GROW magazine 3-4/2020 vol 20 — GROW Special! – det BÄSTA & MEST LÄSTA! by GROW magazine

Nr 3-4 / 2020 höst/vinter vol 20

en nättidning för professionella coacher

MAGAZINE

celebration! special issue!

JUBILEUMSNUMMER

GROW speciaL!

WITH GROW's

INTERNATIONAL SECTION in ENGLISH! 3-4/2020 - GROW magazine

/ 1

GROW MAGAZINE —§ vol 20

GROW SPECIAL! GROW magazine – 5 ÅR & 20 VOLYMER

Nr 3-4/2020 - vol 20 §

GROW: DET BÄSTA – MEST LÄSTA

MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

— PERSPECTIVES

THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ • LARS-ERIC UNESTÅHL, page 10: FROM TRUE-FALSE, RIGHT-WRONG TO GOOD AND BAD – ABOUT TRUTH, ETHICS AND MORALITY

• JOSEPH O'CONNOR, page 18: MIND TRAINING

• CASSANDRA CARLSSON, page 26: HOW I FELL IN LOVE WITH MY CAREER

• ANTONI LACINAI, page 32:

COACHER OM COACHING

— PERSPEKTIV

WHAT IS YOUR INTENT?

• MIKAEL LÖRNSTAM, page 40:

COACHER

HOW I HELP FORWARDS TO REGAIN CONFIDENCE & SCORE AGAIN

• MARC SILES, page 46: WHAT I LEARNED FROM A NEAR-BURNOUT EXPERIENCE

• OSKAR ANDERMO, page 56:

/ OM COACHING §

TECHNOLOGY – BLESSING OR A CURSE?

MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA

— PERSPEKTIV

• JOHANNA NILSSON, page 62:

• CHRISTINA LAGNELIUS, sid 68:

MY MIND AND ME

VI FÖRÄNDRAR VÄRLDEN!

3-4/2020 - GROW magazine / 277

MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA

• LENA GUSTAFSSON, sid 72: VERKA OCH AGERA LOKALT – OCH GLOBALT!

• MAGNUS KULL, sid 76: DEN DAG DU SÄGER ATT DU ÄR FÄRDIGUTBILDAD – DÅ ÄR DU MER FÄRDIG ÄN UTBILDAD

• ELISABETH SERRANDER & ANN LAGERSTRÖM, sid 84: EXISTENTIELL COACHING – SAMTAL OM LIVET

• LARS-ERIC UNESTÅHL, sid 104:

• ELENE UNESTÅHL, sid 90:

FRAMGÅNG GENOM MIND TRAINING

COACHA DITT OMEDVETNA & DINA EGOSTATES NÄR VANLIG COACHING INTE FUNGERAR

• MARIE RYD, sid 114: § OM KÄNSLOR — PERSPEKTIV

• ELIAS MIRINGA, sid 98:

PÅ HJÄRNANS VILLKOR!

HÖJ DIN MEDVETENHET – FÖRBÄTTRA DINA RESULTAT!

3-4/2020 - GROW magazine

OM KÄNSLOR 3-4/2020 - GROW magazine

• BODIL WENNBERG, sid 210: KÄNSLANS MAKT: OM EMOTIONELL INTELLIGENS

• SARA HAMMARKRANTZ & KATARINA BLOM, sid 216: LYCKA PÅ FULLT ALLVAR!

2 �

GROW magazine - 3-4/2020

/ 281

/ 279

§ vol 20 — GROW MAGAZINE

CELEBRATION! GROW magazine: THE BEST – MOST READ

MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

N0 3-4/ 2020 - vol 20

GROW magazine – 5 yrs & 20 VOLYMEs

§ LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP • ANNA ERIKSSON, sid 124: HUR VÄL KÄNNER DU DIG SJÄLV, EGENTLIGEN?

• LARS-ERIK UNESTÅHL, sid 130: SJÄLVLEDARSKAP MED TRÄNING

• MIA TÖRNBLOM, sid 138: OM KONSTEN ATT LEDA SIG SJÄLV

• LENA GUSTAFSSON, sid 146: §

COACHER OM COACHING

SJÄLVLEDARSKAP – EN VÄG TILL EFFEKTIVA ARBETSPLATSER ELLER EN PANDORAS ASK?

— PERSPEKTIV

• SIMON ELVNÄS, sid 152:

KROPP & SJÄL

SJÄLVINSIKT HOS LEDARE?

• MARIA KEMPE, sid 158: ATT VÅGA BRYTA MOD §

— PERSPEKTIV • GÖRAN ADLÉN, sid 166:

KOMMUNIKATION

DET SJÄLVCENTRERADE EGOSAMHÄLLETS TID ÄR FÖRBI! 3-4/2020 - GROW magazine

/ 283

• IGOR ARDORIS, sid 176: FOKUS BORTOM EGOT – OM MINDFULNESS & IDROTT

KOMMUNIKATION

• PETER LJUNGSBERG, sid 182: BODY, MIND, SPIRIT – AYURVEDA, HÄLSA GENOM SJÄLVKÄNNEDOM

• SOFIE RINGSTEN, sid 190:

• LARS-ERIC UNESTÅHL, sid 226:

YIN YOGA GAV MIG LIVET TILLBAKA

SJÄLVKOMMUNIKATION – INTRAPERSONELL KOMMUNIKATION FÖR SJÄLVFÖRSTÅELSE

• CHRISTINA RAHMN, sid 196:

OCH FÖRBÄTTRAD SJÄLVBILD

DONNA EDEN & ENERGIMEDICIN

• EVA BERLANDER, sid 234:

• LIV ÖSTRÖM DRAKE, sid 204:

— PERSPEKTIV

KÄRLEK & KOMMUNIKATION –

PASSION FRAMFÖR PERFEKTION I SÅVÄL DANSEN SOM LIVET

3-4/2020 - GROW magazine

KREATIVITET

ATT SKAPA KÄRLEKSFULLA RELATIONER

/ 285

KREATIVITET & SKAPANDE 3-4/2020 - GROW magazine

/ 289

• ULRIKA BERGE , sid 244: KREATIVITET – EN FÖRVANDLINGENS FASCINATION

• ANN LJUNGBERG, sid 250: KREATIVITET – MINDSET, NYFIKENHET & PROBLEMLÖSNING

3-4/2020 - GROW magazine / 291 3-4/2020 - GROW magazine

/ 3

GROW MAGAZINE — § Vol 20

GROW magazine — § GROW for it!

GROW to GROW = att växa

produce

widen

develop

expandera ripen

bygga upp

avancera

cultivate

extend increase utvidga flourish föröka

utvidga

thrive

become

sprout

branch out

build up frodas

stretch

blomstra

förstärka amplify

mogna

förbättra mature advance

gro

kultivera multiply förgrena sig sträcka ut skapa improve leva gott producera utveckla expand växa upp bli create öka

6 � GROW magazine

4 �

1/2015

GROW magazine - 3-4/2020

resa sig

luxuriate

arise

§ vol 20 — GROW MAGAZINE

GROW

MAGAZINE

incheckning

IVE YEARS & 20 VOLYMES!

Who could ever imagine? I certainly did not when the first issue of GROW magazine was publishend in August 2015. To be honest, I started GROW as a creative project for quite selfish reasons: I wanted to learn more about coaching, mind training and personal development after taking some courses in coaching which I felt did not answer all the questions I had. I wanted to know more and learn from those who work in these areas thinking that you, who read this right now, also would be curious to learn more. So, as simple as that, GROW magazine was born. And GROW magazine grew, today five years later with readers all over the world, also non-Swedish speakers and that's the reason why I write this in English. R E D A K T I O N ANSVARIG UTGIVARE & REDAKTÖR : Lena Weesar · lena@growmagazine.se

ANNONSBOKNING: maila: info@growmagazine.se för mer information

GRAFISK FORMGIVNING & BILDREDAKTÖR : Lena Weesar · lena@growmagazine.se

MEDVERKANDE ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER : Oskar Andermo, Igor Ardoris, Cassandra Carlsson, Anna Eriksson, Lena Gustafsson, Antoni Lacinai, Ann Lagerström, Christina Lagnelius, Mikael Lörnstam, Elias Miringa, Johanna Nilsson, Joseph O'Connor, Marc Siles, Elisabeth Serrander, Christina Rahmn, Elene Uneståhl, Lars-Eric Uneståhl, Liv Öström Drake

KONTAKT: info@growmagazine.se growmagazine.se Omslag: Lena Weesar Samtligt material i GROW magazine är redaktionellt om ej annat är angivet. I övrigt ansvarar artikelförfattarna själva för innehållet i sina bidrag. GROW magazine är en digital kvartalstidskrift som vänder sig till professionella coacher och alla intresserade av coaching, mental träning och personlig utveckling. Med fokus på coaching tar GROW magazine även upp livsstils- och samhällsrelaterade frågor i stort med förhoppning att inspirera och ge idéer. Tidskriften GROW magazine ges ut av Vox Orange Stockholm, Artillerigatan 91, 115 30 Stockholm. Kontakt: voxorange@mail.com

ND I HAVE LEARNED a lot from you, you, the amazing people I have met, written about and all the articles you have provided to make GROW magazine what it is. Thank you all for your generosity in sharing your knowledge to GROW's readers! This issue, GROW SPECIAL vol 3-4/2020, is a celebration of the last five years with the best and most read articles from GROW magazine. The beauty is that the majority of the articles in GROW, even if they were published five years ago, are not only current, they stand and are still valid.

HE JOURNEY CONTINUES and now to the next level – GROW magazine will expand, get a "make-over" and be more available on the internet. How? You will see and I will keep you updated. But before you dive into your reading: A slight reminder – Stay away from the Corona virus! Keep your distance and wash your hands. We are all a bit tired of the restrictions and it is so easy to forget. But, please, don't! Stay Healthy & Take Care!

LENA W

Lena Weesar - editor-in-cheif - lena@growmagazine.se - growmagazine.se

ANNONSERA I GROW magazine? maila: info@growmagazine.se för mer information!

3-4/2020 - GROW magazine

/ 5

GROW MAGAZINE — § 20 volymer

20 volymer MAGAZINE FÖR PROFESSIONELLA COACHER

20 volumes

vol 4 - nr 2/2016 tema:

LYCKA, HAPPINESS & POSITIV PSYKOLOGI

vol 2 - nr 2/2015 tema:

vol 1 - nr 1/2015

tema: PROFESSION COACH

EMPATI, EMOTIONELL INTELLIGENS & COMPASSION

vol 3 - nr 1/2016

tema: SJÄLVINSIKT

vol 5 - nr 3-4/2016

tema: UTBILDNING & : LIVSLÅNGT LÄRANDE

volym 7 - nr 2/2017 tema: KREATIVITET

vol 8 - nr 3/2017

tema: HÄLSA & LIVSKVALITÉ

vol 6 - nr 1/2017 tema: TID

6 �

GROW magazine - 3-4/2020

vol 9 - nr 4/2017 tema:

VÅR HJÄRNA

vol 10

- nr 1/2018 tema:

INRE & YTTRE RESOR

§ 20 volymer — GROW MAGAZINE

vol 13 vol 12

- nr 3/2018

- nr 4/2019

tema: FRAMGÅNG & MOTGÅNG

tema: STRESS & SINNEN

volym 14

vol 11

- nr 2/2018 tema: KOMMUNIKATION

- nr 1/2018

tema: KULTURMÖTEN

VOL 17- nr 4/2019 tema: IDROTT

vol 15 - nr 2/2019 tema: SJÄLVLEDARSKAP

vol 18 - nr 1/2020 tema: ETIK

vol 16

- nr 3/2019

tema: MIND TRAINING

vol 19

- nr 2/2020

tema: KÄRLEK & PASSION

vol 20 - nr 3-4/2020 GROW SPECIAL

3-4/2020 - GROW magazine

/ 7

Illustration: Ikeskinen

GROW MAGAZINE — § GROW SPANING PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

8 � GROW magazine - 3-4/2020 18 � GROW magazine 2/2019

THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

— PERSPECTIVES

THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ • LARS-ERIC UNESTÅHL: FROM TRUE-FALSE, RIGHT-WRONG TO GOOD AND BAD – ABOUT TRUTH, ETHICS AND MORALITY

• JOSEPH O'CONNOR: MIND TRAINING

• CASSANDRA CARLSSON: HOW I FELL IN LOVE WITH MY CAREER

• ANTONI LACINAI: WHAT IS YOUR INTENT?

• MIKAEL LÖRNSTAM: HOW I HELP FORWARDS TO REGAIN CONFIDENCE & SCORE AGAIN

• MARC SILES: WHAT I LEARNED FROM A NEAR-BURNOUT EXPERIENCE

• OSKAR ANDERMO: TECHNOLOGY – BLESSING OR A CURSE?

• JOHANNA NILSSON: MY MIND AND ME 3-4/2020 - GROW magazine

/ 9

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW MAGAZINE § vol 18 PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

GROW vol 18

GROW's INTERNATIONAL SECTION - in English

From TRUE-FALSE, RIGHT-WRONG to GOOD and BAD

E: THEM S ETHIC

‒ about Truth, Ethics and Morality

by Lars-Eric Uneståhl, Sweden

HEN I CAME TO UPPSALA in 1960

and entered the big university building I was met by a huge sign with the inscription:

“Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”.

LARS-ERIC UNESTÅHL PhD in Psychology President SIU ‒

Scandinavian International Univeristy

siu.nu ‒ unestahl.com Photo: belongs to Lars-Eric Uneståhl

8 � GROW magazine 1/2020 10 � GROW magazine - 3-4/2020

(Free thinking is great but right thinking is greater.) T SOUNDED GOOD AT THAT TIME, but today I should like to change the inscription to:

”Free thinking is great but good thinking is better”.

I will come back to the reason why I have changed the empahsize of right-wrong and true-false to good and bad.

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 vol 18READ — GROW MAGAZINE § THE INTERNATIONAL SECTION /§MOST — PERSPECTIVES

Illustration: Sergey Nivens

WHAT IS ETHICS? AND WHAT IS MORAL?

HEN DISCUSSING areas like ethics and moral it is important to start with clarifying what we mean with these concepts. ETHICS and MORAL are about what is good and bad, right and wrong. But it is important to distinguish between what is right and wrong according to legal laws and from an ethical perspective. That something is right according to the law does not automatically mean that it is right according to ethics. What then, is the difference between Ethics and Moral? ETHICS = Thinking about what is right and wrong and why it is right or wrong. MORAL = What people actually do, based on different ethical rules. However, there are many other factors that influnce the morality of our actions, for instance our basic biological needs. First food – then Moral (Bertolt Brecht). But are both of these concepts subjective ones or can we find some general and more objective criteria for ethics and moral? The subjective, group and cultural differences are of course very obvious. What is good for one can be bad for someone else.

»FREE THINKING is great, but GOOD THINKING is better.«

9 / 11

1/2020 GROW magazine /

3-4/2020 - GROW magazine

Illustration: rawpixel.com

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW PERSPECTIVES MAGAZINE — §— THE § vol INTERNATIONAL 18 SECTION / MOST READ

SCIENCE

HEN I STUDIED PHILOSOPHY and areas like ethics and moral, there was also another similar area of big importance - the questions of what truth is. What, then, is truth? The question turns out to be very difficult to solve. Every child knows what truth is but the experts do not know. The concept of truth has been debated ever since Plato and Aristotle and the debate continues today – but the experts (mostly philosophers and scientists) have not been able to agree about a common definition of truth. Operational definitions like “1 + 1 = 2” or ”Trump is a human being” are easy to get a common agreement upon, but disagreement starts by just adding one word like ”Trump is an honest human being “. Some few experts mean that there is no truth at all, but most experts are united about the opinion that truth exists, but they have different opinions of what it is. Here are some examples of different schools: Objective truth, Subjective truth, Realistic truth, Constructivist truth, Minimalistic truth, Relativistic truth, etc. There are also different opinions about what it is that can be true or false, for example, and can the Truth concept be used in the area of Ethics and Moral? Hundred years ago many philosophers began to answer no to that question, among them philosophers from the so called Uppsala School. Normative statements were neither true nor false, but just an expression of the speakers´approval or disapproval. This position was called nihilism and had a major impact in Sweden. Contrary to scientific areas, moral and evaluative statements do not evaluate and comment reality.

10 � 12 �

GROW magazine 1/2020 GROW magazine - 3-4/2020

Illustrations: WikiimediaCommons

TRUTHs

CIENCE HAS BEEN DESCRIBED as a systematic search for truth and when discussing science, it is assumed that the purpose of science is to arrive at true claims. However, today’s scientific truths can easily become tomorrow´s lies. It is of utmost importance to maintain a sound skepticism of what is currently considered as scientific truth. True science is constantly practicing self-criticism and old truths are constantly re-examined. The continous modification and changes of so called scientific truths has made some experts to question whether the concept of Truth may need to be abolished even in science. But before making a brief review of some of the attempts to define and describe the Truth concept, I want to give some interesting examples of truth paradoxes. First two classical examples: The Liar’s Paradox - known since ancient times. In the classic version of this paradox, a man from Crete says that everyone from Crete always lies. If his statement is true, then his statement must be false.

Antiquity highlighted several such paradoxes, such as the famous Story of a Race between the Fast-Footed Achilles and a Turtle that gets a head start. When Achilles got to the place where the turtle started the turtle is still ahead. And when Achilles come to this second point the turtle is still a little in front. Thus Achilles will never reach or pass the turtle.

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 § THE INTERNATIONAL § COACHER SECTION /§OM MOST vol COACHING 18READ — GROW —— PERSPECTIVES PERSPEKTIV MAGAZINE

Knowledge REALISM

TRUTHs Knowledge

KNOWLEDGE independent of human conceptions /thinking OBJECTIVISM ./. OBJECTIVITY neutrality, freedom of valuation

Knowledge RELATIVISM

SUBJECTIVE

OBJECTIVE

EXAMPELS OF TRUTH “SCHOOLS”

S THERA A REASONABLE definition of what it means to say that a statement is true? Such a definition should be used as a test for all types of claims. Let us look at some of the schools. OBJECTIVE and SUBJECTIVE TRUTHS

Illustrations: WikiimediaCommons

The objective truth, according to the objectivists, should be the criterion of demarcation for science, i e, it should be possible to distinguish through falsification what is objectively true from that which is not objectively true. However, with such a criterion, we are forced to exclude much of today’s science from science - not to say everything. At the same time, it is precisely such scientific orthodoxy that researchers in postmodernity are facing. The objectivists believe that it is possible to produce objective knowledge - knowledge completely independent of human conceptions. The opposite is subjectivism, where reality is dependent on an interpretive subject. Knowledge realism is opposed to knowledge relativism. Knowledge is assumed to be either based on an “objective reality” or dependent on ”human thinking”. The dichotomism between these positions means that many researchers are forced to take a stand for one or the other. One solution is to distinguish between reality and knowledge of it. Research also distinguishes between objectivism and objectivity, where objectivity is linked to neutrality and freedom of valuation.

REALITY dependent on an interpretive subject, / human thinking

Mathematics, as a science of truths, emerged as part of the philosophy of antiquity. Its laws are so regular that it has been adopted by scientists as something pre-existing. Since ancient times, mathematics has been influenced by Platonic idealism. In the Platonic world of ideas, every idea is original, absolute and true. Plato considered that if the mathematical objects are ideal and exist independently in a world outside of time and space, then other objects can exist in the same way. Here is the truth an absolute and eternal phenomenon. However, even at that time Plato had to fight a battle against the truths of the Sophists, who believed that each individual and society had its truths. In other words, the ancients already had thoughts which today are referred to as Truth Relativistic. The Platonic ideas have continued throughout the centuries with Immanuel Kant´s understanding of mathematics as true a priori, i e, without empiricism (experience). A Swedish example is Olof Rudbeck, who during the 17th century made Uppsala university to a center for revealing the ”Truth”. He also claimed that Uppland, in Sweden, was Plato’s Atlantis and its temple was located where Uppsala university is today. The sign which I met about the importance of ”true thinking” when I came to Uppsala has Rudbeck as an origin. As a result of this approach to what is and what is not “true thinking”, hundreds of people were executed due to their ”false believes and ideas”, and millions throughout history.

1/2020 GROW magazine / 11 3-4/2020 - GROW magazine / 13

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW MAGAZINE § vol 18 PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

FOUR DEFINITIONS OF TRUTH

CORRESPONDENCE

OW THEN, IS IT POSSIBLE TO FIND THE TRUTH IN A PRACTICAL AND USEABLE WAY?

Truth

l Is S in agreement with ”reality”?

Here are four ways which could be used:

CORRESPONDENCE

Truth: To determine

INTUITIVE Truth

if a statement (S) is true, one investigates if S is in agreement with ”reality”. is true, one checks how S is logically related to other statements that one assumes are true.

a strong inner belief that S is true. You simply cannot doubt S. ( ”Cogito, ergo sum”, "I think, therefore I am", René Descartes).

PRAGMATIC Truth: To determine if S is true, one

sees what the consequences of assuming S are true. If the consequences are good enough, one chooses to consider S as true.

TWO EXAMPLES:

Truth l Is S logically

the Statement

l Is my assumption that S is true based on a strong inner belief?

COHERENCE Truth: To determine whether S

INTUITIVE Truth: S is considered true if you have

COHERENCE

related to other statements I believe is true?

PRAGMATIC Truth

l Are the consequences of assuming that S is true good enough?

I HAVE CHOSEN NUMBER 4, PRAGMATIC TRUTH / the Consequence Model for my way at looking

at Ethics, Moral and Truths. I will choose the Subjective Truth which has the best effects and consequences for as many people as possible (including me).

ANOTHER EXAMPLE:

When I get the question: ”Do you believe in God?”. My answer usually is: OME YEARS AGO I published the Swedish ”No I don´t believe in God. I know that God exists and therefore version of Gary E. Schwartz’s book Contact I do not have to believe”. with the Other Side. Pioneering Scientific The next question is usually: ”How do you know that God exists?” Research about Life after Death / Kontakt med andra sidan? Banbrytande vetenskapliga experiment My answer, in a short version, is: ”The first requirement for questions about God is to unite about om fortsatt existens efter döden. I mention in the a definition. God is a concept even if we try to humanize ’him’ preface about a friend who does not believe at all in the various religions, a concept about the eternal and in a life after death (or Life after Life, as I use to indestructible energy behind time and space. However, as the call it). However, my friend and I have the same philosophy about truth (the consequences decides human brain and our dominant consciousness is limited to time what is right), so I succeeded to convince him that and space (we can not understand the eternal), we need to humanize God in order to understand ’him’. This has mainly been done I was right in regards to Life after Life with two through human beings like Jesus, Mohamed, Buddha etc, who arguments: in alternative states of consciousness have succeeded to come in 1. Independent if he or I are ”scientifically” right, contact with God.” my opinion will help people to get a bigger The next step is to ’translate’ these contacts to the human meaning in Life, as Life will not only be a world by using words. Even if the main description is the same short period on earth. As this belief will in the various religions, the conflicts have arise due to the small bring more happiness and meaningfulness differences in these descriptions. There are various ways to as a consequence, it is right. God, (naturally there are only one God), and instead of quarre2. If he is right we will never find out. ling about which way is the right one I use to say: If I am right, we will. Thus, I am right. ”I am glad that I have found my way to God through Christianity and I am glad that you, as a Muslim, have found your way.”

12 � 14 �

GROW magazine 1/2020 GROW magazine - 3-4/2020

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 § THE INTERNATIONAL SECTION /§OM MOST —— PERSPECTIVES § COACHER vol COACHING 18READ — GROW PERSPEKTIV MAGAZINE

FROM TRUTH TO ETHICS/MORALITY FROM TRUE and FALSE, RIGHT and WRONG ‒ to GOOD and BAD HUS, I HAVE CHOSEN THE CONSEQUENCE MODEL

in deciding what is true. This model is also one of the three most common models in Ethics/Morality:

HEN I STARTED MY STUDIES in Clinical Psychology and in Psychotherapy, the main goal for therapy was to get Insight – to find my True Self, even l DUTY ETHICS The right thing to do is determined by law and norms. if that made me feel bad and depressed. When I got the ”insight” that there is not any truth in One problem with this is that both laws and norms itself, my goal became to help myself and others to can vary much in time and place. develop our Best Selves. It has also changed many I took part in the World Congress in Psychiatry in potential disagreements and quarrels into an accepHonolulu 1977 where the famous Hawaii doctrine tance and respect for other people´s subjective truths. about Ethics in Psychiatry was decided. One reason for this doctrine was 140 cases from the Sovjet Union ETHICS AND MENTAL STRENGTH where people had been placed in psychiatric hospiN THE FLIGHT FROM GERMANY THE OTHER DAY, I tals due to obvious political reasons. read in SAS Scandinavian Traveler that the Swedish l ALIGNMENT or MIND-SET ETHICS singer Agnes Carlsson has a ”very strong work ethic”, It is why you do it, the motive behind an act, which she never gives up. ”Without saying too much, she´s decide the Ethics. the same in her private life”, says her partner Pontare. If you think you’re doing the right thing, it is the ”If she wants to learn to embroider, she will go all-in right thing even though others may see it as immoral and can sit in front of instruction videos for hours.” and completely wrong. N THE BEGINNING OF MENTAL TRAINING I also emphal CONSEQUENCE ETHICS sized the attitude of never give up. But then I made an This is the model of Ethics which I prefer. It says that experience which made me to modify this rule. the best is always the thought and the act that gives During my year as a visiting professor at the university of Hawaii I learned to know a colleague who told me most happiness to most people. that her biggest goal in life had been to get a family and It is not the act in itself or the intention that is the children, to meet the ”right” man who she could share most important, it is the consequences and the effects it has, short-term and long-term. One common law in the rest of her life with. During the last 20 years (she was now 40), she had had five relations, where each of duty ethics is for instance: ”Never lie”. On the other them had lasted between three and four years before hand, experts in this area will tell you that everyone she gave up. When she asked for my advice, I told her lies every day both unintentionally due to the ”false that not giving up is an admirable skill but that this had memory syndrom” but also often intentionally and to do with the goals, and not the ways to the goals. Do that this has both negative and positive effects on the not give up your goals, but give up the way as soon as recipients. Straight communication is sometimes you find that it does not lead to the goal. If you continue understood as : ”You should say whatver you think to wait 3-4 years to see if you have found the right man, and whatever opinion you have.” But if you want then your life is soon over without having reached your agreement from other people it may be better to goal. ”What about from now on to spend not more choose another way. than four months to decide if you have met the man Inspite of the problems with this model, for instance you want?” Since then I have included the common statement ”Never give up” in my booklet 49 Common to determine the consequences especially the longMyths, not in relation to the goals, but to the ways and term ones, I prefer this model both in the area of means. Truth and Ethics / Morality.

1/2020 GROW magazine / 13 3-4/2020 - GROW magazine / 15

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW MAGAZINE § vol 18 PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

THE GOAL AS A WAY

OWEVER, IT CAN ALSO BE A MYTH in the area of goal setting if the goal is a way to a higher goal. To ”never give up” is mostly a recommendable attitude in regards to attaining goals. But sometimes also there, the goal can be the way to something bigger and then the ”wrong way principle” of giving up fast, will be valid here too. The goal for Agnes Carlsson, for instance, was to get a ”dreamlife” by becoming a famous international artist. But after 10 years she found that this goal did not give her what she wanted to have from a ”dreamlife”. Often our goals are ways to some higher goals. If the profession of your dreams as young is to become a police officer, you may have an image of that profession which is not in agreement with reality. And the ”reality” can vary, depending on expectations from others.

DEFINING THE GOAL IN ORDER TO FIND THE RIGHT WAY

HE FIRST YEARS AFTER INTRODUCING Mental Training at the Police Academy, I used to have one day of introduction before a mental trainer took over with the practical training. I started with a goal question: ”Why are you here?” The common answer was: ”To become a police officer!” My next question was: ”But is not your goal higher than that? Is it not to become a ’good police officer’?” The response was: ”Yes, of course.” I then went on with: ”Our goals should not only be attractive, they should also be clear and concrete. So this means that we have to decide what a ’good police officer’ is”. It turned out to be a lot of discussions about that as the description of a good policeman/woman vary depending if you ask the educational board, the police society board, your colleagues or the general public.

HE NEED TO FIND AN OVERALL GOAL for our goals is important for both the individual and the society. When we entered the new millenium I asked some politicians about the overall goal for Sweden during the 20th century. The common answer was: ”To create a ’folkhem’, a socIety with high welfare, economy and living conditions.” My next question was: ”But what is the overall goal?” After much thoughts, reflections and discussions the overall goal for a good society came ‒ that the citizens will feel satisfied, happy and healthy. We then decided to make a short comparison betweeen 1950 and 2000. The measures we found (like sickness rates, headache among teenagers /boys, etc) showed that despite a dramatic increase in welfare and wellness, the measures on wellbeing had dropped precariously.

14 � 16 �

GROW magazine 1/2020 GROW magazine - 3-4/2020

» IT IS MUCH EASIER to be ethical and have high morals in theory and in speaking, compared to practise and in daily acting.«

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 § THE INTERNATIONAL § COACHER SECTION /§OM MOST vol COACHING 18READ — GROW —— PERSPECTIVES PERSPEKTIV MAGAZINE

THE CONSEQUENCE MODEL HERE TOO

NOTHER ETHICAL QUESTION that has to do with goals and ways, is to think through all consequences before choosing how to reach the goal. Honesty is for example regarded as a good ethical behavior, saying what you think, standing for your opinions, etc. On the other hand this can sometimes be contradictory to a higher goal of cooperation, happiness and wellbeing for all. I use to divide communication in the 3 D:s: Debate, Discussion, Dialogue. A debate often finish with bigger divergenciers and antagonism than before, while the dialogue, where you are willing to listen to others views and where acceptance and your willingness to compromise, will give a better result. In JOSEPH O´CONNOR’s book Coaching with NLP, he mentions a businessman with the good ethical goal of giving his family a good life. However he defined this goal in economical terms and choosed a way which made him to be so much away from the familiy that they left him.

VISION OF A BETTER WORLD

T IS MUCH MORE EASY TO BE ETHICAL and have high morals in theory and in speaking compared to practice and in daily acting. When I started Ledarhögskolan and the Scandinavian International University, I choosed the vision: ”Education and Training for a Better World and for Every Human Being”. We discussed that vision in a national television program, where all of the participants expressed their willigness to base their lives on such a vision. But as one effect of visions should be that they permeate everything we do, I turned to one of the participant, a very well-known author, and asked her: ”So you agree to this vision?” Yes, of course, she said. ”But this means that your books can not be evaluated according to the common critera: literary quality. The only critera for a good book, according to that vision, will be that the reader will get a better life through your books.” As you may understand, she did not agree, since it would change the judgment critera for books, journals, papers, films, etc.

» AN ETHICAL QUESTION that has to do with goal setting is to think through all consequences before choosing the way to reach the goal.«

PREDICTING THE CONSEQUENCES

ENTAL TRAINING is, as you probably know, based on a constructivistic model, where everyone becomes her/his own author, writing the life manuscript before taking over the director role. We are also offered the main role (and also the role of a team leader for our various ego-states). This ”Creating your Own Future” is in accordance with the quantum physic view of changing the external reality to a better reality, a part of our consciousness, which we can affect and change in a much better way than when we place reality outside ourselves. This gives the important feeling of Empowerment and make it also much easier to predict the consequences GOOD LUCK!

BOOKS mentioned in the article: Kontakt med andra sidan? Banbrytande vetenskapliga experiment om fortsatt existens efter döden, av Gary E. Schwartz (2004) Coaching with NLP: How to be a Master Coach by Joseph O’Connor (2004) 1/2020 GROW magazine / 15 3-4/2020 - GROW magazine / 17

GROW MAGAZINE — § THE INTERNATIONAL SECTION PERSPEKTIV — §—COACHER OM COACHINGSECTION / MOST READ PERSPECTIVES § THE INTERNATIONAL ME:

THE

D MIN NG INI TRA

GROW vol 16

GROW's

INTERNATIONAL SECTION - in English

MIND TRAINING

JOSEPH O'CONNOR EXECUTIVE COACH, COACH TRAINER

INNOVATOR in the field of personal development Best-selling AUTHOR of 20 books on coaching, NLP and systemic thinking

lambent.com ‒ coachingthebrain.com

JOSEPH O’CONNOR is a best-selling author

of twenty books on coaching, NLP and systemic thinking, selling more than half a million copies worldwide. He is an executive coach, coach trainer and innovator in the field of personal development.

18 magazine - 3-4/2020 32� GROW �friskvarda.se GROW magazine 3/2019

Photo: belongs to Joseph O'Connor

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV § THE INTERNATIONAL§ SECTION / MOST READ — PERSPECTIVES

Joseph O'Connor has worked in over thirty countries and with many top companies including British Airways, Repsol, Bax Global and Interbrew. His latest book, ‘Coaching the Brain – Practical Applications of Neuroscience to Coaching’, co-written with ANDREA LAGES was published by Routledge in February 2019. A free chapter can be downloaded from coachingthebrain.com . 3-4 /2020GROW - GROW magazine 3/2019 magazine /

/ 19 33

GROW MAGAZINE MAGAZINE — — §§ THE THE INTERNATIONAL SECTION GROW INTERNATIONAL SECTION PERSPEKTIV — § TEMA: STRESS & SINNEN PERSPEKTIV — §—COACHER OM COACHINGSECTION / MOST READ PERSPECTIVES § THE INTERNATIONAL

MIND TRAINING

by Joseph O'Connor

SAT DOWN DELIGHTED to write this article for the

mind training issue of GROW magazine. However after a few minutes, I leaned back, scratched my head and wondered, what does mind training mean? Rather than Google a definition, I decided to think about it from first principles so I could write something true to my experience that would be reasonably intelligent and helpful. So I looked at what I knew ‒ my mind ‒ a heady mixture of thoughts and emotions that compete for my awareness all my waking (and sleeping) life. The fleeting thoughts as well as the sticky ones that keep appearing like unwelcome visitors to distract me; the mental chatter about everything and anything. The warm currents of emotion that wash over me with the thinking, and sometimes the fiery eruptions of emotion that do not leave much space for anything else. I can also focus my thinking and pay attention when I want to do something valuable, like writing this article. However, I still battle against mental chatter and distractions that would drag me away. My mind is my unique experience of the hundred billion or so nerve cells in my brain signalling to each other with an incredible number of electrochemical signals then projecting the result for my review in a multisensory pageant.

SO FAR SO GOOD.

I am not trying to reduce the mind to the brain, nor to argue for a particular sort of mind training. Only wondering what would be the most effective general approaches.

OK. SO WHY WOULD I WANT TO TRAIN IT? WHAT WOULD BE THE GOAL? Well, to help me focus on what I want to focus on and to help me influence my thinking and emotions in a way that will allow me to be happier, more fulfilled and effective in this amazing world. To be more at home here. 20 � GROW magazine - 3-4/2020 34 � GROW magazine 3/2019

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE § TEMA: STRESS & SINNEN — PERSPEKTIV COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV § THE INTERNATIONAL§ SECTION / MOST READ — PERSPECTIVES

» THERE ARE TWO APPROACHES. The first we mind call Newtonian mind training ... The second is the systematic approach using leverage.«

HERE ARE MANY DIFFERENT and helpful practices that I could take up, both physical, (let’s not forget the brain is part of the body), and mental. Let’s assume right from the start you have an adequate diet, get adequate exercise and get adequate sleep. These are the foundation of a healthy body and mind. A significant deficit in any one of these is going to damage your brain and body and therefore your mind. We want train a mind that is in good shape to begin with. I am always amazed at executives who boast about how little sleep they take and how they skip meals in order to work more effectively. Unfortunately, and ironically, they are ensuring the opposite. They are sabotaging themselves and their decision-making faculties. We want any mind training to be both effective and efficient.

THERE ARE TWO APPROACHES

HE FIRST we mind call Newtonian mind training - take one part you are not so good at and work exclusively on that. This can get reasonable results but limited to improving one element.

HE SECOND is the systemic approach using leverage. Leverage means that the result you get in a system is not proportional to the effort you put in. Because our body and mind are incredibly complex and interconnected systems, we can get multiple effects with small, but well considered actions. You can never just do one thing. The leverage points in a system are those points where you have the greatest effect with the least effort. You can improve, fix or enhance many things at once. Next question: what might be the leverage points be for mental training? What practices have the greatest most widespread effect, with the least effort expended? Lots of possible answers here, and to narrow our search down, I asked three questions: • What is the mind’s greatest resource and how can we strengthen it? • What is the mind’s greatest enemy and how can we combat it? • What is most valuable mental ability that comes into almost anything we do and how can we strengthen it? Here then, are my three candidates for training: 3-4/2020 - GROW magazine 3/2019 GROW magazine /

/ 21 35

GROW MAGAZINE MAGAZINE — — §§ THE THE INTERNATIONAL SECTION GROW INTERNATIONAL SECTION PERSPEKTIV — § TEMA: STRESS & SINNEN PERSPECTIVES — § THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

ATTENTION

The mind's greatest resource is attention. Without attention we can do nothing. The most important choice we face every minute of our lives is where to put our attention. Attention is so important that lack of it when you are a baby can kill you just as surely as lack of food or water. Attention brings people to life, makes them interesting, withhold attention and they wither. Attention is what we give our clients when they come to a coaching session. Attention is priceless it cannot be bought, only given freely. That is why coaching cannot be and should never be treated as a commodity.

ANY YEARS AGO, I worked as a guitar teacher in different schools. I would visit four or five schools a week and teach students who wanted to learn the guitar. Most were children between the ages of ten and sixteen; their parents paid me for the lessons each term. Many of the kids would do very little practice from week to week, but always turned up eagerly for their lesson. Often, their parents would be understandably annoyed at this lack of practice and threaten to stop the lessons unless the child practised. When this happened, the student always protested they really wanted to learn and promised to practice in future. Some did practice. Many still did not. Why? I think that what they valued was thirty minutes of an adult’s uninterrupted attention; perhaps the only time in a week when this happened. The attention was the most important, the guitar lesson an added bonus.

This voluntary attention also seems to be a scarce resource ‒ it is hard to maintain for long periods; ninety minutes is about the maximum. Neuroscientific research cannot say how voluntary attention is produced except we know there are certain parts of the brain are involved, especially parts of the frontal lobe and the parietal lobe.

There is another type of attention called REFLEXIVE or 'BOTTOM UP' ATTENTION. A stimulus pulls our attention despite ourselves. Some things are impossible to ignore, especially if they pose a threat. So, if while reading this article, you smelled smoke, your attention would immediately be drawn away to investigate. If you felt a sudden pain, you would attend to that. 'Bottom up' attention is about your comfort and survival and we cannot ignore it initially. You can’t train 'bottom up' attention, it will grab you at will.

When we are not paying any sort of attention, our brain will be daydreaming, This sort of attention is VOLUNTARY or chilling out, drifting in and out of various ‘TOP DOWN’ ATTENTION. This is what you are using to pay attention to reading thoughts and talking to itself. This is driven interconnected system of brain this article. It is goal oriented; you want areas called the default mode network to do it; it is important to you and you consciously choose to give this article your ‒ the brain is active even when we are doing ‘nothing’. attention. 22 � GROW magazine - 3-4/2020 36 � GROW magazine 3/2019

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE § TEMA: STRESS & SINNEN — PERSPEKTIV THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ — PERSPECTIVES

oing a step further, the quality of the voluntary attention is important. The quality of attention that we pay determines the results we get. When I was a professional classical guitarist, I knew that if I practised for one hour with disciplined attention, focused on what I wanted to achieve, it was much more effective than two hours of some focus and a lot of drifting around the default network, playing easy pieces.

The quickest way to make a strong habit is by repetition with attention. Repetition without paying focused attention is much less effective, as I discovered in my guitar practice. What you repeatedly pay attention to will change the connections in your brain.

In the interesting book Talent is Overrated *, Geoff Colvin makes the point that most of the very top people in their field, musicians, athletes, artists, have put in many thousands of hours of disciplined practice – that is practice with attention and feedback. Our brains are neuroplastic, in other words they change themselves depending Talent is not an explanation of success; it is on the experiences we have. It has been an admission of ignorance ‒ we do not know how or why someone got so good. Usually said, that the brain is an organ for conthey got to be good by hours of disciplined verting experience into nervous tissue. Our experiences modify the connections practice. in our brain, so habits of thinking and If voluntary, focused attention is so action are formed. important, then how best to develop it?

MINDFULNESS MEDITATION

Various meditative practices have been around for thousands of years, many associated with religions.

Meditation was the main mind training for hundreds, if not thousands of years. Meditation is about attention training. There are many types, some involve open awareness, opening the mind to what is there and being in the moment, others involve a strong focus on an object or idea.

Mindfulness is a similar practice and has been associated with Jon Kabat-Zinn, a professor Emeritus of Medicine in New York who started Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR), originally to help those patients who were in chronic pain and for whom drugs helped very little. Kabat-Zinn defines Mindfulness as: ‘Paying attention, in the moment, without judgement, as if your life depended on it.’ This definition captures the important parts of mindfulness mental training, and although your life does not depend on it, the idea shows that it is an important and serious undertaking. * Colvin, G., (2008), Talent is Overrated, New York, Penguin Books

3-4/2020 - GROW magazine 3/2019 GROW magazine /

/ 23 37

GROW MAGAZINE — § THE INTERNATIONAL SECTION PERSPEKTIV — § TEMA: STRESS & SINNEN PERSPECTIVES — § THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

rom neuroscience, there are several proven benefits of mindfulness practice and I believe that anyone who is serious about mind training needs to take it up. Mindfulness involves becoming a witness to your experience and cultivates open attention. It strengthens the link between the prefrontal cortex of the brain and the amygdala (that part of the brain that is stimulated by threat), so we become less emotionally reactive and disturbed by difficult situations. It helps people become more self aware by amplifying body signals, while at the same time reduces the discomfort of too much self-consciousness. When we are paying attention to rapidly changing information (i.e. normal life), there is a small period after we register something important where we miss what comes next. This is called 'the attentional blink' and lasts about two fifths of a second. Meditation practice reduces the ‘attentional blink’ by about a third. In practice we become more observant and miss less. Mindfulness practice helps focus. It increases ‘phase locking’ ‒ the degree to which our brain waves become synchronised to an external focus. The more phase locking the better focus. Remember the default network of the brain, when we are daydreaming, and our thoughts are scattered? The default network of experienced meditators is much less active. The benefits are clear.

inally, this short film (2 minutes) perfectly captures what mindfulness meditation is about - https://www.youtube. com/watch?v=2nT7Hlssjik .

24 � GROW magazine - 3-4/2020 38 � GROW magazine 3/2019

e can also approach the question of attention training from another direction.'What is the greatest enemy of attention?’ No contest here. It must be mental chatter.

Mental chatter is the incessant activity of the mind that draws you from the present to the past or the future. It is often language based, we talk to ourselves about everything, but mostly we talk to ourselves ‒ about ourselves. Mental chatter is driven mostly through the default network. It can be constructive, but very often it is simply ruminating, or constructing bad futures for ourselves. As Mark Twain said, ‘I have been afraid of many terrible things in my life, most of which never happened.’ Mental chatter also draws us away from the present moment into unsavoury past memories or imaginary and often unpleasant possible futures. On many occasions, I have ‘woken up’ to the fact that I was spinning a dreadful future from a small problem in the present. Because our brain cannot tell the difference between reality and imagination, (both use the same circuits), we can scare and upset ourselves very effectively with the imaginary stories woven by our mental chatter.

Mental chatter also maintains the world as we know it. We tell ourselves stories about the world that keeps it familiar. You can’t stop the mental chatter by brute force, but you can notice it and the more you notice it the more you will see it and refuse be drawn into it. Mindfulness meditation is a good antidote to noticing mental chatter, because it promotes non-judgmental awareness As the saying goes, ‘We have many trains of thought, but we do not have to jump on all of them.’

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE § TEMA: STRESS & SINNEN — PERSPEKTIV THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ — PERSPECTIVES

PERSPECTIVES

My third candidate is training the ability to take perspectives. A perspective is how you look at something, the vantage point you take, what frame you put around it. It gives it context and therefore meaning. As Shakespeare wrote in Hamlet, ‘There is nothing either good or bad, but thinking makes it so.’ Perspective gives meaning and determines how we act. The more perspectives we have, the better information. There are many possible perspectives. Usually we stick with our own interests. We can also take another person's perspective thinking of what is good for them. We can take an economic perspective, cultural, individual or group perspective. When we look at something from another angle, it changes meaning. The ability to take and hold multiple perspectives and not try to reduce or collapse them into one ‘correct’ perspective is a rare gift.

asic perspectives develop as the brain matures. The first is of course our point of view and for some years, everyone cannot see life from any other. Somewhere between the ages of three and eight a child realises that other people are separate beings and have their own point of view. This is known as ‘Theory of mind’. From there we can develop an objective, 'scientific’ impersonal perspective. Then we might start to see events in time, as part of a process. They come into being and disappear. They are not frozen in time. A very good account of perspectives and how they relate to human development is in Kegan* and Cook-Greuter**.

TWO FINAL OBSERVATIONS Mind training takes time, attention, feed-back and repetition. That is the way the brain learns. * Kegan, Robert (1982), The Evolving Self, Harvard University Press. ** Cook-Greuter, Susanne R. (2000), "Postautonomous Ego Development: A Study of its Nature and Measurement".

EEDBACK is crucial. It comes best from a coach. Measurement also gives feedback. Whatever you train you need to measure progress, that means measuring yourself on tasks before and after training on a continuous basis. Remember, you do not measure what you get, you get what you measure.

HIS MIGHT ALL SEEM LIKE HARD WORK AND TAKE A LOT OF DISCIPLINE. It takes effort, but once you establish the habit, it becomes just part of what you do. Like any other habit. The word ‘discipline’ tends to be a bad anchor. It may conjure up images of hard, unpleasant work under a hard taskmaster. But, remember the word ‘disciple’ comes from the word disciple. A disciple acts from love. Discipline is something you do for yourself because you love the results. Be a disciple of your own development. Good luck! © Joseph O'Connor 2019 3-4/2020 - GROW magazine 3/2019 GROW magazine /

/ 25 39

PERSPECTIVES — vol § THE19INTERNATIONAL SECTION / MOST READ GROW MAGAZINE — § THE INTERNATIONAL SECTION

E: THEM & LOVE ON PASSI

GROW's INTERNATIONAL SECTION - in English

GROW vol 19

How I fell in love with my career by Cassandra Carlsson

CASSANDRA CARLSSON INTERNATIONAL COACH CAREER EXPERT

cassandracarlsson.com 10 � 26 �

GROW magazine 2/2020 GROW magazine - 3-4/2020

DID YOU KNOW that the average adult spends about 1/3 of their lives working?

Foton: Josefine Gravell av Marie och Anna, fotot på Conny är privat.

THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ — PERSPECTIVES §§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 19 § TANKAR FRÅN COACHER OM COACHING — GROW MAGAZINE

Photo: Meg Kelly

AS SOMEONE WHO TRULY LOVES WHAT SHE DOES, that statement doesn’t scare me anymore. But there was a time when Monday mornings were my least favorite day of the week, and I would wake up to the sinking feeling that the workday ahead would be another day of my life wasted. IN TRUE MILLENNIAL FASHION, I COULDN’T BARE IT and today I’m glad I didn’t. After trying on countless educations, jobs, managers and even countries, I am finally doing truly fulfilling and meaningful work. This is my story about how I fell in love with my career and the ingredients I used to create it ...

11 / 27

2/2020 GROW magazine /

3-4/2020 - GROW magazine

GROW MAGAZINE vol 19 — § THE INTERNATIONAL SECTION PERSPECTIVES — § THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

MY STORY

Y LOVE AFFAIR WITH WORK BEGAN a sunny afternoon at an airfield in southern Sweden. My father had brought me to watch the Swedish Airforce in action and I remember looking up in awe at the airplanes soaring above me. I glanced at my father and his expression will forever stay with me. It was pure admiration. I was ten years old and I decided then and there that I was going to become a pilot. SAID AND DONE, TEN YEARS LATER I found myself working as a commercial pilot in Switzerland. This was my first “real job” and as one of few female pilots in the world and still in my early twenties, I genuinely felt like I had made it big. I also felt like a liar. For every encouraging comment, I felt more and more empty as I realized that I just didn’t enjoy what I was doing. And more so, I didn’t know what I was doing it for. Even though my achievements filled me with confidence, the realization that fulfilling goals didn’t automatically translate into a fulfilling career started to sink in. After a painful year of facing my own feelings, I finally broke up with my flying career.

HAT FOLLOWED was a decade of soul searching and “learning by doing” as I tried on different interests, roles and ideas. I studied psychology in Lund, Sweden, human resource management in Copenhagen, Denmark, worked for Fortune 500 companies in Europe and New York and eventually racked up a resume as an international HR specialist. I would describe this period of my life as one big adventure after another. On the flipside, my explorations rarely lasted over a year as I eventually found myself right back where I started – feeling stressed, lost and disengaged.

12 �� 28

GROW magazine 2/2020 GROW magazine - 3-4/2020

Illustration: Avector

MILLENNIALS & DISENGAGEMENT

LTHOUGH THE STORY of my early career days may seem discouraging, it is in no way unique. In fact, a recent study from Gallup named millennials as the job-hopping generation and disclosed that 60% plan to change jobs within the next year. On top of that, over 55% of millennials report that they are not engaged at work. What this means is that more than half of this workforce segment is “checked out” and don’t see a future in their current job. With disengagement being correlated to increased turnover, lowered productivity and less innovation, it can be assumed that this is costing companies millions each year.

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 19 §§ TANKAR FRÅN OM — MAGAZINE TANKAR FRÅN COACHER COACHER OM COACHING COACHING — GROW GROW MAGAZINE THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ — PERSPECTIVES

» PASSION is by definition an emotion and as such it is affected and can be generated by thoughts.«

N AN INDIVIDUAL LEVEL I can personally say that not loving what you do is emotionally exhausting. But the consequences can turn out to be even more tangible than that. As your motivation to do and be your best declines, so does your results, eventually leading to missed opportunities for both professional growth and monetary rewards. For me, the experience resembled that of being dragged behind a runaway horse, where the creature dragging me was the rise of AI, increased global competition and my managers expecting more and more from me. All the while I was scrambling with the direction and how to get back on the horse.

ODAY, AS A CAREER COACH, I would tell my 20-year-old self that I was consistently missing one of three things; passion, purpose and the right environment. And most importantly, my own permission to pursue all of them.

n CULTIVATING PASSION AND SKILLS

NE OF THE BIGGEST MYTHS I encounter as a coach is that you are supposed to “find your passion”. This has a lot of my clients doing what I did for years, which is searching outside of themselves. However, passion is by definition an emotion and as such it is affected and can be generated by thoughts. If you want to experience passion, you need to think thoughts that create the emotion of passion. In other words, this is both an inside job and an active choice.

I started to cultivate passion for my work when I acknowledged what I was naturally good at and gave myself permission to grow those skills. By honoring my talents and putting them to use, I learned faster and got better results. Which in turn led me to think more positively about my work. Or as SCOTT ADAMS used to say; “Success fuels passion more than passion fuels success.”

n ALIGNING PURPOSE WITH VALUES

N THAT NOTE, one of my core beliefs is that success is individual. What I mean by that is that being successful is a subjective experience and ultimately comes from what someone values in life. This is the second area where I see many of my clients and peers struggle, as they mistakenly equate achievements or performance with self-worth. This leads them to pursue a career that will make them worthy as humans, rather than aligning their work with their own values and what they want to contribute. A purpose is what you dedicate your time (possibly your life) to, and once you realize that your worth doesn’t depend on you achieving anything other than being human, you are free to choose based on the impact you wish to make in the world. This may be vastly different from what you would choose to do to impress your parents, friends or neighbors. 2/2020 GROW magazine / 13 3-4/2020 - GROW magazine / 29

GROW MAGAZINE vol 19 — § THE INTERNATIONAL SECTION PERSPECTIVES — § THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

n CREATING THE ENVIRONMENT

HE FINAL INGREDIENT was offered to me by my own coach during one of our first sessions together. I had come to terms with how to cultivate passion and the purpose I wanted to channel it towards, only to find myself stopped by what I felt were unbreakable rules. In my head I was convinced there was a right way to have a career and for me that translated into a 9-5 workday, reporting to a manager, commuting to an office everyday and living in the city where I worked. These rules gave me two things; a feeling of safety and capped possibility. When my coach gently asked if I would rather play it safe or create my own playing field, I decided to throw all my “shoulds” out the window. Today I make my own rules and I work closely with my coach to make sure that I come from a place of possibility rather than fear.

N PRACTICALITY, WHAT THIS MEANS is that I have left my job to run my own private coaching practice. I fill my days with coaching, networking online, personal growth work with coaching colleagues in New York and setting the direction for my business. On occasion, I also make an appearance as a writer and career coach in different magazines and podcasts.

Y LOVE FOR TRAVEL INSPIRED ME to run my business completely online, giving me the freedom to work from anywhere. It also enables me to work with inspiring individuals from all over the globe. This feature of my business probably couldn’t be more relevant than now, as most of us are still trapped at home and dealing with a new reality during the Covid-19 pandemic. And although my vision wasn’t to travel virtually, at this time, I’m grateful that I can sit safely at my desk in Hässleholm, Sweden, and help my clients from New York and California, the UK, Stockholm and other places in Europe just as easily as I could meet with any neighbor.

» WHEN MY COACH GENTLY ASKED if I would rather play it safe or create my own playing field, I decided to throw all my “shoulds” out the window.«

14 � 30 �

GROW magazine 2/2020 GROW magazine - 3-4/2020

§§THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 19 THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ — PERSPECTIVES

”

TODAY, AS A CAREER COACH, I WOULD TELL MY 20-YEAR-OLD SELF THAT I WAS CONSISTENTLY MISSING ONE OF THREE THINGS;

PASSION

cultivating PASSION & SKILLS

PURPOSE

aligning PURPOSE with VALUES

THE RIGHT ENVIRONMENT creating the ENVIRONMENT

And most importantly –

MY OWN PERMISSION

to pursue all of them.

LOVING YOUR CAREER IN THE FUTURE

HERE IS NO KNOWING WHAT THE FUTURE WILL BRING when it comes to modern careers and work. What is certain is that there will be change. Big change most likely. But in the midst of all of that, I rest in knowing that creating love in my life is always worth it. For me, loving what I do and how I do it has been transformational. And as with any relationship, it requires commitment and maintenance to stay healthy.

CAREER IS NOT STAGNANT but something that evolves and shifts over time. My final ingredients are therefore to never take loving my work for granted, to keep looking inwards to ensure that I stay true to myself and to keep breaking the rules for what a career is supposed to look like. SOURCES: • www.gallup.com/workplace/231587/millennials-job-hopping-generation.aspx • hbr.org/resources/pdfs/comm/achievers/hbr_achievers_report_sep13.pdf • www.pewresearch.org/fact-tank/2020/04/28/millennials-overtake-baby-boomers-as-americas-largest-generation/ 2/2020 GROW magazine / 15 3-4/2020 - GROW magazine / 31

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ GROW MAGAZINE § vol 18

Photo: Serny Pernebjer

WHAT IS YOUR INTENT? ANTONI LACINAI

SPEAKER ‒ AUTHOR ‒ COMMUNICATION COACH

lacinai.se ‒ lacinai.com 28 � 32 �

GROW magazine 1/2020 GROW magazine - 3-4/2020

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 § THE INTERNATIONAL MOST READ —— PERSPECTIVES § SECTION COACHER/§OM vol COACHING 18 — GROW PERSPEKTIV MAGAZINE

GRO W RNA 's T SEC IONAL T ION - in Eng lish INTE

THEME: ETHICS

GROW vol 18

ALL COMMUNICATION has a goal, purpose and an intent.« »

ANTONI LACINAI has spent many years

finding the principles, the success factors of good communication and he found 20. In this article he will address three of them as well as discuss the ethics behind how we communicate and how we can investigate whether or not people ‒ or yourself are communicating ethically. One key question is: What is your intent? ANTONI LACINAI is a Swedish international keynote speaker, author and coach (ICF), focusing on employee engagement and leadership communication. Want to know more? Follow him on LInkedIn where he posts every week, also in English! 1/2020 GROW magazine / 29 3-4/2020 - GROW magazine / 33

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW PERSPECTIVES MAGAZINE — §— THE § vol INTERNATIONAL 18 SECTION / MOST READ

E: M E H T CS ETHI

WHAT IS YOUR INTENT? by Antoni Lacinai

REMEMBER COACHING A MANAGER who was a bit

frustrated that his boss didn’t promote him. I started off asking him the usual GROW questions*, but soon realized that I was drifting when I heard myself saying: “So what did your boss say when you told her that you deserved that promotion? What did she say when you gave her your reasons and arguments?” He looked at me and said: “I haven’t told her that … do you think I should?” “How else can she know how you feel?” “Well, I guess she can’t. I’m gonna talk to her right after this session.” We ended the session and I remembered leaving with mixed emotions. On the one hand, I had nudged him (or pushed) by simply assuming something that made him act. On the other hand, I had manipulated him to take the bull by the horn, just so that he would get results faster than sitting idle and complaining. But here’s the thing: It wasn’t up to me to decide his action. That’s not how pure coaching works.

SO, THE REAL QUESTION TO THIS STORY IS:

WAS THAT ETHICAL?

* The GROW model, a method for goal setting and problem solving extensively used in coaching, especially in corporate coaching. 30 � 34 �

GROW magazine 1/2020 GROW magazine - 3-4/2020

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 vol 18READ — GROW MAGAZINE § THE INTERNATIONAL § COACHER SECTION§/OM MOST COACHING —— PERSPECTIVES PERSPEKTIV

» WE MUST ALL REALIZE that communication, just like leadership, equals influence. And influence equals power. How we use it will decide on whether or not we act in an ethical manner.«

ANOTHER EXAMPLE:

UITE A FEW YEARS BACK I was on the market for a large car. We had expanded the family with a second son and our current vehicle was too small for this new life situation. I did a quick search and found a pre-owned car in a store that looked about right for us. The whole family went there in the late afternoon. When we entered the building we were greeted by a salesman. He smiled, shook our hands and said, “You look thirsty.” Then he grabbed two coca cola cans for us adults and some lemonade for the kids. I held the can in my hand thinking “You sneaky bastard!”, because I had just read about the law of reciprocity from a book by ROBERT CIALDINI, saying that if you get something, you are psychologically inclined to give something back. Later, on our way home, I told my wife about this. She said: “So why did we buy the car then?” I smiled and said, “Because it was a good car… and he was nice.”

SO, THE SAME QUESTION APPLIES TO THE SALESMAN:

WAS THAT ETHICAL?

1/2020 GROW magazine / 31 3-4/2020 - GROW magazine / 35

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW MAGAZINE — § vol 18 PERSPECTIVES — § THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

E MUST ALL REALIZE that communication, just like leadership, equals influence. And influence equals power. How we use it will decide on whether or not we act in an ethical manner.

WHETHER OR NOT people are ethical could be answered by investigating three things:

Intent the norm, or culture how you use empathy

Intent

RE YOU OK WITH MY OPINION that all communication has a goal, a purpose and an intent?

Many times, we are unaware of the real reason for why we say what we say. Perhaps I sound angry because all I want is a Snickers? (true case for me and my biological temper.) But sometimes we are much more deliberate in what goals we decide to pursue. This will make it easier for us to perform, and it will also make it easier for people around us to understand what we want and why we want it – if we share our goals with them. When you are aware and transparent, you are easier to read and, in my book, more ethical. 32 �

GROW magazine 1/2020

36 �

GROW magazine - 3-4/2020

the norm / culture

HE NORM of a company culture or a region or country will decide what is high or low morale, and to which ethical standard you communicate.

Is DONALD TRUMP good or bad? It depends on who you ask? How about GRETA THUNBERG? Is she good or bad? Again, it depends on who you ask. Both are doing a good job communicating, by the way. Let’s spend some time on these two polarities and dissect their communication skills. We will analyze them based on the three communicative superpowers that I have found. They are:

ENERGY ‒ Do I believe that you believe? EMPATHY ‒ Do you get me or not? CLARITY ‒ Can you communicate in a

way so that I understand what you mean?

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 § THE INTERNATIONAL SECTION / MOST § vol READ 18 — GROW — PERSPECTIVES MAGAZINE

WHY is GRETA THUNBERG

WHY is TRUMP a

such a great communicator?

good communicator?

GRETA is 16 years old and school-strikes for the climate. The media attention has put her in front of top leaders of the UN, the World Economic Forum in Davos twice and many other places where she is presenting her strong opinions. So here we go:

LET’S DO the same exercise for Donald Trump:

n ENERGY: Greta actually has a limited body language, but she has two things that ooze energy: • An intense look that burns through any green washing capitalist or political leader. • A voice that has all the right pauses. She believes in what she is saying, without a doubt. n EMPATHY: With her Aspberger diagnosis, a misinformed person could believe that she would lack this trait. But that is not true at all, according to me. • She understands politicians and business leaders too well, which is actually apparent in her communication. She just doesn’t agree with them and therefore calls their bluff. Thus, empathy is not the same as agreeing. n CLARITY: This is Greta’s absolute superpower. • She is laser sharp. Her words drill straight into people’s hearts and minds. • She has a unique ability to use powerful metaphors (Our house is on fire) direct communication (You are scared of being unpopular), perspective-shifts that surprises (I don’t want you to be hopeful ... I want you to panic!)

n ENERGY: Trump’s followers believe that he believes! • His arms are in the air with his wrists facing out and away from the torso, which is a sign of security. • His voice is varied, everything from shouting to some sort of lower volume rant. He rarely becomes monotonous and therefore not boring. n EMPATHY: Donald Trump is actually a master of this. • He has his fan-base wrapped around his finger. They think he really understands their misfortunes, sufferings, fears (that he instills) and frustrations. Even though he behaves like the schoolyard’s worst bully against those who think differently, this only strengthens his followers’ view of him as an empathic person – for them! What he doesn’t possess is a non-judging compassion. n CLARITY: This is his weakest trait – but not always. • He expresses himself simple and repetitive. Like a pre-teen child. Those who follow him love his oversimplified language, ”We’re gonna build the wall.”, ”It’s gonna be huge.”, ”I probably know more about xyz than anyone.”, and so on. • He uses a powerful Us-against-Them language that makes everyone on the ”inside” love him and everyone on the ”outside” horrified. 1/2020 GROW magazine / 33 3-4/2020 - GROW magazine / 37

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW MAGAZINE — § vol 18 PERSPECTIVES — § THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

how you use empathy

Perhaps we need to understand that empathy, as explained here, isn’t humans last bastion. Compassion is. But back to the question: On the one hand it is a trait and a skill helping Are these robots ethical? you predict peoples’ feelings and behaviors. Again, it’s about the intent of the From a survival, and evolution perspective, it programmer, not the robot. is a huge advantage to be empathic. If I know when to run from you, I will survive. If I know STILL COACH INDIVIDUALS that you are stupid, I can fool you, (in which from time to time, but I am not a case I am not very ethical.) star coach. I am way too impatient, On the other hand, empathy is often regarded and my clients want me to suggest things, to give them models to reflect as a synonym to compassion where you can upon and to share my knowledge really feel what the other person is feeling. whenever I have it. Compassion is regarded as good, nice and kindhearted. Communicating in a compassio- I do say that it is up to the client to make up their own mind, and that I nate way will be regarded as ethical. cannot decide for them, but I also HAT ABOUT ROBOTS? Can they be em- realize that every model, suggestion pathic? Well yes, according to the first and bits of knowledge I share, is me definition. Are they ethical? It depends leading them to where I think they on the programmers algorithms. should go. The only thing that saves We now see more and more companies develo- me from my own doubt about me ping what is called Affective Computing, which being ethical or not, is that I believe I is about computers detecting, interpreting and am a good person who want to help predicting how we humans feel, think and act. my clients succeed (which means that I succeed, which makes me feel good, (Yep, that’s Empathy). which makes my motives a bit shady Seemingly “simple” apps like Crystal can tell you how to communicate with a connection on anyway …) LinkedIn by checking all that person’s posts, HAT’S YOUR TAKE ON THIS? comments and likes. It is almost embarrassing Sharing is caring. Add me on how accurate the app is. LinkedIn, and let’s keep the We also see robots reading facial micro expres- discussion going so that we can all sions, checking pulse and skin temperature, grow. listening to phone calls and deciphering if the person is telling the truth or not, all of this is Thank you for reading my mind, //Antoni Lacinai within grasp of a clever algorithm. HAVE ALREADY WRITTEN about empathy, but what is it really? There seem to be more than one answer.

