JP Barn: Läs och lär om flyktingkrisen

Page 1

barn Det är lättare att hjälpa om man förstår SIDAN 2

Torsdag 1 oktober 2015

Barnen på Öxnehagaskolan kommer från många olika länder.

för bar n!

Extra tidning om flyktingkrisen

2 | JP barn

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

Nu ska du fĂĽ veta! HEJ. Jag heter Lydia. Jag är tio ĂĽr och den senaste tiden har jag tänkt mycket pĂĽ en speciell sak. Vad som händer i världen just nu och varfĂśr sĂĽ mĂĽnga dĂśr när de flyr Ăśver havet. Det var hemskt att se treĂĽrige Alan som dog och skĂśljdes upp pĂĽ Medelhavets strand. Och jag tycker det är hemskt att se hur dĂĽligt de som flyr frĂĽn kriget i Syrien har det. JAG VILL HJĂ„LPA. Men hur?

Kriget i Syrien är ju sü svürt att fÜrstü! Om man fÜrstür blir det lättare att hjälpa. DärfÜr har jag gjort en tidning, JP Barn. Om flyktingkrisen och kriget i Syrien. Som barn kan läsa och fÜrstü.

I DEN FĂ…R VI träffa Wael, som flydde alldeles ensam till Sverige frĂĽn kriget i Syrien. Och läsa om hur det var när Hatoon smugglades till Sverige med sin lille son Elia. VI FĂ–RSĂ–KER ocksĂĽ fĂśrstĂĽ varfĂśr sĂĽ

münga müste dÜ, när de flyr Üver havet. Det har jag pratat med skolminister Gustav Fridolin om. HUR KRIGET i Syrien startade och

varifrün de som kommer hit flyr, kan man ocksü läsa om. Och sü har vi träffat barn som hjälper andra barn. Och som har klasskompisar som flytt frün kriget.

DET HAR VARIT roligt att vara redaktÜr fÜr JP Barn. Och väldigt lärorikt. Men ocksü lite sorgligt. FÜr när man lär sig mer om flyktingkrisen, fÜrstür man bättre varfÜr alla müste gÜra allt de kan fÜr att hjälpa - nu! HOPPAS DU som läser ocksü lär dig

lite mer om hur det är att vara flykting. Och att min tidning kan ge dig nya tankar om hur just du kan hjälpa.

KrĂśnika

Lydia Smedenman GästredaktÜr

barn

JP barn 8;@@E A5=Ez F;>>9x@9>;9 Bz III <B E7 <B43D@

Kontakt:

Redaktionschef och tf ansvarig utgivare: '3FD;5;3 *H7@EEA@ Ansvarig utgivare: $3FE &FFAEEA@ RedaktÜr: >;E347F: x><7?3D GästredaktÜr: #K6;3 *?767@?3@

Redigering: #;@63 GEF3HEEA@ +:A?3E ‰D3@EEA@ $3F;>63 3D>EEA@ Omslagsbild: )A47DF D;=EEA@

Vardagshjältar. Vera Thor, Lily LaurÊn, Emma Bjerklin och Leona Karimani sülde kakor, och fick pü bara fyra dagar ihop 1 871 kronor. Pengar som de skänkte till RÜda Korset. Det finns ett stort engagemang bland tvüorna pü Hisingstorpsskolan. Foto: ROBERT ERIKSSON

Smü smulor hjälper ocksü väldigt mycket Alla kan hjälpa nügon. Och kakor kan ocksü gÜra skillnad i den nÜd som finns i världen.

Snart kom det ett slags tackkort. – Det var roligt. Det kändes bra att hjälpa till, resonerar Lily. – Kanske kommer vi pĂĽ nĂĽgot mer vi kan gĂśra, fortsätter Emma.

Det vet Emma Bjerklin, Lily LaurĂŠn, Vera Thor och Leona Karimani, som alla gĂĽr i tvĂĽan pĂĽ Hi- NĂ„R TIDNINGEN hälsar pĂĽ i tvĂĽsingstorpsskolan. ornas storsamling, är det ingen – Vi har pratat om flyktingar i hejd pĂĽ engagemanget. skolan, berättar Leona. – Jag har skänkt hundra kronor. – DĂĽ tänkte jag att vi skulle Min familj har hĂĽllit pĂĽ med det kunna gĂśra nĂĽgot. Vi i säkert 25 ĂĽr, beskulle kunna sälja saen pojke. Min granne rättar ker, säger Lily. – Och jag har Sagt och gjort. Lena kĂśpte gett bort mina Flickorna bestämde gosedjur, säger fĂśrst fyra sig fĂśr att baka kakor. en annan. Det blev choklad- kakor. Hon gav oss Eleverna tittar regelbundet pĂĽ bollar, banankakor och syltkakor, som hundra kronor, det tv-programmet Lilla Aktuellt. allihop var till salu. var ju alldeles fĂśr Det ingĂĽr i läFem kronor styck mycket. Men hon roplanen kostade de. att tala – Min granne Le- ville inte ha tillom mänskliga na kĂśpte fĂśrst fyra baka nĂĽgon växel rättigheter, hur kakor. Hon gav oss det är att flytta hundra kronor, det mellan länder, LILY samt demokrati. var ju alldeles fĂśr – Det är vikmycket. Men hon ville inte ha tillbaka nĂĽgon växel! tigt att barnen inser att alla kan berättar Lily. gĂśra nĂĽgot fĂśr nĂĽgon, säger Jenny WetterĂś, SO-lärare. SAMMANLAGT fick flickorna ihop 1 871 kronor, pĂĽ bara fyra dagar. – Mina fĂśräldrar hjälpte oss att Katarina Stolt 036 - 290 69 81 skicka pengarna till RĂśda Korset, katarina.stolt@hallpressen.se berättar Vera.

351

flyktingar har hittills i ür kommit till JÜnkÜpings kommun. 133 av dem är barn. Tio av dem har fyllt 18, men inte 20 ür. I JÜnkÜpings kommun bor totalt 132 140 personer.

Sü här kan du hjälpa Hjälp till att >xD3 GF @K3 AD6 Bz EH7@E=3

Bjud hem 67@ EA? xD 8>K=F;@9 F;>> 6;9

Lüt den som xD 8>K=F;@9 8‰><3 ?76 Bz 8AF4A>>7@

Sätt dig A5: xF H;6 E3??3 4AD6

FrĂĽga om 67@ EA? xD 8>K=F;@9 H;>> H3D3 ?76 @xD @; E=3 >7=3

Hälsa pü :7??3 :AE 67@ EA? xD 8>K=F;@9

Früga om B7DEA@7@ 47:‰H7D :<x>B ?76 @z9AF ExDE=;>F A5: 8‰DE‰= :<x>B3 F;>> ?76 67F

Presentera 67@ EA? :3D 8>KFF 8‰D 6;@3 =A?B; E3D Ez 3FF 67 A5=Ez >xD =x@@3 H3D3@6D3

Nügra som samlar in pengar “ '>3@ *H7D;97 “ Dx>E@;@9E3D?|@ “ )‰F63 "ADE7F “ ,% ) % E 8>K= F;@9AD93@ “ )x663 3D@7@ “ ,@;578 *H7D;97 “ #x=3D7 GF3@ 9Dx@E7D “ )36;A:<x>B7@ “ -; 9‰D H36 H; =3@ “ *&* 3D@4K3D “ #;A@E *H7D;97

“ *H7@E=3 "KD=3@ “ >AI@7D GF3@ 9Dx@E7D “ "H;@@3 F;>> =H;@@3 “ i?@7EFK @F7D@3 F;A@3> “ #x=3D?;EE;A@7@ “ D;=E:<x>B7@ “ &J83? “ +- “ ;3=A@;3

Nügra som fÜrmedlar direktkontakt “ -A>A@FxD4KDz@ “ ';@9EF !‰@=‰B;@9 “ "A?B;E *H7D;97 “ @6;H;6G7>> $x@

@;E=A:<x>B $ “ #3@6Dx66@;@97@ “ "A??G@7@E EA5;3>F<x@EF

JP barn | 3

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

Böcker som kan hjälpa att förstå s oktip b a r And

Bland alla nya barnböcker som kommer ut i höst handlar flera om flyktingkatastrofen. Här skriver vi om ett par av dem. Plus om några gamla.

”Ankomsten”

av Shaun Tan Alma-pristagaren Shaun Tans grafiska roman handlar om en man som reser över havet för att skapa ett nytt liv åt sin lilla familj. Han möter sympatiska främlingar i en våldsam men också hoppfull värld. En bilderbok för unga vuxna.

I en bok skildras flykten över havet i en bräcklig pappersbåt. I en annan berättas om flykt genom en saga om en röd klänning som bär hemlandets dofter. | Det var Medelhavets båtflyktingar som fick illustratören och barnboksförfattaren Viveka Sjögren att göra sin bok. - Till slut måste man göra något, och det är ju också vad som hänt nu, det är så vackert att se, att det hänt något, säger hon och syftar på den senaste tidens vilja från så många - att hjälpa till. Vivekas bok ”Om du skulle fråga Micha” handlar om pojken Micha som måste fly, men som hela tiden längtar hem. Viveka Sjögren tänker sig att den kan passa både dem som aldrig tvingats lämna sitt hemland och dem som gjort det. I HÖST KOMMER också boken ”På flykt” av

Christina Wahldéns (skriven för att vara lättläst) om syrier som flyr till Libanon. Och bilderboken ”Sabelles röda klänning” av Daniela Stamatiadi och Marina Michaelido-Kadi. Alexandra Pascalidou, som översatt ”Sabelles röda klänning” från grekiska, tyckte att det var en bok som hon själv saknade under uppväxten i Rinkeby i Stockholm. Historien handlar om en flicka, Sabelle, vars familj flyr hals över huvud. Det enda hon får med sig är en röd klänning, en present från mormor som hon kanske aldrig mer kommer att träffa. Liksom Micha, i Viveka Sjögrens bok, pratar inte Sabelle om det hon lämnat och saknar. Men varje kväll söker barnen, i båda böckerna, tröst genom att lukta på ett stycke tyg från hemlandet. I många fantasyböcker flyr också personerna i berättelsen från krig och förstörelse. Och många andra, lite äldre, böcker handlar också om att fly. I till exempel Ulf Starks och Stina Wirséns ”Systern från havet” som kom i våras,handlar det om det finska krigsbarnet Sirkka som kommer till Sverige. (TT)

Erika Josefsson

”Barnen ifrån Frostmofjället” I bilderboken ”Om du skulle fråga Micha” flyr Micha kriget tillsammans med sin familj. ”Upplevelserna som de här barnen bär med sig är något de aldrig kommer att bli kvitt”, säger Viveka Sjögren, som både skrivit och gjort bilderna.

av Laura Fitinghoff Svensk klassiker från 1907 om den fattiga syskonskaran som flyr från ett hårt arbete för rika bönder.

”Där Joliba gör en krök”

av Maryse Condé Tre systrar färdas med sin mor längs med floden. Fadern ska ut i kriget och resten av familjen till släktingar i norr. En berättelse om flykt och saknad berättad genom en tioårig flicka som samtidigt upptäcker världen.

”Om det var krig i Norden”

”Sabelles röda klänning” av Daniela Stamatiadi och Marina Michaelido-Kadi handlar om en familj som flyr hals över huvud. Klänningen är allt hon får med sig.

av Janne Teller EU har brutit ihop, demokrati är förbjudet och kriget är här. Mamman klarar inte en vinter till. Författaren Janne Teller Nordens skriver om Nordens folk som flyktingar i Egypten.

Min son undrade – hur ser ett vapen ut? HEJ. Vi känner inte varandra. Jag som skriver nu och du som läser det här. Men vi har mycket gemensamt ändå – fast jag är en mamma som är 35 år och arbetar på en tidning och du kanske fortfarande går i skolan. Till exempel tror jag att du har tänkt på en särskild sak den senaste tiden, precis som jag. Nämligen på krig och på flyktingar. På att folk dör. Till och med barn. Och på vad som händer då. Och på om - OM det kan bli krig här? I Sverige? Det har min ena son också undrat. Min andra son har undrat hur vapnen i kriget ser ut och hur en tankbil ser ut. Hur den tankbil som sköt sönder hans nya dagisfrökens hus såg ut? Sånt frågar de mig och inte vet jag. Men när de frågar, kanske just innan de ska sova, så pratar vi en stund om det. Och så berättar den ena av dem om det där barnet som låg på en strand vid havet och var död, med huvudet nedåt, för den bilden har han sett på tv. Och så visar han hur det såg ut.

Sen börjar de prata om andra läskiga och sorgliga saker, som en björnattack de också har sett på tv eller om en flicka de vet som ramlade ned i en pool. Och som inte kunde simma. Sen somnar de och så vaknar den ene och är rädd, för han har haft en mardröm. Men värre än så blir det inte – för oss. Mina barn och jag har ju inte behövt fly från någonting - till ett land som Sverige. För vi råkade födas här. Vi hade tur. Det är vad jag kan svara dem. Att vi har haft tur. Jag hoppas att du som läser det här har någon att prata med du också, om du blir orolig på grund av allt du hör nu på nyheterna om flyktingkatastrofen som pågår. Eller om du själv har flytt hit. Massor av människor har ju fått lämna sina hem just nu, för att det inte går att bo kvar där på grund av krig - eller

fattigdom. En del kommer från Syrien. Där har det varit krig i fem år nu. Andra från andra länder ännu längre bort, som Afghanistan. Min pappa kom också till Sverige när han var barn. Han kom från Finland. Och det var längesedan. Men det var också för att det var fattigt där han föddes och för att det inte fanns så mycket mat där. När han kom hit kunde han inte ett enda ord på svenska. Nu bor han på en camping på somrarna och tycker om att grilla fisk och plantera blommor. Kanske har någon börjat i just din klass i höst eller i våras, som har flytt hit? Någon som inte heller kan vårt språk än? Kanske har ni en kille eller tjej som pratat i klassen om att han eller hon har hört när ett gevär skjuter? Har man inte varit med om det kan det vara svårt att föreställa sig hur läskigt det måste vara. På riktigt.

För vi råkade födas här. Vi hade tur. Det är vad jag kan svara dem. Att vi har haft tur.

Ändå kan vi alla drömma om det så att vi vaknar av det. Och känna oss skräckslagna. Jag med. Då kan det vara bra att veta att det hjälper att prata om det, med varandra, med vuxna och med kompisar. Och svaret på frågan ”kommer kriget komma hit nu?” är: Nej. Det gör det inte. Men det kommer att komma fler människor som behöver ett nytt hem. I Sverige. Och det ska vi ge den som vill. Och du kan hjälpa till att få alla att känna sig välkomna. Hur? Det tror jag nog att du vet.

Krönika

Nina Marjavaara

Journalist. Tidigare resereporter på Aftonbladet. På JP sedan 2005, blev kulturredaktör 2011. Bor i Norrahammar.

4 | JP barn

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

En natt fick han sätta sig i en gummibåt med 40 andra flyktingar - och ge sig ut på Medelhavet. Det gick bra, alla i hans båt överlevde resan. I dag går Wael Abd Alsalam på Bäckadalsgymnasiet Eritrea) och dari (som man pratar i Afghanistan). Wael har redan lärt sig massor av svenska - själv - på Facebook, på turné i Sverige med sin hyresvärd Fredrik Boltes och hans band Partiet, och

Waels högsta önskan: Att få Hans flykt tog fyra månader. På vägen till Sverige betalade han olika smugglare runt 6 000 dollar för att komma vidare. Nu bor Wael Abd Alsalam på Rosenlund och går i skolan, men kvar i kriget i Syrien finns hans tre småsyskon, mamma och pappa. När ska de träffas igen? Han är 17 år och har gympalektion när vi träffas. Klassen hoppar längdhopp. När Wael Abd Alsalam ser oss kommer han fram och tar i hand. – Hej, hur mår du, säger han. Och ler. Wael har bara bott i Jönköping sedan i april men har redan lärt sig svenska så bra att han hellre pratar det än engelska, under intervjun. Han är en av alla dem som vi läser om

och ser på tv just nu. En som har flytt från Syrien på grund av inbördeskriget som rasar där sedan 2011. FLYKTEN TILL

Sverige började för Wael för ungefär tio månader sedan. Då satt Wael och hans tre bröder, som är 9, 13 och 16 år gamla, och hans mamma och pappa, i deras hus i Damaskus och diskuterade vem av dem som skulle åka. Pappan, eller Wael? Här i Jönköping fanns då redan Waels farbror. – Det var ett svårt beslut för oss alla. Men vi behövde ta det. Det är många problem i krig. Vi kunde inte jobba, inte studera. Och när man är 18 år måste man gå till militären. Vi ville inte att jag skulle det. Det är väldigt dåligt i mitt land, säger Wael. Så det blev Wael som fick bli... en flykting. Men han är också hiphopare

Jag åkte gummibåt till Grekland med 40 personer i. Den var sex gånger fyra meter. Det tog en timme sedan kom vi till en ö som heter Kos. och fotbollsspelare. Storebror och kusin. Och en ganska glad kille, verkar det som. HAN SKRATTAR

ofta när vi ses, också när vi pratar om det svåra. Om hans resa hit och hans längtan efter familjen som är kvar. Han är ju här i tryggheten. Han har haft tur. Till skillnad från många vi ser på tv och internet som just nu är på väg upp genom Europa till fots, har Wael också haft pengar att ta sig fram med. Han har betalat smugglare

och kunnat köpa flygbiljetter. Hur fick du tag i pengarna? – Vi sålde vår bil, berättar Wael. Han fick ändå gå långa sträckor han med, under sin flykt till Sverige. Resan tog fyra månader. Två veckor satt han i fängelse på gränsen till Algeriet, men de släppte honom. Då flög han till Turkiet. Som många andra har han också satt sig i en liten, liten gummibåt för att ta sig över Medelhavet. – Jag väntade i två månader

på en båt till Italien men det gick inte. Så jag åkte gummibåt till Grekland med 40 personer i. Den var sex gånger fyra meter. Det tog en timme sedan kom vi till en ö som heter Kos. Båtresan kostade honom 1 500 dollar. Hur kändes det att sitta i båten? – Det var mycket svårt. Det fanns barn. Vi reste på natten, klockan ett. Man måste åka på natten på grund av att det är olagligt. Nu dör många där. Men alla i hans båt överlevde. FRÅN GREKLAND

tog sig Wael sedan till Skopje i Makedonien och till Belgrad. I fem timmar låg han och hans kusin i bagaget på en bil för att komma till Wien. Wael visar bilder han har i sin mobil. På en gör han tummen upp inifrån bagageluckan. Men... hur kändes det? – Mycket dåligt.

JP barn | 5

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

WAEL ABD ALSALAMS LÅT: ”Syriens sår”

Wael saknar sina bröder väldigt mycket. De är fortfarande kvar i Damaskus.

för att lära sig svenska. I klassen pratar de också arabiska, assyriska, somaliska, tigrinja (som man pratar i tack vare filmer på Youtube. Foto: ANNA HÅLLAMS

sin familj till Jönköping Kunde du andas? – Ja, men jag kunde inte öppna luckan. Det fanns många poliser utanför. Men du skrattar nu? – Ja. Nu när vi pratar om det skrattar vi. Vi klarade det. Vi är framme. Var du rädd någon gång under din resa? – Absolut. Jag hade mycket pengar på mig. Jag vet inte vad jag hade gjort om maffian försökt ta dem. Vi var mycket rädda och pratade mycket om hur vi skulle skydda dem. UNDER INTERVJUN har vi tagit

oss från skolan, hem till huset på Rosenlund där han bor. Waels faster har ställt fram nötter och te på borden framför oss. Hon bär en nyfödd flicka på sin arm. Plötsligt vänder hon på sin mobiltelefon så att vi ser displayen, där inne syns Waels mamma, uppkopplad

från huset där han bodde förut. Hon vinkar till oss från Syrien. I Damaskus föddes president Bashar al-Assad som är den som krigar mot sitt eget folk. Där bestämmer han fortfarande. Men i alla byar runt om staden bestämmer den fria armén, berättar Wael. Ibland skickar de bomber in mot staden. Ibland saknas el, och vatten. – Min pappa är advokat men han har inte jobbat på fyra år. Vi visste inte vad som skulle hända med oss, förklarar Wael. Han berättar att många i Syrien är rädda för Islamiska Staten. Sedan tre månader tillbaka väntar Wael nu på uppehållstillstånd för att få stanna i Sverige. Många svenskar vill hjälpa flyktingar – vad skulle du önska från oss?

– Att få mitt beslut om att stanna, säger Wael. Vad har du mer för drömmar? – Jag vill att samma sak ska hända för min familj. Om familjen ska kunna flytta hit som anhöriga, måste Wael ha fått uppehållstillstånd innan han har hunnit fylla 18 år. Saknar du dina bröder? - Mycket, mycket... Vad tänker du om framtiden? – Om jag hämtar hit min familj finns inga problem. Och sen, har du någon dröm kvar? – Sen vill jag bli advokat, som min pappa. Han hjälper andra, försvarar dem. Det vill jag också göra, säger Wael. Nina Marjavaara 036 - 30 40 73 nina.marjavaara@jonkopingsposten.sevv

Med sin låt vill Wael säga till Syriens alla folk att de ska sluta döda och leva tillsammans istället. Han skrev den för ett år sedan och har uppträtt med den tillsammans med ”Partiet”, Fredrik Boltes band. se musikvideon Syriens sår på webben https://www.youtube.com/watch?v=4H8KnZxsqMs&feature=youtu.be

6 | JP barn

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

Att bo i Syrien är farligt. Ă„ven om man inte är med och krigar. Bilden pĂĽ den här bussen är tagen i Syriens huvudstad Damaskus. Bussen bĂśrjade brinna när folk krigade runtomkring. TvĂĽ människor dog. Foto: BASSEM TELLAWI

IS, eller Islamiska Staten, som gruppen egentligen heter, vill skapa ett eget land. Där mĂĽste alla tycka och tro som IS. De som är med i IS är islamister. De tror pĂĽ ett sätt som bara nĂĽgra fĂĽ tror. IS-soldaterna är personer frĂĽn länder i hela världen – även vissa frĂĽn Sverige. Svenska politiker vill att det ska bli brottsligt att kriga fĂśr IS. Foto: UNCREDITED/TT

President Bashar al-Assad krigar mot islamisterna, kurderna och rebellerna i Syrien. Foto: VAHID SALEMI

Folkets protester startade kriget NĂĽgra barn klottrade pĂĽ en husvägg. Militären sĂĽg att de skrivit en grej som var kritisk mot Syriens president och grep dem, trots att de var barn. Folket protesterade med en demonstration. DĂĽ anfĂśll militären. Sedan var kriget i Syrien igĂĽng. I Syrien är det just nu mĂĽnga olika som krigar mot varandra. Men sĂĽ var det inte frĂĽn bĂśrjan. Fram tills kriget startade fĂśr fyra ĂĽr sedan var det fred i Syrien. Men mĂĽnga av dem som bodde där mĂĽdde inte bra. FĂśr fastän man har en president i Syrien, fĂĽr de som bor där inte vara med och bestämma. GENOM ATT SĂ„GA

till militären och polisen att slü och kasta människor som inte tycker samma saker som han själv i fängelse, har presidenten skrämt münga som bor där sü att de inte vügar säga vad de tycker.

Om de som tycker olika har varit mĂĽnga har presidenten sagt till militären att skjuta pĂĽ dem, till och med. FĂśr fyra ĂĽr sedan fick folket i Syrien nog. Militären hade fängslat tvĂĽ pojkar som klottrat pĂĽ en husvägg, fĂśr att de skrivit en sak som presidenten inte tyckte om. De som bor i Syrien blev arga och gick ut pĂĽ gatorna och demonstrerade. Presidenten, som heter Bashar al-Assad, blev arg tillbaka. Ă„VEN OM

demonstranterna inte hade nügra vapen och inte kunde fÜrsvara sig, sade han üt militären att anfalla dem. Men det hjälpte inte. Folket fortsatte att protestera. Och efter ett tag bestämde sig nügra av presidentens militärer, som egentligen inte tyckte som han, fÜr att ställa sig pü folkets sida. Tillsammans bildade de Fria syriska armÊn. Militärerna tog med sig sina vapen och bÜrjade skjuta med dem mot presidentens armÊ. Och sü var kriget igüng.

Ett land med fyra delar Som det är just nu är Syrien uppdelat i fyra delar. I den fÜrsta av dem är det president al-Assad och de som tycker som han som bestämmer. I den andra är det kurderna som bestämmer. I den tredje är det flera rebellgrupper som bestämmer. I den fjärde delen av Syrien är det IS - Islamiska Staten - som bestämmer. IS-krigarna har tagit makten genom att vara väldigt vüldsamma mot dem som inte tror som de själva och hüller just nu pü att bilda ett eget land i Syrien - ett kalifat. Där ska ingen fü tycka eller tro pü nügot annat sätt än IS.

Efter ett tag delade folket upp sig i olika grupper, som tycker olika saker. Just nu hüller de pü att dela upp Syrien mellan sig, i fyra olika delar. Fastän de bestämmer Üver var sin bit av Syrien fortsätter de olika grupperna att kriga mot varandra. Allihop vill ha makten Üver hela Syrien. Det är fÜr att det är sü mycket krig Üverallt i landet som sü münga flyr frün Syrien just nu. Sammanlagt har tolv miljoner syrier tvingats fly frün sina hem. Det är tre miljoner fler än alla som bor i hela Sverige. De som stannar kan bli dÜdade. SAMMANLAGT

har 230 000 människor dÜtt i kriget i Syrien. Det är ungefär dubbelt sü münga som bor i hela JÜnkÜpings kommun. Münga av dem som dÜtt är barn.

Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se

Folket delade upp sig När kriget pĂĽgĂĽtt ett tag delade folket upp sig i flera grupper som tyckte olika saker, men som alla hade en sak gemensam: de var emot president Bashar al-Assad. “ *#i$ *+ )

NĂĽgra av grupperna är en speciell sorts muslimer som kallas islamister. De tror pĂĽ ett speciellt sätt, som bara nĂĽgra fĂĽ tror, och de tycker inte att nĂĽgon ska fĂĽ tro eller tycka pĂĽ nĂĽgot annat sätt än de själva. IS, är den hĂĽrdaste islamistiska gruppen. ISkrigarna har skrämt mĂĽnga genom att vara väldigt vĂĽldsamma. “ $&")i+ )

Andra grupper vill stĂśrta president al-Assad och infĂśra riktig demokrati i Syrien, sĂĽ att alla fĂĽr rĂśsta pĂĽ vem de vill som president och sĂĽ att ingen ska kunna kastas i fängelse fĂśr sina ĂĽsikters skull. “ ",) )

"GD67D@3 är ett folk som hade ett eget land fÜrut. Det hette Kurdistan. Nu är det uppdelat mellan flera olika länder. Det betyder att kurderna inte har nügot eget land längre. Det kallas fÜr att vara statslÜs. I Syrien slüss kurderna fÜr att ta tillbaka den del av Kurdistan som ligger där.

Andra länder blandar sig i Ungefär samtidigt som det syriska folket delade upp sig bĂśrjade länder utanfĂśr Syrien blanda sig i kriget. Inte genom att skicka sina militärer, utan genom att ge pengar och vapen till de grupper de vill ska vinna kriget. President al-Assad fĂĽr pengar och vapen av Ryssland, Iran och Libanon. Islamisterna fĂĽr inte stĂśd av nĂĽgra länder utan fĂĽr pengar och vapen frĂĽn personer och organisatationer som vill att ett nytt land skapas. De som vill ha demokrati fĂĽr pengar och vapen av de arabiska golfstaterna, USA och länderna i väst, där alla EU-länder ingĂĽr. Ă„ven Sverige. Eftersom alla grupper fĂĽr stĂśd frĂĽn olika hĂĽll är de som krigar i Syrien ganska jämnstarka. SĂĽ ingen kan vinna Ăśver den andra genom att kriga mest.

Visste du att... det har gütt nästan tvü ür sedan Sveriges regering bestämde att alla flyktingar som kommer hit frün Syrien ska fü permanent uppehüllstillstünd? Det betyder att de für stanna här fÜr alltid, om de vill. Sverige är det fÜrsta landet i Europa som lüter alla flyktingar frün Syrien stanna.

JP barn | 7

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

Hatoon sålde allt och flydde med sitt barn JÖNKÖPING Nu är hon i trygghet med sin lilla son. Men resan till Sverige från Syrien var svår. Och farlig! Hatoon är 33 år. För ett år sedan lämnade hon Syrien tillsammans med sin son Elia, som är tre år. Hemma ven bomberna över hennes huvud. När som helst kunde hon och Elia skadas av splitter. Det fanns knappt någon mat. – Vi sålde allt – huset, alla möbler, smycken, vi till och med lånade pengar för att kunna fly, berättar Hatoon. Pengarna räckte inte till

hela familjen. Därför är Elias pappa kvar i Syrien, hos sina föräldrar. Hatoon betalade mycket pengar till smugglare när hon flydde, från land till land. Flera gånger på vägen blev hon lurad. MEST ÅKTE

hon tåg och båt. En gång ville smugglarna att hon skulle åka med en likadan liten båt som treårige Alan ramlade från och drunknade. – Men jag vägrade. Jag kunde inte riskera att se Elia dö framför mina ögon, hellre skulle jag svälta ihjäl, säger Hatoon. Efter ett tag fick de plats

på en större båt, som tog dem till Europa och till sist till Jönköping. Här bodde de först på ett asylboende och nu i en liten lägenhet. Hatoon är tacksam för att få vara här. – Men situationen är svår. Elia mår så dåligt, han är inte alls sig själv. Han frågar efter sin pappa varje dag och har inga barn att leka med. Jag är den enda han har och även om jag försöker dölja att jag är stressad och oroad påverkar det honom, säger Hatoon. Stina Jonsson 036-2906946 stina.jonsson@jonkopingsposten.se

En sändning motsvarar en fullastad trailer

FLYKTINGARNA Hatoon hade ett chefsjobb på en bank i en av Syriens största städer. Hon fick sälja allt för att kunna fly från kriget med sin treårige son Elia. Nu väntar de på att få starta ett nytt liv i Sverige. ”Jag vet att vi måste ha tålamod, men det är så svårt”, säger Hatoon. Foto: PÄR GRÄNNÖ

”Kriget kommer inte till Sverige” Ibland kan man bli rädd. Tänk om kriget kommer hit! – Men nej, man behöver inte vara rädd för att kriget ska komma till Sverige, säger Isak Svensson som forskar om fred. Fast han egentligen forskar om fred, vet Isak Svensson väldigt mycket om krig. Och en sak kan han säga säkert. – Risken för att kriget ska komma hit till Sverige är pytteliten, så man behöver inte vara rädd för kriget. Men man ska känna medkänsla med dem som lider av krig.

– Man behöver inte vara rädd för att kriget ska komma till Sverige, säger fredsforskaren Isak Svensson. Foto: JOHAN LINDBLOM

ATT ISAK ÄR SÅ

på mycket. Men Isak tycker det verkar som om två saker särskilt lätt leder till krig. – Att de som är presidenter har skaffat sig mer och mer makt och bara vill tjäna en massa pengar. Och att olika grupper, som va-

säker på att det kommer att fortsätta vara fred i Sverige beror på att de krig som finns helt och hållet handlar om de länder där kriget är. – Det är några få länder som har det jättesvårt

just nu, som ligger nära Europa. Syrien, Irak och Ukraina. Men krigen där kommer inte att sprida sig till Sverige, säger Isak. ATT DET blir krig kan bero

rit osams länge, aldrig blir sams utan bara fortsätter bråka. Krig kan också starta för att några som bor i landet är jättefattiga, medan några är jätterika. – Oftast börjar själva kriget med att några känner sig otrygga och skaffar vapen, för att skydda sig. Då blir andra rädda för dem som har vapen och så köper de också vapen, för att skydda sig. När många i ett land har vapen är det lättare att människor börjar kriga mot varandra, än om ingen har vapen, säger Isak. ETT BRA SÄTT att få slut på ett krig, är att få dem som bråkar att sätta sig ned och prata med varandra - förhandla. Så att de kan komma överens. Blir man överens behöver man inte kriga, för då har man bestämt tillsammans, hur det ska vara. Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se

BEHÖVER VÅRT STÖD Human Bridge har sedan början av 2013 genomfört sändningar med förnödenheter till flyktingar i Syrien och Irak. Just nu gör vi också sändningar med sjukvårdsmateriel, kläder, skor, mat, hygienartiklar, filtar, sovsäckar och liggunderlag till Ungern, Grekland och Serbien.

Vill du vara med och stödja våra insatser? Swish: 123 900 41 85 Plusgiro: 900418-5 • Bankgiro: 900-4185 Märk din gåva med ”Flykting”.

Tack för ditt bidrag!

8 | JP barn

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

Sverige “ *H7D;97 >;997D ; HxD>6E67>7@ GDAB3 xD BD3F3D 67 8>7EF3 EH7@E=3 $7@ 67F 8;@@E xH7@ ?x@@;E=AD EA? BD3F3D E3?;E=3 ?7x@=;7>; 8;@E=3 DA?3@; 5:;4 A5: <;66;E5: *H7@E=F F75=7@EBDz= Dx=@3E A5=Ez EA? 7FF EBDz= EA? F3>3E ; *H7D;97

“ xD xD 67F 7@ D;=E639 A5: 7@ D797D;@9 EA? 47EFx??7D )797D;@97@ >76E 3H 7@ EF3FE?;@;EF7D EA? :7F7D *F783@ #‰8H7@ $7@ *H7D;97 :3D A5=Ez 7@ =G@9 3D> /- GEF38 7D@36AFF7 3EF :3@ 47EFx??7D ;@F7 Ez ?K5=7F

“ *H7D;97 xD 7FF 3H HxD>67@E E<G D;=3EF7 >x@67D A5: :xD 8;@@E @xEF3@ ;@93 EA? xD Ez 83FF;93 3FF 67 ;@F7 :3D Dz6 ?76 ?3F A5: @z9A@EF3@E 3FF 4A

“ *H7D;97 :3D 67F ;@F7 H3D;F =D;9 Bz

zD “ *H7D;97 :3D 3>>3 E3??3 DxFF;9 :7F7D A3HE7FF H;>=7@ D7>;9;A@ 67 :3D

Syrien

Sverige JĂśnkĂśping

Folkmängd: 9,3 miljoner

Huvudstad: Stockholm

“ *KD;7@ xD 7FF >3@6 ; HxD>6E67>7@ iE;7@ xD BD3F3D ?3@ ?7EF 3D34;E=3

“ 7F xD 7@ BD7E;67@F EA? :7F7D 3E:3D 3> iEE36 A5: 7@ BD7?;xD?; @;EF7D EA? :7F7D .37> %367D 3> 3>C; EA? 47EFx??7D

“ $7@ 93@E=3 ?z@93 FK5=7D 3FF BD7E;67@F7@ ;@F7 >zF7D 8A>=7F H3D3 ?76 A5: 47EFx??3 Ez 67 :3D 4‰D<3F BDAF7EF7D3 ?AF :A@A? z :3D :3@ EH3D3F ?76 3FF =D;93 ?AF 67? $z@93 AE=K>6;93 :3D 6‰FF ; EFD;67D@3

“ 7 8>7EF3 EA? 4AD ; *KD;7@ xD 3D347D $7@ @z9D3 xD =GD67D “ *KD;7@ :3D 67F H3D;F =D;9 8>7D3 9z@97D ?7@ ;@F7 Ez A8F3 "D;97F EA? Bz9zD @G 4‰D<367 8‰D 8KD3 zD E763@ !GEF @G xD 67F <xFF7 ?z@93 EA? 8>KD 8Dz@ 67F =D;97F

En helt vanlig dag i Syriens huvudstad Damskus.

Grekland

“ D3= >;997D ; iE;7@ xD BD3F3D ?3@ ?7EF 3D34;E=3 A5: =GD6;E=3 $7@ 67F 8;@@E A5=Ez ?x@@;E=AD EA? BD3F3D @K‰EF EKD;E=3 A5: FGD=?7@E=3

“ D3= xD 67F 7@ BD7E;67@F EA? :7F7D G36 $3EG? A5: 7@ BD7?;xD?;@;EF7D EA? :7F7D 3;67D 3> i436; EA? 47EFx? ?7D $7@ 67F 8;@@E E3=7D EA? 67 EA? 4AD ; 7FF A?Dz67 E<x>H3 8zD 47EFx??3 xD8‰D =3@ >393D@3 H3D3 >;F7 3@@AD>G@63 47DA7@67 Bz H3D ; >3@67F ?3@ xD

“ ‰DGF :367 D3= 7@ BD7E;67@F EA? :7FF7 *3663? GEE7;@ $7@ 67F H3D ?z@93 EA? ;@F7 9;>>367 :A@A? 8‰D :3@ 9<AD67 ;>>3 7@ 67> 3H 67? EA? ;@F7 FK5=F7 EA? :3@ %G xD *3663? GEE7;@ 6‰6 $7@ 67F xD 8ADF 83D3@67 ADA>;9F ; D3= A5: ?z@93 FK5=7D 67F xD 8‰D 83D>;9F 3FF 4A 6xD 7F :3D @xEF3@ H3D;F =D;9 :7>3 F;67@ ; zD ; D3=

“ D3= :3D =D;EF@3 A5: <G63D ;@F7 E3??3 DxFF;9:7F7D EA? 67 EA? xD ?GE>;?7D xD8‰D xD 67F ?z@93 =D;EF@3 EA? 8>KD 8Dz@ D3=

Turkiet urkiet Syrien

Medelhavet

Folkmängd: Huvudstad: 22,5 miljoner Damaskus

Krig och fÜrtryck i länder gÜr att tusentals människor riskerar sina liv varje dag i desperata fÜrsÜk att komma till Europa.

Irak

Eritrea “ D;FD73 >;997D ; i8D;=3 xD BD3F3D ?3@ F;9D;@E=3 A5: 3D34;E=3 $7@ ?z@93 BD3F3D 7@97>E=3 A5=Ez &5: Bz 7@ 67> EFx>>7@ BD3F3D ?3@ 3D34;E=3

“ 7F xD 7@ BD7E;67@F EA? :7F7D E3;3E i8I7D=; EA? 47EFx??7D

“ A>=7F 8zD D‰EF3 A? H;>=7@ BD7E;67@F 67 H;>> :3 $7@ 3>>3 EA? EFx>>7D GBB ; H3>7F F;>>:‰D E3??3 B3DF; ‰D 67F xD 43D3 7FF B3DF; EA? 8zD 8;@@3E 7 3@6D3 xD 8‰D4<G6@3

“ D;FD73 xD 7FF 93@E=3 @KFF >3@6 EA? 4;>6367E 8‰D zD E763@ ‰DGF H3D 67F 7@ 67> 3H F;AB;7@

“ @@3@ D;FD73 4>7H 7FF 797F >3@6 H3D 67F =D;9 ; @xEF3@ zD &5: 8‰D zD E763@ 8‰DE‰=F7 F;AB;7@ F3 F;>>43=3 D;FD73 z H3D 67F A5=Ez =D;9 ; FHz zD

“ 7 8>7EF3 EA? 4AD :xD xD =D;EF@3 $7@ 7@ 67> xD ?GE>;?7D

“ xD;8Dz@ 8>KD ?z@93 83EFx@ 67F ;@F7 xD =D;9 7F xD 8‰D 3FF BD7E;67@F7@ A5: 67 EA? 47EFx??7D ;4>3@6 =3EF3D 67? EA? ;@F7 FK5=7D >;=363@F EA? 67 E<x>H3 ; 8x@97>E7

Huvudstad: Bagdad

Irak

Folkmängd: 36 miljoner

Eritrea Huvudstad: Asmara Folkmängd: 6,3 miljoner

Somalia

Huvudstad: Mo

JP barn | 9

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

60 miljoner människor pü flykt

“

Just nu befinner sig 60 miljoner människor pü flykt i världen. Mer än 51 miljoner av dem flyr frün krig i MellanÜstern och norra Afrika. 30 miljoner av dem är barn. Inte sedan andra världskriget har sü münga tvingats lämna sina hemländer pü grund av krig och fÜrtryck. Att sü münga flyr just nu beror till stor del pü att kriget i Syrien är sü hemskt att leva i. I slutet av fÜrra üret hade 2,5 miljoner syrier flytt utomlands. 6,5 miljoner hade lämnat sin hemstad och

flyttat till en annan del av landet, där det är lugnare. Det är lika mĂĽnga människor, som bor i hela Sverige. Mer än hälften av världens flyktingar – fler än 25 miljoner människor – kommer frĂĽn Syrien, Afghanistan och Somalia. Men till Sverige kommer ocksĂĽ mĂĽnga frĂĽn Eritrea och Irak. En stor del av dem som flytt har varit pĂĽ flykt i flera ĂĽr. Bara nĂĽgra av dem lyckas ta sig till Sverige. De länder som flest flyktingar ĂĽker till är Pakistan, Iran och Libanon.

Sü här kan flyktingarnas fÜrsta boende i Sverige se ut

Medan man väntar pü att fü asyl kan man fü bo i ett asylboende. Pü Hammargürden, som är till fÜr barn pü flykt, bor man i ett südant här rum. Foto: ELIN ELDERUD

Afghanistan

Huvudstad: Kabul

Afghanistan

Folkmängd: 31,1 miljoner

“ i89:3@;EF3@ >;997D ; iE;7@ EA? xD HxD>67@E EF‰DEF3 HxD>6E67> A5: 67@ HxD>6E67> 6xD 8>7EF ?x@@;E=AD 4AD

“ 7F 8;@@E G@978xD A>;=3 8A>= 9DGBB7D 7>>7D EF3??3D ; >3@67F “ 7F xD 7@ BD7E;67@F EA? :7F7D iE:D38 :3@; A5: 7@ D797D;@9E 5:78 EA? :7F7D i46G>>3: i46G>>3: EA? 47EFx??7D

“ 7 8>7EF3 xD ?GE>;?7D

“ i89:3@;EF3@ :3D 67F H3D;F =D;9 @xEF3@ :7>3 F;67@ ; zD 7F =D;9 EA? Bz9zD @G 4‰D<367 8‰D zD E763@

“ 8F7DEA? 67F xD 7FF >3@6 EA? 67F xD EHzDF 3FF 47EFx??3 ‰H7D :3D i89:3@;EF3@ 4>;H;F 7FF >3@6 6xD ?z@93 F7DDAD;EF7D H;>> H3D3

“ 7F :3D >7FF F;>> 3FF ,*i :3D 4‰D<3F =D;93 ?AF F7DDAD;EF7D 6xD 7 E7@3EF7 8KD3 zD7@ :3D 67 8zFF :<x>B 3H EH7@E=3 EA>63F7D 3FF =D;93

I ett asylboende samsas man ofta om matrum och kÜk. Vardagsrummet är ocksü gemensamt, fÜr det mesta.

Detta händer när man sÜker asyl Den som flyr till Sverige müste sÜka asyl skydd - fÜr att fü stanna. Sü här gür det till:

1.

Sü fort man flytt och kommer till Sverige müste man ansÜka om asyl. Man träffar nügon som jobbar pü Migrationsverket, som bestämmer om man für stanna. FÜrst für man tala om vem man är och varfÜr man flytt. Och sü blir man fotograferad och für lämna fingeravtryck. Under tiden für man ett tillfälligt hem som kallas ankomstboende.

2.

Den som sÜker asyl für flytta till ett asylboende. Där bor man nügra münader, tillsammans med andra, som pü ett vandrarhem ungefär. Om man inte känner nügon man kan bo hos, für man stanna där tills man für veta om man für stanna i Sverige. Medan man väntar für man inte üka utomlands. Barn som kommer hit ensamma für bo pü ett HVB-hem, som betyder hem fÜr vürd och boende. Där finns det personal som tar hand om barnen dygnet runt. De für även en god man, som är en person som ska se till att de har det bra, när deras fÜräldrar inte kan gÜra det. Barn som är yngre än 15 ür brukar fü bo hemma hos en vanlig familj. Barn som väntar pü asyl für gü i skolan. Den som inte har nügra pengar, für pengar av Migrationsverket, till mat och kläder, medan de väntar.

Somalia

Folkmängd: 10,4 miljoner

ogadishu

“ *A?3>;3 xD 7FF >3@6 ; i8D;=3 xD BD3F3D ?3@ ?7EF EA?3>;E=3 A5: 3D34;E=3

“ 7F xD 7@ BD7E;67@F EA? :7F7D 3EE3@ *:7;=: $A:3?G6 A5: 7@ BD7?;xD?;@;EF7D EA? :7F7D &?3D i46;D3E:;6 i>; *:3D?3D=7 EA? 47EFx??7D $7@ H;EE3 E3=7D 47EFx?E 3H 3@6D3 Ez 67F =3@ H3D3 >;F7 A>;=3 D79>7D EA? 9x>>7D ; A>;=3 67>3D 3H *A?3>;3

“ *A?3>;3 8;@@E ?z@93 B;D3F7D EA? Dz@3D E>zD A5: ;4>3@6 F;>> A5: ?76 6‰63D ?x@@;E=AD 8‰D 3FF F3 67D3E E3=7D A5: B7@93D

“ *A?3>;3 :3D 67F H3D;F =D;9 ; zD #3@67F xD 7FF 3H HxD>67@E ?7EF AFDK993 >x@67D 3FF 4A ;

3.

Migrationsverket bestämmer om man fĂĽr stanna. De som fĂĽr stanna fĂĽr permanent uppehĂĽllstillstĂĽnd – PUT. Det betyder att de fĂĽr stanna här fĂśr alltid, om de vill. En del fĂĽr inget PUT. De mĂĽste lämna Sverige. Men de som tycker att Migrationsverket bestämt fel, kan be en domstol ta sig en extra titt pĂĽ asylansĂśkan – det kallas att Ăśverklaga. En del som Ăśverklagar fĂĽr uppehĂĽllstillstĂĽnd. De som inte fĂĽr det mĂĽste ĂĽka härifrĂĽn.

4.

Grafik: Thomas GĂśransson

När man fütt PUT kan man flytta till en svensk kommun och fü hjälp att hitta bostad och lära sig svenska. Barn som flytt utan sina fÜräldrar kan fü bo kvar pü HVBhem och fü hjälp av sin gode man. Men de kan ocksü fü flytta hem till en svensk familj där de für bo tills de fyllt 18 ür. Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se

10 | JP barn

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

Olivia, Albin, Simon och Megd tycker att det är bra att nästan alla i klassen kommer från olika länder.

På Öxnehagaskolan I sexornas klassrum på Öxnehagaskolan sitter barn från hela världen och pluggar. Ingen är den andra lik. Men det är inget man tänker på. För här är alla lika olika. Megd och Mere har flytt från kriget i Syrien. Olivia är adopterad från Kina. Matilda och Tanya har föräldrar från Irak. Och Simon kommer från Habo.

När vi bråkar är det vanliga bråk, som inte har något med religion att göra. LUCAS FRÅN SYRIEN

I klassen finns både kristna och muslimer. På flera håll i världen krigar de mot varandra. Men i sexornas klassrum håller de sams.

– Här respekterar alla varandra, förklarar Maria, som är assyrier och har föräldrar som kommer från Syrien. – Ja, när vi bråkar är det vanli-

ga bråk, som inte har något med religion att göra, säger Lucas, som också är assyrier. På en del skolor pratar man inte så mycket om vad som just nu händer i världen och om kriget i Syrien. MEN PÅ

Öxnehagaskolan är kriget ständigt närvarande, här och nu. Några i klassen har släktingar där. – Man är orolig för dem. Så fort det händer något i Syrien

försöker man kontakta dem för att kolla att de är okej. En gång när min pappa ringde till Syrien exploderade en bilbomb utanför huset hos den han pratade med, säger Megd vars familj är från Syrien. Även Simon, Olivia och Hampus, som är uppvuxna i Sverige och har svenska föräldrar, påverkas av kriget. – Man tänker inte på det på samma sätt som de som har släktingar där, men man tycker synd om dem som flyr, säger Hampus.

JP barn | 11

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

Säg det på arabiska!

I flera länder krigar kristna och muslimer mot varandra. Men på skolgården utanför Öxnehagaskolan behandlar de varandra med respekt.

I sexan på Öxnehagaskolan är alla lika olika. Kul och lärorikt, tycker hela klassen.

Maria, Tanya och Matilda är födda i Sverige, men har föräldrar från Syrien och Irak. De oroas av kriget, men är samtidigt som tjejer i sexan brukar vara – fnissiga!

är alla lika olika MERE KOM

till Sverige från Syrien med sin familj för bara två år sedan. – Först åkte vi till en annan stad i Syrien. Sedan tog vi oss till Turkiet och sedan hit. Innan jag kom hit mådde jag inte så bra. Men nu mår jag bättre, berättar hon. I SEXAN PÅ Öxnehagaskolan ser alla olika ut och kommer från skilda kulturer. Simon tycker att det är bra med klasskompisar från andra delar av världen.

– Man får höra många andra språk och lära sig ord på arabiska. Och ibland, om man undrar något, kan man fråga någon i klassen som vet. Man kan lära sig av varandra, säger han. MEN DE

flesta i klassen tänker inte ens på att de har kompisar från så många olika ställen. – Jag visste inte ens om att ni är utländska, säger Hampus lite chockat till några av dem som just berättat att de är födda i andra länder.

– Det spelar ingen roll var man kommer ifrån. Det kan synas utanpå, men det är ingen skillnad på hur man tänker, säger Maria. Men är det verkligen så, att alla alltid känner sig lika, i en grupp med så många som är olika? – Nej, inte alltid, erkänner Megd. Text: Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se

– I Syrien klär man sig i vita kläder när det är begravning och när man har sorg. Så för dem som kommer därifrån känns det ganska konstigt med svenska luciatåg.

Foto: Robert Eriksson robert.eriksson@jonkopingsposten.se

Hej: Marhaba Ett: Wahed Två: Ithnain Tre: Thalata Fyra: Arbaa Fem: Chemsa Sex: Sitta’ Djur: Hajwan Häst: Hisaan Hund: Kelb Katt: Kitt Fågel: Osfoor Fisk: Samak Gris: Chenzir Ko: Bakara Får: Charoof Get: Maaez Kyckling: Dajaaj Äta: Akala Mat: Taam Potatis: Batatis Kött: Lahima Soppa: Hasaa’ Ägg: Bejda Ris: Arz Spaghetti: Sbaghetti Sallad: Saltat Smör: Zobda Olja: Zejt Majs: Dhurra Dricka: Sheriba Vatten: Maa’ Läsk: Sharaab Kaffe: Kahwa Te: Shai Toalett: Mirhaad Dusch: Doosh Smink: Tajmiil Kiss: Bowl Bajs: Ghaait Jag: Ana Du: Anta (maskulin) Anti (Feminin) Flicka: Bint Pojke: Walad Man: Rajol Kvinna: Imraa Barn: Tifl Vuxen: Baaligh Familj: Aaila Syskon: Ichwa Bror: Aach Syster: Ocht Kusin: Ibn am Mamma: Oum Pappa: Abb Farmor: Jidda Mormor: Jidda Farfar: Jidd Morfar: Jidd Översättning: Maati Chadly

12 | JP barn

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

Lydia tycker att det är svårt att förstå varför människor flyr och varför så många måste dö på havet. Nu har hon hjälpt oss att göra en tidning om flyktingkrisen, som barn kan läsa och förstå. Foto: KAJSA JUSLIN

”Inte så läskigt, men svårt att förstå” Lydia Smedenman och hennes klasskompisar kollade på nyheterna. Då fick de se en bild där treårige Alan låg död på stranden. Varför måste de som flyr dö på havet? undrade Lydia. Nu har hon hjälpt JP att göra en tidning för barn, om flyktingkrisen. Lydia har precis börjat fyran på Tabergsskolan och när skolan är slut åker hon och spelar fiol eller rider. En gång i veckan dansar hon streetdance. Och så är hon med i scouterna och spelar piano också. LYDIA FUNDERAR ganska myck-

et på vad som händer i världen just nu. Och varför så många måste fly från sina hemländer. Hon har ingen egen kompis som har flytt till Sverige från något annat land. – Men jag träffade några i somras, på ett läger, som hade flytt från Irak. En kunde ingen svenska. Men de andra hade flytt när de var bebisar, så de hade nog mest fått veta om Irak av sina föräldrar, berättar Lydia. DET ÄR HEMSKT

att se hur dåligt flyktingarna har det och hur

farligt de lever på sin väg bort från kriget, tycker Lydia. – De borde ha det bättre. De skulle ha demokrati, så de inte behövde fly. Och om de måste fly, borde de få flyga, säger hon.

om det blev krig! Då skulle jag hellre vilja bo i ett fredligt land, säger hon. Lydia tror att det är lite jobbigt att komma till Sverige som flykting. – Man kanske inte kan svenska och så. Men jag tror också att det är skönt att komma till ett land som det är fred i, säger hon. Om en som flytt skulle börja i Lydias klass skulle hon först och främst lära den nya klasskompisen att prata svenska. – Och så skulle jag kanske visa berget Taberg och sjöarna. Och kanske låta den som flytt följa med på ridningen.

NÄR LYDIA fick se bilden på treårige Alan, som drunknat och flutit iland på Medelhavets strand blev hon jätteledsen. Så ledsen att hon skrev till JP:s redaktionschef Patricia Svensson och frågade om hon inte kunde göra en tidning om kriget och flyktingarna. En tidning som barn kan läsa och förstå. Patricia tyckLYDIA SMEDENMAN te att idén var SJÄLV HAR Lydia jättebra och gjorde Lydia till gästredaktör för tid- varit utomlands flera gånger, ningen JP Barn. med sin familj. – Att se bilderna på flykting– Jag har varit i Italien, Danarna är egentligen inte så läs- mark, Israel och på Kreta. Man kigt, men det är svårt att förstå. lär sig mycket av att åka till anJag tror det kommer att hjälpa dra länder, säger Lydia. med en tidning. Det blir lättare – Men det doftar inte lika friskt att hjälpa om man förstår, säger när man är utomlands, som det gör i Sverige. Det tror jag flykLydia. tingarna kommer att tycka om OM DET BLEV krig här i Sverige, med Sverige - att vi har mycket tror Lydia att hon skulle vara en fin och ren natur här. av dem som flyr. Elisabeth Däljemar – Det skulle vara jätteläskigt elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se

Jag tror det kommer att hjälpa med en tidning. Det blir lättare att hjälpa om man förstår

Att flyktingarna måste traska genom hela Europa och får applåder när de kommer fram, samtidigt som de inte får köpa en vanlig flygbiljett till Sverige är ju helt knäppt, tycker Lydia Smedenman och hennes mamma Gunilla.

LYDIA SMEDENMAN ÅLDER: 10 år. BOR: Taberg. FAMILJ: Mamma, pappa och två

syskon.

GÖR: Går i fjärde klass på Tabergs-

skolan.

INTRESSEN: Ridning, spela piano,

spela fiol, dansa streetdance och vara med i scouterna. LÄSER: Hästböcker eller deckare. TITTAR PÅ: Sveriges mästerkock och Idol och alla möjliga filmer. MUSIKSMAK: Pop och lugn musik. DOLD TALANG: Är bra på att klättra och baka kladdkaka. SKA BLI: Sångerska, lärare eller något inom restaurang.

Två av Lydias intressen är hästar och att spela fiol.

JP barn | 13

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT

”Varför gör ni inte mer?” Lydia ställer skolministern mot väggen Skolminister Gustav Fridolin är med och bestämmer hur flyktingarna ska tas emot. Men varför gör de inte så att flyktingarna kan resa säkert? JP:s gästredaktör Lydia ställer Fridolin mot väggen.

Text: Lydia Smedenman

1 Skolminister Gustav Fridolin tycker att han gör allt han kan för att skapa lagliga vägar in i EU, för flyktingarna.

Varför måste flyktingarna fly över Medelhavet med farliga båtar? Kan man inte lösa det på något annat sätt? – Jo, Sverige driver att vi ska öppna lagliga vägar in i EU, så att flyktingarna kan ta sig säkert hit. Idag har EU regler där det inte finns några säkra vägar in i EU och då tvingas flyktingarna ut på de här båtarna.

2

Vad tror du krävs för att kriget ska sluta? – Som alltid när det handlar om krig måste man sätta sig och prata. Och då vet vi att han som är utsedd av FN att leda insatserna i Syrien nu kräver att alla de stora länderna i världen och EU ska sätta sig ner tillsammans för att försöka få fram ett möte med dem som krigar i Syrien.

3

Varför kan inte den svenska regeringen göra mer för att flyktingarna ska kunna flytta säkert? – Vi gör allt vi kan. Det handlar bland annat om att vi tillsammans med FN tar emot flyktingar direkt från flyktinglägren. Och sedan så jobbar vi i EU tillsammans med de andra EU-länderna för att alla ska förstå varför det behövs lagliga vägar in i EU.

4

Hur startades kriget i Syrien? – Som så ofta med krig finns det många olika saker som har hänt. Dels är Syrien en diktatur och många var trötta på diktaturen. Dels finns det terrorgrupper i Syrien. Och så var det torka i Syrien, så många människor hade fått lämna sina hem redan innan kriget bröt ut.

5

Varför ville du bli skolminister? – Därför att jag är lärare och jag tycker att det är världens roligaste och viktigaste jobb, men jag såg också att saker och ting skulle kunna bli bättre för elever och lärare och då ville jag göra mitt för att det ska bli det.

Därför dör människorna på havet Många flyr till Europa i smyg, genom att betala flyktingsmugglare som tar dem hit. En av dem är Abdullah Kurdi, pappa till treårige Alan som spolades upp död på Medelhavets strand. Varför hände det? Varför måste flyktingarna dö på havet? Det har med EU att göra. Ingen som kommer till Europa från ett land där det är så mycket krig att man kan skadas, behöver åka tillbaka dit. Istället ska man stanna i det första EU-land man kommer till. Det har EU-länderna bestämt. Överenskommelsen heter Dublinförordningen. Eftersom den finns blir det många som söker asyl i de länder som ligger nära till exempel Syrien. Nu är några av länderna i EU är rädda för att det ska komma jättemånga flyktingar därifrån, så att det blir överbefolkat. Därför får nästan ingen som bor i ett land där det är krig, tillstånd att resa till EU. TREÅRIGE Alan Kurdi var kurd och bodde från början i Syrien. Han hade flytt till Turkiet tillsammans med sin femårige storebror, sin mamma och sin pappa. Från Turkiet skulle de vidare till Europa och Kanada, där de skulle bo hos Alans faster. Eftersom de inte fick resa till den grekiska ön Kos, som ligger i Europa, betalade de flykting-

NÄSTAN 5 000 HAR DRUNKNAT ALAN OCH hans familj är inte

Den här bilden visar några som betalat flyktingsmugglare för att föra dem över havet, från Turkiet, till den grekiska ön Lesbos. Just de här flyktingarna klarade sig. Men bara ett par dagar tidigare drunknade 20 som flydde, då en likadan båt sjönk. Foto: PETROS GIANNAKOURIS

smugglare för att ta dem över Medelhavet. Mitt i natten åkte de iväg, i smyg, i en liten båt som var helt överfull med flyktingar. Vågorna var höga och båten

sjönk. Alan och hans familj hamnade i vattnet. Alans pappa Abdullah försökte rädda dem. – Jag höll min fru i handen. Men mina barn gled mig ur

händerna. Vi försökte hålla oss fast vid båten. Det var mörkt och alla skrek, berättade han efteråt. Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se

de enda som har dött. TOTALT HAR 4 866 personer drunknat när de flytt över Medelhavet under 2014 och hittills under 2015. EN DEL AV dem som överlever smugglas vidare i lastbilar, ibland till Sverige. Resan tar flera dagar. Under tiden låser man in flyktingarna i bilarna, så att ingen ska se dem. I en del av lastbilarna har luften tagit slut, så att flyktingarna har dött. HITTILLS i år har 121 personer dött när de flytt till Europa på land. Några av dem är de 71 personer som hittades döda i en lastbil i Österrike för några veckor sedan.

14 | JP barn

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

Emigranter utanför ett kontor där man sålde biljetter till Amerikabåtarna. I början var biljetterna till de stora segelfartygen jättedyra. Men när ångbåtarna kom, sjönk biljettpriserna och fler hade råd att åka.

Trängseln var kompakt när hundratals fattiga svenskar skulle gå ombord på båtarna som skulle föra dem till drömlandet Amerika. Foto: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC

En grupp utvandrare vid Pith Larsons skogsläger i Elk County i Pennsylvania år 1895. När de som lämnade Sverige kom fram till Amerika fick de bygga upp precis allt själva. Foto: SJÖFARTSMUSEET

Foto: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC

Det var en gång svenskar Svenskarna har också flytt en gång. Till Amerika. För mer än 100 år sedan. Den som var fattig fick inte vara med och bestämma och man fick inte tro som man ville i Sverige. Och värst av allt: det fanns ingen mat! De flesta som flydde var fattiga jordbrukare med många barn. En del hade så lite mat att de dog av svält. Många hade hört talas om ett land långt borta, som hette Amerika. I dag heter landet USA – United States of America. Det betyder Amerikas förenta stater på svenska. Amerika är jättestort och på den tiden bodde det inte så många människor där. Där fanns massor av bra jord som man kunde odla mat i. Och på en del ställen kunde man gräva efter guld och bli rik. I Amerika fick alla tro som de ville. Och alla fick vara med och bestämma. Även de fattiga. AMERIKA VAR

ett drömland som många fattiga ville bo i. Men för att komma dit från Sverige måste man åka långt, med båt över ett stort hav. Resan tog flera månader och många blev sjuka. En del så att de dog. Och när de kom fram visade det sig ofta att det inte alls var

så bra i Amerika som de hade trott. Där jorden de fattiga svenskarna tänkt odla mat i fanns, bodde det redan indianer. De tyckte att flyktingarna från Sverige kom och tog deras land. Så de försökte köra bort dem. Ibland blev det krig mellan nybyggarna och indianerna, så att några av dem dog. NÄR EN

nybyggarfamilj kommit fram till ett ställe där de kunde bo, fick de bygga precis allt själva. Hus och ladugårdar och hagar till djuren. Och inte kunde de engelska heller. Så för många var det jättejobbigt att flytta till Amerika. En del fick det så jobbigt att de blev sjuka och dog. Andra gav upp och reste hem till Sverige igen. Men många av svenskarna som åkte stannade kvar. EFTER ETT TAG

var svenskarna så många att de hade en egen stad. Den heter Chicago. På 1800-talet och i början på 1900-talet kallades den för den svenskamerikanska huvudstaden. Från början var invandrarna från Sverige illa omtyckta av amerikanerna. Men efter ett tag kom det folk från andra ställen också. Då blev svenskarna mer populära. Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se

1,5 MILJONER LÄMNADE SVERIGE TOTALT UTVANDRADE 1,5 miljoner svenskar till Amerika. 300 000 AV DEM reste hem igen och 1,2 miljoner stannade kvar. Många av de som stannade fick barn, barnbarn och barnbarnsbarn i Amerika. DÄRFÖR ÄR det många amerikaner som har svenska rötter. FÖR 15 ÅR sedan hade fyra miljoner amerikaner släktingar som utvandrat från Sverige. Idag är de ännu fler. I DEN amerikanska delstaten Minnesota är ungefär var tionde person släkt med en svensk. Många av dem har svenska namn.

Det var trångt och varmt ombord på Amerika-båtarna. Så de som åkte satt ofta uppe på däck.

JP barn | 15

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

← Bilden till vänster Resan till Amerika blev ofta jobbig. Det kunde ta flera månader att komma fram och vädret kunde vara hårt. Foto: SJÖFARTSMUSEET

Bilden till höger → Land i sikte! Den här bilden visar svenska Amerika-resenärer, som ser sitt nya hemland för första gången. Foto: SJÖFARTSMUSEET

som flydde till Amerika…

Max von Sydow spelade Karl-Oskar i Jan Troells filmatisering av Vilhelm Mobergs böcker om utvandrarna. Foto: TT

Foto: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC

Författaren Vilhelm Mobergs böcker om de småländska utvandrarna Karl-Oskar och Kristina filmades på 1970-talet av regissören Jan Troell. Det är från dem de flesta svenskar lärt sig mest om emigrationen till Amerika. Foto: SKÅNEREPORTAGE

16 | JP barn

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015 Del 3

Så här blev tidningen till

se tv på webben

www.jp.se/jpbarn

Det började med att det kom ett mejl till JP från Lydia som går i fyran på Tabergsskolan. Hon tyckte att vi borde göra en tidning för barn om flyktingkatastrofen och kriget i Syrien.

Den som fick Lydias mejl var JP:s redaktionschef Patricia Svensson. Hon bestämde sig genast för att göra tidningen som Lydia ville ha. Patricia kallade till ett möte, med Lydia och några av dem som skulle jobba med tidningen. På mötet pratade de om vilka artiklar som skulle vara med i tidningen. Vad skulle de handla om? Vilka frågor skulle de ge svar på?

Lydia var lite nervös inför intervjun med skolministern. Men när hon till sist fick honom på tråden ställde hon honom mot väggen i flyktingfrågan, som ett riktigt reporterproffs.

När alla artiklar och bilder var färdiga, lämnade Lydia, reportrarna och fotograferna över allt de jobbat fram till JP:s redigerare Linda Gustavsson. Hon arbetar med att lägga in text och bild på tidningens sidor, så att de blir lätta att läsa och ser snygga ut.

Efter det började alla jobba med att göra intervjuer och research, som betyder att man samlar ihop fakta om det man ska skriva om. Ett av Lydias uppdrag blev att intervjua skolminister Gustav Fridolin. Så hon förberedde sig genom att skriva frågor till honom.

Äntligen blev tidningen klar! När Lydia och bästisarna Elwira Hellsten och Hilma Göth var nöjda skickades den iväg till tryckeriet. Tips – den finns också som e-tidning på JP:s nyhetssajt, www.jp.se/jpbarn. Där finns också alla artiklar, om man vill läsa dem i datorn eller läsplattan.

s n a m m a s l l Ti göra mer! i v n a k

Flyktingarna som kommer till Sverige behöver boenden, goda mötesplatser och medmänsklighet. Erikshjälpen vill vara med och bidra, med både pengar och kunskap. Vill du, din förening eller församling göra en insats? Har ni möjlighet att erbjuda boende, praktisk hjälp eller en varm gemenskap? Erikshjälpen kan ge idrottsföreningar, organisationer och församlingar ekonomiskt stöd till uppstart av nya insatser för flyktingmottagning här i Sverige.

Vill ni göra en

Många vill hjälpa men vet inte hur. Erikshjälpen har mångårig erfarenhet av sociala och humanitära insatser, runt om i världen men också här hemma i Sverige. Behöver ni ett bollplank för att prata om vad man kan göra och hur man gör det så får ni gärna höra av er till oss. Kanske behövs det möbler till en ny verksamhet? Finansiering till praktisk hjälp för att renovera? Pengar till en tolk? Böcker eller leksaker? insats?

Vi kan bidra med pengar och rådgivning. Skicka er ansökan till birgitta.johansson@erikshjalpen.se, ansvarig för Erikshjälpens Sverigearbete

n e m m o k V äl tıll våra butıker! En del av vårt överskott går till barn på flykt. Din handling gör skillnad – oavsett om du skänker varor eller handlar i våra butiker. Herkulesvägen 56 JÖNKÖPING

Bagaregatan 3 HABO

Birkagatan 38 HUSKVARNA

036-33 00 222

036-770 19 00

036-14 30 90

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.