Show Jumping Nr 4 2011

SCANDINAVIAN JUMPER CLUB MAGAZINE Nr 41 • 11 08

Hingstselektering

”Vårt mål är medaljer i varje mästerskap”

Rolf-Göran Grattis Rolf-Göran!

Det blev svenskt guld i EM...

– the cool man from the North

Vigoaveld’Arsouilles • Manni Kötter •• The Tornesch Konsekvent med fokus på hoppanlag • SSHS–auktionen Dutch difference

4 Innehåll

Show Jumping Nr 4, 2011 Utkommer fem gånger per år Utges av tidningsförlaget Lime AB i samarbete med Hopphästklubben www.hhklubben.se Ansvarig utgivare & chefredaktör Agneta Lilliehöök, agneta@lime.nu Redaktionsråd Ingvar Fredricson, Peter Ljungcrantz och Lisen Bratt Fredricson.

Redaktionella medarbetare i detta nummer Jenny Abrahamsson, Kristin Fridholm, Dirk Willem Rosie, Lotta Isacsson, Jac Remijnse, Åsa Hansdotter, Tessie Sjöstedt, Elmar Pollmann-Schweckhorst, Jan Gyllensten Översättning Ann-Charlotte Cadier, Malin Ljungcrantz Peter Ljungcrantz Tidningsproduktion Lime AB, Tejarps Gård, 230 41 Klågerup Telefon 040–40 86 80. Fax 040–40 86 86 www.lime.nu Grafisk form Katarina Thulin Sundler Annonser Cathrine Lindqvist, cathrine.lindqvist@lime.nu Annonsmaterial skickas till annons@lime.nu Tryck Norra Skåne Offset, Hässleholm Omslagsfoto Europamästaren Rolf-Göran Bengtsson på Ninja la Silla.

Foto Jenny Abrahamsson.

Prenumeration Filippa Böckman Fribing LIME AB, Tejarps Gård, 230 41 Klågerup Telefon 040–40 86 80 Mån–fre 8.30–12.00 och 13.00–16.00 prenumeration@lime.nu Gäller även adressändringar och reklamationer.­ Glöm inte att meddela din nya adress vid flytt.

Prenumerationspris helår 329 kr inkl moms.

Porto tillkommer på utlandsprenumerationer.

Bankgiro 5337–5762. Plusgiro 47 69 84–0

2

SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

5 Ledaren: Vem kan bedöma vad?

8 Avelsseminarium i Falsterbo 10 Modern hingstselektering 16 Kraven måste öka på både domare

och hingstar 21 Hingst- & stoselektion påverkar

resultatet hos ett antal stamböcker 26 Vigo d’Arsouilles

– en kraftfull fransk hopphäst 30 Tornesch – en dröm som blev sann!

34 Hans Horn: De bästa hingstarna måste

få bevisa sina kvaliteter 36 Utbilda för framtiden!

39 Manni Kötter: Belöna intelligens

– motarbeta motstånd 43 Ung talang: Victoria Wallenstam 44 Utfodring av tävlingshästar:

En fråga om grovfoder 46 Internationell tävlingssajt

21

44

16

30 10

26

Ledaren

Vem kan bedöma vad?

Idag anser sig de flesta veta hur en verkligt bra häst skall se ut och att det inte är någon skillnad på dressyr- och hopphästars exteriör och rörelsemönster. För inte så länge sedan försökte Hingsthållareföreningen ändra ASVH:s regelverk så att hingstar med under 40 exteriörpoäng inte skulle kunna bli avelsgodkända. Likaså hurrar ännu många när en blivande hopphingst får högsta betyg för sin travaktion.

Många tror sig veta ➤ Mot detta talar att de flesta verkligt bra hoppförärvare fått under 40 exteriörpoäng på sitt bruksprov. Dessutom varnade Peter Eriksson uppfödarna i Flyinges hingstkatalog 1993 för hopphästar med en alltför stor travaktion eftersom de vanligen är för långsamma för att bli riktigt framgångsrika. Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, att många på ganska lösa boliner tror sig veta vad som är optimal exteriör och rörelsemönster för en hopphäst. Kanske är det så att inte ens våra bruksprovsdomare har helt klart för sig vad som skiljer en bra dressyrhäst från en bra hopphäst i dessa avseenden?

Det kan bli väldigt fel ➤ Låt mig ge detta lilla exempel på hur fel det lätt kan bli: När jag har varit ute i landet och hållit föredrag om avel, uppfödning och utbildning av hopphästar har jag ofta visat bilden till höger och frågar om någon i auditoriet vill köpa hästen för 100 000 kronor? Alla – med ett undantag – har hittills tyckt att hästen är alltför felbyggd för att vara värd den summan. Den är för ju lågställd, har för horisontell hals, för stupande bog, är överbyggd och är dessutom för rakhasig. Alla är dessutom ense om att en sådan häst absolut inte får sättas i avel (nu råkar det vara en valack så den risken är inte stor). Har ni inte redan känt igen denna världsstjärna så slå upp sidan 6 och njut!

att nu jämföra dessa beskrivningar med hästarnas verkliga hoppförmåga börjar man nu veta lite Foto: Stina Fredricson mer vad som är en optimal exteriör för en hopphäst. Denna nya kunskap visar att det är hög tid att revidera det nuvarande poängsättandet av vad som domaren anser vara bra eller dåligt.

Många av våra exteriördomare faller nu för 70-årsstrecket och nya skall utbildas. ASVH och Vision 2016 Rio de Janeiro har tillsatt två arbetsgrupper, som båda leds av Roland Nilsson, vice ordförande i ASVH (läs hans synpunkter på sidan 16). Det beslut som ASVH:s domarutskott och styrelse sedan fattar avseende utbildning och kvalitetskontroll av morgondagens exteriördomare kan få stor betydelse för svensk hopphästavels utveckling.

Grevlunda Nygård den 15 september 2011

Ingvar Fredricson Ordförande Hopphästklubben

Vilken är hästen som nästan ingen vill köpa för 100 000 kr? Rä tt svar finns på sidan 6.

Bra eller dålig hoppexteriör? ➤ För cirka tjugo år

sedan började KWPN, som beskrevs i förra numret av Show Jumping, att tillämpa en linjär bedömningsmodell, som inte värderar utan enbart beskriver olika exteriöra särdrag. Genom

Fabrikstillverkade Professionella Ridunderlag Horisontalmixat i blandare • Bättre stadga i underlaget • Mindre bevattning och underhåll

Fräscha ljusa underlag med perfekt ridkänsla!

• Levereras professionellt färdigmixat • Alltid material i lager - snabba leveranser • 7 års garanti, prisgaranti • Vi säljer även fiber i lösvikt, från 7,50/kilo • Även för uthyrning till evenemang, mässor, invigningar mm • Grundläggningar med Ottomattan eller Rubberground

Några ref: Täby RF, Ronneby RF, Olofströms RF, Philippa Ral, Hans Yngve Göransson, Lagmansholms herrgård, Ocab AB, Theres Strand, Tobbe Larsson mfl

Equi Pro Scandinavia +46 0707 19 63 15 Alltid +46 0411 601 30 Fax & Tel kvällar E-post info@equi-pro.se Hemsida www.equi-pro.se SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

3

Tornesch – en dröm som blev sann!

Trots stora bud på hingsten Tornesch så har ägarna Helena Hugoson-Feldt och Thomas Feldt valt att behålla honom och detta för att inte låta den fantastiska sagan ta slut. Nu siktar de båda mot OS i London 2012 som är det stora målet.

Av Jenny Abrahamsson & Peter Ljungcrantz

Helena Hugoson-Feldt och Thomas Feldts entusiasm när de pratar om sin hingst Tornesch. Hingsten som de både köpte som 2,5 åring efter ett misslyckat hingstprov i Holland.

– Tornesch gick inte alls bra på hingstprovet utan var uppskärrad och gjorde ett uselt test. Men vi gillade härstamningen, hans kvickhet och elasticitet. Det fanns faktiskt flera saker som vi verkligen gillade hos honom och tack vare att uppfödaren och ägaren var besviken så hade vi köpt honom innan han kommit tillbaka till sin box efter han visades, berättar Helena leende.

Det är onekligen något visst med den snygga hingsten och samma egenskaper hittade paret senare hos Tornesch godkända son Turmalin som de köpte för några år sedan.

– Turmalin hade aldrig löshoppat när vi tittade på honom, men trots att det blev första gången för honom så fanns beteendet där, förklarar Thomas.

Det går inte att ta miste på

Har fått stora bud ➤ Att

Tornesch har fått namnet efter en liten by utanför Elmshorn kan Helena och Thomas inte riktigt förklara, men de tror att ägaren körde förbi där på vägen upp från Holland och helt enkelt tyckte att namnet var bra.

Efter alla stora framgångar som hingsten har haft och efter hans fantastiska hoppning under världscupfinalen i Leipzig tidigare i år så har riktigt stora bud haglat in,

4

SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

men Helena och Thomas har valt att behålla honom.

– Enligt många så är vi dumma som inte har sålt honom, men det här är ju det som vi har letat efter hela våra liv och om vi säljer nu så är det slut. Det är jäkligt kul att äga en så fin häst och det är något vi har kämpat för hela livet och det är verkligen en saga nu när det väl händer. Men nästa dag är nästa dag, vi får se vad som händer nu när Sverige kvalat till OS. Vi vill gärna vara med om det, det är ett av våra största mål.

Helena Hugoson-Feldt och Thomas Feldts köpte Tornesch som 2,5 åring efter ett misslyckat hingstprov i Holland. Ryttare är Malin Bayard-Johnsson.

”Det finns inte många hingstar med den kalibern i toppen” Tornesch uppfyller hopphästklubbens listningskriterier!

Tornesch har klarat alla Hopphästklubbens tre kriterier och det med bravur. Han är redan en av världens absolut bästa hopphästar som slagit igenom hos uppfödarna i hela Europa.

För att bli listad av Hopphästklubben bland de hingstar som är intressantast att använda i aveln om man har som mål att producera hopphästar på internationell toppnivå, måste en hingst uppfylla en av nedanstående tre prestationskrav: • 9.0 i hoppmomentet eller 20.0 i hoppindex på det svenska bruksprovet och dessutom ha placerat sig som 1–5 vid unghästfinal för 5- eller 6-åringar (Scandinavian Open, Svenskt unghästchampionat eller motsvarande) • Minst tre placeringar i internationell hoppning 1.50 • Placering i Unghäst-VM Tornesch har för säkerhets skull klarat av alla tre kriterier och det med bravur. Han är redan en av världens absolut bästa hopphästar och dessutom en svenskägd hopphingst som slagit igenom hos uppfödarna i hela Europa, vilket verkligen hör till undantagen.

Populär utomlands ➤ Helt inkomstlösa från Tornesch är de inte heller, även om Sveriges stoägare inte riktigt har vaknat ännu så har utlandets hingstägare gjort det. Hingsten stod i Holland under våren för att betäcka och var väldigt populär både bland holländska och tyska uppfödare. Paret Feldt är inte förvånade över att de har fattat tycke för Tornesch.

– De ser blodet och de ser honom prestera på Eurosport, uppfödarna har sett kvaliteten som han besitter. Det finns

inte många hingstar med den kalibern i toppen. I Sverige så bedöms hingstarna väldigt hårt, både av stoägare och av media. Ett nedslag blir här väldigt mycket. I stället kan hingstägarna gömma sina hingstar hemma och de kan ändå få en massa ston. Men jag tycker inte att man ska betäcka med ett foto utan med en häst som man har sett kan prestera.

Internationellt har de en mycket bättre och mer professionell avel, påpekar Thomas.

>>

SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

5

Lord Calando

Lord

Perra Lux Z Apocalypte Z

Ahorn Z

Sanntona Tornesch Landgraf I Libero H Oktave Ninerta Caletto I Inerta Kessy

Placerad i Holland i år ➤ Direkt

efter världscupfinalen i Leipzig åkte hingsten till Hans Horns stuteri i Holland för att betäcka och precis som förra året när han stod hemma hos Helena och Thomas på stuteri Heliotrop så fick han semester de första veckorna.

– När han var hemma hos oss fick han till att börja med en paus i tre veckor då han bara gick i hagen och hade det bra.

Sen började jag rida honom varannan dag, på stranden och ute i naturen. Malin sköter all hoppning så jag håller honom bara lycklig och glad när han är hemma på gården. Med det upplägget klarade han av att hoppa nationshoppningen i Falsterbo några månader senare och det gick ju lysande, småler Helena.

På samma sätt fick Tornesch ett par veckors vila i år innan Hans Horns dotter Sophie började rida honom varannan dag på precis samma sätt som Helena gjort året innan. Två veckor innan Falsterbo var det sedan dags för tävlingssäsongen att sätta fart igen och Malin startade honom på en tävling i Geesteren, Holland och därefter var det dags för Falsterbo.

Sonen Turmalin ➤ –

Jag tror att det är nyttigt för Tornesch att få den här pausen som det blir när han avlar och han verkar bli väldigt sugen på att tävla igen när avelssäsongen är över.

Turmalin har visat sig vara lite likadan och han kommer i framtiden att tävlas av Malin, även om han först ska ner till Holland för att tömmas på sperma till fryst semin och stannar troligtvis där över vintern.

– Hans och Malin kommer att bestämma vilken ryttare som ska rida honom nere i Holland så att det passar med Malins ridning när han kommer tillbaka.

Det går som sagt inte att ta miste på glädjen i paret Helena och Thomas röster när de pratar om Tornesch och Helena avslutar med att säga.

– Tornesch har alltid gjort allt vi har bett honom om, han är en av de finaste själar som vi har träffat! •

6

SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

Ladykiller xx Viola Calando I Kerrin Almé Z Heureka Z Caletto I Hedie Ladykiller xx Warthburg Ronald Gelonika Cor de la Bryére SF Deka Marlon xx Petula

Holsteinerstam 1686 Tornesch föddes år 2000 hos A Noordhof-Nieborg i Kropswolde, Holland. Han härstammar från Holsteinerstam 1686 som är en mindre stofamilj som bland annat producerat den godkända hingsten Fantomas Farouche (e.Fernando) som hade placeringar i Grand Prix dressyr.

Tornesch har en mycket gedigen prestationshärstamning. Hans far Lux Z, har vunnit otaliga internationella svårklasshoppningar och deltagit i OS med Jerry Smith i sadeln. På mödernesidan hittar vi de båda världsstjärnorna och tillika toppförärvarna Caletto I och Libero H. Mycket intressant är linjeaveln på Caletto I i tredje och fjärde generationen och linjeaveln på Ladykiller xx i fjärde generationen.

Gräver vi ännu djupare i Tornesch härstamning hittar vi i femte generationen en hingst vid namn Heimold.

Hans helsyster var mamma till Aldato (e. Anblick xx) som är känd som morfar till Landgraf. Heimolds stofamilj har producerat de välkända hingstarna Lorenz, Dutch Capitol och Numero Uno.

Avkommorna visar resultat Trots att Tornesch bara är 11 år har hans avkommor redan låtit tala om sig. Den godkända sonen Turmalin (f. -06 hos Agneta Tegnér, Klågerup u. Clara e. Landlord) rids nu också av Malin Baryard-Johnsson. Han placerade sig på andra plats som 3-åring och tredje plats som 4-åring vid Championaten i Flyinge och var i final vid Skandinavien Open som 5-åring.

Turmalin är, liksom de båda 6-åriga Tornesch-avkommorna Tellus (f.-05 hos Göran Linell u. Panthalassa e.

Cardento) och Tornado (f. -05 hos Göran Linell u. Midsummer e. Cardento), uttagen till att representera Sverige vid unghäst-VM i Zangersheide. Dottern Carbazon (f.-05 hos Ann Andersson u.Carbo e. Caracas) placerade sig på 6:e plats i Breeders Trophy 2010.

➤

Hopphästklubben har under de senaste åren försökt driva utvecklingen framåt genom att kalla till ”Vision Rio de Janeiro 2016” och både Ridsportsförbundet och ASVH har pliktskyldigast kommit

Stångat pannan blodig ➤

sig istället om gruppen verkligen har rätt att komma med ett sådant förslag.

Vi uppfödare har allt för länge köpt idéerna om att det går att bedriva framgångsrik sporthästavel på samma sätt som man bedriver avel av grisar, kor och höns.

Nu visar det sig dock att det är de avelsförbunden som gör tvärt emot och bara fokuserar på tävling, som lyckas bäst. Till och med Thomas Nissen (avelsledare i Holstein) konstaterade nyligen i en tysk tidning att dessa förbund lyckas bättre än de tyska trots att de använder samma genetiska material. Unga hingstar måste testas för att vi ska veta vilka som är värda att sätta i avel men de måste så snart som möjligt bedömas i ett skarpt läge, det vill säga i en tävlingssituation.

Uppfödarna måste dessutom ha klart för sig att det är i sort sett omöjligt att föda

Bedömas i ett skarpt läge ➤

Det gäller därför nu att tänka innovativt och progressivt och framför allt att visa resultat” till dessa möten men utvecklingsarbetet som planlagts under dessa möten tycks totalt ha stannat av. Läser man till exempel ASVH:s senaste årsböcker nämns inte dessa möten med ett ord.

Ingvar Fredricson (ordförande för HK) har, med några undantag, stångat sin panna blodig för att få igång utvecklingsgrupperna. Ett undantag är avelsgruppen (med Jana som ordförande), som nu kommit med ett förslag om att i grunden göra om metoderna för att selektera våra avelshingstar.

Det är då symptomatiskt för situationen inom svensk sporthästavel och väldigt beklämmande att istället för att tänka efter om det kanske finns något i förslaget som kan vara värt att fundera över, frågar man

upp en Grand Prix-häst om man använder en unghingst medan chansen i alla fall finns där om man tar en hingst som redan visat sin förärvning eller åtminstone själv presterat på högsta nivå. Två tänkvärda exempel är Cardento och Tornesch som båda kasserades av KWPN. Jag vågar inte tänka på vilken nivå svensk avel och hoppsport befunnit sig på om dessa båda hingstar inte kommit till Sverige.

Stoet måste hålla måttet ➤

Uppfödarna måste också förstå hur grundläggande det är att ha ett välmeriterat avelssto. Det kvittar hur bra hingsten är om inte stoet håller måttet. Tyvärr är det så att 95 procent av alla ston som betäcks idag är helt ointressanta om man

Ljungcrantz

Jana Wannius åter står på barrikaderna och har börjat röra runt i olika grytor börjar nu diskussionerna inom svensk avel äntligen komma upp till ytan. Jana konstaterar helt krasst att om man tittar på startlistorna för de stora tävlingarna runt om i världen finns det inte en SWB-häst bland deltagarna.

Debatten har under de sista åren bedrivits via bloggar och anonyma inlägg på olika diskussionssajter på internet men tycks inte komma fram till organisationerna som har som uppgift att driva utvecklingen.

Tack vare att

Avelskrönika

Ska vi föda upp höns eller sporthästar?

Peter Ljungcrantz, Hopphästklubbens avelssektion

vill producera sporthästar och dessutom är intresset för att köpa bra ston nästan obefintligt. Det måste till någon form av stimulans eller morot för att få uppfödarna att byta ut sina gamla och dåliga avelsston mot nya och bättre.

Hopphästklubben har sedan länge föreslagit ett system med suffix i namnet för de hästar som är fallna efter hingstar och ston som båda är listade. På så sätt skulle dessa hästar ha en klar marknadsföringsfördel framför de andra.

Vi har förutsättningarna ➤ Vi

kan bara hoppas att Jana får så starkt stöd från alla de som vill att SWB skall bli något att räkna med, att han orkar hålla grytorna kokande så att vi kan förbättra det avelsprogram som vi utvecklade på 1980-talet. Vi måste arbeta för att behålla och inte minst locka tillbaka de duktiga uppfödare som trots allt finns i Sverige till vårt svenska förbund. För innerst inne tror jag att vi i Sverige har unika förutsättningar för att åter bli en nation att på allvar räkna med då det gäller hopphästavel och hoppsport. Det gäller därför nu att tänka innovativt och progressivt och framför allt att visa resultat!

SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

7

Utbilda

för framtiden!

Hur tävlingssystemen ser ut för unga hästar skiljer sig åt mellan olika länder. Henrik von Eckermann som känner till både det tyska och det svenska systemet väldigt väl, saknar grundutbildningen i det svenska.

Av Jenny Abrahamsson

innebär att hästar som är mellan fyra och sex år blir betygsatta med poäng från 0–10 och det som betygssätts är ridbarhet, teknik och hästens förmåga.

River hästen får du 0,5 poängs avdrag och om hästen vägrar blir det 1,0 poängs avdrag. Det innebär att du kan få ett högt poäng om du rider en häst som är väldigt ridbar och hoppar väl, även om ni river ett hinder. För fyra- och femåringar är det här den enda typ av klasser som de får starta i, medan det för sexåriga hästar även finns klasser med vanlig bedömning.

– Fördelen med det här systemet är att alla hästar blir utbildade på ett målinriktat sätt. Du får hela tiden feedback på vad du gör och ridbarheten blir väldigt viktig. Springer hästen och slår med huvudet, går i korsgalopp eller drar iväg mellan hindren så får du inga poäng, förklarar Henrik.

Det tyska systemet

Passar inte alla ➤ Vill

man vinna så passar det här systemet inte för alla hästar, men utbildningsmässigt så är det alltid bra. För att kvala in till Bundeschampionat, som är det tyska unghästschampionatet, krävs det en poäng på minst 8,0.

