4 minute read

Hållbarhet

Next Article
Energi

Energi

www.svenskleverantorstidning.se

Proaktiva insatser och biologiskt mångfaldsarbete i Fortums miljöredovisning för vattenkraften

I sin årliga miljöredovisning för vattenkraften rapporterar energibolaget Fortum om arbetet med nedmontering av dammar med låg nytta, förbättrat skydd mot oljeläckage, satsningar på biologisk mångfald och stödinsatser för att värna vandrande fisk i svenska vattendrag. Det uttalade målet är balans mellan å ena sidan global och lokal miljö och å andra sidan effektiv fossilfri kraftproduktion. Konkreta åtgärder genomförs för att förbättra vattenmiljön och samtidigt kunna leverera hållbart producerad el till kunderna.

I rapporten redovisas att ett 80-tal av de cirka 235 dammar som Fortum äger i Sverige inte längre meningsfullt bidrar till energisystemet och därför planeras att nedmonteras och tas bort, alternativt se om det finns andra aktörer – till exempel kommuner – som har nytta av dammarna och då kan överta ägande och drift. – Miljövinsten av att riva dammarna är dubbel, säger Sara Sandberg miljöchef för Fortums vattenkraft. – Dels bidrar utrivningarna till ökad biologisk mångfald genom att vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer tas bort, strömvattenbiotoper återskapas och vattnets flöde anpassas efter den naturliga väderleken. Dessutom frigörs resurser, som annars skulle läggas på dammarnas underhåll, till att kunna investeras i utbyggnad av fossilfri energi vilket Fortum nu satsar stort på i arbetet mot klimatförändringarna.

Väl rustat

Fortum står därmed väl rustat för den omprövning av vattenkraften som sker enligt den av regeringen antagna nationella planen (även kallad NAP). Prövningarna av miljövillkoren kommer att pågå i två decennier och syftar till största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. – Det är spännande att vara igång, även om vi smygstartat internt med förberedelserna under en längre tid, säger Sara Sandberg. – Att aktivt delta i den samverkan som ska föregå omprövningarna ser vi som både självklart och mycket viktigt för en transparent och effektiv process. Rätt åtgärd på rätt plats är våra ledord.

Delad förstaplats

Andra saker som tas upp i Fortums miljöredovisning för vattenkraften är förbättrat skydd mot oljeläckage från turbinerna på vattenkraftverket Dönje i Ljusnan, vilket förstås är bra för miljön och dess vattenlevande djur. Här nämns också ett biologiskt mångfaldsarbete för att bryta de negativa trenderna för många arter – ett arbete som resulterat i att Fortum, i Ecogains ranking av biologisk mångfald inom näringslivet, ligger på delad förstaplats av de hundra största nordiska företagen.

Fortums miljöredovisning för vattenkraften präglas av proaktiva insatser och biologisk mångfaldsarbete.

Källa: Fortum

Ny anläggning för ökad plaståtervinning invigd i Brista

I en digital invigningsceremoni förklarade nyligen Stockholm Exergi och SÖRAB den gemensamma hållbarhetssatsningen – Brista eftersorteringsanläggning – öppnad.

I Brista eftersorteringsanläggning förfinas stockholmarnas redan källsorterade avfall än mer noggrant. Och det behövs, för trots att stora mängder lämnas till återvinningsstationer i regionen varje vecka finns det mer att plocka ur avfallet. Runt 18 procent av det avfall som kommer in till anläggningen består av plast. Brista eftersorteringsanläggning har byggts i samarbete mellan Stockholm Exergi som driver Bristaverket, och SÖRAB som ansvarar för avfallshanteringen i nio norrortskommuner. Avfall från SÖRABs ägarkommuner kommer till Bristaverket för behandling och nu går detta avfall alltså genom en noggrann eftersortering innan de sista resterna omvandlas till värme och el. – Det här ger vinster på flera sätt. Dels kan en större mängd material gå till materialåtervinning och användas igen, och därmed minska vår belastning på jordens resurser. Dels undviker vi att fossilt material eldas, vilket innebär att vi alltså undviker onödiga koldioxidutsläpp, säger Anders Egelrud, vd Stockholm Exergi.

Stockholm Exergi och SÖRAB har invigt den gemensamma hållbarhetssatsningen – Brista eftersorteringsanläggning. I den nya eftersorteringsanläggning i Brista förfinas stockholmarnas redan källsorterade avfall än mer noggrant.

"En milstolpe"

Anläggningen är dimensionerad för att hantera de mängder plast, metall och biologiskt avfall som finns i avfallet idag. Den är alltså inte ett alternativ till källsortering i hem och verksamheter, utan ett komplement för att ytterligare minska koldioxidutsläpp och öka materialåtervinning. – Det här är en milstolpe och möjlighet att genom eftersorteringsanläggningen få ut ännu mer användbart material ur soporna, material som kan användas till nya saker. Flera gånger om! Det får verkligen jordens resurser att räcka längre, precis som SÖRABs vision lyder. När alla andra gjort vad de kan, då kan vi göra lite till, säger Johan Lausing, vd SÖRAB.

Fakta om eftersorteringsanläggningen i Brista:

- Varje år kommer närmare 18 000 ton plast och 2 500 ton metall att sorteras ut. - Både magnetisk och icke-magnetisk metall kan sorteras ut. - Även organiskt avfall i gröna plastpåsar sorteras ut och skickas för rötning (biogas) - Anläggningen kan hantera cirka 40 ton avfall/ timme. Under 2020 fick företaget också ett erkännande av Sveriges entomologiska förening för arbetet med insektsliv och restaurering av lövskog runt Untra vattenkraftverk vid nedre Dalälven, något som görs tillsammans med Upplandsstiftelsen. Från och med i år är Fortums miljöredovisning för vattenkraften även en rent digital produkt. – Vi har noterat att behovet av en tryckt version inte längre finns, vilket gjorde beslutet enkelt, säger kommunikationsspecialist Maja Nordgren som projektlett arbetet med Fortums miljöredovisning för vattenkraften.

- I hushållsavfallet finns plast i form av plastförpackningar, blöjor, plastpåsar och pappersförpackningar, som också kan ha ett visst plastinnehåll. Plasten står för 18 viktprocent av innehållet. - Metall står för någon enstaka procent av hushållsavfallets innehåll. Det blir ändå stora mängder då Stockholm Exergi tar emot cirka 900 000 ton avfall för behandling varje år.

Källa: Stockholm Exergi

This article is from: