Så bryter vi kurvan (Swedish)

Så bryter vi kurvan Politik för ett hållbart klimat

Juni 2009

Innehållsförteckning: 1. Förord

sid 4

2. Allt ska bort!

sid 6

3. Vad som måste ske... NU!

sid 11

4. Köpenhamn är bara början

sid 14

5. Så klarar vi det

sid 23

Global Utmaning är en oberoende tankesmedja och mötesplats. Vi sprider kunskap, påverkar policy och skapar dialog kring globaliseringens effekter.

Så bryter vi kurvan Utgiven av Global Utmaning juni 2009 Form: McBride Tryck: S-M Ewert AB

Så bryter vi kurvan

3

1. Förord Det är hög tid att knäcka kurvan – den mer än sekellånga ökningen av de globala utsläppen av växthusgaser. Senast 2020 bör vi se tydliga resultat om det ska vara möjligt att någorlunda säkert hejda uppvärmningen vid plus 2 grader. Nu är det politiska beslut som behövs och incitament för omställning till ett hållbart samhälle. Näringslivet ligger i startgroparna och medborgarna känner problemen.

Problemet är globalt och många av lösningarna måste vara globala. Den svenska regeringen kommer att ha en nyckelroll som EU:s ordförande när ett nytt globalt klimatavtal ska förhandlas fram i Köpenhamn i december 2009.

Men för att ha maximal trovärdighet krävs att Sverige är ett föredöme på klimatområdet. På den punkten är Sverige idag ett land bland många; vi har gjort en del men kan göra mycket mer än hittills. Klimatsituationen innebär samtidigt globala affärsmöjligheter för de företag som inser områdets potential. Det är bra för svensk industri.

Regeringen bör driva att EU reformerar jordbruket så att det ger en positiv klimatpåverkan istället för att vara en källa för betydande utsläpp. Regeringen bör ta initiativ till ett samarbete mellan näringsliv och myndigheter för att investera i skogsplantering och skogsvård i utvecklingsländerna.

Sveriges nettoutsläpp kan vara nere på noll 2030. Det borde vara den svenska ambitionen, inget mindre.

Denna skrift handlar om vägarna dit, om hur vi bryter kurvan av ökande globala koldioxidutsläpp som hotar den värld vi har idag.

Denna skrift avslutar första fasen av Global Utmanings klimatprogram. Underlaget är sammanställt av journalisten Ylva Nilsson.

Vi som undertecknar detta ställer oss bakom visionsskriftens förslag:

Regeringen bör skärpa klimatmålet i sin klimat- och energipolitik till 40 procents minskade utsläpp till 2020 på hemmaplan. Regeringen måste förse sin nationella klimat- och energiplan med konkreta åtgärder på alla områden och på alla nivåer.

Regeringen bör avskaffa alla subventioner till fossil energi, t ex skatterabatter för att ta bilen till arbetet eller energirabatt till industrin. Regeringen bör snarast fatta beslut om att senast 2015 upphöra med all tillverkning av fossildrivna bilar. Det är nödvändigt för att nå målen om en fossilfri bilpark 2030.

4 Så bryter vi kurvan

Kristina Persson Inger Schörling Staffan Laestadius Åsa Ehinger Berling Carola Gunnarsson Eva Nordmark Sandro Scocco Gun-Britt Mårtensson Jan O Karlsson

Allan Larsson Inge Gerremo Eva Redhe Ridderstad Karin Rudebeck Annika Åhnberg Carl von Essen Jakob Lagercrantz Åke Danielsson

Så bryter vi kurvan

5

2. Allt ska bort!

Vi har resonerat länge nog kring klimathotet, forskarna har gett oss det underlag som vi behöver. Det råder inte längre några tvivel om att klimathotet är akut och potentiellt förödande. Fortfarande behövs mer kunskap men det innebär inte att vi kan tillåta oss att vänta längre. Det är hög tid att handla.

Med hjälp av skatter, utsläppshandel, tekniska normer och där det behövs, tydliga förbud, ska det bli så kostsamt att släppa ut koldioxid att det lönar sig bättre för näringslivet att ställa om till förnyelsebar energi och för privatpersoner att välja de klimatvänliga alternativen.

Tiden är förbi när vi kunde förhandla om 50, 60 eller 80 procent mindre koldioxidutsläpp. Allt ska bort! De enda koldioxidutsläpp som människan kan tillåta sig i framtiden är vad som krävs för matproduktion och investeringar för att ställa om till icke-fossil teknik. Större delen av den kol som finns i marken måste förbli där.

För att lyckas krävs att politiska beslutsfattare på alla nivåer både motiverar medborgarna och underlättar övergången till det nya samhället och de nya jobben.

Politikerna måste ta steget från att räddhågset lyssna till att kraftfullt argumentera och agera för den stora omställningen.

