Företagarna har ordet

”Runt trettio procent, kanske lite över?”

Patrick Krassen, Foto: Lars Clason. Alla etablerade sanningar är inte sanna. Drygt 30 procent är ungefär vad en genomsnittlig medborgare svarar på frågan om hur mycket av en vanlig löntagares lön som försvinner i skatt till stat och kommun. I själva verket är det mer än hälften.

Vad beror skillnaden mellan uppfattningen och verkligheten på? Ett skäl kan vara att en del skatter är dolda. Kommunalskatten, som mycket riktigt ligger i snitt strax över 32 procent, syns tydligt på lönebeskedet. Den som tjänar över 45 000 kronor i månaden vet – kanske – att för inkomster däröver försvinner 50 procent i skatt. Med moms och punktskatter är det annorlunda. När man köper en flaska standardwhisky eller fyller upp bensintanken utgör moms och punktskatter mer än hälften av notan – men det syns inte på prislappen.

En annan dold skatt, som drar in nästan 600 miljarder kronor till staten årligen, är arbetsgivaravgiften. På papperet ska arbetsgivaravgiften, som betalas in av arbetsgivare baserat på den anställdes bruttolön och i normalfallet ligger på drygt 31 procent, gå till att finansiera socialförsäkringssystemen. När arbetsgivaravgiften infördes på 1950talet var den en dryg procent, och belastade inte alla löner. I dag är det skattesystemets näst största intäktskälla. Tekniskt sett är hela arbetsgivaravgiften att betrakta som en skatt, men till skillnad från de flesta andra skatter finns en koppling till vilka utbetalningar ur trygghetssystemen som individen kan få. Med högre inkomst betalar man mer i arbetsgivaravgift, och ska också kunna få mer i till exempel sjukersättning eller föräldrapenning. Men denna koppling har i allt högre grad försvagats.

Som Företagarna visar i rapporten ”Vad får jag för pengarna?”, som släpptes tidigare i veckan, har de renodlade skattedelarna i arbetsgivaravgiften mer än fördubblats som andel mellan 2000 och 2018, från 21 procent till 44 procent. Detta beror dels på att den allmänna löneavgiften, den beståndsdel i arbetsgivaravgiften som saknar koppling till socialförsäkringar, har ökat markant sedan den infördes 1995 (från 1,5 till drygt 11,6 procent); dels att de utbetalningar man kan få ur socialförsäkringar är begränsade av tak, medan inbetalningar inte har något inkomsttak. Inbetalningarna ”över taken” har ökat från 22 miljarder 1999 till 57 miljarder 2018.

Det hör fortfarande inte till vanligheten att inbetalda arbetsgivaravgifter specificeras på lönebesked – men allt fler arbetsgivare gör det. Staten borde föregå med gott exempel och synliggöra arbetsgivaravgiften i offentliganställdas lönebesked. Det skulle också uppmuntra till en diskussion om hur mycket pengar som behövs till det offentliga och hur dessa pengar används.

Men det viktigaste är att steg för steg sänka denna dolda beskattning. 60 procent av Sveriges småföretagare uppger att höga arbetsgivaravgifter är det största hindret mot att anställa fler. Jobbskapandet hämmas således. Sveriges nivå på arbetsgivaravgift ligger mer än 12–13 procentenheter högre än nivån i länder som Tyskland, Finland och Nederländerna, vilket är en konkurrensnackdel för Sverige att locka investeringar.

Det går att sänka arbetsgivaravgiften både generellt och riktat. Det skulle kunna ge anställda mer i plånboken, ge utrymme för fler jobb i växande företag, öka försäkringsgraden i trygghetssystemen och – kanske viktigast – stärka medborgarnas förtroende för skattesystemet. Ju fler som undrar ”Vad får jag för pengarna?”, desto större risk för urholkat förtroende för politiken. På väg in i ett valår borde detta vara en prioritet för politiker av alla färger.

PATRICK KRASSÉN Företagarnas skattepolitiska expert

Vem kan konsten att få saker att hända?

Bla bla bla. Greta Thunberg sammanfattade diskussionerna på klimattoppmötet i Glasgow kanske inte på ett kärnfullt sätt, men åtminstone kort! Flera politiker, både i Sverige och i andra länder, reagerade på klimataktivistens ord och menade att Thunberg bidrar till politikerförakt. Skolstrejk, slagord och banderoller i all ära, men klimataktivister behöver, enligt Socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU:s ordförande Lisa Nåbo, ge sig in i partipolitiken och göra skillnad på riktigt. ”Det är viktigt att vara aktivist, men det är ännu viktigare att vara politiker”.

Trotsa den rådande ordningen

Frågan är om det verkligen stämmer. Och om det någonsin stämt. Politiker skapar bara spelreglerna – och förhoppningsvis gör de det på ett bra sätt. Men vill man verkligen göra skillnad kan det vara bra att påminna sig om Jan Stenbecks närmast bevingade ord om att teknik slår politik. Klart det är slängigt, det var ju ändå Stenbeck som sa det, och kanske det är daterat… eller? Det bör hur som helst sättas i sammanhanget då nämnde Stenbeck och Olof Stenhammar utmanade monopol som ansågs som självklara. Stenhammars entreprenörskap trotsade den rådande ordningen på den svenska finansmarknaden i en tid då marknadsekonomi och äganderätt var starkt ifrågasatt. Stenbecks företag Tv3 och Comvik (senare Comviq) var pionjärer inom sina fält. Tekniken slog politiken – och bakom tekniken fanns entreprenörer, eldsjälar som decennier senare fortfarande inspirerar.

Mer korsbefruktning

När Företagarna för en månad sedan ordnade höstkonferens för våra förtroendevalda superstjärnor handlade en av programpunkterna om politik och entreprenörskap. Jakob de Geer, som bland annat grundat iZettle och för närvarande deltar i investerartävlingen Draknästet, efterlyste fler företagare i politiken, mer erfarenheter från näringslivet, inte minst hos kommande näringsminister. Det centerpartiska kommunalrådet Ulrika Liljeberg från Leksand, tillika toppkandidat till riksdagen, vände på steken och skulle gärna se det omvända också. Även hon ser korsbefruktningen. Fler politikerbesök av företagare, likväl som att politiker besöker företag. Man kan sammanfatta det med att vi behöver förstå varandra och de olika delarnas förutsättningar. Och att politik ofta går långsamt medan snabb action och i princip all utveckling på något sätt sker i näringslivet.

Får vi en näringsminister med brett synfält?

En framgångsrik näringsminister behöver definitivt vara insatt i dessa olika miljöer, och förstå hur politiska beslut slår och vilka konsekvenser det får. Förstå småföretagare på landsbygdens villkor, likväl som tjänsteföretagare i storstad eller skogsindustrins betydelse för underleverantörerna. Huruvida vi får en sådan återstår att se, först ska Magdalena Andersson bli både statsminister och få igenom en budget. Det är inte helt ovanligt att företagare uppfattar politik på samma sätt som Greta Thunberg, och att företagare många gånger delar aktivisters otålighet. Man är mer av en banderoll-person än någon som går i gång på remissrundor (även om budskapen inte behöver delas med Thunberg). Det är beundransvärt med all den tid som inte minst många ideellt aktiva politiker lägger på demokratin – men utan eldsjälarna utanför den skulle mycket fortfarande vara fast i en utredning. Att göra skillnad på riktigt är lika mycket att starta ett företag som att leda ett ungdomsförbund. Men med mindre bla bla bla.

EVA COOPER Företagarnas regionchef

Kardborreband i pandemins tid

Gripband i Gusum har producerat kardborreband för industrin i över 40 år. Under pandemin fick man fullt upp, då kardborrebanden behövdes för miljontals skyddsmasker. Nu, när det värsta av pandemin verkar vara över, investerar man i ny utrustning och en webbshop för privatpersoner.

Gusum är en liten tätort i Valdemarsviks kommun. Historiskt är den lilla tätorten kanske främst förknippad med blixtlåstillverkaren Gusums bruk. I ett försök att bredda produktionen, började man satsa på kardborreband på 60-talet. Till en början gick det inte vidare bra, då man var lite före sin tid. När Gusums bruk lades ner på 80-talet beslöt sig produktionsledaren, Arne Nordlin, tillsammans med sin fru, Aino, för att köpa ut tillverkningen av japanska kardborrelösningar. Det nya företagets namn blev Gripband i Gusum. - Japanska kardborrelösningar är extremt slitstarka, berättar Cizzie Kemle, Arnes och Ainos dotter, som idag driver företaget tillsammans med sin man, Stefan.

Flexibilitet

Idag är Gripband i Gusum inte bundna till någon specifik leverantör. Man importerar fortfarande japansk väv, som håller väldigt hög klass, men man importerar

I verkstaden finner vi en bred maskinpark för olika ändamål.

Cizzie och Stefan framför den nya verkstaden som stod klar i slutet av 2020. även från den europeiska kontinenten. I företagets verkstad, som ligger på Albogavägen i Gusum, kan man stansa och klippa med hjälp av sofistikerat maskineri. Man levererar till hela landet och exporterar även en del produkter. - Kunderna består främst av industriföretag. Många av lösningarna är skräddarsydda eller kundanpassade på något vis, säger Cizzie.

Behövdes under pandemin

Under pandemin var det många företag som upptäckte att efterfrågan på deras produkter eller tjänster gick ner eller till och med blev obefintlig. Andra företag fick kavla upp ärmarna när deras produkter blev oumbärliga under de nya rådande omständigheterna. Gripband i Gusum var ett sådant företag. - Vi klippte 6,7 miljoner kardborreband avsedda för skyddsmasker åt region Skåne. Det var ett projekt som pågick under ett år, berättar Cizzie.

Nya investeringar

Nu, när det verkar som att det värsta av pandemin är över, vänder Cizzie och Stefan blicken mot framtiden. Under fjolåret investerade man i en ny värmeförsedd klippmaskin, vilket innebär att man nu även kan värmekapa polypropylenband, vilket gör att man bland annat kan ta fram säkerhetsbälten i olika storlekar. Samtidigt investerade man i en ny verkstad i anslutning till den tidigare anläggningen, vilket innebär att man är redo för ökad produktion. Slutligen har man även planer för den privata marknaden. - Under början av 2022 planerar vi att lansera en webbshop för privatpersoner, som kommer kunna köpa kardborreband av industriell kvalitet, berättar Cizzie.

Intervju: Axel Eriksson Text: Andreas Ziegler

FAKTA

Exempel på användningsområden

Golvslipningsmaskiner Sjukvårdsapplikationer Laglappar för brandslangar Drapering till likkistor

Under 2022 kommer vi öppna en webbshop för privatkunder på vår hemsida.

Tydliga värdegrunder i modernt verkstadsföretag

I Frankis Rostfri Teknik AB jobbar man med höga ambitioner. Kvalitetstänket genomsyrar alla led av verksamheten, vilken kretsar kring plåtbearbetning med hög precision. Med hjälp av såväl modern teknik som ett traditionellt och gediget hantverk skapar man skräddarsydda detaljer till kunder i olika branscher.

Frankis Rostfri Teknik bildades av Tomas Svensson 2005 och fokuserar på legotillverkning. Plåtbearbetning genom bland annat laserskärning, kantvikning och bockning är företagets specialitet, vilket resulterar i skräddarsydda detaljer med hög precision. Man jobbar i tjocklekar på upp till 15 millimeter och förfogar över ett omfattande lager, vilket innebär att det alltid finns tillgång till material. Härigenom blir leveranstiderna korta. – Vi ser oss som ett framåtlutat verkstadsföretag där vi kombinerar modern teknik med ett gediget och traditionellt hantverk. Vi är vana vid att tänka utanför boxen och är kända för att jobba med mycket hög kvalitet på våra produkter. Vi tänker framåt och befinner oss mer eller mindre i ständig utveckling, säger Fredrik Liljegren, VD i Frankis Rostfri Teknik sedan ungefär ett år tillbaka.

Kvalitet till konkurrenskraftiga priser

I Frankis Rostfri Teknik planeras och övervakas tillverkningsprocessen noggrant och effektivt, vilket gör att man alltid har full överblick och kan utföra sina uppdrag på ett optimalt sätt. Man tillverkar bland annat Miljöskåp på uppdrag av Ragnsells. – Vi vill gärna vara med redan under projektstadiet när en ny produkt ska tas fram. På så sätt kan vi vara ett värdefullt bollplank för kunden genom hela processen och bidra till att ta fram både den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen, säger Fredrik Liljegren. En annan väsentlig del av produktionen kretsar kring transportband och skåp för bland annat livsmedelsindustrin, offshorebranschen, maskinbyggare och processindustrin. – Våra kunder uppskattar vår förmåga att ta fram optimala produkter till konkurrenskraftiga priser. Vi har alltid strävat efter att vara ett föredöme i branschen på alla plan, det tror jag att de både märker och värdesätter, säger Fredrik.

Värnar om personalen

Företaget sysselsätter tolv anställda i produktionen uppdelade på två team. Varje år tar man emot en eller två praktikanter. – Vi vill vara med och bidra till återväxten i branschen och inspirera dagens ungdomar att söka sig dit, säger Fredrik och tillägger att bolagets grundare, Tomas Svensson, sedan en tid tillbaka undervisar och utbildar framtidens stjärnor i branschen på Yrkeshögskolan i Landskrona. Fredrik kan konstatera att verksamheten påverkades marginellt under pandemin. Man strävade efter att visa förståelse och vara lyhörda gentemot sina kunder och de problem de ställdes inför, vilket inte bara har inneburit att kunderna valt att bli kvar, utan också genererat nya uppdragsgivare. Visionen inför framtiden är att bredda personalstyrkan och utforma mer nischade team i syfte att höja kompetensnivån ytterligare. På så sätt blir tidstjuvarna i produktionen färre, men Fredrik Liljegren är samtidigt noga med att påpeka vikten av att behålla arbetsglädjen. – Personalen är förstås vår viktigaste tillgång och därför jobbar vi mycket med mjuka värden. Ambitionen är större tillväxt, den resan ska göras, men utan att vi tappar personal och kompetens. Vi konkurrerar med yrkesstolthet och yrkesskicklighet, det är viktigt att vi värnar om dessa värdegrunder.

Intervju: Peter Hägg Text: Örjan Persson