34 � 38 �

GROW magazine 1/2020 GROW magazine - 3-4/2020

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 § THE INTERNATIONAL SECTION — GROW vol 18 § vol 18 —MAGAZINE GROW MAGAZINE § THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ — PERSPECTIVES

COMMUNICATION = INFLUENCE INFLUENCE = POWER

How we will use it, will decide on whether or not we act in an ETHICAL MANNER.

Illustration Speech magazine Bubbles: Petr Vaclavek 1/2020 GROW / 35 3-4/2020 - GROW magazine

/ 39

Photo: belongs to Mikael Lörnstam

GROW MAGAZINE vol 17 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW MAGAZINE § vol 17 PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

HOW I HELP FORWARDS to Regain Confidence and Score Again

MIKAEL LÖRNSTAM

28 � 40 �

GROW magazine 4/2019 GROW magazine - 3-4/2020

PERFORMANCE COACH elitecoaching.se

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 17 17 READ — GROW MAGAZINE § THE INTERNATIONAL SECTION§/vol MOST — PERSPECTIVES

GRO W RNA 's T SEC IONAL - in TION Eng lish INTE

THEME: SPORTS

GROW vol 17

» TRUST

IS THE CURRENCY, and without it, you won't be able to help the players .«

MIKAEL LÖRNSTAM is a Swedish

performance coach, who helps athletes and leaders to optimise their performance. During the last five years he has been focusing on helping forwards who have not scored for a while, to start scoring again. A huge disappointment for the player, the team, the club and the fans, whose expectations are high. In this article MIKAEL LÖRNSTAM describes some of the techniques he uses to establish trust, the basis for all coaching. And the psychology behind it. 4/2019 GROW magazine / 3-4/2020 - GROW magazine

29 / 41

GROW MAGAZINE vol 17 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW MAGAZINE § vol 17 PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

ME: E H T RTS O P S

» VERY FEW FORWARDS are able to live a normal life and go on as nothing has happened when they haven´t scored for a while. It takes its toll and it affects everything they do.«

by Mikael Lörnstam

HAVE HAD THE PRIVILEGE to work with athletes at the

highest level in different sports for more than 10 years. This include athletes who are, or have been, in the Premier League, NHL and the Olympics.

I came in through the backdoor due to my work with leaders in the corporate world. One day a coach in an ice hockey team asked me to help him with his leadership. After a few sessions he asked me to see some of his players too, and that is how I started out in the world of sports and performance psychology.

OR THE LAST 5 YEARS I’ve focused on helping forwards that haven´t scored any goal for a while. That is a big issue both for the player and the club, since the forward's job is to score goals. Whether the reason has to do with his performance or his private life, the “dry” has a tendency to affect both after a while. But let´s state the obvious first - the problem is in their head and not in their feet. My job is to help the player back to his optimum performance level, before he ends up on the bench or get sold. Keep in mind that every player in the squad is an investment. Make no mistake, football is business, BIG business, and it all comes down to the bottom line and the ROI. In the world of sports, return on investment can also relate to how valuable the player is for the culture in the team. Some players are valuable for their football skills and others for their football skills and people skills. A team with a captain that “plays people” as good as he plays football, is an extremely valuable asset for the team.

30 � 42 �

GROW magazine 4/2019 GROW magazine - 3-4/2020

»THE EASIEST WAY to move on from something painful is to redefine it.«

THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ — PERSPECTIVES §§THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 17 § vol 17 — GROW MAGAZINE

»OVER THE YEARS I´ve found that balancing between fun - facts - and confusion, gets the best results.« If it´s known to the public that I work with a player (it seldom is), I prefer to work with GET CONTACTED either by the player him- him on the pitch where we can walk and self or the manager. If the player contacts talk. Otherwise we meet at a hotel which is me, he´ll be more open about his strugg- a neutral ground for the both of us. I always le and how it affects his performance and start with a joke or referring to something his daily life. He will also be more willing funny that have happened recently. Not to cooperate and do whatever it takes, no just to break the barrier, but to make his questions asked. brain associate our sessions with something But when I meet a player who has been pleasurable. I even talk about the tough “ordered” to see me by his manager, he will stuff with a smile on my face, to keep the be more on the defensive side, especially if dopamine flowing. I smile a lot. For me it´s he has a big ego, and is not that keen to important to create a positive environment cooperate. It usually takes more time to for someone who already put a lot of earn his trust. pressure upon himself. Trust is the currency and without it you The easy-going approach helps to establish won’t be able to help the player. rapport, and to create a positive state of mind. Right from the start I tell them that N THIS ARTICLE, I will describe some of I every now and then will ask them questhe techniques I use to establish trust and tions that may sound stupid, but it´s not to help the players to start scoring again. the answer that is important, it´s the time I never ask for any information about the given the brain to sort out what we talked player before we meet the first time. about a few minutes earlier. At the same I want to enter the room and get to know time my stupid question creates confusion the player from scratch. I`ve spent the last which keeps their mind alert, which makes 20 years helping people, either to feel better it easier for me to work with them. or do better. First as a therapist and then I´m always telling them what I´m doing, later as a coach to leaders, and eventually why I’m doing it, and what result I expect as a performance coach. from it.

» I´M ALWAYS TELLING them what I´m doing, why I’m doing it, and what result I expect from it.« 3-4/2020 - GROW magazine / 43 4/2019 GROW magazine / 31

GROW MAGAZINE volINTERNATIONAL 17 — § THE INTERNATIONAL SECTION PERSPECTIVES — § THE SECTION / MOST READ GROW MAGAZINE — § vol 17

VER THE YEARS I´ve found that balancing between fun - facts - and confusion gets the best results. There have been a lot of trial and error along the way to get it right, and trust me, there have been a lot of awkward moments in the past where my timing was so bad that I lost the client's trust. There have been plenty of "back to the drawing-board" moments over the years. After the introduction, the joke and telling the player how I work, I let the player talk about what's going on in his life. I listen especially for words that he repeats. Those words give me an idea about how he presents the ongoing challenge to himself. I´m also paying attention to his body language and breathing. Does it create any tension in his voice when he talks about the problem, or not? Does he lean forward or back? Is his back straight, or does he slouch? Does he keep eye contact with me all the time, or does the shame makes him look down? Everything put together gives me a fair idea on how I shall proceed with the player.

VEN THOUGH NOBODY LIKES TO TALK ABOUT SHAME, I´ve learned that addressing shame helps the player to understand his negative reactive patterns better. I use Nathanson’s Compass of Shame, to help the player understand how he manage his shame. Does he stay in one direction, or does he start with one and then end up in another? For instance, does he start to Attack Self, and then move on to Withdrawal, and isolate himself? Or, does he go straight to Attacking Others and blaming them for his problems, both on and off the pitch? Shame always leads to underperformance. Free the player from shame and he will start to score again. 32 �� 44

GROW GROW magazine magazine 4 - /2019 3-4/2020

ERY FEW FORWARDS are able to live a normal life, and go on as nothing has happened when they haven´t scored for a while. It takes its toll and it affects everything they do. Some isolate themselves by playing video games and not being available to their loved ones. Others lose their joy and become depressed and sleep most of their time. Some desperately trying to keep up appearances with a forced smile upon their lips, which just makes them look weird. Others becomes angry and blaming everybody for everything. They lash out during their practice, and in the matches. They are close to get a red card wherever they are, whether its on the pitch, in the traffic or at home.

O UNARM THE SHAME, I use different techniques. For instance; I can say to a player who says that everything is alright: "Even though you don´t recognise that the dry has had any effects on your confidence, studies shows that the majority of players in your situation underperform as a result of the shame of not scoring. They feel guilty for letting their teammates, manager, club and fans down. How do you feel about that?"

By first presenting a fact, and then establish that it is normal to experience guilt in his situation, we can address the shame by disguising it as guilt. Because it is easier to talk about guilt than shame. The easiest way to move on from something painful is to redefine it.

HEN WE COME TO A CROSSROAD and it´s time to make a decision I always talk in statements: “You will start to score again - if you follow my directive. I´ve seen this work - so many times before. Trust me.”

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 17 § THE INTERNATIONAL SECTION /§MOST — PERSPECTIVES vol 17READ — GROW MAGAZINE

NATHANSON's Compass of Shame

O HELP THE PLAYER UNDERSTAND

how he manages his shame, Mikael Lörnstam uses Nathanson’s Compass of Shame. "Even though nobody likes to talk about shame, I´ve learned that addressing shame helps the player to understand his negative reactive patterns better."

ONALD L. NATHANSON, M.D. (1936-

2017), was an American Clinical Professor of Psychiatry and the author of Shame and Pride (1992). He was among the first to study how emotions, especially shame, are critical regulators of human behavior and he wrote and lectured extensively on the subject.

WITHDRAWAL

ATTACK OTHERS

• isolating oneself • running and hiding

• "turning the tables" • blaming the victim • lashing out verbally or physically

ATTACK SELF • self put-down • masochism

AVOIDANCE

• denial • abusing drugs and alcohol • distraction through thrill seeking

The Compass of Shame, adapted from D.L. Nathanson, Shame and Pride (1992).

Illustration - Compass: clikr-free-vector-images

4/2019 GROW magazine / 33 3-4/2020 - GROW magazine / 45

GROW MAGAZINE vol 17 — § THE INTERNATIONAL SECTION PERSPEKTIV — § COACHER GROW MAGAZINE — § volOM 18 COACHING

What I LEARNED from a NEAR-BURNOUT EXPERIENCE MARC SILES

EXECUTIVE COACH ‒ STRATEGY FACILITATION Photo: Quim Santacreu

16 � 46 �

marcsiles.com ‒ engineroom7.com GROW magazine 1/2020 GROW magazine - 3-4/2020

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 § THE INTERNATIONAL SECTION /§MOST — PERSPECTIVES vol 18READ — GROW MAGAZINE

GROW vol 18

» THE RATES of depression and anxiety have risen by close to 20% since 2005.« - WHO, World Health Organiztion

T WAS DURING THE SUMMER of

2009 when I became conscious that I was always feeling tired and losing motivation in many dimensions of my life. There was a sense of emptiness and lack of purpose behind everything I was doing, even if my passion and ambitious goals were pushing me to dedicate all the energy I could to achieve what I thought I wanted. From the outside, everything looked ok, and it seemed like I was living a sucessful life, but inside, it all seemed dark and without any light at the end of that tunnel in sight. I found temporal comfort in food, and my weight got out of control due to my diet habits and high levels of constant stress.

hat happened to me is not a rare case, and to make it worse, it seems that it is becoming an unfortunate megatrend. In a report from 2018, Gallup surveyed 7,500 full-time employees and concluded that “Organizations are facing an employee burnout crisis. [This survey] found that 23% of employees reported feeling burned out at work very often or always, while an additional 44% reported feeling burned out sometimes. That means about two-thirds of full-time workers experience burnout on the job.” 1

CCORDING TO WHO (World

Health Organization), the rates of depression and anxiety have risen by close to 20% since 2005, making them the leading cause of ill health and disability worldwide. The estimated cost to the global economy is US$ 1 trillion per year in lost productivity.

t the same time, there is a lack of attention and support strategies. It was reported on the “health and wellbeing at work survey” back in 2018 that 86% of the respondents said they went to work when feeling unwell over the last 12 months. All the while, the number of organizations taking steps to discourage this has gone from 48% in 2016 to just 25% in 2018. Becoming aware that this is an issue is just a first step in developing better leaders to build robust work cultures.

n the previously mentioned report, Gallup discovered that there are five top factors highly correlated with burnout, which are: • • • •

Unfair treatment at work Unmanageable workload Lack of role clarity Lack of communication and support from the manager

• Unreasonable time pressure 1/2020 GROW magazine / 19 3-4/2020 - GROW magazine / 47

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW MAGAZINE § vol 18 PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

ANY OF THESE FACTORS

are directly linked to how values translate into tangible habits and ethical principles into leadership behaviors and practices. I have seen a quote by GRUENERT and WHITAKER mentioned a few times that says, “The culture of any organization is shaped by the worst behavior the leader is willing to tolerate.”

Most of the latest studies and research validate this view, and even if the financial bottom-line impact has become obvious – WHO reported that for every US$ 1 put into scaled up treatment for common mental disorders, there is a return of US$ 4 in improved health and productivity - companies should pay more attention to this topic because work ethics must prevail when our wellbeing is at stake.

was lucky enough to have a great team at work that helped me, as well as people in my private life to whom I could go to and get support. I don’t want to tell you what I did to avoid a likely burnout, though.

hat I would like to do is to share my most important lessons and a few empowering pieces of advice based on how I approached my situation so that you can draw your own conclusions. 20 � 48 �

GROW magazine 1/2020 GROW magazine - 3-4/2020

SO ... WHAT DID I LEARN? These are the five main points I believe you should keep in mind to avoid ending up in a burnout situation:

There is nothing wrong with stress UNTIL IT BECOMES PERMANENT. Burnout is the result of chronic stress. “The stress response was designed to go off only for a short time until you were out of harm’s way. There is a good reason for that, since the stress response suppresses the immune system and tissue repair system, among others, to push blood to the arms and legs to fight or run. Chronic stress mode keeps the immune system suppressed 24/7, which is why burnout comes with so many health risks.” 2 Long periods of exposure to psychosocial hazards and stress will also reduce our cognitive capabilities, deteriorate our mood, and bring a higher probability of depression and anxiety. Under those circumstances, the dopamine level goes down, bringing with it a decrease in our motivation, feelings of pleasure, and happiness. We will also experience an excess of cortisol release in our body, which could bring an increase of hunger, hypertension, sleep deprivation, migraines, back pain, or hostility, among other negative impacts. When we are near or experience a burnout, we will also notice behavioral changes such as procrastination at work and/or home, having a lack of hobbies, persistent tiredness in the mornings, having a pessimistic outlook on work and life, complete neglect of personal needs, self-doubt and lack of confidence, or social isolation.

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 § THE INTERNATIONAL SECTION /§MOST — PERSPECTIVES vol 18READ — GROW MAGAZINE

It is not just about managing your time or your energy, but also about MAKING SURE YOU UNDERSTAND YOUR The mentality has been popularized in recent years that you should find the combi- PRIORITIES and SCHEDULING THOSE INTO YOUR AGENDA. nation of four core elements: What the world Be careful with the “IKIGAI PHILOSOPHY”

needs, What you are good at, What you love, I recall a conversation I had with a client, and What you can be paid for. where he was saying how important his family was to him. At the same time, he was If you find yourself with work that meets complaining that he didn’t spend enough those four criteria, it is excellent, but be time with them and that his daughters were careful. HBR published a recent article calling him the ”Panda Daddy”, just because saying that “If you do what you love, you’ll he was gaining some weight. I asked him to never work a day in your life; it’s an excellent show me his agenda, and all I could see were idea but a total myth. [] There are certain meetings and calls booked from Monday sectors and roles that are at increased risk ‒ until Sunday, with no mention of any time that is work people love and feel passionate dedicated to his family or anything other about. [] Mission-focused executives, nonthan work. It just took a second for him to profit employees, teachers, principals, nurses, become aware of that fact and understand and physicians are some of the people most that it was also his job to make sure that he at-risk for burnout. [] Beyond the carededicated the needed attention to all the giving industries, burnout can show up essential things in his life, and that meant to when leaders equate long hours with getting block his agenda for his family. ahead when there is an implicit expectation that staff should come to work despite mental That evening I had the pleasure of being invited to meet his lovely family. During and physical illness, and when productionthe dinner, I asked his daughters about the focused, remote, and inside sales’ environnickname they found for their father. What ments tend to push relationship-building to I found out was that it had a bit do with the the back burner, which has been shown to weight increase as he had indicated, but was increase loneliness.”3 more about the fact that when he was home, The previously mentioned Gallup survey he was sleeping most of the time, ”like a cute reported that burned-out employees are 63% panda!” the little one said. When he heard more likely to take a sick day and 2.6 times that directly from them, it had an impact, as likely to be actively seeking a different job. and that simple task of just blocking time on Even if they stay, they typically have 13% his agenda for his family took on a deeper lower confidence in their performance and purpose. A few weeks after, he spent a full are half as likely to discuss how to approach weekend in a water park resort with the performance goals with their manager. whole family for the first time. So, in the end, the passion you might put As STEVEN COVEY said, ”The key is not behind your efforts could be the same one to prioritize what’s on your schedule, but to driving you to a complete meltdown. schedule your priorities.” 1/2020 GROW magazine / 21 3-4/2020 - GROW magazine / 49

Photo: fotogestoeber

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW MAGAZINE § vol 18 PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

Sometimes, HAZARDS COME FROM THE OUTSIDE AS WELL. We can find ourselves in a toxic environment where there is unfair treatment at work or a values mismatch between what is essential for us and what is practiced at work. According to the study of human needs, when goals and tasks are aligned with our psychological needs, we feel more satisfaction. These needs are:

• Autonomy: the ability to decide what we do without being overly controlled. • Relatedness: having meaningful and satisfying connections with other people. • Competence: the feeling we are competent at what we do and able to put our talents to use.

If those three elements are not respected, and there is a lack of clarity on what we are supposed to do, lack of support from our superior, and not enough time to complete all the tasks given to you while being pressured to do so, you are in a perfect combo to end up down the road of a burnout. 22 � 50 �

GROW magazine 1/2020 GROW magazine - 3-4/2020

Usually, THE LAST ONE TO NOTICE IS ONESELF, it is hard to see it coming even if it was apparent all along for those that care about you. When we are about to experience burnout, we might find ourselves telling anybody concerned about us that we are ok, that all is under control, when deep down we know that it is not true. Being able to consider the feedback we obtain, investigate it, and validate if it could be true and we are close to experiencing burnout, is the first critical step we have to take before being able to get any benefits out of the presented recommendations. It is not just about daring to reach out for help and support, but also about being ready to accept it when it is offered.

»IN THE END, THE PASSON you might put behind your efforts could be the same one driving you to a complete meltdown.«

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 vol 18READ — GROW MAGAZINE § THE INTERNATIONAL SECTION /§MOST — PERSPECTIVES

WHAT CAN YOU DO ABOUT IT?

Once we experience burnout, it is not easy to overcome it, but luckily, nowadays we have a lot of resources available to avoid it and, if it happens, to recover. Let’s explore five different concrete actions you can take to empower yourself:

è EMPOWERMENT 1 - BE YOUR OWN CASE STUDY.

Ruth Franco 4, a prestigious Spanish psychologist and psychotherapist working in Finland, recommends using your own experience to increase self-awareness. In one of her retreats, she suggested to pay special attention and gain awareness to detect the signs and identify the stressors that are causing you to see a situation as a threat. The next step is to have a few coping strategies ready based on resources you already have, as well as to identify the areas of development you need to start working on. For example, a sign could be having public emotional outbursts, feeling pressured with short-term goals, or merely feeling insecure and losing confidence. The stressors causing them could be things like being sidelined, going through unexpected changes, feeling unappreciated, or having to deal with too many details. Spending time alone could be a strategy to calm down and gain awareness of what else can be done to approach the issue or focusing that frustration into exercise or other hobbies. This person could take the opportunity to learn problem-solving skills to become better at managing short term tasks or have a chat with her manager to present the situation and reduce work commitments if possible and ask for help. Challenge your perception and the meaning you give to stressful situations that could potentially cause burnout by turning the situation into an opportunity to learn something new and making sure to build the needed social support around you. A friend of mine once told me that he used this approach when having to give a public speech. He used to become stressed and nervous, his hands all sweaty and his heart pumping at the maximum rate. After he accepted that he would never get rid of that feeling, he reframed the meaning by telling himself, ”this feeling just means that I am about to get ready to give the best speech of my life.” Nowadays, he is one of the best public speakers at a speaking club called Toastmasters. Ruth’s advice helped me to learn how to place the necessary distance between an event and my reaction afterward, gaining a deeper space for reflection, inner calmness, and acceptance to process those emotions more positively. 1/2020 GROW magazine / 23 3-4/2020 - GROW magazine / 51

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION GROW MAGAZINE § vol 18 PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

èEMPOWERMENT 2 - WORK ON YOUR SELF-AWARENESS.

Being too perfectionistic, taking things too personal, or other personality traits you might have could also be taking you to the edge. There are many tools available to explore those traits and preferences and learn how to accept and use them to get the most out of them. Workplace Big 5 or the Growth Mindset Report 5 are some of the tools I have found most useful among my clients. Getting a coach that helps and guides you through the process is essential, so make sure you don’t walk the journey alone. ISABEL BRIGGS MYERS once said that ”We cannot safely assume that other people’s mind works on the same principles as our own. All too often, others with whom we come in contact do not reason as we reason or do not value the things we value or are not interested in what interests us.”

Make sure you get to know your boundaries and how your natural preferences support and affect you during good and stressful times. This will help to accept others as well. First, understand yourself, and then understand others before being understood.

è EMPOWERMENT 3 - TAKE CARE OF YOUR RECOVERY QUALITY. Some people believe that resting more over the weekend or taking holidays now and then will help to compensate those sacrifices they have been making. Unfortunately, that doesn’t work. Bring facts to the table and check the quality of your stress and recovery. It is vital to check if your lifestyle is supporting that balance. You can do so by using the LifeStyle Assessment provided by Firstbeat. This report offers detailed information on your wellbeing and helps you reach your health and performance potential with science-backed confidence.

24 � 52 �

GROW magazine 1/2020 GROW magazine - 3-4/2020

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 vol 18READ — GROW MAGAZINE § THE INTERNATIONAL SECTION /§MOST — PERSPECTIVES

è EMPOWERMENT 4 – IF YOU ARE A LEADER, MAKE BUILDING A SOLID CORPORATE CULTURE A TOP STRATEGIC PRIORITY.

Creating an environment of trust and psychological safety needs constant work from all leadership levels and employees. It is in this type of environment where employees feel safe to take risks and be vulnerable in front of each other, as well as how they will form support networks to endure difficult times. The outcome should aim to create a culture that shares an inspiring vision, nurtures wellbeing, and focuses on developing talent to generate sustainable and ambitious results. This cannot be an initiative owned by HR or any other specific department but has to be shared and prioritized among all leaders, the CEO being the main torch carrier. Building a solid culture is not about running a project, but constant work to also bring agility to its creation and development.

Photo: Gajus

Allow all the employees to raise their voices in a completely anonymous way to ask for what they would like to see change. Keep on engaging your team and find out what truly motivates them, understanding that there is no such thing as one-solutionfits-all or an answer that will remain true at all times. Burnouts are not inevitable, and if you take genuine care of your culture and employees, they will take care of you. At the end of the day, as the CEO of Quantum Workplace, GREG HARRIS, once said, “Engaging the hearts, minds, and hands of talent is the most sustainable source of competitive advantage.”

1/2020 GROW magazine / 25 3-4/2020 - GROW magazine / 53

Photo: Gajus

GROW MAGAZINE vol 18 — § THE INTERNATIONAL SECTION PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ GROW MAGAZINE § vol 18

è EMPOWERMENT 5 – SUPPORT YOUR EMPLOYEES TO TAKE THE NEEDED TIME-OUT.

Sometimes there is nothing we can do to change our jobs or affect the environment that is causing that potential burnout, but there is a lot we can do to get ready for it. We experience constant pressure around us most of the time, and this is taking a toll on our performance and wellbeing. In the long-run, there is the risk of losing our purpose, sense of meaning, and negatively impacting our energy levels. What is the essence that drives performance that allows you to experience your best? A team of professionals in Finland has created an exclusive retreat for that purpose, The7SecretKeys.com. This retreat is a special hands-on experience for executives and professionals to develop a clear vision and improve their performance and experience of life. During the retreat, the participants explore how to use a methodology based on the situational context and a set of research-based tools, strategies, and techniques. The participants are guided through creating and developing a personalized plan, choosing what fits their preferences and what works for them to turn visions into tangible, short-term results in a sustainable manner.

è Define your space for calmness and wellbeing.

It’s time for companies to take the issue of burnouts more seriously and put it on the agenda, as well as for shareholders and investors to demand social responsibility to be practiced within companies. However, even if there is a lot of support and tools you can reach out for nowadays, at the end of the day, you will have to be the one who does the heavy lifting. Make sure that you take the needed actions to feel empowered to bring the experiences and moments you desire into your life with confidence and joy. And remember, it is never too late to become who you truly are. 26 � 54 �

GROW magazine 1/2020 GROW magazine - 3-4/2020

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 18 § THE INTERNATIONAL SECTION — GROW vol 18 vol 18 —MAGAZINE GROW MAGAZINE § THE INTERNATIONAL SECTION /§MOST READ — PERSPECTIVES

Be careful with the “IKIGAI PHILOSHPY”

MAKE SURE you understand your PRIORITIES and SCHEDULING THOSE into your AGENDA.

Usually, THE LAST ONE to notice IS ONESELF,

Illustration: Lepusenensis

There is nothing wrong with stress UNTIL IT BECOMES PERMANENT.

ARTICLE SOURCES: • 1-https://www.gallup.com/workplace/237059/employee-burnut-part-main-causes.aspx • 2-https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2019.00284/full • 3- https://hbr.org/2019/07/when-passion-leads-to-burnout • 4- Ruth Franco: http://www.linpsychology.com • 5- Growth Mindset Report: https://en.mindsetacademy.fi • https://www.who.int/mental_health/in_the_workplace/en/ • https://www.gallup.com/workplace/237377/millennials-burning.aspx • https://www.flordishealth.com/health-insights/energy-immune-system/are-you-on-the-edgeof-a-burnout/ • https://www.thisiscalmer.com/blog/5-stages-of-burnout • https://www.worktolive.info/stresscampaign/burnout 1/2020 GROW magazine /

3-4/2020 - GROW magazine

/ 55

Photo: belongs to Oskar Andermo

GROW MAGAZINE vol 19 — § THE INTERNATIONAL SECTION PERSPECTIVES — § THE SECTION / MOST READ GROW MAGAZINE — §INTERNATIONAL vol 19

TECHNOLOGY

– blessing or a curse?

Photo: Serny Pernebjer

OSKAR ANDERMO

ENTREPRENEUR ‒ SPEAKER ‒ COACH

strategictechcoaching.com ‒ oskarandermo.com 34 � GROW magazine 2/2020 56 � GROW magazine - 3-4/2020

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 19 § THE INTERNATIONAL SECTION /§MOST — PERSPECTIVES vol 19READ — GROW MAGAZINE

GRO W RNA 's T SEC IONAL - in TION Eng lish INTE

GROW vol 19

IN THIS ARTICLE, I want to illustrate some of the challenges with new technology, some things that can be done and also how technology can be a powerful tool for you as a coach. by Oskar Andermo

fter 2012 there has been a dramatic increase in depression and suicide rates among teenagers. Generational researcher JEAN M TWENGE says she has never seen such a dramatic shift analyzing data back to the 1930s.

WHAT HAPPENED THAT CAUSED SUCH A HUGE INCREASE?

ome scientists argue that technology is part of the problem. The iPhone was introduced in 2007 and changed how we use our phones. From calling and texting to a computer that is with us in our pockets at all time. 2010 Instagram was launched. The kids that became teenagers after 2012 grew up with the internet, a smartphone and having a social media account before starting high school. Two big challenges for teenagers of today are social comparison and cyberbullying. Instagram is full of influencers that spend the whole day taking photos and then uploading the perfect one. Perfect light, perfect makeup and perfect scenery. It looks like they have a perfect life. As I like to say – it never rains on social media. As a teenager, this can add stress to a time that is already very stressful. Bullying seems to be part of our history and any group development. The problem with cyberbullying is that it can continue 24 hours a day. Leaving school doesn’t necessarily mean that the bullying stops when it is moved online. 2/2020 GROW magazine / 35 3-4/2020 - GROW magazine / 57

GROW MAGAZINE vol 19 — § THE INTERNATIONAL SECTION PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ GROW MAGAZINE § vol 19

TECHNOLOGY – a blessing or a curse?

How to use technology to improve our lives

n 2013 I released a book that I call The Smartphone Coaching System. I had realized that technology could be an excellent tool in the pursuit of excellence and a better life. If we use it the right way.

A few years later, I had the opportunity to write several blog posts for a magazine about technology called iPhone life. The founder was like me, interested in technology and personal development. He is an avid Transcendental meditation practitioner, so he was curious in my concept that mixes technology with personal development. I wrote several blog posts, and they were all well received. What was interesting was that in a magazine for tech-nerds, the most popular blog post was a post about how not to use technology so much, how we need to have digital discipline with our devices. When I saw how popular this post was, I realized that maybe there was too much technology around us. People are getting tired of constant technology usage. If being a teenager today is not easy; the same goes for being a leader. In my coaching practice, I have the opportunity to work with high performing leaders and entrepreneurs. Many share the same story: Technology has added to the stress. The top three challenges I hear are no work-life balance, constant distractions, and that rapid change makes it challenging to keep up to date.

OSKAR ANDERMO lives in Dubai in the winter and Sweden in the summer. He is a regular keynote speaker at conferences around the world talking about new technologies and its effect on our daily lives. His podcast on the same topic has had listeners in more than 130 countries. He also works with coaches helping them with the business part of being a coach - getting clients and building a business. 36 � 58 �

GROW magazine 2/2020 GROW magazine - 3-4/2020

The Smartphone Coaching System by Oskar Andermo. A book on how to combine personal development with technology. (Vulkan, 2013)

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 19 § THE INTERNATIONAL SECTION /§MOST vol 19READ — GROW — PERSPECTIVES MAGAZINE

» MANY OF MY CLIENTS share the same story: Technology has added to the stress. The top three challenges I hear are NO WORK-LIFE BALANCE, CONSTANT DISTRACTIONS and that RAPID CHANGE makes it challenging to keep up to date. «

HE TOP THREE CHALLENGES I hear are no work-life balance,

constant distractions and that rapid change makes it challenging to keep up to date.

WORK-LIFE BALANCE

In the old days, when you left the office, you left work. Now you can be reached 24/7. It is quite easy to keep working from home or when watching your kid's football game as your clients are in your pocket.

CONSTANT DISTRACTION

Your work station can be used to access your emails or watch cute kittens on youtube. It also has all the news of the world and your social media accounts. One mouse click away. It is very easy to end up in an endless loop of news, sports news, Facebook, Instagram, YouTube and then back to news where you start the loop again.

Another concern by many of the leaders that I coach is the speed of change. Their company have just decided to be on Snapchat when suddenly everyone is talking about Tik-Tok. It is hard to keep up with all the new trends. The speed of change is unprecedented.

2/2020 GROW magazine / 37 3-4/2020 - GROW magazine / 59

Illustrationer: dizain, fotomek

RAPID CHANGE

WHAT CAN WE DO? I USED TO SAY that it is not about the technology – it is about the user.

We, as users, need to take control. The app makers are doing everything they can to suck you in and make you addictive. We need strategies to deal with this. Here are three:

FLIGHT MOOD

Decide on an hour a day when you put your phone on flight mood. I suggest you start during dinner time. This means that you turn your phone of completely. Yes, you can do it! Do you remember how it was before we had mobile phones? Start with an hour a day and then increase to two + one days on the weekend. If you need to, you can inform your family members or your colleagues - so that you know, between 6 pm and 7 pm my phone will be off and you cant reach me.

PRACTICE DIGITAL DISCIPLINE

YOUR PHONE TO LEARN USE TO MEDITATE

After personally struggling with digital discipline in the office, I believe I have found a solution. Work with a timer. On my computer, I have a digital timer that I use to keep track of my productive time. I work in blocks of time that are 50 minutes, followed by 10 minutes rest. During these 50 minutes, I focus 100 % on one task and one task only. Once that task is done, I move down to the second most important task on my to-do list for the day. When I do this, I get incredible output. Lately, I have also experimented with timing my Internet looping. So when I decide to check the news or social media, I give myself a total number of minutes that I am allowed to do it. So I can put the timer on 30 minutes and use those minutes to surf the Internet as I please. When the timer is up it is back to productive time.

38 � 60 �

GROW magazine 2/2020 GROW magazine - 3-4/2020

1968 the Beatles travelled all the way from the UK to North India to learn how to meditate from Maharishi Mahesh Yogi. 1969 Professor Lars-Eric Uneståhl releases an LP record with mental training that you can use to learn mental training from the comfort of your home. This meant that you did not have to travel to learn from some Guru far away from home. Today it is easier than ever! Your phone can become your mental trainer or meditation guru. There are lots of applications and guided meditations on youtube and Spotify. Make use of this and learn to meditate with the help of your phone. This is needed in today's world with so many impressions every day. I can recommend the app called OAK https://www. oakmeditation.com/ or Uneståhls app - https://www.unestaleducation.se/ app-mental-traning/

HESE ARE SOME OF THE STRATEGIES that I use and that

I also recommend to my clients.

Illustration: mohamed_hassan

GROW MAGAZINE vol 19 — § THE INTERNATIONAL SECTION PERSPECTIVES — §— THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ GROW MAGAZINE § vol 19

§ THE INTERNATIONAL SECTION — GROW MAGAZINE vol 19 § THE INTERNATIONAL SECTION /§MOST — PERSPECTIVES vol 19READ — GROW MAGAZINE

APART FROM WORKING ...

with leaders and entrepreneurs, I also work with other coaches and help them with getting clients and building their business around their coaching practice.

HE BEST WAY TO BUILD A COACHING BUSINESS is, of course, to be an extraordinary coach. When your clients love your coaching, they tend to stay with you and recommend you to their network.

HERE ARE THREE TIPS on how you can use technology to have a bigger impact with your clients if you are a coach:

ACCOUNTABILITY

GOALS

Thanks to technology, it is easier than ever to stay in touch with your client. A big part of coaching is accountability. With my top paying clients, I follow up with them regularly over a messenger app like WhatsApp. One part of my coaching is to instil new habits. During this process, it works well to do a simple follow up over WhatsApp. Think of ways how you as a coach, can hold your client accountable with the help of technology

At the beginning of my coaching, we usually work on establishing goals for the year. Once the goals are clear, I help my clients to find pictures that represent those goals. We then put them in a separate goal folder of the client's phone. Sometimes we make a seperate picture that reminds him/her about his mission in life. Then we put this as a screen saver. This means that each time the client takes out his/her phone, he will be reminded of his/her mission and purpose in life. Studies have shown that we look at our phone up to 80 times a day ...

GRATEFUL One of my favourite thing to do with my clients is to work with a Gratefulness List. Simply by making the client list everything in their life they are grateful for. Once the list is made, we collect pictures of those things and create a separate folder in the phone that becomes their gratefulness folder. I then encourage my client to go through their gratefulness folder several times a day. Look at the picture and get back into that place of gratitude. Powerful.

AS A BONUS,

I tell my clients to combine the two. First, spend 5-10 minutes going through the Gratefulness Folder and really get into that state of gratefulness. Next, go to your Goal Folder and spend 5 minutes visualizing your goals as already achieved. You are now visualizing your goals with great emotional state. Illustrationer: kuroksta 2/2020 GROW magazine / 39 3-4/2020 - GROW magazine / 61

GROW MAGAZINE — § THE INTERNATIONAL SECTION INSPIRATION KARRIÄR — — § MIND § TRAINING PERSPECTIVES — § THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ THEME:

MIND TRAINING

GROW vol 16

GROW's

INTERNAT IONAL SECTION - in Engli

MY MIND AND ME by Johanna Nilsson Photos: Metamorphose

I HAVE DECIDED TO CHALLENGE MYSELF.

To do something I hardly ever do. To do something I feel both nervous and scared about. I´ve decided to write from my heart. Without changing a word. Without doubts and thoughts about how you as a reader will think about me, my text and what I share. I will be in this moment and just write. And see what comes up to my mind. What my mind wants me to share with you. Welcome to spend time with me here, in the present. 62 � GROW magazine - 3-4/2020 50 � GROW magazine 3/2019

§ THE INTERNATIONAL SECTION —§GROW MAGAZINE — INSPIRATION THE INTERNATIONAL SECTION / MOST READ

UDDENLY IT GETS EMPTY. So empty. My mind is no longer filled with ideas, images and metaphores – as it often is all other times. Right now the only thing my mind tells me is that I´m pretty much alone. Without ideas about how to move forward in this moment. Suddenly it feels calm. It´s ok. I´m ok. My mind switches into a more kind and happy status. What if this way of being, in the moment, meeting myself fully, is the thing? What if this way of being brave and sharing my challenge with others, with you, is the right way to go? What if this exactly moment, right now when I write these words and when you read them – is a magic moment where we both meet and understand what life is about? What life really is about? To be mindful. To be with myself. To be vulnerable and in the moment. In. The. Moment. Accepting what comes. What goes. What happens. What doesn´t happen. I like the idea of this.

UDDENLY ANOTHER IDEA becomes clear and obvious. The idea of being fully and honestly in the moment. Letting my mind be as it is. I feel the need of taking a deep breath. It gets a little dizzy in my head. I notice that my mind feels overwhelmed and exited to be in the moment even more. And then I loose it. Suddenly I think about being in the moment and kind of force myself in to it. It doesn´t work. That´s not the way it works. My mind is stronger than that. My mind needs total acceptance. In a way that I can´t force my mind into. Interesting. Suddenly I understand that this is another kind of idea that comes to me. I get curious about finding out what total acceptance is. For me.

— PERSPECTIVES

HAVE NOW TAKEN A PAUSE. Now I´m sitting here again noticing my flow writing in the moment got disrupted when pausing. Trying to find back again to my mind. It feels empty. My mind focuses on how you as a reader think of me and my decision to write like this. Being in the moment. Without planning in advance and with total trust in the words that my mind wants me to write. Maybe you think I´m confused and that this text is not worth reading. Maybe. I have no idea. But what if you find something in the text that attracts something in you? Maybe. I don´t know. I guess that´s up to you. That is kind of hard for me and my mind to accept. I would like the receipt from you readers in advance that you cherish the way I write.

UDDENLY MY STOMACH ACHE. I feel scared and unsure of what to do. How to do. Maybe this was a really bad idea? Writing in the moment. From my heart. Trying to be mindful. Feel mindful. Without changing a word. Suddenly a kind of power comes to me. It feels in my shoulders, my neck and moves out on the sides of me. A power to be as I am. Be brave. Challenge myself. Challenge others. To learn more about the mind. Being mindful. What mindful is. When it comes to every moment. When it comes to the moments when we share our inner thoughts. From our hearts. Now I need a pause. Writing in the moment trying to connect with my mind is greatly strengthening and fascinating and also demanding. I´m not used to this way of being or writing. I´m used to plan and re-write and re-think and delete. But I like this way of being. In the moment, and surrender everything that comes with it. I´m eager to learn more. Curious about what me and my mind could accomplish and achieve together in the future.

HAT ABOUT YOU, AND YOUR MIND? Thank you so much for reading and being a part of this challenging and curious moment with me. I hope you have learned something new about yourself and your mind on the way. JOHANNA NILSSON ICF Coach (PCC) Public Speaker

pausera.se 3-43/2019 /2020 GROW - GROWmagazine magazine/ /51 63

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

Jag är coach, a

ag Wm

GRO

—§ zine

och jag

! or it Wf GRO

W O R G to

= G R OW

att v ä

at e d c u lt iv e x te n a a tv idg d er a ut v idg increase u ka n a p ö e x av a n c e r a för na h uce mog pro d ou r i s lo d e ve

r ip e n

n w ide upp ygga

b e c om

för st

t h r iv

sprou

stre tc

tr a l oms br an

t ch ou

tt r a för b ä ce d re a van matu t iply mu l t t r ä c k a u s ig s

ärk a

ver a förgrena ku lt i ck la e ate i mproveroducera utve s r a c d o i r f p bl gott g le v a ar is e p an d re s a si x a e p a sk

bu i l d

ampli

växa

g ro

upp ök a

luxu

r i ate

när jag läser

20 e 1/ azin

6 �

ag Wm GRO

GROW MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

growmagazine.se 64 �

GROW magazine - 3-4/2020

GROW SPECIAL

— PERSPEKTIV

GROW SPECIAL: FEM ÅR med GROW MAGAZINE – det BÄSTA & MEST LÄSTA!

S C M L K V K K

Å MYCKET INTRESSANT har publicerats i GROW magazine under åren och det fina är att majoriteten av artiklarna står sig, innehållet är inte några dagsländor utan är lika aktuella idag som när de skrevs. Här är de bästa och mest lästa:

OACHER OM COACHING – Vad säger coacher om coaching? Vad är det viktigaste man ska tänka på i sin coaching? Hur kan man utvecklas som coach? Det handlar några av de mest lästa artiklarna om coaching i GROW magazine. IND TRAINING & VÅR HJÄRNA – ett tema som GROW regelbundet tagit upp är mind training, mental träning, och vår hjärna, då med inblickar i neurovetenskapen. Här läser du om hur du kan nå framgång genom mental träning och insikter i hur hjärnan fungerar för att nå balans i livet.

EDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP – handlar dels om självinsikt och att kunna leda sig själv och andra. Ja, hur väl känner du dig själv, egentligen? Kan man träna sig i självledarskap? Varför är det viktig som ledare? Svaren hittar du i artiklarna under den här rubriken. ROPP & SJÄL – hänger ihop. De mest lästa artiklarna tar upp hur du kan hitta balans i ditt varande, din relation mellan din kropp och ditt sinne. Flera med utgångspunkter i österländska läror.

ÅRA KÄNSLOR – spelar en avgörande roll i allt vi gör liksom för våra tankar. Läs här om emotionell intelligens, positiv psykologi och hur du kan nå verklig lycka, tillfredsställelse med ditt liv ur ett vetenskapligt perspektiv. OMMUNIKATION – handlar inte bara om hur vi kommunicerar med andra utan också hur vi kommunicerar med oss själva, vad vi säger till oss själva och om oss själva. Och hur du kommunicerar i dina relationer. REATIVITET & SKAPANDE - kreativitet kan ses på olika sätt, dels som konstnärligt skapande och dels som att hitta nya lösningar på problemställningar. Och det läser du mer om här!

3-4/2020 - GROW magazine

/ 65

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH

... hälsocoach, tenniscoach, lifecoach, företagscoach, mentorcoach, personlig coach, teamcoach, businesscoach, lärarcoach, KBT-coach, jobbcoach, chefscoach, fotbollscoach, skolcoach, karriärcoach, performance coach, NLP-coach, träningscoach, EU-coach, samtalscoach, cv-coach, ledarskapscoach, viktväktarcoach, acceleratorcoach, säljcoach, executive coach, arbetsmarknadscoach, equipment coach, studiecoach, psykologisk coach, agile coach, hållbarhetscoach, projektcoach, virtuell coach, ayurvedacoach, butikscoach, urban tribes coach, ungdomscoach, floristisk coach, skrivcoach, mattecoach, föräldracoach, idrottscoach, affärscoach, mental coach, röstcoach, par-& relationscoach, sångcoach, köpcoach, golfcoach, friskvårdscoach, författarcoach ... ...?

Jag jobbar som coach. Men vad jobbar du med, då?

10 � GROW magazine

66 �

1/2015

GROW magazine - 3-4/2020

Jaha ...

COACHER OM COACHING

— PERSPEKTIV

COACHER / OM COACHING • CHRISTINA LAGNELIUS: VI FÖRÄNDRAR VÄRLDEN!

• LENA GUSTAFSSON: VERKA OCH AGERA LOKALT – OCH GLOBALT!

• MAGNUS KULL: DEN DAG DU SÄGER ATT DU ÄR FÄRDIGUTBILDAD – DÅ ÄR DU MER FÄRDIG ÄN UTBILDAD

• ELISABETH SERRANDER & ANN LAGERSTRÖM: EXISTENTIELL COACHING – SAMTAL OM LIVET

• ELENE UNESTÅHL: COACHA DITT OMEDVETNA & DINA EGOSTATES NÄR VANLIG COACHING INTE FUNGERAR

• ELIAS MIRINGA: HÖJ DIN MEDVETENHET – FÖRBÄTTRA DINA RESULTAT!

3-4/2020 - GROW magazine

/ 67

PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH

GROW

PERSPEKTIV — vol§1COACHER OM COACHING

TEMA: PROFESSION COACH

VI FÖRÄNDRAR VÄRLDEN! CHRISTINA LAGNELIUS professionell coach, grundare och VD för utbildningsföretaget CoachCompanion

2005, för tio år sedan, startade Christina Lagnelius CoachCompanion, ett utbildningsföretag som erbjuder utbildningar i bland annat professionell coaching på diplom- och certifieringsnivå enligt ICFs normer. GROW magazine tog kontakt för att för att höra lite närmare om hur CoachCompanion tänker om professionalism i sina utbildningar. Vad är det viktigaste att förmedla? Vilka kompetenser ska en professionell coach inneha? Och vilka utmaningar ställs kursdeltagarna inför? Text: Christina Lagnelius / Lena Weesar Foton: Från CoachCompanions utbildningar - tillhör CoachCompanion

16 � 68 �

GROW magazine 1/2015

ör Christina Lagnelius har personlig utveckling och verksamhetsutveckling varit den röda tråden genom hela hennes yrkesliv. Och det ur ett medmänskligt socialt perspektiv. Det började redan när Christina som nyutexaminerad socionom fick sitt första uppdrag - att bygga upp en handikapporganisation från grunden. Det startade som ett projekt med anslag för nio månader vilket också skulle täcka hennes lön. Men att bygga upp en organisation gör man inte i brådrasket, inte heller på nio månader och när de nått sitt slut fick Christina jämsides med uppbyggnaden av verksamheten också hitta medel till att finansiera sin egen tjänst. Vilket hon gjorde. Och när hon efter några år tyckte att verksamheten stod på egna ben var det dags att söka sig vidare. Det blev till svenska Röda Korset, en av Sveriges, och världens, största humanitära rörelser och frivilligorganisationer. Här blev Christina ansvarig för att utveckla den frivilliga sociala verksamheten i Sverige, samtidigt engagerade hon sig ideellt som häktesbesökare och övervakare. Men att ha ett intressant men krävande heltidsarbete med många resor och samtidigt ha familj med fyra småbarn fick henne att tänka om och vilja gå ner i arbetstid. Hon startade eget och har sedan dess arbetat med olika former av utbildningar, workshops och seminarier i personlig utveckling, individuellt och i grupp, också för chefer och ledare. På 1990-talet var det inom livs- och karriärutveckling, det man idag kallar karriärcoaching eller outplacement och som organisationskonsult. Vid millennieskiftet 2000 upptäckte hon coaching. 2005 startade Christina utbildningsföretaget CoachCompanion som idag är etablerat med egna lokaler i Malmö, Stockholm och Helsingfors och ger utbildningar bland annat i professionell coaching på diplom- och certifieringsnivå. Christina Lagnelius är också författare till boken Coachande ledarskap i praktiken, Propellermetoden, en metod som också CoachCompanion har patent på där propellern är en metafor för chef, ledare och coach - de tre kompetenserna för ett coachande ledarskap. Boken gavs ut på Libers förlag förra året.

Christina gick bort alldeles för tidigt hösten 2018 – läs mer om henne i GROW vol 14

GROW magazine - 3-4/2020

§§TEMA: PROFESSION COACH — PERSPEKTIV COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV Christina, som bor på en vacker skånegård inte långt från Malmö där också CoachCompanions huvudkontor ligger, är mer eller mindre ständigt på resande fot just nu. Om hon inte är i Malmö är hon i Göteborg eller i Stockholm. Eller någon annanstans för att hålla utbildningar och workshops. Vårt samtal blir alltså en slags mailintervju där vi skickar frågor och svar till varandra över nätet.

Den första frågan handlar om vad hon och CoachCompanion anser vara det viktigaste att förmedla vad gäller själva professionen, den professionella yrkesutövningen, i utbildningarna.

Och det dröjer inte länge innan Christina svarar per mail: »Att professionell coaching börjar med dig själv, din självinsikt och ditt förhållningssätt till andra personer. Att utbilda i det coachande förhållningssättet, själva kärnan i coaching, det är det allra viktigaste att förmedla i våra utbildningar inom professionell coaching.« »Och att coaching just är en profession, ett yrke. Vi följer ju ICFs, International Coach Federations, riktlinjer och som ackrediterade av ICF har vi förtroendet att genomföra den muntliga examinationen för internationell certifiering.« Och reglerna är tydligt uttalade vad gäller att certifieras, att bli kvalitetssäkrad, som coach. I ICF-certifieringen ingår bland annat ett skriftligt prov online hos internationella ICF. Och att bli bedömd i sin coaching. En certifiering är giltig i tre är sedan ska den förnyas bland annat med utbildningstimmar och mentorcoaching. »Också när det gäller på diplomnivån är vi på CoachCompanion måna om att våra coacher är kvalitetssäkrade, bland annat genom en separat diplomeringsdag då kursdeltagaren genomför ett coachsamtal som bedöms av två diplomeringsförrättare. Det händer att vi måste ge icke-godkänt, men det är inte ofta. Om icke-godkänd får deltagaren göra om diplomeringen vid ett senare tillfälle, ungefär som när man kör upp för bilkörkort. Lyckas man inte första gången är det bara att träna lite till på det som behövs och göra ett nytt försök. Samtidigt är vårt diplomeringsprogram upplagt så att vi gör allt för att våra deltagare ska kunna vad de behöver för godkänt.

Vi har så lång erfarenhet i dag så vi vet vad deltagarna behöver. Och vi kvalitetssäkrar med seniora utbildare, seniora coacher som alltid är med vid olika tillfällen och ger feedback, och med egen mentorcoach, övningsklienter, individuell handledning och ett tydligt programupplägg som navigerar deltagaren igenom alla kärnkompetenser och ett helt coachsamarbetes upplägg.« »Vad vi examinerar är coachens kompetens, alltså först och främst de av ICFs definierade 11 kärnkompetenserna och att man följer ICFs etiska regler.«

PROFESSIONELL COACHING • börjar med dig själv som coach - din självinsikt, ditt förhållningssätt till andra - det coachande förhållningssättet • DET COACHANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTTET innebär • att vara äkta, ha god självinsikt, att vara grundad i sig själv • ett öppet, värderingsfritt sinne och en kärleksfull approach • en total tillit till sin klients potential och förmåga att hitta sina egna svar och lösningar. • DEN PROFESSIONELLA COACHEN ser sin klient som en samarbetspartner inte i en 'expert-adept'-relation

»ATT UTBILDA I DET COACHANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTTET,

själva kärnan i professionell coaching - det är det allra viktigaste att förmedla i våra utbildningar inom professionell coaching!«

3-4/2020 - GROW magazine / 69 1/2015 GROW magazine / 17

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH »Varför jag tror på coaching, undra- Att ha ett öppet, värderingsfritt sinne och en kärleksfull approach. Den prode du«, fortsätter Christina. fessionella coachen har en total tillit »Det gör jag därför att professionell till sin klients fantastiska potential coaching är ett annat sätt att se på och förmåga att hitta sina egna svar livet!« och lösningar och ser sin klient som »Vi har vuxit upp i en kultur där en samarbetspartner och inte i en vi är vana vid att uppmärksamma ’expert/adept’-relation.« felaktigheter som ska åtgärdas och »Den professionella coachen är också rättas till. Och visst är det bra och nödvändigt. Men, som vi brukar säga, ödmjuk för sin profession, vidareutbildar sig kontinuerligt och tar till ' Det vi fokuserar på växer!'. Professionell coaching handlar istället om att se till det friska, det starka, vi ser till hela persoCHRISTINAS nen och inte en eventuell defekt. Vi utgår från en positiv mänBÄSTA RÅD niskosyn med kärleksfull tilltro för att utveckla din till våra medmänniskor – och professionalitet som coach oss själva! Det som idag brukar benämnas Compassion – med• Satsa på din personliga känsla eller självmedkänsla. Det utveckling finns mycket forskning som visar • Vidareutbilda dig kontinuerligt på märkbara fysiska förändringar i kroppen beroende på hur vi • Lyssna på seniora coachers coachtänker, känner och agerar.« samtal »Och det här positiva syn• Träna, dvs coacha - be om feedsättet på våra medmänniskor back av kunniga seniora coacher, förändrar allt – ditt sätt att dina klienter och dig själv lyssna, och därmed dina frågor, vilket i sin tur leder till insikter • Var ödmjuk inför din profession som coach för klienter att komma vidare i sin process. Allt det kräver i sin • Walk the Talk - Lev som du lär! tur närvaro, vilket jag upplever de flesta av oss saknar i dagens jäktade samhälle. Närvaro som sig de nyheter som kommer inom sitt inte bara inkluderar den fysiska och yrke, precis som alla professionella mentala närvaron utan även ett öppet yrkesutövare gör inom alla branscher. och närvarande hjärta. Då finns en Det är stor skillnad på det som lärdes mottaglighet och en lyhördhet av hög ut för till exempel 10 år sedan och det kvalitet, som parat med ett kärlekssom lärs ut idag. Och utvecklingen fullt medmänskligt förhållningssätt kommer förstås att fortsätta.« ger de bästa förutsättningar för öppenhet och förtrolighet i samtalet. »Ödmjukhet inför professionen är Som i sin tur är en förutsättning för som sagt viktigt. Att precis ha klarat professionell coaching av klienten i sin diplomering efter åtta utbildvad det egentligen handlar om för att ningsdagar, och vi ger inga MVG, elskapa långsiktiga resultat.« ler ha en sju år gammal coachutbild»Och DÅ dansar vi med klienten i stunden och det är långt ifrån de enklare utbildningarna i coaching som mer lär ut mallar för coachsamtal!«

ning och anse det vara helt tillräckligt för att starta coachföretag och ta emot betalande klienter utan att vidareutbilda sig, det förvånar mig.«

En professionell coach har alltså inte bara kompetens som handlar om metod, teknik och tillägnad kunskap utan också den syn på sina medmänniskor som du beskrivit här - och det coachande förhållningssättet som du nämnde tidigare. Vad innebär det, lite mer konkret?

Och vi kommer in på hur man som coach kan utveckla sin professionalitet.

»Det coachande förhållningssättet innebär att vara äkta, ha god självinsikt och att vara grundad i sig själv. 18 � GROW magazine 1/2015

70 �

GROW magazine - 3-4/2020

Finns det andra sätt att utveckla sig än genom vidareutbildning? Och hur kan den professionella coachen stärka sin identitet gentemot yrkesutövare i liknande, närliggande branscher? Det är ju inte helt ovanligt att det kan uppstå en viss förvirring om vad coaching i själva verket är.

»Hur man utvecklar sin professionalitet som coach? Det gör man genom att satsa på sin personliga utveckling. Och naturligtvis genom fortbildning, vidareutbildning. Andra sätt är att lyssna på seniora coachers coachsamtal och att träna, att coacha och få feedback på det, inte bara från sina klienter utan helst också av en erfaren senior coach – och att också ge sig själv feedback, vilket man inte får glömma bort!« »En professionell coach ’walk the talk’, lever som hon, eller han, lär. En coach lever sitt liv utifrån ett coachande förhållningssätt med compassion, medkänsla för andra och sig själv.« »Som svar på den andra frågan, hur den professionella coachen kan stärka sin identitet gentemot andra närliggande yrken, skulle jag säga att tydlighet är en av nycklarna - att vara tydlig med vad professionell coaching är, och inte är. Och framför allt – göra ett professionellt jobb med goda resultat!«

Men hur vet man då att man som coach har gjort ett professionellt jobb? Hur kan man mäta, eller utvärdera, sina resultat, hur väl man lyckats?

Christina skriver: »Coaching är en process över tiden där klienten sätter upp ett mål för samarbetet. Avstämning görs hur klienten förhåller sig till målet och naturligtvis även vid avslut. Att supporta sin klient att vid inledningen formulera sitt mål är en viktig del i det fortsatta samarbetet och oftast blir formuleringen något annat än vad klienten tänkt från början. Det satta målet kan vara objektivt och konkret – ’jag har en intäkt på x kr/månad’ eller mer subjektivt – ’jag lever ett äkta liv i full harmoni’. Båda kan mätas, i det senare fallet klientens känsla och framför allt vad klienten menar med att leva äkta och i full harmoni. Vilket ju också har definierats i början och förmodligen utvecklats under processen då klienten får nya insikter.«

Den professionella coachen lever efter sina övertygelser, det coachande förhållningssättet, och lever själv efter de principer som hon eller han praktiserar i sitt yrke som coach. Den professionella coachen känner sig själv och har självinsikt.

TEMA: PROFESSION COACH — PERSPEKTIV § COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV

»MIN VISION? Min vision är att professionell coaching finns på skolschemat. Det är också utgångspunkten för Vilken värld skulle vi inte få då!« CoachCompanions utbildningar - att komma till insikt om vem man själv är för att sedan gå vidare. Och det gör man genom att praktisera de metoder och verktyg som den professionella coachen använder. Deltagarna arbetar med sig själva under utbildningarna och det i övningar både som klient och som coach. Learning by Doing. Teori och praktik, reflektion och handling vävs in i varandra.

De insikter många kursdeltagare får om sig själva under utbildningarna kan både bli omvälvande och utmanande.

»Det mest omvälvande för kursdeltagaren brukar bli att komma underfund med vem jag, eller hon/han, är«, skriver Christina. »Vad som egentligen är viktigt i mitt liv – inte det jag tror är viktigt eller det andra tycker. Vad drömmer jag om? Vem är jag och vem vill jag vara? Det brukar vara väldigt omvälvande på många sätt och vis. Och en förutsättning för att du sen med gott resultat ska kunna coacha dina klienter. De vet ju inte heller vem de är!« »Den vanligaste utmaningen en ny coach, eller en coach som vidareutbildar sig, ställs inför är alltså de insikter om sig själv han, eller hon, får under utbildningen.« »Något som är mycket vanligt i vår kultur är att vi går för snabbt på mål/lösning. Vi gör det både i en hemmasituation och kanske framför allt på jobbet – vi har ett problem, hur ska vi lösa det? Naturligtvis behöver vi lösa problem och många gånger är det det enda rätta. Men då är det inte coaching! Det är klienten som sitter med en frågeställning/utmaning – vad handlar det om? Här behöver coachen vara kärleksfullt nyfiken och coacha sin klient att utforska, berätta mer - Vad ligger bakom? Vad handlar det egentligen om? Och så snart klienten fått insikt i det kan han också medvetet välja vad han vill göra åt det. Om till exempel klienten retar sig på en kollega handlar det inte om kollegan utan om klienten. Vad retar sig klienten på? Vad handlar det om? Vilka insikter får klienten av det? Då äger klienten frågan och kan välja

hur han, eller hon, vill hantera den. Lösningen kommer mer eller mindre av sig själv!«

Coachingen har också förändrats och utvecklats över åren. Hur ser du på det? »Ja, coachingen har utvecklats kollossalt mycket! ICF firar 20-årsjubileum i år, och vi på CoachCompanion 10 år. När jag började med coaching för ungefär 15 år sen var GROW-modellen populär och stommen i mycket vad gällde coaching. Det som idag benämns som den transaktionella coachingen. Lite förenklat att vi har ett nuläge och ett mål som kräver handling för att uppnås. Med motiverade klienter kan vi komma långt med den metoden, men långt ifrån annars. Nästa fas brukar benämnas den ontologiska, ’tingens varande’, och då utvecklas tekniken med frågor om hur det känns, vad det innebär, hur det är att vara där, vem är du då osv. För att sedan komma till dagens fas som brukar benämnas den transformerande. Här sker en rejäl transformering i klienten, vilket förutsätter det jag nämnde tidigare med att inte gå för fort fram, att coacha klienten och inte ämnet, att utforska.« »Vad blir nästa fas undrar den nyfikne? Hmm, vi får se. En tanke jag har här är ’den frigörande fasen’ – här frigörs klienten helt från gamla sanningar, gamla hang-ups som har formats tidigt i livet. Och när det skett är allt möjligt. Våra duktiga coacher är redan där – och det är oerhört spännande!« »Framtiden för coachingen och för den professionalla coachen är en intressant fråga. Min tanke och önskan är att yrket kommer att mejslas ut tydligare så det verkligen blir en profession som det blir naturligt och självklart att använda sig av. Idag är

det för många som kallar sig coacher utan att ha en dags utbildning. Det påverkar bilden av coaching, många gånger olyckligt. Det coachande förhållningssättet kommer att spridas i många olika sammanhang med gott resultat, då det handlar om kommunikation och relationer, och det har vi överallt. Att vara värderingsfri, kunna lyssna, ställa frågor, ha tillit till den andra personen, se det friska istället för det sjuka leder till gott samarbete, nöjda och engagerade personer/ medarbetare och därmed goda finansiella resultat om vi pratar företag. Det är lättare sagt än gjort, varför det är ovärderligt att lära sig de mest basala coachverktygen. Det kommer att bli den avgörande skillnaden.« »Jag arbetar en del med företagsuppdrag och jag märker att medarbetare kör fast eftersom de inte har verktygen att komma vidare. När de lärt sig några coachverktyg kan de hantera samarbetet och uppkomna konflikter på ett helt annat sätt och undrar: Varför fick jag inte lära mig det här för 30 år sedan?« »Min vision? Min vision det är att professionell coaching finns på skolschemat. Vilken värld skulle vi inte få då!« Det skriver Christina Lagnelius, grundare och VD för utbildningsföretaget CoachCompanion vars devis är:Vi förändrar världen! Och man kan inte annat än hålla med Christina. Eller hur?

3-4/2020 - GROW magazine / 71 1/2015 GROW magazine / 19

PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

VERKA OCH AGERA LOKALT - OCH GLOBALT!