Vi står inför en gigantisk industriell omställning som i grunden kommer att förändra våra samhällen och vårt sätt att leva. Låt oss tala klarspråk – många kommer att förlora sina jobb i takt med att vi lägger om eller omvandlar verksamheter som inte är klimatsmarta. Men visionen behöver inte vara skrämmande, den kan också målas i positiva färger. När jobb går förlorade kommer andra i deras ställe. Det finns stora möjligheter att det nya, hållbara samhället som bättre respekterar vår planet, kommer att förbättra vår livskvalitet på många sätt.

Problemet De klimatförändringar som FN:s panel av 2 500 internationella klimatforskare varnade för i sin rapport från februari 2007, sker snabbare och mer dramatiskt än forskarna trodde för bara två år sedan.

Den globala genomsnittstemperaturen har ökat med 0,6 – 0,7 grader Celsius sedan 1750 enligt IPCC. Nya rapporter säger att uppvärmningen av planeten redan hade varit 2 grader mer idag, om inte luftföroreningar kylde av luften.

Under 1900-talet har jordens medeltemperatur ökat med 0,7 grader Celcius.

Källa: Vattenfall

6 Så bryter vi kurvan

Om dagens koldioxidutsläpp skulle tillåtas att fortsätta som hittills utan att avbrytas, riskerar vi en ökad uppvärmning på jorden med upp till 6 grader och en havsnivåhöjning mellan 1-2 meter.

Så bryter vi kurvan

7

Arktis smälter betydligt snabbare än väntat och har nu öppet vatten i områden där det bara funnits is tidigare. Med den takt som Arktis isar nu minskar kan området vara isfritt om 30 år, enligt den senaste forskningen. Även Antarktis smälter, vilket man inte känt till tidigare. Flera av Himalayas glaciärer har slutat producera ny is vintertid och smälter fortare än man tidigare räknat med. Världens 30 mest studerade glaciärer har inte bara minskat kraftigt under de senaste 25 åren, avsmältningstakten ökar dessutom.

Avsmältningen resulterar i att havsnivån stiger vilket får effekter på jordens biologiska mångfald men också för de många miljoner människor som bor nära en kust eller större vatten. IPCC kalkylerade med att havsnivån skulle stiga med mellan 18 och 59 centimeter under detta sekel. Nya mätningar säger att stigningen just nu sker i en takt av 3 millimeter om året och närmar sig 4 mm. Det är i så fall tre gånger snabbare än IPCC räknade med. Fram till nu har havet absorberat ungefär 25 procent av den koldioxid som naturen och människan avger. Uppvärmningen riskerar att skada havets förmåga att uppta koldioxid, med resultat att ännu större mängder växthusgaser skulle nå atmosfären och ytterligare förstärka uppvärmningen.

Världens skogar har absorberat ungefär lika mycket koldioxid som haven, cirka 25 procent av de globala utsläppen. Internationella forskare rapporterade nyligen att vid en global uppvärmning på över 2,5 grader Celsius, skadas skogarnas förmåga att absorbera koldioxid. Därefter börjar skogen istället att avge koldioxid in i atmosfären, alltså öka utsläppen.

Temperaturen och havsytan har stigit medan snötäcket har minskat.

Källa: International Panel on Climate Change

8 Så bryter vi kurvan

Skador på ekosystemen kan hanteras och till och med repareras till en viss punkt men när den punkten är passerad finns ingen återvändo. Problemet är att vi inte vet vid vilket kritiskt gränsvärde (”tipping point”) som förändringen sker. Det finns en tröghet i ekosystemen som gör att vi inte alltid uppfattar när vi har passerat en naturens smärtgräns. De stora förändringar som människan har gjort i planetens strålningsbalans har ännu inte slagit igenom fullt ut. Trögheten är så stor att stora delar av den påverkan vi har åstadkommit ännu inte är synlig för oss.

Så bryter vi kurvan

9

Koldioxidutsläpp per capita

3. Vad som måste ske... NU! ton CO2 /capita år > 20 15 – 20 10 – 15 7 – 10 5–7 3–5 2–3 1–2 <1

Från Klimatkonventionen; Marland, Boden och Andres, CDIAC; samt En varmare värld (Monitor 18).

Utmaningen är stor. Tiden är kort. Vi bör börja med att knäcka kurvan – den mer än sekellånga ökningen av fossilbränslebaserad energianvändning med de växande utsläpp som följer av detta. Fossilbränsleanvändningen måste snabbt reduceras.

Insatserna för detta måste ha gett ett tydligt resultat senast 2020. Den hårdföra minskningen av fossilbränsleanvändningen måste huvudsakligen samordnas globalt. Därför är det oerhört viktigt att världens politiska ledare omedelbart fattar beslut som visar världen att omställningen har inletts.

Det finns en rad politiska verktyg för att knuffa igång den omställning som vi alla kommer att få bidra till: Politiska institutioner, myndigheter, frivilligorganisationer, medborgare och företag. Alla metoder kan och bör användas, som komplement och förstärkning till varandra. Följande förslag kan och bör göras omedelbart.

Koldioxidutsläpp per capita för olika länder.

Källa: Klimatkonventionen; Marland, Boden och Andres, CDIAC; samt En varmare värld.

Globalt IPCC-rapporten i februari 2007 slog fast att klimatförändringarna med 90 procents säkerhet beror på de stora utsläpp av växthusgaser som människan åstadkommer, utöver vad naturen redan avger. Trots allt tal om klimatet fortsätter världens utsläpp att öka. Mellan 1990 och 2004 har de globala växthusgasutsläppen ökat från 29 till 49 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Och ökningen fortsätter; bara inom energisektorn spås kolanvändningen öka med 43 procent fram till 2030. Även om vi skulle lyckas att minska utsläppen radikalt blir det svårt att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader Celsius.

Kyoto-uppföljning Vi behöver ett globalt klimatavtal som sätter ett högt pris på utsläpp av växthusgaser.

I Köpenhamn i december finns chansen att åstadkomma ett sådant avtal när FN:s länder möts i ett klimattoppmöte.

Avtalet bör ålägga alla större utsläppare minskade utsläpp genom konkreta, bindande åtaganden. USA, EU och övriga rika OECD-länder måste ta sitt ansvar och gå före.

Men det är inte längre möjligt att låta länder med fattiga befolkningar slippa krav på utsläppsminskningar. Kina är idag det land som släpper ut mest koldioxid, 24 procent av de globala utsläppen. Den pågående ökningen av utsläpp där måste stoppas.

Det gäller också andra snabbväxande länder som Indien, Brasilien, Mexiko, Ryssland, Sydafrika och Sydkorea.

Bränsleskatt Klimatavtalet bör innehålla en överenskommelse om att börja beskatta internationella bunkerbränslen. Det bränsle som flyg- och sjöfartstransporter använder är inte längre en försumbar del av de globala växthusgasutsläppen. Dessutom ökar de, i såväl

10 Så bryter vi kurvan

Så bryter vi kurvan

11

absoluta tal som relativt. Beskattningen av dessa bränslen är en viktig parameter för att driva upp kostnaderna för transporter så att internationella resor och transporter börjar betala för sin klimatpåverkan. Ett beslut här skulle framförallt vara en viktig signal om att det globala politiska systemet börjat agera i klimatfrågan.

också i vissa delar skärpa sina åtgärder. Utsläppsrätter till industrin måste hädanefter få ett pris – gratis utdelning till en del företag förfelar syftet, i synnerhet när de av olika skäl ges till de företag som släpper ut mest.

Hårdare press bör sättas på bilindustrin för att gå över till förnyelsebara bränslen.

Teknologin finns och kunderna efterfrågar den. Efter 2015 bör inga bilar som drivs med fossila bränslen tillverkas inom EU. Höjda skatter och avgifter kan påskynda den omställningen.

Inom jordbrukspolitiken bör stödet tas bort för att lägga mark i träda. Omställningen till ett fossilfritt samhälle betyder att efterfrågan på biomassa i alla former kommer att öka drastiskt och det europeiska jordbruket bör ingå i den utvecklingen.

Sverige Världens största utsläppsländer av koldioxid, 2007 Källa: Netherland Environmental Assessment Agency

Efterlevnad Utsläppen av koldioxid i världen har ökat med nästan 40 procent sedan 1990, (basåret för Kyotoprotokollet) trots det internationella avtal som lade fast att utsläppen till 2012 skulle ha minskat med 5 procent. Ett nytt globalt klimatavtal bör därför innehålla strukturer för uppföljning, utvärdering och för sanktioner om åtaganden inte efterlevs. FN-sekretariatet för Kyotoprotokollet bör utrustas med ett robust mandat att övervaka nationella framsteg när det gäller utsläppsminskningar.

Dessutom bör inspektörer ges fullt tillträde till alla deltagande nationer för att t ex genomföra egna kontrollmätningar på samma sätt som IAEA ges tillträde för att kontrollera atom- eller kärnkraftsinstallationer.

EU EU har antagit ett antal ambitiösa klimatmål. Mycket talar dessvärre för att dessa inte kommer att visa sig vara tillräckliga. Unionen måste nu koncentrera sig på att alla medlemsländer genomför sina åtaganden att minska utsläppen. Unionen bör

12 Så bryter vi kurvan

Den svenska regeringen gör rätt i att prioritera de globala klimatförhandlingarna under sitt halvår som EU-ordförande och bör använda alla krafter för att toppmötet i Köpenhamn landar i ett bra avtal. Sverige bör också gå före, med högre ambitioner, när det gäller utsläppsminskningar än övriga EU för att stärka sin egen trovärdighet som ledande och mest progressiva land inom klimatområdet.

