GROW magazine 2/2018 vol 11 - TEMA: Kommunikation by GROW magazine

Nr 2 / 2018 vÅR vol 11

en nättidning för professionella coacher

MAGAZINE

tema:

KOMMUNIKATION

2/2018 GROW magazine / 1

TEMA

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

MAGAZINE

TEMA:

Nr 2 - VÅREN 2018 - vol 11

KOMMUN I

KOMMUNIKATION

s 14

alltid i GROW MAGAZINE

SJÄLVKOMMUNIKATION LARS-ERIC UNESTÅHL

s 22

FIL DR PSYKOLOGI, GRUNDARE SKANDINAVISKA LEDARHÖGSKOLAN

CLEAN LANGUAGE LENA SOBEL, MSC, ICF ACC COACH

s 30

BERÄTTELSENS KRAFT - STORYCATCHING

TEMA för fokuserad fördjupning Foto: tillhör Lars-Eric Uneståhl

MERJA NIEMI & MONICA WADSWORTH, COACHER

s 34

VD-coachen reflekterar - SPRÅKETS BETYDELSE ANNA ERIKSSON, BETEENDEVETARE, ICF MCC COACH

s 38

VAD BETYDER EN BILD? - om bildkommunikaton CHARLIE NORRMAN, ILLUSTRATÖR, GRAFISK DESIGNER

s 50

THE STATE OF PLAY IN COACHING IN SWEDEN - nuläget i svensk coaching LENA GUSTAFSSON, ICF PCC COACH, ORDFÖRANDE ICF SVERIGE

s 54

EXISTENTIELL COACHING - samtal om livet

ELISABETH SERRANDER & ANN LAGERSTRÖM INSTITUTET FÖR EXTISTENTIELL PRAKTIK

s 60

Tankar från en coach:

HÖJ DIN MEDVETENHET - förbättra dina resultat! ELIAS MIRINGA, COACH

s 68

RETREAT: RESAN SOM RETREAT ANNELI STRÖMBERG

s 72

BETEENDEVETARE, COACH

Får jag be om största möjliga TYSTNAD?

JOHANNA NILSSON, BETEENDEVETARE, ICF PCC COACH 2 �

GROW magazine 2/2018

KATION

GROW / SPANING nedslag i det som gror just nu - idéer, företeelser människor TIPS & TRICKS idéer till professionell utveckling I COACHENS VERKTYGSLÅDA teori, metoder, modeller TANKAR FRÅN EN COACH tankar och funderingar från gästande coacher BRANSCHNYHETER nytt inom coachsamfundet KARRIÄR forum för jobbdiskussion coacher emellan UR ARKIVET personer, idéer, händelser RETREAT platser i världen för inspiration, tankar, avkoppling GROWING / INSIKT saker som berör

TEMA:

KOMMUNIKATION I

Perspektiv

05 annonser 08 grow / spaning 12 tema: kommunikation 14 självkommunikation intrapersonell kommunikation för självförståelse och förbättrad självbild Lars-Eric Uneståhl, fil dr psykologi,

V 46

30 berättelsens kraft storycatching Merja Niemi & Monica Wadsworth, coacher

34 vd-coachen reflekterar: språkets betydelse Anna Eriksson, beteendevetare,

ICF Master coach

ordförande ICF Sverige

64 branschnyheter

Verktyg

tips & tricks För professionell utveckling: kommunikation - så mycket mer än att bara prata

54 existentiell coaching Elisabeth Serrander & Ann Lagerström, Institutet

coach

i coachens verktygslåda Teori & Metod: AKTIVT LYSSNANDE

f ör existentiell praktik

60 tankar från en coach: höj din medvetenhet förbättra dina resultat! Elias Miringa, coach

FÅR JAG BE OM STÖRSTA MÖJLIGA TYSTNAD? Johanna Nilsson, beteendevetare, ICF PCC coach

A P A

Inspiration

68 retreat: resan som retreat Anneli Strömberg, beteendevetare,

38 vad betyder en bild? om bildkommunikation Charlie Norrman, illustratör, grafisk designer

Karriär

50 the state of play in coaching in sweden - nuläget i svensk coaching Lena Gustafsson, ICF PCC coach,

66 ur arkivet: empatisk kommunikation giraffspråket non-violent communication

grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan

22 kommunikation och clean language Lena Sobel, MSc, ICF ACC coach

Intryck

Avtryck

grow / insikt

VINN sid 6

I 2/2018 GROW magazine / 3

GROW magazine — § 10 volymer!

MAGAZINE FÖR PROFESSIONELLA COACHER

volym 1 - nr 1/2015 tema: :

PROFESSION COACH

volym 2 - nr 2/2015 tema:

EMPATI, EMOTIONELL INTELLIGENS & COMPASSION

volym 5 - nr 3-4/2016 volym 6 - nr 1/2017 tema: UTBILDNING & : LIVSLÅNGT LÄRANDE

tema: TID

11 volymer

volym 3 - nr 1/2016 volym 4 - nr 2/2016 tema: SJÄLVINSIKT

volym 7 - nr 2/2017 tema: KREATIVITET

tema:

LYCKA, HAPPINESS & POSITIV PSYKOLOGI

volym 8 - nr 3/2017 tema: HÄLSA & LIVSKVALITÉ

GROW for it !

volym 9 - nr 4/2017 volym 10 tema:

VÅR HJÄRNA

4 �

GROW magazine 2/2018

- nr 1/2018

tema: INRE & YTTRE RESOR

volym 11

- nr 2/2018

tema: KOMMUNIKATION

VOX ORANGE Stockholm

gör den grafiska formen till GROW magazine - layout, bild&text, logga. Och kan göra det till dig också! Behöver du hjälp?

Maila:

ANNONSER

— GROW magazine

S AMTAL A OM L IV ET Tala om döden, 1 dag Grundkurs, existentiella samtal, 3 dagar Påbyggnadsutbildning, existentiell coaching och vägledning, 10 dagar Kurslärare: Elisabeth Serrander och Ann Lagerström

EXI

INSTITUTET FÖR EXISTENTIELL PRAKTIK exi.nu | info@exi.nu | 070-556 25 56

voxorange@mail.com

ERBJUDANDE!

GROW magazines LÄSARE FÅR

20% RABATT

PÅ STORYCATCHING KURSER UNDER

NÄSTA NUMMER av GROW magazine?

ÅTERSTODEN AV 2018! ange STORY2018 vid anmälan!

www.storycatching.se

SOMMARNUMRET kommer ut i

JUNI!

ANNONSERA I GROW magazine? maila: info@growmagazine.se för mer INFORMATION

2/2018 GROW magazine / 5

GROW magazine — § vinn!

! n n i V

4 juni !

« Att inte säga någonting ...

EN POSTER LOTTAS UT!

W GRO ! for it

det säger ibland det mesta.«

» ATT INTE SÄGA NÅGONTING ...

DET SÄGER IBLAND DET MESTA .«

Det skrev Emily Dickinson, en av de mest inflytelserika lyrikerna inom amerikansk poesi, en gång. Kanske något att ta till sig? Med hennes ord i åtanke gjordes omslaget till detta nummer av GROW magazine med huvudtemat KOMMUNIKATION. Vilket i sin tur blev en poster som du kan vinna!

Hur du gör? Det är enkelt, Du behöver bara skicka ett mail innan den 4 juni till:

vol 11

GROW magazine 2 -2018

info@growmagazine.se

och skriv VINNARE! på ämnesraden. Då kommer du också per automatik med i GROW magazines prenumerationslista, helt kostnadsfritt. Om du inte redan är det, förstås. Som prenumerant kommer du att få tidningen direkt i din mailbox 4 gånger om året - vinter, vår, sommar, höst och

« Att inte säga någonting ... det säger ibland det mesta.« W GRO ! for it

vol 11

GROW magazine 2/2018

Grattis!

MARIANNE OHLSSON i Luleå, vinnare av förra numrets poster på temat Inre & Yttre Resor: ÄVEN EN RESA PÅ TUSEN MIL BÖRJAR MED ETT FÖRSTA STEG!

GROW magazine 2 -2018

6 �

GROW for it!

GROW

MAGAZINE

— GROW magazine

INCHECKNING

incheckning

ET VAR RÖSTEN ... ?

Jag satt på ett möte. En kollega (kvinnlig) gjorde en presentation av ett projekt hon arbetade med. Det var en bra presentation, intressant och hon var engagerad vilket märktes tydligt både av det hon sa och hur hon uttryckte sig. Efteråt blev det kaffepaus och jag hamnade bredvid en av mina andra kollegor (manlig). "Intressant projekt E.L. jobbar med, tycker du inte?", sa jag. "Särskilt det hon sa om de pedagogiska fördelarna av att ...". Längre kom jag inte. "Goda kanelbullar det här", sa kollegan (den manliga). "...jaa, javisst, men tycker du inte att E-L.'s förslag om att ...". Kollegan (den manliga) ställde ner kaffekoppen på bordet. "Men det här kaffet går inte att dricka. Blask!" Jag fortsatte: "Visst, men vad tycker du om hennes förslag?" Min kollega tittade på mig. "Vilket förslag??" Det visade sig att han inte hade någon som helst aning om vad jag talade om. Han hade inte lyssnat på presentationen. När jag frågade varför sa han att han inte klarade av den kvinnliga kollegans röst. Han tyckte att hon skrek. Det tyckte inte jag. På grund av hennes röst, eller röstläge som gick upp någon oktav när hon blev engagerad, hade han kopplat bort. Slutat lyssna. Stängt av och tappat intresset för det hon sa, själva innehållet i hennes presentation. Jag fick mig en tankeställare. Vi hade uppfattat vår kvinnliga R E D A K T I O N kollega på helt olika sätt ... östen, eller vårt röstläge och vårt sätt att föra fram det ANSVARIG UTGIVARE vi vill säga, sägs utgöra närmare 40% av det vi vill upp& REDAKTÖR : Lena Weesar · lena@growmagazine.se nå när vi kommunicerar verbalt. Kroppsspråket sägs ANNONSBOKNING: vara ändå viktigare, motsvarande omkring 55%. Och den ynka maila: info@growmagazine.se resten, mellan 5-7%, är våra ord, innehållet i det vi säger. Våra för mer information chanser att nå fram i vår kommunikation bara genom våra ord GRAFISK FORMGIVNING är alltså ganska så små om detta stämmer - om vår röst utma& BILDREDAKTÖR : Lena Weesar · lena@growmagazine.se nar eller inte bär och vårt kroppsspråk uppfattas som negativt eller distraherande. Å andra sidan är vi olika. Vi tolkar och MEDVERKANDE ARTIKELFÖRFATTARE I uppfattar situationer olika beroende på en mängd olika saker DETTA NUMMER : och vi tar till oss information och kommunicerar olika - verbalt Lars-Eric Uneståhl, Lena Sobel, Merja Niemi & Monica Wadsworth, Anna Erikssom icke-verbalt. son, Charlie Norrman, Lena Gustafsson, Kommunikation är minst sagt en komplicerad Elisabeth Serrander & Ann Lagerström, Elias Miringa, Anneli Strömberg, process och vi hoppas att detta nummer av GROW Johanna Nilsson magazine inspirera till kommunikation - till en KONTAKT: info@growmagazine.se god sådan!

growmagazine.se

Omslag: Lena Weesar Samtligt material i GROW magazine är redaktionellt om ej annat är angivet. GROW magazine är en digital kvartalstidskrift som vänder sig till professionella coacher men även alla intresserade av coaching, personlig utveckling och närliggande områden. Med fokus på coaching tar GROW magazine även upp livsstilsoch samhällsrelaterade frågor i stort med förhoppning att inspirera och ge idéer. Tidskriften GROW magazine ges ut av Vox Orange Stockholm, Artillerigatan 91, 115 30 Stockholm. Kontakt: voxorange@mail.com

LENA W Lena Weesar - redaktör - lena@growmagazine.se - growmagazine.se

ANNONSERA I GROW magazine? maila: info@growmagazine.se för mer information!

2/2018 GROW magazine / 7

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

NYORDSLISTAN 2017 hur många ord kan du?

38 NYA ORD

SKOGSBAD

VIRALGRANSKA

8 �

SERIEOTROHET

INRYMNING

FEJKADE NYHETER DOXA

GROW magazine 2/2018

KOMBUCHA FUNKTIONSRÄTT

DIREKTARE

EXPRESSKIDNAPPNING

DÖSTÄDA

BLOCKKEDJA

PANSEXUELL

ALTERNATIVA FAKTA

REKORING

SEKUNDÄRKRÄNKT

PODDTAXI

FRAMTIDSFULLMAKT

HYBERAVDRAG

CRINGE VEGANISERA

SNUBBELSTEN

BLORANGE

DABBA

HALALTURISM

FIDGET SPINNER

PLOGGA KILLGISSA

SPETSPATIENT

#METOO

KLICKFARM

POSTFAKTISKT

GRIT

OMAKASE

KOMPETENSUTVISNING

KNÄPROTEST RENOVRÄKNING

SPRÅKRÅDETS ÅRLIGA NYORDSLISTA. En sammanställning som ger en bild av hur språk och samhälle hänger ihop.

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROW / SPANING

NEDSLAG I DET SOM GROR JUST NU - IDÉER, FÖRETEELSER, MÄNNISKOR

»HON HADE BLIVIT DOXAD!«

»Doxad! Hon upptäckte det efter en plogging med tjejgänget och ett efterföljande skogsbad när hon, väl hemma igen och med en komucha och en veganiserad pannkaka framför sig, satte på datorn och gick in på Facebook. Först trodde hon att det var någon typ av fejkade nyheter men så insåg hon, rent postfaktiskt (och hur cringe var inte det!) att bilderna hon såg av sig själv, dabbande i en blorange peruk, var en pansexuell #metoo! Hon hittade sin fidget spinner och den initiala stressen lade sig - nu gällde det att killgissa, ta fram all grit hon hade och knacka ner några alternativa nyheter så att alla förstod att viralgranska det de läst om henne. Sedan skulle hon ta första bästa poddtaxi till Kenjis Shushi och beställa en omakase. Och strunta i allt som hade med doxingen att göra. För det hela var ju ändå inte sant ... eller var det det ...?«

N PÅHITTAD HISTORIA som skulle kunna vara sann med några av de nya ord vi fick förra året, 2017: Doxa. Plogga. Skogsbad. Komucha. Veganisera. Fejkade nyheter. Postfaktiskt. Cringe. Dabba. Blorange. Pansexuell. #Metoo. Fidget spinner. Killgissa. Grit. Viralgranska. Poddtaxi. Omakase ... Hänger ni med?

ARJE ÅR publicerar Språkrådet en lista med nya ord som blivit allmänt vedertagna och använda i svenska språket - en nyordslista. Förra året innehöll den 38 ord, året innan 43. Och orden ovan, och i berättelsen, kommer därifrån. Vissa av dem kommer att glömmas bort, andra kan komma att bita sig fast i vårt vokabulär i decennier . Källa: Språkrådet / Institutet för språk och folkminnen sprakochfolkminnen.se

PRÅKET, MED DE ORD vi använder, är vårt främsta sätt att kommunicera i tal och skrift. Hur vi använder vårt språk säger mycket om oss själva men också om vad som sker i vårt samhälle - språk och samhälle hänger ihop. Vid millennieskiftet fick vi till exempel orden karriärcoach, messa och e-learning, ord som vi idag knappast behöver förklara innebörden av. 2005 kom podd och poddare, bloggare och flyttstaljning med på nyordslistan. 2010 app, facebooka, kaffeflicka, wikiläcka och 2016 blippa, blåljuspersonal, influerare och parasport. På nästa sida finns hela nyordslistan 2017.

»VÅRT SPRÅK AVSPEGLAR DET SAMHÄLLE VI LEVER I. «

2/2018 GROW magazine / 9

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

DABBA

DABBA - göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena armvecket och samtidigt höjer andra armen. Källa: sprakochfolkminnen.se

GROWING - ORD /

NYORDSLISTAN 2017 I SLUTET AV VARJE ÅR listar Språkrådet nya ord som tillkommit i vårt språk under året, ord som på olika sätt tagits upp i det gängse språkbruket. Vissa ord etableras och används under decennier, andra försvinner ganska snabbt och glöms bort. Oavsett, så säger de något om vad som rör sig i samhället och i våra medvetanden under just det år som orden tillkommit. I nyordslistan 2017 handlade det mycket om hur vi ser på fakta, sanningar och icke-sanningar, hur de sprids och hur vi använder oss av dessa. Där finns ord som handlar om döden, eller rättare sagt, hur vi planerar inför vår bortgång. Andra säger något om nya matvanor, andra om trakasserier och förföljelser. Med mera. Läs själv - och ja, vad säger nyorden om vårt samhälle idag? ALTERNATIVA FAKTA - uppgifter som presen-

teras som fakta trots att de står i strid med vad som kan utläsas av det informationsunderlag som finns.

BLOCKKEDJA - ett verifieringssystem i form av

en sorts databas där exempelvis transaktioner bokförs på ett stort antal datorer som ingår i ett nätverk, där stabilitet och tillförlitlighet uppnås genom att varje förändring av informationen måste verifieras av väldigt många av de datorer som ingår i nätverket.

BLORANGE - hårfärg som är en blandning av

blont och orange.

BONUS MALUS - skattesystem där fordon med låga utsläpp premieras ekonomiskt medan fordon med höga utsläpp beläggs med en straffavgift. CRINGE - pinsam. 10 �

GROW magazine 2/2018

DIREKTARE - begravning utan ceremoni. DOXA - lämna ut en privatperson genom att publ-

icera känslig information på internet. DÖSTÄDA - rensa ut och sortera personliga tillhörigheter för att undvika att anhöriga ska behöva göra detta efter ens bortgång.

EXPRESSKIDNAPPNING - kidnappning som inte

varar längre än den tid som krävs för att tömma en persons bankkonto.

FEJKADE NYHETER - osanningar som sprids

som sanningar i medierna (fejknyheter, falska nyheter - fake news).

FIDGET SPINNER - en sorts leksak som man snurrar mellan fingrarna (fingersnurra, stressnurra).

FRAMTIDSFULLMAKT - fullmakt som börjar gälla först när fullmaktsgivaren inte kan ta hand om sina personliga och ekonomiska affärer. FUNKTIONSRÄTT - rätt till självbestämmande

och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

GRIT - uthållighet och hängivenhet i arbete mot långsiktiga mål. HALALTURISM - turism på anläggningar som

följer specifika kriterier som är uppställda för att passa vissa muslimska traditioner.

HYBERAVDRAG -skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster. INRYMNING - instängning eller inlåsning av människor som skydd mot ett yttre hot. KILLGISSA - påstå något på ett sätt som gör att det verkar som om man vet vad man pratar om fast man egentligen bara gissar. KLICKFARM - grupp med personer som får betalt för att systematiskt klicka på annonser på nätet för att generera intäkter till uppdragsgivaren. KNÄPROTEST - manifestation där deltagarna ställer sig på knä i protest mot rasism.

SKOGSBAD

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROWING - COACHING/

AWAKENING COACHING

KOMBUCHA

COACHING har många skepnader, namn och inriktningar. Awakening coaching är en, där awakening syftar till att individen »väcks« på ett djupt, personligt plan för att kunna leva sitt liv fullt ut. Awakening coaching vill även göra det möjligt att utvecklas på ett andligt plan - spritually awakening. Med varianter i USA som till exempel Soul Awakening Coaching, Feminine Awakening Coaching, Kundalini and Spiritual Awakening Coaching - med flera.

KOMBUCHA - dryck genom fermentering av te. KOMPETENSUTVISNING - utvisning av person som har kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

#METOO - hashtagg och benämning för en rörelse som går ut på att motverka sexuella trakasserier och övergrepp genom att många delar med sig av sina erfarenheter av detta. OMAKASE - restaurangmåltid som gästen låter kocken komponera efter eget huvud. PANSEXUELL - som relaterar erotiskt och romantiskt till människor utifrån deras personlighet och oberoende av deras kön.

PLOGGA - jogga samtidigt som man plockar skräp, oftast i grupp.

PODDTAXI - litet eldrivet fordon som används

som taxi.

POSTFAKTISKT - som hänger ihop med en tids-

anda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta.

REKORING - grupp där konsumenter köper lo-

kalt producerade varor direkt från producenter.

RENOVRÄKNING - vräkning av hyresgäster som

inte har råd att betala den höjda hyran efter en renovering.

SEKUNDÄRKRÄNKT - upprörd av en kränkning riktad mot en annan person.

SERIEOTROHET - det att se ett avsnitt av en tv-serie utan att ens partner, som följer samma serie, får vara med. SKOGSBAD - terapiform som går ut på att vistas i skogen som en metod för att minska stress.

SNUBBELSTEN - minnestavla i gatstensformat för person som dödades i Förintelsen.

SPETSPATIENT - patient som har god kunskap om sin sjukdom och som därför själv får ta vissa beslut om behandlingen. VEGANISERA - göra en vegansk version av en

maträtt som traditionellt innehåller animaliska produkter.

VIRALGRANSKA - källkritiskt granska uppgifter som sprids snabbt på nätet.

GROWING - KOMMUNIKATION/

VIKTIGASTE EGENSKAPEN HOS EN KOMMUNIKATÖR? DEN 28 MARS gav Sveriges Kommunikatörer utmärkelsen Stora Kommunikatörspriset 2018, en årlig utmärkelse man delat ut sedan i början av 1990-talet för att uppmärksamma god kommunikation och skickliga kommunikatörer under året som gått. Vinnarna fanns att finna i fem kategorier: bästa kommunikativa ledarskap, bästa kommunikationen inom offentlig organisation, ideell organisation, inom näringslivet och i kategorin årets unga talang. Även ett hederspris delades ut. Vilken är då den viktigaste egenskapen, eller kompetensen, hos en bra kommunikatör? I en intervju med vinnarna framhölls bland annat ödmjukhet och inlyssnande. Att inte tro att man som kommunikatör vet allt och att bra kommunikation handlar om att vara inkluderande, vilket bland annat handlar om att lyssna in sin målgrupp. Källa: sverigeskommunikatorer.se Illustrationer: geralt, luyali, mohamed hassan, vosidly, CookYourLife, Ben Kerckx

2/2018 GROW magazine / 11

PERSPEKTIV — § TEMA: INRE & YTTRE RESOR

l VER BAL l VIS

UELL E-VER BAL

l ICK

A: TEM ATION UNIK M OM

TAL

SKRIF T & BIL D PSP O R K K SPRÅ RÖST

UTSEEN Illustration: Petr Vaclavec

12 �

GROW magazine 2/2018

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

TEMA: KOMMUNIKATION

EROR VÅR LYCKA, FRAMGÅNG OCH TILLFREDSSTÄLLELSE MED LIVET på hur väl vi kan kommunicera? Hur väl vi kommunicerar med nära och kära, grannar, kollegor, kunder och klienter? I vårt ledarskap? Hur vi kommunicerar våra företags tjänster och produkter? Hur väl vi kommunicerar med oss själva? Ja, till stor del i alla fall. Kommunikation verkar i vilket fall ha blivit en nyckel i vårt digitala informationssamhälle där praktiskt taget det mesta kan kommuniceras fritt. Av praktiskt taget vem som helst. På nätet. Men på nätet råder en annan »verklighet« än i det fysiska mötet individer emellan och det vi kommunicerar inom oss. LARS-ERIC UNESTÅHL fil dr i psykologi och grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan och Scandinavian International University, har arbetat med och utvecklat mental träning sedan 1960-talet. I hans artikel om Självkommunikation får vi en fördjupad översikt över olika metoder att kommunicera med sig själv för att nå ökad självförståelse och förbättrad självbild. Vilket kan leda oss fram till större tillfredsställelse i livet. LENA SOBEL, MSc, coach och ledarskapskonsult, beskriver Clean Language, ett metod att nå ren kommunikation i mötet med andra och då inte bara som coacher utan i alla sammanhang där vi kommunicerar. För omedvetet eller ej, så påverkar och tolkar vi ofta ett samtal utifrån våra egen referensram. Clean Language eliminerar vårt eget inflytande i en samtalsprocess, vilket Lena också ger exempel på. Coacherna MERJA NIEMI och MONICA WADSWORTH tar upp berättelsens kraft i vår kommunikation genom Storycatching och storytelling. För, som de säger, när vi finner vår äkta story får vi också kraft och energi i vår kommunikation. VD-coachen ANNA ERIKSSON, reflekterar över hur vi använder vårt språk - särskilt viktigt eftersom språket är coachens verktyg. Vilka ord och begrepp använder du om dig själv, till exempel? Och om din egen utveckling som coach? CHARLIE NORRMAN är illustratör och grafisk designer. Bild och bildkommunikation är hans område. I sin artikel ställer han frågor om vad en bild kommunicerar och han får flera svar till samma bild. För - ser du vad du ser eller det du tror att du ser? Coachen JOHANNA NILSSON utmanar oss att vara tysta, för nej, vi behöver inte fylla varje paus, eller tystnad, med ord eller andra ljud. Det är i tystnaden mycket händer. LENA GUSTAFSSON, coach och ordförande för ICF Sverige, redogör för en ny och intressant trans-europeisk studie om nuläget inom coachingen i Sverige. ELISABETH SERRANDER, leg existentiell psykoterapeut, författare och ANN LAGERSTRÖM, konsult och certifierad existentiell coach, ger i sin artikel bland annat den filosofiska bakgrunden till existentiell coaching - och samtal om livet.

Coachen ELIAS MIRINGA för fram vikten av att vi blir medvetna om vad vi tror, hur vi tänker, känner och handlar. Genom att vi blir medvetna kan vi också bli av med de hinder som gör att vi inte når dit vi vill. Vi själva är hindret - men också lösningen. Coachen ANNELI STRÖMBERG reser mer än gärna eftersom själva resandet i sig är en retreat för henne. Men vart reser hon? Ja, följ med Anneli på hennes reseretreater! Detta - och mycket mer kan du läsa om i detta nummer av GROW magazine. 2/2018 GROW magazine / 13

PERSPEKTIV —

A: N TEM KATIO UNI M M

TEMA: KOMMUNIKATION

SJÄLVKOMMUNIKATION

- intrapersonell kommunikation för självförståelse och förbättrad självbild Text: Lars-Eric Uneståhl

Självkommunikation, ett begrepp för olika metoder att kommunicera med sig själv, är en viktig del av mental träning. LARS-ERIC UNESTÅHL, fil dr i psykologi och grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan, berättar här hur - och varför.

JÄLVKOMMUNIKATION, eller autokommunikation, är ett begrepp för olika metoder tala träningens barndom, utvidgades där man kommunicerar med sig själv. Det begreppet kommunikation från det kan innefatta allt från den inre monologen, den interpersonella till att även omfatta kommunikationen med sig själv - intra- inre dialogen, dagbokskrivande, upprepning av ord (viktigt för barn vid språkinlärning) till att personell kommunikation. Mental träning kom ju att bygga på en egenträning där man själv bestämde prata högt med sig själv, som både kan vara en positiv coping-teknik eller tecken på en psykisk både studie-/träningsstart och studietakt och där störning. kommunikationen med sig själv i båda roller som »lärare« och »elev« blev mycket viktig. Det blev HÖGT MED DIG SJÄLV också viktigt att inkludera fler kommunikationskanaler än de muntliga och skriftliga, till exemVi har en del kursdeltagare, som lever ensamma, pel användningen av tankar och föreställningar i och som ofta på fritiden brukar prata (högt) med Mind-Body-kommunikationen (ideomotorik). En sig själva, både som coach och klient. De rapporviktig del av den mentala träningen blev en självterar mycket positiva effekter av denna form av kommunikationsprocess där interaktionen sker självkommunikation. mellan olika delar av medvetandet eller mellan medvetna och icke-medvetna delar.

EDAN PÅ 1960-TALET, i den men-

■ PRATA –

AMTIDIGT BLEV DET VIKTIGT att införa modellen med systematiskt och långsiktig träning för att också utveckla den traditionella kommunikationen, där den vanliga definitionen då var att »Kommunikation är ett utbyte av tankar och idéer mellan människor för att uppnå en förståelse«.

■ DAGBOKSSKRIVANDE –

»SKRIV DIG TILL BÄTTRE HÄLSA«

Eftersom mental träning handlar om kontinuerlig personlig utveckling under en längre tid (helst hela livet) så sker en stor del av examinationen genom träningsdagböcker där man inte bara redovisar det man gjort utan också hur man tänkt, ETTA OMFATTADE både träningsproreflekterat, resonerat med sig själv och hur man gram i »dialog-metodiken« och en systegett feedback till sig själv. Många fortsätter sedan matisk träning för att utveckla lyssnandet. med det även efter kursen. Förutom effekten på Att lyssna är en förmåga som skattas mycket högt personlig utveckling har forskning om effekten och som också har högre daglig frekvens än både av dagboksskrivande, bland annat vid Austinunitalandet, skrivandet och läsandet. Trots detta finns versitetet i Texas (Pennebaker med flera) visat en idag fortfarande bara skolträning i att tala, skriva sänkning av stressnivån, ökning av optimism hos och läsa men inte i att lyssna. Detta gör att den cancerpatienter, ökning av T-celler hos AIDS-palyssnarträning som vi har till exempel i våra kurser i tienter, minskning av astmaattacker och förbättcoaching är synnerligen uppskattade. ring av sårläkning, för att nämna några exempel.

D 14 �

GROW magazine 2/2018

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

Foto: lassedesignen

■ SJÄLVCOACHING

Självcoaching följer samma princip som coaching med den skillnaden att samma person agerar både coach och klient. Tre av de viktigaste delarna är:

Vardags- "Syftesfrågor" inlärning "Livsfrågor" Sitt inre

Intuition

LYSSNA TILL SIG SJÄLV

FRÅGOR TILL SIG SJÄLV - UTVECKLINGSFRÅGOR, PROBLEMLÖSNINGSFRÅGOR

ATT LYSSNA TILL SIG SJÄLV - INTUITION, SITT INRE ATT GE FEEDBACK TILL SIG SJÄLV POSITIV UTVECKLINGSFEEDBACK

» SJÄLVKOMMUNIKATION ett begrepp för olika metoder att kommunicera med sig själv.«

Utvecklingsfrågor

Problemlösningsfrågor

FRÅGOR TILL SIG SJÄLV

SJÄLVCOACHING

Positiv utvecklingsfeedback

GE FEEDBACK TILL SIG SJÄLV

2/2018 GROW magazine / 15

PERSPEKTIV —

TEMA: KOMMUNIKATION

FRÅGOR TILL SIG SJÄLV

- till sitt medvetna jag - tyst, högt eller skriftligt Två typer på frågor till sig själv är:

1. UTVECKLINGSFRÅGOR - omfattar dels frågor som ingår

i den dagliga vardagsinlärningen som är en viktig del i det livslånga lärandet (3L), det vill säga frågor av typ: Vad har jag lärt mig idag? Vem har jag lärt mig mest av idag? eller Vad är det som hänt idag som gjort att jag vuxit som människa? l Andra frågor som har med lärande att göra är att innan jag börjar läsa en bok eller titta på en on-line lektion ställer mig frågan: Vad vill jag ta reda på från den här boken eller lektionen? Aktivt kunskapssökande är alltid bättre än passivt kunskapsmatande. l Hit hör också frågor jag ställer inför varje situation och där man ställer sig frågan vad syftet är. Genom att alltid ha syftet med allt jag gör klart för mig så ökar möjligheterna till att både fungera och må bättre. l Här finns även större och mer generella frågor som kan leda till insikter och livsutveckling - det jag kallar »livsfrågor«. I vår Livscoachingutbildning ingår till exempel 21 stycken sådana frågor. Här är några exempel: Om du inte är lycklig med det du har, hur kan du då bli lyckligare med mer? Om du inte tycker om och respekterar dig själv - vem kommer då att göra det? Hur skulle du lägga upp din tid om du hade en månad kvar att leva? Är du den människa du skulle vilja tillbringa resten av ditt liv med? Vilka är »dom« eller »det« som får styra ditt liv i så stor utsträckning? När var sista gången du gjorde något för första gången? Om du tycker att livet är tufft - vad jämför du då med?

2. PROBLEMLÖSNINGSFRÅGOR - är förberedande frågor för

att få svar på om det är värt att ta tid för att lösa problemet: Är problemet viktigt? Lösbart i sig? Lösbart för mig, det vill säga - äger jag problemet? Och när man därefter bestämt sig för att ta itu med problemet används den mentala träningens problemlösningsmetod man formulerar problemet som en fråga till sitt inre. Efter det slutar man att tänka eller grubbla på problemet utan låter istället svaret/problemlösningen dyka upp av sig själv efter att det har processats i den icke-medvetna delen, och speciellt i samband med alternativa medvetandetillstånd (AMT) - Sömn, Dröm, Meditativ löpning, Självhypnos, Mentala rummet etc.

16 �

GROW magazine 2/2018

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

LYSSNARTRÄNING är som jag nämnt en viktig del av våra coachingkurser och den blir också en viktig del av egencoachingen, där uppgiften blir att bli mer lyhörd för vad sitt inre vill säga till det medvetna jaget. Till skillnad från frågorna i vardagsinlärningen, som leder till medvetna funderingar och reflektioner, är detta ett mindre evidensbaserat område. Det gäller även den del som omfattar intuitionen, magkänslan etc och där åsikterna om både vad intuition är och åsikter om dess värde varierar stort. Här får man gå mer på det vi kallar för praktisk evidens. Tycker man att det fungerar och att man har nytta av det, så varför inte?

JAG HADE VID ETT TILLFÄLLE chefer från 11 olika bolag på en kurs och ställde frågan: »Hur många av er använder er av intuition?« En räckte upp handen. När vi hade gått igenom området medgav 10 av dessa 11 chefer att de regelbundet använde sig av intuition för problemlösning och beslutsfattande, men man gjorde det i hemlighet. Som någon sa: »Man kan inte komma in till styrelsen och säga att det här beslutet fattade jag med magen, utan man måste då i efterhand komma på rationella motiv som man kan presentera«.

ATT GE FEEDBACK TILL SIG SJÄLV I MIN BOK OCH I VÅRT TRÄNINGSPROGRAM på sju veckor med rubriken Feedback utan kritik, är positiv feedback till sig själv en viktig del. Det vanliga, både när det gäller feedback till andra och feedback till sig själv, är ju tyvärr fortfarande att feedback framför allt sätts in när något går fel. Feedback som »korrektionsmetod« eller till och med »bestraffningsmetod« har dock visat sig fungera betydligt sämre än utvecklingsfeedback, där feedback sätts in för att uppmärksamma och belöna positiva beteenden. En orsak till detta tycks vara att man gärna försvarar sig mot kritik medan mottagligheten för positiv feedback är helt annorlunda. En annan orsak tror jag är att något av det mest belönande är uppmärksamhet. I skolan får ofta de bråkiga och störiga elever mer belöning i form av uppmärksamhet jämfört med de skötsamma eleverna. Det gäller även massmedia, som mer belönar människor som beter sig negativt genom att ge dem betydligt mer uppmärksamhet än de skötsamma människorna.

Illustration: ibreakstock

ATT LYSSNA TILL SIG SJÄLV

DE FLESTA AV DE UNGDOMAR som skjuter ihjäl sina klasskamrater i USA, Finland, Tyskland etc, är inte kända för någon tidigare kriminalitet utan verkar vara isolerade ungdomar med lite social kontakt. Genom det de gör kommer de plötsligt i centrum och hamnar i tidningar och TV över hela världen. »Innan jag sköt John Lennon, så var jag ingenting. Nu är jag någon«. Jag skrev en tidningsartikel efter Breiviks illdåd där jag tog upp hur Breiviks genom sin handling nådde en hel del av sina syften. Vem hade brytt sig om innehållet i Breiviks manifest annars? Rakhmat Akilov erkände snabbt sitt illdåd och bevisen är vattentäta men ändå lägger man ner så oerhörd mycket tid och pengar på att visa fram brottet ur alla tänkbara aspekter. Man undrar hur mycket gott en person skulle behöva göra för att få samma uppmärksamhet.

2/2018 GROW magazine / 17

PERSPEKTIV —

TEMA: KOMMUNIKATION

EXEMPEL PÅ TRÄNINGEN I EGENFEEDBACK

Illustration: vege

En betydande del av de sju veckornas feedbackträning innehåller just egenfeedback. Här är några exempel på detta:

Träningsvecka 5:

PÅ DET FÖRSTA landslagslägret i utförsåkning som jag deltog i på 1970-talet filmades åkarna, och när någon gjorde en dålig sväng kördes detta flera gånger på kvällen. IDAG är det de goda svängarna man tittar på. Inom idrotten har det sedan många år redan skett en förändring från negativ feedback av det icke önskvärda till positiv förändring av det önskvärda, medan det mesta återstår i samhället i övrigt. Dock kommer nog snart en insikt även där inte minst genom att upptäckten av »spegelneuroner« i hjärnan har visat hur viktigt det är med goda och önskvärda förebilder.

UPPGIFT 1. Så fort du under dessa dagar lägger märke till att din inre dialog har startat så stannar du till och analyserar. Om du märker att dialogen innehåller kritik (mycket vanligt) så ersätter du den med positiv feedback för de bra saker du gör, tänker eller känner.

Träningsvecka 7:

NYTT KOMMUNIKATIONSINNEHÅLL GENOM 3 EXEMPEL PÅ OMTOLKNING

ERSÄTT DEN KRITISKA DIALOGEN MED POSITIVT »SJÄLVPRAT«

UPPGIFT 2. Identifiera varje dag allt det som du uppskattar och tycker om hos dig själv. Så fort du gjort något bra så säger du (tyst eller högt):

»Det här gjorde du (jag) bra!« Du kan också förstärka det med en fysiskt gest. Hitta något nytt att glädjas åt hos dig själv varje dag under veckan. Ta emot den känsla av glädje som kommer när du ger dig positiv feedback.

1. Det som hänt har hänt och är inte mycket att göra åt nu.

2. Misslyckande är en upplevelse och tolkning av det som hände och den tolkningen sänker mitt självförtroende och A. DET FINNS INGA PROBLEM – det skapar en dålig känsla. Därför väljer jag en annan och finns bara uppgifter som skall bättre tolkning. lösas. 3. Det som hände är inget typiskt för mig utan ett undantag. B. DET FINNS INGA HINDER – det finns 4. Jag gjorde det bästa möjliga utifrån de resurser jag hade bara spännande utmaningar som tillgång till just då. gör att jag växer. 5. Nästa gång något liknande händer kommer jag att ha C. DET FINNS INGA MISSLYCKANDEN – tillgång till nya resurser vilket gör att jag kan agera på ett det finns bara feedback. bättre sätt. Samtidigt som du under veckan 6. Jag drar nytta av det som hände genom frågan: gärna prövar nya saker och vågar det som du tidigare undvikit på »Vad kan jag lära av det som hände?« grund av rädslan för misslyckan7. Denna medvetenhet att det som hände var ett misstag den, så använder du veckans ruboch inte ett misslyckande, och insikten om att misstag är rik för de misstag du eventuellt gör grundläggande för inlärning och utveckling (trial and error) genom att kommunicera med dig och att »vägen till framgång går genom misstag« (Edison), själv på förslagsvis följande sätt: gör att jag nu går vidare ännu starkare än innan jag gjorde detta misstag. 18 �

GROW magazine 2/2018

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

■ SJÄLVHYPNOS

■ KOMMUNIKATION

OM JAG NÄMNDE i en tidigare artikel i GROW magazine (Det mentala rummet, nummer 4/2017) är hypnos ett alternativt medvetandetillstånd där hjärnans »operativsystem« för informationsbehandling förändras, vilket gör att information lättare tas emot och blir effektiv. I artikeln visade jag också att alla hypnoskriterier och fenomen som tillskrivs hypnos också gäller om personen själv tar över styrning och kontroll från en utomstående »hypnotisör«. Detta gör att självhypnos, eller autohypnos, blir en mycket viktig del av att träna upp en effektiv självkommunikation. Här fordras dock mycket övning och träning eftersom analys, planering och tankearbete som görs i självhypnos stör det självhypnotiska tillståndet.

ETODER att komma över denna svårighet är till exempel att bestämma avsikten med självhypnosen innan (förprogrammera) för att sedan »låta det hända« under hypnosen. Andra sätt är att spela in instruktionerna och sedan spela upp dem under självhypnosen samt att föra över tankarna och målen till bilder etc.

Illustration: vege

MED SIN INRE RÅDGIVARE

N ANNAN FORM av autokommunikation är att kommunicera med ett »ombud« av mig själv, ett ombud som genom årens lopp har fått många namn: Min inre Coach, min inre Guide, Lärare, Guru, Skyddsängel etc. Vem det är som får »uppdraget« att tjänstgöra som inre rådgivare kan variera mycket, från en neutral person eller bortgången anhörig till något så märkligt som en sten (som en elitidrottare valde, jämför »den vises sten«). Denna form av egenkommunikation riktar sig visserligen namnmässigt till någon annan men brukar i regel tolkas så att det är den icke medvetna delen av mig själv som tar formen av någon annan.

