Showjumping_2009_02

SCANDINAVIAN JUMPER CLUB MAGAZINE Nr 21 • 09 08

”Vårt mål är medaljer i varje mästerskap”

Tema: Tävling & banbyggnad

Rolf-Göran

Meredith Michaels-Beerbaum – the cool man from the North Möt trefaldiga WC-vinnaren

Konsekvent avel fokus på hoppanlag • SSHS–auktionen • The Dutch difference Intervjuer medmed George Morris Gretzer • Frank Rothenberger • Maria

Ko

nt r Go olle DK r ä n at a t a v v J läK e or Db MeD e ru KS lSve ve rK rKet et

Ökar rörligheten i hästens leder Det är kliniskt dokumenterat.

Mer än 10 års forskning, tjugo studier på människor och en stor, nypublicerad vetenskaplig studie på hästar1 visar att LitoVet gör skillnad. LitoVet består av specialodlade nypon med unikt hög halt av den aktiva galaktolipiden GOPO®. Detta bidrar gynnsamt till hästens ledfunktion – hästen rör sig lättare och springer fortare.

Skyddas av tre världspatent som ägs av danska Jordbruksverket, Rikshospitalet, Köpenhamns Universitet och HybenVital A/S. Ingen karens.

1 LitoVet – a randomized, placebocontrolled, doubleblind study on the immune system of horses, their working capacity and behavior.

Abstract. Hamburger / Falk-Rønne / Kharazmi / Winther / Rein / Winther.

allergi, hosta?

Sv

en

SK

St

uD

Ger direkt hjälp till 9 av 10 hästar.

NostrilVet är ett unikt, patenterat medicinsk-tekniskt hjälpmedel som effektivt hjälper hästar som hostar, frustar eller är irriterade p g a pollen, damm, mögelsporer, kvalster och liknande allergener.

Nostrilvet består av ett patenterat cellulosapulver som ”puffas” upp i hästens närborrar. Pulvret omvandlas till en slemhinneliknande gel, som förstärker slemhinnans skyddande barriärfunktion.

Aktuell svensk observationsstudie visar att 9 av 10 hosthästar får omedelbar och effektiv hjälp.

Ingen medicinsk påverkan. Ingen karens.

Mugg?

Do

ie

på

al

le

rG

iSK

a h äS t

Ku

Me ba nte r Kt e r at S Snabb hjälp vid mugg. ieD v ÖD aMp ProbaVet Antiseptisk Lotion är en vetenskapligt dokumenterad lotion som är både bakterie- och an De och svampdödande. Detta gör ProbaVet effektivt mot de flesta former av mugg. Verksamma komponenter är den kliniskt väldokumenterade Tea Tree Oil, kamomill och E-vitamin. Antiseptisk, antioxidativ och mjukgörande samt lätt att påföra. Verkar lugnande och normaliserande på den irriterade huden, samtidigt som krustorna mjukas upp och behandlingen effektiviseras. Ingen karens.



Proba et

å p s e s Vi o b r e t s Fal ! i l u j 9 1 1 1-

För direktköp samt info om återförsäljande hästkliniker: www.hippovitae.se Konsumentkontakt vard. 9 – 11, 0770-33 99 19.

ar

2 Innehåll

Show Jumping Nr 2, 2009 Utkommer fyra gånger per år Utges av tidningsförlaget Lime AB i samarbete med Hopphästklubben www.hhklubben.se Ansvarig utgivare & chefredaktör Agneta Lilliehöök, agneta@lime.nu Redaktionella medarbetare i detta nummer Ingvar Fredricson, Peter Ljungcrantz, Jac Remijnse, Jan Gyllensten, Kristin Fridholm, Cecilia Lönell, Christian Persson, Tessie Sjöstedt, Malin Ljungcrantz och Victoria Ohlsson.

Tidningsproduktion Lime AB, Tejarps Gård, 230 41 Klågerup Telefon 040–40 86 80. Fax 040–40 86 86 www.lime.nu Grafisk form Katarina Thulin Sundler, katarina@lime.nu Annonser Cathrine Lindqvist, cathrine.lindqvist@lime.nu Annonsmaterial skickas till annons@lime.nu Tryck Norra Skåne Offset, Hässleholm Omslagsfoto Meredith Michaels-Beerbaum med Shutterfly.

Foto Jan Gyllensten

8

Möt trefaldiga WC-vinnaren Meredith Michaels-Beerbaum

14

17 20 22 24 26

USA – en stormakt i hoppning men toppen är smal Ridkonsten i utförsbacke Betyg ska ge mer professionella tävlingar Tävlingsutvärdering Bra underlag av yttersta vikt Motverka skador på hästarna

14

29 Frank Rothenberger

– banbyggare i världsklass 32 Banbyggaren har ett enormt ansvar 34 Meydan Nations Cup

– en riktig utmaning för Sverige

36 HK:s talangjakt fick en positiv start 38 Ung talang: Caroline Kamensky

40 Ranking av stofamiljer i hoppning

40 8

Bli en vinnare Specialerbju danden under hela v eckan

- du med!

Besök vår monter vid framridningsbanan på

Foto: Jens Svare-Olsen

Falsterbo Horse Show

Boehringer Ingelheim Vetmedica Box 467 S-201 24 Malmö Tel 040-23 34 00, Fax 040-97 27 50 www.bivet-ca.nu

Bättre ridutbildning ett måste!

En halv miljon hästintresserade svenskar rider eller kör idag

mer eller mindre regelbundet. Flera hundra tusen hästar skall skötas och utbildas. Detta kräver välutbildade och skickliga ridlärare, tränare, beridare, stallchefer, hovslagare, veterinärer, med flera yrkesutövare. För att rida eller köra in alla unghästar behövs många duktiga och inte minst modiga unghästutbildare (= beridare). Vi har en population på 80 000 svenska varmblodshästar (SWB) vilket innebär att ca 4 000 unghästar skall ridas och/eller köras in varje år. Dessutom behövs sakkunnig hjälp med att sköta och utbilda alla de värdefulla unghästar som aveln idag får fram för att de skall bli hållbara och för att deras medfödda talang skall tillvaratas så att de stiger i värde.

Utbildningar finns men… ➤ Dessbättre finns det många utbildningar till yrken inom hästnäringen. Gymnasieskolan har, bland annat vid naturbruksskolorna, kurser med hästinriktning.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) utbildar veterinärer, agronomer och lantmästare samt dessutom ridlärare och stallchefer i sitt tvååriga hippologprogram på Flyinge och Strömsholm. Programmet för kvalificerad yrkesutbildning (KY) erbjuder nu också praktisk utbildning av beridare och hovslagare på Flyinge. Allt borde väl då vara frid och fröjd?

Negligerat djurskyddsproblem ➤ Tyvärr är det inte

så. Vi saknar nämligen en nationell utbildningsmetod, grundad på beprövad erfarenhet och/eller forskning för utbildning av såväl elever som hästar. Har det då någon större betydelse? Ja, definitivt! Felaktig ridning är ett allvarligt, idag negligerat djurskyddsproblem, eftersom det tvingar hästarna att kompensera för ryttarnas dåliga balans och övriga inverkansfel. Hästarna blir därigenom inte lösgjorda och välbalanserade utan stela och felkoordinerade i gången vilket så småningom gör att de blir halta. Vissa hästveterinärer anser att mer än 50% av alla hältor orsakas av dålig ridning. Dessutom förstörs många lovande unghästar genom oskicklig träning och ridning.

Tillvaratog inte kunskapen ➤ Varför är det då så här? Ja,

det har en historisk förklaring. Antalet hästar minskade dramatiskt då samhället motoriserades och de flesta ansåg att hästen hade spelat ut sin roll i samhället. Armén avhästades och utbildning av ryttare och hästar fick låg prioritet. De militära instruktörernas kunskap tillvaratogs inte och arméns utbildningssystem för ryttare och hästar ersattes aldrig av en nationell civil utbildningsmetod grundad på beprövad erfarenhet och/eller vetenskap. Detta är inte så konstigt eftersom ingen kunde ana att hästen åter skulle få någon större betydelse i Sverige.

Krävs skickliga lärare ➤ I detta sammanhang är det vik-

tigt att känna till att ridning, liksom till exempel musik och dans, är en flera tusen år gammal konstart. Det är därför intressant att jämföra hur elever inom musik, dans och ridning utbildas. Oavsett metod kan de flesta hjälpligt lära sig spela ett instrument. Till en början märks inte så stor skillnad på musicerandet, förutsatt att eleverna är lika musikaliska. De elever som inte utbildas metodiskt

av en musiklärare automatiserar tyvärr vanligen fel i sin spelteknik, som sedan gör det omöjligt för dem att vidareutvecklas och bli virtuosa på sina instrument. För att utveckla en tillräcklig kroppsuppFoto Stina Fredricson fattning och kroppskontroll måste danselever, liksom ridskoleelever, redan från början tränas av skickliga lärare efter en väl beprövad och allmänt accepterad metod för att kunna bli professionellt framstående.

Ständig vidareutveckling ➤ Ryttare och unghästutbildare som vill bli professionella yrkesutövare måste, på samma sätt som blivande musiker och dansare, utbildas systematiskt från grunden och därefter ständigt vidareutvecklas. Ridningens pedagogik kompliceras av att det förutom skickliga lärare krävs välutbildade skolhästar som svarar korrekt på ryttarens hjälper. Då de flesta ridskolor saknar sådana fyrbenta läromästare kommer förhoppningsvis de hästrobotar (= intelligenta mekaniska hästar), som nu utvecklats, att snart användas för att lära ryttare att rida rätt samt för att diagnostisera och rätta till felaktig ridning.

Jämför med dans ➤ Svensk dansutbildning har länge kritise-

rats av professionella dansare för att hålla för låg nivå. Den statliga utredningen, Ta Klass (SOU 2009:27) kom nyligen fram till att det behövs en helt ny internationellt konkurrenskraftig yrkesdansarutbildning. ”Utbildningens fokus skall ligga på klassisk balett och modern dans, som vilar på den klassiska teknikens grund och vara en smal spetsutbildning som exklusivt vänder sig till dem som har som mål att verka som yrkesdansare på internationell nivå.” För att göra en sådan elitutbildning möjlig föreslår utredaren att dansutbildningen skiljs från grundskolan och gymnasieskolan och förs över till en statlig skolform: Dansarskolan.

En tydlig huvudman saknas ➤ SLU:s hippolog-program

skall inom kort omvandlas till en 3-årig högskoleutbildning med tyngdpunkt på utbildning av ridlärare. Programmets inriktningar och detaljer är ännu inte klara. Bättre ridutbildning är definitivt ett måste och det faktum att ridkonsten saknar en tydlig huvudman med ansvar för pedagogisk metodutveckling måste uppmärksammas.

Landets ridlärare, tränare och beridare måste utbildas enligt en nationellt vedertagen metod för att ges möjlighet att bedriva sin yrkesverksamhet professionellt. Hästnäringens Nationella Stiftelse, Sveriges Lantbruksuniversitet och Svenska Ridsportförbundet bör därför snarast gemensamt uppvakta det ansvariga statsrådet och anhålla om att svensk utbildning av ryttare och hästar utreds på liknande sätt som dansutbildningen.

Grevlunda Nygård den 15 juni 2009

Ingvar Fredricson, Ordförande HK SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

5

Hopphästklubben informerar

Vi stödjer positiv utveckling av svensk hoppsport och hopphästavel övergripande mål är att skapa ett starkt nätverk av intresserade och kunniga medlemmar som är intresserade av att svensk hoppsport och hopphästavel kan hävda sig i ett internationellt perspektiv.

För att nå ökade internationella framgångar krävs att kvaliteten kontinuerligt förbättras i samtliga led i produktionskedjan från avel, reproduktion och uppfödning till hästutbildning, anlagstester, tävling, skadeprevention, veterinärservice, forskning, med mera. Hopphästklubbens förhoppning är att kunna utveckla samverkan med sportens, avelns och forskningens organisationer för att stimulera till en sådan utveckling. Förutom att anordna föredrag, diskussioner och kontaktutveckling har Hopphästklubben hittills: • Listat avelsston och avelshingstar av HK-kvalitet • Utvecklat ”black type härstamningar” för kvalitetssignalering • Utvecklat och testat anläggning för naturlig hopphästuppfödning (EU-projekt) • Skapat en modern hemsida med relationsdatabas och häst marknad (EU-projekt) • Arrangerat inhoppning av medlemmarnas unghästar • Genomfört pilottest med HK-Talangjakt för effektiv marknadsföring • Gett ut sport- och avelstidningen Show Jumping som gratis levereras i abonnenternas brevlåda med fyra nummer per år Vill du bli medlem är du hjärtligt välkommen. Gå in på Hopphästklubbens hemsida www.hhklubben.se och klicka

Hopphästklubbens (HK)

Österlen, unghästarnas paradis!

på fliken ”Bli medlem”. Årsavgiften är 300 kronor per familj.

Har du inte redan läst tidningen Show Jumping kan du göra det genom att gå in på vår hemsida och läsa hittills utkomna nummer. Vill du också få tidningen hemskickad så står det där hur du enkelt blir abonnent.

Vill du verka för att svensk hoppsport och hopphästavel skall bli ännu mer framgångsrik är du hjärtligt välkommen som medlem i Hopphästklubben! •

Inom ramen för HK:s talangjakt har uppfödarna fått en möjlighet att hoppa in unghästarna på ett bra sätt.

Foto: Fotoduo.se

TORVSTRÖ

nytt unghästkoncept!

LÖSDRIFT i unik miljö, individuell hantering BESTÄLL GRATIS DVD!

Om hästen hade något att säga till om.

GG

Grönhems Gård

www.gronhemsgard.se 0733-32 47 10 GRÖNHEMS GÅRDS REKLAMBYRÅ HJÄLPER DIG OCKSÅ MED ALL TYP AV MARKNADSFÖRING AV DINA HÄSTAR OCH DITT HÄSTFÖRETAG.

6

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

foto och dvd: www.nordicimages.com

Mail info@stallvital.se Mail info@stallvital.se www.stallvital.se www.stallvital.se

introducing B R E AT H A B L E S T R E T C H M AT E R I A L F O L L OW S T H E M OT I O N O F T H E R I D E R

Technical Riding Jackets www.kingsland.no

Möt trefaldiga WC-vinnaren

Meredith MichaelsBeerbaum Allt sedan starten av hoppningens World Cup i slutet av 70-talet och början av 80-talet, har den amerikanska ridstilen diskuterats och jämförts med den europeiska, främst företrädd av den tyska. Finns det någon som i detta avseende bättre än någon annan bör veta vad hon talar om, så är det Meredith Michaels-Beerbaum.

Kanske är det de kunskaperna som gör henne så framgångsrik. Show Jumping har hälsat på hemma hos den trefaldiga WC-segraren…

Av Jan Gyllensten

När Meredith Michaels var 22 år reste hon till Europa för att tävla några månader i ett ungt amerikanskt landslag under legendariske George Morris ledning. Men när laget skulle återvända till USA hösten 1991, stannade Meredith kvar i Tyskland hos Paul Schockemöhle och blev 1993 ett par med Markus Beerbaum. En relation som ledde till att hon fick lägga hans efternamn till sitt eget. Uppväxt i USA, men sedan snart 20 år tillbaka bosatt och verksam i Tysk-

8

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

– Disciplinen i markarbetet var mycket bättre och mera noggrann i Tyskland. Här kunde man verkligen kontrollera sina hästar till skillnad från i USA, säger Meredith Michaels-Beerbaum.

– Jag blev verkligen imponerad när jag kom hit och älskade hur sporten togs emot av publiken.

land, kan givetvis Meredith bättre än någon annan jämföra de båda kontinenternas ridstilar.

Från Los Angeles ➤ Meredith föddes 1969 i Los Angeles. Familjen hade ingen hästanknytning men hennes ridintresse fick omedelbart stöd av mamman och styvpappan.

