. Det är nästan sju år sedan och för två år sedan flyttade de ihop.

– Nu försöker jag övertala Tim att vi ska skaffa hund. Det går sådär.

11

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 11

2011-08-19 11.07

TEMA: Möten

meet my Text CATHARINA ÅHSBERG / Foto BELLA HÅKANSSON

ATT VÄ X A GENOM MÖTEN ÄR MÅLET MED PROJEKTET MEET MY FRIENDS. IDAG ÄR DET DEN SISTA I EN RAD AV AKTIVITETSDAGAR SOM FRIENDS ORGANISERAT FÖR FYRA SKOLKLASSER I GÖTEBORG. ELEVER FRÅN OLIK A SKOLOR OCH STADSDELAR FÅR PROVA PÅ KULTUR OCH IDROTTSGRENAR DE K ANSKE ALDRIG TESTAT FÖRUT. FÖLJ MED PÅ EN DAG AV SAMARBETE OCH NYA MÖTEN. ELEVERNA STRÖMMAR IN i ungdomshuset Radar72 och tar plats vid långborden och i sofforna. De är förväntansfulla, nyfikna och lite blyga.

Anders Andréasson och Hanna Eklund från Friends hälsar alla välkomna. Eleverna delas in i grupper där olika skolor blandas eftersom tanken är att de ska knyta nya kontakter. Efter den gemensamma uppstarten går alla iväg till olika aktiviteter; hälften med idrottsanknytning och hälften med koppling till kultur. Nedanför en brant backe väntar en av dagens första aktiviteter – rullstolsstafett.

rullstolsburen idrottskonsulent på GHIF, Göteborgs Handikappidrottsförbund. Jag bröt ryggen i en mc-olycka när jag var 16 år och har ingen känsel i benen, men armarna är okej. Idag ska jag lära er köra rullstol – det är kul!

– VÄLKOMNA , SÄGER DICK STENBERG,

DICK FR ÅGAR OM NÅGON PROVAT. Eleverna skakar på huvudet. Fyra rullstolar körs fram och Dick demonstrerar. Alla får prova på och det går lite trevande i början men koncentrationen är hög när eleverna svänger och bromsar. Efter en kvart är det dags för stafett där man kör slalom mellan koner, försöker göra mål i korgen och sedan lämnar rullstolen vidare till nästa deltagare. Alla gör sitt yttersta för att vinna. Efter sju minuter är tävlingen avgjord och jublet stiger från det vinnande laget.

PROJEK TET MEET MY FRIENDS startade 2009 med syfte att skapa möten mellan kultur och idrott genom att blanda skolor och klasser från olika delar av Göteborg. Förutom roliga aktiviteter får eleverna en chans att reflektera över sig själva och samhället. Projektet är kopplat till skolans värdegrund, människorättsfrågor och FN:s Barnkonvention.

Barnperspektivet står i centrum.

– DE TIDIGA TONÅREN är en period i livet då man formas och är mottaglig för nya intryck och idéer, säger Anders Andréasson, projektledare för Meet My Friends. Spontaniteten och nyfikenheten finns kvar.

Unga börjar tänka på de frågor som Friends arbetar med, som rätten att få vara sig själv och vara trygg och jämlik i skolan. Men tyvärr är många låsta till sin stadsdel. Nu får de byta miljö och se andra delar av Göteborg. Det finns många föreställningar om ”den andre” kopplat till en stadsdel. Det är ett spännande projekt eftersom Göteborg är en av Europas mest segregerade städer.

PÅ R ADAR72 ÄR DAGENS FÖRSTA AK TIVITET SLUT. Alla äter frukt innan det är dags att gå tillbaka uppför den långa backen. Fotboll är nästa punkt på programmet. Vissa är intresserade medan andra är mer tveksamma.

Gruppen delas in i två lag med sju spelare i varje. Spelarna står i en cirkel

12

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 12

2011-08-19 11.07

förutom en spelare som står i mitten. Det gäller att sparka bollen till sin kompis så att inte mittspelaren får tag i den.

– Gestikulera, ropa, passa och dribbla, säger Sonny Carlsson, ungdomskonsulent på IFK Göteborg. Även om du inte kan namnet på din kompis så ropa ändå. Kommunicera med varandra. Tänk på att vara spelbara och sök ny spelyta hela tiden. Det är precis som på fritiden när man ställer upp för sin kompis. Och visst ställer man väl upp för sin kompis?

DET HAR BLIVIT DAGS FÖR LUNCH och eleverna bänkar sig åter längs långborden. Alla är hungriga efter en intensiv förmiddag. Lasagne, sallad och hembakat bröd står på menyn. Stämningen är hög och alla pratar med varandra runt borden. Efter maten är det dags att byta aktivitet: idrottsgrupperna ska ägna sig åt kultur och tvärtom. På så sätt får alla chans att prova alla aktiviteter.

– AK TIVITETSDAGEN ÄR FAK TISK T ROLIG ,

i början. Sedan placeras ännu en spelare i mitten och då gäller det att vara uppmärksam när man passar bollen. Koncentrationen ökar och eleverna blir mer spelbara och börjar ropa till varandra. Träningen bryts för nu ska det spelas match. Röda och blåa tröjor delas ut, spelarna ställer upp sig och matchen kan börja. Nu är lagarbetet i full gång; alla springer, passar och ropar till varandra.

– Bra passningar, säger Sonny. Det går automatiskt när ni gör er spelbara. Det blev tydligt i slutet att ni kommunicerade bättre med varandra. Bra kämpat!

DE T VÅ GRUPPERNA SPEL AR T YST OCH T VEKSAMT

konstaterar Nifa Peric, 13 år från Lövgärdesskolan. Jag kan tänka mig fortsätta med att spela fotboll i framtiden. Jag har fått nya kompisar som jag har träffat under de här dagarna med Friends.

Marie Stenelo, 12 år, från Gamla Påvelundsskolan instämmer.

– Man får göra jätteroliga saker och det är bra att lära sig samarbeta. Idag har jag lärt mig att köra rullstol. Handboll kan jag tänka mig fortsätta spela för det var kul. Jag har fått kompisar för man träffar ju nya tjejer och killar. Det är bra att möta olika människor och se hur folk är på andra skolor, annars träffar man ju samma personer hela tiden.

13

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 13

2011-08-19 11.07

består av två delar; övningar i klassen och aktivitetsdagar. Teman som rasism, jämlikhet och fördomar kopplas till mänskliga rättigheter och praktiseras i workshops och rollspel i klassrummen. Aktivitetsdagarna genomför alla klasser tillsammans på en annan ort än skolan. Hip hop, basket, dans, fotboll och handboll varvas med drama, musik och konst kopplat till demokratifrågor. Möten mellan människor är viktiga för att skapa förståelse.

Ibland innebär integration att en grupp människor ska anpassa sig till en annan grupp. För Meet My Friends handlar det istället om en dubbelsidig process där alla möten är viktiga oavsett bakgrund.

– Tanken är att eleverna ska mötas men också hitta intressen som de inte visste att de hade, säger Anders. Självkänslan ökar när de får testa något som de inte trodde att de klarade av. När eleverna känner sig bekväma vågar de ta kontakt. Ju mer de träffas, desto lättare blir det att lära känna kompisar från andra skolor. Friends är med som en aktör som skapar förutsättningar för dessa nya möten.

MEET MY FRIENDS UTBILDNINGSMODELL

lärare på Nya Lundenskolan tycker att det bästa med Meet My Friends har varit när Anders och Hanna har varit på klassbesök.

– De har tagit upp frågor som rasism, mänskliga rättigheter och hur vi beter oss mot varandra. Det har fått eleverna att tänka till och jag kommer att arbeta vidare med dessa frågor i klassen. Aktivitetsdagarna har också varit bra eftersom eleverna har haft kul och nu tittar de inte bara på varandra utan pratar också. Göteborg är stort men Meet My Friends har visat att man kan mötas över gränserna.

CAMILL A LOSJÖ,

ramar in danssalen. Dansläraren Amanda Pakkhoo Joaniquina står mitt i salen och hälsar alla välkomna. Hennes kollega Jonathan Kidane sköter musiken. Plötsligt står de båda mitt i rummet och dansar. Musiken dunkar, kropparna svänger i takt till musiken och rörelserna är lätta. Dansarna nuddar knappt golvet utan ger intrycket av att sväva i luften. Applåderna dundrar när de avslutat sin uppvisning.

– Nu är det er tur, säger Amanda. Ni följer mina steg och kollar er själva i speglarna. Jonathan, sätt på musiken! Flytta fötterna fram och tillbaka och låt armarna hänga längs sidorna.

Gruppen runt Amanda är liten och många sätter sig längs väggarna.

Några har aldrig provat dans förut. Osäkerheten sprider sig i gruppen.

Till slut står hon ensam på dansgolvet.

– Kom igen nu, säger Amanda. Res på er! Ställ er bakom mig och följ mina steg. Annars kan vi lika gärna sluta här och nu. Jonathan, sätt på musiken. Kom igen, allihop!

STOR A SPEGL AR

och två lärare går ut på dansgolvet. Eleverna reser sig men ställer sig långt bak. Musiken börjar och hela gruppen rör sig och följer Amandas danssteg. Efter en stund hinner ingen tveka längre. Steg och hopp läggs ihop så alla har fullt upp med koncentrationen och snart är dansen i full gång. Salen sjuder av aktivitet och alla dansar och rör sig i takt till musiken.

– Bra jobbat, säger Amanda.

EN FRITIDSPEDAGOG

EMMA FELLENIUS, 12 år, från Gamla Påvelundsskolan vilar i soffan efter danspasset.

– Jag tycker den här dagen är kul! Fotboll är roligast men jag har också lärt mig nya danssteg och att köra rullstol. Musiken har jag inte provat ännu men jag är på väg dit nu.

PÅ ÖVERVÅNINGEN i Radar 72 sitter Erik Lukas. Han har arbetat som DJ i åtta år. Eleverna samlas runt bordet där han har ställt sin mixer.

Erik kör två låtar samtidigt eller beatmixar som det heter. ”Cutta” och ”scratcha” är andra termer som Erik förklarar samtidigt som varje elev får gå fram och göra sin egen mix av musik. Han berättar att det finns DJ:s som har färdigmixad musik, men det är roligare att göra allt på plats, annars är det ingen idé att vara DJ.

Dalé Stojikovic, låtskrivare. Rummet är litet och det blir trångt när eleverna ställer sig runt Dalé för att se hur han skapar musik med hjälp av två datorer. Piano, trummor och bas blandas med hjälp av olika ljudspår på datorn. Musiken växer fram och eleverna gungar i takt.

– Lär man sig grunderna är det inte svårt, säger Dalé.

I NÄSTA RUM VÄNTAR

för 90 trötta men nöjda elever. Det här är inte bara slutet på aktivitetsdagen utan även ett helt år tillsammans med Meet My Friends. Anders och Hanna pratar om året och allt man har lärt sig och upplevt tillsammans – musik, idrott, brutna fördomar, rätten att få vara sig själv och inte minst alla möten.

– Tack för att vi fick träffa er! Är det något ni har bevisat under det här året är det att ni är smarta och kreativa människor som kan klara mycket mer än ni tror, säger Anders med stolthet i rösten.

DAGEN GÅR MOT SIT T SLUT

till skolorna och, till elevernas stora glädje, varsin Hej-pin. Det är Friends symbol för att se alla och att det lilla kan göra stor skillnad. Ett gäng handskakningar och ett par ”high five” senare är lokalen tom men för Meet My Friends del lever projektet vidare – på nya skolor, med nya elever och inte minst – nya möten.

DET DEL AS UT INT YG

14

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 14

2011-08-19 11.07

Självkänslan ökar när eleverna får testa något som de inte trodde att de klarade av.

15

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 15

2011-08-19 11.07

om ”meet my friends” – Meet My Friends är ett treårigt integrationsprojekt som drivs av Friends och finansieras av Allmänna Arvsfonden.

– En viktig utgångspunkt är att det bör finnas mötesplatser i samhället där människor har möjlighet att bygga relationer och kontakter med varandra. Tanken är att elever som kanske aldrig skulle ha träffats, får möjlighet att lära känna varandra och få en förståelse för varandras olika erfarenheter, kunskaper och bakgrunder. Meet My Friends skapar sådana mötesplatser.

– Ett annat mål är att eleverna ska få möjlighet att stärka sin självbild och sitt självförtroende. Detta genom övningar där eleverna får chans att reflektera kring sig själva och sin omgivning och som bidrar till att de får en ökad kunskap om sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

– De skolor som har deltagit i projektet är: Lövgärdesskolan, Gamla Påvelundsskolan, Nya Lundenskolan i Göteborg samt Åbyskolan i Mölndal. Framöver kommer ytterligare skolor och elever att involveras.

– Läs mer om Meet My Friends på www.friends.se under fliken ”Utbildning”.

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 16

2011-08-19 11.07

Va en goding – bjud på en goding!

Med våra läckra Godingar med extra krämig kanelfyllning är du garanterat i gott sällskap. Det gör det enkelt att vara spontan.

Bjud in dina vänner och njut!

Gå in och gilla Skogaholm på Facebook! www.skogaholm.se Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 17

2011-08-19 11.07

TEMA: Möten

Att möta sit barn Text JO BARKER / Foto CHRISTIN PHILIPSON

ATT MÖTA SITT BARN K AN LÅTA SOM EN RÄTT SJÄLVKLAR GREJ MEN ALLA SOM HAR FÖRSÖKT KLÄ PÅ EN SKRIK ANDE TREÅRING ELLER

RESONERA MED SIN TONÅRING OM EN RIMLIG TID ATT KOMMA HEM PÅ KVÄLLEN, VET ATT DET IBLAND ÄR LÄTTARE SAGT ÄN GJORT. FRIENDS HAR TRÄFFAT MARTIN FORSTER SOM LÄR OSS MER OM HUR MAN MÖTER BARN MED ”FEM GÅNGER MER K ÄRLEK”.

och jag bländas av århundradets tandgluggsleende. Det är Simon, drygt ett år, och jag får påminna mig om att det är hans pappa jag är här för att träffa. Pappan, som heter Martin Forster, är psykolog och expert på föräldraskap genom sitt arbete. Nu har han dessutom haft chans att praktisera för egen del i 14 månader.

– Jag tänker ännu mer på det här med att möta sitt barn idag eftersom jag har fått ett helt annat perspektiv genom att själv bli förälder. Och ska jag tala helt personligen är det viktigaste i mötet att vara närvarande.

DÖRREN ÖPPNAS

Hur skiljer sig det från innan du fick barn?

– Jag hade nog svarat likadant då men nu har jag egna erfarenheter av hur det är när jag inte är närvarande, både för mig själv och Simon.

Jag känner så väl när jag håller på med något annat, som att gå in på datorn, hur vi tappar kontakten. genomsyrar Martins bok ”Fem gånger mer kärlek”. Den skiljer sig från många andra föräldraböcker genom att vara konkret och inte bara presentera förhållningssätt utan även hur man kan agera rent praktiskt i vardagen med sitt barn. Den tar upp problem som trots, sömn, mat eller vredesutbrott och en viktig

AT T VAR A EN NÄRVAR ANDE FÖR ÄLDER

utgångspunkt är att lösningen ofta ligger i positiv samvaro – alltså att möta barnet med mer kärlek och mindre tjat och bråk.

– Begreppet att vara närvarande omfattar så mycket. Det handlar om att vara uppmärksam på det barnet gör, vad det vill och att svara på dess behov och signaler. När jag bara ägnar mig åt Simon så börjar han bete sig på en massa olika sätt och han och jag hamnar i ett samspel som… TUT Tuuuut!

Simon har hittat det mekaniska leksakståget. Martin skrattar bekräftande och smyger sedan försiktigt undan tåget med kommentaren ”Det här har vi förbannat många gånger”.

– När vi får till ett bra samspel gör Simon saker som jag reagerar på och jag gör saker som han reagerar på och så vidgas båda våra världar.

Blev det som du hade tänkt dig att få barn?

– I mitt jobb som psykolog har jag varit ganska fokuserad på problem, och Simon är ju ett perfekt barn, vi har inga problem! Martin skrattar högt och ljudligt med glimten i ögat.

– Nej men, han är så liten fortfarande och jag har framför allt jobbat med äldre barn så jag hade inte direkt skapat mig någon bild.

18

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 18

2011-08-19 11.07

ÅLDER: 40 år

forskning med syfte att hjälpa föräldrar och lärare att hantera konflikter med barn.

FAMILJ: Sambo med Jenny, sonen Simon, 1 år

BOKCITAT: Min arbetsmetod bygger på att förstärka och

NAMN: Martin Forster

BOR: Enskede GÖR: Legitimerad psykolog med KBT-inriktning. Har de senaste åren arbetat med utveckling av föräldrastöd och

göra mer av det som redan fungerar i samspelet och relationen, vilket minskar problemen. Fungerande relationer till barn kräver mycket mer kärlek och uppmuntran än gränssättning. (Ur ”Fem gånger mer kärlek”, 2009) 19

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 19

2011-08-19 11.07

Varför tror du att så många föräldrar har höga krav på sig själva och ofta känner sig dåliga?

– Ja, det har väl jag bidragit till. Allvarligt talat är det tveeggat att erbjuda en massa råd och stöd eftersom man skapar behov och väcker tankar. Det här expertsamhället som vi lever i. Sedan upplever jag att det idag är en viktig del av ens självbild och identitet att vara en bra förälder vid sidan av en massa andra saker som man känner att man ska vara bra på. Är du rädd för att din bok kan bidra till prestationsångest hos föräldrar?

– Ja, absolut, svaret kommer snabbt och tveklöst. Om man jämför med till exempel Malin Alfvén och hennes bok ”Tagga ner”. Den har en helt annan ingång som jag kan känna är sympatisk och fyller en annan funktion. Min bok är väl snarare ”Tagga upp”, haha. När jag skrev boken försökte jag att lägga in meningar som ”Det är förstås inte alltid lätt att tänka på det här...” men jag vet inte hur bra det funkade. De här meningarna försvinner i mängden av alla tips och råd.

Som att man ska undvika adjektiv?

– Haha, just det! Jag har fått formulera mig många gånger kring det här med adjektiven när jag har varit och föreläst.

Det som har stuckit i en del ögon handlar om hur man ska ge positiv uppmärksamhet. Istället för att använda adjektiv såsom duktig, modig och stark ska man beskriva det barnet gör som ”Du lyfte hela väskan själv”. Martin förklarar att barn får bäst självkänsla om man uppmuntrar arbetet snarare än resultatet. Genom att beskriva det barnet gör både uppmuntrar och vägleder man, dessutom visar man att man ser barnet. Det här är lättare sagt än gjort.

– Jag inser ju att det är svårt att bryta med en hel kultur. De här orden har en så förankrad innebörd och jag säger själv sådant som duktig, fin och smart hela tiden. På en föreläsning fick jag en gång frågan: ’Men vaddå!? Skulle inte du ha velat ha något mer från din handledare när du lämnade in din avhandling än: Jag ser att du har skrivit en avhandling.’?

SIMON SOM HAR TAGIT EN PROMENAD under bordet slår i huvudet och ger Martin en trumpen blick. Martin säger inte ”Du slog i huvudet” utan ler istället uppmuntrande och Simon blir snabbt glad igen.

han har landat i att man får fundera över vad det är som dominerar ens reaktioner till barn och i vilka situationer. Det gäller framför allt att vara lyhörd för hur barnet reagerar på ens respons.

– Om man märker att barnet är lite väl angeläget om att få bekräftelse just i prestationssituationer så kanske man är lite fel ute.

MARTIN FÖRKL AR AR AT T

Vilka är de vanligaste problemen som föräldrar söker hjälp för?

– Det är när vardagsgisslen drar iväg. Det handlar om sådant som mat, påklädning, läggning och syskonbråk och man behöver inte vara på riktigt hal is för att söka hjälp.

Tips till föräldrar

Om du har fastnat i en negativ spiral i relationen till ditt barn är det bra att prova att bara växla spår – gör något roligt tillsammans; lek, uppmärksamma bra saker, bekräfta saker som du ser och var närvarande. Försök att stanna upp och tänka ”vänta – nu är jag här”, och bli uppmärksam på dig själv i stunden.

Då blir det lättare att släppa och bryta en konfliktsituation.

Några hållpunkter i mötet med barnet: UMGÅS OCH LEK – POSITIV SAMVARO Låt barnet styra, visa glädje och entusiasm, ge stegvis stöd.

GE POSITIV UPPMÄRKSAMHET Minska tjat, avled, beskriv det barnet gör, variera uppmuntran.

LYSSNA OCH FRÅGA Prata om dagen, ställ öppna frågor, lyssna och vänta med lösningar, spegla vad barnet säger.

RUTINER OCH ANSVAR Skapa rutiner som gör det lättare att bli mer konsekvent, ge lagom mycket eget ansvar med tydliga uppdrag och förväntningar, följ upp.

KONFLIKTHANTERING Välj strider, ta det lugnt, var konsekvent, förebygg genom överenskommelser.

20

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 20

2011-08-19 11.07

Jag

Simon

tror att om jag skulle ha skrivit boken när var några år så skulle nog ha blivit lite mer faktiskt.

ödmjuk,

den

Martin upplever ofta att bilden av personer som söker hjälp är lite skev.

Dessa familjer är inte så annorlunda än de flesta.

– Det har en enormt stor betydelse för fortsatta konflikter om man lyckas bromsa upptrappningarna och stå på sig på ett lugnt sätt.

Var går gränsen mellan vardagsproblematik och när problemen börjar bli allvarliga?

– Det hänger ihop med titeln ”Fem gånger mer kärlek”. När balansen blir skev och en stor del av samvaron präglas av konflikter där man känner hur den ena leder in i den andra. Eller så kan det vara att man har hamnat i ett läge där man som förälder tappar humöret på ett sätt där man blir elak – då kan det vara läge att söka hjälp.

SIMON GÄSPAR och Martin tar en paus för att lägga honom. Inga ljud hörs från sovrummet och fem minuter senare är Martin tillbaka. Jag konstaterar att han hade rätt i att Simon är en perfekt unge.

som kan motverka mötet mellan barn och förälder. Det kan vara ens livssituation, stress eller konflikter i relationen med partnern. Martin berättar att det ibland till och med kan handla om att barn och förälder inte matchar personlighetsmässigt.

– Jag har arbetat med fall där både förälder och barn har ett hetsigt temperament där det blir mycket reaktivitet i relationen.

Han förklarar att när man hamnar i en konfliktsituation så ska man försöka att inte reagera tillbaks direkt när barnet protesterar. Istället är det bättre att hejda sig så att man inte hamnar i en negativ spiral. Det gör man genom att använda färre ord och lägre ljudvolym.

IBL AND FINNS DET SAKER

Vad tycker du själv är svårast när det kommer till föräldraskap?

– Det var väldigt jobbigt i början när vi höll på att sätta rutiner. Det blev en sådan radikal förändring och jag undrade ibland hur jag skulle orka.

Jag tror att det svåraste för mig kommer vara om jag tappar glädjen i föräldraskapet och bara känner att det är ett slit. Sedan är jag inte så uthållig. Jag märker redan nu att jag ger efter i en massa situationer.

Många har frågat om det blir en ny bok nu när jag har fått barn och då tänker nog de flesta på att det inte är så himla lätt. Jag tror att om jag skulle ha skrivit boken när Simon var några år så skulle den nog ha blivit lite mer ödmjuk, faktiskt.

