Showjumping_2009_04

SCANDINAVIAN JUMPER CLUB MAGAZINE Nr 41 • 09 08

”Vårt mål är medaljer i varje Tema: mästerskap”

HÄLSA

Rolf-Göra n Stofamiljen 4965 Holstein – en av de mest

– the cool man betydelsefulla from the North

Marcus KonsekventFuchs avel med • fokusEmbryotransfer på hoppanlag • SSHS–auktionen • Dopningsskandalen • The Dutch difference

Helena lundbäck

By

Mountain horse aMbassaDör 2010

supreme HigH rider 3 799 kr compeTiTion sTirrup 799 kr

Helena lundbäck om supreme HigH rider

- Dom är bara så snygga! Man får så snygga ben i dom. Dessutom är dom jättesköna att rida i.

Läs mer på www.mountainhorse.se

4 Innehåll

6 Ranking av avelsston

Show Jumping Nr 4, 2009 Utkommer fyra gånger per år

Utges av tidningsförlaget Lime AB i samarbete med Hopphästklubben www.hhklubben.se

Ansvarig utgivare & chefredaktör Agneta Lilliehöök, agneta@lime.nu

Redaktionsråd Ingvar Fredricson, Peter Ljungcrantz och Lisen Bratt Fredricson.

Redaktionella medarbetare i detta nummer Dirk Willem Rosie, Tessie Sjöstedt, Jan Gyllensten, Cecilia Lönell, Maria André, Helena Lundström, Kristin Fridholm, Lotta Isacsson, Joakim Tiets, Krister Lindh, Anna Leandersson, Lisa Höines. Översättning Johan Fribing

Tidningsproduktion Lime AB, Tejarps Gård, 230 41 Klågerup Telefon 040–40 86 80. Fax 040–40 86 86 www.lime.nu

Grafisk form Katarina Thulin Sundler, katarina@lime.nu

Annonser Cathrine Lindqvist, cathrine.lindqvist@lime.nu Annonsmaterial skickas till annons@lime.nu

Tryck Norra Skåne Offset, Hässleholm Omslagsfoto Judy Ann Melchior, Levisto Z Foto: Jan Gyllensten

8

8 Kan vi hitta den perfekta tävlingshästen med hjälp av embryotransfer?

12 ET får ett allt större genetiskt genomslag

15 Unghästutbildning – en nyckel till framgång 16 Vi har stor brist på unghästutbildare

18 Förtroende och tillit skapar framgång 20 Uppskattad clinic i Kungsbacka

22 Ung talang: Douglas Lindelöw

24 Kvalitetshästar går alltid att sälja

26 Dopning – ett hett ämne sedan Hongkong

18

28 Dopningskandalen vid OS i Hongkong 29 Vad är Capcaicin?

Smärta är en varning

30 Arbetet med Vision 2016 har börjat

33 Clinton I – nu börjar hans söner och

döttrar visa resultat

38 Avelsexperten Jac Remijnse:

Stolinjen är nyckeln till framgångsrik avel

41 Behandla hopphästarna som toppidrottsmän

41

33

Vår helhetssyn ger hållbara hästkrafter Hästsjukvård är lite som ett pussel, där förebyggande insatser och friskvård är lika viktiga bitar som veterinärkompetens.

Vår unika samverkan mellan veterinärer, fysioterapeuter, beridare och hovslagare, ger långsiktiga resultat för hästars hållbarhet och prestation. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer om vår helhetssyn.

tid direkt på vår he msida.

Ordkonst/HGF

Nyhet! B ok a

Bergavägen 3 • 250 23 Helsingborg • Smådjur 042-16 80 00 Jour 042-16 80 80 • Stordjur 042-16 80 50 Jour 042-16 80 70 • www.djursjukhus.com

Ayr8 Cool under pressure ®

Michael Whitaker

Tripple standard, trippelcertifiering, tredubbelt skydd Denna slimmade hjälm, särskilt framtagen för den sportiga ryttaren, är tillverkad i modernt material och har även den senaste thermoregulation tekniken för att hålla huvudet kallt.

Storlekar Finns i 52-65 Färger Svart/Silver, Svart/Guld, Svart/Rosa, Svart/Svart, Marin/Silver och en rad skräddarsydda färger Säkerhet Märkt med PAS015 & BSEN1384 och certifierade av SEI ASTM F1163

Det mjuka pannbandet har ett skikt av högteknologiska silverjoner för antibakteriellt skydd, vilket bidrar till att hjälmen hålls hygienisk och fri från lukter.

Det supermjuka mockahakbandet och den patenterade GRpx® tekniken, med formbara vadderade kuddar i nacken, skapar en ombonad och säker passform.

Hitta din återförsäljare på www.equalityline.se www.charlesowen.co.uk info@charlesowen.co.uk

BY APPOINTMENT TO HER MAJESTY THE QUEEN PROTECTIVE HEADWEAR MANUFACTURERS

KITEMARKED TO PAS015 AND BSEN1384

CERTIFIED BY SEI TO ASTM F1163

Positiv utveckling för HK (HK) bildades år 2002. Dess övergripande mål var att skapa ett nätverk av intresserade och kompetenta personer för att i samverkan med berörda organisationer öka svensk hoppsports och hopphästavels internationella konkurrenskraft. Denna specialiserade nisch behövdes uppenbarligen för HK har idag över 400 medlemmar och nya tillkommer ständigt.

Medlemmarna i HK får inom kort en ökad möjlighet att påverka klubbens utveckling genom att ett särskilt forum – Idébanken – som finns på HK´s hemsida www.hhklubben.se.

Så här i slutet av året kan det vara lämpligt att sammanfatta en del av vad som åstadkommits sedan HK bildades.

En alldeles särskild milstolpe är givetvis Show Jumping, HK´s eleganta tidning, som kommit ut fyra gånger i år och som får fem utgåvor under 2010. Tidningen, som fått ett överväldigande positivt mottagande, är ovärderlig för HK som nu regelbundet når ca 5 500 läsare.

Hopphästklubben

Följande av HK´s mål har genomförts:

• Vi har utvecklat en databas där landets bästa unga hopphästar, ägda av klubbmedlemmarna, effektivt kan marknadsföras nationellt och internationellt (se www.hhklubben.se) • Vi har tagit fram kriterier för kvalitetslistning av landets bästa avelsston och avelshingstar.

• Vi har utvecklat kriterier för tydliggörande av hopphästar som har resultat i svår hoppning genom att skriva deras namn, i till exempel stamtavlorna, med fetstil på liknande sätt som traditionellt görs på galoppsidan.

• Vi har tagit initiativ till professionella elitauktioner för unga hopphästar och därigenom också tydliggjort för uppfödarna vad markanden efterfrågar avseende härstamningar och hoppförmåga.

• Vi har arrangerat talangjakter för att tidigt upptäcka, fotografera och filma lovande unga hopphästar för marknadsföring på HK´s databas för att visa svenska och utländska kunder var det finns högkvalitativa svenska hopphästar.

• Vi har tagit initiativ till utveckling av ett system för certifiering och rangering av landets unghästutbildare där deras utbildning, resultat, anläggning, mm framgår för att kunna läggas ut på Tränarportalens och Hopphästklubbens hemsidor.

• Vi har verkat för att fler föl och unghästar föds upp naturligt i lösdrift på stora, kuperade arealer för att utveckla starka ledbrosk, ligament och senor. Målet är att göra god hästhållning och hållbarhet till en efterfrågad nisch för svenskuppfödda hopphästar.

• Vi har tagit initiativ till att en allmänt accepterad svensk modell för utbildning av både ryttare och hästar utvecklas samt att en yrkesutbildning av professionella beridare, tränare och unghästutbildare skyndsamt skapas.

• Vi har skapat en ranking av inhemska tävlingsplatser avseende olika kriterier som genomförs av skickliga hoppryttare för publicering i Show Jumping.

• Vi har tagit initiativ till en kvartalsvis ranking av de mest fram-

gångsrika ryttarna, hästägarna och uppfödarna.

Denna tas fram av Annika Ersgård (SvRF) och publiceras i varje nummer av Show Jumping samt på HK´s hemsida.

Några viktiga HK mål som ännu inte uppnåtts är att:

• Fler hoppbegåvade ston med internationellt bra härstamning sätts in i svensk hopphästavel genom t ex bildande av ägarkonsortier och ökad användning av embryotransfer.

• Identifiera och kontraktera avelshingstar av högsta internationella klass som är särskilt intressanta för våra medlemmar att använda för att snabbare kunna förbättra sin hopphästavel.

• Ranka landets seminstationer och seminveterinärer efter uppnådda resultat avseende procentandelen födda föl för att uppfödare bättre än idag skall kunna veta var de skall vända sig för att få bäst resultat.

Samarbete nödvändigt ➤ Men trots allt som gjorts och görs är det uppenbart att en liten ideell förening som Hopphästklubben inte orkar driva mer än mindre delar av det omfattande förbättringsarbete som behövs för att nå upp till sport- och avelsorganisationernas högt ställda mål. För att denna utmaning skall lyckas fordras en stark samverkan med övriga hästorganisationer.

Därför är det nu glädjande att respektive ordföranden för de olika grupperna i VISION 2016 på sidan 30 i denna tidning presenterar sig och sin syn på sitt uppdrag. Det är också imponerande hur många skickliga medarbetare de lyckats knyta till sina grupper.

Konferens i januari ➤ VISION 2016 håller sin första kon-

ferens den 29–30 januari 2010 på Arlanda. Till dess skall varje grupp ha gjort en analys av styrkor och svagheter i sina respektive ansvarsområden. På konferensen skall de presentera sina analyser och lämna förslag på vad de anser sig kunna ändra under innevarande år. Resultatet av gruppernas aktiviteter kommer att följas upp vid ett kommande Vision 2016-möte i januari 2011.

Arbetet inom VISION 2016 kommer kontinuerligt att presenteras i Show Jumping och annan fackpress. Under vårens Scandinaviumtävlingar kommer vi att anordna seminariet VISION 2016 där bland annat sådant som behöver ändras och förbättras kommer att presenteras och diskuteras. Vi kommer också att redovisa viktiga idéer och intressanta frågor som inkommet till grupperna genom Idébanken.

Ingvar Fredricson Ordförande HK

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

5

Hopphästklubben informerar

Ranking av avelsston Hopphästklubben lyfter fram svenska ston som är intressanta att använda för att öka utvecklingstakten i svensk hopphästavel.

Av Anna Leandersson & Peter Ljungcrantz

de ston som är intressantast att använda för avel kommer tidningen Show Jumping att publicera tabeller över de bästa stona som ägs av Hopphästklubbens medlemmar.

Vi kommer att publicera en tabell över BLUP-index och en tabell över Championatspoäng enligt Ridsportsförbundets beräkningssystem. Det är viktigt att komma ihåg att det bara är

För att uppmärksamma

championatspoäng från placeringar vid tävlingar i Sverige som registreras automatiskt. Placeringar vid tävlingar i andra länder måste hästägaren själv rapportera till förbundet för att poängen ska registreras.

Officiella BLUP-index ges till ston med minst en bedömd avkomma vid treårstest eller kvalitetsbedömning alternativt minst en tävlad avkomma. Dessutom får ston som själva blivit bedömda eller tävlat officiella index. BLUP-indexen baseras på alla resultat från treårstest och kvalitetsbedömning fram till och med 2008 samt från de officiella tävlingsresultaten till och med 2007. Indexet tar också hänsyn till vilka index som stoets närmaste släktingar har.

Utförligare listor kommer att publiceras på Hopphästklubbens hemsida, www.hhklubben.se. •

Ston som är listade i Hopphästklubbens databas t o m 1 nov 2009 rangerade efter ASVHs Blup-index för hoppning.

Indexen är hämtade från ASVHs databas 2009. Flip´s Little Sparrows index är preliminärt.

Endast de ston med ett Hoppindex på 150 och över är med i nedanstående ranking.

Namn

Uppfödare

Ägare

1. Cruella de Vil KS

f.-02 e.Maloubet de Pleville u.Caramell KS (71) 27111 ue.Cardento-Electro

BLUP

Bengt Andersson

Bengt Andersson

155

2. Butterfly Flip

f.-91 e.Robin Z u.Baderna xx ue.Moderne-Hurricane

Kristina Larsson

Kristina Larsson

154

2. Flip´s Little Sparrow

f.-06 e.Cardento u.Butterfly Flip ue.Robin Z-Moderne xx

Kristina Larsson

Kristina Larsson

154

4. Caramell KS 27111

f.-00 e.Cardento u.K´S Ellen (71) 24953 ue.Electro-Robin Z

Bengt Andersson

Bengt Andersson

153

4. Ralma 22518

f.-86 e.Ralmé Z u.Cuba (23) 11414 ue.Utrillo-Sweet Mahrhu xx

Anders Jonsmeden

Eva Ohlsson o Björn Lundgren

153

4. U-Lovindra

f.-04 e.Indoctro u.Restless ue.Lovari-Linaro

Anton Vullers

Håkan Widerström

153

7. Classic Lady

f.-99 e.Cardento u.Next Nellie (13) 24544 ue.Maraton-Toreador

Rune Larsson

Eva Larsson

152

7. La Fille de Baloubet 28708

f.-03 e.Baloubet du Roet u.La Robe 26270 ue.Lucky Light-Robin Z

Alf Andersson

Alf Andersson

152

9. Cinderella

f.-92 e.Irco Marco u.Well Mannered xx ue.Menelek-Artic Slave

Arne Pettersson

Maria Gretzer

151

10. Macy Gray

f.-02 e.Cardento u.Samantha ue.Irco Marco-Safari xx

Åsa Carlsson

Åsa Carlsson

150

Ston som är listade i Hopphästklubbens databas t o m 1 nov 2009 rangerade efter championatspoäng som erhållits vid tävlingar i hoppning. Championatspoängen är hämtade från SvRFs och ASVHs databaser och har erhållits vid tävlingar t o m 2008. Endast de 15 ston som har flest championatspoäng är med i nedanstående ranking.

Namn

6

Uppfödare

Ägare

1. Butterfly Flip

f.-91 e.Robin Z u.Baderna xx ue.Moderne-Hurricane

Kristina Larsson

Kristina Larsson

Champ

2. Mynta

f.-88 e.Robin Z u.Utini 17140 ue.Utrillo-Toreador

Halvar Rosén

Familjen Lundbäck

8530

3. Madick

f.-96 e.Cortez u.Phacelia (F5) ue.Ceylon–Filipin

Ann-Louise Karlsson

Annette Karlsson

5217

4. Cinderella

f.-92 e.Irco Marco u.Well Mannered xx ue.Menelek-Artic Slave

Arne Pettersson

Maria Gretzer

5170

5. Dicta MB 24616

f.-95 e.Landlord u.Dorina Z 17097 ue.Domspatz-Lavendel

Annika o Anders Bäckgren

Stall Toleryd AB

3849

6. High Stepper 25776

f.-89 e.Cortez u.High Society 20280 ue. Sandro-Matador

Marianne von Geijer

Ann-Christin Ekstrand

3500

7. Classic Lady

f.-99 e.Cardento u.Next Nellie (13) 24544 ue.Maraton-Toreador

Rune Larsson

Eva Larsson

3062 2954

14104

8. Robina 27682

f.-90 e.Robin Z u.Petris (F2) 18397 ue.Pegasus-Utrillo

Uno Carlsson

Lina o Elin Sjögren o Ingela Hansson

9. Chelsie

f.-95 e.Alexson D u.Iloma 22500 ue.Ahorn-Ronald

Gunnel o Kjell Frölin

Cecilia o GullBritt Melin

1524

10. Indra 27075

f.-89 e.Maraton u.Nike 10062 ue.Verdi-Pompe

Christian Brunes

Ellen Brunes

1508

11. Diorissimo

f.-96 e Dagomba u.Amania ue.Amani-Raphael

Waltraud Borstelmann

Lisbeth o Sten-Åke Wengberg

1420

12. Irma 28875

f.-95 e.Irco Mena u.Maräng ue.Marramas-Excellens

Jennifer Strandman

Stina Lillje

1317

13. High Heel

f.-92 e.Everest u.Copacabana 20279 ue.Cor de la Bryere-Ramiro

Marianne von Geijer

Stall Lagerfelt AB

1166

14. Canthara

f.-00 e.Cardento u.Athena (23) 23653 ue.Everest-Aladin Z

Katrine o Lars Lundbäck

Katrine o Lars Lundbäck

1137

15. C´est la Vie

f.-91 e.Irco Mena u.Cyrran 18794 ue.Cyrill-Cosmos xx

Inger o Bengt Korneliusson

Inger o Bengt Korneliusson

1094

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

att svensk hoppsport långsiktigt skall vara internationellt framgångsrik är att det finns hästägare och uppfödare som är beredda att satsa tillräckligt djärvt. Detta innebär så betydande ekonomiska risker att de som verkligen lyckas måste få betydligt mer uppmärksamhet och högre status än idag.

En förutsättning för

Mest framgångsrika ➤ Hopp-

Jumper Club

Riders, Owners & Breeders

Challenge

hästklubben (HK) lyfter därför i samverkan med SvRF och ASVH fram hoppsportens framgångsrikaste hästägare och uppfödare. De mest framgångsrika hopphästägarna respektive hopphästuppfödare rankas fyra gånger per år. Resultatet av varje ”kvartals-

ranking” publiceras både i tidningen Show-Jumping och på Hopphästklubbens hemsida www.hhklubben.se.

Vinnande hästägare respektive uppfödare presenteras med ett större reportage i årets första nummer av Show Jumping.

Dessutom publiceras en förteckning över samtliga de hästägare och uppfödare som varit mest framgångsrika under det gångna året. Denna årsranking skall permanent vara publicerad på Hopphästklubbens hemsida så att tävlingens utveckling kan följas mellan åren.

Rankingen har gjorts efter följande kriterier: Placeringar i 1.50 på svenska nationella och elittävlingar samt placeringar från 1.45 internationellt. Poäng enligt poängtabell i TR III mom 376. •

Aktuell ställning per 2009-11-16 såg ut så här: Ryttare

Häst

Poäng

Ägare

Uppfödare

Rolf-Göran Bengtsson

Casall La Silla

1106

Alfonso Romo/Holsteiner Verband

Wilfried Thormann

Rolf-Göran Bengtsson

Ninja La Silla

1004

Alfonso Romo

Stoeterij van Witert-Huijemans

Svante Johansson

Saint Amour

832

Group 2008

Adolf Feldman

Jens Fredricson

Lunatic

786

Ann & Gavin Russel

Magnus Dyrendahl

Peder Fredricson

Arctic Aurora Borealis

769

Astrid Ohlin

Liisa Pelttari

Linda Heed

Touch

761

Karl Göran Petersson

Kristina Ekman

Rolf-Göran Bengtsson

Quintero La SIlla

710

Alfonso Romo/Holsteiner Verband

Hans Joachim Ahsbahs

Helena Lundbäck

Madick

664

Annette Karlsson

Ann Louise Karlsson

616

Springfield Showjumpers AB

Christine Strube

513

Eva Larsson

Eva Larsson

Sandra Carlsson

Spike Jones

465

Sörsjö Ridcenter AB

Sörsjö Ridcenter AB

NYHET Namnlöst-1 1

1. Alfonso Romo/Holsteiner Verband 2. Springfield Showjumpers 3. Alfonso Romo 4. Group 2008 5. Ann & Gavin Russel 6. Astrid Ohlin 7. Karl-Göran Petersson 8. Annette Karlsson 9. Eva Larsson 10. Sörsjö Ridcenter AB

Ledande uppfödare

Laetitia Classic Lady

Ledande hästägare

Alexander Zetterman Svante Johansson

1. Wilfried Thormann, GER 2. Stoeterij van Witert-Huijemans, NED 3. Adolf Feldman, GER 4. Magnus Dyrendahl 5. Liisa Pelttari, FIN 6. Kristina Ekman 7. Hans Joachim Ahsbahs, GER 8. Ann Louise Karlsson 9. Christine Strube, GER 10. Eva Larsson

Våra kunder har avsittningsskydd HORSE - ingår i Svelands hästförsäkringar och ersätter personskada som orsakats av hästen

sveland.se 09-02-05 02.28.50

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

7

Ann och Anders Gånheim vid Bollerups Hästklinik är två av Sveriges mest erfarna veterinärer på området embryotransfer.

Kan vi hitta den perfekta tävlingshästen med hjälp av

embryotransfer?

Allt sedan den första embryotransfern genomfördes av japanska veterinärer i mitten av 1970-talet, har denna verksamhet delat hästvärlden i två läger, för och emot.

Show Jumping berättar här om tekniken och gör ett försök att skilja myter från verklighet.

Av Jan Gyllensten Foto Anders Gånheim, Jan Gyllensten, Krister Lindh Embryotransfer (ET) innebär i korthet att ett ägg som befruktats d v s ett embryo, flyttas från ett så kallat givarsto i vilket befruktningen skett, till ett mottagarsto.

Det sistnämnda kallas ibland surrogatsto.

8

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Fostret växer i mottagarstoet som sedan föder fölet, samt diar och tar hand om detta fram till avskiljningen. När fölet ska registreras anges givarstoet som moder i stamtavlan. Vi återkommer längre fram i denna artikel om hur en embryotransfer kan gå till.

Denna teknik har delat hästvänner över hela världen i två läger, ett som är för och ett som är emot. Inom fullblodsaveln och galoppen är tekniken inte tillåten. Inom svensk travsport krävs särskild dispens i varje enskilt fall från travförbundet för att få genomföra en ET. Inom svensk halvblodsavel krävdes ursprungligen tillstånd för att få göra en ET, men idag är det fritt att använda tekniken utan tillstånd.

De främsta argumenten från motståndarna är att steget från ET till kloning och genmanipulering inte är så långt. Ett annat argument är att ett sto normalt

För och emot ➤

inte får mer än ett föl om året, vilket blir möjligt med ET. Bland dem som applåderar tekniken hittar vi av naturliga skäl först och främst ägare till framgångsrika tävlingsston, samt ryttare som genom tekniken hoppas få större tillgång till bästa möjliga tävlingshästar.

Fördelarna med tekniken är att ett attraktivt tävlingssto kan verka i aveln parallellt med att det tävlas, på ett helt annat sätt än om det själv ska bära fostret och föda fölet. Härigenom kan exempelvis meriterade och värdefulla ston inom ridsporten ges möjlighet att få fler avkommor jämfört med att stoet går i avel efter karriärens slut. Ett sto som går i avel efter karriärens slut hinner ofta få 3–5 föl. Med ET skulle samma sto ha kunnat få 10–15 föl parallellt med tävlandet, med ett transfererat embryo per år. På vissa håll tycks det dock förekomma en uppfattning att ET är väldigt vanligt, samt att många ston regelmässigt har 5–10 föl per år.

Fler föl per sto ➤ För att få hjälp med fakta i frågan kontaktar vi Ann och Anders Gånheim vid Bollerups Hästklinik som är två av Sveriges mest erfarna veterinärer på området. De gjorde sin första embryotransfer 1996 och berättar att antalet genomförda ET i Sverige konstant ligger runt 10–20 stycken per år och att det inte tycks ske någon ökning.

– När det gäller hur många föl ett sto har fått under ett och samma år med hjälp av ET, finns det obekräftade uppgifter från utlandet som talar om fem eller sex föl. Här hemma i Sverige tror jag att det som mest varit två föl på ett år efter samma sto, berättar Anders Gånheim.

Så här går det till ➤ En del missuppfattningar och myter kring ET bottnar med stor sannolikhet i okunskap kring hur en sådan går till och vilka inbyggda begränsningar som finns i tekniken. Därför låter vi Ann och Anders Gånheim förklara hur en embryotransfer går till; Först av allt behövs ett givarsto (ibland kallat donatorsto) och ett mottagarsto. När det gäller givarstoet bör detta vara i god kondition, inte i allt för hög ålder och ha normal fertilitet för bästa resultat. Hos äldre ston och bland vissa ston i tävlingskondition sjunker andelen lyckade försök. Men å andra sidan är det ofta just i denna grupp av välmeriterade ston som ET är mest aktuellt.

Ett bra mottagarsto har haft föl tidigare så att fertiliteten är klarlagd och förlossningen varit normal, samt att modersegenskaperna är kända. Att använda förstföderskor är i och för sig möjligt, men rekommenderas inte. Likaså rekommenderas inte heller användning av ston över 15 år som mottagare vid ET.

Kateter till embryourspolning.

Urspolning.

Embryofilter.

Ann letar embryo med mikroskop.

Pistolett med embryoinläggning.

Samordnade brunster ➤ Som

en första fas vid en ET måste givarstoets och mottagarstoets brunster samordnas.

För att synkronisera brunsterna ges ofta prostaglandin. Finns det tillgång till ett flertal mottagarston kan samordningen underlättas ju mer brunsterna naturligt sammanfaller. På specialiserade kliniker nere i Europa finns i vissa fall hundratals mottagarston till förfogande att välja bland, just för att underlätta synkroniseringen av brunsterna. Man strävar efter

>> Inseminering av sto.

9

att mottagarstoet ska ligga inom intervallet ett dygn före till tre dygn efter i ägglossning gentemot givarstoet. Det mest optimala är dock att mottagarstoet är ett till två dygn efter.

Efter att brunsterna lagts i fas mot varandra betäcks givarstoet. Vanligtvis sker detta genom inseminering av färsk sperma. En fransk undersökning har påvisat att man vid användning av fryst sperma bara lyckas få fram embryon i ungefär hälften så många fall som när färsk sperma används.

Efter seminering (alternativt betäckning) får givarstoet gå i 7–9 dygn innan embryot ska tas ut. Den idealiska tidpunkten anses vara på det sjunde till åttonde dygnet.

Crown Z är resultatet av en embryotransfer.

Modern Retina Z fick tre föl år 2000.

Urspolning ➤ Uttagandet

av embryot sker genom en så kallad urspolning där en slangformad kateter förs in genom slidan och livmoderhalsen. På katetern sitter något som liknar en ballong och denna tillsluter livmodern runt katetern.

Via katetern tappas cirka en liter vätska (som åstadkommer sammandragningar i livmoderväggen) in i livmodern och får verka där i 3-4 minuter, innan den släpps ut igen genom katetern och fångas upp i en flaska.

Vanligtvis görs två urspolningar för säkrast möjliga resultat. Vätskan tas in i klinikens laboratorium och töms genom ett så kallat embryofilter för att reducera vätskan till en lämplig mängd att jobba med i ett mikroskop.

Efter filtreringen läggs den filtrerade vätskan, ca 20 ml, under ett mikroskop med 15–20 gångers förstoring för att hitta embryot. Att hitta ett embryo är inte det enklaste och att man lyckas hitta två embryon tillhör ovanligheterna.

Naturen begränsar ➤ Som regel går det alltså bara att

få fram ett embryo att flytta över till ett mottagarsto vid en inseminering och efterföljande urspolning. Vill man få fram fler embryon att transferera blir det bara att börja om från början igen. Med ett ökande antal urspolningar stiger risken för svampinfektioner i stoets livmoder och då sjunker fertiliteten.

Naturen bidrar sålunda med vissa begränsningar av hur många

embryon som det går att flytta från ett givarsto under en säsong.

I Sverige följer användningen av ET i stort den vanliga betäckningssäsongen, medan man vid vissa kliniker i Europa genomför ET under i princip hela året. Detta medför då naturligtvis att fler föl efter samma sto kan tas fram under ett år.

En urspolning går för övrigt till på samma sätt som när

Kallblod som surrogatston i halvblodsaveln Under en period i mitten av 1990-talet fanns det en uppfattning om att ett kallblods-sto skulle vara den optimala surrogatmamman.

I tankarna fanns då att dessa ston skulle ha lätt att föda fram ett halvblodsföl och ha gott om mjölk. I och för sig gav försöken föl som växte bra, men bland mycket annat visade det sig också att kallblodstoets mycket lugna temperament socialt smittade av sig till fölen som ofta blev lite loja. Detta ledde till att kallblodstona ganska snabbt försvann som mottagarston vid ET.

10

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Belgiska kallblod användes under mitten av 90-talet som surrogatston på Alfonso Romos sporthäststuteri La Silla i Mexico.

Kända ston med ET-föl Butterfly Flip, superstoet som tävlades av Malin BaryardJohnsson och ägs av Kristina Larsson fick 2006 fölet Flip´s Little Sparrow med Cardento 933 som pappa efter en embryotransfer.

Ratina Z, bar Ludger Beerbaum till EM-, VM- och OS-guld samt en WC-seger 1993 i Göteborg. Hon har efter tävlingskarriären gått i avel och fick år 2000 tre föl med ET; stoet Clever Z och hingsten Crown Z har Carthago som pappa, samt hingsten Treasure Z efter Dollar de la Pierre (som också under en period hette Tlaloc la Silla). Crown Z tävlas framgångsrikt av stuteri Zangersheides Judy Ann Melchior i internationella 140-hoppningar.

Charis, mamma till dressyrhingsten Briar 899, fick ett antal ET-föl. Ägaren Hans-Yngve Göransson berättar att Charis 1996 betäcktes med Magini 695, varefter ett embryo transfererades till ett surrogatsto, Vid kommande brunst betäcktes hon på nytt med Magini och bar sedan själv fram det fölet.

Charis har senare haft två ET-föl samma år efter Magini.

”I Sverige tror jag att det som mest varit två föl på ett år efter samma sto”

man behandlar ett sto för en livmoderinflammation. Behandlingen är inte besvärande eller smärtsam för stoet och det behövs varken bedövning eller att stoet sövs ner.

lyckas hitta ett embryo och därefter i sex fall av tio framgångsrikt lyckas lägga in detta embryo i mottagarstoet, så resulterar vart tredje ET-försök i ett föl.

Rengöring och inläggning ➤ Vid ungefär 60% av urspolningarna lyckas man hitta ett embryo. Innan detta kan läggas in i mottagstoet måste det ske en rengöring av embryot, något som görs genom att det tvättas ett 10-tal gånger i särskilda vätskor med hjälp av en liten pipett. Efter rengöringen dras embryot upp i ett så kallat strå av samma typ som används vid vanlig inseminering.

Nu är embryot klart för inläggning i mottagarstoet. Detta sker med en så kallad pistolett med vars hjälp strået med embryot förs in i det ena livmoderhornet. Eftersom mottagstoet vid denna tidpunkt inte längre är i brunst, utan vanligtvis nu är 5–7 dagar efter denna, så krävs särskilt noggrann hygien där instrument och handskar måste vara sterila. Inläggningen av embryot sker helt smärtfritt för mottagarstoet.

Forskning pågår ➤ När det gäller ET i framtiden är forskning och försök idag inriktade mot att utveckla teknikerna kring att kunna frysa embryon. Lyckas man på detta område kommer man inte att behöva manipulera givarstoets och mottagarstoets brunster för att synkronisera dessa. Inseminering (betäckning) kan då ske vid naturlig brunst. Urspolning sker därefter när det är dags för detta, varpå embryot fryses och sedan läggs in i mottagarstoet när hon är i fas för detta på naturlig väg. Förhoppningarna är att denna metod avsevärt ska kunna höja andelen framgångsrika transfers.

Vart tredje försök lyckas ➤ Uppföljning med hjälp av ultraljud sker precis som vid en vanlig inseminering, normalt kring 16:e och 40:e dygnen. I de fall där man lyckats hitta ett embryo och en inläggning kunnat ske i mottagarstoet lyckas transfern så att embryot fortsätter att utvecklas vid ungefär 60% av inläggningarna. Sammantaget ger detta vid handen att om man vid cirka 60% av urspolningarna

Anders Gånheim

Kostnadsbilden ➤ Avslutningsvis,

vad kostar det då att göra en ET? – Någonstans mellan 10 000 till 20 000 kronor plus moms per försök i veterinära kostnader. Till detta kommer hingstkostnaderna för sperma, samt givetvis kostnader för ett mottagarsto om man inte själv har ett sådant. På Bollerup finns möjlighet att leasa ett mottagarsto till en kostnad av 10 000 kronor för tillgången till stoet – därutöver ansvarar den som leasar mottagarstoet givetvis för alla övriga kostnader som uppstallning, veterinär och hovslagare med mera, berättar Anders Gånheim. • SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

>> 11

Mylord Carthago med ryttaren Penelope Leprevost.

Foto: www.tempsdeposes.be

Embryotransfer får ett allt större genetiskt genomslag Embryotransfer på häst börjar bli alltmer populärt. Den slutsatsen kan man dra efter en enkel utfrågning av ett antal västeuropeiska gynekologispecialister. Men den höga kostnaden, minst 5000 euro per föl, hindrar metoden från att bli vanligt förekommande.

Av Dirk Willem Rosie • Foto Jan Gyllensten

på Keros-institutet i Belgien har antalet ston som används för embryotransfer fördubblats de senaste fem åren. På Keros blev förra året 473 ston dräktiga via embryotransfer.

Enligt Dr Peter Daels

12

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

– Vi har noterat en förändring vad gäller typen av givarsto. För några år sedan kom uppfödare med sina väl beprövade ston till oss för att producera fler avkommor, idag ser vi betydligt fler sportintresserade hästägare som vill avla på sin aktiva sporthäst. Ökad efterfrågan ➤ Ton Vullers på Animal Embryo Center i Mariahoop i Nederländerna bekräftar orden från sin belgiske kollega.

– Antalen växer hos oss också, vi genomförde 200 lyckade­ embryotransfer på vår klinik 2009 och därtill ska läggas ­y tterligare 120 embryon som spolats ur av lokala veterinärer och skickats till oss.

– Även hos oss började det med att etablerade uppfödare skickade sina bästa ston till oss för embryotransfer. Idag har

Hästar som kommit till genom embryotransfer • Bentley van de Heffinck (godkänd hingst efter den internationelle hopphästen Souvenir vd Heffinck) • Boris van ´t Kluizebos • Crown Z (undan Ratina Z) • Comme Il Faut (undan Ratina Z) • Walnut de Muze (dotter till internationelle hopphingsten Querly Chin) • Derly Chin de Muze (dotter till den internationelle hopphästen Werly Chin de Muze) • Edjaz van ´t Merelsnest (godkänd son till den internationelle hopphästen Wendelina van ´t Merelsnest) • Epleaser van ´t Heike (godkänd son till den internationella hopphästen Valentina van ´t Heike) • Eurocommerce London (godkänd hingst undan den internationella hopphästen Ta Belle van Sombeke) • Tauran de la Pomme (godkänd hingst undan Ta Belle van Sombeke) • Wabelle de Muze (dotter till Ta Belle van Sombeke) • A Pikachu de Muze (dotter till Ta Belle van Sombeke) • Harley VDL (godkänd hingst undan det internationella hoppstoet Larthago) • Itot du Chateau • Mylord Carthago • Narcotique de Muze • Querlybet Hero (godkänd hingst undan Narcotique de Muze) • Ogano Sitte (godkänd hingst undan det internationella hoppstoet Ialta Sitte) • Ugano Sitte (godkänd hingst undan Ialta Sitte) • Urline de Muze (mor till A Big Boy) • Vagabond de la Pomme (tredje generationens embryo­ transfer från Narcotique de Muze-linjen)

principen om genetisk utveckling tagit över; unga, mycket lovande och intressanta ston tas in för att producera ett större antal värdefulla embryon. Faktum är att det finns en ökande efterfrågan på ston som bär på embryon med stor genetisk potential.

På Paul Schockemöhles Gestüt ­ ewitz är dr Roberto Sanchez ansvarig för reproduktions­ L teknik. Vid en jämförelse skiljer sig Lewitz siffror något från de ovan nämnda kommersiella klinikerna. Schockemöhle anställde Sanchez för att utföra embryotransfer endast på stuteriets egna ston. Under fem års tid lyckades man spola ut 5708 embryon varav 3056 utvecklades till friska, växande embryon. Dessa höga siffror kommer sig av att man endast använde sig av unga ston med en genomsnittlig ålder på sex år. Ungefär en tredjedel av de föl som föds på Gestüt Lewitz är resultat av embryotransfer!

Ett större antal ➤

Itot du Chateau som rids av Edwina Alexander är ännu ett exempel på ET.

Foto: www.tempsdeposes.be

Sett till den totala internatio­nella marknaden, kan den holländske fertilitetsexperten dr Myrthe Wessels peka ut fyra typer av ston som används för embryotransfer.

– Den första gruppen består av de värdefulla avelsstona; deras ägare vill ha fler avkommor undan sina väletablerade ston. Den andra gruppen är mer modern, det är stoet som fortfarande är aktivt i sporten där ägaren vill ha en avkomma samtidigt som stoet kan fortsätta tävla.

– Den tredje gruppen är både effektiv och ”up to date”, den utgörs av det unga extremt lovande stoet med utmärkt härstamning som gjort bra ifrån sig vid treårstesterna och som behöver producera avkommor innan hon sätts in i sporten.

Den sista gruppen består av hästägare snarare än en specifik typ av sto. Dessa ägare är ryttare som inte tävlar på någon hög nivå och som inte kan – eller vill – välja mellan ridning och avel. Embryotransfer gör det möjligt att avla och rida samtidigt.

Fyra typer av ston ➤

Har ett inflytande ➤ Utan tvekan har embryotransfer för-

ändrat synen på den genetiska biten av hästavel. Att denna moderna teknik har inflytande på den internationella genpoolen är den enda slutsats man kan dra när man tittar på listan här intill. Det är en väldigt ofullständig lista på hästar (vissa av dem hingstar) som kommit till genom embryotransfer, men de är framgångsrika. • SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

>> 13

Vad anser du om embryotransfer?

Peter Eriksson, hoppryttare: – Jag tycker att det är en spännande grej att kunna tävla ett sto, samtidigt som man avlar på henne. Men jag tror att vissa hormonförändringar kopplade till embryotransfern får man kanske vara beredd på, något som kan leda till att stoet då inte presterar tävlingsresultat på allra högsta nivå.

Eftersom en ET är ganska dyr så kräver det väl att ­stoet är lite speciellt. I grunden är jag nog varken för eller emot, men jag tycker nog att det känns en smula tveksamt om ett sto kan få 2–3 föl samma år.

Hans-Yngve Göransson, uppfödare (till bl.a Briar): – Äntligen börjar tekniken att accepteras och bli rumsren i Sverige, men det finns fortfarande mycket okunskap kring den. När ET introducerades i Sverige 1996 krävdes tillstånd från SLU

för att få utföra en sådan och det första året gavs det bara fem sådana tillstånd. När det gällde registreringen av ET-föl var det från början bara tillåtet att registrera ett ET-föl per sto och år hos ASVH. – En förekommande uppfattning som stöds av vissa studier är att färsk sperma fungerar bättre än frusen.

Enligt min uppfattning, vilken har stöd i andra studier, fungerar frusen sperma i princip lika bra om bara omständigheterna kring transfern är de rätta.

Maria Gretzer, hoppryttare och uppfödare: – Jag är inte någon förespråkare av ET. Det har gjorts ganska många ET under en relativt lång tid, men det känns inte som om det lett till några super­ resultat. Och detta trots att det är mycket hög nivå på både stona och hingstarna som används eftersom kostnaderna är höga. Hade det kommit fram någon ET-producerad häst på toppnivå inom ridsporten borde vi ha hört talas om detta faktum. Jag använde mig inte av ET med Marcoville och kommer inte att göra det med något annat sto förrän jag är överbevisad om att resultatet motiverar kostnaderna.

Digitalröntgen - Ultraljud Fiberoptik - Embryoöverföring m.m.

Telefontid vardagar 8:00 - 9:00 VÄLKOMMEN!

telefon: 0417-33230 / fax: 0417-33100 hastklinik@bollerup.se hastklinikenbollerup.se

Ann Gånheim Leg. vet.

14

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Anders Gånheim

Leg. vet. Specialist i hästens sjukdomar

Avelskrönika

Unghästutbildningen – en nyckel till framgång ➤

teras att de olika organisationerna har varit väl medvetna om problemet i över 40 år men ingen har hittills tagit ansvar för frågan. Det faktum att en så viktig fråga som unghästutbildningen kunnat hamna mellan två stolar under så lång tid belyser tydligt att svensk avel och ridsport inte har ett väl fungerande samarbete.

Problemet med unghästutbildningen påverkar inte bara utbildningen av de unga hästarna utan också uppfödarnas möjligheter till en optimal förädling av sina produkter och därmed möjligheten till en vettig ekonomi i sin verksamhet.

Vi måste införa en certifiering och möjlighet till rangering av de unghästutbildare som finns på marknaden så att det blir lättare för uppfödarna att välja samarbetspartner. Dessutom ska det löna sig för ryttarna att utbilda sig.

…många av de fina unghästarna får otrevliga upplevelser som det säkert tar lång tid att återhämta sig från… av dem får vi förmodligen inte se igen på tävlingsbanan.

Ledningen i Falsterbo har bestämt sig för att införa en lättare klass andra dagen för dem som ändå inte har någon chans att gå till final. Detta är ett väldigt klokt sätt att tackla problemet eftersom ekipagen på detta sätt ändå får rida två klasser i Falsterbo och sannolikheten för att man åker hem med en positiv upplevelse i bagaget är betydligt större. Men grundproblemet kvarstår ju ändå: Hur ska vi höja den genomsnittliga nivån på de ryttare som rider dessa fina unghästar?

Införa en certifiering ➤ Frågan lyftes fram under Hopphästklubbens paneldebatt i Flyinge som hölls under Championatet och det kunde konsta-

Motivera till utbildning ➤ Under

Hopphästklubbens seminarium framförde flera erfarna tränare synpunkter på att vi skulle införa stilbedömning även för fem- och sexåriga hästar. I Holland är man dock klar motståndare till en sådan utveckling. Många tyska ryttare är också negativa till det poängbedömningssystem som i Tyskland tillämpas för 5- och 6-åringar eftersom det inbjuder till preparering av hästarna både hemma och på framhoppningarna. Det är dessutom väldigt svårt för domarna att skilja på vad som är naturligt och vad som är preparerat. Vi bör därför hitta andra tydliga incitament för att påverka våra ungdomars ridning och motivera dem att ta lärdom av de kunniga ryttare som trots allt finns i Sverige eller att söka sig utomlands.

– Vi bör hitta tydliga incitament för att påverka våra ungdomars ridning och motivera dem att ta lärdom av de kunniga ryttare som trots allt finns i Sverige, säger Peter Ljungcrantz.

Ljungcrantz

De svenska unghästarna som är avlade för hoppning håller en allt högre klass vilket även utländska hästhandlare nu börjar uppmärksamma. Det är viktigt att vi arbetar vidare på alla fronter för att förbättra kvalitén men också utbildningen av dessa lovande unghästar och försäkrar oss om att de inte förstörs genom dålig ridning och matchning. Nivån på toppen måste ständigt både höjas och breddas.

Intrycken efter Svenskt Avelschampionat är kluvet. De svenskfödda unghästarna håller en mycket hög klass i hoppning som ligger väl i nivå med de hästar som visas upp på de tyska, franska och holländska championaten. Tyvärr håller inte ryttarna överlag samma höga klass och många av de fina unghästarna får otrevliga upplevelser som det säkert tar lång tid att återhämta sig från och ett stort antal

Försäljning av embryon ➤ När det gäller problemet med att få ekonomi i sin uppfödning har man i Holland, Belgien och Frankrike börjat med försäljning av embryo i större skala. De duktigaste uppfödarna, som har de riktigt intressanta stona, säljer idag fyra-fem embryo per sto och år till ett pris av 150 000–200 000 kr styck. Det kostar ca 20 000 kr om överföringen av embryot lyckas annars bara 4 000 kr. Stationen äger ca 300 mottagarston och behöver därför inte använda hormoner för synkronisering eftersom det alltid finns något sto som är i rätt fas.

Uppfödaren betalar 10 000 kr i pant för mottagarstoet och merparten av denna pant återfås när hon lämnas tillbaka efter avvänjningen av fölet.

Anmärkningsvärt bra ➤ Särskilt

intressant är det att resultaten på tävlingsbanan för de hästar som tillverkats med hjälp av embryotransfer är anmärkningsvärt bra. Det finns många som tror och påstår att hästar som gjorts med embryotransfer inte blir bra tävlingshästar. Vi kommer därför att redovisa en undersökning i ett senare nummer av Show Jumping. Denna visar tydligt att har man bara ett tillräckligt intressant sto och använder sig av modern avelsteknik finns det inte bara möjligheter att tjäna pengar på sporthästaveln utan också att långsiktigt förbättra avelsstonas kvalitet. •

Av Peter Ljungcrantz

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

15

Crafoordsalen på Flyinge var fylld till sista plats när unghästutbildningen diskuterades den 17 oktober. Initiativtagare var Hopphästklubben.

Hopphästklubben fyllde Flyinges aula:

Vi har stor brist på unghästutbildare

Hopphästklubbens paneldebatt samlade i särklass flest deltagare av de olika arrangemangen under Svenskt Avel- och Sportchampionat.

Crafoordsalen var fylld till sista plats och fler stolar fick bäras in. På dagordningen stod den viktiga frågan utbildningen av de svenska unga hästarna.

Av Tessie Sjöstedt • Foto Agneta Lilliehöök Ingvar Fredricson hade samlat ihop en kunnig panel.

Där satt fyra aktiva unghästutbildare: Christoffer Adriansson, som tränar och tävlar unghästar hos Lisen och Peder Fredricson, Victoria Almgren från Värnamo, David Ljungcrantz, sedan tre år lärling i Tyskland och Magnus Österlund, Falköping. Därtill kom två meriterade hästuppfödare, Peter Ljungcrantz och Staf-

16

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

fan Hammarskiöld som är ordförande i Swede Horse. I panelen satt också Stefan Johanson, VD för Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS och Karl-Erik Norlander, mannen som för tre år sedan startade Tränarportalen på Internet.

Ren kapitalförstöring ➤ Ingvar Fredricson ”Fredric” konstaterade att Sverige saknar en högklassig praktisk yrkesutbildning av unghästutbildare, beridare och tränare, något som finns i andra länder. Så frågan är hur de 2 000 föl med hoppstam som föds varje år ska få sin utbildning? Cirka 500 håller högsta kvalitet, klass 1 eller diplom. Hos dem är 50 procent arvsanlag men minst lika mycket är miljöfaktorer, det vill säga skicklig ridning, utbildning, träning och tävling.

– Att de inte får en ordentlig utbildning är ren kapitalförstöring! dundrade Fredric. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk, Sverige behöver en vision inför 2016. Om vi ska kunna ta medalj i OS i Brasilien så krävs att vi stärker de svaga länkarna. Då behöver alla goda krafter samarbeta, ASVH, Ridsportförbundet och Hopphästklubben.

Fina hästar i Sverige ➤ David

Ljungcrantz som har arbetat både hos Marcus Beerbaum och hos Paul Schockemöhle framförde två viktiga synpunkter.

– För det första är det inte på hästsidan det brister. Sverige har minst lika fina unga hästar som i Tyskland. Men Tyskland har mycket bättre ryttare. För det andra måste man börja med de unga hästarna i tid, så att det finns möjlighet att lägga in viloperioder. Att gå Bundeschampionat är målet för de unga hästarna i Tyskland, det betyder att 5-åringarna ska gå 1,25-hoppningar i augusti.

– De hästar som tas för sent får ligamentskador och tillbringar därefter större delen av sitt liv i sjukboxen, förklarade David.

Tränarportalen ➤ Det var inte bara snack, flera konkreta saker är redan på gång. Hur ska hästägarna hitta rätt unghästutbildare? Där hjälper tränarportalen till. Karl-Erik Norlander berättade att idag finns ca 400 tränare på portalen och att det är här som hästägarna och tränarna hittar varandra. Från januari 2010 måste unghästutbildarna lägga in sitt CV, en klassisk CV som berättar om anläggningen, tränarfilosofi, referenser osv. Där får hästägarna hjälp att hitta rätt unghästutbildare till sin häst.

Hästnäringens Nationella Stiftelse ➤ Stefan

Johanson passade på att presentera HNS. Tre verksamhetsområden fanns med från starten: utbildning, avel och de tre riksanläggningarna. Under 2000-talet har tre frågor kommit till: Att driva gemensamma hästpolitiska frågor, hästforskning genom Stiftelsen Svensk Hästforskning och driften av de så kallade ATG-klinikerna.

– HNS arbetar nu med att få in en tvåårig utbildning i den nya yrkeshögskolan, förklarade Stefan Johanson. Det handlar om en praktisk utbildning som ska ersätta den gamla KY-utbildningen. Den kommer att knytas till Flyinge som är centrum för avel, uppfödning och utbildningar med hästen i fokus.

Fler initiativ ➤ Per Lundberg, ny bas för både ASVH och dressyren, lovade att ASVH ska utveckla användbara juridiska kontrakt för samarbete mellan ryttare och uppfödare.

Ingvar Fredricson brukar sällan ligga på latsidan. Han har inom Hopphästklubbens ram bildad en talangjaktsgrupp.

Där ingår sonen Jens och Sylve Söderstrand.

– De håller kurser i löshoppning där de unga hästarna kan tränas försiktigt men också fotograferas och filmas.

Sedan kan bilderna spridas t ex på Internet eller i kataloger.

Våren verkar vara bästa tiden för de här kurserna, förklarade Fredric.

Efterlyste stilhoppning ➤ Snacket på läktaren handlade mycket om att många hästar sattes på för svåra prov.

Både Conny Dyrssen och KG Svensson efterlyste stilhoppning för 4- och 5-åriga hästar. Det skulle utveckla både hästarna och unghästutbildningen. Klart är redan att Falsterbo kommer att ordna en B-final över lägre hinder för unghästar som inte är med i tätstriden. De hästarna kan då resa hem med en fin erfarenhet i bagaget istället för att slå sig på benen

Fyra aktiva unghästutbildare berättade om sina erfarenheter, fr v Magnus Österlund, David Ljungcrantz, Christoffer Adriansson och Victoria Almgren.

”Att unghästarna inte får en ordentlig utbildning är ren kapitalförstöring!”

INGVAR FREDRICSON

på en ännu svårare bana och tappa modet. Staffan Hammarskiöld talade om samma sak under paneldebatten.

Ta professionell hjälp ➤ Från

åhörarna efterlystes också nya idéer för att hålla kostnaderna nere. Peter Ljungcrantz påpekade hur viktigt det är att selektera, att ta professionell hjälp till att välja ut vilka hästar du ska satsa på. Själv har han använt Jan Brink och Rolf-Göran Bengtsson.

Victoria Almgren berättade att hon har flera hästar som transporteras hem till henne två gånger i veckan då hon hoppar och tränar. Hästägaren slipper då en dyr uppstallningskostnad. Detta fungerar alldeles utmärkt!

De etablerade och erkända unghästutbildarna som finns idag borde ta emot lärlingar för praktik. Redan nu ordnas kurser för unga hästuppfödare och för ett antal unghästutbildare, ett jättebra initiativ. Men den som vill lära sig branschen behöver mera tid.

Krävs tuffa tag ➤ Ingvar Fredricson var förstås nöjd med uppslutningen. Det finns ett intresse för frågan, den saken är klar.

– Det var bra att Stefan Johanson var med och lyssnade.

Nu har han fått klart för sig att vi inte har löst frågan om unghästutbildningen sedan 1970-talet. Frågan är akut. Vi lägger alldeles för mycket pengar på olika utbildningsprogram, men frågan är hur många kronor vi lägger på att ta fram riktigt duktiga hästmänniskor! Det är lite för mycket ”lätt och lagom”. Men att vara unghästutbildare handlar inte det minsta om lätt och lagom, det kräver tuffa tag, det fick vi höra vid den här paneldebatten. •

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

17

Sportkrönika

Schweiz är hett i hoppEuropa. EM-guld i lag och segrar i säsongens tre första deltävlingar i världscupen.

Men hetast av alla är ändå Markus Fuchs, en av världens bästa ryttare som knappt hann sluta sin karriär innan han blev en ännu större vinnare. Som förbundskapten ledde han Italien till ett sensationellt lagsilver.

Markus Fuchs vid EM 1999.

Av Helena Lundström Foto Jan Gyllensten

Förtroende och tillit skapar framgång rätt blygsam.

54-åringen med hemvist utanför St Gallen gjorde sin sista internationella start i samband med just St Gallens stortävlingar i början av juni. Strax därefter fick han en förfrågan från det italienska ridsportförbundet om att ta hand om Italiens hopplag – med sikte på OS i London 2012. Resten är – som det brukar heta – historia.

– Framgången på EM var inte bara min förtjänst. Jag hade tur som kom in i rätt tid, tycker Markus Fuchs.

Markus själv är

Ställde ultimatum ➤ Markus beskriver hur det italienska laget inte var särskilt välorganiserat. Med en begränsad trupp att ta av hade man tidigare inte lyckats få de fyra bästa ryttarna till samma tävling. Alltid var det någon som inte ville åka. Han inledde sitt arbete, som började sex veckor före EM, med att prata med ryttare, hästägare, tränare och rådgivare som kän-

18

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

de de italienska ekipagen. Sedan ställde han ett ultimatum att de ryttare han ville ha med skulle åka till den sista Super Leauge-omgången i Dublin, där det överraskande blev italiensk seger.

– Den segern gav oss självförtroende och det var något vi byggde vidare på till EM, förklarar Markus, och får det att låta rätt enkelt.

Skapa god atmosfär i laget ➤

Markus anser inte att en bra förbundskapten nödvändigtvis måste ha varit en framgångsrik ryttare och han tar den schweiziske kaptenen Rolf Grass som exempel. Rolf har inte meriter på yttersta elitnivå, men har lyckats mycket väl som förbundskapten.

– Rolf är duktig på att skapa en god atmosfär i laget. Han är en utmärkt människokännare som förstår vad som behövs för att olika personer ska trivas, förklarar Markus.

I slutet av 1990-talet var Schweiz ett splittrat landslag. Ryttarna ville inte ens sitta vid samma bord och äta. Till slut insåg alla att det inte fungerade och man började till stor del om med ny ledning och nytt arbetssätt.

– Jag använder Rolf både som förebild och mentor i mitt sätt att försöka utveckla det italienska laget, förklarar Markus Fuchs.

Det handlar till stor del om att ge ryttarna optimala förutsättningar på en tävlingsplats. De ska bara behöva fokusera på sin ridning, vi i ledningen ska se till att allt annat fungerar. Ryttarna är, med några få undantag, inte så coola som de ibland ser ut och störande moment har definitivt negativ inverkan på resultatet.

Att förbättra ryttarnas mentala styrka är en viktig framgångsfaktor och en bit som de italienska ryttarna kommer att få arbeta extra med under vintern.

Mental styrka ➤

En bra laganda är nödvändig för att nå framgångar. Att forma olika viljor till ett lag är ett måste för att lyckas, även om det inte är helt enkelt.

– Ryttare är individualister och fighters och alla behöver inte vara överens om allt för att laget ska bli framgångsrikt tillsammans.

Däremot anser Markus att det är viktigt att ryttarna respekterar varandra, de spelregler som laget har satt upp och sin förbundskapten.

– När det gäller det italienska laget känner jag att de har lättare att respektera mig som utlänning än om jag hade varit från Italien. Ett sätt att få respekt är att vara ärlig både mot ryttare och mot hästägare, annars blir det problem.

Att inge falska förhoppningar gagnar ingen, ryttarna måste kunna tro på det du säger.

Ärlighet ger respekt ➤

Markus Fuchs hann knappt avsluta sin egen hoppkarriär innan han fick ansvaret för det italienska landslaget.

Tro på sin egen förmåga ➤ Förtroende och tillit är två ord som Markus gärna återkommer till. I hans framgångsmodell ska ryttarna känna att deras förbundskapten har full kontroll på allt som händer runt omkring. Att de som ryttare bara behöver koncentrera sig på sin huvuduppgift – att rida.

Han vill också få dem att verkligen tro på sin egen förmåga och få dem att prestera så bra som möjligt.

– De behöver känna att de får energi, engagemang och rätt råd från sin förbundskapten. Man får inte göra för stor affär av vissa saker så ryttarna känner sig förvirrade. Det är så många små saker som har betydelse för att bli framgångsrik.

Beroende av några få ➤ Vad har han då för förhoppningar inför framtiden? Kanske ett OS-guld till Italien 2012?

– I den här sporten svänger det snabbt, det går verkligen upp och ner.

Framför allt när man, som Italien, eller Sverige, är ett relativt litet land är framgångarna till stor del beroende på att de bästa hästarna och ryttarna verkligen är friska och på topp när det verkligen gäller. Då kan allt hända, avslutar Markus Fuchs och lovar inget om framtiden. •

”De behöver känna att de får energi, engagemang och rätt råd från sin förbundskapten” MARKUS FUCHS SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

19

– Svenska ryttare är disciplinerade och vill verkligen utvecklas. De lyssnar noga på instruktioner och det är givande när man arbetar på det här sättet, säger Markus Fuchs.

Uppskattad clinic i Kungsbacka

Under tre dagar i oktober höll Markus Fuchs en clinic i Kungsbacka. Intresset var stort både bland ryttare och publik.

Av Kristin Fridholm

som helst på Kungsbacka Ridklubb denna lördag i oktober. Hoppträning pågick i ridhuset och ryttarna fick instruktioner om att dra ner på tempot, prata med hästen och låta den själv jobba över hindret.

Den som coachade ryttarna var Markus Fuchs.

Markus egna hoppkarriär har avslutats och nu satsar han på att hjälpa fram nya talanger. Förutom ansvaret för det italienska landslaget håller han clinics runt om i världen.

– Det här är första gången jag håller i en träning i Sverige, men tidigare har jag varit både i Japan och i Sydamerika. I kväll bär det av till Norge för en träningssession och sedan tillbaka till Italien, berättar han.

Att Markus Fuchs valde att besöka just Kungsbacka Ridklubb berodde till viss del på att han har bekanta i klubben, men också på att han var nyfiken på Sverige och svenska ryttare.

Det var inte vilken dag

20

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Generellt tycker Markus att de elever som hoppat för honom under de tre dagarna i Kungsbacka varit duktiga och han har kunnat se ett par spirande talanger.

– Svenska ryttare är disciplinerade och vill verkligen utvecklas. De lyssnar noga på instruktioner och det är givande när man arbetar på det här sättet. I exempelvis Italien är det lite annorlunda. Där gör eleverna lite mer som de själva vill, säger han och ler stort.

En av de nöjda ryttarna som tog tillfället i akt och red för Markus var Amanda Ericsson. Till vardags utbildar hon hästar för Sven Ingvarsson, Måsel AB, men använder ofta Kungsbackas ridhus.

– Jag tycker att det var jätteroligt att få möjlighet att rida för Markus och upplägget under de tre dagarna var proffsigt.

Markus är bra på att lära ut. Han ger instruktioner och kritik på ett ödmjukt sätt och fokuserar på att vi ska prata med hästen och ge beröm, berättar Amanda och fortsätter; – Han menar också att vi inte ska vara rädda för att göra misstag på träningen. Om det inte går så bra som vi vill, bör vi inte fortsätta med samma hinder om och om igen, utan hellre sänka lite och arbeta upp hästens självförtroende igen. • Spirande talanger ➤

W

ESTERGRENS

God Jul

Över 40 års erfarenhet Skrittmaskiner Stallinredning Hindermaterial

Kontakta oss för mer information www.hanswestergren.com info@hanswestergren.com 08 560 326 50 0735-41 01 69

Gott Nytt

År for horses and riders Ljusbehandling av skador inom hästsporten Akuta skador, inflammationer, sår, ödem, smärtlindring

”

Jag provar allt nytt som kommer. Allt med massage och laser och jag har nog provat alla maskiner som finns. Biolight är den överlägset mest effektiva produkten vi använt.”

önskar

Royne Zetterman

Försäljning, uthyrning, demonstration Leif Lungqvist, Marknadschef Animal +46 708 74 94 30, leif.lungqvist@biolight.se Rolf Thiberg, Östra Sverige +46 706 20 62 63, rolf.thiberg@biolight.se Sofia Uddefors,Västra Sverige +46 733 28 99 45, sofia.uddefors@biolight.se Mikael Svensson, Södra Sverige +46 733 28 99 11, mikael.svensson@biolight.se Lena Nordin, Östra Sverige +46 733 28 99 20, lena.nordin@biolight.se www.biolight-horses.se

När bara det bästa är gott nog

Ta vara på de unga

talangerna Namn: Douglas Lindelöw Ålder: 19 år i december Ridklubb: Flyinge Hästsportklubb Företag: Stall Fulltofta, ägs tillsammans med Agnetha Lindelöw Största tävlingsframgångar: Förstaplacering i SM för Young Rider 2009, 15:eplats på EM i samma klass samt två vinster i 150 Grand Prix Bästa hästar: 10-åriga valacken Caliando, 9-åriga stoet Talina

Att ha framgångsrika föräldrar med stort kontaktnät och egna internationella hoppningsframgångar har naturligtvis varit en hjälp för 19-åriga kometen Douglas Lindelöw. Men det ligger mycket eget arbete bakom framgångarna och Douglas vet vad han vill och är beredd att kämpa för att nå dit.

Av Kristin Fridholm • Foto Jan Gyllensten

Douglas Lindelöw Det är en nöjd Douglas Lindelöw jag får på tråden denna

tisdagseftermiddag. Han är just hemkommen från en lyckad tvåveckors tävlingsresa till Leszno i Polen och har många nya erfarenheter och lärdomar med sig hem i bagaget.

– Det här var min första internationella trestjärniga tävling och det var en upplevelse i sig, berättar han. Jag blev placerad i både Grand Prix och i höjdhoppningen så det var en bra tävling, tycker jag.

Driver eget stall ➤ Douglas Lindelöw fyller 19 år nu i de-

cember och rider för Flyinge Hästsportklubb. Sedan han gick ut gym-nasiet i våras (inriktning IT) är det ridning på heltid som gäller. Tillsammans med sin mor, Agnetha Lindelöw driver han Stall Fulltofta i skånska Hörby där han utbildar hopphästar.

Både mamma Agnetha och pappa Lennart Lindelöw har varit internationellt framgångsrika hoppryttare så en hel del fördelar har Douglas haft som ung ryttare.

– Naturligtvis har mina föräldrars erfarenhet och kontaktnät underlättat för mig många gånger, men mina framgångar har inte kommit gratis för det. Jag har arbetat hårt för att komma dit jag är idag med ridning 4–5 timmar per dag efter skolan och tävlingar i stort sett varje helg.

22

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Guldkantat år ➤ Men trots att Douglas vuxit upp med häs-

tar och hoppning var det först i 12-årsåldern som han fick sin första egna ponny och började tävla. Till en början rönte han inga stora framgångar utan de kom först efter att han gått över till stor häst och detaljerna börjat falla på plats.

I år har placeringarna emellertid duggat tätt och Douglas har allmänt benämnts som årets komet. Bland annat vann han SM för Young Rider och placerade sig som nummer 15 i EM i samma klass. Därutöver har han vunnit flera 140-klasser bland annat två Grand Prix-kval i Österrikiska Linz. Han var också ende svensk att vinna en klass under Falsterbo Horse Show och placerade sig bra i såväl ungdoms-SM som EM Tränare är framför allt mamma Agnetha, men Douglas har även ridit för både Peter Markne och Peter Eriksson. Målsättningen är att bli en etablerad tävlingsryttare på högsta nivå och kunna leva på hoppningen.

– Jag satar hårt på att få fram riktigt bra hästar och på att själv utvecklas som ryttare. Just nu satsar jag på Scandinavium i vår och på ungdoms-EM och Falsterbo i sommar. Framför allt är det viktigt att komma med på större internationella tävlingar och få mycket erfarenhet, avslutar han. •

SKRÄDDARSYDD • KORREKT • TILLPASSAD

Varje vecka: Skåne, Halland, Göteborg m.m.

Var 3:e vecka Stockholm, Jönköping, Småland Övriga Sverige Enl. avtal

Förmodligen Sveriges Förmodligen Sveriges bästa kraftfoder! bästa kraftfoder!

Förmodligen Sveriges Förmodligen Sveriges Förmodligen Sveriges bästa kraftfoder! bästa bästa kraftfoder! kraftfoder!

I samband med köp av ny sadel ingår besök, rådgivning, måttagning och tillpassning kostnadsfritt.

• Vi samarbetar med hästprakt. veterinärer, kiropraktorer, massörer m.fl.

• Vi lev. sadlar till internationella toppryttare

SKANDINAVIENS STÖRSTA URVAL AV KVALITETSSADLAR

Alltid i lager: BUTET PASSIER HERMES PRESTIGE BRUNO DELGRANGE

Fibergi - därför att.... hästens mage och matsmältningssystem inte Fibergi - därför att.... har förändrats, hästen är fortfaranhästens mage och matsmältningssystem inte de gräsätare! Därför är det viktigt att har förändrats, hästen är fortfaranFibergi - därför därför att....

Fibergi att.... kraftfodret har en struktur som är skonde gräsätare!

Därför är det viktigt inte att hästens mage och matsmältningssystem hästens och matsmältningssystem sam och mage möjlig för hästen att smälta.inte kraftfodret har en strukturärsomfortfaranär skonhar förändrats, hästen hästen är fortfaranVåra råvaror naturliga ochviktigt micronisesam och möjligärDärför för hästen att smälta. de gräsätare! är det det att Därför är viktigt att rade och blandas med hackelse för ge kraftfodret strukturoch som äratt skonVåra råvarorhar är en naturliga micronisestruktur som är skonen ”tuggtid”.hästen Det gör kraftfodret sam lång och att smälta. smälta. rade ochmöjlig blandas hackelse för att ge förmed hästen att lämpligt för hästars matsmältning och din en lång ”tuggtid”.

Det gör Fibergi - därför att....

Våra råvaror naturliga och kraftfodret micronisenaturliga och micronisehäst får njutaärlänge................. lämpligt föroch hästars hästens mage inte rade och med matsmältning hackelse för för och att din ge blandas matsmältningssystem med hackelse att ge I 25lång år vi gjort ett dammfritt krafthäst fårhar njuta länge................. ”tuggtid”.

Det gör kraftfodret ”tuggtid”.

Det gör kraftfodret haren förändrats, hästen är fortfaranfoder av bra råvaror som passar svenska lämpligt hästars matsmältning och dinatt förvi hästars och din 25 år har gjort matsmältning ett dammfritt kraftde I gräsätare! viktigt hästmagar.

ViDärför packar är det det fortfarande i häst länge................. länge................. foderfår av njuta bra råvaror som passar svenska kraftfodret har en struktur som är skonekonomiska 25 kg´s säckar vilket gör fodhästmagar.

Vi packar det fortfarande i I och 25prisvärt. gjort ett dammfritt dammfritt kraftår har vi för gjort ett kraftsamret möjlig hästen att smälta. ekonomiska 25 råvaror kg´s säckar fodfoder av bra råvaror som vilket passar gör svenska som passar svenska ret prisvärt.

Våra råvaror är packar naturliga och micronisehästmagar. packar det fortfarande fortfarande Vi det ii rade och blandas med hackelse att ekonomiska säckar vilketför gör fodfod- ge 25 kg´s säckar vilket gör prisvärt. en ret lång ”tuggtid”. Det gör kraftfodret

lämpligt för hästars matsmältning och din häst får njuta länge.................

INGDAM’S

www.ingdams.com

•

sales@ingdams.com

•

I 25 år har vi gjort ett dammfritt kraftfoder av bra råvaror som passar svenska hästmagar. Vi packar det fortfarande i ekonomiska 25 kg´s säckar vilket gör fodret prisvärt.

Tel 046-211 34 00

Vragerupsgård • Väg 103 Lund/Lomma • 245 61 Staffanstorp Danmark: Humlebækvej 58 • 3480 Fredensborg • Tel +45 49 16 00 47

Stort urval av dressur-, allround-, fälttävlansadlar og många beg. kvalitetssadlar.

Beg. + Perfekt-dagar: Gratis utprovning • www.ingdams.com

SKANDINAVIENS STÖRSTA URVAL AV KVALITETSSADLAR

FIBERGI AB FIBERGI AB FIBERGI AB Telefon 035-21 56 97 • www.fibergi.se Telefon 035-21 56 97 • www.fibergi.se

Telefon Telefon 035-21 035-21 56 56 97 97 •• www.fi www.fibergi.se bergi.se

Kvalitetshästar går alltid att sälja Farhågorna om dåliga priser på grund av finanskrisen kom helt på skam. Årets SSHS-auktion blev den mest framgångsrika hittills! Snittpriset för de treåriga hästarna blev 222 000 kr.

Av Agneta Lilliehöök • Foto Krister Lindh

kunde vi konstatera att det inte bara var svenska hästköpare på plats, flera av hästarna gick till utlandet. För att få veta vad arrangörerna tyckte, ställde vi några frågor till Lisen Bratt Fredricson:

Var det något som var mindre bra?

