Grönbergboken 2015 by Glory Days

Omslag

Grönbergboken 2015

ed den här boken vill vi ge dig en inblick i Grönbergs vardag och dela med oss av vår syn på trender och utveckling inom advokatbranschen. Oavsett om du är en branschkollega, nuvarande eller framtida klient, eller en framtida Grönbergare hoppas vi att du kommer att tycka att boken är läsvärd.

Innehåll 6 Advokatens roll under 30 år

8 Kulturskillnader Sverige-Tyskland

10 Grönbergs restaurangguide

12 M&A i Sverige

18 Grönbergska fonden

20 Att arbeta på Grönberg

26 Compliance - konsten att följa regler

30 En advokatbyrå i förändring

32 HD från insidan

38 Intressanta uppdrag

40 Verksamhetsområden

44 Vi är Grönberg

24 Från teori till praktik

[

Grönbergboken 2015 Advokatens roll

Konsten att hänga med i tiden

Visst ser samhället annorlunda ut i dag än för 30 år sedan. Men för Einar Wanhainen handlar juristyrket till syvende och sist om det som det alltid handlat om: att göra det bästa man kan för sin klient.

När jag läste juridik fanns inget av dagens höga antagningspoäng och betygshets.

är Einar Wanhainen först kom i kontakt med affärsjuridiken under 1980-talet mötte han en annan verklighet än vad unga jurister gör i dag. Att datorer och mobiltelefoner fortfarande var obekanta fenomen är ett kapitel för sig. Sverige var ett annat land än i dag, mer slutet och med en annan ekonomi. Ville du exempelvis göra utländska transaktioner var du tvungen att gå via riksbanken. Sedan dess har Sverige öppnat upp och internationaliserats, inte minst genom att vi gick med i EU. Samtidigt har flera statliga monopol inom till exempel radio, tv, telefoni och apotek försvunnit. Det ekonomiska klimatet är ett annat och många nya branscher har växt fram genom åren.

Ett annat yrke än i dag Även juristyrket var i viss mån annorlunda för 30 år sedan. De flesta som började på advokatbyrå stannade kvar på den byrå där de börjat sin karriär. – När jag läste juridik fanns inget av dagens höga antagningspoäng och betygshets. Då var det ganska många med långt ifrån imponerande betyg som sökte sig till utbildningen. Jag ska erkänna att jag väl inte hade någon 6

egentlig koll på vad det innebar att jobba med affärsjuridik när jag kom ut på arbetsmarknaden. Där märker jag en stor skillnad mot dagens unga, som är otroligt medvetna, ambitiösa, cv-orienterade och ser arbetet på advokatbyrå som ett första steg i karriären. Byråerna var i regel mycket mindre än i dag och juristerna var inte alls lika nischade. För att jobba med affärsjuridik behövde du först sitta ting, något som inte är nödvändigt längre. – Vi har flera mycket duktiga jurister på byrån som inte har arbetat inom domstolsvärlden.

Ett arbetsliv på Grönberg Einar Wanhainen har jobbat på Grönberg sedan 1982, i princip hela sin affärsjuridiska karriär. En karriär som dock inleddes med ett år av ”rensning i pappas lådor” som Einar uttrycker det. Pappan hade en byrå i Luleå och det var där som Einar först prövade sina juridiska vingar. Einar ville gärna jobba internationellt, så flytten till Stockholm var ett lätt beslut. 1982 började han jobba på Grönberg, delägare på byrån blev han 1985. Dryga 30 år på samma byrå kan tyckas som en lång tid, men Einar har aldrig sett

något skäl till att flytta på sig. – Jag brukar säga att det är en förmån att inte ha någon chef. En förmån som innebär att du har kontroll över din egen arbetssituation. Miljön på Grönberg ger mig inte bara det, utan även varierande arbetsuppgifter, trevliga arbetskamrater och stort inflytande. Sedan har jag nog en entreprenöriell ådra, för jag tycker det är extremt roligt att driva bolag.

På väg att bli ett kvinnoyrke En positiv utveckling som Einar noterat är att allt fler kvinnor blir jurister, på juristutbildningarna är i dag en övervägande del av studenterna kvinnor. – Kvinnor får, och tar, just nu en större plats i affärslivet, men det är en förändring som tar tid. Det är ingen hemlighet att affärer i mångt och mycket görs via kontakter. Man väljer att jobba med någon man känner till hellre än med någon man aldrig hört talas om. Eftersom det historiskt sett varit fler män på beställarsidan har det varit svårt för kvinnor att bygga upp en egen verksamhet. Det

pågår numera ett medvetet närverksbyggande bland kvinnliga jurister för att råda bot på det. En ung kvinnlig jurist i dag har ofta vänner och bekanta som studerat till exempel Industriell ekonomi eller gått på Handels. Den kvinnliga juristen kommer på sikt att få samma förutsättningar att dra in uppdrag som män traditionellt haft.

Ett serviceyrke Både samhället och juristbranschen må se annorlunda ut i dag än för 30 år sedan. Men för Einar är grunden för advokatyrket ändå precis densamma som den alltid varit. – Visst ser det annorlunda ut i dag, det är ju ofrånkomligt och man måste hänga med i utvecklingen. Men det viktigaste, kärnan i juristyrket, har inte förändrats. Det gäller – då som nu – att vara engagerad i sina klienter och deras verksamheter, att ha en genuin önskan och förmåga att lösa problem, samt att leverera resultat. Advokatyrket är i grund och botten ett serviceyrke och man måste gilla att arbeta med människor.

Om Einar Wanhainen Delägare på Grönberg sedan 1985. Huvudsakliga verksamhetsområden: Tvistlösning Obeståndsrätt Kommersiellavtalsrätt Immaterialrätt

[

Grönbergboken 2015 Kulturskillnader

Kulturskillnader vid affärer mellan svenskar och tyskar En tysk som kommer till Sverige kan få en smärre chock av medarbetare som går vid tre för att hämta på förskolan, tar fyra veckors sommarsemester och sitter i långa möten utan att fatta konkreta beslut. Sascha Schaeferdiek och Johanna Müller jobbar med att hjälpa svenska och tyska företag att göra affärer med varandra.

tt jobba internationellt är både intressant och utvecklande. Men ibland gäller det att hålla tungan rätt i mun. Att ha förståelse för att det som är självklart i ett land fungerar på ett helt annat sätt i ett annat land. Grönbergs German Desk arbetar med tyska klienter och företag som är verksamma i Sverige. Sascha Schaeferdiek, delägare, och Johanna Müller, biträdande jurist, är båda från Tyskland men bor i Sverige. En viktig del av deras jobb på Grönberg är att vara bryggan mellan svenska och tyska företag som ska göra affärer ihop.

förutom i undantagsfall. För en tysk kan det tyckas märkligt att ringa någon i Sverige och inse att personen är hemma trots att klockan bara är fem. Eftersom det är ganska ovanligt med hemarbete eller flexibla arbetstider i många branscher i Tyskland, kan tysken få intrycket att man arbetar kortare dagar i Sverige. – Jag tror inte att man generellt kan säga att tyskar jobbar mer än svenskar eller tvärtom. Viktigt är dock att båda parter i gränsöverskridande projekt är medvetna om och respekterar de olika arbetskoncepten som likvärdiga, säger Johanna Müller.

Sverige ur tyskt perspektiv

Olika möteskulturer

Johanna Müller flyttade till Sverige för två år sedan. Innan dess har hon bland annat jobbat på en advokatbyrå i Berlin. En stor skillnad som hon lagt märke till är de olika ländernas syn på tillgänglighet. – I Sverige är det inte ovanligt att man går hem ganska tidigt, men sedan jobbar på kvällen, till exempel när barnen har lagt sig. I Tyskland fungerar det inte riktigt så. Där är du på jobbet fram till tidigast klockan 20 och därefter är du inte anträffbar

Sascha Schaeferdiek kände väl till Sverige innan han började på Grönberg eftersom hans fru är svensk. Privat har han inte upplevt kulturkrockar, men i yrkeslivet kan han känna av kulturskillnader. – Det finns stora skillnader när det gäller beslutsprocesser. Tyskar kan uppleva möten med svenska parter som frustrerande och ineffektiva eftersom de känner att inga konkreta beslut har fattats. Tysken upplever att man kan diskutera en fråga och sedan

Att tänka på när du gör affärer med Tyskland Svenskar håller ofta en lägre profil än tyskar, något som kan leda till att tyskarna underskattar svenskarna. Tyska företag är generellt mer hierarkiska än svenska. I Tyskland är det chefen som bestämmer. I möten med tyska företag bör därför huvudfokus riktas mot den person som är högst i hierarkin. Man är mer formell i Tyskland – tilltala en person med titel och efternamn. Skriver du ett mejl eller brev på tyska inled med ”Högt ärade”.

gå vidare på agendan utan att egentligen ha bestämt något konkret. På den punkten beskriver han tyskar som mer effektiva och målinriktade. Besluten har dock en tendens att komma uppifrån utan att alla medarbetare involveras, något som kan göra att man ibland missar viktiga aspekter.

Att mötas på mitten Den svenska möteskulturen med många och ofta långa möten där man låter alla komma till tals är något som Sascha Schaeferdiek och Johanna Müller måste förbereda tyska klienter på. De ser fördelar och nackdelar med både det svenska och tyska sättet att arbeta. – I Tyskland är man ofta snabbare med att ta beslut och kommer därmed snabbare vidare i ett ärende. Däremot

För en tysk kan det tyckas märkligt att ringa någon i Sverige och inse att personen är hemma trots att klockan bara är fem. kan det beslutet ske på bekostnad av att man inte tagit sig tid till att lyssna på allas synpunkter och därmed inte fattat ett lika välgrundat beslut, säger Sascha Schaeferdiek. Både Johanna Müller och Sascha Schaeferdiek vill dock poängtera att de skillnader som finns mellan länderna inte är jättestora och aldrig utgör några hinder för att göra affärer. Däremot underlättas processen av att vara medveten om hur de båda ländernas affärskultur ser ut.

Svenskar inleder gärna ett möte med att småprata om ditt och datt, medan tyskarna är mer direkta och gärna skippar småpratet. Var tydlig och rak i din kommunikation med en tysk. Undvik luddiga och oklara formuleringar. I förhandlingar är tyskar generellt mer konfrontativa än svenskar som är mer intresserade av att skapa bra stämning och hitta win-win situationer. Ta inte illa upp. Det är en del av den tyska affärskulturen. Klädkoden är mer formell i Tyskland. Under affärsmöten gäller kostym och ofta slips. Som svensk bör man hellre vara lite för formellt klädd än att riskera att vara “underdressed”. 9

[

Grönbergboken 2015 Restaurangguide

Grönbergs restaurangguide Vi på Grönberg tycker att restauranger är ett ypperligt ställe att umgås på, oavsett om det är med klienter, kollegor eller vänner. Vi vill gärna dela med oss av några av våra favoritrestauranger i några av våra favoritstäder.

Chipps - Berlin En väldigt typisk ”berlinsk” restaurang som öppnar vid nio på morgonen och stänger sent. Hit går affärsmän och medarbetare från tyska UD för att äta lunch. Och vi. En bonus för vegetarianen är att de flesta rätter går att få vegetariska. 10

Berlin Pantry Pantry, med sina stora cognacsbruna läderstolar, guldkaklade väggar och robusta trägolv är en mysig och samtidigt elegant restaurang. Att gå hit med vänner och familj är en riktig hit. Den iberico-asiatiska menyn får det att vattnas i munnen, vad sägs till exempel om salmon tataki eller iberico spare ribs?

Tim Raue Fine dining när den är som bäst. Hit går vi gärna med klienter och njuter av den goda asieninfluerade maten. Vill man lyxa till det lite extra bokar man KRUG-bordet, där man får en specialkomponerad meny och dricker KRUG-champagne.

Stockholm NIKLAS Hit smiter Grönbergs medarbetare gärna iväg på lunchen för god mat och härlig miljö. På NIKLAS blir du alltid varmt mottagen, vare sig du vill äta en snabb lunch, en trerätters middag eller ta en cocktail i baren.

Italiano Papa Ett härligt ställe för middag och drink. Frågar du de biträdande juristerna vart de helst går en fredagskväll blir svaret sannolikt Papa! Njut av den italienska maten och den gemytliga atmosfären. Det här är ett ställe att koppla av och njuta på.

Boqueria Spanskinfluerade Boqueria består dels av saluhallsliknade Torget, dels av matsalen. På lunchen serverar Torget ljuvliga grytor och soppor ackompanjerade av utsökta pintxos. I matsalen kan du bli riktigt mätt på allt från tapas till paella.

New York City Buddakan I New York Citys Meatpacking-distrikt ligger Buddakan, en restaurang där Asiens stillhet möter en praktfullhet hämtad från 1500-talets Paris. Här möter du en annan värld, och njuter av spännande tolkningar av kinesiska rätter. Buddakan är den perfekta avslutningen på en händelserik dag i New York.

The Spotted Pig I hjärtat av West Village ligger denna mysiga gastropub i tre våningar. Hit kan du komma som du är, atmosfären är avslappnad och välkomnande. Det går inte att boka bord, är det fullt skriver du upp dig på en lista. Du kan antingen vänta i baren eller promenera runt i den mysiga stadsdelen medan du väntar. Kom inte hungrig med andra ord.

The Standard Grill Du har säkert hört talas om The High Line, den gamla järnvägen i New York som blivit en park. Här ligger även hotellet The Standard, som har en rad restauranger och barer. Vi besöker allra helst The Standard Grill för att bruncha eller äta en härlig grillmiddag. 11

[

Grönbergboken 2015 M&A i Sverige

M&A

under utveckling Kartan för företagsförvärv har ritats om de senaste tio åren. Mats Jansson och Anna-Maria Heidmark på Grönberg berättar att vikten av att förstå klientens affär numera är större, processerna effektivare och klienterna mer professionella.

För oss gäller det att fullt ut förstå vilken typ av klient vi företräder.

ergers and Acquisitions, M&A, transaktioner, företagsförvärv: Kärt barn har många namn. Att Mats Jansson och Anna-Maria Heidmark håller transaktionerna kära är kanske fel ord. Men att de brinner för sina jobb går inte att ta miste på. Båda är delägare och jobbar med M&A på Grönberg. De berättar att en ny typ av klient blivit vanligare de senaste åren, om Grönbergs effektiva sätt att arbeta, och om vikten av att förstå klientens affärsnytta.

Ny typ av klient och juristens roll När Mats Jansson jobbade med M&A på 1990-talet var klienten ofta ett rörelsedrivande bolag som köpte eller sålde ett annat bolag för att inkorporera det i, eller knoppa av det från, sin egen verksamhet. Sedan dess har M&A-kartan ritats om en hel del. I dag är det allt vanligare att riskkapitalister (private equity) köper och säljer bolag i vinstintresse. Risk12

kapitalister har stor vana av att köpa och sälja bolag och är mycket professionella. – Skillnaden mellan de två olika typerna av klienter är att den första kategorin sällan gör företagsaffärer, att köpa och sälja företag är inte deras primära verksamhet. För riskkapitalisterna däremot är företagsförvärven de facto deras huvudverksamhet och de har stor vana och kompetens att göra företagstransaktioner, säger Mats Jansson. Juristens roll varierar mycket beroende på klientens identitet och erfarenhet. När en riskkapitalist är involverad blir juristens roll ofta att reda ut specifika frågor i den agenda som redan har satts av klienten. Det kan vara i samband med due diligence (undersökningen av målbolaget och dess verksamhet) eller att bistå med avtalspaket. Med klienter som inte har lika stor vana av företagsförvärv går i stort sett allt genom juristen, vars roll delvis blir att vägleda klienten genom hela processen. – För oss gäller det att fullt ut förstå vilken typ av klient vi företräder. Det

ställs generellt sett högre krav på transaktionsjurister i dag jämfört med vad det gjorde för ett antal år sedan, nu är man ofta mer specialiserad. Att jobba med M&A i dag kräver dessutom att du som jurist har goda kunskaper i ekonomi, säger Anna-Maria Heidmark. – De köpeskillingsmekanismer som används är inte helt okomplicerade. Det är naturligtvis viktigt att förstå vad klienten betalar för samt hur detta ska beräknas. Finansiella rådgivare tas ofta in i processen, men vi som jurister måste förstå ekonomin och beräkningarna för att kunna avspegla detta i avtalet, säger Mats Jansson.

Klientens affär i fokus Affärsjuridiken handlar i dag alltmer om att förstå både affären och juridiken, tidigare var det mer juridiken man fokuserade på. För att kunna hjälpa klienten på bästa sätt måste man även förstå klientens affär. – Vi säljer tjänster, vilket kan bli abstrakt, så det gäller att kunna identifiera och förstå vad det är klienten verkligen behöver, annars kan arbetet bli onödigt omfattande och dyrt, säger Anna-Maria Heidmark. – Det är med andra ord inte bara viktigt att veta vad man ska göra, utan det är också viktigt att veta vad man inte behöver göra, säger Mats Jansson. Allt i en företagstransaktion är inte lika viktigt för klienten och det gäller för juristen att också förstå det. Juristen måste förstå målbolagets verksamhet och köparens verkliga intresse och bevekelsegrunder för företagsköpet. Den förståelsen är helt avgörande för att få en bra grund att arbeta utifrån.

Effektivisera mera En transaktion kan grovt sett delas in i två delar, due diligence samt själva 13

[

Grönbergboken 2015 M&A i Sverige

överlåtelsen inklusive avtalsdokumentation. Utöver det kan klienten behöva hjälp med finansiering, vilket är en process i sig. Anna-Maria Heidmark förklarar att man i dag arbetar betydligt effektivare än tidigare, framför allt i due diligence-processen. En due diligence är viktig och utgör i många fall cirka 50 procent av arbetet i hela transaktionen. I dag är man mer kostnadseffektiv och fokuserad på de väsentliga riskerna i en transaktion. – Man gör noggranna avvägningar och identifierar vad man behöver titta på och vad man kan lämna därhän. Företräder du köparen är din främsta uppgift ofta att identifiera risker med köpet. I vissa fall kan man behöva gräva djupt i allt från kundavtal till immateriella rättigheter. En rolig och utmanade konsekvens av effektiviseringen är att det ställer högre krav på juristerna att se och kunna bedöma de affärsmässiga riskerna. – Viktigt att komma ihåg i en due diligence är att kostnaden ska ge affärsnytta för klienten, så det gäller att inte lägga tid på, för klienten, onödiga saker. Det är inte alltid nödvändigt att vända på varenda liten sten, utan arbetet måste fokuseras på reella risker och med beaktande av de bevekelsegrunder som köparen har för förvärvet. Vi fokuserar hela tiden på att arbeta smartare och mer kostnadseffektivt för klienten, säger AnnaMaria Heidmark. Förr var due diligence mer fullskalig och beskrivande, med långa rapporter och omfattande dokumentation, nästan som en inventering. En

Som jurist får du ett stort förtroende att förvalta, vi har ingen som sitter på axeln och tittar på vad vi gör och vi har ofta ganska fria ramar att arbeta inom.

del utländska klienter vill fortfarande ha det så. På den svenska marknaden har man i stor utsträckning gått ifrån det och due diligence har istället ett mer kommersiellt fokus där man identifierar kommersiella risker. – Lyfter man blicken är det egentligen självklart, men ändå är det ett relativt nytt sätt att arbeta på, säger Anna-Maria Heidmark.

Hög delägarnärvaro Antalet personer som jobbar med en transaktion beror på hur stor transaktionen är samt på vilken specialistkompetens som krävs. – Rent generellt försöker vi begränsa storleken på våra grupper och arbeta med fokuserade och effektiva team, säger Anna-Maria Heidmark. På Grönberg är det viktigt att den delägare som ansvarar för ärendet också jobbar i det och inte överlåter för mycket ansvar på sina biträdande jurister. Delägaren är med i hela processen och är också den som har mest kontakt med klienten. – Det kan upplevas som rörigt för klienten att ha kontakt med många olika personer, säger Mats Jansson.

Etik inom affärsjuridik Det kan tyckas självklart, men en aspekt man inte får glömma när man jobbar med affärsjuridik är den etiska grunden man står på. – Som jurist får du ett stort förtroende att förvalta, vi har ingen som sitter på axeln och tittar på vad vi gör och vi har ofta ganska fria ramar att arbeta inom. Det kräver en motprestation på 100 procents ”commitment” från vår sida, för att leva upp till detta förtroende. Tummar man det minsta på förtroende, etik eller moral gentemot klienten blir man borträknad direkt, säger Mats Jansson.

Grönberg upplever jag vara en riktig kvalitetsbyrå med en förmåga att se situationen från alla vinklar och proaktivt agera utifrån detta. Deras service är otroligt hög och när jag jobbar med dem är det alltid som ett team med gemensamma mål. Just detta är extra viktigt om man ska jobba långsiktigt tillsammans. Jesper Ek, Roche Diagnostics Scandinavia AB

[

Grรถnbergboken 2015 Pro bono

Grรถnbergska fonden 18

Hjärt- och kärlsjukdomar står Projekten som får stöd för nästan vartannat döds- Genom åren har man donerat medel fall i Sverige. Grönbergska till en rad olika forskningsprojekt. forskningsprojekt har fått fonden skänker varje år 2,5 Följande stöd sedan 2012: miljoner kronor till medicinsk Lena Jonassons projekt ”Det forskning.

rönbergs grundare Gösta Grönberg och hans fru Lei Grönberg ville att deras förmögenhet skulle gå till medicinsk forskning, framför allt inom hjärt- och kärlsjukdomar. År 2000 inrättades därför Grönbergska fonden, en stiftelse för medicinsk forskning. Stiftelsens förmögenhet bygger på en donation från makarna Grönberg och uppgår i dag till cirka 80 miljoner kronor. Sedan fonden inrättades har över 30 miljoner kronor ställts till

Sedan fonden inrättades har över 30 miljoner kronor ställts till Vetenskapsrådets förfogande. Vetenskapsrådets förfogande för forskning och bekämpande av hjärt- och kärlsjukdomar. Årligen donerar stiftelsen cirka 2,5 miljoner kronor till högkvalitativ medicinsk forskning i Sverige. För närvarande består styrelsen av advokaten Einar Wanhainen, professorn Agneta Siegbahn och kapitalförvaltaren Ola Björkmo.

stressade immunförsvaret vid kranskärlssjukdom” (Linköpings universitet)

Här studeras mekanismer som ligger bakom immunologiska störningar hos hjärtinfarktpatienter.

