Friendsrapporten 2016
PRODUKTION Frida Warg GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius OMSLAG Kenny Bengtsson TRYCK PrintR, Stockholm www.friends.se • info@friends.se • facebook.com/stiftelsenfriends • instagram.com/stiftelsenfriends
”
De tycker att jag är för ful för att få finnas. Fritextsvar, elev
INNEHÅLL
Förord 5
Lars Arrhenius
Röster från de yngsta eleverna 24 Årskurs F-3
Inledning 6 Elin Abelson
Resultaten i korthet 7
Personal i skolan 26
Närvaro & kunskap
Sammanfattning
Kränkningar & mobbning 8 Ett samhällsproblem
Långvarig utsatthet 10
Många berättar inte
Varför uppstår mobbning? 14
Unika faktorer i gruppen
Trakasserier 16
Samarbete
Vanliga frågor & svar 30 Vårdnadshavare
Om rapporten 32 34 000 barn & unga
Olika uttrycksformer
Ordlista 33
Vissa grupper mer utsatta 18
Referenser 34
Förebyggande arbete
Källor & noter
En trygg skola 20
Mobbningens kostnader 35
Vuxnas närvaro
4
Framgångsfaktorer för att förebygga mobbning 28
Ord & begrepp
Webbverktyg
FÖRORD
”Som samhälle måste vi välja väg och det borde faktiskt inte vara så svårt.”
T
änk er 60 000 barn framför er! Det är inte helt enkelt. Ett sätt kan vara att föreställa sig ett fullsatt Friends arena, där dessutom hela gräsplanen är fylld av barn. En annan jämförelse kan vara att tänka sig lika många barn som invånarna på Gotland. Det är kort sagt väldigt många barn. Det är också lika många barn som utsätts för mobbning under ett år i Sverige. Barn som förvägras rätten till en trygg uppväxt, barn som går till skolan med ångest och som får emotionella ärr som aldrig försvinner. I den här rapporten summerar vi läget när det gäller mobbning och kränkningar i Sverige. Bland resultaten märks att 7,5 procent av alla elever har blivit utsatta för mobbning under det senaste året, det motsvarar ungefär en till två elever i varje klass. Mer än var femte elev har blivit kränkt av en annan elev det senaste året. I år har vi för första gången undersökt hur situationen för de yngsta barnen i skolan ser ut. Barn som går från förskoleklass till årskurs tre. Siffrorna visar tydligt vikten av att arbeta förebyggande mot mobbning och kränkningar tidigt. Fyra av tio av de yngsta barnen är otrygga någonstans på skolan och var fjärde är rädd för att bli ensam på rasten. Personalen i skolan spelar naturligtvis en avgörande roll för tryggheten hos eleverna. Samtidigt visar denna rapport att var tredje lärare efterfrågar mer kunskap i trygghets- och likabehandlingsfrågor. Det är viktigt att lärare ges det stöd de behöver för att skapa trygghet i skolan. Det finns flera sätt att uppnå detta. Ett är att tydligare prioritera trygghetsarbete i lärarutbildningar och i lärares fortbildning. Ett annat
är att staten ser till att det finns god finansiering för det förebyggande arbetet i skolan. Vi anser att det bör inrättas en statlig fond som hjälper huvudmännen med detta. Vi har nyligen släppt en rapport om de samhällsekonomiska kostnaderna av mobbning. Inte för att vi ser det som vår mission att minska de offentliga utgifterna. Vi arbetar mot mobbning för att alla barn har rätt till en trygg uppväxt, oavsett om det innebär besparingar eller kostnader för samhället. Men vi tror att det är lättare för politiker runt om i landet att motivera att satsa pengar på det förebyggande arbetet om de kan visa att det går att räkna hem dessa kostnader på sikt. Rapporten visar att den mobbning som uppstår under ett år kostar samhället 17,5 miljarder under de kommande 30 åren. Samtidigt vet vi att mobbning går att stoppa. Efter ett år med Friendsprogrammet minskar mobbning med i genomsnitt 24 procent. Men för att alla skolor, förskolor och idrottsföreningar ska få tillgång till de bästa metoderna för att förebygga mobbning måste frågan prioriteras politiskt. Som samhälle måste vi välja väg, och det borde faktiskt inte vara så svårt: Lägre ekonomiska kostnader och minskat mänskligt lidande, eller högre ekonomiska kostnader och större mänskligt lidande? Det är faktiskt helt galet att frågan ens ska behöva ställas. Lars Arrhenius Generalsekretare, Friends
FRIENDSRAPPORTEN 2016
5
INLEDNING
”Nu vet jag att jag är speciell för att ingen annan är så bra på att vara jag som jag är.”
N
är jag gick i högstadiet trodde jag att jag var speciell. Nu är jag 19 år och vet att jag är speciell, men inte för det som jag trodde i högstadiet. Jag har varit utsatt för mobbning i många år. Men kan se det som att jag har varit mobbad sedan lågstadiet då jag hade extremt ont om vänner och fick vara med och leka enbart om det skedde på de andras villkor. Jag har i stort sett alltid känt mig utanför.
”
Jag fattade aldrig under den tiden att det var sexuella trakasserier. De rörde ju mig aldrig fysiskt. I högstadiet blev allt mycket värre. Jag var utfryst och utsatt för sexuella trakasserier på nätet. Jag har funderat mycket på varför just jag har blev utsatt. Det finns nog inget svar på den frågan. Men jag kan gissa att de som utsatte mig för sexuella trakasserier gjorde det för att jag redan var svag, efter alla år av utanförskap. Jag sög åt mig och trodde på varenda positiv sak som de skrev eller sa till mig. När jag sedan insåg att de drev med mig så blev jag arg och svarade. Jag fattade aldrig under den tiden att det var sexuella trakasserier. De rörde ju mig aldrig fysiskt.
6
De sexuella trakasserierna höll på i cirka fyra år. De skrev saker som att de älskar mig eller vill ligga med mig. En period funderade jag på att anmäla det som hände. En gång blev jag för trött på det som de gjorde och hotade en av killarna med att anmäla honom. Men då snackade denna kille omkull mig och skuldbelade mig för allt som hände. Så jag anmälde aldrig något. Jag kan nog säga att jag hade lite tur, typ som att jag hade en ängel som vaktade över mig. Det var en av min lärare som såg och uppmärksammade att jag var utanför och inte riktigt fick vara med. Denna lärare hjälpte mig mycket. I skrivandes stund sitter jag på ett flygplan för första gången på väg till London. För att uppleva nya saker och utmana mig själv. Varje gång jag övervinner mig själv så tänker jag på de som mobbade mig och att jag nu är ett steg coolare än de. I högstadiet trodde jag att jag var speciell för det mobbarna sa om mig och för att jag var mobbad. Nu vet jag att jag är speciell för att ingen annan är så bra på att vara jag som jag är. Elin Abelson Friends Barn- & ungdomsråd
RESULTATEN I KORTHET
Resultaten i korthet
4/10
är otrygga någonstans på skolan. (Årskurs F-3)
1/5
har blivit kränkt av en annan elev det senaste året.
1/4
(Årskurs 3-9)
är oroliga för att bli ensamma på rasten. (Årskurs F-3)
Vanligaste typen av kränkningar i årskurs 3-9
Vanligaste formen av trakasserier i årskurs 6-9
kön etnicitet
funktionsnedsättning 1. Taskiga kommentarer
2. Elaka blickar eller miner
3. Fysiska kränkningar
25%
7,5
%
av eleverna i årskurs 3-9 har blivit utsatta för mobbning av en annan elev det senaste året.
av tjejerna i årskurs 6-9 har blivit utsatta för kränkningar det senaste året. Bland killarna är siffran 16%.
En tredjedel av skolpersonalen anser sig inte ha tillräckliga kunskaper i trygghets- och likabehandlingsfrågor.
FRIENDSRAPPORTEN 2016
7
KRÄNKNINGAR & MOBBNING
Kränkningar & mobbning Fortfarande ett stort samhällsproblem Hur vanligt är det?
Kränkt av en vuxen i skolan
De allra flesta barn känner sig trygga i skolan. Trots det så fortsätter kränkningar och mobbing att förekomma i hög utsträckning. En fjärdedel av eleverna på mellanstadiet uppger att de har blivit kränkta av en annan elev under det senaste året. I enkäten definieras att bli kränkt som att man känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Verbala kränkningar i form av elaka ord, kommentarer eller rykten är det vanligaste sättet att bli utsatt på. Men också psykiska/sociala kränkningar som utfrysning, blickar eller miner är vanligt. Fysiska kränkningar som knuffar, slag och sparkar är vanligare på mellanstadiet medan kränkningar på nätet förekommer oftare på högstadiet.
När en elev blir utsatt av en vuxen i skolan är det särskilt allvarligt, eftersom eleverna står i beroendeställning gentemot de vuxna. Bland eleverna på mellanstadiet berättar fem procent att de har blivit kränkta av en vuxen i skolan under det senaste året, och på högstadiet är andelen nästan var tionde elev. I de flesta fall handlar det om enstaka kränkningar, men det förekommer också att elever blir utsatta för upprepade kränkningar av skolpersonal.
”
En fjärdedel av eleverna på mellanstadiet uppger att de har blivit kränkta av en annan elev under det senaste året. Mobbning beskrivs i enkäten som när någon blivit utsatt för kränkningar av en eller flera andra elever på skolan vid flera olika tillfällen, och att det kan kännas som att man är i underläge eller att har svårt att försvara sig. I genomsnitt har 7,5 procent av eleverna i årskurs 3-9 blivit utsatta för mobbning under det senaste året. Det motsvarar nästan två elever i varje normalstor klass. Både mobbning och kränkningar är vanligare bland eleverna på mellanstadiet än på högstadiet.
8
De flesta som blivit utsatta av en vuxen i skolan säger att det handlar om verbala kränkningar och att de blivit orättvist behandlade. I en rapport från Barnombudsmannen konstateras att en allvarlig konsekvens av att vuxna utsätter barn för kränkningar inför andra är att det riskerar att legitimera andras kränkningar och på så sätt öka utsattheten för barnet.1 Det är inte alltid det finns en avsikt från vuxna att kränka barn, men eftersom skolpersonal befinner sig i en maktposition gentemot eleverna är det oerhört viktigt att vara uppmärksam på sitt agerande. Mer än var tredje anställd i skolan svarar att de är osäkra på eller inte vet vad de ska göra om en kollega skulle kränka en elev. Det är viktigt att huvudmannen ser till att skolpersonalen har rutiner för att hantera när kollegor kränker barn eller elever. Skolpersonal som bevittnar eller får veta att en elev blir utsatt av en kollega har handlingsplikt. De är även skyldiga att anmäla händelsen till rektor som i sin tur ska ta ärendet vidare till huvudmannen.
KRÄNKNINGAR & MOBBNING
27
%
av tjejerna i årskurs 3-6 har blivit utsatta för kränkningar det senaste året. Bland killarna i samma åldersgrupp är siffran 21% (totalt 25%). FRIENDSRAPPORTEN 2016
9
LÅNGVARIG UTSATTHET
Långvarig utsatthet Många utsatta elever berättar inte för någon När kränkningarna inte upphör
Stöd från vuxna
I de flesta fall uppger eleverna att kränkningarna de utsatts för har upphört inom några veckor, men fyra procent anger att de har blivit mobbade i flera månader eller längre. Det motsvarar ett barn i varje klass. Att vara utsatt för mobbning kan vara förödande. Det kan exempelvis leda till låg självkänsla, oro, ångest, depressioner och självmordstankar. Barn som är utsatta under en längre tid upplever dessutom en lägre känsla av sammanhang och meningsfullhet och löper större risk att hamna i utanförskap.2 Det är viktigt att dessa situationer uppmärksammas och åtgärdas omedelbart och att de inblandade barnen får hjälp och stöd.
Socialt stöd från vuxna är viktigt för att bryta en situation där ett barn blir utsatt för kränkningar eller mobbning. Det är även viktigt att utsatta får stöd efter att situationen upphört för att skapa förtroende och förebygga framtida utsatthet. Elever mår bättre när de inte längre utsätts för mobbning, däremot så kommer de i genomsnitt inte att må lika bra som innan de blev utsatta. Elever som varit utsatta för mobbning återfår heller inte samma förtroende för vuxna i skolan efter att mobbningen upphört.3
25
%
av tjejerna i årskurs 6-9 har blivit utsatta för kränkningar det senaste året. Bland killarna i samma åldersgrupp är siffran 16% (totalt 21%).
10
För att en elev som blivit utsatt, eller ser någon annan bli utsatt, ska välja att vända sig till en vuxen så är det viktigt att vuxna skapar tillitsfulla relationer. Bland utsatta elever på mellanstadiet är det vanligaste att berätta för en vuxen hemma när man blivit kränkt, medan elever på högstadiet i större utsträckning vänder sig till en kompis eller ett syskon. Var femte elev som har blivit kränkt eller mobbad har inte berättat det för någon.
LÅNGVARIG UTSATTHET
”
Det har hänt många saker som jag helst inte vill prata om, men jag känner att jag är annorlunda och inte får vara med. Fritextsvar, elev
”
Jag kanske inte är populär i klassen för att jag kommer från ett annat land. Fritextsvar, elev
”
Jag vet inte men jag orkar knappt leva mer. Fritextsvar, elev
”
Likabehandlingsarbetet borde prioriteras högre. Vi kan inte lära otrygga barn något.
Fritextsvar, skolpersonal
FRIENDSRAPPORTEN 2016
11
KRÄNKNINGAR & MOBBNING
Upplever du att du har blivit mobbad av någon annan elev det senaste året? Tjej Åk 3-6
10%
Åk 6-9
7%
6%
Ja
Kille
5% Ja
På vilket sätt har du blivit kränkt/mobbad? (Bas: Har blivit kränkt/mobbad. Flervalsfråga) Åk 3-6
Åk 6-9
75
%
Fula ord eller kommentarer
Verbalt
43
%
Lämnad ensam, elaka blickar eller miner
26
%
Psykiskt
%
Slag eller sparkar
64 53 27 %
%
Via nätet/mobil
Har du någon gång det senaste året varit med om att du fått ett taskigt sms eller meddelande från en annan elev? Tjej Åk 3-6
18%
15% 8%
Ja
12
Åk 6-9
11%
Ja
Kille
KRÄNKNINGAR & MOBBNING
Har du någon gång under det senaste året varit med om att en annan elev har skrivit något taskigt om dig på nätet? Tjej Åk 3-6
Åk 6-9
13% 6%
Kille
11%
4% Ja
Ja
Har du berättat för någon om att du har blivit kränkt/mobbad? (Bas: Har blivit kränkt/mobbad. Flervalsfråga) Åk 3-6 Åk 6-9
56% 41%
44%
49% 40% 27% 17%
11% 11% En vuxen hemma
En kompis/syskon
En vuxen i skolan
Någon annan
25%
Nej, jag har inte berättat för någon
Vet du hur du ska agera om du bevittnar eller får veta att en elev blivit kränkt av en annan elev eller någon i personalen? (Fråga till skolpersonalen) Annan elev
Nej, inte alls/Nej, i ganska lite utsträckning
Delvis
Ja, i ganska hög utsträckning/Ja, i mycket hög utsträckning
Personal
2 10 8 20 90 70 %
%
%
%
%
%
FRIENDSRAPPORTEN 2016
13
VARFÖR UPPSTÅR MOBBNING?
Varför uppstår mobbning? Unika faktorer i varje grupp Bakomliggande mekanismer
Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt
Som alltid när det handlar om mänskliga relationer så finns det inga enkla svar på frågan om varför mobbning uppstår. Varje fall där ett barn blir utsatt är unikt och ofta finns det olika faktorer som samverkar. Därför behöver man använda sig av flera olika perspektiv - på individ-, grupp, -organisations- och samhällsnivå – för att förstå mekanismerna bakom mobbning och kränkningar. Genom att lyfta blicken och analysera vad som påverkar en situation så får skolan också större möjligheter att påverka och förändra. Det kan handla om att analysera tryggheten i gruppen, ledarskapet i organisationen eller vilka normer som finns på skolan och i samhället. Normer är osynliga regler som skapas utifrån föreställningar om vad som är normalt och vad som är avvikande. Normer finns överallt, och de talar om för oss hur vi ska tycka, se ut och vara i olika sammanhang. Att inte leva upp till normerna kan leda till olika former av diskriminering, trakasserier och kränkningar.4
Friends tar sin utgångspunkt i en tvärvetenskaplig grundsyn på varför mobbning och andra kränkningar uppstår. Vi ser många fördelar med att inte låsa oss vid en förklaringsmodell utan istället analysera kränkningar på flera nivåer. Mobbning som forskningsområde är relativt nytt, och forskningen bedrivs inom olika vetenskapsgrenar. De olika disciplinerna kan alla ge oss viktiga ingångar för att analysera mobbning och kränkningar och hjälpa oss att bedriva ett heltäckande förebyggande arbete.
Begränsat synsätt skapar nya fall En mobbningssituation kan bestå av flera olika typer av kränkningar vilket kan innebära olika orsaker. Det är viktigt att analysera dem var för sig för att sätta in rätt åtgärder. Brister i analysen är vanligt förekommande och en grundläggande orsak till ett ineffektivt förebyggande arbete. Trots att mobbning har fått allt större uppmärksamhet och att vi har en stark lagstiftning så ligger förekomsten av mobbning kvar på samma nivåer. En av förklaringarna till det är att trots att skolan lyckas stoppa den största andelen av pågående mobbning så blir hela tiden nya elever utsatta – just som ett resultat av att fokus enbart läggs på de inblandade eleverna och inte på gruppens dynamik, skolans kultur och samhällets påverkan på relationerna.5
14
Vi behöver ha med oss kunskaper från såväl psykologin och pedagogiken som sociologin när det gäller enskilda elevers agerande, gruppdynamiska processer, skolans kultur och lärmiljö såväl som konstruktioner av normalitet och maktrelationer. Det är centralt att komma ihåg när vi arbetar med att stoppa och förebygga mobbning att frågan är komplex. Mobbning och kränkningar sker av flera olika sammanlänkande orsaker och kan också ta olika uttryck. Både individen och sammanhanget har betydelse, och det ena utesluter inte det andra.
VARFÖR UPPSTÅR MOBBNING?
FRIENDSRAPPORTEN 2016
15
TRAKASSERIER
Trakasserier Tar sig olika uttrycksformer Vad handlar kränkningarna om? När kränkningar har samband med en eller flera av diskrimineringsgrunderna kallas det trakasserier. Trakasserier kan till exempel innebära att förlöjliga eller nedvärdera någon genom generaliseringar kopplat till en eller flera av diskrimineringsgrunderna. När vi frågar elever som blivit kränkta om vad kränkningarna handlade om är det vanligast att det rör saker som intresse, klädstil eller utseende. Dock svarar många elever att de blivit utsatta för trakasserier. På högstadiet handlar det oftast om diskrimineringsgrunden kön, men det är också vanligt att bli utsatt på grund av funktionsnedsättning eller etnicitet. På mellanstadiet är trakasserierna oftast kopplade till etnicitet, följt av sexuell läggning och kön.
Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara ovälkomna kommentarer, visslingar, blickar, meddelanden, tafsningar eller rykten som handlar om sex eller den utsattes kropp och känns obehagliga för personen som är utsatt.
7
De sju diskrimineringsgrunderna: Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
16
1 av 12 på mellan- och högstadiet uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier under det senaste året. Troligtvis förekommer sexuella trakasserier i betydligt större utsträckning än så. Hur frågan ställs har stor betydelse för hur elever svarar. I vår enkät får eleverna en allmän fråga om de utsatts för sexuella trakasserier. I studier där man i stället frågat elever om olika specifika beteenden – till exempel om man blivit tafsad på eller om någon försökt krama eller kyssa en mot ens vilja – blir siffrorna högre. Studier visar att sexuella trakasserier kan leda till minskat självförtroende/självkänsla, depression, ångest, självskador samt självmordstankar. Även skolprestationen påverkas vid sexuella trakasserier, och kan leda till skolfrånvaro samt otrygghet i skolan. En konsekvens av att sexuella trakasserier får fortgå är normalisering – att acceptera och förvänta sig en sexistisk miljö.6 Både elever och personal vi möter vittnar om att sexuella trakasserier är så vanligt så man slutar agera med förklaringen att det är så killar och tjejer är mot varandra.
TRAKASSERIER
Vad handlade kränkningarna om? (Bas: Har blivit kränkta. Flervalsfråga) Åk 3-6 Åk 6-9 19%
18% 12%
Vilket land du kommer ifrån
8%
Vem du blir kär i
Att du är tjej eller kille
11%
11%
Etnisk tillhörighet
Funktionsnedsättning
5%
Din funktionsnedsättning
Att du tror eller inte tror på gud
9%
8%
Sexuell läggning
Religion eller annan trosuppfattning
28%
Kön/könsöverskridande identitet eller uttryck*
* Kön och könsöverskridande identitet eller uttryck har slagits ihop.
Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier av någon elev på skolan under det senaste året? (Ja*) Åk 3-6
Åk 6-9
8% 7% Tjej
Kille
12% 6% Tjej
Kille
* I undersökningen har frågan om vad kränkningarna handlat om endast ställts till de som blivit kränkta, medan alla deltagare fått frågan om sexuella trakasserier. Detta gör att det inte går att göra en direkt jämförelse mellan resultaten.
FRIENDSRAPPORTEN 2016
17
VISSA GRUPPER MER UTSATTA
Vissa grupper mer utsatta Viktigt med främjande & förebyggande arbete Det finns en allmänt rådande föreställning att vem som helst kan bli utsatt för kränkningar och mobbning, vilket i sak är sant. Dock vet vi att vissa grupper är mer utsatta än andra, och detta behöver skolorna ta hänsyn till i sitt främjande och förbyggande arbete. Forskning visar att barn som själva, eller vars föräldrar, är födda utanför Sverige löper tre gånger så stor risk att bli utsatta för mobbning jämfört med andra jämnåriga.7 Av de elever som i undersökningen svarat att de utsatts för kränkningar svarar 19 procent i årskurs 3-6 att kränkningarna handlat om vilket land man kommer från. Trakasserier utifrån etnicitet kan handla om kränkningar kopplade till vilket land man kommer ifrån eller etniskt ursprung, men det kan också vara kopplat till exempelvis hudfärg, hårtextur, utseende eller namn. Att ha en funktionsnedsättning ökar också risken för utsatthet. Exempelvis visar en studie från Uppsala universitet att elever med ADHD i årskurs fyra löper tio gånger större risk att bli utsatta för mobbning än elever utan diagnosen.8 Kränkningar utifrån sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck är också vanligt i skolan. I en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor framkommer det att en fjärdedel av de kränkningar som HBTQ-ungdomar utsätts för sker i skolan.9 Andra exempel på trakasserier i skolan kan exempelvis vara att någon blir utesluten för att personen är troende, blir retad på grund av sin ålder eller illa behandlad för att någon har en annan könsidentitet än vad omgivningen uppfattar.
18
Snäva könsroller När Friends möter elever berättar de ofta om att det finns starka förväntningar på hur killar och tjejer ska se ut, vara och tänka. Det kan handla om föreställningar om vilken klädstil man bör ha, vilka intressen man bör ha och hur man bör bete sig för att vara en ”riktig” kille eller ”riktig” tjej. De som inte lever upp till de normerna blir tillrättavisade på olika sätt, genom allt från blickar och kommentarer till våld och hot om våld.
Tjejer är genomgående mer otrygga Resultatet från i princip alla frågor i undersökningen visar att tjejer är mer utsatta och otrygga i skolan. Bland tjejer på högstadiet är nästan var femte orolig för att bli illa behandlade i skolan. Motsvarade resultat bland pojkar är 1 av 10. På frågan om man känner sig otrygg i skolan är det 62 procent av killarna i högstadiet som svarar att de aldrig är det, medan 46 procent av tjejerna ger samma svar. 19 procent av tjejerna på mellanstadiet är otrygga i omklädningsrummet, där är motsvarande siffra bland killarna nio procent. Det är vanligare att tjejer utsätts både för enskilda kränkningar och för mobbning. Sexuella trakasserier är vanligast bland tjejer på högstadiet.
VISSA GRUPPER MER UTSATTA
45 25
%
av i eleverna årskurs 6-9 anser att lärarna ibland, sällan eller aldrig agerar när någon blir kränkt. 19% svarar att lärarna alltid agerar.
%
av de som har blivit utsatta för mobbning i årskurs 6-9 har inte berättat det för någon. I årskurs 3-6 är siffran 21%.