– Inget direkt, tycker jag. Det finns några saker vi kunde gjort bättre men det kommer vi förstås göra bättre till nästa år.

Kommer ni att göra några förändringar till nästa år?

– Vi kommer att undersöka möjligheten till att bygga upp VIP-avdelningen lite. Dessutom kommer vi att försöka ta in förbokade telefonbud.

När auktionen var avslutad

Är du nöjd med årets SSHS-auktion när det gäller arrangemanget?

– Vårt mål är att alltid utveckla oss och bli bättre för varje år, jag tycker årets arrangemang visade det. Auktionsstallet med stallchef var ett stort lyft. Även VIP-avdelningen hade förnyats med bland annat bättre mat och dryck. Vi hade också ett eget kansli under veckan och hästarna var riktigt bra! Är du nöjd med årets priser?

– Ja, jag är verkligen nöjd. Vi var ju som alla auktionsbolag i dessa tider beredda på en eventuell prisnedgång, men så blev det ju inte. Det visade sig att kvalité går att sälja, det finns alltid en marknad. Och det lönar sig alltid att köpa kvalité.

Men det som är kul är att det ändå är en viss spridning i priserna, det gick ju också att köpa en toppselekterad häst för under 100 000 kr.

Vilket var auktionens höjdpunkt, tycker du?

– Det var kul att se att Giljandro kom i Malin Trollnäs händer, det är en fantastisk häst men som tyvärr hade en dålig dag på auktionen. Det var kul att Hanna Mythelineus köpte tre fina ston till Grekland per telefon, det var Sylve Söderstrand som rekommenderade henne köpen.

24

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Kommer ni fortsätta att bara ha ett inhoppningshinder vid löshoppningen?

– Det är en intressant fråga, vi har fått den flera gånger. Vi har funderat på att ha två inhoppningshinder men kommit fram till att man bättre kan se hästarnas förtjänster och brister med endast ett inhoppningshinder. Vi anser att hästens taxeringsförmåga och balans är mycket viktiga egenskaper för en framtida topphäst, med kort ansats från nästan skritt till fler inhoppningshinder tar man bort möjligheten att utvärdera detta på ett bra sätt. •

1

1 2

Arwen

e. Contendro I – Irco Marco 662 Sto född 2006, mankhöjd 167 cm.

Uppfödare: Kristina E- & P-O Vilhelmsson Pris: 320 000 kr

Catch Me T

e. Cardento 933 – Quite Easy 958 Sto född 2006, mankhöjd 162 cm.

Uppfödare: Mona och Ingemar Iletorp Pris: 240 000 kr

2

5

3

6

4

Heartman Q

e. Heartbreaker – Maloubet de Pleville Hingst född 2007, mankhöjd 167 cm.

Uppfödare: Birgitta & Curth Magnusson.

Pris: 300 000 kr

Tekla

e. Stakkato – Wienerwald Sto född 2006, mankhöjd 160 cm.

Uppfödare: Katarina Mahnel Pris: 410 000 kr

5

Giljandro van den Bosrand

e. Orlando – Clinton Hingst född 2006, mankhöjd 172 cm.

Uppfödare: Luc Huyghe Pris: 500 000 kr

3 4

6

Bergkamp

e. Indoctro – Gran Corrado Valack född 2006, mankhöjd 163 cm.

Uppfödare: R Krul Pris: 290 000 kr

7

7

Bianca

e. Balou du Rouet – Cardento 933 Sto född 2006, mankhöjd 163 cm.

Uppfödare: Stall Hickey AB Pris: 360 000 kr

Mer information finns på www.sshs.nu

Upplevelser i Hästvärlden!

Resor 2010 � WEG Kentucky sept-okt � Unghäst VM sept � Studieresor � träningsläger m.m.

Equi tours

www.equitours.se 040-29 88 08 SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

25

Dopning – ett hett ämne Frågor om dopning och otillåten medicinering har varit högaktuella i år. Det var särskilt tydligt då tre möten avlöste varandra i oktober; en nordisk-internationell specialistkonferens i Uppsala, ett specialistmöte bara några dagar senare i Bonn och sedan ett öppet möte under Avelschampionatet på Flyinge.

Av Cecilia Lönell • Foto Jan Gyllensten Titeln på mötet i Uppsala var ”Use and misuse of drugs in the athletic horse” och i Bonn ”Medicating the sport horse”.­Ett huvudämne på båda mötena var de radikala ­reformer av sitt antidopningsprogram ”Clean sport” som ­Internationella ridsportförbundet FEI skulle presentera på sitt årsmöte i Köpenhamn. Reformplanerna är en direkt följd av capcaicinaffären i Hongkong.

I Bonn presenterades dessutom hur gendopning redan är verklighet inom idrotten, för epo (bloddopning) och muskeltillväxt. I Uppsala nämndes att epo-behandling på häst påvisats i bland annat USA. Två frågor om epo på häst är dels om det alls har någon verkan, eftersom hästar har en stor blodreserv i sin mjälte som kan frisättas vid ansträngning, och dels om det kan ha allvarliga biverkningar.

Analyser av tagel ➤ En färsk metod för dopningstest som presenterades i Uppsala är att analysera hästens tagel. Då kan också behandlingar längre bak i tiden påvisas, eftersom rester av medicinering och andra medel lagras i taglet. Genom att räkna ut var på tagellängden substansen finns kan man

också räkna ut hur långt tillbaka i tiden som ämnet använts.

Det gäller framförallt helt förbjudna substanser som anabola steroider.

Mötet i Uppsala hade sammankallats av Nordiska kommittén för veterinärt vetenskapligt samarbete, NKVet, med den svenske antidopningsexperten Peter Kallings som ordförande.

Veterinärer, laboratoriekemister, representanter för hästorganisationer och andra experter från Norden och övriga Europa deltog.

Chefen för dopningslaboratoriet i Paris, Yves Bonnaire, berättade hur laboratorietekniker hela tiden utvecklas och att en utmaning framöver blir att avslöja gendopning. Han lade samtidigt in en brasklapp för var gränsen går med dyrare och dyrare utrustning och känsligare och känsligare metoder.

Synen på dopning varierar ➤ I Uppsala påpekades att synen på vad som är dopning varierar stort över världen och att de nordiska länderna och Nordeuropa är föregångare med att ha djurskydd som en viktig faktor. USA införde i fjol för första gången karens för anabola steroider, men är nu det enda land i världen som tillåter det på sporthästar och då inkluderar det samma substans som fällde Ben Johnson vid OS 1988!

Internationella Ridsportförbundet FEI beslöt vid sitt årsmöte att ändra sitt reglemente till följd av Sofia Kroon-fallet, så att nationella regler kan stå över internationella. Hon frikändes av Riksidrottsförbundet med motiveringen att FEI:s reglemente inte innehåller karensregler.

Förutom mediciner hade mötet i Uppsala ett huvudämne till, nämligen den så kallade ”gråzonen” som innehåller olika fodertillskott inklusive smärtlindrande, och annat än kliniskt prövade behandlingar. Där väntas både Jordbruksverket och EU framöver skärpa reglerna.

En liten dopningordlista Nolltolerans (zero tolerance) – Äldre begrepp inom antidopning, syftar nu på ämnen som inte i något sammanhang ska användas på häst, som EPO, tillväxthormoner, steroider, mm.

Ställer stora krav på laboratoriets kompetens.

Tröskelvärde – gäller ämnen som i låga halter naturligt finns i hästen, som cortison och testosteron. Kan vara en förorening från miljön. Värden under en viss nivå rapporteras inte.

Screening level – gäller mediciner som legitimt används på häst, som antiinflammatoriska preparat. De kan finnas i kroppen, men i så låga nivåer att de inte har någon effekt och då rapporteras de inte. Denna räknas ut genom en metod som tagits fram av franska experter, den har en säkerhetsmarginal

26

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

och samordnas internationellt för att olika laboratorier ska ha samma syn.

Detection time – tiden från sista dos vid behandling tills nivåerna i kroppen sjunkit till under ”screening level”, så att de inte längre ger utslag vid dopningsprov. Är generellt kortare än svensk karenstid och även det som internationellt kallas withdrawal time.

Withdrawal time – rekommenderad tid från sista dos vid behandling till tävling. Ligger nära men är inte helt identiskt med svensk karenstid. Kan variera mellan hästar beroende på ålder, kön, dos och hur länge behandlingen varat. Knappast några internationella rekommendationer har funnits, men FEI har tagit fram en första lista för vanliga veterinärpreparat.

sedan Hongkong FEI:s reglemente blir tydligare och hårdare Internationella ridsportförbundet FEI presenterar i slutet av året en radikal reform av sitt antidopningsprogram. Det är en direkt följd av capcaicin-skandalen i Hongkong.

Det förklarade FEI:s vice ordförande Sven Holmberg vid mötet i Uppsala. Ändringarna var också i fokus vid mötet i Bonn, där representanter för FEI:s juridiska avdelning deltog.

Några av planerna för Clean sport-programmet som antogs i Köpenhamn med stöd av FEI:s ordförande princessan Haya: • utförliga listor med exakt vilka substanser som är förbjudna • regler om att nya substanser inte får läggas till listan utan flera månaders förvarning • regler om att ändrade dopningsanalyser ska meddelas sporten • tydligare åtskillnad, inte minst straffmässigt, mellan dopning, med syfte att påverka prestationen och misstag med medicinering • betydligt längre straff, i praktiken årslånga avstängningsdomar för regelrätt dopning, i linje med vad som redan utdöms för vanliga idrottsmän • inte bara ryttaren ska kunna bestraffas som ansvarig vid dopningsfall, utan också andra inblandade som t.ex. veterinären

Listor på förbjudna substanser ➤ FEI:s vice ordförande Sven Holmberg presenterade i Uppsala FEI:s översyn av antidopningsreglementet vilket innebär att internationella ryttare får tydligare riktlinjer om vilka preparat som är förbjudna eller kräver restriktioner på tävlingshästar, genom en lista på uppemot 250 mediciner och andra preparat.

I Bonn presenterade FEI:s representanter också en lista på uppemot 40 sidor med alla förbjudna substanser, som kommer att göra det lättare för ryttare och andra inblandade att kontrollera vad som är tillåtet och inte.

Vid mötena i Bonn och Uppsala i början av oktober fanns bara en version, och listorna skulle gälla vad som inte var tilllåtet. Men bara några dygn innan årsmötet i Köpenhamn i mitten av november, dök det upp ett alternativ där Finadyne och Butazolidin plus ett antal andra preparat skulle tillåtas.

Flera år långa avstängningar ➤ Hittills

har det mer handlat om rubriker och beskrivning av typer av ämnen.

Efter avslöjandet om fem capsaicinfall vid OS i Hongkong kommenterade flera kritiker att ämnet inte fanns med på någon förbudslista, men var som smärtblockerande ändå förbjudet. Nu kommer alla otillåtna medel att finnas listade och ändras listan ska ryttare och veterinärer först informeras, sade Holmberg.

Sven Holmberg aviserade samtidigt en tydligare uppdelning i reglementet för regelrätt dopning med syfte att påverka prestationen, som motsvarar dopning på idrottare samt otillåten medicinering, som gäller bara sporthästar. Han aviserade också tydligare

skillnader i straff. Målsättningen är att FEI:s tribunal ska döma till längre straff i regelrätta dopningsfall, i praktiken flera år långa avstängningar, längre än vad som hittills varit fallet.

Den tydligare skillnaden mellan dopning och otillåten medicinering var en av de viktigaste punkterna i Clean sport-paketet, som antogs av årsmötet i Köpenhamn.

En aspekt på som Holmberg också tog upp, är att förr fanns det naturliga viloperioder under året, med tydligt avgränsade säsonger. Idag går säsongerna i varandra, framförallt för de hästar som tävlas internationellt. •

p: p to s s e r P

I artikeln härintill presenteras FEI:s planer på den omfattande och radikala ”Clean sport”reformen, resultatet av det antidopningsarbete, som presenterades vid mötena i Uppsala och Bonn.

Vid årsmötet i Köpenhamn i slutet av november där förslaget skulle antas, lades oväntat och kuppartat fram en ny preparatlista som alternativ till den som presenterats tidigare, där smärtstillande preparat som Butazolidin och Finadyne skulle tillåtas med gränsvärden. Lika oväntat vann förslaget omröstningen vid årsmötet, där alla medlemsländer har en röst oavsett sportens storlek i landet.

Beslutet har mötts av en internationell proteststorm, inte minst från veterinärhåll och vid pressläggningen kom besked från FEI att genomförandet skjuts upp till april 2010.

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

>> 27

Dopningskandalen vid OS i Hongkong

Vad var det som hände?

Några timmar före OS-finalen i Hongkong i fjol kom chockbeskedet. Fem finalister inklusive förhandsfavoriten Denis Lynch och Norges bronsmedaljör Tony André Hansen var strukna, utan förklaring.

Av Cecilia Lönell • Foto Jan Gyllensten Arrangören vägrade ge besked varför strykningarna hade gjorts och ryttarna själva var först oförstående.

Med några timmars varsel var Lotta Schulz en av dem som fick rida OS-final istället.

Så kom ett första besked från det tyska ridsportförbundet – Christian Ahlmanns Cöster hade lämnat positivt dopningsprov för capcaicin. Då hade knappast någon hört talas om detta ämne, som visade sig vara den ”starka” komponenten i spansk peppar. Lite senare höll Denis Lynch en presskonferens där han visade upp en burk med linimentet Equibloc, med capcaicin i innehållsförteckningen och tydlig engelsk påskrift ”does not test positive”. Detta hade han använt hela sommaren och han hade testats efter en rad GPsegrar, inklusive den Rom. Betraktas som fusk ➤ Men i Hongkong gav capcaicin utslag och fällde fem ryttare. Lite senare kom också beskedet att Rodrigo Pessoas prov från finalkvällen, då han och Rufus var i omhoppning om bronset, varit positivt för ett liknande ämne som förekommer i pepparsprej. Provsvaren var extra känsliga, capcaicin är lokalt smärtstillande men misstänkts ha använts för hypersensibilisering av hästben, något av ett rött skynke för FEI. Djurskyddsmässigt är det tveksamt och det betraktas som fusk att använda det.

Innan OS fanns ordet capcaicin inte på någon förbuds­ lista. Nu var det en av de stora diskussionsfrågorna vid Lynchs presskonferens i Hongkong. Men förbjudet var det, som smärtstillande och misstänkt hypersensibiliseringsämne. Det var påvisat en gång tidigare, inom den franska galoppsporten.

Det har framkommit att dopningslaboratoriet i Hongkong några månader innan OS presenterat en ny och känsligare analysmetod för capcaicin än den som tidigare använts.

Svallvågorna från den affären har knappt ännu lagt sig. För Tyskland var Ahlmanns fall särskilt

Stålbad i Tyskland ➤

28

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Marco Kutschers Cornet Obolensky behandlades i stallet under finalen i OS i Hongkong.

traumatiskt, fyra år efter att tyska hopplaget förlorade lag­ guldet i Aten. Där har sedan avslöjanden och affärer följt slag i slag, bland annat att Marco Kutschers Cornet Obolensky­ utan tillstånd behandlades i stallet mellan lagfinalens två omgångar,­kollapsade men ändå gick till start igen, och detta med hela tyska lagledningens vetskap.

Tysk ridsport genomgår genom detta sitt största stålbad ­sedan andra världskriget, bland annat med hot om förlorade TV-kontrakt. Vid FEI:s årsmöte i Köpenhamn fråntogs hela den tyska lagledningen inklusive lagveterinären Björn Nolting sina positioner som FEI-funktionärer. Förre generalsekreteraren Hanfried Haring fortsätter dock som hoppdomare.

Fallet Kroon ➤ Sverige fick i februari sin egen kontrovers då hoppryttaren Sofia Kroon anmäldes för brott mot svenska karensregler på grund av ett klinikbesök strax innan Helsingborgstävlingarna. Som bekant dömdes hon först till en lång avstängning av Ridsportförbundet men friades senare av Riksidrottsförbundet. •

Vad är Capcaicin?

Smärta är en varning Island och Danmark visar att ryttare trycker på hos veterinärer för att få hästar behandlade mycket nära inpå en tävling. Förutom själva dopningsaspekten riskerar de att förvärra ett pågående problem.

Veterinär Görel Nyman höll en föreläsning om smärtstillande mediciner. Hon framhöll att smärta är en varning från kroppen att den behöver vila för att läka.

– Vila, återhämtning och rehabilitering är en ”glömd” behandling, sade Görel Nyman. Hon påpekade att om smärta lämnas utan behandling och vila eller annan åtgärd så ökar kroppens känslighet och smärtan kan bli kronisk, även om själva skadan egentligen har läkt. Är det då lämpligt att ge NSAID, smärtstillande eller antiinflammatoriska medel?

– Absolut, för hästens välmående och för att stoppa eller bromsa till exempel ledinflammationer, i kombination med vila och rehabilitering. Och det finns gott om NSAID att välja på för veterinärer i Sverige, påpekar Görel Nyman.

Flera föreläsare tog upp frågan om riskerna med att inte låta tävlingshästar vila i samband med skada och att förvärra problem genom fortsatt tävlande. • Rapporter från både Sverige,

en

Vid dopningsmötet i Uppsala redde Birgit Ranheim från Norges Veterinärhögskola ut begreppen.

– Capcaicin är det ämne som gör chilipeppar ”starkt” och det används av växten för att slippa bli uppäten. Ämnet har samtidigt en bedövande effekt. På försöksdjur finns tusentals studier och på människor hundratals studier om capcaicin och dess smärtstillande effekt och biverkningar, men för häst finns det bara en, berättade Birgit Ranheim. Hon fortsatte: – Bland de biverkningar som visats på människa och försöksdjur är en retning av huden. Den retande effekten ger också upphov till hosta och andningssvårigheter. När capcaicin tas upp lokalt i kroppen ger det påslag av signaler från känselnerver, alltså ökad känslighet i nervändarna. Det ökade påslaget ger sedan en ”uttröttning” av nervsignalen, som istället slås av så att effekten blir en bedövning.

– Bedövningen kan vara tillfällig eller permanent (jämför med nervsnittning). Det är den dubbla effekten som gör att capcaicn används både för att öka smärtkänslighet och minska den, sade Birgit Ranheim och citerade en vetenskaplig rapport.

I Norge säljs ett smärtstillande capcaicinpreparat för människor med koncentrationen 0.075 %, medan Equibloc har 0.025 %, vilket alltså är svagare.

Den studie av hästar och capcaicin som Ranheim tog upp gällde ett försök med sju hästar som skoddes med en ”heartbar strålstödssko”, som kunde dras åt och då ge en smärteffekt. Denna mättes genom hältgrad och ökad puls. När Equibloc lades på den stora nerv som leder ner till hoven var hältreaktionen väsentligt mindre och hästens puls lägre, vilket visade att det fanns en smärtstillande effekt. • Dubbel effekt ➤

ut

När avslöjandet kom om fem positiva dopningsprover i Hongkong, blev ett diskussionsämne – hur kan capcaicin i form av Equibloc säljas som smärtstillande och samtidigt påstås ge ökad känslighet i hästben?

F

o:F ot

ot

oa

k

Hur mycket tävlar egentligen hästarna?

Måste de ”fixas” till före start?

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

29

Vision 2016 Arbetet med

I förra numret av Show Jumping kunde ni läsa om Vision 2016, projektet som Hopphästklubben har tagit initiativ till. I samverkan med SvRF och ASVH ska ett nytt strategiarbete drivas.

Av Lotta Isacsson • Foto Jan Gyllensten

Målet med Vision 2016 är att identifiera styrkor och svagheter i svensk hoppsport och hopphästavel samt att skapa ett sammanhållet program för förbättring av vår internationella konkurrensförmåga. En första konferens kommer att hållas i slutet av januari 2010.

En styrgrupp bestående av Ingvar Fredricson, orf, Carina ­Sjöberg, Gunnar Larsson och Jana Wannius har tagit fram åtta

Carina Sjöberg

1

Grupp

Måldokument hoppning avseende mästerskap för SR, YR och JR

– Jag har valt Maria Gretzer, Ulrika Hedin och en representant från RF respektive SOK. Jag kommer också att arbeta med adjungerande vid behov.

– Jag kommer att blanda fysiska möten med telefonmöten; en process för att veta hur vi ska lägga upp det hela strukturellt. Vi kommer kanske även att ha subgrupper som i sin tur får uppgifter.

– Vi behöver en bra linje att gå på så att alla kan titta framåt och då pratar jag både om min grupp och de andra. Enade kan vi hitta en strategi för att nå målen.

Det är det den samlade kompetensen i gruppen ska komma fram till, vi ska sätta oss ned och göra det ihop, vilket är nödvändigt för att det ska bli bra. Jag tror det är bra att ha en strategiplan att arbeta efter, det ska vara ett skal eller en ram för berörda personer att jobba med och fylla på. Tydlighet är viktigt, det välkomnas av alla.

30

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

har börjat angelägna områden och kring var och en har en arbetsgrupp bildats. Arbetsgruppernas slutliga sammanställning kommer slutgiltigt att fastställas av styrgruppen under december månad.

Styrgruppen har t ex beslutat att slå samman grupperna 6 och 8 till en grupp tills vidare kallad Hopphästavel.

Vi har ställt följande frågor till ordförandena i dessa åtta grupper:

• Vilka medarbetare har du valt?

• Hur kommer du att arbeta fram till konferensen i slutet av januari?

• Vad tror du behöver göras för att nå målet?

Göte David Johansson

2

Grupp

Sponsor- och ekonomifrågor för hoppning

– Jag har valt fyra stycken personer som är väl etablerade i hoppsporten: Anders Abenius, Stig Åhlund, Tomas Wilhelmsson och Tommy Liljenberg.

– Jag kommer att förbereda så mycket som möjligt, tillsammans med medarbetarna, för att ta fram rekommendationer till hoppkommittén.

– Vi måste titta på vad som ska ske i Brasilien inför 2016.

Innan dess går två VM och tre EM, och på resan dit går det att göra mycket eftersom det är hela sju år kvar. Den bit som ligger på vår grupp är att titta på hur man kan få ihop sponsorer. Vi måste ta hand om de yngre ryttarna såsom det gjordes på vägen mot Peking, ihop med olympiska kommittén. Jag tror det går att hitta sponsorer som vill dra igång serier och bra tävlingar här på hemmaplan, vilket är en förutsättning för att lyckas internationellt. Sedan är det av yttersta vikt att få tag på hästägare och sponsorer till de enskilda ryttarna så att de får tävla på bra banor nationellt och komma ut i hetluften internationellt. En bra organisation måste skapas.

Gunnar Larsson

3

Grupp

Utveckling av tävlingsarrangemang

– Jag har valt Tomas Wilhelmsson, Wiveka Lundh och Bo Kristoffersson.

– Vi kommer att stråla samman innan årsskiftet och jobba igenom frågan.

– Problemet vi har är att fram till sista september hade 850 svenska ryttare tävlat ute i Europa. Vi står inför en situation där den nationella hoppsporten drivs utomlands om vi inte gör någonting. Varför folk åker är att vi har för få arrangörer.

Vi har de traditionella klubbarrangemang som vi lutat oss emot i alla år, men det räcker inte längre. I år kommer vi att

ha över 100 000 starter i hoppning och då får vi göra en utblick i Europa och fråga oss vad som är intressant där ute, och vad som lockar. Är det bara nyfikenhet eller finns det även andra bevekelsegrunder? Vad som kan hända är att någon driftig person hyr 300 boxar ute i Europa och så kan ryttare eller hästägare hyra några stycken under sommaren. Vi måste göra någonting och ta reda på hur vi ska förändra oss för att möta kraven – här hemma i Sverige!

Jonas Holmberg

Lars Roepstorff

– Initialt har jag valt Lennart Lindelöw, Royne Zetterman och Maria Gretzer.

– Vi börjar med att sätta oss ned och analysera nuläget. Jag har ju lite koll, det ingår i mitt uppdrag i måldomarnämnden och jag vill att de andra ska få ge sin syn på saken. Sedan får vi plocka fram lite förslag för att utveckla arbetet. Det är ju redan en process igång, det här har jag jobbat med i ett år nu.

– Om vi ska bli konkurrenskraftiga måste vi börja göra tävlingar på samma vis som man gör internationellt. Vi måste bli mer professionella och hålla tävlingar på den typ av arenor som man gör utomlands. Våra ridbanor inomhus är i allmänhet 20 gånger 60 meter, då talar jag dressyrbanor. Men det har byggts några större, exempelvis i Helsingborg. När jag är ute på internationella tävlingar som assistent håller banorna nästan alltid 30 meters bredd. Det skapar en annan rytm, man kan hoppa högre hinder och så vidare. Internationellt rider man också på ett underlag som man kan hålla högre tempo på.

Sedan ska hindermaterialet förnyas, vi har ett mycket tyngre material i Sverige än utomlands.

– Det är inte klart ännu.

– Det är lite kort om tid att hinna göra en massa saker innan konferensen, men jag kommer att samla ihop så många kompetenser som behövs.

– Vi måste fråga oss vad det egentligen är vi vill ha: ett underlag så bra som möjligt för prestation, eller ett underlag som minskar skaderisken i så stor utsträckning som möjligt. Jag är inte helt säker på att det går hand i hand.

Man ska utnyttja så mycket som möjligt av erfarenheter, samt kunna sätta in forskningsåtgärder. Vi behöver objektiva metoder för att bestämma, ”vdn-märka” underlag, och ge rekommendationer gällande konstruktion och underhåll. Underhållet spelar minst lika stor roll som underlaget gör. Om fem år hoppas jag att arrangörerna kan skriva in i sina tävlingspropositioner att så här kommer underlaget att vara, så att alla vet och kan förbereda sig och hästen mentalt och fysiskt för att prestera på det här underlaget.

4

Grupp

Hindermaterial och banbyggnad

Jana Wannius

Grupp – Per Rosenqvist, Jan Brink och Peter Ljungkrantz

6

Hur kan hopphästavelns utveckling påskyndas?

är mina första val. Längre fram tar vi också hjälp av ett par konsulter i Tyskland och Holland.

– Vi kommer att samla fakta, man måste ha basfakta för att veta var man är. Sedan kommer vi att ha ett flertal sammanträden för att kunna presentera resultatet på konferensen och där få in synpunkter och kompletteringar.

– Vi behöver analysera nuläget för svensk avel ur ett internationellt perspektiv. Jag vill gå tillbaka upp till tio år, titta på var vi befann oss då, om vi närmat oss de ledande avelsförbunden

Konstruktion och skötsel av banunderlag

5

Grupp

och i konkreta tal ta reda på var vi befinner oss på den internationella topprankingskalan. Vi behöver analysera svensk avels starka och svaga sidor. Sedan hade jag tänkt att man skulle göra en jämförelse med hur avelsarbetet utvecklats inom de bästa förbunden, i Tyskland och Holland samt hur arbetet bedrivs där.

– Vi behöver också titta på kraven på äldre hingstars godkännande, hur många ston unga och oprövade hingstar ska kunna få, analysera Europas bästa avelshingstar och hur de kan komma svensk avel tillgodo och se över vad vi konkret menar med framgångsrika ston. Sedan får vi sätta upp realistiska delmål fram till år 2016.

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

>> 31

Jens Fredricson Unghästutbildning

– Jag har valt Sylve Söderstrand, Peter Eriksson och Victoria Almgren samt Rolf-Göran Bengtsson som adjungerande och rådgivare.

– Jag har sammanställt lite dokument och gjort en nulägesanalys. Vi kommer att träffas i december för att titta lite på den och spåna angående utveckling och förbättringar.

7

Grupp

– Jag tror det behövs fokusering på grundutbildningen. Unghästutbildning är en av punkterna på tränarutbildningen, men kanske borde den punkten få större utrymme.

Kanske ska en del tränare specialisera sig mer på unghästar. Det här har att göra med kunskapsspridning. Jag tror inte att det handlar om så många saker, utan om att göra rätt saker – och göra dem bra.

Roland Nilsson Grupp

8

Bedömning av unghästar och avelshingstar samt domarutbildning

– Jan Jönsson så här långt, sedan har jag ytterligare gjort några förfrågningar.

– Vi har lagt upp en arbetsplan som går ut på att definiera vad vi bedömer, som i slutändan handlar om domarutbildningen.

– Vi ska intervjua ett antal personer, två ut-

ländska och en svensk, som är etablerade inom olika områden; bland annat ryttare, tränare, domare och banbyggare. Det gäller att få tag i de personer som har stor trovärdighet och är internationellt etablerade. Vi måste fråga oss vad som händer på FEI-fronten, avseende regeländringarna, inför nästa OS, samt hur de hästar ser ut som tar medaljer 2016. Men den största frågan är hur vi fyller igen gapet mellan var vi är idag och dit vi ska, för att svenska hästar ska få medaljer. Det behövs en så kallad ”gap-analys”.

Sadelh‰ngare och Saltstenar.

Och 12 000 andra saker man kan behˆva n‰r man har h‰st.

Land‰ng ‰r mycket, mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik. H‰r hittar du allt det du behˆver n‰r du har h‰st eller h‰stgÂrd. 1100 kvadratmeter med allt fˆr att ta hand om h‰sten (och gÂrdens hundar och katter) och fˆr att hÂlla fint i stallet och p gÂrden. Eller bara fˆr att sk‰mma bort dig sj‰lv. De som besˆkt oss s‰ger att vi ‰r den mest v‰lsorterade och stˆrsta h‰stbutik de nÂgonsin sett.

Vad s‰ger du sj‰lv?

Ta en utflykt till Land‰ng och se med egna ˆgon varfˆr vi ‰r mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik.

Plasma föl Plasmatill till föl som modersmjölk sominte intefår får modersmjölk Plasma från Statens veterinärmedicinska anstalt

Plasma från Statens veterinärmedicinska anstalt

Dokumenterad IgG-halt, antikroppar mot rotavirus och Dokumenterad IgG-halt, antikroppar influensa, framställd av kontrollerade hästar.mot rotavirus och

influensa, framställd av kontrollerade hästar.

Hållbar i frys i minst tre år.

Hållbar i frysplasma i minst treantikroppar år.

SVA har även med mot rhodococcus.

SVAmer harom även plasma antikroppar mot rhodococcus.

Läs plasma till fölmed på www.sva.se Mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik.

Vid E65 i Skurup. 20 min frÂn Malmˆ.

MÂn-Fre 9-18, Lˆr 9.30-15 | Tel: 0411-430 05 info@landang.se | www.landang.se

32

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Referera dinplasma veterinär Läs mertill om tillvid fölbeställning. på www.sva.se StatenS veterinärmedicinSka Referera till din veterinäranStalt vid beställning. enhet för vacciner och laboratorieprodukter post.

751 89veterinärmedicinSka Uppsala tel. 018-67 43 00 fax.

018-67 43 93 StatenS anStalt webb. www.sva.se e-post. order@sva.se

enhet för vacciner och laboratorieprodukter post. 751 89 Uppsala tel. 018-67 43 00 fax. 018-67 43 93 webb. www.sva.se e-post. order@sva.se

plasma_annanils_090120.indd 1

plasma_annanils_090120.indd 1

2009-01-22 11:44:24

2009-01-22 11:44:24

Hingsten Clinton I med ryttaren Thomas Voss slutade på en fjärde plats i den prestigefyllda GP-tävlingen i tyska Aachen. För närvarande är Clinton I rankad fyra i tyskt hoppindex med 161 poäng.

Stämpelhingsten

Clinton I

– nu börjar hans söner och döttrar visa resultat Stofamiljen 4965 i Holstein är en av de mest betydelsefulla och mest framgångsrika i världen. En titt på resultaten visar klart och tydligt vilka kvaliteter den har. Att hingstarna från den här linjen för vidare sina fina egenskaper till kommande generationer har visat sig tydligt under de senaste åren.

Av Joachim Tietz Foto Jan Gyllensten

Det finns tre hingstar med namnet Clinton som alla har avlats i Holstein och har fått sin skimmelfärg efter hingsten Capitol I. Och det finns fler likheter, dessa hingstar har avlats fram efter bästa recept, de presterade själv på högsta nivå och är alla fädrar till framgångsrika avkommor.

Dirk Demeersmans hingst Clinton verkar i Belgien och har under flera år varit i rampljuset, inte minst på grund av att han är far till Cornet Obolensky. Clinton får inte förväxlas med sina namnar Clinton I och Clinton II i Tyskland.

Clinton I kan redan med all rätt kallas stämpelhingst medan Clinton II är på god väg. Skillnaden till den belgisk/nederländska hingsten är att de båda tyska Clinton har en romersk I respektive II efter sina namn för att ange att de är två godkända helbröder.

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

>> 33

Tävlingsframgångar ➤ Redan som unghäst hade Clinton I (född 1990, Carolus I–Calypso II, Holst 4965) stor framgång inom hoppsporten tillsammans med sin ryttare Thomas Voss. Som sexåring kvalade han in till Bundeschampionat, som sjuåring återfanns han sju gånger på platserna ett till och med tre. År 1999 vann han Derbyt i Falsterbo, en bedrift som han lyckades upprepa året därpå. Ekipaget kom på en andra plats i kvalet till World Cup i Oslo och Århus Grand Prix, blev trea vid GP-tävlingar i München och Neumunster, samt blev fyra vid GP-tävlingar i Aachen, Berlin, Bordeaux, Dortmund, Helsingfors och Oslo. Även vid nationstävlingar visade ekipaget vad det gick för: De blev etta i Ikast, tvåa i Falsterbo och trea i Calgary.

Clinton I har hittills hoppat hem närmare 200 000 euro.

Hans avelskarriär började ganska sent när han vid sju års ålder blev godkänd i Holsteiner Verband i Elmshorn, i december 1997.

Under de första åren som beskällare betäckte Clinton I inte särskilt många ston. På senare år har han emellertid fått betäcka fler och fler ston, framförallt på grund av att några ganska iögonfallande avkomlingar hamnat i rampljuset. Från hans första betäckningssäsong utmärkte sig bland annat de framgångsrika hopphästarna Little Kimba med Ulrike Pöhls och Cliquot med Thomas Voss.

Dessutom har Clinton I producerat en grupp avkommor varav sex hingstar redan blivit godkända i bruksprovet, nämligen Cliostro (mf Liostro), Coolidge (mf Contender), Clintord (mf Caletto I), Clintaro (mf Calato), Clintissimo Z (mf Carthago) och i USA Chirado (mf Corofino I).

Clintissimo Z såldes efter bruksprovet i november för 300 000 euro från Neumunster till stuteriet Zangersheide i Belgien. Clintord har genomgått sitt anlagsprov i NeustadtDosse och kom på en första plats med 139, 87 poäng. Delbedömningen för hoppningen är värd särskild uppmärksam-

Utmärkta avelsresultat ➤

I denna översikt återfinns endast hästar som omnämns in denna artikel.

Böschung ➤ Flotille ➤ Goldapfel ➤ Abitur ➤ Vorr.

(Ordonnanz) (Makler I) (Fahnenschmied) (Raimond) (Marlon xx)

➤

➤

Organa (Gallas)

➤

Bandonia➤ Lorettchen (Colibri) (Royal Wash xx)

Zenta (Frundsberg)

Capella ISP (Calypso II)

➤

Gina 3 (Kosak)

➤

Cottage Boy (Corporal)

➤

Waage I (Calypso II)

➤

Daesy ISP (Alcatraz)

➤

Zodiac (Zeus)

➤

Zandor Z (Zeus)

AHHA

➤

Wedel ➤ Cobra (Makler I) (Lucius)

➤

A. (Ambos)

Fassion (Falkenberg)

Sonora

➤

Ascona (Aladin)

➤

ISP

La Silla (Polydor)

Sprehe

Clinton I (Carolus I)

ISP

ISP

Padua (Polydor)

Poor Boy (Polydor)

ISP-ZANG

Chica Bay (Carolus I)

ISP

➤

Levisto Z (Leandro)

ISP-ZANG

Clinton II ISP-HOLST (Carolus I)

ISP-BWP

Clintus ISP (Carolus II)

Pink Floyd (Polydor)

➤

Pia NE (Pilot)

➤

Contendra (Contender)

Completto (Contender)

➤

For Complete (For Pleasure)

WEST

Holsteinhingsten Levisto Z (Leandro) har avlats fram efter en helsyster till Clinton I och Clinton II. Med ryttaren Judy Ann Melchior har Levisto Z uppenbarat sig som en riktig hoppstjärna.

34

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

WEST

”Dessa hingstar har avlats fram efter bästa recept, de presterade på högsta nivå och är alla fädrar till framgångsrika avkommor” het. Här fick han ett flertal gånger maximala 10 poäng. Med sammanlagt 120 registrerade avkommor fram till år 2006 har Clinton I alltså visat utmärkta avelsresultat.

Vilja att prestera ➤ Clinton I:s vilja att prestera, en egenskap som återfinns hos hans avkomma, är i själva verket ingen direkt överraskning. Hans pappa Carolus I har etablerade arvsanlag för hopphästar. Bara under 2007 innehåller den tyska årsboken 32 Carolus I-föl som med framgång deltagit i olika hopptävlingar. Här återfinns till exempel C. Chap som vid OS i Aten deltog med den koreanske ryttaren Hwang Soon Won. Ändå står Carolus I i skuggan av sin bror Carolus II och halvbröderna Cassini I, Carthago och Cento. Hur kommer det sig då att Clinton I och Clinton II är klassen bättre än alla andra avkomlingar från faderns sida?

Förklaringen är enkel. På moderns sida strömmar nämligen blodet från stofamiljen 4965 i Holstein, en av de mest betydelsefulla och mest framgångsrika stostammarna i Holstein. Och framgångarna ligger på mycket nära håll. Modern Waage I lämnade hela fem internationella hopphästar. Denna bedrift hade som resultat att Helga och Werner Brügge från Hoisdorf, öster om Hamburg, under 2001 hyllades av Holsteiner Verband som årets mest framgångsrika hästuppfödare.

Systersonen Levisto Z ➤ I kombination med Carolus I l

evererade Waage I, förutom Clinton I, även Clinton II som numera ägs av Koreanen Cong Sang Wuk och Chica Bay som tillhör Paige Rassas. Dirk Ahlmanns internationella hopphäst Clintus är ett resultat av Carolus II och Waage I. Och i kombination med hingsten Alcatraz lyckades Waage I producera den internationellt kända hopphästen Daesy som ägs av Hauke Luther.

Clintons helsyster Chica Bay var innan sin sportkarriär aktiv inom aveln under namnet Hirtin och födde bland annat ett föl efter Leandro. Under namnet Levisto blev denna uppmärksammade skimmelhingst godkänd i bruksprovet i Holstein, premiehingst och placerad på andra plats. Efter det att Levisto avslutat sitt bruksprov som vinnare med 156,03 poäng såldes han som åttaåring till stuteriet Zangersheide i Belgien.

Att en bra hopphäst eller en värdefull avelshingst inte alltid kräver en bra fader har historien visat fler prov på. Hingstarna Furioso xx, Farn och Ramiro Z är några kända exempel. Även Levisto Z kan sälla sig till detta förnäma sällskap. Judy Ann Melchiors hoppfenomen kom så sent som i början på det här året på en sjätteplats vid World Cup-kvalet i Leipzig.

På moderns sida för Clinton I och Clinton II blodet från i löpande följd hingstarna Calypso II, Royal Wash xx och Colibri. Modern Waage I

Framgångsrik kombination ➤

Zandor Z var under ganska lång tid topphästen i Jos Lansinks stall.

Denna duo vann bland annat GP-tävlingen in Bordeaux, blev tvåa i GPtävlingarna i Maastricht, Geesteren och Hachenburg, samt trea i Aachen, San Marino och Amsterdam.

är den klart bästa dottern när det gäller Calypso II:s avelshistoria. Så som var fallet med hans bästa son Contender har Calypso II också den här gången förts samman med blodet från Cottage Son xx.

På så sätt uppstår den framgångsrika kombinationen Cor de la Bryére x Cottage Son xx som vi också hittar hos topphingstar som Caletto I-III, Calando I-V, Cavalier Royale och Constant. Även hingsten Royal Wash xx tillför en del viktiga egenskaper i den tredje generationen. Resultaten efter Royal Wash xx var obetydliga och beskrivs som hästar med stora ramar, långlinjerade men ofta med en brant bog.

Endast sex döttrar ➤ Clinton I:s gammelmormor Bandonia är en dotter efter hingsten Colibri (Cottage Son xx, Holst-1859) som bara lämnade en enda årskull av avkommor. Det är den här relativt okända Colibri som experterna anser vara en av sin generations bästa hopphästar i Holstein.

Han beskrivs som en energisk, positiv hingst med fantastiska hoppegenskaper och en mankhöjd på 1,58 m. På grund av sin mankhöjd betäckte han endast ett fåtal ston under sin enda

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

>> 35

”Clinton I:s vilja att prestera, en egenskap som återfinns hos hans avkomma, är i själva verket ingen direkt överraskning” dorf i Nordrhein-Westfalen, fick Hans Esters se den då ganska unga Polydor i löshoppning. Imponerad av denna hästs kapacitet tog Esters sitt framgångsrika sto Ascona till betäckningsstationen i Wesel där Polydor hade sitt residens. Detta resulterade i tre berömda hopphästar: Sonora la Silla med Jan Tops, Sprehe Padua med Ralf Schneider och Poor Boy med Beat Mändli.

Sonora la Silla och Sprehe Padua är två ston som före sin egen hoppkarriär gav liv åt varsitt föl efter hingsten Zeus.

Sonoras son Zodiac gjorde en del fina prestationer på internationell nivå under ryttarna Holger Hetzel och Thomas von Rettig. Jos Lansinks framgångsrika hopp- och avelshingst Zandor Z är son till Sprehe Padua.

Hingsten Poor Boy kom efter sin hoppkarriär till belgiska uppfödare vid familjen Suls stuteri Holstenhoeve i Meerhout. Med den senaste produkten efter Polydor och Ascona vidareutvecklade Hans Esters sin framgångsrika avelsverksamhet. Från aveln efter denne Pink Floyd kommer bland annat de i bruksprovet godkända hingstarna Completto (e. Contender) och For Complete (e. For Pleasure), båda i Landgestüt Warendorfs ägo. Det är en ren tillfällighet att den dåtida fortfarande okända stofamiljen 4965 från Holstein och den dittills okända Westfalen-hingsten Polydor mötte varandra i Rheinland, ett ingenmansland när det gäller avelsverksamhet. Att den här kombinationen skulle resultera i tre världscupshästar hade nog ingen kunnat tro.

En ren tillfällighet ➤

C. Chap deltog vid OS i Aten med den koreanske ryttaren Hwang Soon Won.

betäckningssäsong och sedermera fick hästen en ny karriär som promenadhäst. Hans minst 12 cm större helsyster Cortina hade emellertid stora framgångar under sin ryttare Kurt Jarasinski.

Tre år senare försvann både brodern och systern till Japan och där växte den lilla Colibri faktiskt till att bli en av de riktigt stora inom hoppsporten. Från hans enda årskull har inga söner blivit godkända och endast sex döttrar registrerades som avelsston.

Utan tvivel så är Bandonia den mest framgångsrika, vilket då också fäster blicken på hennes moder Fassion. Och det med rätta. För en sisådär 40 mil söder om stuteriet där Clinton I och Clinton II föddes upp, hade en annan uppfödare också stora framgångar med en av Fassions andra döttrar.

Ascona – en ny gren ➤ Hans Esters i Geldern, Holland, skapade med Fassion-dottern Ascona (e. Aladin) en ny gren efter stofamilj 4965 i Holstein. En gren som i Rheinland skulle växa ut till en av de mest framgångsrika hoppstammarna. En dag när det var öppet hus på Landgestüt Waren-

36

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Med facit i hand kan man förklara detta på ett ganska enkelt sätt, man har sammanfört en särdeles bra avelshingst med en ytterst kvalificerad stofamilj för hopphästar. Polydor har blivit en leverantör av framgångsrika hopphästar och kan jämföras med storheter som Grannus, Capitol I, Zeus och Landgraf I. Resultat i form av Clinton I, Clinton II och Levisto Z visar klart och tydligt vilka kvaliteter stofamiljen 4965 besitter och att stoet Asconas arvsanlag faktiskt inte är någon överraskning. Att hingstarna från den här linjen för vidare sina fina egenskaper till kommande generationer visade sig tydligt under 2007.

Under VM för unga hopphästar i Lanaken var hingsten Zandor Z den enda fadershästen med alla deltagande avkommor i finalen. Vid bruksprovningen i Neumunster deltog alla Clinton I:s söner och alla blev godkända. Visst kan man i de här båda fallen tala om maximalt resultat? •

Asconas arvsanlag ➤

Försäkrad med insidan!

Utökat skydd för hästtransporter

Redskap för Hästsportanläggningar.

Med stor erfarenhet av konstruktion och drift av dessa anläggningar.

www.salhamm.se

HB Salhamm

E-post: info@salhamm.se Norr Kivsta, 733 93 Sala Lars Bergström, Tel. 0706-8600 77, 0224-128 42

FLYINGE HÄSTSPORT

Outlet

Svelands försäkring för hästtransporter ger ett unikt skydd!

Om en Svelandförsäkrad häst orsakar plötslig och oförutsedd skada inuti släpet, ersätter vår hästtransportförsäkring skadorna. Ett gratis tillägg som Sveland kan erbjuda eftersom vi försäkrar både djur och fordon.

Sveland Släp omfattar två valbara moment Egendom - med brand, stöld, glas, räddning, ansvar och rättsskydd.

Vagnskada - ersätter yttre skador på fordonet vid

trafikolycka, skadegörelse eller olyckshändelse.

40-80% rabatt på allt!

Flyinge, f.d lanthandeln vid rondellen, Stuterivägen 2.

Öppettider:

Må-Fre 11-18 • Lör-Sön 10-15 www.sveland.se

046-520 80 • 070-533 41 45

Avelsexperten Jac Remijnse:

Stolinjen är nyckeln till framgångsrik avel För att få fram en riktigt lyckad hopphäst krävs både en bra stostam och en hingst efter en bra stostam. Hingsten kan ha betydelse för exteriören och rörelserna hos sina avkommor men det är stoet som bestämmer viljan att prestera.

Av Dirk Willem Rosie Den holländske journalisten Jac Remijnse är bara

30 år fyllda men har redan gjort sig ett namn som avelsexpert.

Remijnse kommer från en framgångsrik uppfödarfamilj som bland annat producerat den internationelle hopphästen Quartz II Adelheid Z (Quality Touch x Zandigo), även känd som Quartz och som rids av Mylene Diedrichsmeier. Efter att ha jobbat några år på Studbook Zangersheides kontor startade han tidningen Sport Horse Breeding, ett magasin om hästsport och avel.

Remijnse lägger tonvikten på stolinjen.

– Min grundsats är att framgången hos en sporthäst avgörs av dess genetiska bakgrund. Tittar man närmare på detta finner man kvaliteten hos goda stolinjer. En bra häst består alltid av två delar: hästen själv och dess genetiska bakgrund. Om man försummar någon av dessa två delar gör man inget bra jobb. Min specialitet är på genetikens del av prestationsförmågan.

Stolinjen viktigast ➤

Endast Achill-linjen finns kvar ➤ Enligt

Jac Remijnse består alltid de bra stolinjerna medan hingstlinjer kommer och går. Han ger ett exempel: – Omkring år 1900 fanns det sex aktiva hingstlinjer i Holstein. Idag finns bara Achill-linjen kvar, de andra har ersatts, främst av fullblodslinjer.

Remijnse hävdar att stolinjer är dominanta över hingstlinjer. Ramzes avkommor är bevis på detta.

– Ramzes blev en stamfader till hopphästar i Holstein tack vare avkommor såsom hingstarna Ramiro och Roman.

I Westphalen startade Ramzes dressyrdynastin Rubinstein!

Förklaringen ligger i de olika stolinjerna i Holstein respektive Westphalen, berättar han och fortsätter: – När man nämner Ramiro kan det vara intressant att veta att hans far Raimond endast fick en framgångsrik avkomma, nämligen Ramiro själv, på tusentals betäckningar. Varför?

38

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

– Topphingstar kan komma från dåliga fäder men aldrig från dåliga ston, säger den holländske avelsexperten och journalisten Jac Remijnse.

På grund av Ramiros utmärkta stofamilj. Capitol är efter den i aveln inte särskilt lyckade Capitano men detta hindrade inte att han blev framgångsrik! Topphingstar kan komma från dåliga fäder men aldrig från dåliga ston.

Ratina Z och Robin I Z ➤ – Både Ramiro och Alme är exempel på hingstar som kommer från förnäma stostammar. De två har kombinerats i avel många, många gånger. I Sport Horse Breeding frågade vi oss varför Ratina Z och Robin I Z blev sådana framgångsrika kombinationer av Ramiro och Alme?

– Svaret låg hos stolinjen. Ratinas mormor vann Grand Prix i Aachen och Robin I Zs mormor Girl (Gotthard x Friesenkönig) var även hon en framgångsrik internationell hopphäst. (Girl döptes om till Gotin Z då hon köptes in till Zangersheide).

– Den genetiska kapaciteten hos en hingst är beroende av kvaliteten på hans stostam. Leandro produce-

Levisto Z ➤

rade exakt en hopphäst nämligen Levisto Z som kommer från stolinje 4965 i Holstein. Levistos mor är den internationella hopphästen Chica Bay, helsyster till Clinton I och Clinton II. Stonas rent fysiska begränsningar gör det svårt att sprida deras gener till en stor population, därför behöver vi bra hingstar från goda stolinjer som kan sprida stolinjernas goda gener till en större population, säger Jac Remijnse.

– Självklart vill man ju inte ha dåliga hingstar i stonas härstamning. Dock kan inte bra hingstar hjälpa upp en medioker stostam till någon högre nivå. Bra hingstar kan bibehålla kvaliteten hos en bra stolinje och förstärka stonas goda egenskaper.

Det är helt klart att Jac Remijnse inte alls stöder konceptet att mor och far har lika stort genetiskt inflytande på avkomman.

– 50-50 procent-teorin stämmer inte, hävdar Remijnse.

Tvärtom, ditt val av sto för avel är direkt avgörande för framtida generationers framgång eller misslyckande.

Val av sto avgörande ➤

Mitokondriellt DNA ➤ Jac

Remijnses förklaring av detta fenomen är välkänt för genetiker, mitokondriellt DNA. Man vet att stoet överför sin egen genetiska information till sin avkomma via DNA i mitokondriet i hennes äggcell. Det är bara stona som kan överföra detta DNA till fölen.

– Mitokondrierna är cellens energikälla. Forskarna lutar åt att detta är en katalysator för sportslig prestation. Hingstar kan ha betydelse för exteriören och rörelserna hos sina avkommor, men det är stoet som bestämmer insidan, viljan att prestera.

Central europeisk registrering ➤ Jac Remijnse är övertygad om nödvändigheten av att skapa ett centraliserat system för att registrera information. Alla avelsföreningar har sina egna databaser, men i realiteten sker mycket lite informationsutbyte mellan olika avelsföreningar och nationella ridsportsförbund.

– Med all modern IT-utrustning som finns skulle jag verkligen välkomna ett centralt europeiskt registreringssystem.

Fullblodsaveln har visat vägen. Avel och sport är oupplösligt sammanlänkade, ett sätt är att sprida information och att finnas till hands för varandra i ett världsomspännande nätverk, säger han avslutningsvis. •

27913

råd är att använda inavel (linjeavel) som ett sätt ”förankra” åtråvärda genetiska karaktärsdrag i sporthästarnas härstamning.

