VANDRA!

TOPPVANDRINGAR I KITTELFJÄLL

Kittelfjäll erbjuder inte bara bra skidåkning. Vandring har lång tradition i området enda sedan Svenska turistföreningen, STF, byggde hotellet i byn i mitten av 1950-talet. Stanna gärna till några dagar och ät gott på Kittelfjäll Värdshus och vandra upp på någon av de klassiska fjälltopparna.

TEXT & FOTO: SAM HEDMAN

Sommarleden ovanför Hotellet i Kittelfjäll går rätt upp mot kammen. Många höjdmeter på kort sträcka. Men det är inte svårt.

Alla pratar om Kittelfjäll som en alpin by. Branta bergväggar och höga toppar precis bakom knuten. Under vintern samlas skidentusiaster och lössnöåkare från när och fjärran här. På sommaren är det några flugfiskare som hittar hit för att fånga Vojmåns fina harr.

Men innan allt detta blev poppis var också Kittelfjäll ett vandringscentrum. Det är nära till Marsfjällsområdet och det finns flera alternativ till dagsturer att välja på. Kittelfjäll har några klassiker att erbjuda för dig som vill upp och balansera på ett toppröse och se fjällvärlden bre ut sig under dina fötter.

EN TUR UPP PÅ KITTELTOPPEN

Kittelfjället eller Stuore Giebniesom fjället heter på samiska har varit föremål för många logotyper med sina två toppar. Som en EKG kurva i siluett är den lätt att känna igen. Den närmsta toppen ovanför hotellet och liftarna är den som många vandrare bestigit genom åren. Uppför skidbacken precis bakom husen har det gått en gammal stig och markerad led. Den finns där fortfarande men kan vara svår att hitta. Färgen på stenar och träd har flagnat och stigen är igenvuxen på många ställen. Men den är väl värd att leta efter eftersom den går rakt upp mellan skidbackarna på en torr grusås till höger om liften. Hittar du till ”släpp2” där vändhjulet för knappliften befinner sig försök då att leta efter stigen upp genom buskaget. På en rygg mellan de naturliga ravinerna tar du dig upp efter stigen till trädgränsen och där det börjar bli riktigt brant. Nåväl, inte så brant att det inte ska vara svårt att ta sig upp. Men brant nog för att kallas ansträngande där du behöver använda både händer och fötter. Stigen slingrar sig uppför fjällväggen i det som kallas för sommarleden. Den slingrar sig upp till fjällkammen där du kommer upp i en stenig ravin.

Glöm inte att vända dig om för den fantastiska utsikten på vägen upp. Det finns en liten tjärn rakt fram ovanför branten där det flackar ut och du ser baksidan av fjället. En liten vattensamling som en del vandrare passar på att bada i för lite svalka under varma sommardagar. Men isen på vattenpölen kan ligga kvar till efter midsommar. Det här är den lägre toppen på Kittelfjället. Toppen är 1217 meter över havet enligt nya mätningar. Den högsta toppen mäter 1231 meter. Det går bra att vandra vidare efter kammen tills du kommer ner till det som kallas sadeln. En svacka mellan de bägge topparna som är övre delen av en populär skidsluttning för offpiståkare vintertid . Här kan du ta av nedåt fjällsluttning och följa den stig som går hela vägen ner till byn.

Fjällnejlikan trivs bra i den branta sluttningen. Här kan det bli både solig och varmt. Många blomarter kan du få se när du har näsan nära backen.

Men som sagt. Det skulle behövas fler skyltar och en upprustning av stigen med färgklickar och stenrösen. För det är aldrig fel med en toppbestigning av Kittelfjället på sommaren. Det är en klassiker.

VANDRA TILL BORKAFJÄLLETS TOPP

En betydligt längre dagstur är den som går från dalgången och upp till Borkafjällets topp. Borkatoppen med sin imponerade vägg av sten och klippavsatser. En bergvägg som bara är solbelyst under några få veckor på sommaren när solen står i norr. Det kittlar lite att få sitta ovanför stupet och dingla med benen. Men ska du ta dig hit är bästa vandringen att ta leden från Kittelfjäll mot Blerikstugan. Fortsätt leden över Vojmån och upp genom granskogen på andra sidan.

När du sedan kommit upp så högt på fjället att du rundat hörnet för att se ner till Rissjön är det dags att vika av uppåt till nästa platå. En gräsplatå med några bäckar och en liten sjö. Du är då på ungefär 1000 meter över havet. Sista tvåhundra metrarna innan toppen är det ett rejält stenskravel. Gå försiktigt och sök dig slingrandes mellan värsta stenblocken. Det finns lite mossklädda partier och gräsplatåer att följa. Toppen kommer lite plötsligt på. Utsikten är förstås milsvid.

På nerfärden tar du givetvis en sväng fram till stupet för att se ner till Borkasjön. Gör turen fram till kanten borta vid den lilla sjön. Här ser du hela profilen av Kittelfjället med de stora ravinerna som ser ut som grustag på håll. Storgrova är den största och sägs vara norra Europas största aktiva ravin. Ravinerna rasar fortfarande, De blir bredare och förändras hela tiden.

Det är en hisnande känsla att stå ovanför Borkastupet femhundra vertikala metrar ovanför sjön nedanför. Det går sedan att gena tillbaka till leden utför fjällsluttningen. Men akta dig för branta snöfält här som kan ligga kvar långt in på sommaren. Därefter är det samma led tillbaka, mot Vojmån och byn Kittelfjäll. •