Kina-med-logo by Global Utmaning

DE GEOPOLITISKA KONSEKVENSERNA AV KINAS VÄXANDE ENERGIBEHOV

KARL HALLDING

Innehåll 1

Introduktion ...............................................................................................................................................................3

Energins avgörande roll för Kinas ekonomiska utveckling ....................................................................4 Begränsningar i Kinas inhemska energiutbud..................................................................................................6 Olja..................................................................................................................................................................................6 Naturgas.......................................................................................................................................................................9 Kol................................................................................................................................................................................ 10 Hur hanterar Kina dilemmat med ökade efterfrågan och stagnerande inhemsk produktion? .12

Kinas globala energiintressen.......................................................................................................................... 14 Diplomati och internationella relationer .........................................................................................................15 Energiimportens källor............................................................................................................................................ 16 Olja...............................................................................................................................................................................16 Gas ...............................................................................................................................................................................16 Kol................................................................................................................................................................................ 16 ”China Inc.” – partiet, staten och de statsägda företagen .......................................................................... 17 Kinas globala bank ................................................................................................................................................17 Samarbete och maktfördelning mellan parti, stat och näringsliv .....................................................18 Utgående investeringar ...........................................................................................................................................18 Geopolitik och Kinas energiintressen utomlands......................................................................................... 20 Centralasien och Ryssland.................................................................................................................................20 Iran och kopplingen till USA .............................................................................................................................21 Arktis och Kinas försök att diversifiera transportleder ........................................................................23

Konsekvenser för Sverige (och EU) ...............................................................................................................24

Litteraturlista....................................................................................................................................................................26 Författarens tack.............................................................................................................................................................28

1 Introduktion Kinas begränsade utbud av inhemska energikällor kombinerat med landets snabbt ökande energibehov kommer att få långtgående konsekvenser för den geopolitiska utvecklingen under kommande decennier. Kinas framtida energibehov är så omfattande, och de inhemska konsekvenserna av energibrist så stora, att det sätt de väljer att hantera sin energiförsörjning på kommer att påverka hela världen, och därmed också Sverige. Trots attKina idag är världens femte största oljeproducent1så tydernu allt på att den inhemska produktionen redan harnått sin kulmen, och att den kommer att börja minskainom det närmaste decenniet.Kina brukar också anses välförsett med kol, men med endast 14 procent av världens kolfyndigheter och samtidigt 20 procent av den globala befolkningen har kineserna per capita mindre koltillgångar än världsgenomsnittet.2 Merparten av dessa kolfyndigheter är dessutom djupt begravda i komplicerade bergsformationer och därmed svåråtkomliga. Ett annat skäl till att Kina har svårt att öka kolproduktionen är de många flaskhalsar som visat sig finnas inom den kinesiska kolsektorn. Sammantaget innebär detta att Kina sannolikt kommer att nå sin maximala kolproduktion, ”PeakCoal”, redan inom den kommande tioårsperioden. Något som till viss del skulle kunna förändra den här bedömningen är indikationer på att Kina har stora fyndigheter av skiffergas.3 Men som är fallet med de flesta av Kinas fossila fyndigheter finns dessa i de västra och norra delarna av landet, och där ofta på platser som skulle medföra stora kostnader för prospektering, produktion och leverans. Ett annat hinder för är Kinas hårt ansträngda vattentillgångar, eftersom borrningen och utvinning av skiffergas kräver relativt stora mängder vatten.4 Kina har också en ambitiös målsättning att öka andelen förnyelsebar energi, inklusive kärnkraft, från 5 procent år 2005 till 15 procent år 2020. En ambition som ser ut att ha goda möjligheter att bli framgångsrik.5Men även om detta lyckas kommer landet att behöva tillgodose en allt större del av sin energi via import. Och givet Kinas växande ekonomikommer importbehovet att innebära enorma volymer i absoluta termer. Effekterna kommer därför att bli dramatiska både för olja och kol, men också när det gäller naturgas, som Kina har ett tilltagande behov av och som heller inte kan tillgodoses av inhemska tillgångar. Sammantaget står Kina inför ett dilemma. Landet behöver snabbt allt större mängder energi för att driva den framtida utvecklingen. Samtidigt blir man, i och med det hastigt växande beroendet

1Central

Intelligence Agency, ”Country comparison: Crude oil - production”, The World Factbook 2012, åtkomstdatum December 4, 2012, https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/rankorder/2241rank.html. 2Data från US EIA citerade i ”Institute for Energy Research | For China, Coal is Still King”, åtkomstdatum December 4, 2012, http://www.instituteforenergyresearch.org/2011/01/21/for-china-coal-is-still-king/. 3”Global reserves: A world of plenty”, The Economist, Juli 14, 2012, http://www.economist.com/node/21558457. 4”Experts: Despite China’s efforts, technology constraints could curb shale gas development |Sci-Tech |chinadaily.com.cn”, åtkomstdatum December 4, 2012, http://www.chinadaily.com.cn/china/201209/28/content_15790059.htm. 5Sara Schuman och Alvin Lin, ”China’s Renewable Energy Law and its impact on renewable power in China: Progress, challenges and recommendations for improving implementation”, Energy Policy 51 (December 2012): 89–109, doi:10.1016/j.enpol.2012.06.066.

av leveranser från andra länder och regioner bortom Kinas direkta kontroll eller historiska inflytande, alltmer sårbar i sin energiförsörjning.Kinas energisäkerhet blir därmed alltmeravhängigt en gynnsam internationell geopolitisk ordning, som man själv inte kontrollerar. Lite tillspetsat innebär detta att Kinas ekonomiska framtid och politiska styrka inte längre beror på dem själva. Andra globala eller regionala makter måste hjälpa till att garantera stabiliteten i för Kina viktiga energiproducerande regioner och längs olika transportvägar. Kinesiska ledare verkar också i ökande grad oroas av de möjligheter som USA och dess allierade har att blockera Kinas energi- och råvarutillförsel via Taiwan-, Malacka- och Hormuz-sunden. Med hälften av sin oljeimport från Mellanöstern, och nästan en tredjedel från Östafrika, skulle ett embargo via dessa försörjningsrutter i princip strypa landets ekonomi.6Det är helt enkelt avgörandeför Kina med en ambitiös och diversifierad energistrategi om landet ska kunna fortsätta att bedriva en oberoende nationell och internationell politik, ha fortsatt ekonomisk utveckling och bli en världsmakt.7 Vilken utmaning utgör det ökande gapet mellan Kinas växande energibehov och dess stagnerande inhemska energitillgång för landets ledarskap? Hur kommer Pekings utrikespolitiska strategier för att säkerställa sitt framtida energibehov påverka landets övergripande ambitioner? Detta är några av de frågor som kommer att diskuteras nedan.

2 Energins avgörande roll för Kinas ekonomiska utveckling Kinas ekonomi har växt från en globalt sett obetydlig nivå under 1970-talet till att idag ha blivit den viktigaste drivkraften i världsekonomins tillväxt. Sett i termer av utvecklingsnivå är Kina däremot än så länge bara delvis industrialiserat med flera stora underutvecklade och mycket fattiga regioner. Det här innebär att det finns en betydande potential för den kinesiska ekonomin att fortsätta växa. Många prognoser pekar också på en årlig tillväxt på över, eller omkring, 8 procent fram till år 2020 och sedan en något långsammare ökningstakt under 2020-talet.8

6Mikkal

E. Herberg och David Zweig, China’s “Energy Rise”, the U.S., and the New Geopolitics of Energy (Los Angeles: Pacific Council on International Policy, April 2010). 7Xuegang Zhang, ”Southeast Asia and Energy: Gateway to Stability”, China Security 3, num 2 (2007): 18–35. 8International Energy Agency, World energy outlook 2012 (Paris: IEA, International Energy Agency : OECD, 2012), 37; Qing Wang, Steven Zhang, och Ernest Ho, China Economics - Chinese Economy through 2020: Not Whether but How Growth Will Decelerate (Morgan Stanley, September 10, 2010).

Figur 1: Relationen mellan Kinas energikonsumtion (Mtoe) och BNP-tillväxt (biljoner USD)

Figur 1 visar på det nära sambandet som finns mellan Kinas ekonomiska utveckling och dess energianvändning. En fortsatt snabb tillväxt av BNP betyder därfören fortsatt omfattande ökning avKinas efterfrågan på energi även om landet lyckas med sin ambition att minska energiintensiteten med 17-18 18 procent per femårsperiod. Enligt US Energy Information Administration svarade sv fossila bränslen för 93 procent av den totala förbrukningen av primärenergi år 2009.9Samstämmiga prognoser indikerar att andelen fossila bränslen endast kommer att minska med några få procentenheterin procentenheter på2020 2020-talet. Figur 2 visar det internationella energiorganet nergiorganet IEA:s scenario för Kinas efterfrågan på energi förutsatt en ambitiös politik för att minska det relativa energibehovet och utveckla förnybar energi. energi.Även Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP) pekar på att för att inte äventyra den ekonomiska tillväxten måstefossila fossila bränslen fortsätta att vara den dominerande energikällan även i ett scenario där Kina är framgångsrikt framgångsrik i sin politik att begränsa koldioxidutsläppen. koldioxidutsläppen 10

9U.S.