– Det finns unghästar som vill hoppa felfritt men som hoppar på ett sådant sätt att de aldrig får särskilt höga poäng.

Ludger Beerbaums Gotha är ett sådant exempel. Hon fick aldrig mer än 8,0 eller 8,1 och skulle aldrig haft en chans att bli bra placerad på Bundeschampionatet, men hon fick en bra utbildning. Man ska komma ihåg att unghästchampionat bara är en tävling, man kan absolut ha det som mål och träna emot det, men man måste inte åka dit.

Bra hästar hamnar rätt ➤ Henrik menar även att be-

dömningen för de unga hästarna gör att de bra hästarna automatiskt hamnar hos de bättre ryttarna eftersom det är där hästarna kan få de poäng som de förtjänar. Dessutom är det bra för ryttarens utbildning, då det blir väldigt viktigt med perfekta

8

SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

Cristallo, här på Bundeschampionatet 2009, är den häst som Henrik hoppas på inför OS i London 2012.

vägar, rätt tempo, trevlig sits och ett mjukt samspel med hästen.

Det svenska systemet som innebär att unga hästar tävlas i bedömning A ser Henrik inte så mycket fördelar med för framtiden.

– Hästen får visserligen rutinen av att tävla och det är bra, men när fokus bara ligger på att gå nolla så ger det inte så mycket för framtiden. Det finns många hästar som klarar av att hoppa en 120-klass felfritt – det svåra ligger i att göra det genom en bra och för framtiden utbildande runda. Grundutbildningen glöms ofta bort.

Måste tänka på grundutbildningen ➤ När det kommer till de svenska unghästchampionaten i Falsterbo skulle Henrik gärna se att det lades till en poängbedömning och då speciellt för femåringarna.

– Banorna de startar på är inte särskilt höga och många hästar kan ta sig över den höjden. Som det är idag är dessa championat bara som en vanlig tävling, det handlar inte om att ta fram nya hästar i Sverige vilket det borde göra. Med ett poängsystem skulle de bra hästarna upptäckas betydligt lättare och ryttarna skulle bli tvungna att tänka på hästarnas grundutbildning.

Henrik von Eckermann tillsammans med Echt Stark som han har utbildat upp till svår klass.

Henrik von Eckermann

Henrik arbetar hos Stall Beerbaum sedan flera år tillbaka och ingår i det svenska hopplandslaget. Han utbildar dagligen unga hästar och har haft stora framgångar i Bundeschampionatet. Han vann till exempel femårschampionatet med Captain Fire 2006, var trea med Echt Stark i sexårschampionatet 2009 och kom fyra och femma i sexårschampionatet med Carmello och Gut Neuenhofs Cantate 2010. I årets femårschampionat kom han tvåa med Forchello och vann sexårschampionatet med Toulouse.

Statistik på unghästarnas resultat både i Tyskland och i Sverige finns att följa, men enligt Henrik ska dessa tolkas på två helt olika sätt.

Svåra att bedöma ➤ –

Har hästen varit nolla i tio unghästklasser i Sverige så är det såklart bra, men du har ingen aning om hur den har hoppat och kan inte heller säga om den har kapacitet för mer. I Sverige blir unghästresultaten väldigt svåra att bedöma, men om en häst vunnit flera unghästklasser i Tyskland så måste den göra något väldigt rätt. Självklart finns det undantag och det finns alltid de hästar som snarare hoppar med hjärtat än att de hoppar

snyggt, men om hästen hoppar rätt och använder sin kropp på ett bra sätt så blir den oftast hållbarare.

Ryttare med kunskap ➤ – Det är viktigt att alla häst-ägare låter en bra ryttare med kunskap att utbilda unghästar, sköta den så viktiga utbildningen, fortsätter Henrik. Fokus ska inte ligga för mycket på det den ska prestera i unga år utan på vad som kommer i framtiden. Kom ihåg att det inte alltid är den ryttare som gör de bästa resultaten som är den bästa unghästutbildaren, så den som är väldigt bra på att ta fram hästar för framtiden är inte alltid den slutliga vinnaren. •

SHOW JUMPING • NR 4 • 2011

9

Det här var ett smakprov av Show Jumping

Vill du läsa mer?

Då får du bli medlem i Hopphästklubben eller prenumerera på enbart tidningen.

www.hhklubben.se prenumeration@lime.nu