18 May Avaz

Page 1

Herald

Amcho Avaz

t t

Ponnje<Sonvar, 18 May, 2013<Mol ` 10.00<‘Air Surcharge’ ` 10<Panam 12

www.heraldgoa.in

Konknnint Poilench Rongit Satollem

Kongres Madhya Pradeshant jiktoli?

MHOTVACHEM

‘Children Court’ant puray vell nitidar na PAGE 2

Mopa nhoy, Gõyank Dabolimchi goroz : Fr. D’Costa PAGE 3

Xaramni vavurpi ostoreancho ankddo unno zala PAGE 4

Mumboint disachea disa so bhurgim xenddttat PAGE 7

Xikxonnant sombon’ditanch i bhasabhas zaunk zai PAGE 9

Abhinav Bindrak ‘Bharat Ratna’ favo zatolo? PAGE 11

Kongres pokxan je toren Karnataka prantan mukhel montri konn zatolo to fuddari dakhoinastana venchnnuk zhuzon jiklo ani Kongres pokxacho sorkar ghoddlo tich tora Madhya Pradesh-ant yeta te venchnnukek yogea zauchina oxem zaite pokxachea fuddareanchem mhunn’nem asa. Karnatakantli poristithi ani Madhya Pradesh-antli poristhiti veglli asa kiteak Karnatakantli porza ani adlo mukhel montri Yeddyurappa BJP-k koxe-i toren harounk proitn kortale ani teach karannank lagon porjen Kongresik motam dilim oxem adlo kendr montri ani vorixtt Kongres fuddari Aslam Sher Khan hannem mhollam. Madhya Pradesh-ant Kongres pokxan don panvddeancher zhuz mannpachi goroz asa. Poile suvater sado, khaltikayecho ani lhan utramcho mukhel montri Shivaji Singh Chouhan haka fuddo korcho poddtolo, kiteak to broxtt nhoi mhunn Madhya Pradesh-antlea por-

jechea monan asa. Dusrea vordan Kongresin RSS zachi hea prantan ghott buniyad asa tachea addui zhuz manddchem poddtolem, Aslam hannem fuddem mhollam. Aplem mot spoxtt korun Aslam Sher Khan hannem mhollem “zoritor Shivaji Singh Chouhan haka dhaddosponnim fuddo kortolo zalear Kongrescho kendr montri Jyotiraditya Scindia haka Kongrescho mukhel montri umedvar mhunn Madhya Pradeshache porje somor dovorcho poddtolo. Madhya Pradesh-an aichea vellar ekuch rajki fuddar asa zannem BJP-chea mukhel montreak Shivraj Singh Chouhan haka haroum yeta to mhollear Jyotiraditya Scindia. ‘RSS Network’ hankam koso fuddo korcho hacher aplem mot ditana tannem mhollem “ekuch monis zo BJP-RSS hanchim Madhya Pradesh-ant pallam mullam zanna to mhollear Kongres pokxacho ‘General Secretary’ ani adlo mukhel montri Digvijay Singh ani tacheanuch

ganv-ganvanim BJP-RSS hankam fuddo korunk zatolo. Tea fuddem uloun Aslam hannem mhollem ki zoxe porim Karnatakant tiketti ditana umedvaracho obheas korun ani to jikpak xokta vo na hacher vichar korun tiketti dileo tech porim Madhya Pradesh-anui korpak zai ani olp-sonkheank, dalitank ani lhan zatichea lokank favo tea promannan tiketti dileo zalear Kongres Madhya Pradeshant yeta tea venchnnukek jerul zoitivont zatolo ani Karnatakan zoxi BJP-k har diun sorkar ghoddla tech porim Madhya Pradeshantui BJP-k har diun sorkar ghoddtolo – tannem xevottak mhunttlem.

Montreancho Pongodd CBI-k rajki mekllik divnk vaurta: Chidambaram

Hagenbeck Zoo hachi dekhpal korpi Tobias Taraba aplea hatamni ‘walruss’ Odin he monzatichem tondd ukddun tachi bolayki topastana ghetlolo fottu

China, Bharat udorgotichea margar aslolea raxttram modle sogllea von vhodd ‘investors’ zatole WASHINGTON: 2030 meren Bharat ani China udorgotichea margar aslolea raxttram modle sogllea von vhodd guntovnnuk korpi (investors) zaupachi opekxa asa, sonvsarbhorchea guntovnnuken (global investment) tancho 38% aspav astolo, mhunn ‘World Bank’achea vakea pormonnem kollon ailam. “Udorgotichea margar aslolea raxttram modle, China ani Bharat sogllea von vhodd guntovnnuk korpi zaupachi opekxa asa, ani 2030-n sonvsarbhorchea guntovnnuken te 38%-ak zababdar astole. Hem sogllem sonvsarantlea orthvevostechi ‘landscape’uch bodoltoli, an hache vixim GDH-an

niyall kelam,” mhunn ‘World Bank’chea vorixtt up-odheokx ani mukhel orthxastri Kaushik Basu-n sanglem. ‘World Bank’-chea ‘Global Development Horizons (GDH)’ ahvalachea novea ‘edition’-a pormonnem, 2030 meren $158 trillion molachi guntovnnuk udorgotichea margar aslolea desamni astoli, ani guntovnnukechea mukhel oxea vantteak Dokxinn Asia ani Latin America-che vatthar zababdar astole. Sonvsarbhorchea guntovnnuken udorgotichea margar aslolea raxttranchea vanttean 2030 meren tin pottimni vadd zaupacho odmas asa, 2000-

