Tid&Smycken nummer 5/2020

TIDNINGEN FÖR KLOCK- OCH SMYCKESBRANSCHEN

NR 5 • 2020

 Göran Kling, guldsmed och smyckeskonstnär – sid 6  Höstens klocknyheter – sid 18  Följ med till Guldgatan i Norrtälje – sid 25

AKTIV GULD AB • Sverige • +46 (0)222-780 100 www.aktivguld.com • /aktivguld •

/aktivguld

Agent søges til Sverige

www.spiriticons.com

Kontakt Tim Christensen · +45 27481111 · tim@spiriticons.com

Ett år med Tid & Smycken

D

å har jag gjort mitt första år som chefredaktör för Tid & Smycken. Det var varit ett jobbigt år både för mig och väldigt många i branschen.

I mars drabbade pandemin oss och alla andra i landet.

Vissa butiker jag talade med berättade att kunderna bara försvann. Det blev tomt i butikerna och arbetet i verkstäderna avstannade.

Den här osäkerheten om kunderna skulle komma tillbaka höll i sig under några vårmånader. Många företag höll sig flytande med hjälp från staten, korttidspermitteringar och genom att använda upparbetat kapital och besparingar.

För många började det sedan lossna framåt sommaren. Speciellt utanför storstadsregionerna.

Kunderna började komma tillbaka och flera företag jag talat med berättar att de hämtat tillbaka det de missade under våren och antagligen kommer att klara den budget de satt upp för 2020.

Ingen av oss vet hur pandemin kommer att utveckla sig – när den är över. Men en fördel för en stor del branschen är att det som förloras i försäljning i år i stor utsträckning kommer senare i stället. Visst har många skjutit på bröllop och bemärkelsedagar – men de har oftast just skjutit på dem – inte ställt in dem. Vi kan sannolikt hoppas på att detta gör att när pandemin väl är över så kommer det riktigt goda tider – inte bara att vi slipper den hemska smittan – det blir troligtvis också en rejäl skjuts i försäljningen.

Trots ett jobbigt år så måste jag säga att jag hamnat i en härlig bransch med uppsjö av skickliga hantverkare och duktiga entreprenörer. Jag har mötts av värme och nyfikenhet och ett starkt engagemang för branschtidningen. Hoppas att ni är nöjda med den omgörning av tidningen som vi gjorde i början av året. Hör gärna av er med tips och idéer på vad vi ska skriva.

Hasse Hedström Chefredaktör Tid & Smycken

ANSVARIG UTGIVARE Hasse Hedström CHEFREDAKTÖR Hasse Hedström PRODUKTION Tid & Smycken Katarina Bangata 57 116 42 Stockholm 070-320 51 81 tidochsmycken@hassehedstrom.se FACKREDAKTÖR SAMT OMVÄRLDSREDAKTÖR Kina Andersson REDAKTIONELLA MEDARBETARE Johannes Orstadius Victoria Astudillo Annika Miezis GRAFISK FORM Zika Reklam AB Staffan Zika staffan@zika.nu ANNONSER Hasse Hedström Katarina Bangata 57 116 42 Stockholm tidochsmycken@hassehedstrom.se ANNONSMATERIAL tidochsmycken@hassehedstrom.se PRENUMERATIONER tidochsmycken@hassehedstrom.se 070-320 51 81 HEMSIDA/SOCIALA MEDIER www.tidochsmycken.se, Facebook TRYCK Holmbergs Tryckeri AB Katrineholm 0150-107 68 ISSN 1652-2230 ÖVRIGT Hasse Hedström är upphovsman till texter och bilder som saknar byline.

4

Ur innehållet

Guldgatan i Norrtälje

Det starka begäret efter lyx

Sid 25

Sid 40

Nu vill alla bära Göran Klings smycken Sid 6

Klockmaster: Årets klockförsäljning bättre än i fjol

Breitling Boy – tidsentreprenörerna!

Sid 20

Sid 18

Ädelstenar och hållbarhet: Sri Lanka tar täten

Ädelstenar – det är insidan som räknas

Sid 35

Sid 45

5

6

Nu vill alla bära Göran Klings smycken Göran Kling är en av våra mest eftertraktade smyckesdesigners. Hans smycken bärs av internationella storstjärnor som ASAP Rocky och av svenska artister som Silvana Imam, Peter Stormare och flera andra. Han har lanserat en smyckekollektion med Efva Attling och samarbetat med internationella klockmärken och modeföretag. Men vägen från guldsmedslärling till framgång har varit kantad av svårigheter. Flera gångar var han på väg att ge upp.

Ä

nda sedan Göran Kling var barn har han fascinerats och närt ett starkt intresse för smycken. Det var självklart att som 16-åring börja på guldsmedsgymnasiet.

Smyckenas spännande värld var så lockande.

– Jag var nog mest intresserad av det tekniska, hur smycken var konstruerade och den miniatyrvärld de ingick i, säger Göran.

Som många barn förstod Göran tidigt att det var något mystiskt med smycken. Inte något övernaturligt, utan att de var laddade med olika föreställningar. Smycken var både värdefulla objekt och personliga. Detta samband mellan objekt och person intresserar honom fortfarande.

– Men den analysen och frågorna kring smycken som kulturellt fenomen, som jag sysslat mycket med, kom naturligtvis långt senare, säger Göran Kling.

Vi träffas i hans nya verkstad på Södermalm.

Han och andra konstnärskollegor fick flytta från de ateljéer och verkstäder de haft i ett före detta industriområde. Där ska nu saneras och byggas nytt. Under tiden vi talas vid ringer hantverkare.

Göran Kling är otålig att få komma igång med att jobba igen. Den lilla blivande verkstaden som tidigare hyst en målare är helt utblåst. Golv ska slipas, väggar ändras, det ska målas och inredas.

Men hantverkarna i Görans lur har andra planer, andra kunder, andra åtaganden.

Efter guldsmedsgymnasiet följe några år som lärling hos guldsmedsmästare Dan Tillberg.

Efter gesällbrevet fortsatte han som egenföretagare i Dan Tillbergs verkstad. De flesta arbetena kom från hans mäster. Ett och annat eget jobb kom från vänkretsen och släkten.

Arbetet i verkstaden bestod av traditionella guldsmedsarbeten – lagningar och omarbetningar.

Det var en tuff tid. Han var ännu inte särskilt snabb och det får inte bli fel när man anförtros smycken som ofta är mycket viktiga för kunden.

Att bli en duktig guldsmed och hantverkare kräver sina 10 000 timmar.

– Många pallar inte en så lång utbildning.

Då – för nära 20 år sedan – var det dessutom en kamp om de inte särskilt välbetalda jobben. De flesta måste efter utbildningen bli egna företagare.

För att tjäna pengar krävs att man både är snabb och duktig. Men alla är inte bra på att ta betalt och driva företag.

Att framhålla hantverket har blivit allt viktigare och en försäljningsstrategi för många företag, inte bara för guldsmeder. Det gäller likväl korvtillverkning som surdegsbak. Det är inte alltid det egentligen ligger så mycket hantverk i produkterna.

– Det ligger naturligtvis business i detta.

Kan Carlsberg verkligen göra hantverksöl? undrar Göran retoriskt.

det var något fint att möta en guldsmed Spännvidden i smyckesbranschen är stor.

Från de som främst säljer eget hantverk till de som enbart säljer smycken eller bijouterier.

Det var enklare i branschen när det fanns en guldsmedsbutik på varje ort som alla gick till.

– Det var något fint att där möta en guldsmed som inte bara var skicklig hantverkare utan som också hade kunskap hur man bemöter en människa. Att gifta sig är en del av en ceremoni där mötet med guldsmeden ingick.

Superfint och en viktig del av yrket.

Traditionellt har verkstaden inte varit någon plats dit man bjudit in kunderna. Den fanns oftast bakom butiken. Det har ändrat sig.

– Under mina år i branschen har jag aldrig varit med om tider när hantverket har haft en så självklar plats. Det finns ett stort intresse för hantverk som folk också är villiga att betala för.

7

Det syns överallt. Restaurangköken flyttar ut bland gästerna. Det anordnas allt fler kurser i olika hantverk. Tidigare höll hantverkare på sina yrkesknep – det var en del av hantverksmystiken.

Nu visas allt upp både på kurser och i sociala medier.

När det gäller smycken så handlar mycket om narrativet. Att visa att man har råd att köpa vissa unika produkter. Många missar att smycken från Indien produceras på samma hantverksmässiga sätt som det närproducerade, av en guldsmed med samma kunskaper.

När Göran väl tagit sitt gesällprov och arbetat en tid började han fundera om han verkligen valt rätt. Jobbet var inte kul längre.

Han gjorde en del egna jobb, men främst reparationer för en butik. Trots lång utbildning var det svårt att få ihop en hygglig inkomst som egen företagare.

– Jag var lite uppgiven, både över ekonomin och att jag inte kunde arbeta mer kreativt.

Han gav upp guldsmedjobbet och arbetade ihop pengar inför en längre resa i Sydamerika och Asien. Väl tillbaka var han fortfarande vilsen.

8

Men han var inriktad på att söka något mer kreativt och konstnärligt än att laga smycken.

Göran har alltid tecknat mycket, men aldrig kopplat samman det med sitt yrke. Nu sökte han till en förberedande konstutbildning och bestämde sig där för att utbilda sig vidare på Konstfack i grafisk design.

Men innan han skickade in arbetsprover träffade han en kamrat som gått Grafisk design.

Kamraten trodde inte att den inriktningen skulle passa Göran alls och uppmanade honom att istället söka till Ädellab, Konstfacks smyckesutbildning. Där skulle han få nytta av sin bakgrund som guldsmed.

– Jag gick till Konstfack och kollade tidigare arbetsprover. Det var ju inga guldsmedsarbeten.

Men jag mer eller mindre kopierade dessa och kom in.

Men Göran kände sig inte riktigt hemma på Konstfack heller. Den traditionella guldsmedsvärlden som han kom ifrån tyckte han hade alldeles för många regler och var för strikt. Den kvalitetsnivå han alltid måste uppnå gjorde det svårt att tänka utanför ramarna.

– På Konstfack var det lite tvärtom, som om de hade tappat hela den tradition som finns i smyckesvärlden.

På Konstfack upplevde han att det fanns en strävan att komma bort från smycken helt och hållet. Smycken presenterades alltid på en vägg eller på ett bord, aldrig på en människa. Smyckena sågs som solitärer, objekt i sig själva.

– Man tappade bort själva syftet med att göra smycken. Det handlade hela tiden bara om den som tillverkade, som skapade smycket. Jag tycker att det här yrket handlar om en sorts kompromiss mellan den som gör smycket och den som ska använda det.

Det gjorde att han inte kände sig riktigt hemma på Konstfack. Han ville prata och utforska hur smyckestraditionen skulle kunna moderniseras och förändras.

Det här är spänningar som funnits länge på Ädellab. Vilsenheten om de utbildar konstnärer eller hantverkare och smeder. Under hans år på skolan handlade mycket om material. Vilka som kan användas och hur de kan manipuleras så att

de får rätt kvalitet.

– Det var spännande och det fick stor uppmärksamhet. Men för mig personligen var det inte så intressant. Jag var mer intresserad av smyckenas symbolvärden.

Göran gillade inte idén att klippa bort de värden som finns i all historia kring smycken.

man tappade bort själva syftet med att göra smycken Visst tyngas de av traditioner och föreställningar, men något riskerar att gå förlorat om sammanhanget klipps bort. Historia är något man ska förhålla sig till. Den finns där vare sig man vill eller inte.

Han upplever att andra delar inom den akademiska konstutbildningen har kommit längre i att formulera sin position än vad konsthantverk och Ädellab gjort.

9

– De har tappat bort lite av vår identitet.

Varför ska vi göra smycken? Det blev dessutom oftast mycket bättre resultat när det inte var smycken vi gjorde. Då blev det ofta fantastisk konst. Om jag tittar på hur konstvärlden ser ut i dag är det väldigt mycket Ädellab.

Göran är noga med att framhålla att han inte tycker att Ädellab var en dålig utbildning.

Den passade bara inte honom.

– För vissa är den en magisk utbildning som skapat många duktiga konstnärer. Men den passade inte mitt uttryck och min karriär.

Göran var ganska arg efter tre år på Konstfack. Han valde att inte gå masterutbildningen utan började jobba med något som han beskriver som blandning av det han hade med sig som guldsmed och idéer kring smycken som han tagit med sig från Konstfack.

Det var fortfarande tuffa tider. Ännu hade inte sociala medier och webben slagit igenom.

Göran var utlämnad till att arbeta med gallerier där han inte riktigt kände att han passade in och med mellanhänder som tog en stor del av förtjänsten på varje tillverkat smycke. Han sålde sina smycken främst till Japan och Saudiarabien, marknader som var beredda att betala vad hans smycken kostade, samt till modebutiker. Men

10

det var svårt att sälja genom dessa butikerr. I Sverige var man inte van att betala 5 000 kronor för en ring i en modeaffär. Marknaden var också begränsad.

– Även om det inte var superdyrt så fungerade det inte. I Sverige har det alltid varit svårt med smycken – särskilt för herrsmycken, som jag företrädelsevis arbetat med.

Vid den här tiden kom börskraschen och var och varannan butik gick i konkurs. Göran fick arbeta extra vid sidan av smyckestillverkningen för att få pengar till hyran.

– Det var kämpigt. Det här var en tid när det fanns en övertro på mode. Varje gratistidning hade en bilaga om det svenska modeundret.

I efterhand går det att se att ”modeundret” var uppblåst. Nästan alla de då hypade företag har gått i konkurs. Det här var en tid då tidningarna fortfarande hade stor makt. De kunde bestämma vem som var intressant eller inte.

