Vi ses på
festen!
Invigning 11.00 Hon inspirerar till fler läsare SIDAN 7
Region Jönköpings län
Monster och hopp för barn
SIDORNA 4-5
Författarscener & stor bokmässa Tips - SPARA! HELA PROGRAMMET SIDAN 3
Smålands Litteraturfestival 6 FEBRUARI 2016
2
Smålands litteraturfestival
Medarrangörer. Karin Semberg, Jörgen Lindvall och Mikael Lundberg trodde på Små Lit från början.
”En fantastisk möjlighet” SMÅLANDS litteraturfestval hade inte blivit av utan ett samarbete mellan kommunen, regionen, Smot och Hallpressen. – Böcker, berättelser, sagor, dikter och litterärt skapande är en av hörnpelarna i vår kultur. I vårt digitaliserade samhälle är det än viktigare att lyfta fram. Det är ett hedersuppdrag och en fantastisk möjlighet att ordna en litteraturfest för både författare och litteraturintresserade i regionen, säger Karin Semberg, kultur- och fritidsdirektör Jönköpings kommun. Kommunen bidrar, precis som regionen, med 100 000 kronor till årets upplaga av festivalen, som väntas få uppföljare. – Det är angeläget för Region Jönköpings län att stödja en litterär utveckling i samverkan över hela länet, som tar sin utgångspunkt i den regionala kulturplanen, säger Jörgen Lindvall, kulturchef Region Jönköpings län. Och Mikael Lundberg, marknadschef Smålands musik och teater, tror att den ambitiösa satsningen kommer att stärka hela kulturlivet. – Självklart ville vi vara delaktiga i detta, avslutar Lundberg.
346
miljoner. För så många kronor såldes barnoch ungdomsböcker i Sverige 2014. Siffran är stabil sedan 2010, med viss uppgång. KÄLLA: SVENSKA FÖRLÄGGARE FÖRENINGEN
REDAKTION Kontakt: 036-30 40 50 Mejl: kultur@jonkopingsposten.se Ansvarig utgivare: Mats Ottosson Hallpressens kulturchef: Anders Rydell Redaktör: Nina Marjavaara Redigering: Matilda Carlsson Linda Gustavsson Omslagsbild: Matilda Carlsson En bilaga från Hallpressens tidningar: Jönköpings-Posten Värnamo Nyheter Smålands-Tidningen Smålands Dagblad Tranås Tidning Vetlanda-Posten
En bok från judiska församlingen i Rom som under andra världskriget plundrades av nazisterna. På bokens insida har läsare under mer än 300 år skrivit ner sina namn, minnen och anteckningar. Foto: ANDERS RYDELL
Den 6 februari är det premiär för Smålands Litteraturfestival i Jönköping. Hallpressens kulturchef Anders Rydell berättar hur han släppte elkablarna och förlorade sig i litteraturen. Och varför läsning skapar ett bättre samhälle.
Välkomna !
Litteraturen gör oss starkare JAG HADE från början egentligen tänkt bli elektriker. Skolan hade jag aldrig brytt mig om. Läst några böcker hade jag förvisso gjort i ungdomen, men de som inte innehöll bilder gick att räkna på en hand. Bokhyllan hemma var ganska skral. Den verkliga kulturkällan i mitt hem var mina föräldrars garderob med piratkopierade VHS-kassetter. En skatt på hundratals filmer som väckte avund i kompiskretsen. Där fanns ”finkulturella” klassiker som ”Älskling, jag krympte barnen”, ”Turner & Hooch” och ”Tre män och en baby”. Mitt försök att bli elektriker gick inte så bra. Jag förstod ingenting av ellära, kopplade ständigt fel och lärde mig aldrig skilja mellan enkel- och växelström. Det visade sig snabbt att jag var urusel. Av någon anledning så började jag någon gång i gymnasiet istället att läsa böcker. Det var i min värld en subversiv handling. Folk undrade vad ”det där skulle leda till?” Man fick ju inget ”riktigt” jobb av att läsa böcker. Det var i bästa fall en fritidssysselsättning och i värsta något som allvarligt kunde skada dig. När mitt läsande började ta alltmer maniska former varnades jag för risken att bli ”förläst”. DET SADES VARA en åkomma där man läste så mycket att man förlorade kontakten med verkligheten. Då orden fyller ditt huvud till den grad att fötterna lyfte från marken och du svävade iväg ut mot universum som en väteballong. Någonstans i begreppet lurade också risken för
Att läsa och skriva blev en motståndshandling. Många tog med sin älsklingsbok på tåget till Auschwitz, eller grävde ner sin dagbok för att vi skulle minnas vad som hände. Jag tänker på det ofta. ”sinnessjukdom”. Att fylla huvudet med fantasier och idéer kunde helt enkelt inte vara nyttigt. Men tvärtemot alla varningar kände jag mig varken förvirrad eller sinnessjuk, utan befriad. Jag hade fått tillgång till den mänskliga civilisationens viktigaste uppfinning: det skrivna ordet. För mig som inte kom från ett bildat hem var det en uppenbarelse som var lika berusande som mäktig. Plötsligt kunde jag bli och göra saker jag aldrig hade föreställt mig. Jag valde naturligtvis något som låg så långt bort från ett ”riktigt jobb” som man kunde komma. Jag tänkte bli författare. I höstas utkom min sjunde bok, ”Boktjuvarna - Jakten på de försvunna biblioteken”. Det är den bok som betytt mest för mig personligen, eftersom den handlar om makten över ordet. Det är berättelsen om hur nazisterna mellan 1933 och 1945 stal över 100 miljoner böcker i Europa. Nazisterna ville frånta sina fiender möjligheten till bildning. Judiska studenter kastades ut från universiteten. I
Polen plundrades och förstördes skolbibliotek. Polska barn behövde inte läsa i en framtid där de skulle vara slavar. I Polen mördades i hemlighet också tusentals författare, lärare, bibliotekarier och akademiker. Hårdast drabbades judiska kulturcentrum som Vilnius och Thessaloniki där nästan hela befolkningen gick under. Att mörda dem som ägde ordets förmåga var viktigt, då var det enklare att i tysthet förinta alla andra. ATT FORTSÄTTA LÄSA och skriva blev samtidigt en motståndshandling. Många tog med sin älsklingsbok på tåget till Auschwitz, eller grävde ner sin dagbok för att vi skulle minnas vad som hände. Jag tänker på det ofta. I en tid när vi återigen ser extrema politiska krafter på frammarsch så minskar samtidigt läsandet. När vi borde rusta, så nedrustar vi. Det farliga är att makten över ordet riskerar att falla i fel händer. Att mörka krafter får möjlighet att definiera orden. Jag tror fortfarande att läsning befriar. Ord är makt, det är därför det är så viktigt att så många som möjligt delar dem. Ju fler vi är, ett desto starkare samhälle bygger vi. Det är därför vi arrangerar Småland Litteraturfestival. För att fler ska bli ”förlästa”.
Krönika
Anders Rydell
Kulturchef Hallpressen anders.rydell@hallpressen.se / Twitter: @AndersRydell
3
Smålands litteraturfestival
Program 6 FEBRUARI
DAGPROGRAM
Invigning 11.00 Entrén öppnar 10.30
KULTURHUSET SPIRA
Fri Entré!
FÖRFATTARSAMTAL
SAGOLÄSNING
Caféscenen Moderator Nina Marjavaara, Jönköpings-Postens kulturredaktör Klockan 11–16 11.00 Invigning med Anne-Marie Körling, Sveriges läsambassadör 11.25 Carl-Johan Svensson, Anette Svensson, Ylva Lindberg, HLK, Jönköping University intervjuas av Björn Kohlström, recensent och lyrikredaktör 11.45 Mickan Thor (bloggare, fotograf, författare ”Mickans mat och glädje”) 12.10 Malin K Eriksson, Bankeryd Bok och Kultur (egenutgivare, författare) 12.20 Carl-Johan Forssén Ehrlin, från Huskvarna (”Kaninen som så gärna ville sova”) 13.00 ”Bokimpro” Teater för 7–9 åringar av och med Kung & Drottning produktion från Stockholm 13.40 Mats Strandberg (”Färjan”, ”Monstret i natten”, Engelsforstrilogin) intervjuas av Rikard Flyckt, spännings- och teaterrecensent 14.00 Pär Sahlin, från Jönköping (lärare, författare till serien ”Solhjärtat”) intervjuas av Björn Kohlström 14.25 Sara Lövestam (”Önska kostar ingenting”, ungdomsboken ”Som eld”, SFI-lärare) intervjuas av bloggaren Tova ”Bokugglan” Larsson 15.00 ”Bokimpro” 15.40 Annika Paldanius, från Jönköping (debuterar i vår med den medicinska romanen ”Jag vet allt det här”) intervjuas av Ulla Strängberg, skönlitterär recensent
En trappa upp Klockan 11, 12, 13, 14:30 och 15:30 ”Sagotanten” berättar sagor för barn. Arr: Biblioteken i Jönköping Kl 14:00 Bokklubb om Mats Strandbergs ”Färjan”. Välkommen att lyssna! Kl 15:00 Bokklubb om Sara Lövestams ”Som Eld”. Välkommen att lyssna! TEATER
Kammaren Klockan 11.30 och klockan 14.00 ”Lilla Spöket Laban” Teater för 3-6 åringar med Boulevardteatern från Vallentuna, baserad på Lasse och Inger Sandbergs bok (ca 40 min). 40 kr, i mån av plats. SPEAKERS CORNER
Under trappan, på entréplanet Klockan 11.20-15.50 11.20 Marianne Wallin Varför skrev du inte något enklare? 11.30 Ann-Charlotte Fägerlind ”En resa genom Sverige” 11.40 Johan Holmlund läser ur sin diktbok ”I det nya havet” 11.50 Leo förlag Var är alla barnböcker med fokus på musik? 12.00 Sensus studieförbund – Teaterstickorna 12.10 Hoi förlag 12.20 Gabriella P Kjeilen om fartfylld, fantasieggande spänning för unga vuxna 12.40 Eva Holmquist om fantasy och SF - ett sätt att tydliggöra rasism 12.50 Ewa Månsson Tankar från en förläggares liv
BOKMÄSSA 13.00 Stimpla publishing om psykologisk spänning och krypande skräck 13.10 Hoi förlag 13.20 Ewa Klingberg om ”Stenhuggarens dotter” - en historisk roman 13.30 Sagobygden om Värdefulla Sagor – folksagans visdom 13.40 Tina K Persson om livet med hund: Att skriva fram och fotografera våra fyrbenta vänner 13.50 Linnefors Förlag - förlaget där bokidéer blir verklighet 14.00 Peter Nyberg om poesi vi inte tänker på som poesi 14.10 Hoi förlag 14.30 Sofi Paulsen om Sagan om Prinsen & Prinsessan och lite om draken också 14.40 Dalinföreningen ger Dalinmonologen 14.50 Malin Lundqvist-Gunnarsson En småländsk kravbonde om fårets år - barnboken ”Tekla och fåren” 15.00 Joakim Depui En textfil och inget mer - en bok växer fram 15.10 Maria Bielke von Sydow 15.20 Elisabeth Westlund Man behöver inte slå för att vara elak 15.30 Elisabet Norin Tre enkla regler finns – om du vill starta en bokholk 15.40 Hoi förlag BOKBUSS U tanför Spiras entré
Klockan 11-16 Bokbussen på plats! Välkommen att läsa och låna böcker. Klockan 11, 12, 13, 14 och 15 gemensam sagoläsning i bokbussen. Arr: Biblioteken i Jönköping
HELA ENTRÉPLANET KLOCKAN 11-16 (FRI ENTRÉ)
❏ Isaberg förlag ❏ Magnus Grehn förlag ❏ Populär poesi ❏ Smålands författarsällskap ❏ Smålands akademi ❏ Akademibokhandeln ❏ Fredrik Bergman ❏ Jönköpings bibliotek ❏ Alliance Francaise ❏ Litteraturcentrum, Tranås ❏ Värnamo bibliotek Författare ❏ Frida Ohlsson Sandahl ❏ Eva Holmquist ❏ Sarah Ödman ❏ Gabriella P Kjeilen ❏ Maria Bielke von Sydow ❏ Camilla Dahlson ❏ Marianne Wallin ❏ Eva Klingberg ❏ Tina K Persson ❏ Joakim Depui ❏ Anna-Karin Andersson
❏ Bymarkens manus media ❏ Jönköpings läns museum ❏ Linnefors förlag ❏ Stimpla Publishing ❏ Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping ❏ Speja förlag ❏ Sensus studieförbund ❏ Region Jönköping ❏ Leoförlaget ❏ Sagobygden ❏ Hallpressen ❏ Alfred Dalin-akademin ❏ Hoi förlag ❏ Mickan Thor ❏ Lena Dirsäter ❏ Ylva Lee Lindell ❏ Malin K Eriksson ❏ Pär Sahlin ❏ Elisabeth Westlund ❏ Anders Rydell ❏ Jan Stenqvist ❏ Sofi Poulsen ❏ Annika Paldanius ❏ Lennart Pettersson ❏ Laurentio P
KVÄLLSPROGRAM CAFÉSCENEN (OBS: UTSÅLT!) KLOCKAN 17-20 Författarsamtal, moderator Anders Rydell, Hallpressens kulturchef Ebba Witt-Brattström (”Stå i
bredd”, ”Kulturmannen”) Mats Strandberg (”Färjan”, Engelsforstrilogin) Gellert Tamas (”Lasermannen”, filmen ”Taikon”) Karin Bojs (”Min europeiska familj”)
4
Smålands litteraturfestival
Sara Lövestams ”Som eld” är hennes första ungdomsbok. Den kom ut 2015 på Lilla Piratförlaget.
Svensk barn- och ungdomslitteratur är på frammarsch. En av framgångsfaktorerna är förstås författarna. Små Lit gästas av bland andra Mats Strandberg, Pär Sahlin, Sara Lövestam och Carl–Johan Forssén Ehrlin. Vi ringde upp dem för att få författarnas syn på fantasi och kvalitet i dagens rika utgivning och för att ställa frågan: Måste barnböcker vara pedagogiska?
Tredje delen i Pär Sahlins fantasyserie Solhjärtats hemlighet heter ”Silverdrottningen” och ges ut av Idus förlag. Målgruppen är 9-12-åringar.
Carl-Johan Forssén Ehrlin berättar om sin resa med succéboken ”Kaninen som så gärna ville somna”, klockan 12:20 på Caféscenen i Spira.
”Monstret i natten” handlar om Frank och är första delen i Mats Strandbergs barnboksserie, som kommer ut i april. Målgruppen är 6-9-åringar.
Dubbelt bokaktuelle Mats Strandberg medverkar på Caféscenen klockan 13:40.
Ge barn alternativ, hopp SÅ SENT SOM 2015 konstaterade Lotta Olsson i Dagens Nyheter att enligt försäljningsstatistiken säljs det fler barn- och ungdomsböcker än deckare i Sverige numera. Vi som vurmar för barnlitteraturen jublar. Men vad beror det egentligen på att den svenska barn- och ungdomslitteraturen är så vital just nu? Pär Sahlin, författare till fantasyserien ”Solhjärtats hemlighet” tror på två framgångsfaktorer. Dels handlar det om skräcken efter Pisa-resultaten, som fått både lärare och föräldrar att fokusera mer på läsning. Och dels handlar det om kvalitet. – Det skrivs så himla mycket bra barnböcker i Sverige idag. Och böcker med kvalitet finner sina läsare, säger Pär Sahlin. MATS STRANDBERG, som är en av de två författarna bakom succéböckerna om Engelsfors, jobbar just nu med en fantasyserie för yngre barn som kommer ut
Jag är ju medveten om att det kan vara en bieffekt att barnen som läser mina böcker lär sig något, men jag vill mest bara skriva en spännande historia. PÄR SAHLIN, LÄRARE OCH FÖRFATTARE, FRÅN JÖNKÖPING. GÄSTAR SMÅ LITS DAGPROGRAM. INTERVJUAS PÅ CAFÉSCENEN KLOCKAN 14.
i april. Han ser hur ungdomsboken har vunnit land de senaste åren och blir läst inte bara av barn utan också av vuxna. – Vi hade tur när vi kom med Engelsforstrilogin. Vi var precis rätt i tiden, när cross-overtrenden kom till Sverige. Vi har läsare i alla åldrar och det kommer ofta hela familjer på våra signeringar. Mats Strandberg tror också att en kvalitetshöjning av barnoch ungdomsgenren är en del
av svaret. Och kanske en ökad möjlighet till identifikation för läsaren. – Det skrivs så många spännande historier och mycket där gamla unkna könsroller inte har någon plats. Det är ett generationsskifte. Många tycker att om man kan uppfinna drakar kan man väl ha flera olika sorters människor också. Del ett i hans nya serie, kapitelboken ”Monstret i natten”, har han skapat tillsammans
med illustratören Sofia Falkenhem och huvudpersonen där är just ett monster. Ett monster av den lilla, fluffiga sorten. Förr kunde barnlitteraturen vara både politisk och pedagogisk, men idag verkar det inte handla så mycket om att barnen ska lära sig något. Både Pär Sahlin och Sara Lövestam, som kom ut med ungdomsboken ”Som eld” 2015, är lärare. Men de är överens om att de inte vill utbilda sina läsare. Pär Sahlin citerar Lennart Hellsing: ”All pedagogisk konst är dålig konst, men all god konst är pedagogisk”, och tillägger: – Jag är ju medveten om att det kan vara en bieffekt att barnen som läser mina böcker lär sig något, men jag vill mest bara skriva en spännande historia. Inte heller passionerat grammatikintresserade Sara Lövestam försöker sprida specifik kunskap genom sina böcker. – Man vill ju förmedla något,
men i en bok är det kanske snarare en viss känsla än korrekt användande av presens particip. Men allt är ju politiskt. Jag skriver inte politiskt men mina böcker reflekterar ju hur jag ser på världen. Mina böcker skildrar ofta personer som inte skildras så ofta i litteraturen, och då är det ju för att jag saknar dem, och vill se dem. HUSKVARNAFÖRFATTAREN Carl-Johan Forssén Erhlin å andra sidan har skrivit en bok som verkligen går ut på att läsaren ska tillägna sig en förmåga. Nämligen den att somna. Hans bok heter ”Kaninen som så gärna ville somna” och är en självhjälpsbok för barn som har svårt med nattningen. Föräldern högläser och barnet somnar snabbt och lugnt, är det meningen. Boken har blivit en succé över hela världen, och Carl-Johan Forssén Erhlin har precis påbörjat arbetet med nästa bok.
Smålands litteraturfestival
5
”Jag ville karva ut orden ur huden” Annika Paldanius, debuterar i vår med ”Jag vet allt det här - en internmedicinsk roman”. På Små Lit intervjuas hon av Ulla Strängberg på Caféscenen, klockan 15:40.
Författaren Sara Lövestam intervjuas på Små Lit av bloggaren Tova ”Bokugglan” Larsson, på Caféscenen klockan 14:25. Foto: ANNA-LENA AHLSTRÖM
och spänning Han känner att undervisande böcker absolut behövs. I alla fall när det gäller sådana här saker. – Det är ju ingen skillnad mot liknande böcker för vuxna egentligen, de är ju redskap för personlig utveckling. Och de behövs ju. MEN OAVSETT om man väljer att vara pedagogisk eller ej, tar man ett stort ansvar när man skriver för unga läsare, det är de fyra författarna överens om. Sara Lövestam säger att hon aldrig skulle avsluta en ungdomsbok på ett sätt som inte gav minsta strimma hopp. Även om det är hemskt måste det finnas en ljusning. Engelsforstrilogin var ju för äldre ungdomar men hittades och slukades också av unga, försigkomna läsare. Och Mats Strandberg säger att han och medförfattaren Sara Bergmark Elfgren tog ett stort ansvar för sin text.
– Det var viktigt för oss att inte glorifiera självskadebeteende eller självmord, eftersom sådant förekommer i böckerna. Vi var också noga med att inte råka skriva något som bygger på en sexistisk världsuppfattning. Det verkar inte vara så svårt att få barn idag att läsa, om man ska tro försäljningssiffrorna. Men om det nu skulle gå lite trögt, vad ska man då göra som förälder? När barnen är så stora att de kanske inte har lust med högläsning längre, fast man själv inget hellre vill än sitta på deras sängkant och dela ett lite maffigare litterärt äventyr med dem? – Jag är en jobbig farsa, säger Pär Sahlin. Jag läste för mina barn innan de ens föddes, och min äldsta är tio år nu och bokslukare. Jag har uppmuntrat dem genom att köpa mycket böcker. Jag tycker ju att biblioteket är fantastiskt, men jag har haft råd att köpa böcker och där-
för har jag gjort det och fyllt mina barns rum med dem. De ska aldrig få slut på böcker, de ska aldrig kunna komma och säga: jag har ingen bok att läsa. PÄR SAHLIN säger att han, som jobbat som lärare i många år, ser en nostalgisk generation uppfostra barn. – Föräldrar fastnar gärna i sin egen barndoms läsning och så läser man sin Astrid Lindgren och sin Maria Gripe för barnen och det är ju jättebra. Men det finns också äldre litteratur som har åldrats mindre väl, och det skrivs så himla mycket bra böcker idag. Böcker som är lättare för moderna barn att relatera till.
Text: Maria Friedner maria.friedner@jonkopingsposten.se
ANNIKA PALDANIUS ÄR läkare och gör sin specialistutbildning i Göteborg, där hon bor med sin sambo. Hon har gått ett år på Biskops Arnös författarskola. Hennes debutroman, ”Jag vet allt det här”, handlar om Hanna och hennes två vänner som går på läkarlinjen. De är unga, vackra och framgångsrika. Men under det internmedicinska året börjar ytan krackelera. Relationer bryts, en vän får en allvarlig depression. Hanna börjar ifrågasätta både sitt yrkesval och meningen med livet. Hanna och hennes vänner kallar sig ”amasoner, krigerskor i livets tjänst.” Vad är det att vara en amason? – Jag tänker på det som att Hanna under sin utbildning konfronteras med mycket som man ”normalt” kanske inte gör som 20-åring, och trots att hon tycker sig vara en rationell person som inte tror på något som inte kan bevisas, behöver hon den här amasonmyten, kanske för att placera sig själv som en del i en berättelse. Hon verkar också i en traditionellt patriarkal miljö amasonmyten tror man ju från början är ett patriarkalt påfund för att visa hur saker och ting INTE skulle vara. Därför tycker jag att det är lite skönt att Hanna tar den där myten och gör den till sin, säger Annika Paldanius. Din roman kretsar mycket kring kroppen. Vad betyder den?
Annika Paldanius är född och uppvuxen i Jönköping. Foto: EMELIE ASPLUND
– Ända från den första trevande början visste jag att jag ville skriva något kroppsligt, köttsligt, karva ut orden ur hud och slemhinna. Eftersom kvinnors sexualitet fortfarande 2016 är tabubelagd och boken handlar om unga kvinnor, var det viktig att den var kroppslig även på det sättet. För Hanna blir kroppen den plats som allt utgår från, något meningsbärande, inte bara en behållare för hennes medvetande. Evidens är viktigt för läkarstudenten Hanna. Hur ser du på dina dubbla roller som läkare och författare? – Hanna kan kanske verka extrem när hon tar sig an livet med diverse märkliga fakta men egentligen är hon kanske bara en spegling av hur debatten ibland förs i samhället? För mig kretsar ”Jag vet allt det här” väldigt mycket kring vetandets bortre gräns, och den plats där kunskap kan bli något meningslöst, till och med destruktivt. Mycket av min inspiration föddes i just detta - att vi diskuterar livsfrågor som att de var mätbara utfallsmått i en naturvetenskaplig studie – inte som det de faktiskt är.
Text: Ulla Strängberg kultur@jonkopingsposten.se
Witt-Brattström visionerar ”Kulturmannen och andra texter” är litteraturvetaren Ebba WittBrattströms bidrag till debatten om en utdöende art. På Små Lit är hon en av fyra författare på det slutsålda kvällsprogrammet. Ebba Witt-Brattström konstaterar i sin bok (som släpps senare i februari) att varje tid har sina representanter som definierar strukturerna, äger institutionerna och fördelar de litterära priserna. Bildningsfeministerna har förpassats till ”historiens damkupè,” men WittBrattström presenterar ett kulturellt motgift: en
Ebba Witt-Brattström Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT
kraftig dos Kulturkvinna. Hennes bok innehåller både tidigare publicerade och nyskrivna texter och är Witt-Brattströms vision av det optimala biblioteket” med både män och kvinnor. ”Som pärmarna i litteraturens stora bok, skriven av båda människosorterna, aldrig den ena utan den andra.”
6
Smålands litteraturfestival
Illustration: MINNA FLOSS
Vårt landskaps talesmän har alltid hyllat de slagfärdiga, de egensinniga och de självsvåldiga. Det skriver Petter Karlsson i sin exposé över Småland, böckerna härifrån och den ärofyllda historik vi har att bygga på.
Smålands lidelsefulla litterära arv NÄR HÖGERNS riksdagsman Axel Mannerskantz kom till de mera grovkorniga partierna i romansviten ”Utvandrarna”, lät han den försvinna in i värmepannan, samtidigt som han tillsammans med hustrun sjöng ”Du gamla du fria”. Han hade gärna den effekten på folk, författare Vilhelm Moberg. Farfar hette Nils Thor och var en ”iverkniv”, som man sa i Småland. När en rotebonde slarvat med arrendet, gick Thor hem till mannen och slet upp dörren så häftigt att den for av hakarna. Sonsonen var av samma kärnvirke; ryckte ständigt upp stängda dörrar, satte folk på plats och läste lusen av dem som inte höll måttet. Som ung hade han jobbat som bonddräng och vedbärare till ett glasbruk, och sällan har väl en svensk skrivmaskin hanterats av grövre händer. Moberg var en kraftkarl i både ord och handling. De första alstren skrevs med kolbitar hemma i soldatorpet i Algutsboda och redan tidigt var historierna lika fulla av socialt patos som de var underhållande, välskrivna, detaljrika, mustiga och ömsinta. Typiskt småländskt författarskap, kan man lugnt säga.
Akademiledamot Pär Lagerkvist (1891-1974) fick Nobelpriset i litteratur 1951. Astrid Lindgren (1907-2002) fick det aldrig, men har sålt 150 miljoner böcker.
KOLLEGAN Astrid Lindgren kom med tiden att sälja 150 miljoner böcker tack vare samma kombination är ömhet och illa dold ilska. Å ena sidan en trygg trösterska som vågade tala om svåra ting som ensamhet, svek, sjukdom och död. Å andra sidan en orädd bråkstake som skapade debatt om marginalskatter, inburade djur, kärnkraft och barnets roll i vårt samhälle. Som opinionsbildare var bonddottern från Näs i Vimmerby internationell, skarpsynt, radikal och orädd. Som privatperson charmig, kvick, osentimental och - inte minst full av slagfärdighet och självironi.
Måste han som Vilhelm Moberg hålla på i tolv år för att få färdigt Vilhelm sin Utvand- Moberg rarsvit, så är (1898-1973) det bara att gilla läget. En beundrare kom fram under en tillställning, rödkindad och upprymd, och utbrast: ”Åh, tänk att få trycka er hand!” Varvid Den Stora Författarinnan blixtsnabbt replikerade: ”Jamen, tryck en gång till då, vetja.” FÖR DEN småländske författaren imponeras föga av titlar eller berömmelse. Däremot av de arbetsamma, genuina och ärliga. När lillebror Robert går igång som värst om vilken förträffligt land utvandrarna snart ska sikta bortom horisonten, säger Karl Oskar krasst: ”Åja, en och annan skitstövel har de väl i Amerikat också.”
Det är talande att Pär Lagerkvist, stinssonen från Växjö, bemödade sig att skriva om det allra svåraste, så även en piga från Ramkvilla förstod. Och även om folk hemma i Hult var rädda för att gå ut för att Albert Engström skulle rita av dem, beundrade man innerst inne hur han ständigt drev med överheten: ”Hur kommer dä te att häradsdomarn sir så där ynklig ut?” ”Jo, han kom nykter hem i går kväll, å hans hund kände inte igen honom.” SMÅLÄNNINGARNAS litterära talesmän har alltid hyllat de slagfärdiga, egensinniga och självsvåldiga. De som tordats gå sin egen väg, dressera griseknoar, bära en strumpa av vardera färg och hoppa med paraply från taknockar. Måste han som ölänningen Erik Johan Stagnelius trotsa sin egen blyghet, fulhet och fylla för att skriva odödlig dikt, så gör han det. Måste hon som Västerviksbon Ellen Key hånas för sitt patos för mjuka ideal som barn, kvinnor och fred, så gör hon det också.
Och måste han som Vilhelm Moberg hålla på i tolv år för att få färdigt sin Utvandrarsvit, så är det bara att gilla läget. ”Storstarken med folkviseögonen” som Nils Ferlin kallade honom, besatt en enorm arbetskapacitet. Än i dag har ingen kunnat hitta ett enda allvarligt faktafel på de 2093 sidorna. Under arbetets gång skrev han bland annat till en professor vid botaniska sektionen vid Naturhistoriska riksmuseet för att reda ut om Astrakankärnor verkligen kunde slå rot i främmande jord. Men den småländska självironin fanns ändå alltid där. När Vilhelm Moberg fick höra om riksdagsman Mannerskantz bokbål, utbrast han glatt: ”Ja, då var det ju tur att boken var så tjock, annars hade herrskapet inte hunnit med sin sång!”
Krönika
Petter Karlsson Journalist och författare
Smålands litteraturfestival Invigningstalare på Små Lit är Sveriges läsambassadör, Anne-Marie Körling. Hennes bästa tips till föräldrar som vill skapa läsare: Läs högt. Men gör inte läsningen till ”ett projekt”.
Tips: Träffa lä sambassadören Körling invige ! Anne-Marie r Små Lit på Ca féscenen i Spira 11.00 Efteråt fin , ns hon i Hallp ressens monte r 12.00
Uppdrag: Sprida läslust HON PRESENTERADES av kulturminister Alice Bah Kuhnke som landets nya läsambassadör under höstens bokmässa i Göteborg. Vem? En 57-årig legitimerad lärare från Stockholm som utbildar andra lärare i att undervisa litteratur, föreläser, pratar om och ständigt andas - litteratur. Med hela sin person. Och så har det varit alltid. – ”Ska hon inte gå ut och leka, ska hon bara läsa?”. Ett sånt barn var jag. Jag läste på trots. Man fick inte läsa när man gått och lagt sig så då tjuvläste jag under täcket,berättar AnneMarie Körling. Tillgång på böcker hade hon, vilket är a och o förstås. Detta att ”ha något som möter en som läsare”.När suget kommer. LÄSAMBASSADÖREN utses på två år och tillsätts av Statens Kulturråd. I juryns motivering står det: ”AnneMarie Körling imponerar med sitt målmedvetna arbete att locka barn och unga att läsa. Med stort hjärta, engagemang och entusiasm för hon ut sitt budskap. Hon talar om läsning som mänsklig rättighet. Med gedigna kunskaper och lång erfarenhet från skolan lotsar hon nya läsare in i böckernas värld.Hon väcker
Det blir improviserade boktips för 7-9 åringar, live på Caféscenen vid två tillfällen under dagen.
Improviserade lästips på scen
även för barn och unga, så kommer de med lätthet att gå från Alfons Åberg till ”Ett halvt ark papper” av Strindberg.Till slut. – De måste bara lära sig att lyssna.
Anne-Marie Körling är bland annat utbildad på Manhattan New School i New York, där hon studerade utvecklad högläsning. ”Många föräldrar tror att när barnen börjar skolan behöver de inte läsa mer. Men fortsätt! Det handlar om kontakt och närhet. Och: Vad händer om jag högläser en läxa?”. Foto: STEFAN TELL
tankar och tänjer gränser.Alltid med en bok i fickan skapar hon läsmiljöer på oväntade platser och håller samtalet om litteraturen levande.” PÅ LÖRDAG inviger hon Smålands nya litteraturfestival i Kulturhuset Spira. En festival vars övergripande mål, precis som ambassadörens, är att uppmuntra till all sorts läsning. Vad är ditt enskilt bästa tips till förälder som vill få läsande ungar?
– Ja, om du tycker om att läsa så läs högt. Grejen är att vi kommer inte få fram lusten till högläsningen om man har barnens läsutveckling som ett projekt. Det är ingen som vill vara ett projekt. Man vill vara delaktig och medskapande och medagerande. HON HAR INGA absoluta allergier själv, när det kommer till böcker. Varje bok kan ha sitt syfte. AnneMarie Körling menar att om man också läser allt, utan att värdera,
HÖGLÄSNING tillsammans med någon annan kräver, och skapar, koncentration. Den erbjuder en gemensam upplevelse och hyvlar trösklarna till fortsatt läsning,säger Körling, som tror att det viktigaste för barn och ungdomar är att få en enda bra upplevelse av läsning. Som start. – Åtminstone en läsupplevelse – varje termin i skolan. Vi drivs ju av upplevelser! Och då är det upp till oss att se till att den finns. Hon hat märkt att många faktiskt inte möter ens det. Hennes råd till skolorna? Lägg inte läsningen de sista tio minuterna på lektionen. – Låt den komma i första hand vad händer då?
Text: Nina Marjavaara 036-30 40 73 nina.marjavaara@jonkopingsposten.se
ALLT ÄR tillåtet i krig, kärlek - och kampen för fler läsare. Det har teatergruppen Kung & Drottning produktion tagit fasta på. Nu kommer de till Spira med en scenföreställning som på ett annorlunda vis vill locka barn mellan 7 och 9 år till läslust. Med på scenen är berättaren och bibliotekarien, som presenterar några nya böcker, för att sedan avlösas av gruppens improvisatörer – som spelar upp sina fria tolkningar av historierna. Föreställningarna tar 30 minuter och ges både klockan 13 och klockan 15 på Caféscenen och ingår i dagprogrammet (fri entré). I Kammaren spelas under dagen en annan föreställning, för lite yngre barn. Gruppen Boulevardteatern har inspirerats av boken ”Lilla Spöket Laban” (förköp på smot.se).
Socialförvaltningen söker familjehem...
Våra barn – det viktigaste vi har Du behövs!
7
Nu drar Jönköpings skönaste kör igång igen. Vi sjunger gospel, pop och visa. Terminsstart 11 februari.
GRATIS
prova-på 4 febr kl.1 8 Alla barn har föräldrar men ibland behövs det fler vuxna i ett barns närhet. Du kan göra nytta, du behövs! Vill du veta mer om vad det innebär att vara familjehem i Nässjö kommun är du välkommen att höra av dig till vår familjehemsgrupp. Ring tel. 0380-51 85 52 eller mejla: anita.wilnerzon-thorn@nassjo.se. Mer information hittar du på www.nassjo.se/familjehem.
Läs mer och anmäl dig på: www.teamputte.se
Sverigebiljetten Boka tidigt. 30 dagar Flygbort billigt.när Åk * Alla sträckor 549: du vill – och Vi är hela Sveriges flygbolag
*F
örbokas
hem när du vill. Nu kan du som vill flyga Sverige runt göra det extra billigt! SverigeVår tidtabell gerbiljetten stora möjligheter för549:både jobbresor i veckan kostar alltid och privata helgutfl ykter. Buntbiljetter och finns på alla våra linjer. Den är till förför affärsresenärer och specialpriser för ungdomar, dig som vill ha ett lågt pris och somstudenter och pensionärer. Boka eller läs mer på kan boka i god tid. Prisetwww.nextjet.se är per sträcka, självklart inklusive skatter och avgifter JKG–ARN men den är inte av- eller Mån–tor 06.30, 07.30, 09.30, 16.00, 19.00* ombokningsbar. Antalet Fre 07.30, 14.30, 18.10 Sönbiljetter 13.10 är begränsat – skynda dig att ARN–JKG boka på08.10, www.nextjet.se Mån–tor 14.30, 17.20, 18.20, 20.45*
Jönköping to the World. Via Frankfurt. Avg JKG:
Ank JKG:
07.35 16.05
11.35 20.15
Flygtid: 1h 45m
Fre 08.50, 16.50, 18.40 Sön 18.00
*ej måndagar
www.nextjet.se
jonkopingairport.se
JOHAN NORBERG & JESSICA PILNÄS 17 FEBRUARI KL. 19.00
FILIP JERS KVARTETT 31 MARS KL. 19.00
Köp biljetter till vårens Jazz på Vetlanda museum! Förköp 150 kronor på Vetlanda turistcenter. Läs mer på: destinationvetlanda.se