Vilka möten med Simon är de bästa?

– Det är nog när jag hör honom vakna och säga titta, det är en fantastisk känsla.

21

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 21

2011-08-19 11.07

TEMA: Möten

möte med familj Text och foto JO BARKER

NÄR KLARA VAR 6 ÅR SKILJDE SIG HENNES FÖRÄLDRAR. IDAG ÄR HON TOLV ÅR OCH HENNES LIV HAR PLUSSATS PÅ MED EN BONUSMAMMA, BONUSPAPPA, BONUSSTORASYRRA OCH TVÅ NYA SMÅSYSKON. HÄR BERÄTTAR HON OM HUR DET VAR NÄR HON MÖTTE SINA NYA FAMILJEMEDLEMMAR OCH TIPSAR OM SÅDANT SOM K AN VARA BRA ATT TÄNK A PÅ NÄR MAN SK AFFAR EN NY FAMILJ.

Berätta om när du fick veta att din mamma hade träffat en ny kille.

– Jag kommer precis ihåg att jag, mamma och min lillasyster Kajsa var ute på stan och då berättade mamma om Peter och jag blev jätteglad.

Jag vet inte riktigt varför, men jag brukar bli glad över såna saker.

För hennes skull?

– Ja, och för min skull också. Det kändes bara roligt och spännande.

Mamma visade en bild på honom eftersom jag och Kajsa ville veta hur han såg ut. Och så frågade hon om vi ville träffa honom direkt och det ville vi. Så ringde hon till Peter som också ville ses och då sprang han jättelångt till något minizoo för att kolla om det var öppet bara för vår skull, så att vi skulle kunna åka dit!

Kändes det som att det var viktigt att han skulle tycka om dig?

– Ja, på vägen dit tänkte jag en del på det.

Tänkte du något på hur det skulle vara om du inte tyckte om honom?

– Jag tror inte det. Jag var mest uppspelt!

Hur kändes det när ni väl sågs?

– Jag kommer mest ihåg att jag och Kajsa ville visa våra nya sandaler.

Sen var jag ju väldigt blyg också.

Inte långt senare berättade din pappa att han hade träffat Caroline.

– Då blev jag också jätteglad! Första gången vi skulle träffa henne och hennes dotter Melissa var vi på Junibacken. På vägen dit frågade pappa hur vi ville att hon skulle se ut och då beskrev jag och Kajsa henne som en Barbiedocka – blond, blåa ögon och sånt.

Såg hon ut som Barbie då?

– Nej, men jag blev inte så besviken.

Beskriv Caroline och Peter.

– Caroline är ganska ordningsam och snäll. Peter gillar att städa och försöker alltid hitta på roliga saker, utflykter och sånt. Och han är också snäll så klart och Caroline brukar också hitta på roliga saker!

22

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 22

2011-08-19 11.07

NAMN: Klara Helin (i mitten på bilden), ÅLDER: 12 år BOR: Björknäs och Nacka FAMILJ: Mamma Karin, pappa Per, bonusmamma Caroline, bonuspappa Peter, bonussyster Melissa, 16 och småsystrarna Kajsa, 9, Ninja, 2 och Saga, snart 2 år. ÄR BRA PÅ: Rida, rita, virka och äta glass

och godis.

DRÖMMAR: Bli en jättekänd modedesigner

och få en egen häst.

23

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 23

2011-08-19 11.07

På vilket sätt är det tur att du har Caroline?

– Om inte hon fanns hos pappa skulle det inte alls se ut som det gör hemma hos oss. Hon har gjort så att det blir mysigare och mer modernt. Och om inte hon hade funnits skulle jag aldrig baka, det har hon lärt mig.

Och på vilket sätt är det bra att Peter finns i ditt liv?

– Det är tur att jag har Peter för om inte han skulle vara här skulle det vara jättestökigt, haha, och vi skulle inte åka på lika många utflykter.

Vad tänkte du när du fick veta att din pappa och Caroline skulle få barn?

– Jag blev jätteglad! Pappa hade en tröja på sig under middagen med en text på engelska typ: ”Jag ska bli pappa” och så var det som en stor vit boll med en liten bebis i. Fast jag tänkte inte på det. Då sa han ’Har ni inte sett min tröja?’ Jag bara ”den var väl fin”. Då berättade de.

Klaras tips till föräldrar När man ska skiljas: Tänk på att inte gå för fort fram utan ta det steg för steg. Om man har flera barn ska man berätta för dem samtidigt, inte en i taget. Det är bra att samla familjen. Sedan behöver man kanske inte flytta ifrån varandra på en gång. Det är viktigt att barnen hinner smälta det.

När man har träffat en ny partner: Det är bra om man lär känna personen ordentligt innan man berättar för barnen. När barnen har träffat personen kan man fråga hur de tycker att det går och hur det känns.

Ungefär ett halvår senare berättade din mamma att hon också skulle få barn.

– Ja, det var jobbigt. Jag blev ledsen och började gråta för jag kände att vi har våra stunder när vi brukar prata med varandra. Jag tänkte att nu kommer det ett syskon som kommer börja gråta och förstöra allting och så kommer inte jag få känna mig ensam med mamma. Fast det blev inte så och jag älskar ju Saga.

När man träffar sin nya partners barn:

Berätta om dina nya syskon.

– De är jätteroliga! Om man har tråkigt kan man alltid vara med dem för då börjar man alltid skratta. Och de är helt olika. Ninja brukar vara ledsen ganska mycket eftersom hon ramlar när hon springer hela tiden. Men hon är jätteglad när hon äter, hon skulle säkert kunna äta hur mycket som helst! Saga är helt tvärtom. Hon är ganska lugn och försiktig och när hon äter vill hon nästan inte äta någonting fast det går bättre nu när hon har börjat på dagis.

Var inte för mycket med den utan tänk på att man har andra barn också. Det är bra att ta tid och vara ensam med de äldre barnen också.

Det är viktigt att man är snäll och så kan man gärna hitta på någon kul utflykt tillsammans första gången man ses. Sen ska man inte bara vara tyst och stirra. Istället för att tänka på vad man skulle kunna säga så säg det. Ställ frågor och var intresserad. Var inte bara intresserade av ens mamma eller pappa.

När man får ett småsyskon med den nya partnern:

Kan det kännas konstigt att Saga och Ninja är hela tiden med sina föräldrar?

– Lite kanske. Jag tänker inte att det är orättvist direkt men det känns lite konstigt för man har ju varit med sin mamma och pappa hela sitt liv och plötsligt så har man bara hälften av tiden och nu är det någon annan där som är med dem hela tiden.

Vad är det bästa med att ha fått två familjer?

– Alla systrarna! Och en annan bra sak är att när jag bråkar med den ena föräldern så kan jag alltid ringa till den andra. Även om inte de tycker att det är så bra...

Gäller för m måna adress 3 GB/

24

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 24

2011-08-19 11.08

Nu kan du surfa dygnet runt, hemma som borta. Förlåt.

3 månader kostnadsfritt Köp fast bredband – mobilt bredband ingår.

Köp fast bredband, då ingår mobilt bredband. Det ger dig maximal uppkoppling – hemma som borta. Under de tre första månaderna bjuder vi just nu på kostnaderna och vi har dessutom ökat nedladdningsmängden från 3 Gb/mån till 13 Gb/mån. Om det blir för mycket av det goda, besök någon av våra internetfria zoner som vi har placerat ut runt om i Sverige.

Välkommen till maximal uppkoppling och maximal avkoppling.

Besök Telias butiker, telia.se/maximalt eller ring 90 200.

Gäller privatpersoner t.o.m. 22/9 2011 vid nyteckning av Telia Bredband. Telia Bredband 0 kr/mån de 3 första månaderna, därefter ordinarie pris 252-599 kr/mån beroende på hastighet under återstoden av bindningstiden. Bindningstid 24 mån. Efter bindningstiden gäller aktuell prislista. Kostnad 25de 3 första för modem tillkommer med 495 kr samt fraktavgift 99 kr. Telia Bredband (via telejacket) förutsätter ett teleabonnemang, Telia Bas för 145 kr/mån. Om du inte har Telia Bas tillkommer en nätavgift på 89 kr/mån. Telia Bredband (via nätverksuttag) förutsätter Telia Smart 0 kr/mån månaderna, därefter 29 kr/mån. Erbjudandet kan inte kombineras med andra bredbandserbjudanden från Telia. Kunder som tecknat ett prova på erbjudande med Telia Bredband under perioden 22/8 2010 t.o.m. 22/5 2011 kan inte ta del av erbjudandet. Alla hastigheter kan inte levereras på alla adresser på grund av tekniska begränsningar. Telia Mobilt bredband Start för 0 kr/mån ingår, ingen kostnad för nyttjandet av det mobila bredbandet de första 90 dagarna därefter 29 kr/dag som du surfar mobilt, dock max 279 kr/mån. Datamängden är 13 GB/mån de första 90 dagarna därefter 3 GB/mån. Priser gäller endast trafik i Sverige. Vid uppsägning av Telia Bredband tillkommer en månadsavgift för Telia Mobilt Bredband Start om 39 kr/mån. För fullständiga villkor se telia.se/villkor.

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 25

2011-08-19 11.08

TEMA: Möten

Text MAGDALENA PERSSON / Foto CHRISTIN PHILIPSON

I DE NORRA DELARNA AV VÄSTMANLAND PÅGÅR NÅGOT MÄRKLIGT. DJUR OCH NATUR BETER SIG INTE LÄNGRE SOM VANLIGT OCH I SKOGEN TYCKS NÅGOT HA VAKNAT TILL LIV IGEN, NÅGOT SOM SLUMRAT LÄNGE OCH ALDRIG MER BORDE HA VAKNAT. KLASS 4B FRÅN ALMBYSKOLAN ÄR MYSTERIET PÅ SPÅREN.

– LUGN, JAG HÅLLER I DIG

– du kan inte ramla! Sebastian greppar ett ordentligt tag om Jennie.

I en berså i Blexbergsåsen, strax utanför Nora, balanserar fem fjärdeklassare på en liten trasmatta. Mattan ska vändas utan att någon vidrör gräset och förslagen är många; – Alltså, nu kom jag på en jättebra idé, vi skrynklar ihop oss till en klump så tätt vi bara kan och så försöker vi vända på den.

– Ja, vi håller i varandra som i en stor jättekram!

Snart ligger kramen i en skratthög på gräsmattan och det blir omstart.

– Vi kanske kan hoppa allihopa och samtidigt försöka vända mattan?

Till slut står allihop på nyvänd matta, får en ny ledtråd av läraren Emma och springer nöjda ut ur bersån.

ENTUSIASMEN ÄR STOR och strax är gräsmattan öde igen. Kapten Katrin, alias Peter Persson, slår sig ned i solen. Han är pappa till en av killarna i klassen och initiativtagare till ”Operation Skogsstjärna”. Idén fick han för ett par månader sedan efter ännu ett nedslående föräldramöte med rapporter om allmän oro och stök, kränkningar både i klassrummet och på nätet och bråk med andra klasser, liksom en obalans mellan tjejer och killar där de sistnämnda tog alltför stor plats. När flera föräldrar började se sig om efter andra skolor reagerade Peter.

– Att byta skola tycker jag är fel lösning, då visar man bara att ”gräset är grönare någon annanstans”. Ett bättre alternativ är att visa att det går att vända en svår situation till något positivt. Bara för att det är stökigt i klassen just nu behöver det inte förbli så – inget är hugget i sten.

– SAMLING!

PETER BÖRJADE FUNDER A PÅ vad man skulle kunna göra. Alla kontakter mellan barn, föräldrar och skola var negativt präglade så det kändes viktigt att göra något som barnen tyckte var roligt, men som också krävde samarbete och som var integrerat med skolarbetet.