GROW vol 1

TEMA: PROFESSION COACH

LENA GUSTAFSSON professionell coach och ordförande i ICF Sverige har ordet Lena var ordförande för ICF Sverige mellan 2015 - 2018 Vad säger ICF Sveriges sedan i våras nya ordförande Lena Gustafsson om professionalitet inom coachbranschen? Hur arbetar ICF Sverige för att stärka professionen? Och lite nyfiket undrar GROW magazine - vem är du? Och vilka är dina råd och tips för att som coach utveckla sin professionalitet? Här ger vi ordet till Lena Gustafsson! Tex & fotot: Lena Weesar

12 � GROW magazine 1/2015 72 � GROW magazine - 3-4/2020

i träffas på Stockholms central över en fika. Lena Gustafsson – professionell coach och sedan i våras ordförande i ICF Sverige är på väg hem till Åseda i Småland efter ett besök i Stockholm. Stockholm – ”the Capital of Scandinavia”. Sveriges, och Nordens, folkrikaste tätort. Åseda – centralort i Uppvidinge kommun med cirka 2 500 innevånare på småländska höglandet ungefär mitt emellan Växjö och Vetlanda. Kontrasterna är stora. Javisst. Men möjligheterna att lyckas som professionell coach beror inte på var någonstans i landet man bor och verkar. I Åseda är man också offensiv precis som parollen säger – ”Offensiva Åseda” och att Lena Gustafsson är en entreprenörssjäl, det är det ingen tvekan om. Det var bland annat i ett globalt sammanhang som Lena började sin coachingkarriär – och det just från Åseda. »Att bo på en liten ort gör att man per automatik har ett mindre kontaktnät än vad man har på större orter, både inom coachbranschen och inom företagsbranschen. Så när jag började min verksamhet som coach kände jag mig ganska ensam«, berättar Lena. »Vad jag gjorde, det var att ansöka om medlemskap i ICF och plötsligt befann jag mig i ett nätverk av coacher över hela världen från det lilla småländska Åseda!«

COACHER OM COACHING —PERSPEKTIV PERSPEKTIV § §TEMA: PROFESSION COACH —

»COACHING HAR EN SJÄLVSKRIVEN PLATS i arbetslivet idag på ett helt annat sätt än tidigare.« Idag är Lena verksam som professionell coach i sitt företag Guldkanten sedan mer än 10 år tillbaka och i våras valdes hon till ordförande för ICF Sverige. Eller som man säger i internationella sammanhang – President of International Coach Federation, Sweden Charter Chapter. I sin roll som ICF-ordförande framhåller hon vikten av att fånga upp signaler från olika delar av landet liksom från olika grenar av coachbranschen eftersom man som coach har olika förutsättningar beroende på var man verkar och vilka kunder eller klienter man jobbar med. Vilket hon, som sagt, har personlig erfarenhet av.

Men hur kom Lena in på coaching, egentligen?

EN PROFESSIONELL COACH • Arbetar i enlighet med det coachande förhållningssättet • Är skicklig i att använda coachingens metoder och verktyg • Uppfyller, som ICF coach, de av ICF definierade 11 kärnkompetenserna, och • Följer ICFs etiska regler • Är tydlig om skillnaden mellan coaching och andra stödjande yrken • Vidareutvecklar sin kunskap, aktivt och kontinuerligt

»I botten är jag pedagog och har en fil mag i psykologi men under studietiden kände jag att nej, det var inte som psykolog jag ville arbeta, inte heller som terapeut. Vad jag var intresserad av var det positiva – jag var nyfiken på hur människor fungerar och lyckas med det de väljer att göra i, och av, sina liv. Hur gör de? Och vad beror det på att det fungerar för dem? Vad driver dem?« »Jag fick också uppdrag som konsult och erbjudanden som föreläsare under mina sista år på universitetet. Vilket jag tackade ja till under förutsättning att jag fick göra det på mitt sätt. Vilket man gick med på. Så var det någon som sa – men du coachar ju! Det du gör kallas för coaching! Jag tog reda på mer om coaching, vidareutbildade mig och blev fängslad av metoden i sig och av branschen. Och så har det fortsatt. När något är roligt så fortsätter man, helt enkelt!«

Lena arbetar inte bara som coach utan också med entreprenöriell utveckling i nära samarbete med det lokala näringslivet i Uppvidinge kommun där Åseda ligger. Både med uppdrag för kom-

munen och med lokala näringslivssammanslutningar, bland annat som rådgivare i kommunens Nyföretagarcentrum. Och hon sitter med i flera styrelser, både i lokala företagarorganisationer och inom föreningslivet. Hon har också grundat småföretagarnätverket Möjlighetsverkstan och hon initierar, arrangerar och medverkar i seminarier om entreprenörskap och näringslivsutveckling. Kort sagt – Lena Gustafsson verkar vara med överallt där det handlar om utveckling av det lokala näringslivet i sin hemkommun Uppvidinge. Att notera är också att Uppvidinge utsågs till Årets Nyföretagarkommun, riksledande entreprenörskommun, för ett par år sedan.

Lena är bra på att bygga nätverk. Och verka och agera lokalt – och globalt. Det är också Lenas råd till den som vill lyckas som egenföretagare i coachbranschen.

»Att skapa kontakter, vara med och synas som den professionella coach man är och att nätverka åt två håll – inåt, bland coacher, och utåt, bland företagare inom näringslivet där man har sina presumtiva kunder om man i sin coaching arbetar mot företag, samtidigt som man håller den egna professionalismen högt. Det är ett gott råd.« »Man kan erbjuda föreläsningar till exempel till lokala Rotaryklubbar, gå med i olika företagsnätverk där man kan knyta kontakter och få råd och stöd i sin verksamhet. Och – ett medlemskap i ICF är en bra investering för att bredda sitt nätverk inom coachbranschen«, säger Lena, som ordförande för ICF Sverige.

» 1/2015 GROW magazine / 3-4/2020 - GROW magazine

13 / 73

PERSPEKTIV — § TEMA: PROFESSION COACH PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

»HUR MAN VET OM MAN LYCKATS i sin verksamhet som coach är en mångfacetterad fråga – man kan ju se det ur olika perspektiv. Dels att lyckas i sin profession och dels att lyckas som företagare om man driver eget.« »Mentorcoaching, att bli coachad på sin coaching, på sina färdigheter som coach, och att kompetensutveckla sig, är andra råd för att lyckas professionellt som coach.«

Och vi kommer osökt in på professionen coach och vad som utmärker den professionella coachen.

LENAS BÄSTA RÅD

för att lyckas professionellt som coach • Nätverka - åt två håll Inåt, bland coacher och utåt, bland dina presumtiva kunder/klienter • Verka och agera lokalt och globalt • Arbeta med en mentorcoach • Kompetensutveckla dig • Håll din professionalitet högt!

»De viktigaste kompetenserna och egenskaperna hos den professionella coachen? Hur jag ser på det? Ja, förutom att sätta sig in i metoderna och lära sig använda verktygen är det ju först och främst att tillägna sig det coachande förhållningssättet«, fortsätter Lena. »Och att man som ICF coach uppfyller de 11 kärnkompetenserna och följer de etiska riktlinjer, som vi, ICF, definierat. Att man också är tydlig med skillnaden mellan coaching och andra stödjande yrken som till exempel rådgivare, mentor, psykoterapeut etc.« »Att vidareutveckla sig som coach, fortsätter att utbilda sig inom nya metoder, håller sig uppdaterad inom den forskning som bedrivs, till exempel inom neuropsykologin, relationen mellan beteende och hjärnans funktion, och tar del av vetenskapliga rön inom coachingen, kännetecknar också den professionella coachen. En professionell coach arbetar inte bara med sina klienters och kunders utveckling, utan också aktivt med sin egen.« »Hur man vet om man lyckats i sin verksamhet som coach är en mångfacetterad fråga – man kan ju se det ur olika perspektiv. Dels att lyckas 14 � 74 �

GROW magazine 1/2015 GROW magazine - 3-4/2020

i sin profession och dels att lyckas som företagare om man driver eget. Att lyckas i sin profession handlar ju om att följa sina klienters resultat, se till måluppfyllelsen. Jobbar man som coach med företag, till exempel med ledarskapsutveckling, är ett sätt också att mäta hur väl man lyckats påverka företagets ekonomiska avkastning. Men det kan vara svårare. Mina kunder har till exempel sagt till mig att tack vare dig har vi ökat vår produktivitet och blivit mycket mer effektiva. Men hur mycket är mycket? Det kan vara svårare att besvara.«

Lena Gustafsson ser också ljust på framtiden inom coachbranschen.

»En kollega sa till mig för en tid sedan att hon aldrig haft så många kunder och

klienter som nu. Och vad det bland annat kan bero på är att coaching idag har en självskriven plats i arbetslivet på ett helt annat sätt än tidigare. Coaching har länge varit en självklarhet inom företagsvärlden och nu har coaching sedan några år också spridit sig till skolan och inom landstingen.« »En annan aspekt är att förhållandet chef-anställd har förändrats, man vill ha självständigt tänkande medarbetare och man satsar också på coaching och fortbildning inom personlig utveckling. Att utbilda sina anställda i att leda sig själva, hantera stress och så vidare likställs idag med fortbildning i till exempel IT-kunskap. Idag börjar också fler och fler stora företag också anställa sina egna coacher. Eller se till att coachkompetens finns inom HR-avdelningarna. För en sju, åtta år sedan var coachen som egenföretagare vanligast, men idag är det mest mindre företag med upp till 50 anställda som tar in coachtjänster utifrån.« »Det har ju också varit något av en hype, ett mode, att vara coach under de senaste åren. Och det är faktiskt något som jag ser fram emot, att coachbranschen ska bli omodern igen! För då kommer en kärna av professionella och seriösa coacher att finnas kvar!«

Framtiden för professionen verkar Lena Gustafsson också för som ordförande för ICF Sverige. ICF, som idag har över 24 000 medlemmar globalt sett, och vars uppgift bland annat är att på olika sätt säkra kvalitén av coacher och coachutbildningar, är ett pågående

§ TEMA: PROFESSION COACH — PERSPEKTIV § COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV

»DET ÄR FAKTISKT NÅGOT JAG SER FRAM EMOT, att coachbranschen ska bli omodern igen! För då kommer en kärna av professionella och seriösa coacher att finnas kvar!« och långvarigt arbete på flera plan. Lena berättar att ICF Sverige just nu jobbar på att tillsätta ett svenskt etiskt råd för coacher. Ett etiskt råd där professionella ICF coacher ska kunna diskutera problematiska områden inom yrkesutövningen. Rådet ska också ta emot anmälningar mot coacher som inte följt ICFs etiska regler. Ett annat sätt för att stärka coachprofessionen är att arbeta på medlemsnivå. »Genom att ordna utbildningar och träffar med möjlighet till erfarenhetsutbyte för våra medlemmar runt om i landet stärker vi också tillhrigheten till professionen. Det skapar känslan av att ”vi är några stycken och vi gör det här - vi är professionella coacher!”. Det stärker yrkesidentiteten.« »Och i år är det faktiskt 20 år sedan ICF bildades. Många blir imponerade, och förvånade, över att coachbranschen är så gammal. För gemene man här i Sverige har ju coaching blivit känt först under senare år. ICF uppmärksammar 20-års jubiléet med ett ICF-on-Tour Event – Coaching Beyond Boundaries, vilket vi ICF Sverige också är med i under hösten.«

iden går fort när man sitter i intressanta samtal. Nu börjar det närma sig avgång från Stockholms central. Lena kollar upp att tågbiljetten finns på plats och samlar ihop sina väskor. Men jag har en sista fråga om något som väckt min nyfikenhet innan vi skiljs. Det är om GSC, en metod som Lena tagit fram och som hon ger utbildningar i. »Vad GSC är? Oj, det hinner vi inte med nu. Men kortfattat är det ett verktyg, en intervjumall som man gör på ledarskapsnivå för att ta reda på vilken slags kompetensutveckling ett

företag behöver. Ett verktyg för behovsanalys – Målinriktad Strategisk Kompetensutveckling. Mycket användbart. Jag kan återkomma om GSC i kommande nummer i GROW magazine om du vill!« Säger Lena och skyndar iväg mot spår 12, till tåget söderut mot Små-

land och Åseda. Att verka och agera lokalt – och globalt. Det är Lena Gustafsson, professionell coach, entreprenör och ordförande för ICF Sverige, i ett nötskal!

15 / 75

1/2015 GROW magazine /

3-4/2020 - GROW magazine

PERSPEKTIV— § TEMA: UTBILDNING COACH PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

OM UTBILDNING.

MAGNUS KULL

Coach - Konsult - NLP Master Trainer fil dr i pedagogik - inriktning: organisationsutveckling

coach2coach

38 � GROW magazine 3-4/2016 76 � GROW magazine - 3-4/2020

Magnus Kull - coach2coach.se

§ TEMA: UTBILDNING COACH — PERSPEKTIV § COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV

T UTB EMA: ILD COA NING CH

GROW vol 5

» DEN DAG DU SÄGER att du är färdigutbildad - då är du mer färdig än utbildad! « Citatet kommer från MAGNUS KULLs professor Mats Ekholm när han forskade i pedagogik och organisationsutveckling vid Göteborgs universitet. MAGNUS KULL som höll sin första utbildning i NLP, Neurolingvistisk programmering, för 20 år sedan. Det var 1996 och NLP var då praktiskt taget okänt i Sverige. Samtidigt startade han det företag som skulle komma att bli coach2coach vilket han idag driver tillsammans med kollegan KJELL ENHAGER. coach2coach - ett av Skandinaviens ledande utbildningsföretag inom NLP och coachande ledarskap. Text: och foton: Lena Weesar

3-43-4/2016 /2020 - GROW GROW magazine magazine/ /39 77

PERSPEKTIV — § TEMA: UTBILDNING COACH PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

A: TEM ING LDN UTBI CH COA

» PROFESSIONELL COACHING innefattar så mycket mer än en uppsättning metoder. Bland det viktigaste är kontakten mellan coach och klient, inte vilken metod man använder.«

»DEN DAG DU

SÄGER att du är färdigutbildad - då är du mer färdig än utbildad!« - Mats Ekholm, professor emeritus i pedagogik

40 �

GROW magazine 3-4/2016

78 �

GROW magazine - 3-4/2020

UR SER MAGNUS KULL, coach2coach, på utbildning inom professionell coaching? Och som utbildare - vad betyder livslångt lärande?

ET VAR NÅGRA av de frågor vi talade om när GROW magazine träffade MAGNUS KULL en höstdag i Stockholm.

§ COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV PERSPEKTIV § TEMA: UTBILDNING COACH —

» HUR SKAPAR DU som coach en förtroendefull kommunikation mellan dig och din klient? Vad är det som krävs? Hur gör du?«

ET ÄR LÄTT att säga att: Nu kan jag det här när man tycker att sin coaching flyter på eller när man har gått en utbildning, eller flera. Men man bör inte stanna upp där. Mats Ekholm, professor emeritus i pedagogik, har sagt att Den dag du säger att du är färdigutbildad, då är du mer färdig än utbildad! Så fråga dig istället: vad behöver jag för att ta nästa steg, utveckla mig vidare i min coaching?«

AGNUS KULL, själv med en forskarbakgrund i pedagogik inom området organisationsutveckling i vilket han också doktorerat, driver företaget coach2coach tillsammans med kollegan KJELL ENHAGER.

Coach2coach, ett av Skandinaviens ledande utbildningsföretag inom coachande ledarskap och NLP vilket också Magnus lagt grunden till. Det var för exakt 20 år sedan, 1996, som han höll sin första utbildning i NLP och startade det företag som skulle komma att bli coach2coach.

TBILDNINGARNA de ger idag är 3, 17 och 20 dagar långa. De längre, som är certifieringsutbildningar inom NLP, är uppdelade i ett antal moduler eller kurstillfällen över tid. Coach2coach har tidigare även utbildat coacher (ICF).

3-4/2020 - GROW magazine 3-4/2016 GROW magazine

/ 79 / 41

PERSPEKTIV —COACHER § TEMA: OM UTBILDNING COACH PERSPEKTIV —§ COACHING

DAG FOKUSERAR vi på att utbilda i färdigheter och i metoder, eller verktyg, inom NLP, neurolingvistisk programmering, och coachande ledarskap. Färdigheter och metoder som till exempel en professionell coach kan använda sig av i sin verksamhet. Att utbilda sig till coach tar betydligt längre tid, det är inget man gör under 3 dagar eller 3 veckor, och det handlar om så mycket mer än att lära sig att använda en viss metod eller en viss uppsättning verktyg.«

Går du till exempel in i en situation med negativa tankar avspeglas de i dina känslor och i ditt beteende och resultatet blir i de allra flesta fall ett helt annat än om du tänkt och känt de möjliga positiva följder samma situation skulle kunnat leda till. Vilket är ett exempel på hur NLP kan lära oss att uppmärksamma och medvetet styra våra tankar mot ett önskat resultat.«

LP KAN ALLTSÅ på ganska kort tid hjälpa individer att både få större livstillfredsställelse, må NOM NLP arbetar man alltså med bättre, och förbättra sin prestation, nå konkreta modeller och verktyg för att de mål och resultat hon eller han önskar. öka livskvalitén, må bättre, och för att förbättra förmågan till prestation förutsatt Man kan se NLP som en stor verktygsatt någon annan har lyckats inom det om- låda med praktiska och konkreta metoder.« råde man vill utveckla hos sig själv. Det är nämligen en av nycklarna inom NLP ROFESSIONELL COACHING genom att studera hur människor som innefattar däremot mycket mer är framgångsrika inom ett visst område än metoder. Bland det viktigaste, gör för att lyckas, utvecklar man verktyg som jag ser det, är framförallt allt konutifrån sina observationer vilka man setakten mellan coach och klient, inte vildan applicerar i sitt eget liv. ken eller vilka metoder man som coach Eller med andra ord: inom NLP identianvänder. Den metod du väljer utgår ju fieras mästerskap, det fångas och sprids för övrigt från klientens behov. vidare, vilket kan praktiseras till exempel Hur skapar du som coach en förtroeninom ledarskap, kommunikation, försäljdefull och ärlig kommunikation mellan ning, marknadsföring, coaching. Många dig och din klient? Där din klient vågar av verktygen handlar just om kommunimöta dig och tala om det som är det kation, det vill säga hur man förbättrar verkligt viktiga? Vad krävs det av mig sin förmåga att påverka, utveckla och som coach att nå dig? Hur gör du?« förstå både sig själv och andra. OM COACH arbetar Magnus N GRUNDLÄGGANDE PRINCIP Kull företrädesvis med högre inom NLP är också att våra tankar, chefer och som utgångspunkt för känslor och beteenden avspeglar sig ett coachsamtal använder han NÖHRA, i varandra. Vilket visar sig så att ett visst en modell som han utvecklat och använt sätt att tänka leder till ett visst sätt att sedan han startade upp sin verksamhet i känna som i sin tur påverkar vårt beteenmitten på 1990-talet. de.

80 � GROW magazine - 3-4/2020 42 � GROW magazine 3-4/2016

TEMA: UTBILDNING COACH — PERSPEKTIV § COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV

N - NULÄGE - Var befinner jag mig just nu? Ö - ÖNSKAT LÄGE - Vart vill jag? H - HINDER - Vad hindrar mig?

R - RESURSER

- Vad behöver jag?

A - AGERA - Exakt vad ska jag göra mer? F - FÖLJ UPP - Är jag på rätt väg?

ODELLEN, SOM BESTÅR av sex steg eller ingångar, överlappar den klassiska GROW-modellen men den visar och hanterar också den dip man ofta kommer in i när man påbörjat ett nytt projekt, vill ändra en vana eller utveckla en ny idé. En annan skillnad är att man kan börja var man vill i modellen, eller bara behandla en del av den. Går man igenom hela processen kan det se ut så här: Utifrån ett NULÄGE inom det område jag vill fokusera på - ekonomi, fysisk hälsa, relationer, mitt företag, min coaching etc, alltså där jag upplever någon form av otillfredsställelse - formuleras ett ÖNSKAT LÄGE: hit vill jag, här vill jag vara. Spannet mellan NULÄGET och det ÖNSKADE LÄGET visar alltså på något jag behöver lära mig, något som jag ännu inte kan, inte behärskar. Och resan börjar mot det ÖNSKADE LÄGET med gott mod även om det kan upplevas som i motlut, vilket pilen i diagrammet ovan visar. Men så händer det något. Energin börjar tryta trots att man

kommit en bra bit på väg. Motivationen minskar, man tappar styrfart helt enkelt och går ner i en dip. HINDER på vägen. Problem. Tvivel. Är jag verkligen på rätt väg? Klarar jag av det här? Är det verkligen mödan värt? För att komma på banan igen och fortsätta mot målet dit vägen nu, som pilen visar, blivit till en ännu brantare uppförsbacke, behövs att nya RESURSER kallas in för att jag ska börja AGERA igen. Som till exempel en coach. Eller kanske inspiration från en workshop, en föreläsning, positiv input från en kollega, vän eller en något annat som motiverar, inspirerar och ger mig tillbaka energin att AKTIVERA mig för att jag ska lyckas nå mitt ÖNSKADE LÄGE. - En schematisk och kortfattad beskrivning av NÖHRA-modellen.

TT FÖRETAG SOM använder sig av NÖHRA är till exempel hälsoföretaget iTrim där hälsocoacherna arbetar med långsiktig, hälsosam livsstil vad gäller kost och motion för sina kunder. 3-4/2020 - GROW magazine 3-4/2016 GROW magazine / 43/

PERSPEKTIV——§ COACHER § TEMA: UTBILDNING COACH PERSPEKTIV OM COACHING

Livslångt Lärande - Om att

UTVECKLAS som COACH EN VÄG MOT LÄRANDE OCH UTVECKLING - NÖHRA - med goda råd från MAGNUS KULL Välj ett område du vill fokusera på - och följ NÖHRA • din COACHING - du kanske

upplever att du känner dig osäker i vissa situationer i din coaching? eller känner du att du har fastnat i en rutt? stagnerat? du vill utveckla dig men vet inte riktigt hur? Magnus Kull: Ett råd här kan vara att ta kontakt med en mer erfaren coach än dig själv som kan agera mentor eller handledare, som »synar« dig och som du kan diskutera och utbyta tankar med. Handledning borde för övrigt finnas med redan under utbildningen till coach, som det gör i andra utbildningar till exempel till läkare och psykolog. Där det inte förekommer inom coaching är enligt min mening en svaghet. Ett annat råd är att »inventera« dig själv. Du kan ha erfarenheter från ditt tidigare yrkesliv som du inte utnyttjar. Ta tag i dem och använd dem. Det kan ge nya infallsvinklar på din coaching. Att gå en kurs kan också ge mycket för att komma vidare. Praktiserar också de lärdomar du får men var också lite kritisk, kolla upp forskningen kring teorier och metoder, vilket ofta är lätt att glömma. Och fråga dig varför du en gång valt att utbilda dig till coach, det kan kanske också ge dig inspiration till utveckling.

• ditt FÖRETAG - du kanske tycker att det känns tungt att driva ditt företag med allt vad det innebär? ekonomi, redovisning, marknadsföring, sälj ... - du upplever att du inte riktig behärskar företagandets olika delar? kanske tycker du att det tar för mycket tid från din coaching? Magnus Kull: Det är viktigt att se coachingen som en affärsverksamhet om du startat eget. Många tänker inte på hur de driver sin verksamhet, man har till exempel inte någon bra försäljningsstrategi. Det är ju också många som kombinerar coaching med något annat, ganska få coachar på heltid. Mitt råd här är att satsa på att bli professionell som företagare. Studera hur de coacher som lyckats gör och låt dig inspireras av dem, lär och gör som de. Satsa på utbildning. Lägg upp strategier och lär dig att planera din tid. 82 � GROW magazine - 3-4/2020 44 �

GROW magazine 3-4/2016

NULÄGE

Hur ser din situation ut just n Vad är bra? Vad kan bli bättre Vad är problemet? Hur vet du det är ett problem? Hur kan du påverka situation Vad har du hittills provat för a förändra den? Gör en nulägesanalys.

NLP - Neurolingvistisk Programmering

- har sitt ursprung i terapin och är ett samlingsnamn för en mängd olika modeller, tekniker och förhållningssätt hämtade ur samlad kunskap. Antagandet är att det finns ett samband mellan neurologiska processer (neuro), språk (lingvistik) och beteendemönster inlärda genom erfarenhet (programmerade) och att dessa kan förändras för att uppnå specifika livsmål. Richard Bandler och John Grinder, NLPs upphovsmän, började under 1970-talet att i USA

§ TEMA: UTBILDNING COACH — § COACHER OM COACHING —PERSPEKTIV PERSPEKTIV

AGERA Vad behöver du göra för att nå ditt önskade läge? Hur ska du agera? Aktiviteter?Vilka steg har du redan tagit för att nu ditt mål? Vad ska du börja med? Vad fortsätter du med? Hur gör du det? När gör du det? Vad är det viktigaste du behöver göra? Gör en handlingsplan. Och gör NU!

FÖLJ UPP Bestäm när nu ska följa upp. Stäm av.

nu? e? u att

nen? att

ÖNSKAT LÄGE

Vart vill du? Vad vill du uppnå? Var och när vill du uppnå detta? Hur vet du att resultatet är uppnått? Vad ser, hör och känner du då? När du uppnått det du önskar Hur är det då? Visualisera.

HINDER Vad hindrar dig? Hur hindras du? Hindrar andra dig? Hur? Hindrar du dig själv? Vilka inre motstånd upplever du / kan du komma att uppleva? Vad skulle kunna hindra dig i framtiden? Definiera möjliga hinder.

RESURSER Vad behöver du för att uppnå ditt önskade läge? Vad gör du redan nu som hjälper dig för att nå dit? Vilka resurser har du redan tid, pengar, kompetens etc? Vilka andra resurser behöver du? Vad förväntar du dig av andra? Av dig själv? Vilka resurser kan du komma att behöva om du blir hindrad? Gör en behovsanalys.

studera samtidens främsta psykoterapeuter familjeterapeuten Virginia Satir, gestaltterapins upphovsman Fritz Perls och psykiatern och hypnosterapeuten Milton H Erickson utifrån frågorna: Hur kom det sig att de var mer framgångsrika än andra inom sina respektive områden? Hur gjorde de för att lyckas bättre än andra terapeuter att påverka människor i positiv riktning? De upptäckte att de alla hade speciella beteenden, mönster, i sitt utövande och följdfrågan blev: Kan deras talang, eller mästerskap, överföras till andra? De fann att det var möjligt.

ATT LÄSA:

NÖHRA, Coachade ledarskap i världsklass av Magnus Kull och Kjell Enhager (coach2coach förlag, 2015)

Bandler och Grinder fortsatte att studera andra yrkeskategorier och tillsammans med den grupp som bildades kring dem utvecklades de metoder som blev grunden till NLP. NLP beskrivs ibland som praktisk beteendepsykologi och kan användas bland annat för personlig utveckling, ökad livsglädje och effektivare kommunikation på det personliga planet liksom inom yrkeslivet - ledarskapsutveckling, försäljning, marknadsföring, coaching med flera områden. Anthony Robbins, världens mest välkände coach idag, bygger sin metodologi på NLP.

3-4/2020 - GROW magazine / 83 3-4/2016 GROW magazine / 45

PERSPEKTIV — § TEORI & METOD PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

EXISTENTIELL COACHING - samtal om livet

Text: Ann Lagerström & Elisabeth Serrander

ATT VARA MÄNNISKA är att befinna sig

i en korseld av möjligheter och begränsningar och i GROW den existentiella coachingen får klienten möjlighet att vol 11 titta på dem alla. Här finns plats att både ta upp något aktuellt och utforska de där grundläggande frågorna TEMA: som mänskligheten ställt sig i alla tider: KOMMUNIKATION Vem är jag? Vad vill jag? Vad är meningen med mitt liv? Och hur ska jag förhålla mig till döden?

EXI

existentiellt.nu Institutet för existentiell praktik

ANN LAGERSTRÖM

Foto: Fotostudio Jini Sofia

seniorkonsult - cert existentiell coach

ELISABETH SERRANDER

leg existentiell psykoterapeut - handledare - författare

84 � GROW magazine - 3-4/2020 54 � GROW magazine 2/2018

Foto: Ola Hedin

§ TEORI & METOD — COACHER OM COACHING —

PERSPEKTIV PERSPEKTIV

» MÄNNISKAN är en varelse i rörelse. Från det att vi föds till dess att vi dör förändras vi ... och allt omkring oss.«

XISTENTIELL COACHING har sina rötter i den existentiella filosofin som sedan antiken undersökt vad det är att vara människa. Och den bild som träder fram är både komplex och självklar. Människan, menar man, är en varelse i rörelse. Från det att vi föds till dess att vi dör förändras vi. Det är både vårt biologiska jag som växer, mognar och åldras och vårt sätt att ta emot oss själva och världen som omdanas. Det är dessutom inte bara vi själva som ändras, allt omkring oss förvandlas också. Naturen rör sig, samhället omvandlas och de människor som vi lever med är inne i sin egen process. Mitt i denna ström försöker vi orientera oss, samarbeta med vår omgivning och forma ett liv som är gott att leva. Att allt förflyttar sig låter komplicerat, men är på samma gång en förutsättning för att vi ska kunna ta oss själva och vårt liv på allvar. Om vi var likadana hela tiden, fasta i vår struktur, fanns ingen möjlighet till förändring. Nu står vi inför oändligt många möjligheter, frågan är bara hur vi ska hantera det.

EN EXISTENTIELLA PSYKOTERAPIN kom till Sverige i början av 2000-talet från England och leg psykoterapeut ELISABETH SERRANDER är en av pionjärerna. ANN LAGERSTRÖM, som arbetat som ledarskapskonsult sedan börja på 90-talet, anslöt sig lite senare och tillsammans har vi startat Sveriges första, och ännu så länge enda, utbildning i Existentiell Coaching.

ÅDA BLEV VI I MÖTET med det existentiella perspektivet fascinerade av människosynen och sättet att arbeta med klienterna. Avgörande var också att metoden bygger på filosofi och det djup som finns hos de existentiella tänkarna.

EXISTENTIELL COACHING

vilar på existentiell filosofi, psykologi och fenomenologisk samtalsmetodik. Det var antika filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles som började koppla ihop filosofiskt utforskande med hur vi människor lever vårt liv, och deras tankar plockades upp i modern tid av filosofer som Søren Kierkegaard, Martin Heidegger, Jean-Paul Sartre, Simon de Beauvoir och Maurice Merleau-Ponty. Parallellt med dem tog psykiatriker och psykoanalytiker till sig filosofin och utvecklade ett nytt sätt att se på människans stora frågor och hur de hängde ihop med individens liv och hälsa. Idag är den existentiella coachingen en del av en mångfacetterad existentiell rörelse i Europa, USA, Kanada, Latinamerika, Afrika och Asien. 3-42/2018 /2020 - GROW GROW magazine magazine // 55 85

PERSPEKTIV — § TEORI & METOD PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

EN DANSKE FILOSOFEN SØREN KIERKEGAARD, som är en av de tidiga föregångarna till den existentiella filosofin, pekade på fyra viktiga funktioner hos människan i hennes möte med världen: DEN FÖRSTA att hon hela tiden är föränderlig. DEN ANDRA att hon har en vilja som kan hjälpa henne att förändras åt det håll hon vill. DET TREDJE att hon har förmågan att hitta sin vilja, och DEN FJÄRDE att hon har friheten att omvandla sin vilja till handling.

MÄNNISKAN är hela tiden föränderlig

MÄNNISKAN har en vilja som kan hjälpa henne att förändras åt det håll hon vill

Søren Kierkegaard (1813-1855)

MÄNNISKAN har förmågan att hitta sin vilja

MÄNNISKAN har friheten att omvandla sin vilja till handling

Søren Kierkegaard: teckning av Niels Christian Kierkegaard cs 1840 Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn / Wkimedia Commons

86 � GROW magazine - 3-4/2020 56 � GROW magazine 2/2018

Illustration: OpenClipart Vector

COACHER OM & COACHING PERSPEKTIV § TEORI METOD —— PERSPEKTIV

» BEHOV AV ATT SÖKA SIN VILJA. är ett tema i existentiell coaching.«

ET HÄR ÄR OCKSÅ utgångspunkten för den existentiella coachingen. När vi möter klienten tar vi emot henne som den unika individ som hon är och försöker bidra med metoder som hjälper henne att själv förstå sitt vara i världen, både individuellt och ur en bredare horisont. Vi försöker bredda förståelsen av den fråga hon kommer med och skapa en miljö som gör det möjligt för henne att hitta tillbaka till sin egen vilja och skapa en konstruktiv handlingsplan för framtiden. Utforskandet sker helt på klientens villkor. Klienten är sitt eget facit. Det är hon som försöker förstå sig själv och sin situation. Vi som existentiella coacher är en form av medresenärer med särskild kompetens som förutom att lyssna och ställa frågor kan bredda hennes undersökning bland annat med hjälp av den existentiella filosofin.

TT LEVA innebär i det här perspektivet automatiskt att livet då och då blir svårt. Det ingår i människans villkor. Lidandet i form av smärtsamma känslor och svåra avgöranden är inte bara en naturlig effekt av människans situation utan betraktas också som ett tecken på att vi utvecklas i mötet med verkligheten. Så här tänker vi i existentiell anda:

EN FÖRSTA DELEN AV LIVET möter vi världen genom att försöka förstå den. Naturligt då är att vi plockar upp mycket kunskap och värderingar utifrån från andra människor. Framförallt förstås från vår familj och vår närmaste omgivning, men idag också från till exempel sociala medier. Redan mycket små barn visar tydligt vad de vill. Sova, inte sova, äta, inte äta. Den lilla sträcker sig efter leksaker. Avvisar människor hon inte känner sig trygga med.

DET GÄLLER ATT finna en sanning,

som är sanning för mig, att finna en idé för vilken jag vill leva och dö. Søren Kierkegaard

EN PARALLELLT med den egna viljan bygger vi också upp föreställningar vi plockar upp från andra. Till en början kan det fungera bra. Men med tiden kan det uppstå en inre strid mellan det andra vill och det jag själv vill. Mellan det allmännas mening och min egen. Det väcks ett obehag, vi brukar kalla det för skav. Det här är en form av mänskligt lidande som ställer oss inför ett fundamentalt val: Ska jag anpassa mig till samhället och de andra, eller ska jag träda fram som den unika individ som jag är och lyssna på mig själv och ställa mig på min egen sida? Ett skav som ignoreras kan växa sig starkare till dess det måste tas om hand på ett eller annat sätt.

ÅNGA AV DE KLIENTER som kommer till oss har olika former av skav. Det är inte alltid att det är så tydligt, men för det mesta kommer frågan upp om vad som ska få styra hennes liv. Hennes egen vilja, eller andras? Det här formen av obehag menar de existentiella tänkarna är positivt. Kierkegaard kalllade det för förtvivlan och manade både sig själv och andra att utforska vad den där känslan berättar om oss och vår relation till omgivning. Metoden för att söka ett svar kallade Kierkegaard för innerlighet. Att vara innerlig är att ömsint vända sig inåt och lyssna till sina egna svar, ta dem på allvar, välja och handla. 2/2018 magazine / 57 3-4 /2020GROW - GROW magazine / 87

PERSPEKTIV § TEORI & METOD KARRIÄR — §— JOBBIGA SITUATIONER PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

ÖVNING:

EHOV AV ATT SÖKA sin vilja är ett av de teman som passar bra för existentiell coaching, men vi tar förstås också emot klienter med andra livsproblem som till exempel har med relationer, arbete, mål och mening att göra. I dessa fall kan andra viktiga existentiella teman behöva fördjupas som frihet, ansvar och värderingar. En del klienter behöver bli bättre på att begripa sig på känslor och andra vill ha hjälp med att hitta en ny riktning i livet. Det händer också att klienterna kommer för att specifikt tala om djupare existentiella frågor och det är vi förstås också öppna för.

UTFORSKA DINA VÄRDERINGAR

Vårt sätt att betrakta verkligheten

påverkar hur vi möter världen. Därför är det viktigt att försöka få syn på sina egna värderingar, det vill säga vad vi tycker om allt det vi är med om.

Bestäm dig för att under en del av da-

gen ha din koncentration på två ställen på en gång. Utåt mot livet du lever och inåt mot ditt eget värdesystem. Lägg märke till hur du värderar det du möter: Snygga kläder/bil, tråkigt möte, ful inredning, underbar musik, tjatig människa … Och håll också ett öga på hur du värderar dig själv: Bra gjort, dåligt av dig, pinsamt, succé, misslyckat …

EN EXISTENTIELLA COACHEN är i relation till klienten inte en expert varken på mänskligt liv i största allmänhet eller klientens i synnerhet. Istället är hon eller han en medmänniska som förutom sin utbildning i Försök senare att lägga märke till din samtalsmetodik och filosofi för coacher värdering och lägga den åt sidan och utforskat sitt eget liv, eller snarare kontise om du kan uppfatta tinget/männuerligt utforskar sin relation till sig själv niskan på ett nytt sätt, utan tolkning och världen. och bedömning: Vi ser också existentiell coaching som en Vacker blomma – blomma, dålig film – del av det utforskande av vad det är att film, trist mat – mat. vara människa som pågått sedan människan började reflektera. Varje människa som tar sitt liv på allvar och med nyfiken- EXI - Institutet för existentiell praktik drivs av: het och ömsinthet studerar sig själv och ELISABETH SERRANDER, leg existentiell psykoterapeut, handledare sitt vara i världen kan tillföra nya erfaren- och lärare i psykoterapi. Hon har privat mottagning i Stockholm sedan många år samt är engagerad i handlednings- och utbildheter och ny kunskap. Till EXI Institutet för existentiell praktik kommer både människor som själva vill gå i coaching eller utforska de existentiella frågorna i grupp. Men framförallt kommer människor som antingen vill utbilda sig till certifierade existentiella coacher eller komplettera sin nuvarande yrkespraktik med existentiell fördjupning och samtalsmetodik. 88 58 ��

GROW /2020 GROWmagazine magazine-23-4 /2018

ningsuppdrag inom kommun och landsting såväl som på psykolog- och psykoterapeutprogram. Elisabeth är fd ordförande i SEPT (Sällskapet för existentiell psykoterapi) numera hedersmedlem. Författare till böcker om yoga och österländsk filosofi samt medförfattare till antologierna Bara detta liv (NoK, 2008), Ompröva livet (Studentlitteratur 2009) samt Existens och psykisk hälsa (Studentlitteratur, 2009), samtliga red. Dan Stiwne. ANN LAGERSTRÖM är mentor, handledare, mindfullnessinstruktör och certifierad existentiell coach. Hon har arbetat som ledarskapskonsult sedan början på 90-talet i Sverige och internationellt och är vice ordförande i SEPT. Ann har bland annat varit redaktör för SvD:s Idagsida och skrivit flera böcker, varav en om filosofen Sören Kierkegaard Konsten att leva innerligt i samarbete med Ted Harris. Ann skriver just nu på en magisteruppsats om existentiella samtal på Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.

§ JOBBIGA — KARRIÄR § TEORI SITUATIONER & METOD — PERSPEKTIV COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV

» LIVET måste levas framifrån, men det kan endast förstås bakifrån.« »LIVET är en verklighet som skall upplevas inte ett problem att lösas.« Søren Kierkegaard (1813-1855)

Illustration: GDJ

3-4/2020 - GROW magazine / 89 2/2018 GROW magazine / 59

PERSPEKTIV —

TEMA: MIND TRAINING

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

COACHA

ditt OMEDVETNA och dina EGO STATES ‒ när VANLIG, TRADITIONELL COACHING inte fungerar

ELENE UNESTÅHL Foto: tillhör Elene Uneståhl

90 �

GROW magazine - 3-4/2020

COACH ‒ MENTAL TRÄNARE ‒ PROCESSLEDARE ‒ COACHUTBILDARE ‒ VD SKANDINAVISKA LEDARHÖGSKOLAN elene.nu – slh.nu

TEMA: MIND §§COACHER OM TRAINING COACHING— —PERSPEKTIV PERSPEKTIV

GROW vol 16

TEMA : MIND TRAIN ING

» VÅRA SINNEN MÅR BÄST AV ATT INTERAGERA MED VARANDRA.« KANSKE HAR DU SOM COACH upplevt att vanlig, traditionell coaching inte fungerar för vissa klienter? Det kan bero på inkongruens mellan klientens medvetna och omedvetna sinnen. Vilket ELENE UNESTÅHL, coach och VD för Skandinaviska Ledarhögskolan, erfarit. För att komma tillrätta med detta har hon utvecklat en metod, O.N.M.® ‒ Omedveten Närvaro Metod ‒ inspirerad av bland annat MILTON H ERICKSONs arbete för att just använda i situationer som dessa. Här berättar hon om den och poängterar samtidigt att metoden är coaching ‒ inte terapi. Den handlar alltså om att coacha sitt omedvetna och sina Ego States. 3-4/2020 - GROW magazine 3/2019 GROW magazine /

/ 91 79

PERSPEKTIV— —§ COACHER § TEMA: MIND TRAINING PERSPEKTIV OM COACHING

Omedveten Närvaro Metod ‒ O.N.M.®

NÄR vanlig, traditionell coaching inte fungerar:

COACHA

DITT OMEDVETNA OCH DINA EGO-STATES

Text: Elene Uneståhl

COACHING är en strukturerad och effektiv metod som

för det mesta fungerar utmärkt. Coachar du mycket och ofta så är det dock sannolikt att du stöter på utmaningar där coachingen med de verktyg som finns där inte räcker till.

GENOM ATT LÄRA SIG COACHA DET OMEDVETNA kan man utvidga coachingen till den del som finns under "isberget", och på det sättet utveckla det inre ledarskap som styrs av vår omedvetna del. Här finns mycket av grunderna till självbild och självkänsla, identitet, övertygelser, värden, känslor, självinsikt, illusioner, tolkning, antaganden och personliga kommunikationsfilter. CIRKA 95% AV DET VI GÖR VARJE DAG är automatiserat och sker på ett icke medvetet plan. De gäller även våra inre fysiologiska funktioner, där det autonoma nervsystemet styr kroppens olika organ, till exempel hjärta, lever, magsäck, spottkörtlar med mera. COACHING AV DET OMEDVETNA syftar till att skapa styrmekanismer som kan ta över eller komplettera den automatiska och den autonoma styrningen av såväl beteenden som mentala och fysiologiska processer. 92 � GROW magazine - 3-4/2020 80 � GROW magazine 3/2019

TEMA: MIND TRAINING

— PERSPEKTIV

COACHER OM COACHING

— PERSPEKTIV

AG VILL REDAN NU SÄGA att min Omedveten Närvaro Metod ‒

O.N.M® ‒ är coaching och inte terapi. I terapi medvetandegörs problemet både för terapeuten och klienten. I O.N.M® behöver Jag som coach inte veta vad problemet är. Problemet behöver inte ens bli medvetet för klienten.

enom att coacha det omedvetna skapas en möjlighet för det omedvetna att lösa problemen utan att inte ens klienten vet hur det går till. O.N.M® utgår från att det omedvetna vill oss väl och vill göra de bästa för oss. Detta skiljer mitt sätt att jobba radikalt från Freud och psykoanalysen som såg det omedvetna som en bostad för undanträngda drifter och bortträngda trauman som störde medvetandet på olika sätt. O.N.M® ser det omedvetna som en guldgruva och en skattkammare full med resurser som kan hjälpa oss till ett bättre liv.

Yttre Ledarskap

10%

ÖVER YTAN:

Beteende Det vi gör, säger ‒ hur vi syns och hörs

Illustration: Isberg - leberus

UNDER YTAN:

90% Inre Ledarskap

Självkänsla ‒ Självbild Identitet ‒ Övertygelser Värden ‒ Känslor Självinsikt ‒ Illusioner Tolkning ‒ Antaganden Personliga Kommunikationsfilter

»GENOM ATT LÄRA SIG COACHA DET OMEDVETNA kan man utvidga coachingen till den del som finns under "isberget", och på det sättet utveckla det inre ledarskap som styrs av vår omedvetna del.«

TT COACHA SITT OMEDVETNA SOM METOD

blev jag inspirerad av att utveckla under mina studier av MILTON ERICKSONs verk, en man som av många anses vara detta århundradets främste hypnoterapeut, och genom LARS-ERIC UNESTÅHL, känd för sin forskning om alternativa medvetandeformer och speciellt då hypnos.

VÅRA SINNEN mår bäst av att interagera med varandra. Vi har ett MEDVETET SINNE och ett OMEDVETET SINNE. 3/2019 GROW magazine / 81 3-4/2020 - GROW magazine

/ 93

"The art of being specifically unspecific."

ILTON ERICKSON använde termen

”undermedvetna sinnen” för att hänvisa till alla upplevelser, förnimmelser och känslor som sker automatiskt och utanför en människas normala medvetandesfär. Han reserverade termen ”medvetet sinne” för den begränsade mängd information som ryms i det begränsade uppmärksamhetsfokus som vi är medvetna om i olika vardagssituationer. En naturlig följd av detta blir att människor endast förlitar sig på och använder sig av den begränsande styrning och stöd som detta begränsande medvetande kan ge, och detta trots att det jag vill kalla de omedvetna sinnena har bättre resurser och kan ge en rikare upplevelse av det vi kallar för verklighet.

ntalet aktiviteter som vårt omedvetna sinne utför åt oss är häpnadsväckande många. Närhelst situationen kräver användandet av ett omedvetet minne, förmåga eller insikt, så verkar den uppstå magiskt från ingenstans, vare sig det medvetna sinnet vill det eller ej.

i sträcker ut handen och fångar ett kastat föremål utan att tänka på det medvetet. Vi kliar oss eller rättar till håret utan att medvetet veta det. Namn, datum, begrepp och insikter uppstår i vårt medvetande. Känslomässiga reaktioner bubblar upp från ingenstans. Utan att inse det förlitar vi oss på vårt omedvetna för att bemästra de komplicerade färdigheterna och tillhandahålla de många insikter och verktyg vi behöver för att hantera vardagen. Gå, prata, köra bil, hitta unika lösningar på utmaningar, plötsligt komma ihåg att göra något viktigt. I det dagliga livet fungerar vi simultant på en rad nivåer av perception, uppfattningsförmåga och respons. Var och en av dessa nivåer fungerar i sin tur som ett autonomt ”minisinne”. Varje individ verkar ha en samling av sinnen som jobbar parallellt, relativt oberoende av varandra. Även om Erickson generellt endast talade i termer om de medvetna och de omedvetna nivåerna, ansåg han att ursprunget till mänskligt beteende är mycket mer än vad denna dualitet antyder.

82 � 94 �

GROW magazine 3/2019 GROW magazine - 3-4/2020

Milton H Erickson (1901 - 1980)

Foto: erickson-foundation.org

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING PERSPEKTIV — § TEMA: MIND TRAINING

NLIGT MILTON ERICKSON har det med-

vetna sinnet få färdigheter och är ansvarigt för relativt få handlingar eller kreativa insikter. Dess primära aktivitet är att skapa rationaliseringar för att förklara det som de omedvetna sinnena åstadkommit. De omedvetna aspekterna av sinnet spelar huvudrollen i vardagens händelser. Som Erickson sa till en av sina studenter: ”Vad du inte inser, Sid, är att det mesta av ditt liv är bestämt av ditt omedvetna”

et medvetna sinnet kan tvinga uppmärksamhet mot eller bort från en särskild handling eller stimuli, men de flesta besluten och handlingarna verkar utföras av det omedvetna. Ändå tror vi ofta att det verbala medvetna sinnet är den enda källan till våra beslut, känslomässiga reaktioner och gensvar. Det är dock viktigt att inse att denna medvetna känsla av kontroll ofta är en myt och att klientens egna förklaringar till sitt beteende bör ifrågasättas.

et mesta vi gör är alltså automatiserat, utan någon medveten tanke eller intention. Omedveten automatik är särskilt uppenbar när vi kör bil eller gör någon rutinmässig vardagsaktivitet. Vi kopplar på vår ”autopilot” som tar oss till jobbet utan att vi behöver tänka på vägen. Detta förutsätter dock att kunskapen om vägen finns och har programmerats. Byter vi jobb så för oss autopiloten ibland till vårt gamla jobb så länge det programmet finns kvar. Det blir alltså oerhört viktigt vilka program vi lagt in i vår hjärna. Dessa program skapas i ett icke medvetet tillstånd och kan inte tas bort genom det medvetna sinnet hur mycket vi än kämpar och anstränger oss.

§ TEMA: MIND TRAINING — PERSPEKTIV § COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV

» MAJORITETEN av de problem som upplevs ... kan ses som resultatet av dålig kongruens mellan medvetna och omedvetna aktiviteter.«

yvärr är det lättare att skapa negativa styrprogram och de kommer att finnas kvar hur mycket man än medvetet och viljemässigt försöker bli av med dem. En av de viktigaste uppgifterna för coaching av det omedvetna blir att ändra negativa program och ersätta dem med önskade och önskvärda program.

MILTON ERICKSON-MODELLEN

RICKSON BESKREV HYPNOS som en värdefull metod för att stärka en klients självmedvetande och underlätta kommunikation. Han använde det för att övertyga sina klienter att ta ansvar för att läka sig själva och skaffa de förmågor de behövde, vilket stämmer med coachingens filosofi.

n skadad relation mellan det medvetna och det omedvetna sinnet kan ge upphov till en rad smärtsamma emotionella, beteendemässiga problem eller symptom. Majoriteten av de problem som upplevs av klienter kan ses som resultatet av dålig kongruens mellan medvetna och omedvetna aktiviteter. Idealet för den fullt fungerande individen skulle vara att ha ett fritt COACHA DINA EGO STATES flöde mellan det medvetna och det omedvetna sinnet, och de bådas aktiviteter skulle vara inI ALLA HAR OLIKA EGO STATES som agerar tegrerade och kongruenta med varandra. Insisom ett jagstillstånd, som agerar utifrån en kterna, förmågorna och reaktionerna från varje bestämd roll och känsla och är en naturlig sinne bör ses över, utvärderas och integreras. del av vårt psyke. Vi har Ego States som skapas En person som domineras av ett felunderrättat för olika beteenden, tankar, affekter, minnen, medvetet sinne eller som har ett antagonistiskt önskningar och behov. Vi har Ego States som förhållande mellan de medvetna och de omedär positiva och hjälper oss nå våra resultat och vetna sinnena upplever ofta ett onödigt känsmål och även Ego States som är negativa som lomässigt kaos, självdestruktiva tankar blockerar och försvårar för oss. Dessa Ego States och beteendemönster. skapades för att skydda oss, försvara oss från smärtsamma känslor av övergivenhet, svek, et finns naturligtvis klienter vars problem rädsla med mera. Ofta så fastnar dessa Ego och obehag är ett resultat av medveten felinStates i våra cellminnen och kan fortsätta att formation eller ovetskap. Då kan coaching eller uppträda i nuet trots att de inte längre behövs. rådgivningen ge ny information eller korrigera felinformation och bli till stor hjälp. Det är dock ör att ändra eller avlägsna de Ego States som mer troligt att majoriteten av dina klienter uppstår i vägen för frigörelse och utveckling är lever problem på grund av en konflikt eller brist coaching av det omedvetna en effektiv metod. på koordination mellan deras medvetna och Det gäller både beteendeförändringar som omedvetna sinnen. Dessa Ego States tycks vara rökning, vikt etc, och mentala och emotionella oförmögna att utan hjälp nå kongruens mellan områden som självförtroende, självkänsla, mål, det medvetna och omedvetna. Relationen mellan värden, rädslor etc. Att ställa frågor till ett omedderas medvetna och omedvetna sinnen har skavetet Ego State gör att klienten slipper känna sig dats, vilket minskar eller tar bort kontrollen att ansvarig eftersom fokus ligger på klientens Ego ta kommandot över sig själva eller sina liv. Den State. Detta gör det lättare att öppna upp för funktionella integriteten hos individen är skaklienten och att kunna se önskat läge och få dad eller hotad på något sätt. Som ett resultat är processa till förändring och utveckling för det personens förmåga att hantera saker nedkopplat, Ego State som är aktuellt just då. symptom utvecklas och oro eller lidande uppCoacha ditt omedvetna ska inte blandas ihop levs. Vissa skador produceras av yttre faktorer med Ego State-terapi som till exempel används vid och vissa är självpåtagna, till exempel genom det dissociationsstörningar. externa eller det interna självpratet.

3-4/2020 - GROW magazine / 95 3/2019 GROW magazine / 83

PERSPEKTIV — § TEMA: MIND TRAINING PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

» UTIFRÅN MITT PERSPEKTIV är det inte nödvändigt att förklara varför ett problem existerar för att kunna förändra det.«

öräldrar som förbjuder gråt eller retar sina barn när föräldrarnas känslor såras, kan ge upphov till en frånkoppling mellan medveten uppmärksamhet och omedvetna känslor. Förlusten av en närstående, separationer, dåliga relationer, missnöje på jobbet med mera kan skapa Ego States som vill hjälpa och skydda individen. Medan en aspekt av det omedvetna tänker, uppfattar eller vet något som det medvetna sinnet inte kan tolerera eller acceptera kan det medvetna sinnets reagera genom ta bort medvetenheten av, och kommunikationen med, detta Ego State.

MOTSTÅND MOT INKONGRUENS

LIENTER ÄR GENERELLT OVILLIGA att erkänna, se på eller uppleva källan till deras problem, eller kan anta att konsekvenserna blir för stora. Den inställningen kan göra det svårare att nå resultat. Nästan undantagslöst har klienter en källa till känslomässig smärta som de inte insett eller tittat närmare på. Det är svårt att uppmärksamma någon omedveten händelse som är skrämmande, förvirrande eller ofattbar. Å andra sidan kan ett beslut att ignorera något med förhoppningen att det kommer att försvinna leda till obehagliga och ibland allvarliga konsekvenser. Ångest, depression, alkoholism och psykosomatisk sjukdom avspeglar ofta ett försök att övervinna smärta genom att ignorera dess närvaro. Denna tendens att se förbi eller förneka inre tankar eller upplevelser för att de är negativt för det medvetna sinnet, är fullt förståeligt.

lla gör det i någon utsträckning, och i viss utsträckning är det okej. Emellertid måste coacher inse att smärta, vare sig den är fysisk eller psykisk, är en viktig källa till information om hur de ska hjälpa klienten till ökat välbefinnande. Det är en signal, ett värdefullt larm som ger en indikering av problemet. 96 � GROW magazine - 3-4/2020 84 � GROW magazine 3/2019

n konsekvent vägran att undersöka smärtsamma och negativa tankar och känslor i den felaktiga tron att ignorerandet kommer att eliminera dem så småningom, resulterar i starkare smärta och allvarligare symptom. En ovilja eller oförmåga att titta närmare på källan till obehaget är ett försök till lösning som gör saker värre. Det hindrar personen från att upptäcka vad som behöver göras för att skapa välbefinnande.

MEDVETENHET FRÄMJAR LÄKNING

ÄR VÄL KÄLLAN till problemet är iden-

tifierad kommer klienterna reflexmässigt korrigera eller eliminera det problemet om de kan. Människor är till sin natur sjävkorrigerande och självläkande. Både det medvetna och det omedvetna sinnet försöker rationellt skydda personen och göra vad som göras kan för att försäkra välbefinnande och överlevnad. Om de får rätt information så gör de ett imponerande jobb. Men när information hålls tillbaka, ignoreras eller inte går att undersöka, kan individen inte utveckla en koordinerad, integrerad metod för att hantera situationen. När klienter fokuserar på sitt obehag och upptäcker att källan till deras problem är ett särskilt minne, bild, begär, övertygelse, beteende eller interpersonellt förhållande, så börjar de vanligtvis göra något åt det genast om de vet vad de ska göra och kan göra det. Människor dras mot välbefinnande om de slutar ignorera sina obehag. De kanske avbryter ett obehagligt förhållande, ändrar sin livsstil, ändrar en övertygelse eller reviderar en förväntan. Ibland gör de detta medvetet och avsiktligt. Vid andra tillfällen sker förändringarna på en omedveten nivå, till synes av sig själva. Utvecklandet av en medvetenhet om källan till ett obehag är inte detsamma som att få en teoretisk förklaring till varför den källan existerar.

Utifrån mitt perspektiv är det inte nödvändigt att förklara varför ett problem existerar för att kunna förändra det.

TEMA: MIND TRAINING — PERSPEKTIV COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV

DET OPERATIVA KONCEPTET i min approach är VAD snarare än VARFÖR.

VEN OM VISSA KLIENTER kan minnas när eller varför de utvecklade sina

problem eller symptom, så upplever de typiskt nog dem inte av samma anledning. Många gånger upplever de dem inte av någon anledning alls. De är bara gamla, omoderna, kontraproduktiva vanor som en gång hade ett syfte men inte längre har det. Vidare så är människor så utomordentligt komplicerade att alla ansträngningar att specificera den exakta orsaken till ett dåligt medvetet/omedvetet förhållande oftast resulterar i överförenklade spekulationer och rationaliseringar. Olika människor upplever liknande problem av olika anledningar, och olika händelser bidrar vanligen till utvecklingen av ett problem. Slutligen så kan en förklaring till varför problemet utvecklades från första början vara relativt oanvändbar. Att förklara varför en skada inträffade underlättar inte dess resultat eller får folk att känna sig bättre till mods. Det viktiga är vad källan till missnöje är, hur den ser ut och vad som kan göras för att få personen att må bra igen ‒ inte varför eller hur problemet uppkom.

HJÄLP KAN BEHÖVAS

LLA KLIENTER kan inte rätta till sina problem utan hjälp. En del måste lära

sig nya färdigheter eller få sin uppmärksamhet riktad mot nya sätt att tänka och handla, eller påminnas om gamla färdigheter och insikter innan de kan göra det. Det är oftast bäst om denna inlärning sker på en omedveten nivå.

COACHING

EXEMPEL på några KRAFTFULLA FRÅGOR och UPPMANINGAR till ett

av det OMEDVETNAS EGO STATES – 8 STEG

1. Skapa allians är A och O för att bygga upp ett

omedvetet Ego State

förtroende mellan coach och klient.

2. Gör mål och resultatmodellen tydlig. Coacha fram kärnvärdet.

•

Fråga ditt omedvetna om det är OK att jobba med denna fråga.

•

Fråga ditt omedvetna om den är vllig att samarbeta.

5. Skapa kontakt med ansvarigt Ego State, prata

•

6. Coacha agilt med ansvarigt Ego State.

Tacka ditt omedvetna för att den vill samarbeta idag.

•

Fråga ditt omedvetna vilket beteende den behöver ha istället för det den har nu.

•

Fråga ditt omedvetna vad som behöver göras först.

och lyssna och spana efter inkongruens.

4. Coacha klienten i avspänning.

med Ego State som det vore en egen person.

7. Coacha med kraftfulla frågor, eventuellt förhandla.

8. Var beredd på att nya omedvetna Ego State kan dyka upp som också måste coachas. https://fs.blog/reading/

3. Lär dig tolka kroppssignaler, mikroexpressions

3-43/2019 /2020 -GROW GROWmagazine magazine//85 97

PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

TANKAR FRÅN EN COACH:

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

Foto: John Odou

Höj din MEDVETENHET - förbättra dina resultat!

ELIAS MIRINGA, COACH

eliasmiringa.com 60 � 98 �

GROW magazine 2/2018

GROW magazine - 3-4/2020

alwaysbeyondlimits.com

Text: Bo König

§ COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV § TANKAR FRÅN EN COACH — PERSPEKTIV

»DEN HÄR GÅNGEN klarar jag det. Varför ska det vara så svårt? Klarar jag det? Är jag bra nog? Jag visste att det inte skulle funka för mig!« Har du haft dessa tankar? Du är inte ensam då många av oss har eller har haft samma tankegång. Vi vill förändra, försöker, men det går inte som vi tänkt. Vi undrar varför…

ET MÅNGA INTE VET är att det är vi själva som är hindret till vår egen framgång, men även lösningen. MEDVETENHET hjälper oss identifiera och bli av med våra hinder för att ta oss mot vår framgång.

AG ÄR EN PROFESSIONELL COACH

vilket innebär att jag genom övningar och kraftfulla, medvetandegörande frågor hjälper människor att inse vad de behöver för att nå sina resultat. Min resa mot coaching började för åtta år sedan då jag satt ensam i min lägenhet och fick en uppenbarelse att börja ifrågasätta mig själv och mina tankar. Detta ökade mina självinsikter vilket gav mig mer klarhet och självförtroende. Jag insåg då att det här var någonting jag skulle hjälpa andra människor med.

GROW vol 11 Text: Elias Miringa

ARFÖR ÄR MEDVETENHET SÅ VIKTIGT?

För att förändra resultat behöver man förändra det innersta lagret. Den medvetna människan får bättre resultat eftersom hen tar beslut baserade på att tro och handling är i samspel. Det gör att sannolikheten för självsabotage är mindre och sannolikheten för framgång högre. Medvetenhet får oss till en ökad insikt i vad vi tycker om och inte. Det gör att vi kan ta beslut som gynnar oss genom att avböja det som vi inte tolererar och fokusera på det vi mår bra av. En medveten person har lättare att förhålla sig till sin omgivning. Att ha mer förståelse för sig själv ökar förståelsen för andra människor.

AD ÄR MEDVETENHET?

Medvetenhet innebär att vara uppmärksam, inte bara i det yttre men också i vårt inre. Vi består av fem olika lager där det första lagret är vår TRO om hur saker och ting är. Vår tro formar våra TANKAR vilket är det andra lagret. Hur vi tänker påverkar våra KÄNSLOR, lager tre . Känslor påverkar lager fyra, våra HANDLINGAR. Det femte lagret är våra RESULTAT.

RESULTAT HANDLINGAR KÄNSLOR TANKAR

Medvetenhetens fem lager: - vår tro om hur saker är - våra tankar - känslor - handlingar - och resultatet av dessa.

TRO 3-4/2020 - GROW magazine / 99 2/2018 GROW magazine / 61

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

»DET MÅNGA INTE VET är att det är vi själva som är hindret

till vår egen framgång, men även lösningen. MEDVETENHET hjälper oss identifiera och bli av med våra hinder för att ta oss mot vår framgång.«

UR MEDVETENHET PÅVERKAR FRAMTIDEN?

Tänk dig en värld där samspelen mellan människor är byggd på förståelse. Trots olikheter så kommer vi överens och jobbar mot samma mål. Vi värnar om människans och naturens bästa. Människor jobbar med varandra och inte mot varandra. För att detta ska ske så måste vi först lära oss att jobba med oss själva. Människor som kan jobba med sitt inre är kapabla att påverka det yttre. Förändringen måste alltid börja inifrån innan den kan synas.

ÄR VI IMPLEMENTERAR medvetenhet och personlig utveckling i skolan får vi elever som kan förstå och lösa sina egna problem. Det leder till mindre depression och självskada bland unga. Dessa kapabla ungdomar blir till lyckliga vuxna och vi får lyckligare arbetsplatser, färre sjukskrivningar, mer produktivitet och ett bättre fungerande samhälle.

