Så smakar julen i Europa

Så smakar

PÅ EN RESA genom julmatens Europa upptäcker man snabbt att det svenska julbordet är svårt att hitta någon annanstans. I vårt grannland, Danmark, serveras kött, sås och potatis till julmiddag och i Norge är karp julfavoriten. Vid Medelhavet dignar julborden av fisk och skaldjur och i Storbritannien har man ätit fågel sedan 1500-talet. Följ med på en resa till några av Europas JULEN i Europa annorlunda julbord. Kanske blir du inspirerad till att byta ut prinskorv mot ostron, servera ungtupp istället för en skinka, baka spanskt sött eller duka för en objuden gäst vid ditt julbord.

Prinskorv, hemlagade köttbullar och griljerad skinka – vi vet hur den svenska julen ska smaka. Men hur smakar den i andra länder? Vi guidar till några av Europas spännande julbord.

TEXT: ÅSA LEKBERG STEINSVIK, GAZZINE FOTO: PEXELS

Frankrike

Fransmännen jullyxar med champagne, hummer och supersöt ”buche de noël”.

MATEN: En klassisk fransk jul består oftast av fem rätter och påminner om den mat som vi kallar nyårssupé. Den inleds med gåslever, ostron, lax och bubbel. Därefter festar man loss på hummer, anklever-terrine med lökmarmelad eller tupp med endive (salladsgrönsak) och kastanjer. För att ”rensa munnen” äter fransmännen salladen efter maten och innan den obligatoriska ostbrickan. Finalen på denna gourmetjul är den franska specialiteten, ”buche de noël”, en typ av rulltårta fast tusen gånger sötare.

DRYCKEN: Champagne och välsmakande viner, gärna från den egna trakten.

KLAPPJAKT: Barnen ställer ut skor vid eldstaden i hopp om att tomten ”Papa Noel” ska fylla dem med sötsaker.

TIPS: Jullyxa med gåslever crostini. Skiva baguette tunt och pensla med smält smör och olja, salta med flingsalt och rosta dem gyllenbruna. Lägg på en skiva gåslever och toppa med lite fikonmarmelad. Bon apetit! (Foie gras är levern från gäss eller ankor, som har blivit gödda för att deras lever ska bli extra fet.)

Spanien

NOUGAT, marsipan, dadlar och bakverk. I Spanien kompromissar man inte om julens söta.

MATEN: Vid nio på kvällen slår sig hela tjocka släkten ned vid ett generöst uppdukat julbord. Förutom förrätten som oftast består av friterade bläckfiskringar, grillade langostino-räkor,

musslor och vitlöksfräst scampi, spretar den spanska maten ganska så rejält beroende på smak och var i landet man firar. Här blandas charkuterier, ostar, kroketter, tortilla, julägg med chorizo, lamm, gris, fisk, köttbullar och paella. Men även om julmaten varierar har i alla fall spanjorerna enats om sötsakerna. Här frossar man i julens turrón som är olika sorters jättesöt mandel och chokladnougat som delas i små, små bitar. Marsipan och kakorna polvorones och mantecados är också omåttligt poppis. De bakas nästan aldrig hemma utan köps färdiga med olika smaker och inlindade i färgglada papper.

DRYCKEN: I glasen finns champagne och vin, gärna cava, det vita mousserade vinet gjort på spanska druvor.

KLAPPJAKT: I vissa hem delas klapparna ut på julafton, men de flesta får vänta till trettondagen.

JULKURIOSA: Den spanska julen drar i gång den 22 december då hela Spanien stannar upp och håller andan. Vem ska vinna jättevinsten ”el gordo” i det spanska jullotteriet – Europas största.

TIPS: Bjud på crèma catalana, en krämig dessert med smak av kanel och apelsin som serveras med söta kålrötter. Passar perfekt till jul.

Sätt ugnen på 100 grader. Koka upp 3 deciliter grädde, 1 deciliter mjölk, en kanelstång och rivet skal av en apelsin. Ta kastrullen från plattan. Låt blandningen dra i tio minuter. Rör ihop fyra äggulor och en halv deciliter socker i en bunke. Sila gräddmjölken över äggblandningen och rör om.

Häll upp blandningen i ugnssäkra portionsformar. Ställ formarna mitt i ugnen och grädda cirka en timme eller tills de stelnat. Låt svalna och ställ i kylen.

Kålrötter: Skär 200 gram kålrot i en halv centimters tärningar. Stek tärningarna i två matskedar smör tills de får fin färg och mjuknar. Strö på en halv deciliter rårörsocker och stek ytterligare någon minut tills sockret smält. Tillsätt eventuellt en matsked vatten (per halv-deciliter rårörsocker) om inte sockret löser sig. Servera crèma catalana med sockerstekta kålrötter.

Danmark

Medan svenskarna frossar i julbord, nöjer sig våra grannar med trerätters.

MATEN: Förrätten kan variera men ska helst vara något med sill eller skaldjur. Huvudrätten däremot är alltid anka, gås eller fläskstek med rutad svål och till det serveras knäckglaserad småpotatis. Efter maten äter danskarna sitt ris à la Malta med varm körsbärssås. I det gräddiga mandelriset gömmer sig en mandel och den som får den vinner ”mandelgaven”, ett fint inslaget paketet som ligger på bordet.

Det stora julbordet dyker först upp i Danmark på annandagen eller tredjedag jul. Då bjuds hela tjocka släkten och vännerna in till ett julbord med sillar, varma leverpastejer, rullepølse, korvar, grisstek och grönkål. Liksom i Sverige frossar danskar i pepparkakor men även i pebernødder, små pepparkakor med nötter. Det danska rågbrödet hör självklart till julbordet och smörrebröd med generösa pålägg.

DRYCKEN: De vuxna dricker julöl och snaps och barnen får ”nisseøl”, en söt mörk lättöl bryggd på vete, malt, socker och lakrits.

JULKURIOSA: Varje år, ofta den första fredagen i november, exakt klockan 20.59 tillkännager Tuborg årets julöl. Julölet är mörkare och starkare än den traditionella lagerölen och den lanseras under samma dag i hela landet.

Polen

Här firas jul med fisk som sill och karp. Kött får vänta till juldagen.

MATEN: I Polen börjar man äta julmaten när den första stjärnan visar sig på himlen. Då dukas tolv rätter upp på en vit duk och om man provsmakar alla, sägs det att man får lycka under det kommande året. Eftersom polackerna äter sin skinka och julkorv på juldagen domineras julaftonsmenyn av diverse fisk och vegorätter. Karp, sillar, svampsoppa med pasta eller klar rödbetssoppa med tortellini-liknande degknyten och piroger med surkål. Till julkaffet serveras makowiec, en rulltårta fylld med vallmofrön. Glaserade pepparkakor pryder både bordet och julgranen.

JULKURIOSA: Gästfrihet sägs vara polackernas största dygd och på julafton får ingen vara ensam. Runt bordet dukar man alltid till en person extra; en oväntad gäst ska alltid vara välkommen.

Italien

Här kan julmaten se ut lite hur som helst. I stället för klassiska julrecept njuter italienarna av god mat från trakten.

MATEN: Några typiska julrätter har italienarna inte enats om. Varje region, ja till och med varje stad har sina egna recept till jul. I norr äts det mest kött och i söder dukar man upp havets läckerheter. Friterad ål och anjovisfiléer som gravats i citronsaft och serveras med jungfruolja, persilja och hackad vitlök. Huvudnumret kan vara ål, makrill men oftast lutfisk, som bakas i ugn med russin, pinjenötter, valnötter, svarta oliver och persilja. I norr är lamm en julklassiker, tillagd i ugn med vitlök, rosmarin, oregano och klyftpotatis. Cotechino, en salamiliknande korv, är en annan traditionell rätt som serveras tillsammans med linser. Linserna symboliserar pengar och sägs bringa tur under det kommande året. Till efterrätt äter italienarna sallad, frukt, kakor, nötter och torkade fikon. På juldagen börjar man om igen och har man tur finns rester till en soppa på annandagen.

DRYCKEN: Röda och vita viner, gärna Prosecco, mousserande vitt vin.

KLAPPJAKT: En snäll häxa, Strega Buffana, flyger runt i Italien på en kvast och lämnar gåvor till snälla barn och kol till elaka barn! ➢ Glaserade pepparkakor pryder borden i Polen.

SEMHAR GEREZIHER, 29 ÅR, BOLLNÄS:

– Kycklingbröst kanske. Och de dricker nog vin.

LINA JÄDERBERG, 44 ÅR, GÄVLE:

– Fågel eller kalkon kanske? Och något sött och mustigt, gelé eller plommonkompott.

JEANETTE EKELUND, 41 ÅR, ARBRÅ:

– Grytbitar av rött kött. Och säkert vin och crepes!

INGRID PERSSON OCH KJELL JOHANSSON, 67 OCH 78 ÅR, PENSIONÄRER, HUDIKSVALL:

– Inte kalkon, eller det kanske är det man äter i Frankrike också?

LENA HUSÉN, 70+ ÅR, PENSIONÄR, HUDIKSVALL:

– Det vet jag inte, men inte är det kalkon eller några av de skandinaviska rätterna i alla fall. Kanske kan det vara någon finare stek? Britterna älskar sin kalkon och julpaj. Ät den varje dag under julen och du får tur resten av året.

MATEN: Det sägs att den brittiska kungen Henry VIII, som levde på 1500-talet, var den första att ställa fram en kalkon på sitt julbord. Sedan dess har inte mycket hänt när det kommer till den brittiska julmaten. Även om kalkonen kan bytas ut mot anka, fasan eller gås är det kalkon som är julens storsäljare och den ska serveras som den alltid har gjort, med sås, potatis, rostade kastanjer, brysselkål och ärtor. Till efterrätt äter man ofta en plumpudding, en slags kaka som tillagas av torkad frukt, brödsmulor, ägg, socker, kryddor och konjak. Blandningen kokas i timmar och serveras med vaniljsås.

MINCEPIES, små, kryddiga söta pajer är också oerhört populära till jul. De finns att hitta överallt, är man ambitiös så bakar man sina egna. Att äta en paj per dag under julens tolv dagar, sägs bringa lycka under de kommande tolv månaderna.

KLAPPJAKT: Barnen kastar sina önskelistor in i öppna spisen, med rökens hjälp färdas önskningarna till Nordpolen.

Finland

Frossandet hör till julen i Finland och rätterna på julmenyn är många.

MATEN: Förutom dopp i grytan, rödkål och revbensspjäll är den finska julmaten ganska lik den traditionella svenska, med pepparkakor, köttbullar, sill, lax och lutfisk. Vad som däremot är typiskt finskt är de goda ”jullådorna"; morotslåda, kålrotslåda och sötad potatislåda som alla passar utmärkt till stekta köttbullar, prinskorvar och skinka.

DRYCKEN: Öl, snaps och glögg som är spetsad med vodka.

KLAPPJAKT: I Finland bastar man innan tomten kommer. Allt för att komma i den rätta stämningen.

Tyskland

Vissa äter karp, andra kalkon, men alla äter stollen.

MATEN: Typisk tysk julmat är kroppkakor, karp, sallad, bröd, äpplen, linser, bönor, gås eller kalkon. Tyskarna älskar också sin kål och bakverket ”stollen”, en kaka bakad med jäst, fint vetemjöl, fylld med russin, suckat, citron, och med drivor av florsocker ovanpå. Kakan har en lång historia och en djup symbolisk betydelse; den föreställer Jesus som lindebarn – hjälplös utanpå men invärtes full av styrka och livskraft.

DRYCKEN: Öl, vin och den värmande drycken Glühwein.

KLAPPJAKT: Barnen dekorerar sina önskelistor med bilder och lämnar dem på fönsterbrädan så att tomten kan ta dem.

TIPS: Koka ihop ditt eget Glühwein. Lägg fyra kryddnejlikor och en kanelstång i två deciliter vatten. Värm utan att koka och låt sedan sjuda i fem minuter. Lägg i en deciliter socker och skal av en halv citron, sjud tills sockret smält. Häll i en flaska rött vin, värm tills det börjar ånga, det får inte koka. Sila av eller plocka ur kryddorna och njut.

Britterna älskar sin kalkon som ska serveras som den alltid har gjort, med sås, potatis, rostade kastanjer, brysselkål och ärtor.

Norge

MATEN: I Norge firar man jul med ”pinnekjøtt”, saltade, torkade eller rökta revbensspjäll av lammkött. Julkorv med smak av ingefära, kryddnejlika och muskot och självklart hamnar fler sorters fisk på bordet. Lutfisk och kokt torsk, gärna den feta vintertorsken som serveras med bacon, pepparrot, skirat smör, äggsås, inlagda gurkor, rödbetor och ”lefsa”, ett hårt tunnbröd. Till efterrätt äter norrmännen gärna sin ”kransekake”, en pyramidformad kaka som består av 18 kransar och som dekoreras med norska miniflaggor.

DRYCKEN: Akvavit, det kryddade brännvinet, och julöl. Barnen får ”julebrus”, en rödaktig läsk.

JULKURIOSA: En gammal tradition är att barnen klär ut sig och går runt i kvarteren och sjunger julsånger och får godis. Ibland gör vuxna samma sak, men får då snaps som tack. # Den värmande drycken Glühwein liknar vår svenska glögg.