Operation Skogsstjärna tog form. Ett mysterium som kretsar kring skogarna i norra Västmanland. Ett område han känner väl till då gården vid Blexbergsåsen tillhör familjen. Tillsammans med några föräldrar bildades en arbetsgrupp med målet att skapa sammanhållning istäl-

På en stubbe mitt emellan boningshuset och en stor lada står ”Kapten Katrin”. Det hjulas, snackas och skrattas men snart sitter hela klass 4b från Almbyskolan i Örebro samlade. Befälet summerar; hur gick övningarna? Fick alla sina ledtrådar? Klassens elever är för dagen indelade i fem väl genomtänkta grupper som ska ta sig runt lika många stationer med olika övningar för att få de viktiga bokstäverna som slutligen ska hjälpa dem att lösa DET STORA MYSTERIET.

26

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 26

2011-08-19 11.08

”Att byta skola tycker jag är fel lösning, då visar man bara att ”gräset är grönare någon annanstans”.

27

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 27

2011-08-19 11.08

D E T, N A L Å P E T Å VA R A U F T T A T E I BONDE ” D L B R A T V T A T BÄS ÖM Ä R

”

R S TA MIN ST Ö

DR

28

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 28

2011-08-19 11.08

let för konflikter i klassen. På nätet upprättades en ”sambandscentral” där klassen kunde följa uppdateringar om mysteriet, diskutera ledtrådar på chatten och en massa annat kul. Skolan var med på noterna.

I studierna om medeltiden bakades snabbt ett kapitel om den svenska järnhanteringen in – välbehövlig kunskap för att kunna lösa mysteriet.

Kapten Katrin hann med några besök i klassrummet och förväntningar byggdes upp. Plötsligt fanns det något gemensamt att fokusera kring, något som alla tyckte var roligt!

UPPE PÅ LOFTET i ladan sitter den mystiska ”Fader Fouras” draperad i svart och redo med knepiga gåtor, också hon har varit delaktig i att plantera och diskutera ledtrådar på nätet.

– En kedja är inte starkare än sin svagaste länk. Vet ni vad det betyder?

Det är tyst bland höbalarna. Tjejerna sitter på ena sidan och killarna på den andra.

– Vad är det vi tränar på?

– Att lösa mysterier!

– Ja, tillsammans. Inga svar får ges utan att ni först har pratat ihop er.

Gruppen makar sig samman.

– Vad kallas en människa som äter människokött?

Efter en snabb överläggning kommer svaret; kannibal! Frågestunden går galant och snart har gruppen tillräckligt med poäng för ännu en ledtråd. Fridolf, Alice och Tea flyger en efter en ner från skullen och landar i höet. Bara David står kvar. Han kryper fram till kanten.

– Åh, jag är så höjdrädd. Shit vad högt det är, jag vågar inte!

Han kikar över kanten. Därnere står kompisarna och ropar uppmuntrande; ”Du fixar det!”.

Han tvekar en stund, sen hoppar han.

PÅ ÄNGEN STR A X NEDANFÖR bondgården far en stövel genom luften. Stövelkastning visar sig vara lättare sagt än gjort. Flyger den åt fel håll, hamnar gruppen allt längre bort från ”mål”. Engagemanget är för ögonblicket aningen på glid… Anton skjuter iväg några maskrosor innan han ger stöveln en ny chans. Klassföreståndaren Sabina peppar, någon lyckas få iväg stöveln åt rätt håll och gruppens kämparglöd är åter tänd.

som ”Mrs Smith” på nätet – utan barnens vetskap. Det är första gången hon varit med om ett liknande föräldraengagemang och hon skulle gärna se fler sådana.

– Det är en fantastisk möjlighet för alla, både barn, föräldrar och lärare, att mötas och lära känna varandra i ett nytt sammanhang, inte bara här idag utan också på nätet i nya roller. Det betyder så mycket för klassen

SABINA HAR FIGURER AT

och sammanhållningen att känna att vi jobbar tillsammans.

Mrs Smith är entusiastisk; – Ännu har skutan inte vänt helt, men den är på god väg!

Kapten Katrin åter på sin stubbe. Vilka vill hänga med och bada? Hela klassen stormar in i huset på jakt efter badkläder och handdukar. Men somliga vill slippa skor, trots grusvägen. Kapten Katrin är bekymrad; – Men tänk om ”Hyttsuggan” kommer och vi måste springa?

– Då får hon ta mig då!

– Det där Karl, kan du få komma att äta upp.

Karl ser plötsligt tveksam ut. ”Hyttsuggan”, det mystiska väsen som sägs leva under stenbron i skogen, har diskuterats flitigt den senaste månaden.

– Får vi gå dit sen?

– Vill ni verkligen det? Kapten Katrin ser sig allvarligt omkring. För mig är det något skrämmande – något man helst undviker.

EFTER LUNCHEN STÅR

hindrar inga badsugna. Klassmamman Anna sitter intill Flakens strandkant och håller ett vakande öga.

Hon är glad att hon är här. För trots veckobrev och föräldramöten har hon insett att hon egentligen haft ganska liten insikt.

– Att få vara med om en sådan här dag ger en bra inblick i hur klassen och barnen fungerar. Vi föräldrar kommer varandra närmare och kan vara mer av en resurs framöver.

Huttrande och insvepta i badlakan slår sig några tjejer ned. Den senaste tiden har varit bra, och Alice, Emilia och de andra är överens: – Nu är det äntligen arbetsro!

AT T DET BAR A ÄR MAJ MÅNAD

L ADDADE MED NY ENERGI håller en grupp på att slå knut på sig själva bakom ladan. Hur slår man en dubbel råbandsknop utan att någon släpper taget om ändarna på repet? Klasspappan Mikael visar med hjälp av sina skosnören. Axel funderar högt; – Vi tänker att det är en jättesko och gör precis som Micke gjorde nyss.

Inne i skogen en bit därifrån hasar fötter försiktigt fram över rötter och stenar, inte helt lätt med ögonbindel. Sista personen i raden slipper bindeln men måste styra gruppen genom tryck på axlarna som sedan ska vandra flera personer fram. Klassmamman Anna hojtar till när tåget är på väg att helt spåra ur.

– Litar ni på varandra?

– Nja… Esther och Annie är tveksamma.

– Men kan ni samarbeta, då?

– Ja!

29

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 29

2011-08-19 11.08

”Grupper och roller har splittrats till fördel för en bättre sammanhållning där individerna syns.”

Till slut är hela banan avklarad och bindlarna åker av.

– Hur långt gick vi egentligen? Oj, det kändes mycket längre! och en revolver i bältet kallar klassmamman Annika till lystring. Nu är alla övningar avklarade och innan kvällens upplösning står tacos på schemat. ”Ariba!” Matlagen rusar in i köket, det blir trångt. ”Ostgruppen” tar med sig rivjärnet och flyttar ut på gräsmattan istället. En stund senare drar Kapten Katrin igång högtalaranläggningen i ladan och förvånade svalor lättar från takbjälkarna. Till tonerna av Lady Gaga blir hoppen från höskullen allt mer avancerade och med högaffeln i högsta hugg har befälet fullt sjå att räfsa ihop till mjuka landningar. Terpentinsmällar brinner av, tacomiddagen är i gång och den sista svalan lämnar ladan.

– Den här dagen har varit riktigt bra – mycket bättre än disco, hojtar Emilia. De vuxna vid långbordet håller med.

– Tanken var ju att visa barnen att det går att vända situationer, men visst var vi lite rädda för att misslyckas säger Fader Fouras, alias klassmamman Maggan. Nu känns det oerhört skönt. Liksom att skolans veckobrev äntligen fått ett positivt innehåll.

MED SOMBRERO PÅ SVAJ

till final. Alla bokstäver radas upp och ord för ord kluras ut; ”kartan finns i…?”.

– Jordkällaren! I samma stund som Alfred knäcker koden är alla på fötter. Spänningen stiger, vad väntar där inne? Två och två slussas in i mörkret, Anton och Philip är först ut.

– Shit vad läskigt, jag såg först ingenting!

Väl ute i friheten har alla fått sista ”pusselbiten” – en karta.

– Jag är glad att det var lika många som gick in i jordkällaren som kom ut igen, konstaterar befälet. Vill ni verkligen fortsätta in i skogen?

– JAA! DET DR AR IHOP SIG

PÅ VÄG MOT mysteriets kärna leder kartan allt djupare in i skogen.

Sorlet tystnar. Det viskas om ”Hyttsuggan” och ett oväntat brak får gruppen att hoppa högt. En man kommer springande och förklarar andfådd att klassen borde vända om. Han har mött något skrämmande borta vid den gamla stenbron. Inte fastnade hon på bild heller

– han håller fram mobilkameran. Vänd om råder han igen, men nu vill alla fortsätta. Kapten Katrin halar fram ett långt rep som alla greppar.

Den gamla stenbron passeras utan svinn innan en brant klättring väntar över lösa stenar och piskande grenar.

– HALL Å , VILK A ÄR NI OCH VAD GÖR NI HÄR?

En sotig gubbe stirrar klassen i vitögat. Det visar sig vara Johan Nilsson, hyttkarl och död sedan flera hundra år. Han berättar om svunna tider och är upprörd över att hyttkarlarnas en gång så mödosamma arbete numera är bortglömt. Barnen ställer frågor, många handlar om ”Hyttsuggan”. Jodå, den känner han väl till – kan uppenbara sig både som fruntimmer eller dimma och jäklades ibland med gubbarna och järnhanteringen här vid hyttan. Han drar fram ett gammalt fotografi, ett trollkort, gnuggar man det mot byxan så syns hon. Fotografiet går laget runt och det gnuggas flitigt. Johan Nilsson suckar, han längtar tillbaka till de sälla jaktmarkerna, hyttkarlarna och till hustrun Ida. Ja till och med ”Hyttsuggan” behöver få ro igen. Kanske kan klassen hjälpa till på något sätt?

VÄL TILLBAK A på gården släpas sovsäckarna till ladan trots att det ryktas om spöken bland balarna. En stund senare samlas alla kring lägerelden. Medan marshmallows grillas gyllenbruna diskuteras dagen. ”Frågesporten var roligast”, ”Nej, mattan var asrolig, men stövelkastningen var svårare än man trodde”. ”Bäst var det att få vara ute på landet, min största dröm är att bli bonde!” Åsikterna är många men alla är överens – det här har varit en riktigt bra dag. Och det tar inte slut här. Tillbaka på Almbyskolan kommer klassen att få möjlighet att berätta om sina upplevelser för andra elever. Och efter sommarlovet börjar arbetet med att engagera kommunen att röja upp vid den gamla hyttan och kanske få dit en informationstavla som berättar en viktig men bortglömd historia. Lyckas klassen med det har de inte bara vänt sin egen situation utan också gjort verklig samhällsnytta. Och Johan Nilsson kan äntligen få ro igen. Operation Skogsstjärna är långt ifrån över. Kapten Katrin berömmer klass 4B efter en lång och händelserik dag och svaret låter inte vänta på sig; – Ja, vi äger!!

30

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 30

2011-08-19 11.08

Röster om Operation Skogsstjärna Grundtanken var att skapa positiva krafter, att inte bara kommunicera vad som inte fungerar utan istället utveckla den samvaro som faktiskt finns.

Och att projektet skulle löpa över en längre tid – projektets community på nätet är fortfarande aktiv. En del föräldrar reagerade först negativt på sociala medier, vilket förknippades med kränkningar. Men nätet är bara en spegling av hur verkligheten ser ut. I ett omklädningsrum där en kränkning förekommer är lösningen inte att sluta idrotta utan vuxennärvaro – samma gäller på nätet.

PETER, INITIATIV TAGARE:

SABINA & EMMA , L ÄR ARE : Ett fantastiskt föräldraprojekt som engagerat alla och gjort jättestor skillnad. Operation Skogsstjärna har inneburit att vi haft något gemensamt att prata om vilket hjälpt klassen att vända sin negativa syn på sig själva. I stället för att vara ”värsta klassen på skolan” är man stolta över att ha lyckats med det här. Grupper och roller har splittrats till fördel för en bättre sammanhållning där individerna syns.

När Peter presenterade Operation Skogsstjärna på ett föräldramöte tror jag vi alla blev mer eller mindre tagna på sängen. Ändå var det självklart för mig att gå med. Det känns jätteviktigt att vi föräldrar har god kontakt. Eftersom killarna haft större utrymme än tjejerna i klassen är det också bra att både mammor och pappor finns med under en sådan här dag. Även om jag inte varit så aktiv på nätet har Operation Skogsstjärna blivit en inkörsport till sociala medier som jag måste lära mig mer om.

ANNA , FÖR ÄLDER:

Det var kul med utmaningarna och när vi dukade bordet. Och när vi var ute i skogen och träffade döingen. Det var läskigt med ”Hyttsuggan” och så var det tråkigt att åka hem.

EMILIA , ELEV:

31

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 31

2011-08-19 11.08

TEMA: Möten

text LINN JOHANSSON

Linda och Alinde Alinde och Linda skrattar högt när de får frågan om hur de möttes.

– Det var när vi pluggade ihop. Det sjuka var att vi inte gillade varandra i början.

– Jag tyckte att Linda var dryg vilket är sjukt märkligt eftersom hon är världens snällaste. I alla fall blev det så att vi fick skriva en uppsats ihop och då märkte vi att vi båda tyckte att den andra var skitrolig.

– Ja, och så är det ju. Vi är lite roligare än alla andra. Det krävdes bara lite forskningsmetod och kaffe för att vi skulle fatta det.

Pablo och Alyne – Det är så länge sen så det har jag glömt, säger Pablo.

– Men det var ju på Sergels Torg på en konsert, det var Los Van Van, eller hur?

Alyne är säker.

– Ja just det! Los Van Van är ett jättestort kubanskt band, de spelar salsa och vi var där båda två. Vi kände inte varandra men jag såg henne och tyckte hon var söt så jag gick fram och började snacka.

– Hur länge sedan var det egentligen?

– Sexton år!

Elsa och Bengt Elsa och Bengt möttes den 2 november 1958 på Parken i Skurup. Första gången de sågs dansade de med varandra en gång men inte mer.

– Dagen efter pratade jag med min väninna och sa att jag måste till Parken ikväll igen och se om han var där. När det blev damernas tur att bjuda upp såg jag till att vara först framme. Bengt sa att han skulle höra av sig och jag blev nästan sjuk av oro medan jag väntade. Tänk om han inte skulle ringa!

Men Bengt ringde. Sedan dess har de spenderat 51 år tillsammans.

Max och Viktor Max och Viktor lärde känna varandra på dagis men det var inte förrän precis innan ”sexårs” som de fann varandra.

– Fast när vi väl blev kompisar gick det väldigt fort, inte lite i taget, utan mycket, förklarar Viktor.

– Ja på en gång, fyller Max i. Det var när vi upptäckte att vi har samma intressen.

Pokemon och spel.

– Det är mycket roligare om man har någon att spela med.

– Dessutom bråkar vi nästan aldrig. Senaste gången vi bråkade var i sexårs.

– Jag vet inte varför men det var inte så stort.

32

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 32

2011-08-19 11.08

33

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 33

2011-08-19 11.08

TEMA: Möten

nya

perspektiv på

Text ANDREI LINDBLOM / Foto CHRISTIN PHILPSON

DEBATTENS VÅGOR I SVERIGE GÅR HÖGA OM K ATEDERUNDERVISNING, FLUMPEDAGOGIK OCH ELEVERS UPPFÖRANDE. PÅ BRÄNNKYRK A GYMNASIUM I STOCKHOLM STUDERAR FATEHA, IGOR, YASMINE OCH NOOR PÅ NATURPROGRAMMET. STÖRRE DELEN AV SIN SKOLTID HAR DE DÄREMOT TILLBRINGAT I ANDRA LÄNDER ÄN SVERIGE. TA DEL AV DERAS ERFARENHETER OCH MÖTE MED DEN SVENSK A SKOLAN.

– DET MÅSTE BLI MER ORDNING och mindre prat på lektionerna. Elever som störde mycket i min förra klass fick underkänt men så är det inte här, konstaterar Igor som kommer från Ryssland.

Noor, som kommer från Irak, fyller i och berättar att i hennes skola så betyder ditt uppförande minst 20 procent för betyget.

– Det är lättare att få bra betyg om du ger ett gott intryck och sköter dig, säger Fateha utifrån sina erfarenheter av undervisningen i Bangladesh. På frågan om det ska finnas betyg i uppförande råder det delade meningar. Spontant säger Yasmine från Kongo och Fateha NEJ! Noor ber att få fundera.

att lärarna i Sverige lägger in uppförande i betygsättningen men tror att det kan påverka lite grann. Men så är det i hela världen, menar Fateha. Men vad gör man med elever som är respektlösa mot lärarna, undrar Noor, och berättar att när hela skolan samlades på Lucia förra året så betedde sig några elever så illa att man bestämde sig för att blåsa av firandet.

– Det måste finnas något straff mot elever som förstör på det sättet, nu drabbades hela skolan, inte bara de skyldiga och det var fel, menar hon.

Yasmine håller med och tycker att det är okej att stänga av elever

INGEN AV ELEVERNA UPPLEVER

som missköter sig ofta. Fateha flikar in att det är viktigt att ge stökiga elever en andra chans.

– Man kan inte stänga av dem direkt. Det viktiga är att lärarna vågar vara ett föredöme och lär oss elever att ha en plan. De borde se oss elever lite mer som sina barn. Hjälpa till och uppfostra oss mer. Vi har en lärare på skolan som har den attityden och honom gillar jag.

Noor tycker att svenska lärare är för inriktade på att göra sitt jobb, att de inte är tillräckligt engagerade i elevernas privata situation.

DISKUSSIONEN SOM STARTAT i en rasande fart skiftar fokus och Noor hävdar att i Irak pluggar man mer avancerad matte och naturorienterande ämnen än i Sverige.

– Svenskar är inte så förtjusta i att plugga på naturprogrammet.

Fateha instämmer och säger att programmet passar henne eftersom hon vill bli tandläkare.

– Genom naturprogrammet kan man också plugga vidare till läkare, syssla med teknik och vetenskap. Det är så utvecklingen i världen gått framåt, tillägger Noor.

Yasmine ville bli läkare förut men nu vill hon bli apotekare. Igor vill syssla med genteknik och läser på sin fritid böcker av Charles Darwin, evolutionslärans upphovsman.

34

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 34

2011-08-19 11.08

YASMINE NGAMBAKA, 19 ÅR

NOOR AL-RAMMAHI, 19 ÅR

Erfarenhet från skola i Kongo

Erfarenhet från skola i Irak

FATEHA KHAN, 20 ÅR

IGOR CHUMICHEV, 19 ÅR

Erfarenhet från skola i Bangladesh

Erfarenhet från skola i Ryssland

35

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 35

2011-08-19 11.08

Lärarna kan ha sina favoriter här med men behandlar inte andra elever sämre för det och det tycker jag är normalt.

är inte att ta miste på. Här sitter ett gäng ambitiösa elever, tre nittonåringar och en fyllda tjugo, som verkar veta vad de vill. Fateha, som är äldst, berättar att i hennes skola uppmuntrades duktiga elever och blev prioriterade av läraren. Noor fyller i: – Det var så för mig också. Under många år var jag lärarens favoritelev och fick en massa fördelar framför andra. När jag kom till Sverige för två år sedan blev jag förvånad eftersom vi fick gå på toaletten under lektionen, i Irak fick vi hålla oss till rasten. Lärarna kan ha sina favoriter här med men behandlar inte andra elever sämre för det och det tycker jag är normalt.

Alla fyra är rörande överens om att lärarna i Sverige behandlar eleverna mer lika.

ENERGIN RUNT BORDET

PLÖTSLIGT BER ÄT TAR FATEHA att hon och klasskompisarna fick straffläxor och slag på fingrarna när de inte skötte sig eller stavade fel.

Det hände mig med, utbrister alla runt bordet spontant, med undantag av Igor vars erfarenhet från Ryssland är annorlunda. Hans lärare var stränga men slog inte eleverna. Men om man inte skötte sig hotade ibland lärarna med att bli lite mer som Stalin, den gamle grymme sovjetiske diktatorn, berättar han. Yasmine berättar att hon som sexåring fick skriva ”Jag ska aldrig prata på lektionen” över femhundra gånger.

– Alla blev slagna av lärarna. Ibland slog lärarna eleverna så hårt att de blev skadade. Jag blev också slagen och det kändes inte bra. Men det var normalt då. Jag tyckte inte att det var lärarnas fel utan jag ångrade mig istället för att jag tyckte att jag gjort fel, säger Yasmine.

TILL EN BÖRJAN SKR AT TAS det runt bordet när bestraffningshistorierna berättas, men i takt med att vidden av det sagda går upp för alla blir pratet mer allvarligt. Det är som att minnena tränger sig på. Det som då var normalt verkar rätt onormalt nu.

– Att få straff fick mig att bli bättre för jag ville inte få stryk inför hela klassen, men det var kränkande, berättar Fateha.

Hon blev dessutom tvungen att slå klasskamrater. Eller rättare sagt fick rätt att göra det av läraren.

– När jag slog min bästa kompis gjorde jag det så mjukt jag kunde. Det påverkade inte vår relation eftersom alla visste vad som gällde och att det var läraren som bestämt att det skulle vara så här.

Noor har liknande erfarenheter från sin skoltid.

– Mina klasskamrater valde mig till chef för att de visste att jag inte skulle slå dem hårt men jag darrade ändå i hela kroppen när jag gjorde det.

NOOR ÄR IVRIG och vill berätta mer om sin skolgång i Irak. Hon säger att man kan dela in den i två epoker, före och efter Saddam Hussein.

– Under hans tid som diktator var alla lärarna tvungna att tillhöra hans parti. Lärarna kunde göra vad som helst, slå eleverna eller underkänna dem utan anledning och föräldrarna vågade inte säga ifrån av rädsla för att bli angivna och dödade av Saddams regim. Man tvingade även oss elever att skriva under ett papper på att vi tillhörde det styrande Baath-partiet.

Det var också vanligt med kollektiv bestraffning.

– Om det var kaos i klassen kunde alla få stryk, det var bara då jag blev slagen eftersom jag var utsedd till klassens chef under många år och vanligen slapp bestraffning.

Att lärarna krävde mutor av eleverna för att godkänna eleverna tillhörde också vardagen.

– En gång sänkte min lärare i arabiska mitt betyg när jag vägrade att betala henne, säger Noor.

När Saddams diktatur försvann så blev det stora förändringar i skolan. Mutor, kroppsbestraffning och klassrumschefer förbjöds, konstaterar hon.

av berättelserna om olika former av disciplinära åtgärder menar allihop att skolsituationen är annorlunda i Sverige. Ingen har stött på någon lärare som använt våld.

– De flesta lärarna är schyssta i Sverige, inte alla men kanske 90 procent, säger Noor.

För att nyansera bilden av den irakiska skolan vill hon framhålla att det även där fanns många lärare som var snälla och rättvisa. Alla är

MOT BAKGRUND

36

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 36

2011-08-19 11.08

ense om att skolan i deras hemländer blivit mer modern, hängt med i tiden.

I SVERIGE SK A SKOL AN i princip vara avgiftsfri. Noor berättar att det är så i Irak också, även under Saddam. Men i Bangladesh är situationen en annan.

– Där får elevernas familjer själva köpa böcker och skoluniform, dessutom var det överfulla klassrum med ibland över hundra elever, så för att få kunskap var man tvungen att anlita en privatlärare. I mitt hemland är man alltså tvungen att ha pengar för att kunna utbilda sina barn, berättar Fateha.

Så är det i Kongo också, säger Yasmine.

– De rika kan välja de bästa skolorna. Många fattiga är fortfarande analfabeter och kan varken läsa eller skriva.

om att han ger läxor och har många förhör, säger Noor.

Fateha tycker att det är viktigt att det satsas på eleverna när de är unga.

– Man lär sig mer när man är yngre för att hjärnan tar till sig mer då.

För att få bukt med att Sverige halkar efter internationellt framförs tankar om betyg i lägre åldrar och att lärarnas status borde bli högre.

Förslagen påminner om de som förs fram i den svenska skolpolitiska debatten. Många kräver ett slut på vad man kallar för flumpedagogik och vill att det ställs högre krav på eleverna. De som inte håller med om den beskrivningen framhåller vikten av att värna om elevinflytandet och menar att Sverige inte ska försöka återinföra den lydnadsstruktur som fanns här förut. Mötet med de erfarenheter Noor, Fateha, Igor och Yasmine har ger ytterligare ett perspektiv på hur komplex frågan är. i ett Brännkyrka gymnasium som stängts för dagen. Utanför fönstret till det lilla studierummet där samtalet ägt rum syns motorvägen som en påminnelse om rörelse och förändring. Eleverna avslutar motvilligt mötet med sitt förflutna, med varandras historier, men det känns som att nya insikter landat och en ny kraft att ta sig an framtiden skapats.

K VÄLLEN BÖRJAR NÄRMA SIG

och glider in på den svenska skolan.

– Det är för låga krav i svensk skola, anser Fateha. Noor och Igor instämmer.

– Men de får inte vara inte vara för höga heller, säger Yasmine.

– Vi har en lärare som många elever tycker är för hård, men jag tycker

SAMTALET TAR EN NY VÄNDNING

37

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 37

2011-08-19 11.08

GÄSTKRÖNIKÖR

tonårsförälder i ens liv är nog när man ser sina föräldrar för första gången. Dem som man senare i livet kommer älska och hata så mycket. När vi är små är mötena med föräldrarna de viktigaste, de ger en trygghet och lycka.

De flesta som har sovit över hos kompisar som små kommer säkert ihåg vilken mammasjuka eller pappasjuka man fick precis innan man skulle gå och lägga sig och hur ledsen man var. Det hände säkert att era föräldrar ibland kom och hämtade er mitt i natten på grund av det. Eller nästa morgon, när ni kom hem, blev ni jätteglada att se dem och gav dem en stor kram, och då fick ni tillbaka känslan av trygghet och lycka.

DET STÖRSTA MÖTET

DET ÄR OCKSÅ UNDER denna period som mycket elakt sägs mellan föräldrar och barn, som idiot, lögnare, dum, galen eller korkad.

Det gör att bandet mellan föräldrar och barn förstörs och leder till att mötena bara blir jobbigare och jobbigare, och därmed kanske färre.

För sen när vi har vuxit upp mera kommer vi söka efter känslan av trygghet och lycka som man hade när man var liten. Om vi har tur kan vi hitta den igen eller så kan vi ha oturen att inte finna de känslorna för föräldrarna igen. Däremot genom någon annan som vänner, pojkvänner, flickvänner eller från vem som helst.

vill jag säga att sluta klaga på oss så mycket under tonåren, tror inte någon tjänar något på det, eller så gör vi det fast vi inte kan se det förrän vi själva är föräldrar till otacksamma och lätt irriterande tonåringar. Som säkert kommer att bete sig som vi gör nu, och som du gjorde när du själv var tonåring. För om du tänker på hur du var, och vad du tyckte om dina föräldrar och världen. Beter du dig på samma sätt idag? Det finns säkert massor som du kan tänka tillbaka på och se att skillnaden mellan dig och ditt barn inte är så stor.

SÅ TILL ER FÖR ÄLDR AR

växer vi barn upp och blir tonåringar, som ofta beter oss otacksamt och är lätt irriterande för föräldrar och omgivning. Vissa tonåringar kommer inte hem på flera dagar medan andra låser in sig på sina rum. Vilket det än är så är det ett sätt att stänga in sig. Eftersom i stort sett varje tonåring är på det här sättet får det mig att undra om det beror på någon osynlig gen eller något, eller om det bara är ett sätt att bryta sig loss från föräldrarna och deras skydd? Men det finns nog ingen bra anledning till varför vi tonåringar är som vi är, jag kan i alla fall inte komma på någon.

MEN MED ÅREN

Anna Nilsson, 17 år

38

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 38

2011-08-19 11.08

Frien

39

Friends_Din_R책dgivare_210x270.indd 1 NY.indd 39 Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY

2011-05-26 10:00:28 2011-08-19 11.08

IDROT TSREPORTAGE

jag är bara mig

Text ANNA PETTERSSON / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

JUBLET FRÅN 5000 BARN OCH UNGA STIGER UPP MOT DEN REGNTUNGA HIMLEN. EVENEMANGET ÄR FRIENDS PÅ SK ANSEN OCH PÅ SCENEN STÅR ANTON HYSÉN – ÅRETS IDROTTSFÖREBILD 2011.

– DET K ÄNDES GRYMT att stå där på scenen, jag trodde aldrig jag skulle få så mycket uppmärksamhet. Men egentligen känns det konstigt att man ska få ett pris bara för att man är den man är.

När Anton Hysén i en intervju i fotbollsmagasinet Offside tidigare i år berättade att han är homosexuell blev uppståndelsen stor. Mail, Facebook-kommentarer och telefonsamtal har strömmat in. Människor över hela världen har hyllat hans mod, bland annat Friends och Telia som har utnämnt honom till Årets Idrottsförebild.

– Jag är bara mig själv, skrattar Anton när han blir ombedd att med egna ord beskriva sig själv, och för en utomstående betraktare framstår han kanske som en helt vanlig fotbollskille.

Det som skiljer Anton från andra killar i tjugoårsåldern med ett brinnande fotbollsintresse är att hans pappa heter Glenn Hysén som av många anses vara en av Sveriges främsta fotbollsspelare genom tiderna. Bröderna heter Alexander och Tobias och har även de haft stora framgångar inom fotbollen. Anton, som själv spelar vänsterback i Utsiktens BK, medger att han förstås blivit påverkad av att vara del av en av Sveriges mest kända fotbollsfamiljer.

– FOTBOLLEN VAR ALLT när jag växte upp. Det är min stora passion.

Mitt mål har alltid varit att bli så bra att jag kan leva på fotbollen.

Samtidigt säger Anton att han aldrig känt sig pressad att hålla på med

fotboll bara för att hans pappa och bröder gjort det.

– Mina föräldrar hade stöttat mig även om jag velat hålla på med balett eller ridning.

Anton beskriver sin uppväxt som ”galen men bra”. Familjen bodde i Liverpool under Antons tre första år och efter flytten tillbaka till Sverige pratade Anton nästan bara engelska. Han var tvungen att lära sig ett nytt språk och anpassa sig till en ny kultur.

– Jag var en liten busunge som barn. Tyckte inte så jättemycket om att gå i skolan, var inte bra på matte, och hade svårt att få godkänt.

Han minns sin skolgång som en enda lång längtan till rasten.

– Men på högstadiet sa en av mina lärare att jag skulle fokusera på min talang, som var att spela fotboll. Det kändes skönt att det var någon i skolan som trodde på mig.

Anton återkommer flera gånger till hur viktigt det är med närvarande och bra vuxna som ser en, både hemma och i skolan. Han berättar att han alltid fått mycket stöd hemifrån.

– En av de viktigaste sakerna jag har fått med mig från mina föräldrar är att stå med båda fötterna på jorden och att vara ödmjuk. Ha respekt för att alla människor är olika och att alltid vara mig själv.

NÄR ANTON PR ATAR om att vara sig själv framstår det som en väldigt enkel sak. Kompisen Niklas Johansson som gjort oss sällskap under

40

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 40

2011-08-19 11.08

NAMN: Anton Hysén ÅLDER: Fyller 21 i december BOR: Göteborg FAMILJ: Mamma Helena, pappa Glenn och syskonen Tobias, Alexander, Charlotte och Annie.

AKTUELLT: Spelar i Utsiktens BK samt arbetar för Volvo. Utsedd till Årets Idrottsförebild 2011 av Friends och Telia.

TIDIGARE KLUBBAR: Lundby,

Häcken, Utsikten.

INTRESSEN: Fotboll, umgås med vänner –”hitta på helt spontana saker tillsammans”.

FOTBOLLSFÖREBILD: Steven Gerrard 41

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 41

2011-08-19 11.08

intervjun säger att en av de bästa sakerna med Anton är just att han är sig själv. Samtidigt medger han att han hade förutfattade meningar om Anton när de först träffades.

– Jag trodde att han skulle vara bortskämd och jobbig eftersom hans pappa är känd.

– Du trodde att jag var värsta dryg, eller hur?, skrattar Anton.

– Det visade sig att Anton bara är sig själv hela tiden – en underbar person.

omklädningsrummet och en stämning som kan vara tuff.

– Det kan vara väldigt macho. Alla är ju olika men väldigt många killar ska vara så himla manliga och aldrig prata känslor.

Själv har han däremot inte stött på några problem i sitt lag.

– De flesta i laget visste om att jag var gay redan innan jag kom ut i media. Det var ingen stor grej. Du vet, jag har ju liksom inte varit gay i två veckor, det här är ju jag. Alla mina vänner och familj vet om det.

Jag är bara mig själv.

JU L ÄNGRE MAN PR ATAR med Anton, desto mer komplicerad blir bilden av den leende välklädde fotbollskillen. Det är svårt att sätta en etikett på honom – en lovande fotbollsspelare som på dagarna jobbar för ett bemanningsföretag på Volvo, men som samtidigt gör modelluppdrag, tycker om både Balkaninspirerad musik och reggaeton – och är gay. Han är killen från Göteborg som har fått idrottsvärlden att prata om de begränsande normer som råder inom herrfotbollen. Det finns just nu ingen annan manlig fotbollsspelare på elitnivå i världen som kommit ut. Däremot finns det ett stort antal kvinnliga fotbollsspelare som är öppet homosexuella.

– Det där är helt sjukt. Egentligen är det hemskt att jag får så mycket uppmärksamhet bara för att jag är kille. Jag tycker att alla tjejer som är ute borde få lika mycket uppmärksamhet och utmärkelser.

På frågan om varför manliga fotbollsspelare inte vågar vara öppna medger Anton att det finns en speciell kultur inom herrfotbollen, med förväntningar på hur man ska vara, hård jargong både på planen och i

MIT T UNDER INTERVJUN knackar det på fönstret och en kvinna står utanför och vinkar glatt. Det visar sig vara mamman till en av Antons gamla kompisar. Hon kommer in för en liten pratstund och Anton kramar om henne. Innan kvinnan reser sig för att gå säger hon: – Vad snygg du är Anton!

– Du med!, svarar Anton och ler med hela ansiktet.

Anton är en glad och öppen person. Inte ens när vi kommer in på de negativa aspekterna av uppmärksamheten blir Anton märkbart upprörd.

– Det har varit en hel del negativa kommentarer på nätet men jag bryr mig faktiskt inte om det. Det kommer alltid finnas omogna och fega människor på nätet som skriver taskiga saker. Det handlar inte om mig.

Jag försöker ta åt mig av det som är positivt istället.

VI FORTSÄT TER PR ATA om att mobbning och kränkningar kan uppstå såväl på nätet som inom idrotten och skolan.