Göran Anderssons projekt ”Identifiering av gener som predisponerar för dilaterad kardiomyopati (DCM) hos människa genom att använda komparativ hund-till-människa genomik” (Sveriges lantbruksuniversitet) DCM är den vanligaste hjärtsjukdomen hos stora hundraser och sjukdomen liknar den hos människa. Studier av DCM hos hund har ett komparativt värde för humankardiologi då sjukdomen i hög grad liknar den som förekommer hos människor.

Per Erikssons projekt ”Mekanismer för uppkomst, tillväxt och ruptur av aortaneurysm” (Karolinska Institutet) Här studeras bakomliggande mekanismer för ökad risk för sjuklig utvidgning av kroppspulsådern, som är en förhållandevis vanlig dödsorsak hos individer över 60 år.

Johan Björkengrens projekt ”Kartläggning av regulatoriska nätverk i kärlväggen som i samverkan med metabola nätverk orsakar kranskärlssjukdom – en systeminsats”

Hjärt- och kärlsjukdomar orsakar varje år cirka 17 miljoner dödsfall i världen och i Sverige står de för nästan vartannat dödsfall. Tack vare intensiv forskning har chanserna att överleva hjärt- och kärlsjukdomar ökat kraftigt under de senaste 20 åren. Vi på Grönberg är stolta över Grönbergska fondens stöd till denna forskning.

(Karolinska Institutet) Här studeras hur individuella skillnader i DNA leder till ökad risk för kranskärlssjukdom och hur denna ärftliga risk samspelar med risker förknippade med livsstil. 19

[

Grönbergboken 2015 Inblick

Att jobba på Grönberg När Magdalena Åhlberg satt ting pratades det mycket bland domare och andra notarier om vilka advokatbyråer som var bra. Grönberg var en av dem. Det gjorde Magdalena nyfiken på byrån där hon nu jobbat i två år.

et finns en rad anledningar till att Magdalena Åhlberg är glad att hon valt att jobba på Grönberg. – För det första är kollegorna jättebra, vi skrattar mycket och har en bra relation till varandra. Vi har ett öppet klimat, vilket gör det lätt för nya biträdande jurister att komma in i gänget. Men att jag sökte mig hit från första början var, förutom att jag hört mycket gott om byrån, att jag ville få en bred grund att stå på rent juridiskt. Och det har hon fått. I dag jobbar Magdalena inom Grönbergs General Corporate-grupp där hon arbetar med både transaktioner, kommersiell avtalsrätt, fastighetsrätt och arbetsrätt. Det blir även en del immaterialrättsliga ärenden, eftersom hon har erfarenhet inom immaterialrätt sedan tidigare. Vad är det roligaste med ditt jobb? – Omväxlingen. Jag vet sällan i förväg hur min dag kommer att se ut. Det kan ändras väldigt snabbt, brådskande ären-

den dyker upp och då gäller det att prioritera. Det blir aldrig långtråkigt, eftersom det ständigt skiftar mellan olika typer av arbetsuppgifter, nya klienter och branscher samt olika juridiska områden.

Olika erfarenheter När Magdalena sökte sig till Grönberg hade hon redan en rad erfarenheter i bagaget. Juristexamen tog hon vid Lunds universitet, och direkt efter examen arbetade hon med immaterialrätt på en byrå i Malmö. Efter ett år blev hon antagen som så kallad Blue Book trainee på Europeiska kommissionen i Bryssel. Där jobbade hon på SANCO, generaldirektoratet som har hand om konsumenthälsofrågor, specifikt med en möjlig revision av tobaksdirektivet. – Jag var i Bryssel i ett halvår. När traineeperioden var slut funderade jag på om jag skulle stanna i Bryssel och söka fortsatt arbete inom institutionerna, men jag bestämde mig för att åka hem till Sverige. Även om arbetet på kommissionen var otroligt spännande är det ett stort maski-

neri med långa beslutsvägar. Att arbeta på korttidskontrakt, som det många gånger är fråga om, är dessutom osäkert och det var helt enkelt inte vad jag sökte då. Istället flyttade hon till Stockholm där hon satt ting på Stockholms tingsrätt. Där övervägde hon domarbanan innan hon bestämde sig för att hon ville tillbaka till byråvärlden.

Ett bättre Grönberg En sak som Magdalena uppskattar med Grönberg är att byrån ständigt arbetar med att bli bättre. – Våra delägare är medvetna om att saker alltid kan bli

Vi har ett öppet klimat, vilket gör det lätt för nya biträdande jurister att komma in i gänget.

bättre, och det pågår en rad utvecklingsprojekt. Till exempel så har vi en utvärderingsprocess efter varje avslutat ärende, där vi sitter ner och pratar om vad som fungerat bra och vad som kan bli bättre. Vi diskuterar saker som arbetsfördelning och hur vi i framtiden kan jobba ännu mer effektivt. Ett annat ständigt pågående arbete är skapandet av mallar för avtal och andra dokument, så att de alltid följer en och samma form i allt från typsnitt till format. En sådan förbättring gör inte bara att allt som levereras blir mer enhetligt, det effektiviserar även arbetet och gör att juristerna kan foku-

sera mer på frågor som skapar värde för byråns klienter.

Brant utvecklingskurva En annan anledning till att Magdalena känner att hon hittat rätt i arbetslivet är att hon hela tiden utvecklas. – Tittar jag tillbaka på vad jag gjorde för två år sedan inser jag att jag lärt mig extremt mycket sedan jag började här. Det tror jag beror på att jag har ett utmanande och omväxlande jobb med roliga arbetsuppgifter.

Grönberg har i vårt samarbete haft extrem hög tillgänglighet och gett oss pragmatiska, målinriktade lösningar. Detta och att kommunikationen kunde ske på tyska har underlättat enormt för oss. Winfried Mutschler, Bizerba GmbH & Co. KG 22

[

Grönbergboken 2015 Guide

FRÅN TEORI TILL PRAKTIK ”Det är först när avtalet är undertecknat som det riktiga arbetet börjar” brukar det heta. Steget från att skriva ett avtal till att tillämpa det i verkligheten är dock inte alltid helt lätt och det är vanligt att avtalet, många gånger efter flera veckors eller till och med månaders förhandlingar, försvinner i en byrålåda innan bläcket har hunnit torka. Det finns flera risker med detta. Den mest uppenbara är förstås att man som part till avtalet gör sig skyldig till avtalsbrott; inte för att man har för avsikt att inte

Tydliga rutiner Se till att det finns tydliga rutiner för hantering av företagets skriftliga avtal. Helst bör alla avtal även sparas digitalt och vara lättåtkomliga för alla i företaget som berörs av affären. I vissa fall kan det av sekretesskäl vara lämpligt (eller till och med nödvändigt enligt villkoren för avtalet) att begränsa tillgängligheten till avtalet till en begränsad krets av personer.

Checklista Upprätta en checklista för avtalet med de centrala avtalsvillkoren och tidsfristerna om avtalet är omfattande eller om alla i personalen inte kan eller bör få tillgång till hela avtalet.

Informera Se till att organisationen informeras om priser, leverans- och betalningsvillkor, överenskomna service levels och andra viktiga åtaganden. Detta minimerar risken för avtalsbrott eller att någon i organisa24

fullgöra sina skyldigheter, utan helt enkelt för att man inte fullt ut känner till vad man har åtagit sig. Om krav framställs för sent eller på felaktigt sätt riskerar motparten å sin sida att förlora rätten till ersättning eller annan påföljd på grund av avtalsbrottet. En korrekt avtalshantering sparar inte bara tid och pengar, den ökar också möjligheten till bra och långsiktiga affärsrelationer på marknaden. Om du följer stegen nedan vågar vi lova att du undviker de vanligaste fällorna.

tionen agerar på ett sätt som avviker från avtalsinnehållet, vilket på sikt kan medföra att avtalsvillkoren förändras eller att man förlorar avtalade rättigheter.

Tidsfrister Lägg upp uppsägningstider, frister för optioner och andra tidpunkter på bevakning. De flesta avtal förlängs automatiskt om inte uppsägning skett viss tid innan avtalstidens utgång. En oönskad förlängning av ett oförmånligt avtal kan medföra stora kostnader.

Uppföljning Följ upp organisationens tillämpning av avtalet med jämna intervaller. På detta sätt säkerställer man att man verkligen får ut maximalt av avtalet och kan också identifiera eventuella behov av ändringar och tillägg till avtalet.

[

Grönbergboken 2015 Rådgivning

Compliance – ett växande rådgivningsområde för advokater

tt vara ”compliant” med de regelverk som gäller för verksamheten är i dag viktigt för alla företag, oavsett om man är verksam inom till exempel livsmedels- eller tillverkningsindustrin eller inom den finansiella sektorn. Regelefterlevnad i bolag inom den finansiella sektorn har under de senaste årtiondena fått en ökad betydelse och uppmärksamhet på grund av ökade krav i lagstiftningen på att dessa bolag ska ha oberoende och väl fungerande funktioner för regelefterlevnad, så kallade compliancefunktioner. Dessa funktioner ska agera stöd till ledning och styrelse för att kunna följa aktuell lagstiftning, föreskriftGrönberg Advokatbyrå är råder och branschpraxis i syfte givare till flera tillstånds-pliktiga bolag att minimera regelverksrelainom den finansiella sektorn och medarbetarna har lång erfarenhet av terade risker i verksamheten. Compliance har även till uppbland annat compliancerelaterade gift att tolka de regler som är frågeställningar. Byrån agerar som beslutade på EU-nivå och som ansvarig för ett antal compliancefunktioner och biträder dessutom ska implementeras i dessa löpande ett stort antal tillståndsptyper av bolag. Ett exempel liktiga aktörer med egna, interna på detta är det nu aktuella compliancefunktioner i frågor som regelverket rörande förvaltare rör regelefterlevnad och tillståndav alternativa investeringssärenden. Kontakta gärna Alf-Peter fonder (AIF-förvaltare), som Svensson om du vill veta mer. förutom att följa nationell lag och föreskrifter även till exempel har att följa reglerna i Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/ 2013 och andra EUregelverk som har direkt genomslagskraft i Sverige. Ytterligare ett krav som finns på compliancefunktioner är att dessa ska genomföra kontroller av att verksamheter under Finansinspektionens tillsyn verkligen följer aktuellt 26

regelverk samt att dokumentera och rapportera utfallet av dessa kontroller till bolagens ledningar. Skälet till lagstiftarens ökade krav på compliance inom den finansiella sektorn är givetvis att dessa bolag är kritiska ur ett samhällsperspektiv och att ett urholkat förtroende för den finansiella sektorn skulle kunna få allvarliga konsekvenser för hela samhällsekonomin. Den finansiella kris som exploderade 2008 och som stora delar av världen fortfarande lider av hade som bekant sitt ursprung i finansiella bolag med bristande kontroll över riskerna i verksamheten. Inom EU finns det en tydlig tro på att en mer omfattande reglering av den finansiella sektorn, innefattande bland annat tydliga krav på compliancefunktioner, kan bidra till att minimera risker inom branschen samt öka stabiliteten på den finansiella marknaden, vilket märks i de direktiv som EU beslutat om under senare år. Det ska finnas väl fungerande compliancefunktioner för de flesta typer av finansiella företag, exempelvis banker, försäkrings-, fond-, och värdepappersbolag samt AIF-förvaltare. Allt tyder på att antalet tillståndspliktiga verksamheter kommer att fortsätta att öka i framtiden och att regelverket för dessa bolag kommer att bli allt mer komplext och omfattande. För 15 år sedan var det ovanligt att advokatbyråer tillhandahöll tjänster relaterade till compliancefrågor men i takt med att regelbördan för finansiella bolag ökat och att Finansinspektionens tillsyn över dessa bolag skärpts är compliancerelaterade tjänster numera

en naturlig del av många juridiska rådgivares verksamheter. Förutom rådgivning och biträde i tillståndsärenden hos Finansinspektionen erbjuds numera löpande stöd till bolagens interna complianceavdelningar och även outsourcing av compliancefunktioner. Tillståndspliktiga bolag kan alltså uppdra till exempel till en advokatbyrå att ta ett helhetsansvar för bolagets funktion för regelefterlevnad. Med tanke på att regelverket inom den finansiella sektorn ständigt förändras och förnyas och att den som ansvarar för en compliancefunktion också måste

Att upprätthålla en compliancefunktion på uppdrag av en klient innebär ett stort ansvar. hålla sig informerad om aktuellt regelverk och Finansinspektionens senaste avgöranden samt rättspraxis kan det framför allt för mindre aktörer vara förenat med svårigheter att upprätthålla en egen compliancefunktion. Att lägga ut uppdraget på en professionell aktör som är specialiserad på området kan vara både kostnadseffektivt och öka kvalitén på bolagets compliancefunktion vilket även minskar den regulatoriska risken. Många gånger kan det alltså vara bra för affärerna att låta en specialist ansvara för compliancefunktionen och hantera de regelverksrelaterade frågor som aktualiseras i verksamheten. Det faktum att com-

pliancefunktionen upprätthålls av en advokatbyrå kan också upplevas som en garanti för integritet och oberoende. Att upprätthålla en compliancefunktion på uppdrag av en klient innebär ett stort ansvar och kräver både djupa och breda specialistkunskaper samt ett stort engagemang från advokatbyråns sida. Inte minst gäller det att advokatbyrån kan säga ifrån om felaktigheter begås ur

ett regelverksperspektiv och att den complianceansvarige kan bedöma vilka åtgärder som krävs för att vidta rättelse. Om ambitionen är att hålla sig inom ramen för regelverket gäller det därmed att anlita en aktör som både har kompetens och erfarenhet och mycket ”skinn på näsan”.

Vi har arbetat med Grönberg i närmare 25 år av den enkla och goda orsaken att vi är nöjda med det byrån gör för oss. Cecilia Versteegh, Bonver Entertainment Group

Okomplicerade och koncentrerade p책 aff채ren, inte bara juridiken i aff채ren. P채r Ekengren och Jesper Jahnstedt, Grant Thornton 29

[

Grönbergboken 2015 Grönbergs framtid

Grönberg – en advokatbyrå i förändring

Samhället och ekonomin är i konstant förändring. Som advokatbyrå gäller det att hela tiden ligga i framkant för att kunna erbjuda klienten bästa möjliga rådgivning.

tt Grönberg är en av Sveriges äldsta advokatbyråer spelar ingen roll. En bra advokatbyrå måste vara i ständig förändring och konstant utvärdera sitt sätt att arbeta. Våra klienters verksamheter utvecklas, ny teknik innebär nya affärsmöjligheter och nya risker samtidigt som marknader globaliseras. Allt detta innebär att vi som advokatbyrå inte bara måste hålla oss uppdaterade om den senaste lagstiftningen och rättsfallen, utan också om våra klienters verksamheter, risker och möjligheter. En ökad specialisering mot specifika rättsområden och branscher är nödvändig för att vi på Grönberg ska kunna tillgodose våra klienters och våra egna högt ställda krav. Samtidigt ser vi en fortsatt efterfrågan på att advokaten i sin roll som löpande rådgivare ska kunna svara på och bedöma frågor som rör vitt skilda delar av klientens verksamhet. Därför kommer vi även i framtiden att satsa på att rekrytera, utbilda 30

och utveckla nyfikna och orädda affärsjurister och ge dem både en bred affärsjuridisk allmänbildning och rätt förutsättningar för att bli ledande inom just sitt rättsområde. De senaste åren har inneburit både utmaningar och möjligheter för advokatbranschen. Även om Sverige klarat konjunkturnedgången bättre än många andra ekonomier har den ekonomiska oron märkts även i vår bransch, kanske främst på transaktionsmarknaden. Glädjande nog har Grönberg kunnat växa och ta marknadsandelar även under denna tid, vilket vi ser som ett kvitto på att både gamla och nya klienter uppskattar vår tro på långsiktighet i våra klientrelationer, vårt engagemang för varje ärende – stort som litet – och vårt uttalade fokus på att allt vi gör ska medföra verklig affärsnytta för våra klienter. Vi har egentligen bara ett uttalat mål för framtiden och det är att Grönberg även under de kommande 85 åren ska vara ett självklart val som juridisk samarbetspartner.

[

Grönbergboken 2015 HD i förändring

Högsta domstolen från insidan Ska en brist i lagen botas av Högsta domstolen eller lagstiftaren? Traditionellt har Högsta domstolen inväntat beslut från riksdagen. Men på senare tid har HD tagit fler egna initiativ, något som skapat debatt: Tar HD sig alltför stora friheter? Lars Edlund, justitieråd, ger sin syn på saken. 32

rågan om Högsta domstolen blivit mer aktivistisk är en debatt som gått het senaste tiden. Detta sedan HD ändrat praxis i några uppmärksammade fall. Lars Edlund, justitieråd sedan 2012 (innan dess advokat på Grönberg), bekräftar att Högsta domstolen blivit mindre försiktig med att gå in på lagstiftarens område. Det finns naturligtvis många anledningar till detta, men två av dem är extra tydliga: 1. Lagstiftaren hinner inte med. Sedan Sverige gick med i EU kommer ständigt nya EU-direktiv som lagstiftaren måste implementera i svensk nationell lagstiftning. Inflödet av direktiv innebär att arbetet med annan lagstiftning många gånger får stå tillbaka. Dessutom finns det en tendens att regeringen hellre prioriterar lagstiftningsprojekt som är politiskt intressanta, vilket medför att reformarbetet på andra områden, med ett mindre allmänintresse går långsammare. 2. Den bredare rekryteringen till Högsta domstolen har lett till att domstolens sammansättning ser annorlunda ut i dag än tidigare. Förr kom nästan alla justitieråd från den offentliga sidan, ofta med bakgrund i just lagstiftningsarbete. Nu finns ett större inslag av advokater och rättsvetenskapare, vilket kanske har medfört att inställningen inom HD har förändrats, att man vill få saker att hända snabbare. Tidigare var domstolen mer förutsägbar i det hänseende att man inväntade åtgärder från lagstiftaren. Det kunde dock leda till att domar under tiden blev mindre rättvisa, då en brist i lag eller praxis inte åtgärdades. Det är alltid en balans mellan att skipa rättvisa i det enskilda fallet och att följa lagen till punkt och pricka. Ska vi tolka lagen så att rättvisekänslan blir tillfredsställd i det enskilda fallet eller så att det blir exakt efter lagens ordalydelse?

Fallen som skapat debatt Lars Edlund lyfter fram två uppmärksammade fall som spelat stor roll i debatten om Högsta domstolen tar sig väl stora friheter. Det ena handlar om narkotika, det andra om dubbelbestraffning.

Sänkta straff vid narkotikabrott Enligt förarbetena till narkotikastrafflagen skulle man vid straffmätning ta hänsyn till en mängd faktorer, exempelvis mängd narkotika och vilken roll den tilltalade haft. – Praxis hade dock utvecklats till att framför allt handla om mängd narkotika och inte på vilket sätt man varit inblandad i narkotikabrottet, det vill säga om man varit brukare, kurir, langare, organisatör eller liknande. Högsta domstolen ville korrigera praxis så att man kom närmare lagstiftarens intentioner. Resultatet blev att straffen för narkotikabrott i flera fall plötsligt blev betydligt lägre. Detta fick allmänheten att reagera och protestera.

Lagstiftaren är ett samlingsnamn för den lagstiftande makten och lagstiftningsprocessen, från förslag till beslut (innefattar instanser som bla regering, riksdag och lagråd).

[

Grönbergboken 2015 HD i förändring

Diskussionerna inom frågan har gått heta – har Högsta domstolen gått över gränsen, eller bara följt lagstiftarens intentioner? Det mål som HD tog upp och som ledde till en ändring av praxis handlade om handel med drogen mefedron. En tingsrättsdom som innebar ett fängelsestraff på sex år överklagades till hovrätten, som höjde straffet till 14 år. Målet gick vidare till HD som efter en samlad bedömning av samtliga omständigheter i målet, där man inte bara beaktade mängden, sänkte straffet till fyra år. – Det är orimligt att samma brott kan ge så olika utslag. Orsaken är att man förde ett mängdresonemang där man jämförde den aktuella drogen med amfetamin i tingsrätten och med ecstacy i hovrätten, två droger med vitt skilda straffsatser. Att det kunde bli så här beror troligen på en splittrad rättspraxis. I enskilda fall går inte riksdagen in, utan det är HD:s uppgift, säger Lars Edlund. En anledning till att folk blev upprörda var att HD:s dom medförde att straffen för narkotikabrott blev mildare. I kölvattnet av detta har lagstiftaren nu på förslag att införa ett nytt brott med högre straffsats: Synnerligen grovt narkotikabrott.

Det är orimligt att samma brott kan ge så olika utslag.

Straffas två gånger En annan het fråga är den om dubbelbestraffning. – Det latinska uttrycket Ne bis in idem är djupt rotat inom juridiken och betyder att du inte ska straffas två gånger för samma sak, förklarar Lars Edlund. 34

I Sverige ska du inte kunna bli åtalad två gånger för samma brott. Tillkommer nya bevis kan man förvisso få resning, men det är extremt ovanligt. På skatteområdet har Sverige haft regler som innebär att om du inte deklarerar korrekt kan du få både ett skattetillägg och bli dömd för skattebrott. Detta har tidigare inte setts som dubbelbestraffning i svenska domstolar, trots att det rent tekniskt blir två straff för samma brott. Den dom från EU-domstolen som gjorde att en förändring av det svenska synsättet blev nödvändig

Då ett liknande ärende överklagades till HD kort efter EU-domstolens avgörande fann domstolen att det svenska systemet, med beaktande av utvecklingen av Europarätten, inte längre kunde försvaras. Något som ledde till att många liknande fall fick resning. Det gäller att komma ihåg här att lagen fortfarande är densamma, det HD gjorde var att ändra praxis, så att man nu antingen får skattetillägg eller fängelse. – Det kan ses som djärvt av HD att ha tagit det beslutet utan att invänta lagstiftaren. Det är en ständig avvägning man måste göra, det gäller att försöka överblicka konsekvenserna så gott det går, säger Lars Edlund. En konsekvens som domen om dubbelbestraffning fått är att det dykt upp andra typer av fall där man nu ställer sig frågan om det handlar om dubbelbestraffning. Om du till exempel kör rattfull – då blir du både av med körkortet och får böter. Är det att betrakta som dubbelbestraffning eller inte? Där kommer det säkerligen komma ett prejudikat inom kort.