De 40 procents utsläppsminskningar som regeringen har satt som mål till 2020 måste genomföras hemma i Sverige. Satsningar på klimatinvesteringar i u-länderna ska inte räknas in i de svenska resultaten. Däremot bör det svenska biståndet användas till att både förebygga utsläpp och åtgärda skador av klimatförändringarna.

Sverige skulle kunna ha en bilpark av enbart miljöbilar ett decennium före 2030.

Till att börja med bör alla kommuner följa Regeringskansliets exempel och köra miljövänligt i alla sina transporter.

Den klimat- och energipolitiska plan som regeringen lade i mars 2009 utelämnar eller behandlar bara i förbigående flera viktiga sektorer (t ex jordbruket, skogsbruket, hushållen, transporter annat än personbilar) och utgör därför inte en fungerande eller tillräckligt konkret plan för målet ”Noll utsläpp år 2050”. En sammanhållen svensk nationell klimatplan måste tas fram. Samtliga kommuner bör också utarbeta sammanhållna kommunala klimatplaner.

Så bryter vi kurvan

13

4. Köpenhamn är bara början

Koldioxidläckage I brist på globala avtal är risken stor att de länder eller regioner i världen som går före i arbetet att dra ned på utsläppen straffas. Att gå före kan innebära högre kostnader vilket försvagar industrins konkurrenskraft. Risken är uppenbar att näringslivet kan välja att flytta industrianläggningar till länder utan restriktioner för utsläpp. Det skulle urholka politikernas ansats att via lagstiftningen minska utsläppen. Dessutom skulle jobb gå förlorade, vilket förutom den ekonomiska skadan, kan minska medborgarnas uppslutning bakom klimatarbetet. Sannolikheten är stor att klimatföregångarna då vill försvara sin industri och frestas att ta till olika typer av handelshinder. Detta slags scenario skulle förvärra situationen och inte hjälpa klimatarbetet.

Det är tveksamt om man lyckas få till stånd det starka, globala, bindande klimatavtal i Köpenhamn december 2009, som världen behöver för att kick-starta den stora omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Detta får under inga omständigheter bli en ursäkt att sänka farten i det internationella arbetet för att bromsa klimatförändringarna. Insatser av alla slag och på alla områden, måste sättas in och det måste ske inom de närmaste åren.

Avgörande för att en omställning ska komma igång, är som nämnts tidigare, att sätta ett pris på utsläppen. Den som påverkar klimatet negativt ska bära kostnaderna för det. Det ska löna sig att värna klimatet.

Sektorsavtal Ett alternativ – eller komplement - till globala klimatavtal är sektorsavtal inom vissa energiintensiva och storskaliga sektorer. Dessa kan vara cement-, stål-, järn-, massa och pappersindustrin liksom delar av energisektorn, t ex kolkraftverken.

För att fungera bör sådana avtal omfatta alla större producentländer i världen och därmed en större del av produktionen. Avtalen bör innehålla mekanismer för uppföljning, övervakning och sanktioner.

Energipriset måste stiga överlag, åtminstone i övergångsfasen innan vi har uppnått ett fossilfritt samhälle. Energieffektiviseringar är en absolut nödvändig del av den övergång till fossilfri energi som ska genomföras, och ett högt energipris ger den nödvändiga stimulansen till detta. Inom industrin och byggandet finns en stor potential att minska förbrukningen av energi. Dyrast av allt måste – förstås – den fossila energin vara för att den snabbt ska utfasas.

20 15 10 5 0

Källa: International Energy Agency, World Energy Outlook 2005.

14 Så bryter vi kurvan

Beräkning av mängden koldioxidekvivalenter i gigaton år 2030 i den grå stapeln om utvecklingen fortätter som hittills (BAU: Business as usual) och möjliga sänkingar av koldioxidnivåerna i olika sektorer genom energieffektivisering, omställning till fossilfria bränslen mm i den gulbruna stapeln, enligt Vattenfall-McKinsey

Så bryter vi kurvan

15

Några ekonomiska styrmedel Många former av ekonomiska styrmedel har diskuterats. Det finns ingen anledning att låsa sig till vissa när en kombination av nationella och internationella lösningar med fördel kan användas. Avgörande är dock att det samlade paketet blir kraftfullt, oavsett vilka lösningar som väljs.

