Friends nätrapport 2013

Page 1

Friends nätrapport 2013 Om ungas liv på nätet och hur vuxna kan agera för ett schysstare nätklimat

I samarbete med:


Innehåll Barns och ungas röster i centrum

3

Undersökningen i korthet

3

Om rapporten

4

Generalsekreteraren har ordet 5 Samma lagar gäller 6 Lagar som gäller på nätet

7

Här är utmaningarna 8 Det här kan du göra 16 Friends fem principer för ett schysst klimat på nätet

20

1. Prata om hur man är schysst på nätet!

20

2. Visa intresse och skaffa kunskap!

20

3. Barn gör som du gör. Var en positiv förebild!

20

4. Var en klok nätguide. Sätt gränser!

21

5. Barn behöver stöd. Lyssna och agera!

21

Friends 22 Norton by Symantec 22


Barns och ungas röster i centrum För barn och unga är nätet en integrerad del av

Med den här undersökningen vill vi fånga ungas

vardagen där relationer, status och välmående

röster om kränkningar via nätet: Hur agerar barn

skapas och förändras i lika hög utsträckning på

och unga om de blir kränkta? Vad gör att det

nätet som det gör i korridoren, i klassrummet

känns bättre? Hur vill de att vuxna ska agera för

och i omklädningsrummet efter träningen. 98%

att förebygga kränkningar via nätet?

av barn och unga i Sverige använder regelbundet nätet och 91% engagerar sig i sociala nätverk

Vi hoppas och tror att innehållet i den här rappor-

(Svenskarna och Internet 2012). Siffrorna visar

ten kan hjälpa dig som vuxen att tydligare peka ut

tydligt att nätet inte bör ses som en avskild arena,

riktningen för vad du kan göra för att bidra till ett

utan som en integrerad del av barns och ungas liv

schysstare klimat på nätet. I din kontakt med barn

idag. Därför är det avgörande att vi vuxna, precis

och unga, ta gärna resultaten som en utgångs-

som unga, förhåller oss till nätet på just det sättet.

punkt för ett ömsesidigt och respektfullt samtal.

Under hösten 2012 har Friends och Norton by

Olle Cox

Symantec i ett gemensamt initiativ velat ta reda

Projektledare Schysst på nätet, Stiftelsen Friends

på mer om vad som skapar trygghet och otrygghet hos barn och unga när det gäller livet på

Carolina Schattauer Ramnö

nätet. Med utgångspunkt i Friends sakkunskap i

Kommunikationsansvarig, Norton by Symantec

mobbningsproblematiken och Nortons erfarenhet och kunskap inom nätsäkerhet har vi identifierat de områden där behovet av ytterligare kunskap varit som störst. Vi har saknat beskrivningar av hur barn och unga vill att vuxna ska skapa trygghet på nätet. Vi har saknat beskrivningar av hur vuxna möter upp de önskemålen.

Undersökningen i korthet • 45% av barn och unga har blivit kränkta via nätet eller mobilen och 80% vet vem det är som utfört kränkningen vid senaste tillfället. • Drygt 90% av både unga och vuxna är överens om att de tror att det är lättare att kränka någon via nätet och att det till största del beror på att man inte ser personen man kränker. • Det är bara knappt hälften av unga som själva skulle ta hjälp av en vuxen om de blev utsatta för en kränkning på nätet. 81% av de vuxna menar att de skulle prata med och stötta barnen om de fick veta att barnen var kränkta. • Unga tycker att det bästa vuxna kan göra för att skapa ett schysstare klimat på nätet är att prata om hur man är mot andra på nätet, visa vad man kan göra om man blir kränkt och vara goda förebilder.

3


Om rapporten Undersökningen är genomförd på uppdrag av Friends i samarbete med Norton by Symantec under perioden 29 oktober till 12 november 2012 via YouGov Sveriges Internetpanel. Internetpanelen består av cirka 60 000 förrekryterade personer i åldern 15 år och äldre. Undersökningen bland vuxna är genomförd med kvinnor och män i åldern 30-60 år i Sverige. En inbjudan till att delta i undersökningen har skickats ut via e-mail till personer i internetpanelen som uppfyller beskrivningen. Dessa utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region. Av dessa uppfyllde 505 målgruppskriteriet ”har barn i ålder 7-17 år som är aktiva på nätet”. Undersökningen bland barn är genomförd med personer i åldern 12-16 år och som är barn till panelmedlemmar. En inbjudan till undersökningen har skickats ut via e-mail till föräldrar i panelen med barn 12-16 år. Barnen utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen vad gäller kön och ålder. Totalt genomfördes 407 intervjuer bland i målgruppen barn i ålder 12-16 år som är aktiva på nätet.

4


Låt oss ta till oss av ungdomars budskap - Generalsekreteraren har ordet Internet och sociala medier innebär fantastiska

Låt oss nu ta till oss av ungdomars budskap! De

möjligheter till möten och kommunikation männis-

vill att du som vuxen bryr dig, frågar och intresse-

kor emellan. Vi är många som funnit nya samman-

rar dig för vad de gör på nätet. De vill att vi är goda

hang och gemenskaper som inte hade varit möj-

förebilder. Vi måste själva sluta hata, dissa, kränka

liga utan nätet. Men dessvärre är inte allt som sker

och vara anonyma fegisar som aldrig i livet skulle

på nätet positivt, ibland blir barn och unga kränkta

rapa upp samma elakheter som vi gör om vi står

och trakasserade och ofta står vuxna utan tillräck-

öga mot öga med någon.

liga verktyg för att stoppa och förebygga kränkningarna. Vi på Friends vill vara vägledande i att

Du behöver inte vara proffs på datorer, nätet och

förändra detta mot en verklighet där vuxna tar

mobiler för att stoppa och förebygga mobbning

ansvar och vet hur man kan agera också när det

på nätet eller för att stötta någon utsatt. I grund

gäller barns och ungas liv på nätet.

och botten handlar det om sociala relationer och här har du långt mer träning, erfarenhet och kun-

I vårt arbete för att nå dit spelar samarbetet med

skap än många barn och unga. På samma sätt

vår sponsor Norton by Symantec en betydelsefull

som du som vuxen tränar barns och ungas sätt

roll, varför vi vill passa på att rikta ett tack till dem

att vara mot andra i skolan, på träningen eller

för sitt stöd.

hemma behöver du träna dem i hur man är mot varandra på nätet. Prata om hur man kan vara en

Skollagens regler om nolltolerans mot kränkningar

bra kompis även där.

gäller även för det som sker på nätet och skolorna har i dag ett ansvar att i det förebyggande arbetet

Det går att göra skillnad. Vi är övertygade om att

även innefatta sådant som sker på nätet. Självfal-

det går att stoppa mobbning, oavsett om den sker

let gäller även straffbestämmelserna i brottsbal-

på skolgården, på idrottsträningen eller på nätet.

ken, även om det ibland tenderar att glömmas

Låt 2013 bli året då vi visar civilkurage och står

bort i den allmänna diskussionen. Sanningen är

upp för det som är rätt.

att man kan få huvudet nertryckt i toaletten också på nätet. Men just det tycks vuxna ha svårt att förstå. Att det som sker på nätet i allra högsta grad är på riktigt.

Lars Arrhenius, generalsekreterare

5


Samma lagar gäller Med nya sociala ”rum” där människor umgås till-

En enkel tumregel att ha med sig är att samma

kommer också frågor om vilka regler och lagar

saker är olagliga på och utanför nätet. Om du

som gäller för de rummen. I mötet med skolperso-

till exempel hotar eller förtalar någon spelar det

nal, föräldrar och elever möter vi många gånger en

ingen roll om det sker på Facebook, Instagram,

osäkerhet inför vilka lagar som gäller för det som

Minecraft, i korridoren, på skolgården, på bussen

händer på nätet. Ibland finns en uppfattning att

eller på stan. I undersökningen ställde vi en fråga

andra, eller inga, lagar gäller för vad man skriver

till de vuxna kring vad som är olagligt eller inte.

till människor, vilka bilder man lägger upp eller hur

Och resultaten visar att kunskapen om vad som

man skriver om andra på nätet. Men det stämmer

är olagligt på nätet varierar.

inte.

Är det olagligt att...? 3%

20% 54%

97% 80% 36%

Hota andra via nätet

Kränka andra via nätet

Lagligt

Prata skit om andra offentligt på nätet

Olagligt

n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet.