an 1/5-sun vaddon 3/5 zatolo, mhunn ‘Capital for the Future: Saving and Investment in an Interdependent World’, hea ahvalan dilam. “Yevpacho asa tea fuddaran pollounk ‘GDH’, borea dorjeachea yotnam modlem ek. Borea promannan ankddevarichea mahiti vevosthit bosoun, ti hem toyar korta,” Basu-n sanglem. “Guntovnnukechi ‘long-term growth’-an mhotvachi bhumika asa mhunn South Korea, Indonesia, Brazil, Turkey ani South Africa sarkea vividh raxttram koddlean mevlolea onnbhovachea adharan amkam kollon ailam,” tannen fuddem sanglem.

LONDON (PTI)

Bharatantlea CBI khateak soglle torechi rajki mekllik divpa khatir, aplea mukhelponnam khal kendriya montreacho ek pongodd (Group of Ministers) vaurta, punn tech barabor CBI khatean apli zapdalsarki yogeo toren xarti pavoup mhotvachem zaun asa, oxem Duddvam Khateacho montri P. Chidambaram hannem sanglem. Prodhan montri Dr. Manmohan Singh hannem, montreanchea hea unchlea panvddea velea montreanchea pongddak Bharatache ghottnent manyotai dilea uprant, hea vixim Chi-

dambaram uloylo. “CBI-ik hi rajki mekllik divpa vixim ek yevzonn toyar korpachea vaurant ‘Group of Ministers’ (GoM) vaur korta,” oxem Chidambaram-an fuddem mhonnllem. “Ami CBI-k tanchea vaurant soglle torechi rajki mekllik divpachea proitnant asat. Tankam te kortat tea vaurant soglle torechi svotontray divpak ami yevjilam. CBI kortat tea sodpus vaurant tancher bondhonam aschim nant,” oxem Chidambaram-an London hangasor eka dobajea vellar uloytana ugddapem kelem. 2rea Panar Vach

Mhargay! Mhargay! Mhargay!

TOmazINhO CarDOzO

Gõychea sorkaran fattlea vidhan sobhechea odhivexonnank kaim nove kor (taxes) lagu keleat. Hea korank lagon mhargay vaddtoli hantun dubav na. He kor lagu korun sorkarak zaiti yennavoll yetoli hantun dubav na. l Poilo kor zo lagu kela to mhunttlear ‘Indian stamps’ (Goa amendment) ‘Bill’ hea kaideak durusti (amendment) He durusti vorvim khoimchoi ‘leave and license’ oslo ‘agreement’ korta zalear taka unnench te 500 rupiyanchi ‘stamp duty’ launchi poddtoli. Zoritor ho ‘agreement’ ghorant ravpak nhoi punn anink dusrea kosleai karonnank lagon zalo zalear tachi ‘stamp duty’ 1000 rupiya zatoli. Konnui ‘partnership’ korunk sodta zalear ani tea khatir ‘agreement’ korunk sodta zalear 500 rupiya ‘stamp duty’ lagtoli. Zori tor ‘partnership’ kortoleacho duddu 50000 rupiya voir aschona. 50000 rupiya voir aslo zalear dor ek 50000 rupiya fattlean 500 rupiyanchi ‘stamp

duty ‘lagu zatoli. Oslea ‘agreement’-ank choddan chodd ‘stamp duty’ 5000 rupiya poriant zaum yeta. l ‘The Goa Tax on Entry of Goods – Amendment Bill 2013’ Hea kaideak durusti kelea tea pormonnem je dhondekar ‘air conditioners’ Gõyam haddta tancher 12.5% ‘tax’ lagu zatolo. ‘Butter’, ‘ghee’ ani ‘cheese’ haddlo zalear 5% ‘tax’ lagtolo. ‘Cement’ ani ‘waterproofing’ vostu haddleo zalear 12.5% ‘tax’ lagu zatolo. Gorib ‘aam aadmi’ hakai mhargayecho dhoko bostolo, kiteak to tor ‘torch’ ani ‘bulb’ ghetolo zalear tannem 12.5% odik farik korche poddtole. Tech porim ‘electronic goods’ ani ‘mobiles’ ani khali zaloleo ‘beer bottles’

hancherui 12.5% ‘tax’ lagu zatolo. Bandkamacheo vostu, moderacheo vostu hancherui 12.5% ‘tax’ ghatlolo asa. ‘Kerosene’ jem ghorant uzar korta tem soddlem zalear urlolea ‘kerosene’acher 18% ‘tax’ ghatlolo asa. l ‘The Goa tax on infrastructure (1st amendment Bill 2013) Hea kaidean durusti kelea tea pormonnem atam ‘built-up area’ hantun ‘basement’, ‘balcony’, ‘veranda’, ‘lobby’, ‘staircase’, ‘swimming pool’, ‘generator room’ ani ‘security room’ heo soglleo vostu ‘built-up area’ hantun ghatlea zaka lagon sorkarachi yennavoll vaddtoli. 2rea Panar Vach

AFP


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.