– Jag var själv ingen ängel i skolan. Det fanns någon i min klass som

42

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 42

2011-08-19 11.08

Det där är helt sjukt. Egentligen är det hemskt att jag får så mycket uppmärksamhet bara för att jag är kille. Jag tycker att alla tjejer som är ute borde få lika mycket uppmärksamhet och utmärkelser.

var utsatt, och i efterhand har jag förstått att jag varit med och sagt grejer till den personen. Inget allvarligt men tillräckligt för att få mig att be om ursäkt efteråt.

Anton tycker att det är viktigt att vuxna att tidigt sätter ner foten och lär ut vad som gäller. Samma sak gäller inom idrotten, där många ledare och vuxna har ett stort ansvar som förebilder.

– JAG BRUK ADE GÅ UT

som en förebild för unga. Han tycker att det är roligt att andra ser honom på det sättet, men känner inte att han behöver ändra sig eller vara på ett speciellt sätt.

– Jag ser det inte som ett ansvar. Många frågar mig, ’Vad har du att säga till unga i din situation’, och jag tycker att det är svårt. Visst, jag har något att säga men det kanske inte är alla unga som kan ta åt sig av det jag säger, det krävs mycket för att göra det. Även om jag hoppas att det hjälper lite så tror jag inte att alla unga plötsligt känner att de kan komma ut bara för att Anton Hysén har gjort det.

För Antons del var det inte så komplicerat, och han berättar att han börjat tröttna på att svara på frågor om hur länge han har vetat att han är gay.

– Folk säger ’Jaha – är du född sån?’ No shit, liksom.

VI PR ATAR OM FR AMTIDEN och Anton berättar att hans största dröm just nu är att få vara frisk och skadefri och kunna fortsätta spela fotboll.

Han spelar i division två, men satsar på att ta sig tillbaka till elitfotbollen. Han funderar samtidigt över vad han ska göra med prispengarna han fått genom Friends och Telias utmärkelse. Utsiktens BK hade ett klubbhus som brann ner nyligen och Anton skulle gärna använda pengarna för att bygga upp huset och satsa ännu mer på klubbens ungdomsverksamhet.

– Allt försvann i branden, viktiga papper men framförallt minnen. Vi har både unga och gamla som är engagerade i klubben, alla blev jätteledsna när huset brann ner. Jag skulle vilja att man satsar mer på ungdomarna i klubben, det är viktigt att unga har något att göra.

ANTON HAR SJÄLV PEK ATS UT

hela tiden men jag har tröttnat på det.

Anton säger att han inte letar aktivt efter ett fast förhållande, även om många av hans kompisar har det.

– De är upptagna hela tiden med sina tjejer, skojar Anton som själv var ihop med en tjej ett tag men insåg att det inte kändes rätt och de gjorde slut.

i framtiden återstår att se. Men ett som är säkert är att Anton, oavsett om han vill eller inte, har gjort ett bestående intryck i fotbollshistorien. En modig men alldeles vanlig person som hjälpt fotbollsvärlden en bit på vägen till att förstå hur viktigt det är att få vara sig själv.

VAD SOM HÄNDER

Antons liv av fotboll, och han tränar fem dagar i veckan med match på helgerna. När han väl har en ledig dag värdesätter han att umgås med sina vänner och titta på film eller bowla.

JUST NU BESTÅR

43

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 43

2011-08-19 11.08

TIPS & RÅD

livets möten VARJE DAG MÖTER VI MÄNNISKOR: I SKOLAN, I AFFÄREN, HOS KOMPISAR, PÅ BUSSEN... EN DEL MÖTEN ÄR SPÄNNANDE, EN DEL BARA TRÅKIGA OCH NÅGRA FÅ RIKTIGT OTREVLIGA. NÅGRA MÖTEN BLIR TILL LIVSLÅNG VÄNSK AP MEDAN ANDRA ÄR FLYKTIGA OCH OVIKTI GA. I MÖTEN MED ANDRA LÄR VI K ÄNNA OSS SJÄLVA – VÅRA BRA OCH MINDRE BRA SIDOR. DET ÄR OCKSÅ ROLIGT ATT HÖRA HUR DET GICK TILL NÄR ANDRA MÖTTES, OCH I BOKENS VÄRLD FINNS MÅNGA OLIK A MÖTEN ATT UPPTÄCK A. HÄR PRESENTERAS NIO BÖCKER SOM ALLA SPEGLAR MÖTEN – PÅ GOTT OCH ONT. LÄS MED DITT BARN OCH PRATA OM DET SOM KOMMER UPP TILLSAMMANS. MER INFORMATION OM BÖCKERNA HITTAR DU PÅ www.barnensbokklubb.se/friends Hälsningar från oss på Barnens Bokklubb

Kjelle börjar på hunddagis

I love you Viktoria Andersson

Lilla E i Karibien

av Kajsa Gordan

av Maja Hjerzell

av Charlotta Lannebo

Den lilla hunden Kjelle bor ihop med Bettan.

Ibland går de på promenader till sjön och matar änder, eller till den stora ängen där Bettan kastar roliga pinnar. Men en dag vänds Kjelles tillvaro upp och ner: Bettan ska börja jobba – och Kjelle måste börja på hunddagis! På dagiset möts olika personligheter och vi får lära oss att alla sorter behövs. Från 2–3 år.

Ibland händer det tråkiga saker. Som att ens katt kommer bort. Eller att ens mamma tänker ordna en tjejfest åt en som man inte vill ha. Men ibland händer också fantastiska och oväntade saker. Som att det parkerar en blå buss på gården och att en långbent bibliotekarie kliver ut och säger ”Howdy” och blir ens allra bästa vän i världen. Det vet Linn, nio år. Från ca 6 år.

Lilla E har packat sin väska för att åka med moster till Karibien. Redan första natten får mostern gula febern så Lilla E får klara sig själv. Orädd ger hon sig ut på äventyr. Hon träffar pojken Carlix som jobbar som trädgårdsmästare åt en av de rikare bönderna.

Han är förtvivlad eftersom en cyklon har tagit hela mangoskörden. Lilla E bestämmer sig för att hjälpa Carlix. Från ca 7 år.

44

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 44

2011-08-19 11.08

Extra: En morgon stod hon bara där

Pensionat Vidablicks gåta

Den skräckslagne stekelsamlaren

av Katarina Genar

av Annalena Hedman

Pim-Pim är en helt vanlig kille. Normalglad, normalrolig och normaltråkig. En dag börjar Extra i klassen. Extra som verkar se alla – även de som är äldre och de som är mobbade – alla utom Pim-Pim. Men så får han veta att Extra bor hos en trollkarl som heter Malaki och en snöig natt cyklar han dit... Från ca 8 år.

Saga har sommarlov och hennes storasyster Bea har rymt. Hon cyklar till havet fast hon inte får. På vägen träffar hon en liten katt som hon följer efter tills de kommer fram till en rostig järngrind. På skylten står det med snirkliga bokstäver: Pensionat Vidablick. I det ålderstigna huset träffar Saga en märklig tant som behöver hjälp med att lösa en gammal gåta. Från ca 8 år.

Abbe hatar insekter, något Istermyrträsk är fullt av, så hennes mormor bestämmer sig för att Abbe ska träffa bibliotekarien och insektssamlaren Sven. Abbe är tveksam, det visar sig nämligen att Sven har ett helt insektsrum hemma. Särskilt intresserad är han av den tvekäftade sågstekeln. Snart fyller dessutom Sven femtio och till dess tänker Abbes mormor se till att Sven får en dejt.

Men Abbe har andra planer. Från ca 9 år.

De utvalda – tankeläsaren

Den andre Will Grayson

Under trottoaren

av Kristin Cashore

av John Green och David Levithan

av Pernilla Glaser

Sextonåriga Katsa lever i en värld med sju kungadömen, där vissa barn föds med en särskild gåva. Eftersom Katsas gåva är dödandets har hon vuxit upp vid kungens sida som torped. Tillsammans med Po, som har tankeläsandets gåva, ger hon sig ut för att störta en ondskefull kung. De upptäcker oanade sanningar om sig själva – har Katsa verkligen dödandets gåva eller är hennes talanger egentligen till för något annat?

Från ca 12 år.

Möt Will Grayson, 16 år. En kille som har två viktiga regler i livet: 1. Hålla käften 2. Inte bry sig. Tyvärr har han kärat ner sig i skolans coolaste tjej, vilket gör reglerna svåra att följa. Och möt Will Grayson, 16 år. En deppig gaykille som slits mellan viljan att ta livet av sig eller att döda alla andra. Och möt den excentriske Tiny Cooper som är i full färd med att sätta upp den mest fantastiska high school-musikal som någonsin skådats.

På en bakgata strålar de tre killarnas vägar samman. Från ca 13 år.

Sam är på rymmen i tunnelbanenätets skrymslen. En kväll träffar han Lova som tycker att det är mer intressant att utforska underjorden än att göra sådant som vanliga 14-åringar gör. Bokens tredje person Astra arbetar på dagis på dagarna, men tidiga morgnar är hon ute och förgyller staden med sin sprayburk, ständigt med hjärtat hamrande hårt under hoodluvan. En morgon förenas Sams, Lovas och Astras öden…

Från ca 12 år.

av Per Nilsson

45

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 45

2011-08-19 11.08

Böcker

– en spännande upptäcktsresa!

Böcker kan bli mitt barns kompis. Men hur hittar man en bra bok som passar för mitt barn?

Svaret är enkelt; Genom att vara med i Barnens Bokklubb. Astrid Lindgren var från början med och startade bokklubben och i hennes anda arbetar vi vidare. Vi läser alla nya kvalitetsböcker för barn och ungdomar som ges ut av de svenska bokförlagen.

Av de ca 1200 böckerna, väljer vi sen ut de bästa.

På så sätt kan vi ge information om de senaste, bästa och mest omtalade böckerna för barn och ungdomar.

Så testa oss och låt ditt barn gå med i bokklubben.

Välj 2 bra böcker till ditt barn för 9:50 st.

www.barnensbokklubb.se/friends

Barnens Bokklubb har aktivt valt att ta ställning mot mobbning. Därför är vi sedan 1 juni 2010 medsponsor till Friends.

46

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 46

2011-08-19 11.08

TEMA: Möten

Text LINN JOHANSSON

Lina och Anton (och råttorna Pippin och Buddha) Anton och Lina möttes som spädbarn, sen har de hängt ihop hela livet. Lina rakade t.o.m. håret för hans skull.

– Första gången vi möttes finns på film, berättar Anton. Lina hade precis lärt sig sitta och jag låg ner och så tog Lina tag i mitt hår och drog...

– Många brukar klaga på att jag inte lyssnar utan bara dampar omkring. Det gör inte Lina.

– Nä, jag märker knappt det. Någon gång märker jag att du inte lyssnar men då behöver jag bara peta på dig. Det bästa med Anton är att han är påhittig. Man har nästan aldrig tråkigt med honom.

Stina och Markus Stina och Markus möttes på ett sommarläger i Tyskland.

– Efter två veckor var det kört, skrattar Stina.

Dock var det inte upplagt för enkel kärlek. Stina hade precis tagit studenten medan Markus hade två år kvar på gymnasiet i Danmark. Dessutom skulle Stina till Island och jobba.

– Det jag var rädd bara skulle bli en sommargrej blev något helt annat. Jag var på Island ett år men vi klarade det genom långa brev och telefon. Det var synd att Skype inte fanns, men det blev ju mer romantiskt så här!

Göran och Kim Göran och Kim träffades på ett dansställe i Stockholm.

– Jag undrade om Kim ville dansa, berättar Göran.

– Jag vände mig om, tittade på Göran, och sa att jag var för trött för att dansa.

– Fast jag gav mig inte utan svarade att han skulle komma och sätta sig vid vårt bord och vila ett tag. Sen gick det som det gick.

Göran och Kim, som har varit tillsammans i 24 år, bor idag på en gård på Skånes västkust, Gammeleksgården, där de driver fest- och konferensanläggning samt Bed and Breakfast.

Sanna och Miranda För Sanna var det svårt att börja gymnasiet. Hon var utsatt för mobbning under hela grundskolan och var rädd att inget skulle förändras. Första dagen var fylld av både rädsla och förväntan.

– Klassen var på väg ner till matsalen och jag tänkte att jag måste våga säga något.

Jag samlade mod till mig och drog ett skämt som såklart ingen förstod. Utom Miranda. Det var en så fin känsla att någon tyckte jag var rolig. Det låter kanske konstigt men det känns som om hon var den första som såg mig på riktigt.

47

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 47

2011-08-19 11.08

skolstart

AK TUELLT

– Pirr i magen eller gnagande oro?

PÅ MÅNDAG BÖRJAR MIN DOTTER I SJUAN. PRECIS SOM DE FLESTA ANDRA ELEVER ÄR HON PIRRIG. DELS SK A HON TRÄFFA KOMPISARNA IGEN MEN EFTERSOM HON BÖRJAR I EN NY SKOLA SK A HON ÄVEN LÄRA K ÄNNA EN MASSA NYA ELEVER OCH LÄRARE. JAG TROR ATT HENNES PIRR I MAGEN MEST ÄR FÖRKNIPPAT MED GLÄDJE OCH NYFIKENHET MEN SÅ ÄR DET TYVÄRR INTE FÖR ALLA. EN TREDJEDEL AV SVERIGES SKOLUNGDOMAR K ÄNNER ORO I SAMBAND MED SKOLSTARTEN OCH FÖR MÅNGA ÄR DET EN AV ÅRETS JOBBIGASTE PERIODER. Det är en fråga vi på Friends ofta får. Vår senaste undersökning visar att mer än var tredje elev i åldern 14 till 17 år känner oro inför skolstarten. Det handlar om rädsla för mobbning, men också om oro över att inte räcka till, att bli ensam eller utsatt för skitsnack och rykten. Undersökningen visar dessutom att eleverna har dålig koll på vem som ansvarar för skolans arbete mot mobbning. Däremot är det positivt att eleverna i större utsträckning vill involveras i det förebyggande mobbningsarbetet.

VARFÖR MINSK AR INTE MOBBNINGEN?

VARFÖR MOBBNINGEN inte tycks minska är svårt att svara på men vad vi däremot vet är att det har hänt en hel del för att förbättra situationen på Sveriges skolor. Idag måste alla skolor ha ett aktivt och medvetet arbete mot mobbning. Alla skolor måste även kartlägga problemen och ta fram likabehandlingsplaner som bygger på skolans specifika problem. Dessutom har all personal på skolan plikt att utreda och agera om man misstänker att ett barn far illa.

en större känsla av trygghet när min dotter går till skolan. Samtidigt vet jag att det är lätt att ändå känna sig maktlös som förälder. Därför är det bra att veta att det faktiskt finns en hel del som både jag och alla andra föräldrar kan göra. Som att tänka på hur jag själv pratar hemma, att undvika skitsnack och nedlåtande kommentarer, att prata med mitt barn om hur hon har det i skolan och om hur stämningen i klassen är. På sidan intill kan du läsa mer om hur du som förälder kan vara med och påverka.

DET GER I ALL A FALL MIG

kommer självklart att fortsätta vår kamp och vi ger oss inte förrän alla barn är trygga och jämlika i skolan. Vårt mål kommer alltid vara att göra Friends överflödiga. Men till dess kommer vi att lyfta

frågans allvar och bidra med vår kunskap och gedigna erfarenhet av mobbningsfrågor i skolan, förskolan, idrotten och på nätet.

Tillsammans kan vi skapa en skola där alla har möjlighet att känna pirr av glädje.

VI PÅ FRIENDS

K ATARINA ROSENQVIST,

verksamhetschef på Friends

48

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 48

2011-08-19 11.08

Till dig som förälder • Tänk aldrig ”det händer inte mitt barn”. Vem som helst kan bli utsatt för mobbning eller dras in i ett negativt grupptryck.

• Var nyfiken på barnets skola. Ta reda på vad skolan har för arbete mot kränkningar och hur likabehandlingsplanen ser ut.

F

riends skolstartsundersökning 2011

Oro inför skolstarten • En tredjedel av Sveriges skolungdomar känner oro inför skolstarten (34 procent).

Orsakerna till detta är flera: • 39 procent uppger att de är rädda för att bli ensamma eller utanför.

• 24 procent uppger rädsla för skitsnack, fula ord och rykten.

• 11 procent uppger att de är rädda för att bli utsatta för mobbning.

Mobbning i skolan • 29 procent av eleverna vet inte vem på skolan som ansvarar för arbetet mot mobbing.

• Se till att vara närvarande under föräldramöten och andra informationskvällar.

• Försök att ha pågående samtal med ditt barn om skolan. Pressa inte, men nöj dig heller inte med bara ja- och nej-svar.

• Ta alltid ditt barns upplevelse på allvar, även om det barnet tar upp kan verka obetydligt just då.

• Träna gränssättning med ditt barn så att det både lär sig att sätta upp egna gränser och att ha respekt för andras.

• Uppmärksamma fler barn än dina egna. Lär dig namnen på de andra barnen i klassen och på barnets fritidsaktivitet. Fråga hur det är om någon ser ledsen ut och ge positiva kommentarer när tillfälle ges.

• Säg ifrån om du ser något som händer, även om du inte känner just de barnen. Det är mycket möjligt att du får ett: ”Men vi bara skojade” som svar, men fortsätt då med: ”Jag tyckte inte att det såg kul ut”.

Då visar du både de som retades och den utsatta att du är en vuxen som ser och bryr sig.

• Var en positiv förebild. Barn gör som bekant som vi gör, och inte som vi säger.

• Du kan även stötta Friends arbete mot mobbning långsiktigt genom att bli Vänskapare. Läs mer på friends.se, under fliken Stöd oss.

• 22 procent anser att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa mobbning.

För fler tips se friends.se, under fliken Föräldrar.

• 33 procent anser att eleverna inte är tillräckligt involverade i skolans arbete för att stoppa mobbning.

Här kan du få hjälp

1025 elever i åldrarna 14–17 år har svarat på undersökningen genomförd i juli och augusti 2011 av det oberoende undersökningsföretaget Cint, på uppdrag av Friends. Undersökningen är riksrepresentativ.

Barn- och elevombudet (BEO): 08-586 080 00 Rädda Barnens Föräldratelefon: 020-786 786 BRIS Vuxentelefon: 077-150 50 50 49

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 49

2011-08-19 11.08

KRÖNIK A

möte med framtiden DEN 3 MAJ REGNADE DET för första gången på sju år när Friends arrangerade kompisstödjarmöte för 5000 elever på Skansen. Men varken regn eller kyla kunde stoppa den glädje och gemenskap som alla grymma kompisstödjare spred. Friends på Skansen är min bästa dag på året. Tänk er att få gå ut på Sollidens scen och hälsa kompisstödjarna välkomna och mötas av tusentals ungdomar och lärare med vetskapen att alla där arbetar mot mobbning. Det är ett möte som ger energi för resten av hela året.

fega kompisar, taskiga politiker, kommunaltjänstemän, myndighetsansvariga och socialtjänsten. Alla som inte gör något, inte ser hur ett barn förtrycks, förtynar, lämnas ensam kvar.

SENARE SAMMA DAG stod jag på Sergels torg med en mikrofon i handen och pratade ut mot en tapper skara människor som tagit sig ut i regnet för att demonstrativt visa att de inte ställer upp på mobbning.

Jag hade förberett några rader men när jag stod där uppe och såg barn, ungdomar, gamla och unga stå framför mig greps jag av en oerhört stark känsla av kraft och ilska. Tänk. Tänk att 50 000 barn och unga blir mobbade varje dag i svenska skolor. Barn som har en klump i magen och är fruktansvärt rädda för att gå till skolan.

FLER A GÅNGER UNDER DAGEN

kom orden och känslan av kraft och mod sipprade fram.

– Gör din röst hörd och säg ifrån!

Jag lämnade plattan med en yrvaken känsla av att det går att göra skillnad.

FR ÅN MIT T DJUPASTE INRE

på Skansen blev jag så lycklig att jag började gråta. Ett sådant tillfälle var när Anton Hysén fick pris som Årets Idrottsförebild. När motiveringen lästes upp ”… han är den första manliga fotbollsspelaren som kommit ut som homosexue….” så skrek och jublade alla ungdomar innan vi ens läst klart motiveringen. Anton Hysén fick mest jubel den dagen på Skansen, mer än September, Måns Zelmerlöw och Tove Styrke.

Det är helt klart ett möte med framtiden.

grep rädslan tag i mig igen. En iskyla for genom kroppen och jag mindes. Som så många gånger förut. Känslan av att vara ensammast i världen. Inte ha någon. Vara avskydd, utfryst och liten. Tonåring. Förvirring och förtvivlan. Drömmen om en vän. Jag mindes mina misslyckanden att ställa allt till rätta. Mina försök till upprättelse. Tänkte på åren efteråt, vägen tillbaka, att åter och åter igen falla tillbaka i rädsla och osäkerhet. Jag stod där i regnet på Sergels torg och kände mig asförbannad på värdelösa lärare, blinda föräldrar, PLÖTSLIGT DÄR PÅ SCENEN

SAR A DAMBER,

Friends grundare och styrelseordförande

50

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 50

2011-08-19 11.08

om friends Vilka är Friends?

Stöd Friends

Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi arbetar för ett samhälle där barn och unga växer upp i trygghet och jämlikhet. Friends sprider kunskap och engagemang genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning.

Friends har ca 40 anställda med varierande bakgrunder. Gemensamt är att alla har stor erfarenhet av arbete med barn och unga såsom pedagoger, idrottsledare, beteendevetare och liknande. Genom fyra regionkontor finns Friends representerade i hela landet.

Ett värdefullt stöd för Friends är bland annat våra Vänskapare. Som Vänskapare stödjer du Friends varje månad med en valfri summa. På så vis är du med och skapar trygghet och jämlikhet för barn och unga på Sveriges skolor, förskolor och idrottsföreningar. Som tack får du Friends Magazine kostnadsfritt 2 ggr/år.

Du kan även stödja Friends som företagare eller genom en engångsgåva på PG 90 05 27-3 eller BG 900-5273.

Läs mer på www.friends.se

Vad gör Friends?

Friends har omfattande utbildningsprogram som vänder sig till förskolor, skolor och idrottsföreningar. Våra utbildningar erbjuder konkreta redskap till dessa så att de själva kan arbeta aktivt och medvetet för en miljö där barn är trygga och möts av respekt.

Friends anser att ett framgångsrikt arbete mot mobbning kräver förebyggande insatser, långsiktighet och helhetstänkande. För att nå resultat måste alla – personal, ledare, föräldrar samt barn och unga – vara delaktiga. Vuxna har alltid det yttersta ansvaret men barn och unga är experter på sin egen situation och miljö och därför måste även deras kunskap och engagemang tas tillvara. Sedan starten 1997 har Friends samarbetat med ca 1800 skolor, förskolor och idrottsföreningar.

Stiftelse med 90-konto Friends verksamhet finansieras genom insamling från privatpersoner och företag samt via arvoden från de utbildningar som vi genomför.

Friends har ett 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll.

51

Friends magazine Nr2 2011_SKARPNY NY.indd 51

2011-08-19 11.08

Friexxx_210_205.indd 1

2011-06-13 09.51

Friends Huvudsponsorer:

Friends Sponsorer:

omslag-baksida Nr 2 11_110812.indd 2

2011-08-19 11.07

T