FRIENDSRAPPORTEN 2015
19
EN TRYGG SKOLA
En trygg skola Vuxnas närvaro påverkar positivt De allra flesta känner sig trygga i skolan och är inte oroliga för att bli illa behandlade eller kränkta. Men var tredje elev på mellanstadiet svarar att de ibland eller alltid är oroliga för att bli illa behandlade i skolan.
Otrygga platser Många elever upplever toaletter och omklädningsrum som otrygga. Ofta gäller otryggheten dörrar som går att öppna utifrån, eller att andra elever står utanför och bankar på eller rycker i handtaget. Otrygga platser är ofta kopplade till vuxennärvaro. När vi frågat elever vad vuxna i skolan kan göra för att skapa trygghet, så återkommer önskemål om fler vuxna i skolmiljön. En bra och trygg arbetsmiljö, både fysisk och psykosocial, är en förutsättning för att barn och unga ska trivas och ha möjlighet att utvecklas i skolarbetet.10
De ensamma eleverna Ensamhet i skolan är ett problem för många elever. I undersökningen svarar var fjärde elev på mellanstadiet att de känner sig ensamma i skolan. Vuxenvärlden är generellt bättre på att reagera på kränkningar som hörs och syns. I personalenkäten frågar vi om personalen sett kränkningar mellan elever det senaste året, och i så fall vilket uttryck kränkningarna tog sig. Psykiska kränkningar hamnade på tredje plats, efter verbala och fysiska. Men när vi frågar de kränkta eleverna så svarar de att de psykiska kränkningarna är näst vanligast, efter verbala. Var femte tjej på högstadiet uppger att de ibland, ofta eller alltid känner sig ensamma.
20
Elevdelaktighet Endast 4 av 10 elever i årskurs 6-9 upplever att de får vara med och påverka skolans trygghetsarbete och var tredje känner inte till innehållet i skolans likabehandlingsplan. På många skolor märker vi att elevdelaktighet begränsas till att eleverna i bästa fall får vara med och tycka till om åtgärder som personalen föreslår. Reellt inflytande uppnås genom att eleverna är delaktiga i såväl problemformulering och analyser - som åtgärder och utvärdering av skolans arbete. Forskning visar att skolor som präglas av elevers delaktighet har större chans till både bättre skolresultat och mindre mobbning.11
Tillit & förtroende Om eleverna inte litar på de vuxna är det svårt att samtala, både när det gäller förebyggande och akuta insatser. På mellanstadiet är det bara 8 av 10, och på högstadiet 6 av 10, som svarar att de har någon vuxen på skolan att prata med om de skulle bli illa behandlade eller kränkta. 1 av 3 på högstadiet berättar inte för någon i personalen om de märker att en elev blir illa behandlad, och var femte upplever att personalen sällan eller aldrig agerar när elever blir kränkta.
”
Vuxenvärlden är generellt bättre på att reagera på kränkningar som hörs och syns.
EN TRYGG SKOLA
Känner du dig orolig för att bli illa behandlad/kränkt i skolan? (Årskurs 6-9) Tjej 59%
Kille
46% 36%
31% 15% 8%
Aldrig
Sällan
Ibland
3%
2%
Oftast/alltid
FRIENDSRAPPORTEN 2016
21
EN TRYGG SKOLA
Känner du dig ensam i skolan? (Årskurs 3-6)
Tjej
77% 68%
Kille
26% 18% 4% Nej, sällan/aldrig
Ibland
3%
Ja oftast/alltid
2%
2%
Vet ej
På vilka ställen känner du dig otrygg?
Åk 3-6 Åk 6-9 Toaletter
Omklädningsrum
14%
6%
Toaletter
Omklädningsrum
Korridor
18%
14%
22
10%
Internet
7%
TRYGGHET I SKOLAN
Finns det personal på skolan som du känner att du kan prata med och få hjälp av om du skulle bli illa behandlad/kränkt? (Ja) Åk 3-6
79 61 %
%
Åk 6-9
Upplever du att personalen på skolan agerar när de märker/får veta att elever blir illa behandlade/kränkta? (Årskurs 6-9)
19% Alltid 36% Oftast 24% Ibland 13% Sällan 8% Aldrig
Får eleverna möjlighet att vara involverade/delaktiga i skolans trygghetsarbete? (Årskurs 6-9)
41% Ja, till mycket eller ganska stor del
41% Ja
36% Delvis 23% Nej, inte alls eller till ganska liten del
FRIENDSRAPPORTEN 2016
23
RÖSTER FRÅN DE YNGSTA ELEVERNA
Röster från de yngsta eleverna Ny kartläggning för barnen i årskurs F-3 Enkät för årskurs F-3
Kränkningar
Läsåret 15/16 lanserades Friends kartläggningsenkät även för elever i de yngre skolåren. Totalt har 13245 elever från förskoleklass till årskurs 3 svarat på frågor om trygghet, trivsel och kränkningar. Enkäten är utformad så att eleverna kan lyssna på frågorna och klicka på bilder eller symboler för att ange sitt svar. På så sätt är det möjligt för alla elever, oavsett läsförmåga, att genomföra enkäten utan hjälp av en vuxen.
Det finns ingen officiell statistik när det gäller kränkningar och mobbning i de lägre årskurserna. Skolverkets mätningar börjar i årskurs 4.12 I Friends enkät för årskurs F-3 har vi formulerat frågan om upplevda kränkningar så här: Har någon elev gjort något dumt mot dig så att du blev ledsen? Hälften av alla elever svarar ja på den frågan. 30 procent av alla elever uppger att det har hänt många gånger. När vi analyserar resultaten har vi i åtanke att de yngsta eleverna kan ha ett annat sätt att se på det som händer i skolan än äldre elever. Till exempel verkar tilliten till vuxna vara större, vilket kan medföra att de yngre eleverna är mer benägna att berätta om olika negativa förhållanden. Likväl ska dessa elevers röster tas på stort allvar. Resultatet är en viktig grund för vidare kartläggning på skolorna. Genom att samtala och verkligen lyssna på de yngsta elevernas tankar och upplevelser kan tryggheten i skolan förbättras.
Trygghet De allra flesta trivs i sin klass och uppger att de har en kompis i klassen. Trots det är nästan var fjärde elev orolig för att bli ensam på rasten. 4 av 10 av eleverna i årskurs F-3 är otrygga någonstans på skolan. Den plats där flest känner sig rädda eller otrygga är toaletten, följt av skolgård och omklädningsrum. Tilliten till vuxna är stor, men sju procent uppger att de inte har någon vuxen på skolan att prata med om viktiga saker. Om man jämför med elever på mellanoch högstadiet så är det betydligt mindre skillnader i årskurs F-3 mellan hur flickor och pojkar svarar.
Har någon elev i skolan gjort något dumt mot dig så att du blev ledsen?
50% Nej
50% Nej
24
20% Ja, en gång 30% Ja, många gånger
RÖSTER FRÅN DE YNGSTA ELEVERNA
96 97 93 24
% av barnen i årskurs F-3 svarar att de trivs i sin klass.
% av barnen i årskurs F-3 svarar att de har någon kompis i sin klass.
% av barnen i årskurs F-3 svarar att de har någon på skolan som de kan prata med om viktiga saker.
% av barnen i årskurs F-3 svarar att de är oroliga för att bli ensamma på rasten.
Brukar du vara rädd eller otrygg någonstans i skolan? (Årskurs F-3. Flervalsfråga)
4/10
4%
4%
På fritids
I klassrummet
4% Ingenstans
5%
I kapprummet
5%
I korridoren
9% I omklädningsrummet
12%
På skolgården
På toaletten
16%
I matsalen
62%
av barnen i årskurs F-3 är otrygga någonstans på skolan.
FRIENDSRAPPORTEN 2016
25
PERSONAL I SKOLAN
Personal i skolan Viktigt med vuxnas närvaro, kunskap & ansvar Många vill göra mer
Huvudmannens ansvar
Personal i skolan har en stor drivkraft när det gäller att se till att eleverna är trygga. 6 av 10 tycker att personalgruppen är motiverade i arbetet med trygghets- och likabehandlingsfrågor och lika många tycker att likabehandlingsarbetet är levande och genomsyrar skolans arbete. 75 procent av skolpersonalen anser att de får stöd från sina kollegor i likabehandlingsarbetet och 2 av 3 anger att deras chef prioriterar likabehandlingsarbetet. Dock är det många som skulle vilja göra mer, och efterfrågar strukturer för ett ännu bättre arbete.
Det är huvudmannens ansvar att skolan följer skollagen och ser till att alla i personalen har tillräckligt med kunskap och stöd. Att varje skola bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever är inte en skyldighet hos enskilda lärare, det ansvaret ligger hos huvudmannen. En lärare eller annan personal som får veta att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling måste anmäla detta till rektorn. Rektorn i sin tur är skyldig att anmäla detta till huvudmannen som skyndsamt ska utreda omständigheterna och vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden. I fritextsvaren vittnar många ur skolpersonalen hur de saknar avsatt tid till att följa upp de fall av kränkningar som upptäcks.
Vuxnas kunskap En majoritet av skolpersonalen anser sig ha tillräckliga kunskaper i trygghets- och likabehandlingsfrågor, men en tredjedel anser sig helt eller delvis sakna kunskaper. Det personalen efterfrågar är metoder för att realisera och levandegöra värdegrunden men också kunskap om aktuell forskning, lagstiftning, konflikthantering, akuta insatser samt fördjupade kunskaper om exempelvis hbtq-frågor och kränkningar på nätet. För att arbetet mot mobbning ska vara effektivt och långsiktigt är det viktigt att arbetet genomsyrar hela skolan och att all personal och alla elever är involverade. Skolpersonalens kompetensutveckling måste grundas i en analys av vilka brister som finns på varje specifik skola, samt vilken typ av kränkningar som man har svårare att lyckas förebygga. För att skapa en trygg skola är det viktigt att alla vuxna på skolan ges de rätta förutsättningarna för att kunna ansvara för elevernas trygghet.
26
”
För att arbetet mot mobbning ska vara effektivt och långsiktigt är det viktigt att arbetet genomsyrar hela skolan och att all personal och alla elever är involverade.
PERSONAL I SKOLAN
Anser du att du har tillräckligt med kunskaper i trygghets- och likabehandlingsfrågor?
68%
68% Ja 25% Delvis
Ja
7% Nej
Upplever du att personalgruppen är motiverad i likabehandlingsarbetet?
Upplever du att du får stöd från dina kollegor i likabehandlingsarbetet?
75% Ja
Ja
31% Delvis 7% Nej
21% Delvis 4% Nej
Upplever du att likabehandlingsarbetet är levande och genomsyrar skolans arbete?
62% Ja
62%
75% Ja
61% Ja
61% Ja
31% Delvis 8% Nej
Huvudmannen är den som äger skolan, det vill säga kommunen eller en enskild aktör som driver en friskola.
FRIENDSRAPPORTEN 2016
27
FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING
Framgångsfaktorer för att förebygga mobbning Det finns ett antal faktorer som har visat sig effektiva för att förebygga mobbning och kränkningar – även om det inte finns några universallösningar. Grunden är att skapa en samsyn gällande vad en trygg skola innebär och hur man når dit. I den processen behöver varje enskilda skola, arbetslag och klass utgå ifrån sina egna behov och förutsättningar och utveckla insatser som baseras på den egna situationen. Genom att utgå fån en ”hela-skolan-ansats” involveras alla på skolan; lärare, all personal, elever samt deras vårdnadshavare. Arbetet för en trygg skola är ett ständigt pågående arbete.
1 SKAPA SAMSYN Alla som arbetar på en skola ska veta var gränsen för en kränkning går, och därutöver ha gemensamma strategier för hur man ska agera om den gränsen överskrids. Elever, personal och vårdnadshavare behöver en samsyn när det gäller vad värdegrunden innebär i praktiken. Trygghetsfrågor behöver ständigt vara på agendan för att upprätthålla en gemensam värdegrund på skolan.
2 INKLUDERA ALLA Alla vuxna i skolan ska förmedla och stå upp för skolans värdegrund både på och utanför lektionstid. Trygghetsarbetet ska vara närvarande i det dagliga arbetet och inte enbart förläggas till enskilda tillfällen som temadagar, mentorstid eller särskilda lektioner. Värdegrunden ska införlivas i det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga analyser, mål, planering och uppföljning.