Sin första häst fick hon 11 år gammal, någon ponny var det inte tal om. På Foxfields ridskola fick hon lära sig allt om ridsportens olika grenar. Efter ridskolan började Meredith träna för Karen Healey som var elev till George Morris och lärde ut hans ridstil. Sjutton år gammal var det så dags att börja rida för legenden själv.

Tävlingskarriären inleddes med så kallade Hunters- och Equitation-hoppningar som bedöms på stil. Därefter blev det hoppningar över meterhöga hinder som avgjordes på fel och tid. Merediths första riktigt bra häst var Forest County, en före detta GP-häst som blev hennes läromästare. När hon var 14 år gammal och fyra år framåt var hon bofast i Kaliforniens delstatslag för juniorer och fick vara med om att detta lag för första gången i historien vann en hoppning mot USA:s övriga delstater. Kalifornien vann också under hennes tid i laget den prestigefyllda Senators Cup för juniorer i Washington DC. Två helt olika ridstilar ➤ Sedan

blev det dags för Meredith att resa till Europa för att representera USA i en serie nationshoppningar.

– Jag blev verkligen imponerad när jag kom hit och älskade hur sporten togs emot av publiken. Här är sporten mycket mera erkänd än i USA. Den har betydligt fler åskådare och en helt annan TV-bevakning. I USA är dessutom sponsringen av ridsporten många gånger rent ut sagt dålig.

När Meredith bestämde sig för att stanna i Europa hos Paul Schockemöhle i början av 90-talet blev det givetvis ett kontrasternas möte ridstilsmässigt. Den amerikanska ridstil som George Morris företräder ger hästarna stor frihet mot och över hindren.

– Disciplinen i markarbetet var mycket bättre och mera noggrann i Tyskland. Här kunde man verkligen kontrollera sina hästar till skillnad från i USA och det är nog den stora skillnaden mellan europeisk kontra amerikansk hoppning.

Visserligen har USA utvecklats i detta avseende, men skillnaden är fortfarande mycket stor. För egen del har jag lärt mig att kombinera de båda ridstilarna och kan ge min häst frihet mot och över hindren, samtidigt som jag kan kontrollera den mellan hindren. Detta tror jag är en betydande del i de framgångar jag har, förklarar Meredith.

Att prestera under press ➤ En annan viktig del i hennes stora framgångar är att kunna prestera toppresultat under press. Mer än en gång har hon ridit in i avgörande lägen med krav på sig att rida felfritt och har då gjort detta.

Bland annat var situationen sådan vid årets WC-final i Las Vegas, en uppgift Meredith klarade briljant och resulterade i hennes tredje seger i en World Cup-Final. En prestation som bara Hugo Simon och Rodrigo Pessoa lyckats med tidigare.

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

>> 9

En av Merediths styrkor är att hon kan kombinera de amerikanska och europeiska ridstilarna.

En stilstudie av Meredith som vann World Cup 2009 med Shutterfly.

– Jag har sedan lång tid tillbaka läst en del böcker om allmän sportpsykologi och mental träning. De har betytt mycket för mig och via dessa har jag hittat tekniker som jag kan använda mig av i pressande situationer. Det finns ingen särskild bok jag vill framhålla för många är ganska lika, men jag vill gärna rekommendera andra ryttare att läsa böcker i detta ämne.

– Sedan går det inte att bortse från att jag med åren som gått, också fått en del möjligheter att öva upp min förmåga i att rida under press. Men jag måste medge att jag faktiskt är lite förvånad över mig själv ibland i detta avseende. För visst går det att förklara hur man ska göra för att kunna fokusera och prestera när man rider under press, men det är långt ifrån lika lätt att sedan göra det, kommenterar Meredith sin mentala styrka.

Sina stora framgångar beskriver Meredith som en kombination av flera faktorer. Dels kombinerandet av de amerikanska och europeiska ridstilarna, dels sin förmåga att fokusera i viktiga lägen. Men hon nämner två faktorer till – maken Markus med hans tävlingsrutin och hästen Shutterfly.

World Cup-vinnaren Shutterfly beskriver hon som en ”once-in-a-lifetime-horse”.

Shutterfly har allt ➤

10

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

Meredith och Marcus Beerbaum går banan i Las Vegas.

– Shutterfly är en 16-årig valack med en fantastisk hoppförmåga. Han är mycket elastisk och kan gå med mycket små språng samtidigt som han kan hoppa mycket stora hinder, något långt ifrån alla hästar klarar. Han kan gå med både stora som små galoppsprång, samt är snabb och vändbar.

Shutterfly har helt enkelt ALLT en bra häst ska ha!

Men ingen häst varar för evigt och hemma i stallet står två talangfulla åttaåriga påläggskalvar, av vilka Meredith hoppas att någon kanske ska bli nästa stjärna. Det är valacken Lancaster (e. Lesotho) och stoet Kismet (e. Kaanan – Furioso).

– Men ingen blir en ny Shutterfly – för det kommer ingen någonsin att bli..!

Gerd Wiltfangs anläggning ➤ Paret Beerbaums gård ligger vackert omgiven av grönskande fält i utkanten av samhället Thedinghausen mellan Bremen och Verden. Anläggningen ägdes tidigare av Gerd Wiltfang som blev världsmästare i hoppning 1978 på Roman, men köptes efter hans alltför tidiga död 1997 av Meredith och Markus. Minnet av den tidigare ägaren lever dock alltjämt kvar med hjälp av en stor bild på Gerd, som hänger i stallarna bland en mängd andra bilder på de nuvarande ägarna.

Paret Beerbaums ridhus i utkanten av Thedingshausen.

Stallet som innehåller 45 boxar byggdes av Gerd Wiltfang som blev världsmästare i hoppning 1978.

Här är det Checkmate som njuter i solen.

I de 45 boxarna på gården finns det normalt mellan 20-25 hästar som tillhör Beerbaums. Resterande boxar är ofta uthyrda till andra ryttare för kortare eller längre perioder.

Ekonomiskt bidrar Merediths framgångar till att hon och Markus är en smula privilegierade. De kan basera sin ekonomi på ungefär lika stora delar prispengar, sponsorer och reklamavtal samt handel med hästar. För många andra ryttare är det ofta hästhandeln som får finansiera verksamheten.

Hos paret Beerbaum är det Markus som i första hand tar hand om de hästar som är till salu. Det gör att han många gånger rider 10–12 hästar om dagen, medan Meredith vanligtvis nöjer sig med att rida omkring 6 hästar dagligen. För att få sin verksamhet att fungera har de hjälp av fyra anställda hästskötare och en administratör, samt en del elever.

Med tre World Cup-segrar i bagaget, tror då Meredith att det kan bli en fjärde seger i Genevé nästa år?

– Då är Shutterfly 17 år och jag vet inte om han räcker till på samma sätt. Jag tror att det kanske blir svårt att vinna 2010, men då får jag väl komma igen 2011.., säger hon med ett stort leende. •

Framgången ger god ekonomi ➤

Minnet av Gerd lever kvar genom en stor bild som hänger i stallet.

En World Cup-segrare på väg...

Om Meredith Michaels-Beerbaum…

Vi har frågat två ungdomar som tränat för henne om vad de tror det är som gör Meredith Michaels-Beerbaum så framgångsrik? Hur var det att träna för henne?

Av Kristin Fridholm Foto Jan Gyllensten

Alexander Zetterman, 19 år – Meredith har med åren skaffat sig mycket skinn på näsan.

Jag tror att hon fick arbeta ganska hårt för att komma in i laget i Tyskland efter flytten från USA. Men hon kämpade på och skaffade sig en bra mix av de båda ländernas olika hoppstilar. Dessutom har hon fått mycket bra coachning genom sin make Markus Beerbaum som alltid varit där för henne.

– Hon använder sig gärna av relativt försiktiga hästar och endast lätta hjälper. Jag tror till exempel inte att jag såg ett enda vanligt tränsbett när jag var där utan bara skarpa bett.

Meredith är dessutom oerhört stark mentalt. Många anser henne vara totalt iskall även i pressade situationer, men jag vet att hon alltid är nervös när det gäller. Trots det lyckas hon behålla sin fina teknik och genomföra rundorna perfekt.

– Jag var nere i Tyskland och tränade för Meredith i fyra månader och det var oerhört lärorikt. Jag fick med mig många idéer därifrån för att nu kunna bygga upp min egen stil. Bland annat har jag lärt mig att jobba mycket mer med att verkligen få hästen att vänta in hindren. Det gäller att hålla ett jämt tempo så att hästen alltid vet vad den ska göra inför ett hinder.

12

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

Ann-Sofie Oscarsson, 28 år – Meredith är min allra största förebild, både som människa och som ryttare. Jag tror att det som framför allt gjort henne så framgångsrik är helheten. Hon är en idrottsmänniska till 100 procent. Hon ser till att själv göra jobbet, det vill säga hon rider sina hästar själv varje dag. Dessutom ser hon till att alltid vara på topp genom att löpträna och hålla igång kroppen.

– Sedan är hon extremt ödmjuk som person. Både mot sina hästar och mot uppgiften att försöka få dem att nå toppresultat. Samtidigt är hon alltid trevlig och professionell såväl mot sina hästskötare som mot sponsorer och andra som hon träffar.

– Men framför allt så älskar hon sina hästar. Hon gullar gärna med dem och blir glad för varje framgång de gör. Hennes man Markus är likadan och han är ytterligare en av anledningarna till att hon nått sådana framgångar. Hon har helt enkelt världens bästa tränare!

– I tre omgångar har jag varit i Tyskland och tränat för Meredith. Först tre veckor på våren 2007, sedan fyra månader på hösten samma och år och så en månad nu i höstas.

Som tränare är hon jättetuff! Men gillar man att få konstruktiv kritik så är hon helt fantastisk. Hon har en tydlig röd tråd i det hon gör och utgår alltid från det som fungerar på banan.

– Ett sammanfattande ord för hennes teknik skulle nog kunna vara ”tempo”. Det gäller att kunna ha full kontroll på sin häst även i det höga tempo som råder under tävling.

Jag har lärt mig att gå tillbaka till grunderna; helt enkelt att få hästen att gå fram, tillbaka och svänga höger och vänster med kontroll i högt tempo. De månader jag varit nere hos Meredith har varit de bästa i mitt liv!

”De månader jag varit nere hos Meredith har varit de bästa i mitt liv!”

ANN-SOFIE OSCARSSON

Idun Showjacket Clothing that beats the competition www.gersemi.se

USA – en stormakt i hoppning men toppen är smal – Jag kör lastbilen, det hörs inte så bra!

Det var det första som den legendariske USA-tränaren George Morris sa när vi kontaktade honom inför denna intervju.

Han vann OS-silver 1960 i Rom, 49 år senare kör han hästtransport till superligatävlingen på samma bana. Där USA:s lag vann!

Av Cecilia Lönell Foto Jan Gyllensten Med George Morris som förbundskapten vann USA förra sommaren också sitt andra raka lagguld i OS och vice världsmästaren Beezie Madden tog dessutom brons. Världscupfinalen i Las Vegas vanns av hans tidigare elev Meredith MichaelsBeerbaum, med USA:s McLain Ward som knappt slagen tvåa.

Vad har gjort USA till en sådan stormakt i hoppning?

– Vi har en stark tradition med hästar, med jaktridning och galoppsport, precis som flera europeiska länder, men mindre än dem med dressyr, säger Morris. Redan 1888 hölls stora hopptävlingar på Madison Square Garden i New York.

Då vann ett sto på 149 cm en höjdhoppning över 205.

Kavalleriofficeren lade grunden ➤ Avgörande för ame-

rikanska hoppsportens utveckling och styrka sedan andra världskriget var enligt både George Morris och OS-guldmedaljören William Steinkraus den legendariske förbunds-

14

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

Respekt är något George Morris gärna återkommer till. Tydlig disciplin är en faktor i hans ledarskap, samtidigt som han talar med värme och respekt om proffsen i sitt lag.

coachen Berthalan de Nemethy som i 25 år ledde USA:s landslag.

Berthalan De Nemethy var en ungersk kavalleriofficer som varit elev vid arméridskolan i Hannover men lämnade Ungern efter andra världskriget. Han värvades på 1950-talet till USA där han skapade det amerikanska landslaget. Han använde ett tydligt system baserat på de klassiska kavalleriskolorna i Europa. Den klassiska traditionen har dock gått tillbaka idag och det är till ridsportens nackdel, anser George Morris.

Med de Nemethy som heltidsanställd förbundscoach blev USA på 1960-talet en hoppnation att räkna med. William Steinkraus vann OS-guld i Mexico City 1968.

På den tiden hade det amerikanska landslaget ett eget träningscentrum i Gladstone, New Jersey. Där hölls landslagskurser, men där mönstrades också unga talanger som de Nemethy hittade på juniorträningar runtom i landet.

De resurserna finns inte längre.

USA:s storhetstid ➤ – Melanie Smith håller kurser på gräs-

rotsnivå runt om i USA, men det är inte alls samma upplägg som under Berts tid, säger George Morris.

I slutet av 1970-talet och 1980-talet vann USA ”allt”. Vid den första världscupfinalen 1979 var Morris elev Katie Monahan-Prudent med fullblodet The Jones Boy xx i omhoppning om segern mot Hugo Simon med Gladstone. Från 1980

Beezie Madden med Authentic var med och tog guld för USA i Aten 2004, vilket hon gjorde om 2008 i Hongkong.

till 1987 vann nordamerikanska ryttare sju världscupfinaler i rad, plus dubbelt guld vid OS i Los Angeles, dels i lag och av Joe Fargis. USA tog också dubbelt silver vid OS i Söul, med laget och Greg Best.

– Det var vår storhetstid, säger Morris.

– Laget som vann OS i Los Angeles 1984 var ett riktigt ”Dream Team, super, super”, tillägger han om Conrad Homfeld–Abdullah, Joe Fargis–Touch of Class xx, Melanie Smith–Calypso och Leslie Burr-Howard–Albany. De kunde vinna vilket Grand Prix som helst. Alla i laget utom Fargis var hans elever.

Det handlar även om tur ➤ George Morris tonar samtidigt

ner betydelsen av den senaste amerikanska lagsegern i OS. – Nu när vi vann i Hongkong handlade det mer om att stjärnorna och månen råkade stå i rätt position – vi hade lite tur, säger Morris om lagets andra raka lagguld efter OS i Aten. Halva laget var också med 2004; Beezie Madden– Authentic och McLain Ward–Sapphire.

– I Hongkong hade vi Beezie med Authentic och McLain med Sapphire, men Laura Krauts häst är inte hennes bästa och Will Simpson med Carlsson vom Dach från västkusten var rätt oprövade, säger Morris.

USA må vara en stormakt i hoppning, men han anser att toppen är smal.

– Vi har ett 20-tal ryttare som platsar i kvalen till mästerskap. Men ska vi tala om ekipage för mästerskap är det bara en handfull. Vi har några mycket fina ryttare utan bra hästar, några mycket fina hästar utan bra ryttare, men talar man om ekipage där både ryttaren och hästen platsar på mästerskap är det få, säger han.

Uttagningstävlingar ➤ Kärnan i det amerikanska landslaget är utan undantag proffs, som rider hästar åt förmögna hästägare. De framgångsrikaste hästarna, som till exempel Authentic, har köpts som unga talanger från Europa. Andra landslagsnamn som finanskungen Bloombergs dotter Georgina köper mer färdiga individer.

Amerikanska mästerskapslag tas ut med hjälp av specialarrangerade uttagningstävlingar. Detta gäller sedan VM i Stockholm 1990, då lagets reserv stämde förbundet efter att inte kommit med i själva laget. Under många år gällde bara poäng på dessa uttagningstävlingar. En miss där kunde kosta det mest meriterade ekipage mästerskapsbiljett, vilket inte alltid gynnade amerikanarnas chanser.

Måste vara rättvisa ➤ En modifiering av det systemet var ett av Morris krav då han tillträdde som förbundskapten.

Idag är han nöjd.

– Vi är ett stort och demokratiskt land och måste vara

>>

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

15

”Vi har ett 20-tal

ryttare som platsar i

kvalen till mästerskap.

Men ska vi tala om

ekipage för mästerskap är det bara en handfull”

GEORGE MORRIS

Lagguldet i OS i Hongkong vanns av USA, i laget ingick Will Simpson, Laura Krauts, Beezie Madden och McLain Ward.

rättvisa. Vi har vissa ekipage som kan tas ut på förhand som Sapphire/McLain och Autthentic/Beezie, men urvalet i övrigt sker i flera steg, både subjektiva och objektiva, förklarar han.

Ett exempel på utfallet i fjol var att Laura Kraut till sin egen förvåning vann OS-guld i Hongkong med sin andrahäst Cedric. Hennes förstahäst Miss Independent var skadad i samband med uttagningstävlingarna och var därför inte aktuell för OS trots att det var flera månader emellan.

Däremot vann hon kvalen med Cedric, som hon själv inte sett som en OS-häst men han gav henne lagguld.

Med värme och respekt ➤ Dagens landslagsframgångar

får Morris en del av äran för, från sina landslagsryttare, men han tonar själv ner sin roll.

– Hur förbereder du en ryttare som McLain? Det frågade

hans lagkamrat från Hongkong Will Simpson i en TV-intervju med Morris efter världscupfinalen i Las Vegas, där Ward tog silver.

– McLain gör det själv, han har en sådan erfarenhet och teknik. Men vad han gör är att använda mig som bollplank, till exempel när han går banan. Han behöver det egentligen inte, men han är väldigt respektfull och kanske ger det honom lite extra självförtroende att ha pratat med mig, svarade Morris.

Respekt är något George Morris gärna återkommer till.

Tydlig disciplin är en faktor i hans ledarskap. Han talar med värme och respekt om kärnan av proffs i sitt lag och de i sin tur hyllar honom som ledare.

– Tack George, vi älskar att ha dig som förbundskapten! avslutade guldryttaren Simpson sin intervju. •

Med Ydre-Grindens byggmaterialsatser och ritningar ger vi Dig möjlighet till ett mer personligt utformat stall i hög kvalité.

KUNDBESÖK - PROJEKTERING - RÅDGIVNING - TILLVERKNING - LEVERANSER

Ring oss så berättar vi mer

Häststall med betongväggar

HÄSTSTALL

Interiör Oisolerat uteboxstall

Tel: 0381-502 50 Fax: 0381-502 85

I STANDARDMODULER ELLER FÖR KUNDANPASSNING, BÅDE FÖR ISOLERADE STALL OCH UTEBOXSTALL

16

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

info@ydre-grinden.se www.ydre-grinden.se

George Morris tar John Whitaker som exempel.

Det är inte många lektioner han fått, men han är en traditionellt klassisk ryttare som kan rida framåt och galoppera.

– Enligt min erfarenhet lär ryttarna sig aldrig att rida riktigt bra om de inte skaffar sig en klar bild av grundprinciperna, menar George Morris.

Ridkonsten i utförsbacke Ridsporten har blivit alldeles för tävlingsfixerad och ridkonsten har gått bakåt i sin utveckling. Det anser George Morris, en av världens mest erfarna och meriterade hopptränare.

Av Cecilia Lönell Foto Jan Gyllensten George Morris ifrågasätter inte dagens ledande elitryttare, men däremot den bredare gruppen.

– Den klassiska ridkonsten går tillbaka, det gör den i alla länder. För de bästa 10–20 ryttarna per land gäller inte detta, men åker man ut på tävlingar på nivån under toppen är det sorgligt vad man ser. Det är så i USA, det är så i Sverige och på andra håll, säger Morris.

– Det gäller som sagt inte de bästa ryttarna, de rider klassiskt ändå genom sin inneboende talang och känsla. Som Markus Ehning, Jos Lansink, Beezie Madden, för att inte

tala om John Whitaker. Det är inte många lektioner han fått, men John är en traditionellt klassisk ryttare som kan rida framåt och galoppera. De ryttarna är så begåvade, de iakttar andra och tar till sig, fortsätter George Morris.

Det finns inga genvägar ➤ – Men många andra ryttare är

hästhandlare i första hand och de lär sig inte den klassiska ridningen, utan tar delar av den. Jag tror på de klassiska principerna, de har fungerat för mig och andra, säger Morris.

Med ”klassisk” menar han att följa en tradition som inkluderar en noggrann grundutbildning av både häst och ryttare, utan genvägar.

– Av egen erfarenhet från kurser är jag väl medveten om att många ryttare tycker att det är tråkigt att diskutera ridningens grundprinciper och hästens anatomi. De kan knappt bärga sig innan de får bygga hinder och börja hoppa. Men enligt min erfarenhet lär de sig aldrig rida riktigt bra om de inte skaffar sig en klar bild av grundprinciperna, detta skrev också Berthalan de Nemethy i sin bok ”Hopplära – moderna metoder på klassisk grund” från 1988.

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

>> 17

Aldrig med gramantyglar ➤ En av Morris viktigaste läromästare var dansken Gunnar Andersen, ryttmästaren som tränade polioskadade Lis Hartels till OS-silver i dressyr i Helsingfors 1952.

– Jag bodde hos honom och hans fru i ett år när han var i USA och vi blev mycket nära vänner. Jag red tre-fyra timmar om dagen för honom. Han var helt klassisk, red alla hästar på tränsbett och aldrig med gramantyglar. Han hatade gramantyglar, säger Morris.

– Det är likadant inom dressyrsporten, den har också lämnat den klassiska traditionen. Idag finns inte samma system för utbildning av ryttare. Om man jämför med att gå i skolan, så finns det idag inga college och inget universitet inom ridkonsten, menar George Morris. Ryttarna idag jobbar mycket individuellt och utan något enhetligt system. Det är likadant i många länder.

Standarden har sjunkit ➤ När började den trenden?

– I mitten av 1980-talet som jag ser det. Standarden har sjunkit på klassiska utbildningscentra som Warendorf i Tyskland och Saumur i Frankrike. Och när nivån sjunker där, så sprider sig det neråt.

– Om man jämför med hur det var förr i Tyskland med Warendorf, när de hade Hans Gunther Winkler som tränare och Hermann Schridde och Lütke-Westhuis. Den nivån

”Att bara fokusera på tävling är väldigt begränsande”

GEORGE MORRIS

har de inte i Warendorf idag. Ludger Beerbaum har gjort ett mycket bra försök att efterlikna det, med hur han samlar och tränar ryttare på sin anläggning, säger Morris.

Ridning är en konst ➤ – Folk är fixerade vid att tävla. När jag var yngre var vi mer fokuserade på hur vi red, tävlade gjorde vi kanske var tredje eller fjärde vecka. Nu tävlar man hela tiden och det är farligt! Överdrivet tävlande är mycket farligt! Tävling är ett bra sätt att få praktisk övning och visar vad som inte fungerar hos ekipaget. Men att bara fokusera på tävling är väldigt begränsande.

Vad kan göras för att ändra denna utveckling?

– Jag tror att den ekonomiska krisen, recessionen som vi har nu kan hjälpa till. Den kan få folk att dra åt svångremmen, se över sina värderingar och inse att ridning inte bara handlar om tävling. Ridning är en konst, inte bara en sport och det vore bra om folk kom tillbaka till den verkligheten, säger Morris. •

Top Equestrian Wear w

w

w .

t

o

p

e

q

u

e

s

t

r

i

a

n

w

e

a

r

.

N TA

GA BY ow R DE e Sh PÅ rs T T Ho MI o s erb s o st ök Fal es

c

B

o

m

på

➤

Ett bruksprov är ett trubbigt instrument där vi bara kan få osäkra indikationer på vad hingstarna kommer att kunna förärva. Därför gäller det att vässa detta instrument så mycket det går utan att äventyra de blivande tävlingshingstarnas hälsa eller utbildning eller att kostnaderna skenar iväg.

Kopiera inte ➤ Forskarna har visat att

resultaten från vårt bruksprov har en god korrelation med hingstarnas, och deras avkommors, senare tävlingsresultat och att då byta ut det mot de prov som idag finns i Tyskland, Holland eller Danmark vore ett stort misstag.

Dessa prov är idag starkt kritiserade i sina hemländer inte minst därför att de medför att de dyrbara hingstarna måste lämnas bort under en lång period för att utbildas och testas av främmande tränare och ryttare. Vi kan aldrig bli bättre än de stora avelsförbunden ge-

Fokuseringen på bruksproven för hingstar medför att stona hamnar i skymundan” • Ta till vara de möjligheter som embryotransfer nu erbjuder för att landets bästa ungston skall kunna producera flera avkommor med väl beprövade hingstar.

För stor fokus på bruksprov ➤ Vi

fokuserar alldeles för mycket på de unga hingstarnas bruksprov. Bruksprovet måste finnas för att vi ska selektera ut de intressantaste och mest lovande unghingstarna men på grund av att vi blåser upp resultaten för mycket blir bruksprovsegrarna väldigt eftertraktade av uppfödarna. Detta medför att det kostar lika mycket och ibland till och med mer att använda en unghingst jämfört med att använda en äldre hingst som visat både internationella prestationer och förärvning.

nom att kopiera deras system.

Vårt bruksprov är minst lika bra som övriga, bara vi ser till att hingstarna bedöms av personer med tillräcklig kunskap, integritet och anknytning till sporten. Efter avslutade bruksprov måste vi uppfödare se till att vi bara använder de hingstar som visar på tävlingsbanorna att de har den mentalitet, ridbarhet och prestationsförmåga som krävs för att kunna producera hästar för den absoluta toppen.

Höj statusen på stona ➤ Fokusering-

en på bruksproven för hingstar medför också att stona hamnar i skymundan.

Många uppfödare förleds till att tro att om de bara använder bruksprovsvinnarna spelar det inte så stor roll vilket sto de har. På kontinenten har man verk-

”Det är ofattbart att inte avelsföreningar och andra institutioner stimulerar intresset för att använda embryotransfer”, menar Peter Ljungcrantz, Hopphästklubbens avelssektion, i sin krönika.

Ljungcrantz

Det är med stor förtjusning vi ser att svenska ryttare och svenska hopphästar återigen skördar framgångar och skapar rubriker internationellt. De framgångar som framförallt Spender S, Isac, Cazino och Lunatic har haft den sista tiden är den bästa marknadsföringen vi kan få för våra svenska hästar.

Det är ingen tvekan om att våra bästa hoppryttare håller högsta internationella klass. För att de skall kunna hävda sig i den hårda konkurrensen måste vi kunna producera fler topphästar. Därför är det hög tid att göra en ordentlig genomlysning av svensk avel, tänka nytt och ta fram en stentuff avelsplan. Jag anser att vi effektivare än idag måste: • Se till att världens bästa avelshingstar används till våra bästa ston och att parningarna görs på rätt sätt.

• Höja statusen på våra mest intressanta ston för att på alla möjliga sätt försöka förbättra avelsstonas kvalitet.

Avelskrönika

Det gäller att ta vara på de bästa stona

ligen förstått hur värdefulla de bästa stona är och både stona själva och deras avkommor är mycket eftertraktade.

Hopphästklubben har tagit fram ett listningssystem som måste börja användas fullt ut genom prefix i namnen för avkommorna och markeringar i härstamningarna i kataloger för både avelsaktiviteter och tävlingar. På så sätt höjs statusen för de bästa stona och deras uppfödare.

Använd embryotransfer ➤ Vi måste

också använda moderna avelstekniker i mycket större utsträckning än idag.

Embryotransfer används allmänt i våra konkurrentländer för att de bästa stona ska få fyra till fem föl om året.

Treårsston som har intressanta härstamningar för hoppning och som visar fina anlag för hoppning måste få döttrar som kan föra blodslinjerna vidare samtidigt som stona själva utbildas. Det är ofattbart att inte avelsföreningar och andra institutioner stimulerar intresset för att använda embryotransfer så att vi inte halkar längre och längre efter de ledande avelsförbunden.

För att en nation som Sverige ska kunna hänga med på högsta nivå inom den mycket krävande internationella hoppcirkusen krävs en avel på absolut högsta nivå. Därför måste alla vi som sysslar med hopphästavel hjälpas åt för att vi ska få till en ordentlig spetssatsning. •

Av Peter Ljungcrantz

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

19

Betyg ska ge mer professionella tävlingar Att standarden på svenska tävlingsplatser måste höjas är ett faktum som praktiskt taget hela Sveriges ryttarelit ställer sig bakom.

Nu sätter Hopphästklubben press på arrangörerna genom att låta ryttarna betygssätta olika arrangemang via föreningens hemsida.

Av Kristin Fridholm Foto Jan Gyllensten

Hopphästklubbens medlemmar kunna vara med och göra en insats för att svenska ryttarföreningar ska kunna bli arrangörer av professionella hopptävlingar. Då ska nämligen ett system för betygsättning av olika tävlingsplatser ha byggts upp via klubbens hemsida.

Målsättningen är att höja standarden på svenska hoppbanor och göra Sverige mer attraktivt internationellt.

I sommar kommer

Internationell förlaga ➤ Förlagan till Hopphästklubbens

satsning kommer från International Jumping Riders Club, IJRC. De har på sin webbsida ett formulär där professionella ryttare kan gå in och betygsätta de största tävlingsarrangemangen i världen.

Formuläret består av en lista med 14 kriterier som betygsätts utifrån en femgradig skala: inte acceptabel, behöver förbättras, acceptabel, bra och utmärkt. De olika kriterierna berör områden som underlag på banor, sekretariat, faciliteter, attityd mot tävlande, prispengar, organisation, etcetera.

Den kommande svenska versionen kan du se på sidan 22.

Kungsbacka Elit

Helsingborg Elit

Dalby Elit

Stävie Nationell

Norrköping Elit/Internat.

Genomsnitt

1. Underlag på tävlingsbanan

1,5

2

2,2

2,1

0,8

1,72

2. Underlag på framhoppningen

0,6

2

3,1

1,2

0,6

1,5

3. Hindermaterial

2,9

3,2

2,2

1,9

3

2,64

4. Sekretariat

3,2

2,9

2,1

2,8

3

2,8

5. Överdomare

2,9

2,8

2,9

2,8

1,8

2,64

6. Domare

2,9

3

2,7

2,2

2,5

2,66

7. Veterinär

2,3

2,9

2,8

2,6

2,7

2,66

8. Dusch och WC

2,8

2,4

2,7

2,3

3

2,64

9. Servering

3,5

2,9

3,2

2,1

3,7

3,08

10. Banbyggnad

2,7

3,2

2

1,2

3,5

2,52

11. Prispengar

1,2

1,6

1,8

1,4

2,1

1,62

12. Uppstallning

2,1

2,2

2,4

ingen uppgift

2,2

2,225

13. El för boende med div. fordon

1,7

1,9

2,2

ingen uppgift

2,7

2,125

14. Atmosfär

2,3

2,3

2,9

2

2,8

2,46

15. Organisation av tävling

2,9

3

3,2

2,3

3,5

2,98

Genomsnitt (Maxpoäng = 4)

2,37

2,55

2,56

2,07

2,53

Daniel Zetterman har tagit fram en enkel utvärdering av tävlingsplatser. Se frågeformuläret på nästa sida. Tio elittävlingsryttare med internationell erfarenhet har fått svara på frågor vid fem olika tävlingar. Deras svar ligger till grund för ovanstående tabell.

Vi har gett svaren följande poäng: Utmärkt 4 p, Bra 3 p, Acceptabel 2 p, Förbättring behövs 1 p och Icke acceptabel 0 p.

Sedan har vi gjort en enkel statisk bearbetning och viktat svaren.

20

– Generellt sett håller svenska tävlingsplatser relativt låg standard om man jämför med länder som Tyskland, Frankrike eller Belgien, konstaterar Daniel Zetterman, en av drivkrafterna bakom Hopphästklubbens satsning. Systemet som vi ska använda finns redan i flera andra länder och vi tycker om tanken att det är ryttarna själva som officiellt, men anonymt, får framföra sina åsikter och tankar kring de olika arrangemangen.

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

Max 4 p på en fråga blir det om alla tio ryttarna ger svaret Utmärkt.

Mest nöjda är ryttarna med serveringen och organisationen på de fem utvalda tävlingsplatserna. Minst nöjda är de med underlaget på framhoppningen och prispengarna.

Inom en snar framtid kommer det att finnas en möjlighet för alla Hopphästklubbens medlemmar utvärdera tävlingsplatser via hemsidan.

– Elitryttaren Linda Heed kommenterare det hela efteråt genom att säga att hon annars måste åka 300 mil ner i Europa för att kunna delta i en så professionell tävling.

Det tycker jag är ett riktigt fint betyg, säger Ragnar Bengtsson.

Ragnar Bengtsson är mycket glad och stolt över den fina kritik som arrangemanget Henriksdal Spring Tour har fått.

– Vår förhoppning är naturligtvis att detta ska leda till att arrangörerna tar till sig av både negativ och positiv kritik som lämnas och att det i längden leder till att standarden på arrangemangen förbättras, säger Daniel Zetterman.

Ett sätt att utvecklas ➤ Resultatet av den svenska betyg-

sättningen kommer att vara offentligt för alla som går in på Hopphästklubbens hemsida och det kommer även att publiceras här i tidningen Show Jumping.

– Vår förhoppning är naturligtvis att detta ska leda till att arrangörerna tar till sig av både negativ och positiv kritik som lämnas och att det i längden leder till att standarden på arrangemangen förbättras. Vi hoppas att tävlingsarrangörerna ser på detta som en utmaning och som ett sätt att utveckla sin verksamhet, säger Daniel Zetterman.

Underlaget viktigast ➤ Bakgrunden till beslutet att införa betygsystemet är en enkätundersökning som gjorts bland Hopphästklubbens medlemmar där det framkommit att många framstående ryttare i Sverige är missnöjda med många av landets tävlingsplatser.

– Det allra viktigaste är att underlagen på svenska banor förbättras generellt, säger Daniel Zetterman. I utlandet har många ryttare bättre underlag i sina egna träningspaddockar än vi har på våra tävlingsbanor. Ett dåligt underlag innebär enorma påfrestningar på de dyrbara hästarna vilket leder till att internationella stjärnor tvekar inför att komma hit och tävla.

Henriksdal Spring Tour ➤ Den 16–18 samt 23–26 april i år arrangerades Henriksdal SpringTour på Henriksdals gård i Sjöbo, Skåne. Tävlingsarrangemanget fick mycket goda vitsord från både deltagare och publik. Tävlingsledare var Ragnar Bengtsson som driver verksamheten på gården tillsammans med sin hustru Paula Törnqvist. Under de två helgerna deltog delar av den svenska eliten med bland andra Malin Baryard, Maria Gretzer, Royne Zetterman, Linda Heed, Peder Fredricson och Jens Fredricson tillsammans med ett antal internationella ryttare.

Tävlingarna fungerade som kval till Falsterbo Horse Show, Breeders och Grand Prix. Under de sammanlagt sex dagarna gjordes över 2 000 starter på de två gräsplanerna, med hinder på allt från 1 till 1,45 meter.

– Vi har fått mycket positiv feedback från såväl ryttare, sponsorer som besökare och det känns oerhört roligt, säger Ragnar Bengtsson. Vi har arbetat intensivt för att framför allt ge ryttarna mycket tillbaka för sina anmälningsavgifter genom att ha välpreparerade banor och bra prissummor.

Samtidigt har vi redan från början planerat för hur vi ska kunna lyfta fram våra sponsorer så att även de känner att deltagandet lönar sig.

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

>> 21

Tävlingsutvärdering 1. Underlag på tävlingsbanan Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

9. Servering Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

2. Underlag på framhoppningen Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

10. Banbyggnad Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

3. Hindermaterial Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

11. Prispengar Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

4. Sekretariat Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

12. Uppstallning Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

5. Överdomare Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

13. El för boende med diverse fordon Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

6. Domare Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt 7. Veterinär Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt 8. Dusch och toaletter Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

Via Hopphästklubbens hemsida kan medlemmarna vara med betygssätta tävlingsplatser i Sverige. Målsättningen är att höja standarden på de svenska hoppbanorna.

14. Atmosfär Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt 15. Organisation av tävlingen Icke acceptabelt Förbättring behövs Acceptabel Bra Utmärkt

w

bben.se u l k h .h ww

Anpassning till utlandet ➤ Den totala prissumman under tävlingsdagarna var på cirka 300 000 kronor varav vinnaren i Grand Prix fick 25 000 kronor.

– Att ha skäliga prispengar i alla deltävlingar är en förutsättning för att många ryttare även ska kunna ta med sina unghästar, vilket vi gärna ser att de gör, säger Ragnar.

Inför arrangemanget gjordes ett stort arbete på Henriksdals gård med att bland annat bygga flera nya framridningsbanor med riktigt bra underlag. Men lika viktigt som själva ridbanorna anser Ragnar att det är med allt runt själva tävlingarna, exempelvis ryttarnas tillgänglighet till banorna, utrymmen runt uppställningsplatser och parkering, möjlighet att kunna äta bra mat snabbt och enkelt, tillgång till toaletter, ett väl fungerande sekretariat och så vidare.

– Som tävlingsryttare har jag varit på ett antal dåliga tävlingsplatser i Sverige och jag anser att man ska kunna begära

22

Även veterinärbesiktningen ska bedömas.

En av Sveriges mest erfarna överdomare är Jan Fristedt.

mer av en arrangör, säger han. Vårt mål har varit att skapa en tävlingsplats som når upp till den standard som råder på tävlingsbanorna runt om i Europa och jag tycker att vi kommit en god bit på väg.

Mindre byråkrati ➤ – Det jag önskar för framtiden är dock att det vore färre regler och mindre byråkrati kring att arrangera tävlingar i privat regi, fortsätter han. Ta till exempel det faktum att vi måste betala sju kronor per startande häst till distriktsförbunden. För vad undrar jag?!

Inför 2010 planerar Ragnar och hans ”crew” emellertid att anordna två tävlingar, en i april och en i augusti med liknande upplägg som årets arrangemang. Målet är att till dess ha gjort ytterligare förbättringar med hjälp av ett frågeformulär som årets deltagare fick fylla i där de kunde ge både ris och ros kring evenemanget. •

TERRA-TEX OTTOMATTAN TERRA-TEX TERRA-TEX OTTOMATTAN OTTOMATTAN

Insekter. .nää! a d l å s t s e M flugmedlet

Terra-Tex återger fuktighet

Terra-Tex återger fuktighet Terra-Tex ger svikt och dämpar Terra-Tex svikt och dämpar Terra-Tex ger skyddar mot frost Terra-Tex mot frost Terra-Tex skyddar binder sanden Terra-Tex binder ger en ljus ridbana Terra-Tex sanden Terra-Tex fuktighet Terra-Tex återger är lätt underhålla Terra-Tex ger enattljus ridbana Terra-Tex ger svikt och dämpar Terra-Tex är rutningsresistent Terra-Tex är lätt att underhålla Terra-Tex levereras blandat Terra-Tex mot frost Terra-Tex skyddar är rutningsresistent Specialsand finns i olika lager Terra-Tex binder sanden Terra-Tex levereras blandat Terra-Tex ger en iljus Specialsand finns olikaridbana lager Terra-Tex är lätt att underhålla är Tel: rutningsresistent 312Terra-Tex 92 Laholm 0430-181 76 Terra-Tex levereras Mobil: 070-69 45 490 Fax:blandat 0430-181 42 www.ridbanan.com Specialsand finns i olika lager 76 312 92 Laholm Tel: 0430-181

Expåra AB

Expåra AB

Expåra AB

Mobil: 070-69 45 490 Fax: 0430-181 42 www.ridbanan.com 312 92 Laholm Tel: 0430-181 76 Mobil: 070-69 45 490 Fax: 0430-181 42

Effektivt & Prisvärt Godkänt av Kemikalieinspektionen

www.trikem.se

Bra underlag

– skadeförebyggande eller ska ge bästa prestation för stunden?

Underlag på tävling har blivit mycket omdiskuterat, både i Sverige och utomlands. Det är ett ämne som det finns mycket åsikter och påståenden om, mer än objektiva fakta. Det finns vetenskapliga studier som visar att underlaget är en riskfaktor för skador på galoppoch travhästar. Men det finns få underbyggda råd om bankonstruktioner för hästsport.

Av Cecilia Lönell Foto Jan Gyllensten

För ridsporten finns ingen tidigare forskning på underlag. På travsidan blev Sverige ett föregångsland på 1970-talet genom professor Ingvar Fredricson och hans forskargrupp vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Vid OS i Aten 2004 fick tre hästar akuta senskador inne på banan. Senare fick superligatävlingar som Rom kraftig kritik för sina underlag, med skadade hästar som följd (vilket senare påtvingade ändringar). Detta fick häromåret det internationella ridsporförbundet FEI att satsa forskningspengar på att göra objektiva tester av underlag för ridning. Dessa pengar gick till ett internationellt samarbetsprojekt mellan forskare i Sverige, Holland, Schweiz och Storbritannien.

Syftet är att förebygga skador ➤ Detta projekt leds av docent Lars Roepstorff från Sveriges Lantbruksuniverstitet i Uppsala. Forskningen gäller både biomekanik och epidemiologi, som gett intressanta resultat om träning och underlag på galopphästar. Projektet har en rad målsättningar, alla med syfte att förebygga skador. Sedan i våras deltar elitryttare och en mindre grupp fritidsryttare från Sverige, Holland, Schweiz och Storbritannien i en sex månader lång fältstudie om träning och underlagsanvändning samt bedömning av underlag för hopphästar.

24

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

En målsättning för projektet är att i framtiden kunna ”VDN-märka” underlag, så att ryttare ska kunna välja tävlingar – eller hemmaunderlag – utifrån den profilen.

Finns det då ett enda optimalt underlag för alla sporthästar? Därom tvista de lärde.

– Vi säger sällan att ett underlag är bra eller dåligt, men att det har en viss effekt och man kan utnyttja olika underlag till olika träningseffekter, säger Lars Roepstorff, som själv är tävlingsryttare.

Då hoven slår ner i banan ➤ Vetenskaplig forskning om underlag har hittills främst handlat om den stötupptagande förmågan. Då hoven slår ner i banan påverkas både banan och hästbenet av en kortvarig stöt. Den sprider sig i form av stötvågor upp genom hästens hov, skelett och leder, och den misstänks kunna bidra till skador. Exakt vilka mekanismer som inverkar vid skador är ännu inte utredda, men det finns ändå en del misstankar. Ett slutmål för den aktuella studien är att göra modeller för vad som händer i hästbenet vid skadeuppkomst.

Har testat banor ➤ Under våren har Lars Roepstorff och

doktorand Elin Hernlund testat banor på tre nationella och en internationell tävling i Sverige, med hjälp av en fallhejare. Det är en metallställning med ett ”ben” och en modell av en hov i ena änden som släpps ned mot marken och mäter stötver-

Så nära idealet det går att komma

– Både tradition och forskning talar för att egenskaperna hos de flera hundra år gamla och välskötta gräsbanor som sparsamt används för kapplöpningar i England är så nära idealet som det går att komma vad gäller både svikt och friktion, säger professor Ingvar Fredricson. Under förutsättning att det regnat lagom mycket för att banan skall vara sviktande men inte djup. Med vattning kan man styra egenskaperna hos alla underlag.

kan. De har också höghastighetsfilmat hovens isättning vid landning, på samma sätt som Fredricsons grupp gjorde med travhästar på 70-talet. Det bidrog då till att landets travbanor konstruerades om för att bli skonsammare för hästarnas ben.

Därutöver har tävlingsdeltagare på samma meeting fått bedöma banans egenskaper i en enkät utförd av Enar Tollig, han går sista året på veterinärutbildningen och deltar i projektet för sitt examensarbete.

Banunderhållet är arbetskrävande ➤ Elitryttarna som

deltar i den halvårslånga studien har bedömningsprotokoll för alla tävlingar de deltar i.

– Jag har jämfört olika ryttares bedömning. Underlag är ju mycket omdiskuterat och jag har mötts med stort intresse av de flesta ryttare och tränare, säger Enar, som på de aktuella tävlingarna även frågade ut andra deltagare. En reflektion är att professionella ryttare tycker mer lika, de verkar ha tänkt efter mer och är mer kritiska, säger Tollig.

En annan av Enar Tolligs reflektioner så långt i studien, är hur mycket arbete som krävs för banunderhållet under ett meeting och hur mycket egenskaperna kan ändras under en och samma klass eller från en dag till nästa.

– Vi kunde mäta 50 procents förändring i hårdhetsgraden efter djupharvning, berättar Lars Roepstorff om fallhejarmätningen på en tävling.

Hårda underlag ger ökad risk ➤ I studier på galopphästar

har forskare sett en ökad risk för allvarliga skador som frakturer på hårdare underlag. Samma slutsatser har gjorts i till exempel Australien, USA, Japan och Kanada. Ju hårdare underlag, ju mer stötverkan blir det när hoven och benet sätts

Det internationella ridsporförbundet FEI satsar forskningspengar på att göra objektiva tester av underlag för ridning.

Detta samarbetsprojekt leds av docent Lars Roepstorff från Sveriges Lantbruksuniverstitet i Uppsala.

i marken. Men hårda underlag är också kopplade till ökad snabbhet. I USA har flera banor på senare år bytt ut sina hårda dirttracks mot den engelska kommersiella sandblandningen Polytrack, vilket resulterat i förbättrad skadestatistik.

För att komplicera saken finns det studier som visat att när en galoppbana fått sitt underlag utbytt för att förebygga frakturer, ökade någon annan typ av skada.

Varnar för hög friktion ➤ Det finns också andra viktiga kriterier som svikt, jämnhet och grepp som avgör ett underlags egenskaper. Forskarna arbetar nu med att utveckla metoder som testar fler faktorer än stötverkan.

– Handlar bra underlag om att det är skadeförebyggande eller om att det ger bästa prestation för stunden? Det är en tänkbar motsättning, påpekar Lars Roepstorff.

Grepp, även kallad friktion, är en aspekt som nu diskuteras inom internationell hoppning. Har underlaget hög friktion, som vid blandningar med sand och fiber, är det lättare att rida fort i omhoppningar för att hästen inte halkar, men skaderisken ökar troligen. Den internationelle underlagsläggaren Oliver Hoberg som ansvarade för OS i Hong Kong och Ludger Beerbaum är två personer som framfört den varningen.

– Jag anser att hästarnas karriär förkortas med två år genom den typen av underlag, säger Beerbaum kritiskt.

Ojämnheter i underlaget ➤ En annan faktor i effekten av underlag är ojämnheter. En japansk studie visar att egenskaperna hos ett underlag förändras bara genom några hovavtryck på en tidigare nyharvad bana. Om underlaget till exempel är en upptrampad lera så måste hästen i varje steg kompensera ojämnheten, vilket kan ge extra påfrestning på ligamenten. •

>>

Vid OS i Aten 2004 fick tre hästar akuta senskador inne på banan.

En av dem var vinnaren av det årets världscupfinal, den franske toppryttaren Bruno Broucqsaults häst Dileme de Cephe.

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

25

Motverka skador på hästarna Det saknas en hel del faktisk kunskap om hur olika underlag påverkar hästarna. Men det finns några punkter grundade på erfarenhet och forskningsstudier som kan vara bra att känna till.

Av Cecilia Lönell Foto Jan Gyllensten Ingen bana är bättre än sitt underhåll. Studier på galopp-

hästar i England har visat på skillnader i skaderisk mellan olika galoppbanor. En observation var att allvarliga frambensfrakturer var vanligare på de galoppbanor som användes mer intensivt och en slutsats var att underhåll är en viktig aspekt.

Detta gäller både galoppbanor och ridhus.

– Gödseln är ett stort problem som många glömmer. Den där lilla högen märks väl inte? Men har man 50 hästar som rids varje dag i ett ridhus på 20x40 meter så blir det rätt snart ett lastbilslass. Efter några år är 50 procent av underlaget hästgödsel. Gödseln börjar förmultna och det blir halt.

Jag har sett ridhus som haft problem med halt underlag där orsaken var just gödseln, säger Oliver Hoberg, tysk banläggare. Han har efterträtt sin läromästare Hermann Duckek som banläggare på många världscuptävlingar och mästerskap, senast i OS och världscupfinalen i Las Vegas.

Ålder och fuktighet ➤ Banunderlagets ålder har också betydelse. Underlag åldras över tid och då ändras egenskaperna. Hästskon fungerar som en ”kvarn” som mal ner materialet.

Ett och samma underlag kan också ha mycket olika egenskaper beroende på fuktighetsgrad eller vattning. Jämför med en grusväg som kan ha utmärkt svikt efter mycket regn,

Mer variation vid träning

– Jag vet inte om hästarna faktiskt var hållbarare förr, men vi tävlade mindre och slet därför mindre på dem. Det säger den legendariske amerikanske tränaren George Morris, som själv tog lagsilver i OS för 49 år sedan.

26

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

eller vara som betong vid torka. På engelska galoppbanor talar man om ”going”, vilket är underlagets dagsform som i praktiken syftar på fuktighetsgraden. Det kan vara allt från ”deep” (djupt) och ”soft” (mjukt; efter regn eller mycket vattning) till ”firm” (hårt) i torrt väder utan vattning.

Tränad för tävlingsunderlaget? ➤ – Hästen anpassar sig

till olika underlag och behöver träna på den typ av underlag den ska tävla på, påpekar docent Lars Roepstorff. Det är en gammal kunskap i till exempel engelsk galoppsport. Där gör hästar som ska starta på gräsbana sina snabbjobb på gräsbana, även om de till vardags tränar på allvädersbana med sand. Det finns också en internationell trend att elitryttare förbereder mästerskap genom att välja meetings med motsvarande underlag.

Det finns amerikanska forskningsresultat som visat på skillnader i skelettets struktur hos hästar som tränat på hård ”dirttrack” jämfört med mjukare träflis, detta är också kopplat till olika tempon.

Det finns dock underlagsförhållanden på tävling som inte passar att träna för. Vid EM i St Gallen 1985 valde det favorittippade tyska laget att bryta tävlingen och åka hem. Det var efter att mycket regn fått banan att påminna om en djup leråker. Tävlingen genomfördes, men bland annat det vinnande schweiziska laget betalade med skador.

Variation i träningen ➤ En faktor som forskarna är intresserade av är frågan om en variation av underlag i träningen stärker hästen och hjälper till att förebygga skador? Då gäller det dock att välja underlag efter aktivitet.

– Jag tror att man idag, jämfört med för 20 år sedan, rider mer på ett enda underlag av bekvämlighet eller tidsbrist, säger Enar Tollig, hopp- och fälttävlansryttare som gör sitt examensarbete på veterinärutbildningen om tävlingsunderlag.

– Jag stöder helt dagens krav på fina tävlingsunderlag, det behövs med tanke på värdet på dagens hästar. Men jag tror också att vi förr varierade mer vilka underlag vi red på i träningen; sand, skog, landsväg. Det är en förlorad konst, som jag tror stärkte hästarna, säger George Morris.

Tävlingsryttarna Royne Zetterman och Peder Fredricson har investerat i nya banunderlag på sina anläggningar. Båda har valt en variant med lerfri sand från Sverige som blandas med fibrer från Holland. De är mycket nöjda med resultatet. ”Jag kan inte minnas när jag senast behandlade en hovled” – Jag har haft det här underlaget i ett och ett halvt år och det har minskat skador på kotleder, hovleder, bålar och nacke med 95%. Jag kan inte minnas när jag senast behandlade en hovled, bortsett från de hästar som varit iväg utomlands och tävlat i två Royne Zetterman månader.

Sanden är helt ren och fibrerna kan inte gå sönder. Produkterna är helt rena och när fibrerna blandas blir det alltid samma konsistens.

– Underlaget kostar 20 euro per kvadratmeter. Tidigare har jag fått byta vartannat eller vart tredje år, men jag är övertygad om att det här kommer att hålla i 20 år. Jag är mer än nöjd och det är bättre än jag trodde. Det är fantastiskt.

– Just det här underlaget har jag haft i ett år, både på utebanan och i ridhuset. Jag är väldigt nöjd med det. Underlaget är jätteviktigt för hästens hållbarhet. På ett bra sådant kan du träna mycket mer utan att hästarna blir ansträngda i benen.

– Att vi satsar på fiber och ren sand handlar också om att vi vill ha ett bra grepp. På internationella tävlingar är underlaget bra och då måste hästarna vara redo för det. Där gasar man på i svängarna medan man i Sverige måste bromsa ner.

– Det här underlaget är bra mycket dyrare än grus. Ska man bara motionsrida kanske man inte behöver investera i det. För många ridskolor är det också en stor investering. Därför tror jag att fler och fler tävlingar i framtiden kommer att hållas på privata anläggningar.

”Underlaget är jätteviktigt för hästens hållbarhet”

Peder Fredricson

”Belastningen på hästens ben ökar med tempot och därmed ökar även underlagets effekt” Road work ➤ På brittiska öarna finns en tradition att trava längre pass på asfalt som en del av träningen, så kallad ”road work”. I praktiken är det grundläggande konditionsarbete. Det har funnits en uppfattning att ”road work” på asfalt stärker hästens senor. Det har motbevisats av färska studier om senskador vid the Royal Veterinary College i London. Senor ”stärks” inte av sådan träning, utan slits snarare, visar studierna. Ingvar Fredricson förespråkar dock kortare pass i skritt och trav på asfalt (utan farlig trafik) som en del i träningen.

Vilket tempo? ➤ Belastningen på hästens ben ökar med tempot och därmed ökar även underlagets effekt. En anpassning till underlaget handlar då om anpassning av tempot.

Ett ton eller fyra ton, det är de krafter som hästbenet belastas med varje gång hoven sätts i marken i högt tempo respektive i landningen efter hinder. Det säger en del om hur viktigt det är vilket underlag hästen rids på i hoppning och höga farter. I de galopptempo som förekommer i fullblodslöp hinner hoven träffa marken 150 gånger per minut. •

I Falsterbo 2007 avbröts Grand Prix på grund av för mycket regnvatten på banan.

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

27

Plönninge

- ett steg i rätt riktning Ett hästgymnasium med goda resurser och hög kompetens.

Spetsutbildning inom ridsport, trav och galopp.

Internatskola med RIKSINTAG - beviljat av Skolverket redan 1997

Lugna och hälsosamma stallmiljöer Rå, fuktig och kall luft i stallet är grogrund för röta och mögel som skapar ohälsa hos både djur och människor. Träullit takskivor reglerar rumsluftens relativa fuktighet vilket ger ett behagligt och jämnare rumsklimat som skänker trivsel och välbefinnande. Träullit´s höga pH-värde motverkar tillväxt av mögel.

Bindemedlet cement ger styrka, fuktbeständighet och brandskydd.

Kanske viktigast av allt, Träullit´s ljudisolerande egenskaper skapar en lugn och fridfull stallmiljö utan slammer.

Tel 0381-601 14

www.traullit.se

Välkommen till oss!

www.plonninge.se

Eventer Plus från St Croix

Equi-Librium, tradition och innovation

Mustad – since 1898

CLEAR ROUND MED MUSTAD I Mustads 110 åriga historia har vår drivkraft alltid varit att föra utvecklingen framåt. Äkta hantverkstradition förenat med denna ständiga utveckling har gjort oss världsledande på söm och en av världens främsta hästskotillverkare. Vi vågar därför påstå att vi ger dig och din häst de bästa förutsättningarna för att fokusera fullt ut på er ritt, oavsett underlag.

Långa vägar eller snäva svängar, vägvalet är fritt – med Mustad är tryggheten alltid med.

Frank Rothenberger är en av få O-banbyggare d v s som är auktoriserade av internationella ridsportförbundet FEI att bygga banor ända upp till OS-nivå.

Frank Rothenberger

– banbyggare i världsklass Minst 25 helger om året tillbringar han på gigantiska gräsbanor eller i jättestora inomhusarenor. Frank Rothenbergers liv handlar om hästhoppning, hinder och hoppbanor på högsta nivå.

Av Tessie Sjöstedt Foto Jan Gyllensten – Frank Rothenberger är enormt skicklig och har flera gånger blivit framröstad av de internationella ryttarna som världens bästa banbyggare, berättar Jana Wannius som engagerade Frank i Falsterbo för över 20 år sedan.

Frank Rothenberger startade karriären som hoppryttare,

men redan som 22-åring la han stövlarna på hyllan för att istället designa och tillverka hinder. Snart började han också bygga banor. Idag är han en av de få O-banbyggare som är auktoriserade av internationella ridsportförbundet FEI att bygga banor ända upp till OS-nivå.

Affärsmannen ➤ Frank Rothenberger är också en framgångsrik affärsman. Tillsammans med kompanjonen Giancarlo Cardinali driver han Caro Parcours Design by Frank Rothenberger. CA som i Cardinali, RO som i Rothenberger.

Caro tillhandahåller hinder i all tänkbar design, Frank är en mästare på att ta fram ny design som samtidigt ger sponsorerna värdefullt utrymme, ett måste i varje modern sport.

Företaget säljer också tidtagningsutrustning och elektroniska scoreboardtavlor, dressyrstaket och mobila boxar. De har samarbetspartners i 28 länder, från Österrike och Australien

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

>> 29

Hästen måste klara att både länga sig och korta sig. Här ser vi Hugo Simon över vattengraven i Mexico City.

När man laborerar med avstånden blir banorna mycket svårare.

till Schweiz och Förenade Arab Emiraten. Sverige finns också med på listan med två representanter, Jonas Holmgren i Vellinge och Per Johansson i Varberg.

Små marginaler ➤ Till Sverige kom Frank tidigt, redan

1996. Jana Wannius hade uppmärksammat den unga och lovande banbyggaren. Han fick förtroendet att designa den nya – läs nuvarande – derbybanan. En utmaning eftersom banan är exakt likadan varje år.

– På ett sätt har det inte hänt så mycket inom internationell banbyggnad de senaste tio åren, säger Frank Rothenberger. Banorna är ganska lika, den stora skillnaden är att hästar och ryttare har blivit så mycket bättre. Därför har det blivit mycket svårare för banbyggaren att få rätt utslag. För tio år sedan hade kanske femton-tjugo ryttare chans att vinna en Grand Prix. Idag är minst 30 ekipage potentiella segrare.

– Det är enormt små marginaler som avgör om det blir en bra klass med lagom antal felfria. Förläng tiden två sekunder och du kan få 22 felfria istället för fem eller sex.

Kontroll och lydighet ➤ – Dagens banor är redan mycket

tekniska. Om vi laborerar ännu mer med avstånden än vi gör redan nu, då blir det ofairt, säger Frank Rothenberger. Vi kan inte få mer utslag den vägen.

Sedan OS i Hongkong är alla hinder väldigt lätta att riva, en bom kan falla om hoven går i det allra lilla minsta. Idag krävs hästar som hoppar med marginal. Plank och murdelar ser stabila ut, men faller lika lätt som en bom. Hållarna är flata, bommar, plank och murdelar är lätta, närmast fjäderlätta.

– Det ställer höga krav på en noggrann häst. Idag handlar det inte om att hästen måste ha största möjliga scope. Av-

30

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

görande är att hästen är smidig och lydig, att den klarar att länga sig och korta sig, säger Frank Rothenberger. Det handlar om kontroll och lydighet.

– Det är som i Formel 1. Det gäller att gasa och bromsa samt hitta den rätta balansen mellan gas och broms, förklarar han vidare.

Banbyggarens svåra uppgift ➤ Att bygga fairt men ändå ställa krav på kontrollen, att göra det svårt för ryttaren att behålla kontrollen hela banan igenom, det är banbyggarens svåra uppgift.

För att testa detta sätter banbyggaren upp ett par tre rejäla oxrar i varje bana, men fler ska det inte vara, då blir det för mycket för hästarna.

– För några år sedan var oxrarna max 1,50–1,60 meter långa. Idag börjar vi på 1,70 och går upp till 2,20 på en OSbana, säger Frank Rothenberger.

Att bygga sådana hinder är möjligt tack vare säkerhetsskållorna. Om hästen inte klarar bakre bommen löser hållaren ut.

Mot en så bred oxer måste ryttaren sätta upp tempot, hästen måste ta i och tänja sig rejält för att klara både höjd och längd. Hästen kanske klarar den breda och mäktiga oxern, men istället kommer ett nedslag tre-fyra hinder senare i banan. Smidigheten, balansen och ryttarens förmåga att kommunicera med sin häst fäller utslaget. Samtidigt får banbyggaren inte ha för många sådana oxrar på banan, då blir det för tufft för hästarna.

Det är tiden som avgör ➤ Tiden har blivit en allt viktigare faktor. Det är oerhört viktigt att banan mäts exakt rätt, och

Sedan OS i Hongkong är alla hinder väldigt lätta att riva, en bom kan falla om hoven går i det allra lilla minsta.

Namn: Frank Rothenberger Ålder: 51 Bor: Herford i Tyskland mellan Hannover and Dortmund Familj: Gift med Gerlinde, tre barn i åldern 24, 20 och 11.

Sonen Gerrit arbetar i företaget Djur: En ponny, två hästar och jack russeln Paul Resdagar per år: Minst 25 weekends Senaste film: Minns inte, säkert 20 år sedan han såg en film senast Senaste bok: Läser varje dag, senast Obamas biografi Gör på fritiden: Seglar och åker skidor Aktuell: Kommer till Falsterbo där han bygger banan sedan 1996 Firar i Aachen: Bygger sin 50:e nationshoppning i år

”Bättre utbildning och träning snarare än förbättrad avel gör både hästar och ryttare allt skickligare.

Och banbyggarens uppgift blir allt svårare” här handlar det bokstavligt talat om sekunder.

– Jag kommunicerar gärna med domarna om tiden. Om tiden är för snålt mätt har domarna rätt att justera, oftast förlänga, tiden. Det är inte lätt att avgöra om tiden är korrekt eller inte, säger Frank Rothenberger. Om ryttaren lägger in extra galoppsprång på ett par ställen, tar ut en sväng lite väl mycket, då ska tiden inte korrigeras, då har ryttaren inte ridit den korrekta vägen.

Får inte skada hästarna ➤ – Många banbyggare vill sticka

De som vinner mästerskap ➤ Vad gör en guldmedaljör?

En häst som ska vinna ett mästerskap måste framför allt ha förmågan att göra jämna resultat. Ett mästerskap består av fem–sex hopprundor på fyra dagar. OS-vinnaren måste vara modig, lydig och noggrann samt ha förmågan att gå felfritt i klass efter klass. Minst fyra rundor måste vara felfria och helst ska hästen inte riva mer än ett eller två hinder sammanlagt.

– Titta på Jeroen Dubbeldam, holländaren som aldrig i hela sitt liv vunnit en Grand Prix-hoppning. Men tog individuellt OS-guld i Sydney 2000. Sjiem var ingen snabb häst, men han var noggrann och presterade en felfri runda i sista omgången, säger Frank Rothenberger.

Utbildningen avgör ➤ Är det aveln som gör att hästarna

ut, göra något helt nytt. Men det är mycket viktigare att det inte händer något med hästarna och att banbyggaren håller sig till grunderna. ”Good horsemanship” måste alltid komma i första rummet, menar Frank Rothenberger.

– Allt upp till 1,40 är utbildning. Inte förrän i 1,40-klasser får banbyggaren ställa frågor. Som banbyggare får du aldrig, aldrig ställa för svåra frågor i klasser för unga hästar, understryker han.

hoppar så mycket bättre idag? Nej, Frank Rothenberger menar att det i första hand beror på utbildning.

– Idag har nästan alla länder skickliga ekipage på den högsta nivån, ta Norge till exempel som idag kan vara med och slåss om medaljerna.

– Undervisningen är mycket bättre idag, träningen är mera professionell. Det gör ryttarna skickligare och hästarna mera vältränade, både fysiskt och tekniskt.

Hästarna hoppar bättre helt enkelt. Och det ställer extremt höga krav på banbyggare som ska klara balansen att få utslag och samtidigt presentera en fair bana. I den grenen är Frank Rothenberger en verklig mästare! • SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

31

Banbyggaren har ett enormt ansvar Frank Rothenberger är mästaren och Jonas Holmberg är adepten. Nu tar Jonas över ledningen för svensk banbyggnad.

Av Tessie Sjöstedt Foto Jan Gyllensten Jonas Holmberg håller på med hästar på snart sagt alla nivåer. Han är utbildad ridlärare och är ridskolechef i Vellinge Hästsportförening. Han är hästuppfödare, av hopphästar förstås. Och han har själv tävlat i hoppning upp till 1,45 men numera håller han sig på marken bland bommar och hinderstöd.

Den nya banbyggnadsbasen har i högsta grad en internationell utblick, något som nu kan komma svensk banbyggnad till del. Jonas följer sedan flera år regelbundet med Frank Rothenberger som assistent. Första gången i Aachen är ett härligt minne.

– Bara att få komma dit var fantastiskt. När sedan Royne Zetterman red två felfria rundor i nationshoppningen med Isaac, då kändes det riktigt bra, berättar Jonas.

Försiktig och modig ➤ – En framgångsrik hopphäst måste vara superförsiktig och samtidigt modig som Hulken, därutöver ha hög ridbarhet, säger Jonas Holmberg. På dagens moderna banor är maxtiden kortare och hindren kommer därmed snabbare. Då krävs en häst med högre uppfattningsförmåga, som kan galoppera framåt men fortfarande vara rädd om sig.

Vattenhinder och trekombinationer fäller ofta utslag på en bana. Men också tiden har stor betydelse, den finns där som ett stressmoment.

– Bättre hindermaterial, bättre banunderlag och att höja kompetensen på banbyggarna är tre viktiga frågor för svensk banbyggnad, anser Jonas Holmberg. Det pratas mycket om underlag idag. Ska du bygga nytt så titta på den vita sanden med fibrer i som behåller fukten, är hans råd.

Ett enormt ansvar ➤ Framför allt vill Jonas lära ridklub-

barna att sköta de underlag som redan finns på ett bättre sätt. Djupharva banan 7–8 dagar före en tävling och vattna så att banan sätter sig. Den vanliga vardagsharven duger inte, den tar för ytligt och kommer inte åt den skorpa som ligger 5–6 centimeter ner och gör banan hal. Ridbanor och ridhus ska gödslas ut dagligen, annars sätter hästgödseln igång en förruttnelseprocess som gör underlaget hårt och halt.

32

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

– Bättre hindermaterial, bättre banunderlag och att höja kompetensen på banbyggarna är tre viktiga frågor för svensk banbyggnad, anser Jonas Holmberg.

– Banbyggaren har ett enormt ansvar för utbildningen av hopphästarna. Alla klasser upp till 1,30 är utbildningsklasser, menar Jonas Holmberg. Så 1,30-klasser ska alltid i första hand byggas för de sexåriga hästarna och 1,20-klasser för femåringarna. Banbyggaren måste ha det tänkesättet. Man kan begära framåtdistans ibland och att hästarna ska korta sig ibland, men det får aldrig bli extremt.

Korta banor och få hinder ➤ – I Sverige har vi ofta för korta banlängder eller också är längden ok men banan innehåller för få hinder, fortsätter Jonas. Det är viktigt att tänka på för banbyggaren, särskilt när Falsterbo närmar sig.

Hästarna måste få möjlighet att komma dit väl förberedda.

Enligt Jonas är det svenska hindermaterialet ofta för tungt, bommar kan väga dubbelt så mycket som en bom gör internationellt. Här önskar sig Jonas en förnyelse av hindermaterialet så att Sveriges banor mera liknar de internationella.

Tyngre bommar ställer också större krav på skållorna.

Rothenberger är läromästaren ➤ – Frank har ett fantasiskt sätt att skapa rytm i sina banor och förmåga att lägga svårigheterna på rätt ställe, säger Jonas Holmberg. Sällan eller aldrig lämnar en häst hans bana med en tråkig upplevelse. Frank kan inte bara konsten att ställa hinder på rätt ställe, han är också socialt kompetent och en fantastiskt god ambassadör för hoppsporten. •

Sadelh‰ngare och Saltstenar.

Och 12 000 andra saker man kan behˆva n‰r man har h‰st.

Land‰ng ‰r mycket, mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik. H‰r hittar du allt det du behˆver n‰r du har h‰st eller h‰stgÂrd. 1100 kvadratmeter med allt fˆr att ta hand om h‰sten (och gÂrdens hundar och katter) och fˆr att hÂlla fint i stallet och p gÂrden. Eller bara fˆr att sk‰mma bort dig sj‰lv. De som besˆkt oss s‰ger att vi ‰r den mest v‰lsorterade och stˆrsta h‰stbutik de nÂgonsin sett.

Vad s‰ger du sj‰lv?

Ta en utflykt till Land‰ng och se med egna ˆgon varfˆr vi ‰r mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik.

Mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik.

Vid E65 i Skurup. 20 min frÂn Malmˆ.

MÂn-Fre 9-18, Lˆr 9.30-15 | Tel: 0411-430 05 info@landang.se | www.landang.se

HorseTack Hästsport - nu även med

WEBSHOP

Fri frakt under juli och augusti!

Besök oss på

www.horsetack.se Var med i vår tävling på webben och vinn fina priser!

I webshopen hittar du kvalitetsprodukter av välkända varumärken, bla:

John Whitaker ltd Equality Line Shockemöhle Sports Kingsland

Gävle • Bollnäs • Hudiksvall

Sportkrönika

Meydan Nations Cup – en riktig utmaning för Sverige

Tidningen Show Jumping har tagit pulsen på landslagsledaren Maria Gretzer. Hur är läget inför Falsterbo? Hur går det i Meydan Nations Cup? Hur ser det ut för våra hoppryttare inför EM? Av Malin Ljungcrantz Foto Jan Gyllensten

är den största ligan när det gäller nationshoppning, där bara de bästa länderna är med. Trots att Sverige har ett litet antal ryttare jämfört med andra länder som Tyskland och Holland, lyckades vi i första omgången i år att slå till rejält. Det blev en andra plats efter en omhoppning som bara Sverige och Schweiz lyckades ta sig vidare till.

Meydan Nations Cup

Generationsväxling ➤ Däremot

misslyckades vi med topplaceringar under förra året och när vi frågar Maria Gretzer vad det berodde på, svarar hon att vi hade lite av en generationsväxling. Vi hade många bra hästar, men de hade inte den rutin som krävs.

– Det är ofta väldigt lite som skiljer succé från flop, säger Maria. Även om media tyckte att laget var värdelöst under förra året, så gjorde de inga katastrofrundor. Jag vill jämföra det med fotbollens ”stolpe ut”, vi hade ofta något nerslag för mycket för att kunna ta poäng.

– Det är verkligen tur att vi har fått en andra chans i Meydan Nations Cup, nu har vi fler erfarna ryttare som vet hur det är att rida i laget. Hästarna är också redo och de känner till storleken på hindren och vet vad som väntar.

Alexander Zetterman är också redo trots att han i år debuterade i laget, han var med och filmade hela förra året, gick alla banor och han vet nu precis hur allt fungerar.

Lummen – en väckarklocka ➤

– Efter Svantes otroliga vinst i Göte-

34

SHOW JUMPING • NR 2 • 2008

borg känner alla att kan han, så kan vi också, fortsätter Maria. Detta behövdes efter alla motgångar under förra året.

Trots att det är lätt att tappa sugen efter de dåliga resultaten, insåg alla att det bara är att jobba på.

– I La Boule var alla väl förbereda, de hade haft en chans att förbereda sig i Lummen. Det var också viktigt att Alexander fick rida där, om det skulle bli så att han även skulle rida i La Boule. Han behövde en tävling i laget för att vara redo och inte kastas direkt in i Meydan Nations Cup. Tävlingen i Lummen var en riktig väckarklocka, alla trampade i vattengraven och Sverige blev ”bara” femma.

Det som dock var bra var att Alexander blev bäst i laget, vilket så klart gav självförtroende inför La Boule.

Inspiration och självförtroende ➤–

Alla ryttarna ansvarar själv för sin träning så att de ska hitta det upplägg som passar dem bäst, berättar Maria.

Jag uppmuntrar alla till så mycket gemensam träning som möjligt. Det är viktigt att komma iväg och träna, man kan inte bara sitta hemma och rida för sig själv.

– Just nu är hopplaget uppdelat i två träningsgrupper, en i norr och en i syd. Det blir en helt annan nivå på träningen när de tränar tillsammans.

Ryttarna har också sina personliga tränare som just de trivs bäst med. Peder och Jens tränar till exempel hos Nelson Pessoa och Svante tränar numera för Pether Markne. Träningsbanor byggda

– Efter Svantes otroliga vinst i Göteborg känner alla att kan han, så kan vi också, säger Maria Gretzer.

av proffs och inte minst miljön ger inspiration och självförtroende.

Vi får se dem i Falsterbo ➤ Meydan

Nations Cup består av åtta omgångar.

Det är en jämförbar nivå som på en fotbollsmatch mellan Inter och Barcelona, men med detta menar inte Maria att man ska vara nöjd med en låg placering.

– I och med att en omgång går i Falsterbo får alla supportrar se hur svårt det är i Meydan Nations Cup. Jag tror alla länder kommer att skicka de bästa lagen till Falsterbo för att samla fler poäng och därmed kvala till finalen, säger Maria.

Eftertraktade platser i laget ➤ De tävlingar som innehåller omgångar av Meydan Nations Cup har bra prispengar och en plats i laget är därför mycket eftertraktad. Det får upp hela nivån på tävlingen. Efter första omgången har Sverige samlat ihop hela sju poäng tack vare andraplaceringen i La Boule,

Henrik von Eckerman har gjort tre felfria ritter i rad vilket är bättre än vad många av de rutinerade världsryttarna har gjort.

Alexander Zetterman har gjort fantastiska prestationer på högsta nivå den senaste tiden, trots sin unga ålder.

vilket är lika mycket som vi lyckades få ihop efter alla omgångar förra året.

– Tyvärr har det återigen varit stolpe ut i Rom och St Gallen, men det är många omgångar kvar och det gäller att hitta tillbaka till den känslan vi hade i La Boule, menar Maria. I Rotterdam kändes det som ett steg i rätt riktning. Eftersom vi bara hade tre ryttare där måste sjätteplatsen ses som klart godkänd.

Bra prestationer ➤ – Malin Baryard-

Johnsson är en otrolig lagryttare och kan lyfta laget ett snäpp genom att höja lagandan. Svante har självförtroendet på topp och även Alexander gör fantastiska prestationer på högsta nivå, trots sin unga ålder. Sedan har vi Henrik von Eckerman som har gått in med tre felfria ritter i rad och gjort bättre resultat än alla de rutinerade världsryttarna. Det är mycket imponerande och naturligtvis är vi mycket tacksamma för att vi får tillgång till en av världens bästa hästar, Montender.

– Rolf-Göran Bengtsson hoppas på

att snart vara tillbaka i laget igen. Roffe behövs för att Sverige ska lyckas optimalt. Han är mycket värdefull med två mästerskapshästar, Ninja La Silla och Quintero La Silla. Dessutom har han en enorm erfarenhet.

Siktet inställt på EM ➤ – Nu när ryttarna har sett att det är möjligt med bra resultat för Sverige i den internationella konkurrensen, har alla peppat sig själv och varandra. Men vi vet inte hur mycket som krävs för att hålla oss kvar i Meydan Nations Cup eftersom det inte är helt klart hur många lag som får vara med till nästa år.

Nu kommer Maria tillsammans med ryttarna att försöka hitta det bästa upplägget inför EM. Laget till EM kommer i stort sett att vara utsett till tävlingarna i Falsterbo. Det är också det laget som kommer att delta i nationshoppningen där.

Olika fördelar ➤ Har de andra länderna

några fördelar jämfört med Sverige?

– Holland och Tyskland har framför allt en fördel genom att de har närmare till tävlingar. När Sveriges landslag ska ut på tävlingar händer det ofta att vi måste stalla upp i flera veckor utomlands eftersom det är för långt att åka hem emellan. Det blir dyrare, kräver mer planering, fler chaufförer och flygbiljetter.

Samtidigt så finns det andra länder som har ännu längre till tävlingar än Sverige, till exempel Finland och Norge.

Allt måste stämma ➤ – För att Sve-

rige ska ha en medaljchans i EM krävs att allt ska stämma, samtidigt som vi måste våga testa nya ryttare i mästerskapet eftersom det inte handlar om kval till OS. – Sedan är det viktigt att se efter banunderlagen här hemma i Sverige.

Vi kan inte hålla samma galopp på tävlingsbanorna och på framhoppningar om det är dåligt underlag. Ryttarna vågar inte rida på om de känner att underlaget släpper på banan, poängterar Maria avslutningsvis. • SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

35

HK:s talangjakt fick en

Jens Fredricson går igenom protokollen från löshoppningen tillsammans med Leif Nilsson. Från Hopphästklubben fanns ordförande Ingvar Fredricson och Peter Ljugcrantz på plats. Foto: Fotoduo.se

Hopphästklubben har som övergripande mål att årligen kunna presentera i ord och bild en stor kollektion av unga hopphästar på sin hemsida. Detta är en del i HK:s talangjakt som också har till syfte att hjälpa uppfödarna att presentera sina unghästar så bra som möjligt.

Av Victoria Ohlsson För att ge uppfödarna en möjlighet att hoppa in hästar-

na på ett bra sätt har träningar arrangerats under våren. Den 14 maj i år var det avslutning och filmning på Kumlatofta gård hos Malin och Jens Fredricson. Vid fem tillfällen har unghästarna tränats och lugnt fått vänja sig vid att visas upp och löshoppas.

– Jag har funderat på detta i flera år. När jag var i Finland för fem till sex år sedan, såg jag att de började försiktigt träna tvååringarna. Detta gör att hästarna är bra förberedda inför treårstestet. Genom löshoppningen ser vi om hästarna är avlade och har talang för hoppning. Här finns ett par hästar som deltagit

36

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

Alla hästarna filmades av Fotoduo. På hopphästklubbens hemsida finns filmklippen utlagda.

i talangjakten som kommer att göra bra ifrån sig i framtiden, säger Leif Nilsson, ASVH, som deltagit i arrangemanget.

Totalt deltog 15 unghästar i talangjakten, här intill finns ett urval av dem. Gå gärna in på Hopphästklubbens hemsida och se filmklippen från löshoppningen. •

positiv start Can Tia– Utmärkt! Tidigare fick treåringarna bara 15

EmperadoreLene Nissen Lembke hade tagit med sig Empe-

minuter att visa upp sig. Detta är mycket bättre, ett gott initiativ. Det är bra att komma igång med hästarna, att träna dem i nya miljöer och så får de träffa andra hästar.

Då blir det att man tar tag i träningen av unghästarna, säger Agneta Lembke, ägare till Can Tia.

radore till Talangjakten. En avkomma efter Empire VDL och Calido 1. Lene tycker att det är ett fantastiskt initiativ för att få ett bra grepp om framtiden.

Finesse

– Jag tycker det är bra att komma igång med träningen i tid. Som uppfödare är jag nöjd om det kanske kan hjälpa till att sälja hästen tidigare, säger ägaren till Finesse, Katri Wäyrynen.

Cara Mia

– Bra att vi kommer igång med träning av hästarna. Här träffas kunnigt folk och hästarna tränas på bra underlag, säger Tobias Hansson från Västra Hoby Stuteri, ägare till Cara Mia.

Quinotte – Detta är jättebra. Vi har kört ända från Ljungby. Här träffar vi folk med olika erfarenheter och ser olika sorters hästar. Det fungerade jättebra med körningen, vår häst är duktig på lastning och transport, berättade Lars och Chatarina Johansson, ägare till Quinotte.

Uderzo

Uderozo ägs av Elisabeth Lindvald. Hon tycker det är bra med talangjakten, för att unghästarna kommer ut. Det gäller att öva, öva och öva med lastningen säger Elisabeth med ett leende på läpparna.

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

37

Ta vara på de unga

talangerna – Jag tror att en stor anledning till mina framgångar är att jag har fått rida så många olika hästar, säger Caroline Kamensky.

Namn: Caroline Kamensky Ålder: 19 år Ridklubb: Skästa Ridcenter Bästa hästar: Tiesto och Caillou Z Bästa ponny: Munsboro Mulligan Största tävlingsframgångar: Seger i Young Rider Krafft Cup 2009, andraplacering i Globens juniorhoppning 2007, ett lag-SM brons på ponny 2002, två lag-SM guld på ponny, 2003 och 2006, samt ett lag-SM guld på stor häst 2007.

Nu siktar Caroline mot toppen Lägg namnet Caroline Kamensky på minnet!

Efter att ha visat imponerande tävlingsnerver i hoppningen som gav henne vinsten i årets Young Rider Krafft Cup siktar hon på den absoluta toppen.

Av Kristin Fridholm Foto Jan Gyllensten Förra våren tog Caroline Kamensky studenten från Elitidrottsprogrammet och redan har hon fått vänja sig vid de stora arenorna och jubel från tusentals åskådare. I februari i år tog hon nämligen hem vinsten i Young Rider Krafft Cup på Scandinavium i Göteborg efter en felfri runda.

Idag är det hästar och ridning på heltid som gäller för Caroline då familjen driver ett företag med inriktning på utbildning och försäljning av framför allt ponnyer.

– Jag tror att en stor anledning till mina framgångar är att jag har fått rida så många olika hästar, svarar Caroline när vi frågar henne om varför just hon lyckats så bra i den hårda konkurrensen. Jag fick min första ponny när jag var sex år gammal och sedan dess har jag ridit i stort sett alla hästar

38

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

som jag haft tillgång till här på gården. Jag har slitit ganska hårt många gånger och det har framför allt varit unghästar, men det har gett resultat.

Arbetar med nerverna ➤ Valacken Tiesto som hon vann

Young Rider med är bara nio år och Caroline har ridit honom sedan han var sex. Idag går han imponerande 1,50-rundor.

– Att lyckas vinna i Scandinavium var naturligtvis jättehäftigt! Tiesto har hoppat enormt bra i år och att få gå in sist som jag gjorde och veta att ingen av de andra ryttarna gjort en felfri runda – och så själv få göra det – var helt fantastiskt, säger hon.

Men hur hade hon nerver till det?

– Det är inget som kommit av sig själv utan något som jag har fått jobba mycket med. Det handlar om att kunna fokusera och ha bra rutiner. Sedan när jag väl är där inne på banan så glömmer jag bort allt annat och bara satsar framåt.

Vill nå toppen ➤ Utöver Tiesto rider Caroline även stoet Caillou Z som också går svår hoppning, ett par hästar som går 1,40-rundor samt ett antal lovande unghästar. Hon har tränat för såväl Peter Markne som Louise Haaga.

I framtiden vill hon fortsätta att satsa för att försöka nå den absoluta toppen. I år är målet att göra ett bra mästerskap och inför nästa år är det EM som hägrar. •

JN Travsport AB Tele + 46 ( 0 ) 278 135 30 www.jnsweden.se

Eric Le Tixerant range &ÚREBYGGANDE #OMFORT &ÚR 0RESTATION Ny gjord frün Eric Le Tixerant fÜr bästa komfort och prestation fÜrebygger münga onÜdiga belastningsskador genom sin unika design.

FÜrdelar: s Hästen har lättare att andas och blodgenomstrÜmningen blir bättre. s &ÚRDELAR TRYCKET MOT BRÚSTMUSKELN s (ËSTEN F�R ETT FRIARE RÚRELSEMÚNSTER s 3ADEL SELE LIGGER P� PLATS GLIDER INTE s %LASTISITETEN CENTRERAD UNDER HËSTEN FÚR BËSTA COMFORT s %RGONOMISK UTFORMAD

SUPREME EXCLUSIVE LINE

By Mountain Horse

Limiterad upplaga Finns pü Falsterbo Horse Show pü Mountain Horse fÜrsäljningsställen samt i utvalda ridsportsbutiker under en begränsad period.

Läs mer pü www.mountainhorse.se

Ranking av stofamiljer För att ge en överblick över vilka stofamiljer som förekommer mest i härstamningarna hos hästar i den absoluta världstoppen har vi gjort en ranking av dessa. Detta för att visa betydelsen av stostammarna.

Av Jac Remijnse Översättning Malin Ljungcranz Foto Jan Gyllensten och Krister Lindh Hittills har det bara publicerats rankinglistor för de bästa

hingstarna, stona, sporthästarna och stamböckerna. Ingen har sammanställt en rankinglista för de bästa stofamiljerna inom sporthästaveln. Just denna information är av essentiell betydelse, eftersom stofamiljerna hos de framgångsrika tävlingshästarna sammanbinder stona och hingstarna med varandra.

De mest framgångsrika ➤ För att ge en överblick över vilka stofamiljer som förekommer mest i härstamningarna hos hästar i den absoluta världstoppen har vi i tidningen Horse Genetics publicerat en rankinglista för de bästa stostammarna i världen för både dressyr och hoppning. Denna nya rankinglista baseras på härstamningen för de 300 internationellt bästa hästarna i FEI/WBFSH-rankinglista.

Inflytandet från omgivning och ryttare har begränsats så mycket som möjligt genom att varje häst i listan får samma antal poäng. Meningen med listan är att tydliggöra vilka stostammar som har störst betydelse för den internationella toppsporten.

Varierar från år till år ➤ FEI avslutar varje säsong den

30 september med ”Final Standings”. Denna sammanställning gäller därför säsongen 2007/2008. OS-segraren Hickstead ligger naturligtvis i topp på denna lista men hans stofamilj finns inte med på rankinglistan eftersom han är den enda häst från sin familj som bidragit med poäng i rankingsystemet. Målet med rankinglistan är just att ta fram vilken familj som är representerad av flest individer i FEI:s sammanställning. Detta betyder naturligtvis att listan ser helt annorlunda ut från år till år.

Enkelt beräkningssystem ➤ Beräkningen som ligger till grund för rankingen beskrivs i Tabell 1. Härstamningen för alla de hästar som ligger bland de 300 bästa i FEI/WBFSHrankinglista gås noggrant igenom. Den stostam som tävlingshästen själv tillhör får 100 poäng. Stofamiljen som tävlingshästens far tillhör får 20 poäng, morfaderns får 10 poäng och slutligen mormorsfars familj 5 poäng.

40

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

Common Sence tillhör stostam 18b1 vilken är en av världens bästa. Här med Mikhail Safronov på ryggen.

Stostam 18b1 världens bästa ➤ Holsteinerstammen 18b1 kan för ett år kalla sig världens bästa stofamilj. Stammen samlade poäng genom hopphästarna Common Sence (Mikhail Safronov), Lapacco (Schuyler Riley) Queen Liesa (Toni Hassman) och avkommer till hingstarna Quantum, Lagos, Farn, Roman och Ronald. Alla dessa hästar tillhör den stofamilj som

i hoppning Tabell 2: Antal stofamiljer per stambok

Tabell 1: Förklaring till poängsystemet Härstamning Fader Fader Moder Fader Fader Moder Moder

Fader Fader Moder Moder Fader Moder Moder

Sofamilj

Antal stofamiljer

Holsteiner Verband

14

KWPN & NRPS

7

Fader

Selle Français

5

Moder

Hannoverscher Verband

3

Fader

BWP

2

Moder

Fullblod(TB)

1

Fader Moder

Fader:

20 Poäng

Fader Moder Fader Moder

Morfar:

10 Poäng

Mormorsfar:

5 Poäng

Fader Moder Fader Moder

Tävlingshästen själv:

Fullblod över stona ➤ En stofamilj är en fullblodsfamilj.

Det är familj 40, mödernelinjen för den olympiska hopphästen Yamato (Bruce Godin) och VM-hästen Plot Blue (Marcus Ehning). De härstammar båda från stoet Waffenart xx född 1936. Det är inte ett undantag att ett fullblodsto utgör basen för en utmärkt prestationsstam. Berömdheter som Dollar du Murier, Flipper d’Elle, Butterfly Flip, Galet

NYHET

Stambok

Moder

grundades av det svarta stoet Dorette som föddes 1945.

Denna familj har haft en oerhörd betydelse för Holsteineraveln och går som en röd tråd genom stamboken sedan den startades för 120 år sedan.

På andra plats hittar vi Holsteinerstam 776 och på tredje den holländska (NL) stammen 020. Detta är kännetecknande för hela listan eftersom bland de tio bästa är det bara Quidam de Revels stofamlij som inte är Holsteiner eller Holländsk.

Fördelningen mellan stamböckerna visas i Tabell 2.

Namnlöst-1 1

Poäng

Fader

100 Poäng

fakta om skribenten: Holländaren Jac Remijnse är journalist och hästuppfödare. Han är en av världens främsta experter på sporthästarnas blodslinjer.

Jac ger bland annat ut en egen avelstidning ”Sport Horse Breeding” och är utgivare av europeiska hingstböcker.

Jacs förlag heter Horse Genetics, mer information finns på www.sporthorsebreeding.eu

d’Auzay och Nabab´s Son har alla ett fullblodssto i rakt nedstigande led senast i tredje led. Detta har i många fall visat sig vara ett utmärkt alternativ för att tillföra blod i hopphästaveln. Det blir svårare och svårare att hitta fullblodshingstar som duger i sporthästaveln.

Belgiskt inflytande ➤ Hannoveraneraveln är representerad av

tre stofamiljer. I två av dessa familjer är alla hästar som tillfört poäng uppfödda i Frankrike och Belgien. Den belgiska aveln har fått med två familjer, BWP-34 genom Qerly Chin och BWP-42 genom Vigo d’Arsouilles. Stammödrarna till dessa båda stofamiljer är registrerade av BWP i sidostamboken.

Eftersom den belgiska aveln till största delen är uppbyggd med ston ifrån andra stamböcker samlar belgiska uppfödningar ofta poäng till familjer från andra stamböcker. Därför är det viktigt att nämna att belgiska hästar har tjänat ihop poäng för 8 av de 32 rankade familjerna. •

>>

Våra kunder har avsittningsskydd HORSE - ingår i Svelands hästförsäkringar och ersätter personskada som orsakats av hästen

sveland.se 09-02-05 02.28.50

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

41

s Världen ljer mi a f o t s bästa l e v a p p för ho

42

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

HORSE GENETICS Placering

Stofamilj

1

Holsteiner Stam 18b1 Common Sense Lapacco Queen Liesa Quantum Lagos Farn Roman Ronald

2

Fader u. Moder

Poäng

Antal hästar

Candillo u. Ilana I Lavaletto u. Dynamik Quidam de Revel u. Palisa Quidam de Revel u. Ulla V Ladykiller xx u. Hera II Fax I u. Dorette Ramzes u. Dorette Ramiro Z u. Adrette

365 100 100 100 20 20 15 5 5

11 1 1 1 1 3 2 1 1

Holsteiner Stam 776 Ramiro Z Locarno Promised Land Acorado I Calvados II Rocco

Raimond u. Valine Lord Calidos u. Wurzel Niet geregistreerd u. Vorregister Acord II u. Doreen XIII Cor de la Bryère u. Biserta Rigoletto u. Darling

350 130 100 100 20 5 5

17 12 1 1 1 1 1

3

NL-familj 020 Emmerton Mac Kinley Modesto Cavalier

Emilion u. Lersinaa Goodwill u. Irisinaa Grandeur u. Dersinaa Maykel u. Wina

305 100 100 100 5

4 1 1 1 1

4

NL-familj 002 Darco Arko III Kingston

Lugano van la Roche u. Ocoucha Argentinus u. Unika Topas u. Filithya

305 185 100 20

12 10 1 1

5

Holsteiner Stam 1298 Emilion Chupa Chup Lord Canadian River

Wellington u. Ramirha Caretino u. Holle I Ladykiller xx u. Viola Capitol I u. Ebelin

305 110 100 75 20

16 6 1 8 1

6

NL-familj 022 Casadora Omelli Paloma

Indoctro u. Kadora Burggraaf u. Kelly Ferro u. Sjaloma

300 100 100 100

3 1 1 1

6

NL-familj 114 Looping Okidoki Vancouver d’Auvray

Holland u. Eemaika Jodokus u. Kentucky Heartbreaker u. Nikita

300 100 100 100

3 1 1 1

8

NL-familj 006 Nairobi Rancorrado Mr. Blue

Larno u. Gamorka Gran Corrado u. Marieska Couperus u. Acarla

260 100 100 60

5 1 1 3

9

SF-Familj 7 Quidam de Revel Uriel Sheyenne de Baugy

Jalisco B u. Dirka Nankin u. Jesabelle de Baugy Grand Veneur u. Berenice

255 210 25 20

16 12 3 1

10

Holsteiner Stam 18a2 Calle Cool Castella Chambertin Calvadur Chamonix Komeet

Concerto II u. Zürich IV Concerto II u. Hannelore Cambridge u. Desiree VII Calypso I u. Maurin Caletto II u. Darau Sable Skinflint xx u. Uhrendorf

250 100 100 20 10 10 10

7 1 1 1 1 1 2

11

SF-Familj 2 Papillon Rouge Koro d’Or Quouglof Rouge

Jalisco B u. Verboise Elf d’Or u. Rose de St Gatien Kouglof II u. Verboise

230 110 100 20

8 6 1 1

12

Holsteiner Stam 730b Onlight Caletto I Carpaccio Coronado Loran Caletto II Flacon Montanus

Calando I u. Highlight II Cor de la Bryère u. Deka Caretino u. Bettina Corrado I u. Zaala Lord u. Sorinna Cor de la Bryère u. Deka Farnese u. Rosmarie Moltke I u. Essaya

225 100 40 20 20 20 15 5 5

13 1 4 1 1 1 3 1 1

13

Holsteiner Stam 703 Monaco Quincy B Bachus

Locato u. Bravour Quidam de Revel u. Zera Bajar ox u. Olympia

220 100 100 20

3 1 1 1

13

SF-Familj 42 Ideo du Thot Kingly du Reverdy Elf d’Or

Arioso du Theillet u. Battante du Thot Adelfos u. Diva du Reverdy Qredo de Paulstra u. Licorne d’Or

220 100 100 20

3 1 1 1

FAMILY RANKINGS Placering

Stofamilj

13

SF-Familj (Draisienne) Up and Down Socrates Ohio van de Padenborre

16

Fader u. Moder

Poäng

Antal hästar

Ohio van de Padenborre u. Pin Chin Darco u. Pin Chin Quidam de Revel u. Himalaya van de Padenborre

220 100 100 20

3 1 1 1

Holsteiner Stam 5401 Leconte Prima Vera Fernando

Lasino u. Gloria VII Concorde u. Cavaletta Farnese u. Coconella

220 100 100 20

4 1 1 2

17

Holsteiner Stam 162 Carthago Nonstop Feinschnitt I Cascavelle Lacros Lord Calando Stanley

Capitol I u. Perra Darco u. Glorca v/h Schuttershof Wendekreis u. Waldfee Cantus u. Phaedra Landgraf I u. Bisene Lord u. Perra Sable Skinflint xx u. Katrin

220 60 60 45 20 20 10 5

15 3 3 5 1 1 1 1

18

Holsteiner Stam 104a Corradina Landetto Corland Celano Carneval

Corrado I u. Elsafina Landgraf I u. Odetta Cor de la Bryere u. Thyra Capitol I u. Wabrina Cor de la Bryere u. Assa

215 100 50 40 20 5

8 1 3 2 1 1

19

Holsteiner Stam 1916 Chika’s Way Curtis Arturo

Caretino u. Wodka II Coriano u. Zalouba Athlet Z u. Wodka II

210 100 100 10

3 1 1 1

20

Holsteiner Stam 242 Campino Ahorn Joost Alcatraz Anklang Colt Liostro Merano Record

Corofino I u. Ganda Nimmerdor u. Hyazinthe Consul u. Ulana Aloubé Z u. Nirza Anblick xx u. Diastolchen Cromwell u. Ulana Ladykiller xx u. Lublin Merlin u. Berolina Komeet u. Mulana

205 100 40 30 10 5 5 5 5 5

14 1 3 4 1 1 1 1 1 1

21

BWP-Familj 34 Narcotique de Muze II Walnut de Muze

Darco u. Qerly Chin Nabab de Reve u. Qerly Chin

200 100 100

2 1 1

21

BWP-Familj 42 Utopia Vigo d’Arsouilles

Emilion u. Pomina van Waaroost Nabab de Reve u. Illico d’Arsouilles

200 100 100

2 1 1

21

Hannoveraner Stam 134 Saint Amour Stachiatto

Stakkato u. Sarah Stakkato u. Carina

200 100 100

2 1 1

21

Hannoveraner Stam 350 Jubilee d’Ouilly Kronos d’Ouilly

Palestro II u. Gardenia Uzelien u. Gardenia

200 100 100

2 1 1

21

Hannoveraner Stam 763 Sham Tresor

Clinton u. Reina Z Papillon Rouge u. Navarette

200 100 100

2 1 1

21

Holsteiner Stam 504 Candy Ornella

Coriall u. Annabell Quidam de Revel u. Wella I

200 100 100

2 1 1

21

Holsteiner Stam 563 Campino Leonardo B

Cassini I u. Edda V Loran u. Brüssel

200 100 100

2 1 1

21

Holsteiner Stam 890 Casall la Silla Conally

Caretino u. Kira XVII Caretino u. Taura

200 100 100

2 1 1

21

NL-familj 001 Obelix R Okometa

Goodtimes u. Durioso Mr. Blue u. Germeta

200 100 100

2 1 1

21

NL-familj 029 Portofino Vent du Nord

Habsburg u. Betstrichta Canadian River u. Quetrichta

200 100 100

2 1 1

21

SF-Familj 105 Itot du Chateau Kire Royal Star

Le Tot de Semilly u. Sophie du Chateau Royal Feu u. Theo

200 100 100

2 1 1

21

TB-Familj 4o Plot Blue Yamato

Mr. Blue u. Ilotte Corino u. Hargita Hiheto

200 100 100

2 1 1

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

43

Förmodligen Sveriges Förmodligen Sveriges bästa kraftfoder! bästa kraftfoder!

