2 minute read

Krönika: Alicia Mårtensson

Därför slängde jag allt mitt SMINK

Jag har slängt allt mitt smink. På flera år har jag varken rört ögonskugga, foundation eller läppstift. Och det har varit så skönt.

Advertisement

Det är några år sedan jag fick rycket att hiva allt. Trött på att det alltid tog så mycket längre tid för mig att göra mig i ordning än exempelvis min kära pojkvän. Särskilt bra på smink var jag inte heller, så det tog dessutom en jävla massa tid att stå där och svära över läppstift som hamnade överallt där det inte skulle vara och eyeliner som rent ut sagt sket sig gång på gång. Att sminka sig blev bara en plåga och en frustration. Något jag faktiskt till största del gjorde för att… ja varför egentligen? För att man ska?

Men varför ska jag lägga timmar på att göra mig fin när min pojkvän bara kan ta en dusch och sen är han redo? Varför ska jag, skittrött efter en utekväll, behöva stå och gnussa bort eyeliner istället för att kasta mig raklång på sängen? Fördelarna med smink blev för mig så få att poängen att fortsätta inte fanns där.

Men när jag hade sminket liggandes i badrumsskåpet blev det ändå att jag inför en utekväll stod där framför spegeln och svor. Tillslut kom den drastiska sidan av mig fram, allt eller inget. Från en dag till en annan hivade jag sminket och har sedan dess på sin höjd piffat håret och tagit på mig något smycke inför en utekväll.

Idag är smink ingenting jag saknar. Jag är inte en av dem som mår bättre bakom ett lager av puder eller känner mig särskilt mycket snyggare med perfekta bryn. Jag mår bättre av att kunna ta den tiden det tar för mig att sminka mig till att istället umgås mer med folket på festen eller läsa de där extra sidorna i den där spännande boken innan jag ska vara där.

Det bör väl även tilläggas att jag sällan använt smink till vardags och aldrig varit särskilt intresserad av det. Och någonstans har jag även hyst en bitter fundering över om smink verkligen är något självvalt för mig eller om det är något jag som kvinna fått på mina axlar tack vare patriarkatet.

Med detta sagt vill jag inte hetsa någon annan till att slänga allt sitt smink. Jag förstår att det kan vara kreativt och roligt att hålla på med. Jag vill bara uppmuntra alla som känner som mig, som inte tycker det är roligt och blir uttråkad och arg av att stå där med mascarafläckar på näsryggen, att fundera över varför man gör det. Är det verkligen framför spegeln du vill spendera din tid? #

This article is from: