12 oct av

Page 1

Ponnje<Sonvar, 12 Otubr, 2013<Mol ` 10.00<‘Air Surcharge’ ` 10<Panam 12

Herald

Amcho Avaz Telangana novem raj’jea

Montreanchea pongddachi poili boska

To sudhorlolo somaz nhoi : Pranab Mukherjee

LS Venchnnukam adim RP 2021 jahir korat - PAGE 3

Bharot desache President Pranab Mukherjee hannem kal mhunttlem ki ostoreancher je ot’teachar zata ani taka lagon porza apkhoxen ani svõysfurtin (spontaneous) tacher virodh korta, morcha kaddta ani nit magta hi ek bori ghoddnni asa kiteak aichea somazant zagrutay ailoli asa. Dil’lint ani Kamduni (West Bengal) hangasor zalolea bolatkaram vixim President uloitale. Dil’lint ani Kamdunint zalolea bolatkaram khatir ak’kho desbhor chollvoll zali ani lokamni niti khatir ani ostoreancher zatole oprad bond korche khatir ji mohim chalu keli ti khorench porjechi tokhnnay korpasarki asa. Amcho somaz sarkea margan cholta mhunn sid’dh zata. Pranab Mukherjee zo aplea bhurgeaponnailea iskolant – Kirnahar Shib Chandra High School hangasor, eka dobajeak hajir ravlolo thoim eka xikxokan oso vinchar kelo

“Sir ami eka vordan Durga puja kortanv ani dusrea vordan ostoreancher ot’teachar ani onit adhartanv”. Hea prosnank zabab diun Pranab Mukherjee hannem mhunttlem “Jea somazant ostoreancher

- PAGE 4

Desant kazari dadleanche atmghat vaddta! - PAGE 7

ot’teachar zata ani tancher onit adarta tea somazak sudhorlolo somaz mhunnonk zaina.”. Mukherjee-n fuddem ulovn mhunttlem “Somazak ho ek lojecho vixoy asa. Ami ostoreancho respeit ani man rakhpak zai”. Jedna Pranab Mukherjee iskolachea durga bhitor sorlo tedna tachea mukhamoll bhavnik zalem kiteak hem tachem bhurgeaponnailem iskol aslem. Tannem hangasor sumar 1 vor ani 10 minut sarle ani iskolachea ‘management’, xikxok ani xikovpi bhurgeam lagim ulovnni keli. Ho ganv Pranab Mukherjee-cho zolmacho ganv zavn asa ani Durga Puja somorombh hea nimtan vorsachea vorsa Pranab Mukherjee aplea zolmachea ghorak bhett dita. Atam Pranab Mukherjee hea ganvant aslolea aplea purvozanchea ghorant fuddle 4 dis ravtolo.

Romi-Devnagrik ek sarkhem sthan diyat: Hema Sardessai Amcho AvAz Protinidhi

Pulisam virudhuch tokrareo

Ponnje: Gõyant Romi ani Devnagri hea donui bhasantlean likhnni kortat. Taka lagon hea donui bhasank ek sarkhem sthan divpak zai, oxem mot namnechem Gõykar Bollywood gavpinn Hema Sardessai hinnem porgott kelem. Ponnje xarant ghetlole potrkar porixodent fuddem uloitana Hema Sardessai hinnem mhonnlem,” Gõychea rajbhas kaideant zo fokt Devnagri Konknnicho aspav asa, to bodlun haddun tantunt Romi Konknnikui aspavn gheupachi goroz asa. Romi ani Devnagri bhaxentlea Konknni mogeamni ap-aple bhitor aslole motbhed (differences) bazuk dovrun, Konknni bhaxeche udhorgotichea vavrak lagonk zai. Karann, Konknni bhas mhonnlear Gõychem ani Gõykaranchem ostitv zavn asa,” Oxem Heman spoxtt kelem. Moratti hi bhas Maharaxttrachi aslolean, thoim he bhaxechi

khupuch vikas zala ani thoim ti lok vhodda promannan aplea khasgi, somajik, sonskrutik, dhormik, xikxonn sarkhea mollancher vapurta. Maharaxttr raj’jeant Moratti bhas surokxit asa. Gõykaramni Konknni bhaxechi rakhonn korpa khatir ekvottan vaurpachi goroz asa. Iskolamni, xikpi bhurgeank Konknni xikoitana, ti borovpa sangata tankam uloupakui xikovpak zai, oxem-i mot Hema Sardessai-an ugddapem kelem. Itle mozgotim, Veena Bakshi hinnem digdorxit kelolem ‘The Coffin Maker’ hea Inglez cholchitrant Hema Sardessai-an gailolea eka Konknni gita-

cho aspav asa. Poilech pavtt eka Inglez cholchitrant Konknni gitacho aspav kelolean, Konknni bhas Ontoraxttriya mollar pavlea, oxi umed ani khoxalkai Hema Sardessai hinnem potrkaram kodde uloitana porgottli. “Konknni bhas hi Gõykaranchi osmitai (identity) zavn asa. Devnagri sangata Romi Konknnikui rajbhaxecho dorzo mellpak zai. Jedna ami Gõy raj’jeak kherit dorzo (special status) dinvcho mhonn Kendr sorkara kodde magnni kortat, tedna hangache sthanik bhaxechoi vichar zavpak zai,” oxem soroll utramni potrkaram kodde uloitana Hema Sardessaian sanglem. Gõy raj’jeak Ontoraxttriya mollar pavoupa khatir Gõychea puta-dhuvamni mhotvachem yogdan dilolem asa. Atam ani hantunt Hema Sardessai hicho mhotvacho vantto asa. Germany desantlo ‘Grand Prix’ ho puroskar melloupak Hema Sardessai hem ekttench ani poilem gavpinn zavn asa.

Amitabh Bachchan hachea vangdda ‘chorus’ gitam gavpi Hema hem ekttench gavpinn zavn asa. Atam porot ek pavtt Hema Sardessai-achem nanv ‘The Coffin Maker’ hea cholchitrak lagon sonvsar bhor gazonk laglam. ‘The Coffin Maker’ hea Inglez cholchitrachi kanni Gõyche matientli ani ti hangache osmitayecher atthaploli asa. Hea cholchitrachem kheritponn mhonnlear, hea cholchitrantlim gitam Konknnintlean asat ani tim svot Heman gaileant. “Jedna ‘The Coffin Maker’ hea cholchitrantlim gitam hanvenuch rochunk zai mhonnpachem mhaka sanglem, tedna mhojem kalliz umedin bhoron uddonk laglem. Karann, mhoje maim-bhaxentlean ek moladik vaur korpachi ti mhaka ek ut’tom son’di zavn asli. Hanvem hi son’di (oppurtinity) svikarli ani tantuntlean hanv khupuch yesesvi zalem. ‘The Coffin Maker’ hea cholchitrachi kanni Gõyant mornache 2rea Panar Vach

Sachin Tendulkar krikett khellak ‘goodbye’ korta Bharatak aplem 200vem Test khellon nivrut zatolo Fuddlo prodhan montri ‘third front’-antlo aslolo: Mulayam Singh - PAGE 9

Khasgi hospitalamni ‘dengue’-che piddest vaddle - PAGE 10

Champions League T20, Mumbai Indians jikle - PAGE 11

www.heraldgoa.in

Konknnint Poilench Rongit Satollem

Zo somaz ostoreancher ot’teachar adharta

MHOTVACHEM

t t

Amcho Awaz Oct 12_Layout 1 10/11/2013 8:39 PM Page 1

Mumbai: West Indies-chea add aplea 200vea Test match-in khell’llea uprant ‘cricket’-intlo nivrut zatolo, oxem Sachin Tendulkar-an kolloilem. Desan ‘god of cricket’ mhunn vollkhunk yetolea Sachin-an, Brestara disa aple nivruti vixim jahir kelem. “Mhojea somorthokank ani borem magpeank dev borem korum mhunnta, zannin tanchea magnneam vorvim borem prodorxon diunk mhaka boll dilam,” oxem Sachin-an sanglem. “Cricket-ichea vinnem jinnechi kolpona korop mhaka kothinn asa, karann hanv 11 vorsancho aslolo