En artikel kunde betyda vinna eller försvinna.

När detta sprack så var det svårt att fortsätta att arbeta med smycken inom en modebransch som inte längre lockade vare sig pengar eller människor på samma sätt som tidigare.

– Jag tröttnade också. Modevärlden var ingen kul värld att verka i. Det är en bransch som

kräver att man jobbar med PR-kontor, använder produktionsagenter och andra mellanhänder. En stor dela av intäkterna försvann till alla aktörer.

Dessutom var Göran tvungen att ligga ute med ett stort lager av färdiga smycken.

– Det var en situation som inte passade små aktörer. Allting gick ut på att produktionen skulle gå att skala upp. Allt skulle kunna bli hur stort som helt. Det här är en idé som är förödande för all kreativitet. Det blir strömlinjeformade varumärken med påhittade narrativ.

Han försökte ändå. Göran lade ut produktionen av jättebilliga smycken till Indien.

– Så här i efterhand kan jag reflektera över hur tråkigt det är att jag sträckte mig så långt – och satsade mycket pengar i något som jag själv inte trodde på Det är en sorgsen insikt vad man gör för att passa in i en mall. Jag slarvade med vad jag själv ville göra och det som jag tyckte var viktigt.

Göran berättar att för tio-tolv år sedan kände han sig rejält uppgiven. Han hade gått på en lång hantverksutbildning och under ytterligare tre år skaffat sig ett gesällbrev, gått en förberedande konstskola och toppat med tre års akademiska smyckesstudier på Konstfack. Ändå kunde han inte leva på sitt arbete.

– Vad skulle jag göra resten av livet? Skulle jag utbilda mig till något annat?

Det han i alla fall ville ha var ett jobb och en lön. Helst något där han fick användning för de kunskaper han skaffat sig.

Göran sökte arbete som universitetslärare på en smyckesutbildning i Malaysia. En utbildning i gränslandet mellan yrkesutbildning och en design. Han fick jobbet. Många föreställningar han haft om läraryrket och om hur man kan jobba ställdes på ända.

– Huvuddelen av mina studenter hade själva inte valt yrke, det gick i arv. De skulle ta över

sina föräldrars företag och snarare jobba med business än med guldsmide.

Men eleverna ville främst lära sig hantverket.

Det var hela tiden en kompromiss mellan föräldrarna, som betalade för denna ganska dyra skola och eleverna som ville lära sig hantverket samt lärarna som ville lära ut konstnärligt uttryck. Här bar smyckena på en annan symbolik än i Sverige. Hantverkarna hade låg status och guldsmederna förde en anonym tillvaro i

verkstäderna. Det som gav status var att kunna teckna, design och kunskap om ädelstenar.

Görans minimalistiska designtradition som han var så impregnerad med ifrågasattes.

– Den är så inhamrad i oss att vi tror att det är en sanning. Jag trodde inte att det gällde mig, eftersom jag aktivt försökt arbeta emot det i hela mitt liv. Men så var det inte.

Han beskriver ett sådant tillfälle. En student hade tillverkat en silverdosa. Rakt och fin i borstad silver. Allting var precis som det skulle.

Göran berömde henne för ett bra arbete.

– Hon tyckte att den var ful och ville gravera ornament på den fina släta ytan, som hon lagt ned så mycket tid på för att få den perfekt.

11

Nej, sa jag. Ornament fanns inte med på ritningen och det skulle inte göra dosan finare. Jag kom på mig med att säga saker som till hundra procent var kulturella.

Efteråt bad Göran studenten om ursäkt och förklarade varför han sagt som han gjort. Att det inte handlade om fint eller fult.

– Det var ett av de tillfällen då jag kom på mig själv med att lägga min västerländska estetiska blick på saker, som om den var den korrekta.

Det första året i Malaysia gav honom en ny förståelse för studier och om lärarens roll i den här processen. Han bröt kontraktet med skolan i Malaysia och åkte hem för att återuppta studierna.

Nu var det roligt att studera igen och han gjorde klar sin master på Konstfack.

I bakhuvudet låg tankar på en akademisk karriär, att undervisa. Men nu lossnade det istället i den egna smyckestillverkningen. Hans smycken blev allt mer efterfrågade och han hade hittat en användbar affärsmodell.

– Nu var det roligt att göra smycken igen. Allt kändes självklart. Sociala medier hade slagit igenom. Jag kunde sälja smycken utan mellanhänder och bestämde själv vad jag ville visa upp.

De problem han tidigare haft med återförsäljare, tidningar och distributörer kunde han nu runda. Nu stod inte längre några gatekeepers i vägen mellan honom och kunderna.

– Jag kunde nu tjäna dubbelt så

12

mycket på det som såldes. Plötsligt fanns en helt annan möjlighet att arbeta småskaligt och göra det jag ville. Mina saker behövde inte längre passa in i andras koncept.

Det finns vinnare och förlorare i denna snabba förändring av marknaden.

De riktigt små tillverkarna av unika smycken slipper mellanhänder och kan nå sina kunder direkt. Men guldsmedsföretag som delvis gör egna, unika smycken, men vars huvudsakliga omsättning kommer av att sälja de stora märkena i sina butiker får svårt att överleva. Marginalerna är ofta större på märkesförsäljning än på det rena hantverket. Massproducerade smycken går ofta att hitta billigare hos nätföretag med mindre omkostnader.

– Men även vi som tillverkar unika produkter möter problem när vi säljer via nätet. Ska man göra en unik ring som kostar 5 000 kronor ska den fotas i fyra vinklar, det ska skrivas en text och den ska läggas ut på nätet. Sedan säljer man den en gång. Det är inte självklart att detta är den bästa affärsmodellen.

Göran jobbar bara med smycken som han själv utformar från start till mål.

Tidigare tog han med kunderna i processen. Men det fungerade inte riktigt med hans konstnärliga syn på sina objekt.

– Det är en lyx att kunna tacka nej till jobb. Men om jag inte måste vill jag inte kompromissa alls. Jag har landat i att jag numera skapar det jag gör utan

kompromisser. Det lägger jag sedan ut till försäljning.

Numera gör alltså Göran inte längre saker på beställning eller ändrar sina arbeten efter kundens önskemål. Det har inte alltid varit så. För några år sedan så kunde kunden och han diskutera fram ett personligt smycke. Han förstår att för kunden gav det smycket ett annat värde.

Kanske ett smycke som blev mer speciellt för den som köpte det.

– Det handlar inte om att smycket blir sämre eller bättre. Men för mig blev det för många kompromisser mellan mitt eget uttryck och någon annans vilja.

Det var inte alltid det blev så bra.

Mötet med kunden och att kunden får vara med i hela processen tycker han är en fin och viktig del av yrkesrollen.

Men han tillägger att det ju finns massor av guldsmeder som jobbar på det viset.

– Det finns utrymme för båda typerna marknaden. För mig är det mer intressant att jobba konstnärligt. Då är det svårare att kompromissa. En tid trodde jag att det skulle gå. Det hände att jag blev mycket sårad av att någon som bar min ring och som sa att de också designat den. Mitt ego var för känsligt för att jag skulle kunna leva med det.

Till slut kom han till en punkt då han bestämde sig för att han skulle göra allting på sitt sätt – det fick bära eller brista.

– Skulle inte det fungera så får jag göra något helt annat. 

Tycker du om vackra smycken?

Det gör vi också. Vi tycker dessutom att du ska kunna bära vackra smycken utan oro för nickel, kadmium, bly och andra hälsofarliga ämnen.

Och att ditt barn eller barnbarn ska ha samma möjlighet. Därför finns Blomdahl medicinsk öronhåltagning och hudvänliga smycken, utvecklade i samråd med hudläkare.

For you, with care.

www.blomdahl.se

Dubbelhål – det bästa för barnen.

M AD E IN SWED EN

13

Tid för henne – Kaplans sätter fokus på damklockor D

Omvärldsredaktör: Kina Andersson

et är inget understatement att det är mest herrur som säljs på klockauktioner. Därför gläds jag lite extra åt Kaplans specialauktion med enbart damur i höst.

Kvinnors intresse för klockor synes ofta sammankopplas med ordet modeklockor. Men hur är det egentligen med den saken?

– Under mina drygt 20 år i branschen har intresset för klockor växt lavinartat.

De traditionella damuren har dock haft det lite tuffare jämfört med herruren; glappet mellan antalet män och kvinnor som intresserar sig för klockor är rätt stort. Men med åren tycker jag ändå att kvinnorna har kommit ifatt och det är klart fler som är intresserade och mer

kunniga på klockor än tidigare, säger Georgios Batselas som är chef för Kaplans Klockvärdering berättar: Jag fastnade omedelbart för en bedårande vintageklocka från 50-talet i vitt guld med diamanter på boetten, från det amerikanska märket Wittnauer. Helt bedårande. En liten fröken Wittnauer.

Eller fru kanske. Asken den ligger i är lika söt.

Andra fastnar kanske för en mer modern skönhet, som Patek Philippes eleganta Twenty-4 i vitt guld med sin vackra Eternal Grey-urtavla. Den räknas väl också som en av auktionens riktiga guldkorn, med utropspris på 185 000 kr.

Vad är då damer intresserade av idag? Är det något särskilt som appellerar på

En favorit! Vintageklocka från 50-talet från det amerikanska märket Wittnauer.

Kanske ett okänt klockmärke för många, men Georgios berättar att de tillverkat klockor sen år 1885 och kommit att bli signifikant för sina diamantinslag i uren.

Tillverkad i 14K vitguld med diamanter på boetten. Utropspris 2 400 kr.

14

oss: Tidsperiod, några särskilda märken, dyrbara material?

– Jag skulle säg att de mer moderna tjejerna/kvinnorna vill oftast köpa ett lite större ur med länk, gärna i stål/guld eller med stenar på urtavla och på kransen.

De mer traditionella vill ha smyckesur som oftast är rätt små i ädelmetall och gärna med mycket bling, säger Georgios Batselas.

Till sist: Ditt bästa tips till den som vill handla på auktion?

– Besök oss på visningen innan auktionen och prova klockan på din handled. Det är en sak att se på bild och kan vara helt annan när den sitter på handleden. 

Hybridmässor – är det framtiden?

V

i skrev nyligen om den utmaning som mässor står inför; har de spelat ut sin roll? Slutsatsen då blev att de kommer att överleva, men att mässarrangörerna kommer att tvingas vässa sina koncept. Och sen kom corona.

I år hann Vicenzaoro och Inhorgenta gå av stapeln innan coronaviruset slog till och tvingade mässarrangörerna att ställa ställa in eller skjuta upp sina evenemang.

Nu försöker man hitta nya vägar.

Watches&Wonders, som är tänkt att återkomma i april 2021, presenterade exempelvis ”sina” märken digitalt och Baselworld, denna följetong, har återuppstått under namnet HourUniverse och ska gå av stapeln i april. Under tiden håller man på att skapa en digital plattform med olika event och presentationer.

Vicenzaoro har aktivt hållit kontak-

ten med sin ”publik” genom olika webbseminarier och föredrag sedan i januari, och september gick också VOICE av stapeln – en mindre mässa i kombination med digitala presentationer. Live alltså.

Jag valde att inte åka, men har pratat med såväl utställare som andra journalister och mässledningen. Vad jag förstår gick det till och med bättre än väntat.

Framför allt verkar alla vara nöjda med att den gick av stapeln över huvud taget, en bra signal helt enkelt.

Jag bad Marco Corniello, Group Brand Director Jewellery & Fashion hos arrangören Italian Exhibition Group, berätta om den största utmaningen under planeringen av VOICE. – Att i tider av osäkerhet kontinuerligt kunna stödja alla de som ser oss som

Omvärldsredaktör: Kina Andersson

en given referenspunkt för sin affärsverksamhet. Vi uppbringade all vår kraft för att kunna ”redesigna” Vicenzakonceptet på två månader. Med det kom också utmaningen att få VOICE att passa såväl utställare som besökare liksom att kunna garantera säkerheten.

Vad är ni mest stolt över?

– Att vi tillsammans med alla utställare och besökare kunnat genomföra en fysisk mässa på ett säkert sätt – i kombination med digitala presentationer. Det har varit otroligt roligt kunna hjälpa alla de företag som fortsätter att skapa skönhet i dessa tider och att få alla, både utställare och besökare, att känna sig trygga.

VOICE visar att det kanske är just hybridmässor som är framtiden? Digitala möten kan inte helt ersätta det fysiska – men det finns ju plats för båda. 

Vackra Vicenza stod värd för VOICE i september, som ersatte Vicenzaoro.

15

Engelbert 100 år!

I

nför sitt 100-årsjubileum ville Engelbert självklart ta fram något speciellt. Körsbärsblomman fick stå för inspirationen: Engelberts formgivare Thomas Carlsson har skapat ett par synnerligen vackra örhängen i 18K vitguld med briljantslipade diamanter, navettslipade smaragdgröna tsavoriter och rosa safirer som satts samman i en intrikat form av körsbärsblommor på en kvist.

– Med sin rika blomning symboliserar körsbärsblomman livet och dess skönhet – men också livets skörhet och slut. Dess korta blomning symboliserar att man måste ta till vara på stunden och uppmanar oss att se det vackra i nuet, berättar vd:n Johanna Pietsch.

Vilken var den största utmaningen med att skapa örhängena Cherry Blossom?

– Att inte lockas att överarbeta dem utan hitta en balans med en så ”ren” design som möjligt i en bra grundform - i samma anda som Engelbert i övrigt, säger Thomas Carlsson.

Man förstår kopplingen mellan körsbärsblomman och ett äkta smycke som varar för evigt och beundras i stunden. Just i år blev körsbärsblommans symbolik talande på ett annat plan. Med corona-pandemin har jubileumsfirandet blivit lite annorlunda än vad som var tänkt.

– Corona-pandemin har förstås lagt locket på alla de festligheter vi hade

Cherry Blossom i 18k vitguld med briljantslipade diamanter, navettslipade smaragdgröna tsavoriter och rosa safirer.

16

planerat. Men vi publicerade vår jubileumstidning som planerat vilket får spegla och dokumentera jubileet.

– Vi har istället arbetat aktivt med att förbättra andra funktioner, som exempelvis vår webbshop vilken har ökat med 60 procent under pandemin. Man får fokusera på det som går att förbättra i såna här tider. Sammantaget har vi klarat oss fint eftersom de flesta av våra kunder är svenska, och liksom många andra inom lyxsegmentet påverkas vi inte av att turismen har svikit. Vi har även kunnat ha öppet under hela perioden – men med restriktioner på begränsat antal kunder samtidigt, avslutar Johanna Pietsch. 

55 years ago, Seiko introduced its, and Japan's, first ever diver's

Naomi Uemura was born in 1941 in Toyooka City in Japan's Hyogo

watch. With an automatic movement and water resistance to

Prefecture. His love affair with adventure began when, at Tokyo's

150m, it proved its reliability when it was used by the Japanese

Meiji University, he joined the Alpine Society. By the age of 30,

Antarctic Research Expedition team in the 1960s. In the years that

he had climbed Mt. Kilamanjaro, Mont Blanc and the Matterhorn

followed, Seiko created many other diver's watches that found

and, in 1970, he became the first Japanese mountaineer to reach

favor with professional divers and adventurers alike, thanks to

the summit of Mt Everest. He went on to become the first to

their high quality and reliability.

climb the tallest peaks on all five continents the same year.

In 1978, with nothing more than a sled and dog team, he trekked for 56 days to become the first man to reach the North Pole solo.

In the winter of 1984, he succeeded in climbing Alaska's Denali (then known as Mt McKinley) in winter but disappeared on the descent. Famed for his modesty as much as his achievements, Uemura became a national hero in Japan and was given the National Honor award shortly after his death.

17 www.opturanordic.com

Klockmaster:

Årets klockförsäljning bättre än i fjol De stora mässorna och de internationella mässorna har ställts in i år. Men klockbutikerna behöver ju fortfarande träffa sina leverantörer. Klockmaster samlade sina butiker till en minimässa under ett par dagar under hösten. Ena dagen visade leverantörerna sina nyheter.

– Vi har samlat alla våra medlemsbutiker och våra viktigaste leverantörer för att vi vill göra ett avstamp inför höstens försäljning. Corona har ställt till det lite för oss. Men vi har trots det många nyheter att berätta om för våra butiker.

Därför var det viktigt att samlas.

Det säger Fredrik Martinsson marknadschef på Klockmaster. Han ser med tillförsikt på framtiden.

– Vi har tack ock lov inte varit så drabbade som många andra branscher.

Det har lossnat nu, vi såg en dipp i mars, men sedan har vi hämtat hem den

nedgången. För helåret ser det bra ut.

Vi kommer förmodligen göra bättre ifrån oss än i fjol. Just nu ligger våra siffror på samma nivå som motsvarande period förra året, säger Fredrik Martinsson. 

– Vi har en nyhet om heter Aviator 10 One, det är vår retroinspirerade pilotklocka som vi börjat leverera i oktober. Klockan har lysande siffror och visare, safirglas och vattentät till 100 meter. Prislappen är 1 995 kronor, berättar Niklas Pernwall på Morris.

I våras lanserade Morris även en damserie som heter Allie. Niklas visar höstnyheten i denna serie med en chokladbrun tavla med Swarovskistenar både på urtavlan och på ringen. Även denna klocka har safirglas och är vattentät.

– Vi är oerhört stolta över den klockan, säger Niklas Pernwall.

Elin Norbäck från Delva i Lund avslöjar en av höstens nyheter, en Gul Classic, som nu kommer i en ny tappning.

– Det är en klocka som väldigt många känner igen.

Den kommer bland annat med velcroband – och som alltid är våra klockor vattentäta. Vi har dessutom nyheter på barnsidan.

En Micro med stenar, som både finns med flexband och siliconband.

18

Mikael Larsson, Fossil Group säger att de har massor av nyheter på gång.

– Vi går in i en mycket spännande period nu. Skagen är en storsäljare.

Det vi gör nu är att vi tillför lite nytt och fräschar upp kollektionen. Samma sak med Fossil. Där gäller det att vi nu är tillbaka lite till vad Fossil är – vintage.

Det kommer man att se i den kommande kollektionen.

Mikel Kors är ett utpräglat modemärke.

– Det är därför viktigt att det kommer nytt och häftigt. Mikael Kors har en stor målgrupp där ute som jag hoppas och tror att vi kan tillfredsställa framöver, säger Mikael Larsson.

– Vi har nyheter både för herr och dam, både sportiga och klassiska Gant-modeller. Det fortsätter på damsidan med mycket guld och mörkare urtavlor och på herrsidan kör vi med lite sportigare varianter, säger Patric Storholm Welow och fortsätter: – På herrsidan har vi en superhäftig klocka som heter North Hampton, som kan betecknas som retrosportstil. På damsidan har vi en modell som heter Sussex som vi lanserade för ett halvår sedan. Till hösten kommer damklockan nu även i guld och med svart urtavla.

– Vi har många nyheter. Bland annat en klocka som heter PH 200. Det är en gammal retromodell som blivit lite uppdaterad. Den finns även i meschlänk.

Det är en automatisk klocka, vilken är en typ som kommer mycket nu, säger Mats Brandt, från Certina.

– Seiko firar ett 55-årsjubileum med en dykarklocka som tillverkades första gången 1965. Vi visar nu en replika på denna klocka som har varit mycket uppskattad här på mässan.

Vi har även en ny Presagemodell som jag tror kommer att bli mycket populär. Den har många drag från Grand Seiko, deras storebror, och går under namnet Sharp Edges. Den finns fyra olika varianter på tavlor och olika band, säger Patrik Westberg, Optura Seiko.

– Senaste piloturet från oss heter Crown Propilot X. Den har Oris producerat helt själva och den ha en enorm gångreserv – tio dagar. Den är helt gjord i titan, väldigt lätt och ett skeletterat verk – så att man ser allt. En mycket moderna, och fräck.

Den kom för ett år sedan. Den har sålt bra, men så klart att priset ligger lite högre på grund av allt arbete som ligger bakom klockan och av att all produktion skett inhouse, säger Michael Nielsen, Oris.

Oris kommer nu med en klocka i stål och brons, istället för det betydligt vanligare stål och guld. Den här klockan har brons både i länk och i klockan vilket gör att den får en patina och ser lite äldre ut.

– Retro är en stark trend just nu och syns inte bara i klockor utan i bilar, kläder och allt möjligt, säger Michael Nielsen.

Fredrik Martinsson, marknadschef på Klockmaster.

19

Tidigare publicerad i Voyage.

Text: Kina Andersson Foto: Armand Dommer

Breitling Boys – tidsentreprenörerna!

Breitling är ett av världens mest kända klockmärken. Det här är historien om hur de populära klockorna kom till Norden. En berättelse om ett framgångsrikt entreprenörskap, om vänskap – och om ett växande intresse för fina klockor i Sverige.

Tidsentreprenörer: Stephane Dehner och Michael Owers. 1986 bestämde de sig för att lansera Breitling i Skandinavien. I dag säljs det Breitlingklockor för 250 miljoner kronor i Skandinavien.

20

Å

ret är 1986. Stephane Dehner och Michael Owers bestämmer sig för att lansera Breitling i Skandinavien.

Då var det ett relativt okänt schweiziskt klockmärke – om än med en lång och gedigen historia.

– Vi såg en potential med de där kronograferna och sportklockorna i stål respektive stål och guld. Det fanns visserligen inte någon efterfrågan på den nordiska marknaden i mitten på 80-talet – men vi trodde verkligen på Breitling, säger Stephane Dehner som tillsammans med Michael Owers driver Time Promotion International, det bolag som distribuerar och servar Breitlingklockor i Norden.

En kort tillbakablick på Breitlings historia: Det grundades 1884 av Leon Breitling i St. Imier i Schweiz och redan tidigt inriktade de verksamheten mot tidtagarur, kronografer och instrument för bland annat flygning. 1915 tillverkades den första armbandskronografen och 1936 blev företaget officiell leverantör till Royal Airforce.

Modellen Navitimer kom 1952, en kronograf som blev favorit bland piloter.

Andra kända modeller är Chronomat och Avenger – samt förstås Emergency, med sin inbyggda nödsändare som blev en världsnyhet när den lanserades 1995.

Allt utvecklas och tillverkas i egna fabriker.

1979 köptes bolaget av Schneider-familjen, som fokuserade på produktionen av maskulina pilotkronografer. Företaget var en av den schweiziska klockindustrins sista återstående familjekontrolle-

rade klockmärkena fram till våren 2017, då riskkapitalbolaget CVC Capital Partners köpte 80 procent av aktierna.

Då – 1986 – sålde Stephane Dehner och Michael Owers modeklockor från det franska märket Kamatz. En del av dess tillverkning skedde på en fabrik i Schweiz som ägdes av – Ernst Schneider.

Vid sina besök där föll Michael och Stephane för varumärket Breitling och de fick så småningom hela Skandinavien på fall. Särskilt när det gäller Sverige: De senaste sju åren har Breitling gjort kundundersökningar i tjugo olika länder, och varje gång har Breitling i Sverige hamnat på första plats när det gäller kännedom och ranking av Breitling jämfört med sina konkurrenter på varje berörd marknad som USA, Kina, Tyskland, Frankrike och UK för att nämna några länder.

Succén kan även räknas i pengar; i dag säljs det Breitlingklockor för 250 miljoner kronor om året i Skandinavien.

Breitling är ett av de klockmärken utöver Rolex och Omega som jag kände till innan jag ens började intressera mig för klockbranschen. Jag antar att det har något med Stephanes och Michaels jobb att göra, utöver märkets kvalitet i sig.

Inför intervjun med dem pratade jag med Olof Larsson, som äger Nymans Ur i Stockholm. Han påtalar duons betydelse för Breitlings framväxt i Skandinavien, och även för andra klockmärken.

– Breitling hade inte kunnat få en bättre partner. Utan dem hade de fått en senare – och inte lika bra – start i Skandinavien.

– Deras sätt att bygga upp intresset

för Breitling spillde även över på andra klockmärken. Stephane och Michael höjde ribban när det gällde marknadsföring och försäljning av klockmärken. De lyfte hela tänket kring klockor, gjorde dem intressanta på ett nytt sätt. Innan de dök upp var branschen rätt konservativ, det handlade mest om försäljare med portfölj som kom in i butiken och visade vad de hade. Med Stephane och Michael blev det fart och fläkt och roligt. De visade en sådan passion för sitt märke!

Det gjorde också att intresset för fina klockor ökade generellt här i Sverige.

Det har inte varit lätt att få till en träff med herrarna Dehner och Owers.

Kalendrarna är fulltecknade, resorna många. Samtidigt är respektive familj viktig. De tar både klockor och tid på allvar; fem minuter innan vi ska ses, ringer Stephane för att berätta att de är lite försenade. Det handlar om några minuter.

Det är roligt att lyssna på dem, anekdoterna är många. Det märks tydligt att de är gamla vänner. De känner varandra utan och innan. Jag ber dem beskriva varandra: – Lojal, målmedveten och långsiktig, säger Michael om Stephane.

– Kreativ, positiv och ger aldrig upp, säger Stephane om Michael.

Man förstår också vilket hårt och målmedvetet arbete som ligger bakom framgången. Därmed backar vi några steg.

De två lär känna varandra under gymnasietiden. Stephane började på samma skola som Michael i Göteborg.

På ett sätt olika, Stephane den sportige

Stephane Dehners Breitlingfavorit: Navitimer 01 Rattrapante i 18K guld.

Michael Owers Breitlingfavorit: Avenger Hurricane Breitlight.

Modellen Navitimer ref. 806 från 1959 är en av klockvärldens verkliga klassiker.

Nyutgåvan är i stora drag identisk med 1959 års version och lanseras i 1959 exemplar.

21

med siktet inställd på tennis och Michael fixartypen med siktet inställd på mode och affärsverksamhet. Där och då grundläggs en vänskap för livet och ett framgångsrikt entreprenörskap.

Efter gymnasiet slår de visserligen in på olika stigar. Stephane satsar på sin dröm om en tenniskarriär och far till Florida, USA. Michael upptäcker Kamatz, den där franska modeklockan, och startar Timewear och börjar sälja klockorna. Men de håller kontakten. När Michael försöker sälja in Kamatz till de stora varuhusen i USA tar han hjälp av Stephane.

1985 går Stephanes flyttlass tillbaka till Sverige och Göteborg. Det är dags för de två att börja samarbeta på allvar kring det där med klockor.

– Vi hade vår arbetsplats i Michaels lägenhet. Han åkte runt i Norden runt för att sälja Kamatz och jag höll i administrationen, fakturerade och hade ordning på in- och utleveranserna, berättar Stephane. Året därpå bestämmer de sig så för att lansera Breitling i Norden.

Det går alltså lite trögt till en början.

Man var inte riktigt redo för vad som uppfattas som allt för stora mekaniska kronografer. Michael och Stephane tror passionerat på klockorna. De flyttar verksamheten till Stockholm och köper en klockbutik för att få ett riktigt showroom för Breitlingkollektionen.

Sen en butik till.

Med flytten till Stockholm börjar allt ta fart och under åren 1987 till 1994 kan man väl säga att grunden läggs för den nordiska distribution Breitling har i dag.

Stephane och Michael arbetar strategiskt.

Ett exempel: De säljer specialdesignade promotionklockor till över tusen företag över hela Europa och mycket av intäkterna används för att marknadsföra och bygga upp varumärket Breitling.

På ett unikt – och roligt – sätt har de byggt upp intresset för Breitling.

Självklart har de nyttjat det faktum att inget annat klockmärke är så nära förknippat med flyget, och samarbetat med olika aktörer på det temat. Varje resenär som flugit från Arlanda har säkert sett de Breitlingklockor som finns uppsatta i samtliga terminaler. De har initierat flyguppvisningar i Norden med världens bästa uppvisningsteam.

De har tagit fram en specialupplaga av Emergency till Gripen-piloter.

22

Stephane, vars far var stridspilot under andra världskriget, har funnit ett särskilt nöje i att initiera olika flygprojekt.

– Bland annat startade vi ett samarbete mellan Breitling och Svenska Flygvapnet samt Saab med JAS 39 Gripen. Det innebar att Svenska Team 60, det svenska flygvapnets uppvisningsteam, bjöds in till en exklusiv skara av internationella uppvisningsteam som Breitling samarbetade med. Här ingår bland andra italienska Frecce Tricolori, Patrouille de France, Red Arrows, Patrouille de Suisse och Blue Angels från US Navy.

– Som en fortsättning på samarbetet mellan Breitling och Saab initierade vi att alla piloter i den nya generationen Gripenplan utrustas med en specialtillverkad Emergency II, producerad endast för Gripen.

Samtidigt som duon introducerar Breitling och börjar investera i marknadsföring, sponsorskap och PR får även andra schweiziska klockmärken upp ögonen för det bolag som nu bytt namn till Timepromotion.

– Under början av 1990-talet fick vi distributionen av IWC, Girard Perregaux, Tag Heuer, Michel Herbelin och Mont Blanc (pennor). Vi hade även ensamrätt i Sverige på Ulysse-Nardin och Gerald Genta under en kortare period.

Exponeringsmässigt får Breitling sitt stora genombrott 1990. Under RyttarVM i Stockholm får de två veckors exponering i SVT. – Breitling var en av huvudsponsorerna samt officiell tidtagare. Vi var också med i organisationskommittén, något som var unikt på den tiden för sponsorer.

Framgångarna med Breitling gör att de börjar känna att det är omöjligt att parallellt satsa på andra konkurrerande lyx-klockmärken.

– Vi bestämde oss för att enbart bygga upp varumärket Breitling. 2010 skrev vi visserligen ett distributionsavtal med Hermès men några år senare valde vi att avsluta även det samarbetet för att återigen satsa våra resurser exklusivt på Breitling. Även modeklockor har haft en betydande roll i duons värld av klockor.

I mitten på 90-talet börjar många modemärken lansera klockor på världs-

marknaden. Stephane och Michael, med sin bevisade förmåga att se möjligheter och som ju även har erfarenhet av modemärket Kamatz i bagaget, hakar på.

Det går bra. De lanserar Armani. Åtta år senare är det Sveriges mest sålda modeklocka. År 2001 får de världslicensen för Gant och börjar designa, tillverka och sälja de första Gantklockorna. Därefter lanseras Gant Time i 40 länder. När de säljer licensen 2010, är Gant Sveriges mest sålda klockmärke.

Nästa milstolpe i den här historien hittar man i Täby, nämligen bolagets huvudkontor som designats och byggts för att likna Breitlings huvudkontor i Schweiz. Ett flygplan hänger i taket för att markera Breitlings flygarv. Här sitter idag tjugo anställda som arbetar med Breitlings distribution i Norden.

Fastigheten rymmer även norra Europas största serviceanläggning i klockbranschen.

– Hit kan konsumenterna vända sig med sina klockor och veta att de kommer att få den absolut bästa service som finns att få. Samtidigt får de en möjlighet till en inblick i Breitlings värld.

Nu har Breitling påbörjat ett nytt kapitel. Med nya ägare kommer nya utmaningar: ny produktdesign, nytt butikskoncept och nytt kommunikationskoncept. Samtidigt minskar antalet referenser.

– De nya ägarna, CVC Capital, har mycket ambitiösa mål med ökad produktion och omsättning de närmaste tre till fem åren. Det kommer att bli en stor utmaning men är fullt möjligt eftersom vi har en enorm potential i Kina och delar av Asien, där vi också kommer att göra stora investeringar.

– När det gäller vår marknad i Norden, tänker vi behålla våra starka marknadsandelar och höga ”awareness” samt arbeta med full kraft framåt för att öka Breitlings omsättning och varumärkets värde.

Till sist: vad har då varit roligast under de år som varit?

– Att bygga upp varumärket Breitling från att vara ett litet okänt schweiziskt klockmärke till ett av världens mest kända och framgångsrika lyxvarumärken – och att dessutom få göra det med sin bästa vän och barndomskamrat från skolan är ett unikt privilegium som är få förunnat! 

1995 lanserade Emergency 1, världens första och enda klocka med en inbyggd nödsändare. 2013 kom Emergency II med två nödfrekvenser, varav en går via satellit.

Timepromotions skickliga urmakare. Från vänster: Sebastian Falk, Jacob Kihlström, Robert Nilsson, Jon Söderblom, Stefan Stojilkovic, Ronnie Broman och Staffan Rautio.

23

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

DETTA ÄR ETT ANNONSSAMARBETE MED SMYCKEN & KLOCKOR

VARFÖR?

Du har kanske frågat Dig själv detta några gånger… varför ska jag vara medlem i Smycken & Klockor BRANSCHORGANISATION? Det är naturligtvis en bra fråga att ställa.

För även om vi gärna ställer upp på goda idéer och värnar om traditioner, så vill vi ändå ha valuta för våra pengar och vara kostnadsmedvetna.

FRUSTRATION För oss som har haft anledning att arbeta i ledningen för S&K händer det att vi ibland kan känna en smula frustration.

Allteftersom vi blir mer och mer kunniga i det arbete som görs och med alla de fördelar som de enskilda medlemmarna kan utnyttja så ser vi fortfarande att vi har mycket att arbeta med för att också medlemmarna ska ta till sig informationen om vad som görs…..

Mumbai Stockholm

FAKTARUTA

1 ct äkta diamant släpper ut ca 160 UPPMANING kg Co2 under produktionen.

Jag vill därför uppmana Dig till att använda några minuter av tid diamant släpper ut tre 1 ctDin syntetisk till en liten rundresa bland allt det som kan ge Dig goda grunder tillmer under produktionen gånger att påstå: Ja, jag är nöjd med mitt medlemskap i S&K. – alltså ca 511 kg Co2.

Kristina Johansson KJ Design

Kunskap – Du blir duktigare & får fler nöjda kunder ¤ Branschkurs i diamant-, färgstens- och pärlkunskap ¤ Myndighetskontakter och nya lagar ¤ Värderingskurs

Stenen som är mottagarens bästa vän Ingen

Källa: Diamond Producers Association (DPA) och Trucost samt bransch­ organisationen Smycken & Klockor.

Stordriftsfördelar – Du sparar in på kostnader ¤ Försändelseförsäkring ¤ Företagsförsäkring annan ¤gåva visar hur mycket mottagaren Konsumentförsäkring som ger Dig 5:- för varje försäkring

betyder som en äkta diamant.

Marknadsföring Text: Britta Rossander ¤ Uppdatering av marknadsutveckling och trender ¤ Media bearbetning som stärker våra produkter i handeln världen får tio miljoner människor Som den mest värdefulla ädelstenen

Sveriges Gemmologiska Riksförening (SGRF) säger att benämningen syntetisk måste användas för alla tillverkade diamanter, så se upp med beteckningar som: Du registrerar

Smederna Lanz

* Laboratory Grown * Manufactured * Cultured

Tio tillfällen då äkta

försörjning genom diamantindustrin. är den äkta diamantens resa från diamanter är en perfekt gåva De gamla grekerna och romarna jordens inre, till fingret hosPR den som som symbol för tillgivenhet ¤ Du kan företrädas av S&K när media angriper branschen trodde att diamanter var gudarnas den är avsedd för, både fascinerande och kärlek: ¤ Du kan få fördel eftersöker något om vår bransch Bara för att jag älskar dig tårar,när och media romarna menade att Amors och magisk. ¤ S&K agerarpilar neutralt professionellt med information till Branschen hadeoch spetsar av diamanter.

Förlovning Bröllop Traditionen att bära en förlovnings­ De första diamanterna lär ha Kontaktnät –ring tillgång till fackfolk Ny bebis ”push­present” på vänstra handens ringfinger upptäckts i Indiens floder redan 400 Juridisk Examen härstammar från Egypten eftersom år f.Kr. En äkta diamant är¤ett mineralrådgivning Födelsedag ¤ Bollplank – man någon att fråga &lekens bollaven idéer mot trodde att kär löpte skapat av naturen som används i Årsdagar och speciella dagar från toppen av detta finger rakt in i smycken på grund av sin skönhet och Alla hjärtans dag Information hjärtat. sitt bestående värde. De varar för Mors dag ¤ S&K:s hemsida evigt, är lyxiga och representerar Nyårsgåva Medlems Information och säkerhetsinformation Äkta diamanter tar miljoner år att via mail kärlek och respekt från de ¤ som ger bilda och anses vara de mest sällsynta dem. Diamanterna har varit ¤ Tidskriften Tid&Smycken och–dyraste stenar, skillnad eftertraktade av kungar och härskare ¤ Etiska riktlinjer vi har av ettalla etiskt råd,till som Du kan ta hjälp av från en syntetisk diamant som är som tecken på makt och prestige.

Du står inte framställd ensam på konstgjord väg och kan färdig på 12 dygn. Äkta diamanter är världens äldsta ¤ Du tillhör envara branschorganisation skatter och bildades 200 kilometer ¤ Du har någon att vända Dig till med Dina frågor. Äkta diamanter behåller sitt värde, under jordens yta för mer än 3,3 syntetiska diamanter har bara värde i miljarder år sedan. De består av kol Vi ombesörjer och hanterar även alla Gesällprover inför Gesällgranskningar, första ledet och och är det starkaste materialet Vi erbjuder er hjälp med värderingar via vår värderingsgrupp, både för priser och människan känner till, 58 gånger Vi är remissinstans nya lagar och förordningar, m.m. m.m. marginaler på hårdare än någon annan materia i syntetiska dia­ naturen. Intäkter från brytningen av DÄRFÖR! manter äkta diamanter möjliggör till exempel Ja, jag hoppas att har Duen nu kan säga: bevisad sjunk­ att varje barn i Botswana kan få fri är jag Guldsmed Thomas Andreae Därför medlem i Smycken & Klockor BRANSCHORGANISATION! ande kurva. utbildning upp till 13 års ålder och i Goldbar Lotta Torstensson

Varmt välkommen till oss!

E-post: info@smyckenochklockor.se www.smyckenochklockor.se

24

Guldgatan i Norrtälje:

Här ligger guld- och klockaffärerna sida vid sida På Tullportsgatan – som är affärsgatan i lilla Norrtälje – finns sex smyckes- och klockbutiker.

De ligger som ett pärlband utefter gatan som de själva skämtsamt kallar Guldgatan. Guldsmederna och urmakarna ser inte varandra i första hand som konkurrenter utan som kollegor.

– Det här är en liten stad. Vi känner alla varandra. Dessutom så har vi alla lite olika inriktning.

Det säger Albert Bergström, vars företag ligger vägg i vägg med Guldfynd.

Om vår verksamhet inte har det som kunden efterfrågar, eller om det finns någon annan i stan som på ett bättre sätt kan hjälpa till, så brukar Albert rekommendera en kollega.

– Istället för att riskera att kunden lägger sina pengar i Stockholm eller

Uppsala så strävar vi efter att pengarna ska stanna här i Norrtälje. Alla gynnas vi av att kunderna stannar i stan. Därför kan jag hänvisa kunden till en butik längre ner på gatan som har ett mer passande sortiment, säger Albert.

Alla träffas de kontinuerligt i det som kallas Norrtälje handelsstad. När det blir dags för kaffe hamnar de i ofta vid ”guldsmedsbordet”.

Det är gott om montrar med klockor och smycken i butiken. De dyraste

klockorna kostar omkring 70 000 kronor. Det här är ett sortiment som visat sig fungera i Norrtälje.

Från början var ambitionen att inte ha klockor som kostade över 20 000 kronor. Inte minst för att det minskar risken för rån. Men efterhand har Norrtäljeborna börjat efterfråga allt dyrare klockor.

– Det är dessutom roligt att få arbeta med fina hantverk, som klockor från Maurice Lacroix.

Nils Georgii och Sara Söderman tillsammans med Bergströms Ur och Gulds ägare Albert Bergström.

25

– Men det fina är att det vi förlorar i år – det tar vi igen nästa år, säger Albert Bergström på Bergströms Ur och Guld.

26

Även fast nästan allt de säljer i affären är tillverkat av företag långt ifrån Norrtälje så framhåller de i sin utformning av lokalen att rötterna finns i hantverket. Kunderna ska känna förtroende att här finns professionell hjälp att få. Guldsmedjan med alla bänkar och verktyg är medvetet synlig genom skyltfönstret för de som strosar på gatan utanför. Urmakeriet vänder sig mot kunderna i butiken. Här kan kunderna se urmakaren i arbete.

Bergströms Ur och Guld är ett familjeföretag. Ovanför butiken skvallrar skyltarna om att det både är en Smyckabutik och en Klockmasterbutik. Butiken drivs av Albert Bergström sedan tolv år.

Hans föräldrar, Torsten och Kristina Bergström, köpte företaget, som då hette Hasselfeldts Guld, 1986 när Albert var två år gammal.

– Redan då började jag vara med i verkstaden. I början satt jag i en kartong eller låg och sov i kartongen, säger Albert.

Ingången i branschen skedde genom Alberts far som varit marknadschef på Guldvaru AB G. Dahlgrens & Co i Malmö och sedan drev ett företag som handlade med diamanter, pärlor och guld. Grossistföretaget krävde många resor och han var borta mycket från familjen.

– När jag var ett par år gammal sa min mamma till pappa att nu var det dags att sluta resa: ”Jag har sett en butik som är till salu i Roslagen. Jag tänkte att den köpet vi”, slog hon fast. Och så blev det.

Alberts pappa kände företaget väl.

Det var en välrenommerad butik som butik med egen verkstad som funnits i Norrtälje i över hundra år. Alberts pappa hade levererat smycken dit under många år.

Alberts pappa var tvungen att slutföra sina affärer inom och utom landet. Hans mamma fick både köpa fastighet och ta hand om julförsäljningen det första året. Hon var lärare och hade ingen erfarenhet alls av branschen. Men måste man så går det.

I slutet av 1990-talet så startade familjen även en uraffär i Norrtälje, på samma gata som smyckesbutiken.

– När jag tog över så blev det för mycket med två butiker. Jag slog ihop dem till en.

I dag är de fem som arbetar i butiken och verkstaden, även om ett par fortfarande är hemma på grund av att de tillhör riskgrupper.

Albert har lärt sig yrket – eller yrkena kanske man ska säga – genom att från tidig ålder vara med i verkstaden. Det har aldrig funnits till någon formell skola eller lärlingsutbildning.

– Jag intresserade mig tidigt för klockor. Sedan sju, åtta år har jag intresserat mig allt mer för smycken, för tillverkning och design. Det är en trygghet att jag har mina föräldrar som bollplank, även om pappa inte längre arbetar i företaget. Mamma tycker om detta med inköp, att prismärka och lagret. Sådant som jag inte tycker är roligt, säger Albert och skrattar.

På Tullportsgatan, med alla guldsmeder och klockbutiker, finns något för nästan alla typer av kunder.

– Det är vår styrka att vi är sex butiker här på Guldgatan, som vi kallar oss. Hittar kunderna inte utbudet på hemmaplan så är det enkelt att ta sig till Stockholm. Men så många butiker på en gata så är det få köpcenter i stockholmstrakten som kan konkurrera med oss.

Norrtälje är ingen stor stad. I stan bor bara omkring 18 000 av kommunens 60 000 invånare. Guldsmederna och klockbutikerna lever till stor del av besökarna i sommarstaden Norrtälje. På sommaren är kunder i huvudsak stockholmare som har fritidshus här – Norrtälje är Sveriges mest sommarstugetäta kommun. Men även turister som gärna strosar omkring i den lilla staden vid

vattnet. Antalet invånare i kommunen växer då till nära 200 000.

– Då blir vi en riktig stad, skrattar Albert Bergström. Men på vinterhalvåret hålles företagen vid liv genom rospiggar och Norrtäljebor.

Historiskt sett har de funnits tre till fyra smyckes- och klockbutiker i stan.

Men under senare år har antalet fördubblats. Men Albert tycker att underlaget är stort nog för att alla butiker ska kunna leva och må bra.

– Visst kan du hitta samma klocka eller smycke i ett par butiker. Men samtliga är specialiserade. En butik är starkt inriktad på tillverkning av smycken. Allt som levereras över disk har de själva gjort och de är duktiga på det.

De kunder som vill ha ett unikt smycke söker sig oftast till den butiken.

Bergströms ur och guld koncentrerar sig på mode, både när det gäller smycken och klockor.

– Det senaste heta kan kunderna hitta hos oss, säger Albert.

De har även verkstad och gör mycket reparationer och en del nytillverkning.

Urverkstaden är stor, både på väggur, armbandsklockor och fickur. Omsättningsmässigt står klockorna och smyckena för ungefär lika stor del av försäljningen.

När det gäller pandemisituationen så tror Albert att det kommer påverka samhället länge till. Kanske är de flesta

vaccinerade och kan börja resa som tidigare om något år.

– När det gäller butiken har vi haft stor tur på grund av att det här finns så många fritidshus. Redan ett par månader innan turisterna brukar komma dök ägarna upp. Deras tanke var att isolera sig i sin stuga. Efter ett tag tröttnade de och kom in för att handla. Men under två månader var det skakigt på juvel- och klockmarkanden. Sedan vände det rejält.

– Jag tror att det var i och med studenten som vändningen kom.

Försäljningsmässigt var den perioden bättre än någonsin. Nu är vi tillbaka på normal nivå och kommer att hålla budgeten i år. Det hade jag aldrig trott i februari, mars.

Många tog i slutet av våren igen att de inte handlat tidigare. Vissa tyckte synd om studenterna som inte kunnat fira och gav därför finare presenter. En annan räddning under våren var verkstäderna. Många hittade gamla klockor och fickur när de var hemma och lämnade då in dem för lagning och service.

Men det är för tidigt för branschen att pusta ut. Fortfarande är fester och bröllop betydligt mindre än i tidigare.

Det innebär färre presenter.

– Men det fina är att det vi förlorar i år – det tar vi ta igen nästa år. Det kommer bli ännu större bröllop och dubbelt så stor fest när någon fyller jämt.

Det gäller att bara rida ut det här. 

Omsättningsmässigt står klockorna och smycken för ungefär lika stor del av försäljningen. Urmakare Nils Georgiis arbetsbänk är centralt placerad i butiken.

27

Yousef – kungen på Guldgatan – Ja, många reagerar på att det är så många guldbutiker i Norrtälje. Det säger Batoul Yousef som står i butiken och tar emot kunder, allt medan hennes man arbetar flitigt med filen i guldsmedjan med fönster ut mot butiken. I våras hade både hon och maken ont i magen.

Batoul och Abdelali Yousef startade eget efter att Abdelali under många år arbetat som guldsmed hos Bergströms, några tiotal meter längre fram på gatan.

28

Foto: Sara Yousef Roslagsankare, som också finns i Norrtäljes stadsvapen, är en storsäljare.

M

en det var inte antalet guldsmeder i Norrtälje som oroade dem. Det var naturligtvis att kunderna försvann i början av mars.

– Men det har ju gått bra! Under sommaren hämtade vi upp nedgången, säger Batoul som driver Norrtälje Guldateljé alldeles vid det gamla Torget på Tullportsgatan .

Hennes man Abdelali är guldsmedsmästare. Han kommer ut från smedjan och påminner om att det finns kluster av likartade verksamheter och näringar samlade på många andra håll. Det är inget unikt för Norrtälje.

– Så är det ofta utomlands. Till exempel i Saudiarabien eller Kuwait.

Det är gata upp och ner med affärer och hantverkare som erbjuder samma sak.

Alla får sin del av kunderna. Så fungerar det nu även här, säger Abdelali.

Han får inte bara privatkunder. Ett par av de företag han tidigare arbetet för i Norrtälje anlitar honom för att ta hand om de arbeten som kräver en mer erfaren guldsmed. Men även privatkunderna har varit ovanligt många denna sommar.

– De har hittat guld i sina lådor nu när de varit hemma. De kommer till mig med 50-60 gram guld. Vissa vill sälja guldet, andra vill att jag ska tillverka något nytt, säger Abdelali Yousef.

– Vi är ett litet företag. Men det räcker för oss och vi är nöjda. Vi är våra egna och ingen styr vad vi ska göra, säger Batoul.

De protesterar när jag säger att det finns många guldsmeder utefter gatan.

Yousef som är guldsmedsmästare spelar i en egen division tillsammans med några

Silverhalsband ur kollektionen Sköldpadda.

Armband ur kollektionen Roslagsankare.

andra erfarna hantverkare utefter gatan.

Han är fortfarande den som rycker in när Bergströms eller Poraths behöver hjälp av en riktigt skicklig guldsmed. Det är lösning som fungerar bra både för deras företag och de butiker han arbetar åt. Alla har jobb och kunderna räcker till alla.

Det är alltså du som är kungen här på Guldgatan?

– Ja, det kan man kanske säga, säger Yousef och skrattar och fortsätter: – Jag gör egendesignade smycken och smycken tillsammans med våra kunder. Jag gör allting som man kan tänka sig inom den här branschen, säger Yousef.

De är kände för sin variant av Roslagsankaret som Yousef gjort länge.

Ankaret görs både i guld och silver.

Detta ankaret finns i Norrtäljes stadsvapen och Yousef gör ett antal olika modeller. Han ormsmycken är också mycket populära.

I butiken och verkstaden fanns tidigare en helt annan verksamhet – Den här butiken och smedjan har vi skapat. Vi flyttade hit efter att Yousef arbetat i tolv år åt Bergströms guld. Är man guldsmedsmästare och kan så mycket som Yousef kan vill man till slut starta egen smedja och butik.

Folk uppskattar uppenbarligen det han tillverkar och företaget går bra. Det här är lite av en återgång till hur det var tidigare. Innan de för trettio år sedan var tvungna att fly till Sverige. Då hade de egen smedja och butik med många anställda. Ett företag som var mycket större än den rörelse som de nu driver.

Guldsmedsmästare Abdelali Yousef har gjort en rejäl resa på vägen till den

egna guldsmedjan här i Norrtälje. Han föddes för 60 år sedan i Kandahar i södra Afghanistan och är femte generationens guldsmed. Fadern hade dock andra planer för Yousef. Han ville att Abdelali skulle bli läkare. Men Abdelali satt mest och gäspade i skolan. Det var i guldsmedjan och när han fick arbeta med händerna han trivdes.

Det var hårt att vara lärling i pappans verkstad. När faderns hälsa allt mer började svikta fick Yousef ta allt mer ansvar för arbetet i verkstaden. Yousef var alltid orolig att råka ut för rån, på grund av det guld som de hanterade.

Men det skulle bli värre. Bombanfallen kom allt närmare. Det skakade i marken och till slut fick Yousef fly för sitt liv. Han fick nästan ingenting med sig.

Ensam, frusen och trött tog han sig efter en veckas flykt in i grannlandet Pakistan. Där fick han veta vilka i familjen som dött och vilka som lyckats fly. Hans far var försvunnen. Vad som hände med honom vet han inte än i dag.

Fadern var Yousefs förebild och den som lärde honom hantverket.

I Bagdad i Irak mötte hans sin fru Batoul som är uppvuxen i staden. Hon kom ofta och tittade på Yousef smycken och tycke uppstod. De hann gifta sig och få två barn innan de nu för drygt trettio år sedan tvingades fly igen. Den här gången till Borlänge i Dalarna. Så fick de börja om igen. Han arbetade sedan som guldsmed ett antal år i Stockholm innan de för 20 år sedan kom till Norrtälje. Där har Yousef arbetat som guldsmed både för Bergströms och Pohrats före han tillsammans med sin fru startade egen verkstad och butik. 

29

Guldfynd: Vi vill pressa priserna – Vår nisch på Guldfynd är främst att pressa priserna, det uppskattar våra kunder. Att vi är många smyckesbutiker på en gata är bra för alla.

Det gör att vi kan konkurrera med Stockholm och Uppsala.

D

et säger Dilla Gudjònsdòttir, granne med Smyckabutiken.

Hon är anställd och driver Guldfyndbutiken på Tullportsgatan i Norrtälje.

Ska någon köpa vigselringar så vill kunderna sannolikt inte bara ha en butik att välja ringar i. Här på Guldgatan i Norrtälje går det att ströva från affär till affär och slutligen köpa antingen en prispressad ring, en riktigt moderiktig ring, en ring i en speciell stil, eller ett alldeles unikt smycke. Det finns butiker för de flesta behov. Det stora urvalet gynnar alla butiker genom att hålla kvar kunderna i Norrtälje.

– Jag har bott länge i Norrtälje.

Tidigare arbetade jag som guldsmed i Stockholm. Efter tre barn, tyckte jag att det var för besvärligt med resorna och blev anställd här på Guldfynd i Norr-

30

tälje, säger Dilla.

Hon framhåller att Guldfynds styrka är en stort bredd i sortimentet och pressade priser genom stora uppköp. Att hon är guldsmed är bra för butiken. Inte bara för att hon är kunnig i allt kring smycken när hon träffar och vägleder kunderna.

– Jag har ingen speciell nisch som guldsmed här, eftersom jag är anställd.

Med det är en styrka att jag är guldsmed, det innebär att vi inte behöva skicka iväg arbetena utan kan hjälpa kunderna direkt.

Tidigare under sin karriär som guldsmed gjorde hon många egna smycken på beställning. Då tog hon fram personliga smycken tillsammans med kunderna och gjorde även smycken efter eget huvud.

Men på Guldfynd handlar det alltså främst om reparationer och anpassa

smycken ur sortimentet. Egna arbeten kan hon inte sälja här.

Liksom sin granne har även Dilla upplevt en osedvanligt stor tillströmning av kunder till butiken under sommaren.

– Det var en strålande sommar! Det har varit mycket folk som rört sig på stan. Det har kommit 30 procent fler besökare hit till Norrtälje i år, jämfört med förra sommaren, säger Dilla.

Den här tillströmningen av folk har medfört att hon varit tvungen att hålla ett extra öga på kunderna så att de hållit de avstånd som krävs i dessa tider. Men nu har sommargästerna givit sig av.

Fortfarande kommer det in kunder i affären, men det är inte längre några problem med att det blir för trångt. Nu är det mer som en vanlig höstsäsong, innan julruschen sätter in. 

Poraths Guld – på samma adress sedan 1891 S

edan en tid driver Andreas Porath Poraths Guld.

Det var Andreas mors farfar far som öppnade ett kopparslageri på Tullportsgatan i Norrtälje redan 1891. Redan 1900 utökades verksamheten med en guldsmedja. De finns fortfarande kvar i samma lokaler. 

I Norrtälje möts du av Guldhjärtat G

uldhjärtats stora fördel är läget, framhåller företagets ägare och guldsmeden Basim Jaber. Det är den guldbutik som ligger allra först på Guldgatan, eller Tullportssgatan som är den officiella adressen på denna norrtäljegata, med alla sina guldsmeder.

Det här är en butik som inte bara säljer smycken utan här kan kunderna få hjälp med det mesta i företagets guldsmedsverkstad. Den stora parkeringen ligger bara ett kort stenkast härifrån. Det är därifrån kunderna kommer.

Tvärsöver gatan har Edblad öppnat en ny butik för den som hellre bär smycken av stål. En katt bland hermelinerna? 

31

Karin och Sören: För kunder som vill ha unika smycken Guldsmedsbutiken Karin och Sören har funnits i många år i Norrtälje centrum. En sådan institution i staden ändrar man inte på. När Jeremy Son tog över verksamheten behöll han så klart även namnet.

Ägaren till Karin och Sören, fattaren och gravören Jeremy Son tillsammans med sina tre guldsmeder: Theresa Fröberg, Linus Nyström och David Kaminski.

32

D

en butik Jeremy tidigare ägde i Täby och drev parallellt med roslagsbutiken har han nu sålt.

Jeremy har fullt upp med att göra smycken åt roslagsbor under vinterhalvåret och turister och sommargäster resten av året.

I företaget Karin och Sören arbetar Jeremy som fattare och gravör och han har tre anställda guldsmeder. Alla har mycket att göra. Bakom glasrutorna i butiken skiner flitens lampor och trots att sommargästerna nu givit sig av så kommer det in kunder i butiken med jämna mellanrum. Under tiden jag är där diskuterar Jeremy en lite större affär med en kund som har påsar med stenar med sig och gammalt guld som hon vill ska ingå i nya smycken.

– Affärerna går bra, säger Jeremy och skrattar. Det går bättre för den här typen av företag här i Norrtälje än jämförbara företag i Stockholm.

Han kan båda marknaderna efter att i många år arbetet i Stockholm. Kanske är den främsta anledningen till de goda förutsättningarna i Norrtälje alla sommargäster och turister. Visst gör Jeremy ett och annat fattarjobb för andra företag – till exempel Eva Attling – men hemmamarknaden och sommarsäsongen är fullt tillräcklig för att sysselsätta de tre anställa och Jeremy – plus flera andra företag på samma gata.

Affärsidén är att i huvudsak göra unika smycken till kunder som kommer in och gör beställningar. Här är kundkontakten mycket viktigt. De har helt valt bort nätförsäljning. Hos Karin och Söder vill man träffa varje kund.

Det är det som är deras nisch här i staden – att kunna erbjuda alla typer av guldsmedsarbeten, inom företaget klarar man själv både jobben i smedjan,

infattningar och gravyr.

Verksamheten för de allra flesta hantverkare och butiker i Norrtälje är indelad i två säsonger. På sommaren blir Norrtälje befolkningsmässigt en medelstor stad.

– Under dessa tre månader säljer vi ganska mycket färdiga smycken som vi tillverkat under de tider på året då vi har färre kunder. Men under hela året är det alltid människor som kommer till oss eftersom de ska förlova sig, fyller år eller har någon som ska döpas. Det här är säkra kunder som kommer regelbundet varje år.

De har en dessutom del säkra kort i sin kollektion som de säljer mycket av under sommarmånaderna: Roslagslänken och Roslagsknopen.

– Här i Norrtälje är det här smycken som alla känner igen, säger Jeremy.

Liksom allt annat tillverkas länken och knopen i ateljén. Den är designad av den föregående ägaren och guldsmeden Sören Carlander och har sålts i butiken allt sedan 1990. 

Rolagslänken är designad av Sören Carlander och har tillverkats för hand hos Karin och Sören sedan 1990. Länken finns som armband och colliér i olika grovlekar och längder.

Roslagsknopen är framtagen av de två speciella länkar som utgör Roslagslänken. Knopen finns som örhänge, hängsmycke och ring, samt för herrarna; slipspin, manschettknappar och frackknappar.

33

Förvärvsmöjlighet Guldsmeden i Vimmerby Herberts Guld & Silver AB är fristående från någon kedja i landet.

Guldsmeden i Vimmerby är en fin och trevlig butik med flera kända och starka varumärken som följer med försäljningen. Butiken har en mycket bra placering mitt i centrum av Vimmerby intill torget.

Mer detaljer om Guldsmeden finns under ”Till Salu” på www.exitpartner.se Intresserad och vill veta mer?

Kontakta Anders Örnell, Företagsmäklare

Tel: 070-669 44 30

•

- Kalibrerat - Unikat - Precisionsslipat - Måttslipat utifrån önskemål

E-mail: anders.ornell@exitpartner.se

Kontakta oss på info@adelstensgruppen.se eller 0730-61 84 99

34

Ädelstenar och hållbarhet: del 3

Sri Lanka tar täten Kimberleyprocessen fungerar för diamanter men är dåligt anpassad för färgstenar. Samtidigt är småskalig brytning av färgstenar viktig för många mindre lantbrukares försörjning.

N

yckelordet i de två tidigare artiklarna har varit Artisanal Small-scale Mining (ASM) – småskalig gruvdrift med enkla verktyg.

I seriens första artikel upptäckte vi att ASM kunde hjälpa oss att förklara varför Kimberleyprocessen fungerar för diamanter men hade varit svår att applicera på färgstenar.

Diamanter bryts till 80 procent genom storskalig, industriell gruvdrift och produktionsflödena blir således lättare att spåra. Färgstenar däremot bryts till 80 procent genom småskalig gruvdrift. I ett myllret av små temporära produktionsflöden är det en betydligt större utmaning att spåra varifrån färgstenar kommer.

Samtidigt visade vi, i artikel nummer två, att den småskaliga brytningen inte bara ställer till med problem. Småskaligheten bidrar med viktiga försörjningsmöjligheter på landsbygden. Många som arbetar med att bryta ädelstenar småskaligt är samtidigt lantbrukare, för dessa är grävandet efter ädla stenar ett komplement till försörjningen under torrsäsongen. Förundersökningen inför

en nationell konferens i Tanzania 7-11 november 2017 drar slutsatsen: ”according to national statistics, ASM communities fare better in terms of poverty levels than other communities” (IIED 2018). Med andra ord, lokalsamhällen där småskalig gruvdrift bedrivs uppvisar mindre fattigdom än jämförbara samhällen i regionen. Ändå är den småskaliga gruvdriften förstås förknippad med många utmaningar: påverkan på landskap, bristande säkerhet och osäker ekonomi och arbetsvillkor. Hur ska småskalighetens fördelar kunna behållas samtidigt som problemen reduceras?

Lösningen stavas, enligt regeringar och expertorganisationer: formalisering.

Tanken är att den småskaliga gruvdriften skall gå från att vara en informell verksamhet, utan kontaktyta mot myndigheter, till att varje liten brytningsverksamhet ska bedrivas med licens. Myndigheter kan både erbjuda hjälp men också ställa krav och se till att de uppfylls. Ju mer kontaktytan mellan verksamheterna och myndigheterna ökar, desto större blir myndigheternas

Ett av myndigheternas mål i ädelstensproducerande länder är att undvika detta scenario.

Bild taken i Madagaskar, från IIEDs artikel Sapphire mines become forests (2017).

Text och foto: Johannes Orstadius

Inkomstdelning från småskaligt gruvkooperativ

Use of water pump Share of land Owner of the license Food for workers, fuel for pump, logs, planks and other equipment To the investor Split equally amongst miners

förmåga både att hjälpa (tillgång till infrastruktur och kapital, konfliktlösning, marknadsföringskanaler, rådgivning) och ställa krav (säkerhetskrav, miljökrav, anställningstrygghet, skatter). Den sista parentesen; kravsidan, innehåller ju just de utmaningar som är angelägna att komma åt.

För oss låter en hög eller åtminstone måttlig nivå av formalisering självklar, men det beror nog till stor del på att vi bor i ett land där bara 8-12 procent av förvärvsarbetet sker informellt, det vill säga utanför myndigheternas synfält (IMF 2018). I Afrika däremot, där Jorden råkat placera en stor del av sina förnämsta ädelstensfyndigheter, är motsvarande siffra för samma år i genomsnitt 85,8 procent enligt International Labour Organization. Hur väl man lyckas komma tillrätta med utmaningarna inom småskalig gruvdrift

35

är till stor del en fråga om hur långt formaliseringen av ASM har kommit i regionen.

Vi zoomar nu in på två nationer som på samma gång ligger mycket nära och mycket långt ifrån varandra. Sri Lanka, en ö i Indiska oceanen som rymmer strax under 22 miljoner människor på en yta mindre än Irlands, och Tanzania i östra Afrika, 15 gånger större till ytan och hem åt 55 miljoner människor, har i dag ett hav emellan sig. För mer än 500 miljoner år sedan låg de dock närmare varandra inom superkontinenten Gondwanaland. De är båda del av ett berggrundsområde som ibland kallas Mocambiquebältet och till följd har båda länder välsignats med rika ädelstensfyndigheter, inte minst av safirer. Men medan Sri Lanka har varit berömt för sina safirer i över tvåtusen år så har Tanzania haft omkring 30-50 år på sig att utveckla sin ädelstensbrytning. Hur ser formaliseringsgraden inom den småskaliga ädelstensbrytningen ut i dessa två länder?

I en rapport baserad på intervjuer med gruvarbetare och gruvägare kartlägger Dr Amarasinghe (1999) hur Sri Lankas småskaliga ädelstensbrytning går till. Sri Lankas gruvor har traditionellt drivits av en speciell typ av organisation, som utgör gällande standard än i dag. Grupper, lokalt kallade karuhaula, bestående av en gruvägare som samlar ihop resten av gruppen: en eller två erfarna brytningsförmän, en försäljare, en partner som bidrar med vattenpump och timmer. Även markägaren tillhör gruppen. Gruvägaren är ansvarig för att

ge gruvarbetarna en daglig eller veckovis ersättning samt mat på plats.

I dag, när även brytningslicenser behöver införskaffas, är det gruvägaren som betalar dessa. Utöver den grundläggande lönen så delas förtjänsterna av ädelstensförsäljningen upp enligt ett specifikt schema, där olika avgifter och sedan deltagarna betalas i bestämd ordning. Vid den klart vanligaste typen av gruvdrift på Sri Lanka; djupa schakt som vanligtvis har en 4 x 2 meters utbredning på ytan men sträcker sig mellan 5 och 50 meter vertikalt ned i marken i den låglänta, leriga terrängen, arbetar vanligen mellan 8 och 16 personer i varje gruva (schakt) under cirka sex månader. Brytningen sker med mycket enkla verktyg och arbetet under dessa sex månader är intensivt.

Innan 1970-talet drevs sådana gruvor på Sri Lanka, trots detta välkristalliserade arbetssätt, helt informellt. Kontaktytan mellan de individuella karuhaulagrupperna och myndigheterna var liten. År 1971 påbörjade Sri Lanka den långa resan mot en formalisering av branschen.

Myndigheten State Gem Corporation (numera National Gem and Jewellery Authority, NGJA) instiftades, en myndighet vars ansvar sträckte sig hela vägen från gruvdrift och slipningsindustri till handel och marknadsföring av Sri Lankas ädelstenar.

Ganska klipskt så här med facit i hand. En stor del av vad myndigheter kan göra för att stötta ASM-sektorn är hjälpa till med marknadsföring, förädling och försäljningskanaler. Genom sitt helhetsansvar har NGJA kunnat ställa

Ett schakt för safirbrytning i Sri Lanka. En licens berättigar vanligtvis till fem schakt.

Foto: Johannes Orstadius

36

krav på gruvbrytningens aktörer och stötta dem med försäljningskanaler, värdeökning, marknadsföring – samtidigt.

Några punkter i regelverket som införts i Sri Lanka sedan 1971 innefattar ett tvång för gruvägare att betala licensavgift för att få rätt till marken, men också tvång att betala ett depositum.

Depositionen återfås först efter att gruvhålen fyllts igen och marken återställts. Licensavgiften hålls överkomliga, men depositionen är betydligt större. (År 1999 var licensavgiften 1 000 lankesiska rupees medan depositionen var 4 000 rupees enligt Amarasinghe.) Återställs inte marken av gruvägaren så använder NGJA istället depositionspengarna för att på egen hand återställa naturen (Lucas 2014). Ligger gruvan i anslutning till en väg kan depositionen enligt Amarasinghe vara mer än fem gånger högre. Gruvägarna är även tvungna att registrera sina arbetare hos NGJA innan de sätter igång de sex månaderna av arbete, och i samband med detta betala en försäkring som bland annat ger ersättning till familjen vid olycksfall (Amarasinghe, 2014).

Därtill har staten i Sri Lanka försökt påverka ädelbrytningen genom strategiska beslut. Framförallt är utgivningen av licenser för mekaniserad gruvdrift svåra att erhålla i Sri Lanka – av 6 500 licenser utgivna under 2013 gällde endast ett tiotal mekaniserad gruvdrift. Många ser detta som ett försök från Sri Lankas styrande att ta tillvara på småskalighetens fördelar: verksamheten kan ge försörjning åt många, och kan kombineras med jordbruk under andra delar av året.

I de sällsynta fall tillstånd för större mekaniserade brytningsoperationer ges i Sri Lanka krävs enligt Lucas speciella orsaker, såsom att koncentrationen av ädelstenar är alltför låg för att kunna bryta för hand i sedvanliga schakt eller att hotet från olaglig gruvdrift är så överhängande att det är bättre att snabbt bryta fyndigheten lagligt på mekaniserad väg.

Vad är Sri Lankas facit? En av de allra viktigaste frågorna att ställa, eftersom det lägger grunden för fortsatt utveckling: har myndigheterna i Sri Lanka verkligen lyckats få med sig människorna, de lokala gruvägarna och lokalsamhällena i utvecklingen?

Jag sökte upp två kontakter med god insikt i den lankesiska ädelstensindustrin och ställde frågan. Hur stor andel av brytningen sker egentligen i samarbete med NGJA? Med betalda licensavgifter,

deposition för återställning av landskapet och de övriga krav som ställs. Och hur stor andel sker fortfarande informellt utan kontakter med myndigheterna?

Svaren gjorde mig genuint överraskad. Båda källorna gav, oberoende av varandra, uppskattningar att runt 80-90 procent av all produktion sker i samarbete med NGJA och enligt de krav myndigheterna ställer. Det är en anmärkningsvärt hög siffra för att vara en traditionellt sett informell sektor, i ett land där 51 procent av allt förvärvsarbete fortfarande sker bortom myndigheternas radar (Labour Force Survey 2017, Sri Lanka).

Om Sri Lankas ansträngningar att formalisera sektorn haft ett så kraftigt genomslag borde kvitton på detta finnas synliga även i andra områden. Mycket riktigt: Lucas (2014) rapporterar att ”compared to gem mining in many African countries, there are hardly any unfilled, abandoned pits”. Avtrycken är också synliga i Sri Lankas statskassa: enligt UCAnews.com (2013) hade staten intäkter från export av ädla stenar på 12,5 miljoner amerikanska dollar år 2012, och cirka 6 500 brytningslicenser utfärdades av NGJA under 2013.

Sammanfattningsvis har Sri Lanka med sina ansträngningar sedan 1971 kommit långt på vägen mot att möta den småskaliga gruvbrytningens utmaningar. Myndigheterna har ett samarbete med huvuddelen av alla verksamheter, eventuellt så mycket som 80-90 procent, samtidigt som de har lyckats med att ställa miljökrav och generera licensavgifter. Att branschen genererar betydande skatteintäkter är ett kvitto på att branschen har nått en hygglig integrering med den formella ekonomin.

Skuttar vi över Indiska oceanen, till Tanzania i östra Afrika, hittar vi annorlunda försättningar. Hur långt har utvecklingen mot formalisering kommit där? I nästa nummer tar vi oss en titt. 

Källor: Amarasinghe S. W. Socio-Economic Study of Small-Scale Gemstone Mining in Sri Lanka. 1999. Del av projekt inom UK Department for International Development: Best Practice in Small-Scale Gemstone Mining.

Tranorna ropar gällt i skyn

Trädgården flammar i gult

Hasbullah S. H. och Morrison B. M. Sri Lankan society on an era of globalization. 2004. Institute of Asian research, University of British Colombia.

International Institute for Environment and Development (IIED). Artisanal and small-scale mining in Tanzania – Evidence to inform an ‘action dialogue’. 2018.

International Monetary Fund (IMF). Shadow Economies Around the World – What Did We Learn Over the Last 20 Years? 2018.

International Labour Organization (ILO). Women and men in the informal economy – A statistical picture. 2018.

Kathupotha K. N. J. ”SOCIOECONOMIC ASPECTS OF ARTISANAL GEM MINING IN SRI LANKA”. Presentation.

Dept. of Geography, University of Sri Jayewardenepura.

Hösten är här

Lucas A., Sammoon A., Jayarajah A. P., Hsu T. och Padua P. Sri Lanka: From Mine to Market, Part 1. 2014.

Gemmological Institute of America.

UCAnews. Education key to ending childlabour in Sri Lanka.

2013. Läst 14 maj 2016. Tillgänglig via: http://www. ucanews.com/news/education-key-to-ending-childlabor-in-sri-lankas-gem-mines/69505

Tel 060 - 64 14 40 • Fax 060 - 17 45 10 37

Utsvarvade skenor

Unika fräsningar En ökad efterfrågan gör att vi nu utvecklar detta segment snabbt. Vi använder olika produktionssätt beroende på vad som ska tillverkas.

Ny teknik möjliggör exempelvis att vi kan stensätta en utskuren bokstav.

Gjutning Ängel till kungliga Serafimerorden, 9x7 cm

Fräst tagg inklusive egen logga, 5 mm i Ø, Tjocklek 0,4 mm

Foto: Viktor Krantz

Klumpskena med klack

38

Guldbolaget som samarbetspartner

G

uldbolaget är ett svenskt famil­ jeföretag med lång erfarenhet av branschen och med en nära och okomplicerad relation till våra kunder. Vi kombinerar gammal hantverkskunskap med modern teknik och vi söker ständigt nya lösningar – målet är alltid att tillverka en produkt av förstklassig kvalitet på bästa sätt.

Med oss som samarbetspartner går du enkelt från tanke till handling – vår

Guldbolaget R & MODELLE PRODUK TION 21 models 2020/20 Production &

Teknik & tradition Technology and

tradition

Guldbolagets historia The history of

Guldbolaget

kunskap och vår erfarenhet är din och vi är aldrig längre bort än ett telefonsamtal.

Vår filosofi är att utvecklingsfasen ska vara enkel. Det viktiga är att vi gemensamt landar i en slutprodukt som är lönsam.

Företaget utvecklar vi tillsammans med våra kunder, ofta är det ett kundönskemål som initierar en ny investering.

Våra olika kundsamarbeten ger oss styrkan att utvecklas och göra de maskin­ investeringar som krävs, också för att vara

en attraktiv leverantör med internatio­ nella mått mätt. Vi har en maskinpark i världsklass, väl utvald från de branschle­ dande maskintillverkarna. Produktionen är utformad för att vara flexibel och lättma­ növrerad, vilket gör att vi enkelt kan ställa om och erbjuda produkter anpassade till den senaste trenden. Vi äger hela tillverk­ ningsprocessen, från legering till färdig ring. Det ger oss stor kontroll över hela tillverkningen.

Doserad ring Endast på höjden

B2 B

Trendriktiga kollektioner s Trendy collection

Kundanpassad navettring med hål

Små ringar Kundanpassad navettring utan hål

Doserad ring Både på bredden och höjden

I vår nya B2B-katalog finns mycket mer att läsa! E-posta oss så skickar vi ett ex till er.

Box 9, 385 21 Torsås | Tel: 0486-20987 | info@guldbolaget.se | www.guldbolaget.se Följ oss på Facebook och Instagram! www.facebook.com/guldbolaget | instagram.com/guldbolaget

39

Det starka begäret efter lyx Lyxkonsumtionen har alltid funnits i historien och har genomgående varit fördömd. Det har med lyxens natur att göra: lyxen bygger på ojämlikheter och därför fördöms den av samhället.

D

et framkommer i antologin ”Det svenska begäret. Sekler av lyxkonsumtion” (Carlsssons) som är sammanställd av Paula von Wachenfeldt och Klas Nyberg som är två av de forskare från olika discipliner som studerat lyxens historia i Sverige från sent 1600-tal till mitten av 1900-talet.

– I det tidigmoderna samhället så kände sig adeln hotad eftersom de lägre klasserna strävade efter att likna adelns apparans och det blev svårare att urskilja de olika klasserna, säger modeforskaren Paula von Wachenfeldt.

Detta hade också med moralen att göra: att ägna sig åt världsliga ting istället för de själsliga var något som kyrkan fördömde kraftigt. Perukerna kom till exempel att vara föremål för kritik eftersom de representerade en extravagans och en överdriven ytlighet vilket går emot kristna värderingar om ödmjukhet och till och med kyskhet ibland.

– Det har att göra med att lyxen är ett mänskligt fenomen – och inte bara en sociokulturell företeelse – i den bemärkelsen att individen söker att tillfredsställa sitt begär efter materiella ting, framhåller Paula von Wachenfeldt.

Den manliga och den kvinnliga lyxkonsumtionen kom att skilja sig väldigt mycket i det moderna samhället, alltså från 1800-talet och framåt. Medan mannens yttre skulle tonas ner – utan att för den delen ge avkall på kvalité – så syntes kvinnans klädsel och utsmyckning mycket mer. Kvinnan skulle representera mannens sociala framgång och en sådan framgång.

– Man glömmer ofta att en lyxvara är först och främst ett gediget hantverk. Ett resultat av passion, glädje och tillgivenhet till yrket. Det är den estetiska idén som hantverkaren ska forma, utveckla och förmedla till konsumenten. Det är en förnimmelse om det vackra och den här förnimmelsen ska involvera våra sinnen: vår känsel, vår syn, vår lukt och i vissa fall vår smak, säger Paula von Wachenfeldt.

40

Patek Philippe tillhör toppskikt inom urmakeri, hantverk och precision. En Patek Philippe klockor har under åren präglats av en betoning på hantverk, innovation och känsla för detalj. Många klockentusiaster och framhåller företaget som kanske den bästa klocktillverkaren i världen. På den schweiziska klockauktionen Only Watch klubbades i fjol en Patek Philippe Grandmaster Chime för drygt 300 miljoner kronor.

På samma auktion såldes året tidigare Paul Newmans ikoniska Rolex Daytona för drygt halva den summan.

Hermès grundades 1837 av fransmannen och sadelmakaren Thierry Hermès. I börjab av 1920-talet började handväskor tillverkas. Handväskor från Hermès har de senaste åren toppat listorna över dyrast sålda väskor på auktion, främst modeller ”Kelly” och ”Birkin”. De dyraste klubbades för 1,34 miljoner kronor för några år sedan. Väskan på bilden heter Victoria II och är med sina 35 000 kronor nästan en budgetmodell i detta sammanhang.

41

– I dagens samhälle är det dessvärre kvinnans konsumtion som har fått stå i fokus i media vilket ger en skev bild av läget. Problemet ligger i att kvinnans accessoarer är väl synliga medan mannens är mer diskreta.

Lyxkonsumtion har blivit allt mer accepterat i Sverige i dag jämfört med tidigare och har delvis ändrat karaktär.

Flera faktorer har påverkat opinionen och graden av tolerans. Paula von Wachenfeldt menar att sociala medier har blivit en demonstrationsarena för jagets behov och jagets aktiviteter med inslag av konsumtion. Globaliseringen har medfört en mycket större insikt i andras konsumtionskulturer. E-handeln är också en viktig faktor då den underlättar tillgången till varan. Varan har befriats från både geografiska och tidsrelaterade hinder.

Det finns flera sidor av lyxkonsumtionen. Det krävs att det finns några som efterfrågar det yppersta, för att hantverkare som guldsmeder, gemmologer, möbelsnickare, båtbyggare, bilbyggare och skräddare ska kunna lägga ner tid och möda för att förfina sina produkter både när det gäller teknik och materialval.

– Man glömmer ofta att en lyxvara är först och främst ett gediget hantverk och det är ett perspektiv som jag gärna lyfter fram i min forskning. Innan en vara blir en demonstrationsvara för omvärlden så ska vi komma ihåg att den har passerat de skickliga händerna av en hantverkare. Ett resultat av passion, glädje och tillgivenhet till yrket. Det är den estetiska idén som hantverkaren ska forma, utveckla och förmedla till konsumenten.

Det är en förnimmelse om det vackra och den här förnimmelsen ska involvera våra sinnen: vår känsel, vår syn, vår lukt och i vissa fall vår smak.

Hon framhåller att hantverkaren är den personen som, genom sin kunskap och sin tillgivenhet, blåser liv i varan så att våra mentala föreställningar om lyx ska kunna falla på plats.

– Lyxen har alltid varit och kommer alltid att vara efterfrågad av samhället och det är här som hantverkaren, skräddaren och juveleraren får en fundamental roll i förmedlingen av lyx. Det är tack vare deras skickliga händer som lyxen finns till, säger Paula von Wachenfeldt. 

The Oppenheimer Blue är världens dyraste blå diamant.

Den intensiva färgen och den imponerande klarhet, nästan utan inneslutningar samt en vikt på 14,62 carat gjorde att budgivningen stoppades först när priset nått 55 miljoner dollar. Foto: Christie’s

42

Det dyraste smycket som gick under klubban i Sverige i fjol var ett hängsmycke från Fabergé i platina, bergkristall och rosenslipade diamanter. Slutpriset blev 2 150 000 kronor. Smycket är designat av Alma Pihl, vars far var ansvarig för Fabergés verkstad i Moskva. Alma skapade ett av de mest berömda Farbergéäggen åt tsaren, där sibirisk kvarts fick föreställa smältande is och dekorerat med 3 038 diamanter. Det är det dyraste Fabergéägget som har producerats.

Foto: Bukowskis

På Barcelonas paradgata Gran de Gràcia flockas normalt stora skaror lyxkonsumenter – det återstå att se när de återvänder.

Utvalt – nyheter och inspiration från omvärlden Omvärldsredaktör: Kina Andersson

Utställning: ”Pierres Precieuses” med Van Cleef & Arpels

Briljant museum i Belgien

Van Cleef & Arpels valde att skjuta upp lanseringen av sin nya high jewellery-kollektion till nästa sommar – och har istället blåst nytt liv i några av sina mest exceptionella smycken. Bland annat den här smaragdcollieren med rötter från 1929 och som 1947 förvärvades av prinsessan Faiza från Egypten. Om det känns säkert att svänga förbi Paris, besök då naturhistoriska riksmuseet och kolla in Van Cleef & Arpels utställning ”Pierres Precieuses” (ädelstenar, helt enkelt). Den pågår fram till juni nästa år. www.mnhn.fr Antwerpen är inte bara ett centrum för diamanthandel (här har det slipats och ”Sveriges skattkammare” sade Gustav sålts diamanter sedan 1400-talet), här Vasa om Sala Silvergruva. Inte så konstigt ligger nu också det nya diamantmuseet Jag har snöat in på smycken för män, och med tanke på att den producerade Diva. Utställningen The Jeweller’s Art – då är det förstås roligt med lite historia 3 500 kilo rent silver varje år under Revolutionary jewellery from the 1960s också. perioden 1530- och 40-talen. Silverand 70s öppnar den 30 oktober.

James Sherwoods (Londonbaserad fyndigheterna upptäcktes redan någon journalist och författare som skriver om stil) www.divaantwerp.be gång i slutet av 1400-talet – kanske ännu bok ”Jewelry for Gentlemen” är perfekt. I tidigare – och var i drift fram till 1908. tematiska kapitel presenterar han smycken, Trött på Netflix?

I dag finns här ett gruvmuseum. Öppnar upphovsmän och bärare och undersöker igen 2021. www.salasilvergruva.se Prova Gemflix! hur attityden till män och smycken sett Gem X Club är en privat klubb för juvelut genom tiderna. Den är förstås rikt entusiaster världen över och grundades illustrerad. i New York 2017 av två gemmologer, Lin Själv säger han så här om sin bok: Jamison och Heidi Kreamer-Garnett, som ”The unspoken philosophy of Jewelry for ville nå berättelserna bakom juvelerna.

Gentlemen was that a piece of jewelry is Gemflix är en serie smyckesamtal online like a tattoo that och kan handla om allt från en specifik a man can remove. ädelsten till hur Like a tattoo, a jewel en författare reflects taste, personhittar inspiration ality and individuality. i smyckevärlden.

Unlike a tattoo, it can Så roligt! be changed on a daily www.gemx.club basis”. Förlag Thames & Hudson. Går att Författarinnan M.J. köpa via Bokus.

Rose berättade om sina romaner, Rebell och drottning av creoler inspirerade av juvelernas värld Suzanne Färnert i Uppsala är en av våra främsta guldsmeder och smyckepå Gemflix. konstnärer. Hon är också känd för sitt framgångsrika koncept med creoler och utbytbara hängen – som nu resulterat i ett nytt varumärke: ”Rebel Suzie”.

Elvira Bergman är medgrundare.

Skattkammare av silver

Boktips: Jewelry for Gentlemen av James Sherwood

Berätta, hur kom det sig att ni startade ett eget märke?

– Vi ville ha en produkt som står för sig själv med en modern marknadsföring.

Jag vill att världen ska få ta del av våra coola örhängen. Med ett par creoler kan du skapa skapa oändligt många kombinationer.

Presentera Elvira!

– Elvira är 24 år och min lärling. Hon har jobbat hos oss i tre år. Hon inspirerar mig och presenterar våra örhängen på ett underbart sätt.

Berätta om namnet ”Rebel Suzie”?

– Min mans idé! Min mamma sa alltid till mig: ”Du måste alltid vara annorlunda”. Då föddes rebellen i mig! Jag ville provocera, prova nya saker och sticka ut.

Var är ”Rebel Suzie” om fem år?

– Då sitter vi på huvudkontoret i New York på takterassen och skålar i champagne.

43

Örhängen från Scoop Silver 925 Butikspris 1 499 kr

Uraffär i Kristianstad säljes Uraffären med anor från 1860-talet är ensam i sitt slag i Kristianstad, en kommun med cirka 90 000 invånare.

• Goda utvecklingsmöjligheter • Låga omkostnader • Fräsch inredning

Vill du veta mer?

Hör av dig till Sven Palmquist på 070-812 09 06.

Södertäljes enda uraffär nu till salu Snart är det dags för mig att gå i pension.

Därför säljer jag en lönsam och bra uraffär och urmakeri som funnits här i Södertälje sedan 1902.

Affären har bästa läge mitt på gågatan, ett verkligt AAA-läge. Lokalerna är totalrenoverade, med helt ny inredning i vitt i oktober 2016.

• Fullt övervakningsskydd med högsta säkerhetsklass • 45 kvm + 10 kvm i två plan • Hyra cirka 21 000 kr i månaden exklusive moms • Mycket batteribyten och småjobb • Ej söndagsöppet

44

Kontakta mig, så får du veta mer: Claes Hedmark Klockmaster/Hedmarks Ur Södertälje Butik 08-550 31870 Mobil 070-488 88 70 E-post sodertalje@klockmaster.com

Ädelstenar – det är insidan som räknas Gemmologi är läran om ädelstenar. Att observera de optiska effekter en ädelsten kan ha är en av de viktigaste delarna utav gemmologin. Ytlyster på en ädelsten speglar just ytan, men det gäller att titta in i själva stenen för att upptäcka dess interna effekter.

I

vissa fall kan det vara inneslutningar i ädelstenarna som skapar dessa optika effekter, ett exempel är ”chatoyance” eller kattögaeffekten.

Kattögaeffekten beror på att ett flertal parallella inneslutningar i långa linjer bildar ett ljust band som rör sig över stenen yta med ljusets ändrade riktning.

Det krävs att inneslutningarna är långa och tunna, likt nålar av till exempel kristall, fiber eller tubformade hålrum som speglas upp mot ytan, de måste också ligga parallellt och vara tillräckligt

många för att det ska bli effekt.

För att framhäva kattögaeffekten måste ädelstenen med dessa inneslutningar slipas i rätt vinkel med en slät rundad yta, därför är just cabochonslipningen att föredra men effekten kan även framträda i stenar slipade som klot.

Speglingen av inneslutningarna tar form som ett streck av ljus, det är lättast att se kattögaeffekten under ett ljus som är direkt riktat mot stenen.

De vanligaste stenarna med kattögaeffekt är bland andra krysoberyll, kvarts och kanske framförallt tigeröga samt

turmaliner.

En annan av de optiska effekterna är ”asterism” eller stjärneffekten. Precis som i kattögaeffekten så formas stjärneffekten av parallella inneslutningar men i det här fallet så är det inneslutningar i två eller tre riktningar som möts, enkelt förklarat så kan man säga att det är flera kattögaeffekter i en.

Inneslutningarna består att nålliknande kristaller, fibrer eller tubformade håligheter de är formade parallellt men i minst två olika riktningar det krävs även här att de är tillräckligt många.

45

Även i stenar med potential till asterism så är cabochonslipningen att föredra om effekten skall bli maximal, gärna en högre kupolformad för bästa synlighet. Ädelstenar i korundfamiljen, alltså både rubin och safir, almandingranater och olika kvartsvarianter kan uppvisa asterism.

Självklart graderas även dessa ädelstenar även om det inte finns någon officiell skala men en stjärna kan vara bättre eller sämre enligt handeln.

Det finns många fler ädelstenar som tack vare sina inneslutningar, skapar dess karakteristiska egenheter, i till exempel fältspatvarianten solsten så är det plätteller nålliknande hematit och andra mineraler som ger den dess paljett-

46

liknande glitter.

I obsidian, det vulkaniska glaset, kan gasbubblor eller andra kristaller orsaka en regnbågseffekt.

Det är inte bara inneslutningar som kan ge optiska effekter utan den kanske mest kända är briljansen i en ädelsten.

Briljans är den grad av ljus som reflekteras tillbaka i en fasettslipad ädelsten när den tittas på med bordet upp.

Det är både en intern och extern reflektion som skapar briljansen, ljus reflekteras från innersidan av paviljonfasetterna (de nedre fasetterna) samt från ytan av kronfasetterna (de övre fasetterna).

En välslipad sten med de rätta vinklarna och proportionerna visar högre briljans då ljuset som färdas in i

stenen också reflekterar tillbaka i högre grad mot betraktaren. Det är då väldigt lite ljus som ”smiter ut” från de undre fasetterna.

Som exempel så har en välproportionerlig briljantslipad diamant hög briljans då ljuset reflekteras tillbaka i mycket hög grad till beskådarens öga.

För maximal briljans spelar även renhet och transparens in i samarbete med god ytpolish, hög lyster och minimala eller helst inga spår av slitage.

Men det allra viktigaste är vad betraktaren tycker, det ska kännas bra i magen när du tittar på stenen oavsett om det är storleken, färgen eller dess optiska effekter som fångar dig. 

47

Butikspris 299 kr/st

Modetrender i coronatider – myskläder och blandat Finns det någon som tänker glamoröst mode i dessa tider av coronakarantän?

Eller är det enbart mjukiskläder som gäller denna höst?

H

ashtagen #wfh (work from home) sprider sig med oändliga tips på hur man ska klä sig framför webbkameran. Jag har även hittat en del smycketips; som att ni ska tänka på att inte bära smycken så att det skramlar. Och för att gå händelserna något i förväg, till vårens mode, ser man exempelvis att Dior skapat en – ja, vad ska man säga – en myskollektion (men med exklusiv touche förstås).

Men mode kan ses som en uppmuntran, kanske till om med som ett slags motstånd - mot tristess och uppgivenhet.

Det är aldrig för tidigt att börja drömma om ”normala” tider. Ett citat (i ungefärlig översättning) från designern Marine Serre som nyligen presenterade dramatiska klänningar, passar väl: ”Det är ganska stormigt just nu, men ändå måste vi se en framtid. Det handlar om att finna oss själva i detta, att förstå och omfamna vad som sker. Kanske frågan snarare är: När världen håller på att gå under, hur kan man INTE tänka på klänningar?”

Jag tänker också på vad guldsmeden och smyckedesignern Anette Roxnäs

Omvärldsredaktör: Kina Andersson

sade i en intervju: ”Ju konstigare världen utanför blir, desto mer är det inifrån som vill ut! Jag kommer på det ena efter det andra som jag bara måste få göra”.

Spanar man vad som händer på höstens catwalks, känns det som en uppmuntran därifrån att vara sin egen konstnär. Mode nu är en blandning av punk, androgynt, glitter och prydligt 40-tal. Och vill man vara riktigt trendig – blanda alla stilar samtidigt. De stora modehusen blandar själva på de mest häpnadsväckande vis. 

Här är höstens hetaste trender: Looken!

• 40-talselegans med välskräddade kavajer, pennkjolar, skinnhandskar och pärlor.

• Punklooken hänger men är nu lite mer välpolerad.

• Plocka fram dina favoriter i herr garderoben. Glöm inte slipsen. På herrsidan ser man mer feminina inslag.

Mönstren!

• Rutigt, rutigt, rutigt. Vilken sorts ruta spelar mindre roll.

Festlooken!

• Paljetter, strass, metallic och skimmer.

Fransar. More is more.

Detaljerna!

• Fransar överallt. Överallt. På kappan, på väskan, på kjolen.

• Bluskragen adderar något extra till din look.

Upcycling!

• Modehusen inspireras av hemmet och skapar när kläder av mattor, stuvbitar och bordsdukar till en vacker klänning.

Accessoarerna!

• Stora kuvertväskor.

• Skärp.

• Kedjor – i smycken så klart samt kedje prydda väskor och skor.

Färgerna!

• Rött är en klassiker som gör comeback.

• Vårens guldtrend byts ut mot silver.

Antingen från topp till tå eller en silvrig väska. Glöm inte silversmyckena…

Smyckena!

• Maffiga halsringar, armringar och ringar med mjuka former och glänsande ytor.

• STORA stenar med färg.

• Kedjor – halskedjor, armlänkar, örhängen. Helst storlek XXL. • Berlocker – gärna med symboler som onda ögat och Fatimas hand.

• Stilen med missmatchade örhängen tar ett kliv till och nu ser vi ett chandelierörhänge i ena örsnibben och en creol i den andra.

• Pärlor. Excentriskt. Inte klassiskt.

• 70-talsexpression som fullkomligen exploderar i färg och form.

• Utralånga halsband.

Till sist: Kreativ styling. Glöm alla regler. En personlig styling gör din look mer intressant.

Ha gärna glimten i ögat.

Materialen!

• Läder och skinnimitation syns på alla typer av plagg i höst.

It-plagget!

• En storslagen cape/poncho.

Skorna!

• I höst är det lårhöga stövlar som gäller.

Fatimas hand, även kallad hamsa, anses också skydda mot ondska. Ibland är den kombinerad med onda ögat.

Dags för runda mjuka former på smycken.

Drakenberg Sjölin.

49

Silver är det nya svarta.

Skådespelerskan Amira Casar hakar på trenden med extra långa halsband.

Om du bara väljer ett mönster i höst, välj rutigt.

Dior Ready-to-wear hösten 2020.

Dior lanserar exklusiv myshippie-look till sommaren 2021.

50

Charlize Theron i trendigt rutigt.

Uppdaterad myrslok från Hugo Boss.

Kedjan är mer än rätt just nu. CU Jewellery.

Fransar ser man – överallt.

51

Returadress: Tid & Smycken Katarina Bangata 57 116 42 Stockholm

Kvalitet, Kunskap och Service sedan 1919 – Sveriges största sortiment av ädelstenar, pärlor och diamanter!

0 8 - 410 2 8 0 10

52

I N FO @GE M M A A B . S E