ÅNGA HAR GENOM ÅREN vittnat om vilken nytta man har haft av denna inre hjälpare, så utifrån den praktiska evidensen tycks den fungera bra hos de flesta. Och det utan några negativa biverkningar, så det verkar vara riskfritt att pröva. ATT KOMMUNICERA med en inre rådgivare är inte något nytt. De flesta större filosofiska, religiösa och psykologiska traditioner talar om inre rådgivning i någon form. Katolska barn kan till exempel fått lära sig att man har en skyddsängel som vakar över en och som man kan kontakta vid behov. Andra religioner har liknande där den inre rådgivaren kopplas ihop med Gudsbegreppet och den andliga sfären. Ofta sker där kommunikationen och kontakten genom bön, kontemplation etc. INGEN VET MED SÄKERHET vad denna, den inre rådgivaren, är. Det finns förklaringar utifrån psykologi, neurologi, teologi, metafysik, cybernetik etc, men ingen förklaring utesluter någon annan. Det vi vet är att vi kan hämta resurser i form av stöd och ledning från våra icke medvetna delar. DET VIKTIGASTE här är att den inre rådgivaren har blivit en ovärderlig hjälp för många människor för att få stöd i livet, hitta lösningar på både hälso- och andra problem, till exempel att bättre förstå en sjukdom, vilken roll man har i den och i rehabiliteringen. Rådgivaren utgör en trygghet och förmedlar ofta också en fridfullhet och ett inre lugn. Råd från den inre rådgivaren behöver dock inte följas slaviskt. De kan granskas och bedömas som vilka kreativa idéer som helst. 2/2018 GROW magazine / 19

PERSPEKTIV § TEMA: KOMMUNIKATION KARRIÄR — §—JOBBIGA SITUATIONER

SJÄLVBILD - är en sammanfattning av

Foto: lassedesignen

SJÄLVKOMMUNIKATIONENS SYFTE

BESKRIVNINGARNA av vad kommunikation är, framhålls att för att kunna kalla något för kommunikation fordras att kommunikationen ger upphov till någon slags förändring hos mottagaren. Det räcker alltså inte med att informationen eller budskapet bara tagits emot av någon eller något (till exempel en dator) utan informationen måste starta någon form av process hos mottagaren. Detta gäller naturligtvis också autokommunikation.

ÅT MIG TA NÅGRA EXEMPEL på vad denna kan syfta till och börja med att kort kommentera några områden som är viktiga att arbeta med, inte bara för att få bort eventuella negativa uppfattningar och föreställningar som självförakt eller självbestraffning, utan också för att utveckla sin personlighet.

20 �

GROW magazine 2/2018

ett antal delar där de två viktigaste är Självförtroende, kopplat till »Görande och Prestation« och Självkänsla (mitt självvärde i sig). Båda kan ligga högt eller lågt men vanligast är att det skiljer sig åt och där problemet med låg självkänsla finns hos många - även hos människor med högt självförtroende. Detta märks kanske inte utåt, men känslan av att inte duga trots bra prestationer och uppskattning från andra drar ner välbefinnande och må-bra-nivån. Eftersom man då håller självbilden uppe genom prestationsområdet blir också prestationskraven stora och leder lätt till negativ stress och energiförluster. Eftersom självkänslan inte kan förbättras nämnvärt genom yttre faktorer (bra prestation, beröm från andra etc) blir självkommunikationen en viktig väg mot ökad självkänsla. Här är kombinationen med självhypnos viktig eftersom informationen om ökad självkänsla kan»tränga in« och göra effekt utan att förkastas av det logiska och analytiska tänkandet.

SJÄLVFÖRSTÅELSE - som är fundamental för all kommunikation, har att göra med att skaffa sig en kunskap om och förståelse för sitt unika sätt att se på världen och hur detta också formar sättet och innehållet i kommunikationen. Vi bör skaffa oss kännedom om den »selektiva perceptionen« eller om våra »filter«, till exempel att vi bara kan ta emot en bråkdel av all den information som strömmar emot oss och att den information som just når min hjärna har valts ut genom mitt »Mindset« (M - Mål, Motivation - I - Intresse, Intention - N - Närvaro - D - Drivkrafter - S - Sinnestillstånd - E - Erfarenhet - T - Tro, Tillit). För att nämna några exempel på de styrfaktorer som gör att två människor kan uppfatta samma situation helt olika och där man genom livet fortsätter att välja ut den information som stöder de åsikter som jag redan har. En ökad förståelse för detta skulle kunna leda till mer av dialogkommunikation där man blir öppen för att ta emot och försöka förstå varför vi kan se så olika på saker och ting. Kan vi sedan också applicera en annan av den mentala träningens principer, nämligen att gå över från att kategorisera saker i termer av »Rätt och Fel« eller »Sant och Falskt«, och istället värdera det som sker i »Bra och Dåligt« (för mig själv och andra), ja, då skulle många konflikter mellan människor och länder kunna undvikas. Andra exempel på viktiga målområden för den självkommunikativa träningen är: Självempati, Självmedkänsla, Självrespekt, Självkärlek och Självhumor.

■ KONFLIKTLÖSNING GENOM

DIALOG MELLAN OLIKA DELAR

N VARIANT av en inre dialog är när två medvetna, två icke medvetna eller en medveten och en omedveten, del som är i konflikt, sätts i kontakt med varandra för att starta en inre dialog för att tillsammans komma på en lösning som kan tillfredsställa båda parter. Ett exempel kan vara rökning, där en del av mig vill sluta medan en annan del vill fortsätta att röka. Ett samtal mellan dessa delar kan sluta med en konsensus eller kompromiss som utgör en vinna-vinna lösning där man slutar röka men där »fortsätta-röka«-delen blir tillfredsställd genom att man hittar ett annat sätt att tillfredsställa de behov som legat bakom rökningen (smak, gemenskap, avkoppling, etc).

UTOKOMMUNIKATION - med någon annan Exempel på detta är när man i det mentala rummet får ta kontakt med någon annan person, död eller levande, och där får möjlighet att »tala ut med den personen«. Denna form av inre samtal kan få stor betydelse för personer som inte hunnit klara upp saker med föräldrar eller andra innan de avlider.

UTOKOMMUNIKATION - med »Högre Makter« Ett välkänt exempel på detta är bönen, som förekommer i alla religioner. Bönen är oftast formulerad (högt eller tyst) men kan också vara ordlös (kontemplation). En vanlig indelning är i tacksägelse/lovprisning eller vädjande, där man ber om saker som man har behov av. Bönen tolkas ofta av sekulära människor som en del av en inre dialog med en mer eller mindre medveten del av mig själv, medan religiösa människor ser bönen som ett samtal med Gud. JAG FÅR IBLAND FRÅGAN från journalister. »Tror du på Gud?« Mitt vanliga svar är då: »Nej, jag tror inte på gud. Eftersom jag vet att hen finns så behöver jag inte tro.« Nästa fråga blir då vanligtvis: »Men hur kan du veta att Gud finns?« Jag brukar då förklara att en kommunikation i form av en dialog istället för debatt börjar med att man enas om de begrepp man ska diskutera. Gud är ju ingen farbror (även om man fortfarande använder ordet »han« för Gud) som skulle sitta någonstans »där uppe« i himlen. Istället är naturligtvis det vi kallar Gud eller Allah eller Jahvé, ett uttryck/koncept för något som ligger utanför vår vanliga verklighet. Låt oss kalla det för den eviga och oförstörbara energin.

TEMA: KOMMUNIKATION — § JOBBIGA SITUATIONER

PERSPEKTIV — KARRIÄR

I MÄNNISKANS VANLIGA VERKLIGHET, där vi eller vår hjärna har begränsningar i både tidens och rummets dimensioner, så kan de flesta inte upprätta en kommunikation med en verklighet som saknar både tid och rum. Man kan bara nå en bit på väg genom att använda sig av bön eller andra former av AMT (Alternativa Medvetandetillstånd) där tids- och rumsupplevelsen minskas ner och ibland helt upphör. De få som har lyckats bäst, (Jesus, Mohammed, Buddha för att nämna några exempel) har sedan tagit på sig uppgiften att förmedla den kontakten till oss andra. Den förmedlingen måste dock ske genom våra vanliga kommunikationsmedel, till exempel språket som tyvärr inte alls kan göra »helhetsupplevelser« rättvisa. Därför blir beskrivningar av Gud och vägen dit olika i olika religioner. Eftersom dock »alla vägar bär till Rom«-principen gäller även här så borde det viktiga vara att man hittar en väg som passar just mig även om andra går andra vägar. Jag brukar uttrycka det så att »Jag är glad att jag som kristen har hittat min väg till Gud och jag är glad att du som muslim har hittat din väg”. Låt oss nöja oss med det och låt oss undvika att ta monopol på vägen och till och med ibland döda andra för att de inte följer min väg. Med det här synsättet skulle många konflikter mellan människor och länder upphöra.

SJÄLV – ISTÄLLET FÖR JAG

ÅT MIG AVSLUTA denna artikel med att jag hela tiden använt begreppet Själv (Self) istället för Jag eller Ego. Det skulle ta för stor plats att fullt ut beskriva skillnaden men kort kan man säga att Självet och Egot är två mycket olika saker. Vetenskapligt så är Egot den bestämmande delen hos människan medan Egot i religion och andlighet står för det onda, det som hindrar den sanna mänskliga naturen att komma fram. Självet däremot, ses som det enda sanna hos en människa och det som förenar människan med Gud. Detta är bakgrunden till att kalla artikeln för Självkommunikation istället för Jageller Ego-kommunikation. LARS-ERIC UNESTÅHL Fil dr i psykologi

President Scandinavian International University Grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan

siu.nu - slh.nu Foto: tillhör Lars-Eric Uneståhl

2/2018 GROW magazine / 21

Foto: tillhör Lena Sobel

PERSPEKTIV— § TEMA: KOMMUNIKATION

KOMMUNIKATION & CLEAN LANGUAGE LENA SOBEL Master of Science, Mangement Consulting Consultant, ICF ACC coach, certifierad handledare UGL, med mera sobel.se

22 �

GROW magazine 2/2018

Text: Lena Sobel

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

TEMA : UNIKA TION

KOMM

REN KOMMUNIKATION MED CLEAN LANGUAGE Påverkar man som coach sin klient i ett coachsamtal? Helt oavsiktligt, naturligtvis, men kanske har ni ställt er frågan. Kan man överhuvudtaget kommunicera med en annan person, hålla sig neutral utan att ha någon som helst inverkan på samtalet och också sina tolkningar och slutsatser av det? CLEAN LANGUAGE är en metod som inte bara begränsar möjligheterna till påverkan utan också kan förbättra lyssnandet i alla former av kommunikation. LENA SOBEL, coach och ledarskapskonsult, berättar här hur.

2/2018 GROW magazine / 23

PERSPEKTIV — § TEMA: KOMMUNIKATION

A: N TEM KATIO UNI M M

ED STOR ENKELHET OCH DJUP VERKAN

LEAN LANGUAGE - en oändligt fascinerande kombination av stor enkelhet och djup verkan.

» CLEAN LANGUAGE kan användas i coaching, intervjuer, terapi, feedback - ja, överhuvudtaget överallt där man kommunicerar.«

24 �

GROW magazine 2/2018

Så beskriver LENA SOBEL, coach och ledarskapskonsult, den metod hon varmt förespråkar inom coaching, i olika typer av intervjuer, terapisamtal, i feedback. En metod som är enkel till sin struktur menkräver träning för att behärska. Clean Language - en »ren« kommunikation med »rena« frågor där man skalat bort allt ovidkommande.

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

»JAG ÄR CERTIFIERAD COACH och tyckte att en av mina styrkor var att lyssna, men sedan jag började lära mig CLEAN LANGUAGE har jag blivit en mycket bättre lyssnare - mycket bättre på att höra vad den andre säger och att komma ihåg orden.« Text: Lena Sobel

M AG ÄR CERTIFIERAD COACH J

ÖR ÖVER 20 ÅR SEDAN började

DAVID GROVE experimentera med språket för att se hur han kunde minimera sin påverkan på den han pratade med samt att lyssna med precision. Metoden han utvecklade heter Clean Language och kan användas i coaching, intervjuer, terapi, feedback, undersöka vad vi menar, ja, över huvud taget överallt där man kommunicerar.

AVID GROVE var en terapeut från Nya

Zeeland, och som hälften Maori var språket och berättelsen viktiga för honom. Detta använde han också i Clean Language där man lyssnar till den andres exakta ord, använder ett fåtal, i förväg definierade frågor. Han fann att om han kunde minimera antalet olika frågor och göra dem »rena« så påverkade han som terapeut innehållet i berättelsen så lite som möjligt och höll den andre kvar i sin berättelse.

IDARE FANN HAN att metaforer och

symboler gjorde det möjligt att arbeta med klientens situation på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. När berättelsen tog form i flera symboler och metaforer kallade han det för klientens »metaforiska landskap«. Och det visade sig att när det metaforiska landskapet ändrades, ändrades också det metaforerna stod för, det vill säga klientens verklighet.

ETODEN ÄR ENKEL till sin struktur

men kräver liksom all färdighet träning för att behärska.

och tyckte att en av mina styrkor var att lyssna, men sedan jag började lära mig Clean Language har jag blivit en mycket bättre lyssnare. Mycket bättre på att höra vad den andre säger och att komma ihåg orden.

CLEAN LANGUAGE - utvecklat av psyko- METAFORER OCH SYMBOLER -

logen DAVID GROVE, bygger på en uppsättning enkla och specifika frågor som i sin tur utgår från en persons egna ord för att rikta uppmärksamhet mot en aspekt av dennes erfarenhet. Frågorna ger individen möjlighet att få nya perspektiv, idéer och lösningar på en frågeställning. Metoden kan användas inom många områden inklusive coaching.

har en central roll inom Clean Language. Att rikta uppmärksamheten mot och utveckla de metaforer som kommer upp i ett samtal genom Clean Language gör det möjligt för individen att nå en djupare nivå av sina erfarenheter, se strukturen i sitt tankesätt och bli medveten om de mönster som driver dennes liv - individens sanning. 2/2018 GROW magazine / 25

PERSPEKTIV — § TEMA: KOMMUNIKATION

OM EN ILLUSTRATION av Clean Language, intervjuade jag redaktör Lena om begreppet Kommunikation. Nedan kan ni se en utskrift av samtalet:

När du kommunicerar som bäst så är det som vadå? Kommunikation, som ett Flöde. Och vilken slags flöde är det Flöde? Fram och tillbaka. Mellan mig och den jag kommunicerar med. Ett ömsesidigt Flöde. Och är det något mer med Ömsesidigt Flöde? Ja, en känsla av lätthet. Och en känsla av lätthet, och Flöde. Och var finns Flöde? I luften, i kontakten. Kommunikation sker ju på ett annat plan. Och i luften, en känsla av lätthet och ett ömsesidigt flöde. Har flöde någon form eller storlek? Nej, men färg, kanske. Ljust, ett flöde som ett Vatten. Det strömmar. Lätt, luft, ljust – jag ser en bild. Och flöde och vatten. Var finns Vatten? I kontakten. Mellan mig och den andra. Utveckla tankar. Börja tänka i andra banor. I en dålig diskussion händer det inte. Kommunikation handlar ju också om att lyssna. När du kommunicerar som sämst är det som vadå? Det är faktiskt lättare att svara på. Envis och håller på sitt. Vill inte lyssna. Man är bestämd i uppfattningar och vill ha det på sitt sätt. Och Envis, vilken slags Envis är det? En stängd Envishet. Och är det något mer med Envis när det är en stängd Envishet? Ja, den är muromgärdad. Den vill inte öppna sig. Och muromgärdad envishet, och när den är muromgärdad, vilken slags muromgärdad? I tegel. En tegelmur.

26 �

GROW magazine 2/2018

Tegelmur, har Tegelmur någon storlek eller form? Den är hög – ända upp till himlen när den är som värst. Ingen kan slå sig igenom. Men som tur är kan den rivas. Man kan hitta en kommunikationsväg. Man kan rasera, men inte slå. Och kommunikationsväg, vilken slags kommunikationsväg är det? Man kan hitta ett sätt att lyssna, jämka, förstå. Respektera den andra. Och när lyssna, jämka, förstå och respektera – Vad händer med tegelmuren då? Den börjar vittra. Då blir Envisheten inte så svart längre. Man kan hitta en springa och sen kan man respektera, acceptera till viss mån. Man behöver inte hålla med, men Respekt är det viktiga. Och kommunikation, och flöde och vatten. Och tegelmur och springa i tegelmur, vittra. Och när Flöde och Vatten – vad händer med springa i tegelmur? Ja, vattnet kan ju … jag kan ta till vattnet. Och med respekt komma igenom envisheten. Jag kan ha den positiva bilden. Jag kan tänka på den andra personen. Man måste hjälpa till. När jag eller den andra hamnar bakom muren kan jag arbeta med vattnet, som respekt och försöka förstå. Efter samtalet frågade jag Lena hur det var att blir intervjuad på »rent« sätt: »Det var som du band ihop symbolerna. Jag fick en berättelse. En insikt i hur man kan se kommunikation och förbättra den. Jag kommer att påminna mig själv om bilden jag har nu. Om jag eller den andra hamnar bakom muren kan jag ta till vattnet, flödet, den positiva bilden«.

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

Den andra personen inledde med frågan: »Vad skulle du vilja hända«? Och hon svaGRUNDLÄGGANDE PRINCIPER rade »Hitta min väg«. Efter två till tre frågor I CLEAN LANGUAGE från den andre personen hade Caitlin upptäckt den väg hon ville gå och att den riktl ANVÄND DEN ANDRES EXAKTA ORD ning hon för närvarande hade inte var rätt l ANVÄND ENDAST ETT FÅTAL väg. Och hon gick hem och gjorde slut med NEUTRALA FRÅGOR sin pojkvän samt sa upp sig från sina dokl UTVECKLA DEN ANDRES SYMBOLER torandstudier. Det är inte alltid att frågorna får så drastiska resultat, men gång på gång märker vi att berättaren gör kraftfulla insikn DEN ANDRES EXAKTA ORD ter med hjälp av dessa enkla frågor. Frågorna får berättaren att tänka, beskriva I skrift ser det möjligen lite krystat ut, men vid ett samtal känner sig berättaren och upptäcka. Som coach eller samtalare lyssnad på och förstådd, och tänker oftast kan man i den här tekniken inte säga »beinte på att samtalaren använder de exakta rätta för mig…«, »jag skulle vilja veta mer om…«. De frågorna skulle omedelbart sätta orden. Berättaren behöver då inte ägna fokus på samtalaren, och riskera att berättanågon tankeverksamhet åt samtalaren ren ska tillfredsställa hens behov. I stället säoch vad samtalaren säger, utan kan vara kvar i sin berättelse utan ansträngning, så ger man » Och är det något mer med…« eller »vilken slags…« eller »och x är som vadå?« att säga, och ägna sig åt att utveckla sin egen förståelse. n UTVECKLA SYMBOLER OCH METAFORER n BEGRÄNSAT ANTAL FRÅGOR CAITLIN WALKER, en av förgrundspersonerna i Clean och den person som har utvecklat Clean för gruppfacilitering, har en förtjusande berättelse i sitt TEDx-talk, samt i sin bok From Contempt to Curiosity. Hon gick på en av David Groves föreläsningar och han lärde ut tre grundläggande frågor som deltagarna skulle prova på varandra: - Och är det något mer med x? - Och vilken slags x är den x? - Och var finns x? Samt den inledande coachingfrågan: - Vad skulle du vilja hända? Caitlin berättar att hon fick pröva med en person hon inte kände och som hon instinktivt inte tyckte särskilt mycket om. Dessutom kändes frågorna de skulle använda obekväma, men hon gjorde trots detta enligt instruktionen.

Vårt språk är fullt av symboler och metaforer. Vissa är vi väl medvetna om, som till exempel »jag klättrar på väggarna«. Det råder ingen tvekan om att detta är i överförd betydelse – endast ett fåtal klättrar rent konkret på väggarna. Men även »jag drog för snabba slutsatser« eller »vilken är din bakgrund?« är symboler och metaforer. Dessa symboler betyder något. Om jag till exempel säger att kommunikation är ett flöde som vatten, och icke-kommunikation är som en tegelmur, så tror jag inte att kommunikation konkret är vatten eller att där finns en riktig tegelmur, men bilden representerar ändå något verkligt. Och när denna representation ändras, ändras också det som symbolerna står för. När det i det »metaforiska landskapet« blir en spricka i muren, när vattnet gör en spricka i muren, eller förstorar sprickan, då kan det ge en insikt om respekt och samarbete som jag kan ta med mig i min kommunikation.

2/2018 GROW magazine / 27

PERSPEKTIV — § TEMA: KOMMUNIKATION

En annan viktig vinst är att metaforerna är mycket lättare att komma ihåg än ord. Särskilt om samtalaren har hjälpt mig att utveckla och förtydliga metaforen. Jag talar här om metaforer som kommer från berättaren själv och som används för berättarens förståelse. När berättaren har fått hjälp att utveckla sina symboler och bilder, blir verkligheten tydligare för henne. När det gäller metaforer som ett kommunikationsmedel menar jag att det både kan hjälpa och stjälpa. Låt oss ta metaforen »kommunikation är Flöde, Vatten«. En person kan tolka det som en stilla ström som flyter mellan oss. En annan som ett hav som skiljer oss åt. En tredje har minnen av stormar och ser konflikter. ANVÄNDNINGSOMRÅDEN n COACHING Ett uppenbart användningsområde för Clean Language är förstås coaching, att hjälpa en person att hitta utforska och hitta lösningar. Genom att ställa rena frågor kan coachen hjälpa coacheen att utforska vad hon vill och hur hon ska ta sig dit. PENNY TOMPKINS och JAMES LAWLEY har utvecklat frågor och metodik kring detta. Jag vill också slå ett slag för två andra av flera metoder, som man kan ha mycken nytta av utan att vara särskilt bevandrad i Clean Langugae: Clean Feedback och Clean Set Up. n CLEAN FEEDBACK Ren Feedback, liksom många andra feedback-modeller, handlar om att ge specifik återkoppling som är så lätt att ta emot som möjligt. En viktig distinktion är skillnaden mellan faktisk, konkret händelse och tolkningar av händelsen. Det är en insikt som man skulle ha användning av i många situationer och som man enligt min mening ofta inte är så duktig på på arbetsplatserna. Det är så lätt att säga att »Han är arg« eller »Det är så bra stämning här«. Men »Han är arg« är i 28 �

GROW magazine 2/2018

själva verket en tolkning. Iakttagelsen av det faktiska beteendet kan vara: Han gestikulerade och pratade med hög röst. Till det beteendet finns flera olika tolkningar, till exempel: l Han är arg l Han är engagerad l Han är stressad l Han är nervös l Han hör dåligt och vet inte att han pratar med hög röst l Han vet att någon av åhörarna hör dåligt l Han har just blivit uppsagd och är upprörd I Clean Feedback gör man därför en distinktion mellan händelse och tolkning på följande sätt: • Den faktiska händelsen/beteendet (exempelvis prata med hög röst). Den faktiska händelsen är något man konkret kan se eller höra, ungefär som på film. • Min tolkning av det (enligt ovan). Min »fantasi«, min tolkning, vad jag tror och tolkar. • Vad det får för effekt eller påverkan på mig (exempelvis Jag blir nervös, glad, intresserad …). Feedback handlar om att återföra händelser och vad jag tycker om det, och i Clean Feedback är man tydlig med de tre påståendena: 1. Detta fungerade bra för mig 2. Detta fungerade inte så bra för mig 3. Detta skulle fungera bättre för mig Sedan kombinerar man detta så att man för varje av dessa tre, beskriver händelse, tolkning och effekt enligt ovan. Till exempel: Du pratade med hög röst och jag tolkade det som att du var engagerad och det gjorde mig intresserad av att lyssna på dig.

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

»CLEAN LANGUAGE är en oändligt fascinerande kombination av stor enkelhet och djup verkan.« Eller: Du gestikulerade och pratade med hög röst. Jag tog det som att du var arg och jag undrade om jag hade sagt något olämpligt. Eller: Det skulle ha fungerat bättre för mig om du hade pratat lite tystare. För mig skulle det betyda att du anpassade röststyrkan till antalet lyssnare och jag skulle känna mig lite lugnare. I våra kurser har vi märkt att de flesta av oss verkligen behöver träna oss i att skilja mellan beteende/händelse och vår tolkning av den, och min fulla övertygelse är att när vi blir skickligare i det, förbättrar vi vår kommunikation. n CLEAN SET UP Clean Set Up, eller Ren Start, är en metod att förbereda sig för dagen, mötet, eller vadhelst som ligger framför dig. Den utvecklades när Caitlin Walker skulle jobba med en kollega och det var särskilt viktigt att de arbetade bra ihop. Själv använder jag den varje dag som jag jobbar ihop med en handledarkollega, samt inför viktiga möten. Jag använder den också med mina coachklienter inför viktiga uppgifter. Börja med att sätta ramen, till exempel ett möte: »Välkomna till mötet idag som handlar om x. När vi går härifrån hoppas jag att vi har följande saker klara: y och z.« Fråga var och en av deltagarna, en i sänder: »För att detta möte ska bli precis som du vill, ska det vara som vadå?« När svaret kommer, utvecklar du det med de tre frågorna ovan (Är det något mer, med Vilken slags eller Var finns?)

Nästa fråga till samma person: »Och när mötet är precis så, så vill du vara som vadå?« Utveckla dessa svar. Till sist ställer du frågan: »Och för att du ska kunna vara precis så, vilket stöd eller resurser behöver du då?« För mig betyder det att jag rensar från det som inte har betydelse i mötet, jag blir fokuserad och jag formulerar vad som faktiskt är viktigt och därmed är jag bättre förberedd. När jag gör en Ren Start med min handledarkollega, får jag dessutom reda på vad han tycker är viktigt och vilket stöd han behöver, och vad han behöver av mig.

LEAN LANGUAGE är en oändligt fascinerande kombination av stor enkelhet och djup verkan. Det är inte lätt att bli duktig på, men resan dit är utmanande och utvecklande. Du som läser är välkommen att följa med på den resan med oss. Vi som tar in Clean Language till Sverige heter Lena Sobel och Søren Holm och vi har en växande Community av Clean Language-användare i Sverige.

MER INFORMATION OM CLEAN LANGUAGE: • Caitlin Walker - TEDx-talk på youtube: Clean Questions and Metaphor Models • Penny Tompkins och James Lawley - cleanlanguage.co.uk • Marian Way - cleanlearning.co.uk • Marian Ways pedagogiska bok om Clean Coaching: Clean Approaches for Coaches (Clean Publishing, 2013) • Caitlin Walkers bok om gruppfacilitering och hennes resa i att utveckla detta: From Contempt to Curiosity (Clean Publishing, 2014) 2/2018 GROW magazine / 29

PERSPEKTIV —

TEMA: KOMMUNIKATION

BERÄTTELSENS KRAFT i din kommunikation - STORYCATCHING

coacherna Merja Niemi & Monica Wadsworth storycatching.se 30 �

GROW magazine 2/2018

— PERSPEKTIV

TEMA: KOMMUNIKATION

FÖR ATT LYCKAS med att hjälpa andra är det viktigt att ha tilltro och känna trygghet till sig själv, i sin roll och i det man gör. När vi finner vår äkta story och förstår varför vi gör det vi gör idag och vilka val och händelser som har lett oss hit, får vi energi och kraft i vår kommunikation.

OM STORYCATCHERS hittar vi tillsammans med dig dina stories som klargör varför du är där du är idag, vad som är kärnan och drivkraften i det du gör. När du hittat ditt varför, och verkligen vågar vara ditt sanna jag, då kommunicerar du äkta och med lätthet med dina ideala klienter. Vi hjälper alla som vill hitta sin story, sitt varför, för att kunna marknadsföra sig på ett genuint sätt: coacher, egenföretagare eller arbetssökande.

Text och foto: Merja Niemi & Monica Wadsworth

STORYTELLING OCH STORYCATCHING

OM COACH kan det vara svårt att hitta de ideala klienterna som befinner sig där jag själv en gång har varit och som vill bli coachade av just mig. Vi vet att vi ska kommunicera vad som är vår styrka, vad som är speciellt med just oss, men kanske vi inte riktigt vet vad som är unikt med oss och vi kan vara rädda för att visa det fullt ut. Det är lätt att i stället titta på hur andra gör och efterlikna dem.

TEM A: MUN IKAT ION

KOM

TORYTELLING är ingen nyhet. Redan för länge sedan när vi människor brukade samlas runt lägerelden, visste vi att berättelser knöt oss samman och hjälpte oss att förmedla viktig information. Vi har alltid använt oss av berättelser för att förstå våra liv och världen runt oss. De hjälper oss att nå fram, bygga broar, skapa tillhörighet och igenkännande. Dina berättelser skapar känslor och som alla vet känslor slår högre än fakta! TORYCATCHING är en metod som vi använder oss av för att gräva bakåt i ditt liv för att hitta dina stories, som du sedan använder dig av i din storytelling. Tillsammans arbetar vi även med att identifiera dina egenskaper och värderingar samt att hitta fram till de händelser som har påverkat och berört dig och gjort dig till den unika person du är idag. Det är våra berättelser som har byggt oss - vi är våra berättelser. 2/2018 GROW magazine / 31

PERSPEKTIV —

TEMA: KOMMUNIKATION

» DET ÄR VÅRA BERÄTTELSER som byggt oss - vi är våra berättelser.« LÅT DINA STORIES SPEGLA VEM DU ÄR

ÄR DU HAR HITTAT dina berättelser kan du enklare kommunicera vem du är och vad du gör utan att det blir fabricerat - det blir äkta. Det behövs inte längre inövade snitsiga pitcher. Dina berättelser stärker dig och när du kommunicerar dem kommer de att beröra och nå fram till de som känner igen sig och behöver dina tjänster. När du har hittat din kärna, eller din kompass, kan du hitta energi och styrka där och förmedla dina kunskaper och erfarenheter via dina stories när du möter andra, eller i dina kommunikationskanaler. De speglar vem du är.

MAGIN I STORYCATCHING

TYRKAN i vår Storycatching ligger i kommunikationen mellan berättare och lyssnare. Vår metod går ut på att på olika sätt trigga igång minnen och där hitta våra berättelser. Förutom grävande frågor kan dofter, symboler, musik med mera väcka minnen till liv. Men det som verkligen skapar magin i storycatching är effekten av att vi arbetar med varandra, det som händer i oss när vi berättar och de associationer som triggas i gång hos den som lyssnar. Som storycatchers gräver vi bakåt i tiden och arbetar med att hitta en förankring till var det hela började - VARFÖR är det här viktigt för dig? Det skapar känslor, blir äkta och ger ENERGI.

OM MERJA OCH MONICA

I ÄR COACHER och egenföretagare som hittade varandra genom stories som vi upptäckte att vi delade - vi hade mycket gemensamt. Båda är frihetsälskande, envisa rebeller med finska mödrar, och vi älskar att berätta och lyssna. Under våra många och långa samtal hittade vi fram till det här samarbetet. 32 �

GROW magazine 2/2018

Vi insåg vikten av att våga vara sig själv

som coach, att våga leva sin äkta story. Det har också lärt oss hur viktigt det är att förstå att man inte behöver göra allt själv, att vi blir starkare tillsammans. Genom Storycatching vill vi ge något tillbaka, med vår kurs vill vi få andra att växa och finna sitt sätt att ge tillbaka.

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

SJU TIPS för att bli

EN BÄTTRE STORYTELLER:

Ha början och slutet klart, däremellan kan

du improvisera, men du bör alltid veta var du ska börja och vart du är på väg.

Färre ord ger mer kraft.

2. 3.

Var tydlig och välj bort onödig information.

Använd målande bilder.

Hitta detaljerna som bäst beskriver det du vill säga.

Hitta ’peaken’, ögonblicket där hjälten

möter draken, där det bränner till, och börja din story där.

4-7 sekundersregeln. Var inte ett fyrtorn om du

5. 6. 7.

talar till en publik, utan se på samma person i 4-7 sekunder. Gå sedan vidare till nästa.

Våga använda tystnaden.

Låt saker sjunka in, så lyssnarna hinner reflektera, känna igen sig.

Känn din Publik, ditt Budskap och ditt Syfte med att tala till dem.

Gör din hemläxa.

Referens: A Refresher on Storytelling 101, J D Schramm, Harvard Business Review, 2014-10-08

2/2018 GROW magazine / 33

KARRIÄR — §— PERSPEKTIV JOBBIGA § VD-COACHEN SITUATIONER HAR ORDET TEM A: MUN IKAT ION

D-COACHEN reflekterar

KOM

över

SPRÅKETS BETYDELSE Text: Anna Eriksson

HUR OFTA REFLEKTERAR DU över ditt eget språkbruk? Och vilka begrepp använder du när du pratar om din egen utveckling? Fundera en stund innan du läser vidare. I DENNA text vill jag dela med mig av min egen undersökning om språkets möjligheter och hinder för oss som människor. Jag kommer att göra det utifrån ett antal centrala begrepp inom coachningen. Välkommen med!

SPRÅKET har vi många metaforer över hur vi lever livet. Språk är det verktyg vi människor använder oss av för att orientera oss i världen. Vi talar med ord och med vår kropp. Språket ger oss en karta som förklarar och sätter ord på allt som sker, men språket är inte verkligheten. Vi förväxlar ofta kartan med verkligheten. För att kunna ha nytta av språket behöver vi vara så noggranna som möjligt när vi uttrycker oss. Därutöver behöver vi även kunna avslöja de lögner som finns inbyggda i språket.

ÖR ETT BARN är språket en central del av utvecklingen. Nya ord skapar en väg till förståelse av omvärlden. Ord hjälper oss att skilja till exempel en katt från en hund. Så även för oss vuxna. Ny teknik påkallar behov av nya ord. Nya yrken skapar sina egna begrepp och distinktioner. När vårt medvetande utvecklas så behöver vi nya ord för att beskriva det vi avser när vi talar med andra. När det gäller den yttre verkligheten har vi ofta ord så att det räcker, men hur ser det ut med ord som beskriver det abstrakta? Ord för utveckling? Ord för det som inte finns men som vi önskar. Innan Freud skapade termer inom psykoanalysen hade vi till exempel inte ord för vårt omedvetna. Språket skapar spår i hjärnan – nästan som en karta. Ett av Christofer Columbus' sjökort såg ut så här - se bilden på nästa sida. Då kallades det portolankarta, från porto som betyder hamn. Inte undra på att han var lite osäker på var han hamnade när han var ute på sina seglatser runt om i världen i slutet av 1400-talet. 34 �

GROW magazine 2/2018

ORD SOM BEGRÄNSAR ELLER ÖPPNAR UPP

SPRÅKET har vi väldigt många dikotomier (motsatspar) – ord som delar upp en helhet i två delar. Som om det är sant att något är bra eller dåligt, fult eller fint, gott eller äckligt, svart eller vitt. Men, fundera på det här: Var händer det vi upplever? Är det därute eller här inne? Var inne i så fall? I hjärnan, i ögonen? Nej, det går ju inte – i ögonen skulle det vi ser dyka upp i miniformat och dessutom upp och ner. Hjärnan rymmer inte heller det vi ser. Därute – hur kan min upplevelse vara någon annanstans än där jag är? Tänk om ”jag” är något annat, något mer än därute och här inne.

VEN OM SYFTET med språket är gott så är det också begränsande. Har du liksom jag gjort olika tester och fått fram din profil, till exempel i form av färg, bokstav eller djur? Det ger oss en bild – men visst är vi mycket mer än så?

NDRA EXEMPEL PÅ BEGRÄNSNINGAR är när man som till exempel i en stor studie av VD-ar fastslår att många av dem är inne i sin egen bubbla. Eller när media fokuserar på kriser och oegentligheter. Tänk om du känner den det skrivs om – då vet du antagligen att personen som omtalas är så mycket mer än det som syns och sägs.

DISTINKTIONER I COACHSPRÅKET

OM COACH ÄR SPRÅKET mina verktyg. Ur min låda tar jag upp olika begrepp och visar hur de ska användas. Precis som i andra yrken krävs träning för att nå mästerskap. Till synes självklara ord som ja eller nej kan i mångt mycket vara mer komplexa än vad vi först

§ VD-COACHEN HAR ORDET — PERSPEKTIV PORTRÄTT AV EN MAN, troligen Christofer Columbus, av Sebastiono del Plombo, 1519, Metropolitan Museum of Art. PORTOLANKARTA, ca 1495, Bibliothèque Nationale de France. Wikimedia Commons.

tror, men mer om det senare. Först vill jag introducera dig som läsare i fyra grundläggande begrepp för den som är intresserad av att utveckla sitt ledarskap. Känn efter vad de betyder för dig!

1. ATT DEKLARERA SIG SJÄLV SOM ANSVARIG

ETTA ÄR ETT STÄLLNINGSTAGANDE som var och en av oss kan göra för i första hand oss själva och våra upplevelser. Att deklarera sig själv som ansvarig för det som händer i ens liv innebär att avsäga sig rätten att skylla på någon annan eller andra omständigheter. Det betyder inte att du är orsak till allt som händer dig eller att du kan bli anklagad för det. Det ger dig bara mera kraft att hantera det som händer dig om du ser dig som ansvarig snarare än som ett offer. Deklaration är ett ord som har flera betydelser. Här avser vi inte förra årets inkomstuppgifter utan vilka vi är nu och vill vara framåt i tiden.

AVID R HAWKINS, en världsledande forskare, har genom omfattande undersökningar av det mänskliga medvetandet kommit fram till att mod är den minimienerginivå som krävs för att inte uppfatta sig själv som offer. När man till exempel är arg och går in i argumentation så är det omöjligt att vinna eftersom man själv vill ha rätt. Det skiljer sig mycket från när vi möter någon som är i sitt hjärta och älskar oss ovillkorligt. Villigheten att deklarera sig själv som ansvarig är med andra ord en grundsten, en förutsättning, för att utvecklas.

EM DU ÄN ÄR och på vilken energinivå du än befinner dig så handlar det om att hitta ditt nästa steg framåt i den riktning du vill till. Önskar du hjälp på den vägen söker du med fördel någon som har erfarenhet av det du har framför dig. Terapeuter hjälper människor att bli fria från sitt förflutna och coacher tar vid där de slutar och hjälper dig att hitta vad du själv vill ansvara för och skapa med ditt liv.

2. INTEGRITET

NTEGRITET HANDLAR om att vara hel och komplett. Jämför med en cykel som fungerar i alla delar, in till minsta eker – den är hel, komplett och uppfyller den funktion den är ämnad till. MICHAEL JENSEN, professor emeritus vid Harvard Business School, har utvecklat en ny och mycket utförlig beskrivning. I korthet bygger den på att vi som människor är i integritet när vi hedrar och håller vårt ord. Det kan vi göra genom att antingen hålla vårt ord, eller om vi inte kan det, informera berörda parter som räknar med oss (att vi håller vårt ord) och ta ansvar för de eventuella konsekvenser vi orsakar för dem.

ET SOM UTGÖR VÅRT ORD är inte bara det vi lovar oss själva eller andra. I Jensens definition av integritet ingår också vad vi står för, att göra vad som förväntas av oss att göra, ta ansvar för det vi påstår (vilket underlag har vi för det vi säger?) och även att vi ser oss som ansvariga inför landets lagar och yrkesetiska regler. 2/2018 GROW magazine / 35

PERSPEKTIV § VD-COACHEN HAR ORDET KARRIÄR — §—JOBBIGA SITUATIONER

TT KUNNA LITA PÅ vad någon annan säger är extremt viktigt för tilliten och helt avgörande för att saker och ting ska fungera så bra som möjligt. Tänk bara på de enkla orden ja respektive nej. När vi frågar om någon vill vara med så räknar vi med att få ett uppriktigt svar, eller hur? Vill du vara med i det här projektet? Vi har den här visionen och de här spelreglerna och de här värderingarna. Engagerar det dig? När vi har integritet så vågar vi stå för det vi tycker och då vågar vi också uttrycka och ta ansvar för vår vilja. Vi blir noggrannare med vad vi lovar och påstår. Att använda det här verktyget innebär, liksom med ansvar, att man bestämmer sig för att vilja vara i integritet. Därefter kan man gå vidare i undersökningen (som är oändlig) och fundera på vad man själv står för, vad man har lovat och om man lever som man lär. Att sedan leva upp till det är utmaningen varje dag, varje vecka. När vi använder oss av integritet som verktyg så äger vi själva möjligheten att göra oss hela och kompletta.

TT NÄRLIGGANDE BEGREPP, som även det handlar om vårt varande som människa, är att vara autentisk. Att vara och agera så som man tycker att man själv och andra ska vara. Visst vore det bra om vi alla levde som vi lär och håller våra löften! Återigen är viljan att vara ansvarig avgörande. För frågan är vad vi gör med det mänskliga i att till exempel vilja framstå som duktig. Alla tror jag kan peka ut när någon annan är inautentisk – oärlig. Vi känner på oss när något inte är sant och äkta. MALCOLM GLADWELL har beskrivit det så utförligt i sin bok Blink: den intuitiva intelligensen – hur träffsäker vår intuition är. Det vi känner på ett ögonblick kan ta månader av teknisk analys att komma fram till. Människan har högt utvecklad förmåga att känna på sig det som finns under ytan även om vi inte alltid kan sätta ord på det. Den som har deklarerat sig som ansvarig i sitt eget liv tar tillfället i akt när hen själv (eller med hjälp av någon annan) upptäcker något inautentiskt. Genom att ta upp det i ljuset och titta på det så kan vi åter bli autentiska och därmed mer trovärdiga som medmänniskor. Det är som en examination – det här säger jag att jag står för och det här gjorde jag (något annat). Om du granskar dina ord och handlingar på det här 36 �

viset kan en diskrepans visa sig – och det är först då du kan ta ansvar och göra något åt det. Vägen till att bli mer autentisk är alltså att vara autentisk om sin inautencitet.

ET SOM ÄR UPPENBART FÖR ANDRA kan vara helt dolt för en själv. Därför har vi ofta stor nytta av att ta hjälp av och visa intresse för vad andra ser och upplever om en själv från ett annat perspektiv.

4. COMMITMENT

OMMITMENT är en typisk coachterm som är svår att hitta ett riktigt bra svenskt ord för. Det är en följd av ett fritt val – det är ett löfte, ett åtagande mot något som engagerar en på djupet. Man känner i sitt hjärta att det är viktigt och man ser många möjligheter med det. OM COACH tror jag på dig och det du säger Man gör det av fri vilja och det är så pass viktigt att du vill uppnå. Jag litar på att du vill vara att man kommer göra allt man någonsin kan för i integritet. att det ska förverkligas. Det är ett uttryck för ens vilja och att man är att räkna med.

3. ATT VARA AUTENTISK

»SOM COACH tror jag på dig och det du säger att du vill uppnå. Jag litar på att du vill vara i integritet«.

GROW magazine 2/2018

NOM COACHINGEN så börjar vi som sagt i framtiden och frågar dig – vad vill du skapa med ditt liv? Vi menar att varje människa har den förmågan – att välja, helt fritt något som engagerar just dig. Något som berör dig och som känns meningsfullt. Du väljer vad som ska vara meningen med ditt liv. Det finns inget rätt eller fel. Du väljer och du tar också ansvar för de val du gör. För många är det inte alls självklart vad livet ska vigas åt. Meningen med livet – en existentiell fråga som vi i skarpa lägen som till exempel arbetslöshet tvingas tänka på. Så länge vi inte aktivt väljer så blir det vad det blir. Antagligen något som är förutsägbart utifrån vår historia och uppväxt. Omedvetet gör vi oss till offer för olika omständigheter som tid, marknaden, ekonomi, gener, ålder, självkänsla, stress, rädsla eller något som vi anser är tillräckligt övertygande för att inte välja medvetet.

N MÄNNISKA SOM HAR ÅTAGIT SIG något tar en risk. Ju större åtagande desto mer riskfyllt och ovisst. Det är intressant att följa vad världens rikaste (i pengar mätt) människor tar sig an. Många av dem investerar i lösningar för de riktigt stora utmaningarna i världen som svält, sjukdom, skolgång, vattenförsörjning med mera.

§ VD-COACHEN ORDET — PERSPEKTIV § JOBBIGAHAR SITUATIONER — KARRIÄR

TILLSTÅNDSTRIANGELN

ÄR DU, LIKSOM JAG, ÄGARE av ett företag har du en unik möjlighet att uttrycka just din ägarvilja – vad vill jag ge till andra med mitt erbjudande. Större företag med flera ställda och en extern VD ska följa direktiven från ägaren då det är hen som sätter upp syftet (visionen) med företaget. Ägaren behöver kunna svara på frågan vad företaget ska ge hen utöver pengar – ytterst brukar många komma fram till att det ska ge glädje och mening. Allt ovan handlar om vårt varande. Som coach är det mitt främsta fokus. Vem säger du att du vill vara och hur lever du upp till det? Vem du är avgör vilket liv du får. För att åstadkomma annorlunda resultat behöver man gå till källan – sig själv och sitt varande.

VÄLKOMNA LÄRANDET!

Å VÄGEN MOT MÅLET kommer det naturligtvis att finnas hinder och utmaningar. Som till exempel rädsla för att misslyckas, att se dum ut, att säga eller göra fel. Ibland når vi våra delmål och ibland inte. Mycket mänskligt. Tänk om vi alltid såg det, oavsett resultat, som en möjlighet till utveckling. Vad kan vi lära av ett visst resultat? Om vi inte är nöjda med det – vad kan vi göra/pröva annorlunda? Om vi är nöjda med resultatet – hur kan vi använda de erfarenheterna mer? Det finns inga misstag, bara erfarenheter som vi kan lära oss något av. Eller som någon sa »det finns inga misslyckade experiment – bara oväntat resultat«.

N SOM HAR INSETT det är läkaren STUART BROWN som numera lär ledningsgrupper att leka för att frigöra deras kreativa förmåga. Det hjälper dem att mycket lättare anpassa sig till och dra nytta av alla olika typer av förändringar som vi/de har att förhålla sig till. Det gäller att komma ihåg att det på vägen mot målet också finns mycket resurser. I form av egna styrkor och erfarenheter, men också i form av andra människor som vill hjälpa som har gått före och har den kompetens till exempel du behöver. Psykologiprofessor ANDERS ERICSSON skriver väldigt bra om coachens roll för det han kallar deliberative practice (ungefär medveten och avsiktlig träning) i sin bok Peak. Med avsiktlig träning menar han tålmodig och systematisk daglig träning av ett specifikt med fördel svårt beteende, till exempel att utveckla gehör, tillsammans med en coach eller handledare.

N YTTERLIGARE INTRESSANT och kraftfull modell för att leda sig själv är det som ANTHONY ROBBINS kallar tillståndstriangeln. Vi kan påverka vårt tillstånd genom tre olika kanaler – vår fysiologi, språket och var vi har vårt fokus. När vi sköter om vår kropp på alla tänkbara vis, har ett språk som stärker oss och ett fokus på möjligheter är det väldigt mycket lättare att förverkliga det vi vill. BYRON KATIE har skapat en metod för att undersöka våra egna tankar (vårt språk – det vi säger om oss själva och andra). Genom fyra enkla frågor så kan du själv undersöka hur en stressande tanke påverkar dig och vem du skulle vara utan just den tanken. Du kan själv prova Katies metod THE WORK. DET FINNS AMERIKANSKA FOTBOLLSLAG (Patriots, Alabamas och Vanderbilt) som har tillståndsmål istället för resultatmål. De vinner stort. Här i Sverige har Östersunds fotbollsklubb (ÖFK) utmärkt sig genom sina värderingar: öppenhet, långsiktighet, uppriktighet, ärlighet, pålitlighet och professionalism.

AVSLUTNINGSVIS - VÄLJ DINA ORD OCH FIRA DINA FRAMGÅNGAR! Vad tar du med dig från den här texten? Kan du känna att du kan utveckla dig själv genom att bli mer medveten om hur du använder språket? Vilka ord vill du använda för din egen utveckling?

ILL SLUT vill jag påminna om vikten av att fira. Det är så viktigt! Det gör att vi förstärker de beteenden och det varande som har fungerat väl. Vi inkluderar och uttrycker tacksamhet till dem som har hjälpt och trott på oss under vägens gång. Vi uppskattar det vi vill se mer av. Du är mycket välkommen att höra av dig med kommentarer, reflektioner eller en intresseförfrågan om vad coachning skulle innebära för dig.

A DET GOTT! Det är din tid nu!

D-COACHEN

ANNA ERIKSSON,

ICF Master Certified Coach, Fil kand beteendevetare

avalona.se 2/2018 GROW magazine / 37

PERSPEKTIV —

TEMA: INRE & YTTRE RESOR

CHARLIE NORRMAN

illustratör - grafisk designer - författare tidigare lärare på Konstfack, Beckmans designhögskola, Berghs School of Communication, Forsbergs reklamskola

38 �

VAD BETYDER EN BILD? ... om bildkommunikation

Foto: Sofia Beling, Sofinabilder GROW magazine 2/2018

Text & Illustration: Charlie Norrman

Foto: tillhör Charlie Norrman

charlienorrman.com

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

TEM A: MUN IKAT ION

KOM

SER JAG DET JAG SER - ELLER DET JAG TROR MIG SE? Vad kommunicerar de bilder som vi dagligen konfronteras med i media och på nätet, i annonser, reklam, filmer och nyheter? Vilka avsikter kan det finnas bakom dem? Och hur avläser, eller tolkar, vi dem? CHARLIE NORRMAN, illustratör, grafisk designer med mera, ger exempel på hur en illustration kan tolkas av olika betraktare - och vad konstnärens intention med samma bild har varit. För ser jag det jag ser - eller ser jag det jag tror mig se? Vad betyder en bild? Egentligen? 2/2018 GROW magazine / 39

PERSPEKTIV —

TEMA: KOMMUNIKATION

A: TEM KATION UNI M M

ET ÄR BETRAKTAREN SOM BESTÄMMER VAD DEN SER

» FINNS det en objektiv verklighet - eller finns det flera?«

40 �

GROW magazine 2/2018

ALLT SOM VI SER och avläser har en referens till något vi tidigare sett eller varit med om. Vi tolkar helt enkelt intryck från omvärlden olika. Och vad det gäller bilder brukar vi säga att det är betraktaren som bestämmer vad den ser - att »skönheten ligger i betraktarens ögon«. Idag kan vi också med bildredigeringsprogram som Photoshop manipulera fotografier och bilder, försköna och förvränga, lägga till och ta bort. Vad är då en »verklighet«? Finns det en objektiv verklighet - eller finns det flera »verkligheter«?

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

Hoppet av Charlie Norrman

INNAN DU LÄSER VIDARE - titta på bilden en stund ... Vad upplever du när du betraktar bilden? Vilka associationer får du?

Om du gör en värdering - vad tänker du då om den?

Väcker bilden några känslor hos dig? Finns det ett budskap? Något som kommenterar en aktuell debatt? Tar den ställning för någon särskild grupp? Är bilden positiv eller negativ? 2/2018 GROW magazine / 41

PERSPEKTIV —

TEMA: KOMMUNIKATION

ÖR NÅGRA ÅR SEDAN publicerade ABF:s tidning

Fönstret en av mina illustrationer och ville att läsarna skulle skicka in ett svar på vad man upplevde när man betraktade bilden. Vilka associationer man fick, fanns där möjligtvis en värdering? Väckte bilden känslor? Fanns där ett politiskt budskap? Fanns där något som kommenterade en aktuell debatt? Tog ställning för en särskild grupp? Är bilden positiv eller negativ?

SVAREN FRÅN LÄSARNA strömmade in och bland deras upplevelser av bilden kunde man läsa: PERSON 1:

»De varma färgerna påminner mig om sommaren och sommarens första bad. Det är en väldigt positiv bild. Värme, frihet … «

PERSON 2:

»Jag blir påmind om när jag var ung och gick djupt in i skogen till en tjärn där jag brukade bada. Jag tycker att bilden ger mig tillbaka de känslor jag hade då; välbefinnande, att vara trygg i sig själv. Jag känner stor inre värme när jag betraktar bilden. Den är väldigt positiv.«

PERSON 3:

Dag 1 »Bilden är väldigt positiv. Varma färger. Den andas frihet. Ett blått hav. En person som en varm sommardag kastar sig ut i ett svalkande vatten för ett skönt dopp.« Dag 2 »Jag kan inte släppa bilden. Det är någonting som får mig att grubbla över innehållet. Jag försöker analysera vad jag ser men får inte riktigt grepp om vad det är. Som om något ligger gömt i bilden, men vad?« »En person, en kvinna dyker från en brygga, hon är naken. Hon hänger i luften, har ännu inte nått vattnet. Hennes hår är rött. Under henne syns skuggan av hennes kropp, solen står alltså högst på himlen, ljuset kommer klart och tydligt rakt uppifrån vilket betyder att det 42 �

GROW magazine 2/2018

Text: Charlie Norrman

är som varmast och ger alltså kvinnan anledning att ta ett svalkande bad. Det finns inga andra personer i bilden. En bräda i bryggan är trasig. Endast en pållare längst ut på bryggan, var är den andra?« »En skugga syns nere i vänstra delen av bilden. På stranden ligger en fisk. Den intensivt gula färgen förstärker tankar om värme. Vattnets klart blåa och ljusa färg… är det färgerna som lurar mig eller vad är det?« Dag 3 »Efter några dagar och nätter av grubblerier och samtidigt en stor förvåning över att en bild kan hålla sig kvar så länge i mitt medvetande börjar det bli klart för mig vad bilden egentligen berättar. Det är domedagen! Jag har blivit grundlurad, manipulerad! Det är en fruktansvärd bild! Bilden föreställer ju den totala undergången, världsalltets kollaps! Jag lurades av färgerna. Av den enskilde människans ”frihet”! Jag blir förvånad, upprörd, förargad och samtidigt stolt över att jag till slut kom åt själva kärnan. Det fanns alltså ett budskap och det syntes nu så klart! Människans undergång, apokalypsen! Jag undrar samtidigt om tecknaren tänker som jag? Eller är det jag som läser in saker som bara jag ser eller tolkar som?«

»MAN BRUKAR JU SÄGA att det är betraktaren som bestämmer vad den ser, och det kan i många fall vara motsatsen till vad konstnären eftesträvat.«

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

AG TAR ETT EXEMPEL. Jag hade tagit med min då fyraåriga dotter till Moderna Museet i Stockholm, det var sjuttiotal och en konstnär från Australien, Sidney Nolan, ställde ut. Det var starka bilder, människor, hästar, byggnader, landskap, porträtt. Många av bilderna var »konstiga« i mening ET KOM IN MÅNGA tolkningar av att de skapade förvåning och undran vilket bilden. Nästan alla hade en positiv jag tycker är bra eftersom det då blir mycket tolkning och hänvisade till de ljusa att tolka och prata om. Tekniken, olja, var starka färgerna; till värmen, sommaren, lite grov med abstrakta händelser i fantafriheten, minnen från ungdomsåren och sifulla landskap. Och vi gick från den ena fram till nutid. Det fanns minnen till målningen till den andra, fascinerade av vad speciella platser, till drömmar, tankar och vi såg. känslor. Någon tyckte sig känna igen en Så stannade vi framför en målning förevän som var lik personen på bilden. En ställande en häst som ligger på marken. Jag annan blev påmind om sin bortgångne frågade dottern vad hon tyckte att målningfru som älskade att börja dagen med ett en föreställde? morgondopp och nu blev påmind om - En häst, svarade hon. saknaden och ensamheten. Ja, det var vi ju tydligen överens om. Och vad gör hästen? fortsatte jag. ÄR FANNS TANKAR om nakenbadets Det var som om hon funderade en extra betydelse för hälsan. Många hade stund innan hon svarade: miljöaspekter på bilden, att den re- Den är glad! presenterade något positivt som har varit Jag tänkte på vad hon svarade och kunde innan människan började förstå att vårt väl på ett sätt förstå hennes svar men ändå sätt att leva i västvärlden har ett pris, ett inte riktigt, så jag frågade: varför är den glad miljömässigt pris. menar du? Några undrade varför fisken låg där? - Jo, för att den rullar sig! Varför var bryggan trasig? Var det nödvändigt att människan skulle vara naken? U FÖRSTOD JAG BÄTTRE. På målningBilden är snedställd och har starka diaen ligger hästen på rygg och rullar sig gonaler vilket skapar en sorts spänning i med benen i vädret, sån't har man ju bilden.. Det där mörka som finns i vattsett. Men hans sätt att måla hästen är ocknet, vad är det? så lite otydligt. Det är ingen tvekan om att det verkligen är en häst men det går inte att Å VAD VILLE JAG DÅ MED BILDEN? Varför blev den så här? Vad ville jag urskilja några anletsdrag i hästens ansikte. Men jag köpte hennes svar och blev glad kommunicera? över att hon engagerade sig och tolkade ett Eller blev det bara en slumpmässig bild svar. när jag satt där med akvarellkritorna i Bredvid målning satt en mässingsplakett hand? Man brukar ju säga att det är bemed tavlans titel. Jag böjde mig fram för att traktaren som bestämmer vad den ser, kunna se vad det stod ... och det kan i många fall vara motsatsen

D D S

till vad konstnären eftersträvat.

2/2018 GROW magazine / 43

PERSPEKTIV —

TEMA: KOMMUNIKATION

ÖD HÄST. TITELN VAR DÖD HÄST! Jag tittade snabbt tillbaka på målningen för att försöka se det döda som vi, dottern och jag, uppfattade som lek, glädje och framförallt väldigt levande. Det snurrade till i skallen och jag undrade om jag skulle tala om att hästen faktiskt var död och inte alls glad och levande. Men jag bestämde mig för att låta bli. Och tänkte: om nu hon tycker att hästen ser glad ut så är det ju något i konstnärens sätt att gestalta ögonblicket som hon läser av som glädje. Och då är det väl så!? Betraktaren bestämmer vad den ser. Men jag fortsatte att fundera hur hon kom fram till svaret. Jag trodde inte att hon sett en häst rulla så där på marken. Däremot hundar och katter. Och det var kanske just de referenserna som nu dök upp i hennes skalle? Det vet jag inte, men kan anta det.

LLT SOM VI AVLÄSER har ju en referens i något vi tidigare sett eller varit med om. Om vi betraktar något som vi inte har en referens till så letar hjärnan efter det närmast liggande, något som i någon mening kan påminna om det vi ser eller har varit med om. Och i min dotters fall så kan det alltså ha varit hundarna och katterna som hon sett leka och rulla sig. Men som präktig far som ska lära barnet något om den så kallade verkligheten så skulle jag ju ha kunnat säga, efter att jag läst på plaketten: Det fattar du väl att hästen är död! Det ser du väl? Det står till och med på plaketten!

I FORTSATTE VÅR VANDRING och jag hade fått något att fundera på.

44 �

GROW magazine 2/2018

F E

ÖR ATT ÅTERGÅ TILL MIN BILD SOM LÄSARNA SKULLE KOMMENTERA SÅ TÄNKTE JAG SÅ HÄR:

N KVINNA DYKER UT i ett vatten som tagit död på fisken som ligger vid stranden. Hon har gått längst ut på den trasiga bryggan. Skuggan under henne förebådar det som ska ske. Ett spår av en människa, en skugga av något som har varit. Det gula fältet som hon har kommit ifrån är dött, ingen växtlighet. Den mörka skuggan i vattnet till vänster är ett hot, ett mörker, något ännu ej definierbart. De starka diagonalerna i bilden förstärker rörelsen i kvinnans handling.

EN MÖRKA SKUGGAN i vattnet är miljöförstöringen som redan tagit död på fisken. När kvinnan når vattnet är också hon död av samma anledning som fisken. Att jag valde att visa en kvinna är för att det är hon som är människosläktets moder, som föder släkten vidare. Bryggan är symbol för civilisationen, den trasiga fallfärdiga som hon, människan, nu lämnar. Och på land tomhet, inga spår, ingen växtlighet. Bilden skildras uppifrån, en oidentifierad betraktare.

»SÅ VAD KOMMUNICERAR de bilder som jag dagligen konfronteras med i media i form av annonser, reklam, filmer och nyheter? Vilka avsikter kan finnas bakom dem?

BERÄTTELSEN OM RÖDLUVAN, ibland kallad Rödluvan och vargen (de mest kända versionerna härstammar från Charles Perrault's Le Petit Chaperon Rouge, Lilla Rödhättan, som utkom 1697 och Bröderna Grimms barn- och folksagor som kom ut på svenska 1812) ska Rödluvan hälsa på sin mormor som bor djupt inne i skogen. I skogen möter hon en varg som tar reda på flickans ärende och skyndar sig till mormor, äter upp henne och klär sig i mormors kläder. Rödluvan kommer så småningom fram till mormors stuga och hittar mormor men tycker att hon är lite förändrad både till röst och utseende. Men för Rödluvan är det fortfarande mormor eftersom det är hon som brukar bo i stugan. En jägare som tittar förbi ser dock vad som hänt och dödar vargen innan den också hunnit äta upp Rödluvan.

ÅDANT VI INTE KÄNNER IGEN brukar vi bli misstänksamma mot, det avvikande stör ofta normen och vi tar ofta avstånd. I barnens värld där allting från början är nytt uppstår inte misstänksamheten på samma sätt just för att det inte finns negativa referenser. I filmen ET stöter en liten pojke på en varelse från rymden som hamnat i köket där pojken bor, och de blir vänner. Vuxenvärlden ser varelsen tvärt om som ett hot och vill förgöra. Hur många (oftast amerikanska) filmer har vi inte sett där allt som kommer utifrån och som vi inte känner igen ska behandlas som fiender och bemötas med våld och utanförskap?

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

ILLBAKA TILL MIN BILD: Här kan det finnas tolkningsmöjligheter för er som läsare; men oj, vilket mörker, vilken dystopi! Javisst, men de flesta läsare, nästan alla som fick frågan, tyckte det var en positiv bild på grund av färgerna och den »frihet« som så många läste in i kvinnans dyk.

Å VAD KOMMUNICERAR de bilder som jag dagligen konfronteras med i media i form av annonser, reklam, filmer och nyheter? Vilka avsikter finns bakom dem? Kan det finnas en bakomliggande »dold« agenda? Ibland kanske? Det är i alla fall värt att tänka på!

ÖR INTE SÅ LÄNGE SEDAN tyckte vi att den fotografiska bilden var dokumentär, att den visade den så kallade verkligheten. Men den fotografiska bilden är också ett utsnitt ur en större »verklighet« och därefter kanske också manipulerad i ett redigeringsprogram som till exempel Photoshop där man kan ta bort och lägga till. En som redan är vacker ska bli vackrare och få en ännu smalare midja. En näsa ska kanske rätas ut, några födelsemärken plockas bort, byta ögonfärg, bakgrund, sammanhang osv. Ja, och vad är då en verklighet? Finns det en objektiv verklighet? Går inte alla människor omkring i sina egna universum skapade av intryck, händelser, känslor, social miljö, uppväxt och egna och andras val skapade till »min egen verklighet«? Alltså, det jag ser är vad jag förväntar mig att se utifrån mina egna referenser, önskningar, förväntningar och associationer.

Å SLUTLIGEN - SER JAG DET JAG SER ELLER DET JAG TROR ELLER VILL ATT JAG SER? 2/2018 GROW magazine / 45

TIPS & TRICKS — § coachens verktyg

ATT KOMMUNICERA

A: TEM KATION UNI MM

- så mycket mer än att bara prata ... ATT KOMMUNICERA år inte alltid lätt, oavsett om det är i tal, skrift eller visuellt, med bilder, och man brukar tala om kommunikation som komplicerade processer mellan sändare och mottagare. Här är några tips på hur du kan förbättra din egen kommunikation:

ü KROPPSPRÅK

Den ordlösa, icke- verbala kommunikationen vi sänder ut är lika viktig, eller, vilket många menar, till och med betydligt viktigare än våra ord. Vår kroppshållning, ansiktsuttrycket, vår röst och våra gester signalerar bland annat vår självkänsla och vårt välbefinnande - hur vi känner oss i en given situation, positivt och negativt. Kropp och tanke hänger ihop.

TIPS! Hur är ditt kroppsspråk? Hur är andras? Några

enkla tips för att förbättra ditt eget, om du så tycker, är - Sträck på dig. Le. Håll ögonkontakt med den du talar med. Var äkta. Och skicka din inre kritiker på semester!

»DET V IK TIGAS TE e n ko m munikati i on är att hö ra d e t som inte sägs.«

PETER

D RU C K

ü LYSSNA!

Att lyssna, att verkligen lyssna och inte bara vara tyst, är bland det allra viktigaste i en kommunikation. Också i coaching. All kommunikation handlar om att interagera med andra, att utbyta tankar, åsikter och information. Och inte att vara bra på att prata. Eller att vara en bra talare, duktig på att formulera sig. Vilket det ibland kan verka.

TIPS! Lyssna till orden, till kroppss-

pråket och känslorna som den du talar med förmedlar. När du kommunicerar finns det en mängd icke-verbala uttryck du kan ta till dig som berättar för dig hur den andra personen uppfattar och reagerar på det du säger. Ta till dig det.

mer »LYSSNA lar. än du ta in r någons Ingen ha om ågot gen lär t sig n jälv prata.« sig s att höra R IC HA R

46 �

GROW magazine 2/2018

Illustration: aleutie

D BRAN

SON

coachens verktyg

»KOMMUNIKATION - komplicerade processer mellan sändare och mottagare.«

— TIPS & TRICKS

Tips & Tricks FÖR PROFESSIONELL UTVECKLING

ü VISA INTRESSE

Visa genuint intresse för den andra personen. Det är stor skillnad mellan att prata med någon som är intresserad av dig och dina åsikter och någon som mest är intresserad av att ha dig som sin åhörare.

TIPS! Se dig själv som en Sherlock Holmes - de

personer du möter är de mest intressanta människorna i världen och ditt jobb är att komma på vad - eller - alla är expert på något och du kan lära av dem. Men vad? Ta reda på det.

»DU KAN FÅ FLER vänner på två månader genom att visa intresse för andra än vad du kan på två år genom att försöka få dem intresserade av dig. « DALE CARNEGIE

OMMUNIKATIONENS 7 K

Tänk 7 K innan du till exempel skickar iväg ett mail till en presumtiv kund eller klient. 7 K säger att din kommunikation alltid ska vara:

K - KLAR & tydlig - Är ditt budskap

klart och tydligt? Kan det finnas någon risk för missförstånd? Om så - fila på formuleringarna.

K - KONCIS - Är ditt mail kortfattat

och rakt på sak? Eller lägger du ut texten för mycket? Upprepningar? Stryk dem och onödiga utläggningar.

K - KONKRET - Är fakta och detaljer.

relevanta?

K - KORREKT - Är innehållet, språk

och stavning korrekt?

ü ENKELT - TYDLIGT

De personer som har den mest sofistikerade kommunikationsförmågan lyssnar mer än de pratar själva. När de talar kommunicerar de sitt budskap på ett enkelt och tydligt sätt.

TIPS! Innan du talar, tänk efter vad du

vill kommunicera, varför du vill det och vad kärnan är i ditt budskap.

K - KOHERENT & sammanhängande

- Hänger innehållet ihop? Är det adekvat?

K - KOMPLETT - Fattas något? K - KONCILIANT & respektfull - Är

tonen i din kommunikation artig, oavsett vad den innehåller? Var empatisk och undvik passivt agressiva tonlägen. 2/2018 GROW magazine / 47

COACHENS VERKTYG — § TEORI & METOD

AKTIVT LYSSNANDE EN av COACHENS kärnkompetenser LYSSNANDETS NIVÅER

NIVÅ 0 NIVÅ 1 NIVÅ 2 NIVÅ 3

48 �

GROW magazine 2/2018

ICKE-LYSSNANDE - du hör vad som sägs, i alla fall mer eller mindre, men dina tankar är på annat håll. Kanske tänker du på vad du ska säga härnäst eller hur du snabbt ska kunna avsluta samtalet.

INRE LYSSNANDE - du lyssnar utifrån dig

själv, associerar till saker du själv upplevt. Dina egna erfarenheter och tolkningar styr vad du hör och tänker, du hör vad du vill höra, vad du tror att den andre kommer att säga.

FOKUSERAT LYSSNANDE - hela din upp-

märksamhet ligger på den som berättar. Din inre dialog har tystnat, omvärlden finns inte längre och med alla dina sinnen är du helt fokuserad på vad som sägs.

GLOBALT LYSSNANDE - du lyssnar till mer

än bara orden. Du är fullständigt närvarande, du lyssnar både till vad som sägs och det som sägs mellan raderna - i kroppsspråk, tonfall etc, och till din egen intuition.

TEM KOMM A: UNIKA TION

»VI HAR FÅTT två öron och en mun för att kunna lyssna mer och tala mindre.« Arabiskt ordspråk

TT BEHÄRSKA FÖRMÅGAN att kommunicera effektivt är en kärnkompetens inom coaching. En nyckel till effektiv kommunikation är ett aktivt lyssnande - att lyssna uppmärksamt och fokuserat utan att lägga in egna värderingar eller ge goda råd och lösningar.

NOM COACHING talar man ofta om lyssnandets tre nivåer - ett INRE lyssnande, ett FOKUSERAT lyssnande och ett GLOBALT lyssnande. I grafen på föregående sida är ytterligare en nivå tillagd - den ICKE-LYSSNANDE nivån där vi mer eller mindre hör vad som sägs men utan att ta till oss innebörden av orden. Något som är vanligare i levande livet än vi kanske anar.

TT LYSSNA AKTIVT och uppmärksamt, fullständigt fokuserat på vad klienten säger och inte säger, att förstå innebörden och då inte bara orden utan också meningen, eller intentionen, bakom orden och det mot bakgrund till vad klienten önskar uppnå, räknas alltså till en av coachens kärnkompetenser. En coach stödjer sin klient i att uttrycka sig för att förstå och komma till kärnan av det som hon eller han vill uppnå. Det är här coachen med hjälp av bland annat av ett aktivt lyssnade kan hjälpa sin klient att hitta rätt.

teori & METOD

— COACHENS VERKTYG

TT LYSSNA AKTIVT är att möta en individ där den befinner sig och ge respons på vad hon eller han säger. Inom coaching betyder det senare bland annat att ge feedback genom att tydliggöra - artikulera genom att upprepa klientens ord - och genom klargöranden av vad klienten säger och uttrycker. Vilket kan hjälpa klienten att vidga sitt perspektiv och sätta ord på antaganden som hindrat henne eller honom att gå vidare i livet.

SYKOLOGEN THOMAS GORDON (1918-2002), en av pionjärerna i att lära ut metoder för effektiv kommunikation och konfliktlösning (the Gordon Method), menade att viss kommunikation med stor sannolikhet hindrar ett aktivt lyssnande. Han kallade dessa The 12 Roadblocks for Good Listening. Några av dem är: • • • • • • • • • •

Att ge order Varna och hota Ge råd, föreslå, komma med lösningar Övertala med hjälp av logik, argumentera eller föreläsa Moralisera, döma och kritisera Ge uttryck för gillande Etikettera, skambelägga, förlöjliga Tolka eller analysera Trösta Vara reserverad, distraherad, skämtsam eller byta samtalsämne

Gordon menar att om vi gör något av detta, då är sannolikheten stor att vi lämnat själva lyssnandet vilket i sin tur hindrar den andra individen i sitt utforskande av sig själv. 2/2018 GROW magazine / 49

KARRIÄR §

NY STUDIE!

The State of Play in

COACHING in SWEDEN Nuläget i svensk coaching Text: Lena Gustafsson, Jonathan Passmore & Hazel Brown

I RAPPORTEN »The State of Play in Coaching in Sweden - nuläget i svensk coachning«, ges en lägesrapport över coachningsverige i förhållande till Europa. Rapporten är resultatet av en trans-europeisk studie kring nuläget i coachning. Syftet med projektet har varit att fördjupa förståelsen för coachers verksamhet. 50 �

GROW magazine 2/2018

TUDIEN gjordes i enkätform på det egna landets modersmål för att få svar från så många coacher som möjligt runt om i Europa kring hur de formar sin verksamhet, hanterar sin fortbildning och ser på etikfrågor. Studien innehåller även frågor kring metodval och utvärderingsmodeller.

NKÄTEN gjordes på 31 olika språk och besvarades under 12 veckor under mars-maj 2017 av sammanlagt 2 898 coacher i 45 olika länder. 87 av dessa kom från Sverige vilket gav material nog för att sammanställa svenska värden att jämföra med de europeiska.

§ KARRIÄR

»SVENSKA COACHER använder 20 - 30% av sin arbetstid till coachning - de flesta kombinerar coachning med andra arbetsuppgifter.«

V DE SVENSKA COACHER som svarat var 83% kvinnor och 17% män. Det ger en viss övervikt av kvinnor men är inte helt skilt från hur branschen ser ut. I förbundet ICF Sverige har vi drygt 20 % män som medlemmar, så något fler än svarsandelen här är de men kvinnor är i klar majoritet i branschen. ICF är också den enskilt största organisationen för coacher i Europa, följt av EMCC. I Sverige har man ca 300 medlemmar men långt ifrån alla coacher är anslutna till någon organisation. I studien svarade 8 % av de svenska respondenterna att de är anslutna till ICF medan 16 % sade sig inte tillhöra någon organisation alls. Lena Gustafsson, ordförande i ICF Sverige, har varit svensk research lead och ansvarat för den svenska delen av studien tillsammans med Jonathan Passmore och Hazel Brown från Henley Business School som initierat och samordnat den totala studien.

Coachpraktiken

TUDIEN VISAR att de flesta coacher kombinerar coachning med andra uppgifter - de flesta svarande använder endast 20-30 % av arbetstiden till coachning. Allt fler coacher är anställda som interncoacher och har även andra uppdrag inom organisationen, men även bland egenföretagande coacher kombineras coaching ofta med andra uppdrag. Man bör vid tolkning av siffrorna förmodligen också väga in att coacher räknar ren coachtid strikt - i alla fall de certifierade som för loggbok. Där räknas endast den faktiska samtalstiden med klient, inte tid för förberedelser, efterarbete och kompetensutveckling kopplat till coachningen. Timmarna man anger här är därför troligen för de flesta rena samtalstimmar. Prisnivåerna varierar men de flesta, 45 % av de svenska svarande, ligger inom prisspannet 1 000-2 000 kr/timme.

Reflektion för lärande och utveckling

EFLEKTION är i branschen brett erkänt som en effektiv metod för lärande och fortsatt utveckling som coach. Hur det görs bäst diskuteras i branschen, men de tre vanligaste är självreflektion, självstudier och mer formella metoder som mentorcoaching och coachande handledning. Svenska coacher uppger sig ägna mer tid än det europeiska snittet åt självreflektion, att läsa coachböcker och att delta i kollegiala nätverk. Bland de mer formella metoderna är mentorcoaching fortfarande störst i Sverige men coachande handledning växer, i Europa som helhet uppges coachning supervision vara mer frekvent använt av de två.

Verktyg och modeller

VEN OM COACHNING i sig är en tydlig samtalsmetod, i studien definierad som "En Sokratiskt grundad dialog mellan en facilitator (coach) och deltagare (coachee/klient) där facilitatorn använder öppna frågor, aktivt lyssnande, summeringar och reflektioner syftande till att stimulera deltagarens självmedvetenhet och personliga ansvar", används inom dessa samtal olika verktyg och förhållningssätt. Den absolut genomgående vanligaste i Sverige liksom i Europa är GROW-modellen. I Sverige följs den av lösningsfokuserade perspektiv, följt av Motiverande Samtal som sticker ut som tydlig preferens för just svenska coacher. Det gör även existentiell metod som är betydligt vanligare bland svenska coacher än deras europeiska kollegor. Beroende på ämne för coachning kan det variera, exempelvis seglar kognitiva metoder upp när det gäller stresshantering och ett mer konkret beteendeförändrande ämne som vanan att konstant kolla jobbmailen. 2/2018 GROW magazine / 51

KARRIÄR §

ET FINNS TRE MODELLER som svenska coacher använder markant mycket mer än sina europeiska kollegor: Grow-modellen, motiverande samtal och existentiella perspektiv. Istället för det behavioristiska spåret tycks svenska coacher alltså ha ett fokus på att med hjälp av en tydlig ram i Grow-modellen även fånga in klientens egna inre drivkrafter, motiv och djupare värderingar. Coachning syftar alltid till en förändring, så även i de svenska modellerna, men det verkar som om svenska coacher lägger större vikt vid de djupa lagren i den förändringen.

Utvärdering och coachernas parter

TVÄRDERING är en nödvändig del av alla interventioner. Den som anlitar en coach är intresserad av utvärdering som ett sätt att bedöma effekten och om tid och pengar investerade kan förväntas ge tillfredsställande resultat. Klienterna vill veta om det här kommer att kunna hjälpa dem med deras problem. Coachen själv har ett intresse av att utveckla sina metoder. Den absoluta majoriteten av de svarande uppgav att de regelbundet utvärderar, muntligt eller skriftligt. Vanligast i Sverige är en skriftlig utvärdering i slutet av uppdraget och som det viktigaste ser man att få utvärdering av den individuella klienten, även om andelen som tar in utvärdering från både klienten och den faktiska beställaren av coachning är större i Sverige än i resten av Europa. 53% av svenska coacher går till klienten som tagit coachningen för utvärdering. 23 % svarar klienten och den inköpande kunden, det vill säga man hämtar in feedback både från den klient som blivit coachad och uppdragsgivaren, den i organisationen som fattat beslutet om insatsen och köpt in coaching åt klienten. Studien ger inte självklara svar på om differensen beror på att det finns en tendens att prioritera klienten framför kunden, att tillmäta större värde till feedback från den man möter i coachingrelationen än den som betalar eller om majoriteten helt enkelt har den direkta klienten även som avtalsskrivande uppdragsgivare. 52 �

GROW magazine 2/2018

»MAN KAN JU FUNDERA på hur det kommer sig att det skiljer så mycket i affärskulturer i coachvärlden.«

ET ÄR FULLT TÄNKBART att den synbara prioriteringen av klienten i själva verket återspeglar andelen coachrelationer där klienten själv köper tjänsten. Det kan handla om privata kunder men Sverige har också en övervägande andel småföretag där ledningsgruppen är liten och befogenheten att själv köpa in sin kompetensutveckling är hög - det krävs inte en HR-avdelning eller överordnads beslut. När dessa anlitar coacher för ledarskapsutveckling är kund och klient ofta samma person och det blir då naturligt att välja svaret den individuella klienten även för denna grupp.

OACHER tycks ha ett eget driv att utvärdera sin tjänst, endast ett fåtal (2%) säger att det sker när det efterfrågas av kunden. Det tyder på en vilja att själv bevaka sin kvalitet och inhämta feedback på effekten av arbetet. Den kan förstås sammanfalla med efterfrågan från kunden men det är inte det som är det avgörande för när utvärdering görs. Rutinen finns där i coachens verksamhet oavsett vilket.

Kontraktsformer

ET FINNS GANSKA LITE forskning på olika kontraktsformer inom coachning, trots att det ofta är en komplex order med en beställare (ofta linjechef eller HR-ansvarig), en klient/coachee och en coach (som dessutom i sig kan agera som representant för en organisation med flera coacher). Studien visar dock att svenska coacher markant skiljer sig från resten av Europa i det att man oftast gör skriftliga överenskommelser med alla inblandade, medan det vanligaste svaret i Europa som helhet är att man gör muntliga överenskommelser med den coachade. Svenska coacher har också innehållsrika väl specificerade kontrakt och 80 % av dem bifogar även sin etiska kod som coacher.

§ KARRIÄR

»DET FINNS TRE MODELLER som svenska coacher använder markant mycket mer än sina europeiska kollegor: Grow-modellen, motiverande samtal och existentiella perspektiv.«

AN KAN JU FUNDERA på hur det kommer sig att det skiljer så mycket i affärskultur i coachvärlden. Kan det ha att göra med vem man ser som sin primära partner när man levererar coachning? Nej, det verkar inte så. Svenska coacher uppger nämligen också att de i större utsträckningar än sina kollegor ser den enskilda klienten som primär partner (79% jämfört med 55% i Europa). Även om övriga Europa också ser den individuella klienten/coacheen som primär partner sticker de svenska coacherna alltså ut i sin prioritering här, men ändå har man samtidigt ett större fokus på skriftliga trepartsöverenskommelser med både den individuella klienten och den inköpande kunden.

AN KAN TOLKA det som att i uppdragsutformandet inför coachning fäster de svenska coacherna stor vikt vid att ha alla tre parter med i överenskommelsen och att verkligen leverera rätt tjänst till köparen. När coachning väl påbörjas blir den coachade klienten primär partner då det är där det faktiska samarbetet sker och man arbetar då utifrån den av alla tre parter överenskomna riktningen.

EN TOLKNINGEN styrks av att det i svensk företagscoachning är mycket vanligt med treparts-samtal inför en coachningserie. Det går vanligen till så att beställande överordnad, den som ska coachas och coachen möts i ett gemensamt samtal kring förväntningar och mål med coachningen. Beställaren lämnar sedan processen och coach och klient arbetar vidare utifrån de överenskomna målen. Ibland görs en incheckning med trepartssamtal i mitten av en längre serie och/ eller i ett avslutande trepartssamtal.

Lika men ändå så olika

ET ÄR INTRESSANT att i studiens olika diagram följa hur lika coacher runtom i Europa är och hur skillnader ibland uppstår. Det finns mycket att reflektera kring och alternativa sätt att tolka de skillnader vi ser. Den närmaste tiden kommer en period av fördjupade analyser att följa - hur hänger det hela ihop? Vad kan ligga bakom skillnaderna? Ögonblicksbilden av nuläget i coachning i Europa finns där som en grund.

DEN SVENSKA DELEN AV RAPPORTEN FINNS ATT LÄSA HÄR: guldkanten.com/state-of-play-in-coaching RAPPORTEN I SIN HELHET FINNS HÄR: henley.ac.uk/executive-education/coaching-and-behavioural-change/current-research

LENA GUSTAFSSON

ICF PCC coach guldkanten.com

Lena är ordförande för ICF Sverige och i Företagarnas Branschförbund

foto: Jakob Möller

COACHING eller COACHNING? LENA GUSTAFSSON, som sammanställt den svenska rapporten säger COACHNING, GROW magazine COACHING. Båda ord används och båda är korrekta även om Språkrådet förordar COACHNING - på svenska ...

2/2018 GROW magazine / 53

PERSPEKTIV —

TEORI & METOD

EXISTENTIELL COACHING - samtal om livet

Text: Ann Lagerström & Elisabeth Serrander

ATT VARA MÄNNISKA är att befinna sig

i en korseld av möjligheter och begränsningar och i den existentiella coachingen får klienten möjlighet att titta på dem alla. Här finns plats att både ta upp något aktuellt och utforska de där grundläggande frågorna som mänskligheten ställt sig i alla tider: Vem är jag? Vad vill jag? Vad är meningen med mitt liv? Och hur ska jag förhålla mig till döden?

EXI

existentiellt.nu Institutet för existentiell praktik

ANN LAGERSTRÖM

Foto: Fotostudio Jini Sofia

seniorkonsult - cert existentiell coach

ELISABETH SERRANDER

leg existentiell psykoterapeut - handledare - författare

54 �

GROW magazine 2/2018

Foto: Ola Hedin

TEORI & METOD

— PERSPEKTIV

» MÄNNISKAN är en varelse i rörelse. Från det att vi föds till dess att vi dör förändras vi ... och allt omkring oss.«

XISTENTIELL COACHING har sina rötter i den existentiella filosofin som sedan antiken undersökt vad det är att vara människa. Och den bild som träder fram är både komplex och självklar. Människan, menar man, är en varelse i rörelse. Från det att vi föds till dess att vi dör förändras vi. Det är både vårt biologiska jag som växer, mognar och åldras och vårt sätt att ta emot oss själva och världen som omdanas. Det är dessutom inte bara vi själva som ändras, allt omkring oss förvandlas också. Naturen rör sig, samhället omvandlas och de människor som vi lever med är inne i sin egen process. Mitt i denna ström försöker vi orientera oss, samarbeta med vår omgivning och forma ett liv som är gott att leva. Att allt förflyttar sig låter komplicerat, men är på samma gång en förutsättning för att vi ska kunna ta oss själva och vårt liv på allvar. Om vi var likadana hela tiden, fasta i vår struktur, fanns ingen möjlighet till förändring. Nu står vi inför oändligt många möjligheter, frågan är bara hur vi ska hantera det.

EN EXISTENTIELLA PSYKOTERAPIN kom till Sverige i början av 2000-talet från England och leg psykoterapeut ELISABETH SERRANDER är en av pionjärerna. ANN LAGERSTRÖM, som arbetat som ledarskapskonsult sedan börja på 90-talet, anslöt sig lite senare och tillsammans har vi startat Sveriges första, och ännu så länge enda, utbildning i Existentiell Coaching.

ÅDA BLEV VI I MÖTET med det existentiella perspektivet fascinerade av människosynen och sättet att arbeta med klienterna. Avgörande var också att metoden bygger på filosofi och det djup som finns hos de existentiella tänkarna.

EXISTENTIELL COACHING

vilar på existentiell filosofi, psykologi och fenomenologisk samtalsmetodik. Det var antika filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles som började koppla ihop filosofiskt utforskande med hur vi människor lever vårt liv, och deras tankar plockades upp i modern tid av filosofer som Søren Kierkegaard, Martin Heidegger, Jean-Paul Sartre, Simon de Beauvoir och Maurice Merleau-Ponty. Parallellt med dem tog psykiatriker och psykoanalytiker till sig filosofin och utvecklade ett nytt sätt att se på människans stora frågor och hur de hängde ihop med individens liv och hälsa. Idag är den existentiella coachingen en del av en mångfacetterad existentiell rörelse i Europa, USA, Kanada, Latinamerika, Afrika och Asien. 2/2018 GROW magazine / 55

PERSPEKTIV —

TEORI & METOD

EN DANSKE FILOSOFEN SØREN KIERKEGAARD, som är en av de tidiga föregångarna till den existentiella filosofin, pekade på fyra viktiga funktioner hos människan i hennes möte med världen: DEN FÖRSTA att hon hela tiden är föränderlig. DEN ANDRA att hon har en vilja som kan hjälpa henne att förändras åt det håll hon vill. DET TREDJE att hon har förmågan att hitta sin vilja, och DEN FJÄRDE att hon har friheten att omvandla sin vilja till handling.

MÄNNISKAN är hela tiden föränderlig

MÄNNISKAN har en vilja som kan hjälpa henne att förändras åt det håll hon vill

Søren Kierkegaard (1813-1855)

MÄNNISKAN har förmågan att hitta sin vilja

MÄNNISKAN har friheten att omvandla sin vilja till handling

Søren Kierkegaard: teckning av Niels Christian Kierkegaard cs 1840 Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn / Wkimedia Commons Illustration: OpenClipart Vector

56 �

GROW magazine 2/2018

» BEHOV AV ATT SÖKA SIN VILJA. är ett tema i existentiell coaching.«

ET HÄR ÄR OCKSÅ utgångspunkten för den existentiella coachingen. När vi möter klienten tar vi emot henne som den unika individ som hon är och försöker bidra med metoder som hjälper henne att själv förstå sitt vara i världen, både individuellt och ur en bredare horisont. Vi försöker bredda förståelsen av den fråga hon kommer med och skapa en miljö som gör det möjligt för henne att hitta tillbaka till sin egen vilja och skapa en konstruktiv handlingsplan för framtiden. Utforskandet sker helt på klientens villkor. Klienten är sitt eget facit. Det är hon som försöker förstå sig själv och sin situation. Vi som existentiella coacher är en form av medresenärer med särskild kompetens som förutom att lyssna och ställa frågor kan bredda hennes undersökning bland annat med hjälp av den existentiella filosofin.

TT LEVA innebär i det här perspektivet automatiskt att livet då och då blir svårt. Det ingår i människans villkor. Lidandet i form av smärtsamma känslor och svåra avgöranden är inte bara en naturlig effekt av människans situation utan betraktas också som ett tecken på att vi utvecklas i mötet med verkligheten. Så här tänker vi i existentiell anda:

EN FÖRSTA DELEN AV LIVET möter vi världen genom att försöka förstå den. Naturligt då är att vi plockar upp mycket kunskap och värderingar utifrån från andra människor. Framförallt förstås från vår familj och vår närmaste omgivning, men idag också från till exempel sociala medier. Redan mycket små barn visar tydligt vad de vill. Sova, inte sova, äta, inte äta. Den lilla sträcker sig efter leksaker. Avvisar människor hon inte känner sig trygga med.

TEORI & METOD

— PERSPEKTIV

DET GÄLLER ATT finna en sanning,

som är sanning för mig, att finna en idé för vilken jag vill leva och dö. Søren Kierkegaard

EN PARALLELLT med den egna viljan bygger vi också upp föreställningar vi plockar upp från andra. Till en början kan det fungera bra. Men med tiden kan det uppstå en inre strid mellan det andra vill och det jag själv vill. Mellan det allmännas mening och min egen. Det väcks ett obehag, vi brukar kalla det för skav. Det här är en form av mänskligt lidande som ställer oss inför ett fundamentalt val: Ska jag anpassa mig till samhället och de andra, eller ska jag träda fram som den unika individ som jag är och lyssna på mig själv och ställa mig på min egen sida? Ett skav som ignoreras kan växa sig starkare till dess det måste tas om hand på ett eller annat sätt.

ÅNGA AV DE KLIENTER som kommer till oss har olika former av skav. Det är inte alltid att det är så tydligt, men för det mesta kommer frågan upp om vad som ska få styra hennes liv. Hennes egen vilja, eller andras? Det här formen av obehag menar de existentiella tänkarna är positivt. Kierkegaard kal�lade det för förtvivlan och manade både sig själv och andra att utforska vad den där känslan berättar om oss och vår relation till omgivning. Metoden för att söka ett svar kallade Kierkegaard för innerlighet. Att vara innerlig är att ömsint vända sig inåt och lyssna till sina egna svar, ta dem på allvar, välja och handla. 2/2018 GROW magazine / 57

PERSPEKTIV § TEORI & METOD KARRIÄR — §— JOBBIGA SITUATIONER

ÖVNING:

EHOV AV ATT SÖKA sin vilja är ett av de teman som passar bra för existentiell coaching, men vi tar förstås också emot klienter med andra livsproblem som till exempel har med relationer, arbete, mål och mening att göra. I dessa fall kan andra viktiga existentiella teman behöva fördjupas som frihet, ansvar och värderingar. En del klienter behöver bli bättre på att begripa sig på känslor och andra vill ha hjälp med att hitta en ny riktning i livet. Det händer också att klienterna kommer för att specifikt tala om djupare existentiella frågor och det är vi förstås också öppna för.

UTFORSKA DINA VÄRDERINGAR

Vårt sätt att betrakta verkligheten

påverkar hur vi möter världen. Därför är det viktigt att försöka få syn på sina egna värderingar, det vill säga vad vi tycker om allt det vi är med om.

Bestäm dig för att under en del av da-

gen ha din koncentration på två ställen på en gång. Utåt mot livet du lever och inåt mot ditt eget värdesystem. Lägg märke till hur du värderar det du möter: Snygga kläder/bil, tråkigt möte, ful inredning, underbar musik, tjatig människa … Och håll också ett öga på hur du värderar dig själv: Bra gjort, dåligt av dig, pinsamt, succé, misslyckat …

EN EXISTENTIELLA COACHEN är i relation till klienten inte en expert varken på mänskligt liv i största allmänhet eller klientens i synnerhet. Istället är hon eller han en medmänniska som förutom sin utbildning i Försök senare att lägga märke till din samtalsmetodik och filosofi för coacher värdering och lägga den åt sidan och utforskat sitt eget liv, eller snarare kontise om du kan uppfatta tinget/männuerligt utforskar sin relation till sig själv niskan på ett nytt sätt, utan tolkning och världen. och bedömning: Vi ser också existentiell coaching som en Vacker blomma – blomma, dålig film – del av det utforskande av vad det är att film, trist mat – mat. vara människa som pågått sedan människan började reflektera. Varje människa som tar sitt liv på allvar och med nyfiken- EXI - Institutet för existentiell praktik drivs av: het och ömsinthet studerar sig själv och ELISABETH SERRANDER, leg existentiell psykoterapeut, handledare sitt vara i världen kan tillföra nya erfaren- och lärare i psykoterapi. Hon har privat mottagning i Stockholm sedan många år samt är engagerad i handlednings- och utbildheter och ny kunskap. Till EXI Institutet för existentiell praktik kommer både människor som själva vill gå i coaching eller utforska de existentiella frågorna i grupp. Men framförallt kommer människor som antingen vill utbilda sig till certifierade existentiella coacher eller komplettera sin nuvarande yrkespraktik med existentiell fördjupning och samtalsmetodik. 58 �

GROW magazine 2/2018

ningsuppdrag inom kommun och landsting såväl som på psykolog- och psykoterapeutprogram. Elisabeth är fd ordförande i SEPT (Sällskapet för existentiell psykoterapi) numera hedersmedlem. Författare till böcker om yoga och österländsk filosofi samt medförfattare till antologierna Bara detta liv (NoK, 2008), Ompröva livet (Studentlitteratur 2009) samt Existens och psykisk hälsa (Studentlitteratur, 2009), samtliga red. Dan Stiwne. ANN LAGERSTRÖM är mentor, handledare, mindfullnessinstruktör och certifierad existentiell coach. Hon har arbetat som ledarskapskonsult sedan början på 90-talet i Sverige och internationellt och är vice ordförande i SEPT. Ann har bland annat varit redaktör för SvD:s Idagsida och skrivit flera böcker, varav en om filosofen Sören Kierkegaard Konsten att leva innerligt i samarbete med Ted Harris. Ann skriver just nu på en magisteruppsats om existentiella samtal på Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.

§ JOBBIGA — KARRIÄR § TEORI SITUATIONER & METOD — PERSPEKTIV

» LIVET måste levas framifrån, men det kan endast förstås bakifrån.« »LIVET är en verklighet som skall upplevas inte ett problem att lösas.« Søren Kierkegaard (1813-1855)

Illustration: GDJ

2/2018 GROW magazine / 59

PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

TANKAR FRÅN EN COACH:

Foto: John Odou

Höj din MEDVETENHET - förbättra dina resultat!

ELIAS MIRINGA, COACH

eliasmiringa.com 60 �

GROW magazine 2/2018

TANKAR FRÅN EN COACH

»DEN HÄR GÅNGEN klarar jag det. Varför ska det vara så svårt? Klarar jag det? Är jag bra nog? Jag visste att det inte skulle funka för mig!« Har du haft dessa tankar? Du är inte ensam då många av oss har eller har haft samma tankegång. Vi vill förändra, försöker, men det går inte som vi tänkt. Vi undrar varför…

ET MÅNGA INTE VET är att det är vi själva som är hindret till vår egen framgång, men även lösningen. MEDVETENHET hjälper oss identifiera och bli av med våra hinder för att ta oss mot vår framgång.

AG ÄR EN PROFESSIONELL COACH

vilket innebär att jag genom övningar och kraftfulla, medvetandegörande frågor hjälper människor att inse vad de behöver för att nå sina resultat. Min resa mot coaching började för åtta år sedan då jag satt ensam i min lägenhet och fick en uppenbarelse att börja ifrågasätta mig själv och mina tankar. Detta ökade mina självinsikter vilket gav mig mer klarhet och självförtroende. Jag insåg då att det här var någonting jag skulle hjälpa andra människor med.

— PERSPEKTIV

Text: Elias Miringa

ARFÖR ÄR MEDVETENHET SÅ VIKTIGT?

För att förändra resultat behöver man förändra det innersta lagret. Den medvetna människan får bättre resultat eftersom hen tar beslut baserade på att tro och handling är i samspel. Det gör att sannolikheten för självsabotage är mindre och sannolikheten för framgång högre. Medvetenhet får oss till en ökad insikt i vad vi tycker om och inte. Det gör att vi kan ta beslut som gynnar oss genom att avböja det som vi inte tolererar och fokusera på det vi mår bra av. En medveten person har lättare att förhålla sig till sin omgivning. Att ha mer förståelse för sig själv ökar förståelsen för andra människor.

AD ÄR MEDVETENHET?

Medvetenhet innebär att vara uppmärksam, inte bara i det yttre men också i vårt inre. Vi består av fem olika lager där det första lagret är vår TRO om hur saker och ting är. Vår tro formar våra TANKAR vilket är det andra lagret. Hur vi tänker påverkar våra KÄNSLOR, lager tre . Känslor påverkar lager fyra, våra HANDLINGAR. Det femte lagret är våra RESULTAT.

RESULTAT HANDLINGAR KÄNSLOR TANKAR

Medvetenhetens fem lager: - vår tro om hur saker är - våra tankar - känslor - handlingar - och resultatet av dessa.

TRO 2/2018 GROW magazine / 61

PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

»DET MÅNGA INTE VET är att det är vi själva som är hindret

till vår egen framgång, men även lösningen. MEDVETENHET hjälper oss identifiera och bli av med våra hinder för att ta oss mot vår framgång.«

UR MEDVETENHET PÅVERKAR FRAMTIDEN?

Tänk dig en värld där samspelen mellan människor är byggd på förståelse. Trots olikheter så kommer vi överens och jobbar mot samma mål. Vi värnar om människans och naturens bästa. Människor jobbar med varandra och inte mot varandra. För att detta ska ske så måste vi först lära oss att jobba med oss själva. Människor som kan jobba med sitt inre är kapabla att påverka det yttre. Förändringen måste alltid börja inifrån innan den kan synas.

ÄR VI IMPLEMENTERAR medvetenhet och personlig utveckling i skolan får vi elever som kan förstå och lösa sina egna problem. Det leder till mindre depression och självskada bland unga. Dessa kapabla ungdomar blir till lyckliga vuxna och vi får lyckligare arbetsplatser, färre sjukskrivningar, mer produktivitet och ett bättre fungerande samhälle.

»EN MEDVETEN PERSON har

UR ÖKAR MAN SIN MEDVETENHET? Att träna upp sin medvetenhet är någonting som alla kan göra i vardagliga situationer genom att ställa sig själv medvetandegörande frågor. Det kan låta så här:

¤ Vad vill jag uppnå och varför? ¤ Vad gör jag för att uppnå det? ¤ Vad känner jag kring det? ¤ Vad tänker jag för att känna som jag gör?

¤ Vad är min tro om mig själv och resultatet?

¤ Varifrån kommer tron ifrån? ¤ Vad betyder det för mig?

ESSA FRÅGOR bör ställas i allt vi gör eftersom de tvingar oss att reflektera i nuet. Ju mer vi lever i nuet desto mer kontroll, lycka och harmoni kan vi åstadkomma.

lättare att förhålla sig till sin omgivning. Att ha mer förståelse för sig själv ökar förståelsen för andra människor.«

62 �

GROW magazine 2/2018

§ — PERSPEKTIV

» MEDVETENHET är nyckeln till förvandling.« ECKHART TOLLE

Illustration: fotomek

2/2018 GROW magazine / 63

KARRIÄR — § BRANSCHNYHETER

Branschnyheter. Ó KONFERENS:

Dancing in the Future

Den 8 maj i London, England

UK ICF - International Coach Federation i Storbritannien håller konferens i maj med fokus på framtidens coaching. På programmet står bland annat: Paneldiskussion om olika perspektiv på framtidens coaching - Millenniegenerationen, en ny era inom coaching - Artificiell Intelligens (AI) och dess inverkan på framtidens coachprofession - Peak Performance Coaching: En energidans samt Att bygga en coachande kultur ur ett ledarskapsperspektiv, nuvarande och framtida trender. Presentationer, workshops, diskussioner och samtal. Konferensen välkomnar även coacher utan medlemskap i ICF. Läs mer: ukicfconference.org.uk/

Ó INTERNATIONELL STUDIE: EUROPEAN COACHING & MENTORING RESEARCH PROJECT

Henley Business School, Universitye of Reading, England En trans-europeisk studie om nuläget inom coaching - se vidare sidan 50. Läs mer: Current coaching reserach på henley.ac.uk 64 �

GROW magazine 2/2018

Ó KONFERENS:

2nd Worldwide Neurolanguage Coaching Conference Den 2-4 maj, Edinburgh, Skottland Konferensen vänder sig till alla som på något sätt är involverad i undervisning och vidareutbildning och är intresserad av att vet mer om hur inlärningsprocessen kan bli mer effektiv på arbetsplatsen och av neurovetenskap och utbildning. Läs mer: neurolanguagecoachingconference.com/

Ó ICFs INTERNATIO-

NAL COACHING WEEK (ICW)

Den 7-13 maj ICF Global, International Coach Federation, har sedan 1999 utlyst en vecka varje år till International Coaching Week (ICW). En vecka då ICFs olika avdelningar runt om i världen uppmanas att utbilda och informera allmänheten om värdet av coaching, bland annat genom olika aktiviteter och pro bono tjänster på lokal nivå. Läs mer: coachfederation.org/events/ international-coaching-week

GROWING!

Ó KONFERENS:

Coaching for Elite Performance Den 21 juni, Henley-onThames, England

Henley Business School har sin årliga coachkonferens i år på temat Elite Performance - paralleller och skillnader mellan idrottscoaching och business coaching. Båda strävar mot att utveckla individen till att prestera sitt bästa men sammanhanget kräver olika tillvägagångssätt, verktyg och stilarter. Konferensen tar även upp coachens prestation och välbefinnande - hur en coach utövar sin profession utifrån olika mognadsnivåer och hur man som coach bäst tar hand om sitt eget välbefinnande. Läs mer: henley.ac.uk/events/ coaching-conference-2018

Ó KONFERENS:

Innovation and Creativity in Coaching & Mentoring Den 4 juli, London, England

Coaching-at-Work's årliga konferens har som tema detta år innovation och kreativitet sett ur olika perspektiv - hur ny teknologi kan utveckla coachingen, hur business coaching kan bli mer kreativ genom att arbeta tillsammans med millennials, kreativitet med få resurser, med mera. Läs mer: coaching-at-work.com/conference-2018/

BRANSCHNYHETER

— KARRIÄR

Branschnyheter. Ó KONFERENS:

5th International Coaching Conference in Organisation, Digitalisation and Design - Coaching meets Research Den 12-13 juni samt workshops den 11 och 14 juni, i Oiten, Schweiz

Institute for Consulting, Coaching and Social Work i Oiten, Schweiz, håller i juni en tvådagars konferens med två dagars workshops på temat coaching möter forskning. De områden man kommer att belysa är bland annat: Coaching inom organisationer - hur används coaching inom olika organisationer? vilka olika modeller finns? hur kan kvalitén på coachingen garanteras? Vilken relevans har internationellt verksamma coachingföretag? Coaching och digitalisering Vad karakteriserar dagens och framtidens arbetsliv? Digitalisering i framtidens arbetsliv? Möjligheter och risker? Digitaliserad coaching? Coaching och design (där man med design menas själva utformandet, möjliga former, metoder, program etc för coaching): - på vilket sätt kan olika former av coaching förekomma? trender och nya roller? hybrider, prototyper, processledning? Läs mer: coaching-meets-research.ch

Ó KONFERENS:

Ó GDPR - ny lagstift-

Den 10-11 juli, University of Chester, England

Den 25 maj i år träder den nya europeiska dataskyddsförordningen GDPR i kraft.

8th International Mentoring, Coaching and Supervision Reserach Conference

EMCC, European Mentoring & Coaching Council, håller sin åttonde forksningskonferens International Mentoring, coaching and Supervision i juli. Program kommer under våren. Läs mer: research2018.emccconference.org/

GROW for it! Ó KONFERENS:

2018 Coaching in Leadership and Healthcare Annual Conference Den 28-29 september i Belmont, USA Institute of Coaching årliga konferens som sponsras av Harvard Medical School hålls i år i september månad. Programmet kommer att finnas på deras hemsida under våren. Läs mer: instituteofcoaching.org/ conferences-events/ioc-annual-conference

ning - dataskyddsförordningen, the General Data Protection Regulation

Syftet med GDPR, som ersätter personuppgiftslagen PUL, är att stärka enskilda personers rättigheter över hur företag, myndigheter och organisationer får samla in och använda personuppgifter. Samma regler ska gälla inom hela EU. Missbruk beivras med böter. Som företagare är man enligt GDPR skyldig att inneha en förteckning över personuppgiftshanteringen som beskriver hur företaget hanterar personuppgifter. I företagets kundregister får vissa uppgifter om kunder/klienter registreras utan kundens samtycke, uppgifter som behövs för att avtal ska kunna uppfyllas. Andra uppgifter kan kräva kundens samtycke. Känsliga uppgifter och omdömen om kunder har särskilda regler. I marknadsföringssyfte gäller huvudregeln att en e-postadress enbart får användas i marknadsföringssyfte om personen samtyckt till det på förhand. Viktigt är även att man som företagare också är skyldig att skydda de personuppgifter man samlat in. Läs mer: datainspektionen.se/dataskyddsreformen/ 2/2018 GROW magazine / 65

KARRIÄR — §—JOBBIGA SITUATIONER UR ARKIVET § TEMA: KOMMUNIKATION

A: ION M E T T IKA N MU M O K

Empatisk kommunikation - GIRAFFSPRÅKET -

NON-VIOLENT COMMUNICATION NON-VIOLENT COMMUNICATION (NVC), som ofta kallas Giraffspråket eller Medkänslans språk på svenska, är en kommunikationsmodell som bygger på empati. Ett sätt att kommunicera som stärker förmågan att få och ge medkänsla och genom det öka möjligheten att uppnå det man önskar och samtidigt tillmötesgå andras behov.

ON-VIOLENT COMMUNICATION utvecklades av den amerikanske psykologen MARSHALL ROSENBERG på 1970-talet. I sitt arbete såg han att människor han mötte ofta inte var medvetna om sina innersta behov, önskningar och känslor. Istället klassificerade man sig ofta utifrån de normer som dominerar i den kultur man lever i. Modellen Non-Violent Communication kom sedan ofta att användas som en konfliktlösningsmodell. Fokus ligger på tre aspekter på kommunikation - Själv-empati, medvetenhet av ens egen, inre upplevelse - Empati, att lyssna till någon annan med djup medkänsla - och Ärligt självuttryck, att uttrycka sig autentiskt på ett sätt som kan inspirera medkänsla hos andra. Influenser till Non-Violent Communicationen kommer bland annan från buddhismen, icke-våldsläran ahimsa, Carl Rogers humanistiska psykologi och Martin Bubers existentialistiska relationsfilosofi.

66 �

GROW magazine 2/2018

M V

ODELLEN KAN ANVÄNDAS i konflikthantering och för positiv social förändring - i arbetslivet, i nära relationer, i familjen, i skolan, i handledning, i alla slags medlingssituationer och i livet i stort. ARFÖR den också kallas för Giraffspråket? Jo, giraffen har ett starkt hjärta och ett av de största i djurriket. Därför har giraffen blivit till en symbol i NVC. En symbol som säger att vi ska lyssna med hjärtat till andras behov och känslor även om en person visar ett aggressivt beteenden. Och detta samtidigt som vi lyssnar till våra egna behov och önskningar. Vad det handlar om är att lyssna in vad personen önskar bakom orden och se till bakomliggande behov. Att »sticka ut halsen« och se in i deras hjärtan.

OTSATSEN till giraffens sätt att kommunicera är vargens, som utgår från att hans, eller hennes, antaganden är de enda rätta. Vargen visar gärna tänderna för att övertyga andra om sin ståndpunkt och lägger skulden på andra för att saker och ting är som de är.

IRAFFEN, däremot, utgår bland annat från att vi, när vi kommunicerar, blandar ihop känslor, tankar och värderingar vilket minskar vår förståelse för andras synsätt och känslor. Med giraffspråket kan vi lättare sortera ut vad som är vad.

TEMA: KOMMUNIKATION — UR ARKIVET § JOBBIGA SITUATIONER — KARRIÄR

Giraffen -

stannar upp och reflekterar. Ser långt. Sticker ut halsen, gör sig sårbar. Giraffen - en symbol för att lyssna in vilka känslor och behov som finns bakom beteenden, också de aggressiva.

MODELLEN finns fyra steg definierade för en ärlig och rak kommunikation. De måste alltid finnas med men behöver inte komma i en bestämd ordning. Här är ett exempel där känslor, tankar, tolkningar och värderingar av ett beteende skiljs isär för att uppnå en rakare kommunikation:

l OBSERVATION - Vad observerar du? Fokusera på personens/personernas konkreta handlingar och beteenden - det du faktiskt ser och hör - utan att lägga in någon tolkning eller värdering. l KÄNSLOR - Vilka känslor väcker det hos dig? Hur reagerar du på personens beteende. Vad känner du i din kropp? Viktigt här är att inte blanda ihop känslor och tankar. l VILJA / BEHOV - Varför känner du som du gör? Våra känslor är uttryck för hur våra behov tillgodoses. Vilka behov uppfylls, eller uppfylls inte, hos dig när en person beter sig på ett visst sätt? Fundera och tänk - och försök att beskriva det tydligt. l KONKRETA & POSITIVA ÖNSKEMÅL - Vilka är dina önskemål? Vad skulle du önska att den andra personen ska göra, handla eller bete sig. Var noga med att inte blanda ihop önskningar och krav. LÄS MER! Non-Violent Communication, ett språk för livet (3:e utgåvan) / Marshall B. Rosenberg (Friare Liv, 2017)

Vargen - visar tänderna. Angriper. Använder ett språk som sårar. Kan sätta igång destruktiva konflikter. Vargen - som symbol för omedvetna, oreflekterade, och invanda tankemönster.

Illustrationer: Ewey, 13smok

2/2018 GROW magazine / 67

INSPRIATION — § RETREAT

RETREAT PLATSER I VÄRLDEN - FÖR INSPIRATION, - TANKAR, - AVKOPPLING. SJÄLVA RESAN är som en retreat i sig för coachen ANNELI STRÖMBERG. Och Anneli har rest mycket, särskilt till sina favoritdestinationer dit hon gärna tar med andra på må-bra-resor med yoga. Vilka de är? Ja, det kan du läsa om på nästa sida!

ANNELI STRÖMBERG Fil kand personal/ beteendevetenskap Certifierad coach Yogaledare Arrangerar må-bra-resor med yoga

jobbkarriar.nu

68 �

GROW magazine 2/2018

RETREAT

— INSPIRATION

NÅGRA AV DE FOTON Anneli tagit under sina resor till Sossusvleidalen i Namibia, ruinen Chichén Itzá i Mexico, Whitsunday Islands i Australien och Goa i Indien ...

2/2018 GROW magazine / 69

INSPRIATION — § RETREAT

AG ÄLSKAR att resa och att upp-

täcka nya platser, andra kulturer och miljöer. För mig är resandet i sig en form av retreat, eftersom det ger nya perspektiv, tid för reflektion och fyller mig med ny energi. Numera, ja, jag har fyllt 50, får det gärna vara någorlunda bekvämt, det måste vara rent och fräscht och kännas tryggt. Sedan jag började yoga för ett antal år sedan innehåller mina resor alltid yoga, i klasser eller på egen hand eftersom jag är yogainstruktör. Att få lite mer tid till yoga är i sig en stor bonus som ger påfyllnad för båda kropp och själ.

TT UPPTÄCKA nya platser är härligt och speciellt, men det finns också några platser som jag gärna återvänder till för att hämta kraft, bara vara och ladda om. Jag har återvänt till Indien 15 gånger till exempel, mer specifikt till Goa som är en av mina favoriter. Dit har jag arrangerat yogaresor och haft med mig små grupper under flera års tid, oftast i november då det är bra väder där medan vi i Sverige går in i en lite gråare period.

V »FÖR MIG ÄR RESANDET i sig en form av retreat eftersom det ger nya perspektiv, tid för reflektion och fyller mig med ny energi «

70 �

GROW magazine 2/2018

ARFÖR JUST GOA? Jo, där upplever jag en så fascinerande blandning av kaos och lugn, nytt och gammalt, västerländskt och genuint indiskt, men också portugisiskt och brittiskt. I mina resor hit blandar jag in massor av aktiviteter, utflykter, mycket shopping, ayurvediska hälsobehandlingar, yoga och så förstås egen tid att bara vara, sola och bada eller vad man känner för. Från Indien kommer ju ayurveda, en urgammal hälsolära och livsstil som är väldigt aktuell och gångbar än idag. Jag brukar hålla lite kurser i ayurvedans grunder, plus att jag förstås håller i våra yogapass. I Goa finns långa stränder och mängder av spännande ställen att besöka.

RETREAT

— INSPIRATION

Text & foto: Anneli Strömberg Foton på detta uppslag - från Zanzibar och Goa,

TT ANNAT av mina favoritställen är Zanzibar. Där har jag varit fem gånger och den sjätte resan går med en liten grupp, nu i oktober 2018. Här är vårt fokus ännu mer på yoga och hälsa och att bara vara. Vi tar långa promenader längs de fantastiska vita stränderna, letar vackra snäckor, åker på någon båtutflykt och snorklar och ser massor av färgglada fiskar, äter gott och hälsosamt. Kanske tar vi en tur in till stan, men mest kopplar vi av och ser havet skifta i olika blå och turkosa nyanser. Zanzibar är så otroligt vackert! Man blir helt tagen av allt det vackra och det i sig ger ro för våra stressade själar.

ESSA TVÅ STÄLLEN, Goa och Zanzibar, är i sig väldigt olika och ger mig påfyllning på olika sätt. Det finns också likheter; hav, sol och värme, trevliga människor, spännande kultur och historia. Andra platser i världen som verkligen gjort extra starkt intryck är Sossusvlei-dalen i Namibia, Whitsunday Islands i Australien, Chichén Itza ruinen i Mexico. Där fanns en magisk känsla, men jag återvänder nog inte. Världen är stor och det finns väldigt mycket jag inte sett än!

2/2018 GROW magazine / 71

INSPIRATION KARRIÄR — — § JOBBIGA § SITUATIONER

Får jag be om största möjliga

TYSTNAD?

72 �

GROW magazine 2/2018

§ — INSPIRATION

... tyst …

3. SÄG STOPP … till andra, när du inte hinner med. När du inte orkar lyssna. När du inte fattar vad som sägs. Det är inte schysst att fortsätta lyssna om du ändå inte är med. Det är mycket mer schysst att vara ärlig. Och att ge den andre en möjlighet att förklara annorlunda, på nytt eller att fundera kring vad hen egentligen faktiskt menar. Ibland går det av bara farten och ibland kan tron et finns en gemensam om att saker förväntas sägas ta nämnare för alla samtal över. jag haft. Det är i tystna4. … TILL DIG SJÄLV. Blir du den det händer. Det är då det ibland även trött på att höra sker. Känslan landar. Insikten dig själv? Kan du märka att du dimper ner. Idén föds. Lugnet sagt saker som du inte själv kommer. Och kraften väcks hängt med på? Var modig. till liv. Plötsligt blir det svåra Våga vara tyst. Och berätta enkelt, det tunga lätt och det gärna att du vill vara lite tyst övermäktiga möjligt. Vacker och varför inte berätta även magi uppstår. Här kommer varför du vill det. min fem bästa tips för mer Genuin ärlighet är hjälpsam. tystnad: 5. BABBLA LOSS. Jag har lagt 1. PRATA OM DEN. märke till en intressant sak. Hur är det att vara tyst? Vad Att när jag själv haft som allra känns? Vad händer? Hur mär- störst glädje av tystnad i mitt ker du det? Vad säger tystnaliv har det också funnits gott den dig? Våga prata om den. om plats för mig att få babbla Fundera kring den. Med dig loss. Tillåt dig själv att sväva ut själv. Och med andra. och prata på ibland. Helt utan mål eller krav på att fokusera 2.VÄNTA LITE TILL. När på något speciellt. När jag ger du pratar med någon och låtit mig själv det utrymmet också, tystnaden få plats - och känner så märker jag att tystnaden att nu borde jag väl säga nåt. blir så mycket mer behaglig Nej. Gör inte det. Vänta. För och närvarande. Kraftfull och det är då det händer. Det är då väldigt, väldigt magisk. det kommer. När tystnaden får ÖR MIG ÄR TYSTNAD så jädra vackert. Pirrigt. Spännande. Och väldigt magiskt. 2012 utbildade jag mig till professionell coach och sedan dess har jag arbetat med coaching och Motiverande Samtal (MI). Jag möter chefer och ledare, medarbetare och andra klienter som ofta befinner sig i ett virrvarr av känslor och tankar.

»DET ÄR I TYSTNADEN det händer ...«

... tyst … Text: Johanna Nilsson Foto: Metamorphose

JOHANNA NILSSON, ICF PCC Coach Beteendevetare pausera.se

2/2018 GROW magazine / 73

GROW magazine — § GROW för it!

Jag är coach,

och jag

när jag läser

GROW MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

growmagazine.se 74 �

GROW magazine 2/2018

§ AVTRYCK § JOBBIGA SITUATIONER — KARRIÄR

”

JAG TROR ATT DET PERSONLIGA MÖTET kommer att bli allt viktigare i framtiden. Ju längre in i den digitala tidsåldern vi kommer desto större värde får det fysiska mötet.”

/ INSIKT

OCH BILEN GÅR BRA? SMÅPRATET - det viktiga kittet för goda relationer SMÅPRAT - KALLPRAT - SMALL TALK ... är det viktigt? Är det inte bara ytligt och meningslöst prat som egentligen inte leder någonstans? Som i pinsamt jobbiga situationer med okända när man inte vet vad man ska säga? Nej, inte alls, menar NIKLAS KÄLLNER, journalist, programledare och Skavlans reporter i SVT, han som går ut på sta'n och pratar med folk. Och får dem att öppna sig. För, som han skriver i sin senaste bok Och bilen går bra? - småpratet är ett viktigt kitt för goda relationer och det behöver inte alls bara handla om vädret. Själv menar han att det personliga mötet kommer att bli allt viktigare i framtiden. För ju längre in vi kommer in i den digitala tidsåldern, desto större värde får det fysiska mötet. Visst, våra digitala medier ger oss oändliga möjligheter till kontakt, men det gör också att vi samtidigt tenderar att hålla oss inom våra nätverk - i filterbubblor som ger ensidiga perspektiv istället för att möta andra och för oss nya människor som kan vidga vår syn på livet och världen. Vilket också gäller våra liv utanför nätet. Om vi bara umgås med vänner, kollegor och släktingar begränsar vi oss, vi gör vår värld liten. Vill vi vidga vår horisont måste vi börja prata med andra, utanför våra nätverk. Men det är inte så enkelt som man kanske kan tro. Alla vet hur man pratar men få vet vad man ska säga. Svårigheten ligger ofta i hur man börjar. Lyckas man med det, med det initiala småpratet, kommer resten av sig själv. Och det är det hans bok handlar om - hur du kan lära dig klara av och bli mästare i småprat.

Med humoristiska anekdoter, handfasta tips, intervjuer med psykologen, historikern, konstnären och pratproffs som diplomaten, journalisten, stå-upp komikern och manusförfattaren - och med exempel från världspolitiken till klassrummet, ger Niklas Källner tips på hur man småpratar med alla, från IT-teknikern och rörmokaren till golfaren och hårdrockaren. So - let's chat on! Och bilen går bra? - tips, råd och historier om småprat av Niklas Källner (Bonnierfakta 2018) 2/2018 GROW magazine / 75

§KARRIÄR AVTRYCK — § JOBBIGA SITUATIONER

INSIKT /

ORDLÖST ONLINE EMOJIs i ordlös kommunikation

ANSIKTE MED GLÄDJETÅRAR »årets ord« 2016 - och nedan, några av årets 157 nya emojis.

VARJE ÅR läggs nya emojis till i den så kal�lade Unicodestandarden och i år får vi 157 nya emojis vilket innebär att den kommer att bestå av totalt 2 823 symboler totalt. Urvalen görs av Unicode-konsortiet som bland annat består av Apple, Google, Microsoft, Facebook och Adobe. Läs mer: emojipedia.org, unicode.org

Foto: Larssons förlag

Illustrationer: pixaline, emojipedia.org

FÖR TVÅ ÅR SEDAN, 2016, blev en emoji för första gången utnämnd till »årets ord« - »the Word of the Year« - av OXFORD DICTIONARIES. Det var »ansikte med glädjetårar« som blev det årets ord - och den mest populära emojin globalt sett. Motiveringen var att emojis inte längre bara används av smsande tonåringar utan tagits in i det digitala språkbruket oberoende av ålder, att de har ett nyanserat uttryckssätt och att de korsar språkbarriärer. Att personer som Hilary Clinton bett om feedback genom emojianvändande stärker motiveringen, ansåg man. Det var den japanske mobildesignern SHIGETAKA KURITA som skapade den första emoji-kartan 1999 och sedan dess har användandet fullkomligt exploderat. Ordet är ett låneord från japanskan där e- betyder bild och moji betyder bokstav eller tecken.

76 �

GROW magazine 2/2018

§ JOBBIGA SITUATIONER — § AVTRYCK KARRIÄR

MADELEINE ALBRIGHTS BROSCHER

/ INSIKT

Foton: amazon.com, wikimedia commons

SMYCKEN som kommunikationsbärare

” I MADELEINE ALBRIGHTs bok Read My Pins, som kom ut för några år sedan, avslöjar hon hur hennes broscher haft betydelse inom storpolitiken. Madeleine Albright som var USAs utrikesminister under Clinton-administrationen mellan 1997-2001 - och den första kvinnliga sådan. Men det var redan när hon var FN-ambassadör som hon medvetet började sända ut signaler via sina broscher, eller pins, som hon kallar dem. När hon blivit kallad orm i den irakiska pressen efter att FN infört sanktioner mot Irak, bar hon en brosch i form av en slingrande orm när hon mötte representanter från Irak i FN. Ett sätt att sända ett budskap till Saddam Hussein så att han skulle förstå vem han hade att göra med, säger hon i boken. Ibland kunde hon bära en sol i guld på dräktuppslaget för att visa optimism och sympati, andra gånger bin, skorpioner och spindlar för att markera det motsatta, missnöje, "Se upp, jag kan sticka dig!", och till och med avsky. 285 broscher ingår i Albrights samling och de

READ MY PINS - Läs mina broscher - berättelser från en diplomats smyckeskrin (Melcher Media, 2009).

är en blandning av enklare bijouterier och dyrbarare juveler från de berömda juvelerarhusen Tiffany och Cartier. I nio år har de visats i en vandringsutställning runt om i USA och från och med i år kommer de att ingå i the US Diplomacy Center's permanenta utställning i Washington. ATT SMYCKEN fungerar som kommunikationsbärare är inget nytt. Det har så gott som alltid funnits: smycken i form av amuletter som kommunicerar skydd mot sjukdomar och olycka, smycken som kommunicerar social ställning, rikedom, till pins eller märkesnålar som markerar ställningstagande som politisk partitillhörighet.

2/2018 GROW magazine / 77

GROW magazine nr 4/ 2017 — § UTCHECKNING

UTCHECKNING från GROW magazine nr 2 / 2018, vol 11 - Våren 2018

CLEAN LANGUAGE en oändligt fascinerande kombination av stor enkelhet och djup verkan.

Lena Sobel

DET FINNS TRE MODELLER svenska coacher använder mer än sina europeiska kollegor: GROW-modellen, motiverande samtal och existentiella perpektiv.

Lena Gustafsson

DET ÄR I TYSTNADEN det händer ...

DET ÄR VÅRA BERÄTTELSER och som byggt oss - vi är våra berättelser.

Merja Niemi & Monica Wadsworth

SER JAG DET JAG SER? Eller det jag tror mig se?

Charlie Norrman

MÅNGA VET INTE att det är vi själva som är hindret till vår egen framgång, men även lösningen.

SJÄLVKOMMUNIKATION - intrapersonell kommunikation för självförståelse och förbättrad självbild.

Lars-Eric Uneståhl

SOM COACH tror jag på dig och det du säger att du vill uppnå. Jag litar på att du vill vara i integritet.

Anna Eriksson

BEHOV AV att söka sin vilja är ett tema i existentiell coaching.

Elias Miringa Johanna Nilsson

78 �

GROW magazine 2/2018

Elisabeth Serrander & Ann Lagerström

nästa nummer

— GROW magazine nr 4 / 2017

Vill du få NÄSTA NUMMER

av GROW direkt i din mailbox ?

maila: info@growmagazine.se

sommarnumret 2018? I JUNI!

Vi MÅSTE börja

KOMMUNICERA bättre!

Kommunikation är A och O!

Du Bertil ansvarar för sociala media och du Kurre för HR

och kundrelationer, Ni rapporterar ...

Kommunikation, var det. Visst, chefen ...

2/2018 GROW magazine / 79

KARRIÄR — § JOBBIGA SITUATIONER

NÄSTA NUMMER:

juni 2018

80 �

GROW magazine 2/2018