Förmodligen Sveriges Förmodligen Sveriges Förmodligen Sveriges bästa kraftfoder! bästa bästa kraftfoder! kraftfoder!

lika naturligt i stallet som hästen.

Vi ses i !

Falsterbo

I grovfoderstaten Betfor är ett effektivt foder för att komplettera hö eller hösilage med för litet energiinnehåll. Tillsätt Betfor till foderstaten, så ökar energivärdet samtidigt som du bibehåller den nyttiga ”grovfoderprincipen”. vId transport Genom att Betfor löses i vatten, får du det perfekta fodret vid transport. Din häst får i sig både effektiv ”fiber-energi” och den viktiga vätskan. Och det kanske viktigaste av allt – Betfor är så gott så att hästen verkligen får i sig allt. vId tävlIng Mjölksyra i hästens muskler påverkar hästens prestationsförmåga. Ju högre halt mjölksyra, desto sämre prestationsförmåga. Med Betfor i foderstaten blir mjölksyranivån i hästens muskler lägre – och hästen kan prestera mer. vId foderbyte Mikroberna i hästens tarmsystem är anpassade till fodrets karaktär och kvalitet. När man byter grovfoderkvalitet måste en ny stam av mikrober uppförökas. Tack vare Betfor går detta fortare, och hästen anpassar sig snabbare till det nya fodret.

Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö. Tel 040-53 70 00 Fax 040-43 21 90. www.betfor.nu

Fibergi - därför att.... hästens mage och matsmältningssystem inte Fibergi - därför att.... har förändrats, hästen är fortfaranhästens mage och matsmältningssystem inte de gräsätare! Därför är det viktigt att har förändrats, hästen är fortfaranFibergi - därför därför att....

Fibergi att.... kraftfodret har en struktur som är skonde gräsätare!

Därför är det viktigt inte att hästens mage och matsmältningssystem hästens ochför matsmältningssystem sam och mage möjlig hästen att smälta.inte kraftfodret har en strukturärsomfortfaranär skonhar förändrats, hästen hästen är fortfaranVåra råvaror naturliga ochviktigt micronisesam och möjligärDärför för hästen att smälta. de gräsätare! är det det att Därför är viktigt att rade och blandas med hackelse för ge kraftfodret struktur som äratt skonVåra råvarorhar är en naturliga och struktur sommicroniseär skonen lång ”tuggtid”.

Det gör kraftfodret sam och hästen att smälta. smälta. rade ochmöjlig blandas hackelse för att ge förmed hästen att lämpligt för hästars matsmältning och din en ”tuggtid”.

Det gör Fibergi - därför att....

Våralång naturliga och kraftfodret microniseråvaror ärlänge................. naturliga och micronisehäst får njuta lämpligt föroch hästars hästens mage inte rade och med matsmältning hackelse för för och att din ge blandas matsmältningssystem med hackelse att ge I 25lång år vi gjort ett dammfritt krafthäst fårhar njuta länge................. en ”tuggtid”.

Det gör kraftfodret ”tuggtid”.

Det görärkraftfodret harfoder förändrats, hästen fortfaranav bra hästars råvaror matsmältning som passar svenska lämpligt och dinatt förvi hästars och din 25 år har gjort matsmältning ett dammfritt kraftde I gräsätare! viktigt hästmagar.

ViDärför packar är det det fortfarande i häst får länge................. njuta länge................. foder av bra råvaror som passar svenska kraftfodret en säckar struktur somgör är fodskonekonomiska har 25 kg´s vilket hästmagar.

Vi packar det fortfarande i 25prisvärt. gjort ett dammfritt dammfritt kraftår har vi för gjort ett kraftsamI och möjlig hästen att smälta. ret ekonomiska 25 kg´s säckar vilket gör fodfoder av bra råvaror råvaror som som passar passar svenska svenska ret prisvärt.

Våra råvaror är packar naturliga och micronisehästmagar. packar det fortfarande fortfarande Vi det ii rade och blandas med hackelse att ekonomiska säckar vilketför gör fodfod- ge 25 kg´s säckar vilket gör prisvärt. en ret lång ”tuggtid”. Det gör kraftfodret

lämpligt för hästars matsmältning och din häst får njuta länge.................

I 25 år har vi gjort ett dammfritt kraftfoder av bra råvaror som passar svenska hästmagar. Vi packar det fortfarande i ekonomiska 25 kg´s säckar vilket gör fodret prisvärt.

FIBERGI FIBERGI FIBERGI

AB AB AB

Telefon 035-21 56 97 • www.fibergi.se Telefon 035-21 56 97 • www.fibergi.se

Telefon Telefon 035-21 035-21 56 56 97 97 •• www.fi www.fibergi.se bergi.se

Årsstämma i Skanör Hopphästklubbens medlemmar hälsas hjärtligt väl-

komna till årsstämman 2009, som hålls onsdagen den 15 juli klockan 13.15 i Skanörs Stadshus, mittemot Hotell Gässlingen.

Direkt efter stämman presenterar den nye ordföranden i ASVH, tillika grenledare för dressyren och medlem i Hopphästklubben, Per Lundberg sin vision och strategi för svensk varmblodsavel.

Klockan 16 är det dags för klubbens traditionella mottagning i Stora Vip-tältet på Falsterbo Horse Show.

Varmt välkomna hälsar Ingvar Fredricson, ordförande i HK

Hippologutbildningen blir treårigt kandidatprogram Hippologutbildningen vid Sveriges Lantbruksuniversitet, som för närvarande är tvåårig, blir från år 2010 ett treårigt kandidatprogram inom hippologi. Även i fortsättningen kommer hippologutbildningen att drivas av SLU med förläggning till Flyinge, Strömsholm och Wången. Finansieringen sker genom ett statsanslag direkt till SLU och genom ett lika stort bidrag från hästnäringen via HNS (Hästnäringens Nationella Stiftelse).

– Sedan hippologutbildningen startade 1994 har vi utbildat cirka 500 hippologer. Åtta av tio är kvar inom hästnäringen, i första hand som ridlärare men också som naturbrukslärare, hästutbildare, stallchefer och rådgivare inom rid-, trav- och galoppsport, säger Göran Dalin, ansvarig för hippologutbildningen vid SLU. Det finns idag 100 000 fler hästar än 1994 vilket ställer ökade krav på utbildningen, både vad gäller bredd och djup. Detta påpekades också av Högskoleverket när de utvärderade utbildningen för något år sedan. Därför har hippologutbildningen utvecklats ytterligare, till ett kandidatprogram med möjligheter till vidare studier för den som så vill. • Källa SLU

Nervös ryttare påverkar hästen vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, har studerat hur mycket ryttarens omedvetna signaler påverkar en häst vid ridning eller annan hantering. Forskning kring samspelet, så kallad interaktion, häst–människa har tidigare fokuserats kring prestation kopplat till hjälper och medvetna signaler som ges av vana ryttare i en träningssituation. Men effekten av omedvetna signaler har inte tidigare studerats.

Mätningarna utfördes med hjälp av pulsmätare som fästes vid en elastisk gjord när hästen leddes och vid sadelgjorden för den ridna hästen. Personerna bar pulsmätaren runt bröstkorgen. Några enkla observationer gjordes utöver detta, de registrerade personens position till hästen när den leddes, hur nära hästens huvud tyglarna hölls, tygellängden vid ridning, i vilken position hästen höll huvudet och svansen samt hästens beteende i skalan avslappnad till mycket pigg.

Forskare Linda Keeling

Kortare tyglar ➤ Inga skillnader i beteende observerades

hos häst eller ryttare när hästen leddes, men de kunde se en tendens att ryttarna hade en något kortare tygellängd då ryttaren förväntade sig att hästen skulle bli skrämd. Ökad hjärtfrekvens hos hästarna kunde också påvisas när ryttarna trodde att hästarna skulle bli skrämda. Det kan förklaras med att hästarna blev alerta och förberedda på att reagera för en potentiell fara.

En ökad medvetenhet om de omedvetna signaler som ryttaren ger hästen, kan vara av betydelse för alla ryttare, speciellt de signaler som handlar om nervositet och ängslan.

Studien ”Investigating horse-human interactions: The effect of a nervous human” genomfördes av vid Uddertorps Naturbruksgymnasium och Färingsö ridskola. Den finns presenterad i The Veterinary Journal 181 (2009). • Källa SLU

>>

Det största utvalet av Anna Scarpati-produkter hittar du hos INNRIDER! Med Anna Scarpati kan du själv designa färger; på täcken, schabrak, luva och mycket mer.

Erbjudande endast på Falsterbo!

Beställ ett set med täcke, schabrak och luva och få 10% i rabatt.

Titta förbi vårt svarta tält på Falsterbo och kolla upp våra många flera erbjudande.

www.innrider.com SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

45

Ett bra grovfoder är tillräckligt Tävlande hästar behöver inte äta stora mängder kraftfoder, till exempel havre, för att kunna prestera. Det är fullt tillräckligt med ett bra grovfoder som hö eller hösilage för att ge hästen tillräckligt med näring och energi.

Genom att i huvudsak fodra hästen med grovfoder kan man dessutom undvika negativa effekter. Stora kraftfodergivor, till exempel havre, har visat sig ge såväl kolik, magsår, muskelproblem som beteendestörningar hos hästarna. Det visar ny forskning som agronom Malin Connysson vid SLU på Wången har gjort.

Behöll vätskebalansen ➤ Det finns tidigare studier som tyder på att hästar som bara äter grovfoder blir tyngre än hästar som delvis äter kraftfoder och att den extra kroppsvikten skulle påverka prestationen negativt. För de flesta hästar innebär dock tävling att de får flera timmars fasta i samband med transport och vistelse på tävlingsplatsen.

I Malin Connyssons första studie blev hästarna 3 kg tyngre när de bara åt grovfoder än när de åt både havre och grovfoder. Under fasta förlorade hästarna 2,6 kg mer vikt när de hade ätit bara grovfoder vilket tyder på att den lilla extra kroppsvikten snabbt försvinner när hästen inte äter, till exempel innan en tävling.

Hästarna behöll däremot sin vätskebalans bättre under fasta då de innan hade ätit bara grovfoder. Detta tror Malin Connysson beror på att hästarna kan använda det extra vattnet i grovtarmen.

Tävlande hästar behöver inte kraftfoder för att prestera bra. Ett bra grovfoder räcker, säger Malin Connysson vid SLU. Foto Lena Mattsson.

Hög proteinnivå ➤ Ett grovfoder som har ett så högt energi-

innehåll att det räcker för att försörja en tävlingshäst som tränar hårt måste skördas tidigt. Ett sådant foder har ofta också ett högt proteininnehåll. Om hästen får mer protein än den behöver för muskelbyggnad med mera, bryts överskottsproteinet ner och används som energi.

Titeln på Malin Connyssons avhandling är ”Fluid Balance and Metabolic Response in Athletic Horses Fed Forage Diet”. • Källa SLU

NATURLIG HÄSTHÄLSA Fodertillskott - Vitaminer - Utvärtes - Örtbaserade Acetatmischung

- Kylleran du blandar själv!

Mixa det du behöver och använd direkt.

NU: 339:ord 400:2,5kg NU: 559:-

2x650gr

0 timma r karens enligt STC

ord. 700:-

Cool-Spray

Dr. Schaettes Balsam/Liniment

- naturlig kylspray med mynta 500ml Refill

NU: 198:ord. 250:NU: ord.

889:1 100:-

- Innehållande bl a. Arnica, rosmarin, eucalyptus.

500ml

NU: 198:-

Priserna gäller t om 19/7-09 För beställningar över 1 000 kr = Fri frakt!

Du hittar Dr. Schaettes i välsorterade hästsportsbutiker, på travbanan, i travbussen eller på:

www.schaette.se

Kontakt/order: 0300-56 71 10 46

SHOW JUMPING • NR 2 • 2009

ord. 250:-

Posttidning B B E E XC E P T I O N AL .

B E E XC E P T I O N AL .

Returadress: Hopphästklubben c/o Lime AB Tejarps Gård, 230 41 Klågerup

When peak performance When peak performance

is your goal, you need a boot is your goal, you need a boot that matches your drive to that matches your drive to succeed. Ariat’s boots and succeed. Ariat’s boots and half chaps fit together half chaps fit together seamlessly, giving you the seamlessly, giving you the look of a tall boot, plus the look of a tall boot, plus the technical innovation and technical innovation and craftsmanship you need to craftsmanship you need to work, ride and compete at work, ride and compete at your best. Ariat. Built for the your best. Ariat. Built for the elite athlete in every rider. elite athlete in every rider.

®

ARIAT WESTCHESTER ® PADDOCK AND ARIAT WESTCHESTER CLOSE CONTACT CHAP PADDOCK AND CLOSE CONTACT CHAP

©2009 Ariat International, Inc. All rights reserved. ©2009 Ariat International, Inc. All rights reserved.

Supple leathers give a glove-like fit;give elegant Supple leathers a styling glove-like fit;creates elegant an elongated silhouette styling creates an elongated silhouette ARIAT® ATS® TECHNOLOGY ARIAT® ATS® for optimal stability TECHNOLOGY comfort for optimaland stability and comfort

Importör: Peter Kragh Andersen ApS Ariat Distributor Sweden & Denmark · Nørre Voldgade 18 · 1358 Kbh. K. Tlf.: +45 33 91 44 10 · e-mail: office@tattersall.dk · www.tattersall.dk Horsemark AB Christina Sääf 0709-94 17 77 · Lotta Longard 0709-60 17 77

WWW.ARIAT-EUROPE.CO.UK

0845 600 3209 WWW.ARIAT-EUROPE.CO.UK 0845 600 3209 WWW.ARIAT-EUROPE.CO.UK