Vardagen i HD var det så kallade Åkerberg/Franssonmålet från februari 2013. Målet handlade om en svensk löjromsfiskare som åtalades för att inte ha deklarerat och betalat moms på rätt sätt. Han påfördes skattetillägg och dömdes för skattebrott, men drev sitt ärende hela vägen upp i EU-domstolen. Där kom man fram till att det svenska systemet inte var förenligt med det grundläggande förbudet mot dubbelbestraffning, som bland annat framgår av Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Högsta domstolens avgöranden i ovan angivna fall är bara två av alla de cirka 6 000 ärenden som varje år skickas till HD. Cirka 5 000 av dessa ärenden kräver prövningstillstånd. Många av de fallen är så små att man som justitieråd kan ta beslut om dem själv, att inte bevilja prövningstillstånd. Endast 2-3 procent går man de facto vidare med. Det motsvarar cirka 100-150 fall som till slut tas upp i Högsta domstolen. Och det är ju prejudikatmålen som är de roligaste, om Lars Edlund får tycka. 35

I en förhandling känns det skönt att ha Grönberg vid sin sida. Förutom juridisk kompetens bidrar de med affärskänsla och sunt förnuft. Hans Ramel, R12 Kapital

[

Grönbergboken 2015 Uppdrag

Några av Grönbergs uppdrag under 2013 och 2014 If Skadeförsäkring Byrån företrädde If Skadeförsäkring i Högsta domstolen i en skadeståndsrättslig tvist rörande ansvar för påstådda miljöskador i USA. Frågan, som avgjordes till If:s fördel i Högsta domstolen, var rätten att få en väckt fastställelsetalan prövad av svensk domstol, trots pågående parallell rättsprocess i USA.

Morphic Technologies Grönberg biträdde Morphic Technologies i samband med det omvända förvärvet av fastighetskoncernen Amasten Bostäder.

Apotek Hjärtat Under 2013 och 2014 har Grönberg biträtt Apotek Hjärtat, Sveriges största privata apotekskedja, vid förvärven av Vårdapoteket i Norden samt Apovet. Genom förvärven har Apotek Hjärtat stärkt sin marknadsposition i apoteksbranschen.

Telge-koncernen Vid en försäljning av samhällsfastigheter och bostadsfastigheter till Rikshem-koncernen biträdde Grönberg Advokatbyrås team Telge-koncernen. Avtalat fastighetsvärde på det överlåtna fastighetsbeståndet uppgick till drygt 700 MSEK.

SwedPaper Grönberg var rådgivare till SwedPaper vid förvärvet av en pappersmaskin vid Korsnäs bruk i Gävle av BillerudKorsnäs. Som en del av transaktionen ingicks en rad kommersiella avtal avseende bland annat leverans av massa, ånga och vatten.

Parameter-gruppen Grönberg var legal rådgivare i samband med försäljningen av Parametergruppen till det tyska bolaget STEMMER IMAGING GmbH. Parameter-gruppen tillhandahåller produkter och lösningar inom affärsområdet imaging (machine vision). 38

Förlags- och bokbranchen Grönberg har under de senaste åren varit legal rådgivare i flera affärer inom den svenska förlags- och bokbranschen, exempelvis vid samgåendet mellan bokkedjorna Akademibokhandeln och Bokia och vid försäljningen av förlaget Forma Books. Vidare var byrån rådgivare åt Pocketförlaget i samband med förvärv av ägarandel i Pocketgrossisten.

Tvistlösning Grönbergs tvistlösningsteam har under det senaste året haft en rad stora entreprenadtvister. Byrån har bl.a. företrätt ett av Sveriges största entreprenadföretag i tvister rörande uppförande av köpcentra i Östeuropa och ombyggnation av utbildningsbyggnader. Byrån har även biträtt ett stort svenskt entreprenadföretag i tvist avseende projektering av en idrottsarena samt ett av Finlands största entreprenadföretag i tvister avseende grundförstärknings- och gruventreprenad. Det kan även nämnas att byrån under det senaste året har varit legal rådgivare åt beställaren i en tvist avseende en entreprenad för ombyggnation av ett vattenkraftverk.

Fond- och värdepapper Grönberg har under året biträtt ett flertal marknadsledande fond- och värdepappersbolag med ansökningar till Finansinspektionen om tillstånd att bli AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, AIFM-direktivet, infördes i svensk rätt i juli 2013. Lagstiftningen innebär en kraftig utvidgning av vilka fondförvaltare som regleras i lag.

Obestånd Konkursförvaltare i Strukturkoncernens konkurs. Struktur bedrev verksamhet inom hyresgästrepresentation, lokalanpassning, flyttprojektledning och inventarieförsäljning.

[

Grönbergboken 2015 Verksamhetsområden

Grönbergs verksamhetsområden M&A och bolagsrätt

Tvistlösning

Vi har stor erfarenhet av alla typer av transaktioner, såväl på den privata som på den publika marknaden. Vanligt förekommande uppdrag är förvärv och överlåtelser av bolag eller rörelser, omstruktureringar av verksamheter och fusioner. Inom byrån har vi erfarenhet från transaktioner inom flera olika branscher, allt ifrån traditionell svensk industri, till förlags- och mediabranschen, detaljhandeln och den finansiella sektorn. Bland våra klienter finns såväl multinationella koncerner som mindre företag och riskkapitalbolag.

Vår tvistlösningsgrupp är en av de mest framstående i landet och har under flera år rankats högt av internationella rankinginstitut som Chambers och Legal 500. Våra advokater åtar sig uppdrag både som ombud och skiljemän. Vi biträder klienter inom vitt skilda branscher och verksamhetsområden, men har särskilt stor erfarenhet av tvister angående entreprenader, konsult- och professionsansvar, kommersiella avtal, försäkring och företagsförvärv. Våra klienter innefattar såväl svenska som utländska bolag. Exempel på nyligen genomförda uppdrag:

Exempel på nyligen genomförda uppdrag: • Förvärvet av Sveriges ledande e-handels- företag inom bokbranschen.

• Biträde till private equity-bolag vid förvärv och refinansiering av ledande bolag inom HR-lösningar i Norden.

• Löpande biträde i tvister om professionsansvar, framförallt styrelse-, rådgivnings- och revisorsansvar. Vi har exempelvis haft uppdrag från några av Sveriges största revisionsbolag.

• Biträde till en av Sveriges ledande detaljhandelskedjor vid försäljning av förlag med dotterbolag.

• Ombud för ett av Sveriges största byggbolag i entreprenadtvist om uppförande av varuhus i Europa.

• Rådgivare till noterat bolag vid omvänt förvärv av fastighetsbolag.

• Omvänt förvärv av olje- och gasföretag på Aktietorget. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Mats Jansson, Lars Wiking, Sascha Schaeferdiek, Anna-Maria Heidmark eller Nicklas Hansen.

• Ombud för internationellt oljeborrnings- företag i skiljetvist rörande oljeborrning i Uzbekistan.

Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Einar Wanhainen eller Fredrik Forssman.

Obeståndsrätt Vi har lång erfarenhet av att hantera företag på obestånd eller med andra finansiella problem. Våra advokater anlitas ofta som företagsrekonstruktörer, konkursförvaltare och likvidatorer. En viktig del av vårt arbete är att i samband med en obeståndssituation biträda klienter vid förhandlingar med kreditgivare och andra borgenärer. Exempel på nyligen genomförda uppdrag: • Avveckling av stora kommersiella fastig- hetsbestånd med utländska fastighets- ägare och internationella kreditgivare. • Obeståndsrelaterade uppdrag med anknytning till högteknologiska företag med dotterbolag och verksamheter i Europa och USA. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Lars Wiking eller Einar Wanhainen.

Finansmarknads- och värdepappersrätt Vi biträder en rad olika klienter på den regulatoriska marknaden, såsom banker, försäkringsbolag, värdepappersbolag, fondbolag, försäkringsförmedlare och andra företag som erbjuder finansiella tjänster till allmänheten. Rådgivningen omfattar frågor som rör det näringsrättsliga regelverket, exempelvis tillståndsfrågor och kontakter med Finansinspektionen. Våra medarbetare anlitas ofta vid utbildningar om finansmarknadens olika regelverk. Exempel på nyligen genomförda uppdrag: • Tillståndsansökningar till Finansinspek- tionen för förvaltare av alternativa investeringsfonder. • Bistånd vid strukturella omvandlingar hos finansiell aktör, information till och dialog med tillsynsmyndigheten, tillhörande tillståndsansökningar. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Alf-Peter Svensson.

[

Grönbergboken 2015 Verksamhetsområden

Fastighetsrätt Vår fastighetsrättsliga verksamhet spänner över alla frågor som uppstår i ägandet av en fastighet, allt från frågor om detaljplaner och bygglov till exploateringsavtal, entreprenadrätt, hyresrätt samt köp och försäljningar av fastigheter och fastighetsägande bolag. Bland våra klienter finns svenska och utländska fastighetsbolag, flera stora byggbolag, ett antal kommuner i Stockholmsområdet, fastighetsförvaltare och givetvis också kommersiella lokalhyresgäster. Exempel på nyligen genomförda uppdrag: • Biträde vid försäljning av andel i fastighetsbolag som utvecklar byggrätter för cirka 1 500 nya lägenheter i Stockholm. • Försäljning av kommersiella fastigheter i Ängelholm. • Försäljning av industriell fastighet i Göteborg. • Rådgivning i expropriationsrättsliga frågor i samband med flytten av stadskärnan i Kiruna. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Lars Wiking, Nicklas Hansen eller Anders Hedman.

Övriga verksamhetsområden Arbetsrätt Kontaktperson Anna-Maria Heidmark Börsrätt Kontaktpersoner Anna-Maria Heidmark och Jan Rynning Immaterialrätt Kontaktperson Einar Wanhainen Offentlig upphandling Kontaktperson Sascha Schaeferdiek Skadestånds- och försäkringsrätt Kontaktpersoner Einar Wanhainen Birger Nydrén

Vi har jobbat med Grönberg under lång tid och uppskattar deras engagemang, förståelse för affären och deras djupa affärsjuridiska kunnande. I situationer när bolaget har behövt omfattande assistans och stöd har vi alltid kunnat lita till hundra procent på Grönbergs biträde. Fredrik Wiberg, VD, United Securities AB 43

[

Grönbergboken 2015 Kontakt

Vi är Grönberg

Alf-Peter Svensson Advokat/delägare 08-614 49 57 alf-peter.svensson@gronberg.se

Fredrik Forssman Advokat/delägare 08-614 49 69 fredrik.forssman@gronberg.se

Einar Wanhainen Advokat/delägare 08-614 49 62 einar.wanhainen@gronberg.se

Nicklas Hansen Advokat/delägare 08-614 49 60 nicklas.hansen@gronberg.se

Lars Wiking Advokat/delägare 08-614 49 53 lars.wiking@gronberg.se

Anna-Maria Heidmark Advokat/delägare 08-614 49 74 anna-maria.heidmark@gronberg.se

Anders Hedman Advokat/senior counsel 08-614 49 55 anders.hedman@gronberg.se

Mats Jansson Advokat/delägare 08-614 49 66 mats.jansson@gronberg.se

Jan Rynning Advokat/senior counsel 08-614 49 51 jan.rynning@gronberg.se

Sascha Schaeferdiek Advokat/delägare/managing partner 08-614 49 91 sascha.schaeferdiek@gronberg.se

Roland Sundqvist Advokat/senior counsel 08-614 49 64 roland.sundqvist@gronberg.se

Bernt Magnusson Senior counsel 08-614 49 00 bernt.magnusson@gronberg.se

Sofia Gunnarsson Advokat/biträdande jurist 08-614 49 75 sofia.gunnarsson@gronberg.se

Birger Nydrén Senior counsel 08-614 49 48 birger.nydren@gronberg.se

Jonas Kjellén Advokat/biträdande jurist 08-614 49 73 jonas.kjellen@gronberg.se

Bodil Stein Specialist counsel 08-614 49 95 bodil.stein@gronberg.se

Sanna Lundkvist Advokat/biträdande jurist 08-614 49 93 sanna.lundkvist@gronberg.se

Karl-Oscar Dalin Advokat/specialist counsel 08-614 49 45 karl-oscar.dalin@gronberg.se

Annika Frolov Biträdande jurist 08-614 49 56 annika.frolov@gronberg.se

Mikael Björkman Advokat/biträdande jurist 08-614 49 71 mikael.bjorkman@gronberg.se

Linus Jonson Biträdande jurist 08-614 49 96 linus.jonson@gronberg.se

Anna Grahn Advokat/biträdande jurist 08-614 49 42 anna.grahn@gronberg.se

Jens Kullander Biträdande jurist 08-614 49 94 jens.kullander@gronberg.se 45

[

Grönbergboken 2015 Kontakt

Louise.StCyrLinnarsson@gronberg.se

Anette Jönsson Ekonomi 08-614 49 88 anette.jonsson@gronberg.se

Johanna Müller Biträdande jurist 08-614 49 46 johanna.muller@gronberg.se

Inger Persson Ekonomi 08-614 49 89 inger.persson@gronberg.se

Charlotte Pehrsson Biträdande jurist 08-614 49 90 charlotte.pehrsson@gronberg.se

Veronica Kasskawo Assistent 08-614 49 72 veronica.kasskawo@gronberg.se

Magdalena Åhlberg Biträdande jurist 08-614 49 59 magdalena.ahlberg@gronberg.se

Karin Seflin Björntorp Assistent 08-614 49 65 karin.seflin-bjorntorp@gronberg.se

Marie Taub Chaves Konkursadministratör 08-614 49 54 marie.taub-chaves@gronberg.se

Kajsa Lindqvist Assistent 08-614 49 63 kajsa.lindqvist@gronberg.se

Louise St Cyr Linnarsson Biträdande jurist 08-614 49 43

Elenor Svensk Kontorschef 08-614 49 92 elenor.svensk@gronberg.se 46

G Grönberg Advokatbyrå AB P.O Box 7418 | SE-103 91 Stockholm, Sweden Kungsgatan 28 www.gronberg.se

Boken Ă¤r producerad av Glory Days Media RedaktĂśr | Anna Hanefalk Art Director | Love Eneroth Foto | Anna Simonsson