tednam saun tench korit ailam,” mhunn fuddem sanglem. “Mhoje akh’ke jinnen, ‘cricket’ khellpachem mhojem sopon aslem. Ani gelea 24 vorsanchea dor eka disa hanv hea sopnant jietalo.” West Indies pongdda add dusrem

Test, jem chodd promannan Sachin Tendulkar-achem 200vem test astolem tem ghoddoun haddchea pasot veg-vegllea raj’jeanchea ‘cricket’ songhottnem modem ‘battle royal’ nirmann zalam. Bharatachi sogllim ‘news channels’ Tendulkar-achea nivruti sombondhit batmich dakhoitale. Ani tatun adlea ‘cricket’ khellgoddeamni ani Bharatantlea somorthokamni 40 vorsam pirayechea Sachin-achi tokhnnay keli. “To veta thoim tachea fattlean lokanchi gordi astalich,” oxem Bharatachea adlea ‘opening batsman’ Sunil Gawaskar-an sanglem.

Novi Dil’li: Telangana raj’jeachea sombondhit montreanchea pongddachi (Group of Ministers) poili boska zali, ani Andhra Pradesh-achea sogllea huskeam kodden ‘soroll ritin ani noitik totvam’ pormonnem lokx ghetole mhunn axvason diunk ailem. Kendrache don montri - AK Antony ani P Chidambaram, boskek hajir zaunk pavonk naslolea karann, hea mud’dea sombondhan Otubrache 19ver kholayen bhasabhas zatoli. Rakhonn montri Antony-chi bholayki bori naslolean, ani arthik montri Chidambaram desachea bhair aslolean tankam hajir zaunk xokonk na. na. Kendr ghor montri Sushilkumar Shinde-chea odhekxponna khala zalole he boske uprant, montreanchea pongddan “vegllem raj’jea ghoddoun haddchea pasot lagtolea mull gozalinchea” vixim bhasabhas keli, mhunn bholayki montri Ghulam Nabi Azad-an sanglem. Avhal (report) dakholl korunk montreanchea pongddak tharavik vell (specific time-frame) dilolo na, mhunn tannen

mahiti dili. ‘Petroleum’ ani ‘Natural Gas’ montri M Veerappa Moily ani Graminn Vikas montri Jairam Ramesh hea pongddache bhagidar asat, zalear raj’jea ‘Personnel’ montri V Narayanasamy, hea pongddan ek khas amontrit (special invitee) mhunn asa.

2rea Panar Vach

Abril tem Setembr 2013

Gõyant 46 bolatkar kexi nond kelea Fattlea 17 mhoineank 182 ‘molestation’ kexi Abril tem 20 Setembr 2013 hea thoddeach kalla modem Gõyant 46 bolatkar kexi nond zaleat. Ghor Montraloyan (Home Department) ankddevari (statistics) jahir kelea tea pormonnem 46 bolatkarantle 20 bolatkar 3

disam modem nond kelea zalear 20 bolatkar 4 dis te 4 mhoine itlea mozgotim nond zalea. Urloleo 6 kexi 6 mhoine ani chodd kalla uprant nond kelea. Soglleo mellon 56 bolatkar kexi 2012 vorsant nond keleo tantuntlea 39 keximni lhan bhurgeancher bolatkar zalolo. Bolatkaracheo 9 kexi 2011, 4 kexi 2010, 3

kexi 2009, ani 2007 ani 2008 vorsant 11 bolatkarachi kex nond keloleo. Soglle mellon 65 mon’xank hea kexink lagon dhorun bhitor uddoilole zantuntle 11 aropi azun pasun bondkhonnin asa mhunn ghor montraloyen mahiti dili. 2012 vorsant 56 bolatkar kexi zaleo tantuntleo 29 kexinchi 3 disam bhitor nond keli, 18 kexi 4 dis te 6 mhoine itlea mozgotim nond keleo zalear 9 kexi 6 mhoineam uprant nond korpant aileo. Gho Montraloyan hemvui sanglem ki azun poriant 2 kexi ‘Fast Track Court’ hantun ghatlea zancho nirnnoy vegim zavpachi xokeotay asa. Itlench nhoi BJP-cho sorkar Gõyant ghoddlear 17 mhoine somple ani hea 17 mhoineam modem Gõyant 182 vinoybhong (molestation) kexi nond kelea. Hantuntleo 116 Ut’tor Gõyant zalear 61 Dokxinn Gõyant, 4 kexi ostoreanchea pulis thannear ani 1 kex Konkan Railway Pulis hanche somor nond keloli asa. 2rea Panar Vach

Sorkaran arthik palov dilear dud-achem mol denvoitole: Goa Dairy Ponnje: Amkam zata tem luskonn hatallpak amchea Mharvasaddo-Usgao hangachea ‘cattle feed plant’ aplea tabeant gheunk, vo dor eka litre-achea fattlean 2 rupia tenko diupi molachea (support price) rupan diunk sorkar toyar asa zalear ami dudachem mol unne korunk raji asat, oxem thoimchea odhikareamni sanglam. ‘Dairy’-n dudachem mol denvounk vinoilam mhunn mukhel montri Manohar Parrikar-an kelolea nivedonachea zababan, Setembrache akhrek zalole AGM bosken ‘cattle feed plant’-ar luskonn zata aslolean amkam noveo yevzonneo mukhar haddunk mellonant mhunn tatun ugttapem kelolem, oxem ‘unit’-ar aslolea sutran sanglem. Mars 31, 2013 merenche luskonn 3,77,53,961.89 rupia

aslem. Goa State Cooperative Milk Producers’s Union, zaka Goa Dairy mhunn vollkhotat, tannim 201213 arthik vorsan 85,46,888.11 rupia faido zoddlolo. Punn, 30% doracher ‘patronage refund’achea rupan tankam tatuntle 25,64,066.43 rupia, 165 vangddi sonvsthenchea vorvim dudachi purvonn korpi xetkarank bhorunk poddle ani toxench hea xetkareank 12% ‘dividend’-achea rupan sumar 15,10,452 rupia melltole, oxem ‘dairy’-che ‘accounts’ ugttaitat.

Toxench, ‘VI Pay Commission’ vevharan ghatlolean ‘dairy’-chea kamdarank 60 lakh rupia ‘arrears’ diupache urleat, ani tachea vangdda 2010 vorsachi ‘gratuity arrears’ mhunn 1 kotti rupia poriant diupache urleat. Sod’deak aslolea sogllea kamdaranchea vangdda sorkar ‘cattle feed plant’ache vevhar polloita zalear dudachem mol unne korpache vixim ‘dairy’ chintunk xokta, oxem sutramni sanglem. Sorkar dor litre-achea fattlean 2 rupia tenko diupi mol diunk toyar asa zalear dudachem mol 2 rupiamni unnem kortole mhunn ami gelea vorsa tharav ghetlolo, mhunn tannin fuddem sanglem. Sorkara lagsan tea sombondhan zabab yeunk naslolea karann ho tharav vevharan ghalunk na, mhunn sutramni sanglem.

Gõy Vidhan Sabha Odhivexon:

‘Mining’ ghottaleantle duddu vosul kortolom: Parrikar Survechea don disank veg-vegllea vixoyancher bhasabhas rongli… Amcho AvAz Protinidhi

Ponnje: Gõyant zalolea ‘mining’ ghottaleachi puray toren chovkoxi kortolom ani Sorkaracho ekan-ek duddu vosul kortolom, oxem axvason Mukhel Montri Manohar Parrikar hannem Brestara thavn suru zalolea Gõychea Vidhan Sobhechea odhivexona vellar dilem. ‘Mining’ bond poddon Sorkarache yenneavollik vhodda promannan fottko boslolo asa, torui sorkaran vhodda promannan mohsu (revenue) kelolo asa. Sorkaran he pavtt fokt 550 kotti rupiyanchim rinnam ghetlolim asat, torui adim ghetlolim 650

kotti rupiyanchim rinnam farik keleant, oxem-i Parrikar-an sobha-ghorant spoxtt kelem. Janerant zavpi Lusofonia khellam khatir aslolim sogllim kama Diwali adim puray zatolim. Calvim pulachi ugttavnni Otubr 13 hea disa zatoli. Gõychi Kaido ani Suvevostha (law and order) puray toren niyontronna khala asa, oxi govai Parrikaran Vidhan Sobhent dili. “Gõyche arthik sthiticho konnenuch usko korpachi goroz na. Sorkara samkar ailoleo duddvancheo oddchoneo sorkar yog’geo toren hathallta, tech porim duddvanche oddchonek lagon sorkaran chalik layloleo yevzonneo ani koslech

prokolp bond kelole nant vo bond poddchenant,” oxem-i Parrikar-an sanglem. “Sod’deak Gõyant ‘mining’ bond aslolean, 1100 kotti ‘royality’ ani heram margantlean

yeupi 400 kotti rupiya sorkarak na zaleat. Punn, ‘mining’ bond ason poryan sorkaran ‘stamp duty’ ani ‘dumps policy’ hache vhelean 650 kotti rupiyanchi yenneavoll zoma kelea. Gelea 6 mhoineachea kallant sorkaran 3580 kotti rupiyancho mohsul zoma kela. Gõychem odmaspotr gelea Abril mhoineatuch pas zalolean, sorkarache yeneavollint 8% itli vadd zalea. Fattlea Kongres sorkarachem 1247 kotti rupiyanchem rinn hea sorkaran farik kelam,” oxem-i Parrikar-an Vidhan Sobhent sanglem. “Gõyant Kaido ani Suvevostha khupuch mozbut asa.

Bolatkaranchem promann vaddlolem asa, torui hantuntlim bolatkarachim khupuch prokronnam him adlim zavn asat je prokronnanchi nond pulisent zavnk na. Ostoreancher zavpi ot’teacharanchi tabortob nond korpachi formavnni pulisank dilea. Gõy raj’jeant ekunn mellon 16%amni guneanv ghoddpachem dhenvlam. Gõyant choriyeo zavpachem-i dhenvlam ani hachem udharonn mhonnlear hea vorsa Ganesh Chaturti disamni choriyeo zaloleo zobor aikopak mellonk na,” Parrikaran ugddapem kelem. Iskolancho vell adlea sarkhoch dovorcho oxi khoddegant

magnni Rane pai-putan (Pratapsing-Vishvajeet) sobhe ghorant keli, tea vellar Parrikar-an iskolamni atam poddtolea tea divallechea suttiyam disamni Xikxonn Khatem ani Iskolancheo vevosthapon hanche modem cheorcha ghoddun haddun tacher upai kaddtole, oxem sanglem. Iskolamni mullaveo suvidha-sovloteo nirmann korpa khatir sorkar gombhir asa. Bharat-antlea 22 raj’jeamni tancho vell disak sadde-sov voram asa. Chear raj’jeamni iskolam 6 voram choltat. Punn, fokt Gõyantuch iskolanchea kamkazacho vell 5 voram itlo asa, hacher Parrikar-an Vidhan Sobhent lokx voddlem.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
12 oct av by Herald Publications - Issuu