gänget som tog Järvsö till Järvsölyftet

ien tid där framtiden för Järvsö var osäker valde en grupp lokala entreprenörer att ta saken i egna händer. Med Järvsölyftet fick de bygden att våga satsa. Resultatet blev ett historiskt lyft.

– Det var vändningen för Järvsö, säger lokalprofilen Mats Fack

Järvsös framtid såg inte ljus ut. Det diskuterades i Järvsö Rotary Club under vintern 1982/1983. Befolkningsmängden minskade och antalet arbetstillfällen blev färre. Så, vad gör man åt det? Efter några diskussioner kom klubben fram till, tillsammans med hembygdsföreningen i Järvsö, att en organisation skulle vara det bästa för att åstadkomma förändring i bygden – det var så Järvsölyftet bildades. Och de skulle främst satsa på turismen, som Järvsö redan var känt för. I föreningens tillfälliga styrelse invaldes Stig Skoglund, Olle Arvidsson, Henry Wallin, Olle Larsson, Bengt G. Ohlzon, Roland Karlsson och Bertil Olsson

Stig Skoglund var föreningens förste ord- förande och första uppgiften blev att ro hem projektet att utveckla Järvsöbacken. Slalombackar skulle bli till och flera liftar byggas. Järvsölyftet tog initiativ till att driva projektet i egen regi. De bildade aktiebolaget Järvsö fritid.

Många företag på orten var med och stöttade den kommande utbyggnaden och järvsöborna ställde upp genom aktieköp. Med hembygdsföreningens hjälp, samt köpmannaföreningen, lyckades de få in 1,2 miljoner kronor i aktiebolaget 1984. Tack vare de pengarna fick de ett lån och bidrag av länsstyrelsen samt av föreningssparbanken i Järvsö, för att kunna investera i Järvsöbacken.

Järvsöbacken byggdes ut och invigdes den 17 november 1984. Mats Fack var ordförande i hembygdsföreningen och även i Järvsö fritid AB. – Det var vändningen för Järvsö. Det uppstod en befolkningsutveckling och skapade många nya arbetstillfällen i byn, säger Mats Fack som menar att Järvsöbackens utveckling ligger till grund för den blomstrande turism som finns i Järvsö i dag.