Friends Magazine - Nummer 1, 2013 by Friends

No 1 2013

e n i z a g ma

T YGGHE R T S N IT T B AR D R Ö F –

möt morgonkompisen

Martina Thun The face of Facebook Friends

principer

för ett schysst klimat på nätet

Tema:

Schysst på nätet Sms:a FRIENDS till 72 980 så skänker du 20 kr till Friends arbete.

ANNONS

Många talar om hur viktigt det är att ge ungdomar en egen arena. Vad sägs om Sveriges största?

Friends uppdrag är att stoppa mobbning inom såväl skola som idrott. Sedan 2005 stödjer vi på Swedbank deras arbete. Genom att sätta Friends namn på den nya nationalarenan så hoppas vi att ännu fler kommer att engagera sig i kampen mot mobbning, samtidigt som namnet blir en påminnelse om att inget barn i Sverige ska behöva vara utsatt, ensamt eller mobbat. Välkommen in under eken – här växer vänskapen.

innehåll 1 no

TEMA: Schysst på nätet

5 LEDARE Schysst på nätet 6 FÖRÄLDRAPORTRÄTTET Martina Thun – Mysfaktor på morgonpasset 12 AKTUELLT Friends nätrapport 2013 15 PERSONPORTRÄTT Med nätmobbningen försvann min enda trygghetszon 21 FORSKNING Mobbningen följer med dygnet runt

26 FRIENDS Friends fem principer för ett schysst klimat på nätet 28 ONLINESPEL Underhållning, umgänge och utveckling online 33 NÄTTIPS Tips & tricks på nätet 39

SOCIAL MEDIA

The face of Facebook

43 BOKTIPS Gilla Hata horan

45 INTERVJU Molly Sandén – Var den du vill vara 50 KRÖNIK A I allra högsta grad på riktigt 51 FRIENDS Om Friends

ANNONS

ör su per för äld r ar. Su p e rbi le n f Toyota är nationell sponsor av

s säten! sju en

kompromisslös säkerhet.

NYA TOYOTA VERSO. Rek. ca-pris från 224.900 kr* Fördelslån: 2.449 kr/mån** Förmånsvärde: 1.533 kr/mån*** Leasing: 1.262 kr/mån**** Basbelopp: 5,5 Nya Verso har kommit till jorden med ett viktigt uppdrag: att hjälpa alla föräldrar som kämpar i vardagen. Bland superkrafterna hittar du sju säten, mängder av säkerhetssystem och en hemlig låda där du kan gömma saker. Du får dessutom allt bra som kommer med köpet av en Toyota – hög kvalitet, riktigt bra bränsleekonomi och en bil att lita på under alla äventyr. Ta med familjen in och provkör den. Superbilen! *PRISERNA ÄR REKOMMENDERADE CIRKAPRISER FRÅN GENERALAGENT. LOKALA AVVIKELSER KAN FÖREKOMMA. **TOYOTA FINANCIAL SERVICES: 36 MÅNADER, RÖRLIG RÄNTA 5,49% (RÖRLIG PER JAN-13), 30% KONTANTINSATS, 40% RESTSKULD. UPPLÄGGNINGS- OCH AVIAVGIFTER TILLKOMMER. EFFEKTIV RÄNTA 6,16%-6,31%. SJÄLVRISKREDUCERING PÅ VAGNSKADEGARANTIN INGÅR FÖR PRIVATPERSONER. FÖR AKTUELL RÄNTA PRATA MED EN TOYOTASÄLJARE. ***NETTOKOSTNAD FÖRMÅNSVÄRDE VID 50% MARGINALSKATT. ****TOYOTA FINANCIAL SERVICES: PRIS EXKL. MOMS, 36 MÅNADER, RÖRLIG RÄNTA PER JAN-13, 30% SÄRSKILD LEASINGAVGIFT, 55% RESTVÄRDE (BASERAT PÅ 1500 MIL/ÅR). UPPLÄGGNINGS- OCH AVIAVGIFTER TILLKOMMER.TOYOTA BILFÖRSÄKRING KAN TECKNAS OCH FAKTURERAS IHOP MED FINANSIERINGEN. BRÄNSLEFÖRBRUKNING VID BLANDAD KÖRNING 4,9-6,8 L/100 KM, UTSLÄPP CO2 129-169 G/KM VID BLANDAD KÖRNING. MILJÖKLASS EURO 5. MED RESERVATION FÖR PRISÄNDRINGAR OCH TRYCKFEL .

schysst på nätet

LEDARE

Text jo barker / Foto Karl-Oskar Bjurenstedt

FRIENDS

Roslagsgatan 34 113 55 Stockholm Tel: 08-545 519 90 E-post: info@friends.se www.friends.se

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Arrhenius lars.arrhenius@friends.se Tel: 08-545 519 90

TF CHEF MARKNAD

Claes Fagerström

& KOMMUNIKATION

claes.fagerstrom@friends.se Tel: 08-545 519 90

KOMMUNIKATIONSANSVARIG

Jo Barker jo.barker@friends.se Tel: 08-545 519 90

GRAFISK FORM

Grafisk form Lobby Design www.lobbydesign.se

REPRO

Turbin, Stockholm

TRYCK

V-TAB

OMSLAG

Karl-Oskar Bjurenstedt (foto) Nils Olsson (montage)

SKRIBENTER

Malina Abrahamsson Isak Arvidsson Lars Arrhenius Jo Barker Anna Maria Broström Olle Cox Amelie Furborg Magdalena Persson

FOTOGRAFER

Jo Barker Karl-Oskar Bjurenstedt Benjamin Brolet

L ägger upp en idyllisk sommarbild av mitt nya landställe = 136 gilla. Äntligen något att skryta med på Facebook. Byter profilbild (hårdredigerad med filtret ”X-pro II” på Instagram). Väntar. En gilla – mamma. Två till – syrran och bästa kompisen. Sen tre – alla arbetskamrater från Friends. Därefter blir det tyst. Åh nej, jag skulle inte ha lagt upp den där bilden. Och vad fasen ska jag statusuppdatera om när allt bara känns februarigrått? ”Steker pannkakor, igen.” ”Barnen bråkar inte men jag tjatar ändå.” ”Tänkte gråta en skvätt nu.” Vad skriver alla andra? Jag fnyser lite avundsjukt åt någon som stoltserar med egenodlade bovetegroddar. Klickar gilla. Säger till min man att vi borde äta mindre kolhydrater. Säger att vi borde gå ut idag. Det är visserligen -21 grader men solen skiner och alla på Facebook är i Brunnsviken och åker skridskor. Vi stannar inne men skippar statusuppdateringar idag. Jag är förförd av nätet med lika delar tjusning och förtvivlan. Älskar att ha fått kontakt med vänner från förr och att min släkt har en egen grupp på Facebook där vi lägger upp sockersöta bilder på barnen som ingen annan är intresserad av. Älskar att på nolltid kunna surfa fram fakta om hur man får bort bananflugor eller tvättar bort barnkräks ur soffan. För att inte tala om känslan att vinna budgivningen på en trasig väckarklocka på Tradera. Baksidan är att jag plötsligt har en hel värld att jämföra mig med. Den där ”additionsprincipen” som gör att alla andra har intressanta jobb, är perfekta föräldrar som äter nyttig mat, är ute och springer jämt men ÄNDÅ har tid att träffa kompisar OCH har råd att åka på fem utlandssemestrar om året. När de inte odlar bovetegroddar förstås. Fast min avund bleknar tvärt när jag läser om det Sofia Nordqvist råkade ut för på nätet under sin uppväxt. Den perfekta omvärlden fanns inte bara där – den angrep henne. Endast 10 år gammal var inte ens hemmet en frizon. Ingenstans kunde hon fly undan elaka kommentarer och hån. Professor Ann Frisén bekräftar att mobbning på nätet börjar tidigt och Friends aktuella undersökning visar att 45 % av dagens unga har blivit utsatta för nätkränkningar. Det här numret av Friends Magazine tillägnas nätet. En plats med fantastiska möjligheter, inte minst till gemenskap, om vi bara slutar missbruka det. Vi kan inte längre skylla på att det är nytt, att vi inte förstår tekniken eller att det är ”typ” på låtsas. Nätet handlar om mänskliga relationer precis som på skolgården eller jobbet. Ett elakt ord gör lika ont var man än får höra det. Det man inte kan säga öga mot öga är inte mer ok på nätet. Den goda nyheten är att det finns saker du kan göra. Genom att följa Friends fem principer (se s.26–27) bidrar du inte bara till ett tryggare nät – du tar dessutom ett vuxet ansvar gentemot barn och unga. Så; inga fler ursäkter. Sätt igång och bidra till ett schysst nät nu!

Christin Philipson Johan Wingborg BILDMONTAGE

Nils Olsson Jo Barker, Redaktör

Föräldraporträt tet

på morgonpasset Text JO BARKER / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT Bildmontage NILS OLSSON/KATSLOSA DESIGN

6.30. Jingel: Morron morron morronpasset i Peee tree med Martina, Kodjo och Hanna. Martina: Jaaa visst. Här är vi tre, välkomna säger vi till Morgonpasset i P3. Hanna: Tisdag. Kodjo: Wazzup Morgonpasset. Wowowowow. Martina: Vi pytsar ut lite lagom glädje så här på morgonkvisten.

glider in och säger ”Hej” förflyttas jag genast till frukostbordet. Hennes mörka stämma smeker som sammet i morgontrötta öron och jag gläds över att någon troget orkat upp tidigare än jag för att sprida lite glädje i vardagstristessen. Martina är ju min – och tusentals andras – morgonkompis. Men hur hamnade egentligen en tjej som växte upp mitt i de djupaste skogarna vid vartannat frukostbord runtom i Sverige? Resan börjar i Gördalen, en liten by i norra Dalarna med färre än 50 invånare varav fem barn, alla killar. Och så Martina. Hon sitter på sitt rum, läser, skriver sagor och lyssnar på musik. En helt ok tillvaro. Hemmamys är det bästa Martina vet och här kan hon drömma om framtiden där hon alldeles säkert ska flytta till Stockholm och bli författare. Men visst är det rätt ensamt ibland med 5 mil till och från skolan och kompisarna, något som säkert bidragit till att lilla Martina har en ganska blyg och försiktig framtoning. – Jag kände mig rätt annorlunda i skolan. Dels bodde jag ju ute i skogen, men sen pratade jag dessutom rikssvenska istället för den lokala dialekten eftersom min pappa kom från Norrtälje. I skolan uppfattades det som om jag pratade stockholmska och det är ju inte populärt någonstans. Men Martina älskade Stockholm. Ögonen lyser när hon minns sin längtan efter affärerna, pulsen, ljusen på kvällen, ja ALLT. Första steget mot storstaden togs när hon flyttade hemifrån för att gå gymnasiet i Mora. Att ta ansvar för sig själv redan vid 15 års ålder, över 15 mil från mamma och pappa, var stort men alldeles underbart. Nästa steg gick via farmor i Norrtälje till ett litet rum i Hammarbyhöjden och lyckan var

När Martina Thun

”Att sända radio är det coolaste som finns! Det roligaste är att det är direktsändning. Allt kan hända och man måste vara på tårna hela tiden och ha alla sinnen närvarande.” total. Till en början arbetade Martina som elevassistent och började sen plugga till förskollärare. Helt fel visade det sig. Martina som ännu inte hade släppt sina skrivardrömmar hoppade av efter ett år. Då journalisthögskolan var utom räckhåll på grund av för låga betyg tänkte hon att Radiomedia i Båstad var ”good enough”. Och så var hon fast. Efter praktik på Mix Megapol fick Martina fast anställning för att ett par år senare flytta till Sveriges Radio där hon sedan 2007 har varit programledare på Morgonpasset i P3. – Att sända radio är det coolaste som finns! Det roligaste är att det är direktsändning. Allt kan hända och man måste vara på tårna hela tiden och ha alla sinnen närvarande. Jag gillar att ha kontroll och försöker styra det så gott jag kan men det sticker nästan alltid iväg åt något håll. Det är så jädra häftigt. Och dina programledarkollegor Hanna och Kodjo gör sitt bästa för att du ska komma av dig? – Ja, de älskar att virra bort min hjärna i sändning! Jag är ju den som brukar se till att vi håller greppet, men det räcker med att de börjar prata om läskiga saker eller om hur stor rymden är för att dribbla bort mig... Hur är er relation? Orkar ni sitta och ha trevligt ihop varenda morgon? – Det är klart att vi har morgnar då någon känner sig trött, men vi har verkligen en genuin kärlek till varandra. Det går inte att låtsas att man är goda vänner fem dagar i veckan i fyra år. Det måste vara på riktigt – och det är det. Vi är nästan som syskon och syskon bråkar ju ibland, men vi har ett jobb att sköta och då är det bara att bita ihop. Fast för det mesta är det väldigt enkelt. har Martina jobbat bort med åren men hon anser fortfarande att det här med att socialisera är klart överskattat. Det är det som är så bra med Stockholm menar hon. Här har hon massvis med folk omkring sig utan att behöva umgås. I Stockholm kan hon sitta på en buss full med folk och bara iaktta. Fortfarande är hemmamys i mjukisbrallor det bästa Martina vet och sedan hon och Karl fick dottern Juni för tre år sedan tänker hon att det aldrig kan vara fel att vara hemma med familjen.

Barndomens blyghet

Vad är det roligaste med att vara förälder? – Det är nog att man har en person i sitt liv som man alltid blir glad av. När jag än tänker på Juni så fylls jag av en enorm glädje. Bara att tänka på att jag ska hämta henne snart kan uppfylla mig. Till och med när jag är arg på henne så känner jag att hon ju ändå är världens bästa. Vad är det svåraste med att vara förälder? – Hittills tycker jag att det kan vara svårt att ha tålamod och bete mig som vuxen. Vi har ganska lika humör, jag och Juni. Jag har upptäckt

att jag saknar tålamod när det kommer till alla möjliga saker, typ slabb, slafs och skrik. Jag märker att jag nästan härmar hennes beteende och sen härmar hon mig tillbaka. Det är verkligen svårt att vara lugn och sansad i situationer där vi båda blir upphettade. Vad är det viktigaste du vill att Juni får med sig i livet? – Det är nog att hon har en självkänsla. Att hon känner att hon duger och är bra som hon är. Att hon inte går ut i livet och är orolig och undrar om hon är tillräckligt si eller så. Jag vill att hon ska ha med sig en slags grundtrygghet. Det här är verkligen en jättestor fråga… Jag har till att börja med lite svårt att se att hon ska ut i livet. Jag vill ju att hon ska vara med mig jämt! – En annan sak som är viktig är att kunna skratta och ha skoj och det har vi ofta hemma hos oss. Därför blev jag så glad när Junis dagmamma berättade att hon är finurlig och har humor. Om hon kan få med sig förmågan att skratta, ta saker med en klackspark och få andra att skratta vore det inte helt fel, säger Martina och firar själv av en karaktäristisk skrattsalva. Hur tror du att du skulle reagera om du fick veta att hon var utsatt för mobbning? – Jag vågar inte ens tänka på det. Jag har en kompis som har ett barn på 4–5 år som plötsligt inte fick vara med. Så liten och så vill inte de andra barnen vara med honom. Jag vet inte vad jag skulle göra i det läget. Åka till skolan? Jag vet ju att jag kan ställa krav på skolan men beskyddarrollen som förälder är så stark här. Hon ska ju vara glad och alla ska tycka om henne. Och om du fick veta att hon betedde sig illa mot andra barn? – Det skulle också vara väldigt jobbigt förstås. Man hoppas ju att man skickar med henne något vettigt så jag skulle bli jättebesviken både på mig själv och på henne. Samtidigt skulle jag åtminstone kunna ta tag i det, prata med henne, lägga upp en strategi och styra henne åt rätt håll. Det är svårare att styra andras ungar som mobbar min. Du skulle inte slå ifrån dig och tänka ”inte mitt barn”? – Det är svårt att säga, men jag hoppas att jag skulle ta det på allvar. Om man får ett sånt samtal måste det ligga någonting i det. Om ett barn känner sig ledset så har det ju hänt något och då får man rota i det. Det är farligt att bara slå ifrån sig. Som offentlig person har du säkert själv erfarenhet av kränkningar. – Ja, det är fritt fram att tycka till om mig. Jag är ju i allas radio varje morgon och vet själv hur jag kan sitta i soffan och gaffla om programledare i tv. Jag får åsikter om precis allting – hur jag ser ut, hur jag andas eller skrattar. I början blev jag fruktansvärt ledsen för allting men nu har

Namn: Martina Thun Ålder: 39 år Bor: Stockholm Familj: Karl, dottern Juni och hunden Irma

jag haft chans att öva mig och har fått tjockare hud. Man kan inte ta åt sig av allting och för min del känns det fine så länge det bara handlar om mina åsikter eller min stil. Men när det kommer till utseendet är det fortfarande skitjobbigt. Foton är mest känsligt för folk drar sig inte för att skriva sånt som ”Gud vad tjock du ser ut!” eller ”Vilken äcklig mun du har”. – De allra flesta av dessa är vuxna människor. Det är lite svårt att hacka i sig att mammor och pappor kan klämma ur sig så elaka kommentarer. Och fastän jag vet att jag inte borde ta åt mig så gör jag det – för vad kan jag göra åt min näsa liksom? har det blivit lättare än tidigare att uttrycka sina åsikter direkt till offentliga personer. Martina kan nås dels via Morgonpassets hemsida och dels via Twitter där hon varit aktiv sedan 2009. Hon gillar att formulera sig fyndigt på 140 tecken och ser det som en bra kanal till sina lyssnare. Taskiga åsikter är vanligare via mail och i kommentarsfält, men även på Twitter händer det att folk är elaka, även om de allra flesta är väldigt trevliga, enligt Martina.

Genom nätet

Händer det att du lackar ur och vill ge igen? – Nja, jag har ju känt det flera gånger men lärt mig med åren att det inte är någon idé. Det bästa är att ignorera det eller, om man orkar, skriva något snällt tillbaka. Det brukar nästan alltid resultera i att folk vänder och skriver: ”Åh, jag trodde ingen läste det här mailet. Jag menade inget illa. Du verkar ju skitgullig…”. Fast oftast ignorerar jag bara eller blockerar dem som är riktigt elaka. Fast vid ett tillfälle gick det inte att ignorera. Det var när Martina var med i Musikhjälpen 2010. Tillsammans med Jason Diakité och Nour El-Refai satt hon instängd i en glasbur i Malmö i sex dagar för att samla in pengar till kampen mot handel med barn. På kvällen när hon kollade sin mail upptäckte hon ett par kommentarer från upprörda mammor som ifrågasatte hur Martina kunde vara så egoistisk att hon lämnade bort sitt barn för att förverkliga sig själv. – Juni var nio månader och den hon ”lämnades bort” till var hennes pappa. Det var ett välgrundat beslut som jag och Karl hade pratat igenom ordenligt innan. Men visst, hon var nio månader och det var superjobbigt att vara ifrån henne så det är klart att jag tog åt mig. Det var först när jag kom ut som jag började känna att ”Vad fan har de för rätt att döma mig?”. Hon skrev en kolumn i Metro om händelsen som fick stor medial uppmärksamhet. Det blev en debatt där Martina fick ett väldigt stöd, så i efterhand tycker hon att det var bra att frågan kom upp. – Man behöver inte vara en dålig mamma bara för att man jobbar borta i sex dygn när barnet är litet. Det är ingen reflektion av hur man är som förälder. Och en pappa är också en förälder, konstaterar Martina med eftertryck. Ibland har ni en rätt bitsk och ironisk ton i era sändningar. Händer det att lyssnare tar illa upp? – Vi har utvecklat en jargong de senaste fyra åren som bitvis är ganska tuff, men alltid med glimten i ögat. Fast visst händer det att någon tar

Aktuellt: Programledare för Morgonpasset i P3, kolumnist i Metro, kokboken ”Varmkorv och Baginbox”. Fritid: Vara hemma, kolla på tv, surfa, hänga med Juni och Karl. Bästa med att jobba med radio: Direktsändning Sämsta med att jobba med radio: Möten Twitterkonto: @martinathun Framtidsdrömmar: Det är så bra att vara jag just nu så det får gärna fortsätta vara så här ett tag till. Jag hoppas att jag får fortsätta jobba med sånt som jag tycker är roligt, att vi skaffar en hund till och att Juni inte fyller 15 år för snabbt. Martina om kollegan Hanna Hellqvist:

Det går aldrig att förutsäga Hanna vare sig i radio eller privat. Det är fantastiskt spännande och roligt att ha en person i sin närhet som kan göra vad som helst när som helst. Hon har inga filter men ett stort hjärta. Martina om kollegan Kodjo Akolor:

Förutom att han är rolig, lättsam och lite knasig precis som han verkar i radio så är han otroligt fin och omtänksam. Han är en sån som alltid bryr sig om hur man mår och ställer upp för en. Han tar hand om gruppen.

illa upp. Om någon är ledsen eller känner sig trampad på av något vi sagt snackar vi om det och ber om ursäkt. Vår intention är alltid att underhålla, inte att göra folk ledsna. Vi är oerhört medvetna om lyssnarna, de är ju själva premissen; om ingen lyssnar blir det inget radioprogram. I alla fall inget bra. med författardrömmarna då? Jo, en bok har det faktiskt blivit. En kokbok som egentligen handlar om att lägga så lite tid på matlagning som möjligt. För matlagning är bland det tråkigaste Martina vet. – Jag tycker på allvar att korv med bröd är en av de godaste rätter som finns och jag kan laga den! Sen älskar jag fiskpinnar med makaroner och ketchup, det smakar asiatiskt, på riktigt. Därför var det med viss skepsis Martina tog emot samtalet från förlaget som ville ge ut en kokbok med de recept som hon på skoj lagt ut på Morgonpassets hemsida. Recept som folk på allvar börjat laga och lägga upp bildbevis på nätet. Sen fanns förstås den andra delen av följare som inte var sena med att kontra med vilken dålig mamma hon var som gav sin unge nudlar varje dag. Något som inte bekymrade Martina det minsta. Har man en Karl som älskar att laga mat kan man ägna sig åt hemmamys istället.

Hur har det gåt t

annons

Vissa saker går aldrig att sudda ut. Mobbning lämnar spår för livet. Tema Klasskort stödjer Friends arbete mot mobbning. 269 84 Båstad • Växel 0431-44 56 00 info@temaklasskort.se • www.temaklasskort.se

Aktuellt

Friends nätr@pport 2013 Text AMELIE FURBORG OCH OLLE COX

Varannan ung person har blivit kränkt via nätet eller mobilen. De har fått taskiga kommentarer, elak a sms eller k änt sig utanför. Men bara var sjätte vuxen tror att deras barn har blivit utsatt. Friends nätrapport 2013 fokuserar på ungas liv på nätet och visar hur vuxna k an agera för ett schysstare nätklimat.

För barn och unga är nätet en integrerad del av vardagen där relationer, status och välmående skapas och förändras i lika hög utsträckning på nätet som det gör i korridoren, i klassrummet eller i omklädningsrummet efter träningen. 98 % av barn och unga i Sverige använder regelbundet nätet och 91 % engagerar sig i sociala nätverk. Siffrorna visar tydligt att nätet inte bör ses som en avskild arena, utan som en integrerad del av barns och ungas liv idag. Därför är det avgörande att vi vuxna, precis som unga, förhåller oss till nätet på just det sättet.

har Friends och Norton i ett gemensamt initiativ tagit reda på mer om vad som skapar trygghet och otrygghet hos barn och unga när det gäller livet på nätet. Fokus har legat på hur barn och unga vill att vuxna ska agera och hur vuxna möter upp de önskemålen.

Under hösten 2012

att alla vuxna har en viktig roll att fylla. Varannan ung person skulle ta hjälp av vuxna vid en kränkande situation på nätet. Nära sex av tio menar att stöd från en vuxen hemma, i skolan eller av en kompis, skulle göra att det kändes bättre efter att ha blivit utsatt för en kränkning. Bara fyra procent svarar att de inte skulle behöva något stöd alls. – Barn och unga vill ha vuxnas stöd i sitt sociala liv på nätet. Det betyder inte att du måste vara proffs på datorer, nätet och mobiler – det handlar om sociala relationer och här har du långt mer erfarenhet och kunskap än barn och unga. Det är hög tid att vi vuxna tar vårt ansvar, säger Olle Cox, nätansvarig på Friends.

Rapporten visar t ydligt

att 42 % av ungdomarna tycker att föräldrar bör visa barn och unga hur de ska göra om de blir kränkta på nätet. Dessutom vill de att föräldrarna pratar med dem om hur man bör bete sig i den digitala världen och själva vara goda förebilder. Med nätrapporten vill Friends hjälpa dig som vuxen att tydligare peka ut riktningen för vad du kan göra för att bidra till ett schysstare klimat på nätet.

Undersökningen visar också

Friends nätrapport 2013 hittar du på www.friends.se

80%

45%

vet vem det är som utfört kr änkningen

av barn och unga har blivit kr änk ta via nätet eller mobilen

Ur rapporten • 45 % av barn och unga har blivit kränkta via nätet eller mobilen. • 80 % vet vem det är som utfört kränkningen. • Var sjätte förälder tror att deras barn har blivit utsatt för en nätkränkning. • Nästan hälften av de unga skulle ta hjälp av en vuxen om de blev utsatta för en kränkning på nätet. • Unga tycker att det bästa vuxna kan göra för att skapa ett schysstare klimat på nätet är att prata om hur man är mot andra på nätet, visa vad man kan göra om man blir kränkt och vara goda förebilder.

Om rapporten Undersökningen genomfördes mellan den 29 oktober och den 12 november 2012 av YouGov på uppdrag av Friends i samarbete med Norton. Respondenterna var ett riksrepresentativt urval av 407 barn i åldern 12–16 år samt 505 vuxna med barn i ålder 7–17 år, som är aktiva på nätet. Metod för datainsamlingen var onlineintervjuer i YouGovs svenska webbpanel.

90%

81% 30%

• Drygt 90 % av både unga och vuxna tror att det är lättare att kränka någon via nätet och att det till största del beror på att man inte ser personen man kränker. • 81 % av de vuxna menar att de skulle prata med och stötta barnen om de fick veta att barnen var kränkta. • 30 % av de som utsatts för en kränkning via nätet är oroliga för att bli kränkta igen. 13

ANNONS

I Nöd & Lust Barfota genom sommarnatten. En stad som sträcker på sig och sakta vaknar till liv. Din första kopp kaffe. En stunds njutning – bara för dig själv. Eller så står du plötsligt där. Utan curry till grytan. Ljusen du glömde köpa. Mjölken som tog slut. Vi har funnits vid din sida sedan 1980. Året runt, dag som natt. En räddare på hörnet, ett värmande ljus, en fyr i natten. Välkommen in.

STOLT SPONSOR AV FRIENDS.

” Med nätmobbningen försvann min enda

PERSONPORTRÄTT

trygghetszon”

Text MAGDALENA PERSSON / Foto CHRISTIN PHILIPSON

På lågstadiet k ände hon sig ledsen varje dag i skolan. Nätmobbningen på mellanstadiet gjorde ont i hela kroppen. Högstadiet blev början på en djup depression. Idag är Sofia Nordqvist 23 år, älsk ar livet och har gett sig fasen på att nå sina drömmar!

Hissen är avstängd och beräknas ta en månad att reparera. Sofia Nordqvist tycker synd om portens barnfamiljer och pensionärer medan vi tar oss uppför trapporna. Sedan ett år tillbaka bor hon på femte våningen i en lägenhet i Husby. Inte långt från Sollentuna och Kärrdal, områden hon för bara några år sedan aldrig mer tänkte komma i närheten av. – Det som hänt är en hemsk erfarenhet som har förstört mycket av min barndom och hela min skolgång. Men det har samtidigt format mig till den jag är idag.

Har du kommit över det? – Nej, det vill jag inte. Det är en del av mitt liv. Men jag har förlåtit och gått vidare. Vi dricker kaffe och Sofia berättar om sin uppväxt kantad av utanförskap. Allt började redan på lågstadiet. Då förstod hon inte riktigt vad som hände, trodde det var normalt att känna sig ledsen varje dag. Att alla gjorde det. Minns teckningarna ute i korridoren och att hennes alltid var nerklottrade med elaka ord. Att hon dagligen blev kallad ful och äcklig. – Jag har alltid varit jätteblyg, så blyg att jag knappt vågade säga ”hej”. I skolan blandades små barn med många stora. Hon funderar högt: kanske var det kul att retas med någon som var så blyg? Dagar blev till veckor, terminer till läsår. Inte en dag utan elaka kommentarer och påhopp. Det fanns en tjej i klassen som hon ändå kallade för

sin ”vän”. Men när de andra var dumma hängde hon också på. Och Sofia lät det ske, hon hade ju ingen annan. Med tiden blev Sofia mer utsatt, drog sig undan och ville inte delta i några aktiviteter. Hon tröståt, blev överviktig och ännu mer retad. I mellanstadiet började klasskompisarna hänga på sajter som ”Lunarstorm” och använda MSN. Med internet togs mobbningen till en ny nivå. Sofias enda trygghetszon försvann. Så fort hon slog på datorn därhemma kom de åt henne, dygnet runt. Och mobbarna blev plötsligt fler. – Det är lättare att skriva elaka saker på nätet än att säga dem till någon ansikte mot ansikte. Folk blir öppnare på nätet. Modigare. Det blir en frizon. Och det är lätt att skylla ifrån sig, ”Det var inte jag utan en kompis som skojade”. Samtidigt kändes allt elakt som skrevs på nätet mycket värre än det

Den enda som kommenterade Sofias utsatthet på lågstadiet var en fritidsledare med orden:

”Så där hål ler de på bara för at t de är kära i d ig”. – Då kände jag mig väldigt ensam.

någon skrek efter henne i korridoren. Det senare kunde hon på något sätt hålla ifrån sig genom att tänka att ”det kanske inte var till mig”. Medan orden adresserade till just henne inte gick att förtränga. – Ett tag låtsades jag att det var roligt och försökte skoja tillbaka. Jag ville ju så gärna att de skulle tycka om mig. Det hände aldrig. Åren präglades av tysta och oförstående lärare. Och själv sa hon aldrig något, varken hemma eller i skolan. Försökte härda ut, för egentligen gillade hon skolan och att lära sig nya saker. Den enda som kommenterade Sofias utsatthet på lågstadiet var en fritidsledare med orden: ”Så där håller de på bara för att de är kära i dig”. – Då kände jag mig väldigt ensam. På mellanstadiet var Sofia känd på skolan som ”den mobbade”. Klassläraren hörde och såg allt utan att agera, det är hon övertygad om. Det kändes till och med som att hon stod på mobbarnas sida. Än idag minns hon lärarens kommentar när hon fick reda på att

Sofia sökt till en engelskspråkig skola: ”Det kommer absolut inte att gå för då måste man kunna prata och våga göra sin röst hörd”. Sofia skakar på huvudet, en 40-årig kvinna som tryckte ner ett barn. Till slut orkade hon inte mer. 12 år gammal berättade Sofia allt för sin mamma. – Mamma blev chockad. Ringde skolan, fast jag inte ville det. Ändå var det skönt att någon visste. Jag hade burit på allt själv så länge. Läraren lovade att prata med både barn och föräldrar men klasskompisarna nekade till allt. Inget hände och Sofias helvete kunde fortsätta. På högstadiet blev allt ännu värre. Klassen följdes åt till en större skola. – Barn i den åldern blir hårdare och elakare. Några av dem var jag så rädd för att jag gick omvägar för att slippa. Dagarna fylldes av överlevnadsstrategier. På rasterna uppehöll hon sig på den folktomma övervåningen. Lunch åt hon sällan, satt

i sådana fall nära lärarnas bord och väntade in dem när hon skulle göra sig av med matrester och tallrik. Till slut började hon skolka för att slippa de värsta eleverna och lektionerna. Nätmobbningen tog vid när skoldagen var över, men skedde även under lektionstid. Hon glömmer aldrig när en klasskompis vid datorn alldeles bakom hennes, skrev att hon var tjock så att alla kunde läsa det. Hur hon sökte hans blick men han loggade ut och gick därifrån. Killen hon var hemligt kär i. – Det gjorde så ont i kroppen. Efter 7:an bestämde sig Sofias familj för att flytta till stan. Det skulle bli en nystart. Sofia förberedde sig noga, nu skulle hon inte längre vara blyg. Men innerstadsskolan bjöd på elaka påhopp redan från starten och hon hade svårt att skaffa vänner. När till och med de minsta barnen ropade fula ord efter henne på skolgården bestämde hon sig för att aldrig mer gå tillbaka till skolan. Ljög för dem där hemma om sovmorgnar och drev runt på stan istället. Nu efteråt är Sofia kritisk mot skolan. De kallade till möten med socialen för att diskutera hur

medel. Sov mest om dagarna som blev till veckor, månader och år. Blev skickad från psykolog till psykolog men hade redan från början bestämt sig för att inte prata med någon. Hon såg hela världen svart. Det gick så långt som till självmordsförsök. Mer ett rop på hjälp, säger hon idag. För innerst inne tyckte hon ändå om livet. Visste att en dag skulle det bli bättre. Och vändpunkten kom till slut. utanför fönstret och berättar om det som kom att förändra hennes liv. 18 år gammal sökte hon jobb som telefonförsäljare i Örebro. Och fick det. Än idag är hon chockad över att hon lyckades göra så bra ifrån sig på anställningsintervjun. Men hon var genomless på allt, ville bara komma bort från Stockholm och hade en enda önskan – att få leva ett normalt ungdomsliv. – Min äldre halvsyster bodde i Örebro och var ett stort stöd. Hon peppade mig och drog med mig ut på stan. För att klara jobbet tvingades jag bearbeta min blygsel och arbeta med mig själv. Plötsligt hade jag jobb, egna vänner och lägenhet. Hon ler:

Sofia fäster blicken

”Jag var för jävlig, tog ut alla aggressioner på min familj som var frustrerad över att inte kunna hjälpa mig.” hon skulle klara av att gå i skolan. Men ingen frågade varför hon inte ville gå dit.

– Innerst inne visste jag att livet en dag skulle bli bättre. Jag har fått tillbaka mitt. Idag försöker jag säga det till alla jag möter, för det är svårt att veta när man är ung.

Hemma avlöste br åken var andr a.

– Jag var för jävlig, tog ut alla aggressioner på min familj som var frustrerad över att inte kunna hjälpa mig. Idag är hon tacksam för att de fanns där hela tiden och visade att de brydde sig. För det hände att hon sökte sig till fel ställen och sällskap om dagarna. Det hade kunnat sluta illa. Tack vare distansstudier fick Sofia ändå slutbetyg i årskurs 9. Ett steg närmare vuxenvärlden, det såg hon fram emot. Valet föll på en gymnasielinje inriktad på musikproduktion. På dagarna fungerade det hyfsat, berättar hon. Men på kvällarna skrev killarna i klassen elaka kommentarer på nätet. Samma killar som hon tyckte var så coola. Hon bestämde sig för att försöka bli så snygg som möjligt, då kanske de skulle tycka om henne? Började använda mycket smink, färgade håret varje vecka och gick på dieter. Hon ger mig en blick. – Det hände såklart aldrig. Hon hoppade av utbildningen. Ett naturbruksgymnasium med internat blev sista försöket innan hon helt tappade livsgnistan men mobbningen började omgående. – Det var hemskt att behöva bo med de som mobbade mig. Jag blev kallad äcklig kossa och skrattad åt. Tror inte jag åt lunch i matsalen en enda gång och efter bara några månader hoppade jag av.

Sofia letar ord att beskriva tiden som följde. Hon föll ner i en djup depression och gick på antidepressiva

Vi sit ter t ysta i soffan.

För någr a år sedan återvände Sofia till Stockholm för att komma närmare resten av sin familj. Utrustad med en överlevares styrka och ett nytt självförtroende har hon gått ut i media och berättat sin historia. Flera plågoandar från barndomen har hört av sig och bett om ursäkt. – Barn förstår inte alltid konsekvenserna av vad de gör och säger. Det är stort att efter så många år ta ansvar för vad man gjort. En av dem som bett om ursäkt är killen hon var hemligt kär i, han som skrev att hon var tjock. Själv har hon sökt upp lärarinnan från mellanstadiet, bara för att höra hennes version. Men hon hade inga minnen av Sofias utsatthet. Kaffet är urdrucket och Sofia summerar åren som gått. – Först bröt det ner mig totalt. Jag ifrågasatte mig själv och trodde på allt de sa. Tyckte att jag var fulast och tjockast i världen. Mitt fokus blev att försöka se bättre ut för att bli omtyckt. Allt kretsade kring det yttre och jag tappade helt bort mig själv. Men det går att bli hel igen. Hon lyser upp. Idag är hon säker på vem hon är, har blivit en bra människokännare och kan sätta gränser. Hon älskar sitt arbete som undersköterska inom demensvården, arbetar ideellt mot mobbning och skriver på en bok om sina erfarenheter. – Jag mår jättebra och är nyfiken på livet igen. Mina vänner får mig att må bra och jag tränar för att hålla mig i form men kommer aldrig mer försöka förändra mig. Jag är född så här och har gett mig fan på att nå mina drömmar.

Mer av Sofias tankar hittar du på: tankaravfia.blogg.se

So fias tankar

om mobbning på nätet

Du som mobbar: Tänk efter innan du skriver något elakt, ett ord är mer än bara ett ord. Ett ord kan betyda att någon inte längre vill gå i skolan, att flera år i en människas liv förstörs. Många tror att det inte är så farligt att kränka någon på nätet, men ord kan göra lika ont som fysisk mobbning och stanna kvar i kroppen.

Du som är utsatt: Berätta för någon om du är utsatt för nätmobbning, bär det inte ensam. En syster, lärare eller kompis, vem spelar mindre roll. Det kan vara lättare att prata med någon utanför skolan. Föräldrar: Det är viktigt att stämma av läget med sitt barn då och då. Inte bara kolla om läxan är gjord. Lyssna, men ifrågasätt inte! Engagera dig i vad ditt barn gör på nätet. Om

du får reda på att ditt barn är utsatt, kontakta skolan även om barnet inte vill. Lärarna måste få vetskap om vad som sker.

Skolan: Det som skrivs på nätet påverkar också skoldagarna. Det är viktigt att skolan tar sitt ansvar och tar tag i problemet, även om den elaka kommentaren skrevs på en lördag. Precis som föräldrarna har skolan ett ansvar att lära barnen hantera nätet. Diskutera språkbruk och attityder på nätet och hur det får oss att må.

Allmänt: Det är bra att media börjat ta upp kränkningar på nätet, men det räcker inte att bara prata om det, man måste våga göra något åt det också. Det som nyligen hände i Göteborg var väntat. Det som sker på nätet sker på riktigt. Internet är en del av vår verklighet, en del av världen. Alla vuxna har ansvar för att lära barn hur man beter sig på nätet. 19

2013

ANNONS

AIK fotboll Se alla hemmamatcher på Friends Arena. För datum och motståndarlag, se friendsarena.se Eddie Izzard En av världens största komiker. 13 april Bruce Springsteen & The E Street Band Wrecking Ball-turnén fyller arenan tre gånger om. 3, 4, 11 maj One Direction Deras första konsert i SverigeANNONS någonsin! 8 maj KISS Rockikonerna intar Friends Arena. 1 juni VM-kval fotboll Sverige-Färöarna Heja Sverige! 11 juni Iron Maiden Maiden gillar Sverige och vi gillar dem! 13 juli

Boka u! n n a d re UEFA Women’s Euro 2013 Final Damfotboll på högsta nivå. 28 juli Landskamp Fotboll Sverige-Norge Heja Sverige! 14 augusti 2013 Scandinavian FIM Speedway Grand Prix Världseliten gör upp. 21 september VM-kval fotboll Sverige-Österrike Heja Sverige! 11 oktober VM-kval fotboll Sverige-Tyskland Heja Sverige! 15 oktober Monster Jam Date with destruction! 9 november Guidade visningar Tisdagar och torsdagar, för mer info se friendsarena.se/visning.

Håll dig uppdaterad på friendsarena.se

Å KÖP BILJETTER P E FRIENDSARENA.S

Forskning

mobbningen följer med

dygnet runt Text JO BARKER / Foto JOHAN WINGBORG, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Många var skeptisk a när professor Ann Frisén inte bara ville studera mobbning på nätet i årskurs sex och nio, utan även i årskurs fyra. Flera skolor slog ifrån sig. Det här var väl ändå inte ett problem så pass långt ner i åldrarna? istället visade det sig att de yngre barnen var mest drabbade.

”Det som lagts ut är svårt att ta tillbaka och kan ha spritts till enormt stora grupper av människor. Det skapar också en väldig osäkerhet.”

– vilka har sett det här?

I er studie uppgav 16 % av eleverna i årskurs fyra att de utsatts för nätmobbning. Hur kommer det sig att barn som är så unga blir utsatta via nätet? – Det är ett mönster som syns även när det kommer till annan mobbning. Det är fler yngre elever som blir mobbade och fler äldre elever som är förövare. Det kan bero på att yngre barn ofta särskiljer enbart mellan om ett beteende är aggressivt eller inte. Äldre barn kan skilja mellan fysiskt våld, indirekt aggression, kränkning och mobbning. Det kan förstås också bero på att de faktiskt är mer utsatta och att äldre elever känner ett övertag över yngre och därför mobbar dem i högre utsträckning. Vilken typ av kränkningar rör det sig om? – Vi har ännu inte färdigställt de resultaten men det handlar i hög grad om bilder och filmer som läggs upp och sprids, samt kränkande kommentarer och hot via sociala nätverk och sms. Utmärkande är särskilt kränkningar som kretsar kring utseende. Hela 95 % uppger att när tjejer mobbar tjejer så är det kopplat till utseendet. Men även för killar är det en vanlig form av mobbning. Just utseendet är ju fruktansvärt känsligt i de här åldrarna vilket säkert är ett skäl till att man riktar in sig så mycket på det. Det är också ett skäl till att det får långtgående negativa effekter. De som blir mobbade på nätet har en mer negativ kroppsuppfattning än andra så det verkar ha en effekt på hur man känner inför sin egen kropp. I alla tider har ungdomar

undrat över om andra tycker att man är fin. Men på nätet blir det här på något sätt kvantifierat i hur många ”gilla” man får på en bild. Anser du att mobbning via nätet skiljer sig från annan mobbning? – Både ja och nej. Det är samma bakomliggande mekanismer för olika typer av mobbning oavsett på vilken arena man befinner sig. Däremot kan det vara psykologiskt annorlunda att drabbas av nätmobbning. En viktig skillnad är att man inte har någon fristad – när man går hem kan förövarna fortfarande nå en. Det gör att det blir en osäkerhet på ett annat sätt, som när det plingar till ett sms vid middagsbordet. Mobbningen följer med dygnet runt. – Något annat som skiljer är att det ofta är oklart vem som är förövare. Forskningen visar, även internationellt, att mobbning på nätet i väldigt stor utsträckning hänger samman med den i skolan. Kränkningen kan vara kopplad till en skolsituation och eleven vet att det är någon i klassen som ligger bakom men inte vem. En tjej som jag pratade med nyligen berättade hur obehagligt det är att inte veta och att man till slut börjar misstänka alla, till och med sina vänner. ”Halvanonymiteten” skapar en stor osäkerhet. I ert forskarlag har ni valt att definiera även en enskild kränkning som mobbning. Förklara hur ni resonerar.

Namn: Ann Frisén Ålder: 49 år Bor: Göteborg Familj: Man, tre barn, fyra bonusbarn och ett bonusbarnbarn Gör: Professor i psykologi vid Göteborgs Universitet Forskar kring: Ungas nätvanor Fritid: Resa, vara i naturen och se film Livsdröm: Lever den!

– När det gäller ”traditionell” mobbning brukar man ju säga att det ska ske upprepade gånger för att räknas som mobbning. Det som gör det komplicerat att använda det kriteriet på nätmobbning är att när en förövare lägger upp en taskig bild och någon går in och trycker ”gilla”, så är det för offret en upprepad kränkning. Varje gång någon går in och kommenterar eller gillar inlägget så upplever ju offret det som att den blir utsatt igen – det är upprepat i allra högsta grad. Kriteriet blir fel eftersom det utgår från förövarna. – Dessutom möjliggörs en enorm spridning på nätet. Det som lagts ut är svårt att ta tillbaka och kan ha spritts till enormt stora grupper av människor. Det skapar också en väldig osäkerhet. Vilka har sett det här? Därför har vi valt att betrakta även enstaka händelser på nätet som mobbning. Ni har även undersökt varför tonen kan bli så aggressiv på nätet. Berätta om det. – Eleverna svarar att det framför allt handlar om att man inte ser den andres reaktion och inte syns själv. Saker kan eskalera på ett helt annat sätt när man inte ser att någon blir ledsen. Missförstånd är en annan förklaring. Det börjar som en liten sak som sedan utvecklas till något stort. Status och makt var det också många som tog upp samt hämnd för att man själv blivit utsatt.

Upplever du att skolpersonal har koll på de här frågorna och arbetar aktivt med dem? – Jag tycker att det blir bättre och bättre. Fler och fler skolpersonal förstår vad det är som händer och framför allt att det även ligger på deras bord. Men det finns fortfarande en viss oförståelse för att en sak som händer på nätet kan ha väldigt stora effekter i skolan. Det största problemet är ändå att det är upp till enskilda lärare att arbeta med de här frågorna. Då det inte finns ett samlat grepp med tydliga riktlinjer från Skolverket upplever jag att problemen förminskas. Det gör att elever fortfarande kan mötas av ”det där hände ju på fritiden”. – Ett genuint exempel var när några elever, utanför skoltid, lade upp en sida på Facebook som hette ”Kalle är 99 % fett och 1 % hjärna”. Trots att man såg vilka det var som hade lagt upp sidan och vilka som skrev kommentarer – elever i samma klass – så tyckte lärarna att det här var ett fritidsproblem som inte hade med skolan att göra. Sånt händer hela tiden men andelen verkar i alla fall ha minskat. Hur är det med föräldrar – har de koll på sina barns nätanvändning? – Jag kan tycka att både lärare och föräldrar har lämnat unga lite för ensamma med de här frågorna. Jag tror att det kan bero på att vuxna hänger upp sig lite för mycket på tekniken. Och visst är det omöjligt att

Fakta om mobbning via nätet Några siffror hämtade från en studie gjord av professor Ann Frisén och hennes forskarlag vid Göteborgs universitet. hänga med i allt som sker tekniskt men det är så mycket som handlar om sociala relationer och hur man beter sig mot varandra, till exempel vid taskiga kommentarer där föräldrar kan vara väldigt stödjande till sina barn utan att kunna någonting om tekniken. Dessutom vill de flesta barn gärna ha vuxenkontakt. Inte minst 10-åringarna i vår studie visade upp ett stort sug att vilja prata om de här sakerna och de har dessutom en stor tilltro till att vuxna kan hjälpa.

”Skolan är en central arena när det gäller att satsa på att motverka nätmobbning.

For skningen

visar att mobbning på nätet i väldigt stor utsträckning hänger samman med den i skolan så det är tveklöst även ett skolproblem.” Har inte unga bättre koll på hur man kommunicerar på nätet än vuxna? – Här har vuxna också en lite felaktig bild av att unga har stenkoll på hur kommunikationen funkar. Och visst, det finns ju unga som har långa utläggningar om betydelser av smileys i olika sammanhang eller att om man skriver ”Hora” så fattar ju alla att det är ett skämt men om man skriver ”Jävla hora” så förstår alla att det är allvar. Men andra ungdomar förstår inte alls det där och tycker att det är jättesvårt att tolka. En viktig problematik är att det lätt uppstår missförstånd på nätet. Framför allt ironisk humor kan vara svårtolkat och många unga ägnar mycket energi åt att faktiskt förstå vad som menas. För det upplevs ju som töntigt att bli ledsen över något som var ett skämt förstås. Och man kan ju alltid säga att det var ett skämt i efterhand även om det var taskigt menat. Det skapar en osäkerhet. Vilket ansvar har skolorna i den här frågan? – Skolan är en central arena när det gäller att satsa på att motverka nätmobbning. Forskningen visar att mobbning på nätet i väldigt stor utsträckning hänger samman med den i skolan så det är tveklöst även ett skolproblem. Men framför allt finns det stora möjligheter i skolan att lära barn och unga hur man kan vara en bra kompis även på nätet, vad man ska göra om man drabbas och hur man kan hjälpa någon som blir utsatt. Det tror jag har enormt positiva verkningar. Det råder ingen tvekan om att det är på skolan man ska satsa på att göra dessa insatser.

Har drabbats av nätmobbning någon gång de senaste månaderna Årskurs 4: 16 % Årskurs 6: 8 % Årskurs 9: 9 % Har ofta drabbats av nätmobbning de senaste månaderna Årskurs 4: 4 % Årskurs 6: 1 % Årskurs 9: 3 % Har utsatt andra för nätmobbning de senaste månaderna Årskurs 4: 5 % Årskurs 6: 5 % Årskurs 9: 14 % 36 % nätmobbar oftast personer som de vet vilka de är men som inte är deras kompisar 46 % nätmobbar oftast kompisar 19 % nätmobbar oftast okända Så många elever i årskurs 9 anser att nätmobbningen är inriktad på utseendet 95 % när tjejer mobbar tjejer 91 % när killar mobbar killar 94 % när killar mobbar tjejer 88 % när tjejer mobbar killar Varför uppstår en aggressiv ton på nätet? 59 % uppger att de inte ser den andres reaktion och syns inte själv 35 % uppger missförstånd 30 % uppger status och makt på nätet 28 % uppger hämnd Studien genomfördes kring årsskiftet 2010/2011 som en enkät i 21 skolor i Göteborgsområdet, en slumpvis utvald skola i varje stadsdelsnämnd. 1404 elever i årskurs fyra, sex och nio medverkade. Därefter har man följt upp med gruppintervjuer med barn och unga kring olika teman som har med mobbning på nätet att göra.

annons

QUALITY HOTEL FRIENDS

Hotellet för de stora ögonblicken Den 15 oktober 2012 inledde Quality Hotels, som första hotellkedja, vårt samarbete med Friends. – Inom Nordic Choice lever vi efter en regel; att kunna gå och lägga sig och sova med gott samvete. För oss handlar det om att ta ansvar även utanför hotellets väggar. Friends arbete är ovärderligt, det är något som kommer tusentals svenska barn och ungdomar till hjälp varje dag. Därför är vi mycket stolta över det samarbete som Quality Hotels nu ingår med Friends, och glada över att kunna ge ett av våra hotell namnet Quality Hotel Friends, säger Petter A. Stordalen, ägare till Nordic Choice där Quality Hotels ingår. Samarbetet ger Friends tillgång till konferens- och hotellrum på våra 24 Quality hotell i Sverige. 24 hotell som även kommer att stödja Friends verksamhet lokalt genom insamlingar och aktiviteter.

Vi samarbetar med

friends

Friends 5 principer för ett schysst klimat på nätet För att skapa ett schysst klimat på nätet har Friends tagit fasta på fem principer. Dessa är framtagna med utgångspunkt i forskning kring kränkningar och trygghet på nätet, i Friends och andra barn- och ungdomsorganisation ers erfarenhet samt med utgångspunkt i resultat från våra och andras undersökningar. Om alla vuxna agerar utifrån dessa principer sk apar vi förutsättningar för ett schysst klimat på nätet.

1. Prata om hur man är schysst på nätet Genom att prata med unga om det som händer på nätet – både det positiva, negativa eller neutrala – skapar du förutsättningar för ett nät fritt från kränkningar. Unga vill att du pratar om hur man är mot andra på nätet, att du berättar vad man kan göra om man blir kränkt, att du visar vad man kan göra om någon försöker ta kontakt och förklarar vad som gör en sida seriös och oseriös. Kränkningar via nätet handlar inte om teknik, de handlar om sociala relationer och hur man ska hantera dem. Och när det gäller sociala relationer är det du som vuxen som är proffs.

Kom ihåg:

2. Visa intresse och skaffa kunskap När du visar ett genuint intresse för ungas liv på nätet ökar både viljan att lyssna på det du säger och benägenheten att berätta för dig om något händer. Att visa intresse är att prata om nätet, och en förutsättning för det är grundläggande kunskaper. Ta reda på vilka typer av sociala media som finns, vilka spel som spelas och vilka begrepp du behöver kunna. Du har kunskapskällan nära till hands: be barn och unga ge dig svaren på dina frågor, googla det du vill veta mer om eller fråga andra vuxna. Det tar inte lång tid, du lär dig saker på vägen och det är roligt! Du kan också testa att spela spelen, läsa bloggarna och skaffa dig en profil på forumen. Detta ger dig ännu större kunskap om och förståelse för ungas liv. Det visar även att du är intresserad av vad de gör. Delta med respekt för ungas behov av eget utrymme och spionera inte på vad de gör. Om du snokar kan tilliten påverkas och du riskerar att inte få reda på när något väl händer.

Kom ihåg:

3. Var en positiv förebild Barn och unga gör som vi gör, inte som vi säger, också på nätet. På de stora tidningarnas hemsidor, i statusuppdateringar eller diskussionstrådar är det ofta vuxna människor som kränker varandra. Kränkningar som unga läser och påverkas av. En grundprincip för dig som vuxen är därför att aldrig skriva kränkande, nedlåtande eller destruktiva kommentarer. Vill du kritisera, var konstruktiv. Och ser du en kränkande kommentar, var rösten som står upp för ett schysstare klimat på nätet. Barn och unga vill att vuxna ska vara positiva förebilder när det kommer till att skapa ett schysstare klimat på nätet. Det är upp till dig att vara den person du vill att unga ska ta efter.

Kom ihåg:

5. Barn behöver stöd – lyssna och agera Om du får reda på att ett barn blivit kränkt på nätet är din uppgift att stötta och avlasta på det sätt som känns bra för barnet. Förklara att kränkningar aldrig är okej, ta reda på vad som har hänt, hur länge det har pågått och vilka som är inblandade. Kom ihåg att också ett barn som kränkt andra behöver stöd och hjälp. Kränkningar på och utanför nätet hänger ofta ihop. Får man taskiga kommentarer på nätet är det vanligt att man även får det i skolan. Därför är det viktigt att skola och föräldrar delar på ansvaret och hittar gemensamma lösningar: Som förälder är det ditt ansvar att hålla en konstruktiv dialog med skolan. Och om det är möjligt, utan att göra situationen värre, även med andra föräldrar. Tillsammans hittar ni vägar som skapar lösningar, både här och nu, likaväl som på lång sikt. Som förälder har du också alltid ansvar för vad ditt barn gör på nätet. När skolan får kännedom om att en elev känner sig kränkt måste man reagera. Det gäller även om kränkningen har skett på nätet, oavsett när den inträffat om den påverkar elevens skoldag. Skolan ska agera på samma sätt som om kränkningen skett på skolgården, i klassrummet eller i matsalen: Ingrip, utred, kontakta föräldrar, skapa åtgärder och om kränkningarna fortsätter bedöma vad man ska göra härnäst.

4. Var en klok nätguide och sätt gränser Det finns inte ett svar på vad som är lagom när det gäller tid framför datorn, ålder för första mobilen eller antal timmar man kan spela tv-spel i sträck. Istället behöver du anpassa gränserna efter barnets förutsättningar och behov. Du behöver också prata om gränser för vad som är kränkande på nätet, vad man inte skriver till andra och hur mycket av det privata jaget som man vill dela med andra på nätet. Vår uppgift som vuxna när det gäller ungas liv på nätet är inte att vara deras väktare, utan deras guider. Sätt gränser i dialog med barn och unga, förbud fungerar sällan.

Kom ihåg:

Att bli arg och agera i affekt fungerar oftast inte. Vill du att barnet även i fortsättningen ska komma till dig, tänk på att hålla dig lugn. Barnet behöver ditt stöd, inte din ilska.

Kom ihåg:

ONLINESPEL

Underhållning, umgänge och utveckling

Text MALINA ABRAHAMSSON / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

Osocialt, fördummande och till och med farligt? Eller ett nytt och roligt sätt att umgås? Åsikterna om onlinespel går isär. Femtonåringarna Josefa, Erik och Micke vet var de står. friends Magazine möter dem i ett samtal om gemensk ap och samhörighet på nätet.

– Akta, akta, akta! – Han står i busken!

– Skjut!

– Vi får inte förlora, kom igen!

– Skynda dig hit! – Jag är på väg!

– Bra drag!

– Yeees, vi vann! förklarar Micke med ett leende och vänder sig mot mig. Micke de Leeuw och kompisarna Josefa Söderström och Erik Ede har precis avslutat en omgång av det onlinebaserade strategispelet League of Legends. De spelar ofta i samma lag, lägger upp strategin tillsammans och samarbetar genom hela spelet. Onlinespel är ett av deras största intressen. Vi träffas på PlayZ, ett Gaming Center på Södermalm i Stockholm. Från högtalarna pumpas det ut housemusik och den stora mörka salen är upplyst av närmare 100 dataskärmar, placerade tätt intill varandra. Dom gav upp,

Till PlayZ kommer varje dag ett femtiotal ungdomar för att spela onlinespel och umgås med varandra. På loven är det fullt hela dagarna. – PlayZ har blivit som en ungdomsgård. Här träffas folk med samma intresse, berättar Nasim Aissaoui som står i kiosken och jobbar extra på PlayZ. Hans storebror äger stället och hans lillebror som är nio år är PlayZ yngsta besökare. Nasim berättar att han försöker vara en förebild för dem som hänger på PlayZ och jag tvekar inte en sekund på att så är fallet. Han ler ofta,

”Man lär sig sjukt mycket engelska av att spela, säger Josefa och Erik fortsätter:

Engelska är det ämne jag har högst betyg i och jag tror att det är tack vare spelandet.”

pratar vant med besökarna och säljer drycker, toast och godis på löpande band. De flesta som kommer hit är tonåringar, men även vuxna ända upp till 50 år hittar till PlayZ. Många är stammisar och dyker upp flera gånger i veckan. Josefa, Erik och Micke är några av dem. Josefa jobbar till och med extra på PlayZ och får speltid i utbyte. Erik hänger på PlayZ tills månadspengen är slut och för Micke blir det ofta några gånger i veckan, i alla fall på vintern. Under sommaren gör han andra saker än att spela. Alla tre trivs här och kommer hit både för att spela och för att hänga med kompisar. här. Folk är trevliga, säger Micke och får medhåll av de andra två. – Ja, om man inte har något att göra kan man komma hit och chilla, säger Erik. Josefa, Erik och Micke kände varandra redan innan de började träffas på PlayZ, men deras gemenskap har stärkts sedan de började spela ihop. Erik och Josefa gick i samma skola tidigare men tappade kontakten efter ett tag. – Genom spelandet hittade vi varandra igen och började hänga här på PlayZ. Det är kul att ha ett gemensamt intresse, säger Josefa. Alla tre har spelat onlinespel i flera år. Erik började redan som 5-åring.

– Det är en skön stämning

– Min pappa spelade, så han introducerade mig för spelande när jag var väldigt liten. Jag var bara typ 4–5 år när jag började. Då spelade jag både tv-spel och onlinespel. Jag och pappa spelar fortfarande ihop då och då. Spelandet är vårt gemensamma intresse även om han mest spelar Xbox och jag mest onlinespel. Micke och Josefa spelar inte ihop med sina föräldrar, men föräldrarna har däremot inget emot att de spelar. – Min mamma tycker att det är bättre att jag hänger här, än att jag är ute och ”röjer”, säger Josefa.

Vad gjorde att ni fastnade för onlinespel? – Det är kul, säger alla tre, nästan i kör. Josefa förklarar vidare: – Om man haft en jobbig dag i skolan är det så skönt att komma hit och spela lite. Det gör att man slappnar av och får en liten boost.

Och om man är arg på något kan man släppa det när man kommer hit. – Ja, precis, spelande får en att tänka på annat, säger Erik. Han förklarar att det är ungefär som att några blir uppslukade av böcker och han blir uppslukad av ett spel. Även om Erik, Micke och Josefa tillbringar mycket tid på PlayZ händer det också att de spelar ensamma hemifrån. – Fast det är inte lika kul, det är mycket roligare att spela med folk man känner, säger Erik. – Ja, det blir ett sätt att umgås, fyller Josefa i. – Och så går det mycket bättre när man snackar med varandra och samarbetar under spelet, tillägger Micke. Ibland spelar Micke med främlingar från andra sidan jorden. Då använder han Skype för att kommunicera. – LOL (League of Legends reds. anm.) har blivit så stort så det finns servrar över hela världen. Jag brukar spela med alla möjliga. Vi snackar med varandra på engelska över Skype. – Ja, man lär sig sjukt mycket engelska av att spela, säger Josefa och Erik fortsätter: – Engelska är det ämne jag har högst betyg i och jag tror att det är tack vare spelandet. Förutom att man lär sig bra engelska ser Josefa, Erik och Micke fler fördelar med att spela. – Man lär sig att läsa sjukt snabbt. – Och att kommunicera. – Och att samarbeta!

– Ja, framför allt är folk taskiga när de förlorar. Då kan de skriva lite vad som helst, fortsätter Erik. på nätet generellt och trion är ense om att folk är mer vågade när de sitter bakom skärmen. – Ja, många skriver saker de aldrig skulle säga i verkligheten, säger Micke. Erik tror att många som skriver negativa saker på nätet gör det för att få uppmärksamhet och därför försöker han att inte ta åt sig när någon skriver något kränkande. Han säger också att mycket handlar om att folk misstolkar varandra på nätet. – Ofta är det människor som jag aldrig har träffat som skriver taskiga saker, säger Erik. Men oftast är folk schyssta. – Ja, det sker fler kränkningar på Facebook än i spelvärlden. När man spelar är de flesta ändå schyssta och skriver typ ”good job”. Då blir man glad, säger Micke.

Vi pr atar om kr änkningar

Det märks t ydligt att trion samarbetar när de spelar. De pratar med varandra hela tiden och varnar för fienden. – Han står och väntar på dig. Akta dig! – Okej, nu kommer jag. – Försök att dra in henne. – Han kommer skjuta! – Kom igen! Färgerna från skärmarna blixtrar, frenetiska klick, snabba kast. Det gäller att hänga med. Ändå är trion ovanligt lugn och koncentrerad. Runt omkring stojas det desto mer. Höga skratt, frustrerade ”NEEEJ” och intensivt strategisnack. Josefa, Micke och Erik verkar inte störas av människorna runt omkring. De är helt inne i spelet. Via en chattfunktion kommunicerar de med de två okända spelarna i sitt lag. De berättar att de flesta som de skriver till är schyssta, men att de då och då stöter på någon som beter sig illa. – När man spelar med främlingar händer det att en del blir sura och skriver taskiga grejer, det kallas att ”flama”, berättar Micke. – Ja, ofta skriver de typ ”noob”, alltså nybörjare, förklarar Josefa.

berättar också att det i LOL finns inbyggda mekanismer för att förhindra taskiga kommentarer och dålig stämning. – Efter varje spel får man ge de andra spelarna poäng utifrån ”helpful”, ”friendly” och ”team work” och det visas sen på ens ranking. Så det lönar sig att vara schysst, säger Josefa. – Ja, och om någon beter sig illa kan man få en report. Om man fått för många reports blir man avstängd från spelet, förklarar Erik. I diskussionen om onlinespel varnas det ibland för farorna med att spela. Jag frågar Josefa, Micke och Erik vad de tänker om det. – De som uttalar sig så har ofta aldrig provat att spela själva, säger Micke.

Josefa , Micke och Erik

Namn: Josefa Söderström Ålder: 15 år Favoritspel: LOL Intressen: Rita, sjunga, kampsport Namn: Micke de Leeuw Ålder: 15 år Favoritspel: LOL Intressen: Teckna

Namn: Erik Ede Ålder: 15 år Favoritspel: LOL Intressen: Spela

– Ja, man får ju bara höra om de värsta fallen, fyller Erik i. – Fast ibland kan det ju gå snett. Jag har hört om en som varken sov eller åt utan bara spelade i flera dygn. Så han dog, berättar Micke. – Va? Seriöst?, frågar Josefa förvånat. – Nej, det är bara en myt, lugnar Erik. skräckhistorier om människor som har spelat för mycket, men de är inte särskilt oroade för sitt eget spelande. – Nä, jag spelar bara när jag har tid över, säger Erik. – Ja, jag med, säger Micke, men tillägger: – Fast förut spelade jag nästan för mycket. Jag spelade mycket WOW (World of Warcraft reds. anm.) och blev typ aggressiv, så jag la av med det. Och sen tog det för mycket tid. Min mamma stängde ner spelet till slut. Josefa är inte orolig för sitt spelande och tror inte heller att krigsspel påverkar henne. – Nä, det är så tydligt att det är en fantasyvärld. I alla fall när det gäller LOL. Det var Josefas systers pojkvän som tipsade henne om att börja spela. Nu tipsar hon andra. – Jag har fått med mig två av mina tjejkompisar hit så nu spelar vi ihop ibland. Även om tjejerna än så länge är i minoritet på PlayZ börjar man kunna ana en förändring. – För något år sedan var det inte alls många tjejer här, berättar Erik,

Alla tre har hört

men nu blir det fler och fler hela tiden. På senaste ”gibbet” (spelande hela natten, reds. anm.) var det många fler tjejer än det brukar vara. Varför är det färre tjejer som spelar? – Många tjejer vågar inte testa helt enkelt, tror Micke. – Ja och många tror att man inte kan gilla onlinespel som tjej. Att man bara ska gilla smink och sånt. Och så tycker en del att man är ”geek” om man spelar. Men jag bryr mig inte om det, säger Josefa. Det Josefa framför allt bryr sig om är att det är socialt och kul att spela. Likadant är det för Erik och Micke. Även om det numera går att tävla i LOL och till och med tjäna stora pengar är det inget för kompistrion. De nöjer sig med att hänga på PlayZ och umgås med varandra. stoppar Nasim mig och frågar om jag inte ska spela en omgång LOL. Jag avböjer, men måste ändå erkänna att efter att ha träffat Josefa, Erik och Micke är jag lite sugen.

På väg ut fr ån PlayZ

Nättips

WTF? Text Isak Arvidsson

Här hittar du användbara nättips samt en lista över de vanligaste förkortningarna och symbolerna som används i spelvärlden. Vissa av orden är även vanliga på sociala nätverk och har till och med smugit sig in i folkmun som t.ex. ”LOL” och ”IRL”. Läs och lär så får du lättare att hänga med i ungas nätanvändande!

förkortningar ASAP: As Soon As Possible Denna förkortning använder man då något ska gå fort. Exempel: ”Jag skickar bilden ASAP”, vilket alltså betyder att man ska skicka bilden så fort som möjligt. AFK: Away From Keyboard Detta betyder att man inte har varit aktiv i dator- eller TV-spelet på länge d.v.s. att spelkaraktären står stilla. Det är ofta negativt att vara ”AFK” och kan resultera i att man blir utkastat från spelet och sin grupp. BRB: Be Right Back Denna förkortning är väldigt vanlig i spelvärlden och betyder kort och gott att man ska äta, gå på toa eller dricka.

k: Okej/jag har förstått LOL: Laughing Out Loud När någon säger eller skriver ”LOL” så betyder det att man tycker att något är kul. ROFL: Rolling On Floor Laughing När någon säger eller skriver ”ROFL” så är något fruktansvärt kul. NVM: Never mind NOOB: Nybörjare N00B eller noob är en av de vanligaste förkortningarna och används ofta negativt för att säga att någon är nybörjare och dålig på t.ex. något spel. NP: No Problem OMG: Oh My God

BTW: By The Way

PLZ: Please

CU: See you

Q: Quest I spelsammanhang betyder “Q” uppdrag. I flera spel får man olika ”questar” som man ska göra för att vinna spelet.

FTW: For The Win Detta betyder att något är bäst eller att det kommer att göra en stor skillnad. Används ofta som ett entusiastiskt avslut på en mening, meddelande eller kommentar. Ibland äkta, men ofta sarkastisk. Exempel: ”Godis ftw!”

RDY: Ready THX: Thanks/Thank you WB: Welcome Back

GZ: Gratz/Congratulations

WTF: What The Fuck

IRL: In Real Life IRL är en vanlig förkortning som används istället för att säga “i verkliga livet”. Motsatsen till IRL är alltså i spelvärlden eller någon annan fiktiv plats. Exempel: ”Vi träffade varandra IRL”.

XP: Experience Hög “experience” är lika med hur erfaren din spelkaraktär och du är i spelet. Om du har lite “XP” så har du antingen inte klarat av alla uppdrag/”questar” i spelet eller så har du helt enkelt inte spelat så mycket.

Nättips och tricks Skräppost Blir du irriterad över all skräppost du får i din inkorg? I de flesta mail går det att avregistrera sin mailadress. Leta efter en länktext i stil med: ”Avregistrera min mailadress” längst ner i mailet. Följ sedan stegen, fyll i eventuell mailadress och sedan är det klart! Göm bilder du blivit taggad i Vill du dölja bilder du har blivit taggad i? Var lugn, det finns ett enkelt sätt att stänga av denna funktion så bara du kan se dessa bilder. Tipsa även barn och unga. 1. Logga in på Facebook 2. K licka på kugghjulet längst upp till höger 3. Välj ”Sekretessinställningar” 4. K licka på ”Tidslinje och taggning” i vänstra fältet 5. V id påståendet ”När du taggats i ett inlägg, vilka vill du lägga till i målgruppen om de inte redan finns där”, klicka på ”Redigera” och välj sedan alternativet ”Bara jag” 6. K lart! Nu är det bara du som ser de foton du blivit taggad i – och ingen annan. Enkla säkerhetstips • K licka aldrig på osäkra eller tveksamma länkar. • Logga alltid ut från webbplatser och datorer. • Stäng av datorn då och då för att rensa datorns internminne. • Byt lösenord med jämna mellanrum och tänk på att använda stora och små bokstäver och blanda med siffror och symboler. • Installera ett antivirusprogram.

ANNONS

PostkodLotteriets programledare Rickard Sjöberg överlämnar checken på 7 miljoner kronor till Friends Generalsekreterare Lars Arrhenius.

Du som är över 18 år – anmäl dig på postkodlotte

7 miljoner kronor från PostkodLotteriet Istället för att behålla överskottet från lottförsäljning, Bingo och skraplotter skänker vi det till Friends och ytterligare drygt 40 organisationer. Sedan Friends valdes till förmånstagare år 2009 har de varje år fått pengar från PostkodLotteriet för sitt arbete mot mobbning. I och med den senaste donationen har de fått totalt över 22 miljoner kronor, vilket gör PostkodLotteriet till Friends största sponsor. Trygghet på barns arenor PostkodLotteriets stöd har gjort det möjligt för Friends att möta tusentals barn, unga och vuxna på skolor och idrottsföreningar i landet. Genom utbildning har man ökat kunskapen hos dem och gett konkreta redskap för hur man kan skapa en trygg vardag för barn och unga. I och med årets tillskott på 7 miljoner kronor får Friends möjlighet att arbeta mer aktivt mot den alltmer aktuella nätmobbningen. Målet är att erbjuda kunskap och verktyg till vuxna och därigenom ökad handlingskraft. På så vis ökar möjligheten för vuxna att stötta unga och ta ansvar för ett schysstare klimat på nätet. Vi är stolta över att kunna bidra till Friends viktiga verksamhet.

En lott för en bättre värld Ju fler som är med i PostkodLotteriet genom våra PostkodLotter, bingospel eller skraplotter, desto mer pengar får bland annat Friends och desto fler blir också våra lotterivinster. Vardag som helgdag året om får våra lottköpare en ny vinstchans samtidigt som de gör en god insats. I de dagliga dragningarna lottar vi ut som mest på fredagar och lördagar: upp till 100 000 kr per lott + en BMW318d Touring + 1 miljon kronor varje fredag och ytterligare 1 miljon varje lördag. Dessutom delar vi ut miljoner i GrannYran tre gånger per år och i många extradragningar under året.

eriet.se eller ring 099-110 40

– SOCIAL MEDIA

The face of Facebook Text JO BARKER / Foto BENJAMIN BROLET & JO BARKER

PÅ Facebook, världens största sociala nätverk, LÄNK AS en miljard användare samman över gränserna. Det sjuder av aktivitet dygnet runt; möten mellan gamla och nya vänner med viljan att dela med sig av just sina liv. Men som alltid när människor möts k an det finnas baksidor. Thomas Myrup Kristensen, Facebooks policydirektör för Norden, berättar hur de arbetar för att Facebook sk a bli en så positiv upplevelse som möjligt. 36

”Vi är glada över att folk brinner för Facebook. Ibland handlar det om kärlek och ibland anser man att vi har gjort något fel. Det är passion – en bra sak!”

När jag väntar på hissen som ska ta mig sex våningar upp till Facebooks kontor i centrala Stockholm konstaterar jag att de inte finns med på listan över företag och våningsplan. Väl uppe hänger en stor skylt med Facebooks välkända logotyp innanför glasdörren. Öppnar gör en säkerhetsvakt. Jag skriver på ett sekretessavtal; det kan hända att jag får höra saker som jag inte får ta med mig härifrån. Vakten, som är supertrevlig, serverar mig kaffe efter att formaliteterna är avklarade och jag blir även erbjuden att ta så mycket godis jag vill. Han pekar mot en vägg med hyllor fyllda av choklad, chips och andra härligheter. Jag nöjer mig med kaffet. Sen dyker han upp, Thomas Myrup Kristensen – Facebooks ansikte i Norden.

Det finns ett lite mystiskt skimmer kring Facebook. Hur kommer det sig att ni är så hemliga? – Jag tycker inte alls att vi är hemliga! Jag tror anledningen till att det kan uppfattas så är att många gillar vår produkt och det man gillar har man åsikter om. Vi är glada över att folk brinner för Facebook. Ibland handlar det om kärlek och ibland anser man att vi har gjort något fel. Det är passion – en bra sak! Men vi är ett företag med endast 4000 anställda så i den meningen är vi inte så stora i förhållande till att vi har en miljard användare världen över, varav fem miljoner bara i Sverige. Därför upplevs vi kanske inte som så närvarande som folk förväntar sig. Hur arbetar ni för att göra Facebook till en trygg plats? – Först vill jag säga att jag tror att de flesta har en positiv upplevelse av internet och Facebook men tyvärr finns även situationer när det händer obehagliga saker. Därför har den typen av frågor hög prioritet hos Facebook. Till att börja med har vi något som heter ”riktigt-namnpolicyn” som går ut på att du måste använda din egen identitet när du skaffar ett konto på Facebook. Sättet som människor interagerar på när de använder sitt riktiga namn har oftast en positiv effekt. Många har glömt att det inte var mer än 5–10 år sedan som alla hade alias som ”LittleBunny7” eller ”Exwife15”. Ingen visste vem man var vilket gjorde det lättare att skriva vad som helst. På sajten finns även ett ”Safety Centre” med information om säkerheten på Facebook. Vi har delat upp det i olika kategorier med innehåll särskilt avpassat för olika målgrupper; unga, föräldrar, lärare och brottsbekämpare.

Varför har ni valt att ha en åldersgräns på 13 år? – Det har helt enkelt att göra med hur webbplatsen är uppbyggd. Den är anpassad efter en målgrupp på 13 år och äldre. För att verkligen förstå hur det fungerar behöver man ha åldern inne. Dessutom finns det lagstiftning i ett antal länder som medför att webbplatser för barn under 13 år har vissa begränsningar så det behöver vi också följa. Naturligtvis vet vi att det finns människor som fuskar, men det är inget vi uppmuntrar. Om vi får rapporter om att någon ljugit om sin ålder eller identitet ber vi dem om dokumentation och tar bort användaren om det inte finns. Hur funkar det om man vill anmäla något på Facebook? – Man har möjlighet att anmäla nästan alla delar på Facebook. När du klickar att du är bekymrad över innehållet får du frågan varför du är orolig. Beroende på dina svar skickas ärendet vidare till vår driftcentral för användare. Den består av ett team människor världen över som är specialutbildade på att hantera de problem som folk vänder sig till Facebook om. Några i denna grupp talar nordiska språk. I vissa fall kan vem som helst i gruppen avgöra ärendet, t.ex. om en bild är acceptabel eller inte, men i andra fall behövs någon som kan förstå sammanhanget och språket. Driftcentralen är bemannad 24 timmar om dygnet och är en automatiserad process i den bemärkelsen att det sker via hemsidan, men inte på det sätt att det är bara en dator i andra änden. Varje klagomål behandlas av verkliga personer. Anmälningarna är dessutom konfidentiell information mellan Facebook och dig som användare. När det gäller Facebook är det viktigt att veta att hela tanken är att innehållet genereras av användarna. Det finns ingen Facebook-polis som övervakar och ser till att allt är okej - det är verkligen främmande för Facebooks sätt att tänka. Vi reagerar bara på det som vi blir uppmärksammade på av användarna. Hur hanterar ni ärendena? – Det finns en sektion på Facebook som beskriver vad vi uppfattar som ett okej beteende, vad vi plockar bort eller inte. Mobbning är en av de saker som vi har uttalat som oacceptabelt så det tar vi bort från sidan när vi får vetskap om det. Sen kan det naturligtvis vara så att man har olika åsikter om när det handlar om mobbning eller inte. Ett

Namn: Thomas Myrup Kristensen Bor: Köpenhamn Befattning: Direktör för Facebook Policy i Norden Det bästa med Facebook: Massvis av saker! Jag är amatörfotograf så jag älskar att dela mina bilder. Men jag älskar också att interagera både med personer jag möter ofta men även de jag inte har så mycket kontakt med, som tidigare arbetskamrater eller såna jag gick i skolan med. Jag är ganska säker på att om det inte var för Facebook så skulle jag ha förlorat kontakten med många av dessa. Det mest irriterande med Facebook: När det

inte finns någon internetuppkoppling så jag inte kan komma åt det. Framtida drömmar: Att fortsätta vara en del av

Facebook och den kultur som kommer med den. Jag vill vara en kontaktpunkt för folk här i Norden som har frågor eller funderingar kring Facebook, men också lite av en ambassadör för Nordens roll i Facebook. Jag vill kommunicera människor i Nordens sätt att se på internet.

problem med internet är att det har utvecklats så snabbt att vi ännu inte har kommit till ett stadium där alla tänker på gott uppförande och ibland tenderar saker att spåra ur. Det kan vara en debatt som tar en negativ riktning. Utmaningen är att vi kan vara överens om att det är ett dåligt uppförande – det finns massor av ord och saker du inte bör kalla andra – men det behöver inte betyda att Facebook ska ingripa eller censurera innehållet. Dessa situationer har lite friare regler, speciellt om du är på en offentlig plats eller är en offentlig person. I de fallen måste man vara beredd på att det kan bli en mer negativ ton. Vi ingriper däremot i de fall där det handlar om mobbning, reella trakasserier av människor eller verkliga hot om våld eller död. När det gäller privatpersoner och särskilt ungdomar är vi extremt måna om att dessa skyddas. Hur kan vi uppnå en bättre internetkultur? – Jag tror att det krävs en diskussion och en slags rörelse där Facebook som en plattform spelar en roll, lärare spelar en roll, politiker spelar en roll och medborgarna spelar en roll. Alla måste ha en diskussion för att kunna gå framåt. Jag tror inte Facebook kan lösa det på egen hand. Är det möjligt för föräldrar att kontakta Facebook även om de inte har ett eget Facebook-konto? – Icke-användare kan kontakta Facebook via en länk (se faktaruta reds. anm.). Men om man har ett konto är det lättare för Facebook att göra detaljerade rapporter då de är automatiskt kopplade till personen som rapporterar. Det underlättar när man ska fatta noggranna och innehållsbaserade beslut. Som förälder kan man dessutom alltid föra ett samtal med barnet om att komma till dig om något händer på nätet, även om man inte själv är aktiv där.

”All den information som du laddar upp, såväl bilder som texter, äger du som användare.”

Förklara hur det ligger till med Facebooks rättigheter till användarnas bilder. – Det finns en del missförstånd kring detta som ofta beror på en feltolkning av våra juridiska användarvillkor och det är förstås olyckligt. All den information som du laddar upp, såväl bilder som texter, äger du som användare. Om du – vilket vi förstås inte hoppas – en dag vill lämna Facebook behöver du faktiskt bara be om att all information ska tas bort. Det är en automatiserad process via funktionen ”Radera konto” under hjälpknappen. Till att börja med döljs informationen under två veckor. Du finns alltså fortfarande i systemet men är inte synlig för någon annan än dig. Om du inte kontaktar Facebook under dessa två veckor och säger att du har ändrat dig, så tas allt – bilder, vänlistor, uppdatering etc. – bort från systemet. Efter det kan inget återhämtas. Så mina foton kan aldrig dyka upp hos någon samarbetspartner till er och användas i kommersiellt syfte? – Nej! Det som står i användarvillkoren är att en tredje part, alltså företag som arbetar för Facebook, kan ha tillgång till bilderna men det handlar inte om att de får kopior att använda för eget bruk. Det är istället sånt som vi behöver hjälp med när det kommer till funktionalitet, som identifiering av ansikten som används när man taggar en bild. Då skickas bilden till företaget och sedan tillbaka till Facebook. Är du rädd för konkurrensen från andra sociala nätverk? – Nej, vi brukar faktiskt uppmuntra konkurrens – det är en del av spelet.

Hitta rätt på Facebook Anmäl innehåll Nästan allt innehåll på Facebook har en anmälningsfunktion, vanligtvis i form av en liten pil som pekar nedåt i den övre högra sidan av rutan. Här kan du välja alternativet att du är bekymrad över innehållet. Länk för icke-användare Om du som förälder eller annan som inte har ett konto vill rapportera händelser till Facebook går du in via: https://www.facebook.com/help/ contact/?id=274459462613911 Hjälpcenter Texter till unga, föräldrar och skolpersonal: Klicka på ”Hjälp” längst ner till höger på sidan. Välj ”Rapportera något” i menyn och därefter ”Mobbning” eller ”Verktyg för föräldrar och lärare”. Facebooks gemenskapsregler Här hittar du riktlinjer för vilka uttrycksformer som är godkända och vilken typ av innehåll som kan anmälas och tas bort: https://www. facebook.com/communitystandards/ 39

ANNONS

SÄG TILL KOMPISLIMPAN! Skogaholm och Friends vill sätta vänskapen i fokus. Därför har vi tillsammans skapat Kompislimpan. Kompislimpan kommer dyka upp lite då och då i din butik. Så håll utkik! Vill du läsa mer om samarbetet och få tips om hur du kan motverka mobbning se www.skogaholm.se

Skogaholm stödjer Friends kamp mot mobbning

Vårens bästa vänner!

annons

G ör s om v i – stöd Fr iend s Sms:a ”vä n” ti ll 72980 och skä n k 20 k r!*

*Traﬁ kkostnad: Som ett vanligt sms. När du skänker 20 kr går 82 % (16,40 kr) till Friends och 18% (3,60 kr) i avgifter till operatörer och leverantörer. Beloppet dras från din telefonräkning.

ANNONS

Norton by Symantec – Stolt sponsor av

Skydda det som betyder mest! Vi brinner för ett säkert internet, framförallt för våra barn och ungdomars trygghet online. För inget betyder mer än våra barn. Därför ser vi fram emot det fortsatta arbetet med att bekämpa nätmobbning ihop med Friends. Tillsammans blir vi ännu starkare!

WWW.NORTON.COM/SE I WWW.FACEBOOK.COM/NORTONSVERIGE

SECURITY I BACKUP I MOBILE I LIVE HELP

Skyddar det som betyder mest.

Gilla Hata

horan

Boktips

Gilla Hata horan är en aktuell ungdomsroman som har sin utgångs-

punkt i mobbning på nätet. Boken har kommit till genom ett samarbete mellan författaren Johanna Nilsson, Friends och Pocketförlaget. Den är inte bara en gripande berättelse utan även ett bra verktyg för vuxna – föräldrar som skolpersonal – som vill få igång en diskussion med unga om nätet.

är 15 år och bästisar. De är inte särskilt populära, men inte heller mobbade. Men så hänger de med på en Luciafest och får dansa med Robin, skolans coolaste kille. Han verkar tycka att de är helt okej, till och med söta. Det är nästan för bra för att vara sant. Det är det också. Det börjar skrivas elaka kommentarer på Glorias blogg och på Facebook bildas en Hata horan-grupp. Gloria mår så dåligt att hon

Jonna och Gloria

”Gilla Hata horan väcker många känslor och tankar kring utanförskap och mobbning” börjar skära sig igen. Jonna måste göra något. Gloria får inte råka mer illa ut. Hon bestämmer sig för att ge igen med samma mynt, för på nätet kan vad som helst hända. Vem är hora nu då?

Gratis handledningsmaterial Gilla Hata horan väcker många känslor och tankar kring utanförskap och mobbning, men det är också en stark och rörande historia om att finna mod och gemenskap. Då det är angelägna frågor som berör unga passar den att använda som diskussionsunderlag för vuxna som vill få igång ett samtal om de problem som kan uppstå på nätet. Den är också bra som underlag i skolundervisningen. Till detta ändamål har Friends tagit fram en lärarhandledning som stöd för klassdiskussioner i årskurs 8–9 och gymnasiet.

Ladda ner handledningen gratis på www.friends. se/gillahatahoran! Privatpersoner kan köpa boken i vanlig bokhandel och nätbokhandel. Skolor kan köpa Gilla Hata horan via info@pocketforlaget.se.

ANNONS

Vi vill få varje barn att blomma!

I vår värld har alla barn och unga rätt till en miljö där de trivs. Och vi är helt säkra på att de lär sig snabbare när de har roligt. Därför stödjer vi Friends arbete. Tillsammans kan vi få varje barn att blomma – och väcka lusten att lära. Det är vårt bidrag till nästa generation. Läs mer på www.lekolar.se

Intervju

var den vill vara Text ANNA MARIA BROSTRÖM / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

Friends nya ambassadör Molly Sandén

har inte haft en lätt väg till framgång. När hon var yngre och började på en

kvällskurs i dans fick hon kommentarer om sin vikt och blev k allad gris. Hon

upplevde blick ar och kränkningar som drog ner hennes självförtroende till

botten. Som ambassadör för Friends vill Molly vara med och förhindra att andra råk ar illa ut och hjälpa barn och unga att stå upp för rätten att vara sig själva.

”

Om jag som ambassadör kan hjälpa en enda person att få ett bättre självförtroende och slippa gå igenom det jag gick igenom så är det värt det.

”

I eventbolaget Reliables lok aler i Gamla stan är bordet dukat med bullar, kakor, godis och frukt. Två ljus står tända, det luktar kaffe och stämningen är avslappnad. Molly som är på gott humör berättar att hon förutom att bli Friends ambassadör snart ska åka till Sydafrika vid öppningen av en musikskola för barn och senare flytta till Los Angeles i tre månader för att spela in nya låtar. När Molly började Kungsklippeskolan i Stuvsta utanför Stockholm var hon väldigt olik den tjej som sitter framför mig i dag. – I lågstadiet var jag en pojkflicka, hängde bara med killar och var väldigt tävlingsinriktad. Jag skulle alltid visa att jag var tio gånger bättre, starkare och snabbare än killarna och jag brydde mig inte alls om hur jag såg ut. Men när Molly i fjärde klass bytte till musikskolan Adolf Fredrik förändrades allt. Istället för att spela fotboll med killarna började hon sjunga och dansa och klassen bestod mest av tjejer. Nu var Molly dessutom med i Lilla Melodifestivalen för första gången. Det innebar en ökad uppmärksamhet och med den märkte hon snabbt av avundsjukan hos andra. – Jag var aldrig den populära tjejen i klassen, men jag har alltid haft vänner och har aldrig känt mig utanför i skolan. Men efter Lilla Melodifestivalen började jag backa ganska mycket, för jag ville inte ha uppmärksamhet. Både i mellanstadiet och även senare i gymnasiet fick jag höra att jag tog för mycket plats och jag ville inte att det skulle verka som om jag skröt. Molly undvek att prata om sången och musiken med sina kompisar utan höll det för sig själv. Hon kände att det var inpräntat i henne att hålla tillbaka och ville inte att omgivningen skulle tycka alltför bra, eller dåligt, om henne. – Jag ville inte sätta på mig en viss tröja som kunde sticka ut. Jag ville vara mittemellan.

Är du rädd för kritik? – Inte i dag, men jag var det då. Förr vågade jag inte ta ut svängarna lika mycket, men i dag vågar jag vara mig själv till hundra procent. Det var i högstadiet då Molly började på en kvällskurs i dans som hon började få kommentarer om hur hon såg ut och om sin vikt. Hon gick till danslektionerna en timme innan så att hon fick vara själv i omklädningsrummet för att byta om. Hon kände sig otrygg och osäker.

Först för att hon själv tyckte att hon var dålig på att dansa, sedan för att de andra eleverna utsatte henne för trakasserier. – Jag fick blickar och blev utfryst. När vi skulle dela upp oss blev jag sist vald, så jag har känt ångesten av att inte vara trygg i sin kropp. Någon sa att jag såg ut som en gris. Då kände jag att jag inte ville sticka ut, så att folk inte skulle ha någon anledning att hacka på mig. Jag har aldrig känt mig trygg i min vikt, inte förrän jag medverkade i ”Let’s dance”. Där hände det mycket. Vad hände i ”Let’s dance”? – Det gav mig en vinst som jag inte hade förväntat mig. Från att dans hade varit så mycket ångest för mig till att jag fick ett självförtroende. Jag kommer kanske aldrig att ha någon danskarriär men jag har fått ett nytt sätt att tänka om mig själv. Molly fick utstå mycket kritik om sin vikt även under sin tid i Let’s dance, framför allt på nätet. Det slutade med en artikel i Aftonbladet där det skrevs att Molly blev mobbad för sin ”övervikt”. – Jag satt och grät i två dagar när jag läste det, men samtidigt fick jag mycket stöd och positiva kommentarer, brev och mejl från både vuxna och barn. Det fick mig att må bättre och tänka på ett nytt sätt. Vad är jag för förebild om jag går runt och ser ner på mig själv? Det var då jag bestämde mig för att aldrig mer klanka ner på min kropp, eller mig själv. Ögonblicket jag insåg det var helt magiskt. Jag önskar att alla kunde få en sådan självförtroendekick! Molly har l ång erfarenhet av att aktivt engagera sig mot mobbning. Hon blev utnämnd till kompisstödjare i lågstadiet. Hon var hemma sjuk en dag när hennes fröken ringde och sa att hon hade blivit vald till klassens kompisstödjare. Molly berättar att hon fick utbildning och sedan var med i arbetet att skapa en trygg skola. När hon sedan bytte skola till Adolf Fredrik i fyran fortsatte hon att vara kompisstödjare. – Adolf Fredrik var som en skyddad värld för mig. Så jag har haft tur och sluppit mobbning i skolan. Men jag kommer ihåg att matsalen var jobbig. Om jag tog en tallrik mat och inte kände någon som satt och åt kunde jag ställa ifrån mig tallriken och gå, hellre än att sätta mig och äta själv. Idag sker mobbning inte bara i skolan, utan följer med elever hem.

Namn: Molly Sandén Ålder: 20 Familj: Mamma, pappa, bonusföräldrar och systrarna Frida och Mimmi. Bor: Stockholm Gör: Sångerska, aktuell som Friends första ambassadör. Nya hemliga projekt utanför musiken väntar. Fritid: Träna, umgås med några få nära vänner och familj. Hobby och jobb flyter ihop. Instagram: @M0llys Twitterkonto: @mollysanden Livsdröm: Att få uppleva och resa så mycket som möjligt. Jag vill ha fler utmaningar i livet, ta alla chanser och leva efter mottot att ingenting är omöjligt. 47

Molly tror att mobbningen på nätet blir allt vanligare och hon har själv utsatts för många kränkande kommentarer. Hon har flera tusen fans och följare på Facebook, Twitter och Instagram. Av hundra positiva kommentarer kan hon ändå komma ihåg den enda negativa, elaka kommentaren. – Förr blev jag jätteledsen. De kränkande kommentarerna kommer hela tiden, men det som är häftigt nu är att jag har så många fina människor som försvarar mig. Det är så fint att andra bryr sig, och de elaka kommentarerna har jag helt och hållet slutat bry mig om. – De som skriver elaka saker är ändå personer som jag inte vill ha i mitt liv eller vill lägga någon energi på. Problemet ligger ju egentligen hos dem själva. Jag tycker synd om dem som kommer med konstiga utläggningar om min vikt, längd och storlek. Om man måste trycka ner någon annan för att själv må bra, då mår man ju inte bra i sig själv. Och nu är Molly Sandén Friends nya ansikte utåt, som första ambassadör. Ledorden för ditt ambassadörskap är förebildskap, mod och civilkurage. Hur känns det? – Det är jättehäftigt! Att få vara en förebild är den finaste komplimangen jag kan få. Jag hoppas verkligen att jag kan vara med och göra skillnad. Musiken hjälpte mig att må bra, så jag hoppas att jag kan hjälpa till och förhindra att andra mår så dåligt som jag har gjort.

– Jag är inte perfekt och jag är ingen perfekt förebild men jag vill att folk ska se på mig som en vanlig tjej med fötterna på jorden, med bra åsikter och värderingar. Man behöver inte vara pinnsmal för att lyckas och bli framgångsrik. Hur kändes det att få frågan om att bli ambassadör för Friends? – Friends har hängt med ända sedan jag först blev kompisstödjare så det kändes självklart att tacka ja. Om jag som ambassadör kan hjälpa en enda person att få ett bättre självförtroende och slippa gå igenom det jag gick igenom så är det värt det. Vad kommer du att göra som ambassadör? – Jag kommer att dela med mig av att jag har mått dåligt själv, varit osäker och fått elaka kommentarer. Jag har gått igenom tuffa perioder, tvivlat på mig själv och mått väldigt, väldigt dåligt. På det sättet vill jag vara ett levande bevis på att trots att man går igenom jobbiga saker så kan man komma dit man vill. Jag vill visa att jag inte är perfekt och glamourös som det kan se ut på tv och i tidningar. – Jag vill hjälpa andra genom att säga: var den du vill vara. Var dig själv, för det finns bara en du. Du ska inte behöva låtsas vara någon annan för att passa in i kompisgänget, för då kommer de inte att finnas där för dig när du mår dåligt. Det viktigaste tycker jag är att vara den man vill att andra ska vara mot en själv.

annons

KRÖNIK A

i allra högsta grad på riktigt som händer på nätet känns mer aktuell än någonsin. Hot, förtal och kränkningar ibland så grova att vi knappt klarar av att ta till oss. Och det tycks finnas en allmän acceptans för att det är mer ok när det sker på nätet än i övriga samhället. Men skollagens nolltolerans mot kränkningar gäller faktiskt även nätet, både när det kommer till akuta och förebyggande insatser. Självfallet gäller även straffbestämmelserna i brottsbalken, även om det ibland tenderar att glömmas bort i den allmänna diskussionen. Sanningen är att man kan få huvudet nertryckt i toaletten också på nätet. Men just det tycks vuxna ha svårt att förstå. Att det som sker på nätet i allra högsta grad är på riktigt.

Fr ågan om det

video med en galen dans, men jag kan garva åt det tillsammans med barnen. Jag följer människor på Instagram som bor på andra sidan jordklotet, människor som jag annars aldrig skulle få kontakt med.

”De vill att vi är goda förebilder.”

Jag har t vå barn i 14-årsåldern som är mycket aktiva på nätet. Även min 8-åring är aktiv men han skypar mest med kompisar samtidigt som de spelar Mindcraft eller FIFA. Jag kan själv känna oro över att mina barn ska utsättas för kränkningar av olika slag och en frustration över att inte ha insyn i vad som pågår på nätet. Den fråga som jag ofta ställer mig är vad jag kan göra som förälder? Svaret är: en hel del.

försöka vara närvarande och intressera sig för det som sker på nätet – precis som för andra delar av ens barns liv. Jag aktiverar mig i olika sociala nätverk: FB, Twitter och Instagram. Det är kul för jag lär mig massa saker. Jag vet hur man får många likes på en bild på Instagram, det handlar om rätt #hashtag. Jag visste långt före mina jämnåriga kompisar vad ”Harlem Shake” är. Jag förstår iofs inte varför miljoner människor intresserar sig för en trettio sekunders

Det handlar om at t

att jag och mina barn ofta pratar om vad som händer på nätet. Det är mig de frågar om jag sett den eller den videon eller bilden. Det är mig de pratar med om ett problem dykt upp, t.ex. en diskussion som urartat eller en bild som är kränkande. Jag fattar att jag inte får veta allt, men det kommer jag å andra sidan inte få när det gäller andra områden i deras liv heller. Däremot vet de att jag är där och att jag finns till hands om något händer. De vet också att man även på nätet måste visa respekt för varandra. Men det bästa är

Friends r apport om ungas nätvanor visar svart på vitt att unga vill att du som vuxen bryr dig, frågar och intresserar dig för vad de gör på nätet. De vill att vi är goda förebilder. Därför måste vi sluta skylla på tekniken och inse att nätet är en arena för sociala relationer precis som skolgården eller fotbollsplanen. Och när det kommer till sociala relationer har du som vuxen långt mer erfarenhet, kunskap och träning än många barn och unga. L ars Arrhenius,

Friends generalsekreterare

om friends Vilka är Friends?

Stöd Friends

Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi arbetar för ett samhälle där barn och unga växer upp i trygghet och jämlikhet. Friends sprider kunskap och engagemang genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning. Friends har ca 40 anställda med varierande bakgrunder. Gemensamt är att alla har stor erfarenhet av arbete med barn och unga såsom pedagoger, idrottsledare, beteendevetare och liknande. Genom fyra regionkontor finns Friends representerade i hela landet.

Ett värdefullt stöd för Friends är våra Vänskapare. Som Vänskapare stödjer du Friends varje månad med en valfri summa. På så vis är du med och skapar trygghet och jämlikhet för barn och unga på Sveriges skolor, förskolor och idrottsföreningar. Som tack får du Friends Magazine kostnadsfritt 2 ggr/år. Du kan även stödja Friends som företagare eller genom en engångsgåva på PG 90 05 27-3 eller BG 900-5273. Läs mer på www.friends.se/stodoss

Vad gör Friends? Friends har omfattande utbildningsprogram som vänder sig till förskolor, skolor och idrottsföreningar. Våra utbildningar erbjuder konkreta redskap till dessa så att de själva kan arbeta aktivt och medvetet för en miljö där barn är trygga och möts av respekt. Friends anser att ett framgångsrikt arbete mot mobbning kräver förebyggande insatser, långsiktighet och helhetstänkande. För att nå resultat måste alla – personal, ledare, föräldrar samt barn och unga – vara delaktiga. Vuxna har alltid det yttersta ansvaret men barn och unga är experter på sin egen situation och miljö och därför måste även deras kunskap och engagemang tas tillvara. Sedan starten 1997 har Friends samarbetat med ca 1800 skolor, förskolor och idrottsföreningar.

Stiftelse med 90-konto Friends verksamhet finansieras genom insamling från privatpersoner och företag samt via arvoden från de utbildningar som vi genomför. Friends har ett 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll.

trygg idrott galoppen

möt två föreningar som har fattat

45% av barn och unga har blivit kränkta på nätet

S chysst

Har ni verktygen för att skapa ett schysst nätklimat?

PÅ NÄTET

Friends utbildar elever, skolpersonal och föräldrar i hur man kan arbeta mot kränkningar och för en bra stämning på nätet. I utbildningen inspireras elever att själva reflektera över det sociala livet på nätet och blir medvetna om de val som görs där. Personal och föräldrar får i sin tur konkreta verktyg för hur man kan hantera och förebygga kränkningar på nätet.

- fyra ungdomar säger sitt

För mer info gå in på friends.se, ring 08-545 519 90 eller maila info@friends.se

Friends huvudsponsorer:

Partner:

Friends nationella sponsorer:

Friends regionsponsorer: Ernst Rosén, Göteborgs Posten, Olsson & co och Öresundskraft Friends tackar också: Advokatfirman Vinge, Funkykidz och Bliss Dance Academy, Ghatan Bauer Advokatbyrå, Glimra Förlag, Kaffeknappen, Kanal 5 & 9, Laget.se, Ligistfilm, Lowe Brindfors, Friends Stödföretag, Vänskapare och alla andra som stödjer vårt arbete mot mobbning.