6


Lagar som gäller på nätet Olaga hot 4 kap. 5§ Brottsbalken

pade tillfällen lägga ut nedsättande kommenta-

Ett olaga hot innebär att hota att göra något

rer om någon på nätet.

brottsligt mot någon annan, till exempel ett hot om misshandel eller att döda en person. För att

Hets mot folkgrupp 16 kap. §8 Brottsbalken

hotet ska vara olagligt måste det vara allvarligt

Hets mot folkgrupp innebär att hota eller prata

menat och framställt på ett sätt så att det fram-

illa om en grupp människor med anspelning på

kallar allvarlig rädsla.

gruppmedlemmarnas ras, etnicitet, tro eller sexuella läggning

Förtal 5 kap. 1§ Brottsbalken Förtal innebär att utpeka någon såsom brottslig

Personuppgiftslagen

eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att läm-

Personuppgiftslagen (PuL) har till syfte att skyd-

na uppgifter som är ägnade att utsätta denne

da människor mot att deras personliga integritet

för andras missaktning.

kränks. Till exempel är det olagligt att avslöja information om människors etniska ursprung,

Förolämpning 5 kap. 3§ Brottsbalken

politiska åsikter, religiösa övertygelse eller med-

Förolämpning innebär att uttala sig nedlåtande

lemskap i fackförening.

om någon genom kränkande ord, anklagelse elSkollagen

ler annat kränkande beteende.

Enligt skollagen har skolor ett ansvar att agera Ofredande 4 kap. 7§ Brottsbalken

också när det gäller kränkningar på nätet, om

Ofredande innebär att bete sig hänsynslöst mot

kränkningarna påverkar elevernas skoldag.

någon annan, till exempel genom att vid uppre-

7


Här är utmaningarna

En i vår klass hängde ut en annans klädstil med taskiga ord på Facebook. Hon skrev inte specifikt vem det var, men alla förstod. Och sen kommenterade folk hennes namn. Jag blev så jävla sur. Sånt gör man inte.

Nära hälften av de tillfrågade barnen och ung-

Vi ser också att en av sex unga i vår undersök-

domarna i vår undersökning har blivit kränkta

ning är orolig eller rädd för att bli utsatt för en

via nätet eller mobilen. De har fått taskiga kom-

kränkning via nätet. Det är förstås ett problem

mentarer, ett taskigt sms eller känt sig utanför.

att ta på största allvar; att vara ständigt orolig

Och av de som blivit kränkta svarar fem procent

för en ny kränkning som kan ske när som helst

att det hänt flera gånger eller ofta. Fem procent

och var som helst innebär för många en enorm

som med andra ord uppger sig vara mobbade

påfrestning.

via nätet (mobbning brukar definieras som upprepade kränkningar).

Resultaten visar också på vissa skillnader mellan hur tjejer och killar svarar. När det till exem-

Anonymiteten är inte heller så utbredd som

pel gäller hur stor andel som kränkts, på vilket

många tror. Åtta av tio vet vem som kränkt dem

sätt kränkningarna skett och oron för framtida

och sex av tio svarar att det är någon i skolan

kränkningar är tjejerna överrepresenterade. Vad

som utfört kränkningen. Detta visar något som

det beror på är inte helt lätt att svara på, men vi

vi länge fått berättat för oss i mötet med elever,

vet sedan tidigare att killar i högre utsträckning

skolpersonal och föräldrar; Att kränkningar och

spelar onlinespel medan tjejer i högre utsträck-

mobbning på och utanför nätet hänger ihop. Att

ning skickar sms samt läser och skriver blog-

vänskap, diskussioner, uttryck och konflikter

gar. Kanske påverkar valet av aktivitet på nätet

kan börja på nätet, fortsätta på matrasten, es-

också graden av kränkningar. Men kanske kan

kalera på eftermiddagen via sms och kulminera

det lika gärna vara så att killar och tjejer tränats i

efter träningen på kvällen.

att använda och acceptera olika typer av språk. Kanske ser en kille det mer som en naturlig del

