Ojämlik = skuldsatt Unequal = Indebted Michael Kumhof, Romain Ranciere Finance & Development, sep 2011 Översättning av Jonas Wannefors Global Utmaning, November 2011
Ekonomer har länge oroat sig för den växande klyftan mellan länder som lånar mycket internationellt (emitterar obligationer) och de som beviljar lånen (investerar i obligationerna). De kallar det för obalanser i den globala bytesbalansen. Det har funnits en oro, speciellt sen början av den globala ekonomiska krisen 2007, att globala marknader skulle destabiliseras om länder som lider av stora underskott skulle råka ut för spekulativa attacker på sina valutor. Detta har dock inte hänt hittills. Det är till och med så att den största låntagaren av alla, USA, betraktas som en fristad av obligationsinvesterare. Det finns dock även en inhemsk dimension av den växande samlingen internationella obligationer. Nationella statsskulder ökar. Dessa riskerar att nå ohållbara nivåer och kan leda till inhemska finansiella kriser. Anledningen till att USA har byggt upp sådana ihärdiga och stora underskott i sin bytesbalans - som inkluderar alla internationella icke-investeringstransaktioner, inklusive import och export, utdelningar och ränteutbetalningar – är upphov till en stor debatt. Förklaringar inkluderar en låg inhemskt sparkvot, höga utländska sparkvoter, hög efterfrågan på högavkastande amerikanska tillgångar från mindre och, i alla fall finansiellt sett, outvecklade länder, överskott av internationella valutareserver i tillväxtekonomier i både merkantilistiska och förebyggande syften, demografi och produktivitetsskillnader mellan länder samt dollarns roll som reservvaluta. Men fenomenet med ihärdiga bytesbalansunderskott är inte förbehållet USA, utan har även observerats i ett antal andra västerländska länder, speciellt i den engelsktalande världen. I nuvarande forskning utvidgar vi därför arbetet som framfördes i ”leveraging inequality” (F&D, December 2010), som enbart avhandlade USA, till att även inkludera en öppen-ekonomi dimension. Vi ser då (Diagram 1) att det som kopplar samman olika erfarenheter av bytesbalansunderskott är en markant ökning i inkomstskillnader över de senaste decennierna, mätt som andelen av total inkomst som tillfaller de rikaste 5 procenten av ett lands inkomstdistribution. Då fattiga och medelklass lånat från rika och utländska långivare för att finansiera sin konsumtion har ovannämnda ökning i inkomstskillnader bidragit till en försämring av de rikaste ländernas balans mellan aggregerat sparande och investeringar. Detta, tillsammans med de andra faktorer som nämnts ovan, föder bytesbalansunderskott.
1