Utsläppshandel Det utsläppshandelssystem för tung industri som EU har infört, är ett sätt att prissätta koldioxidutsläppen och kan dessutom på sikt minska risken för koldioxidläckage. Men systemet med att dela ut utsläppsrätter gratis bör snarast upphöra för att systemet ska vinna legitimitet. Ett mål på kort sikt måste bli att samtliga rättigheter auktioneras ut. Dessutom måste taket för tillåtna utsläpp vara så lågt satt att priset på kvoterna blir kännbart. De utsläppshandelssystem som inom ett par år sannolikt även kommer att finnas i andra OECD-länder som USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Schweiz, Norge, Japan med flera, bör kopplas ihop med det europeiska. Syftet är att uppnå ett internationellt pris på koldioxid och att undanröja, eller åtminstone minska, risk för koldioxidläckage.

Sverige bör verka för att EU-kommissionens förslag om sammankopplade utsläppshandelssystem förverkligas till 2015.

Skatter Skatter är ett användbart politiskt instrument för att styra företag och medborgare mot energieffektivisering, och mot förnyelsebara bränslen och energikällor.

Det kan göras via en generell energiskatt på all energiförbrukning som maximalt gynnar energieffektiva varor och tjänster och därmed fungerar som ett incitament för näringslivet att utveckla energisnåla produkter. Den politiska styrningen kan också göras via andra skatter som t ex fordonsskatt och bränsleskatt, osv.

Koldioxidskatter kan ersätta eller komplettera utsläppshandelssystemen. I Sverige har det till exempel fungerat väl att ha båda delar. En CO2-skatt kan styra företag och konsumenter mot lågkolsprodukter. Skatterabatter för energiintensiv industri bör bara användas i undantagsfall och då endast i sektorer med särskilda omställningsproblem och under en i förväg fastställd övergångsperiod.

16 Så bryter vi kurvan

Sverige bör driva på i EU för att alla europeiska länder inför en CO2-skatt.

Skatterna måste dock utformas så att inte den rusning som just nu pågår efter världens biomassa, förstärks. En situation där skogar fälls och grödor som kunde användas till livsmedel för världens växande befolkning istället eldas upp av industriländernas bilister, får till exempel inte uppstå. Ett sätt att hantera detta är att låta koldioxidskatterna omfatta också utsläpp från biobränslen parallellt med att man inför en särskild fossilbränsleskatt.

All subventionering, skattevägen eller på andra sätt, av fossila bränslen bör omedelbart upphöra. Enligt IEA beviljar enbart OECD-länderna cirka 170 miljarder dollar årligen i subventioner till olja, kol och naturgas.

Hit hör t ex Tysklands subventionering av kolkraft i syfte att sänka befolkningens energikostnader. Liknande subventioner finns i andra länder. Alla skatterabatter för bilresor till arbetet och för tjänstebilar etc, bör ses över. Om staten vill gynna den arbetande delen av befolkningen kan det göras på annat sätt.

Global koldioxidskatt En globalt samordnad koldioxidskatt som tas ut nationellt skulle kunna undanröja motiven för koldioxidläckage – att företag flyttar industriproduktion till länder som inte agerar mot klimathotet. Varje land skulle själv driva in skatten och förfoga över intäkterna. Skatten kan vara en punktskatt, av det slag alla OECDländer redan har och kan om den utvidgas till allt fler länder minska risken för koldioxidläckage. En globalt samordnad koldioxidbeskattning skulle också ha vissa positiva fördelningspolitiska effekter, eftersom de fattigaste i utvecklingsländerna har en låg användning av koldioxid. Skatten skulle slå hårdast mot de som konsumerar mest.

Klimatobligationer Stater kan uppmuntra företag och medborgare att bidra till omställningen till det fossilfria samhället genom att utställa klimatobligationer. För staten har det fördelen att dra in kapital till investeringar i klimatforskning och klimatteknologi som näringslivet av kommersiella skäl inte är villigt att satsa på. Samhället får nya jobb istället för de jobb inom gamla industrier som kommer att försvinna när fossil energi fasas ut. Företagen och medborgarna får statliga garantier som gör deras placeringar säkra. Framförallt ges alla en chans att ge ett aktivt och positivt bidrag till klimatarbetet.

Så bryter vi kurvan

17

Fond för u-länderna Det ligger i högsta grad i vårt eget intresse att u-länderna inte följer samma energiintensiva tillväxtbanor som dagens industriländer har gjort. Fattigdomsbekämpning måste inte ta omvägen över miljöförstörelse och klimatpåverkan.

Men u-länderna behöver tillgång till kapital för att ta detta språng. Överföringen av kapital, kompetens och ny teknologi bör bli massiv för att göra det möjligt.

Kapitalbehovet är dessutom särskilt stort för de länder som står först i raden att drabbas hårt av klimatförändringarna. I stora delar av Afrika och Asien kommer befolkningarna att drabbas av fenomen som de inte har varit med om att skapa.

Pengar för dessa fonder kan lämpligen hämtas ur skatten på internationella bunkerbränslen som Global Utmaning föreslagit ska ingå i det globala klimatavtalet eller som en skatt på internationella utsläppsrätter.

Villkoren för FN:s instrument för klimatbistånd – Clean Development Mechanism och Joint Mechanism – bör skärpas så att de inte blir ett sätt för rika länder att köpa sig fria från utsläppsminskningar hemma i utbyte mot klimatprojekt i u-länder som skulle ha gjorts ändå. EU:s fond för klimatbistånd – Global Alliance for Climate Change - kan med fördel utvidgas till att verkligen bli en global allians.

Andra politiska styrmedel Samhället har ett antal verktyg till sitt förfogande och alla bör användas för att skynda på omställningen till det nya samhället. Lagstiftning kan t ex användas för att stödja eller förbjuda viss verksamhet eller teknik och tillståndsgivning kan förenklas för att stimulera utbyggnad av miljövänliga alternativ. Även om teknikneutrala åtgärder generellt är att föredra kan normer beslutade på central nivå (av EU eller enskilda länder) göra att företag vågar satsa på en bestämd teknologi.

I vissa fall är regleringar att föredra framför renodlade prisinstrument, i synnerhet om man vill undvika extrema prisnivåer.

Tekniska normer Tvingande tekniska normer och standarder på produkter och tjänster bör användas för att ytterligare skärpa vikten av att forskningen och näringslivet tar fram alla

18 Så bryter vi kurvan

tänkbara former för energibesparing och energieffektivisering. Det kan t ex innebära att uppmuntra byggandet av passivhus som konsumerar minimalt med energi, att försäkra sig om att det blir en fortsättning på den nya teknologin där man använder materiel som trä istället för den CO2-intensiva betongen i husstommar, osv.

Standardisering av vissa tekniska lösningar kan vara ett viktigt sätt att snabbare sprida ny, klimatvänlig teknologi och ge den en större marknad. I fordonssektorn behöver vi t ex snabbt gå över till andra bränslen än bensin och diesel. Det kräver andra bilmotorer (vilka biltillverkarna redan är i full gång att ta fram) men det kräver också en helt annan infrastruktur. Det kan gälla laddningsstationer för elbilar, stationer där batterier kan bytas eller en utbyggnad av tankstationer för t ex biogas. I många fall krävs ett internationellt standardiseringsarbete. I Europa är det en viktig uppgift för EU.

Sverige bör flytta fram målet att vara fritt från fossilbilar till 2030.

EU utvecklar för närvarande konsumentmärkningen på eldrivna produkter, liksom av fastigheters energikonsumtion för att göra det enkelt för konsumenterna att välja energisnåla och klimatvänliga produkter. Det arbetet bör stödjas, skyndas på och utvidgas till fler områden och produkter.

Inom kraftproduktionen finns redan i stor utsträckning den gröna teknologin, i form av t ex vindkraft, solkraft, vågkraft och biomassa. Men de nya energikällorna kräver storskalighet och fortsatt teknisk utveckling för att bli lika bra och billiga att använda som fossila bränslen. Staten kan underlätta den utvecklingen genom att anpassa lagstiftningen så att de nya energiformerna blir gynnade, släppa in dem i de existerande näten, stödja en utbyggnad och genom att göra det enklare för kunderna att välja förnyelsebar energi, osv.

Moderna städer En medveten stadsplanering krävs för att radikalt minska energiförbrukningen.

Inte minst kan bättre stadsplanering minska invånarnas behov att resa långa sträckor och styra över resorna till andra transportmedel än personbilen. Kollektivtrafiken bör byggas ut drastiskt. I det glesbefolkade Sverige gäller detta förstås särskilt tätbefolkade områden. Spårbunden trafik är mest effektiv men snabba stadsbussar är också en klimatvänlig och kostnadseffektiv lösning.

Så bryter vi kurvan

19

Tekniken för att styra trafiken finns redan. Intelligenta transportsystem (ITS) kan användas för att påverka och samordna hela transportsektorn för hållbara transporter av gods och människor i smarta kombinationer mellan olika transportslag.

Nyckeln till en snabb omställning till en långsiktigt hållbar teknik är att förare/ bilar bär kostnaderna för sin verkliga belastning på det gemensamma utrymmet.

ITS gör det enkelt att låta varje bil bära sina egna kostnader för samhället genom skräddarsydda avgifter.

Jordbruket Jord och skogsbruket måste tillmätas större betydelse i det internationella klimatsamarbetet. Globalt står jordbruket idag för cirka 13,5 procent av växthusgasutsläppen (eller 18 procent, om transporter av livsmedel också räknas in). Det är viktigt att jord- och skogsbrukets betydande roller för klimatet blir erkända. Att minska avskogningen är en av de viktigaste och mest akuta uppgifterna.

För jordbrukets del är det angeläget att det skapas incitament att gå från att vara en kolkälla till att bli en kolsänka. En viktig beståndsdel i en sådan process är att utveckla produktion av energi inom jordbruket för eget bruk och minska användningen av fossil energi.

Det är också i alla dessa ansträngningar nödvändigt att beakta behovet av en fördubblad livsmedelsproduktion inom de närmaste decennierna och att sätta produktion av bioenergi i relation till den uppgiften. För EU:s del är det nödvändigt att reformerna av jordbrukspolitiken fortsätter och att den sätts in i ett klimatsammanhang.

EU bör sluta ge bidrag för mark som läggs i träda. Marken behövs för att producera biomassa vars efterfrågan som drivmedel, industriråvara och byggmateriel ökar.

Jordbruket har redan visat att minskad användning av konstgödsel och ändrad boskapshållning kan åstadkomma kraftiga minskningar av utsläppen. Det finns fler nya (liksom gamla, övergivna) tekniker som kan tas i bruk som att lägga om så- och skördetider, att ta fram nya, mer torktåliga växtsorter eller att minska jordbearbetningen, t ex genom att bruka jorden utan att plöja den.

Skogsbruket Skogen är en av planetens viktigaste kolsänkor men dess förmåga att absorbera människans och naturens koldioxidutsläpp är hotad. Fortsatt avverkning av skog riskerar att föra oss till en punkt där skogen förlorar sin förmåga att ta upp och istället börjar avge koldioxid. Vi måste därför snabbt både minska den globala avskogningen och börja plantera ny skog i mycket större omfattning. Odlad skog kan spela en stor, positiv roll inom miljövården, öka den biologiska mångfalden och minska ökenspridningen. Trädens rötter kan skydda marken från erosion, trädens lövverk kan bjuda på skugga som behåller jordens fuktighet, osv. Ny skog kan med fördel odlas på så kallad förstörd mark, där livsmedelsodling inte är möjlig. Trä kan bli en konkurrenskraftig bioenergikälla men det vore kontraproduktivt att först elda upp det för att ge värme. Istället är trä på väg att bli en viktig industriråvara, t ex som stommar i flervåningshus för att ersätta betong och som råvara till en modernare, miljövänligare form av plast.

Sverige bör satsa på att utveckla metoder för ett modernt och klimatvänligt skogsbruk och ny användning för trä för att sedan kunna erbjuda såväl kompetens som teknik till u-länderna.

Medborgarna Omställningen av våra samhällen blir med nödvändighet radikal. Vi måste alla spara energi, förmodligen avstå från en hel del bil- och flygresor och troligen äta mindre kött. För att nå målet om ett fossilfritt samhälle kommer det att krävas kraftiga och tydliga signaler från samhället, framförallt i form av ett högt pris på de varor och tjänster som genererar koldioxidutsläpp.

Befolkningen måste vara motiverad och införstådd med de förändringar och fördyringar av den gamla livsstilen som kommer. Den uppgiften vilar på det politiska ledarskapet. Staten måste garantera en utbildningsinsats och informationsspridning på alla nivåer som motsvarar det nya samhällets krav.

Den svenska regeringen bör prioritera att EU ska gå in för en snabb övergång till ett klimatvänligt jordbruk.

20 Så bryter vi kurvan

Så bryter vi kurvan

21

5. Så klarar vi det!

Vi behöver teckna en positiv bild av det nya samhället. Ett samhälle som respekterar naturens förutsättningar och väljer hållbarhet som sitt ledord har alla möjligheter att ge oss människor högre livskvalitet, socialt, kulturellt och hälsomässigt.

Motivationen till en omställning behöver inte komma ur skrämselpropaganda, den kan växa fram ur en önskan om ett bättre liv.

År 2050 ska utsläppen i världen i stort vara nere på noll. En checklista på om vi är på rätt väg, kan se ut så här:

Många miljoner nya jobb kommer att skapas i de nya branscher som ersätter den gamla industrin.

• Efter 2015 bör inga nya kolkraftverk som saknar en fungerande CCS (kolfångstteknik) få byggas i OECD-länderna.

• En FN-rapport uppskattar att vindkraftsindustrin som hittills skapat 2,3 miljoner jobb kommer att växa med ytterligare 20 miljoner nya jobb före 2030.

• Tolv miljoner nya jobb sägs i samma rapport komma att skapas inom jordbruket före 2030 för att ta fram biomassa och tolv miljoner jobb för att isolera och bygga energieffektiva hus.

• EU-kommissionen beräknar att energieffektiviseringen fram till 2020 kommer att leda till 1 miljon nya jobb i Europa före 2020.