»EN MEDVETEN PERSON har

UR ÖKAR MAN SIN MEDVETENHET? Att träna upp sin medvetenhet är någonting som alla kan göra i vardagliga situationer genom att ställa sig själv medvetandegörande frågor. Det kan låta så här:

¤ Vad vill jag uppnå och varför? ¤ Vad gör jag för att uppnå det? ¤ Vad känner jag kring det? ¤ Vad tänker jag för att känna som jag gör?

¤ Vad är min tro om mig själv och resultatet?

¤ Varifrån kommer tron ifrån? ¤ Vad betyder det för mig?

ESSA FRÅGOR bör ställas i allt vi gör eftersom de tvingar oss att reflektera i nuet. Ju mer vi lever i nuet desto mer kontroll, lycka och harmoni kan vi åstadkomma.

lättare att förhålla sig till sin omgivning. Att ha mer förståelse för sig själv ökar förståelsen för andra människor.«

100 62 ��

GROW magazine magazine2-/2018 3-4/2020 GROW

§ — —PERSPEKTIV PERSPEKTIV

COACHER OM COACHING

» MEDVETENHET är nyckeln till förvandling.« ECKHART TOLLE

Illustration: fotomek

3-4/2020 - GROW magazine

/ 101

A M E T

VÅR A RN Ä J H

102 �

GROW magazine - 3-4/2020

MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA

— PERSPEKTIV

MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA • LARS-ERIC UNESTÅHL: FRAMGÅNG GENOM MIND TRAINING

• MARIE RYD: PÅ HJÄRNANS VILLKOR!

3-4/2020 - GROW magazine

/ 103

PERSPEKTIV — § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA PERSPEKTIV —

GROW vol 13

TEMA: FRAMGÅNG & MOTGÅNG

: TEMA GÅNG M A R F ÅNG G T O &M

FRAMGÅNG GENOM

MIND TRAINING Text: Lars-Eric Uneståhl

ALLA VET att det fordras mycket av både konditions-, teknik- och styrketräning för att nå framgångar inom idrotten. På samma sätt skulle man behöva den mentala teknik- och styrketräningen för att underlätta framgång på övriga livsområden. Men innan vi går in på hur man når framgång genom Mind Training så är det naturligtvis viktigt att ta reda på vad framgång är. Så - VAD ÄR FRAMGÅNG?

LARS-ERIC UNESTÅHL Fil dr i psykologi

President Scandinavian International University Grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan

siu.nu - slh.nu

Foto: tillhör Lars-Eric Uneståhl

104 �

GROW magazine - 3-4/2020

RAMGÅNG - INGEN ALLMÄNT ACCEPTERAD DEFINITION

INOM VETENSKAPEN och i seriösa diskussioner brukar man börja med att definiera det man ska undersöka eller diskutera, vilket inte alltid är så lätt. Vi hade en världskongress i Stockholm för några år sedan om medvetandet (Toward a Science of Consciousness). Det visade sig då att vi inte kunde enas om en gemensam definition om vad medvetandet är och det försvårade naturligtvis diskussionen. Inte heller när det gäller begreppet »framgång« finns någon accepterad definition.

COACHER OM COACHING

TEMA: FRAMGÅNG & MOTGÅNG

— PERSPEKTIV — PERSPEKTIV

Illustration: freshidea

Motivationsgurun ZIG ZIGLAR menar att

framgång inte kan definieras med ett ord eller en mening utan att begreppet består av många saker. Det ser man också när man tittar på hur så kallade framgångsrika människor har definierat framgång. Här är några exempel:

Framgång är – att bli berömd – nå ett önskat resultat – alltid göra sitt bästa – att förstå skillnaden mellan behov och önskningar – att tro att du kan – att inte ge upp – att lära sig något nytt varje dag – att fira små segrar – att tycka om sig själv och det man gör. Eller lite mer vitsigt - Framgång är 99%

attityd och 1% begåvning (Beaufort) eller som Edison sa: 1% inspiration och 99% perspiration.

NSKAD / ÖNSKVÄRD FÖRÄNDRING

EFTERSOM ORD SOM FRAMGÅNG, framsteg och framåtskridande ger uttryck för en förändring i positiv eller önskad riktning (utveckling), så är dessa ord liksom riktningen framåt kopplade till något önskvärt jämfört med bakåt, som istället är förknippat med saker man helst vill undvika som bakslag, bakåtsträvande, bakläxa etc. Däremot kan motgångar, hinder och problem både ge en tillbakagång eller fortsatt framgång beroende på hur man tolkar och handskas med det som kallas motgångar. 3-4/2020 - GROW magazine

/ 105

4/2018 GROW magazine /

PERSPEKTIV — § TEMA: FRAMGÅNG & MOTGÅNG PERSPEKTIV — § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA

FRAMGÅNG IDROTTSMODELLEN

-MODELLEN

UTVECKLING

-MODELLEN

KLINISKA - KRITISKA KLAGO - KLANDER KONFLIKT-modellen

TVECKLINGSMODELLEN NÄR JAG STARTADE den mentala trä-

ningen 1969 ville jag bygga den på idrottsmodellen, där man tränar för framgång och där man tränar för att bli ännu bättre även om man fungerar bra och där man njuter av vägen mot en ännu bättre framtid. Jag kallade det för U-modellen, U står för Utveckling som strävar mot Excellens.

Denna modell skiljde sig radikalt från det jag kallade för K-modellen, den Kliniska-, Kritiska-, Klago-, Klander- och Konfliktmodellen som var, och fortfarande är, den vanliga i vårt problemsökande samhälle. Det var då viktigt att dels fundera på utvecklingens mål och vägar, det vill säga vad som är framgång, och sedan identifiera de faktorer som skiljer framgångsrika människor från andra.

AD MENAR MAN DÅ MED FRAMGÅNG?

FÖR ATT TA REDA PÅ DET började jag min forskning omkring framgångsfaktorer med att be ett antal människor att ge mig exempel på några framgångsrika människor. De fyra vanligaste svaren var: 1. Ingmar Stenmark - 2. Björn Borg - 3. Pehr Gyllenhammar och 4. Jan Carlzon. Jag beslöt då att börja med att identifiera

de framgångsfaktorer som utmärkte idrottseliten. Eftersom jag då, på 1970-talet, arbetade med 12 landslag och två olympialag, lät jag testa dem för att se vad som skiljde dem från både idrottare på lägre nivåer och från kreti och pleti. Jag fick bland annat fram ett trettiotal mentala styrkefaktorer där det visade sig att 21 av dessa började med C. Det var sådana saker som Commitment, Concentration, Confidence, Consistency, Calmness etc. 106 20 ��

GROW /2020 GROW magazine magazine -43-4 /2018

FRAMGÅNG MENTALA STYRKEFAKTORER • Commitment • Concentration • Confidence • Consistency • Calmness • med flera ...

YP C-MÄNNISKAN

VARFÖR JAG NÄMNER DETTA är att det då fanns en uppdelning i typ A och Bmänniska, där typ B-människan var att föredra. Detta kom från en hjärtspecialist (Friedman) som kartlade de som lättast råkade ut för hjärtinfarkt, det vill säga typ A-människan, med dess tendenser till stress, tidsbrist, otålighet, aggressivitet etc, medan B-människan hade en låg och tillbakadragen profil och tog »livet med en klackspark«.

Jag upplevde dock att det också fanns vis-

sa fördelar med A (ambition, målstyrning med mera), och samtidigt vissa nackdelar med B, (lojhet, slöhet, brist på ambition etc). Jag lanserade då istället typ C-människan som det bästa och mest framgångsrika alternativet. Typ C-människan hade det bästa av A och B men utan att ha nackdelarna. Den framgångsrika C-människan blev målet när jag började använda mental träning för personlig utveckling och framgångsträning.

RAMGÅNGSDIMENSIONER

JAG GICK SEDAN VIDARE och gjorde faktoranalyser av de olika styrkorna för att få fram mer övergripande dimensioner, och jag fick fram de fyra framgångsdimensioner som jag kallar för SMAK, där SMAK står för:

Självbild (hur jag uppfattar mig själv) Målbilder (hur jag ser på framtiden) Attityd (hur jag tolkar livet) och Känslor (mitt inre klimat).

Nästa steg var att se om dessa framgångsfaktorer också gällde utanför idrotten.

TEMA: FRAMGÅNG & MOTGÅNG — PERSPEKTIV MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA— PERSPEKTIV

FRAMGÅNG

SM AK

Självbild

Målbild

Hur uppfattar

Hur ser jag

jag mig själv?

Attityd

Känslor

Hur tolkar

Hur styr jag

jag livet?

framtiden?

mina känslor -

mitt inre klimat?

ULT ATT FORSKA OM FRAMGÅNG

HÄR MÖTTE JAG OMEDELBART motstånd.

Det var acceptabelt att forska om framgång så länge det gällde idrott men inte utanför. Forskningen skulle inriktas på människor, team, organisationer som hade problem, var sjuka, mådde dåligt, fungerade dåligt etc. Det var »fult« att slösa forskningsresurser på människor som mådde eller fungerade bra.

YCKA OCH KÄRLEK JAG HADE EN KOLLEGA I ENGLAND

(Argyle) Som skrev den första vetenskapliga boken om lycka, The Psychology of Happiness, och han berättade att han blev nästan mobbad av sina kollegor för detta.

När jag var gästprofessor på University of Hawaii 1982-83 kom en ung doktorand, ELAINE HATFIELD, och ville doktorera på kärlek. Problemet var dock att ingen handledare ville ställa upp på ett sådant ämne. Jag uppmanade henne att hålla fast vid sitt ämnesval, vilket hon gjorde, och hon blev sedan professor där. Hon berättade dock för mig när jag för några år sedan var tillbaka hur svårt hon hade haft både med handledningen och med att bli accepterad av sina kollegor.

Illustration: kazitafahnizeer

DIMENSIONER - SMAK

OSITIV PSYKOLOGI DEN STORA FÖRÄNDRINGEN i världen

kom först 1998 när MARTIN SELIGMAN lanserade den positiva psykologin, som till skillnad från den tidigare »negativa« psykologin kom att fokusera på det människor vill ha - framgång, glädje, lycka, tacksamhet, att prestera bra och må bra etc. Sedan 1998 har det till exempel skrivits hundratals böcker om lycka och välbefinnande.

RAMGÅNG UTANFÖR IDROTTEN

EFTER ATT HA FÅTT FRAM de fyra

SMAK-faktorerna, som låg bakom idrottsframgångar, ville jag veta om detta också gällde människor utanför idrotten. På grund av inställningen till framgångsforskning fanns ingenting gjort, men så småningom kom en första studie som var en amerikansk undersökning av 1500 framgångsrika människor tagna från boken: Vem är Vem?. Dessa jämfördes med 1500 människor som inte var med i boken. Av alla faktorer som testades var det bara tre som skiljde mellan de två grupperna: Självbilden, Målbilderna och Attityden. Däremot var K-faktorn, Känslorna, inte med.

En annan undersökning gjordes av WARREN

BENNIS som ville undersöka vad som utmärkte framgång inom ledarskap. Han valde ut 90 framgångsrika ledare från hela världen och från olika områden. Från Sverige var en person med, nämligen nummer 3 på min lista ovan: Pehr Gyllenhammar. Från början upplevde Warren Bennis att dessa 90 var mycket olika personligheter men efter ett års studier fann han att det ändå var tre saker som dessa hade gemensamt, nämligen Självbilden, Målbilderna och Attityden. Däremot fanns inte K-faktorn, Känslorna, med här heller. 3-4/2020 GROW magazine magazine // 107 4/2018- GROW 21

PERSPEKTIV — § TEMA: FRAMGÅNG & MOTGÅNG PERSPEKTIV — § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA

FRAMGÅNG

Samtidigt med denna studie kom boken

YTTRE

INRE SMAKträning

Glädjens stad, där författaren berättade om den glädje han hade upplevt under flera års vistelse bland de allra fattigaste i Calcutta (Mumbai).

ÄLFÄRD OCH VÄLBEFINNANDE

VID SEKELSKIFTET frågade jag ett antal politiker vad det främsta målet för Sverige hade varit under 1900-talet. Svaret blev av typen: Bygga upp ett folkhem - Öka välfärden – Se till att folk fick det »bättre« - det vill säga yttre framgång. På frågan Varför det? så kom till slut det

övergripande målet: att känna tillfredsställelse - glädje etc, det vill säga inre framgång.

TTRE OCH INRE FRAMGÅNG

JAG BESLÖT DÄRFÖR att dela upp begreppet framgång i två delar: Yttre och Inre framgång, där yttre framgång utgjorde den vanliga uppfattningen om framgång (kändisskap, att vara berömd, att ha lyckats till det »yttre«) medan inre framgång innehöll K-faktorn (lycka, glädje, tacksamhet, lugn, trygghet, harmoni, välbefinnande, tillfredsställelse med mera.).

Jag ville sedan undersöka hur dessa två framgångstyper var relaterade till varandra. Till mångas förvåning verkade de ha ett

mycket litet positivt samband eller inget samband alls. En undersökning vid Harvard av, till det yttre, mycket framgångsrika människor visade till och med att många av dem ångrade att de hade blivit så framgångsrika. Som förklaring kom bland annat ensamhet och måltrötthet upp. De var ju omgivna av människor men upplevde att dessa inte var där för deras skull utan för deras pengar och berömmelse - »De så kallade vännerna försvann när min plånbok krympte«, som Per Holknekt uttryckt det. Man hade också nått så många mål att det var svårt att tända på nya mål (det jag brukar kalla för »bröllopsdepressionseffekten«).

108 � GROW magazine - 3-4/2020 22 � GROW magazine 4/2018

Nästa fråga blev då: om detta är det övergripande målet är det då inte viktigt att undersöka om ökad välfärd har lett till ökat välbefinnande? Vi gjorde därför en liten undersökning där

vi jämförde år 1950 med år 2000. Den visade en stark ökning av välfärden medan välbefinnandet på de mått vi hittade hade gått ner.

ENTAL FRAMGÅNGSTRÄNING

DE FLESTA MÄNNISKOR strävar efter yttre framgång och verkar fortfarande tro att denna ska ge den lycka och tillfredsställelse som man helst av allt vill ha. Eftersom inre framgång inte tycks komma som en konsekvens av yttre framgång, så är det viktigt att börja med att utveckla den inre framgången istället för att tro och hoppas på att den ska komma efter yttre framgångar. Sedan har det också visat sig att med en stark K-dimension är det lättare att också nå yttre framgångar. Man kan då också njuta av den på ett bättre sätt, detta på grund av att man inte är beroende av den yttre framgången utan att den blir ett mervärde. I träningen för inre framgång ingår

K-dimensionen, Känslor, men också aspekter av S, Självbilden, M, Målbilder och A, Attityd.

§ TEMA: FRAMGÅNG & MOTGÅNG — PERSPEKTIV § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV

» ORDET OMÖJLIGT kan omöjligt användas om framtiden.«

JÄLVBILDEN

HÄR FOKUSERAR träningen på Självkänslan istället för Självförtroendet och detta av två skäl: Självförtroendet, som har med det jag gör, kan tränas och utvecklas på många sätt medan Självkänslan, mitt värde och känslan när jag tänker på mig själv, inte påverkas av yttre framgång eller beröm från andra. Här behövs mental träning för att förändra den.

Detta är så mycket viktigare eftersom

människor som har yttre framgång ofta har ett högt självförtroende utåt och en låg självkänsla inåt. Av rädsla att bli avslöjad som en bluff tvingas man hålla fasaden uppe genom att till varje pris lyckas till det yttre, vilket ofta skapar stark negativ stress som går ut över välbefinnandet.

ÅL - MÅLBILDER & MÅLPROGRAMMERING

I FRAMGÅNGSTRÄNINGEN har det varit viktigt att ersätta den över hela världen vanliga SMART-modellen med MAKT. Största skillnaden är att uppnåeliga (available) och realistiska mål i SMART ersätts med attraktiva. Ordet omöjligt kan omöjligt användas om framtiden, har jag nu predikat i 50 år och jag har sett fantastiska framgångar hos dem som följt detta budord. HÅKAN ERICSON använde det som ledstjärna när U21 landslaget mot alla odds lyckades vinna EM och inom finansvärlden byggde PER SANDÅ upp ett av Sveriges mest lönsamma företag någonsin utifrån samma "omöjlighetsprincip" (ur boken Risk av Jacob Brusell). I detta ingår också att låta resurserna bli en konsekvens av målen istället för tvärtom.

SJÄLVBILD Självkänsla

MÅLBILD

VISION

MISSION GLÖD

MAKT-modellen:

ATTITYD

Målet = Mätbart, Attraktivt, Konkret, Tidsbestämt

KÄNSLOR Illustration: Trifonenko Ivan

» SJÄLVKÄNSLAN, mitt värde

och känslan när jag tänker på mig själv, påverkas inte av yttre framgång eller beröm från andra.«

Här ingår också ytterligare två saker för att

förhindra att »omöjliga« och »otroliga« målsättningar ska ge upphov till stress och blockeringar. Djärva målsättningar bör för det första kombineras med en utveckling av självbilden och för det andra en förändring av målstrukturen. Det senare sker genom att förvandla de intellektuella målen till situationsförankrade målbilder som programmeras in när man befinner sig i det mentala rummet (självhypnos). Genom dessa programmerade styrbilder startar självgående krafter mot målen, som gör att man kan leva i – och njuta av – vägen mot målet.

3-4/2020 - GROW magazine / 109 4/2018 GROW magazine / 23

PERSPEKTIV § TEMA: FRAMGÅNG & MOTGÅNG KARRIÄR — §—JOBBIGA SITUATIONER PERSPEKTIV — § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA

GLÖD

MOTGÅNG

ISTÄLLET FÖR PASSION

EN ANNAN SKILLNAD mot det traditionella

sättet att arbeta med framgång och mål har varit att ersätta Vision-Mission-Passion med Vision-Mission-Glöd. Passionen bli lätt ett patologiskt tillstånd som försämrar pannlobens förmåga till förnuftiga val och beslut (iämför förälskelse) och lätt leder till fanatism (IS). Dessutom måste man brinna för att bli utbränd. Jag har därför ersatt Passion med Glöd. Man kan tända till men istället för flamma upp och brinna, och bränna ut sig, så underhåller man glöden livet igenom, bland annat genom en livslång och personlig vision. På det sättet undviker man också de »bakslag« som ofta kommer när man nått ett projektmål, luften går ut och man har svårt att komma igång med nästa projekt och mot nya mål (»bröllopsdepressionseffekten«).

Den så kallade 40-årskrisen hade ofta med

detta att göra. Man hade följt självklara mål, lärt sig krypa, gå, gått igenom skolan, skaffat sig ett yrke, familj, hem, barn. Men när man inte kommer längre i karriären och barnen lämnat så kommer krisen: Vad ska jag nu ha för mål i livet? Även här är det bra att ha en personlig, motiverande och meningsfull vision, som räcker livet ut och som dagligen ger bränsle till glöden.

TTITYD A-DIMENSIONEN – ATTITYDEN – hur

vi tolkar livet är också en mycket viktig framgångsfaktor. Seligman, skaparen av den positiva psykologin, har till exempel visat att de som tolkar livet mer positivt (optimister) har mer framgång i skolan, i idrotten och i arbetet. Dessutom har man bättre hälsa och lever betydligt längre än icke optimister. Om jag visar den forskningen för människor så är den vanliga reaktionen: »Oh, vad intressant. Från och med nu ska jag bli mer optimistisk«, varpå man några timmar senare fortsätter att tolka livet på samma sätt som innan. För att ändra sådana framgångsfaktorer fordras en systematisk och långsiktig mental träning, där man efter några månader på ett naturligt och självklart sätt tolkar livet mer optimistiskt. 110 24 ��

GROW /2020 GROW magazine magazine -43-4 /2018

OTGÅNG TILL ATTITYD-DIMENSIONEN

hör också detta GROW nummers andra rubrikord: motgång.

En motgång kan upplevas som ett bakslag

som slår ner mig eller får mig att backa. Eller som en utmaning som tänder mig, ger mig mer energi och underlättar framsteg.

Den mentala tuffhetsträningen arbetar mycket med att se problem och svårigheter som utmaningar med möjlighet till växande och utveckling. Man blir starkare som människa om man lär sig tackla och lösa problemen än om man har ett enkelt liv utan utmaningar.

RYGGHETSZONEN DE FLESTA KÄNNER TILL den amerikan-

ska comfort zone-modellen, där framgång/succé/ att lyckas kopplas till att våga lämna sin trygghetszon för att våga pröva nya och okända vägar.

När man då lämnar sitt »ramverk« och sin

komfortabla zon så är risken att man istället misslyckas - fail / failure - och därför stannar man hellre kvar i sin inramade tillvaro som är trygg, även om den också blir tråkig och trist.

I modellen uppmanar man människor att ta risker och våga lämna sin trygghetszon. För att detta ska fungera måste modellen kompletteras och därför har jag lagt till två saker: Det första är belöningar (mer psykologiska än ekonomiska) om man lämnar zonen och dels att minimera riskerna genom att säga att: Du kan aldrig misslyckas - bara göra misstag. Genom att ändra attityden till, och tolkningen av, misstag från misslyckande till en framgångsväg så försvinner rädslan för att lämna sin bekvämlighetszon. »Vägen till framgång kantas av misstag«, sa Edison och den vanligaste inlärningsmetoden är trial-and-error, försök och misstag – inte misslyckande.

» DU KAN ALDRIG MISSLYCKAS bara göra misstag.«

§ TEMA: FRAMGÅNG & MOTGÅNG — PERSPEKTIV § JOBBIGA SITUATIONER — KARRIÄR § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV

LIVSLÅNGT LÄRANDE

NVÄND 3L

I DEN MENTALA FRAMGÅNGSTRÄNINGEN ingår också 3L – det LivsLånga Lärandet med Livet som lärobok, där livet och lärandet förs ihop genom att lära i/om/för/från och under hela livet och där kunskapen förs över till Kompetens genom PÖTT – Praktik - Övning - Tillämpning och Träning

I det LivsLånga Lärandet ingår bland annat tre frågor som man bör ställa sig varje kväll: 1. Vad har jag lärt mig idag som kommer att ge mig framgång? 2. Vem har jag lärt mig mest av idag? och 3. Vad är det som hänt idag som gjort mig starkare som människa?

Framgångsrika människor tar på den sista frågan ofta exempel från motgångar, hinder, problem och svårigheter de mött och klarat av.

Foto: blacksalmon

Den andra frågan har att göra med vikten av

att lära av andra. Man kan egentligen lära något av alla man möter men i det här fallet så blir det naturligt att ha framgångsrika personer som förebilder. Det sägs att framgångsrika människor under uppväxten läst mer memoarer om andra framgångsrika än de allra flesta.

ENTAL TUFFHETSTRÄNING I BOKEN MENTAL TUFFHETSTRÄNING

tar jag upp många exempel på hur människor som råkar ut för motgångar och problem och lär sig möta dessa på rätt sätt, så gott som alltid blir mycket starkare som människor än de som har ett »lättare« liv.

I tuffhetsträningen ingår ord som våga, se möjligheterna i allt som händer, övervinna motgångar, se olikheter som en styrka, acceptera utgångsläget sam bas för målmotivation.

För barn är föräldrar naturliga förebilder, där man påverkar barnen mer genom sitt sätt att vara än genom ord. Här har det funnits teorier om att avståndet mellan föräldrar och barn bör vara »lagom« stort. Om avståndet är för stort finns en tendens att inte ens försöka bli som föräldrarna.»Om jag ändå inte kan bli som pappa, så är det ingen idé att försöka.«. Detta kan också gälla framgångsförebilder när en svag självbild kan viska: »Hur skulle jag kunna bli som hen?«. För att komma åt detta använder jag upp-

täckten av »spegelneuronerna« och det mentala rummet. I detta självhypnotiska tillstånd får man uppleva att man är sin förebild. Det var genom den metoden som vi för några år sedan lärde noviser spela golf utan att man tog i en klubba.

Här ingår också min ORKA-modell:

Observera, Registrera, Konstatera och Acceptera men ej Värdera och Reagera. 3-44/2018 /2020 - GROW GROW magazine magazine // 25 111

PERSPEKTIV —

TEMA: FRAMGÅNG & MOTGÅNG

PERSPEKTIV — § TEMA: FRAMGÅNG & MOTGÅNG PERSPEKTIV — § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA

EXCELLENSMODELLEN EXCELLENSMODELLEN

E E

XCELLENSMODELLEN - E-MODELLEN XCELLENSMODELLEN

ingår en -I UTVECKLINGSMODELLEN E-MODELLEN ständig och livslång utveckling där man varje dag funderar på hur allt kan göras ännu I UTVECKLINGSMODELLEN ingårbättre, en samtidigt som man är glad och nöjd övervarje nuständig och livslång utveckling där man läget. Man ersätter en dag funderar på hurproblemfixeringen allt kan göras ännumed bättre, lösningsfokusering. Det är alltså inteöver missnöjet samtidigt som man är glad och nöjd nusom driver strävan problemfixeringen efter framgången utan läget. Man ersätter med en man är glad både över ochmissnöjet har och lösningsfokusering. Detdet är man alltsåärinte är glad översträvan att kunna fortsätta framåtutan mot som driver efter framgången någonting man är gladännu bådebättre. över det man är och har och är glad över att kunna fortsätta framåt mot Det är härännu sombättre. begreppet Excellens någonting kommer in som en vision och mål. Hälsaärdefinieras K-modellen Excellens som »avsaknad Det här somi begreppet av sjukdom« och i Uoch E-modellen som kommer in som en vision och mål. »Optimalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinHälsa definieras i K-modellen som »avsaknad nande« (WHO). av sjukdom« och i U- och E-modellen som K-definitionen innebär attoch man nått målet när »Optimalt fysiskt, psykiskt socialt välbefinman är frisk medan man i U/E-definitionen kan nande« (WHO). fortsätta att utveckla sin hälsa livet igenom. K-definitionen innebär att man nått målet när man är frisk medan man i U/E-definitionen kan fortsätta att utveckla sin hälsa livet igenom.

F F

RAMGÅNGSEXCELLENS

ATT UTIFRÅN EN DEFINITION av RAMGÅNGSEXCELLENS excellens på olika områden - Body-MindCognitive-Emotional-Immunological ATT UTIFRÅN EN DEFINITIONExcellence av etc bara för att nämna några exempel - leva i en excellens på olika områden - Body-Mindframstegsoch utvecklingsmodell där man lever Cognitive-Emotional-Immunological Excellence ietc nuet och är glad och nöjd för det man är och bara för att nämna några exempel - leva i en har och ändå gå vidare mot Excellence, det framstegsochvill utvecklingsmodell där man lever denoch ultimata framgången som gärna vill iärnuet är glad och nöjd för detjag man är och föra ut i hela världen. har och ändå vill gå vidare mot Excellence, det är den ultimata framgången som jag gärna vill föra ut i hela världen.

ETT STEG MOT DETTA är den

VÄRLDSKONGRESS som jag anordnar på

ETT STEG MOT DETTA är JUNI den 2019: HÖGSKOLAN I GÄVLE 12-16

VÄRLDSKONGRESS som jag anordnar på MIND TRAINING FOR EXCELLENCE HÖGSKOLAN I GÄVLE 12-16 JUNI 2019:

IN SPORT AND LIFE MIND TRAINING FOR EXCELLENCE Deltagarantalet är begränsat till 500 från Sverige IN LIFE ochSPORT 500 frånAND resten av världen. Vill du anmäla dig gör du det påär-begränsat wcecongress.com . Sverige Deltagarantalet till 500 från och 500 från resten av världen. Vill du anmäla dig gör du det på - wcecongress.com .

T T

ILL SLUT ...

OM JAG VILL... BLI FRAMGÅNGSRIK ILL SLUT

bör jag alltså starta med att bygga upp den inre framgången. den som bas så blir jag inte OM JAGMed VILL BLI FRAMGÅNGSRIK patologiskt av yttre framgångar bör jag alltsåberoende starta med att bygga upp denutan inre kan på ett mer avspänt sätt nå också yttre framframgången. Med den som bas så blir jag inte gångar. Själva strävanav efter yttre framgångutan och patologiskt beroende yttre framgångar ansträngningen att nå dit tillbaka kan på ett mer avspänt sättslår nå ofta också yttre fram(bakslag) och kan medefter fördel ersättas med och en gångar. Själva strävan yttre framgång »avspänd effektivitet« och med alternativa ansträngningen att nå dit slår ofta tillbaka effektsystem eller ersättas «skapa en mål(bakslag) ochtyp kantriggers med fördel med en bild« och effektivitet« »låta det hända«. »avspänd och med alternativa effektsystem typ triggers ellergenom «skapaåren en målEn av mina käpphästar har bild« ochframgång »låta det inte hända«. varit att har med kunskap att göra. Många av de rikaste människorna i världen En av mina käpphästar genom åren harhar

en bristfällig skolutbildning. Detta har bland anvarit att framgång inte har med kunskap att göra. nat att göra att skolan definierar framgång Många av demed rikaste människorna i världen har som redovisad kunskap (betyg) menhar livsframen bristfällig skolutbildning. Detta bland angång fordrar kompetens vilket kommer genom nat att göra med att skolan definierar framgång PÖTT principenkunskap - Praktik, Övning, som redovisad (betyg) menTillämpning livsframoch Träning. gång fordrar kompetens vilket kommer genom PÖTT principen - Praktik, Övning, Tillämpning och Träning.

BOKTITLAR som omnämns i artikeln: l The Psychology of Happiness av

Illustration: Illustration: Coloures-Pic Coloures-Pic

BOKTITLAR som omnämns i artikeln: Michael Argyle, Methuen (1987)

26 �

GROW magazine 4/2018

26� �GROW GROW magazine 4/2018 112 magazine - 3-4 /2020

Glädjens stad avofDominique l The Psychology Happiness Lapierre, av Prisma (1986) Michael Argyle, Methuen (1987) l Glädjens stad av Dominique Lapierre, Mental tuffhetsträning av Lars-Eric Prisma (1986) Uneståhl, Buena Vida förlag (2014) Risk av tuffhetsträning Jacob Brusell, Natur & Kultur l Mental av Lars-Eric (2016) Uneståhl, Buena Vida förlag (2014) l Risk av Jacob Brusell, Natur & Kultur (2016)

MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA

— PERSPEKTIV

KARRIÄR — §—MIND PERSPEKTIV § TEMA: TRAINING MIND TRAINING

Illustration: Ekorre: ekaterinatsp, Huvud: Open Clipart Vectors, Collage: Lena Weesar 88 �

3-4/2020 - GROW magazine

GROW magazine 3/2019

/ 113

PERSPEKTIV — § TEMA: VÅR HJÄRNA PERSPEKTIV — § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA

PÅ HJÄRNANS VILLKOR! MARIE RYD dr medical sciences vetenskapsjournalist entreprenör missinglinks.se

Foto: tillhör Marie Ryd

114 magazine - 3-4/2020 36� GROW � GROW magazine 4/2017

— PERSPEKTIV § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV TEMA: VÅR HJÄRNA

GROW vol 9

TEMA

VÅR HJÄR NA

SJÄLVLEDARSKAP, ORGANISATIONSKULTUR och LEDARSKAP - på hjärnans villkor! Forskningen inom neurovetenskap och om hur vår hjärna fungerar är ett område som utvecklats starkt under de senare decennierna. En person som följt utvecklingen i mer än 20 år är MARIE RYD, disputerad forskare från Karolinska institutet, vetenskapsjournalist, föreläsare, tidigare chefredaktör för tidskriften Holóne och en av grundarna till Missing Link. Sedan 10 år erbjuder hon föreläsningar och olika program inom organisationsutveckling och ledarskap / självledarskap. Alltid med utgångspunkt i hur vår hjärna fungerar. Målet? Att utveckla välmående, hållbarhet och effektivitet på individ- och organisationsnivå genom att vi lär oss både förstå och respektera hur hjärnan fungerar. Med detta på plats kan varje individ och organisation nå sin fulla potential. Men hur? Läs mer här! Text: Lena Weesar 4/2017 GROW magazine / 37 3-4 /2020 - GROW magazine / 115

PERSPEKTIV — § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA PERSPEKTIV —

TEMA: VÅR HJÄRNA

A: TEM VÅR A RN HJÄ

I LEVER I ETT PARADIGMSKIFTE «

HOLÓNE - kommer från grekiskan holos, helhet, och ändelsen -on, del av. I en vetenskaplig artikel finns all tidigare kunskap samtidigt som den svarar mot en liten del av helheten, den hela kunskapsmassan. Människan är också ett holon. Hela evolutionen finns inbyggd i oss samtidigt som vi är en mikrodel av vår evolutionshistoria.

38 � GROW magazine 4/2017

116 �

GROW magazine - 3-4/2020

ACK VARE ny teknik har forskare nu möjlighet att avbilda vad som händer i hjärnan när den arbetar, vilket gjort att hjärnforskningen de senaste 20 åren gått framåt i en våldsam fart. Vi har fått ny kunskap om hur vår hjärna arbetar. Kunskap som är så omvälvande att man talar om ett paradigmskifte. MARIE RYD har följt forskningen sedan 1990-talet och som chefredaktör för tidskriften Holóne har hon spridit uppdaterade forskningsrön till sina läsare. GROW magazine kontaktade Marie inför detta temanummer om vår Hjärna.

SJU ÅR OCH MED 24 NUMMER har

tidskriften Holóne kommit ut - tidskriften som gör hjärnforskning till livskonst, som taglinen lyder. Det sista numret av papperstidningen kom ut i somras, dels av miljöskäl och dels för att den forskningsinformation om neurovetenskap som Holóne gett sina läsare ska bli tillgänglig för fler och ligga i en forskningsbank på nätet. Det skriver MARIE RYD, Holónes grundare och chefredaktör i sin sista ledare. För det är just det som Holónes uppdrag har varit - att sprida kunskap om de senaste forskningsrönen om vår hjärna och visa hur vi kan tilllämpa dessa för att öka vårt välbefinnande och bli mer effektiva i vardagen. På arbetsplatsen och i privatlivet. Och i våra roller som ledare för andra och oss själva - i vårt självledarskap.

I ÄR DUKTIGA på att ta in kunskap, vi vet vad som är bra för oss men vi slarvar med att tillämpa det vi vet.«, säger Marie Ryd när vi talas vid. »Det finns exempelvis forskning som tyder på att kronisk stress faktiskt kan göra hjärnan lite "mindre". Men eftersom hjärnan är plastisk och förändringsbar kan vi också medvetet jobba för att bibehålla och utveckla en frisk och robust hjärna även i en stressfylld tillvaro.«

AD VI ÄR MINDRE BRA PÅ är att "serva" vår hjärna som ju är vårt främsta produktionsmedel. Om vi skriver ett "serviceavtal" för vår hjärna och verkligen committar oss till detta kan vi faktiskt göra en hel del. Det handlar helt enkelt om vilket perspektiv vi har - det salutogena, det vill säga där vi fokuserar på att bygga och upprätthålla vår kognitiva hälsa eller, som många gör, köra på tills det tar stopp och vi måste söka hjälp.«

§ TEMA: VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV

ARIE RYDS INTRESSE för de kognitiva aspekterna inom hjärnforskningen började på 1990-talet då hon själv som forskare i bakteriologi och immunologi på Karolinska institutet och småbarnsförälder kände att livet snurrade på för snabbt. Samtidigt publicerades forskningsstudier från Försvarets flygutbildning i Linköping om hur piloter bättre kunde hantera stress och sömn genom meditativa metoder. Studien tilltalade hennes forskarhjärna och hon blev nyfiken. Hon började meditera och aktivt jobba med uppmärksamhetsträning, det som idag kallas mindfulness. Från den dagen började hon följa den neurovetenskapliga forskningen. De insikter hon fick om hur hjärnan påverkas positivt genom växling mellan olika sinnestillstånd och neuronala nätverk var så viktig att hon kände att hon ville sprida den till en vidare krets och till arbetslivet. Vår kropp, våra känslor och de tankar vi bär på hänger ihop, det visade forskningen, och det hade hon också personlig erfarenhet av genom att studera sin egen »mind« i meditation och mindfulness. Det handlar om att öka medvetenheten om såväl kropp som knopp.

DAG VET VI alltså att hjärnan fungerar i nätverk och att dessa likt en muskel är formbara och kan tränas upp och även mattas av - If you don't use it, you will loose it! Hjärnans friska funktionalitet hotas av stillasittande, sömnbrist, högt informationstryck och stress. Vilket är allvarligt. För många. Men det finns en lösning - vi kan hålla hjärnan i form genom att dagligen växla mellan olika aktiviteter. Marie åskådliggör detta genom den Tallriksmodellen för kognitiv hälsa med sju »ingredienser« - se nästa uppslag. Enkel att ta till sig men kanske svårare att följa. Men gör det, för du bygger upp en motståndskraftig hjärna som hjälper dig att få balans i livet! 3-44/2017 /2020 GROW - GROWmagazine magazine/ /39 117

PERSPEKTIV — § TEMA: VÅR HJÄRNA PERSPEKTIV — § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA

TALLRIKSM

TRÄNING påverkar vår kognition vårt minne och beslutsfattande.

för KOGNIT

MIA LINDSKOG, forskare, lektor, KI:

Vältränade muskler tillverkar ett visst enzym som renar kroppen från skadliga ämnen och skyddar hjärnan.

ÖRJAN EKBLOM, forskare, med dr fysiologi, GIH:

I studier där man mätt blodflöden under fysisk aktivitet har det visat sig att man inte måste träna intensivt för att öka hjärnhälsan - det räcker med en hastig promenad.

1/3-DEL av alla svenskar säger sig ha sömnproblem och allt fler söker vård för detta. Sämst sömnkvalité har kvinnor.

TORBJÖRN ÅKERSTEDT, forskare, professor Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet: Stress och oro för jobbet, familjen, ekonomin och hälsan ligger bakom majoriten av alla sömnproblem.

CHRISTIAN BENEDICT, forskare, docent neurovetenskap, Uppsala universitet: Hjärnan kan återhämta sig efter en natts sömnbrist, men långvariga sömnproblem innebär att vi förlorar hjärnceller och ökar risken för demenssjukdomar som Alzheimers. Vi blir också psykiskt instabila och minnet försämras. Sömnbrist är en avgörande faktor i utbrändhet och depression.

GENOM HJÄRNAN, det organ där våra känslor genereras, kan vi förändra våra känslomässiga tillstånd genom olika kontemplativa praktiker.

RICHARD J DAVIDSON, forskare, professor i psykologi och psykiatri, Univeristy of Wisconsin-Madison, USA, grundare av Center for Investigation of Healty Minds: 118 magazine - 3-4/2020 40 � � GROW GROW magazine 4/2017

RÖR PÅ DIG OFTA! För mycket stillasittande försvagar hjärnan. Fysisk aktivitet syresätter hjärnan som gör att det bildas fler nervceller och förbättrar kogSe till nitionen. att du får SOVA RÖR PÅ dina 7-8 timmar per DIG! natt! Sömnen är viktig för vår återhämtning och mentala hälsa. Hjärnan återställs, minnesförmågan byggs upp, kroppen får nya celler.

SOV!

SÖK DIG INÅT. TIME-IN! Våra känslomässiga tillstånd kan förändras inifrån genom att vi TIME-O ostört och medvetetet riktar uppmärksamheten mot vår egen kropp. Till exempel genom GÖR ING mindfulness, Tänk: obokad t meditation, Kreativ inkuberin yoga. ma, "slöa" helt hjälper hjärnan a främja kre

Välbefinnande - och resiliens - är något vi kan lära oss genom olika former av kontemplation, som meditation, mindfulness, yoga. Resiliens är här att kunna bibehålla positiva känslor trots motgångar. Det innebär inte att resilienta människor aldrig upplever negativa känslor, utan att de negativa känslorna inte stannar kvar.

MODELLEN

TIV HÄLSA

En modell för att bygga upp en motståndskraftig hjärna som hjälper dig att få balans i livet med sömn, motion, relationer, fokus, lek, time-out och time-in ! Modellen är utvecklad av professor DANIEL SIEGEL och coachen DAVID ROCK och bygger på forskning om livsstilsnycklar som gynnar nervcellsnybildningar.

VI ÄR BEROENDE av våra social relationer och nätverk. När de inte fungerar skapar det stress och gör att hjärnan lägger ner stor energi på att mota bort känslan av utanförHJÄRNAN DINA skap. behöver lagom RELATIONER! doser av utmaningar. Problemlösning, med målgång FOKUS fokus belönas av hjärnan & genom att den frigör FLOW! signalsubstansen dopamin, "glädjehormonet" - och flow.

HA KUL!

OUT!

GENTING. tid utan fokus. ng. Att dagdrömt utan aktivitet att ladda om och eativiteten.

§ TEMA: VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV

NÄR VI TILLÅTER oss att vara spontana, kreativa och tar till oss nya erfarenheter på ett lekfullt sätt skapas nya cell- och synapskopplingar i hjärnan.

l HJÄRNAN beöver återhämning, vila, också i vaket tillstånd för att inte bli "överhettad".

SOCIAL NEUROVETENSKAP - ett hjärnperspektiv om de biologiska drivkrafterna bakom vårt beteende. DAVID ROCK, NeuroLeadership Institute, USA:

SCARF-modellen - fem sociala situationer som sätter hjärnan i hot/stressläge alt belöningsläge: vår sociala status, omgivningens förutsägbarhet, upplevd självständighet, samhörighet och rättvisa.

HJÄRNAN belönar utmanande aktiviteter som möter din förmåga att utföra dem. FREDRIK ULLÉN, forskare, professor i neurovetenskap, KI: Flow kräver utmanande uppgifter som perfekt möter personens förmåga att utföra dem - varken för lätta eller svåra.

HJÄRNAN utvecklas av lek - problemlösningsförmåga, kreativitet, abstrakt tänkande förbättras.

DANIEL SIEGEL professor i psykiatri, UCLA, USA:

Vuxna borde inspireras av tonåringars kreativitet, engagemang och sociala nyfikenhet istället för att förfasa sig över deras AGNETA SANDSTRÖM, forskare, omognad och i neuropsykolog stressrelaterad ohälsa mpulsivitet. Kroppen är ett ekosystem, allt hänger ihop. Vi måste lära oss att chilla mer och inte göra någonting en stund varje dag. 3-44/2017 /2020 -GROW GROWmagazine magazine //41 119

PERSPEKTIV § TEMA: VÅR HJÄRNA KARRIÄR — §—JOBBIGA SITUATIONER PERSPEKTIV — § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA

»FRÅN FORSKNINGEN vet vi att vår hjärna

är plastisk och förändringsbar, Vi kan alltså medvetet jobba för att bibehålla en frisk hjärna även i en stressfylld tillvaro.«

I LEVER I ETT PARADIGMSKIFTE där insikter som de här gör att forskningen börjar se människan i relation till sig själv och sin omgivning på ett helt nytt sätt. Det finns forskare som menar att vi i princip har tre "hjärnor" - en i huvudet, en i och runt hjärtat och en i tarmen. De tre hänger intimt ihop och tillsammans påverkar dessa områden både vår kognitiva förmåga och våra sinnestillstånd, det vill säga hur vi känner oss. Insikten om detta är ur ett vetenskapligt perspektiv omvälvande.« På hemsidan missinglinks.se finns en flik som heter FORSKNINGSBANKEN. Här finns alla vetenskapliga refererat som genom åren publicerats i Holóne samlade i en sökbar databas. Marie och hennes medarbetare fortsätter att följa den kognitiva och beteendevetenskapliga forskningsfronten och publicerar sina referat här. Tjänsten är numera gratis.

UDSKAPET är relevant såväl för individen som för arbetslivet. Vårt arbetsliv som idag i mångt och mycket är präglat av maskinen som produktionsenhet. Men människan är inte en maskin. Vi drivs till stor del av våra emotioner, säger Marie, till exempel av olika rädslor och detta utan att vi alltid är direkt medvetna om det. Lever vi under ständig stress ligger hjärnan i högsta beredskap och kroppen konstant beredd på fight, flight eller freeze, vilket påverkar vår attityd till världen omkring oss och hur vi fattar våra beslut.

EN FORSKNINGEN UTVECKLAS hela tiden. Därför är det också viktigt att vi förhåller oss ödmjuka, i synnerhet till allt det vi ännu inte vet om vår hjärna och om hela människan«, poångterar Marie. »Vi håller oss därför ständigt ajour med nya rön!«

missinglinks.se /forskningsbanken/

120 � GROW magazine - 3-4/2020 42 � GROW magazine 4/2017

TEMA: VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV §§JOBBIGA SITUATIONER — KARRIÄR § MIND TRAINING & VÅR HJÄRNA — PERSPEKTIV

”

DET ÄR HJÄRNAN som är den du är - resten är bara ett stativ. Martin Ingvar, professor, överläkare

Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet

4/2017 GROW magazine / 43 3-4 /2020 - GROW magazine / 121

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

Illustration: ShpilbergStudios

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

10 /

122 �

GROW magazine 1/2016

GROW magazine - 3-4/2020

§ LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP • ANNA ERIKSSON: HUR VÄL KÄNNER DU DIG SJÄLV, EGENTLIGEN?

• LARS-ERIK UNESTÅHL: SJÄLVLEDARSKAP MED TRÄNING

• MIA TÖRNBLOM: OM KONSTEN ATT LEDA SIG SJÄLV

• LENA GUSTAFSSON: SJÄLVLEDARSKAP – EN VÄG TILL EFFEKTIVA ARBETSPLATSER ELLER EN PANDORAS ASK?

• SIMON ELVNÄS: SJÄLVINSIKT HOS LEDARE?

• MARIA KEMPE: ATT VÅGA BRYTA MOD

• GÖRAN ADLÉN: DET SJÄLVCENTRERADE EGOSAMHÄLLETS TID ÄR FÖRB! 3-4/2020 - GROW magazine

/ 123

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

GROW vol 3

A: IKT M E T LVINS SJÄ

... HUR VÄL KÄNNER

du dig själv, egentligen? Att lära känna sig själv, är det viktigt? Och hur kan man göra för att lära känna sig själv mer?

16 / 124 �

GROW magazine 1/2016 GROW magazine - 3-4/2020

LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

— PERSPEKTIV — PERSPEKTIV

Foto: Tho m

as Lefebv

TEMA: SJÄLVINSIKT

Ja, hur väl känner vi oss själva? Egentligen? ANNA ERIKSSON, VD-coach och ICF Master Certified Coach, ger sina personliga reflektioner över vikten av självkännedom med många referenser till dig som vill gå vidare! Text: Anna Eriksson

1/2016 GROW magazine /

3-4/2020 - GROW magazine

/ 125

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

ARFÖR ?

0UNLU ]PSS ]pS ZpNH H[[ KLU pY L[[ VɈLY Ändå ser vi dagligen exempel på det – vi kan inte riktigt styra vår lust efter viss typ av (onyttig) mat, eller lättja eller uppgivenhet – inte göra det som känns jobbigt i ögonblicket, att klara av det lilla extra som krävs för att komma över krönet ...

å nöjer vi oss med livets gilla gång, sätter inga mål, utvecklar inte mästerskap och tycker kanske att någon annan ska ta mer ansvar. Vi ser många exempel i media hur högt uppsatta ledare har tappat greppet om vad som är lämpligt och de faller också som offer för sin egen omedvetenhet. Nu hårddrog jag det hela – men visst kan vi alla känna igen oss i något av exemplen?

EXEMPLEN PÅ MOTSATSEN finns i lika hög grad. Människan har i alla tider sökt svaren – VIKKI G. BROOK som i en avhandling har kartlagt coachingens historia går tillbaka till både österländska och västerländska filosofer, bland andra SOKRATES och BUDDHA – båda födda före vår tidräknings nollpunkt. FREUD slog igenom i början av 1900-talet. Tänk bara så många som idag på eget initiativ går i terapi och dessutom betalar den själv. Efterföljaren coaching är om möjligt ännu större. Redskap inte bara för att bear126 18 /�

GROWmagazine magazine1/2016 - 3-4/2020 GROW

beta utan också att utveckla och förverkliga sig själv. Och det fortsätter. NYLIGEN HAR till exempel en ung man, RILEY DANE i Canada, förverkligat en dröm han haft sedan han var barn – att få göra en film och att förändra världen. I filmen får vi möta 21 personer som delar med sig av vad överflöd är för dem. Se mer i The Abundance Factor. VISST ÄR DET skönt att förstå varför man gör som man gör och i stunder av klarhet kunna välja fritt, istället för att automatiskt göra som föräldrarna gjorde. Tänk vilken frihet! Vilken frihet att kunna skapa upp ett liv så som man själv önskar leva det. Ett personligt ledarskap! I DET INGÅR att kunna hantera sin hälsa och sitt mentala, emotionella och andliga tillstånd. Den första byggstenen och ett måste för alla som vill vidare till ett professionellt ledarskap för fler än en själv.

Foto: Raumrot

ÄR DET VIKTIGT att känna sig själv?

§ TEMA: SJÄLVINSIKT — PERSPEKTIV LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

UR VÄL KÄNNER DU dig själv?

TEST!

Vad är dina värderingar? Vad är dina styrkor? Vad är din personliga vision? Vad är orsaken till att du inte redan har det du vill äga, vara eller göra? Vad vill du som ledare påverka i världen?

Hur skattar du din energi på en skala 1-10 där 10 är högst? a, nu när det är så lätt och tillgängligt så tycker man ju att vår medvetenhet generellt borde vara ganska hög.

DET PÅGÅR EN MYCKET INTRESSANT studie kring detta just nu i Sverige – SIMON ELVNÄS på KTH har filmat chefer på möten och kodat deras synliga beteenden. Resultatet visar stor diskrepans mellan vad cheferna tror att de gör och vad de gör i verkligheten. Det går att förändra! Att bli medveten är det första steget. Läs mer om SIMON ELVNÄS's forskning på sidan 22. EN FÖRKLARING till detta resultat kan vara att vårt omedvetna, det som finns under ytan, är så gigantiskt mycket större (ca 95 %) än det ovanför – det vi är medvetna om. Det är få förunnat att nå klarhet inom sin livstid. MEDICINE OCH FILOSOFIE DOKTOR DAVID R. HAWKINS har under decennier mätt energinivåer på det mesta i världen – människor, religioner, litteratur etc (Power vs Force – The Hidden Determinants of Human Behaviour). Skam/skuld, sorg, rädsla och ilska är exempel på låg energi. Han menar att vi som lägst behöver vara i kontakt med mod för att på egen hand ha motivationen att utvecklas. Vidare talar han

om följande kärnprinciper: KÄRLEK är mer kraftfullt än hat, sanning gör oss fria, förlåtelse är frigörande för alla inblandade, ovillkorlig kärlek är helande och fred är essensen i livet. NÅGRA SOM OCKSÅ tar upp det omedvetna är psykologerna JOSEPH LUFT och HARRY INGHAM som skapade modellen JOHARIS FÖNSTER på 50-talet i USA – ett verktyg för att förbättra självinsikten och kommunikationen människor emellan. I en fyrfältare har de kombinerat det yttre (vad andra ser) och det inre (egna) perspektivet med det medvetna och det omedvetna. Fyrfältaren visar att en del av det vi själva är omedvetna om ser andra tydligt. Det innebär att vi har nytta av att be andra om hjälp. Modellen visar också att vi själva vet saker (om oss själva) som vi medvetet håller hemligt för andra. OM VÅR FASAD ÄR FÖR STOR blir människor vi möter osäkra på oss och amygdala (en del av hjärnan) sätter igång och funderar – är det här en vän eller en fiende? Sällan det vi vill, eller hur? Läsa mer om Joharis fönster på sidan 64. 3-4/2020 - GROW magazine / 127 1/2016 GROW magazine / 19

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT

UR LÄR MAN KÄNNA sig själv mer?

Ja, hur gör du? Hur mycket tid och engagemang lägger du på att förstå dig själv och andra? Hur ofta utvärderar du och lär av dina misstag? Hur nyfiken är du?

ag som har ägnat merparten av mitt vuxna liv åt personlig utveckling vet att det finns oändligt många vägar. Jag har provat mycket och jag ställer ofta frågan – var finns den mest spännande läraren i världen? Vem har högst energi nu? Hen vill jag träffa och lära av för att i nästa led dela med mig av det till dig. Här får du några exempel.

TJATTRET skulle man kunna kalla alla våra negativa och dömande tankar som kommer från vårt sinne (eng. mind). Det mesta lärde vi oss som barn, innan vi började skolan. Tjattret är inte vårt sanna jag även om det gör sitt bästa för att överrösta och vilja bestämma. GENOM ATT MEDITERA – bevittna det som händer – så kommer vi snabbt att inse att vi är något mer än våra tankar och därmed kan vi då välja hur vi ska förhålla oss till detta tjatter och MEDVETET VÄLJA ett annat fokus. EN SAK ÄR VÄLDIGT UPPENBAR och det är att det är mycket lättare att se vad andra gör för fel – hur de borde vara annorlunda! BYRON KATIE har tagit fasta på det. I sin enkla 4-frågors metod, THE WORK, så börjar man med att »döma sin granne« – gärna så mycket som möjligt – för att sedan ifrågasätta hur sant påståendet är, hur man känner sig när man tänker tanken och vem man är utan den. Här finns allt material vi behöver! VARENDA GÅNG vi går igång känslomässigt på någon annan är det något inom 20 /

128 �

GROW magazine 1/2016

GROW magazine - 3-4/2020

oss själva som ännu inte är läkt från vårt eget förflutna – men vi projicerar ut det och ser det i någon annan. Någon som liknar vår mamma eller pappa eller någon annan betydelsefull person under vår uppväxt. Perfekt signal med andra ord för den som vill frigöra sig och lämna sitt förflutna där det hör hemma. ETT ANNAT SÄTT är att omprogrammera sin hjärna. Det kan man till exempel göra genom att träna på POSITIVA TANKAR OCH HANDLINGAR – något litet varje dag. SHAWN ACHOR, som är en av de ledande forskarna på området, har bland annat sett i sina studier att produktiviteten ökar med 30-40% hos den som är glad. Att vi

känner oss trygga med andra människor är också viktigt liksom hur vi uppfattar stress – som ett hot eller en möjlighet. VI KAN VÄLJA hur vi uppfattar saker och ting mycket mer än vi kanske tror. Och vi kan hjälpa varandra genom att vara öppna, ärliga och hjälpsamma.

UPPSKATTNING är ytterligare ett sätt att lära känna sig själv. Alla vill ha mer av det! Det finns numera många studier som visar det positiva sambandet mellan trivsel, arbetsglädje och produktivitet – hur det ökar i en uppskattande kultur. Uppskattning är ett verb – det är något vi alla kan göra varje dag. Tacksamhet är en känsla som ofta följer den handlingen. SIST MEN INTE MINST vill jag ta upp möjligheten att lära känna sig själv genom att ta sig tid att LYSSNA PÅ SIG SJÄLV och

Â§

framfĂśrallt pĂĽ den inre rĂśsten â&#x20AC;&#x201C; den som ofta Ă¤r lite lĂ¤gre och som kan vara lite blyg och inte sĂĽ lĂ¤tt visar det sig bara fĂśr att man fĂśr ett Ăśgonblick vill hĂśra. Ha lite tĂĽlamod och du har tillgĂĽng till din egen guldgruva. DRĂ&#x2013;MMAR Ă¤r ocksĂĽ en slags inre rĂśst â&#x20AC;&#x201C; kungsvĂ¤gen till det omedvetna enligt FREUD och till integration enligt FRITZ PERLS, gestaltterapins grundare. JAG HAR UPPTĂ&#x201E;CKT att jag tĂ¤nker bĂ¤ttre och djupare nĂ¤r nĂĽgon annan LYSSNAR UPPMĂ&#x201E;RKSAMT och ENGAGERAT. NĂĽgon som frĂĽgar och vill veta mer. Det hjĂ¤lper mig att gĂĽ djupare och komma i

Â§ TEMA: SJĂ&#x201E;LVINSIKT LEDARSKAP & SJĂ&#x201E;LVLEDARSKAP

â&#x20AC;&#x201D; â&#x20AC;&#x201D; PERSPEKTIV PERSPEKTIV

kontakt med vad jag vill och tycker â&#x20AC;&#x201C; med min inre autentiska rĂśst. LIVET IGENOM stĂ¤lls vi ju infĂśr nya frĂĽgor och utmaningar â&#x20AC;&#x201C; det Ă¤r mycket vi inte vet och dĂ¤rmed behĂśver tĂ¤nka pĂĽ hur vi ska stĂ¤lla oss till olika hĂ¤ndelser i livet. Som VD och chef â&#x20AC;&#x201C; ja, som ledare i ditt eget liv och fĂśr andra Ă¤r det hĂśgst nĂśdvĂ¤ndigt att du Ă¤r fĂśrankrad i var du sjĂ¤lv stĂĽr i olika frĂĽgor och vĂ¤rderingar.

EM HAR DU som lyssnar pĂĽ dig? Vilka hjĂ¤lper du att tĂ¤nka djupare genom att lyssna engagerat?

$11$ (5,.6621 ,&) 0DVWHU &HUWLĂ°HG &RDFK Ă°O NDQG EHWHHQGHYHWHQVNDS 9' $YDORQD Ă˛ ([HFXWLYH 7HDPFRDFKLQJ $UEHWDU IUĂ&#x192;PVW PRW 9' DU RFK KĹ&#x152;JUH FKHIHU DYDORQD VH 1/2016 GROW magazine /

3-4/2020 - GROW magazine

/ 129â&#x20AC;&#x201A;

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

GROW vol 15

: TEMA VSJÄL KAP S R A LED

SJÄLV LEDARSKAP med TRÄNING Illustration: Maksim Kabakou

NÄR UTBILDNINGEN I MENTAL TRÄNING startade 1987 på Högskolan i Örebro stod valet mellan att kalla kursen för Personlig utveckling genom Mental Träning (PUMT) eller Mental träning för Självledarskap. Det blev det första, och PUMT har genom året vad jag vet varit den mest systematiska och utförliga träningen i Självledarskap som funnits i något land. LARS-ERIC UNESTÅHL Fil dr i psykologi President Scandinavian International University Grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan

siu.nu - slh.nu

130 �

GROW magazine - 3-4/2020

Att lägga till ordet träning till detta nummers tema SjälvLedarskap (SL) är inte bara en utvidgning av begreppet utan en viktig och nödvändig del om man vill utveckla sitt SL. Text: Lars-Eric Uneståhl

§ TEMA: SJÄLVLEDARSKAP — GROW MAGAZINE §

OM MÅNGA VET

så är träningsmodellen med i det mesta av det jag skriver, säger eller gör och en orsak till detta har varit att kunskap i sig sällan leder till en bestående förändring. Kunskapen kan medföra både Kognitiva (H1 - Hjärnan) och Emotionella (H2 Hjärtat) effekter, men de synbara förändringarna kommer genom H3 – Hand(la). Det är först när man använder det jag kallar för ”PÖTT”- principen – Praktik, Övning, Tillämpning och Träning - som kunskapen förs över till Kompetens. Det är inte så konstigt då att sambandet mellan Skolframgång (som definieras genom det redovisade vetandet) och Livsframgång (hur jag klarar de livssituationer jag möter) är så lågt.

EN JAG VILL ÄNDÅ BÖRJA

med att presentera begreppet Självledarskap och börjar då med bakgrunden.

COACHER OM COACHING

— PERSPEKTIV

SJÄLVLEDARSKAP: BAKGRUNDEN

ÄR JAN CARLZON 1981 började sitt chefskap på SAS med orden: ”Jag kan inte ett dugg om vad ni gör. Enda chansen är att ni ställer upp och tar ert ansvar, att ni delar med er av era erfarenheter och synpunkter” så startade han en ny era i svenskt näringsliv, som för alltid förändrade synen på ledarskap och organisationer. Denna Självledarskapsfilosofi utvecklade han i boken: ”Riv pyramiderna”, en bok som översatts till över 50 språk och utsetts till en av de viktigaste händelserna i svenskt näringsliv. Boken används fortfarande som kursbok på Harvard. Eftersom jag samtidigt hade startat mental Träning (1979), som ju helt bygger på Självledarskap, så var det naturligt att vi startade ett samarbete i några av de över 100 projekt som utgjorde det som kom att kallas för Nya SAS. 3-4/2020 - GROW magazine

/ 131

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

l SJÄLVLEDARSKAP

ET TALAS MYCKET OM att förutsättningen för att kunna leda andra är att först lära sig leda sig själv - men vad menar vi då med Självledarskap (SL)? Något förenklat är SL en självstyrande process mot uppsatta mål. Detta fodrar en förståelse för nuet som ett utgångsläge, att ha en klar bild av målen och att skaffa sig och använda nödvändiga resurser för att nå dit. Självledarskap är dock ett komplext begrepp och forskningen har därför inriktat sig mest på de delar som ingår i begreppet. Några av dessa är: Självkontroll, Självbestämmande (Self-determination), Självkännedom, Självbild, Självtillit, Självständighet, Självförverkligande, Disciplin, Eget ansvar, Egenmakt (Empowerment), Själv-beslut (Selfdecision). Av dessa ska jag bara kommentera några få men vill först börja med att dela upp SL i två delar.

n TVÅ TYPER AV SJÄLVLEDARSKAP (SL)

ag bruka dela upp självledarskap i ett Organisatoriskt och ett Personligt Självledarskap. Det man mest diskuterat har varit det organisatoriska självledarskapet som har blivit en förutsättning för nedbrytningen av de hierarkiska strukturer som startade med boken Riv pyramiderna och där LO sedan på 90-talet lanserade ordet medborgarmakt för det engelska ordet empowerment, som dock kanske hellre borde översättas med egenmakt. Skillnaden mellan det Organisatoriska Ledarskapet (OSL) och det Personliga Självledarskapet (PSL) ligger framför allt på Mål och Motivationsområdet.

I organisationen förde SL med sig att antalet CHEFER minskade medan antalet LEDARE ökade. Delegering ökade och användes först när medarbetarna var bättre än chefen, så småningom när medarbetarna var lika bra och idag förekommer det att man även kan delegera saker som chefen kunde gjort bättre men där chefen istället lämnar den dagliga verksamheten och använder tiden till att syssla med utvecklings- och framtidsfrågor (strategisk planering etc). I OSL är det oftast organisationen/chefen som bestämmer målen medan man sedan kan överlåta hela eller delar av ansvaret för att nå målen till medarbetarna. I det personliga SL som vi mest ska syssla med i denna artikel så det jag själv som bestämmer både mål och vägarna dit.

132 �

GROW magazine - 3-4/2020

SJÄLVLEDARSKAP (en något förenklad definition): En självstyrande process mot uppsatta mål, vilket fodrar en förståelse för nuet, en klar bild av målen samt förmågan att skaffa sig och använda nödvändiga resurser för att nå dessa."

n PERSONLIGT SJÄLVLEDARSKAP

et jag tänker ta upp i denna artikel är alltså det som jag vill kalla det Personliga Självledarskapet (PSL). Det som framför allt skiljer PSL från OSL är alltså målen, där målen i OSL sätts av organisationen och i PSL av mig själv. Även om principerna för målarbetet är desamma i allt Självledarskap så blir det naturligt så att målen skapar större motivation i PSL. Vid ett tillfälle när jag skulle prata om mental träning på ett företag så sa en av medarbetarna innan jag började: ”Du får vara försiktig om du kommer in på mål för du ska veta att vi blir trötta bara vi hör ordet.” Det är ganska naturligt att det kan bli så när en liten ledningsgrupp sätter upp målen och sedan skickar ut information till alla medarbetarna att nu ska alla jobba mot dessa mål. Målen blir då lätt krav som blir ytterligare en stressfaktor. Bortsett från denna i och för sig ytterst viktiga skillnad och en skillnad i motivationsnivån som en följd av detta, så har vägen fram till målen stora likheter i OSL och PSL. Av de med Självledarskap förknippade orden har jag valt ut Självkontroll, Självbild och Beslutsfattande. Men först några ord om Empowerment och Eget ansvar. Att se livet som ett ”Gör-det-själv-projekt" , där du skapar din egen framtid och tar ansvar för det som händer på vägen, är centralt i den mentala träningen. Detta var också orsaken till Ledarhögskolans Läropyramid att LÄRA – i/om/för/ från/och under hela – LIVET. Studier i mental träning bygger helt på Självbestämmande och Eget Ansvar där man bestämmer både studiestart, studietakt, studieplats, studietid och studiesätt och där man får använda livet som den viktigaste läroboken. Det gör att Självledarskapet genomsyrar både kursinnehåll och kursuppläggning.

§ TEMA: SJÄLVLEDARSKAP — GROW MAGAZINE § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

ORGANISATORISKT SJÄLVLEDARSKAP / OSL MÅL MOTIVATION MOTIVATION MÅL

SJÄLVLEDARSKAP Själv-beslut (Self-decision)

Självbestämmande (Self-determination)

ETT KOMPLEXT BEGREPP med många delar. Här är några:

Självtillit självkänsla

SJÄLVKONTROLL * självförtroende

SJÄLVBILD * Disciplin

Självförverkligande Självständighet

BESLUTSFATTANDE *

Egenmakt (Empowerment)

DKS-systemet (se området Självkontroll) kommer in mer och mer och livet kan bli alltmer stressande med ökade prestationskrav. Eftersom självkänslan inte påverkas av yttre framgång eller beröm från andra så har den mentala träningen här haft en mycket stor betydelse för många människor som på det sättet fått en bättre självkänsla. Detta har också haft betydelse för deras omgivning. ”Älska din nästa såsom dig själv” säger bibeln och det blir naturligtvis mycket lättare att tycka om andra om man tycker om sig själv.

» DEN FÖRSTA "framgångsfaktorn" som man får träna har att göra med Självbilden varav de två viktigaste är SJÄLVKÄNSLAN och SJÄLVFÖRTROENDET. «

Eget ansvar

PERSONLIGT

SJÄLVLEDARSKAP / PSL

l SJÄLVBILD

en första "framgångsfaktorn” som man får träna har att göra med Självbilden som består av sju delar varav de två viktigaste är Självkänsla och Självförtroende, båda viktiga delar av SL. En vanlig kombination hos människor som har det jag kallar ”Yttre framgång” är högt självförtroende och låg självkänsla. Denna kombination blir dock alltmer jobbig eftersom man behöver lyckas till det yttre (självförtroende) för att hålla självbilden uppe och har då svårt att klara motgångar och misslyckande.

Självkännedom

l SJÄLVKONTROLL

n ytterst viktig faktor i allt SL är begreppet Självkontroll, som också var titeln på min första bok i mental Träning på 1970-talet (Självkontroll genom Mental träning) och som sedan dess varit ett huvudtema i den mentala träningen. Självledarskap – Självstyrning och Självkontroll är ju områden som går hand i hand. Det har skrivits mycket och gjorts mycket forskning genom åren om självkontroll som en nyckelfaktor för ett bra liv. Området fick nytt liv för ett tag sedan när man gjorde en uppföljning av WALTER MISCHELs Mashmallow-försök för 40 år sedan. De barn som kunde vänta 20 minuter och få två mashmallows istället för att ge efter för impulsen att äta upp en mashmallow på en gång, de barnen har under 40 år blivit människor som på ett positivt sätt skiljer sig i en rad avseenden från ”impulsgruppen”. Jag har en god vän som är professor i kriminologi och när vi diskuterade självkontroll för ett tag sedan så nämnde han att man i en rad forskningsstudier hittat en signifikant relation mellan kriminalitet och bristande självkontroll, bara för att nämna några exempel på vikten av självkontroll. 3-4/2020 - GROW magazine

/ 133

GROW MAGAZINE — § TEMA: KULTURMÖTEN

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

n VAD ÄR DÅ SJÄLVKONTROLL?

a, en vanlig definition lyder så här:

”Självkontroll är en psykisk viljehandling att behärska sina impulser, känslouttryck och instinkter och förmågan att invänta ett bättre tillfälle att tillgodose sina intressen eller behov.”

roblemet är inte bara att den viljemässiga kontrollen är verkningslös på många områden, den kan till och med förvärra problemet. Låt mig ta några exempel från olika områden.

I Olympiaden 1976 hade vi en 100 meterslöpare som vi hade stora förväntningar och förhoppningar på. Ändå Dt finns många brister i den här definitionen. Bland åkte han ut i försöken. annat tar man varken med kognitiv- eller beteendeJag såg att något hände efter 50 meter och frågade hokontroll. Dessutom begränsar man kontrollsystemet nom om detta efter loppet. till en viljehandling, vilket vi ska se till och med kan "Ja", sa han, "jag kom iväg bra men efter 50 meter börjabegränsa kontrollen och minska förmågan till Självlede jag tänka att jag nog måste öka farten, så jag började darskap. ta i och anstränga mig. Istället gick då farten ner och han Jag vill istället definiera Självkontroll som: gick inte vidare." Efter olympiaden hittade vi förklaringen till vad som Att kunna inducera och kontrollera alla de kognitiva, emotionella och beteendemässiga resurser som behövs hände och förklaringen till varför idrottsprestationer går ner när man anstränger sig. för att nå sina mål. För detta behöver jag ge en kort presentation av den mentala träningens Alternativa KontrollSystem (AKS), vilket ger helt andra möjlighet till Självkontroll och Självledarskap Jag skiljer nämligen på den vanliga kontrollen som jag kallar för DKS - Dominant Kontrollsystem - och AKS – Alternativa Kontroll System. DKS är just den viljemässiga kontrollen som oftast också är förknippad med ansträngning. Att den vanliga definitionen på Självkontroll (ovan) bara tar upp det viljemässiga är inte så konstigt eftersom DKS har varit och fortfarande för de flesta människor är det enda kontrollsystem man känner till.

et är dock min fasta övertygelse att man inte kan nå en hög grad av självkontroll bara genom DKS och eftersom man inte får lära sig de AlternativaKkontrollsystemen varken i skolan eller på traditionella självledarkurser, så tror jag att den mentala träningen blir en nödvändig del av Självledarkurser i framtiden. Låt mig utveckla detta närmare.

28 �� 134

GROW magazine magazine -2/2019 GROW 3-4/2020

När vi mätte aktiviteten i olika muskler visade det sig att DKS ökade aktiviteten i alla muskler, det vill säga även i antagonisterna (de muskler som motarbetar det man vill göra). Varje elitidrottare vet idag att den bästa prestationen kommer när man är avspänd, det vill säga när man har en optimal spänning i agonisterna (de arbetande musklerna) och är avslappnad i antagonisterna. För att komma dit måste hjärnan få uppleva hur varje muskel känns när den är avslappnad och därför börjar den mentala träningen med 5 veckors avslappningsträning. När det är klart då kan man som USAIN BOLT och andra av de allra bästa, styra kroppen med bilder (målstyrd visualisering är ett av de alternativa kontrollsystemen) och sedan överlämna loppet till kroppen. Då vet kroppen vilka muskler som ska arbeta och vilka som ska vara avslappade. Om man tittar på närbilder av 100-meterslöpare så ser man hur avspänt ansiktet är och hur musklerna där guppar upp och ner.

§ TEMA: SJÄLVLEDARSKAP — GROW MAGAZINE § §TEMA: SJÄLVLEDARSKAP — GROW MAGAZINE LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

n ATT SOMNA n ATT ÅT OSSSOMNA TA ETT HELT ANNAT OMRÅDE. Att somna på

kvällen. många är det inte ligger ÅT OSS Hur TA ETT HELTsvenskar ANNAT OMRÅDE. Attsom somna på vakna kväll efter kväll och har svårt att somna därför kvällen. Hur många svenskar är det inte som ligger att devakna använder kvällDKS? efter kväll och har svårt att somna därför Man vill somna och man anstränger sig för att få sömnen att de använder DKS? att komma. Även här är detta inte barasigineffektivt utan har Man vill somna och man anstränger för att få sömnen en direkt motsatt effekt. Ju mer man anstränger sig för att att komma. Även här är detta inte bara ineffektivt utan har somna desto längre dröjer sömnen. Det kan till och en direkt motsatt effekt. Ju mer man anstränger sig med för att hända manlängre iställetdröjer somnar framför TV:n att man somnaatt desto sömnen. Det kantrots till och med anstränger sig för att hålla sig vaken. hända att man istället somnar framför TV:n trots att man

anstränger sig för att brukar hålla sigjag vaken. För att klargöra detta ibland säga till någon som klagar över att man har svårt att somna: För att klargöra detta brukar jag ibland säga till någon som ”Ikväll jagman viljahar att svårt du ligger vaken så länge som möjliklagar skulle över att att somna: gt”. På frågan: ”Varför det?"så svarar jag: ”Jo, jag skulle ”Ikväll skulle jag vilja att du ligger vaken så länge som vilja möjliIllustrationer: pict rider, cdd20 att du lär dig njuta av tillvaron och ett bra tillfälle är när gt”. På frågan: ”Varför det?"så svarar jag: ”Jo, jag skulle vilja du sängen känneroch detett sköna underlaget och Illustrationer: pict rider, cdd20 attlägger du lärdig digi njuta avoch tillvaron bra tillfälle är när sen tillåter sköna tankar att komma och gå. När du sedan du lägger dig i sängen och känner det sköna underlaget och somnar så kan du tankar ju inte njuta längreoch så därför att är vi ändå tar exempel från idrotten kan vi även sen tillåter sköna att komma gå. Närvill dujag sedan du försöker liggadu vaken så njuta länge längre som möjligt”. taärupp begreppet ”flyt”. från idrotten kan vi även somnar så kan ju inte så därför vill jag att vi ändå tar exempel Ofta så kommer man dagen efter ochmöjligt”. säger: ”Ja, det var Flyt kan man ha på många områden men man talar du försöker ligga vaken så länge som ta upp begreppet ”flyt”. skönt men tyvärr somnade mycket mest om inom eftersom det ärmen ett efterlänOfta så kommer man dagen efterjag och säger:fort.” ”Ja, det var Flytflyt kan manidrotten, ha på många områden man talar väldig Detta kan ge insikten att det räcker med att sluta använda gtat tillstånd som så tydligt påverkar prestationen. Flyt väldig skönt men tyvärr somnade jag mycket fort.” mest om flyt inom idrotten, eftersom det är ett efterlänAKS attge somna. Villatt man ökaanvända kontroär etttillstånd tillståndsom somså liknar hypnos och prestationen. detta alternativa Dettaförkan insikten det sedan räckerytterligare med att sluta gtat tydligt påverkar Flyt llen så kan man ta till triggersystemet. medvetandetillstånd kan inte framkallas medalternativa DKS. AKS för att somna. Vill man sedan ytterligare öka kontroär ett tillstånd som liknar hypnos och detta llen så kan man ta till triggersystemet. När jag i början av 1970-talet arbeta landsveriges Radio ringde vid ett tillfälle och bad mig medvetandetillstånd kan intebörjade framkallas medmed DKS. kommentera ett 70-tal olika somoch människor lagen så var en av mina första frågor: När jag i början av 1970-talet började arbeta med landsveriges Radio ringde vid ett sätt tillfälle bad mig hade för att lättare somna. Det kan vara mycket olika saker "Hur haren ni av flyt?" kommentera ett 70-tal olika sätt som människor hade lagenofta så var mina första frågor: som ändå fungerar, så vad är då de verksamma komponenför att lättare somna. Det kan vara mycket olika saker Svar: "Hur ofta har ni flyt?" terna. som ändå fungerar, så vad är då de verksamma komponen"Tyvärr Svar: inte så ofta. Jag skulle vilja ha det varje gång men Jo, förutom att man gör något annat än att försöka somna terna. tyvärr kommer sällan ochhajagdetvetvarje inte gång när och DKS)att såman tar man till något som en trigger "Tyvärr inte så det ofta.ganska Jag skulle vilja men (lämna Jo, förutom gör något annat änblivit att försöka somna jag kan inte framkalla det viljemässigt. (AKS) Vad man än väljer så kan det fungera man tyvärr kommer det ganska sällan och jag vet inte när och (lämna DKS) så tar man till något som blivitom en trigger När jag har vet jag inte om det förrän efteråt och skulle bara skapat denna ”förväntans-koppling" i huvudet mellan jag kan intedet framkalla det viljemässigt. (AKS) Vad man än väljer så kan det fungera om man jag bli medveten om att jag in efteråt i flyt och skulle triggern och sömnen. Det jag brukar föreslå är dock att När jag har det vet jag inte har om kommit det förrän bara skapat denna ”förväntans-koppling" i huvudet mellan så det".om att jag har kommit in i flyt man har triggers som man använda var som helst.attHar jagförsvinner bli medveten triggern och sömnen. Det kan jag brukar föreslå är dock man till exempel gjort sin säng till en trigger så kan manHar så försvinner det". som jag använt för att få kontroll man har triggers som man kan använda var som helst. n av metoderna fåman svårigheter att sova påtrigger andra så platser än i till exempel gjortpå sinhotell sängeller till en kan man över tillståndet harjagvarit en annan n avflyt metoderna som använt för attAKSfå kontroll sin sin egen säng. Det berättas om Richelieu, Ludvig den få svårigheter att sova på hotell eller på andra platser än i teknik, triggers. över flyt tillståndet har varit en annan AKSXIII:s att han hade sin säng som trigger. sin sinpremiärminister, egen säng. Det berättas om Richelieu, Ludvig den En trigger innebär att man skapar en betingning i hjärteknik, triggers. Det gjorde att han, med tanke på hur stora sängar man XIII:s premiärminister, att han hade sin säng som trigger. nan mellan innebär ett stimulus somskapar man själv väljer och det En trigger att man en betingning i hjär- hade på den tiden (åtminstone vid hovet), fick ha en hel Det gjorde att han, med tanke på hur stora sängar man tillstånd man vill framkalla och som inte kan framkallas nan mellan ett stimulus som man själv väljer och det del personer som forslade hansfick säng hade på den med tidensig (åtminstone vidrunt hovet), hapå enhans hel genom viljemässig ansträngning. I detinte mentala rummet tillstånd man vill framkalla och som kan framkallas många resor. del personer med sig som forslade runt hans säng på hans går manviljemässig tillbaka till ansträngning. en situation där man hade flyt. När genom I det mentala rummet Har manresor. däremot gjort avslappning till en trigger så får många man på det sättet till glider tillbaka i där tiden framkallas inte en går man tillbaka en situation man hade flyt. När man ochen dessutom Har två maneffekter: däremotlättare gjort insomnande avslappning till trigger såbättre får minnesbild upplevelse avi att vara där igen och man på detutan sättetenglider tillbaka tiden framkallas inte en djupsömn. Detta är speciellt viktigt i vår tid eftersom vi man två effekter: lättare insomnande och dessutom bättre uppleva det som När man flytkänslan minnesbild utanhände. en upplevelse avupplever att vara där igen och vet att det inte är mängden sömn som är det utan djupsömn. Detta är speciellt viktigt i vår tid viktiga eftersom vi introducerar man det stimulus man valt. uppleva det som hände. När man upplever flytkänslan mängden djupsömn. Får man inte denna kvalitativa vet att det inte är mängden sömn som är det viktigasömn utan introducerar det stimulus man valt. kan mandjupsömn. sova både Får 10 och timmar ändå vara Genom dennaman betingning blir stimulit en ”trigger ” som så mängden man12inte dennaoch kvalitativa sömn lika trött som innan man gick till sängs. Djupsömnen förutlöser känslan när man tar till triggern, som kan vara Genom denna betingning blir stimulit en ”trigger ” som så kan man sova både 10 och 12 timmar och ändå vara hindras av kropps spänningar (som speciellt stiger i samvad som helst som man själv bestämt. I golf kan det vara lika trött som innan man gick till sängs. Djupsömnen förutlöser känslan när man tar till triggern, som kan vara medavstress) därför kan avslappning både att eller att mankan som hindras kroppsoch spänningar (som speciellt fungera stiger i samvadman somställer helst fötterna som mani ordning själv bestämt. I golf detANvara band för insomnande att hjälpa kroppen att NIKA SÖRENSTAM trycker till på klubban innan bandtrigger med stress) och därföroch kanför avslappning fungera både att man ställer fötterna i ordning eller att man somman AN- som slappna av under sömnen. slår eller puttar. NIKA SÖRENSTAM trycker till på klubban innan man som trigger för insomnande och för att hjälpa kroppen att slappna av under sömnen. slår eller puttar.

N N

2/2019 GROW magazine / 29 3-4/2020 - GROW magazine / 135 2/2019 GROW magazine /

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

n GRAVIDITET

ET FINNS MÅNGA OMRÅDEN där ansträngning motarbetar effekten. I Framgångspodden för en tid sedan berättade jag att den som skulle introducera mig i samband med ett föredrag började med att säga: ”Jag har ett viktigt meddelande. Jag har just fått telefon från en kvinna som påstår att Lars-Eric Uneståhl har gjort henne med barn”. Efter en konstpaus (jag tyckte den var jätte-lång) fortsatte han: ”Ja, det är inte så farligt som det låter. Hon berättade att hon och hennes man under många år hade försökt på alla sätt att bli med barn men utan att lyckas. Men så började hon med mental träning och blev med barn. Så hon ringde och ville tacka”. Liknande berättelser har jag hört från många andra ända sedan den mentala träningens barndom.

REGISTRERA

KONSTATERA

OBSERVERA

ACCEPTERA

ORKA MODELLEN

Värdera - Reagera

n TANKEMÄSSIG KONTROLL

Å 1970-TALET NÄR MENTAL TRÄNING VAR NYTT så frågade många människor om mental träning var detsamma som positivt tänkande. "Nej", svarade jag. "Positivt tänkande ingår men mental träning är något mycket mer". "Va bra", blev svaret, "för jag är så trött på allt tal om positivt tänkande och på den uppsjö av böcker som skrivs om det. Det är klart att jag skulle vilja tänka positivt men jag kan väl inte kontrollera de tankar som dyker upp och jag får ofta negativa tankar. Då får jag dåligt samvete för jag vet ju att jag borde tänka positivt. Men ju mer jag försöker få bort dom negativa tankarna desto oftare kommer dom tillbaka." Jag förstod då att man inte får propagera för positivt tänkande om man inte samtidigt kan visa hur man kan styra och kontrollera sina tankar.

JAG BÖRJADE MED ETT EXPERIMENT där jag först lät försökspersoner välja mellan positiva och negativa tankebilder. Alla valde det positiva alternativet. På nästa fråga om vilken av de två alternativen man lättast fångades av svarade majoriteten den negativa. Vad var då orsakerna till att negativa tankar och bilder lättare togs sig in i vår hjärna? Tre orsaker som jag fick fram var:

En gammal överlevnadsmekanism där vi lättare uppmärksammar det som kan vara en fara och hota vår överlevnad.

Vi fångas av den tanke/bild som innehåller den starkaste emotionella komponenten (där negativa känslor ofta är starkast (till exempel rädsla).

Vi fångas av den tankebild som är mest tydlig och konkret och här matas vi varje dag med tydliga negativa budskap och bilder, till exempel genom massmedia. VAD KAN VI DÅ GÖRA ÅT DET?

Vi kan skapa och programmera in mål och målbilder där den positiva emotionella komponenten blir starkare än den negativa.

Vi kan se till att de positiva målbilderna blir tydligare än problemen och hindren.

136 � 30 �

GROW magazine - 3-4/2020 GROW magazine 2/2019

§ TEMA: SJÄLVLEDARSKAP — GROW MAGAZINE § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

n ORKA-MODELLEN

ÅNGA UNDERSÖKNINGAR HAR VISAT att om man försöker kontrollera sina tankar med DKS så att man viljemässigt försöker få bort de negativa tankarna, så blir det igen ett motsatt resultat – de kommer tillbaka allt oftare. I boken Självkontroll genom Mental träning från 70-talet föreslog jag därför en modell som jag kallade för ORKA modellen. ORKA står för Observera – Registrera – Konstatera och Acceptera men INTE Värdera och Reagera En negativ tanke är inte negativ i sig utan på grund av att den ger upphov till en negativ känsla. Därför är det viktigt att här bryta kopplingen mellan tanken och känslan. Det kan man göra genom att inte värdera tanken eller reagera på den. Istället observerar man den och accepterar att den är där. Men man har ingen känslomässig mottagare för den, vilket innebär att tanken ”tröttnar” och slutar att komma. Man kan också använda humor för att neutralisera negativa tankar, till exempel genom att titta på något roligt namn för en negativ tanke som brukar dyka upp.

n EMOTIONELL KONTROLL

den mentala EQ-träningen ingår både att snabbt kunna bryta ett negativt känslotillstånd och att kunna utveckla de tillstånd som jag brukar kalla för SMEK, där S står för Sympati, M för Medkänsla (Compassion), E för Empati och K för Kärlek. När det gäller känslokontroll så utgår ett antal metoder från IMT-cirkeln: Tankar – Bilder – Känslor och Beteenden, som alla är sammankopplade. Det gör att en känsla kan framkallas genom en minnes- och en upplevelsebild men också genom att ta till det yttre beteendet för en känsla. I den indiska skrattyogan så börjar man att skratta (utan anledning) för att efter ett tag ha framkallat känslan bakom det ”naturliga” skrattet. Eftersom skratt är mycket smittsamt fungerar detta bäst i en grupp. Jag frågade stjärngolfaren SEVE BALLESTEROS varför han alltid visslade när han gick ut till första tee. ”För att det ger mig en bra känsla”, sa han. Ta först till det yttre beteendet för den känsla du vill ha så kommer känslan sedan. Vid starka känslor som ångest är det också viktigt at lära AKS metoder eftersom den viljemässiga ansträngningen att undvika ångest snarare framkallar den. Omvänt har jag aldrig varit med om att en patient har kunnat framkalla en ångestattack viljemässigt även om man ber personen göra detta.

l BESLUTSFATTANDE

tt annat viktigt område i Självledarskap är Beslutsfattandet. Det har skrivits massor om detta område de senaste åren och DANIEL KAHNEMAN fick ju nobelpriset för sitt arbete med system 1 och 2 (snabbt och långsamt tänkande) eller automatiserat och övervägt tänkande. Eftersom det finns nackdelar med båda systemen (impulsstyrt respektive grubblerier) så har jag i den mentala träningen skapat något jag numera kallar för system 3 (System 1 och 2 fanns inte när jag började med detta). I korthet innebär det att man skriftligt formulerar problemet eller beslutsunderlaget så bra som möjligt varefter man ”lägger in frågeställningen” i eller före ett alternativt medvetandetillstånd (till exempel i mentala rummet innan sömnen eller innan en halvtimmes jogging i jämn och inte högre puls än 70% av maxpulsen, etc.) Den lösning eller det beslut som så småningom dyker upp är ofta av bättre kvalitet och har kommit till genom en icke medveten och energibesparande kreativ process. Detta är ytterligare ett exempel på det som har genomsyrat hela artikeln; Självledarskap genom Avspänd Effektivitet.

n TILL SLUT ...

et finns många fler fördelar med att använda mental träning för att utveckla sitt Självledarskap, men det viktiga är ju inte att skriva om detta utan att pröva det i praktiken. Man kan varken läsa sig till Mental träning eller Självledarskap utan här gäller liksom på så många andra områden: PÖTT PRINCIPEN: Praktik – Övning – Tillämpning och Träning.

LYCKA TILL!

PRAKTIK ÖVNING TILLÄMPNING TRÄNING =

PÖTT

3-4/2020 - GROW magazine / 137 2/2019 GROW magazine / 31

MIA TÖRNBLOM

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

grundare MTledarskap

ledarutvecklare föreläsare författare

om KONSTEN ATT LEDA SIG SJÄLV mtledarskap.se

32 �

GROW magazine 2/2019

Foto: tillhör MTledarskap

138 �

mtutbildning.se - talkingminds.se

GROW magazine - 3-4/2020

§ TEMA: SJÄLVLEDARSKAP — GROW MAGAZINE § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

REN

A D E L

GROW vol 15

TEMA : SJÄL VLEDA RSKA

»LIVET ÄR ETT STÄNDIGT VÄXANDE. OCH LÄRANDE!« KONSTEN ATT LEDA SIG SJÄLV - om det vet MIA TÖRNBLOM mycket. Också genom egen erfarenhet av att leda sig själv bort från ett trassligt liv till det liv hon vill leva. Och lever idag. Sedan hennes första bok kom ut 2005 har hon föreläst, skrivit en rad böcker och startat ett utbildningsföretag som ger kurser i konsten att leda sig själv. Med mera. Här berättar Mia bland annat om sin metod, MT-metoden, för att utveckla sitt personliga ledarskap – självledarskap. Text: Lena Weesar GROW magazine 3-4/2020 - 2/2019 GROW magazine / 139 /

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

A: TEM LV SJÄ KAP S R LEDA

ET HÄNDER SAKER MED MÄNNISKOR SOM TRÄNAR SJÄLVLEDARSKAP!

»SJÄLVLEDARSKAP är också nyckeln till all form av samverkan med andra, vare sig det är relationer, situationer eller konflikter.« 140 � 34 �

GROW magazine - 3-4/2020 GROW magazine 2/2019

JÄLVLEDARSKAP kan man lära sig genom kontinuerlig träning. Det vet MIA TÖRNBLOM dels av egen erfarenhet och dels genom sitt arbete med andra. För det händer saker med människor som tränar självledarskap – man får större tillit till sin förmåga att prestera, man upplever mindre stress och känner mer entusiasm i livet. Vilket också forskning visat. Men vad är då självledarskap? Och hur kan man träna sig i det? Följ med när jag träffade Mia en dag i våras på hennes företag MT Ledarskap i centrala Stockholm!

§ TEMA: SJÄLVLEDARSKAP — GROW MAGAZINE § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

MIA TÖRNBLOM.

»ATT TRÄNA SJÄLVLEDARSKAP, det är som att göra insättningar på sitt "må-bra-konto"!«

EHÖVER MIA TÖRNBLOM någon närmare presentation? Knappast. För vem av oss minns inte hur hennes första bok tog hela Sverige med storm? Ja, i alla fall de av oss som var intresserade av personlig utveckling. Året var 2005, boken var Självkänsla nu! och den fick oss att inse skillnaden mellan självförtroende och självkänsla - att vi visst kan ha ett gott självförtroende och SAMTIDIGT ha en självkänsla som långt ifrån är på topp, och vad det kan ställa till för oss. Både för oss själva och för vår omgivning. Vilket blev en rejäl ögonöppnare för många.

DAG, tio böcker senare och med en utvecklad metod för personligt ledarskap, MT-metoden, ett utbildningsföretag med ett tiotal anställda, talarförmedlingen Talking Minds och podden Självklart med CHRISTINA STIELLI, utvecklar och utbildar Mia och hennes medarbetare individer, grupper och organisationer i ledarskap och self-leadership. Det vill säga i självledarskap, personligt ledarskap där grundstenarna i MT-metoden är motivation, ansvar, mod, trygghet, kommunikation och reflektion. Hela tiden med individens självkänsla och självförtroende i fokus.

Och eftersom huvudtemat i det här numret av GROW magazine just är självledarskap mailade jag naturligtvis Mia med frågan om hon skulle vara intresserad av att medverka.

ENNES SVAR KOM SNABBT – Va kul, jag är gärna med! Och glad blev jag, inte bara därför att hon ville träffa mig för GROW, utan också för att det bekräftade bilden jag hade av henne – som positiv, intresserad och okonstlad. Vi hade sagt några ord till varandra på ett event för många år sedan, jag minns inte vad, men vad jag mindes var Mias direkta, glada och intresserade blick som liksom sa: Hej! Vem är du? Vad kan jag göra för dig? I hennes böcker, ja, de jag läst, hade jag uppfattat henne nästan som en kompis, en vän som ville berätta om det hon tycker är viktigt. Just för mig. Och just för dig.

En liten repetition ... -

SJÄLVFÖRTROENDE = att GÖRA SJÄLVKÄNSLA = att VARA 2/2019 / 141 35 3-4 /2020 - GROW magazine /

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

AG KOM TIDIG till mötet i MTs lokaler på Regeringsgatan i Stockholm, blev bjuden på kaffe (det godaste jag druckit på länge) och började gå igenom frågorna jag ville ställa, men hade knappt hunnit börja innan Mia kom. »Ta med dig kaffet så går vi till ett rum där vi kan sitta lite mer ifred ...« Och det gjorde vi. Jag nämnde något om att jag just höll på att läsa boken med hennes samlade tankar om självkänsla. »Den! Nej, den ska du inte läsa. Det var ju ett bra tag sedan jag skrev den. Du ska få den senaste, läs den istället, den är mycket bättre!« Hon försvann. Och kom tillbaka med Ta plats – med ansvar och generositet som kom ut 2017.

» ATT TA PLATS genom att vara generös kan vara att släppa fram någon i kön, att skriva någonting omtänksamt på Facebook, att tipsa en kollega om något som gör hennes jobb enklare, att säga hej till busschauffören. Snälla saker. För snällhet är samma sak som generositet. På snällhet kan vi bygga en solid grund av värderingar som blir vägvisare i allt vi gör.« ur Ta plats – med ansvar och generositet / Mia Törmblon (Forum, 2017) 142 � 36 �

GROW magazine - 3-4/2020 GROW magazine 2/2019

» VI MÅR BÄST av att ta ansvar för våra handlingar. Gör vi inte det riskerar vi att bli offer för andra människors tillkortakommanden.« ur Ta plats – med ansvar och generositet / Mia Törmblon (Forum, 2017)

NSVAR OCH GENEROSITET. Just det, tänkte jag. Generositet. Det är också en viktig egenskap att ha och utveckla idag när mycket i vårt samhälle verkar gå i motsatt riktning, samtidigt som jag undrade vad det egentligen var för fel på boken jag höll på att läsa. Det fanns ju många kloka saker att ta till sig i den. Eller? »Konceptet är ju detsamma, men det har ju hänt mycket sen den kom ut som är viktigt att skriva om. Man utvecklas ju också själv hela tiden! Eller hur?« Och Mia berättade att det inte kommer att bli några fler böcker för hennes del, för MT höll just på att lansera en plattform för digitalt lärande i självledarskap. » Nu tänker vi självledarskap och lärande 2.0! På nätet har man ju möjlighet att lägga till och lägga om, uppdatera och ändra det man tycker inte riktigt passar in längre. Något man inte kan göra med en tryckt bok. Vilket ju är så mycket smidigare och bättre.« Jag kunde bara hålla med, men trodde nog att många skulle komma att sakna nya böcker av henne.

§ TEMA: SJÄLVLEDARSKAP — GROW MAGAZINE §

MEN VAD ÄR DÅ SJÄLVLEDARSKAP? OCH HUR SKULLE DU BESKRIVA DET, MIA?

LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

— PERSPEKTIV

SÅ SJÄLVLEDARSKAP ÄR NÅGOT MAN KAN LÄRA SIG OCH TRÄNA UPP?

AVISST! På samma sätt som man tränar sin fysiska kondition behöJÄLVLEDARSKAP - ja, i grunden ver man träna sin hjärna för att få handlar det om konsten att kunen stark inre kondition. Så jag ser mig na leda sig själv till det liv man lite som en personlig tränare. Och trävill leva. Och att man gör det på ett ansvarsfullt sätt – i privatlivet, genom ningen i självledarskap kan man se som karriären och i alla de roller man har att man gör insättningar på sitt "måbra-konto". Man mår helt enkelt bätti livet i stort. Och det är något man re av det, vilket också forskning visat. kan träna upp om man upplever att man inte riktigt lyckas leva sitt liv på Det händer saker med människor som det sätt som man önskar. Det är bland tränar självledarskap – man får större annat det vi vill lära ut på våra kurser. tillit till sin förmåga att prestera, man Vad det egentligen innebär är att man upplever mindre stress och känner mer är grundad i sig själv, att man har god entusiasm i livet.« självkännedom och vågar utgå från ÖR DET ÄR EN KONST att lära sig själv, och att man tar beslut som känna sig själv.« baseras på tro och tillit istället för »Ta till exempel det här att bli rädsla.« medveten om de värderingar vi alla JÄLVLEDARSKAP är också nychar, vilka ju skiljer sig från person till keln till all form av samverkan person. Våra värderingar styr ju bland med andra, det är min fulla över- annat hur vi tar våra beslut och att gå tygelse. Vilket ju är helt logiskt – när emot sina grundläggande värderingar man lärt sig att hantera sina olika kostar på. Vilket påverkar vår självreaktioner och de utmaningar man känsla. Blir vi medvetna om det, och lär möter, så flyter också samarbetet med oss leda oss själva i situationer där till andra mycket smidigare, vare sig det exempel våra egna värderingar krockar är relationer, situationer eller konflik- med andras, ja, då blir allt mycket enkter.« lare för oss. « »Att bli medveten om sina behov ligger Å VAD DET HANDLAR OM är alltså också i att lära känna sig själv. Många självkännedom och självmedvesom går omkring i sitt eget huvud mår tenhet. Det är också där vi börjar ganska dåligt, folk har ofta ingen koll – med självanalys och självreflektion. på vad de egentligen behöver, till exemPå våra kurser lär vi ut en struktur för pel i relationer. Så frågor om ens självatt visa hur vi faktiskt tänker. Och gebild, hur jag uppfattar mig själv och nom att vi blir medvetna kan vi också andra, är jätteviktiga att ta upp.« förändra och utveckla vårt tänkande.«

2/2019 GROW magazine / 37 3-4/2020 - GROW magazine / 143

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

UR MAN KAN TRÄNA FÖR ATT UTVECKLA SITT SJÄLVLEDARSKAP? Det finns flera metoder. Själv har jag använt mig av en strukturerad reflektionsmetod i, ja, det är i mer än 20 år nu. Den är enkel och jag kallar den Reflektionsboken, och vad man gör är att man varje kväll, innan man går och lägger sig, reflekterar över dagen som gått utifrån fyra frågor: "Mindre bra", "Bra", "Glad för" och "Hjälp".«

TT SKRIVA NER SVAREN på de här frågorna har varit till otroligt stor nytta för mig både hur jag agerar, väljer och prioriterar i mitt liv, privat och i arbetet, och för min utveckling, mitt självledarskap. Jag är helt övertygad om att mitt liv har blivit mycket lättare att leva tack vare att jag reflekterar över mina handlingar, de val jag gjort och vad jag vill. Jag ser också mina misstag tydligare, och på så sätt kan jag ta ansvar för att ställa saker och ting till rätta. Be om ursäkt, när det behövs, och ta hand om mig själv, om och när det är det jag behöver.«

AN FRÅGAR MIG OFTA om jag verkligen skriver varje kväll. Och svaret är JA!, det gör jag! Men är det inte en lite märklig fråga, egentligen? Ingen frågar väl sin PT om han, eller hon, tränar?« »För mig är det självklart att träna för min egen utveckling. Att leva som jag lär, to walk the talk. För livet är ju ett ständigt växande. Och lärande.«

144 GROW magazine2/2019 - 3-4/2020 38 � �GROW magazine

I FORTSÄTTER ATT TALA om självledarskap, att vi redan i skolan borde ha fått en relation till begreppet. För vilken hjälp hade inte det varit när vi gått vidare i livet, genom tonåren, som vuxen och genom livets alla faser och utmaningar?

AMTALET VIRVLAR VIDARE och vi kommer in på den litteratur som går under namnet självhjälpsböcker. »Är inte det ett förminskande namn på ett helt område av böcker? Tycker du inte det? Självhjälp, att få hjälp till att hjälpa sig själv, det är väl bland de bästa råd man kan få i livet? Och att lära av livet, det är ju ett av de bästa sätten människan har för att utvecklas!« Det vet Mia. För det är hennes bakgrund och personliga historia som lett henne fram till där hon är idag. Hon talar av erfarenhet. Det hon lärt sig har hon lärt av sitt liv som under många år var mer än trassligt och idag vill hon ge tillbaka. Inte bara genom de kurser och utbildningar hennes företag ger, utan också genom ideellt arbete. I fängelser. I skolor. Och i sina föreläsningar bjuder hon generöst på sig själv. »Ibland får jag höra att man tycker att jag pratar för mycket om mitt eget liv. Kanske det. Men egentligen har jag inget behov att tala om mig själv. Jag berättar historier. Som story-telling. Vad jag vill är att skapa hopp. Igenkänning. För kunde jag, så kan du också!«

TT SAMTALA med MIA TÖRNBLOM är intensivt omtumlande. Ett ämne leder vidare till andra och när vi skiljs åt märker jag att jag bara hade smakat på kaffet jag fick när jag kom. Jag hade helt glömt bort det. Trots att det var det godaste kaffe jag fått på länge ...

§ TEMA: SJÄLVLEDARSKAP — GROW MAGAZINE § COACHER OM COACHING — PERSPEKTIV

Att avsluta sin dag med REFLEKTIONSBOKEN Genom att varje kväll ta en stund för sig själv då man reflekterar över sin dag gör att man tar ansvar för och utvecklar sitt självledarskap.

Reflektera en stund över dagen som varit. Ställ sedan följande frågor till dig själv: 1. MINDRE BRA. Vad var inte så bra under dagen? Vad blir din lärdom av det? 2. BRA. Vad var bra med, eller för, dig idag? 3. GLAD FÖR / TACKSAM ÖVER. Vad har hänt under dagen som du känner dig glad för/ tacksam över? 4. HJÄLP - JAG BEHÖVER/LÄNGTAR EFTER/VILL HA. Vad vill du ha hjälp med/ behöver inför morgondagen? Skriv ner svaren i din bok.

2/2019 GROW magazine / 39 3-4/2020 - GROW magazine / 145

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

I PRATAR IDAG MYCKET OM SJÄLVLEDARSKAP som en av framtida arbetsmarknads nödvändiga färdigheter - när i själva verket kanske framtiden redan är här. Allt fler arbetsplatser inför olika former av självledande organisationsmodeller, allt fler medarbetare efterfrågar arbetsplatser med stor individuell frihet. Samtidigt råder en hel del förvirring som skapar osäkerhet. Hur blir det om alla ska leda sig själva blir inte det bara kaos till slut?

146 � GROW magazine - 3-4/2020 52 � GROW magazine 2/2019

LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

— PERSPEKTIV

GROW vol 15

3-4/2020 - GROW magazine

/ 147

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

SJÄLVSTÄNDIGHETSSKALAN OSJÄLVSTÄNDIGA inga egna initativ tas, direktiv inväntas

EX: McDonalds / fasta strukturer

AG BRUKAR PRATA OM dessa frågor utifrån en modell jag skapat. Modeller har den fördelen att de visualiserar och förenklar något som annars är ett komplext tankemönster så att vi kan resonera tillsammans om det vi ser. DEN HÄR MODELLEN KALLAR JAG SJÄLVSTÄNDIGHETSSKALAN. l Längst till vänster på skalan har vi en organisation där alla medarbetare är helt osjälvständiga eller en individ som är helt osjälvständig, det vill säga inga egna initiativ tas utan direktiv inväntas från ledningen, man gör det man blir tillsagd och om problem uppstår stannar man upp och inväntar att någon löser det åt en så att man kan fortsätta. l Längs skalan ökar sedan graden av självständighet. l Längst till höger har vi de helt självständiga. Här jobbar var och en utifrån egna mål och visioner, tar fullt ansvar för sin egen situation, väljer metoder, löser problem när de uppstår och sätter sin egen takt.

148 � 54 �

GROW magazine - 3-4/2020 GROW magazine 2/2019

hierarkiska organisationer, chefen som manager, ger direktiv

IN HYPOTES är att varje organisation överallt i världen kan placeras in på den här skalan i form av ett slags genomsnitt för organisationen. Det finns inget rätt eller fel i det, olika positioner är gynnsamma beroende på vilken typ av organisation man är. McDonalds med sina fasta menyer, tydliga strukturer och arbetsstationer som hjälper nyanställda att snabbt komma in i jobbet och leverera likadana hamburgare som sina kollegor, är ett exempel på en organisation långt till vänster på skalan. Det betyder inte att det inte finns individer som är mer självständiga, men organisationen som sådan med globala menyer, ofta hög arbetskraftsomsättning, väl medveten om att de är ofta första jobbet men sällan karriärvalet för hela livet, har nytta av tydligheten, ramarna och enhetligheten.

»MODELLER har den fördelen att de visualiserar något som annars är ett komplext tankemönster.«

§ TEMA: SJÄLVLEDARSKAP — GROW MAGAZINE § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

EX: MEDIEFÖRETAG/ agila team

SJÄLVSTÄNDIGA,

arbetar utifrån egna mål och visioner, tar fullt ansvar, sätter sin egen takt

plattare strukturer, chefen som ledare, visionär, facilitator

ÅNGT UT TILL HÖGER på skalan hittar vi exempelvis medieföretag med samverkande experter inom olika områden som går samman i olika uppdrag och formar i dessa nya agila team för att i varje uppdrag kunna leverera bästa möjliga lösning där ingen är den andra lik.

OTERA ATT JAG SÄGER långt till vänster och långt till höger men inte längst ut på skalan. Som med alla extremer är det väldigt ovanligt att hitta dem i praktisk funktion. Längst till vänster blir den egna initiativkraften så obefintlig att det blir svårt att faktiskt driva verksamheten, längst ut till höger är den så stark att alla i praktiken blir soloentreprenörer utan samverkan och utan gemensamma mål.

Ännu har jag inte träffat på den organisation som inte har en idé om syftet och typen av verksamhet man har – genast skapas en överenskommelse där ett gemensamt mål eftersträvas och självständigheten är inte längre total. Medieföretaget i exemplet ovan skulle troligen inte acceptera att en medarbetare beslöt sig för att börja tillverka aluminiumdetaljer till Volvo.

Å DEN OSJÄLVSTÄNDIGA DELEN av skalan hittar vi ofta hierarkiska organisationer och chefer som ägnar sig mycket åt management och direktiv medan på den mer självständiga delen av skalan blir strukturerna plattare och chefen mer ledare som pekar mot den gemensamma visionen och faciliteter medarbetarnas arbete. Självledarskapet uppstår i organisationer på den högra delen av skalan och fungerar som bäst på den sista delen. Det kräver en hel del självständighetsmognad både hos organisation och individ för att fungera.

»SJÄLVLEDARSKAP istället för direktiv och hierarkiska tankesätt finns här självinsikt, självreglering och samarbetsförmåga.«

3-4/2020 - GROW magazine / 149 2/2019 GROW magazine / 55

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

VAD KRÄVS AV

F • • • •

MEDARBETAREN?

ÖR ATT EN MEDARBETARE skall fungera i självledarskap krävs: en insikt i vem jag är hur jag fungerar vad jag behöver för att prestera väl och en förmåga att se till att jag har de resurserna.

Det krävs också • en god insikt i verksamhetens mål • i uppdragets ramar och • en förmåga att leda sitt eget arbete mot • att leverera på dessa i både med- och motgång.

n chef med ett coachande förhållningssätt kan komma långt här genom att hos sina medarbetare gradvis coacha fram de här självinsikterna samtidigt som denne agerar som tydlig och faciliterande ledare som visar på mål och visioner. Att i perioder också ha tillgång till en extern coach hjälper medarbetaren att helt rakt granska sig själv och sina utvecklingsområden. Inför vår chef vill vi ändå gärna visa våra bättre sidor medan självledarskapet kräver att vi också erkänner och hittar vägar att hantera våra tillkortakommanden.

edarbetare en bit på väg in i självledarskapet behöver också ofta en oberoende plats för att reflektera över egna kärnvärden och hur dessa tar sig uttryck i arbetslivet.

ANLIGA FÄLLOR HÄR är gränslöshet som leder till dålig måluppfyllnad och glidande resultat eller överpresterande och utbrändhet beroende på vartåt jag som individ dras i de aktuella förutsättningarna.

150 � GROW magazine - 3-4/2020 56 � GROW magazine 2/2019

CHEFEN?

OM CHEF i en organisation som börjar införa självledarskap kan det kännas som att öppna Pandoras ask. Förut hade jag kontroll och styrde skeendena. Med självledarskapet strömmar alla möjliga idéer, önskemål och olika arbetssätt fram. Alla kommer inte att passa mig, en del av dem förstår jag mig kanske inte ens på, ändå behöver jag hitta förmågan att överblicka utan att bromsa, koordinera utan att störa bra processer, lita till utan att bli lurad. Det kan också vara oerhört svårt att leda bortom sin egen nivå.

ör chefen gäller därför samma behov som för medarbetaren kring att utveckla sin egen självledarskapsförmåga. Det krävs trygghet och självinsikt för att våga glänta på det där locket och göra det på ett bra sätt så att det leder till ökad effektivitet istället för stridiga viljor och kaos. Ledarskapscoaching är en beprövad metod för att utveckla färdigheter i självledarskap, skapa överblick och utrymme för reflektion, föga förvånande fungerar den då väldigt bra som stöd för ledare i de här organisationerna. Det handlar inte så mycket om att veta exakt hur utan om att hitta sin personliga ledarstil och modet att anpassa den efter situation och person för att kunna följa med flödet utan att tappa bort vare sig organisationens mål, medarbetarnas förtroende eller sig själv längs vägen.

ANLIGA FÄLLOR HÄR är ett alltför starkt kontrollbehov hos ledaren vilket hindrar denne från att fullt ut lita till medarbetarnas självledarskap eller en alltför tillbakalutad position hos ledare som inte förstår sin nya roll utan glider in i en låt gå-stil utan faciliterande och tydlighet

§ TEMA: SJÄLVLEDARSKAP — GROW MAGAZINE § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

VAD KRÄVS AV

ORGANISATIONEN?

SÅ HUR GÖR MAN DÅ?

ÖR ATT EN ORGANISATION ska kunna verka effektivt i självledarskap krävs:

• en tydlig vision • tydlighet i mål och riktning • och en gemensam förankring i vad det betyder i det dagliga arbetet. En organisation i självledarskap behöver också ha • en mognad i tillit • informationsflöden och checksystem som gör det möjligt för alla att följa processer och resultat, se vad som behövs var och när. Det krävs • en öppen dialog kring hur medarbetare som var och en tar ansvar för sina delar också tillsammans tar ansvar för den helhet det utgör.

organisationer med hög nivå av effektivt självledarskap är teamcoachande insatser ofta förekommande där deltagarna tar gemensam riktning, granskar sina ramar och förbättringsmöjligheter och genom avstämning och feedback stämmer av sina resultat på värden som samverkansförmåga och öppenhet. Generellt är ett coachande förhållningssätt väl spritt i organisationen en framgångsfaktor och organisationen behöver ha stödstrukturer och utbildningssystem som leder medarbetarna i den riktningen. Här handlar det inte bara om coaching bland ledare utan teamcoaching och grundläggande utbildning i coachande förhållningssätt över alla linjer.

KÄRNAN I ATT LYCKAS med självledarskap antingen det är på egen individnivå eller i en hel organisation är att se det som ett kvalitativt annat sätt att arbeta.

STÄLLET FÖR direktiv och hierarkiska tankesätt finns självinsikt, självreglering och samarbetsförmåga. Ledarskapet finns där fortfarande men utövas av flera och på nya sätt, därför måste ledarskapsutveckling också ske på nya sätt. Att arbeta med en dedikerad coach är ett bra sätt att skaffa sig den överblick och självinsikt som krävs. I de fall det görs både på individ och gruppnivå samtidigt bör en noggrant genomtänkt plan göras kring vem som ska coacha vem så att förtroende och tillit gynnas. Ofta behövs flera coacher men det kan också vara gynnsamt att använda en coach för att coacha ledaren och dennes team och samtidigt utbilda alla i ett coachande förhållningssätt för att bygga in det i organisationen.

LENA GUSTAFSSON ICF PCC coach guldkanten.com

foto: Jakob Möller

ANLIGA FÄLLOR HÄR är att på resan mot ett ökat självledarskap missa att börja med att utveckla cheferna till mogna ledare i ett självledarskap och att göra en översyn av de strukturer som finns inbyggda i organisationen idag och som behöver justeras för att inte bli en motverkande kraft. Exempelvis resultatansvar i förhållande till resurser och möjligheter där det inte är helt ovanligt att resultatansvar läggs ut i självledande grupper medan faktisk resurshantering hålls kvar på en annan nivå och mandat och ramar blir otydliga för gruppen.

Lena är ordförande i Företagarnas branschförbundsråd och vice ordförande i ICF Sverige,

International Coach Federation Sweden 2/2019 GROW magazine / 57 3-4/2020 - GROW magazine / 151

PERSPEKTIV — —§§LEDARSKAP TEMA: SJÄLVINSIKT PERSPEKTIV & SJÄLVLEDARSKAP

SJÄLVINSIKT hos LEDARE? - forskning i tillämpad beteendeanalys -

22 �/ 152

GROW magazine GROW magazine1/2016 - 3-4/2020

Simon Elvnäs, beteendemetoder.se

Foto: Volante bokförlag

SIMON ELVNÄS PUK\Z[YPKVR[VYHUK 2;/

§ TEMA: SJÄLVINSIKT — PERSPEKTIV LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

GROW vol 3

N E R A D LE

TEMA: T VINSIK

TEMA: SJÄLVINSIKT

» UTAN

SJÄL

MEDVETENHET OCH SJÄLVINSIKT kan inte utveckling ske!«

Hur är det med chefers, eller arbetsledares, självinsikt? Vet de vad de gör, egentligen? Eller rättare sagt – hur medveten är man som chef om sitt ledarskap och den effekt det har i praktiken? Och går det att påverka effekten av det enskilda ledarskapet så att effekten blir högre? SIMON ELVNÄS, industridoktorand på KTH, vet mycket om chefers ledarskapsbeteenden. Sedan 2010 forskar han och hans forskarlag om just detta. Vad de har kommit fram till? Ja, det var det GROW magazine frågade SIMON ELVNÄS om. Text: Lena Weesar

3-4/2020 - GROW magazine / 153 1/2016 GROW magazine / 23

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

A: TEM SIKT N LVI SJÄ

(

RBETSPLATSERNA IDAG är fulla av folk som gör saker, aktivitetsnivån är minst sagt hög. Men – gör vi egentligen det vi borde göra? Gör vi rätt saker? DET VAR MED DEN FRÅGAN samtalet med Simon Elvnäs, industridoktorand och forskare på KTH, började. En fråga för eftertanke. Eller? Svaret? Ja. Och nej. Kanske många nej – från flera av oss. HYPOTESEN, eller antagandet, Simon Elvnäs och hans forskarlag utgått ifrån är att vi människor till stor del är omedvetna om vad vi gör. Att det finns en diskrepans mellan vad vi upplever att vi gör – och hur vi i själva handlar. Att vårt faktiska beteende inte överensstämmer med våra tankar om det, alltså hur vi tror att vi beter oss. I hans forskning har över 500 arbetsledare i 20 branscher videofilmats när de leder, alltså i situationer då de haft för avsikt att styra, eller uttryckt på ett annat sätt - när de interagerat och kommunicerat med sina medarbetare i syfte att leda dem i sitt arbete. Frågan han ville ha svar på var: Vad är det ledaren gör när han, eller hon, leder?

»VÅRT FAKTISKA BETEENDE överensstämmer inte med hur vi tror att vi beter oss!« DET ÄR ALLTSÅ själva beteendet, inte ledarens

personlighet, förmågor eller egenskaper, som studerats. Utan helt enkelt vad hon, eller han, som chef och arbetsledare gör i praktiken. Hur de beter sig och kommunicerar med sina medarbetare när de leder.

154 �

GROW magazine - 3-4/2020 24 / GROW magazine 1/2016

§ TEMA: SJÄLVINSIKT — PERSPEKTIV LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

SJÄLVINSIKT - QLYÎHU DY SRVLWLY HĳHNW • vi blir MEDVETNA om vad vi gör • vi ser VÅR EGEN ROLL i det som sker • vi ser VINSTERNA I DETTA FÖR ANDRA

ET INTRESSANTA ÄR att det vi säger är viktigt att vi gör, det gör vi i själva verket ofta lite av. Och det vi säger är oviktigt, det gör vi ofta väldigt mycket av. Vilket alltså i hög grad också gäller chefer och ledare.« »Många chefer säger till exempel att de använder coaching och feedback i sitt ledarskap och hur viktigt de tycker att det är. Men vår forskning säger det motsatta. Vad man istället gör i själva ledningssituationen är att informera och diskutera. Man tror sig coacha och ge feedback - men istället pratar man på själv. Man instruerar, informerar och diskuterar!«

ONSEKVENSER av detta kan handla om hur chefer gett otydliga instruktioner som missförståtts, något vi har många exempel på. Många chefer blir också AG SKULLE SÄGA att chefer över lag helt förbluffade över vad de ser av sig själva behöver större självkännedom om de när vi går igenom videofilmerna från när vill bli mer effektiva som ledare. Det är de leder. Ökad medvetenhet och självinsikt det vi har kommit fram till i vår forskning. är jätteviktigt – utan det kan inte någon Och vi har sett tre nivåer av den positiva utveckling ske. Att som chef bara utgå från effekt som självinsikt ger - vi blir medvetna sitt eget tänk håller inte heller, ofta måste om vad vi gör, vi ser vår egen roll i det som det kompenseras med allehanda oplanerade sker och vi ser vinsterna i detta för andra. aktiviteter. Det finns ingenting som kostar Inte minst är det viktigt att vi ser vår egen så mycket som feltänk!« roll – att vi själva, eller i det här fallet chefen »Vi har också sett att ledarskap till stor eller ledaren, ser sin roll och vad den betyder del sker omedvetet, ostrukturerat och inkoni den arbetsledande situationen.« sekvent. Och att det ofta är de egna känslor»Utvecklar man sedan denna sin insikt na som styr, inte medarbetarnas och verkoch gör förändringar i sitt ledarskap kan samhetens behov. Chefer gillar feedback och arbetet bli något av ett självspelande piano – coaching, tycker att det är viktigt, kanske för jag gör det jag föresatt mig att göra och jag att det är trendigt – men de är alltså inte så är medveten om hur jag gör det. Jag leder bra på det själva.« inte bara mina medarbetare utan också mig själv. Och jag kan hålla mig objektiv i själva N OMEDVETEN LEDARE blir lätt ledningssituationen, inte subjektivt känsloreaktiv och händelsestyrd – man låter styrd, vilket vi sett hos många chefer.« känslorna styra i vad man prioriterar och gör, vilket leder till att man får mer att RIST PÅ SJÄLVINSIKT beror på bris- göra, får mindre tid över och mindre blir ter i perceptionen - hur vi upplever gjort. Om man ökar medvetenheten, sin och varseblir saker. Och här kommer självinsikt, blir detta beteende lättare att arett aktivitetsperspektiv in - det vill säga att vi beta med och förändra. Man blir mer effeksamtidigt processar och bearbetar på insidan tiv.«

det vi upplever i stunden, förklarar Simon Elvnäs. »Våra känslor finns med när vi är i interaktion med andra. När vi pratar och kommunicerar känner vi samtidigt av och in den andre. Och vi tänker, ofta på vad vi borde säga, istället för att vara fullt närvarande i det pågående samtalet. Vi måste alltså ta de inre processerna i beaktande, hur de tar sig uttryck i de yttre beteendena i en given situation.«

3-4/2020 - GROW magazine / 155 1/2016 GROW magazine / 25

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

» BRIST PÅ SJÄLVINSIKT beror på brister i perceptionen - hur vi upplever och varseblir saker.«

;033f47(+ ),;,,5+, (5(3@: 0 (9),;:3,+505.

Simon Elvnäs och hans teams forskningsområde går under namnet TILLÄMPAD BETEENDEANALYS I ARBETSLEDNING (ABA, Applied Behavior Analysis), vilket också hans avhandlingsarbete vid Skolan för Teknik och Hälsa, KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, ingår i. Metoden är observation genom videoinspelningar och det är kommunikationen och interaktionen mellan arbetsledare och medarbetare som observeras i vardagliga ledningssituationer. En situation där både arbetsledaren och medarbetarna ömsesidigt påverkar varandra. Utifrån resultaten har verktyg, arbetssätt och metoder utvecklats för att öka arbetsledarens egen medvetenhet och självinsikt om vad han, eller hon, faktiskt gör i den arbetsledande situationen. Studierna, som har pågått sedan 2010, omfattar fler än 500 ledare och chefer på samtliga nivåer inom stat, kommun, landsting och det privata näringslivet. Avhandlingsarbetet tillämpar den grundforskning som gjorts av Judith Komaki som sedan 1970-talet studerat arbetsledare och deras beteenden i den miljö där de uppstår.

156 � GROW magazine - 3-4/2020 26 / GROW magazine 1/2016

LIR ALLT BÄTTRE bara vi pratar mer och längre? Fattar vi bättre beslut om vi lägger ner mer tid på längre möten? Har jag per automatik en positiv påverkan på verksamheten om jag lägger ner mer tid på den?« »Utifrån allt vad en ledare gör brukar vi ställa frågor som handlar om just effekt och tid, som till exempel:

Vad skulle ge en direkt positiv effekt på verksamhetens resultat om du la ner mer tid på det? Andra frågor vi brukar ställa är:

Hur ofta under en arbetsvecka blir det som du vill att det ska bli? Och hur ofta blir det som det blir?

=033 +< =,;( 4,9&

7r ZHQ[LU beteendemetoder.se – en kunskapsportal för forskning om arbetsledning, utveckling och kunskap i praktiken kan du läsa mer om Simon Elvnäs forskning. Och under hösten kommer hans bok om effektfull arbetsledning ut på bokförlaget Volante.

ET TRADITIONELLA SÄTTET att ringa in beteenden är genom tidsstudier. Under varje dag under till exempel en arbetsvecka noterar man hur man disponerar sin tid och får så en översikt över vad man gjort och hur mycket tid det tagit av veckans totala arbetstid. Vilket ger en intressant information i sig, säger Simon Elvnäs, men - är tid den relevanta faktorn i sammanhanget? »Ja, är det verkligen tid vi ska mäta? Grundantagandet vi utgår ifrån här är att om vi lägger ner mer tid på något så ger det större effekt, blir bättre. Men hur väl stämmer det överens med verkligheten? Är det inte så att det istället är det vi gör som är det viktiga?«

Skälet för det senare är oftast: Det blir som det blir för att saker och ting är som det är.«

AD DET HANDLAR OM här är att försöka se hur ofta chefen är proaktiv, planerande och förutseende. Om han eller hon gör rätt saker – och hur beteendet kan ändras i en positiv riktning för verksamhetens resultat.«

§ TEMA: SJÄLVINSIKT LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

— PERSPEKTIV — PERSPEKTIV

» VI MÅSTE OCKSÅ TA DE INRE PROCESSERNA i beaktande, hur de tar sig uttryck i de yttre beteendena i en given situation. « -69:2505. 64 3,+(9:2(7

Forskning om ledarskap har pågått sedan förra sekelskiftet. En mängd populärvetenskaplig litteratur publiceras årligen i ämnet. Två strömningar kan urskiljas – det TRANSAKTIONELLA LEDARSKAPET, med mätbara tekniker kopplade till måluppfyllnad och resultat, och det TRANSFORMATIVA LEDARSKAPET, som framhåller värdegrund, vision och förhållningssätt. Ledarskapslitteraturen har kritiserats för att mycket av den bygger på grundantagandet att ledaren själv, inom sig, alltid har de rätta visionerna, kapaciteten och idéerna för hur han eller hon ska bli mer effektfull om de bara tillåter sig att finna dessa förmågor inom sig. En annan kritik är att de råd ledare får i litteraturen beskrivs i alltför vida och generella ordalag – att det saknas ett konkretiserat »vad« mellan »motiv och resultat« för att utveckla ett ledarskap och att litteraturen i sig bygger på litteraturstudier, alltså inte har förankring i praktiken, i levande livet. Samt att man bör göra skillnaden tydligare i beskrivningar av ledarskap och ledarskapsbeteenden.

ETT HÄNDELSESTYRT, oplanerat ledarskap, som vi ofta mött, har chefen varken en plan eller struktur för vad som ska göras under en arbetsdag."Jag behöver inte det, jag har fullt upp ändå", är något vi fått höra. Det kan handla om att springa runt och släcka bränder, man handlar på impuls och tiden räcker inte till så man hafsar ihop något i sista sekund, försöker släta över – det är ändå gott nog, det räcker …« »Den omedvetne, känslo- och händelsestyrde chefen lägger också ner en stor del av sin tid på prat som inte leder till vad som tydligt ska göras – och knappt någon tid alls på att följa upp, ge återkoppling.«

AD SIMON ELVNÄS och hans forskarteam intresserat sig för är också ledningssituationen utifrån medarbetarperspektivet, vad man som medarbetare önskar och vill ha av sin chef för att prestera bättre. »I enkäter säger medarbetare att de behöver, i ordningen 1 till 5, att chefen Återkopplar, Samlar in, Instruerar, Tar upp egen prestation och sist, Pratar arbetsrelaterat. Man vill alltså i första hand berätta om och få återkoppling på vad man gjort. Bli bekräftade och få tydligare och bättre instruktioner.« »Och vad gör chefen? Jo – Pratar arbetsrelaterat, Instruerar, Tar upp egen prestation, Samlar in och sist, Återkopplar, ger feedback. De gör alltså mest av det medarbetarna säger sig minst behöva. Chefen vill prata om vad som ska göras – och ofta om det som inte har gjorts.« »Det blir alltså en friktion mellan chefen som forcerar fram och medarbetare som bromsar för att de vill ha feedback på utfört arbete. Frågan blir då – varför lägger vi ner så mycket tid på det vi inte är säkra på att medarbetarna behöver för att göra sitt jobb bättre än bra?«

ET FINNS STUDIER som säger att chefer och ledare inte har de bästa förutsättningar att utveckla sig själva under pågående arbete. Här kan de behöva stöd utifrån för att få i stånd en medveten förändring byggd på självinsikt om sitt faktiska beteende när hon eller han leder och försöker påverka andra.« »Att gå från Att det blir som det blir på grund av att saker och ting är som de är till Nu blir det som jag vill - det är det många chefer vill idag, när förändring och utveckling går snabbt, på många plan!« z 3-4/2020 - GROW magazine / 157 1/2016 GROW magazine / 27

GROW MAGAZINE — § TEMA: KULTURMÖTEN

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

ATT VÅGA BRYTA MOD MARIA KEMPE

regionchef IM - Individuell Människohjälp fil kand socialantroplogi designer, entreprenör imsweden.org 24 �� 158

GROW magazine magazine - 1/2019 GROW 3-4/2020

§ TEMA: KULTURMÖTEN — GROW MAGAZINE LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

N E R DA

GROW vol 14

TEMA : KULTU RMÖT

»LOOK AT YOUR ABILITIES, NOT YOUR DISABILITIES!« ATT VÅGA BRYTA MOD - och våga testa sin förmåga. Att uppmuntra sina medarbetare och samarbetspartners till att utmana sina gränser och att se dem växa i sina roller, är kärnan i MARIA KEMPEs ledarskap. Och det gäller också henne själv. För bryter mod, det gör Maria. Med över 20 års erfarenhet av biståndsarbete i Afrika och Asien, med resor och arbete i fält i Kenya, Tanzania, Uganda och Malawi och nu som IMs regionchef för Nepal och Indien har utmaningarna varit stora. Och kulturmötena många ... Text & foto: Lena Weesar där inget annat anges

3-4/2020 - GROW magazine / 159 1/2019 GROW magazine / 25

GROW MAGAZINE — § TEMA: KULTURMÖTEN PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

A: M TE TEN Ö RM U T KUL

M O

ODIGA MÅL SOM KRÄVER HANDLING

CH ATT HA MÅLEN tydliga för sig, men samtidigt vara beredd på att saker och ting inte blir som förväntat. Det var några av de kloka ord jag fick med mig till GROW magazine efter mötet med MARIA KEMPE som har arbetat med internationellt utveck»... OCH ATT lingssamarbete med och i världens HA MÅLEN fattiga länder under många år.

TYDLIGA FÖR SIG - modiga mål som kraver handling!«

26160 � GROW magazine 1/2019 � GROW magazine - 3-4/2020

Idag är hon tjänstledig som chef för projektstödsenheten vid Forum Syd i Stockholm, paraplyorganisationen för svenska frivilligorganisationer med verksamheter runt om i världen. Jag träffade Maria i Kathmandu, Nepal, där hon sedan några månader tillbaka är regionchef för IM, Individuell Människohjälp, i Sydasien.

§ LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV § TEMA: KULTURMÖTEN — GROW MAGAZINE

»TÄNK ALDRIG TANKEN att ge upp, även om det känns motigt!«

VER SOFFAN I VARDAGSRUMMET i MARIA KEMPEs vackra hem i Kathmandu hänger en tavla - en ung kvinna sitter lätt framåtböjd med ena handen utsträckt mot en fågel, ett lerkrus står intill henne, färgerna är varmt rödorange och det finns en stämning av mjukt vemod i bilden. Men samtidigt hopp.

AVLAN kommer från Jagaran Media Center i Kathmandu och konstnären, som inte signerat verket med sitt namn, är dalit. Dalit, tidigare kallad kastlös eller oberörbar inom hinduismen - de som inte har några rättigheter, som förknippas med "orena" yrken och förvägras rätten till fullvärdig utbildning och hälsovård. De som står längst ner på samhällsskalan och som av britterna kallades paria. I Nepal är cirka 13% av befolkningen daliter, i Indien cirka 17%. Sammanlagt lär det finnas fler än 200 miljoner människor i världen som räknas som daliter inom hinduismen.

AGARAN MEDIA CENTER, JMC, där tavlan kommer ifrån, är en NGO, non-governmental organization, en ideell icke-statlig organisation som driver påverkansarbete för avskaffande av kast-baserad diskriminering. Bland annat utbildar man dalitiska journalister och mediepersoner för att sprida kunskap om övergrepp och information om daliternas situation. Jagaran Media Center är också en av IMs, Individuell Människohjälps, partnerorganisationer i Nepal.

ÖR DET ÄR SÅ INDIVIDUELL MÄNNISKOHJÄLP ARBETAR

med bistånd. Via eller genom olika partnerorganisationer i de länder man verkar i. Partnerorganisationer som inte är knutna till statsapparaten och som står för mänskliga rättigheter, kvinnors egenmakt och delaktighet, social och ekonomisk inkludering. Med andra ord - man ger stöd till civilsamhället. På gräsrotsnivå, människa mot människa. 1/2019 GROW magazine /

3-4/2020 - GROW magazine

/ 161

GROW MAGAZINE — § TEMA: KULTURMÖTEN PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

ET ÄR ALLTSÅ INTE IM som styr, det gör våra partnerorganisationer själva«, betonar MARIA KEMPE som sedan fyra månader är regionchef för IM Sydasien vilket omfattar Nepal och Indien. Ett ofantligt stort område. I över två år var hon chef för IM i södra Afrika, en tjänst hon avslutade i oktober förra året.

»VARJE KRONA av det svenska biståndet måste göra nytta!« niskorna ute på landsbygden och dem de arbetar med, lära sig vilka problem de tampas med och se att de svenska biståndspengarna verkligen når ut.«

EN VI FÖLJER UPP, kvalitetsgranskar våra samarbetspartners och deras verksamheter och i vårt uppdrag ligger också att stärka dem kvalitetsmässigt. Det handlar alltså om hjälp till självhjälp egenmakt och deltagande. Varje krona av det svenska biståndet måste göra nytta!«

EGIONKONTORET LIGGER I NEPAL, i Kathmandu, och det var redan på 1960-talet som IM började arbeta med Indien, då som en av de allra första organisationerna som bistod de tibetanska flyktinggrupperna att bygga upp sitt samhälle i Dharamsala, staden där den tibetanska exilregeringen har sitt säte och Dalai lama sitt hem. Idag har IM breddat och fördjupat sina samarbeten med indiska organisationer som bland annat jobbar för att stärka marginaliserade kvinnor och deras försörjning och ungdomars förbättrade utbildningsmöjligheter.

OCH DET INNEBÄR MÅNGA RESOR?

A, ATT BARA LÄSA RAPPORTER, det räcker inte. Man måste hålla kontakt med organisationerna, se hur de fungerar på plats, träffa män-

• Humanium Metal by IM •

är ett initiativ av IM - Individuell Människohjälp - där beslagtagna illegala vapen smälts ner till en ny råvara. Intäkterna går tillbaka till samhällen som är hårt drabbade av väpnat våld. ••• Hållbar utveckling börjar med fredliga samhällen. •••

humanium-metal.com - theknottedgun.com 162 28 ��

GROW 3-4/2020 GROW magazine magazine - 1/2019

OM CHEF FÖR REGIONEN handlar mitt arbete mycket om att skapa kontakter, nätverka på alla nivåer i samhället från landsbygdsbefolkningen till högre beslutsfattare och politiker, kommunicera och skapa närvaro. Och att hitta former för att utveckla och hitta nya samarbeten. För trots att det finns lagstiftning om icke-diskriminering till exempel, så är det inte sagt att lagarna följs. Vilket kan bero både på okunskap hos lokalbefolkningen och ovilja hos makthavarna.«

§ TEMA: KULTURMÖTEN — GROW MAGAZINE § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

»VIKTIGT ÄR att inte rusa fram utan kalla till dialog och samspråk.« MEN DET MÅSTE INNEBÄRA STORA UTMANINGAR, OCKSÅ PÅ DET PERSONLIGA PLANET, ATT KOMMA UTIFRÅN IN I NYA KULTURELLA, SOCIALA OCH EKONOMISKA SAMMANHANG OCH ARBETA FÖR DE MEST UTSATTA - OCH OCKSÅ SE OCH UPPLEVA SÅ MYCKET FATTIGDOM OCH ORÄTTVISOR?

AG KÄNNER MIG MEST TACKSAM för att jag fått uppdraget. Men visst känns det frustrerande att se nöd och misär, särskilt när saker och ting inte går som man tänkt sig.« »Viktigt är att inte rusa fram utan kalla till dialog och samspråka, som BRITTA HOLMSTRÖM, IMs grundare uttryckte det. Att ge saker och ting tid. Det gäller också människor. IM står för medmänsklighet och att möta individen som hon eller han är, det är själva grundidén. Det är ju inte för inte vi heter Individuell Människohjälp. Att ha målen tydliga framför sig, modiga mål som kräver handling, det hjälper, liksom att man aldrig tänker tanken att ge upp, även om det känns motigt!«

DALAI LAMA - sedan 1960-talet har IM samarbetar med Hans Helighet Dalai lama och det tibetanska folket och är, som Dalai lama själv uttrycker det "en av våra äldsta vänner som tidigt började stödja oss, före alla andra". Han deltog även i IMs 80-årsjubileum i Malmö 2018. BRITTA HOLMSTRÖM (1911-1992),

IMs grundare, var 27 år när hon tog initiativ till Praghjälpen för att hjälpa judiska flyktingar i Prag som flytt från nazityskland. Det var 1938. Utifrån detta engagemang mot tidens förtryck, förföljelser och brott mot mänskliga rättigheter växte IM fram.

• IM •

INDIVIDUELL MÄNNISKOHJÄLP • är en svensk biståndsorganisation som arbetar för att stärka utsatta individer, särskilt kvinnor och unga, så att de av egen kraft kan ta sig ur fattigdom och utsatthet • IM arbetar idag i 14 länder - i Sverige, Nepal, Indien, Malawi, Zambia, Zimbabwe, Eswatini (fd Swaziland), Guatemala, El Salvador, Moldavien, Rumänien, Jordanien, Libanon och Palestina • IMs arbete bygger på medmänsklighet, engagemang och tron på individens inneboende kraft att förändra sin situation • organisationen har regionkontor i Sverige och internationella regionkontor i Nepal, Malawi, Guatemala, Moldavien och Jordanien - IMs huvudkontor ligger i Lund • IM arbetar på tre nivåer - på individnivå, organisationsnivå och på samhällsnivå • Swedish Development Partner är IMs engelska namn

• IM är religiöst och partipolitiskt obunden och grundades 1938

1/2019 GROW magazine / 3-4 /2020 - GROW magazine

29 / 163

GROW MAGAZINE — KULTURMÖTEN PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP GROW MAGAZINE — §§ TEMA: TEMA: KULTURMÖTEN

SOM SOM KVINNLIG KVINNLIG CHEF CHEF FRÅN FRÅN SVERIGE SVERIGE LEDER LEDER DU VERKSAMHETER MED MÄNNISKOR DU VERKSAMHETER MED MÄNNISKOR MED MED EN HELT ANNAT KULTURELL BAKGRUND EN HELT ANNAT KULTURELL BAKGRUND ÄN ÄN DIN EGEN. HUR UPPLEVER DU DET? DIN EGEN. HUR UPPLEVER DU DET? AG AG HAR HAR NÅGOT NÅGOT AV AV EN EN COACHANDE COACHANDE LEDARSTIL jag vill se mina LEDARSTIL jag vill se mina medarbemedarbetare växa och utvecklas och tare växa och utvecklas och jag jag jobbar jobbar för att göra mig själv överflödig. Visst, för att göra mig själv överflödig. Visst, man man har sagt till mig att jag är för snäll, att jag har sagt till mig att jag är för snäll, att jag borde borde vara vara mer mer auktoritär. auktoritär. Men Men det det känns känns inte rätt. Det är inte jag. Och goda resultat inte rätt. Det är inte jag. Och goda resultat får får vi, vi, så så var var är är problemet problemet egentligen? egentligen? Man Man måste ju tro på sina medarbetare och deras måste ju tro på sina medarbetare och deras förmåga!« förmåga!« UFFA UFFA SITUATIONER SITUATIONER har har jag jag naturligtvis naturligtvis också varit med om. Som när också varit med om. Som när jag jag varit varit tvungen att avskeda medarbetare som tvungen att avskeda medarbetare som inte skött inte skött sina sina jobb. jobb. Men Men man man får får använda använda diplomati och hitta vägar att lösa problem diplomati och hitta vägar att lösa problem hellre hellre med med mjuka mjuka ord ord än än med med hårda. hårda. Med Med en god portion humor och lagom mycket en god portion humor och lagom mycket allvar allvar kan kan jag jag också också hjälpa hjälpa dem dem som som gjort gjort fel, för misstag gör vi ju alla, eller hur?« fel, för misstag gör vi ju alla, eller hur?« ÄNNISKOR ÄNNISKOR är är väldigt väldigt vänliga vänliga här här ii Nepal Nepal och och det det finns finns en en rikedom rikedom av av kultur, träsniderier, färger och eskultur, träsniderier, färger och estetik, vilket tetik, vilket jag jag verkligen verkligen uppskattar. uppskattar. PrakPraktiska saker som vi ofta tar för givet, som tiska saker som vi ofta tar för givet, som el el och vatten, har jag haft problem med. Jag och vatten, har jag haft problem med. Jag tar tar det det som som utmaningar, utmaningar, för för vad vad jag jag lärt lärt mig mig under åren är att vara beredd på att inget under åren är att vara beredd på att inget blir blir som som förväntat.« förväntat.« »Men det »Men det värsta värsta här här är är föroreningarna. föroreningarna. Och trafiken med alla motorcyklar! Och trafiken med alla motorcyklar! Jag Jag är är en naturmänniska och att bo i en stad med en naturmänniska och att bo i en stad med så så mycket mycket miljöföroreningar miljöföroreningar som som det det är är ii Kathmandu, Kathmandu, det det lider lider jag jag av! av! Därför Därför känns känns det viktigt för mig att jag har ett hem det viktigt för mig att jag har ett hem som som är min oas och som jag verkligen trivs är min oas och som jag verkligen trivs i.i. För För att få frisk luft ger jag mig ut, upp i bergen att få frisk luft ger jag mig ut, upp i bergen på på vandringar, vandringar, och och det det så så ofta ofta jag jag kan!« kan!«

• NEPAL NEPAL •

har har cirka cirka 30 30 miljoner miljoner invånare invånare och och är är en en av av världens världens fattigaste länder. Landets huvudnäring är jordbruk. fattigaste länder. Landets huvudnäring är jordbruk. 123 123 språk språk talas talas ii Nepal, Nepal,det det officiella officiella språket språket är är nepanepali. li. Ca Ca 80 80 % % av av befolkningen befolkningen är är hinduer, hinduer,ca ca 10% 10% buddbuddhister. hister.2015 2015 inträffade inträffade en en förödande förödande jordbävning jordbävning då då tusentals omkom och tiotusentals skadades. tusentals omkom och tiotusentals skadades. � GROW magazine 1/2019 164 30 � GROW magazine - 3-4 /2020 30 � GROW magazine 1/2019

§§TEMA: KULTURMÖTEN — GROW LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — MAGAZINE PERSPEKTIV

•

ADAKH, i Himalaya, är en av LADAKH Marias platser på jorden för återär en region i norra Indien hämtning och energipåfyllnad. belägen mellan bergskedLuften är ren, frihetskänslan oändlig jan Kulun i norr och Himalaya i söder och tilloch lugnet totalt. Hon har varit där många gånger, ridit och vandrat i ber- hör den tibetanska kultursfären. Leh är Ladakhs gen, trekkat, med guiden TASHI viktigaste stad. GYALTSON, som också blivit en god vän. Andra vänner är sömnadskollektivet Spin Peak som hon designat en kollektion jackor åt, helt privat och utan ersättning, i det tyg de själva väver och färgar till sina traditionella dräkter. Vilket också är det allra bästa materialet för kläder i Himalayas bergstrakter.

ARIA har också en bakgrund som designer, vilket var ett av hennes första uppdrag på 1990-talet i Afrika, i Kenya på Bombolulu Workshops för funktionshindrade där hon bland annat designade kläder i afrikanska tryck som även gick på export till Europa, USA och Australien. MEN SAKNAR DU ALDRIG SVERIGE?

SE ÄVEN SIDAN 8

Foton: tillhör Maria Kempe

EJ, DET ÄR SÄLLAN. Jag lever i nuet och är närvarande där jag är. När jag är ledig nästa gång blir det en resa till Ladakh. Att vakna en morgon i Himalaya är en obeskrivlig känsla!

1/2019 3-4 /2020 -GROW GROWmagazine magazine/ /31 165

PERSPEKTIV— § TEMA: HÄLSA & LIVSKVALITÉ Foto: Anna-Lena Ahlström

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

Foto: Pressbild från Speakters&friends

DET SJÄLVCENTRERADE GÖRAN ADLÉN EGOSAMHÄLETS TID trendspanare föreläsare ÄR FÖRBI författare adlen.nu 166 �

20 � GROW magazine 3/2017 GROW magazine - 3-4/2020

§ §TEMA: HÄLSA & SJÄLVLEDARSKAP LIVSKVALITÉ — PERSPEKTIV LEDARSKAP — PERSPEKTIV

GROW vol 8

N E R A D LE

TEM

: HÄL S LIVS A KVA & LITÉ

»JAG VILL ATT VI TILLSAMMANS ska tro på framtiden!«

Framtiden? En domedagsprofetia i en osäker värld med höga ohälsotal, klimathot och våldsamma motsättningar mellan olika grupper? Eller en framtid med möjligheter till ett bättre liv i en bättre värld? Trendspanaren GÖRAN ADLÉN väljer att möta framtiden med optimism och kärlek. Och det gör också GROW magazine som träffade honom i början av sommaren för att tala om just framtiden - framtidens ledarskap, hur vi kan komma att finna livskvalité och mycket annat. En intervju efter en föreläsning om hans femtonde och sista trendrapport. Men det har han sagt tidigare, berättade han. Att han inte ska göra fler trendrapporter. Så, vem vet, det kanske kan bli fler! Text: Lena Weesar

3-4/2020 - GROW magazine 3/2017 GROW magazine /

/ 167 21

PERSPEKTIV — § TEMA: HÄLSA & LIVSKVALITÉ

PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

A: M E T SA &

É HÄL VALIT SK LIV

» VI SKA FOKUSERA MYCKET MER på det som har varit. För det är i dåtiden du hittar svaren till nuet.«

T 22 �� 168

RENDSPANING 2017:

OKUSERA MER PÅ DET SOM VARIT SE INTE BARA FRAMÅT

ÄR JAG SATT I FOAJÉN på Berns

i Stockholm och väntade på att GÖRAN ADLÉNs föreläsning skulle börja, började jag läsa hans senaste trendrapport, en vacker bok med svart sammetsomslag och omslagstext i silver. I inledningen skriver han att vi ska fokusera mycket mer på det som har varit och inte bara blicka framåt. Med en tydlig känga till coacher. Jag började småle för mig själv, tyckte att det var ett sammanträffande att han just skrev om coacher. Jag tittade upp - och där kom Göran Adlén! Så jag gick fram till honom, presenterade mig och frågade om jag kunde göra en intervju för GROW magazine, nättidningen för professionella coacher ...

De excentriska småföretagens renässans. Den röststyrda betjänten. Den artificiella intelligensen. Den självdiagnosticerade Cyklister och löpare i det digitala nomadsamhället. Den politiska kommersialismens balansgång. Slöserisamhällets framsi

GROW magazine magazine -33-4 /2017 GROW /2020

— PERSPEKTIV § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP — PERSPEKTIV

ÖRAN ADLÉN trendspanare och

omvärldsanalytiker, med en bakgrund som civilekonom, reklammakare, inom marknadsföring och undervisning (IHM Business School, RMI-Berghs) har gett ut en trendrapport varje år sedan 2002. Liten, snabb och fylld med kärlek - ett optimistiskt framtidsdrama, den svarta sammetsboken som jag satt och läste i Berns foajé, är hans femtonde och innehåller fjorton trender och hur de kan komma att påverka företag och organisationer på olika sätt - framtidens utmaningar. Tillsammans med de lärdomar han fått under sina år som trendspanare. Kängan han gett till coacher hade gjort mig nyfiken. Vad menade han egentligen? Och inte bara det. Hans trendspaning handlar om ledarskap, kommunikation, marknadsföring, det hållbara samhället, hälsa och personlig utveckling plus mycket annat. Och generation Z som framtidens medarbetare och konsument. Generation Z, de som föddes från mitten av 1990-talet och framåt, de som vuxit upp med och ser den digitala informationsteknologin och sociala medier som en självklarhet och nu är på gång ut i arbetslivet där ett generationsmöte är att vänta, kanske till och med en clash. Det skulle alltså finnas mycket intressant att tala om.

TEMA: HÄLSA & LIVSKVALITÉ

I SKA FOKUSERA MYCKET MER PÅ DET SOM HAR VARIT, säger du, inte bara blicka framåt, och du ger en känga till coacher. Varför det? »ATT MAN INTE SKA SE BAKÅT utan titta framåt, det är ju många coachers mission, eller hur? Att "framrutan är mycket större än backspegeln".« »Jag ifrågasätter det tankesättet. Visst, det låter optimistiskt och glatt och det förflutna kan man ju inte göra något åt, men vart jag vill komma är att man kan lära sig väldigt mycket av det som varit. Eller som Lord Byron sa: "Framtidens profet är dåtiden."« »Det är i dåtiden vi har svaren till nuet, men idag har vi så bråttom, vi tar oss inte tid att stanna upp, analysera och reflektera över det som varit, både misslyckanden och framgångar. Om vi gjorde det skulle vi kunna lära oss mycket.« »Men vad gör vi? Jo, istället lägger vi in en högre växel och gasar på framåt.« »Jag spelar golf och om jag skulle analysera varje golfrunda och lära mig av de misstag jag gjort under dem så skulle jag ju bli en mycket bättre golfspelare, eller hur?« »SÅ VAD JAG MENAR ÄR: Våga stanna upp innan du tar nästa kliv och ge dig själv reflektionstid innan du springer vidare!«

ÅGRA DAGAR EFTER föreläsningen

träffade jag honom för en intervju. Och det visade sig att många gamla sanningar ställdes på ända. Precis som hans föreläsningar gör!

VÅGA STANN A

UPP!

e människan .Maslowsbedrägeriets möjligheter. Bodyhacking, biohacking, brainhacking. Den känslofyllda ordlösheten. ida. Hälsoboomsrevolutionens vildvuxenhet. Z-ismens läror. Gömd men inte glömd. Please-do-not-disturb-jakten. = 14

GROW magazine / 23 3-43/2017 /2020 - GROW magazine / 169

PERSPEKTIV — § TEMA: HÄLSA & LIVSKVALITÉ PERSPEKTIV — § LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

U ÄR OCKSÅ KRITISK MOT ATT SÄTTA UPP MÅL - att det både kan vara fantastisk, men också fullständigt livsfarligt. Vad menar du med det?

»JAG HAR BÖRJAT IFRÅGASÄTTA vikten av att sätta mål mer och mer. Vi har blivit så fullständigt fullmatade av målpredikanter genom åren som säger att vi måste sätta mål för att kunna lyckas. Visst är mål bra, men det finns en baksida också. Adam Galinskys forskning visar, han är professor på Columbia Business School, att det finns stor risk för tunnelseende om man fokuserar på ett enda mål. Ungefär som de som vill gå ner i vikt och bara tittar på vågen för att se hur många kilo de gått ner men glömmer bort att känna efter hur de mår.« »Mål kan också trigga igång rädsla för att misslyckas och man börjar fuska sig till resultat. Det ser vi bland annat inom elitidrotten med doping.« »En organisation kan skapa fruktansvärda krav med press på medarbetarna att maxprestera, jobba hårdare för att uppnå vissa mål - och sedan ska de dessutom vara sociala och ha roligt på jobbet! Vem klarar av det i längden? Och når man inte når uppsatta mål, ja, hur känner man sig då?« »Man går alltså i sin egen fälla där man egentligen inte alls vill vara. Enligt min mening kan därför föreläsare och företagskonsulter vara direkt livsfarliga för företagen!« »Men den största faran med för stor målfokusering är att man tappar bort spontaniteten och missar många nya möjligheter på vägen.« »Vad jag vill säga är: Var sparsam med att sätta upp kvantitativa mål, hitta andra sätt att motivera dig själv och din organisation. Undvik tunnelseende och var öppen för möjligheterna som dyker upp på vägen.«

24 � 170 �

GROW magazine 3/2017 GROW magazine - 3-4/2020

ÅNGA AV GROWs LÄSARE arbetar med ledarskapscoaching - vad skulle du säga till dem om framtidens ledarskap?

»FRAMTIDENS LEDARSKAP? Det finns mycket att säga om det och det kan vara frågor som: Hur skapar jag en företagskultur där hälften av medarbetarna är frilansare? Och där en del av arbetsstyrkan är robotar? Hur möter jag en ny generation med helt andra värderingar, som ser på arbete på ett nytt sätt, inte som ett 9-5 jobb, och varken drivs av pengar eller statusprylar?« »Det kommer alltså att bli en utmaning att leda robotar, millennials, generation Z - och alla oss andra. Det kan bli ganska tufft, med andra ord.« »Ledare och chefer rekryterats ofta utifrån en bakgrund som ekonom, ingenjör, jurist och så vidare. Kunniga inom sina respektive områden men det räcker inte idag. För att vara en bra ledare krävs förståelse för människor, alltså förmåga att ta till sig de mjuka värdena, sätta sig in i olika människor och leda utifrån det.« »Men förändring tar tid. Många i toppen idag är medelålders män, de är ensamma där uppe, osäkra inför allt det nya. Jag vet, för jag har själv suttit med chefer och lärt ut Facebook och LinkedIn!« »Och nu kommer den ny generationen, de unga, som lever sina liv på nätet. De inte bara umgås där, de lär sig vad de tycker sig behöva på

DEN PERFEKTA 09.00 - 10.00 10.00 - 10.25 10.25 - 10.30 10.30 - 10.55 10.55 - 11.00 11.00 - 11.25 11.25 - 11.30 11.30 - 11.55 11.55 - 12.25 12.25 - 12.50 12.50 - 12.55 12.55 - 13.20 13.20 - 13.25 13.25 - 13.50 13.50 - 13.55 13.55 - 14.20 14.20 - 14.25 14.25 - 14.50 14.50 - 15.20 15.20 - 15.50 15.50 - 15.55 15.55 - 16.20 16.20 - 16.25 16.25 - 16.50 16.50 - 17.00

T J M J M J M J B J M J M J M J M J B J M J M J R

TEMA: HÄLSA & LIVSKVALITÉ

LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP

— PERSPEKTIV — PERSPEKTIV

»EN BRA CHEF ska vara som en avocado - lite lagom mjuk inuti med en stenhård kärna. Med rätt kryddor och ingredienser - värderingar och kunskaper - skapar hon eller han ett framgångsrikt företag, en perfekt guacamole. Stöts avocadon bara ihop, nätet också. I deras värld är skolan ett hinder för lärande och lärarens svar behö- ja, då blir företaget, eller guacamolen, inget ver alls inte vara det rätta som för tidigare vidare. Så allt beror på ingredienserna - de värderingar och kunskaper som chefen tillgenerationer. De vill styra sig själva, ha för sitt företag.« kontroll över sin egen karriär, gärna bli "sin egen" och om de ska ha ett arbete vill de göra något RAMTIDENS ARBETSPLATS - hur kan meningsfullt. De är tydligt den komma att se ut? värderingsstyrda och vill arbeta på företag som är »I FÖRRA ÅRETS TRENDRAPPORT tog äkta och transparenta.« jag upp trenden Jakten på den ultimata indi»SÅ DAGENS LEDARE viden som visar på det trubbiga sätt företag OCH CHEFER får vara ofta gör sina rekryteringar. Alltså genom olika personlighetstest vilka kategoriserar in beredda på att möta större ifrågasättande personer i olika fack med olika egenskaper, de närmsta åren. Med och också genom att utesluta personer med diagnoser som ADHD, autism och så vidare. frågor som: Måste man Detta håller på att ändras.« göra på det här sättet? Varför då? Och vara beredda på att tänka om, »Personlighetstesterna visar på en övertro sätta sig in i sina medarbetares sätt på att vi "är" på ett speciellt sätt. Men det ARBETSDAGEN: stämmer inte, ingen har en statisk personatt tänka och vara.« TRÄNING »Ett exempel är hur vi lägger upp lighetstyp, vi kan förändra oss, programmeJobb vår arbetsdag. Wendy Suzuki, pro- ra om vår hjärna och bryta vanor om vi vill. Meditation / Andning Jobb fessor i neurovetenskap och psyko- Det har också visat sig att utfallet på perMeditation / Andning logi vid New York University, som sonlighetstesterna är situationsbundet. Om Jobb man gör dem med några veckors mellanrum Meditation / Andning bland annat forskar i sambandet Jobb kan resultaten bli olika.« mellan träning, inlärning, minne BREAK Jobb och kognitiv förmåga, har visat att »När det gäller personer med en diagnos Meditation / Andning har de ofta dolda kompetenser som när de Jobb om vi börjar dagen med att träna Meditation / Andning uppmärksammas och ges rätt utrymme kan för att sedan jobba, så ökar det Jobb bli en tillgång för företaget. Istället för att Meditation / Andning vår uppmärksamhet och förmåga Jobb tala om diagnoser eller psykiska sjukdomar att fokusera. Vi arbetar helt enMeditation / Andning börjar vi nu tala om andra former av intelJobb kelt bättre och mer koncentrerat. BREAK ligens med förmågor att se utanför de tradiOm vi dessutom lägger in pauser Jobb Meditation / Andning med meditation och avslappning, tionella boxarna.« Jobb »Mitt generella budskap är alltså att anställa jobbar vi ändå bättre. En perfekt Meditation / Andning Jobb arbetsdag, alltså. Och om vi har en personer utifrån deras talanger, hur och vad RELAX de faktiskt gör och inte vad de säger. Och viktig kundpresentation på eftertitta på personen - inte på ålder, kön etc. Ett middagen, varför får vi då inte ta nytänk alltså hur vi rekryterar och vara öpledigt för att ladda på förmiddapen för olika tankestilar, olika intelligenser, gen? Träna och förbereda oss mentalt?« som kan utveckla företaget.«

3/2017 GROW magazine / 25 3-4/2020 - GROW magazine / 171

PERSPEKTIV § TEMA: &HÄLSA & LIVSKVALITÉ PERSPEKTIV — §— LEDARSKAP SJÄLVLEDARSKAP

»ETT ANNAT SPÅR är det som kallas Gig Economy, och det växer - det digitala nomadsamhället där man jobbar i projekt, utan fast anställning och utan fasta arbetsplatser - man jobbar var och när det passar. Man bestämmer över sina egna arbetsuppgifter och sin egen arbetstid och att jobba mellan 9-5 finns inte på kartan. Sitt kontor och sin dator har den digitala nomaden i sin ryggsäck och hon eller han kan befinna sig var som helst i världen och jobba därifrån. Man går in och ut ur samarbeten, har olika sidoprojekt i små, snabba och lösa sammansättningar utifrån idéer. Man startar upp bolag, inte i första hand för att tjäna pengar utan för att ge oss andra något och för att är roligt.« »Framtidens arbetsplats behöver alltså inte nödvändigtvis vara en fast plats dit man går varje dag för att arbeta. Platsen är inte viktig. Däremot finns det alltid ett behov av att mötas - en mötesplats.« »FRAMTIDENS SÄTT ATT LEVA OCH ARBETA kommer alltså att bli allt mer rörligt och snabbt. Nya behov kommer upp, svåra för stora stelbenta organisationer att anpassa sig till och möta. De får svårt att hävda sig mot de små och snabbare företagen. Vi ser alltså en renässans för småföretagen, de excentriska småföretagen, som skapats med passion, kärlek och med livsbejakande underfundighet - excentrisk i en positiv bemärkelse, alltså. Där passionen visas, känns och syns. Som i det danska ordet "Hygge", som också gått på export. Och det är kanske dit vi också längtar. Hygge - till "en mysig varm atmosfär där man kan njuta av det goda livet tillsammans med människor i sin närhet."

� GROW magazine /2017 172 �26 GROW magazine - 3-43 /2020

TEMA: HÄLSA & LIVSKVALITÉ —— PERSPEKTIV § §LEDARSKAP & SJÄLVLEDARSKAP PERSPEKTIV

GÖRAN ADLÉNs

3 RÅD TILL COACHER: •

GÖR DINA KLIENTER INTRESSERADE AV ANDRA • SKAPA ETT STÖRRE GENUINT MÄNNISKOINTRESSE •

UTGÅ FRÅN DIN KLIENT

»DET SJÄLVCENTRERADE EGOSAMHLLETS TID ÄR FÖRBI och ska vi lyckas i "the smart-age" måste vi arbeta tillsammans. Prestigelöst. Ödmjukt. Och inse att vi själva inte kan allt och sitter på alla svar. Arbeta kvalitativt tillsammans med andra människor i ett ödmjukt tillsammans-samhälle till skillnad från det självcentrerade ego-samhället.« »Så skulle jag ge några råd till coacher så är det: Gör dina klienter intresserade av andra, skapa ett större genuint människointresse - och utgå från din klient!«

LITEN, SNABB OCH FYLLD MED KÄRLEK - ETT OPTIMISTISKT FRAMTIDSDRAMA, titeln på

Göran Adlén, föreläsning Trendrapport 2017 och en halv, Berns, Stockholm. Foto: Lena Weesar

Göran Adléns trendrapport 2017, syftar på de små aktörerna, småföretagen, som spås komma att göra den största skillnaden de närmsta åren. Stora organisationer blir lätt tungrodda med omständliga beslutsgångar, de mindre, och minsta, springer snabbt ikapp och förbi dem. De små som drivs av värderingar, kärlek och passion. Det vi talade om under intervjun var bara en liten, liten del av det som rapporten innehåller. Så läs den, begrunda, och läs den igen!

GROW magazine / 3-43/2017 /2020 - GROW magazine

/27 173

PERSPEKTIV — § KROPP & SJÄL

VITKEPS REP — TEDRO RAH NEHCAOC -DV §

TA R E N Ä RD R Ä T E M E T SYS I GR E N E Y N R E VÖ H E B H C O

174 �

rä k ujs r e l l e D A S S E R T S R Ä MO S N E G N - n u s a t tä s t ta r e l l ä g t e d r ä n d e m a n k ä r t ta ! n e g nI ! tul s e b a k o l k a t r e l l e r e s n ä r g a d t s röf v l ä j s g i s a d e l a n n uk e t s å m era d e l n E hc o tsröf rah aksi nnäm e j raV . tsmä r f hc o -reksi r k nä te B .vi l tege ttis röf ravsna tsmä r f - s e r t s g i s r e n n ä k a g n å m t g i d l ä v t ta d e m a n k l i/2020 V .rakö na sl äho a ksi k ysp n e d hc o e da s GROW magazine -a3-4 -r a å p a r ö f d e m t e d r e m m o k r e s n e v k e s n o k ! ? n e m m e h i h c o r e s ta l p s t e b

,ieoloj ,GM :renoitartsullI

COACHER OM COACHING

— PERSPEKTIV

KROPP & SJÄL • IGOR ARDORIS: FOKUS BORTOM EGOT – OM MINDFULNESS & IDROTT

• PETER LJUNGSBERG: BODY, MIND, SPIRIT – AYURVEDA, HÄLSA GENOM SJÄLVKÄNNEDOM

• SOFIE RINGSTEN: YIN YOGA GAV MIG LIVET TILLBAKA

• CHRISTINA RAHMN: DONNA EDEN & ENERGIMEDICIN

• LIV ÖSTRÖM DRAKE: PASSION FRAMFÖR PERFEKTION I SÅVÄL DANSEN SOM LIVET

3-4/2020 - GROW magazine

/ 175

PERSPEKTIV — § TEMA: IDROTT PERSPEKTIV — § KROPP & SJÄL

: A M E T TT O R D I

GROW vol 17

Den vietnamesiska zen-mästaren THICH NHAT HANH beskriver Mindfulness som att hålla sitt medvetande i kontakt med den levande verkligheten, istället för att låta medvetandet sysselsätta sig med sina egna tankar, farhågor, drömmar och fantasier. Ordet zen är japanskt. Det går tillbaka till kinesiskans ch´an som i sin tur är en omskrivning av sanskritordet dhyana som betyder meditation. 42 �

176 �

GROW magazine 4/2019 GROW magazine - 3-4/2020

§§TEMA: IDROTT — PERSPEKTIV KROPP & SJÄL — PERSPEKTIV

Foto: tillhör Igor Ardoris

FOKUS BORTOM EGOT ‒ om mindfulness & idrott IGOR ARDORIS

mental tränare ‒ författare föreläsare ‒ pedagogisk konsult igorardoris.se

4/2019 GROW magazine /

3-4/2020 - GROW magazine

/ 177

PERSPEKTIV — § TEMA: IDROTT PERSPEKTIV — § KROPP & SJÄL

OKUS BORTOM EGOT

TEMA : IDRO TT

AVSIKTEN MED ZEN är att det mänskliga medvetandet ska försättas i ett tillstånd där den medfödda och spontana intelligensen, som finns i människans undermedvetna, får verka fritt utan att våra personliga tankar och känslor ska få störa eller hindra den. ”Mindfulness”, eller medvetenhet, betyder inte att du medvetet ska behöva tänka ”Jag gör det här” eller ”Jag utför det där”. Nej. Det är precis tvärtom. I samma ögonblick som du börjar tänka ”Jag gör det här”, blir du självmedveten och lever inte längre i själva handlingen, utan fångas av idéen ”Jag är”, och som en konsekvens av detta försämras kvaliteten i ditt arbete. Du behöver fullständigt glömma dig själv, och i stället förlora dig själv i det du gör. "Alla stora verk – konstnärliga, poetiska, intellektuella eller andliga – produceras i stunder när deras skapare har förlorat sig själva i sina handlingar, när de har glömt bort sig själva helt och hållet och är fria från självmedvetenhet.” (Rahula 1974) 44 �

GROW magazine 4/2019

178 �

GROW magazine - 3-4/2020

Text: Igor Ardoris

LÄS MER!

av IGOR ARDORIS: Att lära sig förlora — vägar till styrka i svåra situationer, Buena Vida förlag (2016)

Stark på insidan, mental tuffhet enkelt och konkret, skriven

tillsammans med

Madeleien Vall Beiiner, Buena Vida förlag (2017) Mind Training: grunderna i mental träning, skriven

tillsammans med

Lars-Eric Uneståhl,

Buena Vida förlag (2019)

INDFULNESS. IDROTT OCH THE INNER GAME

Om du skulle få 25 minuter på dig att lära en femtioåring som aldrig tagit i ett tennisracket, att spela tennis, skulle du nog säga: ”Det är omöjligt. Möjligen om jag får några veckor eller månader på mig.”

Molly, som Tim Gallwey lärde spela tennis enligt Inner Gamemetoden. Filmklipp från 1974. youtube.com

Foto: taget från filmen, youtube.com

Ändå har TIM GALLWEY, författare till Inner Game-böckerna1, visat att det är möjligt. Förutsättningen är dock att man får personen i fråga att fullständigt ge sig hän åt uppgiften och lägga åt sidan sitt vanliga, splittrade sätt att tänka och fungera.

För att i samband med ett tv-program demonstrera effektiviteten i denna metod, letade Gallwey upp Molly - en fyrtiofemårig hemmafru som aldrig tidigare hade hållit i en tennisracket och som inte trodde att hon skulle kunna lära sig något sådant som att spela tennis. Molly var kort till växten, vägde över 85 kilo och sysslade inte med någon form av sport. Denna händelse ägde rum och spelades in redan 1974 och filmklippet kan idag ses på youtube.

TEMA: idrott — PERSPEKTIV PERSPEKTIV KROPP & SJÄL —

är Molly kom till tennisplanen och såg kamerorna höll hon på att omdelbart vända om. Tanken på att göra bort sig i TV var inte särskilt uppmuntrande. Efter att Gallwey försäkrat henne om att hon inte skulle behöva göra något hon inte kunde, lovade hon att ge det en chans. Medan Gallwey började slå ett antal bollar, som kastades till honom, fick Molly instruktioner att noga följa bollen och säga ”studs” varje gång bollen slog i marken och ”träff ” när bollen träffade racketen. När Molly hade lärt sig detta och kunde leva sig in i spelet spelet genom ”studs” och ”träff ” utan någon spänning i rösten, fick hon ställa sig på Gallweys plats och ta racketen. Hennes uppgift var inte att slå till bollen utan att hålla fram racketen och fortsätta att registrera bollarna genom att fortsätta med ”studs” och ”träff ”. Mollys röst blev genast mer spänd, men efter att Gallwey kastat ett tiotal bollar till henne blev hennes röst återigen lugnare och mer avslappnad. Nästa instruktion blev då: ”När du känner för det kan du låta racketen svinga (inte ”svinga racketen”) – och fortsätta att säga ”träff ” när bollen träffar racketen.”

Illustration: OpenClipart Vectors

Timothy Gallwey gav ut sin första bok, The Inner Game of Tennis. 1974. Inner Game-metoden kom att tas upp inom en rad områden för professionell och personlig utveckling, vilka följdes upp med en serie böcker. Den sista gavs ut 2009.

4/2019 GROW magazine / 45 3-4/2020 - GROW magazine / 179

PERSPEKTIV & SJÄL PERSPEKTIV — — §§ KROPP TEMA: IDROTT

» DU BEHÖVER FULLSTÄNDIGT GLÖMMA DIG SJÄLV och istället förlora dig själv i det du gör.«

olly slog sin första boll över nät med förvånansvärd följsamhet. Hon skrek till av förtjusning och missade sedan tre bollar i rad. Hennes röst hade blivit högre och mer spänd. Orsaken till missarna var att hon efter den första lyckade bollen hade börjat att medvetet försöka slå över bollarna. Hon fick då instruktionerna att sluta försöka och i stället koncentrera sig på att undersöka hur hennes ”studs” och ”träff ” var synkroniserade med bollen. Efter två minuter gick de flesta av hennes bollar över nät. Sedan började också hennes fötter att röra sig. Efter bara några minuters experimenterande började Mollys fötter röra sig på ett sätt som verkade hämtat ur instruktionsboken. ”Vad händer med dina fötter?” frågade Gallwey. ”Det vet jag inte. De tycks röra sig mer än när jag började.” svarade Molly. ”Rör du dem med avsikt?” frågade Gallwey. ”Nej jag gör bara ‘studs’, ‘träff ’ och tänker inte på någonting. Det här är verkligen kul!” Resten var enkelt. Efter ett litet tag började Molly ändra fattning för forehand och backhand (helt omedvetet). Efter sammanlagt cirka femton minuter hade Gallwey och Molly slagväxlingar som varade upp till tio eller tolv slag. Hon var helt absorberad av uppgiften (”studs” och ”träff ”) och stördes varken av missar eller av lyckade slag.

46 � 180 �

GROW magazine 4/2019 GROW magazine - 3-4/2020

Gallwey använde en annan övning för att lära Molly att serva och efter fem minuters övning servade hon ett helt game utan ett enda dubbelfel. I genomsnitt varade varje poäng fyra till fem slag från vardera sidan. När spelet avslutades hade 25 minuter förflutit sedan de hade börjat.

ETTA TILLSTÅND HAR PÅ ENGELSKA FÅTT OLIKA NAMN I OLIKA IDROTTER. En basketspelare som upplever att bollen kommer att sitta i korgen redan när bollen lämnar handen har en hot night och är in the zone. En tennisspelare som plötsligt lyckas med allt är playing out of his head. Du är skiing out of your mind i skidåkning och du lose yourself i löpning och simning.

drottspsykologen fil dr LARS-ERIC UNESTÅHL kallar detta tillstånd för Den vinnande känslan och beskriver det som: ”Det tillstånd där det medvetna tänkandet befinner sig i vila trots att medvetenheten ligger i topp. Det tillstånd där de självframkallande begränsningarna är tillfälligt glömda, där man utnyttjar sina resurser till hundra procent utan att egentligen känna av ansträngningen. Det tillstånd där man känner sig full av tillförsikt och självförtroende, där man tar för givet att allt ska fungera och där man njuter av att allt går så bra."

§§KROPP SJÄL — TEMA: & idrott —PERSPEKTIV PERSPEKTIV

» SOM EN ASPEKT AV DEN MENTALA TRÄNINGEN, har mindfulness mycket att erbjuda idrottare i deras strävan att fungera och må bättre.«

INDFULNESS - EN VIKTIG ASPEKT AV DEN MENTALA TRÄNINGEN

1974, när Gallwey skrev sin första bok The Inner Game of Tennis, fanns det inte många böcker som befattade sig med den mänskliga prestationens mentala aspekter. Den rådande attityden var att en bra prestation uppstår som ett resultat av hård och flitig träning kombinerad med idrottarens personliga viljekraft. Gallweys erfarenhet som både spelare och tränare var att när idrottarna med sin vilja ansträngde sig för att spela bra, ledde det bara till att deras spel blev sämre. Han insåg att man inte kan tvinga sig till en god prestation.

allwey lade också märke till hur spelarna, under spelets gång, har en tendens prata med sig sjäva. Idrottarna brukar instruera, kommentera och kritisera sig själva både på träning och under match och att denna typ av samtal med sig själv sällan brukade leda till ett bättre spel. Tvärtom!

är Molly i exemplet ovan fick instruktioner att noga följa bollen och säga ”studs” varje gång bollen slog i marken och ”träff ” när bollen träffade racketen, kunde hon inte göra det och samtidigt prata med sig själv. Hon var, med hjäp av ”studs-träffövningen", tvungen att lägga all sin uppmärksamhet på bollens färd genom luften och mentalt koppla bort allting annat, med sitt ego inkluderat.

Genom att följa Gallweys instruktioner kunde Molly försätta sig själv i ett tillstånd av inre tystnad och fokus (på bollen) i nuet.

boken ”Självkontroll genom mental träning” (1979) skriver Lars-Eric Uneståhl följande: "Ett sätt att bli koncentrerad på uppgiften var alltså att låta sig fångas av någonting, till exempel bollen. Detta är egentligen en slags meditativ teknik, men i stället för ett mantra (transcendental meditation) eller en kroppsfunktion (zen-meditation) kan man låta tankarna fångas av någonting i själva idrotten, så att man glömmer bort att tänka på vad man gör och hur man gör det eller resultatet. Det är alltså lättare att leva i nuet om man fångas av någonting i spelet. Man funderar då inte över vad som har hänt och man kalkylerar inte över vad man tror ska hända.”

enom att lära sig att rikta all sin uppmärksamhet på sin aktivitet, kan idrottaren lära sig att optimera både sin inlärning och sin tävlingsprestation. Som en aspekt av den mentala träningen har träning i mindfulness mycket att erbjuda idrottare i deras strävan att fungera och må bättre. Både på idrottsarenan och i deras vardagsliv.

Litteratur som omnämnts i artikeln: Tim Gallweys The Inner Game-serie (1974-2009) Rahula, Walpola, What the Buddha Taught (1974) Uneståhl, Lars-Eric, Självkontroll genom mental träning (1994).

4/2019 GROW magazine / 47 3-4/2020 - GROW magazine / 181

PERSPEKTIV — § KROPP & SJÄL

182 �

GROW magazine - 3-4/2020

TEMA: SJÄLVINSIKT — PERSPEKTIV § KROPP & SJÄL — PERSPEKTIV

GROW vol 3

A: M E T IKT S N I V SJÄL

» I VÅRT SAMHÄLLE

idag riktar vi vår sikt utåt istället för att se inåt, mot oss själva. Om vi vänder blicken? Då kan vi nå självinsikt - nyckeln till livet.«

AYURVEDA – ett begrepp som under senare tid allt oftare uppmärksammats, är en mångtusenårig indisk hälsolära som lär oss hitta balans och hälsa i livet genom självkännedom. Utifrån en helhetssyn på människan där kropp, själ och ande hänger samman talar ayurveda om för oss hur vi bäst lever utifrån vår individuella och unika kroppstyp. Men för detta krävs självinsikt. GROW magazine träffade PETER LJUNGSBERG, ayurvedisk hälsorådgivare, terapeut, lärare och föredragshållare och en av pionjärerna inom ayurveda i Sverige. Text: Lena Weesar

3-4/2020 - GROW magazine 1/2016 GROW magazine /

/ 183

PERSPEKTIV — § KROPP & SJÄL

A: TEM SIKT LVIN SJÄ

»H

älsa är ett normatillstånd, det skapas i vardagen i det liv vi lever varje dag.«

»AYURVEDA ser människan i sin helhet - som kropp,själ och ande - och i relation till sin omgivning.« 46 /

GROW magazine 1/2016

184 �

GROW magazine - 3-4/2020

«Och det är det ayurveda lär oss - att upprätthålla vår hälsa genom självinsikt och kännedom om oss själva.« »INOM DEN VÄSTERLÄNDSKA läkekonsten, skolmedicinen, är det sjukdomssymptomen som behandlas. Vi går till läkaren först när vi känner symptom på att något inte står rätt till, kroppsligt eller själsligt. Läkarna ger oss ofta också generella råd om hur vi ska leva ett sundare liv genom att motionera mer, sluta röka och så vidare.« »DEN AYURVEDISKA HÄLSOLÄRAN däremot talar om för oss hur vi ska leva våra liv innan vi blir sjuka. Hur vi bäst lever utifrån vår individuella och unika sammansättning av doshor, kroppstyper eller energitillstånd. Och hur vi upprätthåller balansen i vår kropp så att vi lever i harmoni med våra individuella förutsättningar och motverkar obalans som leder till ohälsa och sjukdomar.«

(

YURVEDA ser människan i sin helhet, som kropp, själ och ande, alltså utifrån ett holistiskt synsätt där människan existerar i relation till sin omgivning, sin miljö, till skillnad från den västerländska skolmedicinen som tittar på och behandlar specifika delar av människan. Som specialistläkarna, kunniga på vissa delar av människans kropp eller psykologiskt, hennes psyke«

TEMA: SJÄLVINSIKT — PERSPEKTIV § KROPP & SJÄL — PERSPEKTIV

Foto: Pixelrohkost

» AYURVEDA är sanskrit och betyder "kunskap om livet"«

ETER LJUNGSBERG, en av pionjärerna inom den ayurvediska hälsoläran i Sverige, har arbetat och levt efter de ayurvediska principerna i över trettio år. Han är hälsorådgivare på VedaLila, ett ayurvediskt hälsoföretag i Stockholm, och utbildad terapeut. Han föreläser regelbundet på Karolinska Institutet och Uppsala universitet, han håller utbildningar och anlitas i frågor som rör personlig utveckling i arbetslivet, både för grupper och personlig coaching. Och han har mycket att säga om den västerländska skolmedicinen och läkemedelsindustrin. Men det är inte det vi ska tala om nu utan hur man kan upprätthålla sin hälsa genom självinsikt och självkännedom.

kan ses enskilt utanför sin kontext. Allt hänger ihop och hur vi handlar och agerar, det vi gör, leder till vidare konsekvenser. Både gentemot oss själva och vår omgivning – vi påverkar och påverkas. Helheten är större än summan av sina delar.« »Ingången till ayurveda är självkännedom och för att ta till oss vad den har att lära oss behöver vi återanknyta kontakten med oss själva, vår essens, och med naturen.«

NLIGT AYURVEDA är vi människor födda med en unik sammansättning av doshor, en kombination av tre kroppstyper som beskriver de grundläggande kvaliteter, eller energitillstånd, som finns inom oss på det fysiska, emotionella och det mentala planet. Oftast dominerar en eller ENOM DEN LIVSSTIL vi har idag två av doshorna hos individen. Det är när de har vi i mångt och mycket förlorat kommer i obalans som vi upplever att vi inte kontakten både med oss själva och mår bra, kroppsligt, emotionellt och/eller naturen. Vi har vår sikt riktad utåt – inte mentalt. Det som orsakar obalansen har sitt inåt mot visdomen inom oss. Vi vet så oänd- ursprung i vår livsstil och yttre miljö. ligt mycket mer än vad vi tror, allt finns inuti »När vi är i balans klarar vi av utmanande oss. Om vi vänder blicken inåt kan vi nå situationer och hanterar stress mer konsjälvinsikt – själva nyckeln till livet.« struktivt, vi tänker klarare, upplever vår om»Ayurveda är sanskrit och betyder "kungivning och relaterar till andra på ett öppnaskap om allt levande" eller "kunskap om re och mer positivt sätt, även de vi inte helt livet" och utgår från en holistisk filosofi. Vil- sympatiserar med, och vi känner oss friska ket betyder att allt levande, och våra liv, inte

3-4/2020 GROWmagazine magazine/ 1/2016-GROW

/47185

PERSPEKTIV — § TEMA: SJÄLVINSIKT PERSPEKTIV — § KROPP & SJÄL

- livet blir kort sagt lättare och roligare att leva. Men mycket kan få oss ur balans. Vi jobbar för mycket, eller oroar oss för vårt liv av olika orsaker, vi sover för lite, äter inte den mat som vi mår bäst av, tycker inte att vi hinner med vårt sociala liv, eller önskar att det såg annorlunda ut, vi får inte tillräckligt med motion osv, osv. Vilket leder till att vi börjar må dåligt och vilket i förlängningen också kan leda till sjukdom.«

e tre doshorna, eller kroppstyperna, är vata, pitta och kapha, och vet vi vilken, eller vilka, vi domineras av kan vi också hämta kunskap om hur vi bäst lever ett liv i balans utifrån vår kroppstyp, bli uppmärksam på när obalanser börjar visa sig och hur man kan förhålla sig när de uppstår. Genom att känna till sin kroppstyp har man en bra förståelse för vem man är – och inte är. Och man kan också bättre förstå andra.

nom ayurveda säger man att det finns 10 olika kombinationer av de olika doshorna och mycket kortfattat, och schematiskt, kan de grundtyperna beskrivas som:

V(;( ;(

- den snabba, kreativa och entusiastiska igångsättaren med starkt frihetsbehov som lever sitt liv i högt tempo med många olika och ofta helt orelaterade saker på gång, En vataperson behöver en livsstil och en omgivande miljö som tillåter henne att leva ut sin idérikedom och entusiasm. 5pY ]H[H RVTTLY P VIHSHUZ pY VM[H Z`TW[VTLU KPɈ\ZH Z]rYH H[[ KPHNUVZ[Psera. Det kan handla om känslor av oro och ångest. De känner det i kroppen men ”det sitter i huvudet” brukar de få höra från vården, som ofta inte hittar något fel. Strategin för vata är ta hand om sig själv bättre, sakta ner tempot, ta till sig regelbundenhet - och lära sig långsamhet, vilket också är vatapersonens svåraste utmaning. Och visst uppsakttar vata goda råd, men att följa dem, det är en annan sak.

Foton: Pixelrohkost - Illustration: M. Gove

48 / 186 �

GROW magazine 1/2016 GROW magazine - 3-4/2020

TEMA: SJÄLVINSIKT

— PERSPEKTIV

KROPP & SJÄL

— PERSPEKTIV

70;;( - är ambitiösa, målmedvetna och 70

tävlingsinriktade »duktighetspersoner« som sätter prestation och karriär främst, vill gärna vara ledare och tycker om utmaningar. De är välorganiserade och har ofta ett skarpt intellekt. Men har svårt att sätta sina egna gränser. Fysiska krämpor kännetecknar pittas obalans, kroppen säger ifrån, det kan vara genom att få problem med magen, högt blodtryck, migrän, men det är också risk för att pitta tappar bort sig känslomässigt i sina prestationsinriktade aktiviteter. Strategin för pitta är att lära sig måttlighet och insikt i att man är mer än sina prestationer. Yoga och meditation är rekommendationerna för pitta. 7P[[H RHU [H LTV[ ]pNSLKUPUN TLU Kr ZRH KLU MVYT\SLYHZ Zr H[[ pitta själv anser sig komma på vad den har att säga.

2(7/( – är prestigelös och opretentiös,

en stabil, pålitlig och lite långsam person som i det längsta \UK]PRLY RVUÅPR[LY LU »omhändertagare« med en vänlig utstrålning. Kapha är nöjd med saker och ting som de är och söker inte förändring. Ofta förringar de sig själva på andras bekostnad. När en kaphaperson kommer i obalans ökar tyngden i stabiliteten med viktuppgång, passivitet och en nedstämdhet som kan leda till depression. Obalansen kan också visa sig som luftrörsproblem, astma och täta förkylningar. Kapha kan lätt komma in i en ond cirkel. Strategin för kapha är att lära sig sätta gränser gentemot andra och se till att hon, eller han, får sina egna behov tillgodosedda. Och/eller utmana sig själv att gå utanför sin trygghetszon, söka stimulans utanför det invanda, ]PSRL[ PU[L pY Sp[[ M Y LU RHWOHWLYZVU /pY TrZ[L VTNP]UPUNLU visa förståelse - för det tar tid för kapha.

1/2016 GROW magazine /

3-4/2020 - GROW magazine

49 / 187

PERSPEKTIV & SJÄLVINSIKT SJÄL PERSPEKTIV——§ KROPP § TEMA:

OM AYURVEDISK HÄLSORÅDGIVARE möter Peter Ljungsberg många klienter som har stressrelaterade problem, det kan vara problem med sömnen, mag- och tarmproblem, värk i lederna och det kan också handla om existentiella problem.

»Vårt samhälle idag är vad jag skulle säga ett pitta-samhälle, präglat av de värderingar som pitta styrs av med höga krav på målinriktad individuell prestation. Ett samhälle som samtidigt är präglat av vata – som går på virtuell, digital högfart där vi översköljs med information vart vi än vänder oss och där ständig utveckling uppmuntras.« »Det är klart att vi som människor påverkas av det! Vi tar oss inte tid att se inåt, reflektera över existentiella frågor som "Vem är jag egentligen?". Istället riktar vi siktet utåt, vi gör oss själva till varumärken genom "branding" och hoppar på trender utan att tänka efter om de är bra för oss. Som till exempel alla dieter eller olika motionstrender som florerar – inte passar de alla!« »Svårast är det idag för de mer långsamma kaphapersonerna som behöver tid för eftertanke för att komma till sin rätt. Genom att ge dem tid inser vi vilken enorm begåvning de har. Men tid är en bristvara. Också i klassrummet där kahpabarnet ofta inte ges den tid och det tålamod det behöver för sin inlärning och utveckling.«

=(+ f9 (@<9=,+(&

AYURVEDA,, sanskrit för ”kunskap om livet” eller ”kunskap om allt levande”, är en hälsolära, ett system av principer och begrepp med mångtusenåriga anor från den vediska kulturen med syfte att skapa balans som förutsättning för hälsa. Utifrån ett holistiskt synsätt på människan där kropp, själ och ande hänger samman ser ayurveda individen utifrån den kontext, eller sammanhang, där hon eller han lever och verkar. Allt som existerar består enligt ayurveda av de fem elementen rymd, luft, eld, vatten och jord. Vilka också ingår i människans grundläggande kroppstyper eller energitillstånd, de tre doshorna - vata, pitta och kahpa. Vi har alla dessa tre doshor inom oss, men en dominerar oftast över de andra. När doshorna är i balans upplever vi hälsa, när de är i obalans ohälsa, skapad av vår livsstil och vår yttre miljö. Filosofin och teorin bakom den aurvediska läran handlar om att återställa balansen mellan doshorna, till skillnad från att bota symptomen på sjukdom som den västerländska skolmedicinen bygger på. Auyurveda har stora likheter med den traditionella kinesiska läkekonsten som också betonar helheten och balansen mellan människan och hennes omgivning.

AYURVEDA FÖR KROPP OCH SJÄL

av Eva Sanner och Peter Ljungsberg (Natur & Kultur, 2006)

188 3-4/2020 50� /GROW GROWmagazine magazine -1/2016

i kan likna kahpa vid den disciplinerade långdistanslöparen som springer i lugnt tempo för att spara på krafterna. Den medeldisciplinerade och kreativa vata är sprintern och medeldistanslöparen, det är den tävlingsinriktade pitta som gillar utmaningar och har siktet inställt på att vinna. Alla är utmärkta löpare, men på olika distanser. Att en kahpaperson skulle vinna en sprintertävling mot en vata är högst otroligt, liksom att en vataperson skulle vinna en långdistanslöpning mot en kahpa.«

n annan liknelse kan vi ta från företagsvärlden. Ett beslut ska tas om ett större inköp. Vata beskriver i inspirerande och målande termer vad det hela gäller. Pitta står vid whiteboarden med pennan i handen och skriver snabbt och ledigt ner nyckelorden ur

TEMA: SJÄLVINSIKT § KROPP & SJÄL — — PERSPEKTIV PERSPEKTIV

studier i allmänmedicin och ayurvedisk läkekonst ingår. Av kritiker betraktas ayurvedisk medicin och läVid en AYURVEDISK LÄKARKONSULTATION kekonst som en pseudovetenskap då man bland fastställs klientens, eller patientens, kroppstyp och de annat menar att ayurvedans uppfattning om sjukdoobalanser som klienten upplever sig ha bland annat mars orsaker (som obalanser i kroppen) strider mot genom pulsläsning. Ofta görs också provtagningar vetenskaplig (läs: västerländsk) etablerad kunskap. motsvarande de som sker vid västerländska läkarMånga örter och medicinalväxter inom ayurvedisk besök (blodtryck, diabetes, kolesterol etc). Behandmedicin har dock fått uppmärksamhet inom västlingarna kan innehålla olika typer av ayurvedisk världens läkarsamfund för dessas positiva inverkan. massage, lerinpackningar, utrensningar och reningar, Vid konsultation av en AYURVEDISK HÅLSOörtextrakter, örtteer, olika ayurvediska mediciner och RÅDGIVARE ges hälsofrämjande råd anpassade till kostföreskrifter med mera, beroende på var klientens klientens kroppstyp vilka kan omfatta kost, dagliga obalans ligger. rutiner, livsstilsförändringar, yoga, meditation och Den indiska regeringen stödjer forskning och örter. Ett individuellt och skräddarsytt program utundervisning inom ayurveda. En ayurvedisk läkare formas för den dagliga rutinen, för att skapa balans i har åtminstone fem och ett halvt års utbildning, vardagen.

