sin hembygds skildrare BörJe BJörklund

54 centimeter lång och 4,5 kilo tung. Barnmorskan Hulda på Svedlunds gård i Skästra, Järvsö, skrev uppgifterna om den nyfödde gossen i förlossningsrapporten den där söndagsmorgonen 1927. Hon hade förlöst 16 barn tidigare under året, men den här förlossningen var något utöver det vanliga – det var hennes egen son som kom till världen.

Så började livet för Börje Björklund, en man som sedan dess vuxit och åldrats i takt med sin hembygd och samtidigt axlat ansvaret för att dokumentera och återberätta dess historia. I dag, vid 87 års ålder, kan han blicka tillbaka på ett händelserikt liv.

I mitten av 40-talet blev Börje Björklund, då 19 år gammal, övertalad till att tala från predikstolen vid en gudstjänst i Järvsö kyrka. ”Björklund ska bli präst!”, konstaterade kyrkoherden efter framträdandet. Så blev det också. Börje Björklund följde den väg som han upplevde att Gud hade visat honom. Han predikade, döpte små barn, vigde äkta makar och gav avlidna ett sista farväl under de 35 år som han var verksam som präst i Järvsö församling.

Det kyrkliga uppdraget har gjort honom till en lokal profil med historisk betydelse. Men Börje Björklunds brinnande intresse för hembygdens historia har också resulterat i en rad skildringar av den tid som gått. I form av artiklar, forskning, böcker, föredrag och drama har han bidragit med en lokal kultur- och historieskatt. Kärleken till hembygden Järvsö går inte att ta miste på.

– Det bästa är att jag fått verka här i min församling och kunnat göra det under alla dessa år. Jag gick i pension 1992 och har fortsatt att forska och skriva i 22 år sedan dess. Det är betydelsefullt, inte minst för mig själv, säger han.

Några av de mer betydande böcker som Börje Björklund skrivit är den tusenåriga historien om ”Kyrkan på Ön berättar”, som kom till i samband med att Järvsö kyrka fyllde 150 år för drygt 25 år sedan, samt ”Järvsö förr och nu” där Järvsö kommuns historia skildrades inför reformen 1971 när Ljusdals storkommun bildades.

Dramatikern inom honom har bland annat skapat manus till verk som musikdramat Djure Jarl, 1962, och Karlsgårdsspelet, 1969. Men för honom är höjdpunkten i karriären en annan. 2007 resulterade all forskning som Börje Björklund ägnat sig åt genom åren i ett hedersdoktorat vid Historisk- filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet.

– Det är ett tecken på vad jag har fått betyda och göra. Det är sällsynt att få sådana saker, säger han.

Börje Björklunds betydelse för Järvsö är otvivelaktig. Ett bevis för det finns att se på Kyrkön i Järvsö. Där har lokala konstnären Per NilssonÖst förevigat ortens präst och historiebärare med en bronsstaty. På den finns en mening ingraverad: ”Sin hembygds skildrare”. En roll han bär än i dag. n

Börje och hans fru Karin i Järvsö

konstnär från byn Per nilsson-öst

Föräldrarna ville att han skulle bli bonde och gifta sig med en präktig bondflicka. Men någon bonde blev det inte av Per som efter en krokig väg valde konstnärsbanan. Det gjorde honom till en av landets främsta och mest särpräglade träbildhuggare.

Som enda barnet föddes Per Nilsson-Öst på gården Östas i Uvås by i Järvsö. Det var en april- dag 1918. Konstnärssinnet visade sig redan som sjuåring när Per Nilsson-Öst fick en täljkniv av sin morbror som var snidare. Utan att egentligen veta hur täljde Per ansikten på både sprattelgubbar och hästar. När han som 13-åring täljde trägubbar i skolan köpte hans lärare dem för två kronor styck.

Att han ville bli konstnär visste Per NilssonÖst tidigt efter att ha avslutat en kurs i frihandsteckning som 15-åring. Men det kom att dröja några år till, och ytterligare några trägubbar, innan han sökte in till Konstfack. Han kom in på första försöket och utbildade sig vid skulp-