SML-Näringsliv-20181115 by Hallpressen Digired

Näringsliv 15 november 2018

Ljungbys egen härdsmälta SIDORNA 28-29

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

2 | Näringsliv

Se framtiden an Ljungby!

FOTO: PÄR GRÄNNÖ

Det sjuder av framtidstro

olitikerna har beslutat att Ljungby kommun ska växa till 35 000 invånare 2035. Något som är en förutsättning för detta är ett rikt och expansivt näringsliv. Ett näringsliv där både den lille småföretagaren och det stora internationella företaget kan utvecklas och växa. Bilagan som du har i din hand visar att förutsättningarna för detta är goda, och att det sjuder av framtidstro i Ljungbys näringsliv. Här kan du bland annat läsa om Kalmar som går in i en ny era med sitt nya innovationscenter, om Combi Wear Parts som storsatsar trots att gjuteribranschen har det svettigt och om Kontek, Ljungbys största tjänsteföretag som numera har 100 anställda i Ljungby.

Du kan också läsa om klassiska Ljungbyföretaget Gustav R Johansson, om 50-åringen HVC och om nykomlingarna i it-företaget Invono. Hur har egentligen en fönsterputsare det en dag på jobbet och vad händer på Weland i Lidhult? Det är andra frågor som får sitt svar. Vi har också försökt kartlägga hur Ljungby kommer att växa framöver och vilka projekt som är i startgroparna ser du på sidorna 15-17. Samtidigt finns det ju så många vi inte hunnit besöka den här gången. Kanske ditt företag just nu håller på att anställa folk eller investera? TVEKA INTE ATT höra av er till oss! Vi vill skriva om näringslivet. Det gäller förstås även företagare i Markaryds

och Älmhults kommuner. Ljungby kommuns näringslivschef Per-Åke Adolfsson pratar om att det räcker med att varje enmansföretag blir tvåmansföretag i Ljungby kommun för att nå visionen. En spännande tanke. En av våra och även världens största entreprenörer genom tiderna myntade uttrycket Det mesta är ännu ogjort – underbara framtid. Den inställningen har ju visat sig framgångsrik – så låt oss se framtiden an tillsammans!

KRÖNIKA

Anna H Lilliequist

30-31

8-9

Innehåll

sid.

”Vi vill alla skapa skattepengar”

4-5

Trendbrott i Ljungbyhandeln

Sjöriket fortsätter att utveckla

8-9

”Våga använda färger och mönster”

”Som fönsterputsare får man se allt”

12-13

Gustav R Johansson satsar på mijön

Här ska det framtida Ljungby växa fram

15-17

Han drömmer om ett Silicon Valley i Ljungby

Lagan har börjat rulla ut husbilar

Peter fick chans att resa genom Kalmar

20-21

Bland cyklar och motorsågar

22-23

Driv, nyfikenhet och tjurighet

Kontek växer rekordsnabbt

Han är på jakt efter rätt kompetens

På besök i Ljungbys egen härdsmälta

28-29

Svetsarna är igång i nya verkstaden

30-31

Näringslivsbilaga BILAGA TILL SMÅLÄNNINGEN TORSDAG 15 NOVEMBER 2018

PÅ OMSLAGSBILDEN: Från Combi Wear Parts

FÖRSÄLJNINGSCHEF: Hans Thomson

NYHETSCHEF: Anna H Lilliequist

FOTOGRAF, OMSLAGSBILD: Hannah Lundqvist

REDIGERING/LAYOUT: Nikki Chadly

E-POST: redax@smalanningen.se

ANSVARIG UTGIVARE: Marie Johansson Flyckt

TELEFON, VÄXEL: 0372–692 00.

ETT FÖRETAG MED FOKUS PÅ FRAMTIDEN På ELTT tänker vi ständigt framåt.

Att ha en långsiktig plan är viktigt för oss. En av de viktiga punkterna i vår verksamhet är hållbar framtid. Detta arbetar vi med dagligen, inte bara på firman, men det spelar även en viktig roll hos våra kunder. Några viktiga punkter i detta arbetet är t.ex. energioptimering, solceller och laddstolpar.

- Vi ser ett stort växande intresse på solceller. Trots att vi ha monterat och installerat solceller i flera år så tror vi på ännu mer under 2019. Än så länge har det varit många företag och lantbrukare men nu ser vi att privatpersonerna fått upp ögonen och visar intresse. Peter Wirkensjö, Ägare & Teknisk chef - En viktig del för mig är att vi tänker på miljön. Att köra med rätt drivmedel känns som en självklar del i framtiden. Jag kör själv elhybrid och vi har både eldrivenservicebil och laddstolpe på firman. Efterfrågan på laddstolpar ökar och självklart är vi med och levererar och installerar. Peter Avertoft Ägare & Ekonomichef - Det många inte tänker på är hur vi kan förbättra och effektivisera på företag och industrier. Med hjälp av vår automationsavdelning har vi hjälpt flertalet kunder med energieffektiva lösningar. T.ex. våra stora industri- & fastihetskunder där vi gör lösningar för att styra ventilation, belysning och värme. Viktiga faktorer som påverkar inte bara det egna klimatet men även ekonomin. Arto Lassila, Ägare & VD

Vänd dig till oss så hittar vi din eltekniska lösning - för en hållbar framtid. Skånegatan 10, Ljungby - eltt.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

4 | Näringsliv

Vi vill alla skapa skattepengar

Nästan hela styrelsen samlad. Från vänster Bengt Gustavsson, Roger Runnemalm, Christian Hallberg, Peter Hård, Bengt Larsson, Mikael Larsson, Johan Melin, Elin Runnemalm och Peter Johansson. Saknas på bilden gör Kenny Juteberg. FOTO: MARIAH LENNARTSSON

LJUNGBY KOMMUN De brinner för Ljungby och de brinner för företagen. Styrelsen för Företagarna, med ordförande Elin Runnemalm i spetsen, vill skapa värde och visa på tyngden i medlemskapet. Att de tio personerna i den lokala styrelsen för Företagarna jobbar på olika företag och inom olika branscher ser de som en klar fördel. – Vi har också olika personligheter och olika bakgrund, och det ger oss en bredd. Många driver eget och vi är alla engagerade i att skapa skattepengar, berättar Elin, vars nyfikenhet förde henne till ordförandeposten för runt ett och ett halvt år sedan. – Jag blev inspirerad av dåvarande ordförande Peter Johansson, berättar hon. Företagarna är en rikstäckande organisation med en nationell styrelse i Stockholm, och ett av huvuduppdragen är att påverka riksdagen genom att skriva motioner. På lokal nivå kan företag få

hjälp gentemot kommunen, och styrelsen utbildar sig i dag i hur de kan hjälpa företagen lokalt att få ut så mycket som möjligt av sitt medlemskap. ELIN GER ETT exempel på när företag kan vända sig till dem i styrelsen. – Det kan vara ett nytt lagförslag som påverkar småföretagen genom att det blir väldigt mycket byråkrati. Företagarna centralt kan då ligga på politikerna på riksnivå, samtidigt som den lokala styrelsen gör det samma på kommunnivå. Kanske står företag i andra kommuner inför samma problematik, och då kan Företagarna sätta press på de lokala politikerna även där. De blir helt enkelt starka tillsammans. – Dialogen med kommunen är viktig, poängterar Elin, som tycker att det funkar bra i dag, men menar att den alltid kan bli bättre. FÖRETAGARNA KAN OCKSÅ hjäl-

pa till i försäkringsfrågor och vid upphandlingar.

– Många småföretag har inte möjligheten eller tiden att förhandla själva, berättar Elin. Men medlemskapet handlar också mycket om nätverkande. En gång i månaden anordnar Företagarna i Ljungby en öppen after work, där stort som smått tas upp. – Vi lär av varandra, beskriver Elin. Det kan handla om förhållningsregler kring prao, hur man bäst lägger upp en praktikperiod, eller så kan en företagare i behov av en ny lokal söka tips av andra. – Konkurrens är viktigt, men Ljungby är för litet för att vi inte ska dra nytta av varandra. Man har också börjat göra företagsbesök, för att lära sig mer om medlemsföretagen. Nyligen besöktes exempelvis Ljungby Maskin, där Elin blev en spännande erfarenhet rikare efter att ha fått prova på att köra hjullastare… I DAGSLÄGET ÄR medlemsföretagen 130 till antalet, och de återfinns i vitt skilda branscher - allt från IT-sektorn, frisörbranschen och besöksnäringen till

En gång i månaden bjuder företagarna in till after work, där stort som smått diskuteras och där erfarenheter kan utbytas.

skogsbranschen och tyngre industrier – och de är en mix av enmansföretag, småföretag och medelstora. Dessa företag är en stor del i samhället, och mycket viktiga för kommunen. – Hela fyra av fem jobb skapas av småföretagare, berättar Elin, och visar en bild med en cirkel, där det är inritat med olika färger vad de kommunala skatte-

intäkterna i Ljungby kommun kommer ifrån. Bilden talar sitt tydliga språk. Näst störst del i cirkeln har den offentliga sektorn, som står för 28 procent av skatteintäkterna – men allra störst del, hela 30 procent, är det faktiskt just småföretagen som bidrar med. Mariah Lennartsson 0372-69 213 mariah.lennartsson@smalanningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 5

Det är vi som är styrelsen » ELIN RUNNEMALM

» BENGT LARSSON

Ålder: 37 år Bor: Ljungby Yrkesbakgrund: Utbildad inom HR, beteendevetenskap och rättsvetenskap. Har tidigare varit sektionschef inom Ljungby kommun. Jobbar nu: Marknadschef på, och delägare i, rekryterings- och bemanningsföretaget Onepartnergroup. Brinner för: Kompetens- och HR-frågor. Älskar människor över lag och inte minst entreprenörer. ”Det är fantastiskt hur alla företag har börjat med att någon har suttit och klurat på en idé, för att sedan våga ta steget och satsa.”

Ålder: 54 år Bor: Ljungby Bakgrund: Plastarbetare, kemist, egenlärd arkitekt, företagare. Jobbar nu: på Ljungby kommun som fastighetsförvaltare samt driver BKL Byggkonsult AB (ritar hus och är kontrollansvarig). Brinner för: Ordning och reda, samt nya möten med människor.

» JOHAN MELIN Ålder: 38 år Bor: Ljungby Yrkesbakgrund: Nio år som IT-ansvarig, innan dess lagerarbetare. Jobbar nu: På Office IT-Partner, som platschef och säljare. Brinner för: Utveckling av företagandet i Ljungby!

» ROGER RUNNEMALM Ålder: 41 år Bor: Grytåsa Bakgrund: Mekaniker -verkmästare -servicechef som anställd i 20 år på samma företag. Jobbar nu: Äger och driver Kronobergs MotorService AB, där jag arbetar med Volvo Pentas industrimotorer som sitter i bland annat stenkrossar, reservkraft, truckar, skogsmaskiner, flistuggar och jordbruksmaskiner. Mestadels av jobben görs ute i fält. Brinner för: Företagarna som ett sätt att få ett bra kontaktnät, bolla idéer med andra och kunna göra sin röst hörd.

» BENGT GUSTAFSSON Ålder: 63 år Bor: Ljungby Bakgrund: Är egen företagare sedan 1979. Jobbar nu: Driver Tutaryds Mekaniska Verkstad AB. Brinner för: Frågor som underlättar företagande.

» MIKAEL LARSSON Ålder: 36 år Bor: Bäck utanför Ljungby Bakgrund: Har jobbat på Hamneda Grus & Åkeri. Jobbar nu: Äger och driver Ljungby Schakt AB sedan 2013. Brinner för: Väldigt kul att sitta med i en väldigt trevlig och bra styrelse (med olika synvinklar ifrån våra olika verksamheter/yrken som vi har i styrelsen). Att få påverka och nå ut till övriga (medlemmar gamla som nya). Väldigt kul att vara med i ett så bra nätverk.

» KENNY JUTEBERG Ålder: 38 år Bor: Ljungby Yrkesbakgrund: Arbetat i återvinningsbranschen sedan 1998 med olika uppdrag och på olika befattningar. Jobbar nu: JBM Skrot & Metall AB Brinner för: Företagarnas nätverk framförallt, samt att driva lokala företagsfrågor.

Nu i nya

lokaler!

tt Tveka inte a höra av dig! Ljungby Industriteknik AB är ett serviceföretag med målsättning att tillgodose industrin med lösningar och åtgärder som säkerställer och

VI UTFÖR BLAND ANNAT: •Reparation •Underhåll

förbättrar produktionen.

•Installation

Vi har genom lång erfarenhet skaffat

•Tillverkning

oss bred kunskap om många olika

•Ombyggnad •Lift- och Maskinuthyrning

typer av maskiner.

» CHRISTIAN HALLBERG Svetsaregatan 1, 34134, Ljungby. Tel: 070 - 269 27 23 / 070 - 610 77 82 lars@ljitek.se • www.ljitek.se

Ålder: 41 år Bor: Ljungby Yrkesbakgrund: Utbildad på Ryssbygymnasiet under mitten av nittiotalet. Kock, köksmästare samt Food & Beverage Manager inom Scandic Hotels AB. Jobbar nu: Driver Gästgivaregården i Ljungby samt bolaget Hallberg Holdings AB. Är också ordförande i Svenska Kockars Förening Småland. Brinner för: Att påverka och skapa rätt förutsättningar att driva småföretag.

» PETER HÅRD Ålder: 33 år Bor: Ljungby Yrkesbakgrund: Tidigare arbete som underhållstekniker på Henjo Plåtteknik AB. Jobbar nu: Delägare i Hårds Transport AB. Brinner för: Ett enklare klimat för småföretagare att etablera och driva sin verksamhet.

Försäljning och Service av allt inom tryckluft • Vi jobbar med Stationära och Dieseldrivna kompressorer och reservkraft • Vi Servar alla Fabrikat

» PETER JOHANSSON Ålder: 47 år Bor: I byn Kärringe väster om Ljungby. Bakgrund: Arbetat i industri från jag slutat skolan. Jobbar nu: Är VD på PMU AB sedan 18 år tillbaka. Brinner för: Företagarna är en förening som arbetar för att göra det enklare för företagare att verka i sin roll. Det är ofta inte så lätt att föra fram sin åsikt till exempelvis kommunen om man är missnöjd eller frågande om hur saker och ting går till. Här känner jag att Företagarna arbetar fram åsikter som går fram till kommunen. Jag brinner för lokala frågor som gör att företagande funkar i, och i samarbete med, Ljungby kommun.

• Kringutrustning • Vi är representerade i hela södra Sverige • Egen verkstad i Ljungby där vi bl.a utför lagerrenoveringar

Utför lagerrenoveringar Välkommen att kontakta oss Hasse 0706118277 Staffan 0703353180 www.mobergstryckluft.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 5

Det är vi som är styrelsen » ELIN RUNNEMALM

» BENGT LARSSON

» BENGT GUSTAFSSON Ålder: 63 år Bor: Ljungby Bakgrund: Är egen företagare sedan 1979. Jobbar nu: Driver Tutaryds Mekaniska Verkstad AB. Brinner för: Frågor som underlättar företagande.

Nu i nya

lokaler!

tt Tveka inte a höra av dig! Ljungby Industriteknik AB är ett serviceföretag med målsättning att tillgodose industrin med lösningar och åtgärder som säkerställer och

VI UTFÖR BLAND ANNAT: •Reparation •Underhåll

förbättrar produktionen.

•Installation

Vi har genom lång erfarenhet skaffat

•Tillverkning

oss bred kunskap om många olika

•Ombyggnad •Lift- och Maskinuthyrning

typer av maskiner.

» CHRISTIAN HALLBERG Svetsaregatan 1, 34134, Ljungby. Tel: 070 - 269 27 23 / 070 - 610 77 82 lars@ljitek.se • www.ljitek.se

Försäljning och Service av allt inom tryckluft • Vi jobbar med Stationära och Dieseldrivna kompressorer och reservkraft • Vi Servar alla Fabrikat

• Kringutrustning • Vi är representerade i hela södra Sverige • Egen verkstad i Ljungby där vi bl.a utför lagerrenoveringar

Utför lagerrenoveringar Välkommen att kontakta oss Hasse 0706118277 Staffan 0703353180 www.mobergstryckluft.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

6 | Näringsliv

Trendbrott i Ljungbyhandeln LJUNGBY Ljungbyborna handlar möbler i Älmhult, en del av sina kläder och skor i Växjö. Sällanköpshandeln i Ljungby är sedan länge svag – men den går numera åt rätt håll. – Etableringen av Dollarstore har haft betydelse säger Rickard Johansson, analytiker på HUI Research.

HUI, Handelns utredningsinstitut tar varje år fram och analyserar statistik om handeln i Sverige. 2016 var första året sedan statistikens införande 2007 som Ljungby ökade sin andel av sällanköpshandeln i Sverige. Från 60 till 66 i det index där 100 är genomsnittet. – EN AV DEN ökningen är utan tvekan relaterad till etableringen av Dollarstore. Men även Elgiganten the phone house öppnade i centrala Ljungby under 2016, säger Rickard Johansson som också noterar att ÖoB lade ner samma år. Det är främst Ikea i Älmhult och Växjö som länscentrum som gör att Ljungbys siffror ligger lågt

STATISTIK OM HANDELN I LJUNGBY HUI (HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT) VISAR NEDAN de tre senaste årens siffror

för Ljungby kommun. Index är en siffra för styrkan i den lokala handeln i förhållande till rikssnittet som är 100. Såväl sysselsättning som omsättningen ökar stadigt, och mellan 2015 och 2016 ökade indexet för sällanvaruhandel.