/<9 .ࠫ9 ,5 (@<9=,+0:2 265:<3;(;065 ;033&

Vatas föredragning. Kapha lyssnar. Beslut ska tas. Vata och Pitta är snart överens. Kapha, om egentligen behöver mer tid att reflektera över de olika alternativen skulle helst vilja ta upp det hela igen efter helgen. Men vill inte ställa till besvär och ställer sig bakom beslutet för sämjans skull. Hur resultatet blev? Beslutet skulle kanske ha vunnit på om det hade fått helgen på sig att mogna. Kaphas eftertänksamhet kan leda till klokare beslut för fort kan ofta bli fel.«

samhälle ett samhälle i ekologisk balans. Att nå självinsikt innebär därför också att förstå sig själv i ett vidare sammanhang, utanför oss själva.«

enom att rikta vår sikt, vår blick, inåt, reflektera och lyssna på vår intuition, kan vi använda den som ett redskap för att förstå helhetens natur. Och handla därefter, utifrån en självinsikt om vilka vi är och vad vårt samvete säger oss om hur vi ska leva och hur vi bäst tar ansvar för vår jord. Ett ansvar vi har inte bara gentemot oss själva yurveda handlar också om att förstå att vi har ett ansvar för vår jord. Ur ett utan mot många kommande, framtida generaayurvediskt perspektiv är ett välmående tioner.«

Foto: Luftbildfotograf - Illustration: pilipa

(

1/2016 GROW magazine / 51 3-4/2020 - GROW magazine / 189

PERSPEKTIV— § TEMA: KREATIVITET

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

SOFIE RINGSTEN

yogalärare fd polis

YIN YOGA GAV MIG LIVET TILLBAKA

sofieringsten.com supyogapro.com 14� GROW � GROW magazine 3/2017 190 magazine - 3-4 /2020

Foto: Birgersdotter

TEMA: HÄLSA & LIVSKVALITÉ — PERSPEKTIV § KROPP & SJÄL — PERSPEKTIV

GROW vol 8

TEMA

HÄL LIVSK SA & VALIT É

»YOGA - en självstudie där kropp, själ och sinne hänger ihop« Fysiskt våld och hot i arbetet är majoriteten av oss lyckligtvis förskonade ifrån. En yrkesgrupp som är särskilt utsatt är polisen, vilket också media flitigt rapporterat om det senaste halvåret. SOFIE RINGSTEN, tidigare polis, vet. Hennes liv tog en drastisk vändning en dag då hon fick ett kraftigt slag i huvudet under en tjänsteutryckning. Hon blev tvungen att inte bara säga upp sig, utan också ifrågasätta hela sin identitet och hon hade ständig smärta. Idag är hon smärtfri tack vare yin yoga som hon också utbildar och håller kurser i - bland annat för Nationella insatsstyrkan! Text: Lena Weesar 3-4/2020 - GROW magazine 3/2017 GROW magazine /

/ 191 15

PERSPEKTIV — § TEMA: HÄLSA & LIVSKVALITÉ PERSPEKTIV — § KROPP & SJÄL

A: TEM & SA HÄL ALITÉ SKV V I L

»YIN YOGA - är en mjuk och avslappnad form av yoga som fokuserar på kroppens fascia, bindväv, det vill säga kroppens leder med dess senor och ligament. Yin yoga kallas också "yoga for the joints". Positionerna hålls mellan tre till upp till 10 minuter.«

DAG ÄR JAG PRECIS DÄR JAG VILL VARA!«

ET FINNS MÅNGA missuppfattningar om yin yoga. Missuppfattningar som troligen bygger på okunskap, vilket missuppfattningar ofta gör. SOFIE RINGSTEN, idag utbildare av yin yogalärare, tidigare polis med en lång sjukskrivning efter en allvarlig skada i tjänsten, är själv ett bevis på hur yin yoga kan läka - hon fick sitt liv tillbaka. Ett liv i full närvaro, med hög livskvalité där hon kan göra det hon älskar mest - att vara ute i löparslingorna i bergen och på surfbrädan på havet. Mot alla odds. Eller ...? Här berättar Sofie.

192 magazine - 3-4/2020 16� � GROW GROW magazine 3/2017

TEMA: HÄLSA & LIVSKVALITÉ — PERSPEKTIV § KROPP & SJÄL — PERSPEKTIV

»TACK VARE YIN YOGA är jag smärtfri idag, helt utan mediciner!«

ÄKARNA hade sagt att jag aldrig

skulle kunna träna igen efter slaget i huvudet jag fick den där dagen under utryckningen i centrala Stockholm«, berättade SOFIE RINGSTEN när vi talades vid i telefon. Till helgen skulle familjen resa till Spanien, sommarsemestern stod inför dörren och det fanns ingen tid att träffas för en intervju.

TT FORTSÄTTA att arbeta som polis, mitt jobb som jag älskade, var uteslutet. Hela min tillvaro rasade och jag hade ständig värk. Läkarna skrev ut smärtdämpande mediciner, de gav mig botox-injektioner och morfinplåster, anti-depressiva för min depression. Jag var sjukskriven i två år och under en period satt jag till och med i rullstol.« Sofie Ringsten som praktiskt taget vuxit upp på brottarmattan och brottats på elitnivå i svenska damlandslaget, som var en aktiv och envis högpresterare och i hela sitt vuxna liv arbetat som polis, hade som mål att bli Sveriges första kvinnliga piketpolis. Men av det blev det intet.

ÖRST VILLE JAG INTE ta in att det verkligen kunde varar så«, fortsatte Sofie. »Jag drog ut på uppsägning och sjukskrivning in i det längsta, kunde inte tänka mig något annat liv än det som polis. Här hade jag hela min identitet, så jag bad om att bli omplacerad och jobbade på kontoret på Södermalmspolisen, men nu utan uniform. Tills en dag då det sa stopp - det gick inte längre!«

AG HADE FÖRTRÄNGT smärtan, ville helt enkelt inte acceptera att mitt liv måste förändras.« Det visade sig att Sofie, förutom hjärnskakning och en hjärnblödning vid själva slaget, hade fått en kronisk skada - en whiplashskada, som yttrade sig i kraftiga huvudvärksattacker och kronisk värk i nacken. Men det var inte bara kroppskadan med smärtan som påverkade henne. Hon påverkades också mentalt.

ET VAR JU SOM OM hela mitt liv tagits ifrån mig! Vem var jag nu? Jag var inte polis och jag kunde inte träna! Jag började ifrågasätta mig själv och härifrån var vägen inte lång till att gå in i en depression.« »Vändningen kom när en yogastudio öppnande i närheten där vi då bodde och jag övertalades att gå dit. Och det var där mitt nya liv började med yoga.« »Jag började med ashtanga yoga, så hatha yoga och advanced therapeutic yoga. Men det var när jag kom in på yin yoga och började jobba med min fascia, bindväven, som kroppen riktigt började läka.« »Efter tre år utbildade jag mig till yogalärare, jag reste till Kalifornien, till Paul Grilley som tillsammans med sin fru utbildar lärare i yin yoga och i anatomi, och sedan fem år tillbaka utbildar jag själv yogalärare. Jag är smärtfri och jag äter inga mediciner - tack vare yin yogan som faktiskt råddade mitt liv!«

3-4/2020 - GROW 3/2017 GROWmagazine magazine //193 17

PERSPEKTIV & SJÄL PERSPEKTIV——§ KROPP § TEMA: HÄLSA & LIVSKVALITÉ Foto: Birgersdotter

IN YOGA börjar få fäste i Sverige och Sofie berättar att de på den studio hon arbetar har sett ett stort skifte från de mer atletiska yogaformerna. Hennes utbildningar är alltid fullbokade och och allt fler lärare vill lära sig undervisa i yin.

» NÅGRA FORMER AV YOGA:

IN YOGA - är en mjuk, avslappnad och terapeutisk form av yoga som fokuserar på kroppens bindväv, fascia, senor och ligament. Yin yoga innehåller färre positioner (asanas) än mer atletisk yoga och de hålls i mellan tre till fem, ibland upp till tio, minuter åt gången.

H A

ATHA YOGA - den kanske mest vanliga yogaformen som praktiseras idag, är en mer atletisk yoga och riktar in sig på kroppens energikanaler för att balansera kropp och själ.

SHTANGA YOGA - är en fysisk form av yoga där andningen synkroniseras med kroppens ställningar - genererar värme och cirkulation för att förstärka, rena och vitalisera kroppens muskler och inre organ. 194 18 ��

GROW magazine 3- /2017 3-4/2020 GROW magazine

IN YOGA är alltså en mjukare form av yoga och inte atletisk som till exempel hatha och ashtanga yoga som den skiljer sig ifrån genom att man stannar kvar, slappnar av och vilar i varje sittande eller liggande position i mellan tre till fem och upp till tio minuter i vissa positioner. Syftet är att stretcha kroppens fascia, bindväv, förklarade Sofie, fascia som har en sammanhållande funktion för våra vävnader och organ. Våra ligament och senor består också av fascia. Med åldern torkar vår bindväv ut och till ett uttorkat bindvävssystem finns kopplingar till diffusa smärtor som fibromyalgi och kronisk reumatism, berättade Sofie vidare, med den mjuka yin yogan kan man påbörja en läkningsprocess.

IN YOGA handlar aldrig om prestation, man lyssnar till kroppen hela tiden. Det är som en slags självstudier där kroppen, själen och sinnet hänger ihop. Man stannar upp, får kroppen att "lossna" och man lyssnar inåt vilket kan upplevas frustrerande för många. Speciellt om man har trauma i kroppen. Det svåraste kan vara att sätta sig tyst och stilla och möta sig själv. Ibland kan det bli väldigt emotionellt, med tårar. Det är alltså en helt annan upplevelse än den fysiska träningen där man bygger upp muskler.«

TLETER har nu också börjat uppmärksamma yoga, både för att förebygga skador men också för sinnet. För dem handlar det ju mycket om prestation, krav och mental träning och yogan ger dem redskap för att hantera känslor och behålla rörligheten. Idag arbetar jag bland annat med yin yoga för Nationella insatsstyrkan, den tuffaste polisstyrkan vi har, som skickas ut vid extrema situationer som attacker och gisslantagningar.«

IKTIGT är också att ha kunskap om kroppens anatomi, påpekar Sofie, hur kroppen påverkas och vad som händer anatomiskt, fysiologiskt och att positionerna i yogan anpassas individuellt - vi är helt enkelt skapta olika. Och idag utbildar Sofie lärare i yin yoga och yin yoga för atleter, där anatomi är en viktig del av utbildningen. Hon är dessutom den första yogaläraren som tog SUP yoga till Sverige, yoga på bräda på vattnet, som hon också ger utbildningar i runt om i världen, och hon springer ultramarathon, i längd längre än ett vanligt marathonlopp, 5 till 16 mil som kan ta mer än 24 timmar att springa. Och hon surfar och är förresten sponsrad av världens största surfmärke, Roxy.. Man kan undra hur Sofies liv skulle sett ut idag om hon hade tagit till sig vad läkaren sagt, att hon aldrig skulle kunna träna igen.

TEMA: HÄLSA§& KROPP LIVSKVALITÉ & SJÄL— —PERSPEKTIV PERSPEKTIV

UP YOGA - Stand Up Paddleboard Yoga, yoga på en Stand Up Paddleboard, en bredare bräda som man vanligtvis står och paddlar på för att uppleva vattnet på ett annorlunda sätt och för att stärka armar och bål. Genom SUP yoga övas bland annat balans, styrka och stabilitet - fokus, som man sedan kan ta med sig till sin yogamatta.

AG GICK FAKTISKT TILLBAKA och berättade hur yin yogan hjälpt mig. Läkaren kände varken till yin yoga eller verkade ta det på allvar utan skojade om det. På något sätt är det symptomatiskt för sjukvården - det mesta var fokuserat på att dämpa min smärta med medicinering istället för att ta reda på hur jag kunde få tillbaka rörligheten i kroppen. Inte heller fick jag hjälp med att bearbeta det mentala under min sjukskrivning där ju 50% av läkningsprocessen sitter.» dag? Idag är jag precis där jag vill vara. Jag har hittat det som funkar för mig och som jag mår bra av. Vilket jag önskar alla kunde göra!«

Foto: Privat

Foto: Cecilia Engvall

3/2017 GROW magazine magazine // 195 19 3-4/2020 - GROW

GROW MAGAZINE — § TEMA: KULTURMÖTEN PERSPEKTIV — § KROPP & SJÄL

ENERGIMEDICIN innersource.net

av CHRISTINA RAHMN

psykolog & organisationskonsult rahmn.nu directa.se

196 � GROW magazine - 3-4/2020 14 � GROW magazine 1/2019

Foto: tillhör Donna Eden

DONNA EDEN &

§ TEMA: KULTURMÖTEN — GROW MAGAZINE § KROPP & SJÄL — PERSPEKTIV

TEMA: KULTU RMÖT EN GROW vol 14

» PUT HEALING IN GOOD HANDS - YOUR OWN!« För psykologen och organisationskonsulten CHRISTINA RAHMN blev det något av ett kulturmöte när hon, helt oväntat, kom att delta i en workshop med DONNA EDEN under en resa i Kalifornien för några år sedan. Ett kulturmöte som handlade om hur vi ser vår kropp, vår hälsa och vårt läkande. Består vår kropp enbart av fysisk materia, biokemi? Eller består den också av energifält som påverkar vår fysiska och psykiska hälsa? Workshopen handlade om energimedicin och för Christina blev den en omvälvande upplevelse som också ledde till en fortsatt resa! DONNA EDEN kommer till Sverige i slutet av februari - vill du veta mer, se annonsen på sidan 5. 3-4/2020 - GROW magazine / 197 1/2019 GROW magazine / 15

GROW MAGAZINE — § TEMA: KULTURMÖTEN PERSPEKTIV — § KROPP & SJÄL

: TEMA EN T RMÖ U T L KU

LLT ÄR ENERGI

Albert Einstein

NERGIMEDICIN - att balansera kroppens energisystem för optimal hälsa, glädje och vitalitet. Och det med enkla redskap att använda själv - genom energiövningar som alla kan göra.

» ENERGIMEDICIN

är ett utmärkt komplement till andra former av individuellt stöd som coaching och personlig utveckling,«

198 � GROW magazine - 3-4/2020 16 � GROW magazine 1/2019

Låter det för bra för att vara sant? Nej, inte alls. CHRISTINA RAHMN, psykolog och organisationskonsult, ger här tips på tre enkla övningar som du kan göra. För enligt energimedicinen som fokuserar på kroppens energifält, kan vi förändra och balansera kroppens försämrade energimönster, till exempel vid negativ stress och andra obalanser.

§ TEMA: KULTURMÖTEN GROW MAGAZINE § KROPP &— SJÄL — PERSPEKTIV

» HUR VÅRT ENERGISYSTEM mår påverkar i allra högsta grad vår fysiska såväl som vår psykiska hälsa.«

ETT OVÄNTAT MÖTE – MED DONNA EDEN OCH ENERGIMEDICIN I maj/juni 2014 var jag i Kalifornien tillsammans med en väninna och konsultkollega för att hälsa på släktingar och vänner. Tillsammans körde vi kustvägen från San Fransisco söderut. Vi skulle passera Esalen, där The Human Potential Movement startade 1961 med förgrundsfigurer som FRITZ PEARLS och PAUL GOODMAN med flera. Att göra ett stopp där kändes som ett måste, men villkoret var att delta i en workshop. Den 6-8 juni fanns en workshop i Eden Energy Medicine (EEM) med DONNA EDEN och hennes man, tillika professor i psykologi, DAVID FEINSTEIN. Så varför inte? Det blev omvälvande dagar med nya kunskaper, praktiska övningar och Donna Edens fantastiska, personliga utstrålning och vittnesmål om hur vi alla kan balansera vår energi för bättre hälsa och välbefinnande.

AD ÄR ENERGIMEDICIN?

ENERGIMEDICIN bygger på tusenåriga traditioner inom bland annat kinesisk läkekonst, akupunktur, qi gong, yoga i kombination med mer nutida tekniker som kinesiologi och knackning på akupressurpunkter (EFT), vars effekt nu är vetenskapligt bevisat.

EN KONVENTIONELLA VÄSTERLÄNDSKA MEDICINEN fokuserar på cellernas, vävnadernas och organens biokemi medan energimedicin fokuserar på kroppens energifält som organiserar och kontrollerar tillväxten och reparationen av celler, vävnader och organ.

NLIGT DAVID FEINSTEIN kan förändring av försämrade energimönster vara det mest effektiva och varsamma sättet att förbättra vitaliteten hos organ, celler och psyke. Hur vårt energisystem mår påverkar i allra högsta grad vår fysiska såväl som vår psykiska hälsa. Det positiva är att vi kan påverka och läka obalanser på energinivå genom speciella energitekniker. På så sätt skapas förutsättningar för bestående positiva förändringar, som gör dig friskare och fylld med livskraft.

NERGIMEDICIN KAN OCKSÅ påverka begränsande beteenden och mönster eftersom dessa också är energi. (Allt är energi - Albert Einstein). Energimedicin är effektivt vid bland annat trötthet, stress, smärta, värk, hormonella obalanser, obalanser i nervsystemet, olika sjukdomar och symtom. 3-4/2020 - GROW magazine

/ 199 17

1/2019 GROW magazine /

GROW MAGAZINE — § TEMA: KULTURMÖTEN PERSPEKTIV — § KROPP & SJÄL

EM ÄR DONNA EDEN?

DONNA EDEN ÄR en av världens mest eftersökta, auktoritativa och inspirerande talespersoner för energimedicin. Förutom att hon behandlat mer än tiotusen individuella klienter under mer än trettio år och helat sig själv från svår MS, har hon också utbildat ca 80 000 personer över hela världen, både lekmän och professionella, i hur man kan engagera sina egna energier för förbättrad hälsa och välbefinnande.

NÅGRA AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR

VI VET IDAG att i Sverige beror 40% av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa, vilket är en ökning med 70% sedan 2010. Orsakerna kan vara brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, allt ifrån för mycket arbete, samarbetsproblem, hög takt, bristande ledarskap, mobbing etc. till det faktum att vi idag med teknikens hjälp kan vara uppkopplade och tillgängliga dygnet runt.

ONNA EDEN har begåvats med förmågan att sedan barndomen se kroppens energier. Hon kan till exempel se hur det mänskliga biomagnetiska fältet (auran) hos en sjuk person skiljer sig från det hos en frisk person. Utifrån denna fömåga har hon utvecklat ett system för att utbilda andra, som inte har denna förmåga, att framgångsrikt arbeta med sina energier.

ILLSAMMANS MED SIN MAN, David Feinstein, har hon utvecklat Innersource Programs and Publications med inriktning på Energimedicin, Energipsykologi, holistisk hälsa, komplementär medicin, personlig utveckling och relationer. Idag genomförs Eden Energy Medicine Foundations (första året på den två-åriga certifieringsutbildningen) på många platser i USA, men också i Storbritannien, Australien, Irland, Belgien och i Sverige (Malmö). Innersource följer och medverkar i vetenskapliga studier, som ökat explosionsartat under 2000-talet.

18 � GROW magazine 1/2019 200 � GROW magazine - 3-4/2020

TRESS OCH PSYKISK OHÄLSA -

MITT ARBETE som organisationskonsult träffar jag chefer och medarbetare inom många olika företag, både offentlig och ideell sektor, där stress och sjukskrivningar på grund av utmattningsdepression är vanligt förekommande. Vi börjar få ökad kunskap om hur vår hjärna fungerar, men fortfarande saknas mycket kunskap om helheten och sambanden mellan våra sinnrika system i kroppen. AG SER ENERGIMEDICIN som ett utmärkt komplement till andra former av individuellt stöd som coaching och personlig utveckling, inte minst för att personer med stressrelaterade erfarenheter kan få redskap att påverka sin situation. På samma sätt som du kan ta kosttillskott för att komplettera din kost, så kan energimedicinrörelser hjälpa dig att få bättre hälsa och höja ditt immunförsvar mot infektioner och mot stress. Dessutom skulle mycket av kunskapen kunna förmedlas till chefer och ledare för att bidra till hållbara arbetsplatser.

§ TEMA: KULTURMÖTEN — GROW MAGAZINE § KROPP & SJÄL — PERSPEKTIV

Workshops med Donna Eden Foton: tillhör Donna Eden

FORTSATT RESA ... Innan vi lämnade Esalen köpte jag Donna Edens bok Energy Medicine – Balancing Your Body's Energies for Optimal Health, Joy and Vitality som hon skrivit tillsammans med David Feinstein. Efter att ha läst den och börjat tillämpa hennes Daily Energy Routine regelbundet, beslutade jag mig för att satsa på den tvååriga utbildningen Eden Energy Medicine (EEM) Certification Program. Det känns fantastiskt att ha fått enkla redskap att använda själv och kunna lära ut till andra. EEM handlar mycket om självhjälp och egenvård. Energiövningar, som alla kan göra, är en stor del av detta.

Foto: tillhör Christina Rahmn

CHRISTINA RAHMN rahmn.nu är psykolog och organisationskonsult, MSc Gestalt i organisation, med drygt 30 års erfarenhet av att arbeta med människor och förändringsprocesser på individ-, grupp- och organisationsnivå I Sverige och internationellt. Christina arbetar som konsult inom Directa Svenska AB och med energibalansering i egen praktik. 3-4/2020 - GROW magazine / 201 1/2019 GROW magazine / 19

GROW MAGAZINE —& § SJÄL TEMA: KULTURMÖTEN PERSPEKTIV — § KROPP

TRE TIPS på

ENKLA ÖVNINGAR

NERGIERNA I KROPPEN

behöver röra sig och korsa varandra på olika sätt för att energisystemet ska vara i balans.

✹

ORSGÅNG

MARSCHERA PÅ STÄLLET

ORSANDE AXELDRAG

✹ 1

LÄGG VÄNSTER HAND PÅ HÖGER AXEL nära halsen.

Dra vänster hand diagonalt över framsidan på kroppen och ner mot vänster höft. Gör motsvarande med höger hand på vänster axel. Upprepa 10-12 gånger på vardera sida. l ÖVNINGEN GER ENERGIN UTRYMME – energier kan bli blockerade på grund av gifter, muskelspänningar, långvarig stress. 202 � GROW magazine - 3-4/2020 20 � GROW magazine 1/2019

– överdriv rörelsen. När du lyfter vänster ben så ska höger arm korsa över kroppen mot vänster knä och motsvarande med höger ben och vänster arm. Marschera i ca 1 min. l ÖVNINGEN HJÄLPER ENERGIN ATT FLÖDA på ett sätt som stödjer koordination, hälsa och vitalitet i hela kroppen och energisystemet.

§ TEMA: KULTURMÖTEN —&GROW § KROPP SJÄL —MAGAZINE PERSPEKTIV

✹T 3

YMUSKNACKNINGEN

PLACERA FINGERTOPPARNA

från en hand eller båda händer i mitten av bröstbenet, vid tymuskörteln (mellan halschakrat och hjärtchakrat). Knacka med fingertopparna eller knogen i 15 – 20 sekunder.

l ÖVNINGEN PÅVERKAR TYMUSKÖRTELN och stimulerar energiflödet, höjer immunförsvaret och tar bort stress ur systemet.

Foton: tillhör Donna Eden

3-4/2020 - GROW magazine / 203 1/2019 GROW magazine / 21

PASSION framför PERFEKTION - i såväl

DANSEN SOM LIVET Text: Liv Öström

LIV ÖSTRÖM

Coach - Beteendevetare, fil kand i psykologi Utredare i ESF-projektet MIA Dansledare - Fuego, Zumba - Friskis&Svettis adventure of life 204 � 24 �

GROW magazine - 3-4/2020 GROW magazine 3/2018

Foto: tillhör Liv Öström

PERSPEKTIV & SJÄL PERSPEKTIV——§ KROPP § TEMA: STRESS & SINNEN

§ KROPP & SJÄL— —PERSPEKTIV PERSPEKTIV TEMA: STRESS & SINNEN

TEMA STRE : SS & SINN EN Illustration: István Hájas

GROW vol 12

VET DU HUR MYCKET dina

danspass betyder för mig? De har hjälpt mig genom en tuff period av mitt liv och fått mig att förändra hela min syn på mig själv och framförallt min relation till min kropp. Jag har rätt att vara sensuell och känner att jag är okej som person - och att jag har all rätt att ta plats! " DE MENINGARNA bär jag med mig i hjärtat som en påminnelse om att det vi skapar tillsammans kan leda till stora förändringar och att du aldrig vet när du förändrar en annan människas liv. Då är det värt processen när jag utmanade scenskräcken för att bli dansledare tack vare min kärlek till dans. Det har även förändrat mig - och hur jag möter utmaningar i livet. 3-4/2020 - GROW magazine

/ 205

3/2018 GROW magazine /

PERSPEKTIV TEMA: STRESS & SINNEN PERSPEKTIV— — §§KROPP & SJÄL

» LEV LIVET LEVANDE och våga dansa som om ingen ser dig! För mig har det gjort hela skillnaden.«

ANSENS POSITIVA EFFEKTER är väl-

dokumenterade och påvisar hälsoeffekter såväl fysiskt som emotionellt och kognitivt.

I RYTMEN integreras fler olika hjärnfunktioner vilket gör att vi helt enkelt blir smartare och mår bättre. DEN AKTIVERAR KÄNSLOCENTRET i hjärnan och då har vi lättare att lära oss nya saker, vår minneskapacitet ökar och vi skapar nya kontaktytor mellan olika nätverk i vår hjärna. Dansen gör även att vi blir bättre på att läsa av våra egna och andras känslor. Ju mer vi dansar, desto mer empatiska blir vi. DANS KAN ÄVEN VARA FÖREBYGGANDE för depression och stressreducerande. Hälsofrämjande på så många plan, men det är inte därför jag dansar. Jag gör det därför att jag inte kan låta bli - jag skulle inte kunna klara mig utan det. Dans är ett av mina livselixir som bär mig genom livet.

AG DANSAR mig genom kriser, stressiga perioder och lyckliga stunder. När tankarna snurrar så hjälper stegen och rytmerna mig att landa i mig själv med all kraft. Det är som om jag möter mig själv i full närvaro. Jag är i steget, i tonen och i känslornas alla nyanser. Jag dansar som mest kraftfullt i starka känslor såväl positiva som negativa. Det spelar ingen roll om jag är glad, irriterad, stressad, nyförälskad eller trött innan jag börjar dansa för oavsett så mår jag alltid bättre efteråt. Jag lämnar dansgolvet med ett förändrat sinnestillstånd och en annan känsla. Min kropp och tanke hittar hem i sig själv igen. Sinnena är ständigt närvarande och förstärker upplevelsen. Synen, hörseln, känseln, kroppsinnet och balansen är med mig in i varje steg jag tar. Är jag inte närvarande i dansen med hela mig är det så mycket svårare att finna både takten och känslan.

ROPPEN kan verkligen vara genvägen till känslor och förändrade tankemönster, vilket vi nog ofta underskattar men som uppmärksammats mycket på senare år.

206 � 26 �

GROW magazine - 3-4/2020 GROW magazine 3/2018

Å SAMMA SÄTT som våra tankar påverkar vårt rörelsemönster kan vårt rörelsemönster påverka tankarna. Det finns studier som visar att genom att förändra kroppens rörelser eller uttryck kan vi ändra såväl tankar som känslor. Om vi tar »hoppsasteg« runt kvarteret eller sätter en penna mellan tänderna (så vi »tvingas« att le), och även när vi ställer oss i en kraftfull pose i minst två minuter, förändras känslotillståndet och tankarna. Då är det kanske inte är så konstigt att om jag kliver in på ett danspass som är fullt av dansglädje och med musik som gör mig glad och kraftfull och låter min kropp hitta sitt sätt att följa musiken, så mår jag bättre efteråt. Man kan helt enkelt ta bakdörren in till lugnet, nöjdheten, genom nya vägar när huvudentrén är stängd.

ET ÄR UNIKT för oss människor att kunna röra sig tillsammans efter rytmiska ljud och i samma takt. Det är bara människan som djurart som har möjligheten att dansa i koreografier och samspelt. Att dansa tillsammans med andra är magiskt för mig oavsett om det sker under en pardans eller i ett danspass. I ordlöst samförstånd delar vi en upplevelse men ändå dansar vi vår egen dans.

ET JAG SJÄLV VILL FÖRMEDLA när jag leder är att dans kan vara kravlöst och att det inte finns några rätt eller fel. Alla kan dansa även de som inte tror att de kan. Alla kan finna sin rytm, känsla och uttryck precis som i allt annat. Om man dansar ur takt, tappar koreografin eller tappar fokus så är det bara att hämta hem den igen, precis som i vanliga livet när vi tappar balansen, inte finner vägen eller kommer ur fas.

AG VILL SKAPA EN FRISTAD, en stund där vi möts i passion istället för perfektion. Mötet sker inte nödvändigtvis samma steg och känsla men ofta i närvaro och härvaro. I ögonblicket skapar vi något tillsammans. Dansen föder gemenskap, samförstånd och vänskap som ger nya dimensioner i våra liv. Det är en arena där alla är välkomna och vi möts i dansglädjen oavsett ålder, bakgrund, likheter och olikheter. När det gäller min egen livsdans vill jag fortsätta förmedla att vi alla har rätt att ta plats, ha en bra relation till våra kroppar och våga vara precis som vi är i det som är. Lev livet levande och våga dansa som om ingen ser dig! För mig har det gjort hela skillnaden.

EFFEKTER av

DANS:

COACHER OM COACHING

— PERSPEKTIV

MINSKAR • stress • aggressioner • risken för demens

DÄMPAR • ångest

LINDRAR • smärta

FÖRBÄTTRAR • rörlighet • minnet

ÖKAR • självkänslan • livsenergin • koncentrationen • inlärningsförmågan • kreativiteten • förmågan att skilja och sätta ord på andras och egna känslor

STIMULERAR • oxytocin Läs mer: friskvardsmagasinet.axelsons.se/ dansa-dig-frisk-glad-och-smart

3-4/2020 - GROW magazine

/ 207

Foto: Liv Öström

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

208 �

GROW magazine - 3-4/2020

OM KÄNSLOR

— PERSPEKTIV

OM KÄNSLOR • BODIL WENNBERG: KÄNSLANS MAKT: OM EMOTIONELL INTELLIGENS

• SARA HAMMARKRANTZ & KATARINA BLOM: LYCKA PÅ FULLT ALLVAR!

3-4/2020 - GROW magazine

/ 209

PERSPEKTIV — § OM KÄNSLOR PERSPEKTIV — § TEMA: EMPATI - EMOTIONELL INTELLIGENS - COMPASSION

BODIL WENNBERG, leg psykolog

KÄNSLANS MAKT

Bodil Wennberg bodilwennberg.blogspot.se

210 � 12 �

GROW magazine - 3-4/2020

GROW magazine 2/2015

Text: Lena Weesar Foto: Ulla Montan

§ OM KÄNSLOR — PERSPEKTIV TEMA: EMPATI - EMOTIONELL INTELLIGENS - COMPASSION — PERSPEKTIV

GROW vol 2

ELL N O I T EMO LIGENS L INTE

Psykolog BODIL WENNBERG var den första svenska författaren som uppmärksammade hur vår förmåga att tolka och förstå våra känslor kan underlätta och förbättra våra liv – det vi kallar Emotionell Intelligens, EQ. Och det var redan 1990 med boken KÄNSLANS MAKT. 2001 kom hennes bok EQ PÅ SVENSKA ut. En bok som i allra högsta grad fortfarande är aktuell idag - 15 år senare! Men … har vi inte lärt oss något under alla dessa år? GROW magazine träffade Bodil Wennberg en förmiddag på Östermalm i Stockholm för att få svar på frågan. Och hur man som coach kan bli mer uppmärksam på det inflytande känslorna har ...

❧ 3-4/2020 - GROW magazine 2/2015 GROW magazine /

/ 211 13

PERSPEKTIV — § TEMA: EMPATI - EMOTIONELL INTELLIGENS - COMPASSION PERSPEKTIV — § OM KÄNSLOR

LL E N TIO ENS O M E LLIG E T IN

u undrar hur det står till med vår EQ i samhället idag? «

» JAG SKULLE NOG SÄGA att det är ganska osorterat just nu. Inte mycket har egentligen förändrats sedan 1990-talet då vi psykologer började inse känslornas inflytande över vårt tänkande och handlande.« » Det finns mycket moralism i samhället om vad jag själv, och kanske framför allt vad andra, borde göra och tänka. Och vi ställer krav på oss själva, i många fall orimliga krav som gör att folk kraschar in i väggen. Man tar inte sina egna, äkta känslor på allvar. Man sopar dem under mattan istället för att respektera dem.«

» ATT KVINNOR

skulle vara mer känslomässigq än män är för övrigt också en myt. Det är oerhört individuellt.«

� GROW magazine - 3-4/2020 14212 � GROW magazine 2/2015

odil Wennberg, ofta anlitad som EQ-psykolog i medierna, har en rad böcker bakom sig. Inte bara om Emotionell Intelligens utan också inom management och ledarskap. Hennes senaste bok Våga chefa: När du måste ta ledningen, skrev hon tillsammans med Sofia Norberg. Men det är inte det vi ska tala om nu. Det är känslans intelligens, EQ, och hur man som coach kan bli mer uppmärksam på det inflytande känslorna har över sig själv och sina klienter. » Själv insåg jag vilken makt våra känslor har över oss när jag arbetade som personalchef på ett större företag.« »Det var en i huvudsak manlig miljö och jag började fundera på hur besluten på företaget togs. Vad jag märkte var att känslor som prestige, rädsla,

TEMA: EMPATI - EMOTIONELL INTELLIGENS - COMPASSION — PERSPEKTIV § OM KÄNSLOR — PERSPEKTIV

» EMOTIONELL KOMPETENS -

att kunna tolka och förstå sina äkta känslor och dra relevanta slutsater utifrån dem.«

överlevnad spelade en stor roll över beslutsfattandet. Det var alltså inte förnuftet, eller logiken, som styrde.” » Under en period reste jag också mycket mellan Göteborg och Stockholm. X2000 var nytt då och man reste förträffligt, också i andra klass. I första klass satt nästan bara män. Varför? frågade jag mig. Vilket mervärde gav en förstaklassbiljett mot att resa billigare i andra klass? Några sakliga skäl till det hittade jag inte, bekvämligheten var densamma, men – man fick sin fåfänga stimulerad. Alltså känslan av självbekräftelse. Känslan av att vara "någon". «

et är alltså inte bara logiken, förnuftet som styr vårt tänkande, handlande och görande, även så på arbetsplatsen fast vi kanske gärna vill tro det. Det är både vårt förnuft - och våra känslor. »Känslor handlar inte heller om att "klämma några tårar". Att kvinnor skulle vara mer känslomässiga än män är för övrigt också en myt. Det är oerhört individuellt. Kvinnor talar kanske mer öppet om känslor än män, det kan vara där skillnaden ligger.«

an vi tolka och förstå våra äkta känslor och dra relevanta slutsatser utifrån dem kan vi också bättre tolka och förstå andra människors känslor.

Och vi har större möjlighet att leva ett balanserat liv och fatta bättre beslut. Det är essensen av att vara emotionellt intelligent. Att på ett känslomässigt plan kunna handskas med sig själv och relationerna till andra. »Ja, att man har kunskap om att man känner det man känner - att kunna identifiera sina känslor, ge namn på dem och också kunna delge andra människor detta. Det handlar om självkännedom och acceptans.« Och det gäller även mindre »ädla« känslor som avund, missunsamhet, ilska, besvikelse. Att vara ärlig mot sig själv, att inte moralisera utan istället ta reda på och försöka förstå varför man har just de känslor man har.

odil Wennberg har även gjort utbildningsmaterial i EQ för skolan och en metod att systematiskt arbeta med EQ för lärare beskrivs Makt, känslor och ledarskap i klassrummet - hur EQ kan ge arbetsro i skolan. En bok hon också skrivit tillsammas med Sofia Norberg och som även handlar om ledarskap för lärare. »Det är viktigt att lära barn att alla känslor är tillåtna men däremot inte allt beteende. « »Viktigt är också att man hjäper barn att sätta ord på sina känslor, ge dem namn så de får ett bredare ordförråd än bara "jag är

3-4/2020 - GROW 213 2/2015 GROWmagazine magazine / / 15

PERSPEKTIV — § TEMA: EMPATI - EMOTIONELL INTELLIGENS - COMPASSION PERSPEKTIV — § OM KÄNSLOR

glad" eller "jag är ledsen". Om barnet vet varför hon eller han känner på ett visst sätt blir det också lättare för henne, eller honom, att hantera sina känslor och våga prata om dem.«

EQ-trappan, en pedagogisk modell och grundstomme i arbetet med EQ i skolan, beskriver Bodil Wennberg EQ i fem nivåer - som Självkänsla, Empati, Ansvar, Kommunikation och Konflikthantering. Genom att "klättra upp" för EQ-trappan utvecklar man sin Emotionella Intelligens med början i Självkänslan:

SJÄLVKÄNSLA - att kunna iden-

tifiera sina egna känslor när de uppstår och ge namn till dem - att delge andra människor vad man känner och uttrycka dem eller välja att inte göra det - att kunna känna igen sina känslouttryck och hantera dessa.

EMPATI - att kunna identifiera vad

andra känner och se på vilka olika sätt andra människor uttrycker sina känslor att leva sig in i andras känslor - förstå sin egen roll i relation till andras känsloliv att kunna hantera egna och andras laddade känslor i olika situationer.

ANSVAR - att kunna ta ansvar för

sitt känsloliv - se konsekvenser av sitt eget handlande - att ha förmåga att se alternativ och kunna välja nya handlingsmönster.

KOMMUNIKATION - att kunna

ta ansvar för sin egen kommunikation - att förstå effekten hos sig själv och andra av positiva och negativa kommunikationsmönster.

KONFLIKTHANTERING - att kunna

använda alla verktyg till hjälp för att lösa vardagliga konflikt- och problemsitutationer.

»Självkännedom är en process som pågår hela livet, man blir aldrig klar med den. Och den emotionella förmågan är något man kan utveckla hos sig själv, träna upp och bli bättre på.« »Hur man rent konkret kan göra det? Ett sätt är att avsluta sin dag med att reflektera över de känslor som kommit upp under dagen och analysera dem. Vad väckte just den här känslan? Och, om den var mindre positiv, hur kan jag tackla den nästa gång?«

tt gott råd från Bodil Wennberg, leg psykolog och expert på Emotionell Intelligens!

REFLEKTERA ÖVER DIN DAG - ett sätt att nå självkännedom TÄNK IGENOM din dag. REFLEKTERA över de känslor som kommit upp och fråga dig: Varför kände jag si - eller så - i den situationen? Varför blev jag arg? Eller, vad var det som gjorde att jag kände mig glad? Vad väckte känslan? SÄTT NAMN på känslan. Prata med dig själv. Var ärlig! Om det är mindre behagliga känslor, lär dig känna igen den och fundera på hur du kan tackla dem nästa gång. Men döm inte, moralisera inte, se på dig själv med försoning, med förlåtelse - vi är inte mer än människor! HANDLED dig själv.

REFERENSER I ARTIKELN - böcker författade av Bodil Wennberg: - EQ på svenska: Emotionell intelligens i föräldrarollen, i relationen, på arbetsplatsen, i skolan (Natur & Kultur, 2001) - Våga chefa! när du måste ta ledningen, skriven tillsammans med Sofia Norberg, (Telegram förlag, 2007 ) - Makt, känslor och ledarskap i klassrummet - hur EQ kan ge arbetsro i skolan, skriven illsammans med Sofia Norberg, (Natur & Kultur, 2011)

214 magazine - 3-4/2020 16� � GROW GROW magazine 2/2015

TEMA: EMPATI - EMOTIONELL INTELLIGENS - COMPASSION — PERSPEKTIV § OM KÄNSLOR — PERSPEKTIV

»ALLA KÄNSLOR ÄR TILLÅTNA -

men däremot inte allt beteende!«

L IONEL T O M E S LIGEN L E T N I

KONFLIKTHANTERING

➎

att kunna lösa vardagliga konflikter och problem

KOMMUNIKATION

➍

att kunna ta ansvar för sin egen kommunikation

ANSVAR

➌

att kunna ta ansvar för sitt känsloliv

➋

EMPATI

att kunna identifiera vad andra känner att kunna se på vilka olika sätt andra uttrycker sina känslor

SJÄLVKÄNSLA

➊

att kunna identifiera sina egna känslor när de uppstår

• EQ - TRAPPAN •

egreppet EMOTIONELL INTELLIGENS, EQ, lanserades av de amerikanska psykologerna Peter Salovey och John D Mayer 1990. Men det var Daniel Goleman, vetenskapsjournalist och psykolog, som gjorde begreppet allmänt känt några år senare, 1995, genom sin bok Känslans intelligens (Emotional Intellligence). Idag är EMOTIONELL INTELLIGENS ett vedertaget begrepp inom arbetslivet, företagsvärlden och skolan. Chefer med högre grad av EQ anses också vara mer effektiva som ledare. Andra kännetecknande egenskaper hos en emotionellt intelligent person som ofta tas upp i sammanhanget är, förutom de som tagits upp i artkeln SJÄLVBEHÄRSKNING, MOTIVATION och SOCIAL FÖRMÅGA. 3-4/2020 - GROW 215 2/2015 GROWmagazine magazine / / 17

PERSPEKTIV — § TEMA: POSITIV PSYKOLOGI, LYCKA & HAPPINESS PERSPEKTIV — § OM KÄNSLOR

LYCKA - PÅ FULLT ALLVAR - en introduktion i positiv psykologi

KATARINA BLOM - SARA HAMMARKRANT psykolog - journalist

216 � GROW magazine - 3-4/2020 12 � GROW magazine 2/2016

Katarina Blom & Sara Hammarkrantz

TEMA: POSITIV PSYKOLOGI, LYCKA & HAPPINESS — PERSPEKTIV § OM KÄNSLOR — PERSPEKTIV

TEMA: LYCKA & POSI TI PSYKO V LOGI

GROW vol 4

» SLÄPP BILDEN att tänka positivt!

Foto: Peter Knutson

Agera positivt istället! «

LYCKA PÅ FULLT ALLVAR. Det låter nästan som en paradox. Men det menar SARA HAMMARKRANTZ och KATARINA BLOM, författare till boken med samma namn, att det inte är. Lycka och välbefinnande ska tas på fullaste allvar. Samtidigt skriver de i förordet till sin bok att de inte tror på lyckan - vilket ytterligare är en paradox! Deras bok är alltså en bok som handlar om att lycka ska tas seriöst och att vi alla kan bli lyckligare - skriven av två författare som i själva verket är skeptiska mot lyckan ...? Visst blir man nyfiken! För vad menar de egentligen?

- lyckapåfulltallvar.se

Text: Lena Weesar

3-4/2020 - GROW magazine / 217 2/2016 GROW magazine / 13

PERSPEKTIV — § TEMA: POSITIV PSYKOLOGI, LYCKA & HAPPINESS PERSPEKTIV — § OM KÄNSLOR

» RELATIONER är enskilt den viktigaste faktorn i vårt välbefinnande! «

A: TEM KA LYC TIV OSI OGI P & KOL Y S P

»N

EJ, INTE TROR JAG på lyckan, den eviga lyckan i ett euforiskt »Happyland« så som lycka ofta framställs. För den lyckan, den finns inte i verkligheten!«

» ... OM PSYKOTERAPI kan jämföras med att gå till sjukgymnasten för att reparera / bota något som gått fel, SÅ KAN POSITIV PSYKOLOGI liknas vid att gå till ett gym och träna mental styrka i förebyggande syfte.«

Det säger SARA HAMMARKRANTZ när vi träffas för att tala om lycka – vad det är och kan vara och hur vi kan bli lyckligare i våra liv. Och positiv psykologi vilket hennes och kollegan KATARINA BLOMs bok LYCKA PÅ FULLT ALLVAR ger en introduktion i. Boken bygger alltså på vetenskaplig forskning till skillnad mot de flesta andra böcker på temat lycka. För det finns en hel mängd av dem. LYCKA PÅ FULLT ALLVAR är seriös utan att vare sig upplevas som tung eller svårläst. Den är skriven med lätt hand och är underhållande, om man nu tillåts säga det om en faktabok som dessutom gör en gedigen genomgång med omfattande referenser till den forskning om lycka och välbefinnande som hittills gjorts inom området positiv psykologi. Men LYCKA - vad är det egentligen? Och hur kan vi uppnå den?

218 � 14 �

GROW magazine - 3-4/2020 GROW magazine 2/2016

TEMA: POSITIV PSYKOLOGI, LYCKA & HAPPINESS — PERSPEKTIV § OM KÄNSLOR — PERSPEKTIV

I SITTER PÅ EN vacker innergård till ett trivsamt kafé, Sara Hammarkrantz och jag. Gården är fridfull och grönskande, kaffet gott och jag har precis ätit en »fröknäcke«, en favorit, och den här var en bland de bästa jag någonsin fått. Jag har promenerat genom ett försommarvackert Stockholm och ser fram emot ett spännande samtal med Sara för GROW magazine. Livet känns bra, väldigt bra - men är jag lycklig? Jaa ... det vet jag faktiskt inte. Fast visst finns det väl lycka i hur jag känner mig just nu? Det som kallas »vardagslycka«, eller? För vad är lycka? Hur kan man beskriva lycka? När är man lycklig? Och hur blir man lycklig? Vad säger forskningen? Frågorna är många till Sara Hammarkrantz ...

YCKA - egentligen vill vi inte tala om lycka, men vi har använt lycka i titeln på vår bok för att det är kort och slagkraftigt. Ord som vi hellre använder är begrepp som välbefinnande och livstillfredsställelse. Och det inbegriper våra relationer, vårt arbete, kärleksoch familjeliv och vårt fysiska välmående i kropp och sinne - och då både de positiva OCH negativa känslorna vi upplever.«

AD LYCKA ÄR? Om vi nu ändå ska använda ordet »lycka« så är det helt individuellt hur vi upplever den. Det är en högst subjektiv och personlig upplevelse.« »Inom den positiva psykologin försöker man mäta och också definiera olika aspekter av lycka - hur lycka ser ut i hjärnan, hur den upplevs känslomässigt och hur vi upplever lycka tankemässigt.«

et har visat sig att det finns en diskrepans här - det vi tror, eller tänker om det som ger oss lycka och välbefinnande är inte nödvändigtvis detsamma som det vi i själva verket upplever att vi blir lyckliga av!« »Så gott som varje dag matas vi också med bilder och illusioner av vad »lycka« är, inte minst genom all reklam som omger oss. Föreställningar om »lycka« som egentligen kanske inte har med just oss att göra men som påverkar våra liv och den bild vi har av oss själva.Våra egna föreställningar om hur jag och mitt liv »ska« eller »bör« vara för att jag ska vara »lycklig« kan så ställa till det för oss. Vi lägger vår lycka i ett "om och när" - tänker att »om jag bara få det där jobbet, den där bilen, en ny partner, går ner i vikt ... då blir jag lycklig!« Vilket jag kanske också blir, men det är inte så man bygger upp ett långsiktigt välbefinnande! Blir långsiktigt »lycklig!«

YCKA - som en kortsiktig kick av njutning i stunden. Något som man helst vill skaffa sig snabbt, lätt, här och nu. Det är kanske så de allra flesta av oss förhåller oss till lycka. Men det finns också en långsiktig lycka som ger mindre av direkt njutning men som ger mening, breddar upplevelsen av lycka till nya dimensioner och ger mer långsiktigt välbefinnande. Men den kräver sin insats.

A, DET KAN HANDLA OM saker som kan kännas nervöst och jobbigt initialt, men som kan ge mening och lycka på sikt. Som till exempel att gå på en anställningsintervju eller en date. Vilket kan ge det jobb vi önskar eller vi träffar kanske den som kommer att blir vår livspartner. Barnuppfostran är ett annat exempel som bygger mening trots att det kräver mycket »blod, svett och tårar«. 3-4/2020 - GROW magazine / 219 2/2016 GROW magazine / 15

PERSPEKTIV —— § TEMA: POSITIV PSYKOLOGI, LYCKA & HAPPINESS PERSPEKTIV § OM KÄNSLOR

HUR TILLFREDSSTÄLLD ÄR DU MED DITT LIV?

ditt ÖKA välbefinnande!

LIVSTILLFREDSSTÄLLELSE är ett

begrepp inom positiv psykologi vilket man använder sig av när man ber en person ange hur tillfredsställd hon eller han är med sitt liv. Här är exempel på några frågor.

• Släpp

bilden att tänka positivt!

Ange utifrån skalan 1-7 hur mycket du instämmer i påståendena nedan: 1 = instämmer absolut inte 7 = instämmer helt

• Fokusera

på vardagslyckan

• På de flesta sätt är mitt liv nära mitt ideal

• Agera

• Mina livsvillkor är utmärkta

för att nå dina mål

• Jag är nöjd med livet • Hittills har jag fått de viktiga saker som jag vill ha här i livet

• Träna

• Om jag fick leva om mitt liv, skulle jag knappt vilja ändra på någonting

dina »lyckomuskler«

• Utveckla

dina karaktärsstyrkor

YCKA KAN ALLTSÅ ses ur olka tidsperpektiv. Det kortsiktiga perspektivet, som också kallas hedonism, är direkt knutet till de positiva känslor vi får i stunden, som när vi ser en kul film, äter en god middag, läser en bra bok. Livsnjutaren, som prioriterar njutning framför allt annat i livet, är en sann hedonist.

ARTIN SELIGMAN, professor i psykologi och en förgrundsgestalt inom positiv psykologi, menar att vi inte bara som indivder utan att vi även kan få hela vår planet att nå välbefinnande, blomstra (eng flourish) och frodas om vi maximerar fem vägar i vår tillvaro: Positiva känslor, Engagemang, Mening, Relationer och Gott utförande (eng Achievement).

roblemet är bara att vi vänjer oss även vid de riktigt härliga/lyckliga uppleverserna, så för att fortsätta känna lycka behöver man variera och förnya upplevelserna.

YCKA PÅ LÅNG SIKT, eudaimonism, beskriver ett mer varaktigt tillstånd av välbefinnande med mening, syfte och självförverkligande som ledord, vilket handlar om att få utlopp för sina styrkor, att få bidra och utvecklas som människa.

16 220 � GROW magazine 2/2016 - 3-4/2020 � GROW magazine

ELATIONER, det är enskilt den viktigaste faktorn i vårt välbefinnande«, betonar Sara Hammarkrantz. »Det gäller alla slags relationer som präglas av förtrolighet och närhet - familj, släkt, vänner, husdjur ...«.

§ TEMA: POSITIV PSYKOLOGI, LYCKA & —— PERSPEKTIV § HAPPINESS OM KÄNSLOR PERSPEKTIV » 50 PROCENT av hur lätt vi har att uppleva välmående och välbefinnande tycks vara genetiskt ärftligt. 10 PROCENT är livsomständigheter och 40 PROCENT kan vi själva påverka!«

NGAGEMANG, det handlar om att satsa, gå in i något med liv och lust, vara helt fokuserad på uppgiften och komma in i flow. Och har vi positiva känslor gentemot omvärlden öppnar vi upp, känner oss trygga och vi vågar se de möjligheter vi har i livet. Till skillnad mot om vi har negativa känslor vilket får oss att känna stress, vi låser oss och vårt handlingsutrymme krymper.«

I HAR EN predisoposition att uppleva de negativa känslorna, att se saker negativt. Som till exempel när man haft ett utvecklingssamtal med sin chef som sagt tio positiva saker och antytt något enda som varit mindre bra.«

Foto: Lena Weesar

AD TAR MAN TILL SIG? Jo, det negativa! Och det här är något som vi har kvar sedan vi levde på savannen då vår överlevnad berodde på att vi uppmärksammade hot och fara. Vilket gör att vi lätt sorterar bort de goda stunderna i tillvaron. Neuropsykologen Rick Hanson har sagt att vår hjärna är som ett kardborrband för negativa händelser och teflon för de positiva. Det är därför vi har så svårt att glömma kritik medan beröm lätt rinner av oss.« LYCKA PÅ FULLT ALLVAR

av Katarina Blom och Sara Hammarkrantz, utgiven på Natur & Kulturs förlag, 2014

LÄS MER - på sid 76!

Foto: Liv Öström

SARA HAMMARKRANTZ

är journalist - huvudinrikting: psykologi. Sara skriver bland annat för tidningen Chef, Hälsa och Modern Psykologi och har studerat positiv psykolgi vid Middlesex University i London. KATARINA BLOM är psykolog och föreläsare med positiv psykologi som specialområde.

2/2016 GROW magazine magazine / /17 3-4/2020 - GROW 221

PERSPEKTIV —§ KÄNSLOR PERSPEKTIV —OM § TEMA: POSITIV PSYKOLOGI, LYCKA & HAPPINESS

EN VI KAN PÅVERKA vår förmåga att uppleva välbefinnande och positiva känslor.« »50 procent är ärftligt, 10 procent är livsomständigheter och 40 procent är den del av vårt välbefinnande som vi själva kan påverka. Och det finns ganska enkla metoder och övningar, som om man gör dem, kan påverka vårt välbefinnande.«

TUDIET AV vad som gör att vi mår bra, upplever välbefinnande och livstillfredsställelse är alltså det som intresserar forskarna inom positiv psykologi. Men vetenskapen har inget med positivt tänkande att göra, vilket är en viktig gränsdragning att göra. Det forskningen har visat är att människor med god förmåga till återhämtning efter kriser, sjukdom och svårigheter har vissa gemensamma kännetecken. De är optimister, det vill säga de har tilltro till den egna förmågan, god självkänsla, de känner tillfredsställelse i livet i stort och har stöd i sin omgivning. Helt enkelt ett positivt förhållningssätt till sig själva och sina liv. En livssyn som ligger långt ifrån den önsketänkande »Tänk-positivt-kulten« vi kan möta i självhjälpsgenren som lovar oss lyckan. Det har alltså visat sig att människor med ett optimistiskt och positivt förhållningssätt inte i lika stor grad blir hjälplösa i kritiska perioder av sina liv som de med en mer pessimistisk livssyn. En optimist och en pessimist resonerarar helt enkelt olika när något går fel i deras liv, vilket forskarna har definierat som tre olika, och motsatta, förhållningssätt Tillfälligt / Varaktigt, Specifikt / Generellt och Externt / Internt. A, PESSIMISTEN använder sig av varaktiga, generella och interna förklaringar när saker och ting inte går som tänkt medan OPTIMISTEN ger tillfälliga, specifika och externa förklaringar till samma händelser. Som till exempel vid ett misslyckande av något slag.«

18 � GROW magazine 2/2016 222 � GROW magazine - 3-4/2020

ET HÄR SÄTTET att tänka kring motgångar kan vara bra att ha i åtanke för att komma ur negativa tankemönster. Tänk alltså: Är det som hänt tillfälligt eller varaktigt? Specifikt eller generellt? Externt eller internt?« »Så släpp bilden av att tänka positivt och agera positivt istället! Det är ett budskap vi vill ge i vår bok! Och gör aktivt positiva saker för att nå din »lycka« istället för att gå och önska dig den. Agera för att nå dit du vill vara!«

PTIMISTEN tänker: » det fungerade inte den här gången, nästa gång går det nog bättre - vi hade ju inte tillräckligt med resurser för att klara av det.« Till exempel. Medan pessimisten tänker i banorna: »vilket misslyckande, allt är förstört och det är mitt fel!«.Vilket visar att optimister kan erkänna negativ information och händelser, men de ramar in det i ett övergående sammanhang. Därför behöver de inte ägna sig åt ett orealistiskt positivt tänkande - de hanterar situationen istället!«

OKUSERA på vardagslyckan - det vardagsnära, långsiktiga välbefinnandet. Inte på att få ständiga lyckokickar eller att du ska vara lycklig hela tiden. Vilket kanske många känner idag med höga krav på sig själva, att man ska vara framgångsrik och må bra i varje stund! För att hitta sin vardagslycka kan man öva, träna sina »lyckomuskler«. I vår bok finns exempel på flera bra sådana.«

ACKSAMHETSÖVNINGEN, till exempel, ger ett breddat perspektiv på vårt liv. Ofta är vi ju mer upptagna med att tänka på vad vi inte har istället för att vara tacksamma för det vi har. Övningen är enkel - vid en given tidpunkt varje dag skriver man ner något man är tacksam för i sitt liv. Vilket främjar positiva känslor och man blir successivt mer medveten om det goda i ens liv.

KÄNSLOR——PERSPEKTIV PERSPEKTIV TEMA: POSITIV PSYKOLOGI, LYCKA § & OM HAPPINESS

AD SOM DÄREMOT INTE fungerar så bra är affirmationer. De kan till och med skada istället för att göra nytta. För att det ska funka måste man verkligen tro på vad man säger. Var också medveten om att vi alla är individer. Alla övningar i vår bok fungerar inte på alla eftersom forskningen på dem har utförts på gruppnivå. Men gör övningarna och se vad som funkar för dig. Det är ju du själv som vet vad du mår bra av!«

ENOM ATT GÖRA mer av och utveckla de sidor, sina styrkor eller det man är bra på och bli bättre på dem kan man också öka sitt välbefinnande ganska rejält. Inom den positiva psykologin har man kartlagt vad man kallar 24 OLIKA KARAKTÄRSSTYRKOR, ett antal mänskliga egenskaper och dygder som anses universella - Values in Action, Classification and Strengths and Virtues, VIA. Vill du veta mer om vilka du själv har kan du TESTA DIG SJÄLV genom frågeformulär som ligger på nätet.

POSITIV PSYKOLOGI

är vetenskapen om vad som får oss att må bra och känna tillfredsställelse i livet, hur vi kan bygga motståndskraft och resurser för att hantera svårigheter och förebygga psykisk ohälsa.

EN METAFOR som man ofta använ-

der för att beskriva positiv psykolgi är att om psykoteratpi är som att gå till sjukgymnasten, så är positiv psykologi som att gå till gymmet och träna förebyggande. EN KLASSISKT och något förenklat sätt att beskriva skillnaden mellan positiv psykologi och traditionell psykologi är att om en stor del av psykologin intresserat sig för vad som får en människa att gå från -7 till 0, så vill positiv psykologi förstå hur hon tar sig vidare till +3 eller +7.

YCKA SKA ALLTSÅ TAS SERIÖST om man vill öka sitt välbefinnande och upplevelsen av lycka. Så - ta lyckan på allvar!

www.authentic-happiness.com www.viacharacter.org

LYCKA? FÖR DIG?

rent personligt ...

Vad lycka betyder, eller är, för mig personligen?

»Lycka« för mig, det finns i relationer, i möten med andra människor. I mitt jobb som journalist träffar jag också många intressanta människor, så jag känner mig verkligen priviligierad!

TEMA: LYCKA / HAPP INESS

SARA HAMMARKRANTZ, journalist med specialområde psykologi, författare, redaktör! Vad som gör mig lycklig?

Vad som gör mig »lycklig« - ger mig välbefinnande? Det kan vara att vara ute i naturen - paddla kajak, åka skidor. Och att vara tillsammans med mina barn. Läsa. Och musik och dans!

Vad jag gör för att känna lycka?

Jag gör många olika saker. Men jag är bland annat väldigt matintresserad och känner mig därför lycklig när jag lagar mat. Just nu testar jag nya vegetariska och veganska recept.

2/2016 GROW magazine / 19 3-4/2020 - GROW magazine / 223

PERSPEKTIV — § TEMA: INRE & YTTRE RESOR PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

l VER BAL l VIS

UELL E-VER BAL

l ICK

A: TEM ATION UNIK M OM

TAL

SKRIF T & BIL D PSP O R K K SPRÅ RÖST

UTSEEN Illustration: Petr Vaclavec

12� GROW � GROW magazine 2/2018 224 magazine - 3-4 /2020

KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

KOMMUNIKATION • LARS-ERIC UNESTÅHL: SJÄLVKOMMUNIKATION – INTRAPERSONELL KOMMUNIKATION FÖR SJÄLVFÖRSTÅELSE OCH FÖRBÄTTRAD SJÄLVBILD

• EVA BERLANDER: KÄRLEK & KOMMUNIKATION – ATT SKAPA KÄRLEKSFULLA RELATIONER

3-4/2020 - GROW magazine

/ 225

PERSPEKTIV § TEMA: KOMMUNIKATION PERSPEKTIV —— § KOMMUNIKATION

A: N TEM KATIO UNI MM

GROW vol 11

SJÄLVKOMMUNIKATION

- intrapersonell kommunikation för självförståelse och förbättrad självbild Text: Lars-Eric Uneståhl

Självkommunikation, ett begrepp för olika metoder att kommunicera med sig själv, är en viktig del av mental träning. LARS-ERIC UNESTÅHL, fil dr i psykologi och grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan, berättar här hur - och varför.

JÄLVKOMMUNIKATION, eller autokommunikation, är ett begrepp för olika metoder tala träningens barndom, utvidgades där man kommunicerar med sig själv. Det begreppet kommunikation från det kan innefatta allt från den inre monologen, den interpersonella till att även omfatta kommunikationen med sig själv - intra- inre dialogen, dagbokskrivande, upprepning av ord (viktigt för barn vid språkinlärning) till att personell kommunikation. Mental träning kom ju att bygga på en egenträning där man själv bestämde prata högt med sig själv, som både kan vara en positiv coping-teknik eller tecken på en psykisk både studie-/träningsstart och studietakt och där störning. kommunikationen med sig själv i båda roller som »lärare« och »elev« blev mycket viktig. Det blev HÖGT MED DIG SJÄLV också viktigt att inkludera fler kommunikationskanaler än de muntliga och skriftliga, till exemVi har en del kursdeltagare, som lever ensamma, pel användningen av tankar och föreställningar i och som ofta på fritiden brukar prata (högt) med Mind-Body-kommunikationen (ideomotorik). En sig själva, både som coach och klient. De rapporviktig del av den mentala träningen blev en självterar mycket positiva effekter av denna form av kommunikationsprocess där interaktionen sker självkommunikation. mellan olika delar av medvetandet eller mellan medvetna och icke-medvetna delar.

EDAN PÅ 1960-TALET, i den men-

■ PRATA –

AMTIDIGT BLEV DET VIKTIGT att införa modellen med systematiskt och långsiktig träning för att också utveckla den traditionella kommunikationen, där den vanliga definitionen då var att »Kommunikation är ett utbyte av tankar och idéer mellan människor för att uppnå en förståelse«.

■ DAGBOKSSKRIVANDE –

»SKRIV DIG TILL BÄTTRE HÄLSA«

Eftersom mental träning handlar om kontinuerlig personlig utveckling under en längre tid (helst hela livet) så sker en stor del av examinationen genom träningsdagböcker där man inte bara redovisar det man gjort utan också hur man tänkt, ETTA OMFATTADE både träningsproreflekterat, resonerat med sig själv och hur man gram i »dialog-metodiken« och en systegett feedback till sig själv. Många fortsätter sedan matisk träning för att utveckla lyssnandet. med det även efter kursen. Förutom effekten på Att lyssna är en förmåga som skattas mycket högt personlig utveckling har forskning om effekten och som också har högre daglig frekvens än både av dagboksskrivande, bland annat vid Austinunitalandet, skrivandet och läsandet. Trots detta finns versitetet i Texas (Pennebaker med flera) visat en idag fortfarande bara skolträning i att tala, skriva sänkning av stressnivån, ökning av optimism hos och läsa men inte i att lyssna. Detta gör att den cancerpatienter, ökning av T-celler hos AIDS-palyssnarträning som vi har till exempel i våra kurser i tienter, minskning av astmaattacker och förbättcoaching är synnerligen uppskattade. ring av sårläkning, för att nämna några exempel.

D 14 �� 226

GROW magazine magazine -23-4 /2018 GROW /2020

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

COACHER OM COACHING

— PERSPEKTIV

Foto: lassedesignen

■ SJÄLVCOACHING

Självcoaching följer samma princip som coaching med den skillnaden att samma person agerar både coach och klient. Tre av de viktigaste delarna är:

Vardags- "Syftesfrågor" inlärning "Livsfrågor" Sitt inre

Intuition

LYSSNA TILL SIG SJÄLV

FRÅGOR TILL SIG SJÄLV - UTVECKLINGS FRÅGOR, PROBLEMLÖSNINGSFRÅGOR ATT LYSSNA TILL SIG SJÄLV - INTUITION, SITT INRE ATT GE FEEDBACK TILL SIG SJÄLV POSITIV UTVECKLINGSFEEDBACK

» SJÄLVKOMMUNIKATION ett begrepp för olika metoder att kommunicera med sig själv.«

Utvecklingsfrågor

Problemlösningsfrågor

FRÅGOR TILL SIG SJÄLV

SJÄLVCOACHING

Positiv utvecklingsfeedback

GE FEEDBACK TILL SIG SJÄLV

2/2018 GROW magazine / 15 3-4/2020 - GROW magazine / 227

PERSPEKTIV § TEMA: KOMMUNIKATION PERSPEKTIV ——§ KOMMUNIKATION

FRÅGOR TILL SIG SJÄLV

- till sitt medvetna jag - tyst, högt eller skriftligt Två typer på frågor till sig själv är:

1. UTVECKLINGSFRÅGOR - omfattar dels frågor som ingår

i den dagliga vardagsinlärningen som är en viktig del i det livslånga lärandet (3L), det vill säga frågor av typ: Vad har jag lärt mig idag? Vem har jag lärt mig mest av idag? eller Vad är det som hänt idag som gjort att jag vuxit som människa? l Andra frågor som har med lärande att göra är att innan jag börjar läsa en bok eller titta på en on-line lektion ställer mig frågan: Vad vill jag ta reda på från den här boken eller lektionen? Aktivt kunskapssökande är alltid bättre än passivt kunskapsmatande. l Hit hör också frågor jag ställer inför varje situation och där man ställer sig frågan vad syftet är. Genom att alltid ha syftet med allt jag gör klart för mig så ökar möjligheterna till att både fungera och må bättre. l Här finns även större och mer generella frågor som kan leda till insikter och livsutveckling - det jag kallar »livsfrågor«. I vår Livscoachingutbildning ingår till exempel 21 stycken sådana frågor. Här är några exempel: Om du inte är lycklig med det du har, hur kan du då bli lyckligare med mer? Om du inte tycker om och respekterar dig själv - vem kommer då att göra det? Hur skulle du lägga upp din tid om du hade en månad kvar att leva? Är du den människa du skulle vilja tillbringa resten av ditt liv med? Vilka är »dom« eller »det« som får styra ditt liv i så stor utsträckning? När var sista gången du gjorde något för första gången? Om du tycker att livet är tufft - vad jämför du då med?

2. PROBLEMLÖSNINGSFRÅGOR - är förberedande frågor för

att få svar på om det är värt att ta tid för att lösa problemet: Är problemet viktigt? Lösbart i sig? Lösbart för mig, det vill säga - äger jag problemet? Och när man därefter bestämt sig för att ta itu med problemet används den mentala träningens problemlösningsmetod man formulerar problemet som en fråga till sitt inre. Efter det slutar man att tänka eller grubbla på problemet utan låter istället svaret/problemlösningen dyka upp av sig själv efter att det har processats i den icke-medvetna delen, och speciellt i samband med alternativa medvetandetillstånd (AMT) - Sömn, Dröm, Meditativ löpning, Självhypnos, Mentala rummet etc.

228 � 16 �

GROW magazine - 3-4/2020 GROW magazine 2/2018

TEMA: KOMMUNIKATION —— PERSPEKTIV § KOMMUNIKATION PERSPEKTIV

LYSSNARTRÄNING är som jag nämnt en viktig del av våra coachingkurser och den blir också en viktig del av egencoachingen, där uppgiften blir att bli mer lyhörd för vad sitt inre vill säga till det medvetna jaget. Till skillnad från frågorna i vardagsinlärningen, som leder till medvetna funderingar och reflektioner, är detta ett mindre evidensbaserat område. Det gäller även den del som omfattar intuitionen, magkänslan etc och där åsikterna om både vad intuition är och åsikter om dess värde varierar stort. Här får man gå mer på det vi kallar för praktisk evidens. Tycker man att det fungerar och att man har nytta av det, så varför inte?

JAG HADE VID ETT TILLFÄLLE chefer från 11 olika bolag på en kurs och ställde frågan: »Hur många av er använder er av intuition?« En räckte upp handen. När vi hade gått igenom området medgav 10 av dessa 11 chefer att de regelbundet använde sig av intuition för problemlösning och beslutsfattande, men man gjorde det i hemlighet. Som någon sa: »Man kan inte komma in till styrelsen och säga att det här beslutet fattade jag med magen, utan man måste då i efterhand komma på rationella motiv som man kan presentera«.

ATT GE FEEDBACK TILL SIG SJÄLV I MIN BOK OCH I VÅRT TRÄNINGSPROGRAM på sju veckor med rubriken Feedback utan kritik, är positiv feedback till sig själv en viktig del. Det vanliga, både när det gäller feedback till andra och feedback till sig själv, är ju tyvärr fortfarande att feedback framför allt sätts in när något går fel. Feedback som »korrektionsmetod« eller till och med »bestraffningsmetod« har dock visat sig fungera betydligt sämre än utvecklingsfeedback, där feedback sätts in för att uppmärksamma och belöna positiva beteenden. En orsak till detta tycks vara att man gärna försvarar sig mot kritik medan mottagligheten för positiv feedback är helt annorlunda. En annan orsak tror jag är att något av det mest belönande är uppmärksamhet. I skolan får ofta de bråkiga och störiga elever mer belöning i form av uppmärksamhet jämfört med de skötsamma eleverna. Det gäller även massmedia, som mer belönar människor som beter sig negativt genom att ge dem betydligt mer uppmärksamhet än de skötsamma människorna.

Illustration: ibreakstock

ATT LYSSNA TILL SIG SJÄLV

DE FLESTA AV DE UNGDOMAR som skjuter ihjäl sina klasskamrater i USA, Finland, Tyskland etc, är inte kända för någon tidigare kriminalitet utan verkar vara isolerade ungdomar med lite social kontakt. Genom det de gör kommer de plötsligt i centrum och hamnar i tidningar och TV över hela världen. »Innan jag sköt John Lennon, så var jag ingenting. Nu är jag någon«. Jag skrev en tidningsartikel efter Breiviks illdåd där jag tog upp hur Breiviks genom sin handling nådde en hel del av sina syften. Vem hade brytt sig om innehållet i Breiviks manifest annars? Rakhmat Akilov erkände snabbt sitt illdåd och bevisen är vattentäta men ändå lägger man ner så oerhörd mycket tid och pengar på att visa fram brottet ur alla tänkbara aspekter. Man undrar hur mycket gott en person skulle behöva göra för att få samma uppmärksamhet.

3-4/2020 - GROW magazine / 229 2/2018 GROW magazine / 17

PERSPEKTIV § TEMA: KOMMUNIKATION PERSPEKTIV —— § KOMMUNIKATION

EXEMPEL PÅ TRÄNINGEN I EGENFEEDBACK

Illustration: vege

En betydande del av de sju veckornas feedbackträning innehåller just egenfeedback. Här är några exempel på detta:

Träningsvecka 5:

PÅ DET FÖRSTA landslagslägret i utförsåkning som jag deltog i på 1970-talet filmades åkarna, och när någon gjorde en dålig sväng kördes detta flera gånger på kvällen. IDAG är det de goda svängarna man tittar på. Inom idrotten har det sedan många år redan skett en förändring från negativ feedback av det icke önskvärda till positiv förändring av det önskvärda, medan det mesta återstår i samhället i övrigt. Dock kommer nog snart en insikt även där inte minst genom att upptäckten av »spegelneuroner« i hjärnan har visat hur viktigt det är med goda och önskvärda förebilder.

UPPGIFT 1. Så fort du under dessa dagar lägger märke till att din inre dialog har startat så stannar du till och analyserar. Om du märker att dialogen innehåller kritik (mycket vanligt) så ersätter du den med positiv feedback för de bra saker du gör, tänker eller känner.

Träningsvecka 7:

NYTT KOMMUNIKATIONSINNEHÅLL GENOM 3 EXEMPEL PÅ OMTOLKNING

ERSÄTT DEN KRITISKA DIALOGEN MED POSITIVT »SJÄLVPRAT«

UPPGIFT 2. Identifiera varje dag allt det som du uppskattar och tycker om hos dig själv. Så fort du gjort något bra så säger du (tyst eller högt):

»Det här gjorde du (jag) bra!« Du kan också förstärka det med en fysiskt gest. Hitta något nytt att glädjas åt hos dig själv varje dag under veckan. Ta emot den känsla av glädje som kommer när du ger dig positiv feedback.

1. Det som hänt har hänt och är inte mycket att göra åt nu.

2. Misslyckande är en upplevelse och tolkning av det som hände och den tolkningen sänker mitt självförtroende och A. DET FINNS INGA PROBLEM – det skapar en dålig känsla. Därför väljer jag en annan och finns bara uppgifter som skall bättre tolkning. lösas. 3. Det som hände är inget typiskt för mig utan ett undantag. B. DET FINNS INGA HINDER – det finns 4. Jag gjorde det bästa möjliga utifrån de resurser jag hade bara spännande utmaningar som tillgång till just då. gör att jag växer. 5. Nästa gång något liknande händer kommer jag att ha C. DET FINNS INGA MISSLYCKANDEN – tillgång till nya resurser vilket gör att jag kan agera på ett det finns bara feedback. bättre sätt. Samtidigt som du under veckan 6. Jag drar nytta av det som hände genom frågan: gärna prövar nya saker och vågar det som du tidigare undvikit på »Vad kan jag lära av det som hände?« grund av rädslan för misslyckan7. Denna medvetenhet att det som hände var ett misstag den, så använder du veckans ruboch inte ett misslyckande, och insikten om att misstag är rik för de misstag du eventuellt gör grundläggande för inlärning och utveckling (trial and error) genom att kommunicera med dig och att »vägen till framgång går genom misstag« (Edison), själv på förslagsvis följande sätt: gör att jag nu går vidare ännu starkare än innan jag gjorde detta misstag. 230 3-4 /2020 18� �GROW GROWmagazine magazine- 2 /2018

§ KOMMUNIKATION TEMA: KOMMUNIKATION —

■ SJÄLVHYPNOS

■ KOMMUNIKATION

OM JAG NÄMNDE i en tidigare artikel i GROW magazine (Det mentala rummet, nummer 4/2017) är hypnos ett alternativt medvetandetillstånd där hjärnans »operativsystem« för informationsbehandling förändras, vilket gör att information lättare tas emot och blir effektiv. I artikeln visade jag också att alla hypnoskriterier och fenomen som tillskrivs hypnos också gäller om personen själv tar över styrning och kontroll från en utomstående »hypnotisör«. Detta gör att självhypnos, eller autohypnos, blir en mycket viktig del av att träna upp en effektiv självkommunikation. Här fordras dock mycket övning och träning eftersom analys, planering och tankearbete som görs i självhypnos stör det självhypnotiska tillståndet.

ETODER att komma över denna svårighet är till exempel att bestämma avsikten med självhypnosen innan (förprogrammera) för att sedan »låta det hända« under hypnosen. Andra sätt är att spela in instruktionerna och sedan spela upp dem under självhypnosen samt att föra över tankarna och målen till bilder etc.

Illustration: vege

— PERSPEKTIV PERSPEKTIV

MED SIN INRE RÅDGIVARE

N ANNAN FORM av autokommunikation är att kommunicera med ett »ombud« av mig själv, ett ombud som genom årens lopp har fått många namn: Min inre Coach, min inre Guide, Lärare, Guru, Skyddsängel etc. Vem det är som får »uppdraget« att tjänstgöra som inre rådgivare kan variera mycket, från en neutral person eller bortgången anhörig till något så märkligt som en sten (som en elitidrottare valde, jämför »den vises sten«). Denna form av egenkommunikation riktar sig visserligen namnmässigt till någon annan men brukar i regel tolkas så att det är den icke medvetna delen av mig själv som tar formen av någon annan.

ÅNGA HAR GENOM ÅREN vittnat om vilken nytta man har haft av denna inre hjälpare, så utifrån den praktiska evidensen tycks den fungera bra hos de flesta. Och det utan några negativa biverkningar, så det verkar vara riskfritt att pröva. ATT KOMMUNICERA med en inre rådgivare är inte något nytt. De flesta större filosofiska, religiösa och psykologiska traditioner talar om inre rådgivning i någon form. Katolska barn kan till exempel fått lära sig att man har en skyddsängel som vakar över en och som man kan kontakta vid behov. Andra religioner har liknande där den inre rådgivaren kopplas ihop med Gudsbegreppet och den andliga sfären. Ofta sker där kommunikationen och kontakten genom bön, kontemplation etc. INGEN VET MED SÄKERHET vad denna, den inre rådgivaren, är. Det finns förklaringar utifrån psykologi, neurologi, teologi, metafysik, cybernetik etc, men ingen förklaring utesluter någon annan. Det vi vet är att vi kan hämta resurser i form av stöd och ledning från våra icke medvetna delar. DET VIKTIGASTE här är att den inre rådgivaren har blivit en ovärderlig hjälp för många människor för att få stöd i livet, hitta lösningar på både hälso- och andra problem, till exempel att bättre förstå en sjukdom, vilken roll man har i den och i rehabiliteringen. Rådgivaren utgör en trygghet och förmedlar ofta också en fridfullhet och ett inre lugn. Råd från den inre rådgivaren behöver dock inte följas slaviskt. De kan granskas och bedömas som vilka kreativa idéer som helst. 3-4 /2020GROW - GROW magazine 2/2018 magazine /

/ 231 19

PERSPEKTIV PERSPEKTIV § TEMA: KOMMUNIKATION KARRIÄR — — §§—KOMMUNIKATION JOBBIGA SITUATIONER

SJÄLVBILD - är en sammanfattning av

Foto: lassedesignen

SJÄLVKOMMUNIKATIONENS SYFTE

BESKRIVNINGARNA av vad kommunikation är, framhålls att för att kunna kalla något för kommunikation fordras att kommunikationen ger upphov till någon slags förändring hos mottagaren. Det räcker alltså inte med att informationen eller budskapet bara tagits emot av någon eller något (till exempel en dator) utan informationen måste starta någon form av process hos mottagaren. Detta gäller naturligtvis också autokommunikation.

ÅT MIG TA NÅGRA EXEMPEL på vad denna kan syfta till och börja med att kort kommentera några områden som är viktiga att arbeta med, inte bara för att få bort eventuella negativa uppfattningar och föreställningar som självförakt eller självbestraffning, utan också för att utveckla sin personlighet.

232 20 � GROW magazine - 3-4 /2020 � GROW magazine 2/2018

ett antal delar där de två viktigaste är Självförtroende, kopplat till »Görande och Prestation« och Självkänsla (mitt självvärde i sig). Båda kan ligga högt eller lågt men vanligast är att det skiljer sig åt och där problemet med låg självkänsla finns hos många - även hos människor med högt självförtroende. Detta märks kanske inte utåt, men känslan av att inte duga trots bra prestationer och uppskattning från andra drar ner välbefinnande och må-bra-nivån. Eftersom man då håller självbilden uppe genom prestationsområdet blir också prestationskraven stora och leder lätt till negativ stress och energiförluster. Eftersom självkänslan inte kan förbättras nämnvärt genom yttre faktorer (bra prestation, beröm från andra etc) blir självkommunikationen en viktig väg mot ökad självkänsla. Här är kombinationen med självhypnos viktig eftersom informationen om ökad självkänsla kan»tränga in« och göra effekt utan att förkastas av det logiska och analytiska tänkandet.

SJÄLVFÖRSTÅELSE - som är fundamental för all kommunikation, har att göra med att skaffa sig en kunskap om och förståelse för sitt unika sätt att se på världen och hur detta också formar sättet och innehållet i kommunikationen. Vi bör skaffa oss kännedom om den »selektiva perceptionen« eller om våra »filter«, till exempel att vi bara kan ta emot en bråkdel av all den information som strömmar emot oss och att den information som just når min hjärna har valts ut genom mitt »Mindset« (M - Mål, Motivation - I - Intresse, Intention - N - Närvaro - D - Drivkrafter - S - Sinnestillstånd - E - Erfarenhet - T - Tro, Tillit). För att nämna några exempel på de styrfaktorer som gör att två människor kan uppfatta samma situation helt olika och där man genom livet fortsätter att välja ut den information som stöder de åsikter som jag redan har. En ökad förståelse för detta skulle kunna leda till mer av dialogkommunikation där man blir öppen för att ta emot och försöka förstå varför vi kan se så olika på saker och ting. Kan vi sedan också applicera en annan av den mentala träningens principer, nämligen att gå över från att kategorisera saker i termer av »Rätt och Fel« eller »Sant och Falskt«, och istället värdera det som sker i »Bra och Dåligt« (för mig själv och andra), ja, då skulle många konflikter mellan människor och länder kunna undvikas. Andra exempel på viktiga målområden för den självkommunikativa träningen är: Självempati, Självmedkänsla, Självrespekt, Självkärlek och Självhumor.

■ KONFLIKTLÖSNING GENOM

DIALOG MELLAN OLIKA DELAR

N VARIANT av en inre dialog är när två medvetna, två icke medvetna eller en medveten och en omedveten, del som är i konflikt, sätts i kontakt med varandra för att starta en inre dialog för att tillsammans komma på en lösning som kan tillfredsställa båda parter. Ett exempel kan vara rökning, där en del av mig vill sluta medan en annan del vill fortsätta att röka. Ett samtal mellan dessa delar kan sluta med en konsensus eller kompromiss som utgör en vinna-vinna lösning där man slutar röka men där »fortsätta-röka«-delen blir tillfredsställd genom att man hittar ett annat sätt att tillfredsställa de behov som legat bakom rökningen (smak, gemenskap, avkoppling, etc).

UTOKOMMUNIKATION - med någon annan Exempel på detta är när man i det mentala rummet får ta kontakt med någon annan person, död eller levande, och där får möjlighet att »tala ut med den personen«. Denna form av inre samtal kan få stor betydelse för personer som inte hunnit klara upp saker med föräldrar eller andra innan de avlider.

UTOKOMMUNIKATION - med »Högre Makter« Ett välkänt exempel på detta är bönen, som förekommer i alla religioner. Bönen är oftast formulerad (högt eller tyst) men kan också vara ordlös (kontemplation). En vanlig indelning är i tacksägelse/lovprisning eller vädjande, där man ber om saker som man har behov av. Bönen tolkas ofta av sekulära människor som en del av en inre dialog med en mer eller mindre medveten del av mig själv, medan religiösa människor ser bönen som ett samtal med Gud. JAG FÅR IBLAND FRÅGAN från journalister. »Tror du på Gud?« Mitt vanliga svar är då: »Nej, jag tror inte på gud. Eftersom jag vet att hen finns så behöver jag inte tro.« Nästa fråga blir då vanligtvis: »Men hur kan du veta att Gud finns?« Jag brukar då förklara att en kommunikation i form av en dialog istället för debatt börjar med att man enas om de begrepp man ska diskutera. Gud är ju ingen farbror (även om man fortfarande använder ordet »han« för Gud) som skulle sitta någonstans »där uppe« i himlen. Istället är naturligtvis det vi kallar Gud eller Allah eller Jahvé, ett uttryck/koncept för något som ligger utanför vår vanliga verklighet. Låt oss kalla det för den eviga och oförstörbara energin.

TEMA: ——PERSPEKTIV § JOBBIGA SITUATIONER —PERSPEKTIV KARRIÄR §KOMMUNIKATION KOMMUNIKATION

I MÄNNISKANS VANLIGA VERKLIGHET, där vi eller vår hjärna har begränsningar i både tidens och rummets dimensioner, så kan de flesta inte upprätta en kommunikation med en verklighet som saknar både tid och rum. Man kan bara nå en bit på väg genom att använda sig av bön eller andra former av AMT (Alternativa Medvetandetillstånd) där tids- och rumsupplevelsen minskas ner och ibland helt upphör. De få som har lyckats bäst, (Jesus, Mohammed, Buddha för att nämna några exempel) har sedan tagit på sig uppgiften att förmedla den kontakten till oss andra. Den förmedlingen måste dock ske genom våra vanliga kommunikationsmedel, till exempel språket som tyvärr inte alls kan göra »helhetsupplevelser« rättvisa. Därför blir beskrivningar av Gud och vägen dit olika i olika religioner. Eftersom dock »alla vägar bär till Rom«-principen gäller även här så borde det viktiga vara att man hittar en väg som passar just mig även om andra går andra vägar. Jag brukar uttrycka det så att »Jag är glad att jag som kristen har hittat min väg till Gud och jag är glad att du som muslim har hittat din väg”. Låt oss nöja oss med det och låt oss undvika att ta monopol på vägen och till och med ibland döda andra för att de inte följer min väg. Med det här synsättet skulle många konflikter mellan människor och länder upphöra.

SJÄLV – ISTÄLLET FÖR JAG

ÅT MIG AVSLUTA denna artikel med att jag hela tiden använt begreppet Själv (Self) istället för Jag eller Ego. Det skulle ta för stor plats att fullt ut beskriva skillnaden men kort kan man säga att Självet och Egot är två mycket olika saker. Vetenskapligt så är Egot den bestämmande delen hos människan medan Egot i religion och andlighet står för det onda, det som hindrar den sanna mänskliga naturen att komma fram. Självet däremot, ses som det enda sanna hos en människa och det som förenar människan med Gud. Detta är bakgrunden till att kalla artikeln för Självkommunikation istället för Jageller Ego-kommunikation. LARS-ERIC UNESTÅHL Fil dr i psykologi

President Scandinavian International University Grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan

siu.nu - slh.nu Foto: tillhör Lars-Eric Uneståhl

3-42/2018 /2020 -GROW GROWmagazine magazine/ /21 233

PERSPEKTIV — § TEMA: ETIK

Att skapa KÄRLEKSFULLA

RELATIONER EVA BERLANDER

lic mental tränare – parterapeut – utbildare grundare & ägare av Svenska Imagoinstitutet

evaberlander.com 54 � GROW magazine 2/2020 234 � GROW magazine - 3-4/2020

Foto: tillhör Eva Berlander

§ KÄRLEK KOMMUNIKATION — TEMA: & PASSION —

GROW vol 19

PERSPEKTIV PERSPEKTIV

TEMA: KÄRLE K& PASSI ON

WHEN WE CHANGE the way we look at things, the things we look at change.«

HUR KAN VI hitta tillbaka, bygga och bibehålla kärleksfulla relationer när vi känner att vår partner, vän eller vårt barn håller på att glida bort från oss? När vi hamnar i konflikt, börjar tappa respekten för varandra medan det enda vi önskar är kärlek och att bli lyssnade på? EVA BERLANDER, parterapeut. mental tränare och utbildare, har jobbat i över 30 år med just dessa frågor. Hon har hjälpt, utbildat och föreläst för tusentals personer i konsten att skapa kärleksfulla relationer. Jag tog kontakt med Eva för en interjvu. Här finns den. Läs den. Och, om du skulle befinna dig i en liknande situation just nu – ge kärleken en chans i medveten dialog! 2/2020 GROW magazine / 55 3-4/2020 - GROW magazine / 235

PERSPEKTIV — § TEMA: KÄRLEK & PASSION KOMMUNIKATION

A: TEM & LEK KÄR ION S PAS

KÄRLEK & KOMMUNIKATION

– SKA DET VARA SÅ FÖRBASKAT SVÅRT? *

Text: Lena Weesar

AN BRUKAR SÄGA att det tar minst 10 000 timmar att bli expert på något och om det är så, ja, då skulle vi alla vara experter på relationer.

VI "KAN" OLIKA KÄNSLOR – vi vet hur det känns att vara respekterad och inte respekterad, hur det känns att bli hörd och att inte bli hörd och när vi visar vårt deltagande säger vi ofta: "Jag vet PRECIS hur det känns!" VI "VET HUR DET KÄNNS" när vi känner oss förfördelade, något vi ofta ger vi vår partner skulden för. Vi tillrättavisar, anklagar och tar på oss offerkoftan samtidigt som det vi längtar efter kärlek och närhet. Det säger EVA BERLANDER, parterapeut och mental tränare, som hjälpt par i mer än 30 år att komma tillrätta med sina problem. Nyckeln? Det är kommunikation.

* Rubriken är från Eva Berlanders onlinekurs med samma namn. 56 � GROW magazine 2/2020 236 � GROW magazine - 3-4/2020

§ KOMMUNIKATION TEMA: KÄRLEK & PASSION

— PERSPEKTIV

»ATT GÅ ÖVER BRON, det är en metafor för möjligheten att hitta tillbaka till varandra i svåra situationer.«

»J

AG RÄDDAR INTE ÄKTENSKAP, det vill jag vara tydlig

med«, säger EVA BERLANDER när vi talas vid, »även om det oftast blir resultatet av mina sessioner. Vad jag gör, det är att skapa dialog och bygga broar, broar mellan människor som jag sedan hjälper dem att mötas på.«

RON, OCH ATT GÅ ÖVER BRON, är en metafor för möjligheten att hitta tillbaka till varandra i svåra situationer. En plats där ett möte kan ske där man ser sin partner och också sig själv med andra, kanske också med nya ögon, och där en kommunikation är möjlig utan att skuldbelägga vare sig sin partner eller sig själv. Eva använder ofta metaforer i sitt arbete som parterapeut, mental tränare och i sina utbildningar. Det blir tydligare vad man försöker och vill göra när man använder bildspråk, något hon upptäckte när hon studerade eftersom hon själv är dyslektiker. Begrepp och tankar blev lättare att lära och förstå.

»N

ÄR MAN ÄR MITT INNE I EN RELATIONSKRIS är det svårt att se den stora bilden av relationen, för vad vi ofta gör är att stå upp för oss själva. Det ser man så tydligt i kommunikationen. Man är sällan öppen för att lyssna, upptagna som vi är inte bara med oss själva, våra Jag, utan också av allt det vi har med oss av föreställningar och tidigare erfarenheter som vi tolkar in i det som sker i nuet. Och det ligger som en bas, som en slags autopilot hur vi uppfattar det som sker och vad som kommer att hända. Vi tror att vi är öppna, men det är väldigt sällan vi är det.« »För att komma ur det här krävs en medveten "twist", och det är här jag kommer in. För det viktigaste är att skapa en mottagarplats där vi är närvarande och beredda att ta in vad den andre säger. Att helt enkelt "nolla sig" för att kunna gå över bron och mötas.« 2/2020 GROW magazine / 57 3-4/2020 - GROW magazine / 237

PERSPEKTIV — § TEMA: KOMMUNIKATION PERSPEKTIV KÄRLEK & PASSION

A 4 BÖCKER av EVA BERLANDER: 1. ATT LEVA istället för att ATT ÖVERLEVA – medveten dialog ger kärleken en chans.

Medförfattare: Eva Dozzi (2015)

2. DU FÖRSTÖR VÅR RELATION

20 sätt att förstöra en relation – och strategierna för att reparera den. Medförfattare: Pat Love, Kathleen McFadden (2016)

3. Konsten att TRÄFFA en PARTNER och få det att HÅLLA / Konsten att FÖRBLI SINGEL för alltid 4. Konsten att FÖRDJUPA en RELATION / Konsten att FÖRSTÖRA en relation Medförfattare: Elsa Gottfridson (2013)

Samtliga utgivna på BuenaVida förlag.

EVAs Relationspodd

Foto: tillhör Eva Berlander

med instressanta gäster. Inspiration att se relationer från nya perspektiv.

58 � GROW magazine 2/2020 238 � GROW magazine - 3-4/2020

LLT VI HAR MED OSS ligger som ett plus eller minus i vår "relationsexpertis", menar Eva, och vad vi än har med oss blir det vår "sanning" när det gnisslar. Vi diskuterar, ältar fram och tillbaka, vi kommer in i maktkamper och kan börja tappa respekten för varandra. När det blir som allra värst säger vi saker vi egentligen inte vill, saker som inte överensstämmer med våra värderingar och vi börjar tappa respekten också för oss själva. Vi blir en person vi inte vill vara.

»D

ET ÄR LÄTT ATT VI FASTNAR I DET NEGATIVA, känner en uppgivenhet och maktlöshet som kan bli förödande för oss själva och för vår relation. Mycket av den maktlöshet vi kan känna handlar om att vi lägger fokus på det vi inte kan förändra istället för att fokusera på det vi faktiskt KAN ändra på. Det vill säga oss själva och vår egen inställning. För när vi tittar på något från ett annat håll så ser det annorlunda ut – When we change the way we look at things, the things we look at change.« Lättare sagt än gjort - eller? Evas råd för att lösa knuten är kunskap. Kunskap om hur man själv fungerar, vad som har format och vad som triggar oss, kunskap om hur vår hjärna fungerar, alltså fakta från forskningen och sedan ta in den kunskapen, integrera den i vårt system. Och det gör vi genom att öva oss – genom träning.

»M

EN FRAMFÖR ALLT OCKSÅ INSE, med värme, att vi bara är människor«, säger Eva, »Så här!« och hon smeker sig mjukt på kinden. »Vi sätter ett hjärta runt oss själva och tänker: Men så INTRESSANT, nu är jag där igen! när vi märker att gamla, negativa tankar och reaktionsmönster kommer upp, för att istället se oss själva och vår partner med varma ögon och uppmuntran.« »Uppskattning förändrar världen och varma ögon knyter oss närmare varandra i alla sammanhang!«

TEMA: KÄRLEK & PASSION § KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

NTERPERSONELL NEUROBIOLOGI, IPNB, är det ramverk EVA BERLANDER arbetar inom. Det är inte en terapimetod utan snarare en integration mellan olika forskningsfält där alla har fokus på hur vår hjärna. vårt medvetande och våra relationer ständigt interagerar och påverkar varandra. Mycket kortfattat går den ut på att vårt medvetande är självorganiserande i en ständigt pågående utvecklingsprocess, inom oss och mellan oss i våra relationer.

»H

JÄRNAN HAR EN FANTASTISK FÖRMÅGA att ställa om, vilket betyder att vi utvecklas hela tiden och att vi hela tiden kan simulera nytt.« »Nackdelen är att vi också har förmågan att upprepa det vi har gjort, känner det vi har känt och tänker det vi har tänkt. Vi ställer om på autopilot helt enkelt, vilket gynnar oss i många fall men också inte, speciellt i våra nära relationer.« »Vi människor är sociala varelser, gjorda för kontakt, samtidigt som vi är gjorda för försvar för att kunna överleva. Vad som händer när vi till exempel triggas igång av vår partners beteende är att vår autopilot går igång, våra sinnen signalerar vår upplevelse till hjärnan och kopplingen som görs i associationsbarken av, i det här fallet, tidigare negativa upplevelser gör att vi upplever det vi varit med om åter igen.« »Vad vi då upplever som negativt ligger i många fall inte hos vår partner utan i våra tidigare upplevelser – som vi nu har tolkat in i vår partners beteende. Vi känner oss förfördelade, vi tillrättavisar, anklagar och vår partner går i försvar. Allt med risk för att vi kommer in i en negativ spiral när det egentligen är kärlek vi längtar efter och behöver.« »Nyckeln här är att förstå att vi är två olika personer, att min värld inte ser likadan ut som din och hitta en väg att kommunicera om det.«

N ANNAN NYCKEL ÄR DEN HÄR: Titta på bilden nedan. Vad ser du?

VAD SER DU?

2/2020 GROW magazine / 59 3-4/2020 - GROW magazine / 239

PERSPEKTIV — § KOMMUNIKATION TEMA: KÄRLEK & PASSION

S T

ÅG DU EN BLÅ PRICK? EN BLÅ PRICK PÅ ETT VITT PAPPER?i ELLER ETT VITT PAPPER MED EN BLÅ PRICK?

ITTA IGEN ... och fokusera nu på det vita papperet ...

VID FÖRSTA ANBLICKEN skulle nog de flesta säga att de ser en blå prick och det är ingenting konstigt med det. Det mer märkvärdiga är att vi söker oss till pricken även om vi med den allra bästa vilja i världen föresätter oss att titta på det större vita, det vita papperet. Likadant förhåller det sig med negativa tankar.

»D

EN BLÅ PRICKEN KAN VI LIKNA VID PROBLEM, som en symbol för konflikter, hinder eller fara«, säger Eva. »och vi dras mot den, precis som vi dras till negativ information. Oftast blir vi helt insugna i pricken, vi fastnar i hindren vad det än kan gälla – parrelationer, barn, en god vän, idrottprestationer ... Och vad blir resultatet av det, på en skala från 1 till 10? Inte så värst bra, eller hur?«

»V

AD JAG GÖR är att jobba med det vita genom att titta på svårigheterna man upplever från ett annat håll.« »Martin Buber lär ha sagt att en relation handlar varken om mig eller dig, inte heller om oss utan om platsen mellan oss – the relationship is not about you and not about me, it’s not even about us. It is about the place in between. Och vad finns där? Jo, minnen, minnen som vi tänker på som minnen och minnen som vi inte minns att vi minns men som vi, intressant nog, aldrig glömmer!« »Därför är det viktigt att börja med sig själv och fråga sig: Vad har jag med mig? Vad går jag igång på? Och varifrån kommer det?«

»THE RELATIONSHIP is not about you and not about me, it's not even about us. It is about the place in between.« / Martin Buber 60 � GROW magazine 2/2020 240 � GROW magazine - 3-4/2020

KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

"Hallå! Är det någon där?"

Illustration Kratrar: tillhör Eva Berlander

ÖR ATT KUNNA BYGGA EN BRO med kärlek när en relation håller på att gå i kras: Lär dig öppna en mottagarplats för kommunikation där du är närvarande och inlyssnade. INTE SÅ LÄTT NÄR VI RAMLAT NER I ETT DJUPT HÅL, EN KRATER, den målande metafor Eva använder för att beskriva känslan av hopplöshet och ensamhet där de kritiska ord vi riktar mot vår partner ekar tomt mot väggarna och slår tillbaka mot oss själva. Först måste vi ta oss ur kratern och vi bygger en stege för att ta oss upp till livet så vi kan börja leva istället för att enbart överleva. Vår resa mot bron har börjat och vi förbereder oss för att möta vår partner med kärlek och ett öppet sinne. Så börjar vi gå över bron. EVA BERLANDER visar vägen.

DET VAR I MITTEN AV 1990-TALET ... Eva Berlander grundade utbildningscentret Svenska Imagoinstitutet, men innan dess hade hon under flera år drivit en egen verksamhet med coaching, mental träning och terapi. 1987 hade hon som terapeut kommit i kontakt med Skandinaviska Ledarhögskolan (idag Uneståhl Education) och hon utbildade sig till Mental tränare det första året kursen gavs, något som kom att få en avgörande betydelse för hennes framtida arbete. Med interpersonell neurobiologi som ramverk utbildar hon idag individer, par, terapeuter och många andra yrkesgrupper i konsten att skapa bra relationer, bland annat genom de 10-tal distansutbildningar hon har via nätet. Basen i hennes arbete är kommunikation som leder till kontakt, en dialog som hon kallar ”Att gå över bron”. 3-4/2020 - GROW magazine

/ 241

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

242 � GROW magazine - 3-4/2020 Bild: olegkruglyak3, alimyakubov

KREATIVITET

— PERSPEKTIV

KREATIVITET & SKAPANDE • ULRIKA BERGE: KREATIVITET – EN FÖRVANDLINGENS FASCINATION

• ANN LJUNGBERG: KREATIVITET – MINDSET, NYFIKENHET & PROBLEMLÖSNING

3-4/2020 - GROW magazine

/ 243

PERSPEKTIV — § KREATIVITET PERSPEKTIV— § TEMA: KREATIVITET

ULRIKA BERGE konstnär

ulrikaberge.se

244 � 12 �

GROW magazine - 3-4/2020 GROW magazine 2/2017

KREATIVITET en förvandlingens fascination

§ KREATIVITET — PERSPEKTIV TEMA: KREATIVITET — PERSPEKTIV

GROW vol 17

TEMA

KREA TIVIT

» KREATIVITET - för mig handlar det om att förvandla saker, påverka och förändra - att bygga om!« KREATIVITET förknippar vi ofta, kanske till och med mer än ofta, med olika former av konstnärligt skapande. Foto: Jenny Simm

GROW magazine tog kontakt med ULRIKA BERGE, bred i sitt konstnärliga uttryck och unik i sitt sätt att arbeta, för att just tala om kreativitet, den kreativa och den konstnärliga processen. Text: Lena Weesar

3-4/2020 - GROW magazine

/ 245

2/2017 GROW magazine /

PERSPEKTIV — § TEMA: KREATIVITET PERSPEKTIV — § KREATIVITET

M TE

IT TIV A E

M U

»ATT SKAPA SIN OMGIVNING blev naturligt för mig, liksom att allt är föränderligt och att vi kan påverka, förvandla och transformera.«

246 �14GROW magazine - 3-42/2020 � GROW magazine /2017

ED TRANSFORMATION SOM DRIVKRAFT

LRIKA BERGE är en mångfacetterad konstnär. Hon tecknar - med sytråd i luften. Hon gör skulpturer - som rör sig. Hon samarbetar med dansare i performances där hennes skulpturer är installationer - landskap av svävande växtlighet. Hon skriver, har gett ut en roman, en fabel för vuxna om att leva i nuet - och har fler på gång. Tillsammans med kollegan JENNY SIMM leder hon SKÄLVA - happenings, där alla intresserade av att utforska platser och kommunicera med rörelser, är inbjudna. Och hon leder klangmeditationer - meditationer i djup avspänning med hjälp av ljud och vibrationer. Nämnde jag förresten att Ulrika ställer ut flera gånger per år? Jo, även internationellt och hennes konst finns representerad runt om i landet. Kanske har du sett något av hennes verk?

Ovan t v: Stjärnögon, installation, Taipei, Taiwan, 2015 Ovan t h: Lysande utsikter, luftteckning Foton: tillhör Ulrika Berge Nedan: På gården hos Ulrika Berge,

Foto: Lena Weesar

I TRÄFFAS PÅ ULRIKAS GÅRD några mil utanför Stockholm som hon och hennes familj köpt för inte så länge sedan. Lägenheten i sta'n har hon kvar men här, vars mark en gång tillhört Häringe slott, har hon sitt hjärta. Vi går lite »gårdssyn« och Ulrika berättar om gårdens historia, om framtida planer för en trädgård med skulpturer och installationer, om sin köksträdgård, det rika fågellivet och om bäcken i skogen dit hon ofta går för att meditera. Det är en fridfull plats, en plats för inspiration och kreativitet i samklang med naturen. Naturen, eller växtligheten, som också finns starkt närvarande i hennes konst. Och jag frågar Ulrika: du som arbetar konstnärligt, vad är kreativitet för dig? Och vad kan det vara i den konstnärliga processen?

TEMA: KREATIVITET — PERSPEKTIV § KREATIVITET — PERSPEKTIV

REATIVITET? För mig handlar det mycket om att förvandla saker. Att påverka, förändra och förvandla material och materia - "bygga om". Det är något jag alltid fascinerats av. Kanske har det att göra med att vi flyttade ofta när jag var barn. Och att det i våra nya hem alltid skulle göras om, målas och göras till "vårt". Att skapa och forma sin omgivning blev något naturligt för mig. Också att allting är föränderligt och att vi kan påverka, förvandla och transformera. Det är så jag arbetar konstnärligt. Jag "bygger om", förvandlar materialet jag arbetar i till något annat än vad det är tänkt till, vill påverka mina skulpturer, få dem i rörelse.«

CH VISST ÄR DET SÅ. Hennes luftteckningar till exempel, tecknade med vanlig sytråd, blir till svävande grafiska bilder där luften förvandlas till en del av själva bilden. Hennes skulpturer, också de av sytråd, blir till rum av lätta, skira, rörliga landskap med föränderlig växtlighet där knoppar vecklar ur sig och blommor böjer sig i mjuka rörelser. I ljus och skugga. 3-4/2020 2/2017- GROW magazine / / 247 15

PERSPEKTIV — §—KREATIVITET PERSPEKTIV § TEMA: KREATIVITET

» ATT VARA KREATIV - det handlar mycket om nyfikenhet och att våga göra. Och att släppa mallen om hur saker ska vara.«

EN ULRIKA BERGE FÖRVANDLAR inte bara materialet hon arbetar i till poetiskt sinnliga objekt, utan hon förvandlar också miljöer. Som i vintras i ett samarbete med koreografen och ljudkonstnären Noora och Tatu Nenonen i projektet Healing Garden (Puutarha), en multidisciplinär konstinstallation med dansare på universitetssjukhuset i Tammerfors.

ONST OCH KREATIVITET hänger ju nära samman. Men var, och hur, hittar du den, din kreativitet? undrar jag.

»S

»J

OM KONSTNÄR arbetar jag ju utforskande, jag vet inte från början hur resultatet kommer att bli. Och ofta gör jag kopplingar mellan olika intressen eller områden. Utvecklingen i en konstnärlig, eller för den delen, kreativ process är alltså inte linjär, från A till B till C och så vidare, den är betydligt spretigare.« »Vad man jobbar med är det som finns under ytan, det som samtidigt är något allmängiltigt. Man lyssnar inåt. Det är där man hittar sin kreativitet och det är därför nästan alla konstnärer har vanor som ger inre stillhet. Själv mediterar jag, andra tittar länge, försjunker in i sitt, eller sina, verk, eller går, vandrar eller vilar för att hitta sin inre stillhet. Det är viktigt med avspänning i en kreativ process.«

I FORTSÄTTER ATT TALA OM hur man kan komma i kontakt med sig egen kreativitet, utforska och utveckla den. För, som Ulrika säger, alla har områden i sina liv där de är, eller kan vara, kreativa. »Ja, egentligen handlar det om att våga, våga göra. Vara nyfiken och släppa mallen om hur saker och ting ska vara. Som vuxen är man så upphängd på att det man gör ska bli något, ge ett resultat. Man tillåter sig inte att testa, pröva och söka. Men tänk inte på resultatet, släpp det. Och tillåt dig själv att leka!«

»O

M DU TILL EXEMPEL VILL teckna men känner dig osäker på det - gör det inte för att det ska bli en "fin" teckning utan för att det till exempel är vilsamt att teckna. Om du sedan gör det ofta kan du hitta vad som är ditt sätt att uttrycka dig.« »Att skriva regelbundet, varje dag, är ett annat sätt, men gör det inte för att det ska "bli" något - skriv vad som kommer upp. Och fortsätt att utveckla det. Själv började jag skriva när jag var ung och hade många tankar och oro. När jag skrev varje dag minskade mina orostankar och istället blev det BLAND KAN DET bara mer idéer och idéutveckling i komma till en. Det var så texten. Idag är mitt fokus mer min bok kom till, helt överandligt..« raskande och oplanerat när jag »Du kan också välja en energi var på ett residence (ateljésti- en känsla eller tillstånd - som pendium) i Nordnorge. Berätteldu är nyfiken på och utforska sen bara fanns där - det var bara den. Viktigt är att känna kärlek ET FINNS OFTA en tung att skriva ner den!« till sig själv, oavsett vad som känsla på sjukhus och här »Kreativitet, det är ju fritt kommer ut. Och att du visar kan konsten öppna upp tänkande men samtidigt, för det du gör, kommer i dialog om emotionellt, skapa skönhet och att kunna uttrycka sig, behövs det med andra. För mig är det verkligen bidra till att lyfta balans och kontroll. En frihet i viktigt att visa det jag gör för människor. Det är starkt med samspel med begränsningar och att se vad som fungerar.« konst - konst ger energi!« struktur.« »Som konstnär "håller man på" mycket med sig själv, vilket är ett privilegium. Men samtidigt » KREATIVITET är ju fritt tänkande, krävande. Självreflektion blir men samtidigt behövs balans och kontroll. till en naturligt process. Min Frihet i samspel med begränsningar och struktur.« drivkraft? Ja, för mig är det transformation!« AG GJORDE EN INSTALLATION med mina skulpturer, byggde ett hav av vattenväxter som flöt, svävade och rörde sig i luften, och till det hade Tatu Nenonen satt ljud - ljudet av långsamt rinnande och porlande vatten. Koreografin var gjord som ett samspel mellan dansarna och växterna.« »Mellan föreställningarna såg jag hur sjukhuspersonal och patienter, vuxna som barn, överraskade gick in bland mina växtskulpturer eller stannade till och log när de såg dem. Och blev stående. En kirurg berättade att ljudet av rinnande vattnet kan aktivera healing. Och hur det gav ett andligt perspektiv till miljön. Den positiva responsen vi fick var otrolig!«

»I

»D

16� �GROW GROW magazine 2/2017 248 magazine - 3-4 /2020

§ KREATIVITET TEMA: KREATIVITET —

— PERSPEKTIV PERSPEKTIV

Foto: tillhör Ulrika Berge

» MIN DRIVKRAFT? Det är transformation.«

VILL DU

UTFORSKA och UTVECKLA din KREATIVITET?

HITTA HITTA DINA RÄTT IDÉER!

UTFORSKA & UTVECKLA

LYSSNA INÅT

... för ALLA har områden i sina liv där de är, eller kan vara, kreativa.

KRIV NER DINA TANKAR - skriv fritt, det som kommer upp och inte för att det ska »bli« något. Gör det till en vana och du kommer att märka att vissa tankar och idéer kommer att kännas viktigare för dig än andra. Fortsätt att utforska och utveckla dem. LÄPP MALLARNA - försök att släppa dina föreställningar om hur »det ska vara« och också själva resultatet. Vad är du nyfiken på? Vad känns intressant? Roligt? Lustfyllt? Tillåt dig själv att leka!

LYSSNA TILL DIG SJÄLV - känn efter: vad vill jag? vad vill jag göra? För att få kontakt med dig själv: hitta sätt som får ditt inre i stillhet - meditera, gå ut och gå, var i naturen ...

PRÖVA TESTA GÖR! KÄNN

KÄRLEK MOT DIG SJÄLV

SKAPA DIALOG & VISA UPP!

REFLEKTERA

ÅGA GÖR! - testa. pröva dina idéer. Och gör om igen - fortsätt att utveckla dem!

ÄNN KÄRLEK MOT DIG SJÄLV - var snäll mot dig själv. Det du kommer fram till, det du gör, behöver inte vara perfekt. Lita till den kreativa processen.

ISA DET DU GÖR - kommunicera, prata med andra, öppna upp för dialog med din omgivning.

EFLEKTERA - stanna upp, tänk efter: Hur känns det? Hur jag vidare?

magazine 3-42/2017 /2020 GROW - GROW magazine/

/17249

PERSPEKTIV — § TEMA: KREATIVITET PERSPEKTIV — § KREATIVITET

Foto: tillhör Ann Ljungberg

ANN LJUNGBERG

författarcoach, lektör, förlagsredaktör, vd litterarakonsulter.se

20 � GROW magazine 2/2017 250 � GROW magazine - 3-4/2020

KREATIVITET mindset, nyfikenhet & problemlösning

— PERSPEKTIV § KREATIVITET — PERSPEKTIV

TEMA: KREATIVITET

GROW vol 17

TEMA

KREA TIVIT

» KREATIVITET handlar mycket om att lösa problem - att ta några kända komponenter och lägga till något som inte är så känt. « KREATIVITET och skrivande. Det var det jag hade förberett mig för att mitt samtal med författarcoachen ANN LJUNGBERG skulle handla om. Istället blev det ett intressant och spännande möte med ANN LJUNGBERG, kreativ entreprenör och vd för sitt företag Litterära Konsulter - OCH - författarcoach, lektör, förlagsredaktör och skapare av nya utbildningskoncept inom skrivandet ...! Text: Lena Weesar 2/2017 GROW magazine /

3-4/2020 - GROW magazine

/ 251

PERSPEKTIV — § TEMA: KREATIVITET PERSPEKTIV — § KREATIVITET

A: TEM ITET IV AT

KRE

A D

»DET SKRIVNA ORDET kommer aldrig att försvinna.«

252 22 ��

GROW magazine - 3-4/2020 GROW magazine 2/2017

TT GE SKRIVANDET EN RESA

ET GJORDE ANN LJUNGBERG för 15 år sedan när hon och hennes man sa upp sig från sina jobb och gav sig ut på långsegling över haven. En resa som för Ann också ledde till att hon gjorde sitt största intresse, skrivandet, till sin verksamhet. En resa som bara fortsätter. Att resa - och skriva. En dröm för många. Idag lever Ann sin dröm men inte som författare utan som kreativ entreprenör och vd för Litterära Konsulter, ett företag i skrivandets tjänst. Men att hon skulle starta företag fanns inte med i planerna då för 15 år sedan. Att resa - ja. Att skriva - ja. Idag ger hon möjlighet för andra att både skriva och resa - att ge skrivandet en resa ...

— PERSPEKTIV § KREATIVITET — PERSPEKTIV

TEMA: KREATIVITET

»MIN DRIVKRAFT? Nyfikenhet. Jag frågar mig - vad händer om jag gör så här? Eller så här?«

EJ, NÅGRA TANKAR på att starta företag hade inte ANN LJUNGBERG när hon bokstavligt talat kastade loss från Sverige för att segla över Atlanten. Det var för 15 år sedan, berättade hon när vi träffades, och hon och hennes man hade sagt upp sig från sina jobb för att ge sig ut på långsegling. Men efter ett år till sjöss, lyckosamma möten och huvudet fullt med idéer blev det så i alla fall. Ann började erbjuda sina tjänster som lektör till bokförlag och som lektör och coach till författare i eget företag och det gick bra. Mycket bra, för de två första kullarna av diplomerade lektörer har nu gått ut lektörsutbildningen hon startat. Den första utbildningen i sitt slag i Sverige. Och fler är på gång - diplomeringsoch certifieringsutbildningar förutom skrivarkurser och bootcamps. Kurser i Sverige och utomlands - på nätet, på distans och i real-tid i levande livet. Fortbildningar till redaktör och författarcoach är på gång och hennes företag, som inte var tänkt att bli, verkar växa så det knakar.

AD JAG HADE FÖRESTÄLLT MIG skulle bli ett samtal om skrivande och kreativitet med författarcoachen Ann Ljungberg, visade sig snabbt bli ett intressant och spännande möte med Ann Ljungberg, kreativ entreprenör och vd - OCH - författarcoach, lektör, förlagsredaktör och skrivkursledare. Och - skapare av nya utbildningskoncept inom området skrivande.

TT DET SKRIVS MYCKET runt om i landet har nog inte undgått många, men lektörer? Finns det verkligen behov av sådana? Och vad gör en lektör egentligen?

ET SKRIVS något alldeles otroligt mycket, vi verkar vara mitt i en skrivarboom just nu så visst behövs det lektörer. Nu och i framtiden. Det skrivna ordet kommer aldrig att försvinna.« »Vad en lektör gör? Lektören hjälper författaren att göra ett manus så bra det kan bli för utgivning, utveckla det genom att ge råd och kommentarer - storyn ska hålla och det får inte finns några logiska luckor i texten, till exempel. Det är bara 1-2 promille av alla inskickade manus som antas av förlagen och det är inte många som tar in debutanter. Att alla med författaraspirationer satsar på en bra och kunnig lektör, eller flera som många gör, ger mycket tillbaka.« »Bokförlagen har visserligen sina egna lektörer, men de arbetar för förlagen, inte för författaren. Bokförlagens lektörer gör en bedömning om manuset är utgivningsbart eller inte, också kommersiellt sett, men de ger sällan råd om hur författaren kan utveckla det. Bibliotekstjänst har sina men de fungerar som recensenter för biblioteken. Och så finns det lektörer som arbetar direkt med författaren, alltså innan manuset skickas in till ett förlag eller efter det blivit refuserat. Det finns alltså olika sätt som en lektörstjänst kan fungera på.« 2/2017 magazine 3-4 /2020GROW - GROW magazine/

/23 253

PERSPEKTIV — § TEMA: KREATIVITET PERSPEKTIV — § KREATIVITET

»IDÉER - det finns alltid!«

hittills ca 250 har blivit publicerade. I slutet av 90-talet gick hon en av Coachvilles coachutbildningar men hennes bakgrund är annars från IT-branschen som utbildare, konsult, projektledare och konsultchef. Och med otaliga skrivarkurser i bagaget seglade hon alltså iväg från Sverige, gjorde sin hobby skrivandet till sin verksamhet och skrivandet till en resa. För sig själv och för andra. Hon har, och har haft, skrivarkurser på 13 olika platser runt om i världen från Ljusterö i Stockholms skärgård och Ljungskile på västkusten till världsmetropolerna London och New York.

N LEKTÖR redigerar däremot inte en text, det ligger i en redaktörs uppgift. Inte heller korrekturläser lektören ett manus.« »Det är manusutveckling, manuset som helhet, lektören jobbar med utifrån vad författaren vill åstadkomma och sedan ge en bra handlingsplan för hur författaren kan nå dit. Lite likt hur en coach arbetar, faktiskt.«

V » J

AD ÄR DET man skriver just nu? Är det någon genre som är mer populär än någon annan - vad ligger i tiden?

UST NU är skrivs det mycket självbiografiskt. Unga mammor skriver mycket och genrer som romance, feel-good och fantasy är populära, genrer som getts ut väldigt lite här i Sverige. Vanlig skönlitteratur skrivs förstås också och då handlar det mycket om romantiska relationer och hur de utvecklas. Företag vill också skriva böcker som en typ av presentation av sig själva, de blir som jättestora "vykort" eller visitkort för verksamheten.«

NN LJUNGBERG har alltså själv arbetat som lektör i över 10 år och lika länge som författarcoach. Hon har jobbat med mer än 1000 manus varav 254 24 ��

GROWmagazine magazine2-/2017 3-4/2020 GROW

TT JAG BÖRJADE med skrivarkurserna utomlands berodde egentligen på att båten låg där. Och att det är bra att vara hemifrån när man går en skrivarkurs. Man har bara ansvar för sig själv, man kan helt gå in i sitt skrivande, i bubblan, och utnyttja miljöerna man befinner sig i. Iklä sig rollen av sina karaktärer, uppleva lukter, ljud, känna in atmosfärer - ett pub-besök i London, en gata i New York, en förmiddag i en europeisk storstad ... I New York hyrde jag ett helt hus för kursen och vi gjorde bland annat studiebesök hos bokagenter. I New York finns hundratals, i Sverige 15-20 stycken just nu, men fler kommer.«

TEMA: KREATIVITET — PERSPEKTIV § KREATIVITET — PERSPEKTIV

em är lektören?

ektören är en person som är van läsare, väl bevandrad i både svenska språket och i olika litteraturgenrer. Lektören kan vara litteraturvetare, bibliotekarie, språkkonsult, journalist, lärare eller själv författare. Men inte nödvändigtvis.

ÄRVARO PÅ NÄTET har varit med från första början i Ann Ljungbergs verksamhet som just är webbaserad. Vilket säger sig självt eftersom hon lever, och har levt, sitt liv som digital nomad, konstant på resa, i 15 år nu. Hon coachar över Skype, gör webinarier och håller utbildningar över nätet. Förutom hemsida, blogg och de vanliga sociala medierna har hon startat upp podcasts - Action Taker-podden och Lektörspodden. I den senare intervjuas en diplomerad lektör i varje sändning som också ger skrivtips och pratar om olika aspekter av skrivandet. Action Taker-podden som hon gör tillsammans med Maria Sundqvist, coach och tidigare elitidrottare, handlar om att inspirera företagare till att våga ta större kliv och inte låta sina rädslor styra. Varje fredag sänder Ann Skriv-TV live i en Facebook-grupp där författare ger sina tips och hon har gjort ett stort antal videopresentationer för nätet. Vilka man kan ta del av på youtube och poddarna kan man lyssna till på alla sidor där poddar finns. Hon startar upp skrivklubbar på nätet, ordnar event, utvecklar kurskoncept, utbildar - och ger ut böcker.

ad tittar en lektör efter i ditt manus?

ektören ska titta efter intentionen bakom din text vad du som författare vill förmedla. En lektör som du anlitar ska hjälpa dig att utveckla ditt manus. Du får ett skriftligt utlåtande med råd och kommentarer - frågor din bok behöver svar på för att bli den bästa den kan bli för utgivning. Frågorna kan handla om:

ärnan i berättelsen - vad handlar texten egentligen om? vilken slags story är det? vem är den tänkta läsaren?

r storyn hållbar? finns det några logiska luckor? är storyn stark nog? eller finns det flera berättelser i den?

erättelsens dramaturgi och intrig - gestaltningar, karaktärer och dialog - berättarröst och miljöbeskrivningar. 3-4/2020 - GROW magazine / 255 2/2017 GROW magazine / 25

PERSPEKTIV — § TEMA: KREATIVITET PERSPEKTIV — § KREATIVITET

»ALLT HANDLAR om mindset, vilken inställning man har. Att vrida på motorn och mentalt ställa in sig på att man ska ha världens bästa åktur -

och så köra iväg!«

EN FÖR ANN handlar det inte bara om skrivande utan också om företagande. Webbföretagande. Som hon också ger kurser i. Content Bootcamp är en - en veckas skrivläger för egenföretagare i Sitges utanför Barcelona.

OM EGENFÖRETAGARE idag handlar det mycket om att höja sitt mindset och våga. Också att hela tiden vara närvarande på nätet i sin marknadsföring med blogginlägg, nyhetsbrev, uppdateringar i sociala medier, videofilmer och ljudfiler och så vidare. Vilket många upplever som ångestladdat och stressande - för vad ska man skriva? Vad ska man fylla innehållet med?« »Därför startade jag Content Bootcamp för företagare tillsammans med två kollegor - en veckas skrivläger i Spanien med koncentrerat arbete på webbproduktion, strategier och innehåll. Efter veckan åker alla hem med färdigt innehåll till film, bloggar och poddar som de kan använda direkt och under en lång tid framöver. Det är en intensiv och rolig vecka, det är knappt deltagarna vill lämna huset vi hyr trots den härliga miljön!«

V »I

ARIFRÅN får Anne Ljungberg alla sina idéer? undrar man. Ja, var hittar du din kreativitet, dina idéer och motivationen att genomföra dem? DÉER, det finns det alltid! Kreativitet, det handlar mycket om att lösa problem - att ta några kända komponenter och lägga till något som inte är så känt.« »Min drivkraft? Ja, det är min nyfikenhet. Jag frågar mig - vad händer om jag gör så här? Eller så här? För mig handlar det först och främst om mindset, vilken inställning man har. Att vrida på motorn och mentalt ställa in sig på att man ska ha världens bästa åktur - och så köra iväg!«

»SOM EGENFÖRETAGARE gäller det att höja sitt mindset och våga!«

26 � � GROW GROWmagazine magazine- 23-4 /2017 256 /2020

Lore

m ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Sed eget luctus urna. Phasellus a hendrerit odio, ac suscipit nisl. Pellentesque at felis eget ante pulvinar URvulputate KOM- quis id mi. Curabitur ex lectus, laoreet malesuada MER JAG erat id, sollicitudin mollis lectus. Nullam ultrices cursus magna eget ultricies. Praesent justo massa, ultrices in ipsum et, mollisIGÅNG elementum dolor. Aliquam quam sem, euismod vel lectus MED MITTsed, interdum rhoncus eros. Nulla mattis lectus sed SKRIVANDE? egestas malesuada. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Morbi vulputate lorem, eu e plats - diam för ditt interdum diam maximus id. Nulla facilisi. Nulla skrivande, din ipsum krelobortis commodo convallis. Suspendisse ativitet. Och dig lectus, semper eu egestas at, iaculis sedgepurus. In feugiat egestassjälv tortor,tillåtelse. condimentum dapibus ipsum ultricies in. Aliquam vehicula lacus ut ipAvsätt tid, till exempel sum pellentesque venenatis skrivkväll - och var variusen natoque penatibus et magnis på plats. dis parturient montes, nascetur ridiculus mus. Suspendisse ullamcorper, arcu vitae condimentum porttitor, ipsum nisi malesuada magna, id sodales lorem quam nec ipsum. Pellentesque dignissim purus ac mauris ultricies imperdiet. Nunc nec neque ultrices, porttitor dolor vel, pulvinar orci. Nam mattis elementum tortor, eget interdum nisi. Morbi semper ligula in neque venenatis mollis. Morbi condimentum, lacus sed posuere tristique, lacus purus tincidunt risus, et feugiat sapien nulla id magna. Ut aliquam lobortis nunc, ut egestas magna molestie id. Suspendisse imperdiet ex ante, ac vestibulum mauris feugiat sit amet. Donec in dolor diam. Cras eget semper ex. Nullam eget dui molestie, ornare dui vel, gravida purus. Curabitur dignis-

— PERSPEKTIV § KREATIVITET— PERSPEKTIV

TEMA: KREATIVITET

Etia

m eget ex in nisi rhoncus malesuada. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi nec quam turpis. Mauris sit amet nervenenatis semper. Suspendisse erat kruva id ligula förväntningarna - Pellentesque habitant mattis posuere rhoncus. morbi tristique senectus det är helt ok attet netus et malesuada fames ac turpis egestas. skriva »fult«. Tänk på Sed vel est nec nibh condimentum accumsan pharetra a eros. Ut att du non nu iexbörjan bara Vivamus sollicitualiquet nec fringilla. skriver för digpretium själv. consequat. Och din leo posuere Proin sed urna in erat commodo mollis. Nunc placerat skriv från hjärtat. tempor nulla, ullamcorper condimentum mauris commodo eu. Aliquam elementum lacus est, edigera intelorem din text eget pellentesque tristique ut. Vestibuduinterdum kommit igång lum idnär velit nisi hendrerit consequat et in dolor. venenatis, börjaVivamus inte om från nisl quis mattis auctor, nunc felis tristique början utan fortsätt tortor, a auctor orci mauris iaculis neque. skriv. a lacinia ex a tristique condimentum. Curabitur viverra vulputate ihåg! Orci varius natoque penatisapien om et vehicula. bus et skrivande magnis dis parturient föder montes, nascetur ridiculus mus. In bibendum purus tempor justo skrivande. lacinia, nec placerat erat malesuada. Nunc eu Vänta inte på att inspivehicula lorem, a convallis dolor. Ut et enim ration ska condimentum komma scelerisque, erat vitae, pellenden kommer genom tesque libero. Donec sollicitudin felis id tellus aliquet sollicitudin. Pellentesque dignissim att du skriver! eleifend efficitur. Etiam tortor purus, egestas in aliquam eu, tincidunt vitae lectus. Sed faucibus aliquam facilisis. a vitae laoreet ipsum, ut placerat tellus. Vivamus faucibus ultricies arcu, non dignissim elit tincidunt ut. Fusce venenatis vitae eros quis condimentum. Aliquam vulputate faucibus nunc nec vehicula. Etiam sim magna sed lectus aliquam, non posuere aliquam tincidunt augue in condimentum. Vitellus eleifend. Vivamus ut velit ante. Pellen- vamus a dictum tellus. Phasellus rutrum,

H G

Orci

? h

Null

A n

F p t

magazine 3-42/2017 /2020 GROW - GROW magazine/ /27 257

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

258 �

GROW magazine - 3-4/2020

COACHER OM COACHING

— PERSPEKTIV

Vill du få NÄSTA NUMMER av GROW direkt i din mailbox ? maila: info@growmagazine.se

GROW FOR IT!

3-4/2020 - GROW magazine

/ 259

PERSPEKTIV — § COACHER OM COACHING

Nästa nummer: 260 �

GROW magazine - 3-4/2020

JAN/FEB 2021