• Sternrapporten kalkylerar för sin del med 25 miljoner anställda inom sektorn förnyelsebar energi år 2050, alltså tio gånger mer än idag.

• 2015 bör samtliga OECD-länder dels ha upprättat egna utsläppshandelssystem dels ha länkat systemen till varandra.

Men faktum kvarstår: den förestående strukturomvandlingen medför att många jobb också kommer att gå förlorade i den gamla industrin som vi nu överger samtidigt som många människor ska övertygas att ändra delar av sin livsstil. Staten bör vara beredd att hantera de problem som kan uppstå när gamla industrier fasas ut och jobb går förlorade samtidigt som nya aktiviteter – och nya jobb – måste tillskapas och uppmuntras. Detta kommer att bli den stora politiska utmaningen för det kommande decenniet. Och det arbetet måste påbörjas redan nu.

• 2020 bör skogsytan i världen växa.

22 Så bryter vi kurvan

• Senast årsskiftet 2010-11 bör ett nytt globalt klimatavtal ligga klart som binder både industriländer och u-länder att begränsa sina utsläpp.

• Efter 2015 ska de globala utsläppen av växthusgaser inte längre öka.

• Efter 2015 bör inga motorfordon som drivs av fossilt bränsle längre produceras i Sverige.

• 2020 bör alla existerande kolkraftverk utan CCS vara stängda.

• 2030 bör de globala utsläppen ha minskat med hälften.

Så bryter vi kurvan

23

Global Utmanings klimatprojekt ”Så bryter vi kurvan – politik för ett hållbart klimat” är den tionde skriften i en serie klimatpublikationer som Global Utmaning gett ut 2008-2009 och avslutar därmed första delen av Global Utmanings klimatprogram. Detta är samtidigt en skrift som anger Global Utmanings positioner i de nationella och globala klimatfrågorna. Följande rapporter har producerats 2008-09: 1. Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna Rapporten tar sikte på FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn 2009 och beskriver det maktpolitiska spel som redan inletts inför detta möte. Rapporten är utgiven av Global Utmaning och Föreningen Norden och är skriven av journalisten Inger Jägerhorn.

2. EU som klimataktör Rapporten beskriver vad som är på gång inom EU – både i Bryssel och de större medlemsländerna – för att minska utsläppen av växthusgaser.

Författare: journalisten Ylva Nilsson.

3. Insikter och dilemman i klimatfrågan I denna rapport belyses från ett naturvetenskapligt perspektiv ett antal insikter och dilemman i klimatfrågan som både beslutsfattare och svenska medborgare bör känna till. Författare: meteorologen Martin Hedberg.

4. Kina – Medspelare eller motspelare i klimatkampen Kina är idag jämte USA den största utsläpparen av koldioxid i absoluta tal. Rapporten belyser vad som görs i Kina och hur man på bästa sätt kan få med Kina i klimatarbetet. Författare: Kina-experten Karl Hallding.

5. Klimatpolitik och konkurrensförmåga - hur undvika koldioxidläckage?

Om länder har olika utsläppsambitioner kan det leda till krav på handelspolitiska åtgärder, tullar osv.

Här presenteras de tänkbara konsekvenserna och policyalternativen. Författare: Peter Kleen, f d generaldirektör för Kommerskollegium.

6. Fröet till vår räddning – minskad klimatpåverkan genom jord- och skogs bruk.

Hur kan de areella näringarna – dvs. jord- och skogsbruk – bidra till klimatfrågans lösning? Författare: förra jordbruksministern Annika Åhnberg.

7. En globalt samordnad koldioxidskatt Många anser att en globalt samordnad koldioxidskatt inte är politiskt genomförbar – även om den är önskvärd. Men hur skulle en optimal global koldioxidskatt kunna utformas? Författare: Knut Rexed, fd statssekreterare på finansdepartementet och generaldirektör på Statskontoret.

8. Klimatförändringen och den industriella omvandlingen Klimatförändringarna bidrar till att vi står inför en institutionell förändring jämförbar med äganderätten – avskaffandet av atmosfärens fria utnyttjande, vilket i sin tur kommer att bidra till en omfattande industriell omvandling under resten av detta sekel.

Författare: professor Staffan Laestadius, KTH. 9. Intelligenta transportsystem och klimatet.

Om nästa generation av styrmedel för en mera effektiv och fossilsnål trafik. Men detta kommer att kräva betydligt skarpare styrmedel än de skattehöjningar som hittils har planerats Författare: vetenskapsjournalisten Peter Sylwan.

Alla rapporter finns tillgängliga på www.globalutmaning.se.

Vi analyserar och sprider kunskap om angelägna globala utmaningar utifrån ett svenskt perspektiv.

Sveavägen 66 • 111 34 Stockholm • Sweden • globalutmaning.se