Energy Information Administration (EIA), ”China - Analysis”, September 4, 2012, http://www.eia.gov/countries/cab.cfm?fips=CH. ://www.eia.gov/countries/cab.cfm?fips=CH. 10United Nations Development t Program, China Human Development Report. 2009/10: China and a Sustainable Future: Towards a Low Carbon Economy and Society (Beijing: United Nations Development Program, April 2010), http://hdr.undp.org/en/reports/nationalreports/asiathepacific/china/name,19646,en.html. http://hdr.undp.org/en/reports/nationalreports/asiathepacific/china/name,19646,en.html.

Figur 2: Utveckling av Kinas energimix 1990 till 2035 enligt IEA:s New Policies Scenario11 Följaktligen kommer Kinas framtida tillväxt att vara starkt beroende av fossila bränslen, såtillvida det inte sker ett verkligt avgörande genombrott inom icke-fossila fossila energikällor. Detta väcker två viktiga frågor. För det första, hur kan Kina säkerställa att landet får tillgång till tillräckligt med energi för att möta sin framtida energiefterfrågan? För det andra, vilka är konsekvenserna,, inrikes och globalt, om Kina inte skulle klara av att förse sin ekonomi med en tillräcklig mängd energi?

Begränsningar i Kinas inhemska inhemsk energiutbud Olja Olja utgör cirka en femtedel av Kinas primära energimix. Eftersom det, i det korta perspektivet, inte finns några verkliga alternativtill olja inom transportsektorn och på grund av den alltmer ansträngda globala marknadsdynamiken, spelar tillgången till olja en central roll i Kinas geopolitiska energiproblematik. Uppskattningar av Kinas utvinningsbara oljereserver varierar mellan 13 och 21 miljarder ton, motsvarande 25 till 40 års inhemsk konsumtion ko i nuvarande takt. Samtidigt som detta visar att oljeresurserna är begränsade, är det den takt i vilken man kan utvinna olja som spelar roll för hur dynamiken ser ut mellan Kinas efterfrågan och dess utbud. Frågan är hur Kina fortsättningsvis

11International

Energy Agency, World energy outlook 2012, 2012 600.Notera Notera att IEA har med traditionell bioenergi i sin energimix, vilket US EI EIA A inte har. Detta leder till en något lägre andel fossil energi i IEA:s scenarier.

ska kunna tillfredsställa en ökande efterfrågan, när den inhemska produktionen når sin kulmen s.k. Peak Oil. Kinesiska studier visar tydligt att den inhemska oljeproduktionenhar nått sin topp och kommer att börja minska redan inom detta årtionde.12 Kina är idag beroende av import för drygt hälften av sitt oljebehov – en import som kommer att behöva öka till över tre fjärdedelar för att landet ska kunna fortsätta att moderniseras och utvecklas som stormakt även efter år 2030 (figur 3). Det kinesiska dilemmat är att oljebehovetökar i en tid när världens oljeexport redan kan ha nått sin kulmen på cirka 2,8 miljarder ton per år, motsvarande 56 000 fat per dag (figur 4). Kinas ökande importbehov inträffar alltså i en tid då en allt mindre del av världens oljeproduktion når internationella marknader. Sedan 1990-talet har världens kvarstående oljereserver alltmer kommit att betraktas som nationella säkerhetsintressen vilket har lett till en dramatisk förändring på de globala oljemarknaderna. Tidigare kontrollerades de flesta världsreserverna av stora multinationella oljebolag som till exempel Exxon Mobil, BP, Shell, Chevron och Total. Idag är däremot över fyra femtedelar koncentrerade i nationella oljeföretag som ofta, men inte alltid, ägs av de egna oljeproducerande länderna. Detta utgör en stor källa till makt för de nationer som kontrollerar oljeföretagen.13 Gemensam kinesisk och internationell forskning visar att Kina för att upprätthålla sin tillväxt skulle behöva importera nästan 500 miljoner ton olja årligen år 2030, vilket innebär att Kinas behov då kommer att utgöra en tredjedel av världens beräknade exportkapacitet på en och en halv miljard ton. Detta är ett scenario som skulle kunnafå allvarliga globala efterverkningar. Prognoser utförda av Kinas petroleumuniversitet visar att den globala exportkapaciteten kan tillgodose Kinas efterfrågan på olja fram till 2017 (figur 5). Därefter kommer landet enligt dessa beräkningar att behöva handla olja på en mer konkurrensutsatt marknad med den ökade risk för instabilitet i världen som det kan medföra. För att Kina ska få mer olja krävas det helt enkelt att andra konsumenter får mindre – en situation som riskerar att öka spänningarna mellan Kina och andra oljeimporterande länder och ytterligare driva upp priserna.14

12The

Chinese Oil Industry, åtkomstdatum December 3, 2012, http://www.springer.com/energy/fossil+fuels/book/978-1-4419-9409-7. 13Michael Klare och Joel H. Rosenthal, ”Rising Powers, Shrinking Planet: The New Geopolitics of Energy”, 2008, http://www.carnegiecouncil.org/resources/transcripts/0041.html. 14The Chinese Oil Industry.

Figur 3: Historik och prognosöverKinas oljeproduktion samt den importsom som krävs för att täcka en ökande efterfrågan15 (miljoner (milj ton per år)

Other exporters

World 16 leading oil exporters:

Figur 4: Världens totala exportkapacitet av olja fram till år 203016 (miljoner ton per år)

15Ibid. 16Ibid.

Figur 5: Kinas importbehov jämfört med mängd olja tillgänglig på världsmarknaden17 (miljoner ton per år)

Naturgas Trots att den kinesiska konsumtionen av naturgas har ökat kraftigt under det senaste årtiondet, så är andelen gas fortfarande liten i Kinas energimix –cirka 4 procent i dagsläget.18 Landet har idag ambitiösa planer på att utvidga vidga andelen naturgas till 10 procent redan år 2020. Målet är att få ner de kraftiga föroreningarna från landets kolanvändning och diversifiera bränslemixen i alla slutanvändningssektorer.19Detta innebär en kraftig ökning av landets investeringar i inhemsk gasprospektering samt infrastruktur för att importera, distribuera och använda gas gas.20 Enligt Kinas senaste naste officiella utvärderingar uppgår landets konventionella utvinningsbara gasreserverr till 22 biljoner kubikmeter. Kinesiska K forskare hävdar att reserverna är äravsevärt lägre – mellan 6 och 13 biljoner kubikmeter. Även med de högre officiella bedömningarna skulle Kina nå 165 miljarder kubikmeter vid 2020 och en topp på 220 miljarder kubikmeter under 2040-talet.21 Men Kina anses även ha goda icke-konventionella icke ntionella gasreserver, inklusive 10 biljoner kubikmeter utvinningsbar metan i kolbädd och 25 biljoner kubikmeter tekniskt utvinningsbara skiffergasreserver. Uppskattningarna bör dock ställas i relation till de stora utmaningar som är kopplade till teknisk genomförbarhet, problematiska regelverk, transportsbegränsningar samt konkurrens med andra bränslen och konventionell naturgas. naturgas 22 Kinas potentiella rikedom av

17Ibid. 18U.S.

Energy Information Administration (EIA), ”China - Analysis”.

19Ibid. 20”IEA

- Publication:- Partner Country Series - Gas Pricing - China’s Challenges and IEA Experience”, åtkomstdatum December 6, 2012, http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/name,31222,en.html; ”IEA - Publication:http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/name,31222,en.html; Oil and Gas Emergency Policy - China 2012 update”, åtkomstdatum December 6, 2012, http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/name,28189,en.html. 21The Chinese Oil Industry. 22U.S. Energy Information Administration (EIA), ”China - Analysis”.

okonventionella gasresurser har dock ökat intresset för att bjuda in utländska investerare med den tekniska expertisen som krävs för att utvinna dessa reserver.23 Kinas inhemska naturgasproduktion har fyrdubblats sedan millenniumskiftet till över 100 miljarder kubikmeter år 2011. Den inhemska produktionen kan emellertid inte hålla jämna steg med landets efterfrågan och efter omfattande investeringar i infrastruktur för gasimport blev Kina 2007 för första gången på nästan två decennier en nettoimportör av naturgas. Under loppet av de senaste fem åren har gasimporten blivit en betydelsefull del av gasportföljen, med en snabb ökning från 12 procent av konsumtionen år 2010 till 22 procent år 2011.24 Kol Det är en allmänt spridd uppfattning att Kinaskolresurser är mer än tillräckliga för att driva på enframtida ekonomisk tillväxt. Internationella och kinesiska energiforskare är dock överens om att de reserver som är ekonomisktförsvarbara och socialt berättigadeatt bryta är påfallande begränsade och att detta utgör en hämmande faktor för Kinas tillväxt. Enligt officiella beräkningar uppgår de brytbara reserverna till totalt 189 miljarder ton. Genom att applicera en standardmodell för kolutvinning indikerardetta att Kinas kolproduktionnåren kulmenpå 3,8 miljarder ton per år redan 2025 – en siffra som liggerväsentligt under den förväntade efterfrågan på kol vid mitten av nästa årtionde. Mycket pekar dock på att de utvinningsbara reserverna är än mer begränsade. Kinesiska och internationella studier bedömer istället att de utvinningsbara kolreserverna ligger på mellan 120 och 150 miljarder ton, och att kulmen på kolproduktionen kommer att nås redan under detta årtionde.25 Medan bedömningarna av Kinas kolreserver och framtida produktionspotentialer vanligtvis tenderar att vara överdrivna, är efterfrågan på kol oftast underskattad. De flesta prognoser som gjordes under mitten av 2000-talet förutsåg en efterfrågan på kol på mellan 2,5 och 3 miljarder ton vid 2010.26 Den faktiska konsumtionenför 2010 landadepå 3,2 miljarder ton, eller 32 procent mer än de 2,6 miljarder som var målsättningen i Kinas elfte femårsprogram (2006-2010).27 Efterfrågan på kol, som drivs främst av ett kraftigt ökande elkraftsbehov, tycks ständigt växa snabbare än väntat. Dettaavspeglas i det faktum att Kina, som sedan många år varit en kolexportör,från och med 2009 har blivit nettoimportör. Mellan åren 2010 och 2011 fortsatte den totala importen att öka med nästan 20 procent och 2012 hade plötsligt Kina vuxit till världens största importör av kol.28Flera faktorer har bidragit till den plötsligaimportökningen, bland annatökade kostnader på inhemskt kol, flaskhalsar i transporterna till

23Charlie

Zhu och Judy Hua, ”China’s energy investment push only for the brave”, Reuters (Hong Kong/Beijing, Maj 28, 2012), http://www.reuters.com/article/2012/05/28/us-china-energyidUSBRE84R01R20120528. 24”IEA - Publication:- Oil and Gas Emergency Policy - China 2012 update”; U.S. Energy Information Administration (EIA), ”China - Analysis”. 25The Chinese Oil Industry. 26Ibid. 27”Statistical Review of World Energy 2012 | BP”, åtkomstdatum December 6, 2012, http://www.bp.com/sectionbodycopy.do?categoryId=7500&contentId=7068481. 28”What Is the Future of King Coal in China? | WRI Insights”, åtkomstdatum December 6, 2012, http://insights.wri.org/news/2012/10/what-future-king-coal-china.

kraftanläggningarna, begränsad tillgång på koks för stålproduktion samt miljö- och säkerhetsskäl.29 De knappa kolreserverna, och det faktum att man snart nått maximal produktion (s.k. peakcoal), utgör en tydligt begränsande faktorförKinas framtida tillväxtpotential, och innebär ett formidabelt dilemma för den kinesiska ledningen. Även med försiktiga antaganden om ekonomisk tillväxt kommer Kinas efterfrågan på kol att fortsätta att växa fort. USA:s Energy Information Administration (EIA) bedömeratt Kinas efterfrågan på kol kommer att ligga på cirka 4,5 miljarder ton år 2025.30En inhemskkolproduktion som når sin topp på 3,8 miljarder ton 2025 – vilket officiella bedömningar alltså indikerar – skulle därmedinnebära ett årligt importbehov på 700 miljoner ton kol. Detta utgör en betydande ökning av den internationella kolmarknaden, som år 2011 låg på totalt 1,1 miljarder ton.31Det finns dock två viktiga faktorer när det gäller Kinas efterfrågan på och reserver av kol som indikerar att EIA:s bedömning av Kinas importberoende kan vara en underskattning. För det första finns det en ökande samstämmighet bland både kinesiska och internationella experter att de kvarvarande kinesiska reserverna är betydligt lägre än de som redovisas officiellt och att produktionskulmen därför kommer att nås tidigare. Detta innebär att importberoendet år 2025 skulle kunna bli väsentligt större. För det andra är prognoser för hur snabbtefterfrågan på kolökar avhängiga antaganden om både BNP-tillväxt i sig, samt relationen mellan BNP-tillväxten och den ökade efterfrågan på elektricitet. Beräkningar baserade på ett antagande om en årlig BNP-tillväxt på 6,5 procent fram till år 2025, och en ökning i efterfrågan på elektricitet i proportionen 1,1 sett till BNP (vilket är väsentligt lägre än den efterfrågan på 1,3 sett till BNP-tillväxten som rådde under perioden 2000-2007)visar att Kina skulle behöva 6 miljarder ton kol år 2025.32Detta är 2,2 miljarder ton mer kol än vad Kinaberäknas kunna producera baserat på officiella siffror, och skulle göra Kina beroende av import för en tredjedel av sin kolkonsumtion. Detta skulle i sin tur kräva en dubblering av den internationella kolhandeln. China Electricity Councilbedömde vid början av året att kolanvändningenredan 2012 skulle nåomkring 4,3 miljarder ton33,vilket ska jämföras med EIA:s uppskattning från så sent som 2010 att konsumtionen skulle nå 4,5 miljarder ton 2025. Detta bekräftar att efterfrågan på kol ökar väsentligt snabbare (5,2% per år) än vad de flesta bedömare har trott.

29U.S.

Energy Information Administration (EIA), ”China - Analysis”.

30Ibid. 31World

Coal Association, ”Coal market & transportation”, World Coal Association, åtkomstdatum December 6, 2012, http://www.worldcoal.org/coal/market-amp-transportation/#cookie_accept; The Chinese Oil Industry. 32Malcolm Shealy och James P. Dorian, ”Growing Chinese coal use: Dramatic resource and environmental implications”, Energy Policy 38, num 5 (Maj 2010): 2116–2122, doi:10.1016/j.enpol.2009.06.051. 33”China’s coal consumption continues to rise | Industries | chinadaily.com.cn”, åtkomstdatum December 6, 2012, http://www.chinadaily.com.cn/bizchina/2012-02/27/content_14705069.htm.

Hur hanterar Kina dilemmat med ökade efterfrågan och stagnerande inhemsk produktion? Kinesiska ledare är medvetna om problematiken med att leverera ekonomisk tillväxt i ett läge där den inhemska energiproduktionen stagnerar och så småning småningom ser ut att minska minska. Figur 6summerar relationen mellan Kinas utbud och efterfrågan på energi under kommande decennier, och visar tydligt på hur gapet mellan efterfrågan och inhemskt utbud kommer att öka redan under detta årtionde. Kinas snabbt växande energibehov ien värld där tillgången på konventionell energi stagnerar eller minskarinnebär en avgörande utmaning för det kinesiska ledarskapet i sin strävan att säkra fortsatt tillväxt och välfärd. Den här tilltagande energisäkerhetsutmaningen har de senaste åren bland annatvisat sig i framtagandet av en energirelaterad policy. Sedan det elfte femårsprogrammet (2006-2011) 2011) har Kina utformat ett ambitiöst policyramverk och en lagstiftning till stöd för sin målsättning att bryta trenden och åter minska sitt importberoende av energi. Metoderna för att uppnå denna målsättning är flera: en generell neddragning av energiintensiteten ska minska energiförbrukningen i relation till BNP-tillväxten, BNP andelen icke ickefossila bränslen av energimixen ska öka från 5 procent år 2005 till 15 procent år 2020och det ska göras större ansträngningar att öka utvinning utvinningen från existerande olje- och gasfält och inleda 34 ny prospektering.

Figur 6:: Total efterfrågan på energi35 och total inhemsk energiproduktion från fossila källor baserat på höga antaganden om ultimat utvinningsgrad. utvinningsgrad 36

34Karl

Hallding, Guoyi Han, och Marie Olsson, ”China’s ClimateClimate and Energy-security security Dilemma: Shaping a New Path of Economic Growth”, Journal of Current Chinese Affairs 38, num 3 (Oktober 8, 2009): 119–134. 119 35International Energy Agency, World energy outlook 2012. 2012 36The Chinese Oil Industry.

Att minska energiintensiteten i ekonomin är avgörande för om Kina ska kunna få kurvan för den fortsatt stigande totala energiefterfrågan att böja av utan att det i sin tur påverkar den ekonomiska tillväxten. Framgången, eller ett eventuellt misslyckande, med att bygga ett mer energieffektivt samhälle kommer att vara avgörande för landets framtida importberoende.37 Kina klarade nästan av att möta målet de ställt upp i sitt elfte femårsprogram om att minska energiintensiteten med 20 procent under fem år. Det nu aktuella tolfte femårsprogrammet har ett mål på 16 procents minskning i energiintensitet, och en liknande ambitionsnivå är uttryckt för det trettonde femårsprogrammet.38 Kinas målsättning att år 2020 generera åtminstone 15 procent av den totala energiproduktionen med icke-fossila energikällor harsitt starkaste fokus på en övergång till icke-fossila bränslen i elproduktionen som för närvarande domineras av kol(figur 7 visar andelen olika elproducerande bränslen har idag). Vattenkraften utgör för närvarande den viktigaste delen av Kinas icke-fossila produktionskapacitet, och Kina är världens största producent av vattenkraft. Produktionskapaciteten av vattenkraft under 2010 var 231 GW och The China Electricity Council har planer på att öka vattenkraftskapaciteten till 342 GW till år 2015. Vind är den näst största förnyelsebara energikällan för elproduktion och Kina är världens näst största vindkraftsproducent. År 2010 framställdes 48 GW och under 2011 63 GW. Vindkraftsproduktionen har i stort sett dubblerats varje år sedan 2005. Bristen på infrastruktur för kraftöverföring till nätet i denna sektor har dock resulterat i att en betydande del av kapaciteten är underutnyttjad, med en nyttjandegrad på endast 22 procent. National Development and Reform Commission (NDRC) som bland annat ansvarar för vindkraftutbyggnaden siktar på att öka vindkraftskapaciteten till 100 GW år 2015. Kina investerar också i solenergi och hoppas öka kapaciteten där från endast 2 GW år 2011 till 25 GW år 2020.39 Kina genererade strax över 70 TWh kärnkraft under 2010, vilket utgjorde cirka 2 procent av den totala elnettoproduktionen. Kina marknadsför aktivt kärnkraft som en ren och effektiv källa av elproduktion. Även om Kinas nukleära kapacitet på 12,5 GW bara utgör en liten del av den installeradeelkraftskapaciteten så involverar många av de större utvecklingsprojekten inom den kinesiska elektricitetssektorn kärnkraft. Kinas regering planerar att öka den nukleära kapaciteten till åtminstone 70 GW år 2020. Efter olyckan vid det japanska kärnkraftverket i Fukushima Daiichi i mars 2011 sköt Peking visserligen upp regeringsgodkännanden för nya kärnkraftverk ett tag tills dess att säkerhetsundersökningar hade gjorts för både existerande kärnkraftverk och kärnkraftverk under konstruktion, och tills dess att ett säkerhetsramverk för alla nukleära byggnader hade godkänts av State Council. Säkerhetsundersökningarna blev klara i

37Karl

Hallding, Guoyi Han, och Marie Olsson, A Balancing Act: China’s Role in Climate Change, Sustainable Development Commission (Stockholm: Government Offices of Sweden, Prime Minister’s Office, April 3, 2009), http://www.sweden.gov.se/sb/d/11736/a/123891. 38”Carbon intensity targets unveiled”, åtkomstdatum December 6, 2012, http://www.chinadaily.com.cn/china/2011-03/01/content_12092285.htm; Barbara Finamore, ”China Puts Forth Energy Intensity, Carbon Intensity and Total Energy Consumption Targets in Twelfth Five Year Plan in Effort to Tackle ’Unsustainable Economic Growth’”, Switchboard: Natural Resources Defense Council Staff Blog, 2011, http://switchboard.nrdc.org/blogs/bfinamore/china_puts_forth_energy_intens.html. 39U.S. Energy Information Administration (EIA), ”China - Analysis”.

slutet av 2011, och State Council godkände en säkerhetsplan i maj 2012, vilket gjorde det möjligt att återuppta godkännanden av nya anläggningar.40

Figur 7: Elproduktionskapacitet 2011 (totalt 1073 GW).41

Kinas ambitiösa policy-ramverk ramverk för främjandet av icke-fossila icke fossila bränslen har haft stor effekt, både i form av att etablera Kina som en av världens största marknader för grön teknologi och genom att hjälpa kinesiska företag att bli ledande globala leverantörer av solenergisolenergi och 42 vindkraftskomponenter. Trots dettahar detta förnyelsebar energi hittills haften en mycket begränsad inverkan på Kinas totala energikonsumtion, framför allt om man bortser från vattenkraften (se fig 2). Detta understryker slutsatsen att trots fortsatta satsningar på icke-fossila icke fossila energikällor är vägen fortfarande lång innan förnyelsebara energikällor skulle kunna minska trycket påKinasstora importberoende av energi. energi

3 Kinas globalaenergiintressen energiintressen Kinas efterfrågan på globala energitillgångar kommer av allt att döma att fortsätta växa i snabb takt under många år. Endast på mycket lång sikt kan importbehovet komma att plana ut och minska.. Detta följer en dubbel trend som redan i mer än ett årtionde påverkat Kinas energisektor.Den Den första trenden avspeglar den kinesiska ekonomins exponentiella ökning av efterfrågan på energi. När man i början av 2000-talet 2000 talet inte kunde bygga nya kolkraftverk i en takt som motsvarade det ökande elbehovet drabbades Kina 2002 och 2003 av ett stort antal svåra elkraftsbortfall som hotade att bromsa bro landets ekonomiska tillväxt.. Detta markerade startpunktenför å ena sidan enen en snabb ökning av kinesisk oljeimport och å andra sidan att Kina

40Ibid. 41Ibid. 42Development

Mechanism and Policy Innovation of China’ China’s Green Economy (China Council for International Cooperation on Environment and Development, 2011), http://www.cciced.net/encciced/policyresearch/report/201205/P020120529371605387628.pdf.

sedermera blev en nettoimportör av kol. Mellan åren 1997 och 2007 uppgick Kinas tilltagande oljebehov tillnästan en tredjedel av den globala ökadingen avefterfrågan på olja.43 Kina har mött den ökade efterfrågan främst genom inköp på världsmarknaden, och då främst från Mellanöstern som svarar för mer än hälften av Kinas importerade olja.44 Den andra orsaken till Kinas växande internationella fotavtryck på energiområdet är Kinas ”going out”-strategi. Sedan början av 2000-talet har statligt ägda företag uppmuntrats att investera utomlands med fokus speciellt på energi och mineraler.45 Ett viktigt exempel ärChina National Offshore Oil Corporations (CNOOC:s) misslyckade försök att år 2005 köpa det amerikanska oljeföretaget Unical.46 Men det var först under den globala finanskrisen åren 20082009 som Kinas statligt ägda företag, uppbackade av aktörer i den privata finansiella sektorn, på allvar började öka sin utlandsverksamhet genom energirelaterade fusioner och förvärv runt om i världen.47

Diplomati och internationella relationer Kinas växande energibehov har börjat få stora konsekvenser för hur Pekings geostrategiska preferenser och ambitioner utformas.Utrikespolitiska relationer med både USA och Ryssland är starkt påverkade, och styrs ofta av, frågor inom energiområdet. Viktiga geostrategiska områden relaterade till Kinas energiintressen inkluderar Centralasien, Iran, och energirika delar av Afrika – samtliga med betydande fyndigheter av fossila bränslen. Men även regioner som är geopolitiskt mindre instabila har blivit betydelsefulla för Kinas energistrategi och har blivit mottagare av stor del av Kinas energirelaterade investeringar utomlands, däribland Brasilien, Australien, Kanada och USA. Kinas ledning har under det senaste decenniet använt sina betydande ekonomiska resurser för att öka sin diplomatiska närvaro i energiexporterande länder. Kinas relationer med producenter från Organization of Petroleum ExportingCountries (OPEC) har historiskt sett varit svaga och det var först 1993 som Kina blev en nettoimportör av olja. Men dessa relationer har nu förändrats dramatiskt. Pekings strävan att ersätta USA som världens primära biståndspartner är ett tydligt led i landets energistrategi och framstår som logisk med tanke på dess oförmåga att konkurrera med USA militärt. Kinesiska beslutsfattare har i själva verkat prioriterat det mindre betungande och snabbare alternativet att stärka bilaterala kopplingar med energiexporterande länder

43Alexandros Petersen, Katinka Barysch, och Centre for European Reform, Russia, China and the geopolitics of energy in Central Asia (London, England: Centre for European Reform, 2011), http://www.cer.org.uk/sites/default/files/publications/attachments/pdf/2011/rp_010-4118.pdf. 44U.S. Energy Information Administration (EIA), ”China - Analysis”. 45Nargiza Salidjanova, Going Out: An Overview of China’s Outward Foreign Direct Investment (CreateSpace Independent Publishing Platform, 2012). 46Karl Hallding, Björn Nykvist, och Åsa Persson, ”The new geopolitics of environmental constraints, changing ecosystems and resources competition”, i Strategic Yearbook 2012: The Emerging Global Security Environment, red Bo Huldt m.fl., 1st uppl (Stockholm: National Defence College, 2012). 47Erica Downs, China Development Bank’s oil loans: pursuing policy -- and profit, 2011.

genom direkt finansiering och utvecklingsbistånd – en strategi som är särskilt passande just nu när Pekings främsta västerländska konkurrenter begränsas av snäva budgetramar.48 Den kinesiska utrikespolitiken har alltmer inriktats på att säkra energiförsörjning, skapa strategiska allianser med energirika länder, uppköp inom olja, gas och kol, samt att diversifiera sina försörjningsrutter. Detta har kompletterats med investeringar utomlands som gett tillgång till kunnande och strategisk teknologi (till exempel utvinning av skiffergas, djuphavsborrning och avancerad teknik för förnyelsebar energi).

Energiimportens källor Olja Mellanöstern är fortfarande Kinas största källa för råolja och står för drygt hälften av den totala oljeimporten. Afrikanska läder, speciellt Angola, har under senare år börjat bidra allt mer till Kinas oljeimport. Sudan och Sydsudan var viktiga oljeleverantörer till Kina fram till dess att produktionen lades ned i början av 2012, till följd av en politisk konflikt mellan de båda grannländerna över uppdelningen av oljetillgångar. Kina har också minskat importen från Iran, som historiskt sett varit Kinas tredje största exportör. De flesta analytiker förväntar sig att Kina kommer att fortsätta att diversifiera sina importkällor för att minska sårbarheten för ytterligare störningar i det globala utbudet, delvis mot bakgrund av osäkerheten kring Irans oljeexporter till följd av USA:s och EU:s sanktioner. Kina ersatte den förlorade oljan från Iran, Sudan och Sydsudan med import från andra länder i Mellanöstern samt Venezuela, Ryssland och Angola.49 Gas Kina blev år 2007 en nettoimportör av gas. Sedan dess har Kinas gasimport ökat i snabb takt. Omkring hälften av Kinas naturgasimport är i form av flytande naturgas (LiquefiedNatural Gas – LNG), varav en tredjedel kommer från Australien. Indonesien, Malaysia och Qatar är andra viktiga leverantörer. Den andra hälften importeras via den nya centralasiatiska gasledningen som stod färdig 2009 för transport av naturgas till Kina från Turkmenistan, Uzbekistan och Kazakstan.50 Kol Kina importerar kol från regionala leverantörer i Asien. Indonesien och Australien är de största kolexportörerna till Kina och svarade för över 50 procent av importmarknaden under 2011.51

48David

Lamoureux, ”The Shanghai Cooperation Organization: Assessing China”, åtkomstdatum December 6, 2012, http://www.ensec.org/index.php?Itemid=386&catid=121:contentenergysecurity1111&id=331:theshanghai-cooperation-organization-assessing-chinas-energy-strategy-in-centralasia&option=com_content&view=article. 49U.S. Energy Information Administration (EIA), ”China - Analysis”. 50Ibid. 51Ibid.

”China Inc.” – partiet, staten och de statsägda företagen Som en del av energiförsörjningspolitiken spelar Kinas statligt s ägda företag, speciellt de statligt ägda bankerna och oljeföretagen, en viktig roll i försök försöken att diversifiera de olikaimportkällorna importkällorna för energi genom investeringar utomlands och långsiktiga kontrakt. Men medan kinesiska statligt ägda företag ofta ses som en förlängning förlängning av det kinesiska kommunistpartiet (KKP), så är relationen mellan KKP, Kinas regering och Kinas nationella oljeföretag mer komplext komplex än vad det kan verka vid första anblicken, och dess maktb maktbalans är ständigt i förändring. Kinas globala bank Kinas utvecklingsbank (China China Development Bank – CDB) bildades 1994 för att finansiera landets infrastruktur och strategiska industrier, med målsättningen att ta bort flaskhalsar inom energi, naturresurser och transport som skapats av den snabba ekonomiska tillväxten. Den växande oron under tidigt 2000-tal 2000 för att det skulle brist på råvaror som till ill exempel olja och järnmalm, i kombination med regeringens ’going out’ politik som uppmuntrade företag att säkra energitillgångar,, bygga starka nationella företag och förvärva avancerad avancerad teknik utomlands, banade vägen för CDB att internationalisera sin verksamhet. Sedan dess har CDB finansierat investeringar utomlands av Kinas energienergi och gruvföretag samt konstruktionen av olje olje- och naturgasledningar från Centralasien, Ryssland oc och h Burma till Kina. Banken har också givitkredit till utländska energi- och gruvföretag, speciellt sådana som erbjudit kinesiska företag långsiktiga leveransavtal, ägarpositioner inom råvaruutvinning och avtal gällande utrustningstillverkning.52 CDB:s portfölj lj i utländsk valuta expanderade kraftigt i och med den globala finanskrisen, vilket gav Kina en perfekt möjlighet att använda sitt växande ekonomiska inflytande för att säkra sin energiförsörjning. En grov indikator på CDB:sallt CDB:s större globala roll är bankens kens ökning i utländska valutalån (se figur 8).

Figur 8:: CDB:s totala stock av utgående lån (miljarder USD). USD) 53

52Downs,

China Development Bank’s oil loans loans.

53Ibid.

Samarbete och maktfördelning mellan parti, stat och näringsliv Sedan 2009 har CDB, Kinas utvecklingsbank, gett kreditlöften på nästan 75 miljarder USD till statliga energiföretag och myndigheter i Brasilien, Ecuador, Ryssland, Turkmenistan och Venezuela. Lånen är säkrade genom inkomster från försäljning av olja till Kinas statliga oljeföretag, med undantag av Turkmenistan som levererar naturgas. Dessa energisäkrade lånkännetecknas av sin storlek (upp till 21 miljarder USD), långsiktighet (upp till 20 år), relativt korta tid under vilken de skapades (mindre än två år), och initiala tillgänglighet under den globala finanskrisen, när i stort sett ingen annan finansiell institution var villig att låna ut sådana stora summor kapital och för en sådan lång tid.54 Många utomstående bedömare har uttryckligen, eller underförstått, antagit att ”China Inc”. – det vill säga Kinas regering, statligt ägda banker och statliga oljeföretag – ligger bakom dessa avtal i sin globala jakt på energi. Enligt den uppfattningen är CDB och de statliga oljeföretagen bara förlängda armar av regeringens politik och utför en strategi utformad av Peking för att säkra olja och naturgas runt om i världen. Men i själva verket har Kinas oljeföretag ett betydande inflytande över regeringen. Deras växande ekonomiska makt kombinerat med tekniskt kunnande och politisk rang ger dem stor makt i utformandet av Kinas energipolitik och över den politiska dagordningen. Oljeföretagens förmåga att delta i det politiska beslutsfattandet har dock ett pris: det innebär att de också är knutna till det kinesiska kommunistpartietvia djupt gående strukturella band och att de därför måste rätta sig efter det.55 Medan CDB, den kinesiska regeringen och de statliga oljeföretagen samarbetade nära för att utforma och genomföra dessa affärer, så måste samordningen mellan Peking och kinesiska företag förstås mot bakgrund av två viktiga förbehåll. För det första hade alla inblandade sina egna mål, inklusive lönsamhet. För det andra är samordning inte detsamma som top-downstyrning.Gränsöverskridande avtal, även sådana som främjar den kinesiska regeringens strategiska mål, kan ha sitt ursprung hos olika aktörer. CDB:s energisäkrade lån ska därför snarare förstås som ett resultat av sammanstrålande intressen än som ett genomförande av en statlig övergripande plan.56 I slutändan, om statliga oljeföretag skulle välja att prioritera företagsintressen över det kinesiska kommunistpartiets intressen så har partiet ett antal potenta sätt att kontrollera dem. Till skillnad från verkställande direktörer för företag som ExxonMobil och Shell så är cheferna för Kinas oljeföretag inte utsedda av sina styrelser, tidigare chefer eller andra ledande befattningshavare. I stället nomineras de av ”Organisationsavdelningen”, kommunistpartiets hemlighetsfulla personalavdelning, och godkänns av politbyrån.

Utgående investeringar Kinesiska investeringar i utlandet har blivit en kontroversiell fråga internationellt de senaste fem åren. Landets utgående investeringar är dock fortfarande begränsade i volym och effekt, även om den totala investeringsvolymen dubblerades under 12-månadersperioden fram till juli

54Ibid. 55Erica

S. Downs och Michal Meidan, ”Business and Politics in China. The Oil Executive Reshuffle of 2011”, China Security 2011, num 19 (2011): 3–21. 56Ibid.

2012.57 Orsaken till den internationella oron är troligtvis storleken på den potentiella investeringsvolymen. Vid slutet av mars 2011 översteg Kinas valutareserv 3000 miljarder USD och ökade snabbt. nabbt. Eftersom denna enorma valutareserv måste placeras någonstans, och utländsk valuta inte kan investeras i Kina enligt landets system för betalningsbalans, så har the State Administration of Foreign Exchange försökt hitta relativt säkra placeringar uto utomlands. Detta är inte enkelt när det gäller en så stor summa som 3000 miljarder USD. De flesta utländska marknader kan inte absorbera ens en bråkdel av denna summa. Merparten av dessa pengar har därför placerats i amerikanska statsobligationer.58

Figur 9: Kinas globala investeringar i energisektorn.59

Sedan början av 2005 har Kina också investerat över 500 miljarder USD i annat än obligationer. En majoritet av denna summa har använts för att köpa andelar i vad Peking betecknar som värdefulla strategiska tillgångar: llgångar: energi, mineraler, och, i den mån det är möjligt, teknologi. Figur 9 visar att investeringar relaterade till energi utgör runt 40 procent av den totala globala investeringsvolymen. Andra målsättningar bakom investeringarna är bland annat att öka landets politiska inflytande. Däremot har den kinesiska staten lite intresse av att få en god

57Derek

Scissors, ”Chinese Outward Investment: Acceleration Features the U.S.”, The Heritage Foundation Leadership for America,, Juli 9, 2012, http://www.heritage.org/research/reports/2012/07/chinese http://www.heritage.org/research/reports/2012/07/chineseforeign-investment-outward-investment investment-acceleration-features-the-us. 58Derek Scissors, ”China’s Outward Foreign Direct Investment: More Opportunity than Danger”, The Heritage Foundation - Leadership for America, America Juli 13, 2011, http://www.heritage.org/research/reports/2011/07/chinese http://www.heritage.org/research/reports/2011/07/chinese-outward-investment-more-opportunitythan-danger. 59The Heritage Foundation, ”China’s global reach”, China Global Investment Tracker Interactive Map Map, 2012, http://www.heritage.org/research/projects/china itage.org/research/projects/china-global-investment-tracker-interactive-map. map.

avkastning på sin utländska valuta, eftersom detta bara skulle innebära ytterligare pengar som inte kan användas hemma och som orsakar kritik mot Kina för att skapa global obalans.60 Även om Kinas investeringar utomlands har en kort historia, visar tidslinjen på den viktiga roll som den kinesiska staten har spelat. Fram till slutet av 2004 var utgående investeringar begränsade till ett fåtal vänligt sinnade länder, såsom Sudan och Pakistan. Den kinesiska datortillverkaren Lenovos uppköp av IBM:s persondatortillverkning 2005 gav en indikation om att det var möjligt att även i stor skala köpa amerikanska företag, och inte bara obligationer. Men det ovan refererade misslyckandet av China National Offshore Oil Corporations, CNOOC,att samma år köpa det amerikanska oljebolaget Unocal har däremot visat sig än mer trendsättande och det är idag svårt för kinesiska bolag att köpa amerikanska firmor som ses som viktiga nationella tillgångar i USA. Fokus har flyttats till Australien, som erbjuder tillgångar på mineral och energi som är attraktiva för både Kinas nationella intressen och landets företag. Afrika söder om Sahara har också rönt större uppmärksamhet på senare tid. År 2009 var fokus främst på Sydamerika och den hittills mest intensiva investeringen där gjordes under 2010. Sedan dess har intresset för Nordamerika återigen ökat – det verkar finnas ett starkt flockbeteende bland storakinesiska investerare.61

Geopolitik och Kinas energiintressen utomlands Medan kartan över kinesiska energiintressen utomlands sträcker sig över ett stort antal länder på samtliga kontinenter så är några områden av särskilt intresse, däribland Centralasien, Iran och Arktis. Centralasien och Ryssland Kinas resursbehov borde i princip främja ett partnerskap med Ryssland inom energiområdet, men Peking har istället utforskat möjligheter i den energirika Kaspiska regionen. För Peking verkar det enklare att samverka med de mindre centralasiatiska staterna, som alla är angelägna om att diversifiera sin kundbas, än med Ryssland, vars energipolitik vis-à-vis Kina kompliceras av geostrategiska överväganden. Dessutom är Kinas strävan efter att säkra direkta tillgångar till resurser lättare att tillgodose i Centralasien än i Ryssland. Genom att utveckla de ekonomiska relationerna och främja tillväxt och stabilitet i Centralasien hoppas Kina också kunna omvandla den nordvästra regionen Xinjiang från en fattig avkrok till ett blomstrande regionalt handelsnav, och därigenom motverka den separatistiska uiguriska rörelsen som verkar där.62 Under perioden direkt efter det Kalla Kriget antog Kina en passiv linje gentemot Centralasien och höll sig i bakgrunden i kampen mellan Ryssland och USA om att vinna inflytande i regionen. På senare tid har däremot detta dramatiskt förändrats genom Kinas mer självsäkra utrikespolitik och ökade ekonomiska och energipolitiska överväganden. Landets engagemang i regionen framstår nu som det mest omfattande bland icke-västländer.Kinas främsta medel för att främja sina intressen i Centralasien är Shanghai CooperationOrganization (SCO), som skapades 2001 med målet att stärka det regionala samarbetet mellan Kina, Ryssland, Kazakstan,

60Scissors,

”China’s Outward Foreign Direct Investment: More Opportunity than Danger”.

61Ibid. 62Petersen,

Barysch, och Centre for European Reform, Russia, China and the geopolitics of energy in Central

Asia.

Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Sedan mitten av 2000-talet har SCO utvecklats till ett viktigt forum för energisamarbete.63 Uppförandet av gasledningen Central Asian Gas Pipeline (CAGP) markerar en viktig milstolpe i Kinas relationer med Centralasien. Projektet genomfördes under imponerande kort tid. Konstruktionen påbörjades 2007, och i slutet av 2009 invigdes ledningen. Under 2010 tecknade Kina avtal med Uzbekistan och Kazakstan för att koppla samman CAPG med deras nationella ledningssystem och därigenom låta dem tillföra sin egen gasexport till Kina. CAGP-affären var också anmärkningsvärd genom hur omfattande den var. Kina erbjöd ett mycket stort långtidskontrakt för inköp av gas – cirka 40 miljarder kubikmeter per år, varav 30 miljarder kubikmeter bara från Turkmenistan – tillsammans med lån på flera miljarder dollar för utvecklingen av Södra Yolotan-Osmans gasfält, och för konstruktionen av rörledningen. Allt skulle återbetalas genom gasleveranser. Utöver energiavtalet erbjöds i paketet politiska partnerskap, infrastrukturbistånd och diplomatisk assistans med att lösa eventuella transitproblem med Uzbekistan och Kazakstan. Kinas roll och inflytande i den kaspiska regionen väntas växa sedan båda sidorna gynnas av relationen. I takt med att Kina försöker diversifiera sin energiimport bort från den mer instabila Persiska viken, kommer efterfrågan på centralasiatisk olja sannolikt att öka. Och efter det att Kina har investerat kapital i att bygga gasledningen CAGP kan centralasiatisk gas mycket väl visa sig vara billigare, åtminstone på kort- till medellång sikt, än att köpa flytande naturgas på den globala marknaden eller att utveckla inhemsk skiffergas. Pekings växande roll i regionen bidrar samtidigt till att försvaga Rysslands politiska och ekonomiska inflytande över sina grannar. Detta har förstärkt de centralasiatiska staternas förhandlingsposition i förhållande till Ryssland, så att de idag kan kräva högre pris för sina tillgångar.64 De kaspiska staterna är dock samtidigt vaksamma mot Kina så att inte landets inflytande blir alltför dominant. För Kina har inte begränsat sina relationer i regionen till bara olje- och gasintressen. Kinesiska investeringar har också skett inom andra sektorer, såsom jordbruk, telekom och elektricitet. En majoritet av dessa avtal innebar politiska förhandlingar på toppnivå eftersom kinesiska företag (till skillnad från sina ryska motsvarigheter) saknar etablerade affärskopplingar i Centralasien. Mot bakgrund av de enorma skillnaderna i ekonomisk makt, befolkning och politiskt inflytande, oroar sig många centralasiatiska ledare för den obalanserade och ensidiga relationen med Kina. Iran och kopplingen till USA Iran har länge varit en viktig oljeleverantör till Kina och var fram till nyligen deras tredje största oljeexportör.65 Kinas olje- och gasrelationer med Iran omfattar också investeringar i olje- och gastillgångar i Iran, och även att förse Iran med bensin. Under de senaste tio åren har Kinas nationella oljebolag försökt få tillgång till delar av Irans stora olje- och gasreserver, en uppgift som gjordes enklare av att en majoritet av konkurrenterna försvann som följd av de internationella sanktionerna mot Iran. CNPC, Sinopec och CNOOC har alla tecknat kontrakt, eller är i förhandling om kontrakt. Dessa inkluderar olje- och gasfält på land som till exempel

63Lamoureux, 64Petersen,

”The Shanghai Cooperation Organization: Assessing China”. Barysch, och Centre for European Reform, Russia, China and the geopolitics of energy in Central

Asia. 65U.S. Energy Information Administration (EIA), ”China - Analysis”.

oljefälten i Norra Azadegan och Yadavaran, samt andelar i offshorefälten Norra och Södra Pars. De senare förser Kina med stora mängder olja. Trots de påtagligt stora potentialerna hos de flesta av dessa projekt har i realiteten få framsteg gjorts, mycket på grund av teknologiska och administrativa utmaningar, men också på grund aven inneboende vaksamhet hos Kinas nationella oljeföretag. Under det första halvåret av 2012 minskade Kina dock sin iranska import med en tredjedel, samtidigt som CNOOC drog sig ur ett projekt för att utveckla naturgasfältet Norra Pars värt hela 16 miljarder dollar. Detta är troligtvis en del i ett diplomatiskt spel med USA, där Kina söker en medelväg som svar på USA:s diplomatiska påtryckningar om att de och det internationella samfundet ska delta i sanktionerna mot Iran.66 Kina har en strategisk relation med Iran som sträcker sig tillbaka flera årtionden och som under 1980-talet och tidigt 1990-tal innefattade leveranser av både vapen och kärnteknik. Under senare år har samarbetet expanderat till att inkludera infrastruktur, gruvdrift och konsumtionsvaror. Som en följd av detta är det högst osannolikt att Kina helt och hållet kommer att överge Iran genom att fullt ut ansluta sig till sanktionerna. Å andra sidan är det likaosannolikt att Kina kommer att ignorera påtryckningarna från USA. Peking väntas snarare försöka minimera de olika negativa ekonomiska och politiska konsekvenserna av detta genom att balansera sin relation med USA med att samtidigt förbättra sina politiska och ekonomiska relationer med andra oljeproducerande länder.67 Detta sammanfaller med ett förnyat intresse från kinesiska nationella oljeföretag att investera i nordamerikanska oljetillgångar, efter CNOOC:s misslyckade försök att ta över det amerikanska oljebolaget Unocalår 2005. Under de senaste fyra åren har Nordamerika börjat framstå som ett nytt geografiskt fokus för kinesiska oljeföretags internationella fusioner och förvärv. Kinas oljejättar investerade 3,4 miljarder USD i USA och 10,9 miljarder USD i Kanada mellan åren 2009 och 2011. Hittills i år (2012) står Nordamerika för 95 procent av de investeringar om 23 miljarder USD som gjorts av Kinas statliga oljeföretag inomprospektering och produktioninklusive CNOOC:s föreslagna bud på 15 miljarder USD för Nexen Ltd – ett kanadensiskt olje- och gasföretag med verksamhet i brittiska Nordsjön, utanför Västafrikas kust, den Mexikanska golfen och västra Kanada.68 Budet har utlöst en debatt i Kanada om hur mycket man ska låta Kinas statliga oljeföretag köpa av den strategiska olje- och gassektorn. Affären har också väckt en viss oro i USA, där NexenLtd visserligen har en mycket liten del av sina tillgångar (de uppgår till mindre än 0,1 procent av USA:s oljeproduktion),men där några kritiker menar att det kan medföra nationella säkerhetskonsekvenser att ge Kina tillträde till den amerikanska energisektorn. Detta påminner om CNOOC:s misslyckade försök att köpa Unocal 2005, vilket utlöste ett starkt motstånd över partilinjerna då man även där befarade att kinesisk kontroll av amerikanska olje- och naturgastillgångar skulle utgöra en nationell

