Hela M nummer 3/2012

M H e l a

Magasinet för oss medlemmar i Kungliga Maskinsektionen Nummer 3 • 2012

Special:

STUDENTProgram Sara berättar om sin genväg in i arbetslivet

En veteran i TV-rutan - stor intervju med Peppe Eng • Fjällvandring – stor guide • Maskinare i USA, Australien och Japan rapporterar • Kött mot veggo • Smidiga Mac-tips • KMDK – vår egen dartklubb • Filmmusik • Hitta kultur i höst • Välj rätt handarbete • KTH Hockey • Allt inför DoPexpo

Ledare

Hej härliga höst!

D

et må bli allt mörkare nu. Och allt kallare.

Regnet ligger i luften snarast jämnt. Men jag måste ändå säga att jag gillar hösten. Det är inte bara de vackra färgerna och möjligheten till att kunna ta långpromenader på gator fyllda av nedfallna löv.

Det finns något kravlöst över hösten. Ingen förväntar sig liksom något utöver vardagssysslorna. När man är ledig kan man lugnt krypa upp i soffan och se en film, ägna sig åt något mysigt handarbete eller läsa någon trevlig tidning. Och faktum är att den tidning du just nu håller i handen innehåller guider till både filmmusik och handarbeten, bland mycket annat förstås.

Men hösten innebär också kultur på annat sätt, så som utställningar på flera av Stockholms museer. För att guida dig rätt har vi tittat närmare på fyra trevliga utställningar du inte bör missa i höst. Tänk också på att många museer har studentrabatt på inträdet.

Vill du inte gå ut i höstrusket kan du i stället stanna kvar i soffan och se på TV. Tittar du på rätt kanal vid rätt tid är chansen stor att du ser Peppe Eng, som efter mer än två decennier i rutan får betecknas som ett av våra mest folkkära TV-ansikten. Hans journalistkarriär började dock långt tidigare, och du kan läsa om hela den i vår exklusiva intervju med Peppe.

Trivs du ändå inte i ett allt kallare höst-Sverige så kan du självklart resa bort ett tag, eller i alla fall drömma dig bort. Precis som i varje nummer av Hela M har vi rapporter från maskinare utomlands. Denna gång riktigt långt bort, Australien, Japan och USA, närmare bestämt. Föredrar du att stanna på närmare håll kan du drömma dig bort till den svenska fjällvärlden, och läsa den både trevliga och lärorika reportageguide vi har till fjällvandring. Kanske vill du redan nu förbereda stormköket inför nästa års säsong?

Själv är jag nytillträdd på posten som chefredaktör för Hela M, och kommer att agera det i ytterligare tre nummer detta läsår. Jag har dock jobbat i tidningsvärlden tidigare, och är det något som präglar den så är det datorer från Apple.

En av mina närmaste journalistkollegor var bland de första i Sverige att köpa en Macintosh för privat bruk.

Detta var i slutet av 1980-talet, i dag får man säga att varumärket har spridit sig till en något bredare massa.

Tillhör du de som nyligen gått över till Mac ska du definitivt läsa de smarta tips som vi låtit Maskinsektionens egen Apple-guru Fredrik Malmi dela med sig av.

De gör arbetet betydligt smidigare. Jag lovar.

t

Ha det gott i höstmörkret! Vi ses!

Erik Andrén

Chefredaktör Hela M helam@m.kth.se

r

e

Redaktionen det är vi som har gjort tidningen som du håller i din hand.

Erik Andrén Chefredaktör

Emelie Utterström Redaktör

Emma Ringqvist Illustratör

Ola Harström Fotograf

Patrik Pivén AD

Skribenter i detTA nummeR Sandra Aidanpää

Emma Elofsson

Axel Lindmarker

Jennifer Hägg

Maria Toresson

Fredrik Malmi

Jessica Dahlkvist

Skulle du vilja vara med och skriva för Hela M? Skriv ett mail till helam@m.kth.se

M H e l a

Hela M är ett medlemsmagasin från Kungliga Maskinsektionen vid THS. Ansvarig utgivare Sofia Edberg, Maskinsektionens ordförande, ordf@m.kth.se Annonsera i Hela M Jenny Mattson, Näringslivsnämndens ordförande, nno@m.kth.se Tryckeri Elanders NRS Tryckeri

f

y

r

a

27 36

10 6

nummer tre tvåtusentolv 8 Studentprogram

20 Din guide till fjällvandring

De ger genvägar till arbetslivet – och blir allt vanligare bland företag. Hela M gör en inventering av olika studentprogram.

Så tar du dig ut i Sveriges fantastiska fjällvärld.

Nybörjare eller erfaren? Planera vårens vandringar redan nu!

12 Maskinare utomlands

32 Höstguide till filmmusik

Australien, Japan och USA. Emma, Jennifer och Jessica skriver hem.

Få saker är så stämningsskapande som filmmusik. Hela M guidar dig till rätt soundtrack.

18 Utmaningen

40 Ordföranden har ordet

Köttbullar mot tofu. Vilket är godast, och vilket passar bäst i matlådan?

Maskinsektionens ordförande, Sofia Edberg, talar till sektionen.

f

e

m

Kultur

Bli kulturell i Stockholmshösten

Hösten är kulturens tid i Stockholm, och runt om i stan pågår en rad olika spännande utställningar och evenemang. Hela M har tittat närmare på fyra möjligheter att bli kulturell just nu.

T e xt o c h f ot o: M ar i a Tor esson

Passa på att besöka Tom Tits innan den 25 november! Just nu pågår den världsberömda utställningen Body Worlds som ger möjlighet att grundligt studera människokroppen och dess funktioner. Det går att studera hur kroppen ser ut i minsta detalj och hur den är designad för att klara de rörelser och påfrestningar som den utsätts för. Bland annat kan man se riktiga organ, både skadade och friska, och vad det är som sker i kroppen när man rör sig.

En utställning fylld med massor av kunskap. Studentpriset är 170 kronor och då ingår inträde till resten av Tom Tits utställningar.

Missa inte

Body Worlds på Tom Tits

Observatoriemuseet

Observatoriemuseet gömmer sig högst upp i Observatorielunden

Du har säkert gått förbi Observatorielunden massor av gånger utan att veta att det gömmer sig ett museum där uppe. Under vinterhalvåret håller Observatoriemuseet öppet mellan klockan 18 och 21 på tisdagar och torsdagar. Här finns det möjlighet att beskåda stjärnorna med teleskop varje halvtimme och gå på visningar i museet varje heltimme. För studenter är priset för ett besök 60 kr. Vill man besöka museet på dagtid finns många andra utställningar om byggnadens historia, dess olika rum och de verksamheter som bedrivits där genom seklerna.

s

e

x

Picasso/Duchamp: ”He was wrong” Två av 1900-talets största konstnärer ställs mot varandra i Moderna museets pågående utställning. Pablo Picasso, utvecklare av kubismen, har en rik produktion av måleri, skulpturer, teckningar, grafik, och keramik. Han ställs mot Marcel Duchamp som med sina ready-mades förändrade synen på vad som är ett konstverk och hur något benämns som konst.

De två konstnärerna ses som varandras motsatser och det är denna konflikt som betonas, samtidigt som deras likheter och närhet också blir tydlig. En utställning för den som undrar vad konst är och kan vara, eller för den som bara vill se konst skapad av 1900-talets största konstnärer.

Inträde för studenter är 100 kr.

Picassos kubistiska ”Butelj, glas och fiol” ställs mot Duchamps readymades på Moderna museet. Källa: Succession Picasso/BUS 2012

Svartvit

utställning på

Fotografiska Bilder från en av Sveriges mest kända och inflytelserika fotografer, Christer Strömholm, visas nu upp på Fotografiska. Tio år efter hans bortgång presenteras utställningen CHR som är ett omfattande retrospektiv om Christer Strömholms konstnärskap. CHR består av över 150 bilder, fotografier, filmer och annat arkivmaterial och innehåller till exempel hans klassiska fotografier från 1950-talets Paris, Spanien, Japan och USA.

Klassiskt och svartvitt, Christer Strömholms bilder ställs ut på Fotografiska.

s

j

u

Christer Strömholm arbetade nästan uteslutande med svartvitt fotografi. Återkommande teman var döden, livet, vännerna och det privata.

Samtidigt på Fotografiska presenteras Maria Friberg utställning om den manliga identiteten. Inträde för studenter är 80 kr.

Reportage

Studentprogram

- en genväg till livet efter detta?

Tiden på KTH må vara både rolig och i alla fall stundom krävande, men faktum är att det så småningom vankas även ett liv efter studierna – nämligen arbetslivet. En genväg dit kan vara något av de studentprogram som allt fler företag erbjuder. Hela M har undersökt några alternativ.

T e xt : E r i k And r é n

D

et kanske kan vara svårt att ta in ibland, men tiden på KTH är, i alla fall för de flesta av oss, knappast något som varar för evigt. Och nog finns funderingar hos många över vad som kommer att hända den dag studierna tagit slut. Den dag du inte slentrianmässigt kan gå ner på en fredagspub i Smörjis och ta en öl för pengar som betalats ut av CSN. Den dag arbetslivet ska ta vid.

Då kan det vara skönt att veta

att det kan finnas genvägar att ta, i form av så kallade studentprogram

som i olika varianter erbjuds av alltfler företag.

Dessa program innefattar ofta möjligheter till både sommarjobb och examensarbete samt en större chans att kunna ha ett arbete att gå till direkt efter att utbildningen är avklarad. Visst låter det bra?

Ett av de mer omfattande och etablerade studentprogrammet finns hos Scania i Södertälje, i form av Scania Student Intro, förkortat SSI. Inom SSI erbjuds inte bara sommar- och exjobb utan även en hel del andra aktiviteter samt

å

t

t

a

möjligheten att ha en handledare inom Scania.

Ansökningen är öppen just i detta nu, när du läser detta, och riktar sig till dig som läser första året på din master. Mer om vad Scanias studentprogram innefattar och vad det kan leda till kan du läsa på nästkommande uppslag, där vi intervjuat Sara Johansson, tidigare DoP-student som gått SSI och numera har traineeanställning på Scania.

Ett program liknande Scanias

SSI finns hos Volvo Personvagnar

Några olika studentprogram:

Skanska 21 – Skanska Inriktat mot byggingenjörer.

Inkluderar bland annat träffar, praktik, studieresa, examensarbete.

Mer info: www.skanska.se SSI – Scania Flera inriktningar. Inkluderar bland annat helgträffar, handledare, sommarjobb, examensarbete.

Mer info: www.scania.se Technical Talent Program – Tetra Pak Inkluderar bland annat sommarjobb två somrar, extrajobb under terminerna, handledare, examensarbete.

Mer info: www.tetrapak.se VESC – Volvo Personvagnar Inkluderar bland annat sommarjobb, handledare, examensarbete.

Mer info: www.volvocars.com Volvo Personvagnar i har ett studentprogram i Göteborg, Scania har ett i Södertälje.

i Göteborg och kallas Volvo Cars Engineering Student Concept, förkortat VESC. Även här erbjuds sommarjobb mellan första och andra året på masterutbildningen, liksom möjlighet till att göra examensarbete samt att ha en handledare inom företaget.

Skillnaden mot Scanias motsvarighet är dels en mindre andel kringarrangemang, dels att ansökningsperioden är först i vår.

Dessutom utfärdas en varning för att en stor andel av platserna i programmet riskerar att tas av Chalmers-studenter, ifall det skulle påverka din lust att ansöka.

Är fortfarande masterutbildningen en bit bort finns ett studentprogram hos Tetra Pak, Technical Talent Program, som riktar sig till studenter på andra eller tredje året i utbildningen. I Tetra Paks studentprogram ingår sommarjobb över två somrar, första året i form av arbete i produktionsmiljö, andra året i form av arbete med projekt inom utvecklingsavdelningen.

Förutom sommarjobb ingår

också en personlig handledare i paketet, samt garanterad möjlighet till examensarbete. Dessutom finns

n

i

o

möjlighet att delta i projekt och utveckling under terminerna, i den mån du har tid och möjlighet.

Förutom dessa, med

flera, renodlade studentprogram erbjuder förstås också de flesta större företag möjligheter till sommarjobb och examensarbete (på papperet) fristående från varandra.

Var dock säker på att ett gott omdöme från ett sommarjobb inte minskar chansen att få göra examensarbete och få jobb på samma ställe. Och kanske också att få en roligt liv efter detta. ››

Intervju

Så fungerar ett studentprogram För att få en lite mer detaljerad bild av vad ett studentprogram går ut på åkte Hela M till Södertälje för att prata med Sara Johansson. Hon tog examen från Design och Produktframtagning på KTH i våras och deltog i Scanias program SSI (Scania Student Intro) medan hon gick sin master på industriell produktion.

T e xt : E r i k And r é n | Foto Ola Har str öm

Hej Sara, Kan du berätta lite om SSI?

SSI är ett studentprogram, som du som student kan söka om du går fjärde året, första året på mastern.

I programmet ingår sommarjobb och examensarbete samt en rad aktiviteter. Aktiviteterna är fyra helger, fördelade över två terminer, där du är hos Scania i Södertälje. Du får göra både sommarjobb och examensarbete inom det du pluggar i din master.

Jag gick produktion och fick jobba på en konstruktionsavdelning för olika påhängskomponenter som batterilåda och sidokjolar.

Sedan skrev jag exjobb om Lean produktutveckling kopplat till simuleringar.

Hur söker man till SSI? Och hur många är det som tas in?

Ansökan görs via Internet och är öppen i november. Själva programmet startar på våren, närmare bestämt i mars. Numera finns det omkring 30 platser, när jag

gick var vi 24 stycken. Om det finns många bra kandidater är det möjligt att Scania tar in fler, det är inte så strikt. Det är ingenjörsstudenter från hela Sverige, och urvalet görs inte bara baserat på de som är mest ambitiösa i skolan, även intresse för teknik och social kompetens spelar stor roll.

av introduktionen redan i studentprogrammet. Min uppgift just nu är att se hur man introducerar nya sorters kugghjul i produktion, en kul uppgift som både är tekniskt avancerad men också involverar väldigt mycket kommunikation med andra.

Hur många andra av er som

Tycker du att det finns

gick programmet blev kvar?

några nackdelar med att gå

Av oss 24 som gick programmet är det bara runt åtta stycken som kommit att jobba på Scania efteråt, men alla fick bra jobberbjudanden.

Nu har jag ”Scania-kompisar” som jobbar på massa olika företag i allt från Ludvika till Lund, men även utomlands.

programmet?

En nackdel kanske kan vara att känna sig styrd till exjobbet, när man inte får välja fritt utan måste göra det på Scania. Samtidigt anstränger sig de också för att man ska få ett intressant ämne, och jag fick göra ett väldigt roligt examensarbete. Man är ju inte heller bunden att jobba här när man väl har fått sin examen.

Hur ser en arbetsdag ut för dig på Scania?

Ja, jag går ett traineeprogram nu, men har nog fått det mesta

t

i

o

Vad var du engagerad i som student, hur pass sektionsaktiv var du?

Jag var inte särskilt sektionsaktiv i phösning, spex och sådant. Jag var mest engagerad i KTH Racing och Armada, och så har jag varit asse i oerhört många ämnen.

›› Min uppgift just nu är att se hur man introducerar nya sorters kugghjul i produktion... ‹‹ e

l

v

a

Utrikes

t

o

l

v

Emma i

Australien Text och foto: Emma elofss on

H

ej kära Stoc kholm. Jag saknar dig. Ibland. Men för det mesta så önskar jag att jag kunde få vara i denna fantastiska stad lite längre. Även om det är mycket att göra i skolan och jag ibland funderar över varför jag väljer svåra kurser, så är jag trots allt väldigt nöjd med mina val.

han inte var från Sydney utan från Schweiz, så säger det en hel del om hur staden är, kanske särskilt för en utbytesstudent. Vill man träffa nya människor och skaffa fler vänner än vad man har tid att träffa, så är det bara att le och fråga om vägen eller helt enkelt säga något till personen bredvid sig på bussen om vilket fint väder det är i dag.

Jag har lektioner, workshops,

laborationer och ”design studios” fyra dagar i veckan. Vissa dagar slutar jag inte förrän halv tio på kvällen. Efter drygt tolv timmar i skolan kan man tro att kroppen skriker efter att få lägga sig i sängen, men tack vare att jag inte bara har ingenjörskurser (tunga kurser) utan även designkurser (enklare kurser) så händer det att jag råkar stanna till på puben för att träffa lite vänner på vägen hem.

Detta trevliga fenomen med puben, ja det är faktiskt något som följer med på köpet när man flyttar hit. För är det något som kännetecknar denna fantastiska stad, så är det just hur ofta man träffar sina vänner och hur lätt det är att lära känna nya personer. Efter bara 30 minuter i staden träffade jag min första nya vän. Och även om

Livet i Bondi är lite av mitt

drömliv – med en ofattbart fin strand fem minuter från lägenheten, mysiga caféer med farligt gott kaffe, ett jobb som en svensktalande nanny till två underbara barn (i en alldeles för rik familj) och en hel drös med personer som tränar varje dag. Det enda som inte riktigt passar inom ramen är standarden och priset på boendet. Tillsammans med tre andra tjejer delar jag en halvsunkig trea, som vi med nöd och näppe håller i beboeligt skick. Även om jag har haft fantastisk tur med boendet jämfört med många andra här, så kan det ibland kännas lite orättvist att mina 4 100 kronor i månaden endast räcker till ett delat rum i en lägenhet med så låg standard. För att jämna ut denna orättvist höga hyra, så surfar vi för fullt på grannens WiFi och tvättar i

t

r

e

t

t

o

n

smyg i deras tvättmaskin. Så till er som klagar över bostadssituationen för studenter i Stockholm – ni får i alla fall bättre boende för pengarna.

Nu har klockan hunnit bli halv

tolv på kvällen och fortfarande är dagens studier ännu inte avklarade.

Tydligen har det inte att göra med vart i världen man befinner sig, mängden studier för en teknolog är ändå densamma. Skillnaden är väl bara att här är allt fortfarande nytt och intressant, även om det ibland kan vara klurigt med språkbarriären.

Till er som fortfarande

funderar på om utbyte är något för er – nej, jag tänker inte säga det klassiska ”Ta chansen och åk på ett utbyte någonstans!”. Efter denna uppdatering borde de flesta ändå förstå vilken fantastisk upplevelse det innebär.

Må så gott! See you later! sydney, australien

Utrikes

Jennifer i

Japan

T e xt o c h f ot o: Jenni fer Hägg

I

nför japanresan var det mycket pappersarbete och förberedelser som skulle på plats. Ta kontakt med professorn, se till att jag fick boende och inte minst ordna visum. Så den där söndagen när jag satte mig på planet kändes det skönt! Allt var förbrett. Trodde jag.

Väl framme i Japan vidtog

ännu mer pappersarbete. Det mesta på japanska. Jag som bara kunde några ord visste inte alltid vad jag skrev under. Som tur var träffade jag snabbt trevliga

människor i studentkorridoren som var bättre på japanska än jag.

Tillsammans gick vi till banken, stadshuset, universitetet, till en Okonomiyakirestaurang - överallt!

Okonomiyaki (stek det du har) är en av paradmaträtterna i området. Som en pannkaka med vitkål, kött och ibland nudlar. En annan spännande sak är Takoyaki (bläckfiskbollar). Båda rätterna är riktigt goda! Däremot provade jag rå bläckfisk och där gick gränsen även för mig.

TJU f j o

Gr

OTRE t o n

Någon som kunde japanska behövdes. I Japan är gemene man inte så vidare värst bra på engelska.

Som svensk kan man ha väldigt roligt åt alla skyltar på engelska, så håll ögonen öppna när du kommer hit!

Studenkorridoren ja, att bo i studentkorridor i Osaka innebar för mig 8,1 kvadratmeter med gemensamma toaletter, duschar och kök med en massa andra studenter.

Det var litet och slitet, men fungerade förvånansvärt bra.

Jennifer tillsammans med vännen Monika från München på en bergstopp i de japanska alperna.

I början hade vi introduktionsdagar på universitetet och den sista av dessa blev jag hämtad av min professor som tog mig med till labbet där jag skulle göra mitt examensarbete. Att göra exjobb i Japan innebär att man är på sitt labb och jobbar. Japan är mycket mer hierarkiskt än Sverige, så vilka tider man jobbar beror på vilken professor man har. Jag hade en väldigt trevlig professor, så för mig var det lätt att ta ledigt en fredagseftermiddag om jag skulle ut och resa.

Vissa japaner jobbade i labben

från runt tio på förmiddagen fram till midnatt. Jag jobbade från halv nio till fyra. Men då jobbade jag på jobbet och lade inte flera timmar på att sova på skrivbordet eller spela datorspel.

Att bo i Osaka och plugga på Osaka University hade sina

fördelar. Till exempel finns det en svenskaklass där! Jag tog snabbt kontakt med professorn och var och hälsade på. Där skaffade jag mig japanska vänner som pratar flytande svenska. De var till stor hjälp när jag fick något brev på japanska, eller letade efter något speciellt i matbutiken. Dessutom lärde de mig att laga japanskt och jag bjöd dem på en svensk midsommar.

På helgerna och lediga dagar

praktiserade jag japanskan på bästa tänkbara sätt - genom att resa! Under våren, sommaren och fram tills nu har jag besökt många ställen på Japans största ö, Honshu. Jag har varit uppe på toppen av Mt. Fuji i regn och storm, sett Kyoto och Nara under Sakura (körsbärsblommningen), sovit i ett tempel på ett heligt berg kallat Koyasan, bestigit berg i de japanska alperna där det låg snö kvar i juli, ätit Kobe Beef i Kobe, bott en

f

e

m

t

o

n

långhelg hemma hos en japansk familj på landet där två av sju familjemedlemmar kunde bristfällig engelska, besökt Tokyo, Hiroshima med mera!

För att sammanfatta 6 månader i Japan: jag är en annan människa nu än när jag åkte och jag har fått många minnen och vänner jag kommer bära med mig genom livet.

Bilden visar mig och min bästa vän här i Japan, Monika, på toppen av ett berg i de japanska alperna.

Hon bor i München, jag ska dit och dricka glühwein i vinter.

Osaka, Japan

Kolla gärna in vad Jennifer gjorde i Japan på jennifercarola.wordpress.com!

Utrikes

Jessica

i Iowa

T e xt o c h f ot o: Jessi ca D ahlqv i st

A

tt studera utomlands har alltid varit en tanke jag har haft. Att valet föll på USA var inte självklart från början, men ju mer ansökningsdagen närmade sig desto mer föll bitarna på plats. Jag insåg att jag faktiskt hade möjligheten att studera i det stora landet i väst, som vi tar efter och fascineras av, vare sig vi tänker på det eller ej. Det skulle även vara ett utmärkt tillfälle att trimma min engelska.

Efter en hel drös med blanketter,

underskrifter och ambassadbesök hade jag äntligen visumet i min hand, med endast ett par dagar till godo inför avresan mot

mellanvästerns USA, Iowa. De flesta i Sverige tänker nog – Ohio?

Idaho? Iowa? Så vi ska nog inte reta amerikanerna allt för mycket för deras förväxling mellan Sverige och Schweiz. Iowa ligger i alla fall mitt i USA och har en yta som till cirka 90% består av åkermark. Så mina förväntningar var milslånga majsfält, äkta cowboys, uteställen i form av countrypubar ock äkta amerikansk collegefilm i verkligheten. Det visade sig att mina förväntningar infriades.

Jag är just nu mitt i

höstterminen här på Iowa State University i Ames. Det är en liten

S

e

x

t

o

n

universitetsstad, cirka fem kilometer norr om Iowas huvudstad Des Moines. Man kan verkligen kalla det för universitetsstad för utan universitet skulle staden bara vara hälften så charmig och bara ha hälften så många invånare. Själva campuset är otroligt fint, precis som man kan tänka sig, med öppna gräsytor, små gångbanor, pampiga byggnader och rikligt med träd och grönska.

Då jag går P-programmet på KTH, kändes masterinriktningen Industriell Design som en naturlig fortsättning. Det är även det som jag läser här borta, på min näst sista

Att uppleva en match amerikansk fotboll på läktarplats är en mäktig, och helamerikansk upplevelse.

termin innan färdig civilingenjör.

IDE-programmet här på Iowa State är nytt och fortfarande under uppbyggnad, men har samtidigt kompetenta, engagerade lärare och fräscha, välutrustade lokaler. Vi har till och med våra egna skrivbord, vilket känns lyxigt. Jag läser dels en kurs om att kommunicera visuellt, med andra ord mycket skissande och photoshoppande vilket är kul.

Sedan läser jag en större projektkurs där vi samarbetar med ett företag för att ta fram nya köksprodukter åt dem. Jag kan inte klaga!

När inte skissande och

idégenerering tar upp all min tid hänger jag med alla de sköna människor som finns här. För en sak är säker, du kommer med all säkerhet möta sköna människor, vare sig de är amerikaner eller andra utbytesstudenter. Har man tur som jag, bor de flesta av dina vänner i samma lägenhetskomplex som du, vilket gör det väldigt enkelt om man vill ha pluggsällskap, låna

något eller bara hänga. Varannan helg spelar skolans amerikanska fotbollslag hemmamatch, en helamerikansk upplevelse som måste upplevas på plats. Mäktigt var ordet!

En underbar sak med de amerikanska universiteten är alla klubbar som du kan gå med i. Det finns en klubb för alla – vare sig du är reptilfantast, Harry Potterfan eller glutenintolerant. Själv är jag med i två olika dansklubbar där jag dansar två gånger i veckan.

Inte riktigt i samma klass som Jubelspexets dansgrupp, men ändå!

Utelivet är begränsat till en liten gata full med barer och pubar. Hur tråkigt det än låter, så är det riktigt bra. Ordspråket ”det blir vad man gör det till” utnyttjas till fullo, det finns något genuint i det.

plastmuggar, heltäckningsmattor, snabbmatskedjor och fejkleende cheerleaders är det riktigt trevligt här. Mellanvästerns människor har rykte om att vara väldigt trevliga och öppna, vilket jag verkligen har märkt av. Något nytt händer varje vecka, vare sig det är besök av president Obama, kanottrippar, houseparties (inklusive Beer Pong, förstås) eller BBQ i din professors trädgård. Allt jag kan säga är att om du tvekar till att åka på utbyte – tveka inte, åk!

Have a good one!

iowa, Usa

Sammanfattningsvis kan

jag säga att jag verkligen njuter av min tid här! För under fasaden av alla röda

s

j

u

t

t

Läs mer på http://resedagbok.se/ jessiiiowa eller, om du undrar något, maila på dahlkv@kth.se.

o

n

Utmaningen

Utmaningen T e xt : E m m a R i n g qv i st | Foto: Er i k Andr én

Vegetariskt eller kött? Tofuröra eller köttbullar? Vad är godast, och vad passar bäst i matlådan? Vegetarianen Maria Aspvik utmanar allätaren Markus Fältstam!

a

r

t

o

n

Maria Aspviks tofuröra Ingredienser Ca 400 g marinerad fast tofu 2 små rödlökar Olivolja Mjölk Vetemjöl Taeyangcho gochujang (koreansk fermenterad chilipasta) Gröna ärtor Ris Gör så här Finhacka löken och mjuka upp i en släng olivolja. Skär tofun i bambuskottstora bitar och vräng i. Låt få lite färg. Häll på mjölk tills det är lagom och red med mjöl utpudrat i en slask mjölk. När det har puttrat en stund, klutta i en liten glasskula gochujang och rör tills det lösts upp. Servera med en liten säck gröna ärtor och kokt ris.

Några av ingredienserna i Marias tofuröra.

Markus Fältstams italienska köttbullar

›› Rätten är emellertid inget för de som vill ha strikta recept och inte vågar smaka av själv – här tar du som det passar. ‹‹

Ingredienser 400 g Nötfärs

Domarens dom

100 g Mozzarella eller fetaost

Marias tofuröra har få ingredienser och är snabblagad, perfekt för en lat (eller upptagen?) kväll eller när du måste fixa matlådor bums. Den lyser vackert med höstens färger – blotta åsynen gör en glad. Rätten är emellertid inget för den som vill ha strikta recept och inte vågar smaka av själv – här tar du som det passar.

2 burkar Krossade tomater 2 + 2 vitlöksklyftor 1 gul lök 2 msk ströbröd 0,5 dl mjölk 0,5 msk soja Peppar, salt Socker Smör/olivolja Tomatpuré Basilika Spaghetti Gör så här: Sätt ugnen på 200 grader. Förbered vatten till pasta, koka pasta till fyra portioner enligt paketets anvisning.

Blanda ströbröd, mjölk, två av vitlöksklyftorna (pressade), soja, 2 krm peppar, mozzarella och köttfärs. Forma smeten till lagom stora köttbullar, lägg i ugnsform och tillaga i ugn ca 15 min.

Gör tomatsåsen genom att fräsa finhackad lök, vitlök och tomatpuré i ca 3 msk smör eller olivolja tills det mjuknat lite. Tillsätt krossade tomater, salt, peppar, 2-3 tsk socker och eventuellt andra favoritkryddor och låt småputtra på spisen ganska länge. Tillsätt basilika mot slutet.

n

i

t

Markus köttbullar kan få Cara Nonnas ögon att glänsa.

Det är en fyllig och betydligt mer spännande spinn på de ack så vanliga, och ack så trista, Mamma Scanköttbullarna med pastaremmar. Med ett par blad basilika på toppen har du hamnat på Den Italienska Restaurangen som ofta återfinns i chic lit. Receptet är lätt att följa, men rätten är mer tidskrävande.

Jag är ett stort fan av både köttbullar och tofu – mozzarella och ärtor är ljuvligt. Nu är det tyvärr så att undertecknad hyser en inte försumbar avsmak för krossade tomater och hade en otrevlig sammankomst med en annan jäst koreansk rätt för inte alltför länge sedan. Mina känslor är i konflikt, så jag måste avsäga mig rätten att bedöma rätten. Kanske någon läsare vill ta över uppdraget?

t

o

n

Reportage

Fjällvandring – en snabbguide

Börjar du känna dig stel och dammig av att sitta instängd och plugga dag ut och dag in? Börjar hetsen och bullret från storstan att gå dig på nerverna? Då kanske det är dags att dra på sig stövlarna och ge sig ut i vildmarken! Här följer en liten guide för den som känner för att utforska de svenska Lapplandsfjällen. Tex t oc h fo to: Sand ra Aidanp ää

››

Reportage

O

m du någon gång i livet känner för att våga dig norr om Sundsvall bör vandring i Lapplandsfjällen vara ett måste.

Oavsett om du föredrar att betrakta fjällbranterna genom fönstret i bastun med en kall öl i handen eller om iskalla vad med 40 kg på ryggen mer är din melodi, lär du trivas här. Vidunderliga bergsmassiv, grönskande dalgångar, hisnande utsikter. Kaffe över elden, nyfångad lax, sova under bar himmel. Mygg, skavsår och ont i ryggen. Vad du än får uppleva lär det bli ett minnesvärt avbrott från storstadens stress.

Här följer tips på tre olika typer av turer med olika upplevelser och svårighetsgrad.

Om fjällstationen börjar

kännas lite trist kanske det är dags att ge sig ut på riktigt och ge fjället vad det (eller du, red Karesuando anm) tål. Det finns många fina vandringsleder att välja Abisko bland, där fjällstugorna Kebnekaise ligger utplacerade Kiruna Jukkasjärvi Nikkaloukta med ungefär Vittangi Ritsem Vakkotavare en dagsturs Svappavaara Stora Sjöfallet mellanrum.

Padjelanta Saltoloukta Sarek Mikkas Packningen Nilivaara behöver inte Gällivare bli speciellt Ulatti tung när Hakkas

En trevlig introduktion till de svenska fjällen är att bo på fjällstation. Det är ofta lätt att ta sig dit med buss och båt, och det går att övernatta bekvämt med tillgång till moderna faciliteter. Boendet kan vara i flerbäddsrum med tillgång till toalett, dusch och bastu – en lyx ute i vildmarken. På stationens restaurang kan du passa på att njuta av lokala läckerheter. När det sedan är dags för att sträcka på benen är det bara att bege sig ut på en dagstur i området, ta in de vackra vyerna från någon topp eller kanske besöka ett sameviste. Perfekt för nybörjaren eller den som prioriterar att leva gott.

Som ett tips på tur utgör

både Kebnekaise och Saltoluokta fjällstationer trevliga alternativ som erbjuder många fina dagsturer där du kan utforska fjället i lugn och ro. Även guidade turer och diverse aktiviteter finns. Båda nås med buss från Gällivare och därefter båt från Nikkaluokta respektive Kebnats.

Jokkmokk

Vuoggatjålme

Arjeplog

Ammarnäs Hemavan

Moskosel

Tärnaby Sorsele Blattnicksele

Saxnäs

boende utan vatten och el. Här finns chans att hänga och Malå mingla med andra vandrare, utbyta historier och tips eller varför inte spela lite Lycksele kort? När du känner dig nöjd är det bara att bege dig vidare efter leden mot nya äventyr.

Arvidsjaur

Storuman

Gunnarn

Vilhelmina Meselefors Dorotea

Fredrika Åsele

En bra rutt att upptäcka

allt du behöver är en sovsäck och ett liggunderlag för övernattningen. Proviant kan du köpa på dig allt eftersom i stugorna.

Vandringskängor är bekvämt på steniga leder och en 35-50 liters ryggsäck bör rymma det man behöver på en veckotur.

I stugorna gäller drop-in med ganska enkelt, självhushållande

TJU

G

O

t

v

å

fjällvärlden på detta sätt är att starta i Vakkotavare. Jobba dig sedan norrut på Kungsleden via Teusajaure, Kaitum och Singi fram till Kebnekaise fjällstation. Vandra vidare till Nikkaluokta och ta båten och bussen hem.

För den erfarne eller

äventyrslystne, fjällvärldens värsting, ligger Sareks nationalpark

Fjällstugor finns utmed många vandringsleder. Avståndet dem emellan är ofta lämpligt för en dagstur.

och väntar med höga toppar och strida jokkar.

Här är det tält och stormkök som gäller, då inga stugor finns att övernatta i. På samma sätt är karta och kompass dina bästa vänner eftersom det inte finns några märkta vandringsleder.

Bergsmassiven och glaciärerna

ger området ett eget väder, vilket ofta innebär regn flera gånger om dagen. Därmed är stövlar och regnställ ett måste. Som fjällvandrare i Sarek bör du även vara beredd på att bära mycket packning, gå i oländig terräng och genomföra vad av varierande svårighetsgrad.

Samtidigt kommer du att få en naturupplevelse utöver det vanliga.

Med en ryggsäck på minst 70 liter för en veckotur, gott om mat och lite is i magen så finns alla möjligheter till att få en härlig, utmanande vandring genom nationalparken.

En säker tur genom Sarek

börjar vid Akkastugorna, som nås med båt från Ritsem. Därifrån går det att fortsätta till Kisuris och vidare genom Routesvagges dalgångar till Mikka, där Sareks

stora massiv står att skåda. Vidare sydost över Pielaslätten där du kan få en skymt av Rapadalens grönska, och avslutningsvis till Suorva, där du kan ta en buss tillbaka till civilisationen igen.

F A K T A Lite tips: Bästa tiden att vandra är från mitten av augusti till slutet av september.

Fixa en vandringsstav, ca 2 meter lång – bra vid vad.

Tejpa fötterna med sporttejp.

Packa allt i plastpåsar.

Ta med myggmedel.

Var beredd på minusgrader mitt i sommaren – underställ, mössa och vantar är fiffigt att ha.

En bra tumregel är: I fjällen ligger allt dubbelt så långt bort som du tror, och tar fyra gånger så lång tid att nå som du tror.

TJU

G

Stugor och leder I den svenska fjällvärlden finns det statliga ledsystemet, bestående av ungefär 550 mil markerade leder. Utöver detta tillkommer ca 250 mil leder kring samhällen och turistanläggningar. Längs lederna finns på många platser rastskydd, broar och roddbåtar som underlättar framkomligheten.

Ett femtiotal fjällstugor ligger utspridda efter lederna med 10–20 km mellanrum, de flesta tillhandahålls av STF. Stugorna är öppna under säsong februari-april och juniseptember och är billigare att övernatta i för STF-medlemmar.

Kartor, turer, boende, tips och annan info hittar du på svenskaturistforeningen.se.

OTRE

Tips

Tips och tricks i

Mac-världen

Har du också gått över till att ha en dator från Apple? Vi har låtit Maskinsektionens egen Mac-expert Fredrik Malmi presentera några kortkommandon och andra funktioner som kan öka arbetsflödet. Tex t: Fr ed r i k Malm i | Foto : ola Harström Spotlight - Mac:s smarta sökverktyg För att snabbt starta program och öppna filer finns Spotlight, det lilla förstoringsglaset längst upp till höger.

Du kommer in i sökfältet genom att trycka cmd + mellanslag (alternativt ctrl + mellanslag, beroende på version och språk på operativsystemet). Börja skriva namnet på en fil, ett program eller något annat, och du får upp det i en lista.

TJU

Förhandsvisa smidigt Har du en bild eller ett pdf- eller ett Word-dokument som du snabbt vill se utan att öppna något program kan du markera filen och trycka på mellanslag, då får du upp en förhandsvisning. Vill du sedan slänga filen i papperskorgen trycker du cmd + backspace när filen är markerad.

G

O

f

y

r

a

Commandtangenten En grundsten är ofta tangenten cmd (command), direkt till höger och vänster om mellanslag. Om du flyttar en fil eller mapp från ett ställe till ett annat på samma enhet via ”drag and drop” så flyttas den direkt, flyttar du däremot mellan olika enheter kopieras filen. Vill du då direkt flytta en fil eller mapp kan du hålla ner tangenten cmd samtidigt.

Växla snabbt mellan olika fönster När du arbetar med många fönster i samma program kan du växla mellan dessa med cmd + <. Vill du ta en skärmavbild tar du en bild av hela skärmen med cmd + shift + 3. Vill du endast ha en del av skärmen använder du cmd + shift + 4. Då kan du själv markera den yta som skall sparas, du slipper beskära i efterhand. Bilderna sparas på skrivbordet.

Slowmotioneffekt Håll nere shift samtidigt som du minimerar ett fönster så sker animationen i slow motion. Oerhört användbart.

Markera med kortkomando När du skriver text kan det underlätta att snabbt kunna markera en del av texten för att t.ex. kopiera. Detta kan göras smidigt även på de mindre tangentbord som saknar specifika knappar för detta ändamål. Du kan hoppa till början eller slutet av en rad genom att hålla ner cmd tillsammans med antingen vänster eller höger piltangent. Vill du hoppa upp och ner mellan olika stycken in din text använder du piltangenterna upp och ner istället. Vill du markera all text innanför området som du hoppar över håller du ner shift + cmd tillsammans med en utav piltangenterna.

TJU

G

OF

e

m

Akvedukterna i antikens Rom försåg invånarna med dricksvatten från avlägsna Intervjun källor. Vissa av dem används fortfarande – trots över 2 000 år på nacken.

LETAR DU FRAMTIDENS

JOBB? TA EN TITT I

BACKSPEGELN. Vi är världsledande inom vattenteknologi och applikationsteknik.

Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin tillverkning i Småland.

Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT, marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen.

Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.

Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs TJU

G

O

s

e

x

Intervju

Småprat

med en erfaren talang Med mer än två decennier i TV-rutan är han tveklöst en av de stora mediepersonligheterna. Vi har pratat med Peppe Eng – om allt från Radiosporten till Let’s Dance. Tex t och f oto: Axel Lind marker

N

är vi träffar Peppe Eng är han precis hemkommen från en golfresa på Azorerna med en grupp andra sportjournalister. Vi frågar om han gillar att resa. ”Det är mest bökigt nuförtiden, men jag reste mycket när jag var ung”, säger han.

Fokus byts i stället mot sporten, något som ligger Peppe varmt om hjärtat.

Han förklarar att han numera spelar golf på sommaren, men byter till tennis och skidor på vintern.

Det är med en viss stolthet i rösten han berättar att han på endast några år lyckat spela till sig ett handikapp på 9,2.

Sportintresset har alltid

funnits där, men det var först när det sedermera blev ett jobb som det tog över blev riktigt stort. Innan dess var det ett intresse i mängden för Peter Eng, mer känd i Sverige som Peppe. ”Smeknamnet har jag haft sedan jag var en liten pojke”, berättar han, ”bland kompisar har jag alltid varit känd som Peppe”.

Men det var först när en hallåa på TV4 presenterade honom vid namnet som han blev känd som Peppe även i rutan.

På frågan om hur han hittade

in på den journalistiska banan

TJU

G

O

s

j

svarar Peppe skrattande att han halkade in där. ”Jag hade mycket journalister i familjen”, berättar Peppe, ”men jag var väldigt skeptisk till vem som skulle vilja arbeta på så oregelbundna tider, som på kvällar och helger”. Det var först under skolgången som Peppe började få upp ögonen för just journalistyrket.

När han gick i åttonde klass på grundskolan i Tyresö fick han prova på ett pilotprojekt för det som skulle komma att bli prao. Peppe sökte då till tidningen Idrottsbladet, med syfte att kombinera lite nytta med nöje, då han hoppades få gå på en hel del matcher. Intresset ›› u

Intervju

Peppe Eng tillsammans med Marika Eriksson i Sportcentralen i TV4. Källa: Johanna Palmqvist/TV4

för sport hade ju alltid funnits där. På tidningsredaktionen var han i fjorton dagar och fick bland annat korrekturläsa åt legendariske sportjournalisten Torsten Tegnér, men som tur var, fick han även åka och se en hel del matcher. ”Efter det började jag tänka

att journalist inte var så dumt egentligen”, minns Peppe. När det var dags att söka jobb började han, bland annat, med att arbeta gratis för Svenska Dagbladet. Där skulle han så småningom börja hjälpa till på sportavdelningen på kvällarna.

En av redaktörerna jobbade även på radio med en del kvällsändningar – det blev Peppes dörr in till Sveriges Radio, där han började vikariera.

Under tiden på radion lärde

I stället fokuserade gruppen

Peppe känna bland andra Bengt Magnusson. Det var sedermera Bengt som skulle ringa ett samtal till Peppe sommaren 1990, för att be honom komma att jobba på det nystartade TV4. TV4 var då en ny TV-kanal som ännu inte hade haft sin första sändning. ”Jag tyckte det lät bra, så jag åkte upp och körde igång”, berättar Peppe.

Under uppstarten och de tidiga åren var sportavdelningen inte särskilt stor. Den bestod av Peppe, Robert Perlskog och en producent. I början var sportreportagen framförda av nyhetsankaret och skedde därmed inte separat. En separat sportsändning blev det inte förrän ungefär fyra år senare.

på att täcka sportevenemang, så som fotbollsmatcher, men de åkte även runt i världen för att köpa in nya sportsändningar som aldrig förut visats i Sverige.

Bland annat lyckades de få tag på rättigheterna till italienska Serie A, och för första gången någonsin kunde italiensk fotboll visas för svenska tittare i TV. ”Vi visade matcher varje söndag och åkte ner till Italien för att spela in studioprogram och bevaka allting”. Det var det här som drog igång sportbevakningen utomlands i Sverige.

Utöver Serie A köptes även Formel 1 in, vilken visades exklusivt i TV4 under en period. Det var mycket resande och den sport som

TJU

G

O

å

t

t

a

ingen annan visade i Sverige kunde köpas in billigt.

I och med att ”fyran” växte bestämdes det att de skulle ha en egen sportredaktion och att sporten skulle sändas som ett separat program.

Vid den här tiden började Peppe mer och mer bli inriktad mot att bli ett sportankare och medverka regelbundet i sändningar. Sporten blev ett eget program som sändes separat efter nyheterna.

›› Vi visade matcher varje söndag och åkte ner till Italien för att spela in allting. ‹‹

Peppe fick också sitt första

programledarjobb vid denna tid.

Programmet, Småpratarna, blev en smärre succé. Under denna tid var det mycket korta avstånd mellan avdelningarna på TV4. ”Ville du prova på något nytt, och du verkade lämpad för jobbet, kunde du göra det”, berättar Peppe. ”Det var en flytande struktur.”

Denna struktur finns tydligen

till viss del kvar. Bland annat var Peppe med som deltagare i första säsongen av Let’s Dance, år 2006. Efter att inledningsvis ha tackat nej ändrade han sig, efter att ha förvissats om att han skulle kunna lära sig något av det hela. Rekryterarna utlovade åtta timmars träning i veckan, ”men jag insåg vid första mötet med proffsdansarna att det inte skulle hålla”, säger han.

Det blev fyra timmars träning varje dag som koreografin övades in, vilket krävde mycket tålamod från Peppes partner Maria. För att få till så bra framträdanden som möjligt fanns det inte tid att lära sig grunderna, det blev att öva in koreografin som sattes upp av proffsen.

Ett visst sportintresse fanns redan tidigt hos Peppe, men det var först när han fick det som yrke som det började ta över på allvar.

Året efter medverkan i Let’s

Dance var Peppe programledare för Talang. ”Det var ett roligt avbrott från vardagen”, beskriver han. ”Sporten som presenteras i samband med nyheterna har ett visst format och en viss tidsram som man måste hålla sig till.” ”Talang gav mer frihet för spontanitet”, säger Peppe. ”Även om mycket var skriptat så fick du vika av lite från det om du kunde eller vågade.”

På frågan om det var något speciellt som stack ut vid inspelningen av Talang svarar Peppe skrattande. ”Bert Karlsson alltid sticker ut lite grann”, säger han, ”och man förundras över vad folk faktiskt kan”.

TJU

G

O

n

i

Genom hela intervjun märks det att Peppe trivs med sitt jobb, vilket han bekräftar när han blir tillfrågad. ”Jag brinner kanske inte lika mycket för det som när jag började, men det är fortfarande mycket roligt att hålla på med”, säger han, ”vi bör alla sträva efter att jobba med något vi tycker om, livet blir roligare då”.

Tre restips från Peppe Los Angeles – Venice Beach är fantastiskt att vara på.

Australien – Ett fascinerande ställe med fantastiska stränder. Samtidigt som du kan få tag på allt är det väldigt exotiskt.

Azorerna – Fantastiska öar mitt ute i Atlanten. Det finns mycket att se och du kan gå in i en vulkan.

o

Guide

Handarbeta i höstmörkret

Tex t oc h illustration: Emma Ring qvist | Foto: Erik André n

Vad gör du på kvällskvisten när höststormarna viner utanför? Slösurfar? Ser på TV? Vidga vyerna!

Det finns många andra roliga saker att göra, saker som ger dig något konkret, samtidigt som de inte kräver att du sliter dig från din bekväma sittställning. Här är tre saker du kan ägna dig åt när du får en stund över.

Pappersvikning

Alla som har gått i grundskolan har pysslat med pappersvikning – konsten att skapa figurer av papper utan sax och lim. Nog gjorde du färggranna loppor eller höll en pappersflygplanstävling? Tänkte väl det.

Du minns säkert att de bästa pappersplanen var de som veks med omsorg. Detta gäller fortfarande. Ju mer komplicerade projekten är, desto viktigare blir noggrannhet och ordentlig pressning av vecken. Det blir annars svårt få kommande vikningar att bli rätt. Bli inte ledsen om ditt alster inte blir mer än en pappersknöl.

Bara vik upp, se vad som hände och lägg på minnet.

Börja på nytt. Kopieringspapper är perfekt att träna med och är inte dyrt. Snart kan du göra inte bara loppor, utan allahanda djur högre upp i näringskedjan.

t

r

e

t

t

i

o

Stickning och virkning Garnarbete för säkert mångas tankar till fyrans syslöjd eller farmor som sitter i gungstolen och stickar näsvärmare av ett till synes ändlöst förråd av garnnystan. Fram och tillbaka. Varv på varv. Repetitivt.

Stickning och virkning kan vara repetitivt, men det är också världens mysigaste meditationsform. En meditationsform som kan utföras i kombination med andra slöa aktiviteter. Se dig omkring i föreläsningssalen någon gång. Det är inte helt sällan någon har bytt ut fyrfärgspennan mot ett par stickor och har historiens goaste halsvärmare på g.

Den största skillnaden mellan sticknings- och virkningsresultaten är textilkvaliteten. Stickningar blir skönt mjuka och elastiska. Perfekt till mössor, tröjor, filtar eller fodral till tråkiga lerkrukor. Gör en drös med halsdukar i olika mönster och strukturer, så är du på god väg att sticka plagg på fri hand. Virkning slukar mer garn och ger styvare textilier. Perfekt för dekorativa bårder, spetsdukar och sneda grytlappar av den typ som Annika virkar till mamma i Pippis Jul. En annan sak som snabbt har ökat i popularitet är figurvirkning. Inte är väl det så konstigt egentligen. Nog är det lite roligare att ha en snutteölflaska på frackaxeln än en spetsduk?

Trådtjack

Vill du skapa utifrån sådant som var maskinteknolog har på sängbordet? Då är du skapt för trådtjack.

Trådtjack är konsten att med en redig rulle ståltråd samt avbitar-, rund- och plattång skapa ballongvispar, kryddplantskorgar eller dekorativa minicyklar. Jag kan inte vittna om vad som krävs för mer avancerad trådtjack (jag jobbar fortfarande på att låna en bok på bibblan innan den far ut i världen igen) men på figurformningsnivå behövs inga direkta förkunskaper eller beskrivningar. Inga maskor, inga vikdiagram.

Ett mycket tacksamt nybörjarhantverk med andra ord. Dessutom blir fel sällan fula, utan ger snarast den rätta snyggsjabbiga luffarkänslan. Den känsla som produkterna antagligen hade i konstformens begynnelse. Det är inte för intet trådtjack även kallas luffarslöjd.

t

r

e

t

t

i

o

e

t

t

Musik

Hur väl duger vita dukens musik?

Musik skapar stämning. Och få typer av musik är mer specialanpassad för att skapa stämning än musik som skapats för filmer. Men fungerar musiken när den sätts ur sitt sammanhang? Kan man krypa upp i soffan och bara lyssna på musiken, utan att se filmen?

Hela M har låtit vår egen filmmusikkonnässör Ola Harström recensera musikalbumen tillhörande tre minnesvärda filmer. Tex t: Ola Harström T r a n sf o r m e r s

I n c e p ti o n

T

I

ransformers är en i raden av lyckade samarbeten mellan regissören Michael Bay och kompositören Steve Jablonsky. Musiken till Transformers passar så bra ihop med filmen att det nästan är löjligt, och spåren är magnifika i sig själva. Till filmen har Steve Jablonsky författat åtminstone tre minnesvärda melodier, i spåren ”Scorpnok”, ”Autobots” och ”The All Spark”. Ytterligare en hittar vi i spåret ”Arrival To Earth” som många, med all rätt, påstår är Jablonskys bästa verk någonsin. Albumet innehåller, för ett filmmusikalbum, ovanligt många spår med sina 20 låtar. Trots detta finns stor variation och inget spår känns överflödigt eller för likt något annat. Musiken till Transformers är ett av de bästa ljudspår som skrivits för film och en rekommenderas starkt.

t

The

T

nception är en film få missade när den kom ut. Uppdraget att skriva musiken fick Hans Zimmer som i en intervju sa att han angrep Inception som en kärlekshistoria.

Det är tyvärr inte något som lyser igenom nämnvärt – hela albumet känns aningen lamt.

Låtarna upplevs släpiga, finesslösa och pågår utan att komma till skott.

Hans Zimmer har även smugit in segment i spåren där orkestern härmar vad som låter som Édith Piafs ”Non, Je Ne Regrette Rien” spelad mycket långsamt. Det fyller en funktion i filmens handling och gör hela ljudspåret speciellt, men lyssnarens upplevelse gynnas inte av det. Hans Zimmer har skrivit ett relativt originellt ljudspår som passar bra till filmen men lämpar sig mindre bra för separat lyssning.

r

e

t

t

i

o

t

F o u n tai n

he Fountain är en film som visades i Sverige för första gången 2006. Filmen utspelar sig i tre tidsåldrar samtidigt och handlar om jakten på evigt liv och människans ömtåliga existens. Kompositören Clint Mansell hade från början tänkt att filmens musik enbart skulle bestå av slagverk. Så blev det, som tur är, inte och slutresultatet är en blandning av Kronoskvartetten på stråkar och skotska post-rockbandet Mogwai. Tillsammans skapar de ett ljudlandskap som känns både modernt och uråldrigt. Hela albumet är en fröjd att lyssna till. Spåren fungerar utmärkt som fristående musik även om upplevelsen blir snäppet kraftfullare av att se filmen först.

Det sista spåret, ”Together we will live forever”, är ett perfekt avslut på albumet och i sig ett ytterst vackert pianostycke.

v

å

L Ä S O NLIN

E

DU HAR VÄL INTE MISSAT ...att du kan läsa gamla nummer av Hela M på Internet?

Se mer på www.maskinsektionen.se/hela-m/ t

r

e

t

t

i

o

t

r

e

Special

KMDK

– en förening med spetskompetens

Den må vara en av våra nyaste föreningar, men den är redan en av de största. Hela M tar pulsen på KMDK – sektionens kanske vassaste idrottare! te x t: Er i k And r é n | FOTO: Ola Harström

t

r

e

t

t

i

o

f

y

r

a

›› Det finns något opretentiöst i att bli lite salongsberusad och kasta saker mot en måltavla ‹‹

För att vara med i KMDK krävs det egentligen bara att du vill vara med och vet hur man siktar rätt.

T

rots att KMDK, Kungliga Maskinsektionens Dartklubb, fick grönt ljus att bli en officiell maskinförening så sent som under vårens sektionsmöte är den redan en av de största föreningarna på sektionen. Att uppstarten har blivit succéartad går helt enkelt inte att ta miste på. Med sina 54 medlemmar verkar föreningen, så att säga, ha träffat mitt i prick i det fram tills nu latenta dartintresset på sektionen.