Unga och vuxna i vår undersökning är även rö-

av nätet att bli kallad kränkande saker utan att

rande överens om att det är lättare att kränka

se det som en kränkning just när han fyller i en

någon via nätet än utanför. Drygt nio av tio i de

enkät. Kanske är det så att killar kränks i högre

båda grupperna tycker så. Även när det gäller

utsträckning än vad vår undersökning visar.

orsakerna till kränkningen svarar man likadant. Det enda svar som egentligen skiljer grupperna

Genomgående för många resultat i undersök-

tydligt åt är andelen som svarat att lättheten be-

ningen ser vi inga eller små skillnader mellan hur

ror på nätets anonymitet. Hälften av unga anger

den yngre gruppen i undersökningen (12-14 år)

anonymiteten som en anledning till att det är

och den äldre gruppen (15-16 år) svarat. Med ett

lättare, medan sju av tio vuxensvar ser samma

undantag: Ju äldre barn, desto färre ser vuxna

orsak. Anonymitet gör det bevisligen lättare att

som personer som kan öka tryggheten, minska

unga kränker varandra, men har inte lika stor

kränkningarna eller skapa ett schysstare klimat

betydelse som många vuxna tror.

på nätet.

8


Vi kan också se att det finns en stor skillnad mellan vad barn och unga är med om och hur vuxna uppfattar detsamma. Två av tre vuxna tror inte att deras barn blivit kränkta via nätet när siffrorna visar att nästan hälften av barnen blivit det. Vi vuxna saknar med andra ord en medvetenhet kring hur vanligt det är med kränkningar via nätet och det är viktigt att vi funderar på varför det är så och vad som behövs för att ändra på det.

Att kommunicera med andra via nätet Sociala medier: Att umgås via sociala medier innebär något man gör där en mobiltelefon, surfplatta eller dator används för att ha kontakt med andra på en digital mötesplats och där innehållet styrs av vad du och andra skriver. Blogg: En blogg innehåller inlägg eller dagboksanteckningar som publiceras i kronologisk ordning på en hemsida och som är öppen för alla att läsa. Spel: I många dator-, mobil- och tv-spel har spelarna möjlighet att prata med eller skriva till varandra. I många fall går spelidén ut på att spelarna ska kommunicera och samarbeta för att kunna nå gemensamma mål.

9


Har du blivit utsatt för en kränkning på

Har du blivit utsatt för en kränkning på

nätet eller via mobilen?

nätet eller via mobilen?

Tjej

Kille

39%

49%

51%

Ja

61%

Ja

Nej

Nej

Samtliga: Ja 45%, Nej 55%

Hur många gånger har det hänt? Tjej/Kille

44%

44% 37%

37%

6%

Någon enstaka gång

1%

gånger NågonFlera enstaka gång

6% 1%

1% 1%

1%

Ofta Flera gånger

Tjej

Kille

10

1% Ofta

Tjej

Tje

Kille

,K 197 j n=

il

= le n

. 210


Vilka av följande kränkningar på nätet eller via mobilen har du varit med om?

Någon har skrivit något taskigt på nätet om mig

24% 25% 15%

Jag har fått ett taskigt SMS

8%

Jag har fått taskiga kommentarer Jag har läst eller sett något som var riktat mot mig och som kändes obehagligt

Annat

14%

7%

Jag har känt mig utanför på nätet Någon har laddat upp eller skickat vidare bild eller film på mig mot min vilja

16%

7%

Jag har blivit blockad

6% 4%

27%

11% 9%

8%

3% 4% Tjej

11

Kille


Om du tänker tillbaka på sist du blev kränkt via nätet eller mobilen, vet du vem som utsatte dig? Tjej

Kille

Vill ej svara

3%

Vill ej svara

7%

Nej, jag vet inte vem/ vilka som kränkt mig

Någon/några i klassen

Någon/några i klassen

14% 29%

Nej, jag vet inte vem/vilka som kränkt mig

16%

33% 16%

Någon/några som jag vet vem/vilka det är, men som inte går i min skola

23%

27%

Någon/några som jag vet vem/vilka det är, men som inte går i min skola

33%

Någon/några i min skola men inte i min klass

Någon/några i min skola men inte i min klass

Tror du det är lättare att kränka någon

Tror du det är lättare att kränka någon

via nätet än ansikte mot ansikte?

via nätet än ansikte mot ansikte?

Tjej/Kille

Vuxna

92%

94%

91%

3% Ja

2%

5%

Nej

6%

Ja

Vet ej

Tjej

Kille

3%

3%

Nej

Vet ej

Alla

Tjej n=197, Kille n=210. n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet.

12


Varför tror du att det är enklare att kränka någon via nätet? Tjej/Kille Man inte ser personen man kränker

75% 82%

Eftersom man är anonym

51% 57%

Det är svårare att förstå hur den man kränker känner

32% 35%

Det känns mer okej eftersom att det är ett hårdare klimat på nätet

15% 14%

Annat

1% 4%

Vet ej

2% 1% Tjej

Kille

Varför tror du att det är enklare att kränka någon via nätet? Vuxna

88%

Man inte ser personen man kränker

72%

Eftersom man är anonym Det är svårare att förstå hur den man kränker känner

37%

Det känns mer okej eftersom att det är ett hårdare klimat på nätet Annat

15%

4% Alla

Tjej n=197, Kille n=210. n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet.

13


Är du orolig eller rädd för att bli utsatt för en kränkning på nätet? Tjej

Kille

9% 24%

76%

Ja

91%

Ja

Nej

Nej

Tror du att ditt barn har blivit utsatt för en kränkning på nätet? Vuxna

15%

18%

66%

Ja

Nej

Vet ej

. 7å 210 7-1 n= rn a e l il db ,K me 197 ar = r n d j räl Tje 5 fö 50 = n

14

r so

r mä

ak t

iv

å ap

n ät

et.


Har du själv kränkt någon på nätet, eller sett att någon annan har blivit kränkt på nätet? Tjej/Kille

52% 52% 44%

39%

44%

39% 32%

32%

5%

7%

12% 12%

8%

Jag har själv kränkt Jag har sett att någon någon annan på nätet Jag har sett att någon Nej, jag har varken annan person Vetblivit ej kränkt på nätet annan person blivit själv kränkt någon kränkt på nätet eller sett någon annan bli kränkt på nätet

2%

8% 2%

4%

Nej, jag har varken själv kränkt Villnågon ej svara eller sett någon annan bli kränkt på nätet

Vet ej

Vill ej svara

Tjej Tjej

Kille

15

4%

Kille


Det här kan du göra

Jag pratar alltid med min mamma och pappa hemma. Och om jag vill prata om något som hänt på skolan kan jag prata med min mentor.

Siffrorna i undersökningen visar på kompetenta

att undvika sidan där kränkningen skett kan liknas

unga som har en tydlig tro på sin egen förmåga

vid att uppmana barnet att undvika skolgården

att handskas med negativa situationer på nätet,

efter en kränkningssituation där. Det är inte en

vid en kränkning via nätet har barn och unga en

särskilt konstruktiv lösning. Barn och unga umgås

rad konstruktiva försvarsstrategier att ta till. I vår

på nätet, därför måste vi vuxna hjälpa barnet att

undersökning skulle drygt sex av tio blocka per-

handskas med de sociala relationerna där, istället

sonen som utfört kränkningen (att blocka någon

för att undvika dem.

innebär att hindra personen att kontakta mig eller se vad jag skriver på nätet), knappt hälften skulle

Men hur är det med framtiden? Hur ska vuxna

ta hjälp av en vuxen och var tredje skulle be per-

göra för att bidra till ett framtida schysst klimat

sonen att sluta. Bara två procent skulle inte göra

på nätet? Det vanligaste svaret, både bland unga

någonting alls.

och vuxna, är att vuxna ska prata om hur man är mot andra på nätet. Unga vill med andra ord att

Vår undersökning visar också tydligt att alla vuxna

du som vuxen kliver in och hjälper till med att sätta

har en tydlig och viktig roll att fylla. Nära sex av tio

upp förhållningssätt på nätet. De tillfrågade unga

unga i vår undersökning menar att stöd från en

vill också ha hjälp med fler verktyg att ta till om

vuxen hemma, i skolan eller av en kompis skulle

man blir kränkt. Unga vill dessutom att vuxna age-

göra att det kändes bättre efter att ha blivit utsatt

rar som förebilder vilket får medhåll från de vuxna

för en kränkning. Bara fyra procent av de sva-

som ser förebildskap som en viktig faktor för att

rande skulle inte behöva något stöd alls. Nästan

bidra till ett schysstare klimat på nätet.

fyra av tio menar att en avstängning av personen som utfört kränkningen skulle göra att det kändes

Rent generellt för svaren i denna del av under-

bättre.

sökningen är könsskillnaderna små, även om ett par resultat sticker ut: En större andel av tjejerna,

Undersökningen lär oss även att många vuxna

jämfört med killarna, skulle ta hjälp av en vuxen

är beredda att ta ett aktivt och vuxet ansvar om

eller en kompis om de blivit kränkta och tjejerna

de fick reda på att unga i ens omgivning blivit

skulle också vilja ha hjälp med handlingsalternativ

kränkta. Åtta av tio skulle prata med och stötta

om någon de inte kände skulle försöka ta kontakt.

sitt barn, drygt hälften skulle få personen som kränkt avstängd och knappt hälften skulle uppmana sitt barn att undvika sidan där kränkningen skett. Glädjande är förstås att så många vuxna skulle prata med och stötta sitt barn vid en kränkning (även om det också innebär att två av tio inte skulle stötta sitt barn), men att uppmana barnet 16


Vad skulle du göra om du blev utsatt för en kränkning på nätet? Tjej/Kille

Blocka personen som kränker mig Blocka personen som kränker mig

62% 62%69% 69%

Ta hjälp av en vuxen Ta hjälp av en vuxen

43% 43%

Be personen att sluta Be personen att sluta

30% 30% 32% 32%

Ta hjälp av en kompis Ta hjälp av en kompis

17% 17% 23% 23%

Sluta vara på den webbplatsen Sluta vara på den webbplatsen

22% 22% 23% 23% 19% 19% 21% 21%

Anmäla det till sidan Anmäla det till sidan Kränka tillbaka Kränka tillbaka Annat Annat Vet ej Vet ej Ingenting Ingenting

57% 57%

6% 6%

14% 14%

2% 2% 3% 3% 3% 3% 2% 2% 2% 2% 1% 1% Tjej Tjej

17

Kille Kille


Vad skulle du främst göra om du fick veta att ditt barn blev utsatt för kränkningar på nätet? Vuxna

81%

Prata med och stötta ditt barn Se till att den som kränker blir avstängd från webbsidan

52%

Uppmana ditt barn att undvika webbsidan där kränkningen skett

46% 42%

Be personen som utfört kränkningen att sluta

19%

Föreslå att ditt barn ska ignorera kränkningen

11%

Annat Vet ej

1%

Kränka tillbaka

1%

Om du blev utsatt för en kränkning på nätet, vilket av följande skulle göra att det känns bättre? Tjej/Kille Att den som kränkt mig blir avstängd från sidan där kränkningen skett

36% 35% 34% 32%

Att få stöd av en vuxen/förälder

19%

Att få stöd av en kompis Att skolan (lärare eller rektor) pratar med den som varit taskig Skulle inte behöva något stöd Annat

21%

6% 6% 3% 4% 1% 2% Tjej

Tjej n=197, Kille n=210. n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet.

18

Kille


Vad tycker du att vuxna ska göra för att skapa ett schysstare klimat på nätet? Tjej/Kille

Visa vad jag kan göra om jag blir kränkt

40% 44%

Prata om hur man är mot andra på nätet

40% 44%

Vara goda förebilder

34%

Visa vad jag kan göra om någon jag inte känner försöker ta kontakt

25%

Förklara varför vissa hemsidor är bra eller dåliga

25% 24%

37%

23% 22%

Kolla upp vilka sidor ungdomar är inne på för att se om de är OK

10% 11%

Jag tror inte att vuxna kan skapa ett schysstare klimat på nätet Vet ej Annat

41%

6%

11%

1% 0%

Tjej

Kille

Vad kan du som vuxen göra för att i framtiden skapa ett schysst klimat på nätet? Vuxna

63%

Prata om hur man är mot andra på nätet Visa vad barn/unga kan göra om någon de inte känner försöker ta kontakt

53%

Vara en god förebild

52%

Visa vad barn/unga kan göra om de blir kränkta

39%

Kolla upp vilka sidor som de unga är inne på för att se om de är OK

39% 31%

Förklara varför vissa hemsidor är bra eller dåliga Vet ej

2%

Annat

2%

Alla

Tjej n=197, Kille n=210. n=505 föräldrar med barn 7-17 år som är aktiva på nätet.

19


Friends fem principer för ett schysst klimat på nätet För att skapa ett schysst klimat på nätet har

Att visa intresse är att prata om nätet, och en för-

Friends tagit fasta på fem principer. Dessa är

utsättning för det är grundläggande kunskaper. Ta

framtagna med utgångspunkt i forskning kring

reda på vilka typer av social media som finns, vilka

kränkningar och trygghet på nätet, i Friends och

spel som spelas och vilka begrepp du behöver

andra barn- och ungdomsorganisationers erfa-

kunna. Du har kunskapskällan nära till hands: Be

renhet samt med utgångspunkt i resultat från våra

barn och unga ge dig svaren på dina frågor, goog-

och andras undersökningar.

la det du vill veta mer om eller fråga andra vuxna.

Om alla vuxna agerar utifrån dessa principer ska-

Det tar inte lång tid, du lär dig saker på vägen och

par vi förutsättningar för ett schysst klimat på nä-

det är roligt.

tet. Du kan också testa att spela spelen, läsa blog-

1. Prata om hur man är schysst på nätet!

garna och skaffa dig en profil på forumen. Detta

Genom att prata med barn och unga om det som

vad de gör.

ger dig ännu större kunskap om och förståelse för ungas liv. Det visar även att du är intresserad av

händer på nätet - både det positiva, negativa och neutrala - skapar du förutsättningar för ett nät fritt

Kom ihåg: Delta med respekt för ungas behov

från kränkningar.

av eget utrymme och spionera inte på vad de gör. Om du snokar kan tilliten påverkas och du riskera

Unga vill att du till exempel pratar om hur man är

att inte få reda på när något väl händer.

mot andra på nätet, att du berättar vad man kan göra om man blir kränkt, att du visar vad man kan

3. Barn gör som du gör. Var en positiv förebild!

göra om någon försöker ta kontakt och förklarar vad som gör en sida seriös och oseriös (och för

Barn och unga gör som vi gör, inte som vi säger,

detta behöver du som vuxen skaffa dig kunskap).

också på nätet. På de stora tidningarnas hemsiKom ihåg: Kränkningar via nätet handlar inte om

dor, i statusuppdateringar eller diskussionstrådar

teknik, de handlar om sociala relationer och hur

är det ofta vuxna människor som kränker varan-

man ska hantera dem. Och när det gäller sociala

dra. Kränkningar som unga läser och påverkas av.

relationer är det du som vuxen som är proffs.

En grundprincip för dig som vuxen är därför att aldrig skriva kränkande, nedlåtande eller destruktiva kommentarer. Vill du kritisera, var konstruktiv.

2. Visa intresse och skaffa kunskap!

Och ser du en kränkande kommentar, var rösten som står upp för ett schysstare klimat på nätet.

När du visar ett genuint intresse för ungas liv på nätet ökar både viljan att lyssna på det du säger

Kom ihåg: Barn och unga vill att vuxna ska vara

och benägenheten att berätta för dig om något

positiva förebilder när det kommer till att skapa ett

väl händer.

schysstare klimat på nätet. Det är upp till dig att vara en person som du vill att unga ska ta efter.

20


4. Var en klok nätguide. Sätt gränser!

Kränkningar på och utanför nätet hänger ofta

Det finns inte ett svar på vad som är lagom när det

det viktigt att skola och föräldrar delar på ansvaret

gäller tid framför datorn, ålder för första mobilen

och hittar gemensamma lösningar:

ihop. Får man taskiga kommentarer på nätet är det vanligt att man även får det i skolan. Därför är

eller antal timmar man kan spela tv-spel i sträck. Istället behöver du anpassa gränserna efter bar-

Som förälder är det ditt ansvar att hålla en kon-

nets förutsättningar och behov. Du behöver också

struktiv dialog med skolan. Och om det kan gö-

prata om gränser för vad som är kränkande på

ras utan att göra situationen värre, även med an-

nätet, vad man inte skriver till andra och hur myck-

dra föräldrar. Med barnens bästa i centrum ska

et av mitt privata jag som jag vill dela med andra

ni agera för att skapa lösningar, både här och

på nätet.

nu, likväl som på lång sikt. Som förälder har du också alltid ansvar för vad ditt barn gör på nätet.

Kom ihåg: Vår uppgift som vuxna när det gäller ungas liv på nätet är inte att vara deras väktare,

När skolan får kännedom om att en elev känner

utan deras guider. Sätt gränser i dialog med barn

sig kränkt måste man reagera. Det gäller även om

och unga, förbud fungerar sällan.

kränkningen har skett på nätet, oavsett när den inträffat och om den påverkar elevens skoldag.

5. Barn behöver stöd. Lyssna och agera!

Skolan ska agera på samma sätt som om kränkningen skett på skolgården, i klassrummet eller i matsalen: Ingrip, utred, kontakta föräldrar, skapa

Om du får reda på att ett barn blivit kränkt på nä-

åtgärder och utifrån om kränkningarna fortsatt

tet är din uppgift att stötta och avlasta på det sätt

bedöm vad man ska göra härnäst.

som känns bra för barnet. Förklara att kränkningar aldrig är okej, ta reda på vad som har hänt, hur

Kom ihåg; Att bli arg och agera i affekt fungerar

länge det har pågått och vilka som är inblandade.

oftast inte. Vill du att barnet även i fortsättningen ska komma till dig, tänk på att hålla dig lugn. Bar-

Kom ihåg att också ett barn som kränkt andra be-

net behöver ditt stöd, inte din ilska.

höver stöd och hjälp.

21


Om Friends

Norton by Symantec

Friends är en icke-vinstdrivande organisation

Norton by Symantecs ambition är att skydda

vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi ar-

det som betyder allra mest i konsumenter-

betar långsiktigt genom utbildning, rådgivning

nas digitala liv, oavsett vilken typ av enhet de

och opinionsbildning för att öka kunskap och

använder för att koppla upp sig på internet.

engagemang hos vuxna och barn.

Det handlar om människors identitet, om information såsom bilder, musikfiler, kontakter

Vi har arbetat med frågor om kränkningar via

eller kommunikation med nära och kära - och

nätet sedan 2005. Genom den kunskap och

i förlängningen så handlar det om våra barn.

erfarenhet vi samlat under dessa år och med

Norton förser konsumenter med en rad säker-

utgångspunkt i aktuell forskning och den lag-

hetslösningar för att skydda det digitala livet,

stiftning som reglerar kränkningar via nätet ser

däribland lösningar för datorer och mobila en-

vi att det går att göra något åt nätkränkningar.

heter, live-supporttjänster och online backup.

Genom fyra regionskontor finns Friends repre-

Norton gör årligen undersökningar för att för-

senterade i hela landet och har sedan starten

stå internetbrottslighet och olika brottstrender

1997 samarbetat med omkring 1500 skolor.

för att kunna vidareutveckla våra säkerhets-

Verksamheten finansieras genom insamling

lösningar och svara upp mot nya och framtida

från privatpersoner och företag, samt via

krav som konsumenterna har. Trots detta vet

arvoden från de utbildningar som vi genom-

vi att det inte finns några skydd som är 100

för. Friends har ett 90-konto och granskas av

procent skyddande. När det gäller barn och

Svensk Insamlingskontroll.

vuxna är det därför särskilt viktigt med en god kommunikation för att förebygga brottslighet och kränkningar på nätet. 22


Det krävs också utbildning i både säkerhetsfrågor och teknik för att man ska kunna surfa säkert.

Samtliga citat från barn

Tekniska hjälpmedel tillsammans med vår mång-

och unga i denna rapport

åriga expertis om nätsäkerhet är vad vi önskar bi-

kommer från Friends

dra med i detta samarbete.

kartläggningstjänst som tillhandahålls av Lundin

Läs gärna mer på Nortons hemsida

Sveijer Utvärderingar AB.

för familjen: • Norton Family, en nättjänst för föräldrar som hjälper barn och vuxna att tillsammans sätta sina familjeregler för ett hälsosamt och schysst liv på nätet. • Tips på vilka frågor du skulle kunna ställa för att hålla dialogen vid liv om vad barnen upplever och gör på nätet. • Nortons generella säkerhetstips eller för familjen specifikt.

23


I samarbete med:


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.