66Philip

Andrews-Speed, ”China’s Iranian Oil Dilemma”, Transatlantic Academy, Januari 26, 2012, http://www.transatlanticacademy.org/blogs/philip-andrews-speed/china%E2%80%99s-iranian-oildilemma. 67Ibid. 68Erica S. Downs, China, Iran and the Nexen Deal (Washington, DC: The Brookings Institution, Oktober 2012), http://www.brookings.edu/research/articles/2012/10/china-iran-nexen-downs.

säkerhetsrisk, trots att Unocaldå kontrollerade mindre än 0,5 procent av amerikansk oljeproduktion.69 Ankomsten av Kinas statliga oljeföretag i USA ger dock Washington större inflytande över hur dessa företag agerar i Iran. Enkelt uttryckt, ju mer Kinas oljeföretag investerar i USA, ju mer sannolikt är det att de kommer att begränsa sina olje- och gasaffärer med Iran. Kinesiska oljechefer är till följd av CNOOC-Unocal-erfarenheten väl medvetna om att en affär kan omintetgöras om man skulle hamna i konflikt med politikerna i Washington. Dessutom granskar USA:s kommitté för utländska investeringar (US Committee on Foreign Investment in the United States) alltid alla planerade kinesiska uppköp av verksamheter som skulle kunna resultera i kinesisk kontroll eller ägandeskap av olje- och gastillgångar i USA av. En granskning som både berör eventuella för eventuella nationella säkerhetsrisker och exempelvis frågor som det kinesiska företagets verksamhet i Iran.70

Arktis och Kinas försök att diversifiera transportleder Kina visar också ett ökat intresse för konsekvenserna av issmältningen i Arktis, som en följd av klimatförändringarna. Den framtida möjligheten att Arktis skulle kunna bli farbart under sommarmånaderna, vilket skulle leda till både kortare sjövägar och tillgång till outnyttjade energiresurser, har gjort att den kinesiska regeringen har anslagit mer resurser till forskning om Arktis.71 Kinesiska tjänstemän har också börjat fundera övervilken slags politik som kan hjälpa Kina att få fördelar av ett mer framkomligt Arktis. Den senaste manifestationen av detta nya kinesiska strategiska intresse är världens största isbrytares, Xuelongs, resa 2012 längsmed den ryska kusten till Island. En central del av Kinas arktiska strategi är Pekings försök att få permanent observatörsstatus i det Arktiska rådet – ett mellanstatligt organ som bildades 1996 för att samordna och främja hållbar utveckling i Arktis och som idag består av åtta länder med territorium inom polcirkeln (Kanada, USA, Ryssland, Norge, Danmark, Finland, Island och Sverige).72 Det finns många tänkbara orsaker till varför Kinas intresse för den arktiska regionen växer, inklusive tillgång till naturresurser, oro över miljökonsekvenserna från den smältande isen, och möjligtvis även försvars- och säkerhetsfrågor i regionen. Men givet de höga insatserna som en mer aggressiv position när det gäller resursutforskning skulle innebära för Kina, så är det mer troligt att Kinas huvudsakliga intresse, åtminstone i dagsläget, är kopplat till de sydostasiatiska farledernas sårbarhet, speciellt Malackasundet, genom vilket en absolut majoritet av Kinas strategiska energitillgångar från Mellanöstern, Afrika och Latinamerika transporteras. Kina

69Ibid. 70Ibid. 71Linda

Jakobson, China prepares for an ice-free Arctic, SIPRI Insights on Peace and Security (Stockholm: Stockholm International Peace Research Institute, Mars 2010), http://books.sipri.org/product_info?c_product_id=402. 72Hugh L. Stephens, ”Breaking the Ice: China’s Emerging Arctic Strategy”, The Diplomat⎥ China power - a new world order, Augusti 27, 2012, http://thediplomat.com/china-power/breaking-the-ice-chinasemerging-arctic-strategy/.

försöker alltså att diversifiera sin externa energiförsörjning inte bara i fråga om vilka länder den kommer från, utan också när det gäller transportrutter. Kinesisk tillgång till arktiska sjövägar skulle kunna påverka landets framtida handel och sjöfart betydligt. Den Arktiska oceanen erbjuder Kina inte bara stora kommersiella möjligheter när det gäller kortare avstånd, men, och kanske ännu viktigare, gör det möjligt för Kina att diversifiera sina försörjnings- och handelsvägar.73

4 Konsekvenser för Sverige (och EU) Kinas snabbt ökande energiintressen och globala närvaro, innebär stora potentiella konsekvenser för hela världsekonomin och det globala samfundet. De aktörer som inser dramatiken och dynamiken i det ökande tryck på globala resurser som Kinas framväxt medför, och som är beredda att agera på de ökande osäkerhetsfaktorerna, kommer också att vara bättre rustade att hantera framtida hot och risker. Sverige, ett litet land med goda naturliga och samhälleliga förutsättningar, har dock möjligheter att på olika sätt använda sina komparativa fördelar i en värld med förändrade spelregler. Detta kan ske på olika sätt: genom åtgärder på hemmaplan för att öka säkerheten i den Svenska energiförsörjningen, via samverkan med andra länder för att hitta gemensamma lösningar på de globala utmaningar som den ökande energianvändningen innebär, och i direkt samarbete med kinesiska aktörer. Arktis spelar en speciell roll givet Sveriges geografiska läge och i det korta perspektivet är det uttalade kinesiska intresset för Arktis speciellt intressant i och med att Sverige sitter som ordförande i Arktiska Rådet. En grundläggande förutsättning för att kunna utvärdera olika handlingsalternativ är att man skapar en djupare insikt i de olika osäkerhetsfaktorer som Kinas ökande energibehov innebär. Detta kapitel har visat på problemställningar ur ett kinesiskt försörjningsperspektiv och hur detta håller på att förändra Kinas utrikes-, handels- och säkerhetspolitik, med nedslag i några av de viktigaste geopolitiska skärningspunkterna för Kinas förändrade intressen. Men det ökande kinesiska trycket har givetvis motsvarande konsekvenser även sett ur ett globalt perspektiv eller från olika länders horisonter. Hur kan det geopolitiska sammanhanget komma att förändras och hur påverkar det Sverige? Detta borde vara grundläggande frågor för både en svensk och en bredare europeisk säkerhetsdiskussion. Några resonemang om framtidsutsikterna går dock att föra givet den exposé av utmaningar som beskrivits i detta kapitel. Först och främst pekar det mesta på att världen går från en period av god tillgång till billig energi mot en situation där energitillgångarna minskar och konkurrensen om tillgångarna ökar. Statliga intressen och geopolitiskt nollsummespel kan komma att få ett ökat inflytande på bekostnad av den marknadsdrivna energisektorn allt eftersom tillgångarna krymper. Kina är det land i världen som idag står för den största ökningen av trycket på de globala resurserna, men det är också många utvecklingsländer som följer i Kinas kölvatten. Även med en kraftig ökning av okonventionella former av fossil energi så är det svårt att se hur tillgångs- och efterfrågeproblematiken ska kunna lösas det närmaste decenniet. I en framtid med minskande energitillgångar skulle Kina kunna köpa sig in i en allt tuffare marknad, men då på bekostnad av att någon annan inte får tillgång till energi.

73Intervju

med forskare på Shanghai Institute of International Affairs, juli 2012

Detta innebär ofrånkomligen geopolitiska spänningar, prispress på energi och därmed finansiell instabilitet. Alternativt kommer Kina av olika anledningar att inte kunna förse sin växande ekonomi med den energi som behövs för att garantera en tillväxt som är tillräcklig för att upprätthålla intern stabilitet. Detta skulle i sin tur betyda ett försvagat, kanske sönderfallande Kina, med omfattande konsekvenser för regional och global stabilitet. Men det skulle också medföra en global ekonomisk nedgång,i och med att Kina idag bidrar mer till den globala tillväxten än vad något annat land gör. Fast även inom ramen för en osäker framtid finns, som sagt, möjligheter för Sverige att agera för att förbättra sina framtidsutsikter. Vad kan Sverige göra i ett nationellt eller regionalt perspektiv (Norden, Östersjösamarbetet, EU) för att förbättra energisäkerheten? Här finns många alternativ: utveckling av förnybar energiteknik, ekonomiska styrmedel för att öka energieffektiviteten, anpassningar av samhällsstrukturen för att minska sårbarheten och till exempelökat regionalt samarbete för att bygga en gemensam energisäkerhet. Sverige har många förutsättningar att kunna slå in på en mer aktiv bana som skulle kunna försäkra invånarna om en tryggare framtid – inte minst genom att ta tillvara Sveriges goda finanser genom att genomföra viktiga framtidsinvesteringar. Även Kinas behov av samarbete kring energirelaterad utveckling utgör möjligheter för Sverige. Detta kan röra allt från teknik och systemlösningar till industriell erfarenhet och kapacitet – kompetenser som Sverige traditionellt hävdar som komparativa fördelar. Men det skulle också kunna vara att hitta områden där svensk och kinesisk kompetens och kapacitet kompletterar varandra för att på så sätt utveckla nya energirelaterade lösningar med fokus på världsmarknaden. Geografiskt ligger Sverige inte så till att vi påverkas direkt av Kinas ökande energiintressen. Den geopolitiska kontext som borde vara av störst intresse gäller hur de rysk-kinesiska relationerna utvecklar sig, och framför allt, ur ett europeiskt perspektiv, vad som händer med de ryska och centralasiatiska gasfyndigheterna. EU är påfallande beroende av rysk gas och olja, och om den börjar flyta österut kan det komma att få allvarliga konsekvenser för en gemensam europeisk framtid. Slutligen håller avsmältningen av Arktis is på att förändra de geopolitiska förutsättningarna i regionen och därmed öppnas också möjligheter för nya handelsvägar som förbinder Kina med Europa. Detta innebär med stor sannolikhet att en snabbt ökande sjöfart kommer att passera genom Nordsjön och att allt större handelsvolymer till och från Kina på detta sätt kommer att passera nära Sveriges gränser. Här skulle Göteborg kunna få en större roll som transithamn för vidare transporter med järnväg till Östersjöregionen. Kinas växande energibehov kommer med stor sannolikhet att på det ena eller andra sättet leda till ökande osäkerhet om framtiden, eskalerande geopolitiska spänningar, tilltagande finansiell instabilitet och, givetvis, en ökande prispress på energi. Detta innebär utmaningar för Sverige, utmaningar som innehåller både hot och möjligheter.