Redan under slutet av vår-

terminen anordnade KMDK en dartpub i Smörjis, en pub som också kom att bli en av terminens mest välbesökta. Vi möter upp föreningens styrelse i Smörjis. Görel Lundberg, titulerad förste kastare, är föreningens eldsjäl och trots den grå oktobermåndagen fullkomligen sprudlar hon av energi inför det kommande läsårets aktiviteter.

På planen står bland annat ett stormöte, fler dartpubar, dartträffar samt att representera sektionen på

t

dartrelaterade evenemang utanför campus.

Inte minst ingår i det sistnämnda att ta ut ett officiellt lag för Maskinsektionen att skicka till DÖMD – Datasektionens Öppna Mästerskap i Dart, en av norra Europas största darttävlingar och en stor festhelg, som går av stapeln i Linköping 1820 april i vår.

Först ut av höstens dart-

evenemang är ett stormöte för alla föreningens medlemmar, som förmodligen redan hållits när du läser detta.

Därefter är det en stor dart-gasque, ”Dasque”, som står på agendan, förutom pubar och regelbundna darthäng. Räkna alltså med att höra mer från KMDK framöver.

På frågan om varför dart så

snabbt har blivit en så populär idrott på maskinsektionen säger Görel att det handlar om kravlösheten. ”Det finns något opretentiöst i att bli lite salongsberusad och kasta saker mot en måltavla”, säger hon, och ger på så sätt kanske en hint om varför inte dart har blivit en OS-gren ännu.

Det är ju få andra sporter som på samma sätt går att kombinera med att dricka öl. Inga särskilda specialkunskaper krävs heller för att vara med i KMDK. ”Det räcker med att vilja vara med för att få vara det”, säger Görel.

r

e

t

t

i

o

f

F A K T A Så spelas dart Varje spelare börjar med 301 poäng, som så snabbt som möjligt ska förvandlas till noll. Det går till genom att kasta pilar på en tavla där varje fält motsvarar olika poängavdrag. Spelaren måste nå noll poäng med jämnt poängavdrag, får du lägre poäng än noll räknas det sista kastet bort ur poängsumman och du får fortsätta tills du får ett kast med rätt antal poäng i avdrag. Först till noll poäng vinner.

Puckat med pilar? I så fall kanske hockey passar bättre? Läs mer på nästa sida!

e

m

››

Special

KTH Hockey Framgångar för Teknis eget

klubblag

Behöver du lite snabba puckar för att kunna tackla studierna? I så fall kan KTH Hockey vara en förening som passar dig – Hela M har tittat närmare på vad de sysslar med!

T e xt : E r i k And r é n | FOTO: Ola Har str öm

N

og har du också gått förbi de små fönstren på bottenvåningen i Nymble? ”Hockey” står det med stora versaler uppklistrade på rutorna, och visst är det också KTH:s eget ishockeylag som döljer sig på insidan. Det har gått lite drygt ett år sedan Pontus Håstlund, P-student på tredje året i dag, tillsammans med ett gäng andra av KTH:s hockeyentusiaster tog initiativet och startade laget.

När vi möter honom visar han upp både den tveklöst snygga

t

lagjackan med ett maskinmärke på och föreningens klubbförråd. ”Det är ingen lokal med skinnsoffor där man kan röka cigarr, även om många tror det”, säger han om det fullpackade förrådsutrymmet. ”The Royal Blue”, som de kallar sig (alla hockeylag med någon slags pondus har ju ett smeknamn), är en officiell idrottsförening och med i både Svenska Ishockeyförbundet och Riksidrottsförbundet. Laget är dessutom en officiell THS- och

r

e

t

t

i

o

s

e

KTH-förening vilket, gör att de får använda KTH:s logotyp. Den gångna säsongen är lagets första och spelades i division 4, där lag som Lidingö Islanders och Bromma Bombers stod för motståndet. En delad tredjeplats i tabellen blev slutresultatet. ”I år är målsättningen att ta vi ska ta oss uppåt i seriesystemet, till division 3”, säger Pontus, som är en av nio spelare från Maskinsektionen. ”Maskin är den mest välrepresenterade sektionen i laget, men alla utom

x

Elektro har någon spelare med”, berättar Pontus.

Totalt är ungefär 40 personer engagerade i KTH Hockey, men bara hälften får vara på plats vid varje match. ”Det är en match i stort sett varje vecka under säsongen”, berättar Pontus, ” men vi har träning två gånger per vecka”.

Medlemskapet i KTH Hockey kostar 50 kronor, men förpliktigar också. Ska du vara med och spela bör du vara med på alla träningar. ”Det har dessutom varit så många sökande att tyvärr bara de bästa fått plats i laget”, säger Pontus.

Ett annat av föreningens mål under det innevarande läsåret är att sätta upp en studentserie i ishockey, kallad UHL – Universitets- och Högskoleligan, där lag från fler svenska universitet och högskolor kan mötas. Inspirationen kommer från USA, där en liknande serie finns. ”Redan förra året mötte vi hockeylaget från Chalmers i en match”, berättar Pontus, ”den vann vi med 10-0”. I år är serieseger den uttalade målsättningen. Är du nyfiken på att veta hur det går kan du följa lagets sida på Facebook.

”The Royal Blue”, som smeknamnet lyder, har medlemmar från alla sektioner utom Elektro, men Maskin är den mest välrepresenterade.

F A K T A Så spelas ishockey Två lag om vardera fem spelare samt målvakt är på plan samtidigt.

Totalt, inklusive avbytare, får 20 spelare spela i varje match.

Planen, hockeyrinken, är vanligen 30x60 meter, vilket ger en yta storleksmässigt jämförbar med parkeringsplatsen utanför Smörjis bakom Dans- och Cirkushögskolan.

Matcherna spelas i tre perioder på vardera 20 minuter. Laget som gjort flest mål vid matchens slut vinner.

Pontus Håstlund, initiativtagare och numera vice ordförande.

t

r

e

t

t

i

o

s

j

u

På gång

DoP for

exp

o

Dum

mie

s

När? 26 & 27 november Var? Nymble För vem? Alla som är intresserade av innovation och design T e xt : E m e l i e U tte r str öm | Foto: Ola har str öm och Patrik Pivén

Ä

r du P-ettan och har noll koll? Eller går du M och fortfarande inte har lyckats pallra dig iväg till Nymble för att hälsa på i P-kamraternas montrar?

Då har Hela M den perfekta guiden för dig!

För i år är det dags igen för det kanske viktigaste evenemanget för alla P-studenter, från årskurs ett till och med årskurs tre, nämligen DoPexpo.

t

r

Jana Wennberg-Jansson och Patrik Pivén är årets projektledare.

Tillsammans har de tillsatt projektgruppen som sedan i våras lett arbetet framåt. De och projektgruppen har de koll på det mesta: budget, hemsida och lokalbokningar.

Om du inte har koll på vilka de är, försök lyssna på deras dialekter. Jana är karlstadstjejen som säger ”körv”, Patrik är den långe som pratar utan att kunna säga R på grötig skånska.

DoPexpo är ett prestigefyllt

avslut på de kreativa kurser som under höstterminen varje år definierar P-studenter. Under mässan visar studenterna upp de produkter som de med blod, svett och tårar arbetat fram efter sina egna och lärarnas direktiv. I år är det omkring 300 studenter från de tre första årskurserna som ställer ut.

Mässan går av stapeln den 26 och 27 november i Nymble.

e

t

t

i

o

å

t

t

a

Men vad är det då som är

årets teman? Ettorna i kursen DoP-Intro gör projekt baserade på fem teman – resor, friluftsliv, hemmet, arbete och kultur.

Andraårsstudenterna i kursen DoP Form och Funktion gör projekt på uppdrag av friluftsföretaget Primus, ett företag som främst utvecklar och säljer produkter som kretsar kring matlagning i friluftsmiljö.

Uppgiften för treorna som läser kursen DoP Metodik har varit att göra ett gymredskap som på ett miljömedvetet sätt visar att energi produceras vid träning. Pluspoäng ska delas ut till de grupper som

arbetar på lösningar för att kunna ta till vara energi så att den kan användas för att driva något i gymmet.

För att inte missa någon viktig

information gällande mässan, projekten, biljettsläpp eller annat kan du gilla DoPexpos sida på Facebook, eller gå in på DoPexpos webbsida.

På sedvanligt vis avslutas

mässan med en fest. Festen är inte likt en sittning i vanlig ordning, så lämna B-fracken hemma.

Det riktiga namnet för festen är DoPexpo-banketten och i år kommer banketten att äga rum på Skyddsrummet som ligger vid Söder Mälarstrand.

Det kommer gå att köpa biljetter till både bankett och eftersläpp veckan innan DoPexpo.

Tips till att få ut lite mer av mässbesöket: Tvåorna har använt de välkända Roland-fräsarna i Da Vinci till sina modeller. Syna dem väl, vem är det egentligen som har lackat bäst? Vem har missat en fläck?

Kändisspana. Det är inte helt ovanligt att en och annan lärare utanför DoP-kurserna dyker upp för att ”se vad det är som tar all tid från min kurs”.

DoPexpo 2011 innan mässdörrarna öppnades.

Erik och Emelie visar upp sin produkt under DoPexpo 2011.

t

r

e

t

Jana Wennberg-Jansson, en av årets projektledare.

t

i

o

n

i

o

Sektionen

Ordföranden

har ordet

J

ag hade nyligen privilegiet att få vara med årskullen M62 på deras jubileumsmiddag. Ett halvt sekel har gått sedan de började på Maskin och ändå lyckades de få ihop så många som 50 av dåtidens M-teknologer för att fira. Kvällen började med ett litet förmingel och efteråt sparkades middagssittningen igång med en rungande version av Maskinsektionens egen ”Hela M”.

Vi sjöng givetvis, i sann teknologanda, en hel del mer under middagen och jag förundrades över hur pass stor del av repertoaren som fortfarande lever kvar och sjungs på våra gasquer i dag. Det bör tilläggas att även om några få hade med sig sina gamla sångböcker kunde de flesta fortfarande sångerna utantill!

Mellan sångerna samtalades det om massor av gamla minnen. Jag fick bland annat höra om deras skidresa till Norge, om hur ett helt plan fullt med M-teknologer flög till USA och historier från deras mottagning. Det som var så fantastiskt var att se med vilken entusiasm de berättade om sin tid på KTH och på Maskin. Den tid de tillbringat här hade verkligen gjort avtryck och kanske var det just därför som så många faktiskt tog sig tiden att komma tillbaka 50 år senare.

Den här kvällen fick mig att tänka på det jag får höra om att jag ska ta vara på tiden jag har som teknolog, att den är speciell och att det är nu vi skapar minnen för livet. Jag har definitivt haft mina misstankar om detta med tanke på allt roligt jag fått uppleva under mina första år på KTH. Jag har nog aldrig riktigt insett hur länge dessa minnen faktiskt kan vara. Jag hoppas att även vi som går på Maskin i dag kommer att ses om 50 år och prata gamla minnen.

Och jag tror och hoppas att Maskinsektionen erbjuder många tillfällen för våra medlemmar att skapa de här minnena. Jag brukar kort och gott säga att sektionen finns till för att sätta guldkant på vardagen för våra medlemmar. Det, och det minnesskapande som det innebär, är givetvis något som jag vill att så många som möjligt på sektionen ska känna att de kan ta del av.

f

y

r

Om du ännu inte hittat något som passar dig på

vår sektion men har idéer på några roliga aktiviteter som vi skulle kunna anordna, kontakta gärna oss i styrelsen. Om du någon gång känner dig osäker på om du ska delta i något evenemang på sektionen kanske du kan tänka att det kan vara värt att testa. Vem vet, kanske sitter vi om 50 år och pratar om höstens tentapub?

Sofia Edberg

Ordförande ordf@m.kth.se

t

i

o

Tjuvstarta din karriär före examen. sök till scania student intro.

Du som snart är Civilingenjör eller Systemvetare med masterspåbyggnad har mycket att se fram emot. Scania Student Intro ger dig en unik inblick i ett av världens ledande företag inom fordonsindustrin. Här väntar fyra helger av case, seminarier, teambuilding och kvällsaktiviteter med fokus på ditt utbildningsområde. Dessutom garanteras du såväl sommarjobb som exjobb och får en unik chans att bygga ditt nätverk för framtiden.

Ta ett steg närmare en spännande karriär redan nu. ansök 1 november – 2 december 2012! www.scania.com/studentintro

scania. it starts with you.

Pyssel

Gömda verktyg E

Spelreglerna är enkla: Du ska hitta de nedskrivna orden bland rutorna och ringa in dem. De kan vara skrivna uppåt, nedåt, åt höger, åt vänster eller diagonalt åt något håll. Om du lyckas hitta några svetsmetoder, dataprogram eller annat mysigt som inte står med i listan är du duktig och vinner inget pris.

n vanlig skoldag skrivs det mycket. En sak de flesta kurser har gemensamt är att de utökar ditt ordförråd. Det finns dock en grupp ord som ofta hamnar i skymundan – verktygen. Hela M tycker inte att det är rätt. Genom en lek ska du därför få hjälp att friska upp ditt verktygsminne och kanske hitta nya glädjens ord.

M

S

C

F

L

V

H

P

I

L

S

L

E

K

N

I

V

S

A

L

I

R

Ö

S

A

X

P

I

G A

S

K

J

R

A

S

T

S

T

Ä

D

Å M

L

A

N

A

S

T

V

I

N G

K

L

G A

S

K

X

M O Å O M V

T

D

Å

T

I

I

A

Å

L

M O

S

A

T

Ä

X

E

A

S

O

S

A

C

F

B

S

N

A

L

L

R

S

R

A

J

T

A

C

K

X

A

T

A

D

P

S

V

A

E

I

T

V

S

T

Ä M

J

Ä

R

N

P

N

D

K

T

G

S

P

I

Å

E

E

M A

U

V

R

Y

N

A

V

I

S

I

Ä M

B

G

L

N Ö V

T

P

Ö C

A

B

B

N

V

Å

R

I

A

S

K

P

X

A M

I

V

K

S

V

A

R

I

A

X

L

C

P

D

A

C

H

Å

S

Ä

E

A

H

A M

S

E

Y

S

I

J

A

S

V

E

T

T

A

L

O

T

S

I

P

K

I

P

S

X

A

T

O

P

Å

C Ö

L

Avbitartång · Bandsåg · Fräsmaskin · Hammare · Limpistol · Lödkolv · Mejsel Plåtsax · Ritsnål · Skiftnyckel · Skjutmått · Spikpistol · Städ · Stämjärn · Svarv Svets · Syl · Tving · Vattenpass · Vinkelslip · Våg

f

y

r

t

i

o

t

v

å

Krönika

Vad gör KTH med en människa – egentligen?

D

et var den där långa vägen upp till maskinhusen som fick mig att tro att jag hade gått vilse. Det var den där lukten av Bregott utanför Brazilia. Osäkerheten över att inte våga titta in i någons ögon. Det var alla de där okända ansiktena som fyllde M2. Alla de där ansiktena som jag tänkte att jag skulle vänja mig vid att se de kommande fem åren.

Vissa detaljer från min första skoldag på KTH är lika starka som i går medan andra verkar ha försvunnit in i glömska. När jag började på KTH tänkte jag att fem år är så galet långt, det är ju som 1,67 gymnasietider! Jag tänkte att på de här fem åren kommer jag att lära mig så himla mycket. Och jag var fortfarande fäst vid tanken som sa att ”jag kan ju lika gärna prova på och se hur det går”.

Under min första termin på KTH var jag och

min projektgrupp på ett studiebesök. Vi träffade en man som var beräkningsingenjör. Han sysslade med skruvkompressorer. Hans engagemang var det verkligen inget fel på. Med passion visade han sina simuleringsprogram som såg smått tafatta ut enligt min åsikt. Och jag svär på att jag såg elden brinna i hans irisar. Jag erkänner. Då var jag rädd.

Jamen, hur gick det med där prova på? Jag fastnade. Tiden har susat förbi och nu har jag kommit en bit in i mitt fjärde år på KTH. Och även om jag var bland de allra yngsta när jag började känner jag mig så gammal nu. Ja, jag är ju gammal i KTH-år räknat.

De där ansiktena är inte främmande längre. Den irriterande tjejen som kom försent till uppropet för att hon åkte bil är världens finaste Anna. Den rangliga killen med Hammarbyhalsduk, det är ju Gustav.

Jag har snart bara ett år kvar av min tid på KTH.

För sista halvåret ska ju jag göra exjobb. Om jag ska vara helt ärlig kan jag ingenting. Jag minns inte hur man LaPlacetransformerar och vi ska absolut inte börja

tala om Mohrs cirkel. Jag har börjat fila lite på mina CAD-kunskaper sedan ettan men om någon visar mig en .m-fil vill jag helst springa och gömma mig under sängen i hörnet där det dammar som mest. Att bli beräkningsingenjör känns inte direkt aktuellt.

Eller är det så hemskt? Är jag så dålig? Jag vet ju faktiskt vad alla sakerna är. Jag minns vilka kurser de tillhör. Jag vet vart jag ska leta. Jag behöver inte gå runt med hammaren på fickan hela tiden. När jag behöver den vet jag vart jag ska leta och hur den ska användas.

Det är ju inte svårare än så! Beräkningsingenjör strök jag redan i ettan. Jag har hittat passionen på annat håll.

Jag kan så mycket mindre än jag trodde. Visst.

Matten är avklarad, meken blev klar på tredje försöket.

Det är jag stolt över. Men inte är jag något orakel för det, trots jag snart är färdig ingenjör. Bara en liten grej, om jag jobbar som beräkningsingenjör om två år kan väl någon skjuta mig?

Emelie Uttersröm

Redaktör

TJU f y r G t OFYRA i o t r e

MEDLEMSTIDNING SVERIGE B-PORTO BETALT Kommunikationsnämnden Kungliga Maskinsektionen, THS Drottning Kristinas väg 15 100 44 Stockholm

Du känner skillnaden.

• Jämn tjocklek och kvalitet på linjen • Ålders- och ljusbeständigt • Livstids garanti på tryckmekanismen • Vattenfast • Skriver 8000 meter • Utbytbar refill • Tillverkad i Sverige • Finns i regnbågens alla färger • Även som stiftpenna

Det finns bara ett original.