– Det finns många exempel på framgångsrika sporthästar med viktiga anfäder dubblerade i härstamningen, men outcross är minst lika viktigt. Man kan inte konstant flytta fram gränserna för linjeavel för då gör sig nackdelarna med inavel påminda. Det måste finnas balans mellan linjeavel och outcross. I det avseendet är Holstein ett föredöme. De avlar fram hopphästar inom en begränsad population där inavel blir ett automatiskt resultat, men samtidigt skapar de genetisk variation genom att använda fullblodshingstar och franska hingstar. Dessa ”främmande” hingstar korsas med Holsteinerston för att producera nästa generation av hopphästar.

Smidig och kraftfull

Inavel och outcross ➤ Remijnses

Sponsor

CSF MultiOne Smidig multimaskiner som är perfekta på små, trånga ytor.

För lyft, transport, utfodring, utgödsling, gräsklippning mm.

11 olika modeller från 19 till 48 hk och mer är 50 olika redskap. Perfekt för hästgården!

Dalbyvägen, 245 33 Staffanstorp, Tel 046-25 92 70 Fr o m feb 2010 Kavallerivägen 23-42, 245 93 Staffanstorp, SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

39

www.ridgymnasiet.nu

H채sth책llning Djursjukv책rd Naturvetenskap

Behandla hopphästarna som

toppidrottsmän Att Zlatan Ibrahimovic har tillgång till både läkare, sjukgymnast och massör är en självklarhet.

Nu börjar även hopphästar få samma behandling. Som hästägare finns det en rad yrkesgrupper du kan ta hjälp av för att förebygga skador.

Av Maria André • Foto Jan Gyllensten • Lisa Höines SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

>> 41

Jessica Sjöholm, fysioterapeut.

Olof Ingdam-Lindgren, sadelutprovare.

När Zlatan Ibrahimovics knäskålssena krånglade inför Sveriges landskamp mot Brasilien i mars 2008 var det inte bara en person som uttalade sig, utan det fanns ett helt team av läkare och sjukgymnaster som genast stod till hans förfogande.

Likadant börjar det bli för hopphästarna. I och med att sporten har blivit mer professionell och att allt yngre hästar sätts i systematisk träning, ställs också större krav på förebyggande behandling.

Flemming Winberg är chefsveterinär på Regiondjursjukhuset i Helsingborg, en av de kliniker i Sverige där man arbetar tillsammans i team för att snabbare hitta rätt diagnos och behandling. Fysioterapeuten Jessica Sjöholm och hovslagaren och fysioterapeuten Anders Malmberg är två personer som Flemming Winberg ofta rådfrågar.

– Det är ett väldigt bra sätt att arbeta på, eftersom det ligger i allas intresse att hästen ska bli frisk så fort som möjligt.

Ingen yrkesgrupp kan ha hela kunnandet och alla kan bidra utifrån sin horisont, säger han till Show Jumping.

tarna regelbundet fick tillgång till både massör och fysioterapeut. Han menar att det är en av anledningarna till att flera hästar i landslaget fortfarande kan tävla på hög nivå. Linda Algotssons 19-årige Stand by Me blev exempelvis elva i EM så sent som i september i år.

Flemming Winberg tycker att andra yrkesgrupper kan föra in ett nytt perspektiv.

– Den stora fördelen med att använda sig av en kiropraktor, fysioterapeut eller massör på regelbunden basis är att man lär känna hästarnas anatomi ordentligt. Man får en bättre bild av deras svagheter och spänningar.

Jessica Sjöholm är fysioterapeut och delar sin arbetstid mellan Regiondjursjukhuset i Helsingborg och det egna företaget Equifys. När hon är ute och behandlar hästar i egen regi använder hon sig framför allt av kiropraktik för att lösa upp spänningar. Ofta är det ryggproblem som är boven.

– När en hopphäst har en begränsning i sin rörlighet och inte kan använda ryggen ordentligt hoppar den forcerat och flackt. Eller så landar den dåligt och belastar

Ryggproblem ➤

Flemming Winberg har tidigare varit veterinär för fälttävlandslandslaget, där häs-

Hästarna håller längre ➤

42

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Att tänka på vid alternativa behandlingar: 1. När du väljer en alternativ behandlare, gå på rekommendationer från duktiga tränare eller ryttare. Be också om referenser från behandlaren.

2. Du ska snabbt få förtroende för personen. Han eller hon ska ge ett seriöst intryck och ha god kännedom om hästens anatomi.

3. Du ska snabbt se resultat av behandlingen, två till tre gånger ska räcka för att lösa enkla spänningar.

4. Välj gärna en terapeut/alternativbehandlare som samarbetar med en veterinär. Då kan du vara säker på att hästen får rätt behandling.

Flemming Winberg, chefsveterinär.

ett fram- eller bakben extra mycket. Om hästen konsekvent landar eller hoppar av dåligt leder det till en ökad belastning och därmed löper den en större risk för förslitningsskador.

Det kan i slutändan leda till hältor, säger Jessica Sjöholm.

Jessica har alltid en dialog med hästägaren om vad man själv kan göra för att problemen inte ska återkomma. Hon ser ofta att det är en alltför ensidig träning som leder till att hästarna blir stela.

– Det jag ofta försöker föra fram är vikten av variation i träningen. Jag försöker få ryttarna att våga prova lite annorlunda saker. Det bästa är en mix av konditionsträning, smidighetsträning och uthållighet.

Jessica brukar också ge en rad stretch- och massageövningar som ägaren eller ryttaren själv kan göra för hästen. Dessutom tar hon upp andra aspekter, så som skoning och sadeltillpassning.

Flemming Winberg håller med om att hovslagaren kan vara till stor hjälp i det förebyggande arbetet. På hopphästar utsätts hovlederna för Hovslagare till stor hjälp ➤

P R E S TAT I O N S H Ö J A N D E

–

mycket belastning och kan behöva lite extra hjälp. Han pekar på flera åtgärder som är ganska enkla att genomföra.

– Det finns olika skomodeller som kan underlätta, en är Classic Roller, som drar bak hästens överrullning när den landar. Men det finns också skor som bromsar hästens steglängd.

En del unga hästar kan ha svårt att kontrollera sin steglängd och då kan en sådan sko vara till stor nytta, säger han.

Jessica Sjöholm menar att vissa hästägare har alldeles för långa intervaller mellan skoningarna vilket kan slita på hästens leder.

– Jag jobbar mycket inom galoppsporten och där är sju, åtta veckors intervall helt otänkbart. Skoningen är en färskvara.

Både slitaget på skorna och den förändrade balansen i hoven leder med tiden till ökad påfrestning av hästens extremiteter.

Ibland kan man vara tvungen att gå ner till treveckorsintervall för att korrigera en felaktighet.

En sadel som passar ➤ En annan faktor som kan leda till skador är felaktiga sadlar. Om bomvidden är för smal eller om sadeln alltid halkar för långt fram eller är fel i passform till hästen eller ryttaren, kan det hindra hästens na-

FÖREBYGGANDE

Följ inte utvecklingen.

LED den! OBWS prAis!R P 1 255:-/mån (vi

0

–

>>

LÄKANDE

Rätt pris och kort behandlingstid!

Kontakta oss redan idag!

d 36 mån leasin

g, 0911)

Behandling

t

inale

orig p™ –

War

a Nas från

med Photizo™

Aernst Nicole Holmén –

www.tuktuk-co.se

LED-ljusterapi det läkande ljuset. NASA visade redan under sina tidiga rymdresor att människo-kroppen behöver ljus för att kunna läka sår. LED- (Light Emitted Diode) industrin har efter ledande forskares arbete, tillverkat dioder som sänder ljus i de våglängder som kroppen kan tillgodogöra sig. Kunskapen i PharmaLight om LED på animalmarknaden är klart ledande. Vi har tillsammans med olika LED-leverantörer, veterinärer, elitryttare och tävlingsstall byggt upp en gedigen kunskap utan motsvarighet.

Telefon: Kicki +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22.

www.pharmalight.se SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

43

”Man måste anpassa nivån på förebyggande behandling efter hur hårt hästen jobbar”

Flemming Winberg

turliga rörelsemönster. Det kan leda till att den inte får upp frambenen ordentligt i språnget.

Olof Ingdam-Lindgren driver tillsammans med sin hustru Ingdams, ett känt dansksvenskt företag för sadlar. Han har mer än tjugo års erfarenhet av sadelutprovning och anlitas av ett stort antal toppryttare inom såväl hoppning som dressyr.

Ett tydligt exempel på det är OS i Hongkong 2008 där en del av hans kunder deltog.

– Det vanligaste felet hoppryttare gör är att använda sadlar med för smal bomvidd och att de sadlar för långt framme på hästen. Sadlarna trycker på skuldrorna och belastar frambenen på ett skadligt sätt, säger han.

Olof ger rådet att kontakta en erfaren sadelutprovare som också kan ”läsa hästen” och har många olika märken i lager eftersom ett märke sällan passar alla hästar.

– Man ska också komma ihåg att hästen kan ändra sin form. Särskilt om man har köpt en ny häst eller om man äger en unghäst, då är det viktigt att kontrollera sadelns passform med några månaders mellanrum till en början.

Annars kan det räcka med en årlig kontroll och ett kontrollerande ”ryttaröga” i vardagen.

Hästar i hård träning ➤ Men vilken typ av hästar är det som framför allt behöver förebyggande behandling som massage, fysioterapi och kiropraktik?

Flemming Winberg gör en jämförelse med oss människor.

Han menar att det framför allt är hästar som är i hård träning som behöver kontrolleras lite extra.

44

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

– De flesta hästar rids i lättare arbete i cirka en timme om dagen. De är lika mycket atleter som moster Agda som går promenader med stavar några gånger i veckan. Man måste anpassa nivån på förebyggande behandling efter hur hårt hästen jobbar.

Veterinärkontroller en gång i halvåret är en bra förebyggande åtgärd för en hårt arbetande häst, oavsett ålder.

Kontrollen ska alltid läggas efter en period av intensiv träning. Mellan veterinärbesöken kan man använda sig av massör eller kiropraktor för att behandla spänningar. På det sättet kan man lättare upptäcka en begynnande inflammation.

Ibland bara en känsla ➤ Jessica Sjöholm har märkt att hoppryttare ofta anlitar henne när hästen visar nedsatt prestationsförmåga eller en rörelsestörning som veterinären inte rår på.

– Men det kan också vara en förändrad känsla i ridningen.

Det ska man vara vaken på som ryttare. Om det exempelvis plötsligt blir krångligare med höger galoppfattning eller det känns annorlunda i avsprånget kan det vara spänningar som kan åtgärdas med kiropraktik.

Flemming Winberg ser många fördelar med att olika yrkesgrupper jobbar tillsammans för att främja hästens hälsa.

– På Regiondjursjukhuset i Helsingborg har det betytt enormt mycket för oss att samarbeta. Vi löser ju så många fler skador nu. Vi har sett häst efter häst som har haft problem i flera år och nu blivit skadefria. •

Olika alternativa behandlingar Massage De flesta hästmassörer är utbildade på Axelsons Animal Massage School, som funnits i tio år i Sverige. Utbildningen tar ett år och teori varvas med praktik.

Pris: Cirka 350–700 kr exklusive reskostnad.

Kiropraktik En kiropraktiker för häst manipulerar kroppsdelar med hjälp av snabba handrörelser, vissa använder en gummiklubba till hjälp.

Hästkiropraktiker har varierande utbildningsbakgrund. Välj gärna en kiropraktor som har en humanutbildning i grunden, exempelvis sjukgymnast eller kiropraktor för människa eller en behandlare med god kännedom om hästens anatomi.

Pris: Cirka 700–850 kronor exklusive reskostnad

Equiterapi Equiterapeuter använder sig av en rad metoder, exempelvis kiropraktisk behandling, laserterapi, akupunktur, massage och stretching för att lösa upp muskelspänningar. Medlemmar i Svenska Equiterapeutförbundet är ansvarsförsäkrade via Folksam.

Pris: Cirka 600–750 kr för en behandling.

Hästfysioterapi Fysioterapeuten använder sig framför allt av djupgående massage och stretching för att reducera spänningar. De som kallar sig hästfysioterapeuter har ofta gått en tvåårig privat utbildning hos Svensk Terapeut AB. Pris: Cirka 1100–1300 kr exklusive resekostnader.

Alla angivna priser är för en behandling.

Success isn‘t just a Matter of

Luck

A fine feeling when selecting, a good hand in training and a sure eye when it comes to marketing.

These components melt into a harmonious whole at the Ramsbrock Stables. In Artland, the hand for success in the future is dealt when the horses are being raised.

Many of the horses that win prestigious ribbons today on all continents started their careers at the Ramsbrock Stables.

Ram

ck

rsesst

sbro

hfroom thedbse han

H o r s e s f ro m t h e b e s t h a n d s

Get in touch with us. We‘d be glad to help you and look forward to your call.

Im Kleeblatt 3 · Ortsteil Bottorf · D-49637 Menslage · Phone 0049(0)5437/751 · Fax 0049(0)5437/1526 Internet: www.stall-ramsbrock.de · E-Mail: pferde@stall-ramsbrock.de

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

45

Hopphästklubben informerar

Show Jumping blir en prenumererad tidning

Så känns vi igen!

Köp Hopphästklubbens nya snygga keps och visa att du genom ditt medlemskap aktivt är med om att utveckla svensk hoppsport och hopphästavel!

har Show Jumping kommit ut med fem utgåvor, fyllda med fakta om hopphästar och hopphästavel. Responsen från er ­läsare har varit oerhört positiv! Det finns uppenbarligen ett stort behov av en specialinriktad hopphästtidning.

För att fortsatt kunna erbjuda högsta möjliga ­k valitet på artiklar och reportage kommer Show Jumping att bli en prenu­mererad tidning från och med 2010. Detta gäller för alla med undantag för Hopphästklubbens medlemmar som kommer att få tidningen utan kostnad som en medlemsförmån.

Under 2010 kommer vi att ge ut fem fullmatade utgåvor av Show Jumping och de får du direkt hem i brevlådan för endast 200 kr inklusive moms. De ­närmaste veckorna kommer du att få en prenumera­tionsavi, ­betalar du den får du tidningen utan uppehåll.

Sedan i november 2008

Sätt in 80 kronor på bankgiro 5447-3681 så får du kepsen hem i din brevlåda! Glöm inte att ange din adress.

God Jul & Gott Nytt År

Trevlig läsning!

Agneta Lilliehöök

Ge bort tidningen

Show Jumping i julklapp!

ssant” och mycket intre e nd ra ire sp in ”Faktaspäckad, pphästavel, som satsar på ho g di r fö n ge in Tidn mycket ler helt enkelt är el g in pn op h ­ gs tävlin hopphästar. intresserad av

önskar Hopphästklubbens Styrelse

Julerbjudande!

Svarskupong

Du kan även beställa din prenumeration på prenumeration@lime.nu eller ring Filippa Böcknam Fribing 040-40 86 80 Namn:

LIME AB Show Jumping

Adress: Postnr: Telefon:

Ort:

E-post:

Show Jumping ges ut av Lime AB i samarbete med Hopphästklubben.

SHOW JUMPING • NR 4 • 2009

Mottagaren betalar portot

Ett helår, fem utgåvor för 200 kr (inklusive moms)

Skicka inga pengar nu – inbetalningskort kommer.

46

Frankeras ej

SVARSPOST 200 845 500 233 20 SVEDALA

Hööks för ryttare, häst & hund

VIDA STALLSTRÖ Ella

t.o.m. 17/12

1r5ab% att på...

Wisswood Stallströ i ny förpackning.

Hjälmar abrak � � � Sch ar erhetsväst � � � Säk tet ndsortimen � � � Hu

���

* Kan ej kombineras med andra rabatter.

Klappar till jul...

För att kunna leverera dina varor innan jul måste vi ha din order senast den 17 dec.

15 butiker i Sverige BORÅS · 033-20 51 20 HALMSTAD · 035-10 59 70 HELSINGBORG · 042-37 99 41 KALMAR · 0480-411 700 KARLSTAD · 054-21 64 00 KUNGENS KURVA · 08-556 460 10 KÅLLERED · 031-94 02 30 LINKÖPING · 013-35 15 15

MALMÖ · 040-94 70 75 SUNDSVALL · 060-66 40 05 UDDEVALLA · 0522-868 61 UPPLANDS VÄSBY · 08-590 847 70 UPPSALA · 018-10 37 05 VALBO - GÄVLE · 026-66 19 00 VÄSTERÅS · 021-30 81 50

För öppettider under helgdagarna, kontakta din butik eller kika på vår hemsida www.hooks.se

ordertel: 020-69 10 00 www.hooks.se

Om du missat det så har vi bytt namn!

Samma dammfria kutterspån helt fritt från kemiska rester och impregnerat virke – uppskattat av hästägare över hela landet. Används med fördel även inom annan djurhållning.

Beställ direkt på 0393-216 50. Mer info hittar du på www.vidastallstro.se

VIDA Stallströ och VIDA Pellets är varumärken inom VIDA Energi som ingår i sågverkskoncernen VIDA. Mer information: www.vida.se

– På din sida!

Posttidning B Returadress: Hopph채stklubben c/o Lime AB Tejarps G책rd, 230 41 Kl책gerup