#nätrapport 2014
I samarbete med:
En undersÜkning om barn och ungas erfarenhet av kränkningar via mobil, dator och surfplatta
Innehåll 3
Inledning
14
Hantering av kränkningar och erfarenheter av att kränka andra
4
Om rapporten
16
Vuxnas engagemang
5
Resultaten i korthet
18
Våra rekommendationer
6
Användning av mobil, dator och surfplatta
20
Lagar på nätet
8
Barn och ungas erfarenheter av kränkningar
22
Avslutning
23
Friends nätrapport - en del av projektet Schysst på nätet
• Hur vanligt är kränkningar på nätet? • Flest kränkningar på Facebook • En förlängning av skolgården
PRODUKTION Johanna Olofsson GRAFISK FORM Isak Arvidsson TRYCK Nilsson & Bergholm Söder AB KONTAKT Johanna Olofsson, projektledare Schysst på nätet, johanna.olofsson@friends.se
info@friends.se / www.friends.se
Inledning
”
Det kräver att vi alla engagerar oss och tar mod till oss för att skapa förändring
Under det senaste året har var tredje ung i åldern 10-16 år i Sverige blivit kränkt via mobil, dator eller surfplatta. Det motsvarar över 200 000 barn och unga. Många har blivit utsatta för verbala kränkningar i form av elaka meddelanden eller kommentarer, men även känslan av ensamhet och utanförskap är stor på nätet. Vår undersökning visar att långt ifrån alla har någon vuxen i sin närhet som är engagerad i deras liv på nätet. En tredjedel anser inte att deras föräldrar har visat intresse för vad de gör när de använder mobil, dator eller surfplatta. Var fjärde uppger att deras lärare varken visat intresse för vad de gör, pratat om hur man ska vara mot andra eller berättat vad man kan göra om man blir utsatt för en kränkning via mobil, dator eller surfplatta.
Med Friends nätrapport vill vi för andra året i rad fånga upp barn och ungas röster om kränkningar på nätet. Rapporten har möjliggjorts tack vare stöd från vår sponsor Symantec. Därför vill vi rikta ett stort tack till dem.
Vi vet att det finns tusentals engagerade föräldrar och lärare, men fler vuxna måste ta sitt ansvar. Vi på Friends anser att främjande arbete samt förebyggande och akuta insatser mot kränkningar på nätet ska vara en självklar del i arbetet att skapa en trygg och jämlik miljö i skolan. All skolpersonal måste ha den kunskap och de verktyg som krävs för att förebygga och förhindra kränkningar. Vi vill också att fler föräldrar ska visa intresse för sina barns liv på nätet. Den digitala utvecklingen har medfört fantastiska möjligheter för lärande, underhållning och kommunikation och vi vuxna måste finnas där och erbjuda barn och unga vägledning och stöd.
Vi på Friends vet att det går att göra skillnad. Men det kräver att vi alla engagerar oss och tar mod till oss för att skapa förändring. Vårt arbete och vår vision sträcker sig längre än till skolkorridorer och omklädningsrum. Vi vill ha ett samhälle där unga växer upp i trygghet och jämlikhet – även på nätet.
Lars Arrhenius, Generalsekreterare, Friends
3
Om rapporten Friends nätrapport är baserad på en undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag av Friends och Symantec. Syftet med undersökningen är att undersöka erfarenheten av kränkningar via mobil, dator och surfplatta bland barn och unga i åldern 10 till 16 år i Sverige. I årets undersökning valde vi att ställa fördjupande frågor till de respondenter som blivit kränkta. Vi utelämnade föräldrarnas perspektiv och fokuserade på barn och ungas erfarenheter. Vi breddade även åldersspannet och inkluderade respondenter i åldersgruppen 10-12 år. Resultaten i rapporten är inte jämförbara med tidigare år då både urval och frågorna i enkäten skiljer sig åt.
Definitioner KRÄNKNING är ett paraplybegrepp där
mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. I undersökningen använder vi följande beskrivning av begreppet:
Datainsamlingen har genomförts via webbaserade enkäter under perioden 8-25 november 2013. Respondenterna som deltog i undersökningen är barn till medlemmar i TNS SIFOs webpanel, som rekryterats riksrepresentativt via telefon och postala utskick. En inbjudan till undersökningen skickades ut slumpmässigt via e-mail till medlemmar i panelen med barn i åldern 10-16 år. Föräldrarna svarade på barnets kön, ålder, och gav ett godkännande till att barnet deltog i enkäten. Respondenterna har sedan själva eller tillsammans med föräldern svarat på alla övriga frågor. För att respondenten ska kunna välja att inte svara på känsliga frågor, finns alternativen ”vill ej svara” eller ”vet ej”. Tre frågor i enkäten är endast ställda till respondenter över 13 år.
Kränkning/kränkningar är när man blir illa behandlad så att man känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. MOBBNING är upprepade kränkningar av
en person under en tid. Engångshändelser och konflikter är inte mobbning. DISKRIMINERING är när någon blir sämre
behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier.
Totalt deltog 1070 barn och unga: 437 i åldern 10-12 år och 633 i åldern 13-16 år. Fördelningen mellan tjejer och killar var 48 procent tjejer och 52 procent killar. De medverkande respondenterna är anonyma.
TRAK ASSERIER är när någon blir kränkt
utifrån någon av de sju diskrimineringgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig till trakasserier.
Resultaten är analyserade utifrån åldersgrupper (1012 år respektive 13-16 år), kön samt vilken aktivitet respondenten främst ägnar sig åt vid användande av mobil, dator och surfplatta. Baserna per fråga i resultatredovisningen är baserade på viktad data. Citaten i rapporten är ett urval av respondenternas fritextsvar.
TÄNK PÅ! Det är upp till den utsatta att avgöra
vad som är en kränkning eller inte. Oavsett vilka ord man använder är det viktigt att ta alla former av kränkande behandling på allvar.
4
Resultaten i korthet Mest utsatta är tjejer mellan 13-16 år som ägnar största delen av sin uppkopplade tid i sociala medier.
1/3 Den vanligaste formen av kränkningar är elaka meddelanden/kommentarer om utseende eller intressen.
av barn och unga har blivit kränkta via mobil, dator eller surfplatta minst någon gång under det senaste året.
Av de som blivit kränkta har var fjärde känt sig ensam, utanför eller inte fått vara med.
1/3 anser inte att föräldrarna pratat om hur man ska vara mot andra när man använder mobil, dator eller surfplatta.
av de som blivit kränkta i åldersgruppen 13-16 år svarar att det handlar om deras etniska tillhörighet.
10%
4
X
Att bli utsatt för en kränkning som handlar om sex är fyra gånger vanligare bland tjejer än killar.
8 av 10 vet vem som ligger bakom kränkningen eller kränkningarna. Det vanligaste är att bli utsatt av någon i samma skola.
Facebook är den plats där flest har blivit kränkta.
26
%
upplever att deras lärare varken visat intresse, pratat om hur man ska vara mot andra eller pratat om vad man kan göra om man blir kränkt via mobil, dator eller surfplatta.
5
Användning av mobil, dator och surfplatta Vår undersökning visar att de flesta killar ägnar största delen av sin uppkopplade tid till spel, film, musik eller annan underhållning. Bland tjejer är det vanligare att umgås och prata med andra i sociala medier.
Fyra av tio använder mobil, dator eller surfplatta 1-3 timmar per dag och något fler 3-6 timmar per dag. Två av tio använder mobil, dator eller surfplatta mer än 6 timmar per dag.
Vad gör du den största delen av tiden när du använder mobil, dator eller surfplatta?
Tjej (n=551) Kille (n=524)
73% 49% 37% 17% Jag umgås eller pratar med andra i sociala medier som t.ex. Facebook, Instagram eller Kik
12% Jag ägnar mig åt spel, musik, film eller annan underhållning
9%
Jag söker information, gör skolarbeten och läser om saker som intresserar mig
2%
1% Annat
Hur många timmar i snitt per dag använder du mobil, dator eller surfplatta? (Både i skolan och privat/hemma)
0% 17%
1-3 timmar
38%
3-6 timmar Mer än 6 timmar Jag använder aldrig mobil, dator eller surfplatta
44%
6
7
Barn och ungas erfarenheter av kränkningar Hur vanligt är kränkningar på nätet? Var tredje har blivit kränkt via mobil, dator eller surfplatta minst någon gång under det senaste året. Fler tjejer än killar svarade att de blivit utsatta; 37 procent tjejer respektive 28 procent killar. De som ägnar största delen av sin uppkopplade tid i sociala medier blir i större utsträckning utsatta för kränkningar än de som främst ägnar sig åt underhållningsbaserat innehåll eller informationssökning.
1/3 har blivit kränkta på nätet
Undersökningen visar även att kränkningar via mobil, dator och surfplatta är vanligare i åldersgruppen 13-16 år än bland de som är 10-12 år.
Mest utsatta är tjejer i åldersgruppen 13-16 år som ägnar största delen av sin uppkopplade tid i sociala medier. Där svarade över hälften att de blivit kränkta det senaste året. Även upprepade kränkningar var vanligast i denna urvalsgrupp; 17 procent svarade att de blivit utsatta flera gånger eller ofta vilket är betydligt högre än genomsnittet på 6 procent.
I den äldre åldersgruppen var andelen utsatta 38 procent och i den yngre åldersgruppen 26 procent. Våra kartläggningar i skolan visar däremot att kränkningar i skolan förekommer oftare bland yngre elever (Friendsrapporten 2013).
Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? (ja)
Tjej, 13-16 år sociala medier*
37% 28%
54% Tjej (n=551) Kille (n=524)
Samtliga: Ja 33%, Nej 67%
*Tjej, 13-16 år, Vad gör du den största delen av tiden när du använder mobil, dator eller surfplatta? = Jag umgås eller pratar med andra i sociala medier som t ex Facebook, Instagram eller Kik. n=182
8
”
Det var en tjej som kom fram till mig i onlinespelet och började tracka mig för mitt utseende och sa att jag inte borde finnas på denna planet
Flest kränkningar på Facebook Ännu vanligare är det i åldersgruppen 10-12 år där motsvarade andel är 32 procent. Undersökningen visar att kränkningar som handlar om sex är fyra gånger vanligare bland tjejer än killar. Bland de kränkta i åldersgruppen 13-16 år svarade 16 procent av tjejerna att de blivit utsatta för en kränkning som handlat om sex. Exempelvis att de fått sexuella meddelanden som inte känns okej, eller att någon spridit sexuella rykten om dem. Motsvarade andel bland killarna var 4 procent.
Facebook är den plats där flest har blivit kränkta. Bland tjejer är det även vanligt att bli utsatt via andra sociala medier som Instagram och Kik eller via sms. Efter Facebook är spel den vanligaste platsen att bli kränkt på bland killar. Tre gånger fler killar än tjejer uppgav att de blivit utsatta i spel. Den vanligaste formen av kränkningar via mobil, dator och surfplatta är verbala kränkningar. I genomsnitt svarade hälften av de som blivit kränkta att de fått sårande eller elaka meddelanden och kommentarer. Kränkningarna handlar främst om utseende eller intressen. Även psykiska kränkningar, som exempelvis utfrysning, förekommer på digitala plattformar. I åldersgruppen 13-16 år svarade 17 procent av de som blivit kränkta att de känt sig ensamma, utanför eller inte fått vara med.
Kränkningar som handlar om etnisk tillhörighet är vanligare bland äldre. Bland de kränkta i åldersgruppen 10-12 år svarade 2 procent att de blivit utsatta för en kränkning som handlat deras etniska tillhörighet. I åldersgruppen 13-16 år var motsvarande andel 10 procent.
9
Var har du blivit kränkt? Tjej (n=204) 35%
36%
Kille (n=146) 30% 23%
21%
11%
9%
20% 15%
13%
11%
9% 6%
Spel
Kik
Sms
Ask.fm
7%
5%
Kommer inte ihåg
7%
6% 6%
2%
Vill inte berätta
YouTube
Någon annanstans
4%
1% 4%
2% 1%
2% 1%
Forum
Blogg
Bas: Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? (ja)
Om du vill så får du gärna svara på vad du blev utsatt för när du kände dig kränkt? 10-12 år (n=122) 13-16 år (n=228)
60% 50% 32% 18%
17%
16%
7% Jag har fått sårande eller elaka meddelanden eller kommentarer
Jag har känt mig ensam, utanför eller inte fått vara med
Jag vill inte berätta vad som hänt
10%
5%
Något annat
3%
10%
Någon har loggat in på min profil eller använt min dator, mobil eller surfplatta mot min vilja
7%
Jag har fått en bild eller film på mig uppladdad eller vidareskickad mot min vilja
Bas: Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? (ja)
Av den kränkning eller de kränkningar du upplevt, handlade de om något av följande? Tjej (n=204)
31%
28% 23%
22%
Kille (n=146)
25% 26%
22%
24% 15% 7%
Mitt utseende
Mina intressen
Vill inte svara
Något annat
2%
Mina kläder/ klädstil
5%
Mitt funktionshinder
* Svarsalternativ endast till åldersgruppen 13-16 år Bas: Har du blivit kränkt av någon via mobil eller surfplatta det senaste året? (ja)
10
3%
2%
Min könsöverskridande identitet eller uttryck
4%
0%
Mitt kön
2%
2%
Min religion eller annan trosuppfattning
1%
1%
Min sexuella läggning*
Vanligaste forum 1. Facebook
en för kränknin
gar
2. Spel 3. Kik
Har du blivit utsatt för en kränkning via mobil, dator eller surfplatta som handlat om din etniska tillhörighet (att du har svensk bakgrund, utländsk bakgrund och/eller tillhör en minoritetsgrupp i det svenska samhället som t.ex. romer eller samer? (ja)
Har du blivit utsatt för en kränkning via mobil, dator eller surfplatta som handlar om sex? (Ex. att någon skickat sexuella meddelanden till dig som inte känns okej eller spridit sexuella rykten om dig)* (ja)
16%
10% 4% Tjej
2% 10-12 år
Kille
13-16 år
Bas: Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? (ja)
*Frågan endast ställd till åldersgruppen 13-16 år Bas: Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? (ja)
10-12 år n=122, 13-16 år n=228
Tjej n= 135, Kille n= 93
11
En förlängning av skolgården
”
En klasskamrat ”kapade” min dator och skrev saker om mig på facebook. […] Jag har ALDRIG känt mig så KRÄNKT och mått oerhört dåligt
Kränkningar via mobil, dator och surfplatta kopplas ofta samman med anonymitet, men vår undersökning visar att en klar majoritet, åtta av tio, vet vem som ligger bakom kränkningen. Det vanligaste är att det är någon i samma skola. Detta visar något som vi länge fått berättat för oss i mötet med elever, skolpersonal och föräldrar; att kränkningar och mobbning på och utanför nätet hänger ihop.
En tredjedel av de som uppgav att någon annan sett eller läst vad som hänt svarade att någon annan sade ifrån, skrev en kommentar eller på annat sätt försvarade dem. På samma sätt som det kan upplevas enklare att skriva elaka saker på nätet, så kan det också vara lättare att stå upp för andra. Vår erfarenhet från samtal med barn och unga tyder på att det är fler som säger ifrån om de ser att någon blir kränkt via mobil, dator eller surfplatta än om kränkningarna sker ansikte mot ansikte.
Via mobil, dator och surfplatta kan kränkande innehåll snabbt få spridning och nå en stor publik. I de flesta fall är det någon annan än den utsatta som sett eller läst vad som hänt. I undersökningen svarade hälften att de tror att det är ”ett fåtal” andra som sett eller läst vad som hänt. 14 procent uppskattar antalet åskådare till ”många”.
8/10 vet vem som kränkt dem
Vet du vem som kränkte dig? 10-12 år (n=122) 13-16 år (n=228)
61%
54%
13% Barn/ungdom i min skola
23%
Barn/ungdom som jag vet vem det är men som inte går i min skola
13%
14%
12%
Vet inte vem
14%
Någon jag inte känner
Bas: Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? (ja)
12
6%
9%
Vill inte svara
1%
2%
Vuxen jag vet vem det är
”
Jag hade bestämt med en vän att vi skulle göra något tillsammans men hon sa att hon skulle vara med familjen. Sen la hon ut bilder när hon var tillsammans med andra vänner då vi skulle träffats.
Hur många andra tror du att det är som såg/läste det som hände?
49%
Ett fåtal
20%
Tveksam, vet ej
17%
Ingen mer än jag
14%
Många
Bas: Har du blivit kränkt av någon via mobil dator eller surfplatta det senaste året? (ja)
Av de som såg/läste, vet du om det var någon som sa något (sa ifrån, skrev en kommentar, försvarade dig)?
Ja
32%
Nej
36%
Tveksam/vill ej svara
32%
Bas: Hur många andra tror du att det är som såg/läste det som hände? (ett fåtal, många).
13
Hantering av kränkningar och erfarenhet av att kränka andra
”
Majoriteten svarar att de skulle vända sig till en vuxen hemma om de blev utsatta för en kränkning via mobil, dator eller surfplatta. Förtroendet var särskilt stort i åldersgruppen 10-12 år, där 81 procent svarar att de skulle vända sig till en vuxen hemma om de blev utsatta. I åldersgruppen 13-16 år är motsvarande siffra 52 procent. De äldre respondenterna skulle i större utsträckning försöka lösa situationen utan vuxnas inblandning, exempelvis genom att anmäla, blockera, säga ifrån eller prata med en kompis.
Jag fick hjälp av min mamma och kuratorn på skolan
Att erkänna för sig själv och andra att man själv har gjort något som kan ha fått någon annan att känna sig ledsen, sårad eller mindre värd kan vara svårt. I undersökningen svarar 16 procent av barnen att de har sagt eller gjort något via mobil, dator eller surfplatta som har gjort att någon annan kan ha känt sig kränkt.
Det är betydligt färre som skulle vända sig till en vuxen i skolan än en vuxen hemma. I åldersgruppen 10-12 år svarade var fjärde att de skulle prata med en vuxen i skolan om de blev kränkta och endast var tionde i åldersgruppen 13-16 år.
Vad skulle du göra om du blev kränkt via mobil, dator eller surfplatta? 10-12 år (n=467) 13-16 år (n=608)
81%
52%
48% 28%
23%
34%
40%
38%
Prata med en vuxen hemma
Prata med en vuxen i skolan
23%
23% 15%
13% Prata med en kompis
Anmäla/ta bort/ blockera personen som utsatt mig
Säga ifrån genom att skriva till personen som utsatt mig
14
Säga ifrån när jag träffar personen som utsatt mig
4%
10%
Skriva något elakt eller sårande tillbaka
3%
5%
Något annat
16%
Har du sagt eller gjort något det senaste året, via mobil, dator eller surfplatta, som kan ha fått någon annan att känna sig ledsen, sårad eller mindre värd d.v.s. att den personen kan ha känt sig kränkt? (ja)
15
Vuxnas engagemang
”
Man måsta prata mer om detta i skolan. Det är även viktigt att föräldrar får hem information, så att även de kan prata med sina barn om detta. Många tror nog att ens egna barn inte gör något, och då bryr de sig inte En tredjedel anser inte att föräldrarna pratat om hur man ska vara mot andra och mer än hälften anser inte att föräldrarna pratat om vad man kan göra om man blivit kränkt. 12 procent upplever att föräldrarna inte gjort något av detta.
Vår erfarenhet visar att unga som blir kränkta på nätet tenderar att vända sig till vuxna som är delaktiga och har visat intresse för deras liv på nätet. Föräldrar och lärare spelar också en viktig roll när det kommer till att ge barn och unga kunskap och verktyg att hantera kränkningar på nätet.
När det kommer till vuxna i skolan svarar de flesta att deras lärare pratat om hur man ska vara mot andra när man använder mobil, dator eller surfplatta. Men 85 % anser inte att deras lärare visat intresse för vad de gör när de använder mobil, dator eller surfplatta. Var fjärde upplever att deras lärare varken visat intresse, pratat om hur man ska vara mot andra eller pratat om vad man kan göra om man blir kränkt via mobil, dator eller surfplatta.
I undersökningen svarar majoriteten att deras föräldrar har visat intresse för vad de gör och pratat om hur man ska vara mot andra när man använder mobil, dator eller surfplatta. Något färre har pratat om vad man kan göra om man blir kränkt. Men trots det så är det fortfarande en tredjedel som inte anser att deras föräldrar visat intresse för vad de gör när de använder mobil, dator eller surfplatta.
Vad stämmer om din/dina lärare?
15%
60%
41%
26%
Är intresserade av vad jag gör när jag använder mobil, dator eller surfplatta
Har pratat om hur man ska vara mot andra när man använder mobil, dator eller surfplatta
Har pratat om vad man kan göra om man blir kränkt via mobil, dator eller surfplatta
Inget av ovan
Vad stämmer om din/dina föräldrar?
67%
62%
46%
12%
Är intresserade av vad jag gör när jag använder mobil, dator eller surfplatta
Har pratat om hur man ska vara mot andra när man använder mobil, dator eller surfplatta
Har pratat om vad man kan göra om man blir kränkt via mobil, dator eller surfplatta
Inget av ovan
16
17
Våra rekommendationer Vad kan skolan göra för att förebygga kränkningar på nätet? Framgångsfaktorer för det förebyggande arbetet är ett strukturerat och långsiktigt arbete där elever, vårdnadshavare och hela personalgruppen är delaktiga.
Steg för steg
1
Uppdatera planen mot diskriminering och kränkande behandling Genom att arbeta med likabehandling på nätet kan skolan främja ett gott skolklimat och förebygga kränkningar. Det är även viktigt att det finns tydliga rutiner och tillvägagångsätt om en elev blir utsatt för en kränkning. Exempelvis om någon form av kränkande innehåll publiceras på nätet.
2
Kartlägg trygghet och trivsel på nätet Kartlägg elevernas trygghet och trivsel på nätet och identifiera behov av insatser för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Vilka platser eller tjänster på nätet upplever eleverna som mest utsatta eller otrygga?
3
Involvera all personal och alla elever Diskutera frågor som rör trygghet och trivsel på nätet på arbetslagsträffar, klassråd och elevråd och låt både personal och elever komma med förslag på åtgärder. Ta gemensamt fram åtgärder utifrån de utmaningar som finns på skolan.
4
Samverkan mellan skola och vårdnadshavare Sträva mot att skapa samsyn och arbeta tillsammans för att lära barn och unga att skapa positiva sociala relationer på nätet. Låt stämningen på nätet, så väl som i klassrummet, finnas med som en stående punkt på föräldramöten.
5
Följ upp och utvärdera Följ upp och utvärdera åtgärder samt ta fram nya åtgärder där det behövs.
AGERA ALLTID! Läs mer om hur du som
vuxen kan agera vid akuta fall av kränkningar på nätet på: www.friends.se.
18
Vad kan vuxna göra för att förebygga kränkningar på nätet?
Vad kan barn och unga göra för att bidra till ett schysst klimat på nätet?
Om du som vuxen är delaktig och visar ett genuint intresse för barn och ungas liv på nätet så ökar både viljan att lyssna på dina råd samt benägenheten att berätta för dig
1. Var kritisk Fundera på vad du läser, ser och hör på nätet. 2. Ljug inte Använd ditt riktiga namn när du postar eller kommenterar.
om något väl händer. Tänk på att själv vara en bra förebild och stå upp för ett schysst klimat på nätet.
3. Såra ingen Tänk efter innan du skriver eller delar innehåll som handlar om andra än dig själv.
1. Visa intresse Skapa förtroendefulla relationer genom att vara delaktig och visa intresse för ungas liv på nätet.
4. Säg till Anmäl det som inte känns okej till hemsidan du ser det på, oavsett om det handlar om dig eller andra.
2. Var en positiv förebild Föregå med gott exempel och prata om vad man ska tänka på för att skapa ett schysst klimat på nätet.
Råden till barn och unga är en del av kampanjen No hate speech movement som genomförs av Statens Medieråd i Sverige våren 2014 och där Friends är en av samarbetsorganisationerna.
3. Erbjud ditt stöd Berätta att du finns där för dem som stöd om något händer.
OM DU har blivit kränkt eller ser någon
annan bli illa behandlad bör du prata med en vuxen. Det är inte barn och ungas ansvar att stoppa mobbning – det är vuxnas.
19
Lagar på nätet Den digitala utvecklingen har medfört nya möjligheter för oss att kommunicera och umgås med andra, men också väckt frågor om vilka regler och lagar som gäller på nätet. I mötet med skolpersonal, föräldrar och elever möter vi många gånger en osäkerhet inför vilka lagar som gäller på nätet. Ibland finns en uppfattning att andra, eller inga, lagar gäller för vad man skriver till människor, vilka bilder man lägger upp eller hur man skriver om andra på nätet.
Men det stämmer inte. En enkel tumregel att ha med sig är att samma saker är olagliga på och utanför nätet. Om du till exempel hotar eller förtalar någon spelar det ingen roll om det sker på Facebook, Instagram, Minecraft, i korridoren, på skolgården, på bussen eller på stan. I år trädde även en ny lag i kraft som gör det möjligt att bli dömd för att i smyg fotograferat eller filmat någon annan.
Kränkande fotografering 4 kap. 6 a § Brottsbalken
Ofredande 4 kap. 7§ Brottsbalken Ofredande innebär att bete sig hänsynslöst mot någon annan, till exempel genom att vid upprepade tillfällen lägga ut nedsättande kommentarer om någon på nätet.
Kränkande fotografering innebär att olovligen och i hemlighet ta bilder eller filma någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.
Hets mot folkgrupp 16 kap. 8§ Brottsbalken
Olaga hot 4 kap. 5§ Brottsbalken
Hets mot folkgrupp innebär att hota eller prata illa om en grupp människor med anspelning på gruppmedlemmarnas ras, etnicitet, tro eller sexuella läggning.
Ett olaga hot innebär att hota att göra något brottsligt mot någon annan, till exempel ett hot om misshandel eller att döda en person. För att hotet ska vara olagligt måste det vara allvarligt menat och framställt på ett sätt så att det framkallar allvarlig rädsla.
Personuppgiftslagen Personuppgiftslagen (PuL) har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Till exempel är det olagligt
Förtal 5 kap. 1§ Brottsbalken Förtal innebär att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning.
att avslöja information om människors etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa övertygelse eller medlemskap i fackförening.
Förolämpning 5 kap. 3§ Brottsbalken
Skollagen
Förolämpning innebär att uttala sig nedlåtande om någon genom kränkande ord, anklagelse eller annat kränkande beteende
Enligt skollagen har skolor ett ansvar att agera också när det gäller kränkningar på nätet, om kränkningarna påverkar elevernas skoldag.
20
�
20 21
Jag har adhd o asperger och de kallade mig jävla adhd barn o fetto
Avslutning Tack till er som läst rapporten! Vi hoppas och tror att innehållet har gett en ökad kunskap om barn och ungas upplevelser av kränkningar via mobil, dator och surfplatta samt några värdefulla riktlinjer för det förebyggande arbetet.
ETT AVSLUTANDE RÅD: tänk på att det är vi tillsammans som skapar klimatet på nätet. Om du precis som
vi vill att nätet ska vara en plats för alla, se till att bidra genom att inkludera andra och visa respekt. På nätet finns det många olika möjligheter att kommunicera, debattera och ge uttryck för känslor och åsikter. Men innan du gör det – tänk efter. Kan det jag skriver upplevas som kränkande av någon annan? Värna om människors lika värde och välj dina ord noga. Tänk på att vi alla är människor bakom skärmen.
Johanna Olofsson Projektledare, Schysst på nätet, Friends Följ oss på Facebook: www.facebook.com/stiftelsenfriends
Carolina Schattauer Ramnö Kommunikationsansvarig, Symantec Följ oss på Facebook: www.facebook.com/nortonsverige
22
Friends nätrapport
En del av projektet Schysst på nätet
För att öka kunskapen om kränkningar på nätet och erbjuda praktiska verktyg för det förebyggande arbetet så startades hösten 2012 projektet Schysst på nätet som ett samarbete mellan Friends och Symantec. Projektet tog sin utgångspunkt i Friends kunskap i mobbningsproblematiken och Symantecs erfarenhet och kunskap inom nätsäkerhet. Projektet riktar sig till barn, unga och vuxna och innehåller utbildningar för att hjälpa skolor, förskolor och idrottsföreningar i deras arbete mot kränkningar på nätet. Under förra året utbildade vi 1800 anställda i skolan, 2300 föräldrar och visade vår elevföreställning för 9000 elever runt om i Sverige.
Om Friends Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och engagemang hos vuxna och barn. Varje dag är vi ute i skolor, förskolor och idrottsföreningar runt om i landet. Vi tror på ett helhetsperspektiv där alla är involverade, från lärare till skolpersonal, föräldrar och barn. Våra utbildningar är förankrade i aktuell forskning samt den lagstiftning som reglerar skolans uppdrag. Friends startades 1997 och finns representerade i hela landet genom regionkontor i Malmö, Göteborg, Umeå och Stockholm. Verksamheten finansieras genom insamling från privatpersoner och företag samt via arvode från utförda utbildningar. Friends har ett 90-konto och granskas av svensk insamlingskontroll.
Om Symantec Symantec jobbar för att göra nätet säkrare och hjälpa människor, företag och myndigheter att skydda sin information. När det gäller privatpersoner är det Symantecs ambition att skydda det som betyder allra mest i konsumenternas digitala liv, oavsett vilken typ av enhet de använder för att koppla upp sig på internet. Det handlar om människors identitet, om information såsom bilder, musikfiler, kontakter eller kommunikation med nära och kära – och i förlängningen så handlar det om våra barn. Symantec förser konsumenter med en rad säkerhetslösningar för att skydda det digitala livet, däribland lösningar för datorer och mobila enheter, live-supporttjänster och online backup.
LÄS GÄRNA MER PÅ SYMANTECS HEMSIDA FÖR FAMILJEN: • Norton Family, en nättjänst för föräldrar som hjälper barn och vuxna att tillsammans sätta sina familjeregler för ett hälsosamt och schysst liv på nätet. • Hitta ny inspiration och handfasta tips om hur du kan engagera dig och skydda barn i vår nätsäkerhetsguide för hela familjen.
Förutom tekniska lösningar är det viktigt med en god kommunikation mellan vuxna och barn för att förebygga brottslighet och kränkningar på nätet. Tekniska hjälpmedel tillsammans med vår mångåriga expertis om nätsäkerhet är vad vi bidrar med i detta samarbete.
• Nortons generella säkerhetstips eller för familjen specifikt.
23
Vill du ha mer information om Friends utbildningar? Kontakta oss p책 info@friends.se eller ring 08-545 519 90