Litteraturlista Andrews-Speed, Philip. ”China’s Iranian Oil Dilemma”.Transatlantic Academy, Januari 26, 2012. http://www.transatlanticacademy.org/blogs/philip-andrewsspeed/china%E2%80%99s-iranian-oil-dilemma. Central Intelligence Agency.”Country comparison: Crude oil - production”.The World Factbook 2012.Åtkomstdatum December 4, 2012. https://www.cia.gov/library/publications/theworld-factbook/rankorder/2241rank.html. Downs, Erica. China Development Bank’s oil loans: pursuing policy -- and profit, 2011. Downs, Erica S. China, Iran and the Nexen Deal. Washington, DC: The Brookings Institution, Oktober 2012. http://www.brookings.edu/research/articles/2012/10/china-iran-nexendowns. Downs, Erica S., och Michal Meidan. ”Business and Politics in China The Oil Executive Reshuffle of 2011”. China Security 2011, num 19 (2011): 3–21. Finamore, Barbara. ”China Puts Forth Energy Intensity, Carbon Intensity and Total Energy Consumption Targets in Twelfth Five Year Plan in Effort to Tackle ’Unsustainable Economic Growth’”. Switchboard: Natural Resources Defense Council Staff Blog, 2011. http://switchboard.nrdc.org/blogs/bfinamore/china_puts_forth_energy_intens.html. Hallding, Karl, Guoyi Han, och Marie Olsson. A Balancing Act: China’s Role in Climate Change. Sustainable Development Commission. Stockholm: Government Offices of Sweden, Prime Minister’s Office, April 3, 2009. http://www.sweden.gov.se/sb/d/11736/a/123891. ———. ”China’s Climate- and Energy-security Dilemma: Shaping a New Path of Economic Growth”.Journal of Current Chinese Affairs 38, num 3 (Oktober 8, 2009): 119–134. Hallding, Karl, BjörnNykvist, ochÅsaPersson. ”The new geopolitics of environmental constraints, changing ecosystems and resources competition”. I Strategic Yearbook 2012: The Emerging Global Security Environment, redigeradav Bo Huldt, Tomas Ries, PekkaSivonen, och Camilla Huldt. 1st uppl. Stockholm: National Defence College, 2012. Herberg, Mikkal E., och David Zweig. China’s “Energy Rise”, the U.S., and the New Geopolitics of Energy. Los Angeles: Pacific Council on International Policy, April 2010. International Energy Agency.World energy outlook 2012. Paris: IEA, International Energy Agency : OECD, 2012. Jakobson, Linda. China prepares for an ice-free Arctic. SIPRI Insights on Peace and Security. Stockholm: Stockholm International Peace Research Institute, Mars 2010. http://books.sipri.org/product_info?c_product_id=402. Klare, Michael, och Joel H. Rosenthal. ”Rising Powers, Shrinking Planet: The New Geopolitics of Energy”, 2008. http://www.carnegiecouncil.org/resources/transcripts/0041.html. Lamoureux, David. ”The Shanghai Cooperation Organization: Assessing China”.Åtkomstdatum December 6, 2012. http://www.ensec.org/index.php?Itemid=386&catid=121:contentenergysecurity1111&i d=331:the-shanghai-cooperation-organization-assessing-chinas-energy-strategy-incentral-asia&option=com_content&view=article. Petersen, Alexandros, Katinka Barysch, och Centre for European Reform. Russia, China and the geopolitics of energy in Central Asia. London, England: Centre for European Reform, 2011. http://www.cer.org.uk/sites/default/files/publications/attachments/pdf/2011/rp_010 -4118.pdf. Salidjanova, Nargiza. Going Out: An Overview of China’s Outward Foreign Direct Investment.CreateSpace Independent Publishing Platform, 2012. Schuman, Sara, och Alvin Lin. ”China’s Renewable Energy Law and its impact on renewable power in China: Progress, challenges and recommendations for improving implementation”. Energy Policy 51 (December 2012): 89–109. doi:10.1016/j.enpol.2012.06.066. Scissors, Derek. ”China’s Outward Foreign Direct Investment: More Opportunity than Danger”.The Heritage Foundation - Leadership for America, Juli 13, 2011. http://www.heritage.org/research/reports/2011/07/chinese-outward-investmentmore-opportunity-than-danger. 26

———. ”Chinese Outward Investment: Acceleration Features the U.S.” The Heritage Foundation Leadership for America, Juli 9, 2012. http://www.heritage.org/research/reports/2012/07/chinese-foreign-investmentoutward-investment-acceleration-features-the-us. Shealy, Malcolm, och James P. Dorian. ”Growing Chinese coal use: Dramatic resource and environmental implications”. Energy Policy 38, num 5 (Maj 2010): 2116–2122. doi:10.1016/j.enpol.2009.06.051. Stephens, Hugh L. ”Breaking the Ice: China’s Emerging Arctic Strategy”. The Diplomat China power - a new world order, Augusti 27, 2012. http://thediplomat.com/chinapower/breaking-the-ice-chinas-emerging-arctic-strategy/. The Heritage Foundation.”China’s global reach”.China Global Investment Tracker Interactive Map, 2012. http://www.heritage.org/research/projects/china-global-investment-trackerinteractive-map. U.S. Energy Information Administration (EIA).”China - Analysis”, September 4, 2012. http://www.eia.gov/countries/cab.cfm?fips=CH. United Nations Development Program.China Human Development Report. 2009/10: China and a Sustainable Future: Towards a Low Carbon Economy and Society. Beijing: United Nations Development Program, April 2010. http://hdr.undp.org/en/reports/nationalreports/asiathepacific/china/name,19646,en. html. Wang, Qing, Steven Zhang, och Ernest Ho. China Economics - Chinese Economy through 2020: Not Whether but How Growth Will Decelerate. Morgan Stanley, September 10, 2010. World Coal Association.”Coal market & transportation”.World Coal Association.Åtkomstdatum December 6, 2012. http://www.worldcoal.org/coal/market-amptransportation/#cookie_accept. Zhang, Xuegang. ”Southeast Asia and Energy: Gateway to Stability”.China Security 3, num 2 (2007): 18–35. Zhu, Charlie, och Judy Hua. ”China’s energy investment push only for the brave”.Reuters. Hong Kong/Beijing, Maj 28, 2012. http://www.reuters.com/article/2012/05/28/us-chinaenergy-idUSBRE84R01R20120528. ”Carbon intensity targets unveiled”. Åtkomstdatum December 6, 2012. http://www.chinadaily.com.cn/china/2011-03/01/content_12092285.htm. ”China’s coal consumption continues to rise | Industries | chinadaily.com.cn”. Åtkomstdatum December 6, 2012. http://www.chinadaily.com.cn/bizchina/201202/27/content_14705069.htm. Development Mechanism and Policy Innovation of China’s Green Economy.China Council for International Cooperation on Environment and Development, 2011. http://www.cciced.net/encciced/policyresearch/report/201205/P0201205293716053 87628.pdf. ”Experts: Despite China’s efforts, technology constraints could curb shale gas development |SciTech |chinadaily.com.cn”. Åtkomstdatum December 4, 2012. http://www.chinadaily.com.cn/china/2012-09/28/content_15790059.htm. ”Global reserves: A world of plenty”.The Economist, Juli 14, 2012. http://www.economist.com/node/21558457. ”IEA - Publication:- Oil and Gas Emergency Policy - China 2012 update”. Åtkomstdatum December 6, 2012. http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/name,28189,en.html. ”IEA - Publication:- Partner Country Series - Gas Pricing - China’s Challenges and IEA Experience”. Åtkomstdatum December 6, 2012. http://www.iea.org/publications/freepublications/publication/name,31222,en.html. ”Institute for Energy Research | For China, Coal is Still King”. Åtkomstdatum December 4, 2012. http://www.instituteforenergyresearch.org/2011/01/21/for-china-coal-is-still-king/. ”Statistical Review of World Energy 2012 | BP”.Åtkomstdatum December 6, 2012. http://www.bp.com/sectionbodycopy.do?categoryId=7500&contentId=7068481. 27

The Chinese Oil Industry.Åtkomstdatum December 3, 2012. http://www.springer.com/energy/fossil+fuels/book/978-1-4419-9409-7. ”What Is the Future of King Coal in China? | WRI Insights”. Åtkomstdatum December 6, 2012. http://insights.wri.org/news/2012/10/what-future-king-coal-china.

Författarens tack Arbetet med denna rapport har möjliggjorts genom finansiering från Försvarsdepartementet via Totalförsvarets Forskningsinstitut. Analys och slutsatser är författarens egna.