3 UTGÅ FRÅN SKOLANS SITUATION Att kartlägga den egna skolans behov och förutsättningar är fundamentalt för ett framgångsrikt trygghetsarbete. Varje skola måste utgå från sin unika situation för att veta vilka åtgärder som behövs. Både elever och personal behöver vara delaktiga i kartläggningen och ge sin bild av till exempel trygghet, trivsel och förekomst av kränkningar och mobbning.
28
FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING
4 ELEVERNA ÄR EXPERTER
LAGSTIFTNING
Barn och unga känner sin egen skola. En förutsättning för att lyckas skapa en trygg skola är att eleverna inkluderas i skolans trygghetsarbete. Utgångspunkten är att eleverna ska vara med i både problemformulering, åtgärder och utvärdering av skolans arbete. På så sätt blir insatserna bättre förankrade i skolan samt mer relevanta och effektiva.
I skollagen och diskrimineringslagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten.
5 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolan ska kontinuerligt kartlägga, analysera, planera och utveckla sitt arbete. För att veta att man är på rätt väg behöver insatserna dokumenteras, utvärderas och följas upp löpande. Visar det sig att arbetet inte leder till att situationen förbättras behöver nya åtgärder tas fram. Det är viktigt att det är tydligt vem som ansvarar för vad och att det finns väl förankrade rutiner.
1
2
Hur ska jag som vuxen i skolan agera om kränkningar inträffar? Ingrip & rapportera Som vuxen är det viktigt att alltid agera när du bevittnar eller får kännedom om att en elev känner sig kränkt. Rapportera till ansvarig lärare, trygghetsteam samt rektor. Utred & planera insatser Utred händelsen omedelbart, ta kontakt med vårdnadshavare, bedöm insatser och upprätta åtgärdsprogram vid behov.
3
Dokumentera Dokumentera arbetet och alla åtgärder som gjorts från den tidpunkt då skolan fick kännedom om händelsen.
4
Följ upp & utvärdera Har kränkningarna upphört eller finns det behov av nya insatser?
Lagen slår fast att om en anställd på skolan får reda på att en elev känner sig kränkt eller mobbad har den anställde så kallad handlingsplikt. Handlingsplikten innebär att skolan måste utreda och förhindra att kränkningarna fortsätter så snart som möjligt. Personal på skola eller förskola som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektorn eller förskolechefen. De måste i sin tur ta detta vidare till huvudmannen. Skollagen säger att skolan varje år måste kartlägga situationen för barnen och utifrån det arbeta med förebyggande och främjande åtgärder för att förhindra mobbning.
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Skolor ska varje år upprätta en plan mot kränkande behandling och diskriminering. Denna plan kallas ibland även för likabehandlingsplan. Planen ska beskriva vilka åtgärder som planeras och hur dessa ska genomföras och följas upp. Dokumentet ska också innehålla beskrivningar av hur skolans främjande och förebyggande arbete ser ut samt vilka akuta rutiner skolan har om en kränkning skulle uppstå. Detta ska utgå ifrån en kartläggning av barnens situation. Skolans elever ska engageras i arbetet med att ta fram, följa upp och utvärdera planen och det är viktigt att det framgår hur det har gått till. Utöver det ska planen innehålla beskrivningar av vem som har ansvar för vad samt hur barn, elever och föräldrar fått kännedom om innehållet.
FRIENDSRAPPORTEN 2016
29
VANLIGA FRÅGOR & SVAR
Vanliga frågor & svar Vad är det för skillnad på mobbning och kränkningar? Kränkande behandling är det begrepp som används i skollagen och definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Mobbning är när någon utsätts för kränkningar vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig. Mobbning är ett begrepp som hjälper oss att förstå systematiken i kränkningar och trakasserier.
Hur vanligt är det med nätkränkningar? Enligt Friends Nätrapport 2016 har en tredjedel av de unga blivit utsatta för nätkränkningar under det senaste året. Den vanligaste formen av kräkningar är elaka kommentarer eller meddelanden. Mer info om kränkningar på nätet finns på friends.se/ natrapporten.
Vad kan man som elev göra om någon blir utsatt för mobbning? Om du som elev blivit kränkt eller ser någon annan bli illa behandlad bör du prata med en vuxen som du har förtroende för. Det kan till exempel vara en vuxen i skolan, hemma, en tränare eller kompis förälder. Det är inte barns ansvar att stoppa mobbning – det är vuxnas.
Går det att stoppa mobbning? Ja. Genom långsiktigt kontinuerligt förebyggande arbete så minskar mobbningen. Forskning visar att ett effektivt sätt att jobba för att minska mobbning är en så kallad ”hela skolan-ansats”. Det innebär att lärare, övrig skolpersonal, elever och föräldrar ska involveras i arbetet för att tillsammans skapa en trygg miljö. Efter ett år med Friendsprogrammet minskar mobbningen i snitt med 24 procent.
30
Hur vet jag som vårdnadshavare om mitt barn är utsatt för mobbning och vad kan jag göra? Du känner ditt barn bäst. Fundera om det skett en förändring i barnets beteende, exempelvis att ditt barn inte tar med sig kompisar hem och inte heller vill gå hem till någon kompis. Ett annat tecken kan vara en ovilja att prata om skolan eller att barnet drar sig undan och inte vill gå till skolan. Det kan vara svårt att berätta att man är utsatt, så därför är det viktigt att prata med sitt barn och visa att man finns där. Visa intresse för skolan och ställ frågor om kompisar och hur stämningen är. Om det framkommer att ditt barn är utsatt så tala om för ditt barn att det är de som kränker eller mobbar som uppträder felaktigt. Betona att det inte är barnets fel – vem som helst kan råka ut för kränkningar eller mobbning. Var tydlig med att situationen kan förändras. Kom överens med ditt barn om hur ni ska ta kontakt med skolan och vem ni ska prata med.
Vad kan jag göra om mitt barn utsätter andra? Prata med ditt barn om det som hänt och understryk att kränkningar aldrig är okej. Var tydlig med att det är det negativa beteendet du inte accepterar istället för att anklaga barnet som person. Prata om situationen och försök att få ditt barn att sätta sig in i hur den utsatta kan tänkas uppleva det. Låt barnet veta att du finns där för att lyssna, stötta och hjälpa. Kom överens med ditt barn om en gemensam plan för att skapa förändring och hur hen kan gottgöra den drabbade. Skapa en positiv kontakt med skolan och bestäm hur ni ska hålla kontakten framöver för att de ska kunna informera dig om hur det gått. Fråga dig själv vad du som förälder kan göra för att stärka ditt barns empatiska förmåga och självkänsla. Slutligen är det också viktigt att du uppmuntrar barnet när mobbningen har upphört. Uppskattande ord motiverar barnet till samarbete. Positivt stöd stärker barnets självkänsla.