FÖRSÄLJNINGSINDEX

DAGLIGVARUHANDEL

SÄLLANVARUHANDEL

2017:

96 96 97

65 66 60

2016: 600

2015: 575

2016: 2015:

Dollarstore öppnade i Ljungby 2016, och det var detta år som kommunen ökade sin andel av sällanvaruhandeln i riket för första gången sedan HUI började införa statistik sedan 2007. Fortfarande har Ljungby kommunen en svag siffra, 65 mot 100 som är index för genomsnittskommunen. FOTO: LARS DAVIDSSSON

i sällanköpshandeln enligt Johansson. Den fysiska sällanköpshandeln i Sverige går annars kräftgång, menar han. E-handeln är fortsatt stark, men det kommer ofta inte mindre kommuner till godo: – Vi ska snart presentera e-handelsföretagen på länsnivå, men de flesta finns i våra storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö. DAGLIGVARUHANDELN

i Ljungby är stabil och ligger inte långt från riksgenomsnittet.

De fyra senaste åren har siffran varit 96 eller 97. – Lidl etablerade sig 2015 i Ljungby, ett företag som har tvåsiffriga tillväxtsiffror. Det har naturligtvis betydelse för att hålla nivån. En siffra över 100 betyder att det sker ett inflöde av köp till kommunen medan under 100 pekar på ett utflöde. Fortfarande är Ljungby en förlorare i kampen om sällanvaruhandeln, men andra kommuner har inte tagit några större delar i den dagliga handeln med inte minst livsmedel.

SYSSELSÄTTNING 2017: 615

OMSÄTTNING I MILJONER KRONOR: 2017: 928

– För dagligvaror finns det en begränsning av hur långt man kan åka med sina inköpta kyl- och frysvaror. TROTS EN SVAG

tillväxt i riket överlag har mindre kommuner klarat sig någorlunda bra. Detta på grund av att en betydande del av nyetableringarna i lågprissegmentet under det senaste året har skett i mindre kommuner, vilket givit de lokala handelsnäringarna ett uppsving. Utöver etableringarna av Lidl och Dollarstore tar Rickard Johansson upp Clas Ohl-

2016: 917

son som öppnade i somras på Ljungbyporten. Denna etablering syns ännu inte i statistiken. – Deras provkoncept med en mindre butik ska bli mycket intressant att se hur det faller ut. Det kan ge ett uppsving under kommande åren till kommunen. Hur ska en kommun av Ljungbys storlek tänka vad gäller etableringar för framtiden? – Svårt att säga generellt, men man måste utreda hur den påverkar befintlig handel men också hur den kan stoppa utflödet.

2015: 903

En etablering av ett ehandelsföretag på en ort påverkar knappast den befintliga fysiska handeln på orten, eftersom ett sådant företag jobbar mot en större marknad men det kan förstås skapa lokala arbetstillfällen. I Ljungby jobbar cirka 65 personer på CD:ons lager. E-handeln ökade 16 procent förra året, men är totalt fortfarande en relativt blygsam andel. Den utgör mindre än tiondel av detaljhandeln med 8,7 procentenheter. Johan Carlsson johan.carlsson@smalanningen.se

Varje dag möter du produkter som vi varit med och format! IP Modellers huvudsakliga verksamhet är att bistå verkstad- och plastindustri med kvalificerade tjänster inom konstruktion, tillverkning och kontrollmätning. Med hjälp av avancerade programvaror och CNC-maskiner har vi möjlighet att bearbeta de flesta material såsom aluminium, plast, kompositer och stål. Företagets huvudområden är verktyg för:

• Vakuumformning • Plastformning • Gjuterimodeller • Fixturer • Mätning med koordinatmätmaskin. Utöver ren tillverkning av verktygsformar och fixturer så kan företaget ta ansvar för hela projekt tack vare ett brett kluster med företag inom olika specialiteter som IP Modeller samarbetar med.

IP Modeller AB

Kungsgatan 33, Ljungby. Tel. 0372-484 10 www.ip-modeller.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 7

Ett företag – två affärsområden Samma breda kunskap & service sedan 1943

Som fastighetsägare eller förvaltare kan du anlita oss för service och underhåll inom allt som rör VVS-installationer. Genom samarbetspartners erbjuder vi även service inom fjärrvärme och ventilation. Våra erfarna servicemontörer utför även reparationer och byten av exempelvis tvättställ, blandare och WC-stolar.

Automatiserade lager & logistiklösningar

Vävmaskiner

Följ oss på: comfort_ohlssons_ror

Villag 4, Ljungby • info@ohlssonsror.se Tel växel 0372-820 40, service 0372-820 42, butik 0372-820 41

OHLSSONS RÖR I LJUNGBY AB

TEXO AB, Box 602, 343 24 Älmhult • Tel 0476-560 00 www.texo.se • info@texo.se

Butikens öppettider: Månd-fred 9.30-18.00. Lördag 10.00-13.00

Colorama - den kompletta färgbutiken för ditt hem! Måleriet startade 2006 och vi är idag sju duktiga målare som jobbar för att förverkliga dina inredningsdrömmar!

070-30 84 253

Företaget startade 1974 som Sigvards Färghall med intrikting mot konsument, måleri, industri och kommun. Idag är vi den kompletta färgbutiken, Colorama.

Vi arbetar med all form av målning och tapetsering - både nybyggnads- och reparationsmåleri. Invändigt såväl som utvändigt. Vi målar enbart med miljögodkända och astma och allergigodkända färger.

Personal: Casper Larsson, Jesper Moberg, Pontus Johansson, Mattias Gustafsson, Eric Bengtsson, Fredrik Andersson, Rasmus Grundström.

Vi säljer Färg - Tapeter Golv - Kakel och arbetar med de mest kända märkena i Sverige. ALCRO - JOTUN - BORÅSTAPETER - MIDBEC m.fl - GOLVABIA - TARKETT COLORAMAGOLV mm.

Personal: Peter Jon sson, Dan Svensson, Mattias Gustafsson, Tiina Johansson, Mia Jonsson, Johann a Birgersson, Mattias Olsson

VÄLJ EN INOMHUSFÄRG FÖR EN BÄTTRE UTOMHUSVÄRLD! A1 TÄCKFÄRG/VÄGGFÄRG BIOBASERAD A1 är en helt ny väggfärg från Alcro. 30% av de ingredienser som brukar ha ett fossilt ursprung har nu ersatts av biobaserade ingredienser - tagna direkt från växtriket. A1 är lätt att måla med och ger en vacker yta som tål att tvättas försiktigt. A1 rekommenderas av Astma-& Allergiförbundet, samt uppfyller kriterierna för Svanenmärket.

KAMPANJRABATT

25% Priserbjudanden gäller tom 30/11-18

Sigvards Färghall Bolmstadv. 38 Ljungby 0372-620 28 Öppettider: Vardagar 7–18 | Lördagar 9.30–13 | www.sigvardsfarghall.se

LJUNGBY

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

8 | Näringsliv

Några av de anställda på Sjöriket är; Eliabeth Svensson, Annica Simolin, Britta Johansson, Rut Björkström och Jeanette Svensson.

FOTO: CATARINA JOHANSSON

Sjöriket fortsätter att utveckla LJUNGBY I Sjörikets nya lokaler finns det plats att växa och skapa fler aktiviteter för sina kunder. Det senaste är volontärarbete och pensionärspool. – Just nu har vi startat upp Pensionärspoolen, en för den som vill arbeta ideellt och den för pensionärer som kanske inte känner sig färdiga med arbetslivet, berättar Lotta Johansson, verksamhetschef och ägare. Det är sju år sedan Lotta Johansson och Lena Alm bestämde sig för att starta Sjöriket, till en början erbjöds köp av av städ- och hushållsnära tjänster. Ett år senare ansökte de även om att få driva hemtjänst i privat regi. – Vi la grunden det första året och har byggt vidare efter hand och är under ständig utveckling. I dag har vi cirka 60 anställda, förutom oss som sektionschefer, Lena Alm, Elisabeth Persson och jag säger Lotta Johansson. Ett riktigt lyckokast kalllar hon flytten till den nya lokalen som de gjorde i december 2017. – Vi har nu en helt annan yta att förfoga över som ger oss fler möjligheter att ordna aktiviteter i. Elisabeth och Lotta tar plats i ett par fåtöljer i den stora salen. – Vi vill att här ska kännas hemtrevligt, varmt och välkomnande och vi tycker att vi har lyckats, fortsätter Lotta. Lena Alms portugisiska vattenhund Selma är allas kompis och får en klapp här och där. Lena berättar att det

fanns en tanke på att Selma skulle ingå i arbetet hos kunderna hon besökte. Kontakten med djur brukar vara uppskattat. – Hon är lite för matglad så det hade inte blivit bra. En kaka här och en macka där hade lätt slunkit ner så den tanken fick jag släppa, skrattar Lena. Under de sju åren som gått så har det hänt mycket och mer är på gång i Sjörikets namn. – VÅRT UPPDRAG ÄR att ge

kunden det den behöver och önskar utifrån sitt biståndsbeslut. Ingen människas behov är den andre likt. De tjänster som vi i dag erbjuder är hemtjänst och hushållsnära tjänster. – Att bli äldre kan göra att kroppen kanske inte alltid vill det man själv vill och enligt socialtjänstlagen kan den som själv inte kan tillgodose sina behov – ha rätt till bistånd för sin försörjning och sin livsföring. Det är här som hemtjänsten kommer in, antingen via kommunen eller via privata aktörer. Elisabeth berättar vidare om att deras kunder är de som har fått ett biståndsbeslut. Ett beslut som grundar sig på den dialog som handläggaren har haft med den enskilde. Insatserna som ges ska spegla de behov som den enskilde har. – Sedan är det hemtjänstutövarens uppgift att tillsammans med den enskilde, planera hur och när så att hjälpen blir som han eller hon önskar. Det är här vårt arbete börjar och grundplanen ska vara upprättad inom 14 dagar. – Vi har arbetsgrupper om fyra personer där vi fo-

kuserar på att grupperna ska innefatta alla kompetensområden. Allt från att ge medicin till att städa. Här är det också viktigt att kemin stämmer gentemot personen som tar emot hjälpen. Vi tycker att de små arbetsgrupperna är viktiga för att få en bättre kontinuitet så att kunden lär känna den som kommer, säger Elisabeth. LOTTA FÖRKLARAR ATT

allt måste kännas rätt och att det är kunden som avgör vad som är rätt för just den. – Det handlar om litet som stort i om man vill prata på morgonen eller om hur man vill ha sitt ägg kokt. Elisabeth fortsätter med att berätta att de ibland har kunder som inte alltid kan uttrycka vad de vill med de olika insatserna som är beviljade. Då är närstående oerhört viktiga – all information vi kan få för att lära känna den enskilde är betydelsefull för att göra en bra och fungerande vardag. Att bli äldre och vara helt klar och utan behov av hjälp kan låta optimalt – om man då bortser från vad ensamhet kan göra i en människa. Det är detta som nästa steg handlar om. – VI VET JU att det råder en

brist på undersköterskor i landet. Vi vet också att det finns många över 65 år som inte alls anser att de har gjort sitt inom arbetslivet. De har långt mer att ge och mår dessutom väl själva av att göra någonting för andra. De kanske känner sig ensamma själva och gärna vill dela sin intressen med någon likasinnad.

Elisabeth Persson, Lena Alm och Lotta Johansson ser fram emot att kunna erbjuda ännu fler tjänster inom verksamheten Sjöriket.

Ett bistånd ges till någon som behöver det. Antalet timmar och hjälpinsatser är fastställda. – Så finns det saker som man vill göra men inte kan utan hjälp. Det är här som vår nyuppstartade verksamhet med volontärer eller pensionärspool kan göra en insats. – Vi håller nu på att bygga upp en kompletterande verksamhet till hemtjänsten där vi knyter volontärer, alltså obetalda frivilliga till oss. Det kan även handla om att få sällskap till en läkare. Inte för att man inte kan ta sig dit själv utan för att det är en trygghet i att ha någon med sig. – Här gör vi en matchning utifrån intressen och försöker få till den bästa personkemin. Det är liknande kommunen väntjänst, berättar Lotta. Hon fortsätter med att berätta om att arbete i

pensionärspoolen är ett avlönat extraarbete som görs utefter att ett bistånds eller ett hushållsnära uppdrag finns och beroende vad man anmält intresse av att arbeta med. – Det finns så mycket kompetens och erfarenhet hos många av dem som har jobbat inom arbetslivet på pappret efter sin 65-årsdag. De kan göra enormt mycket för oss och samtidigt själva känna att de kan ge det de vill ge och kan. – VI ÄR PÅ

god väg att skapa en komplett verksamhet. Just nu spetsutbildar vi en grupp i palliativ vård – vård i livets slutskede. Vi har också ansökt om att bli utförare av personlig assistans. Den 1 november tog vi över trygghetslarmen för våra kunder, säger Lena Alm. Lena, Elisabeth och Lotta, sektionschefer på Sjöriket är av en och samma

uppfattning när de får frågan om varför de brinner för sitt yrke. – Att få och kunna vara till hjälp för andra gör gott i oss också. När vi i hjärtat får vara dem vi vill vara så vet vi också hur viktigt det är för andra att få vara det. Även den dagen de av åldersskäl inte kan vara det helt ut på egen hand. – Det handlar ibland om stora saker och ibland väldigt små. Dels det som är livsnödvändigt med hygien och medicin, men även hur man vill ha det städat. Allt från hur man vill ha sitt frukostägg kokt till vilket pålägg till hur man vill att sängen ska vara bäddad.

Text: Catarina Johansson 0372-69 212 catarina.johansson@smalanningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 9

Det är en trygghet att veta att de kommer LJUNGBY I mars 2018 fick Walldy Ingered en stroke som förändrade hennes liv. Hon klarade sig bra trots allt men har inte samma ork längre och saker hon kunnat göra tidigare är inte längre möjligt. Hemtjänsten gör att hon kan bo kvar i sitt hus där hon bott sedan 1964. – Mitt hem betyder mycket för mig och här vill jag stanna så länge jag kan, säger Walldy Ingered. – Jag är tacksam över att inte ha blivit värre drabbad, det finns de som blir förlamade, säger Walldy Ingered. I dag är en bra dag och det är en pigg och positiv 85-åring som tar emot i sitt hem. Hon är en av dem som har blivit beviljad hemtjänst och det är personer från Sjöriket som ser till att hennes vardag fungerar. – Jag brukar säga att de är mina änglar. Tack vare dem så kan jag bo kvar hemma. Walldy tillhör ändå en av dem som har anhöriga som alltid ställer upp för henne – fyra barn, tolv barnbarn och tolv barnbarnsbarn. – Fler är på väg, det är så roligt, säger Walldy och tittar runt på alla de fotografier som finns i hennes hem. De hänger på väggen, står i bokhyllan, ligger på bänken och hänger på kylskåpet. – Jag har så gott som daglig kontakt med mina barn och barnbarnen kommer gärna och hälsar på. Men de kan ju inte stå till tjänst med allt och det skulle inte kännas rätt om de behövde göra det. Det finns ju även dem som inte har några anhöriga. Den sociala biten är viktig och här spelar hemtjänstpersonalen en stor roll. Hon berättar att det som hon får hjälp med kan vara att klä av och på sig, få sängen bäddad, städa, ta sin medicin, få tvätten hängd och hjälp med frukost, middag och kvällsmat. – Vissa dagar kan jag göra en del själv och andra dagar så orkar jag nästan ingenting, dessutom har jag problem med min rygg. Jag kan gå men har

Av Lisa Östlund från Sjöriket får Walldy hjälp med det hon behöver. Men de har också blivit mycket goda vänner.

det jobbigt med att ta mig fram. Att bädda sängen skulle vara omöjligt om jag inte fick hjälp. Walldy flyttade till sitt hus år 1964 med sin man och sina fyra barn. 1998 blev hon ensam efter att hennes make avled. – MITT HEM BETYDER

mycket för mig och här vill jag stanna så länge jag kan. Tack vare hemtjänsten så kan jag det. Dessutom har jag fått så fina vänner i dem som kommer hit. Walldy tittar på Lisa Östlund från Sjöriket som sitter jämte i soffan. Hon ler mot henne och Lisa ler tillbaka. De känner varandra väl. – Hon är en av mina pärlor. Det är små saker som de fångar upp i hur jag vill ha det. Lisa skrattar och berättar att Walldy tyckte att hon snålade med smöret denna morgon – så det fick bli ett tag till i smörbyttan. – Jag känner alla som kommer till mig och de känner mig. Det kan vara små saker som är jätteviktiga. Vad för pålägg man vill ha på smörgåsen, hur man vill ha sin gröt och om man vill prata eller

vara tyst på morgonen. Vi planerar tillsammans, till exempel vad jag ska äta till lunch, om potatis behöver skalas. Det klarar jag inte av själv, berättar Walldy. Walldy tycker att hemtjänsten blivit en del av familjen. De lär känna hennes barn och barnbarn och känns som självklara och inte som några som kommer utifrån. – Att prata med någon som en vän är också viktigt.Vi pratar om det mesta som man gör med en vän. Det är inte många veckor kvar till jul och även i pyntningen känner Walldy sig lugn. – Det är viktigt att få det fint till julen och själv skulle jag inte kunna hämta jullådan och sätta upp ljusstakarna. Hon berättar att hon känner sig lyckligt lottad med en så stor familj som ofta kommer och hälsar på och hjälper henne. – MEN DET FINNS

de som är helt ensamma och att bara veta att det kommer någon varje dag är en trygghet. Några kanske bara har de personerna som kommer från hemtjänsten att prata med.

FOTO: CATARINA JOHANSSON

”Mitt hem betyder mycket för mig och här vill jag stanna så länge jag kan”, säger Walldy Ingered.

Walldy förklarar att hon inte orkar inte med det sociala livet som hon gjort tidigare, vare kroppsligt eller själsligt och berättar att de förra julen var mellan 25 och 30 personer som samlades hemma hos henne. I år kommer hon inte att orka med att hålla jul. – Det är någonting som hänt efter stroken – jag orkar inte vara bland för många människor. Men jag vet att det blir julmat ändå, genom mina barn som i vanliga fall också

brukar bjuda hem mig på middag eller komma med lite god mat till mig. Det blir dags för medicin och Lisa ser till att det blir rätt, hon har dukat fram juicen på bordet. Walldy tar en klunk och när hon är färdig berättar hon stolt vidare om sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn. – Ja här trivs jag, det är mitt hem och jag kan tänka att de flesta nog vill vara i sin hemmiljö även om de blir äldre eller sjuka.

För mig hade det blivit för betungande om jag inte blivit beviljad hemtjänst. – Jag är realistisk och tänker att den dagen kanske kommer och då får man tänka annorlunda. Nu bara gläds jag åt att bli så väl omhändertagen av dem som kommer till mig om dagarna, säger Walldy.

Catarina Johansson 0372-69212 catarina.johansson@smalanningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 9

Av Lisa Östlund från Sjöriket får Walldy hjälp med det hon behöver. Men de har också blivit mycket goda vänner.

de som är helt ensamma och att bara veta att det kommer någon varje dag är en trygghet. Några kanske bara har de personerna som kommer från hemtjänsten att prata med.

FOTO: CATARINA JOHANSSON

”Mitt hem betyder mycket för mig och här vill jag stanna så länge jag kan”, säger Walldy Ingered.

Catarina Johansson 0372-69212 catarina.johansson@smalanningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

10 | Näringsliv

Våga använda färger och mönster LJUNGBY Det handlar mycket om rätt teknik, inte för mycket färg på penseln eller klister på borsten. Men är det någon som har känslan för det är det Ljungbys målare John Törnqvist.

handelskedja som finns i hela Norden. – Jag fick ett erbjudande om en lokal i stan och då bestämde jag mig för att starta Happy Homes, säger John Törnqvist som parallellt även driver firman John Thörnqvist måleri.

Vad är på tapeten just nu gällande trender i färg och mönster? Vi frågade experterna på Happy Homes i Ljungby. – Vi ser att man börjar våga välja annat än bara vitt, det är både mer färg och mönster, säger Emelie Sandberg som är en av de fem anställda i butiken. Happy Homes är en färg-

han 2015. Men redan sedan studenten 1998 har han varit med i branschen. – Jag gick måleri i Ljungby och efter det var jag anställd på en firma i 17 år innan jag startade eget. Vad är det roligast med att jobba som målare? – Att man ser skillnaden före och efter, och att kunden blir nöjd med jobbet

MÅLERIFIRMAN STARTADE

Den vita trenden har vänt. Här håller Emelie Sandberg och John Törnqvist på Happy Homes upp tapeter designade av bland annat Morris, Cole and Son och Boråstapeter. FOTO: HANNAH LUNDQVIST

man utfört. Sedan är det ett väldigt varierande jobb. Det hade inte varit kul att bara spackla hela dagarna. Firman gick bra och redan efter ett par månader fick han anställa personal. I dag är de åtta målare som tillsammans omsätter runt sju miljoner kronor. Deras kunder är främst privatpersoner, företag, Ljungbybostäder och kommunen. Och just nu håller de till på äldreboendet Ljungberga där de spacklar, målar och tapetserar. – Det är 20 lägenheter

som ska renoveras här på andra våningen som tidigare har varit flyktingboende. Men nu ska det bli lägenheter till de äldre. De första tio lägenheterna beräknas vara klara runt jul. FÖRUTOM ATT TAPETSERA

och måla erbjuder firman även besiktningar av hus. – Innan man ska börja måla utvändigt är det bra att man har kollat upp hälsan på huset. Om det är någon fukt i väggarna och vilken färg som då passar bäst.

Vad skulle du säga är det svåraste i jobbet? – Spackla! Det ser väldigt enkelt ut men det gäller att få till en så jämn yta som möjligt så att man slipper att slipa så mycket efteråt. En annan sak, som säkert många tycker är lite knepigt, är att få till en bra teknik gällande mönstertapetsering. Hur gör man för att undvika mycket spillbitar? – Har man till exempel flera rullar så öppna alla. Det

kan finnas en bit i början på nästa rulle som passar till våden man nyss har satt upp på väggen, säger Emelie Sandberg. – Och sluta alltid i ett hörn som inte syns så tydligt, kanske där det ska stå en garderob sedan. För det blir alltid ett hörn där det inte kommer att passa, säger John Törnqvist.

Hannah Lundqvist 0372-69 220 hannah.lundqvist@smalanningen.se

HÖSTREAN PÅ HAPPY HOMES FORTSÄTTER! Kunden i centrum!

Vi gillar personligt på Happy Homes! Vi som jobbar på Happy Homes brinner för att du ska få personlig hjälp med goda råd och ett kvalitetsresultat när du är kund hos oss. Vi strävar efter att alla kunder ska bli nöjda kunder och välja oss även i framtiden!

25%

LADY BALANCE VÄGGFÄRG Ger väggarna ett matt och vackert utseende. Garanterad täckförmåga på två strykningar. Gäller endast 10-liters.

RABATT

PRISER Kvalitet behöver inte vara dyrt. Vi kan genom att vi har ett eget måleri, köpa in stora kvantiteter och i gengäld pressa ner priser som vi sedan låter kunden ta del av. Ju mer du handlar desto större blir den totala rabatteni kronor. Kom in så berättar vi mer om Happy Homes rabattsystem.

LADY PURE COLOR VÄGGFÄRG

Vill ni inte göra jobbet själva?

BOSTIK LÄTT HANDSPACKEL

Ger en supermatt väggyta och en speciell atmosfär till rummet. Färgen är reptålig, slitstark och tvättbar. Gäller endast 10-liters.

För torra utrymmen inomhus. 10 liter.

Boka jobb från John Törnqvist Måleri AB direkt i butiken. Nio erfarna målare är redo att hjälpa dig som kund till ett proffsigt slutresultat - smidigt eller hur!

(299:-)

199:-

BECKERPLAST 10 liter. En matt färg för väggar och tak inomhus. Ger en jämn och tät yta och torkar snabbt. Valfri kulör.

KUNDKLUBB! GÅ MED I VÅR KOSTNADSFRIA KUNDKLUBB FÖR INSPIRATION, ERBJUDANDEN OCH FÖRMÅNLIGA PRISER PÅ ALLT I BUTIKEN!

Gäller t o m 1/12 -18.

ALLA LAGERTAPETER

30% RABATT HAPPY HOMES LJUNGBY

Gängesvägen 12 Tel 0372-130 11 Vardagar 7-18, lör 9-13 www.happyhomes.se

449:-

25% RABATT

IS! A PR R B ID ALLT Du vet väl om att vi på Happy Homes i Ljungby alltid utför kostnadsfri besiktning in och utvändigt. Vår personal är till för att göra det så smidigt som möjligt för dig som kund.

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 11

Dokumenterat kvalitetssystem sedan 2005

Storgatan 11 Tel. 0372-108 88

www.ljungbyoptikern.se

Uthyrning och förvaltning av bostäder, industri och kommersiella lokaler samt gruppbostäder. Telefon 0372-75 50 30 Ljungby Rörmokeri är ett nystartat VVS-företag som idag består av Emil & Axel. Tillsammans har vi mer än 18 års erfarenhet inom VVS, både inom entrepenad och service. Ljungby Rörmokeri utför det mesta inom VVS-installationer, såsom badrumsrenovering, värmepumpar, nybyggnationer, service m.m. Vårt mål är att varje kund ska bli nöjd med sin installation och investering. Vi ställer därför höga krav på våra installatörer och deras kunskap. Välkommen att kontakta Emil 070-1322726 eller emil.ljungbyrormokeri@gmail.com

VAR FÅR DU LUFT IFRÅN? Vi är specialiserade på tryckluft med försäljning och service och har både kompetens och resurser som gör att vi kan ta ett helhetsansvar kring våra kunders anläggningar. Vi kommer gärna ut på ett besök för att presentera oss och våra tjänster och ser vad vi kan göra för att effektivisera er drift genom ett personligt besök.

www.hkservice.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 11

Dokumenterat kvalitetssystem sedan 2005

Storgatan 11 Tel. 0372-108 88

www.ljungbyoptikern.se

www.hkservice.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

12 | Näringsliv

Peter Monsler bor i Ljungby och har drivit sin firma Glasklarputs i elva år. Han hjälper både privatpersoner och företag med att putsa fönster.

Som fönsterputsare LJUNGBY Såpvatten, tvättpäls och skrapa med en stor portion teknik. Det är verktygen som fönsterputsaren Peter Monsler bär med sig under en dag på jobbet. Klockan åtta ringer väckarklockan. Då startar dagen för fönsterputsaren Peter Monsler, 36. – Innan jag sticker iväg ser jag till att äta en stabil frukost med gröt, ägg och massa mackor. Frukosten är viktig för mig i jobbet eftersom det går åt många kalorier under dagen. Runt nio drar arbetet igång på riktigt. Då åker gummiskrapa, tvättpälsen och såpvattnet fram - en riktigt klassiker.

”Den var 323 meter högt och det svajade en halv meter i sidled längst upp.” PETER MONSLER, FÖNSTERPUTSARE

– Den tekniken har funnits i minst 100 år. Och tyvärr måste jag säga, det finns ingen annan genväg. Många har säkert provat på att gnugga med tidningspapper. Men det är tyvärr en myt. Kanske fungerade det bättre förr då trycksvärtan var ammoniak baserad. Men det är slitsamt för kroppen att arbeta över axelhöjd. Roterande axelrörelser ska man passa sig för. FÖRSTA KUNDBESÖKET DEN här

dagen var ute vid sjön Bolmen. Huset hade stora fönsterpartierna som sträckte sig ända upp till nocken. – För att kunna arbeta utvändigt från marken, med höga höjder, använder jag mig av ett mjukvatten-system. Det innebär att jag har ett långt skaft med en bortse på. Skaftet är kopplat till en vattenbehållare som renar vattnet från kranen så det blir helt sterilt. Peter putsar vidare samtidigt

som han pratar. Försiktigt drar han borsten upp och ner på glaset. Eftersom vattnet inte innehåller några partiklar blir det inga torkfläckar. Fönsterna kan självtorka. - Det är så sterilt så man kan säga att vattnet spränger bort smutsen. Smutspartiklarna blir som mättat av vattnet. Det är jättesmidigt! Peter kom i kontakt med tekniken när han var utomlands och jobbade. Men när det blev dags att flytta hem till Sverige tog han med sig den hit. UTÖVER VILLAN VID Bolmen hann Peter med ytterligare ett besök innan det var dags för lunch.

– Lunchen brukar jag äta ute. Känner nog till varenda restaurang i länet, säger han med ett leende. Under en arbetsdag hinner han i snitt med att besöka fem kunder. Barnfamiljer som pensionärer. Lägenheter och villor. Höga som låga byggnader. Men oavsett var han är och arbetar gör han aldrig någon rörelse som inte är genomtänkt. (Om det inte händer något oförutsägbart vill säga). – Jag gör inga onödiga rörelser, oavsett om det handlar om hur jag plockar fram verktygen eller hur jag drar med rakan. Jag försöker hela tiden att utveckla mig. Förfina tekniken och slipa på sekunderna.

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 13

En dag som fönsterputsare...

09:00

12:00

09.00. Efter en stabil frukost åker Peter ut till sin första kund. 09.30. Framme hos första kunden i Bolmen. 09.45. Han var noga med att torka bort allt överflödigt vatten vid fönsterlisten.

09:30

15:00

10.00. På utsidan av huset putsade han med en borste som satt på ett långt skaft. 10.30. Efter fönsterna på huset blev det dags att putsa glasräcket. Därefter putsade han huset invändigt. 12.00. Lunchdags. 15.00. Efter lunch hann han med ett par kundbesök innan det blev dags för fönsterna på Ljungsätra.

09:45

15.15. Han känner en extra gång på stegen så att den står stabilt. 15.30. När han var klar med fönsterna på Ljungsätra var det dags att packa ihop och avsluta dagen.

Hjälmen på plats.

10:00

15:15

15:30

10:30

FOTO: HANNAH LUNDQVIST

får man se allt Efter lunchen blev det dags att göra ett besök på äldreboendet Ljungsätra i Ljungby. – Här putsar jag bara fönsterna som är högst upp i ett av tornen. Här får jag ta fram stegen och säkerhetslinor. Men det är nästan bara här jag behöver gör det. Oftast kan jag arbeta från markhöjd med skaftet och mjukvatten-systemet. MEN IBLAND GÅR det inte att arbeta från marknivå. När Peter jobbade som fönsterputsare i Sydney var det betydligt högre höjder att ta sig an än fönsterna på Ljungsätra. – Där fick vi hänga ut från balkongerna och putsa fönsterna på skyskrapan Q1. Den var 323 meter högt och det svajade en

halv meter i sidled längst upp. Peter kom i kontakt med yrket redan efter gymnasietiden. Då gick han bredvid två äldre herrar i Ljungby, Janne och Björn, som hade varit med länge i branschen. – En av dem var väldigt pedantisk så jag lärde mig tidigt att vara extremt noga och försiktig. Det fanns inte på kartan att man fick spilla något vatten på golvet. Och det var en av lärdom som Peter hade stor nytta av under sin tid i Australien. – Som fönsterputsare får man se allt. Vi var i flera lyxiga hus där det förvarades dyra konstsamlingar. I de sammanhangen kändes det bra att man lärt sig att vara försiktig.

Det var inte läge att spilla något vatten där.

gen så att det blir jämt, skrattar Peter.

man kanske underhållet. Hur man ska nå upp.

TROTS ATT BYGGNADERNA

2007 BESTÄMDE SIG Peter för att

DET SOM PETER gillar mest med

inte är 300 meter höga i Ljungby är säkerheten ändå viktig att tänka på. – Måste jag upp på en stege känner jag en extra gång att den står stabilt. En gång gjorde den inte det och jag föll jag ner på en bandsåg. Som tur var lyckades jag göra en volt i luften och landade med fötterna först. Fick lite skrapsår, men det kunde gått betydligt värre. Är du skrockfull? Kan du gå under en stege? - I början gjorde jag inte det, men nu händer det att jag gör det. Men går jag under från ett håll måste jag gå under på tillbakavä-

starta sin firma Glasklar fönsterputs i Ljungby. Han etablerade sig först bland kunder i Halmstad, men är i dag aktiv i både Ljungby, Värnamo och Växjö. – Det jag har märkt under dessa elva år i branschen är att det är fler och fler som börjar unna sig att ta hjälp med fönsterputsning. Han poängterar också att det blir allt vanligare att fler gärna ritar och designar sina hus när det är dags att bygga nytt. I dag är det vanligt att man vill ha mycket ljusinsläpp med stora fönsterpartier. - Det är fint, men ofta glömmer

yrket är den sociala biten, trots att han arbetar ensam ute på fältet. – Jag får träffa så mycket människor. Ofta börjar man pratar där man slutade förra gången.

Text & foto: Hannah Lundqvist 0372-69 220 hannah.lundqvist@smalaningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 13

En dag som fönsterputsare...

09:00

12:00

09.00. Efter en stabil frukost åker Peter ut till sin första kund. 09.30. Framme hos första kunden i Bolmen. 09.45. Han var noga med att torka bort allt överflödigt vatten vid fönsterlisten.

09:30

15:00

09:45

15.15. Han känner en extra gång på stegen så att den står stabilt. 15.30. När han var klar med fönsterna på Ljungsätra var det dags att packa ihop och avsluta dagen.

Hjälmen på plats.

10:00

15:15

15:30

10:30

FOTO: HANNAH LUNDQVIST

Det var inte läge att spilla något vatten där.

gen så att det blir jämt, skrattar Peter.

man kanske underhållet. Hur man ska nå upp.

TROTS ATT BYGGNADERNA

2007 BESTÄMDE SIG Peter för att

DET SOM PETER gillar mest med

yrket är den sociala biten, trots att han arbetar ensam ute på fältet. – Jag får träffa så mycket människor. Ofta börjar man pratar där man slutade förra gången.

Text & foto: Hannah Lundqvist 0372-69 220 hannah.lundqvist@smalaningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

14 | Näringsliv

Gustav R Johansson satsar på miljön och framtiden LJUNGBY Det är högkonjunktur i branschen och framtiden ser ljus ut tack vara alla planerade projekt. Gustav R Johansson AB i Ljungby satsar stort på nya investeringar och projekt – inte minst för miljöns skull. Direkt efter årsskiftet får Gustav R Johansson nya maskiner. Man satsar på en ny bergkross till bergtäkten i Orberg, där företaget har tillstånd att bryta i ytterligare 15 år. – I januari börja vi byta ut den gamla förkrossen, där massorna krossas till storleken 0-250 millimeter. Vi investerar 5-6 miljoner på detta projekt, som ger större kapacitet och förbättrad arbetsmiljö. GUSTAV R JOHANSSON

är entreprenadföretaget i Ljungby som har ett 100tal anställda i koncernen och ett 40-tal entreprenadmaskiner. Man kan i princip säga att Gustav R Johansson har varit med om att grundlägga Ljungby. Företaget är betydligt äldre än vad Ljungby är stad och allt eftersom Ljungby har byggts ut så har Gustav R ofta funnits med som entreprenör i en eller annan form. Men företaget och dess maskiner finns inte bara i Ljungbytrakten utan i stora delar av Sverige, från Värmland och söderut. Gustav R Johansson arbetar med det mesta inom markentreprenad och tillverkar till exempel betong i Tallåsen. Den stora bergtäkten i Orberg är en viktig del, där man får fram maskinsand, makadam och väggrus. – VI BRINNER FÖR att jobba

med långsiktig hållbarhet för vårt företag. Vi arbetar därför hårt med miljöfrågorna, säger Per Johansson, vd i Gustav R Johansson. Det är mycket fossilt bränsle i branschen och företaget bryter naturgrus, som är en ändlig resurs. – Men vi har bestämt oss för att ta ansvar för en hållbar verksamhet, säger Per Johansson. Vi skall till exempel reducera våra fossila koldioxidutsläpp med 90 procent fram till 2030. Maskinerna kommer att köras med biobränsle eller med el. – Det finns hybrid-grävmaskiner på gång, och mindre fordon kan få eleller hybriddrift. För miljöns skull har

Per Johansson, vd på Gustav R Johansson, berättar att man investerar i en ny förkross vid bergtäkten i Orberg utanför Ljungby.

”Vi brinner för att jobba med långsiktig hållbarhet för vårt företag.” GUSTAV R JOHANSSON

Gustav R Johansson också investerat i solceller. – Vi producerar nu 40 000-50 000 kilowattimmar solel, säger Per Johansson. DET FINNS MINIMIKRAV

på återställande av täkter efter avslutad produktion. – Men vi kan gör mer än minimikraven. Det finns exempel, bland annat vid golfbanan i Lagan, där det är större mångfald på djuroch växtliv efter att vi har återställt området. Med enkla medel kunde vi skapa en damm som blev gynnsam för till exempel groddjur, insekter och fåglar. Den nya drönartekniken kommer snart att användas i betydligt större omfattning än hittills. – Drönartekniken gör det möjligt med höjdmätning på ett smidigare och

bättre sätt än hittills. man kan få exakta dokumentationer vid ledningsdragningar. Uppgifterna kan läggas in med koordinater så att man även om det är 20 centimeter snö kan hitta en ledning på centimetern när. Självkörande fordon kan det också bli tal om i framtiden. – Jag tror att det i första hand blir aktuellt inom till exempel bergtäkter, där fordonen går samma sträcka från brytning till där det tippas i krossen. HELA BRANSCHEN

jobbar för högtryck just nu. – Ja, det är högkonjunktur nu, och vi har haft svårt att få kvalificerad arbetskraft. Vi söker både ingenjörer, anläggningsarbetare, grävmaskinister och maskinförare.

Och högkonjunkturen ser ut att hålla i sig ett bra tag. Många nya projekt är på gång. Det byggs mycket i Ljungby och i hela landet. – Behovet av bostäder är stort. Det lär behövas 600 000-700 000 nya bostäder i Sverige inom en tioårsperiod, säger Per Johansson. Alla enskilda avlopp som måste ordnas till är en stor anledning till högtrycket. Nu kommer dessutom motorvägsbygget förbi Ljungby. – Det kommer att påverka alla entreprenörer positivt, säger Per Johansson. Det är ju ett danskt bolag som är huvudentreprenör, men det ger spinoff-effekter här. Oavsett vilka entreprenörer här som blir underentreprenörer så kommer nog alla att ha glädje åt det. Får ett företag sälja till eller jobba åt motorvägsbygget, så måste ju det jobb som de annars skulle ha gjort göras av andra. De närmaste åren ser alltså ut att bli mycket goda för branschen. Sven-Inge Idofsson

FOTO: SVEN-INGE IDOFSSON

OM KONCERNEN EN KONCERN: Gustav R Johansson är numera en koncern, med Gustav R Johansson AB som huvudbolag och fyra dotterbolag: » Gustav R Johansson Entreprenad AB » Veinge Betong i Laholm » Bojs i Lidhult » Gustav R Johansson Fastighets AB.

HISTORIK 1907: Gustav R Johansson är ett mycket gammalt

företag, som har anor från de första åren på 1900-talet. 1907 startade nämligen Frans Johansson (farfars far till nuvarande vd:n Per Johansson) ett hästtransportföretag i Älmhult, Johanssons Åkeri. 1921: Verksamheten flyttades till Ljungby. 1924: Den första lastbilen, en T-Ford, köptes in, och Gustav (son till Frans) tog körkort för lastbil den 7 juni 1924. ”Vi brukar räkna det datumet som företagets startdatum”, säger Per Johansson. 1942: Gustav R - känd som ”Åkar-Gustav - tog över företaget. 1980: Tredje generationen Johansson i ledningen. Gustavs son Lars-Göran blev ny vd. 1999: Fjärde generationen Johansson i ledningen. Per tog över som vd och driver företaget tillsammans med brodern Mikael.

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 15

FOTO: PÄR GRÄNNÖ

Ånära, attraktivt och nyskapande, så ska Ljungby utvecklas och locka allt fler att bosätta sig i staden. ”Vi har bra möjligheter att förverkliga vår vision, och det syns på kartan, men vi kommer att behöva ännu mer”, säger Ljungbys kommunalråd Magnus Gunnarsson (M).

Här ska det framtida Ljungby växa fram selbit i Ljungbys utveckling. För att kunna erbjuda fler företag att etablera sig i Ljungbys skyltfönster, skapas ett nytt industriområde utmed E4. Än så länge är Eka endast en markering på kartan, men inom några år ett nytt industriområde. – Även om vi i dag inte har brist på industrimark är det brist på mark utmed E4 där många företag vill etablera sig eftersom det är ett bra skyltfönster. Det är enormt viktigt att vi har planer färdiga för både industri och tomter eftersom vi växer så att det knakar. ETT AV KOMMUNEN

största projekt framöver kommer vara att skapa en ny modern stadsdel där sågverket en gång låg. – Sågverkstomten är vårt stora profilområde, dels eftersom det ligger utmed de norra infarten och dels eftersom där har vi möjlighet att skapa något som verkligen är attraktivt. Där kan

Magnus Gunnarsson (M), Ljungbys kommunalråd.

”Det är enormt viktigt att vi har planer färdiga för både industri och tomter eftersom vi växer så att det knakar. ”

FOTO: MARTINA QUINN

MAGNUS GUNNARSSON (M)

vi göra något riktigt bra från början, utan att behöva fila på något gammalt. År 2022 är tanken att spaden ska sättas i jorden på sågverkstomten. Här ska mellan 600 och 900 människor bo i framtiden. Hittills har det hållits ett parlamentariskt möte för att politikerna skulle diskutera sina visioner för området. – Det vi är överens om är att det ska bli en miljöstadsdel utan bilar inne på området, berättar Gunnarsson. – Tanken är att det ska vara så

cutting edge (nyskapande) att det locka människor att flytta hit, som ett statement om att bo och leva så hållbart som möjligt. ÄVEN ASPEBACKEN ÄR

ett sådant område, där det finns möjlighet att skapa något helt unikt, men där finns både byggnader, historia och det som Gunnarsson kallar Ljungbys dna att ta hänsyn till. Gunnarsson ser också byggrätterna vid salutorget som viktiga att bebygga, för att skapa ett mer attraktivt centrum. – I dag upplever folk att torget

sträcker sig från Grand bort till Subway, det är klart att det kan upplevas som ödsligt. Det är tydligt att Ljungbyborna uppfattar den delen av vår stad som inte tillräckligt attraktiv. HAN TYCKER ATT

kommande byggnation på Ö&B:s gamla fastighet kan göra sitt till att skapa ett mer attraktivt Ljungby. – Det passerar mycket trafik där, och det vore oerhört bra om den byggnationen kom i gång. När det gäller Sallebro stötte kommunen på problem efter att den bekostat en arkeologisk undersökning. Länsstyrelsen krävde att det skulle göras en utgrävning utmed Lagan, men när denna var gjord ville länsstyrelsen ändå inte ge dispens från strandskyddet. – Där väntar vi på att översiktsplanen ska börja gälla, eftersom vi inte får göra något förrän området omfattas av planen, säger Gunnarsson som ser Sallebro som ett sätt att lyfta fram ån och skapa attraktivt boende.

Ljungby kommun har fortfarande en del kvar att bygga ut i Replösa Björket, men efter det tittar kommunen på ett helt nytt område, mellan Replösa och Vislandavägen. – Det är ett av alternativen. Det är viktigt att vi inte låser upp oss, eftersom det är någonstans öster om staden som en eventuell höghastighetsbana ska gå, säger han och tillägger att detta område inte ser ut att påverkas av höghastighetsbanan. Sammanfattningsvis ser kommunalrådet goda möjligheter för kommunen att närma sig visionen om 35 000 invånare 2035, men det kommer att behövas mer av både mark för bostäder och industri framöver.

Text: Martina Quinn 0372-69225 martina.quinn@smalanningen.se

Se kartan över Ljungbys byggprojekt på nästa uppslag

▼ ▼ ▼

NÄRINGSLIVET ÄR EN viktig pus-

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

16 | Näringsliv

1. Nytt industriområde utmed E4. Ljungby kommun har fortfarande flera industritomter till salu, men har inlett arbetet med att ta fram ett nytt industriområde norr om Eka industriområde. FOTO: PÄR GRÄNNÖ

2. Gamla sågverket - Ljungby kommun köpte tomten 2017 med syftet att bygga bostäder där i framtiden. Uppskattningen är det det ska bli 300 bostäder. Det diskuteras hur sågverkstomten ska utformas och det finns bland annat idéer om en stadsdel utan biltrafik.

3. Djupadal - här planeras en förtätning av Ljungby och plats för åtta bostäder.

FOTO: PÄR GRÄNNÖ

17. Nytt bostadsområde mellan Replösa och Vislandavägen. Ännu tidigt i planeringen men beräknas bli 35 hektar stort. FOTO: PÄR GRÄNNÖ

2. 3. 15. 4.

16. 6.

14.

13.

12. 10.

17. 8.

16. Björket - nytt bostadsområde på Replösa som byggs ut i tre etapper. I den första etappen är gator, vatten och avlopp färdigställt till 25 tomter, och byggnation av hus har påbörjats, och några är färdigställda. Försäljningen av tomter pågår fortfarande. I etapp två har gator och vatten och avlopp färdigställts och tomterna släpptes till försäljning i februari 2018. Den sista etappen där det blir 43 tomter har inte påbörjats ännu. Det finns drygt 70 lediga tomter i området.

11.

FOTO: PÄR GRÄNNÖ

15. Sallebro - kommunen har inlett arbetet med att skapa tomter utmed Lagan, och la 1,1 miljoener kronor på att genomföra en arkeologisk undersökning. Men sen satte länsstyrelsen stopp för projektet, och kommunen överklagade. I dagsläget ligger ärendet hos regeringsrätten.

14. Klockaren 8 - ÖoB:s tidigare fastighet utmed Bolmstadvägen är privatägd och här finns utrymme för cirka 52 bostäder enligt FOTO: SANJOH02 Ljungby kommun.

13. Biblioteket - en utredning pågår om biblioteket ska flyttas. Byggnaden kräver en kostsam renovering om biblioteket ska vara kvar, och det finns misstankar om att föroreningar i marken under biblioteket, och att dessa sprider sig.

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 17

4. Haraberget - förskola, skola, äldreboende och trygghetsboende. Förskolan byggs först, högstadieskolan ska stå klar 2021 eller 2022 och äldreboendet med tillhörande trygghetsboende ska vara klart 2023. Ljungby kommun räknar med en investering på minst 164 miljoner kronor. 5. Hjortsbergsparken - hör samman med Haraberget och planerna där. Här finns tankar om att FOTO: PÄR GRÄNNÖ placera 7-9 skolan

6. Regnbågens förskola, Strömgatan - Ett planförslag är framtaget för Regnbågens förskola vid Strömgatan samt för området omkring. Syftet är att möjliggöra för ny förskola i upp till två våningar intill den befintliga förskolan på Strömgatan. Den nuvarande förskolan ska rivas när den och dessutom planeras för bostäder norr om förskolan.

7. Replösa - Ett planförslag är framtaget för det obebyggda området norr om Replösaskolan. Syftet med detaljplanen är att skapa möjlighet till uppförande av flerbostadshus eller grupphusbebyggelse av typen radhus eller kedjehus för ca 15 bostäder. Avsikten är att spara marken närmast kvarteret Skrinnaren och Skidlöparen som parkmark.

8. Östra torget - en förtätning av staden och plats för 25 bostäder där Blå kiosken tidigare låg. Det ska byggas ett trevåningshus, och samtidigt har Ljungbybostäder också beviljats att göra om vind- och markplansytor till lägenheter i befintliga hus i området.

9. Aspebacken - Rivning av de nyare delarna av gamla stålgjuteriet kommer att ske under 2019. Vad som ska byggas på området är inte klart, men politikerna har talat om så väl skola som bostäder och lokaler för kulturell verksamhet. 100 bostäder är uppskattningen att det kan bli, och samtidigt finns en vilja att behålla de äldsta FOTO: PÄR GRÄNNÖ fabriksdelarna.

12. Salutorget - två byggrätter mellan Salutorget och Stora torg. Det finns en idé om att flytta biblioteket hit, men inga beslut har fattats. FOTO: PÄR GRÄNNÖ

11. Lagavallen - gräsytan utmed Axel Ångbagares gata där LIF:s gamla klubbstuga ligger. Här ser kommunen möjligheter att bygga flerfamiljshus med 75 bostäder. FOTO: PÄR GRÄNNÖ

10. Vinkelhaken (Smålänningens före detta redaktion) - Här tas en detaljplan fram för att möjliggöra för byggnation av tre stycken byggnader i olika höjder, vilka kan inrymma centrumverksamheter och 74 bostäder. Planområdet ligger i korsningen Storgatan/Fogdegatan och är cirka 7 700 kvadratmeter stort.

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 17

12. Salutorget - två byggrätter mellan Salutorget och Stora torg. Det finns en idé om att flytta biblioteket hit, men inga beslut har fattats. FOTO: PÄR GRÄNNÖ

11. Lagavallen - gräsytan utmed Axel Ångbagares gata där LIF:s gamla klubbstuga ligger. Här ser kommunen möjligheter att bygga flerfamiljshus med 75 bostäder. FOTO: PÄR GRÄNNÖ

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

18 | Näringsliv

Lagan har börjat rulla ut husbilar LAGAN Lilla Lagan är stort på mobilt boende – och lär bli större. För husvagnsspecialisten Wima Fritid har breddat sig. Den allra första husbilen har precis sålts. Det började med fri tillgång till en svärfars husvagn som följdes av förvärv av en begagnad sådan. Den renoverades i ett garage och hyrdes ut. Sedan gick det som det gick. Det blev en hobbyrörelse som växte sig ur garaget. Och plastindustrins stora lokaler vid Lagans södra utfart blev till salu. Peter Wik och Christer Mattsson slog till och firma Wima Fritid flyttade in i januari 2007. Och de gick från att hyra ut till att köpa, byta och sälja husvagnar. Då var himlen blå. Sedan kom finanskraschen med blytunga moln. Men specialisterna på inredda släpkärror överlevde. Och nu skiner solen. – Försäljningen av husvagnar har vänt upp igen,

berättar Lars Bogeklint, som gått in som delägare. SÅ ÄGARNA ANDAS optimism kring utebordet inne i utställningshallen. Men det handlar inte bara om enstaka sällanköp. Deras årsförsäljning med en takt i nuet om kring 100 husvagnar kompletteras med en butik och, inte minst, en växande serviceverkstad och skadecenter. – Vi samarbetar med alla försäkringsbolag och reparerar vagnarna i allt utom lackering, säger Peter Wik. Dessutom har man en egen träverkstad för att skräddarsy och fixa skador. – Och så har vi två firmabilar. Vi har varit ända uppe i Strömstad och bytt en trasig ruta. Trion pratar om snabbhet, att alla hugger i och att man bara har en och gemensam plånbok. Och att de är måna om det goda ryktet. OMSÄTTNINGEN LIGGER

runt 25 miljoner och bolaget är lönsamt. – Men det är hårt slit, betonar Peter Wik. Exempelvis verkar

knappt ordet standardfordon finnas i branschen. Tillvalen verkar vara oändliga. Och montering tar tid. Som vattenburen golvvärme, antisladd, mobil-appar för exempelvis styrning av kylskål, solceller, elmotorer i hjulen för styrning av frikopplad vagn med hjälp av en joystick, höjoch sänkbar huvudände av sängar, utvändig dusch, diskmaskin... DET FICK OSS att vända på

frågan: Vad kan man inte få? – Faktiskt inte braskamin, inte ännu, svarar Christer Mattsson och skrattar. Nu växlar Wima Fritid upp. Parallellt med husvagnsmärkena Polar och Hobby börjar man sälja nya Solifer husbilar. Då handlar det om en nolla till, från halvmiljonen till miljonen. Och uppåt... Det är ett litet vågspel. Samtidigt pekar all statistik på att husbilarna är här för att stanna. Eller rättare rulla. Medan unga barnfamiljer väljer ”vagn” så är det många 50-plus som

Det rullar på. Christer Mattsson, Lars Borgeklint och Peter Wik på Wima Fritid i Lagan ömsar skinn och satsar nu även på husbilssegmentet. FOTO: DAN RAPP

satsar på ”hus” – liksom många arbetspendlare. – Men som svärfar sa; Den som inte vågar spänna bågen får ju aldrig höra när tråden går av, säger Peter Wik och ler. HUSBIL NUMMER

ett är för övrigt såld, avslöjar

de. Under lågsäsong, dessutom. För den stora ruschen kommer om vårarna, särskilt kring påsk och innan midsommar. Nästa steg blir att flytta och utöka butiken till huvudentrén och kanske även börja e-handla.

– Vi funderar på att sälja tillbehör och delar via nätet, men då att kunden får hämta varorna här, säger Lars Bogeklint. Dan Rapp 0372-69 229 dan.rapp@smalanningen.se

En mötesplats för unga programmerare LJUNGBY Ja, men bara om IT-avdelningen förläggs till Ljungby. Ungefär så sa Vincent Holland för två år sedan när en Helsingborgsföretagare ville att han skulle utveckla mjukvara för honom. Nu arbetar fem personer på Ljungbyavdelningen, som snart flyttar in i ny lokal där det också planeras mötesplats för tonåriga programmerare. Vincent Holland är ursprungligen från Brighton på engelska sydkusten och jobbade med It på Consid när en av företagets tidigare kunder tog kontakt med honom. Affärsidén gick kortfattat ut på att hjälpa nya entreprenörer (”start-ups”) att få rätt typ av investeringar. – DET STORA problemet är att investerare pumpar in pengar, men ofta inte ger någon guidning hur man ska använda pengarna. En ny företagare har en bra idé och kan sin sak, men har ingen plan för hur investeringen ska omsättas. Delvis handlar det om att matcha rätt investerare till rätt entreprenör, och bygga ett ”ekosystem” för det. – De i Helsingborg ville att jag skulle bygga en

INVONO INVONO STARTADE I

De tar över lokal på Kungsgatan i centrum. Maciej Siwek, Noak Rosengren, Oskar Svärd och Vincent Holland tillhör Invonos Ljungbyavdelning (tillsammans med Henrik Söderlind) och i början av december flyttar de in till den lokal som Dreamwear då lämnar.

Helsingborg 2015 och har i staden ledning med vd och administration med sex medarbetare. Företaget arbetar med ett ekosystem för entreprenörer, investerare och onoterade bolag. Detta genom att hjälpa organisationer med kapitalanskaffning, en digital plattform samt konsulttjänster. I Ljungby jobbar fem personer med utveckling av mjukvara, som i december flyttar från Garvaren till en lokal på Kungsgatan.

FOTO: JOHAN CARLSSON

mjukvara som stödde deras affärsmodell, men jag ville mer än så. UTÖVER ATT VILLKORA

utvecklingen av mjukvara till Ljungby, lade Vincent Holland fram idén att ta fram en serviceplattform som alla typer av organisationer kan använda. En webbaserad managementportal där man planerar, organiserar och dokumenterar möten och dokument och träffar andra grupper av företag. – Det är ett system där till exempel en kommun eller ett företag väljer vad man vill dela, eller inte dela. Det är flexibelt, men säkerheten är viktig och sköts med bank-ID. Led-

orden är att användarna på portalen ska få ordning och reda. VINCENTS IDÉ GJORDE

också att förutsättningarna för Invonos grundidé ökade genom att företagen blev mer organiserade och synliga för investerare. Först anställdes två personer till i Ljungby och nu är de fem personer i Ljungby som jobbar med att utveckla mjukvara, under ledning av Vincent Holland som är teknikchef. Den tjugo kvadratmeter stora lokalen på Garvaren blev för liten. – I december får vi 114 kvadratmeter på Kungsgatan i Dreamwears butik. Det finns utrymme att ex-

pandera och vi hoppas anställa två-fyra personer till snart. Vi håller på att utveckla en ny produkt med en ny teknologi som kan göra dokument spårbara. VINCENT HAR STÖRRE pla-

ner än för själva företaget. Han vill också utveckla staden genom att hjälpa ungdomar som gillar att programmera. Nästa år ska han tillsammans med andra aktörer en kväll i månaden bjuda in ungdomar som redan programmerar, till lokalen på Kungsgatan. – Unga mellan 13-16 år som redan till exempel programmerar i Java scricpt behöver utmanas i förhållande till vad som lärs

ut i skolan. Det vore härligt att ge näring till 10-20 tonåringar och guida dem. Syftet är att ungdomarna, som ofta sitter hemma på kammaren, ska träffa varandra och utvecklas i ett it-nätverk. – Tanken är inte att jag ska vara lärare, utan att skapa något som fungerar lite som en förening. Fotbollsspelare behöver en förening, det gör programmerare också. Och det är mer kreativt än många tror, att koda är om att måla för en konstnär. VINCENT HOLLAND

vill ge något tillbaka till Ljungby, som han tror starkt på. – Silicon Valley var ingenting från början, en

öken. Min stad Brighton var en död stad, men har utvecklats på många plan. Ljungby har alla möjligheter, platsen nuförtiden spelar ingen roll, åtminstone inte inom it. Man kan sitta var som helst, och lära sig nästan allt på nätet. Om projektet slår väl ut så kan Invono om tre-fyra år hjälpa till med investeringarna för ett nytt it-företag som drivs av Ljungbyungdomar. – Det vore en bonus, det är inte därför jag skapar mötesplatsen nu, men det blir fantastiskt i så fall. Johan Carlsson 0372-69 222 johan.carlsson@smalanningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 19

Bygga nytt? Bygga till? Bygga om?

Juridik för dig i din vardag Jag är njursjuk och önskar mig att bli lika frisk som jag ser ut. Anna Cagner, 26 år

Ge en gåva som väcker hopp! Gåvotel: 020-900 100 Plusgiro: 90 03 67-4 Swish: 900 36 74 www.njurfonden.se

- Fastigheter - Bouppteckning - Bodelning - Boutredning - Fullmakter - Testamente - Köp - Gåva - Arv - m.m.

www.adrajuridik.se

Vi designar alla typer av byggnader

Välkommen med ert projekt!

Annsofie Anderzén

Jur kand Adress: Fredsg. 25, Värnamo Telefon: 070-25 35 465 E-post: annsofie@adrajuridik.se

Lokala nyheter i ditt flöde Storgatan 3, Ljungby | Tel. 0372-825 20, 073-845 52 52 TPL lager Lagertjänster – truckförare, plock- och packtjänster. Kontakt: Mia Kovanen. mia@brunskog.se

• Logistiklösningar som ger mervärden. • Unika trafiklösningar! • Specialtransporter. • Miljöbil med etanoldrift.

Vi tar kontinuerligt emot intresseanmälan till jobb eller praktik hos oss. Varmt välkommen att skicka din ansökan.

Transporter

IT-tjänster till företag i Ljungby ex server, lagring, backup, bredband, wifi, office 365, support mm

Din lokala bredbandsoperatör - ADSL och fiber www.ljungbybredband.se

Chaufförstjänster. Kontakt: Per-Anders Hellström. peje@brunskog.se

Administrativa tjänster

Utbildningar inom teknikområdet www.ircyh.se

Ekonomi, personaloch IT tjänster. Kontakt: Jörgen Wass. jorgen@brunskog.se Brunskoggruppen AB Ringvägen 2, Ljungby. Tel 0372-669 00. www.brunskog.se. info@brunskog.se

Gustav R. Johansson AB är ett innovativt och kundinriktat entreprenadföretag, som erbjuder näringsliv, offentliga inrättningar och privatpersoner konkurrenskraftiga lösningar. Vi är dessutom en ledande, tekniskt framstående och naturlig partner vid även mycket stora anläggningsarbeten. Ett hundratal skickliga, välutbildade och erfarna medarbetare står till våra kunders förfogande. Med Ljungby som utgångspunkt är vi verksamma i de närliggande länen men vi är även engagerade i projekt runt omkring i Sveriges södra halva.

”Vi är med och skapar framtidens Ljungby!”

Företagsutbildningar - Frukostmöten www.ide.resurscentrum.se 0372 - 78 00 10

Vi anpassar utbildningar för ditt företags behov Vi anordnar utbildningar inom de flesta områden Nätverka med andra företagare och utbilda dig!

Vi levererar bergmaterial av hög kvalitet till förmånliga priser!

Den lokala leverantören av kvalitetsbetong

Per Johansson vd, Gustav R. Johansson

Din grundläggande partner

Hela vår omfattande maskinpark står till ditt förfogande

341 31 Ljungby 0372-48 480 E-post info@grjab.se www.grjab.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

20 | Näringsliv

Kalmars innovationscenter LJUNGBY Ett litet steg för mänskligheten – men ett stort hopp för Kalmar. Nu står företagets innovationscenter i Ljungby klart. Här ska nya produkter och lösningar ta form, som ska slå konkurrenterna på den globala marknaden. I samma andetag som beskedet om Kalmars nedläggning av fabriken i Lidhult kom för två år sedan, kom även nyheten om storsatsningen Nu har det nya innovationscentret som man syftade på blivit verklighet. På västra sidan motorvägen om Ljungby, på ett 80 000 kvadratmeter stort industriområde vid Karlsro, har en ny stor byggnad rest sig. Den 22 november blir det invigning och just nu pågår det febril verksamhet in i det sista. – Det blir ett innovationscenter på det sättet att det kommer att vara fokus på teknik och att hitta nya lösningar och affärsmodeller till kunderna. Det är mycket ny mark som ska brytas här. Det görs inte av sig självt på grund av nya byggnaden, utan det är människorna som jobbar här som kommer att göra det, säger Dan Pettersson, som är senior vice president för Kalmar Mobile Equipment. ANLÄGGNINGEN BLIR unik

i branschen. Här samlas kontor, verkstad, försäljning, marknad, utveckling under ett och samma tak.

På det sättet finns hela kedjan. – Maskinen kommer att bli helt färdig från idé till prototyp här. Sedan tar fabrikerna över och kör serieproduktion, berättar Stefan Johansson, vice President, Service Sales Kalmar och ansvarig för etableringen. För att testa prototyperna finns en hela fem hektar stor testbana. I Finland, där huvudkontoret för koncernägaren Cargotec ligger, finns en liknande motsvarighet, fast där det handlar om stora kranar. Kalmar kommer att fortsätta fokusera på gaffeltruckar och reachstackers i första hand. Kalmar har kunder i 173 länder och var fjärde container lyfts av en Kalmarlösning. Deras affär är global. Tekniken måste ligga i framkant. För det finns många globala konkurrenter. Inte minst kinesiska aktörer som har poppat upp senaste åren. – Det är en tuff konkurrenssituation, konstaterar Dan Pettersson. UTVECKLINGEN KOMMER

att ske i nära samarbete med kunderna. Det kommer att handla både om produkterna och tjänsterna till produkterna. – I dag köper inte kunderna bara en maskin. Man vill ha tillgängligheten, finansiering, underhållning, service. När kontraktet går ut, ska det stå en ny maskin hos kunden, säger Dan Pettersson. Många av Kalmars maskiner är redan i dag uppkopplade, vilket betyder data hela tiden registreras.

Datan kan Kalmar sedan förädla för att skapa ett mervärde för kunden. Till exempel kan man läsa av bränsleförbrukningen. – Vi kan sedan komma med förslag på hur man kan sänka bränsleförbrukningen, genom att till exempel erbjuda utbildning i det, berättar Dan Pettersson. Det kan också handla om hur man lastar på rätt sätt för att förhindra olyckor och att reservdelar beställs automatiskt. – Det finns fantastiska möjligheter. Molnet är fullt, det gäller bara plocka ner datan och skapa värden för kunden, säger Stefan Johansson. Men det handlar även om att ta fram ett grönare alternativ, berättar Dan Pettersson. – Vi kommer att satsa stenhårt på att göra maskinerna helelektriska, i stället för diseselmotorer. DET ÄR KANSKE

inte tung industri som är det första man tänker på när man kommer in i de nya lokalerna. I mitten av december flyttar de 200 anställda in i omgångar. – Hela vårt arbetssätt kommer att bli digitaliserat. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare som kan konkurrera om kompetensen. Om vi ska kunna driva innovation och framtidens affärer blir rätt kompetens avgörande, säger Dan Pettersson. Just nu finns inga större rekryteringsplaner, men det är alltid en aktuell fråga eftersom organisationen är i ständig rörelse. – Ljungby är en liten stad

Containrar i taket? Men kanske inte det vanliga användningsområdet. Här fungerar de som konferensrum.

”Det finns fantastiska möjligheter. Molnet är fullt, det gäller bara plocka ner datan och skapa värden för kunden.” STEFAN JOHANSSON

i inlandet. På något sätt måste vi kompensera för det, för vi slåss med städer som Göteborg och Malmö om kompetensen. Om vi ska kunna driva innovation och framtid, blir rätt kompetens oerhört viktigt, säger Dan Pettersson. ETT STEG I den riktningen

till att bli en attraktiv arbetsgivare är den förändringen av företagskulturen som man startade för en tid sedan och som man har involverat all personal i. – Det har varit ett omfattande arbete bakom. Vi känner oss väl förberedda, säger Christina Rosdahl, communication manager. Nu ska alla sitta tillsammans och det blir en så kallad aktivitetsbaserad arbetsplats.

Det betyder att man som medarbetare inte har en fast arbetsplats, utan man väljer den plats som passar utifrån vad för arbete man ska göra för stunden. Det finns rum avsedda för enskilt arbete och för grupparbete. Ordet som Christina Rosdahl, Stefan Johansson och Dan Pettersson ofta återkommer till är samarbete. Det är också ett av dem nyckelorden som Kalmars nya mål och vision med den nya arbetsplatsen består av, tillsammans med orden miljö, digitalisering och att vara en attraktiv arbetsgivare. Anna Karolina Persson 0372-69230 anna-karolina.persson@smalanningen.se

Christina Rosdahl, Dan Pettersson

Peter fick chans LJUNGBY Under hela sin karriär har Peter Olsson jobbat för Kalmar. Men det har varit allt annat än enformigt. Jobbet har bland annat tagit honom från en kontinent till en annan och tillbaka igen – två gånger om. Nu väntar nya utmaningar.

Familjen bor i ett Peter Olsson har varit tillbaka i Ljungby sedan början av sommaren. OLINA PERSSON ANNA-KAR FOTO: hus på Annelundsområdet, som de tidigare hyrde ut.

Alla minns nog sitt första riktiga jobb. För Peter Olsson var det på Kalmars dokumentationsavdelning för reservdelar på Långgatan i Ljungby. Han hade gjort lumpen, bara haft lite ströjobb och var 22 år. – Det var stort. Jag var ung och glad över mitt nya jobb. Kalmar var en attraktiv arbetsplats, berättar han.

”Det var stort. Jag var ung och glad över mitt nya jobb.” PETER OLSSON

Några år senare blev han mekanikkonstruktör. I början av 2000-talet fick han ett erbjudande om att jobba med försäljning av gaffeltruckarna i USA. – De behövde någon med min bakgrund som kunde produkten. Det var väldigt spännande och en stor utmaning, säger Peter Olsson som inte tvekade en sekund. TILLSAMMANS MED

frun Camilla bosatte de sig i en lägenhet i Lawrence, utanför Kansas City. Kalmars

fabrik ligger 30 minuters bilväg därifrån, i Ottawa. Allt från att gå till affären till att lära sig kulturen blev en utmaning. Men det flöt på och även på jobbet trivdes han, där han fungerade som säljstöd till säljare och återförsäljare. Det blev mycket fokus på produkten och säljträning, både internt och externt. – Det var en lärorik period. Min chef som hade lång erfarenhet inom försäljning, distribution, produktpositionering, lät mig

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 21

ska bryta ny mark

och Stefan Johansson, ser hoppfullt på framtiden för Kalmar i Ljungby.

FOTO: ANNA-KAROLINA PERSSON

att resa genom Kalmar växa och ta mer och mer ansvar. 2005 flyttade paret tillbaka till Ljungby. Peter och Camilla fick dottern Annea och köpte ett hus i centrala Ljungby. Det kunde ha varit slutet på det lilla äventyret. Men det var det inte. 2008 ville hans tidigare chef i USA ha tillbaka honom, till samma fabrik. – Vi funderade lite men kände båda – vi kör! NU GICK FAMILJEN

hela vägen in för det amerikanska livet. De köpte hus, dottern började skolan och Camilla fick så småningom jobb på ett gym. Peter blev national account manager och ansvarig för försäljningen i Nordamerika. Fabriken

som han var stationerad på var marknadsledande på terminaltraktorer och tillverkade även gaffeltruckar. – Det är en av de sakerna jag är mest stolt över i min karriär, att jag byggde upp nya säljorganisationen och det gick bra. Det var mycket jobb, men väldigt roligt. Kontraktet varade bara i tre år – men det blev mycket längre än så. 2010 blev han director of industrial sales och tog även ansvar för produkt och försäljning i systerföretaget HIAB. Familjen åkte till Ljungby på somrarna för längre besök. Och det blev även en del jobbresor till Ljungby och Lidhult. När längtan hemlängtan

då och då blev för stor åkte de till Ikea och åt köttbullar. Allt eftersom marknaden blev allt mer global kom beskedet att delar av Kalmars produktion flyttade till Polen. 2016 kom beskedet om att fabriken i Lidhult läggs ner för gott. Det dystra beskedet kontrades snart med ett positiv nyhet om ett nytt innovationscenter i Ljungby. I SAMBAND MED det erbjöds Peter Olsson en tjänst i Ljungby. Han valde att tacka ja. Nya tjänsten innebär att han blir direktor of business-development CCH. – Det är väldigt annorlunda mot vad jag har gjort tidigare.

Hans uppgift kommer dels vara att spå in i framtiden. – Jag ska titta på möjliga framtida produkter och affärsmöjligheter. Förstå marknadskrav i dag och i framtiden. Precis som i bilindustrin händer det mycket. – Vi ska ha ett grönt alternativ 2021. Vi har redan några eldrivna alternativ på de mindre produkterna, nu ska vi utveckla de tyngre produkterna. En dag på jobbet innebär att prata med kunder och leverantörer. Han kommer att sitta i det nya innovationscentret, som invigs officiellt den 22 november. – Det är spännande och kul att det satsas på utveckling i Ljungby. Det är

ryggraden i företaget och nu kommer lång erfarenhet och kunskap samlas på ett och samma ställe. PETER OLSSON HAR

identifierat vissa skillnader mellan länderna, när det kommer till arbetskulturen. – I USA är det snabbare beslut. I Sverige är det mer fokus på lagarbete och samarbete. Man vågar ifrågasätta idéer mer i USA. Sedan är det mer möten i Sverige. I USA reste han tre av fyra veckor. Det kommer att bli en del resande i nya jobbet också. Nu är huset i USA på väg att säljas och bohaget ska fraktas från en kontinent till en annan. Huset i Ljungby som

hyrdes ut under tiden är tomt. Men större delen av sitt liv har han levt i en kappsäck och saker betyder inte så mycket. Innan de flyttade till Ljungby hade familjen en hejdå-fest där 75 personer kom och sa farväl. – Vi har fått väldigt starka band med vänner och kamrater där borta. Vi träffade många genom dotters skola och fritidsaktiviteter. Om flytten ”hem” betyder att familjen stannar i Ljungby för gott kan han inte svara på. – Man vet aldrig. Jag trivs här, men jag trivs också väldigt bra i USA. Jag kan ändra mig imorgon, säger han. Anna Karolina Persson anna-karolina.persson@smalanningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 21

ska bryta ny mark

och Stefan Johansson, ser hoppfullt på framtiden för Kalmar i Ljungby.

FOTO: ANNA-KAROLINA PERSSON

ryggraden i företaget och nu kommer lång erfarenhet och kunskap samlas på ett och samma ställe. PETER OLSSON HAR

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

22 | Näringsliv

Bland cyklar och motorsågar LJUNGBY ”Och Årets företagare är... Hasse och Bosse, Bröderna Sandstedts.” Till applåder och jubel stegade Hasse och Bosse Sandstedt upp på 2018 års Kanngala – märkbart rörda. Nu är de tillbaka i sin butik och verkstad bland cyklar, motorsågar, trimmers och gräsklippare. En miljö de i princip vuxit upp i. Ett gulnat tidningsklipp vittnar om lojaliteten till familjeföretaget. Rubriken lyder: Tre generationer i samma verkstad. På bilder ses grundaren Gösta Sandstedt vid styret på en flakmoped, på flaket sitter hans söner Bosse och Hasse samt Bosses son Magnus. Klippet är från tidningen Smålänningen och det är sommar år 1980. Tittar man på personalkontot i dag så är tre av de fyra kvar, Bosse, Hasse och Magnus – plus Hasses hustru Marie och Magnus hustru Agneta. Även Bosses fru jobbade där länge, men är tyvärr sedan fyra år tillbaka borta. Hasse och Bosse kan sin historia, det var deras far Gösta som år 1939 startade företaget nere i en källare på Kungsgatan 3. Innan dess bodde han i Almunsryd med sin bror. Pappan var smed liksom Gösta och hans bror. Men alla fick inte plats i smedjan och Gösta hamnade i Ljungby. – Han hade hantverket i ådrorna och som smed åkte han bland annat runt och skodde hästar. Men så tog cykelreparationerna över. – Han började i väldigt liten skala jämte sitt halvtidsjobb på Vibroverken. Sakta men säkert flyttades arbetstimmarna över till den egna cykelaffären, som då hette G Sandstedts cykelaffär. – Det var verkstad och affär i tre våningar och det stod cyklar överallt. Vi fick bära upp och ner dem i trapporna.

Marcus Johansson, Magnus Sandstedt, Bosse Sandstedt, Peter Bergström, Hasse Sandstedt och Marie Sandstedt. Den gamla skylten gjorde Bosse och

BRÖDERNA MINNS TILLBAKA,

tidigt hjälpte de sin far i verkstaden med att bland annat springa lite ärenden. Men de fick också tidigt lära sig hur man mekar med en cykel. Det behövdes då staden rymde många cyklar som behövde hållas i ordning, liksom många kunder som ville köpa en ny. – Det blir ju en slags livsstil i ett familjeföretag och där ingick vi. Pappa gillade att krabba och utöver cyklarna tog han snart hand om även mopeder och en och annan bil. – Jag minns när jag var 14 år och han hade bytt in en bil. Det var en Lincoln och jag fick provköra den. Det var stort, säger Bosse och ler stort. Göstas söner visar ner i källaren, vid en vägg finns det tre gamla skyltar. En av dem är från Göstas tid. Den gjorde han själv förutom lite hjälp med texten. Klart man måste ha en skylt som nyöppnad verkstad. Ramen på skylten är ett cykelhjul, ekrarna är borttagna och har blivit ersatta av en rund plåt som passar perfekt in i hjulet. Tre ord står skrivna; Reparationer, CYKLAR, och vulkanisering.

Marcus Johansson på en åkgräsklippare han fått in för service.

”Det var en Lincoln och jag fick provköra den. Det var stort!” BOSSE SANDSTEDT

CYKLAR i centrum och med rak stil, de andra två följer hjulets rundlar. ÅR 1978 TYCKTE

Gösta att det var dags att trappa ner och bröderna tvekade inte på att ta över företaget som nu istället bytte namn till Bröderna Sandstedt. Bröderna börjar räkna, hur många år är det? De kommer fram till att Bosse varit familje-

företaget troget i 60 år, medan Hasse som är lite yngre – är ett år ifrån att ha varit där i 50 år. Tilläggas ska att när bröderna funderar på vilka årtal så är det ändå Hasses fru Marie Sandstedt som har den bästa kollen. Så är det också hon som förutom att vara i butiken har hand om alla siffror. I augusti 1983 avled Gösta och bröderna sörjer att han inte fick

Marie Sandstedt ses ofta ute i butiken, det är även hon som håller koll på alla siffror i företaget.

se vad som komma skulle. För i december 1983 fick de ett telefonsamtal av en kvinna som helt enkelt erbjöd dem att köpa en fastighet på Storgatan. Hon uttryckte att ”de var för trångbodda där de var”. – När vi såg hur stort det var här så tänkte vi att vi aldrig skulle kunna fylla de stora ytorna. Nu tycker vi att det är trångt här, säger Hasse. Företaget växte och sortimentet ökade, nu var det inte bara cyklar och mopeder som kom in för service och reparation. Tittar man på ytorna i dag så handlar det även om motorsågar, trimmers, röjsågar, robotklippare, motorgräsklippare – både

stora och små. Bland cyklarna finns även en barnvagn som har kommit in för att ses över. – Någonting som vi säljer mycket av är aspenbensin, ett mer miljövänligt alternativ till vanlig bensin, det säljer vi på lösvikt. Kunderna tänker mer och mer på miljöaspekterna, berättar Hasse. Vid sin arbetsbänk står Bosse och servar en motorsåg. Kedjan ska slipas och maskinen ska rengöras och smörjas. När den är klar ligger det ytterligare sågar och väntar på Bosses omvårdnad. NÄSTA ARBETSBÄNK

tillhör Peter Bergström och det är nu som

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 23

hos Årets företagare

Gösta Sandstedt i full färd med att göra vad som göras ska med ett för kunds räkning inlämnat cykelhjul.

Hasses far Gösta av ett cykelhjul.

Gösta Sandstedt vid styret, på flaket sitter sonsonen Magnus Sandstedt och sönerna Hasse och Bosse Sandstedt. Bilden är från en artikel från sommaren 1980. FOTO:

Hasse Sandstedt under pågående cykelreparation.

alla robotgräsklippare trillar in för att ses över och även hysas plats till för vinterförvaring. Det är dem som Peter nu tar hand om. Magnus, son till Bosse är i full färd med att skruva isär en röjsåg. Japp, han tillhör den tredje generationen Sandstedt. – Och så är det Agneta, Magnus fru som också arbetar här, säger Hasses fru, Marie Sandstedt. – Det roliga är att de träffades här. När hon fick anställning så klickade det dem emellan, så vi är verkligen ett familjeföretag. Fast alla blir som familjemedlemmar eftersom vi jobbar så tätt. I ordet alla ingår också Peter Bergström och Marcus Jo-

hansson, även de med många år i företaget. – Men Hasses och mina barn Tobias och Kristoffer har gjort andra yrkesval. Men även de är uppväxta i den här miljön, säger Marie. Hon berättar att hon någon gång fått frågan om hur det är att jobba tillsammans med den man lever ihop med. – Jag minns inte att vi har haft en enda konflikt, vare sig med varandra eller med någon annan här. Alla vet vad de ska göra och själva räknar vi aldrig timmarna vi lägger. – Det blir en livsstil och en bra sådan. Marie berättar om alla de fina

FOTO FRÅN TIDNINGSKLIPP

”Det gjorde gott i hjärtat att bli prisad för det arbete man gör.” MARIE SANDSTEDT

platser som hon fått se genom åren då hon och Hasse levererat maskiner till sina kunder. – Då åker vi tillsammans och det finns så fina ställen man inte hade en aning om. NÄR DE FÅR frågan om vad det är

som är det allra bästa med jobbet så kommer svaret i olika stämmor, men det är samma svar. – Det är våra kunder, vi lär kän-

na dem och det är ju dem vi gör det här för, säger Hasse. Marie minns den äldre mannen som under flera års tid kom in flera gånger i veckan. – Han hade alltid en overall på sig och handlade ingenting. Han kom in för att pratat bort en stund. Honom glömmer jag aldrig, den stunden kanske var jätte-betydelsefull för honom – och för mig med, han var trevlig.

En dag kom han inte mer och jag förstod att han nog inte fanns mer, berättar Marie. På Kanngalan var det just Bröderna Sandstedts som fick priset som Årets företagare. – Ja, det var hedrande och vi var rörda allihop. Helt fantastiskt! Det gjorde gott i hjärtat att bli prisad för det arbete man gör. Vi tror på personlig service och lever för våra kunder. Ett pris som det är ett erkännande på att det som vi tror på uppskattas. Text & foto: Catarina Johansson 0372-69 212 catarina.johansson@smalanningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 23

hos Årets företagare

Gösta Sandstedt i full färd med att göra vad som göras ska med ett för kunds räkning inlämnat cykelhjul.

Hasses far Gösta av ett cykelhjul.

Gösta Sandstedt vid styret, på flaket sitter sonsonen Magnus Sandstedt och sönerna Hasse och Bosse Sandstedt. Bilden är från en artikel från sommaren 1980. FOTO:

Hasse Sandstedt under pågående cykelreparation.

FOTO FRÅN TIDNINGSKLIPP

”Det gjorde gott i hjärtat att bli prisad för det arbete man gör.” MARIE SANDSTEDT

som är det allra bästa med jobbet så kommer svaret i olika stämmor, men det är samma svar. – Det är våra kunder, vi lär kän-

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

24 | Näringsliv

Driv, nyfikenhet och tjurighet – en oslagbar kombination LJUNGBY/VÄXJÖ Alla möten är viktiga, från vd på miljardbolaget till studenten som kommer in med en spontanansökan, alla ska ges tid. Det är ledord på bemanningsföretaget Empleo. Där bygger syskonen Moberg sin framgång med envishet, samarbete och ett varmt hjärta.

Vi möts i kafeterian på Garvaren. Tre koppar kaffe och tre kärleksmums. Och snart berättar syskonen Moberg entusiastiskt och i en rasande fart om sitt företag. Några våningar upp finns det nuvarande kontoret, och där Johan Hård sitter och arbetar vid en av de två arbetsplatserna. Men Empleo växer och har nyligen anställt, och i Garvarens bottenplan arbetar hantverkare med att färdigställa ett kontor med fler arbetsplatser och intervjurum. Rebecca Moberg har arbetat i bemanningsbranschen sedan 2006. 2015 satsade hon lite extra på sig själv och gick samman med nuvarande sambon Marcus Royson samt Jonas Karlsson och Anders Alalehto och startade Empleo. Då hade storebror Christopher Moberg (som då var näringslivschef i Ljungby kommun) under flera år uppmanat henne att våga starta eget. – Jag var nyfiken och sugen på det, och jag omsatte mycket pengar för bolaget jag arbetade för. I september 2015 slog vi upp dörrarna i Växjö för Empleo bemanning och rekrytering, berättar Rebecca. HON BERÄTTAR ATT

Empleo, namnet som hämtats från spanskans ord för anställning, tog hjälp av en webbyrå för att hitta en grafisk form som sticker ut från mängden. I Empleo har ingen detalj lämnats åt slumpen, och den hallonröda färgen i loggan tycker Rebecca andas energi. Den grafiska byrån tolkade bolaget som ”ödmjukt men med krut” berättar Rebecca. – Det är viktigt att både kunder och anställda och kandidater får en positiv och professionell upplevelse av oss från början. Vi arbetar mycket med det öppna klimatet och med relationerna till både kunder och anställda. Empleo omsatte redan första året 16 miljoner kronor. Efter ett år blev de auktoriserade. –Vi hade ganska snabbt anställt tio till 15 personer, och fick in både nya kunder och successivt även mina gamla kunder, berättar Rebecca. ÅR TVÅ STEG

omsättningen till drygt 30 miljoner, det öppnades kontor i Ljungby och Johan Hård anställdes. –Vi har faktiskt gått plus alla månader sedan starten, men så har vi alla arbetat väldigt hårt. En av framgångsfaktorerna, menar Rebecca, är att Empleo har en bredd bland sina kunder

Syskonen Christopher och Rebecca Moberg tog i våras steget och började arbeta ihop: – Vi hade åtskilliga möten om hur vi skulle göra detta på bästa sätt, om vilka eventuella svårigheter det skulle innebära och hur vi skulle kunna dra nytta av varandras kompetens, berättar de. FOTO: MARTINA QUINN

” Vi lyssnar på varandra, hjälps åt och samlar energi hos varandra. Det är oslagbart att arbeta tillsammans som syskon” REBECCA MOBERG

och även bland uppdragen. En annan är att hitta rätt personal, som i Johan Hårds fall någon som brinner för sin hemkommun, känner företagen och som verkar och andas Ljungby. – Han har också ett fantastiskt kontaktnät bland de yngre generationerna. Att arbeta med Empleo är en livsstil. Vi tänker mycket på mjuka värden, berättar Rebecca och förklarar hur viktigt det är att de som kommer i kontakt med Empleo känner sig omhändertagna i kontakten med bolaget. – Alla ska få ett gott intryck att ta med sig från oss. Vi tar oss alltid tid, om det så är för någon som kommer in och gör en spontanansökning. Att ge fem minuter kan ge så mycket tillbaka. DET TREDJE ÅRET

gick brorsan Christopher Moberg in som delägare, och stärkte upp verksamheten i Ljungby. Samtidigt öppnades ett nytt kontor i Vetlanda. Beslutet att börja arbeta tillsammans var inget Rebecca och Christopher tog lätt på. – Vi pratade länge om att göra det. Min längtan efter att arbeta med ett tillväxtbolag igen, att få vara med och bygga upp något, blev stor. Nyckeln till att kunna arbeta tillsammans inom familjen är att förbereda sig väl, berättar Christopher och fortsätter: – Vi hade åtskilliga möten om hur vi skulle göra detta på bästa sätt, om vilka eventuella svårigheter det skulle innebära och hur vi skulle kunna dra nytta av

varandras kompetens. Men vi pratade också om vad det skulle innebära för vår privata relation. Vi har vänt och vridit på allt. För Rebecca innebar steget också ett ansvar och hon funderade över om Empleo hade tillräckligt mycket att, inledningsvis, erbjuda Christopher med hans långa arbetslivserfarenhet. – Jag funderade också över hur min roll som vd skulle se ut när Christopher som hade elva års längre erfarenhet av arbetslivet än mig, skulle kliva ini företaget. SAMARBETET INLEDDES

med en prövning och långa dagar när kontoret i Vetlanda skulle etableras, men det innebar också att samarbetet fick en ”härlig” skjuts framåt. – Vi lyssnar på varandra, hjälps åt och samlar energi hos varandra. Det är oslagbart att arbeta tillsammans som syskon, säger Rebecca. – Det var en härlig tid att starta ett kontor tillsammans med, men också en prövning med dagar från 7 till 19 vecka ut och vecka in, men samtidigt hade vi så kul tillsammans. Vi gillar högt tempo och full fart, fyller Christopher i. År tre visar de ännu preliminära siffrorna på en omsättning på cirka 47 miljoner, och Empleo har nu närmare 200 anställda, varav tolv stycken hör till den interna skaran. LJUNGBYKONTORET HAR fått en

ny medarbetare i Marie Pålsson

En ny kontorslokal växer fram i markplan i Garvaren.

som kommer att bli kandidatansvarig. Empleo har kunder och uppdrag från Örkelljunga i söder upp till Jönköping i norr. Empleo arbetar bland andra med Modulpac, PMU, Henjo Plåtteknik, Ymer, Combi Wear Parts, Ekamant, Kontek och Electrolux. Men hur kommer det sig att Empleo lyckats slå sig in på en marknad med många redan etablerade bemanningsföretag? – Vi är ett seriöst företag. Jag har själv jobbat i branschen och har bra branschkontakter, samtidigt som vi har ett varmt hjärta. Vi vill konsekvent att alla ska må bra och vi är lösningsorienterade. Vi brinner verkligen för det vi gör, säger Rebecca. – Kunden är nummer ett för oss, och service, återkoppling och tillgänglighet för dem, säger Christopher, och tillägger att syskonens bakgrund inom idrotten också kan ha en del med framgången att göra. Flera av de andra anställda har samma bakgrund. – Det handlar till viss del om att hitta ditt vapen och fila på det.Är du riktigt duktig på något så ska du se till att utveckla det ännu mer. Vad andra i branschen

gör spelar inte så stor roll, vi har fullt fokus på Empleo och gör vår grej. Och laget går före jaget på Empleo. – Vi är både tjuriga, envisa och nyfikna och gillar att slå i underläge. Olikheterna blir till en styrka. DET FINNS INTE en uns av antydan att de saktar in och nöjer sig där, utan i den nuvarande budgeten har Empleo tagit sikte på en omsättning på 75 miljoner kronor. Syskonen Moberg har som målsättning att etablera ett nytt kontor varje år, och tittar nu mot Värnamo och Jönköping. Genom att bygga ut nätverket av kontor och erbjuda bemanning, rekrytering, student- och pensionärsarbete i södra Sverige vill de stärka Empleo. – Men vi växer inte för växandets skull. Vi vill växa för att vi har det i oss, och för att vi tycker om att anställa människor.

Text: Martina Quinn 0372-69225 martina.quinn@smalanningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 25

HVC och Läkarhuset G E E N J U L G ÅVA S O M R ÄDDAR LIV

Två verksamheter under samma tak Hela människan - Hela livet Vi på HVC hjälper våra kunder att öka frisknärvaron och att förstärka lönsamma arbetsmiljöinsatser.

KÖP CANCERFONDENS SKR APLOT TER TILL DINA NÄRA OCH KÄRA I JULKLAPP

Vår vision är att kunden ska ha den bästa arbetsmiljön och på det viset öka sin konkurrens- och attraktionskraft som arbetsgivare.

Vi på Läkarhuset finns för dig, vi ger ett personligt bemötande och en lättillgänglig vård.

PÅ C A N C E R F O N D E N . S E /J U L

Vi utfärdar även intyg och ger vaccinationer.

GOUDL J

Kristina Nilssongatan 2, Ljungby.

Läkarhuset driver primärvård i uppdrag åt Region Kronoberg och är dotterbolag till HVC i Ljungby AB.

HVC växel 0372-883 00 Läkarhuset växel 0372-155 80

Det är allvar nu. Bli medlem i Sveriges största miljöorganisation. naturskyddsforeningen.se/medlem

TILLSAMMANS MOT CANCER

GE BORT ETT LEENDE I JUL! Ge en julgåva och förändra barns liv. Som tack får du ett fint gåvoblad att ge bort som julklapp. Gå in på www.operationsmile.se/jul eller ring 08-515 124 00.

LISETTE FÖRE/EFTER

Lokala nyheter i vår kostnadsfria app. Nära dig. Ladda ner SML:s app

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

26 | Näringsliv

Maria Ericsson, från Värnamo är vd på Kontek med huvudkontor i Ljungby. ”Familjär är en av våra viktigaste värderingar, som står för omtanke. I vårt jobb är det viktigt med kollegan, den är lika viktig som kunden”, säger hon. FOTO: JOHAN CARLSSON

Kontek växer rekordsnabbt LJUNGBY Allt fler företag köper in tjänster för löneadministration. Kontek med huvudkontor i Ljungby har vuxit med 35 personer bara i år. – Det är jätteroligt, vi ligger i teknisk framkant och det i sig kräver tillväxt, säger vd Maria Ericsson. Kontek är ett specialistbolag inom löner och säljer både mjukvarusystem och tjänster. Ungefär 100 av 136 personer arbetar i lokalerna på Långgatan i Ljungby, och resten i Värnamo, Göteborg och Stockholm. – När jag började som vd 2005 så var vi 34 personer så det är en härlig utveckling, säger Maria Ericsson, ursprungligen från Vetlanda men som bor i Värnamo. DET ÄR MED andra ord de senaste tio åren som personalstyrkan skjutit i höjden vilket huvudsakligen beror på två faktorer: – Ett teknikskifte har skett, där allt är webbaserat. Det blir allt effektivare att rapportera resa och tid för anställda. I många företag gör anställda det mesta själva, medan chefen bara attesterar i slutet på månaden. Med en app i telefonen har man åtkomst när som helst och var som helst till allt genom uppkoppling till molnet. Digitala kvitton kommer att – eller snarare håller på– att ersätta fysiska, vilket säkert är till

lättnad och glädje både för de som jobbar med redovisning och inte minst för alla anställda som reser mycket i jobbet. – Med ett betalkort kan uppgifterna automatiskt överföras till Konteks reseräkningssystem. DEN ANDRA FAKTORN beror på att allt fler, främst större företag, insett fördelen med att låta en expert ta hand om löneprocessen. – Mer än halva personalstyrkan på Kontek jobbar med att ta hand om företagens löneadministration fullt ut. Vi ser en jättetydlig tjänstefiering där många väljer att outsourca allt som har med löner att göra eftersom det går att bryta ur den delen från ett företags verksamhet. På lönekontor runt om i företag finns ofta bara en person med nyckelkompetens, så man är sårbara vid sjukskrivningar och personalomsättningar. – Men lägger man ut tjänsten, så funkar det alltid. Vi finns där, har specialistkompetensen och tar hand om allt. KONTEK HAR EN intressant historia och kom till världen redan 1934. – Det var vår nuvarande ägare Niklas Brennings farfar som startade allt i Stockholm.Med en metallplatta för blanketter till löneutbetalningar och en agentur för diverse kontorsmaskiner inleddes Konteks resa från manuell tryckning till digitalt processarbete.

Men hur hamnade företaget i Ljungby? – På 60-talet behövdes en ny lokal till tryckeri, men det var svårt i Stockholmstrakten. I Ljungby jagade man efter bolag till staden och 1973 flyttade Kontek i lokalerna här. Faktum är att där vi sitter just nu, fanns det stora tryckeriet. Idag är lokalerna ombyggda med enbart kontor, ljusa med trägolv och i modernt snitt. – Vi är en renodlad tjänsteorganisation nu. Utmaningen nu är att kunna hitta personal för att kunna växa i den takt som krävs. – Det är utan tvekan svårt att rekrytera ny personal med rätt utbildning, så vi jobbar mycket med internutbildning. Vi utbildar helt enkelt medarbetare som har rätt grundegenskaper och värderingar för att kunna lyckas i en framtida arbetsroll som t ex lönekonsult. Tyvärr är det en brist i hela landet att hitta nya medarbetare med lönekompetens så då får vi vara kreativa och försöka hitta andra lösningar. UNGEFÄR 75–80

procent av alla anställda på Kontek är kvinnor. – Traditionellt har det varit så, att många kvinnor arbetat med ekonomi, lön och administration.I ledningen var det ett tag bara kvinnor, men nu är vi 50-50 där. Visst strävar vi efter en optimal balans i ålder och kön, men jag ser främst till kompetens och då måste vi förhålla

Kvinnorna har dominerat på Kontek sedan starten i Stockholm 1934. Här en bild från en mässa där företaget marknadsförde sig.

oss till hur verkligheten ser ut. Ett av företagets kärnord är ”familjär”, ett kanske lite oväntat ord för ett stort företag. – Att vara familjär är ingen motsats till att vara professionell . Det är en av våra viktigaste värderingar, som står för omtanke. Att vi har en varm och avslappnad stämning inom företaget och gentemot våra kunder. I vårt jobb är kollegan lika viktig som kunden. INOM LÖNEOMRÅDET

finns det många avtal och regler att följa och tillämpa och dessutom krävs det att man kan hantera tekniken. – Vi har på grund av att det

finns mycket att förhålla sig till i respektive land, hållit oss till den svenska marknaden, eller snarare till svenska löner. Vi kan ha kunder i andra länder än Sverige, men vi hanterar bara svenska löner. Kontek marknadsför sig hos företag med mellan 50 och 1 000 anställda. – Det är sällan meningsfullt för ett företag med tio anställda att ha våra system, men det kan finnas undantag när lönehanteringen är mer komplex. Johan Carlsson 0372-69 222 johan.carlsson@smalanningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 27

Han är på jakt efter rätt kompetens LJUNGBY Hur får vi rätt kompetens till Ljungby? Det är en av frågorna som näringslivschefen PerÅke Adolfsson arbetar med. Ett av svaren är att åka till Holland. Per-Åke Adolfsson är fortfarande ny på jobbet, men kände ju till en del av Ljungbys näringsliv sedan tidigare. – Jag kommer från det privata näringslivet och har varit vice ordförande i LBA (Ljungby Business Arena). Därmed hade jag en del kontakter, säger han. Det är inte svårt att vara näringslivschef i en kommun som Ljungby, menar han. – Det är högkonjunktur och alla verkar gå som tåget. Det senaste större varslet var Vipro och alla de som blev av med jobben där har fått jobb, säger han. En av de utmaningar som finns för näringslivet är att få tag i rätt kompetens. Det finns en brist på

”Nu håller vi på att återinföra prao, det är viktigt att komma ut och se vad olika jobb kan innebära.” PER-ÅKE ADOLFFSON, NÄRINGSLIVSCHEF

CNC-operatörer, legitimerade svetsare och ingenjörer exempelvis. NÅGOT SOM FÅR Per-Åke Adolfsson att planera en resa till Holland i jakt på spetskompetenser. För två år sedan var Ljungby kommun på en stor mässa i Utrecht och en likadan mässa är på gång nästa år. – Det finns ett stort intresse från holländarnas sida att flytta till Sverige. Något som skulle behöva satsas mer på i Ljungby är medflyttarservice, för att underlätta en flytt även för respektive och resten av familjen. Men det handlar ju även om att satsa på utbildning överlag, menar han. Bland annat jobbar näringslivsavdelningen med att hjälpa till med att skräddasy utbildningar i

samarbete med företagen. Bland annat finns ett röjsågsprojekt i samarbete med Naturskyddsverket. – Samarbetet mellan skolan och näringslivet är viktigt. Nu håller vi på att återinföra prao, det är viktigt att komma ut och se vad olika jobb kan innebära. LJUNGBY KOMMUNS

vision att öka antalet invånare till 35 000 2035 är något som Per-Åke Adolfsson arbetar aktivt med. – Vi har fokusgrupper med näringslivet om visionen. Vad vi tillsammans kan göra för att nå visionen. Vad krävs för att företagen ska kunna expandera och anställa fler folk? Det är viktigt att hela kommunen utvecklas för att nå visionen. – Om alla enmansföretag kan bli tvåmansföretag i

Näringslivschefen Per-Åke Adolfsson ser positivt på framtiden för Ljungbys näringsliv. FOTO: ANNA H LILLIEQUIST

stället, då är vi hemma. På Per-Åke Adolfssons önskelista finns fler tjänsteföretag till Ljungby. – Vi har mycket tillverkningsindustri, där vi faktiskt gör hela processen från ax till limpa i flera företag. Det är inget fel på det, men ett varierat näringsliv med fler tjänsteföretag också skulle vara positivt och göra oss mindre sårbara.

Det talas allt mindre om höghastighetsbanan i Ljungby kommun, då allt fler tvivlar på att den någonsin blir verklighet. Lokalt är det utvecklingsavdelningen som arbetar med frågan. – Men självklart skulle tågtrafik vara bra för näringslivet och nu är det ju inte höghastighetstågen vi suktar efter i första hand, de kommer bara ha

enstaka stopp, utan den regionala trafiken som i så fall också skulle gå på detta spår. Att kunna möjliggöra dagspendling med X 2000 från exempelvis Jönköping hade varit positivt för vårt näringsliv, säger Per-Åke Adolfsson. Anna H Lilliequist 0372-69222 anna.lilliequist@smalanningen.se

De vill ge vård genom livets skeenden LJUNGBY Exakt 50 år har gått sedan Strålforsprofilen Göthe Parkander initierade att det skulle startas en hälsovårdcentral för de anställda. I dag har personal från en stor mängd Ljungbyföretag regelbunden kontakt med HVC, som erbjuder flexibla och kundanpassade lösningar. HVC kom nämligen snart att ta emot anställda även från andra företag, och i dagsläget har enheten hela 212 aktiva avtal med olika företag. – Det är stora, små och allt däremellan, berättar verksamhetschef Jeanette Karlsson, som tror att en stor förändring mellan då och nu är att de i dag kan erbjuda mer kundanpassade lösningar. – Förr var det till stor del bara hälsokontroller, i dag jobbar vi bredare, förklarar hon. Sedan fyra år tillbaks finns även Läkarhuset under samma tak, och för knappt ett år sedan förvärvades därtill två enheter i Växjö. Det handlar om Hälsoforum, som liksom HVC erbjuder företagshälsovård, och Växjöhälsan, som liksom Läkarhuset är en vårdcentral.

”Vi samarbetar mycket och har nästan alltid den kunskap vi behöver här i huset.” MARI BERGENHOLTZ,

Både Jeanette Karlsson och Mari Bergenholtz, som är verksamhetschef på Läkarhuset, ser stora fördelar med att de bägge enheterna finns i samma byggnad. – Vi samarbetar mycket och har nästan alltid den kunskap vi behöver här i huset. Hör jag i telefonen att en patients besvär är tydligt företagsrelaterade så kan jag lätt lotsa vidare, säger Mari. Och, tvärtom, kan Jeanette upptäcka sådant under hälsoundersökningarna som behöver ses över eller behandlas på vårdcentral. Då blir övergången smidig. Kanske får dessa patienter till och med träffa samma personal, då flera av de anställda jobbar åt bägge enheterna. UTÖVER STYRKAN

att ha varandra ser de stora fördelar med att vara privatägda. Läkarhuset har exempelvis ofta olika projekt och satsningar på specifika patientgrupper igång,

HVC + Läkarhuset = sant. Verksamhetscheferna Jeanette Karlsson och Marie Bergenholtz ser enbart fördelar med att de finns i samma byggnad. FOTO: MARIAH LENNARTSSON

och då är korta beslutsvägar att föredra. – Vi har möjligheten att fullfölja projekten när glöden och behovet finns där, beskriver Mari. Den stora nationella bristen på vårdpersonal verkar de ha klarat sig oförskämt bra ifrån. – På det stora hela är vi välbemannade. Vi har alla

kompetenser i huset, och efter årsskiftet kommer vi att ha full bemanning på läkarsidan och förhoppningsvis vara helt utan inhyrd personal, säger de. På sköterskesidan är det till och med så att de i höst har fått säga nej till flera som har frågat om det finns jobb för dem. Då både Hälsoforum och

HVC det här året fyller 50 har hela bolaget varit i Polen tillsammans, och då fick personalen från Ljungby respektive Växjö chansen att lära känna varandra bättre. Även här finns potential för lyckade samarbeten, konstaterar Jeanette. I april ordnades, som en del i firandet, därtill en

föreläsning för inbjudna kunder på Grand med läkaren och psykiatrikern Anders Hansen, som bland annat skrivit boken Hjärnstark.

Mariah Lennartsson 0372-69 213 mariah.lennartsson@smalanningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

28 | Näringsliv

Attila Szabo häller stål i skänken. Under ett år hanterar Combi wear parts 5 000 ton gjutmassa.

Glödgning är en typ av värmebehandling. Här får materialet rätt struktur gällande hårdheten. Temperaturen är cirka 950 grader.

Iklädda i heltäckande dräkter fraktar personalen

Jim Nilsson och Razvan Cuciureanu står i kontrollen och gör bland annat ultraljudskontroller på samtliga produkter. – Det gör vi för att bland annat se om det har kommit in sand i gjutningen, säger Jim Nilsson.

Miklos Harsfalvi och Orlando Canda blackar här en

Det regnar gnistor, är 1 700 grader varmt och tänder på väg till Singapore härdas. Combi wear parts ångar på och storinvesterar trots att svenska gjuteribranschen har det svettigt.

På besök i Ljungbys PRECIS INNANFÖR

dörren möts man av astronautliknande människor. Den glödheta smältan som de hanterar får de heltäckande silverdräkterna att skimra som guld. Det var nästan som ett besök på en annan planet. Men det var ändå på Combi wear parts i Ljungby. Gjuteriet som 2014 expanderade in i nya lokaler och som nu även fått nya amerikanska ägare som satsar för framtiden. – I juni förra året tog det privatägda bolaget AIAC över verksamheten, och det innebar ett stort lyft för oss. De tänker långsiktigt vilket gör att vi kan satsa mer. Både på processen och utveckling i nya produkter, säger

platschefen Emma Sundqvist. Efter flytten från centrum, när gamla Keycast avvecklades och produktionen flyttade till Eka industriområde, har företaget ökat omsättningen med 20 procent. – Det är jättepositivt! Det är både ett helt nytt produktsortiment och nya versioner av gamla artiklar. Men nu är vår anläggning full, vi ligger just nu och maxar, säger Emma Sundqvist. Gjuteriet har i dag två produktionslinjer i Ljungby, skalgjutning och boxgjutning. Bolaget är uppdelat i två verksamhetsgrenar, Combi Wear Parts och Combi Casting. Combi wear parts tillverkar

egna patenterade slitdelar till gräv- och lastmaskiner samt till maskiner inom muddringsindustrin. Combi casting tillverkar produkter utifrån kundens ritning och specifikation. – Vi tillverkar bland annat kopplingen mellan armen och skopan på grävmaskiner samt delar till truckar och skogsmaskiner. På en skogsmaskin har vi till exempel sex komponenter, bland annat huset på maskinen, kranpelaren, kvistknivar och en del andra fästen, säger Emma. Och alla produkter variera i vikt, från ett kilo och uppåt. – Vår största tand (hållare) väger 120 kilo. Den används till ex-

empel just nu på muddringsmaskiner i Singapore. Där pågår det stora infrastrukturprojekt. Skeppen som kommer dit har blivit större och därför måste farlederna in till hamnarna bli djupare. Då muddrar dessa tänder havsbottnen. Processen fungerar typ som en elvisp. På gjuteriet i Ljungby är det sammanlagt 113 anställda. Men det finns även ytterligare ett 20tal kollegor placerade i såväl Sverige som runt om i hela världen. – De säljare som finns utlokaliserade i världen har i uppdrag att till exempel finnas på plats i gruvor och visa hur man använder våra produkter på bästa sätt, säger Emma Sundqvist.

Anläggningen på Eka industriområde har i dag tillstånd att hantera 12 000 ton gjutgods per år. Men på grund av dagens maskinkapacitet klarar de inte av att uppnå den volymen. – En större del av maskinutrustningen är från 1985, en del följde med i flytten från det gamla Stålet. Så just nu hanterar vi 5 000 ton färdigt gods. Men vi tittar tillsammans med våra nya ägare på en uppgradering. DET ÄR HELLER inte bara maski-

nerna som varit med länge.Även några i personalstyrkan har varit anställda där sedan 1976. Och på grund av att gjuteribranschen är något dold i sam-

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 29

Carol Teglas har varit på företaget i 10 år och arbetar vid en maskin som tillverkar formarna. Han gör formar till cirka 100 modeller. Formarna görs i två delar och limmas sedan ihop till en.

På gjuteriet i Ljungby är de 100 anställda och omsätter omkring 160 miljoner kronor. All tillverkning inom Keycast-gruppen produceras i Sverige och distribueras ut till 100 länder.

gjutmassan till skänken.

form.

– Vi har ungefär 20 miljoner på investeringsförslag kommande åren, säger platschefen Emma Sundqvist på Combi wear parts.

Maskinen som tillverkar formarna tar upp sand i två omgångar och bränner sedan den i 260 grader.

egen härdsmälta hället har branschen svårigheter med att attrahera ny personal. – Därför har vi nu startat ett nytt projekt tillsammans med bemanningsföretaget Empleo för att försöka få hit fler talanger. För det är inte bara att gjuta. Det finns många komponenter som påverkar om en produkt blir bra eller dålig.Allt från kompositionen (receptet), temperaturen, hastigheten på gjutningen till luftfuktigheten. – Och det är det som gör jobbet så intressant. För en teknisk person är det här himmelriket. Det är många parametrar som kan påverka att det exempelvis uppstår porer i gjutgodset, och

det ska undvikas för då måste vi kassera produkten. EN SOM HÅLLER koll på kvalitén

och som kontrollerar varenda artikel är Jim Nilsson. – Jag gör bland annat magnetpulverprovning och ultraljud på samtliga produkter för att se om det har uppstått sprickor eller om det har kommit in sand i gjutningen. Vi går igenom ungefär 100 produkter på en dag. Men är de av större slag hinner vi med något färre, runt 16 kanske. Annat som testas och som det ständigt görs kontroller på är utsläppen. De tittar också på hur de kan förbättra processen för att kunna återanvända så

mycket som möjligt. I somras investerade företaget bland annat i en ny maskin som separerar gjutgodset från formsanden, som används till gjutformar. – Sanden kommer från Belgien. Men för att den ska kunna bli en form kläs varje sandkorn med ett bindemedel på ett företag i Västerås. Och det är bindemedlet som kan doftar i lokalen. Vi jobbar med att förbättra arbetsmiljön genom tester som skall kunna leda till mindre användning av bindemedel och mindre rök i lokaler, säger Emma. TACK VARE INVESTERINGEN

i den nya maskinen kan sanden användas effektivare.

– Efter att maskinen har separerat sanden från gjutgodset fraktas sanden vidare upp till avfallsanläggningen Bredemad för att slutligen användas som täckmaterial till sopor. Combi wear parts får också bland annat returer på produkter från muddringsindustrin, delar som har slitits ner, som de smälter ner och gör nya artiklar av. – Svenska gjuterier har de lägsta koldioxidutsläppen i hela Europa. Och vi använder bara skrot som råvara, eller till 98 procent i alla fall, och det är rester från fallande skrot från andra industrier, säger Emma Sundqvist. Varför går det så bra för er när andra gjuteri läggs ner?

– Bra fråga. Men jag tror dels att det beror på att Combi wear parts inte är ett standardgjuteri och att vi valt att nischa oss. Vi har dels våra egna unika patenterade produkter samt ett stort antal produkter som vi utvecklat tillsammans med kunder med unika designer och egenskaper. Men vi skall också komma ihåg att den kunskap och kompetens som vår personal besitter och en viktig ingrediens i vårt erbjudande, säger Emma Sundqvist. Text & foto: Hannah Lundqvist 0372-69 220 hannah.lundqvist@smalaningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 29

Carol Teglas har varit på företaget i 10 år och arbetar vid en maskin som tillverkar formarna. Han gör formar till cirka 100 modeller. Formarna görs i två delar och limmas sedan ihop till en.

På gjuteriet i Ljungby är de 100 anställda och omsätter omkring 160 miljoner kronor. All tillverkning inom Keycast-gruppen produceras i Sverige och distribueras ut till 100 länder.

gjutmassan till skänken.

form.

– Vi har ungefär 20 miljoner på investeringsförslag kommande åren, säger platschefen Emma Sundqvist på Combi wear parts.

Maskinen som tillverkar formarna tar upp sand i två omgångar och bränner sedan den i 260 grader.

det ska undvikas för då måste vi kassera produkten. EN SOM HÅLLER koll på kvalitén

i den nya maskinen kan sanden användas effektivare.

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

30 | Näringsliv

Tung som tung industri när Weland har tagit över efter Kalmar? Inte riktigt då den ene förlade sin produktion till Polen medan den andre flyttade hem tillverkningen därifrån. Nu spirar nytt liv i jättelokalerna i Lidhult.

Svetsarna är igång hos Lidhults nya tunga verkstad RENA HÖSTRUSKET UTE

men lite vårstämning inne. Det är en förnimmelse som växer under besöket och samtalen med sju av de anställda inom Weland Welded Components. Vi märker en kittlande optimism. Både hos chefer och bland personal. Det frö som Weland-koncernen sådde för ett år sedan när de köpte Kalmars lokaler har nu börjat gro. – Vi har 12 anställda i dagsläget. Och blir 13 i december, berättar vd Björn Henriksson som också är vice koncernchef för Weland med nästan 1 000 anställda. Merparten av de nyanställda har tidigare jobbat på Kalmar. ÖVERTAGANDET OCH

igångsättningen har enligt honom gått enligt plan. Man har lyckats rekrytera ”hängivna” medarbetare, byggt tio arbetsplatser, investerat 15 miljoner kronor och på sensommaren flög de första svetslopporna i luften. – Vi har fruktansvärt attraktiva lokaler och jag ser bara möjligheter, säger Björn Henriksson. Fast ännu härskar han bara över en mindre del av den jättelika fastigheten. Kalmar är fortfarande kvar fram till nyår. Nyckelorden är ”stort och svets”. Och legotillverkning.

Weland verkar ha fötterna på jorden. Vi har fullt upp och måste ta in mer folk. TOM JONASSON, SVETSARE

Framförallt är Lidhultsbolaget underleverantör till koncernen, vars säte ligger i Smålandsstenar. Det handlar om grövre plåtkonstruktioner till bland annat skogsmaskiner (som systerbolagen Gremo och SP-maskiner) och andra tyngre fordon. FÖR DET KRÄVS

rejäla lyftanordningar och svängrum. Och de gamla truckhallarna passar Weland perfekt. – Generellt sett, allt annat lika, kan vi öka effektiviteten här med 25–30 procent. Här slipper vi snubbla. För att inte tala om lackeringen som för tanken till dimensioner typ varvens torrdockor. Där träffade vi Peter Karlsson, inhyrd egenföretagare efter år på Svetruck och Morinders i Ljungby, vilken nu hjälper Weland att lackera om lyftok till containerhanterare. De väger 15 ton stycket, ska skifta färg från gult till grönt och levereras till

en hamn i Norge. Under rundvandringen passerar vi en gigantisk maskin. Ett begagnatköp för ett par miljoner kronor. Den ska, väl ihopskruvad, fräsa och skära ut grovplåt. – Och nästa gång du kommer kanske vi har en robot här, säger Björn Henriksson. HAN HAR INGET

emot att prata framtid, men bara om vi och socknen förstår att Weland inte vill framstå som frälsare i denna forna Kalmar-bygd. De tidigare 190 arbetsplatserna kommer inte tillbaka. – Men vi ska bygga fem nya arbetsplatser. Och jag räknar nu på jätteintressanta saker. Men vi ska ta det i vår takt. Mycket verkar möjligt, som att locka hit tjänstemän. Här finns, säger han och ler, gott om kontor och en konstruktör kan ju rent teoretiskt sitta i Lidhult och rita åt Weland Aluminium i Alvesta. Två ord återkommer – hållbart

Svetsare Tom Jonasson fattade tycke för Weland efter en prövotid på huvudfabr

och långsiktigt. Weland kan ses, på sitt sätt, som en slags verkstadskopia av Ikea. Det är familjeägt och drivs inte av kvartalsrapporter utan enveten småländsk entreprenörskap. FASTIGHETSSKÖTARE Leif Göransson kommer in med sin flakmoped. Efter 40 år på Kalmar, som han vitsordar som arbetsgivare, och ett halvår på Weland säger han: – Jag tror på detta. Jag är försiktigt optimistisk. Jag har varit med om att riva ner (Kalmar) och det är väldigt positivt att bygga upp något nytt. Vi har varit nere på noll och vänt. Det är kul! Han talar om nye ägaren som ett stabilt företag, om än inte helt likt Kalmar. - Weland flyttar inte utomlands. Då vände vi oss om och frågade direkt vd Henriksson: Stämmer det? – Vi har ingen produktion utomlands längre. Vi lade ner tillverkningen i Polen 2003... SVETSARE TOM JONASSON

var en av många som träffade företaget under vårens jobbmässa i Lidhult. – Detta kändes mer lovande, lite större grejor. Och lönen här är hyfsad.

Han verkar trivas så bra att han fundera på att köpa hus i trakten. Sedan fick han, rockbassisten, ju tidigare också tjänstledigt för att följa med sitt punkband Crutches på USA-turné. – Weland verkar ha fötterna på jorden. Vi har fullt upp och måste ta in mer folk, säger Tom Jonasson. Vice koncernchefen nickar. Och när vi tar upp ämnet igen så pekar han med hela armen uppåt för att beskriva konjunkturen. – Efterfrågan är stor inom svensk industri. Vi skulle behöva ändå mer kapacitet. PÅ FRÅGAN OM

vad som händer när lågkonjunkturen kommer så svarar han nästan lite kampradskt: – Vi har en bra spridning på riskerna. Jag har ingen jätteoro. Då hämtar vi andan. Platschefen Anders Johansson: – Alla tycker det här är jättespännande. Hittills har det gått jättebra. Men vi tar det successivt, gör det rätt i stället för skyndsamt. Text: Dan Rapp 0372-69 229 dan.rapp@smalanningen.se

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 31

Lackerare Peter Karlsson.

Lokaler utan begränsningar. Vd Björn Henriksson ser bara möjligheter med de gigantiska lokalerna.

riken i Smålandsstenar.

Verkstaden är igång i Lidhult.

FOTO: DAN RAPP

Kalmar-veteranen Leif Göransson hyser tilltro till sin nya arbetsgivare.

Nästa projekt är att bygga upp lager. Materialhanterare Pelle Gunberg har återvänt till sina gamla lokaler.

Björn Henriksson, vd för Welan Welded Components och vice koncernchef.

Platschefen Anders Johansson.

Welands intåg blev nästan julafton för Carlsén LIDHULT Kalmars nedläggning blev ett lyft för Maskin & Smide Lidhult AB. De köpte loss en fabriksdel och fick plats för att investera och expandera.

Företaget har funnits i 30 år och verkat ett stenkast från trucktillverkarens lokaler. De var i behov av större lokaler och när jättens lokaler ”helt eller delvis” bjöds ut till försäljning var de med i budgivningen. Men Weland köpte rubbet. – Jag kontaktade Björn Henriksson och sa att vi behövde ex-

pandera. Och vi fick köpa de här lokalerna, berättar ägaren Patrik Carlsén. Situationen blev win-win. – Vi har faktiskt gjort jobb åt varandra, säger han och skrattar. Maskin & Smides alternativ var annars att lägga pengar på en utbyggnad. Då hade man å andra inte haft råd att investera i det stora lyftet - en toppmodern laserskärare för två miljoner kronor.. - Vi har precis installerat den. Men man får ju en klump i magen. Det motsvarar ju halva vår omsättning.

Men den, berättar han, snabbar upp tillverkningen något i hästväg. Företaget har tre anställda men räknar med att bli fler. För nu har man runt 2 000 kvadratmeter att använda. Man är underleverantör åt främst den tunga fordonsindustrin och har drygt dussinet kunder, däribland Kalmar.

Dan Rapp 0372-69 229 dan.rapp@smalanningen.se

Det lackar mot jul. Patrik Carlsén testar lite nytt mellan jobben mot fordonsindustrin. Den nya laserskäraren och den nya lokalen skapar möjligheter. FOTO: DAN RAPP

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

Näringsliv | 31

Lackerare Peter Karlsson.

Lokaler utan begränsningar. Vd Björn Henriksson ser bara möjligheter med de gigantiska lokalerna.

riken i Smålandsstenar.

Verkstaden är igång i Lidhult.

FOTO: DAN RAPP

Kalmar-veteranen Leif Göransson hyser tilltro till sin nya arbetsgivare.

Nästa projekt är att bygga upp lager. Materialhanterare Pelle Gunberg har återvänt till sina gamla lokaler.

Björn Henriksson, vd för Welan Welded Components och vice koncernchef.

Platschefen Anders Johansson.

Dan Rapp 0372-69 229 dan.rapp@smalanningen.se

Det lackar mot jul. Patrik Carlsén testar lite nytt mellan jobben mot fordonsindustrin. Den nya laserskäraren och den nya lokalen skapar möjligheter. FOTO: DAN RAPP

TORSDAG 15 NOVEMBER 2018 Del 2

32 | Näringsliv

PROACE – för alla former och storlekar! Klassens mest utrustade från start. Och anpassad för alla former av företag.

Fiber till företag

Vi levererar redan idag en fiberanslutning till mängder av företag. När en fiberanslutning är gjord, då väljer ni sedan tjänster från någon av alla våra tjänsteleverantörer.

Toyota PROACE från

199.900 kr

Välkommen att kontakta oss när ni vill ha mer information om vad vi kan erbjuda!

Dragkrok • Skyddsinklädnad i skåp • Fjärrstyrd dieselvärmare Leasing från

1.765 Exkl. moms

Businesslease från

kr/mån

3.978

kr/mån

Service och försäkring ingår. Garanterat återköpsvärde. 0 kr i kontantinsats. Exkl. moms

Ord. pris från 217.500 kr exkl. moms. Erbjudande värde 17.600 kr exkl. moms. Erbjudandet gäller t o m 31 dec 2018. Finansieringsuppgifter från Toyota Financial Services: Prisexempel leasing baserad på 30 % särskild leasingavgift, 4.500 mil, 36 mån, 45 % restvärde, rörlig ord. ränta 3,95 % (okt-18). Uppläggnings- och aviavgifter tillkommer. Prisexempel BusinessLease exkl. moms baserat på 36 mån, 4.500 mil, 0% särskild leasingavgift, garanterat restvärde, rörlig ränta (okt-18). Övermil debiteras med 10,00 kr exkl. moms per mil. Onormalt slitage debiteras utöver leasingavgiften. Service och Toyota Bilförsäkring BusinessPlus Stor ingår. Drivmedel och vinterdäck ingår ej. Uppläggnings- och administrationsavgift tillkommer. Bränsleförbrukning blandad körning 5,1-6,2 l/100 km, CO2 -utsläpp 133-163 g/km. Miljöklass Euro6. Bilen på bilden är extrautrustade. Med reservation för ev. tryckfel och prisförändringar.

Kundservice 0372-78 95 70 | Vislandavägen 1 | Ljungby kundkontakt@ljungby-energi.se | www.ljungby-energi.se

Öppet: Måndag-torsdag 9-18, fredag 9-17, lördag 10-13 Kånnavägen 1, 341 31 Ljungby • Tel 0372-600 160 www.toyotaljungby.se

VÄXJÖ − LJUNGBY

Sysmec AB Kånnavägen 11A, Ljungby 0372-13001 www.sysmec.se

Automation

Alf

* Mekanisk konstruktion

* Robotceller

* Konstruktionsberäkningar

* Driftsättning

* Elektrisk konstruktion

* Elskåpsbygge

* PLC-Programmering

* CE-märkt och klart!

* Mekanisk bearbetning

* Bosch Rexroth komponenter

Johan

Karl-Henry

Ulf

Pontus

Jeremiasz