VANLIGA FRÅGOR & SVAR
Tips! På friends.se kan du öva på hur du kan agera om du misstänker att ditt barn är utsatt för mobbning. I webbkursen Friends snabbkurs för vuxna: att stötta ditt barn till en trygg skola, tar du rollen som vårdnadshavare till 12-åriga Kim och får öva på situationer som kan uppstå när mobbning förekommer.
1
Mitt barn utsätter andra, vad kan jag göra?
Mitt barn är utsatt, vad kan jag göra?
Prata med ditt barn om det som händer.
1
2
Skapa en handlingsplan tillsammans med ditt barn för att skapa förändring.
2
Prata med ansvarig klasslärare eller mentor.
3 4
Skapa en positiv kontakt med skolan.
3 4
Kontakta rektorn på skolan.
5
Uppmuntra barnet när mobbningen har upphört.
5
Om du inte tycker att skolan gör tillräckligt - kontakta BEO eller DO.
Stötta ditt barn och visa att det är handlingarna och inte ditt barn som är fel
Prata med ditt barn om det som händer.
Om du inte får hjälp av skolan, gå vidare till kommun eller annan huvudman.
FRIENDSRAPPORTEN 2016
31
OM RAPPORTEN
Om rapporten Kartläggning med svar från 34 000 barn & unga Rapporten är baserad på data från Friends kartläggningstjänst där 34 319 barn och unga har svarat på frågor om mobbning och kränkningar. De svarande består av 13 245 elever i årskurs F-3, 11 000 elever i årskurs 3-6 och 10 074 elever i årskurs 6-9. Enkäternas årskurser överlappar varandra för att passa skolor som är organiserade på olika sätt. Datainsamlingen har gjorts mellan 1 augusti 2015 och 1 juni 2016. Insamlingen har genomförts via webbaserade, åldersanpassade enkäter i skolor. Alla medverkande skolor har inte haft en utbildning med Friends, men samtliga har valt att kartlägga situationen i sin skola
32
med hjälp av Friends. Skolorna är spridda över hela Sverige. Friends har inte valt ut vilka skolor som ska delta och de medverkande respondenterna är helt anonyma. Personalenkäten har besvarats av 3567 anställda. Av dessa är 2938 lärare, 118 skolledare och 511 annan skolpersonal. Friends kartläggningar utgår från rådande lagstiftning och behandlar kränkningar, trakasserier, diskriminering och mobbning samt trivsel, trygghet och kännedom/delaktighet i likabehandlingsarbetet på skolan. Citaten i rapporten är ett urval av respondenternas fritextsvar.
ORDLISTA
Ordlista KRÄNKNING beskrivs i undersökningen som en handling som gör att personen som blir utsatt känner sig ledsen, sårad och mindre värd. KRÄNKANDE BEHANDLING är ett begrepp som används i skollagen och innebär ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet. MOBBNING är när någon blivit utsatt för kränkningar och/eller trakasserier av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig. DISKRIMINERING är när en vuxen i skolan missgynnar eller behandlar en elev sämre än andra och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. TRAKASSERIER är när någon blir kränkt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig för trakasserier. SEXUELLA TRAKASSERIER är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella trakasserier kan vara kommentarer, visslingar, blickar, meddelanden, tafsningar eller rykten som handlar om sex eller den utsattes kropp och känns obehagliga för personen som är utsatt. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING/ LIKABEHANDLINGSPLAN är en plan för skolans arbete mot kränkningar och diskriminering. Planen ska upprättas varje år och innehålla en beskrivning av skolans åtgärdande, förebyggande och främjande arbete.
FRIENDSRAPPORTEN 2016
33
REFERENSER ORDLISTA
Referenser 1. Barnombudsmannen (2015) Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan. Stockholm 2. Flygare, E. & Johansson, B. (2013) Långvarig utsatthet drabbar hårt, Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar. Skolverket. 3. Hellfeldt, K., Johansson, B., Lindberg, O. (2014) Mobbning och socialt stöd från lärare och klasskamrater: en longitudinell studie av barns erfarenheter av mobbning. Sociologi i dag, årgång 44, Nr 4/2014 s.79-104. 4. Skolverket, 2009, Diskriminerad, trakasserad, kränkt. Rapport 326. Skolverket. 5. Hellfeldt, K. (2016) The Hurt Self - Bullied Children´s Experiences of Social Support, Recognition and Trust at School. Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. 6. Gillander Gådin, K. (2012) Sexual harassment of girls in elementary school - a concealed phenomenon within a heterosexual romantic discourse. Journal of Interpersonal Violence, vol. 27: 9. 7. Bjereld, Y., Daneback, K., Petzold, M. (2014) Differences in prevalence of bullying victimization between native and immigrant children in the Nordic countries: a parent-reported serial cross-sectional study, Child: care, health and development. John Wiley & Sons Ltd. 8. Holmberg, K. (2009) Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community. Uppsala universitet. 9. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2010) HON HEN HAN - En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Stockholm 10. Skolverket (2009) Diskriminerad, trakasserad, kränkt. Rapport 326. Skolverket. 11. Ahlström, B. (2009) Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools. Umeå universitet. 12. Skolverket (2016) Attityder till skolan 2015, Rapport 438. Skolverket.
34
MOBBNINGENS KOSTNADER
www.mobbningenskostnader.se #mobbningenskostnader
Mobbningen i Sverige kommer att kosta
17,5 miljarder
Det motsvarar 35 800 lärarårslöner.
Mobbning skapar stort lidande och ger livslånga men. Den innebär också stora kostnader för samhället under lång tid. Friends har låtit nationalekonomer räknat på hur mycket. Se vad den kostar i ditt län, din ort eller din skola på
mobbningenskostnader.se
FRIENDSRAPPORTEN 2016
35
friends.se • info@friends.se • facebook.com/stiftelsenfriends • instagram.com/stiftelsenfriends
Friends huvudsponsorer: