1866 1 2018

AKTUELLT

PERSONLIGT

FOKUS

Företag och forskare samverkar för att arbeta med innovation utifrån stora datamängder.

Hjärtstoppsforskaren Johan Herlitz forskning har förändrat och förbättrat vården kring hjärtinfarkt.

Textilreaktorn gör om avfall till produkter.

Har du läst avhandlingen?

Nä, men jag har sett filmen!

Film om vårdforskning, lokal kundanpassad klädproduktion, handelns digitalisering eller textilforskning.

På Högskolan i Borås forskar vi inom sex prioriterade områden: Biblioteks- och informationsvetenskap, Handel och IT, Människan i vården, Pedagogiskt arbete, Resursåtervinning samt Textil och mode.

Varje år gör vi flera filmer om vår forskning för att den ska nå allmänheten på ett förståeligt och lättillgängligt sätt.

Titta på HB Play på play.hb.se

1 2018

NUMMER 1 2018

2

47

LEDARE

AKTUELLT

Nästa nummer

Effektivare högskolelandskap i sikte Detta är i dag en viktig förändring framför allt för mindre och medelstora lärosäten som kläms mellan att forskningsanknyta de samhällskritiska utbildningarna och kunna utveckla forskningsprofiler. Följden av resursbristen är såväl att forskningsanknytningen haltar som att tillräckligt med resurser inte kan tillföras profilområden, den potential som många forskningsmiljöer har utnyttjas inte.

Vårt högskolelandskap är en konsekvens av en rad olika politiska beslut i kombination med universitets och högskolors egen utvecklingskraft. Strategier har formulerats och genomförts, och har ofta handlat om starka utbildnings- och forskningsmiljöer och om att skapa kompletta akademiska miljöer. Bland annat gäller att utbildningsintensiva högskolor har blivit allt mer forskningsorienterade. Det har varit en gynnsam utveckling men resultatet av en successiv, och delvis ostyrd och oplanerad, utveckling är också att det i dag finns oklarheter om huruvida uppgiftsfördelningen mellan olika typer av lärosäten är ändamålsenlig och om landskapet i dag är tillräckligt effektivt. Den pågående utredningen om ett nytt system för styrning och resurstilldelning inom högre utbildning har möjlighet att lägga förslag som kan bidra till ökad kvalitet inom utbildning och forskning. Ett sådant förslag är en utvecklad dialog mellan regeringen och lärosätena i syfte att stödja profilering och särskilda satsningar på profilområden.

1 8 6 6 M AGAS IN

En annan viktig förändring är åtgärder för att främja samverkan mellan lärosäten. Det finns i dag alldeles för svaga incitament för mer systematisk samverkan över lärosätesgränser. En tredje viktig förändring är en ökad andel basanslag. Konkurrens om externa medel är kvalitetsdrivande, men en hög andel externa medel och krav på medfinansiering försvårar för lärosätena att långsiktigt strategiskt utveckla forskningsverksamheten, vilket också har till följd att potentialen inte utnyttjas. En nödvändig förändring och förhoppningsvis ett kommande centralt förslag från utredningen är också att lärosäten som är framgångsrika i arbetet med jämställdhetsintegrering och hållbar utveckling uppmärksammas och premieras för detta. Med enkla medel kan regeringen i handling visa vikten av hållbarhets- och jämställdhetsarbete inom universitet och högskolor, och den möjligheten måste tas tillvara.

Så sammantaget ser jag fram emot ett effektivare högskolelandskap med universitet och högskolor som utmärks för starkt fokus på hållbar utveckling och genomförande av målen för Agenda 2030 i utbildning och forskning.

Björn Brorström Rektor vid Högskolan i Borås

Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Anna Kjellsson Solveig Klug Kontakt kommunikation@hb.se hb.se/1866 Produktion Yellon, yellon.se Tryckeri Stema, Borås Papper 115g/170g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex med två nummer per år Magasin 1866 har tilldelats issn 2001-8274

Framtiden klädd i textila tankar Tänk interiörer och mode, tänk interaktion, och tänk arkitektur – helt utifrån perspektivet textildesign. Detta har 15 doktorander från olika discipliner, ägnat sig åt i tre år. De har experimenterat, nätverkat och samarbetat över ämnesgränser.

Text Solveig Klug Foto Jyoti Kapur

2015 startade forskningsprojektet ArcInTexETN genom EU:s forskningsprogram Horizon 2020. Doktoranderna, som studerar på olika lärosäten i Europa, genomför tvärvetenskaplig forskning inom ämnena textildesign och materialteknik, mode, interaktion samt arkitektur. I olika projekt kring byggnader, rum och kropp undersöker de hur man kan tänka kring design för mer hållbara former för framtidens sätt att leva och bo. Projektet ArcInTexETN pågår till och med sista december 2018. I nästa nummer av 1866 möter vi några av doktoranderna för att se vad de har kommit fram till. ■

 Lek med dofter. Vid en workshop i september 2017 fick deltagarna utveckla metoder för att på olika sätt introducera dofter via textila föremål. Syftet var att visa på de mänskliga instinktiva känslor som uppstår vid beröring och lukt genom de fysiska materialen.

Omslag Nummer 1 2018 Foto Anna Sigge Forskare på högskolorna i Sköve och Borås arbetar bland annat med att ta fram vävda, artificiella muskler. s22–27

1 8 66 M AGAS I N

3 INNEHÅLL

Innehåll Nummer 1 2018 FOKUS

s6–15

Lätt, billig och effektiv – textilreaktorn tar mark på återvinningsfronten. En ny typ av reaktor i ett textilt material omvandlar olika slags avfall till nya produkter, exempelvis biobränsle.

s22–27 Smarta textilier får robotar att röra sig. Forskning om avancerade informationssystem och smarta textilier i samarbete kring ett av de mest omtalade vetenskapliga framtidsområdena: robotar.

s42–43 Vi är alla människor i vården. 16 doktorander bedriver forskarstudier inom högskolans nyaste forskarutbildning Människan i vården.

PERSONLIGT

s28–33 Hjärtefrågan driver honom varje dag. Johans Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård, har varit med och förändrat och förbättrat vården vid hjärtinfarkt dramatiskt.

s38–41 Insikterna lyfter lärarutbildningen. Universitetslektor Kathleen Mahon forskar inom högskolepedagogik med fokus på hur universitetens förhållanden påverkar undervisning och lärande.

AKTUELLT

s5

Redaktören tipsar. Seminarium presenterar viktiga resultat från fem års forskningssamarbete mellan högskolorna i Borås och Skövde.

s16–19 Tillit avgörande när tretton företag forskar tillsammans. Syftet med projektet är att forskare och företag ska ta reda på hur innovationsprocesser, som baseras på stora mängder information, kan förbättras.

s34-35 Idéfabriken Borås tar form. ”Innovationsplattform Borås” har som mål att skapa en bättre miljö för arbetet mot en hållbar stadsutveckling i Borås.

 s28–33 Johan Herlitz forskning kring hjärtstopp blev världskänd 2017.

s44

Utblick. Universitetslektor Hanna Maurin Söderholm reflekterar över hur ny teknik kan förbättra ambulanssjukvården. ­

s46

Framsteg och framgång. Så firade högskolan 40 år och de senaste disputationerna.

186 6 MAG A SIN

4 AKTUELLT

Handbok om innovationstävlingar Hur kan öppen digital innovation organiseras genom att använda tävling som organisationsform? Den frågan besvaras i en ny bok med Anders Hjalmarsson, docent i informatik, som medförfattare. Boken är baserad på ett fyrtiotal innovationstävlingar arrangerade de senaste åren.

Smart klädd i 100 procent svenskt papper Genom att utnyttja kunskap och kompetens inom klassiska svenska industrier kan trä förädlas till närodlad textil. Det ger nya affärsmöjligheter för den inhemska industrin i Sverige och skapar möjligheter för en hållbarare textilindustri genom

en rad innovativa lösningar över branschgränser. Pappret spanns till tråd hos Svenskt Konstsilke, förvandlades till tyg i stickmaskiner på Textilhögskolan och formades till en följsam klänning på Smart Textiles.

Ny metod gör bioetanol av jordbruksavfall – i befintliga fabriker Det går att producera bioetanol av jordbruks- och industriavfall i redan befintliga fabriker på ett socioekonomiskt hållbart sätt. Det visar ett forskningsprojekt genomfört av Ramkumar Nair, nyligen disputerad inom resursåtervinning, där han har verifierat en ny processmodell. Tack vare den här processen får industrin möjlighet att bli mer hållbar och kan använda jordbruks- eller industriavfall för framställning av bioetanol.

MAG A SI N 1866

Ny företagsforskarskola i digital handel Svenska handelsföretag behöver kunskap och kompetens som stärker deras konkurrenskraft på den globala marknaden där digitaliseringen går i snabb takt och förändrar förutsättningarna. Nu startar Högskolan i Borås och Jönköping University, med stöd av KK-stiftelsen, företagsforskarskolan INSiDR med fokus på digital handel.

Mer forskning om tillgänglig läsning behövs Tvärvetenskaplig forskning och kritiska studier av tillgängliga medier behövs. Det visar en färsk genomgång av de senaste tjugo årens forskning om användningen av tillgängliga medier. Anna Hampson Lundh, forskare vid Bibliotekshögskolan, har gjort kartläggningen som initierades av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.

5 REDAKTÖREN TIPSAR

Slutseminarium om forskning i regionen Ett strategiskt forskningssamarbete mellan Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås har pågått sedan 2013. Det avslutas i sin nuvarande form sommaren 2018. Den 13 juni sammanfattas de viktigaste forskningsresultaten vid ett seminarium under en halvdag. Jag vill tipsa om att du är välkommen att delta och på så vis kan ta del av viktig forskning i regionen just nu.

Anna Kjellsson Kommunikatör vid Högskolan i Borås och redaktör för 1866

Samarbetet har pågått inom fyra teman där Västra Götalandsregionen medfinansierar de två första och högskolorna själva finansierar de andra två (se nedan).

Under seminariet kommer respektive forskargrupp att berätta om sina projekt och framsteg inom sitt tema. Det finns också tid för diskussion och frågor.

Design, textil och hållbar utveckling Forskar om att använda smarta textilier

i funktionskläder för fordonsindustri, mjuk robotik baserad på smarta textilier samt hur smarta textilier kan användas för att stödja människa-teknik-interaktion till exempel med robotar. Läs reportage om deras framsteg på sidan 22.

Informations- och kommunikationsteknik Forskar till exempel om att förutsäga tekniktrender genom bibliometri/altmetri, tematisk modellering och informationsfusion. De arbetar också för att utveckla en nationell forskningsplattform med internationell konkurrenskraft för simuleringsträning inom prehospital sjukvård.

Seminarium: När: 13 juni Tid: 13:00–16:00 Var: Högskolan i Borås

Redaktören tipsar också om: • Forskningspodden – en podcast om aktuell forskning med forskare från Högskolan i Borås.

• Forskarutbildningar – högskolans bibliotek visar information om våra forskarutbild ningar via pekskärm, affischer och montrar.

• Forskningswebben – under 2017 utveck lade högskolan den del av webben som handlar om forskning. Syftet var att göra det enklare att hitta vår forskning och våra forskare. Kolla in hb.se/forskning.

Vård och välbefinnande Forskar om bland annat kraftgivande samtal till äldre med långvarig smärta.

Ett annat projekt rör friska äldre: Är det gener eller livsstil som är nyckeln till långt och friskt liv?

Framtidens företagande och nya affärsmodeller Forskar om strategiutveckling och Big data inom handelsföretag, verksamhetsutveckling inom sjukvården, livskraft i svensk arbetsorganisation samt framtidens välfärd.

Alla som är intresserade av forskning inom dessa områden är välkomna att delta. Information om seminariet finns i kalendariet på hb.se. ■ LÄS MER på hb.se/forskningsseminarium-skovde-boras 186 6 MAG A SIN

6 FOKUS

MAG A SI N 1866

7 FOKUS

Lätt, billig och effektiv – textilreaktorn tar mark på återvinningsfronten Ett flerårigt samarbete mellan forskare inom resursåtervinning vid Högskolan i Borås och ett företag som tillverkar tekniska textilier bär nu frukt – en ny typ av reaktor i ett textilt material har funnit vägen ut på marknaden i olika delar av världen. I reaktorn omvandlas olika slags avfall till nya produkter, exempelvis biobränsle.

Text Solveig Klug Illustration Michèle Harland Foto Suss Wilén och Mostphotos

När jag träffar Mohammad Taherzadeh, professor i bioteknik vid Högskolan i Borås, på hans kontor är han precis i färd med att planera ett samarbetsmöte med ett lärosäte och några företag i Australien om forskningen kring textilreaktorn och vad man kan producera i den.

Sedan prototypstadiet vid Högskolan i Borås och utvecklingen av olika modeller och storlekar vid företaget FOV Fodervävnader i Borås AB (FOV) har reaktorn introducerats i flera länder världen över, huvudsakligen för produktion av biogas.

Låt oss ta det från början. Forskningen kring återvinning av avfall, exempelvis skogs- och jordbruks- eller hushållsavfall, genom att omvandla det till bioetanol och biogas har pågått länge vid högskolan, men då har man använt fasta reaktorer gjorda i rostfritt stål eller glas.

I större skala vid exempelvis reningsverk är bioreaktorerna gjutna i betong.

Ett tillfällenas möte mellan Mohammad Taherzadeh och Fredrik Johansson, affärsutvecklare på och delägare i FOV som har tekniska textilier som specialitet, satte fart på idén om en textilreaktor.

– Varför inte en reaktor i textilt material, tänkte vi. Vi såg vissa intressanta fördelar, till exempel att den är lätt att flytta. Inom vårt forskningsområde resursåtervinning är vi experter på jäsningsprocesser för produktion av till exempel biogas och etanol, och FOV är specialiserade på tekniska textilier, så vi slog våra tankar ihop, berättar Mohammad Taherzadeh.

Mötet ledde till ett forskningssamarbete, där forskarlaget inom området resursåtervinning skulle utveckla själva tekniken för att med textilreaktorn omvandla avfall till biogas och bioetanol genom rötning eller jäsning och samtidigt fortsätta att utveckla processer för olika slags tillämpningsområden.

Företaget skulle bidra med det textila materialet och utformningen av själva reaktorn.

Forskarlaget specificerade kraven på reaktorn. Utöver att den måste ha låg vikt måste den fortfarande ha rätt egenskaper, som att vara tät och att kunna stå emot olika ämnen, som de kemikalier och mikroorganismer, som ska verka inne reaktorn. Utvändigt måste den klara olika väder och klimat, och den måste ha en lång livslängd.

En första prototyp av reaktorn såg dagens ljus 2014. Det var en trekantig, pyramidlik skapelse för att kunna stå stadigt. Under ett par års tid testades den inom flera forskningsprojekt. Först gjordes försök att producera biogas på köksavfall i labbmiljö, därefter med gödsel. Resultaten var utmärkta.

Från FOV:s sida såg man en potentiell marknad inom exempelvis lantbruk i Europa, men det kalla klimatet innebar ett problem. Reaktorn, som är tänkt att placeras utomhus, behöver värme för att mikroorganismerna i den ska må bra.

Inledningsvis skulle det lämpa sig bättre att pröva i tropiskt klimat. Taherzadeh vände sig till potentiella partners för forskningssamarbeten i olika länder 186 6 MAG A SIN

8 FOKUS

med rätt vädermässiga förutsättningar.

– Vi fick kontakt, både med lärosäten och företag, för forskningssamarbeten i Vietnam, Indonesien och Brasilien, berättar Mohammad Taherzadeh.

Inför etapp 2 – att testa reaktorn i utomhusmiljö, valde man en annan design.

Den fick formen av en liggande säck, som lämpar sig bättre för en reaktor i större skala.

Forskarna matade reaktorn med olika slags avfallsämnen och provade olika blandningar för att få ett så bra utbyte av biogas som möjligt. De testade också reaktorer i olika storlekar för att få fram önskade tekniska egenskaper. I dag har textilreaktorer utvecklats och etablerats på flera platser i världen för att kunna producera biogas i både liten och stor skala, allt från ett par kubikmeter till 300 kubikmeter stora reaktorer. De används än så länge främst i lantbruk.

Textilreaktor 1

Avfall såsom avloppslam, halm kodynga, organiskt köksavfall m.m.

2

Europa är fortfarande intressant som en möjlig marknad för reaktorn och forskarna har vänt blicken mot Sverige med dess kallare klimat.

– I länder med tropiskt klimat fungerar rötningsprocessen bra, då materialet som reaktorn fylls på med blandas med vatten till en flytande sörja och vi inte behöver tillsätta värme. Samma process fungerar sämre i ett kallt klimat, för då fryser bakterierna i reaktorn ihjäl. Därför tittar vi nu på en metod med torrötning, där vi reducerar mängden vätska och arbetar med att få bättre isolering. Våra försök i labbskala ser lovande ut och vi är redo för att testa i stor skala, berättar Mohammad Taherzadeh.

Men det stannar inte där. Forskningen kring textilreaktorn har gått in i etapp 3 – att finna nya tillämpningsområden för den. I nya projekt testas den nu för pro-

Textilreaktorer från fem kubikmeter till 300 kubikmeter har etableras bland annat i Brasilien, Vietnam, Indonesien och Indien.

Avfallet matas in i textilreaktorn.

produceras Biogasen 4 Biogas i reaktorn och lagras 5 omvandlas till under lågt tryck.

energi i form av elström.

BIOMETAN BIOGAS

3

Mikroorganismer äter avfallet d.v.s bryter ner det och bildar biogas.

Biogasen kan uppgraderas.

som blir 6 Rester kvar i reaktorn kan användas som gödningsmedel.

kan 7 Biogasen ledas direkt till en gasspis.

KÄLLA:Högskolan HÖGSKOLAN I BORÅS Källa i Borås

MAG A SI N 1866

Komprimerad gas under högt tryck

8

Leverans av biogas till biogasnätet.

9 Användning som fordonsbränsle.

GRAFIK:Anna-Lena ANNA-LENA LINDQVIST, Grafik Lindqvist,GRAFIK&INFODESIGN Grafik&infodesign AB AB

9 FOKUS

 Professor Mohammad Taherzadeh leder forskningsarbetet kring textilreaktorn.  Vad som produceras i reaktorn beror på vad man stoppar i den – till exempel kan man tillföra halm för att få biogas.

duktion av annat än biogas och bioetanol.

Mohammad Taherzadeh berättar om ett projekt med en svamp.

– En reaktor är i princip som vilket kärl som helst. Vad som ska produceras i den beror på vad man matar den med och vilken mikroorganism som används i den. Just nu genomför vi försök med att odla svamp i reaktorn. Det är samma slags svampar som vi har använt i flera andra projekt, Ascomyceter, ett slags svamp som även används som matsvamp i Asien. Vi undersöker om vi kan odla den i reaktorn för att använda till nya produkter, närmast för produktion av djurfoder.

Textilreaktorn fylls då på med vinasse, en restprodukt från socker- och etanolproduktion.

Svampen växer till sig i reaktorn och ska sedan användas för produktion av djurföda. Vid Högskolan i Borås genomförs experimenten i labbmiljö och i Indien genomförs försök i pilotskala, och resultaten ser lovande ut.

Ett annat pågående projekt handlar om att

Svampen växer till sig i reaktorn och ska sedan användas för produktion av djurföda.

utveckla ett helt nytt material till själva textilreaktorn, som i dag består av ett kompositmaterial av en tjock väv med ett tätningslager på insidan som gör att väven håller tätt. Det nya materialet ska bestå av ett tunnare textilt lager som får en tät egenskap genom en ny metod. Det är helt återvinningsbart och släpper inte ifrån sig några farliga ämnen. Målet är att sluta återvinningscirkeln och att det material som textilreaktorerna består av ska kunna återvinnas när reaktorernas livslängd är till ända.

Ett av de forskningsprojekt, där textilreaktorn har en huvudroll, handlar om att minska användningen av vatten till rötningsprocessen och att förbättra miljön inne i reaktorn för de mikroorganismer som arbetar med att producera biogas.

Ett annat handlar om att förbättra tekniken i reaktorn, och ett tredje handlar om att ta fram ett helt nytt textilt material till själva reaktorn.

Försöken genomförs i högskolans forskningslabb för bioteknik och polymerteknik.

10 FOKUS

 Regina Jijoho Patinvoh disputerade december 2017. Hon visar att genom att minska mängden vätska i processen går det också att använda en mindre reaktor och det blir lättare att ta hand om de rester som blir kvar.  Textilreaktorn har rätt egenskaper, den håller tätt så att ingen gas läcker ut och den släpper inte ifrån sig några skadliga ämnen vid jäsningsprocessen.

MAG A SI N 1866

11 FOKUS

Regina Jijoho Patinvoh, som disputerade inom resursåtervinning i december 2017, har jobbat med ett forskningsprojekt kring en process med torrötning för biogasproduktion med hjälp av mikroorganismer som klarar syrefattiga förhållanden.

Vi går ner till labbet där hon har sin arbetsplats. På en arbetsbänk ligger en grå säck med en öppning stängd med en lång dragkedja. Genom den tillförs kodynga till reaktorn och halm blandat med avloppsslam från ett vattenreningsverk.

Avloppsslammet innehåller de mikroorganismer

I många länder är vattenbrist ett stort problem.

Därför är den här metoden ett bra alternativ.

som får fart på nedbrytningsprocessen av avfallsmaterialet så att biogas bildas. Genom att använda avloppsslam behöver man inte tillsätta vatten i processen. Genom en slang tappas gasen ut till en annan behållare. Under processen tar hon prover för att kontrollera kvaliteten på gasen och hur mycket gas som produceras.

Målet med forskningsprojektet var att undersöka potentialen i textilreaktorn för just torrjäsningsprocessen. Det gjorde Regina Jijoho Patinvoh genom att gradvis öka mängden fast avfallsmaterial och minska vätskevolymen i reaktorn så mycket som möjligt utan att rötningsprocessen stannade av.

– I många länder är vattenbrist ett stort problem. Därför är den här metoden ett bra alternativ. Samtidigt som vi kan minska mängden vätska går det också att använda en mindre reaktor och det blir lättare att ta hand om de rester som blir kvar. Det blir alltså ekonomiskt fördelaktigt, berättar hon.

De rester som blir kvar när man fått ut maximalt med biogas kan sedan användas som organiskt gödningsmedel, då de innehåller viktiga näringsämnen för växtligheten. Och textilreaktorn kan användas om och om igen. När en omgång avfall har processats i reaktorn, fyller man på nytt material för en ny rötningsomgång. I andra vändan blir processtiden kortare och ger ett större utbyte av biogas.

– Det beror på att de mikroorganismer som producerar biogas i reaktorn behöver tid att anpassa sig till en ny miljö, vilket substratet (den näring mikroorganismerna matas med, reds. anm.) och reaktorn utgör. De är precis som vi människor, som behöver lite tid för att vänja oss vid nya miljöer, förklarar hon.

Hon är nöjd med resultaten. Textilreaktorn har rätt egenskaper, den håller tätt så att ingen gas läcker ut och den släpper inte ifrån sig några skadliga ämnen vid jäsningsprocessen. Den är robust och enkel att hantera. På sikt är målet att processen med torrötning ska kunna användas i stor skala. Metoden lämpar sig bra för små lantbruk, men det går också att koppla ihop flera textilreaktorer som då arbetar parallellt för en kontinuerlig biogasproduktion.

En dag hoppas Regina Jijoho Patinvoh att textilreaktorer även kommer att användas i hennes hemland, Nigeria.

– Egentligen kan reaktorn användas där redan nu. Klimatet där är perfekt, man behöver inte tillföra någon värme, tekniken är enkel och reaktorn är kostnadseffektiv.

12 FOKUS

Kort om textilreaktorn Fram till i dag har textilreaktorn provats mot olika marknader i världen och tekniken har under vägens gång utvecklats. Senaste marknaden som testats är Indien, där företaget FOV har etablerat ett dotterföretag som levererar reaktorer med volymer från fem kubikmeter till 300 kubikmeter. Där har närmare 30 reaktorer etablerats och tekniska försök genomförs tillsammans med forskarna vid Högskolan i Borås.

Textilreaktorn går att mata med olika slags material, beroende på vad det är som ska produceras.

Möjliga användningsområden är överallt där organiskt avfall produceras, allt från i ett vanligt kök med gasspis, fruktmarknader, skogs- och jordbruksnäringar till matindustri och restauranger.

Fem kubikmeter motsvarar en bubbelpool i en vanlig simhall. 300 kubikmeter motsvarar en simbassäng som är 25 meter lång och fyra simbanor bred.

Forskningen kring textilreaktorn bedrivs inom området resursåtervinning.

Doktorandprojekt kring textilreaktorn har även genomförts vid Högskolan i Borås av Solmaz Aslanzadeh (disputerade 2014), Karthik Rajendran (disputerade 2015), Ramkumar Nair (disputerade 2017) och Lukitawesa Lukitawesa (disputerar 2019).

Läs mer om forskningen inom resursåtervinning på scrr.se

 Textilreaktorn är perfekt för att testa nya tillämpningsområden. Doktoranden Alex Osagie introducerar olika funktioner i reaktorn.

MAG A SI N 1866

13 FOKUS

Doktoranden Alex Osagie utvecklar och förbättrar själva tekniken kring textilreaktorn. I biotekniklabbet plockar han fram en reaktor i genomskinlig plast. Den använder han för att visuellt kunna studera vad som händer inuti.

– Jag introducerar olika funktioner till reaktorn, till exempel för att kontrollera temperaturen och för att blanda materialet i den. Detta för att på bästa sätt ge de mikroorganismer, som jobbar i reaktorn med att producera de ämnen vi vill få ut, ett optimalt klimat. En annan del av min forskning handlar om att analysera och beräkna textilreaktorns hållfasthet för att avgöra hur säker den är att använda, speciellt vid storskalig användning.

Han visar hur han jobbar med den genomskinliga reaktorn.

I den jobbar antingen sådana mikroorganismer som behöver luft för att kunna leva eller sådana som klarar sig utan luft. I båda fallen behöver det material som man tillför till reaktorn blandas runt så att det inte lägger sig på botten, för då kommer mikroorganismerna inte åt sin mat och kan inte jobba.

– Textilreaktorn går att mata med olika slags material, bero-

ende på vad det är som ska produceras. Vid etanolproduktion tillförs socker. Då använder vi jäst till en jäsningsprocess. Och för biogasproduktion tillför vi olika slags avfall. Då använder vi mikroorganismer som klarar syrefattiga förhållanden till en rötningsprocess, säger han.

Via perforerade slangar inne i reaktorn kan han reglera det som ska föras in i den. Det kan antingen vara substrat baserat på olika slags avfall till de mikroorganismer som arbetar utan att behöva luft, eller så matar han in luft i reaktorn till de organismer som behöver rätt mängd av detta för att må bra. Utmaningen för forskningen är komplexiteten kring själva til�lämpningsområdet.

– På labbnivå ser vi att tekniken fungerar bra, men det behövs mer forskning innan det är dags för produktion i textilreaktorer i stor skala. Tekniskt sett kan textilreaktorn få stor betydelse för processindustrin. Installationstiden är kort, textilreaktorer kan användas i alla slags utrymmen, både små och stora, och de är perfekta om du vill testa nya tillämpningsområden. De ger en stor flexibilitet.

 Textilreaktorn kan få stor beydelse för processindustrin.

Installationstiden är kort och den kan användas i alla slags utrymmen.

186 6 MAG A SIN

14 FOKUS

Det går att minska användningen av miljöskadliga bindemedel.

Från polyamid till polyamid – ett material tillverkat av avfall för att hantera avfall, för att sedan återanvändas till nytt material. Så beskriver doktoranden Mostafa Jabbari sitt forskningsprojekt kring textilreaktorn. Han förbättrar det befintliga materialet som dagens textila reaktorer är tillverkade av. Dessutom utvecklar han ett helt nytt material, som är lättare, starkare och helt återvinningsbart.

Han visar vägen in till labbet för polymerforskning och plockar fram en påse med tussar av textilt avfall i polyamid, några tunna tygbitar, också av polyamid, en flaska med en trögflytande lösning, sax, tejp, en glasskiva och ett vattenbad.

I början av sin forskning utgick han från det befintliga material som dagens textilreaktor är tillverkad av med målet att förbättra dess egenskaper för värmeisolering. Mikroorganismerna i reaktorn måste ha ett stabilt klimat med jämn temperatur, även om det utanför reaktorn svänger mellan kallt och varmt.

Då reaktorn ska användas utomhus måste den tåla olika slags väder och solljus. Sedan har han gått han vidare med reaktorns inre klimat. Genom att tillföra antibakteriella egenskaper vill han få fram ett klimat där de mikroorganismer som används vid jäsningsprocesserna trivs och kan jobba. Nu går han ytterligare ett steg och utvecklar alltså ett helt nytt material till reaktorn.

Genom att använda avfall från textilindustrin är målet nu att utveckla en komposit bestående av en singelpolymer, polyamid, som är helt återvinningsbar.

 Doktoranden Mostafa Jabbari förbättrar egenskaperna i det material textilreaktorn är tillverkad av.

15 FOKUS

– Vi har tagit fram en process för att tillverka materialet till reaktorn på ett miljövänligt sätt genom att utveckla en lösning av polyamid som stryks ut som en tunn film på vanligt tunt tyg, också det av polyamid. Filmen gör tyget tätt, så att det inte släpper igenom exempelvis gas. På så vis går det att minska användningen av miljöskadliga bindemedel mellan textilen och tätningsskiktet i reaktorväggen, berättar han och demonstrerar hur det går till med materialet han har plockat fram.

Det handlar alltså inte om att utveckla

ett enskilt material, utan om ett nytt koncept för att utveckla självarmerade kompositer till helt återvinningsbara material.

Metoden är fortfarande i sin linda och ännu är det nya materialet inte färdigt för att användas till en textilreaktor, eller till någon annan möjlig produkt.

Mostafa Jabbari är dock mycket nöjd så här långt och om några år hoppas han att materialet kan användas till framtidens textilreaktorer, men även till andra produkter som exempelvis möbler och inredning i bilar. ■

 Han utvecklar också en metod för att producera en komposit som är lättare, starkare och helt återvinningsbar.

16 AKTUELLT

Att delta i forskningsprojekt är ett sätt att både komma åt nya kunskaper, men också att väcka intresse för att hålla sig uppdaterad.

MAG A SI N 1866

17 AKTUELLT

Tillit avgörande när tretton företag forskar tillsammans Oktober 2016. I ett rum på Högskolan i Borås har forskare inom IT-området samlats tillsammans med representanter för tretton olika företag för att dra igång ett gemensamt forskningsprojekt. Projektet heter ”Datadriven innovation: algoritmer, plattformar och ekosystem”.

Text Helen Rosenberg Foto Anna Sigge

186 6 MAG A SIN

18 AKTUELLT

En förväntansfull stämning har lagt sig över rummet, som är speciellt utformat. Åhörarbänkarna riktar sig mot varandra, i stället för mot den föreläsare som står längst fram.

Det visar sig vara en lämplig lokal när diskussionerna går kors och tvärs över rummet.

Syftet med projektet är att forskare och företag tillsammans ska ta reda på hur innovationsprocesser, som baseras på stora mängder information, kan förbättras genom att man kombinerar kunskaper om teknik med forskningsinsikter om hur organisationer fungerar och om mänskligt beteende. Det är det största projektet i högskolans historia, och finansieras av KK-stiftelsen tillsammans med de involverade företagen.

Mötet, som var det första som samlade alla företag och forskare i samma rum, inleddes av Stefan Cronholm, professor i informatik och den som leder projektet: – Det är fantastiskt att vi är så många olika personer som samlas här, med en rad olika kompetenser där vi kompletterar varandra. Alla har vi särskilda intressen som gör att vi kan lära av varandra – därför är det viktigt att vi delar med oss.

De ord han valde att inleda stormötet med var inte slumpartade. I ett samtal på hans arbetsrum några månader senare återkommer han till just detta; för att den här typen av samarbete och kunskapsutbyte ska kunna fungera krävs en tillitsfull relation – både för att kunna dra igång samarbetet från första början, men också för att ro själva projektet i hamn.

– Vi som forskare vill bidra till en generell kunskapsutveckling, som kan vara intressant för samhället i stort. För att det ska vara möjligt måste företagen ge oss insyn i framgångsfaktorer. De måste våga visa oss vad det är som gör att de har haft framgångar, men också vad som har gått mindre bra, ända ner på siffernivå.

Att få så här många aktörer att samarbeta är inte någonting som händer av sig självt, och i vissa fall har Stefan Cronholm och hans kollegor lagt flera år på att bygga bra relationer med ett företag. Ibland har de börjat samarbeta i mindre projekt, i andra fall kanske de har träffats i ett annat sammanhang, som till exempel den årliga ITSM-konferensen på Högskolan i Borås (se faktaruta). Han pekar mot en vägg, där affischer som använts för MAG A SI N 1866

För oss som forskare är det viktigt att vi kliver ner från våra höga akademiska piedestaler.

Stefan Cronholms tips till forskare som vill samverka med företag • Ha en konkret idé med dig.

• Tänk på att inte vara för akademisk i ditt språk.

• Börja med de företag som kan vara attraktiva för andra företag att samarbeta med.

• Arbeta långsiktigt med att bygga upp tillitsfulla relationer.

• Bygg upp ett brett nätverk i den organisation du samarbetar med.

• Se inte företagen som passiva informations lämnare. Arbeta tillsammans med företagen, involvera dem i arbetet och skriva gärna artiklar ihop.

19 AKTUELLT  Stefan Cronholm i mötet med Emil Andersson från IT-konsultföretaget Pulsen i Borås.

Om projektet Projektet ”Datadriven innovation: algoritmer, plattformar och ekosystem” är ett fyraårigt projekt som finansieras av KK-stiftelsen. Projektet avslutas år 2020. Tretton företag är med och delfinansierar projektet genom att upplåta medarbetares arbetstid.

De tre delprojekten är: • Software Algorithms for Data Analysis (delprojektledare Rikard König) • Digital Platforms for Service Innovation (delprojektledare Hannes Göbel) • Ecosystem Strategies to Navigate Data Barriers (delprojektledare Daniel Yar Hamidi) Läs mer på hb.se/datadriveninnovation

ITSM-konferensen Årlig konferens i slutet av september på Högskolan i Borås inom området IT Service Management vilket är en tjänsteorienterad strategi med syfte att utifrån ett kundperspektiv, och med hög IT-kompetens, leverera värdeskapande processer.

att marknadsföra konferensen, hänger inramade på rad.

– Konferensen är ett tillfälle för oss som forskare att visa för företagen att vi har något att komma med.

Konferenserna är också ett sätt att vårda de relationer som redan inletts. Det kan ske till exempel genom att representanter från samarbetsföretag bjuds in för att föreläsa. Då försöker de ofta bjuda in någon som inte är deras närmaste kontaktperson på företaget, för att knyta till sig fler personer i samma organisation, berättar han.

– På så sätt ser vi till att vårt samarbete blir bredare och mindre sårbart än om vi bara arbetar med en person, som kanske byter arbetsplats längre fram.

En annan sak han trycker på är att han som forskare måste kunna erbjuda företagen någonting de inte själva redan har.

– Först och främst är det ingen mening med att klampa in på ett företag och löst fråga om man ska samarbeta. Jag ser mig själv som en säljare i den här situationen, och kommer med en genomtänkt idé och frågar om vi ska titta på just det tillsammans.

Stefan Cronholm förklarar att det är viktigt att ha en tanke om vad man som forskare vill göra, även om problemformuleringen aldrig kan vara helt klar förrän efter samarbetet dragit igång. Den idé forskaren har med sig behöver anpassas utifrån företagets förutsättningar och behov. Dessa förutsättningar kan variera mellan olika typer av företag.

– En verksamhet som tillhör ett stort företag med huvudkontor på annan ort kanske måste vänta ett tag på att få specialisthjälp från huvudkontoret. Medan ett litet företag inte har råd att anlita specialistkompetens över huvud taget och måste gå ihop med andra små företag för att lösa de problem

de ställs inför. I vårt projekt vill vi arbeta med både stora och små företag, för att testa våra lösningar och se till att de kan fungera för alla.

Ett av de företag som är med i projektet ”Datadriven innovation” är IT-konsultföretaget Pulsen i Borås. Emil Andersson är en av Pulsens medarbetare som deltar i projektet.

– Vi lever i en så föränderlig värld. Även om vi var experter på något för tre-fyra år sedan innebär det inte att vi kan det i dag. Att delta i forskningsprojekt är ett sätt att både komma åt nya kunskaper, men också att väcka intresse för att hålla sig uppdaterad. Genom projektet har vi dessutom fått kontakt med andra företag, och samarbetet med dem är också väldigt intressant och till stor nytta för oss, säger han.

Stefan Cronholm fyller i: – För oss som forskare är det viktigt att vi kliver ner från våra höga akademiska piedestaler. Vi har mycket att komma med i det att vi är bra på att röra oss mellan en konkret nivå med faktiska exempel och en övergripande nivå, där vi ser vilket fenomen det konkreta kan vara ett exempel på. Men i det här fallet bedriver vi forskning med företag i stället för om företag, och att vi arbetar tillsammans främjar samarbetet mellan de olika företagen.

November 2017. Drygt ett år har gått sedan det första stormötet och nu har företagsrepresentanter och forskare samlats i samma lokal ännu en gång. Den här gången krävs ingen närmare introduktion av projektet eller varför de är där. Varje delprojekt presenteras av både en forskare och en företagsrepresentant, och frågor och kommentarer flyger över rummet. Projektet har kommit en bra bit på väg, och nästa samarbete diskuteras redan. ■ 186 6 MAG A SIN

20 AKTUELLT

Forskning tar dövblinda ut ur mörkret Ett plagg som kan agera som ett kommunikativt gränssnitt för dövblinda blir resultatet av det unika och nyskapande EU-projektet ”SUITCEYES” som startade i början på 2018. Projektet innefattar lärosäten och företag från sju olika länder. Forskare ska ta fram en prototyp av smarta textilier som kan ge dövblinda nya kommunikationsmöjligheter.

Lyckad heldag i forskningens tecken Den nationella vetenskapsfestivalen ForskarFredag den 29 september 2017 blev en lyckad tillställning, där Högskolan i Borås nådde ut med sin forskning till allmänhet i alla åldrar.

Bland annat fick sjätteklassare besöka några av Textilhögskolans labb, Handelslabbet samt Smart Textiles Showroom. Nio forskare lånades ut till skolklasser som fick veta mer om

hur det är att vara forskare.

En publikdragare var Forskar Grand Prix där gymnasieelever fick vara med och rösta fram det vinnande bidraget. Vinnarbidraget som framfördes på fyra minuter av Ellen Lindell, läkare och doktorand vid Södra Älvsborgs sjukhus, handlade om kristallsjuka.

Delaktighet i beslut viktigt för patienters tillit till vården Kan patienter med behov av primärvård uppleva tillit till vården om ambulanssjuksköterskan hänvisar till vårdcentral? Och är det patientsäkert? Gabriella Norberg Boysen, som nyligen har disputerat inom Människan i vården, forskar om detta.

Bakgrunden till hennes forskning är att en ny vårdmodell tillämpas i delar av Västra Götalandsregionen, där patienter numera körs antingen till primärvården eller till en akutmottagning på sjukhus.

Läs mer om högskolans forskning på hb.se/forskning

Intelligenta bilar ger svar om konkurrenskraftig digitalisering Rikard Lindgren, gästprofessor i informatik, har varit med och tagit fram ny forskning om hur etablerade företag kan hålla sig konkurrenskraftiga under digitala omställningar. Resultaten har publicerats i ansedda tidskriften MIS Quarterly.

MAG A SI N 1866

21 AKTUELLT

Forskning ger historisk bild av läsdebatten Larmrapporter om minskande läsning och försämrad läsförmåga. Det handlar dagens politiska debatt kring läsning om. Nu ska forskare göra en historisk tillbakablick på debatten kring läsning, läsvanor och läsförmåga. Resultaten hoppas de ska leda till att samhället diskuterar läsning på ett mer nyanserat sätt.

Mindre vatten gynnsamt vid produktion av biogas När organiskt avfall ska bli till biogas är vatten oftast en viktig komponent i processen. Med det följer en hög vatten- och energikonsumtion och att det blir mycket restprodukter. Regina Jijoho Patinvoh, nyligen disputerad inom resursåtervinning, har utvecklat och undersökt processer för torrötning av fast avfall i två olika typer av reaktorer.

Hennes forskningsresultat visar att en enkel reaktor av textilt material fungerar utmärkt för torrötning av fast avfall, såsom kycklingfjädrar, citrusavfall, gödsel och halm. De mikroorganismer som bryter ner avfallet anpassar sig efterhand till det torra materialet så att processen går snabbare.

Studerar varför ungdomar sover för lite En stor sömnstudie bland elever i årskurs 9 i Borås Stad visar att många ungdomar sover alldeles för lite. För att möta och motverka den växande sömnproblematiken med hälsofrämjande insatser behövs att ungdomar blir lyssnade till i frågan.

Nu ska Malin Jakobsson, doktorand inom Människan i vården och lärare på sjuksköterskeutbildningen, i ett forskningsprojekt ta reda på vad ungdomarna upplever påverkar deras sömn.

Ny essäsamling om antinazisten Birger Forell Johan Sundeen, idéhistoriker vid Bibliotekshögskolan, har studerat material i tyska och svenska arkiv under fem års tid för att berätta för omvärlden om den bortglömde antinazisten och hjälparbetaren Birger Forell. Nu har

han sammanställt essäsamlingen ”Att tjäna är människans storhet: Idéhistoriska essäer om Birger Forell”. Essäsamlingen ingår i högskolans rapportserie ”Vetenskap för profession”.

186 6 MAG A SIN

22 FOKUS

Smarta textilier får robotar att röra sig Robotar som kan känna av en smekning, styras med enkla handrörelser och ha mjuka muskler. Ett femårigt samarbetsprojekt mellan Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde har kommit framtiden på spåren.

Text Christian Naumanen Foto Anna Sigge

Design, textil och hållbar utveckling är ett av fyra teman högskolorna emellan som initierades 2013, efter att regeringen utlyst ett utvidgat forskningssamarbete mellan mindre och mellanstora lärosäten i landet (se faktaruta). Det övergripande målet har varit att ”etablera ett öppet, dynamiskt och långlivat ekosystem för forskning, innovation och utbildning inom smarta textilier”.

Vincent Nierstrasz är professor i textilteknologi på Högskolan i Borås och ledare för temat, som har fyra forskargrupper involverade i Borås och tre i Skövde.

– Tanken med samarbetet har inte bara varit att stärka forskningen, utan att också se till att resultaten hamnar i undervisningen. Genusbalansen i forskargrupperna har också varit en viktig faktor, säger han.

Samarbetet har fokuserat på två redan starka domäner hos högskolorna: avancerade informationssystem i Skövde och smarta textilier i Borås. I praktiken har det till stor del kommit att handla om ett av de mest omtalade vetenskapliga framtidsområdena: robotar.

Redan 2015 presenterade projektet sina första resultat. Främst handlade det om roboten Nao som kan styras med hjälp av en handske av smarta textilier, där roboten känner av användarens rörelser.

Men alla händer passar inte i samma handske – och med snart fem års arbete till ända har forskarna hittat ytterligare ett flertal sätt att kommunicera med robotar.

MAG A SI N 1866

23 FOKUS

Teman för samarbete Det strategiska forskningssamarbetet mellan högskolorna i Borås och Skövde bedrivs sedan 2013 under fyra teman: • Vård och välbefinnande.

• Framtidens företagande och nya affärsmodeller.

• Informations- och kommunikationsteknik.

• Design, textil och hållbar utveckling.

Västra Götalandsregionen finansierar de två sistnämnda, övriga två finansieras av högskolorna själva. Samarbetet tar slut sommaren 2018, resultaten presenteras på Högskolan i Borås den 13 juni.

 Gauss Lee, då forskare vid Högskolan i Skövde, demonstrerar vid ett seminarium 2015, hur en handske av smarta textilier kan styra roboten Nao.

Fernando Seoane Martinez, professor i medicinsk teknik på Högskolan i Borås, är ansvarig för en grupp forskare som jobbar på en prototyp av ett armband som kan registrera elektromyografisignaler. Elektromyografi (EMG) är en teknik som används för att mäta den elektriska aktiviteten i muskler. Signalerna plockas upp av intarsiastickade (finmönstrade) textila elektroder i armbandet, och skickas vidare till en elektronisk mottagare som omvandlar signalerna till information.

Forskarteamet har fokuserat på sex grundläggande handrörelser: öppna handen, knyta näven, sträcka ut den, etc. Tanken är att varje rörelse ska motsvara ett kommando till roboten, och genom att kombinera flera rörelser är det möjligt att koda många olika kommandon.

Fernando Seoane Martinez kallar arbetet grundläggande utforskning av kommunikation mellan människa och robot, men ser möjligheter för framtiden.

– Det handlar om att kunna kontrollera maskiner med enkla rörelser, vilket skulle vara användbart framför allt inom industrin. Kanske skulle man kunna utveckla tekniken så att även andra rörelser än handrörelser kan användas för olika typer av styrning, säger han.

Han är även ledare för en forskargrupp som med hjälp av smarta textilier försöker konstruera syntetisk hud för robotar.

– Folk har alltid velat kommunicera med robotar genom att prata – ingen har varit intresserad av att röra vid dem.

Men vi människor uttrycker känslor genom beröring: vi slåss, knuffas, smeker.

Om vi ska tillverka humanoida robotar bör de ha känsel, säger Fernando Seoane Martinez.

Det är framför allt inom vården människoliknande robotar är av intresse, där de kan tillföra sociala värden.

– Traditionellt sett har robotar varit gjorda av plast och metall. Men här kan man se dem mer som sällskap än som hushållsmaskiner, säger han.

Lösningen är smarta textilier av ledande garn, med sensorer. Sensorerna kan i nuläget uppfatta sju olika typer av 186 6 MAG A SIN

24 FOKUS

beröring: från små nyfikna fingerpetningar till avvärjande knuffar. Nästa steg är att tillverka ett klädesplagg av väven och integrera det med en robot.

– Utmaningen med de här prototyperna är att hitta funktionella metoder som går att integrera i textilindustrins produktionskedjor. Annars kommer det aldrig vara ekonomiskt försvarbart att tillverka i större skala, säger Fernando Seoane Martinez.

Hur många signaler de smarta textilierna i Borås än plockar upp är de inte värda någonting om de inte kan förvandlas till aktioner hos robotarna. Där kommer forskarna i Skövde in i bilden. Med sin expertis inom informationsteknik och materialmekanik är det de som ser till att signalerna kommer till uttryck i maskiner och robotar.

Rosana Moriana Torró är universitetslektor i maskinteknik på Högskolan i Skövde och en del av en forskargrupp som tillsammans med kollegorna i Borås arbetar med att framställa syntetiska polymerfibrer som ska agera smarta aktuatorer (ställdon) – med andra ord, något som i slutändan ska kunna fungera som vävda artificiella muskler.

– Det är fortfarande väldigt grundläggande forskning. Det finns inte så mycket publicerad forskning på artificiella muskler, för oss handlar det om att bygga en grund för framtida kunskaper, säger Rosana Moriana Torró.

Den smarta muskelvävnaden reagerar på temperaturförändringar, och kan expandera eller dra ihop sig. Utmaningen är att anpassa vävnaden till den mänskliga kroppens minimala temperaturskillnader för att i framtiden kunna bygga rörliga proteser. Ett stort användningsområde finns också inom robotiken, och framställningen av så kallade ”mjuka robotar”.

Rosana Moriana Torró är även postdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och specialiserad på forskning om polymerer (ämnen av kedjeformiga molekyler), som den smarta väven är konstruerad av. Väven tillverkas i Borås och skickas till Skövde för att simulera aktuationen.

– Det svåra är att kunna förutsäga exakt hur fibrerna reagerar på olika miljöförMAG A SI N 1866

 Armbandet är tänkt att användas för att kontrollera maskiner med enkla rörelser, vilket skulle vara användbart framför allt inom industrin.

Utmaningen med de här prototyperna är att hitta funktionella metoder som går att integrera i textilindustrins produktionskedjor.

25 FOKUS

 Fernando Seoane Martinez, professor i medicinsk teknik och doktoranden Veronica Malm arbetar med en prototyp av ett armband som kan registrera elektromyografisignaler.

Medverkande forskare inom temat för Design, textil och hållbar utveckling: Borås Datormodellering • Kim Bolton (professor) • Abas Mohsenzadeh (postdoktor) • Mina Arya (postdoktor) Polymerteknologi • Mikael Skrifvars (professor) • Tariq Bashir (biträdande universitets lektor) • Behnaz Baghaei (forskare) Textila sensorer för P-hälsa • Fernando Seoane Martinez (professor) • Emanual Gunnarson (forskningsingenjör) • Veronica Malm (doktorand) • Felicia Syrén (doktorand) Textil materialteknik • Vincent Nierstrasz (professor) • Veronica Malm (doktorand) • Felicia Syrén (doktorand) Skövde User Centred Product Design • Dan Högberg (professor) • Nafise Mahdavian (doktorand) • Pamela Ruiz Castro (forskningsassistent) • Aitor Iriondo Pascual (forskningsassistent) Interaction Lab • Paul Hemeren (universitetslektor) • Erik Billing (universitetslektor) • Beatrice Alenljung (universitetslektor) • Jiong Sun (universitetslektor) • Jana Rambusch (universitetslektor) • Julia Rosén (doktorand) Materialmekanik • Ulf Stigh (professor) • Rosana Moriana Torró (universitetslektor) • Lennart Ljungberg (universitetslektor)

186 6 MAG A SIN

26 FOKUS

ändringar. Vi måste förstå hur polymererna fungerar på en molekylär nivå. Vi har lovande resultat med att få dem att dra ihop sig, vi måste bara göra samma sak med utsträckningen, säger Rosana Moriana Torró.

Hon blev en del av projektet under hösten 2017, och tycker att samarbetet med Högskolan i Borås fungerar bra.

– Det känns nödvändigt: vi har expertisen inom karakterisering och Borås inom modellering. Ingen av oss hade kunnat genomföra det här på egen hand.

Samarbetsprojektet avslutas sommaren 2018. Samtliga resultat och prototy-

Vi skissar framtiden.

Robotar kan användas på så många ställen i samhället.

MAG A SI N 1866

per visas upp på en presentation på Högskolan i Borås den 13 juni. Projektledare Vincent Nierstrasz hoppas dock på fortsatt finansiering.

– Jag vill verkligen att det här fortsätter. Det är välinvesterade pengar, spjutspetsverksamhet, och ett unikt samarbete på internationell nivå, säger han. Även företag i regionen samarbetar i projektet. Till exempel Integrum AB som bistår med EMG-förstärkaren som används till armbandet. Företaget och högskolan har samarbetat i mer än tre år med att utveckla bärbara EMG-sensorer till exempel när det gäller applikationer för att lindra fantomsmärtor.

Forskarna påpekar återkommande att

resultaten ännu är på en basal nivå.

Men potentialen för robotik och smarta textilier är inte svår att föreställa sig, enligt Vincent Nierstrasz.

– Vi skissar framtiden, säger han. Robotar kan användas på så många ställen i samhället: inom vården, industrin, service. Och de kan vara kul! Tänk vad man kan leka med robotar, göra spel med dem. Vad vet jag? Jag är bara en vetenskapsman.

Det är fortfarande svårt att komma ifrån känslan av science fiction när man pratar om robotar?

– Ja. Men det här sker i dag – och det är det som är så häftigt. ■

27 FOKUS

 En forskargrupp inom samarbetet arbetar med att framställa syntetiska polymerfibrer som ska agera smarta aktuatorer (ställdon) – med andra ord, vävda artificiella muskler.  Utmaningen är att anpassa vävnaden till den mänskliga kroppens minimala temperaturskillnader för att i framtiden kunna bygga rörliga proteser. Ett stort användningsområde finns också inom robotiken, och framställningen av så kallade ”mjuka robotar”.

 Rosana Moriana Torró, universitetslektor i maskinteknik.

 Vincent Nierstrasz, professor i textilteknologi.

186 6 MAG A SIN

28 PERSONLIGT

Hjärtefrågan driver honom varje dag Hjärtstoppsforskaren Johan Herlitz fyller snart 69 år. Men han har inte trappat ner på arbetet. Tvärtom. 2017 var hans mest produktiva år på 17 år, med 27 vetenskapliga artiklar publicerade. Och resultaten av hans senaste forskningsprojekt har rönt uppmärksamhet i hela världen.

Text Anna Kjellsson Foto Suss Wilén, Mostphotos Illustration Kjell Thorsson

Bollar smäller mot tennisracketarna.

Skosulor sladdar. En boll rullar i väg men blir snabbt uppstudsad och infångad. Det luktar gummigolv och svagt av svett. Det är full aktivitet i Lerums tennishall trots att det är mitt på dagen en torsdag.

Johan Herlitz har en fokuserad blick när han spelar. Han svingar vant sin racket genom luften. Och joggar i väg över planen för att hämta fler bollar.

Det var i tennishallen för drygt femtio år sedan som Johans resa började, resan mot att bli professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås. Han har varit med och förändrat och förbättrat vården vid hjärtinfarkt dramatiskt. Allt tack vare att han la tennisen på hyllan sommaren innan tredje ring och gjorde MAG A SI N 1866

ett nytt val i livet. Han bestämde sig för att läsa medicin.

– Det började ta emot och jag började förlora mot jämnåriga. Så jag slutade.

Men jag var grymt energisk och behövde lägga min energi på något. Jag tror att jag inspirerades av min storebror som läste medicin – jag ville också göra något meningsfullt. Och jag kan fascineras över min egen beslutsamhet, säger han.

Han berättar att när han hade bestämt sig för att sluta med tennis ville pappans chef träffa honom.

– Min pappa var handelsresande och hans chef var en riktig höjdare, högsta chefen, och en inflytelserik man. Jag fick träffa honom på Park Avenue i Göteborg.

Chefen sa: ”Jag ser efter den kommande generationen och om du vill gå i din pappas fotspår så kan du vända dig till mig, jag kan se efter din karriär.”

– Ledsen, svarade jag, jag ska läsa medicin. Jag bara nobbade honom, 18 år gammal. Och den energi jag hade lagt på tennisen la jag nu på studierna.

Mer än femtio år har gått sedan dess.

Han har under det gångna året publicerat mängder av vetenskapliga artiklar.

Han har inte skrivit alla själv, men har varit aktiv i samtliga.

Under hösten 2017 avslutades ett projekt där Johan Herlitz var en av de ansvariga forskarna. Det visade att syrgas inte är nödvändigt vid hjärtinfarkt – ett resultat som väckt uppseende i hela

Johan Herlitz Bor: Lerum.

Familj: Fru, tre barn och fem barnbarn.

Intressen: Tennis och skönlitteratur.

Läser helst: Historiska romaner och om människoöden. Nu läser jag om Abraham Lincoln och innan det Nelson Mandela.

Bästa bok: Rötter av Alex Haley, Milleniumböckerna och Törnfåglarna av Colleen McCullough.

Spelar tennis mot: Min fru, mina barn, barnbarn och ett pensionärsgäng.

Om jag fick leva om mitt liv: Hade jag blivit en kärl-medicinare. Tror jag hade passat bättre där än på hjärta.

Lider av: Prestationsångest. Mådde dåligt inför varje tennistävling och tittar inte om det blir straffavgörande i en fotbollsmatch.

Relation till mitt eget hjärta: Ibland slår det mig hur coolt det är med hjärtat. Det bara pumpar och pumpar.

Det slutar inte. Men jag har faktiskt haft lite hjärtproblem. Men tror inte jag kommer att dö en hjärtdöd.

Gäster vid en fiktiv drömmiddag: Roger Federer, Charlotte Kalla och Nelson Mandela.

Gör mig glad: Ett glas vin.

Gör mig arg: Datorn och mobilen när de inte funkar.

App: Lever inte med appar, är inte med i den matchen.

Favoritresmål: Nya Zeeland.

29 PERSONLIGT

 Johans Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård, har varit med och förändrat och förbättrat vården vid hjärtinfarkt dramatiskt.

Jag tror att jag inspirerades av min storebror som läste medicin – jag ville också göra något meningsfullt.

världen och listades i december av Dagens Medicin som en av de tio viktigaste forskningsnyheterna 2017. Mer om det lite längre fram.

Vid tillfället för intervjun har han tre aktuella opponentuppdrag. Han handleder ett tiotal doktorander och håller på att registrera två nya. Och är verksam i flera forskningsprojekt.

Samt undervisar.

– Jag har aldrig varit så lycklig som jag är nu. Nästan varje morgon känner jag glädje för att hjärnan fortfarande fungerar, jag kan spela tennis och så vidare. Livet är behagligt. För även om jag inte har gått i pension så har kraven minskat. Jag kan ta en ”day off ” om jag vill, säger han.

Johan har valt sitt favoritställe i Borås för intervjun. Café Bakgården. När han stiger in genom dörren noterar han en klisterlapp på glasrutan som meddelar att stället har en hjärtstartare. Han knackar glatt på märket med fingret.

Han väljer en kopp kaffe och en kokostopp och tar plats vid ett bord långt in på caféet. De andra cafégästerna slamrar och sorlar. Tvärs över gatan från caféet ligger Caroli kyrka och kyrkklockorna ringer. Ljudet letar sig dämpat in till caféet. Han sitter tyst en stund och tänker tillbaka på sig själv då han började läsa medicin, han skrattar.

– Jag var ingen Florence Nightingale. Min läkargärning kom ur den där krisen då jag slutade med tennisen.

Nästa vägskäl i livet kom när han gjorde sin allmäntjänstgöring (AT) på sjukhuset i Lidköping. Han beskriver sin AT som två fantastiska år. Mycket tack vare överläkaren Birger Svedberg som var en stor inspirationskälla.

– Han är den duktigaste doktor jag någonsin träffat. Han kunde allt om medicin. Han gick upp varje morgon klockan sex och läste på, sedan samlade han oss unga läkare mellan 186 6 MAG A SIN

30 PERSONLIGT

klockan åtta och halv nio för att berätta om de senaste rönen. Birgers morgonbön kallade vi det.

Egentligen ville han vara kvar i Lidköping och bli medicinare som Birger Svedberg.

– Men när min AT var slut och jag frågade honom om råd om vad jag skulle göra sa han: ”Du som är så ambitiös måste åka till ett universitetssjukhus”.

Redan första sommaren på Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick han erbjudande om att påbörja doktorandstudier i ett projekt som skulle utreda om det gick att begränsa utbredning av hjärtinfarkt med medicin.

Det var en ny tanke. På den tiden, i slutet av 1970-talet, stod läkarna handfallna när patienter kom in med hjärtinfarkt. De kunde inte göra mycket mer än vänta på att patienterna skulle dö.

– Nu skulle jag undersöka om det gick att ge en medicin som heter Seloken tidigt och på så sätt bromsa hjärtinfarkten. Jag höll på med projektet i fem år.

Planen var att skriva avhandlingen och sedan åka tillbaka till Lidköping för att arbeta som överläkare.

– Men mina studier visade ett positivt resultat, det var bra att ge behandlingen.

Eftersom det var en helt ny princip, blev det ett kraftfullt gensvar. Än i dag får alla patienter med hjärtinfarkt Seloken.

Som doktor på medicinkliniken fick Johan Herlitz åka runt hela världen och föreläsa. Och han fortsatte forskningen om läkemedelsgruppen betablockerare, vilken Seloken tillhör.

– Jag ville fortfarande bli medicinare.

Men fick rådet att försöka bli specialist på hjärtsjukdomar istället, eftersom jag hade forskat så mycket på det. Jag var egentligen tveksam, jag var ingen riktig hjärtdoktor, tyckte jag.

– Men när jag gick över till kardiologen kom jag aldrig därifrån. Det fanns för mycket intressanta idéer. Jag blev en slags kardiologisk epidemiolog. Jag är intresserad av hjärtat, men inte av att operera och sätta in pacemakrar, utan mer av sjukdomspanoramat och hur det går att behandla sjukdomar medicinskt.

Någon kirurgisk hjärtdoktor är jag inte.

MAG A SI N 1866

Energin som han hade spenderat på tennisen och sedan flyttade till studierna, den la han, när han började på Sahlgrenska, på att fördjupa sig inom medicin. Nu gav han sig hän åt hjärtat.

Det manifesterade sig i pärmar.

Hundratals pärmar fyllde hemmet.

Först om alla kroppens organ, sedan om hjärtsjukvård.

– Min familj har inte alltid haft det så lätt. Jag hade tre små barn samtidigt som jag skrev min avhandling och reste mycket. Min dotter frågade en gång: ”Varför sitter du och jobbar på kvällarna, får du extra betalt för det?”. Men för mig är det trivsel att sitta hemma och skriva ett vetenskapligt arbete på helgen.

Mitten av 1980-talet. Johan Herlitz arbetar som läkare på kardiologen. Överläkaren på avdelningen, Stig Holmberg, hade redan insett att när det gällde hjärtinfarkt var tiden av stor vikt. Han förstod att de behövde möta patienterna redan på platsen och starta behandlingen där.

Så han startade ett projekt där Johan Herlitz var med. Det gick ut på att alla som jobbade inom hjärtsjukvård ställde upp på en extra jourlinje och när SOS Alarm misstänkte hjärtinfarkt kom en bil och hämtade den som hade jour och personen åkte med ut för att ge propplösande medicin som en infusion.

Det finns ett kvalitetsregister i Sverige: ”Det Svenska Hjärtstoppsregistret”.

Den del av registret som täcker hjärtstopp utanför sjukhus har fungerat sedan 1990. Samtliga ambulansorganisationer i Sverige deltar i registret, som nu är i det närmaste heltäckande. Johan Herlitz är ansvarig.

Registret kan i dag visa hur rätt ute de var med projektet, där kan man se hur viktigt det är att starta behandling snabbt. Det visar, genom att alla hjärtstoppen rapporteras in, att överlevnaden 30 dagar efter inträffat hjärtstopp successivt har ökat från mellan 4-5 procent vid sekelskiftet upp till 11 procent år 2016 mycket tack vare att tiden till behandling blivit kortare.

Det är framför allt patienter som har

haft ett kammarflimmer (elektriskt kaos i hjärtat) som överlever. Bland dessa patienter var överlevnaden i början på 1990-talet 12 procent. Det har successivt ökat till 33 procent år 2016. Tyvärr är det bara knappt en fjärdedel av patienterna som har kammarflimmer. Bland övriga patienter är överlevnaden mycket låg (cirka 5 procent överlever i dag).

Siffran var ändå lägre i början på 1990-talet.

Under 1980- och 1990-talen ägnade sig Johan Herlitz mer och mer åt forskning tillsammans med ambulanssjukvården. Han involverades i projekt som rörde vården innan patienten kommer till sjukhus – den prehospitala vården.

– Drömmen om att bli medicinare i Lidköping rann bort.

I E-huset på Högskolan i Borås finns utbildnings- och forskningsmiljön PreHospen, som också är en av sex centrumbildningar på högskolan. Här arbetar forskarna med just prehospital akutsjukvård. Och här har Johan Herlitz arbetat sedan slutet av 1990-talet och lägger sin energi på ambulanssjukvård.

– Fast nu har jag inga pärmar, nu har jag det i datorn istället.

2011 inrättades en professur på heltid som Johan Herlitz tillträdde och därmed lämnade han Sahlgrenska.

Och forskningen är fokuserad på att förkorta tiden till vård. I ett nyligen avslutat projekt har forskarna studerat betydelsen av att räddningstjänst och polis larmas ut samtidigt som ambulans, när det finns misstankar om hjärtinfarkt.

– Räddningstjänst och polis kom tidigare än ambulans i hälften av fallen. De kunde behandla snabbare och kunde öka överlevnaden. Tiden är så otroligt viktig, berättar Johan Herlitz.

Studien spelar stor roll för regionen och nu kommer forskarna att försöka sprida det även som en nationell rutin.

Redan i slutet av 1980-talet började Johan Herlitz knyta till sig doktorander.

Det två första var läkare, men sedan blev det många sjuksköterskor - där var han pionjär.

– Det måste vara 15-20 sjuksköter-

31 PERSONLIGT

 I ett nyligen avslutat projekt har forskarna studerat betydelsen av att räddningstjänst och polis larmas ut samtidigt som ambulans, när det finns misstankar om hjärtinfarkt.

186 6 MAG A SIN

32 PERSONLIGT

skor som jag har handlett. Totalt sett har jag hittills handlett 35 doktorander. Så det har blivit ganska många.

Han tror att människor som skriver en doktorsavhandling kan reagera på många olika sätt. Vissa känner nog ”en gång och aldrig mer”. Men det finns andra ytterligheter. Johan Herlitz tyckte att avhandlingsarbetet var fruktansvärt roligt.

Han tror att det beror på att projektet var speciellt. Det var i frontlinjen och han hade bra stöd från sin handledare.

– Jag har en återkommande dröm som jag har drömt i trettio år. Nu är det nog tvåtre år sedan jag drömde den sist. Men i drömmen har jag skrivit samma avhandling, det är samma opponent. Och opponenten frågar varför jag är där, jag har ju redan disputerat en gång. Då svarar jag att det är ju så roligt.

– Det är nog ett sätt för mig att uppleva det igen, genom att handleda. När mina doktorander disputerar är det nästan som att jag själv gör det, förklarar han.

Resultaten från ett av Johan Herlitz senaste projekt visar att syrgas inte är nödvändigt vid hjärtinfarkt. Han berättar att konceptet att ge syrgas vid hjärtinfarkt har varit rutin i 50 år. Det har man gjort, eftersom det har varit logiskt. När det blir stopp i ett kärl i hjärtat då får den delen av hjärtat inget syre. Därför har det varit självklart att ge syrgas.

– Det finns en bild som jag brukar visa på president Eisenhower när han har fått hjärtinfarkt, efter det fick han nämligen ligga i ett syrgastält.

Men studien visade att syrgas inte påverkar möjligheten till överlevnad. Det påverkar inte heller risken för nya infarkter. Men den visade också att syrgasbehandling inte är skadligt, vilket det fanns en misstanke om.

– Det är resultat som väckt uppseende i hela världen, säger han. Det vittnar om att jag börjar bli gammal. Min forskning började med att vi introducerade ett läkemedel. Jag har varit med i många projekt där vi har introducerat nya behandlingsstrategier. Och patienter med hjärtinfarkt får idag med sig fem-sex mediciner hem. Nu har vi kommit in i en fas där det kanske är dags att avveckla.

MAG A SI N 1866

33 PERSONLIGT

Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt innebär förlust av hjärtmuskelceller orsakad av långvarig akut syrebrist (hypoxi), till följd av att en blodpropp har bildats i kranskärlen i hjärtat.

Detta upplevs ofta som bröstsmärta, men kan också ge diffusa symtom. Akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Källa: Wikipedia

I ett annat pågående projekt, där han själv inte deltar, undersöker forskare om det finns vissa hjärtinfarktpatienter som inte behöver Seloken – det läkemedel som han var med och introducerade.

Han förklarar att han i sin studie kunde påvisa att det var bättre att ge Seloken än att inte göra det. För att enklare förstå kan det sägas att studien visade att det är bättre att ge A än att inte ge A. Sedan dess har fler läkemedel lagts till. Och hela tiden har forskarna studerat om det är bättre att ge AB än bara A, om det är bättre att ge ABC istället för bara AB och så vidare.

– A är alltid med, alltså Seloken. När det introducerades fanns inte de andra. Men nu måste det utredas om A är nödvändigt.

I studien ingår personer med hjärtinfarkt som inte fått någon påvisbar skada på hjärtat.

Hälften får Seloken och hälften inte. Skulle det finnas skador vågar man inte plocka bort läkemedlet.

– En sådan studie är minutiöst skött, följs upp och bryts i förtid om det visar sig vara farligt att låta bli läkemedlet, förklarar Johan Herlitz.

För mig är det trivsel att sitta hemma och skriva ett vetenskapligt arbete på helgen.

att patienterna kommer blixtsnabbt till behandling. Den tidiga vården har förbättrats ordentligt. År 2016 fick, enligt Socialstyrelsen, cirka 25 700 personer akut hjärtinfarkt i Sverige.

Knappt 6 300 personer avled. För trettio år sedan var det mer än dubbelt så många som dog, 18 408 dödsfall av också många fler som fick hjärtinfarkt, 39 182 personer.

– Det har varit en jättespännande resa, jag har haft tur att vara på rätt plats i rätt tid och arbetat med rätt personer. Mitt liv hade varit något helt annat om jag hade stannat i Lidköping.

Tillbaka i tennishallen i Lerum. Johan Herlitz springer efter de spretiga bollarna från en ovan motståndare. Han slår tillbaka dem så snällt han kan.

Han sammanfattar sin historia med att det finns många utmaningar kvar i området. De sista 30 åren har vården kring hjärtstopp och hjärtinfarkt gjort otroligt stora framsteg. Han menar att det gäller att vidmakthålla detta, trots en ökande äldre befolkning och hantera dem på ett klokt sätt.

– Det tror jag är en utmaning. Och jag kan nog bistå flera år till, gissar han. ■

Hjärtinfarkt på 1970-talet. Läkarna stod handfallna. I dag är vårdkedjan så förbättrad 186 6 MAG A SIN

34 AKTUELLT

Idéfabriken Borås tar form ”Innovationsplattform Borås” är en samverkansplattform som stödjer projekt och innovationsprocesser från idé till implementering för en hållbar stadsutveckling.

Text Annie Klasén Illustration Jacqueline Forzelius

”Innovationsplattform Borås” drivs av Borås Stad, Högskolan i Borås, Borås Energi och Miljö samt RISE och har som mål att skapa en bättre miljö för arbetet mot en hållbar stadsutveckling i Borås. Arbetet sker i projektform och plattformen får kontinuerligt in projekt- och idéförfrågningar från både forskare, företagare, kommunanställda och privatpersoner.

– Syftet med projekten är att de ska komma samhället till nytta, att det finns en tanke och en koppling till samhället.

Det kan till exempel vara att skapa nya tjänster som förenklar invånarnas vardag, säger Heiti Ernits, forskare vid RISE och biträdande projektledare i plattformen.

Agnes Nagy är universitetslektor i samhällsbyggnad inriktning byggteknik vid Högskolan i Borås, och delaktig som forsMAG A SI N 1866

Innovationsplattform Borås ”Innovationsplattform Borås” drivs av Borås Stad, Högskolan i Borås, Borås Energi och Miljö samt RISE. Plattformen är en fortsättning på ”Innovationsplattform Norrby”, ett projekt som pågick 2013-2015 och drevs av samma aktörer.

Inom plattformen sågs stadsdelen Norrby som ett living lab, där nya lösningar i form av till exempel nya avfallssystem forskades fram tillsammans med Norrbybor.

I den nya etappen är fokus på hela Borås.

Projektet finansieras av Vinnova i tre år, 2016-2018. Nationellt är sex plattformar etablerade (Stockholm, Malmö, Göteborg, Lund, Kiruna och Borås).

kare i plattformen. Hon menar att ”Innovationsplattform Borås” ger möjlighet att lära känna andra organisationers och myndigheters strukturer, vilket är viktigt både i undervisning och i forskning.

– Innovationsplattformen är en infrastruktur för samverkan. Den ger oss forskare en möjlighet att höra vad samhället behöver och efterfrågar. Det är ett bra sätt att bli inspirerad på och få idéer om vad forskningen kan hjälpa till med. Våra utbildningar är alltid matchade mot samhället, men så är det inte alltid med forskningen. Dessutom finns det en nära kontakt till politikerna i plattformen, vilket gör det lättare att förankra projekt, säger Agnes Nagy.

Generellt är det många projekt i dag där resultaten inte

35 AKTUELLT

Exempel på projekt i plattformen Kraftsamling Sjöbo, start 2017 Stadsdelen Sjöbo i Borås har sjunkande siffror när det gäller bland annat förtida död, inkomst, sysselsättningsgrad, deltagande i föreningsliv och val, samtidigt som brottsligheten ökar. Politikerna har enats om att kraftsamla för att vända den negativa trenden. Inom projektet kommer kunskap och resultat skalas upp lokalt och nationellt. Kunskapen och resultatet från "Kraftsamling Sjöbo" kommer att tas tillvara inom ”Innovationsplattform Borås” för att stärka Borås Stads innovationsförmåga. Högskolan i Borås kommer att dokumentera kunskapen som bildas i Sjöbo vilket ger möjlighet för ett lärande som kan spridas i staden samt nationellt och bidra till kunskapsutvecklingen av innovationsledning i städer.

Projektet drivs av ”Innovationsplattform Borås” i samverkan med Högskolan i Borås, Borås Stad, Science Park Borås, Drivhuset och RISE. Innovativa återvinningsstationer, start 2015 Projektets syfte är att utveckla nya idéer hur man kan utveckla en attraktiv och innovativ återvinningsstation, i detta fall på Kransmossen i Borås. Enligt en enkätundersökning som gjorts i projektet framgår det att de viktigaste faktorerna för att få en bra upplevelse av att lämna förpackningsmaterial vid en återvinningsstation är att sopkärlen inte är fulla och att det finns lättförståliga skyltar som visar vilket material som ska slängas vart.

En idé som har testats i projektet är att sopkärlen har försetts med QRkoder, som invånarna kan använda för att rapportera om det är fullt i ett kärl.

QR-kodrapporteringen är kopplad till ett Twitterkonto. En annan idé som har testats är nya tydliga skyltar med färgkoder, så att det blir lättare att förstå vilket förpackningsmaterial som ska slängas i vilket kärl.

implementeras, det beror delvis på alla hinder som inte löses utmed projektets gång, något som innovationsplattformen vill ändra på.

De projekt som ingår i plattformen drivs av egen kraft, men får stöd och hjälp under projektet.

– Vi följer projekten och lär av dem, vi kan också gå in och stötta med att hitta rätt kompetens och samarbetspartners eller hjälpa till med extra resurser om det skulle behövas, säger Heiti Ernits.

Alla möten, besök och förfrågningar som kommer in för projektgruppen statistik på, för att visa på att plattformen behövs.

– Det är faktiskt så att om ingen ser nyttan med varför plattformen finns och vi inte kan påvisa att vi gör ett jobb som behövs, så ska plattformen inte finnas, säger Heiti Ernits.

Men att plattformen kommer till nytta vet han redan nu.

– Vi har nu arbetat i snart två år, och vi siktar på att det ska finnas en permanent organisation som kan stå på egna ben i framtiden. Då är tanken att den organisationen ska jobba med innovation, kunskap och utveckling, vilket ska ske i nära samarbete med akademin. ■

Projektet drivs av Borås Energi och Miljö i samverkan med RISE, Högskolan i Borås och Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI).

186 6 MAG A SIN

36 AKTUELLT

Studerar patienters klagomål inom psykiatri Anna Råberus, doktorand inom Människan i vården och lärare på sjuksköterskeutbildningen, forskar om anmälningar till patientnämnden.

Nu ska hon studera klagomål från patienter inom psykiatrisk vård och patienter med psykisk ohälsa.

– Den psykiska ohälsan ökar i dag, särskilt bland yngre, och den hälsooch sjukvård som ges till dessa personer är viktig för att de ska må så bra som möjligt. Det behövs mer kunskap om vad patienterna inte är nöjda med.

I projektet tar vi också utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna och rätten till hälsa, förklarar hon.

Stora förändringar inom ITSM – temat på nationell konferens

Fokus på social hållbar utveckling

Hur löser vi utmaningar som en åldrande befolkning, brist på ekonomiska resurser och brist på arbetskraft? Hur bygger vi ett socialt hållbart samhälle där vi kan behålla den svenska välfärdsstaten och in-

kludera nyanlända? Dessa och många andra frågor diskuterade en grupp forskare från tre av högskolans centrumbildningar när de bjöd in till seminarium i Bryssel i mitten på september.

Seminariet hölls på Vinnovas kontor i Bryssel och ett 20-tal personer deltog. Fem forskare från olika discipliner presenterade högskolans forskning inom kulturpolitik, välfärdsstudier och hållbart samhällsbyggande.

Stor satsning på högskolorna i budgetpropositionen Regeringen fortsätter satsningen på en utbyggnad av högre utbildning och forskning, och i budgetpropositionen för 2018 är högskolorna vinnare.

Högskolan i Borås får för 2018 en ökning av anslagsmedel till utbildning och forskning med 35 miljoner kronor jämfört med 2017. Det totala statsanslaget till Högskolan i Borås är 575,9 miljoner kronor för 2018.

MAG A SI N 1866

Traditionellt råder vattentäta skott mellan utvecklare och driftansvariga i en verksamhet. Men hur får man dessa två, för en verksamhet nödvändiga, funktioner att samverka? Detta lyftes på ITSM-konferensen på Högskolan i Borås i slutet av september 2017. Konferensen var den sjätte i ordningen arrangerad av Högskolan i Borås och drog över 140 deltagare.

ITSM står för IT Service Management. ITSM handlar om att leverera tjänster baserade på informations- och kommunikationsteknik på ett för användaren/kunden optimalt och i förväg överenskommet sätt.

37 AKTUELLT

Nytt datacenter främjar samarbete med näringslivet Håkan Sundell, docent inom avancerad dataanalys, har fått finansiering från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad för att köpa in utrustning och

färdigställa ett näringslivsanpassat datacenter. Utrustningen består av en touchskärm designad för bordsapplikationer.

Etiska problem för legitimerad sjukvårdspersonal i stridsområden Sjukvårdspersonal som befinner sig på militära insatser utomlands anpassar sig lätt till den militära organisationen men upplever dubbla lojaliteter mellan organisationen och

sin sjukvårdsetik. Detta framkommer i en ny avhandling av Kristina Lundberg, nyligen disputerad inom vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och Jönköping University.

Textilhätta kan mäta hjärnaktivitet på för tidigt födda barn Forskare från Högskolan i Borås, Chalmers, Sahlgrenska akademin och Universitetssjukhuset i Linköping har tagit fram en textilbaserad hätta som kan förenkla långtidsregistrering av hjärnaktivitet hos bland annat för tidigt födda barn.

Forskarna undersöker om det går att skapa en bättre och mer anpassad metod med elektroder som är mjuka mot huden, och där alla elektroder kan appliceras samtidigt genom att de sitter i en och samma struktur.

Lignin – så mycket mer än en restprodukt Lignin är ett ämne som finns naturligt i biomassa, men det är ett oönskat ämne i processerna för produktion av papper och etanol. Där betraktas lignin som avfall och används som bränsle i värmekraftverk. Inom Horizon 2020-projektet ”AGROinLOG” är syftet att istället omvandla ligninet till nya produkter baserade på bioolja. Ett forskarlag undersöker nu olika metoder för att separera och raffinera ligninet till bättre ändamål än att elda upp det.

186 6 MAG A SIN

38 PERSONLIGT

Insikterna lyfter lärarutbildningen

När jag kom hit blev jag tagen av miljön och gemenskapen på högskolan.

 Kathleen Mahon beskriver sig själv som en forskare som aldrig kan veta tillräckligt och som alltid vill lära sig mer.

– En del av mig skulle vara nöjd med att sitta på mitt kontor och läsa och skriva eftersom jag verkligen älskar att utforska idéer, men samtidigt behöver jag interaktionen med människor. Glädjen jag får från forskningen kommer till stor del från delaktigheten med andra.

MAG A SI N 1866

39 PERSONLIGT

Trädet som hänger runt hennes hals sträcker ut sina grenar likt det internationella nätverk som förde Kathleen Mahon från Australien till Sverige. Hon är läraren som började forska om högskolepedagogik och vid ett besök i Borås blev hon så tagen av högskolan att hon flyttade hit.

Text Johanna Avadahl Foto Suss Wilén och Ida Danell

Det är tack vare det internationella forskningsnätverket Pedagogy, Education and Praxis (PEP), som universitetslektor Kathleen Mahon kom till Sverige.

Hon lutar sig tillbaka i stolen och tar en klunk av sitt kaffe samtidigt som hon letar efter orden för att beskriva känslan när hon för första gången besökte Högskolan i Borås.

– Jag var inbjuden till ett symposium här 2015 i samband med att jag var en av redaktörerna för boken ”Exploring education and professional practice” med kollegor inom PEP. När jag kom hit blev jag tagen av miljön och gemenskapen på högskolan. Det är svårt att beskriva men det var något med atmosfären… Jag mötte många intressanta människor och jag uppskattade verkligen de stimulerande och kritiska konversationer som pågick under tiden jag var här.

Möjligheten dröjde inte länge – redan 2016 fick hon chansen att komma tillbaka på ett korttidskontrakt. Och när det sedan blev möjligt med en tillsvidareanställning var det naturligt att stanna.

Kathleen Mahon forskar inom högskolepedagogik och kompetensutveckling för lärare med särskilt fokus på hur universitetens förhållanden påverkar undervisning och lärande.

– Jag är intresserad av vad som främjar och begränsar god undervisning och lärande i högre utbildning. Hur skapar vi möjligheter för lärande och hur upprätthåller vi de arrangemang som främjar lärande och bidrar till bra undervisningspraxis? Hur gör vi det när det kommer till befintliga förhållanden inom universiteten? Min forskning är praktiknära och ofta i samarbete med lärare och studenter. Jag gör intervjuer och klassrumsobservationer och för reflekterande samtal och diskussioner tillsammans med lärarna. Jag har alltså en aktionsforskande ansats där forskare och till exempel lärare tillsammans formulerar frågeställningar och kritiskt undersöker praktiken.

Hon förklarar att hennes forskning genererar insikter i några av de fysiska, pedagogiska, ekonomiska, sociala och politiska hindren för lärande i universitetsvärlden, men också i vad som behövs för att övervinna och/eller minimera hindren. Ett hinder kan till exempel vara stora klasser vilket påverkar möjligheten till interaktion mellan studenter, eller en konkurrensbetonad arbetsmiljö som påverkar kollegialiteten och människors vilja att ta risker.

– Detta är viktigt när vi betänker vilka viktiga roller som universiteten spelar i samhället, till exempel med att generera kunskap för att hjälpa till att lösa några av de stora problemen i vår tid, att förbereda människor väl för olika yrken och att bidra till den samhälleliga debatten.

Kathleen Mahon Bor: I Borås.

Familj: Min partner bor med mig här i Sverige. Syskon och föräldrar bor i Australien.

Jobbar som: Universitetslektor i högskolepedagogik, med fokus på undervisningspraxis på Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning.

Bakgrund: Jag växte upp i Australien och bodde där tills jag flyttade till Sverige i slutet av 2016.

Yrkesmässig bakgrund: Engelsklärare och lärare i utomhuspedagogik, lärarutbildare.

Min forskning handlar mestadels om lärarutbildning och om lärande och undervisning i högre utbildning.

Röd tråd genom karriären: Min karriär har varit som utbildare, även om jag har arbetat i olika undervisningskontexter: grundskolans senare år, skola för aboriginer, utbildningscenter för utomhuspedagogik och på universitet. I alla dessa sammanhang har jag varit involverad i fortbildning för lärare, till exempel genom olika utbildningsprogram som avdelningschef och vicerektor i skolor, och genom grundläggande pedagogik- och fortbildningsprogram för högre utbildning på universitet.

Favoritplats i Australien: Hinchinbrook Island, Queensland.

För tillfället är Kathleen Mahon involverad i två internationella projekt relaterade till praxis och utbildning. Ett av projekten undersöker hur praxis görs, etableras och begränsas i universitet i olika nationella kontexter. Genom att arbeta med kollegor i fem olika länder (Sverige, Norge, Finland, Australien och Colombia) undersöks förutsättningarna 186 6 MAG A SIN

40 PERSONLIGT

 Kommunikation via Skype är vanligt då Kathleen Mahons forskarkollegor är utspridda runt om i världen. Denna gång var det dags för henne att, tillsammans med professor Annemaree Lloyd, ha ett möte med Susanne Fransisco i Australien om ett bokkapitel som de skriver, som handlar om akademisk praxis och om att vara en del av ett forskningssamhälle.

för undervisning och lärande på universitet genom deltagande aktionsforskning.

– Varje deltagande universitet har sitt eget särskilda fokus, baserat på de förhållanden och behov som det universitetet och den nationella kontexten har. Men jämförelser av förhållanden över nationsgränser ger samtidigt många insikter som är relevanta för att förändra förhållanden och undervisning i alla kontexter.

Det andra projektet innefattar en analys av forskningen, som består av över 200 publikationer, författade av PEP-medlemmar sedan 2007.

– Forskningen i nätverket har letts av fem forskningsfrågor (se faktaruta, reds. anm.), och nu ser vi systematiskt tillbaka på arbetet för att kunna ge några heltäckande svar på de frågorna. Resultatet av denna process ska bli en bok som fokuserar på praxis och pedagogik inom en rad pedagogiska kontexter, baserad på resultatet av forskningen och de teoretiska bidragen från nätverket.

Det märks att nätverket är, och har varit, oerhört viktigt för Kathleen Mahon. Hon beskriver den ungefär 50 personer stora gruppen som en familj.

– Det går inte nog att betona vikten av att skapa samarbeten över nationsgränser, för att tillsammans lyfta frågor kring pedagogiskt arbete. För mig är PEP:s fokus dessutom direkt relaterat till min forskning och genom PEP har jag fått utrymMAG A SI N 1866

me att interagera med andra forskare som tänker kring, och forskar på, liknande frågor i sin kontext.

Runt hennes hals hänger ett halsband med ett träd som brer ut sin stora krona.

– Träd har alltid betytt mycket för mig personligen. Och de har också kommit att symbolisera utbildning för mig. En aboriginsk ålderman berättade en gång för mig om utbildning i deras samhälle i termer av ett stort träd och hennes historia tryckte på vikten av både en solid, näringsrik grund (rötterna) och samhället i sig (stammen). Jag gillade det här sättet att tänka på utbildning. Det var en enkel men kraftfull liknelse som kopplar till min forskning, där jag försöker förstå hur vi främjar, men tyvärr ibland också hindrar, tillväxt genom formell utbildning.

För Kathleen Mahon var det inte givet från början att bli forskare. Hon började arbeta som lärare och har också varit rektor innan hon gick vidare för att undervisa lärarstudenter på universitet.

– Undervisningen på universitetet var det som fick mig att börja intressera mig för att forska. Jag började fundera på vad det var i miljön och förhållandena på universitet som fick oss att undervisa på vissa sätt, och hur vi kunde göra det bättre.

Hon tar ett djupt andetag och konstaterar att hennes mest grundläggande motiv bakom forskningen är just det, att göra bättre!

41 PERSONLIGT

Nätverket PEP Det internationella forskningsnätverket Pedagogy, Education and Praxis (PEP) har medlemmar från universitet i Sverige, Norge, Finland, Nederländerna, Colombia, Västindien, Australien och Nya Zeeland. Nätverket, som samlar forskare inom pedagogiskt arbete, bildades i samband med en konferens i pedagogiskt arbete 2005. Syftet med nätverket är att främja utbyte och att generera idéer och stödja forskningssamarbeten kring utbildning i olika nationella kontexter. Ett centralt mål är att informera utbildningspraxis och -politik för att åstadkomma förändringar i pedagogiken.

De senaste 10 åren har forskningen inom PEP-nätverket guidats av fem forskningsfrågor: 1. Vad är undervisningspraxis?

2. Hur förstås bra praxis i olika nationella kontexter och hur upplevs det av lärare?

3. Hur förstås bra praxisutveckling i olika natio nella kontexter och hur upplevs det av lärare?

4. Hur påverkas lärarnas yrkesutövning av de förändrade kulturella, sociala, politiska och materiella förutsättningarna för yrkesutövning och fortbildning i olika nationella kontexter?

5. Vilka forskningsmetoder underlättar praxis och dess utveckling i olika nationella kontexter?

– Vi lever i ett samhälle där vi kan göra så mycket bättre, särskilt när det handlar om att göra våra liv mer hållbara och vårt samhälle mer rättvist. Jag vill bidra till det arbete som våra universitet gör för att skapa ett bättre samhälle. En del av detta handlar om att bidra till fortbildningen av de personer, studenter såväl som kollegor, som är en del av den akademiska världen och utvecklingen av villkor som stödjer det lärande och den kunskap vi behöver för att göra skillnad!

Att få bidra till att skapa möjligheter till lärande är viktigt för Kathleen Mahon.

– Det finns människor, både duktiga forskare och författare, som får andra människor att stanna upp och tänka till – jag vill vara en av dessa! En person som kan nå andra och uppmuntra dem att ifrågasätta vad de egentligen gör och varför.

Vad händer när vi gör det här, vad är konsekvenserna av vad vi gör? Och dessa frågor är också konkret kopplade till min forskning, vad gör vi som universitet, som akademiker, när vi undervisar på särskilda sätt… Hur kommer det sig att vi gör just det här? ■

186 6 MAG A SIN

42 FOKUS

Vi är alla människor i vården I september 2017 gick startskottet för högskolans nya forskarutbildning i ämnet vårdvetenskap inom området Människan i vården. Anders Sterner är en av 16 doktorander som bidrar med ny kunskap till omvärlden.

Text Henrik Grönberg Foto Suss Wilén

Det var i juni 2016 som Högskolan i Borås fick tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamen inom området Människan i vården. Doktorandprojekten som nu pågår är flera och handlar om bedömning och beslutsfattande i ambulanssjukvård, ungdomars sömn och vård av äldre med multisjuklighet för att nämna några.

Forskningen fokuserar på patienten och den som ger vård, men också på patientens närstående, vårdstudenter och deras lärande samt på den ledning och organisering som sker inom vården.

– Vi är alla människor i vården och om detta vill och behöver vi veta mer, säger professor Maria Nyström, vetenskaplig ledare för forskarutbildningen.

Hon menar att tyngdpunkten generellt inom sjukvården och forskningen ofta ligger på det medicinska utfallet och dess framsteg. Forskarutbildningen som hon företräder har istället humanvetenskaplig förankring med syftet att bringa ny kunskap som sätter mänsklig aktivitet och den vårdande vården i centrum.

– Oavsett ur vilken aspekt vi studerar vården måste vi förstå hur människor upplever och påverkas av det som sker. Vi vill bidra till att göra vården mer mänsklig, trygg och säker, oavsett om det gäller möten, bedömningar, organisering eller den vårdande behandlingen.

En av doktoranderna är Anders Sterner, som snart kommit halvvägs mot disputationen hösten 2020.

– Vi är ett härligt gäng med bred bas och vida MAG A SI N 1866

inriktningar. Det finns många att bolla med och vi har glädje av varandra, säger han.

Resultatet av hans forskarstudier ska bli en utbildningsintervention, det vill säga utveckling av kurser inom grundutbildningen till sjuksköterska. Interventionen baseras på intervjuer med 17 sjuksköterskor med max ett år i yrket.

– Den bygger helt på sjuksköterskornas egna upplevelser av sin förmåga att hantera akuta situationer. Den kommer att bli unik i sitt slag och ha simulering som verktyg, berättar han.

Syftet är att minska gapet, och osäkerheten,

43 FOKUS

Anders Sterner är doktorand inom Människan i vården och undersöker om sjuksköterskor kan bli bättre rustade för arbetslivet med simulering i undervisningen.

Om forskarutbildningen Människan i vården Startade 2017. I skrivande stund bedriver 16 doktorander forskarstudier i ämnet vårdvetenskap under ledning av ett tiotal professorer, 14 biträdande professorer/docenter och ett antal seniora forskare.

Forskarutbildningen består av tre delar: ett avhandlingsarbete, en kursdel och regelbundna seminarier.

Utbildningen ger doktoranderna kunskapsteorier för analys och värdering samt djupa färdigheter i vetenskaplig metod för insamling av empirisk data. Målet är att utbilda självständiga och kritiska forskare som med teoretisk och metodologisk skicklighet kan genomföra forskning av hög kvalitet. Ett mål är också att öka antalet disputerade lärare.

Den första disputationen ägde rum i oktober 2017, då Gabriella Norberg Boysen la fram sin uppmärksammade avhandling med titeln: ”Patientens tillit till den prehospitala vårdkedjan: Ändamålsenlig vårdnivå för patienter med primärvårdsbehov”.

mellan teori och praktisk tillämpning samt mellan utbildningen och verksamhetens krav.

Tanken är att göra sjuksköterskorna bättre rustade när de kommer ut på vårdavdelningarna.

– Om inte sjuksköterskorna känner sig tillräckligt förberedda efter sin utbildning äventyras säkerheten för alla. Så mina studier riktar sig både till utbildningen, men också till ledarna inom vården, för att peka på hur viktigt det är med exempelvis bra introduktionsprogram när våra nyutbildade sjuksköterskor kommer som nya på arbetsplatserna, säger Anders Sterner. ■ 186 6 MAG A SIN

44

AKTUELLT INTERVJU Utblick

Teknik för bättre ambulanssjukvård Hanna Maurin Söderholm universitetslektor vid Bibliotekshögskolan och inom centrumbildningen PreHospen vid Högskolan i Borås, berättat för Lena M Fredriksson

Foto Ida Danell

J

ag har en bakgrund inom informationsvetenskap och området interaktion mellan människa och dator.

Min forskning handlar om ny informations- och kommunikationsteknik: hur den används och vad människor behöver, med inriktning på det prehospitala området, alltså ambulanssjukvård.

Om man ser på det prehospitala arbetet från ett informationsvetenskapligt perspektiv framträder en sammansatt bild av många olika typer av information och processer som ambulanspersonalen måste hantera. Ambulanssjuksköterskorna har höga krav på sig. De ska klara av många olika situationer, miljöer, typer av åkommor och skador, fatta svåra beslut och överlag kunna ge avancerad vård. De behöver bättre förutsättningar för att göra det på ett säkert sätt.

Området är oerhört eftersatt i relation till var vi och samhället befinner oss rent tekniskt, till exempel när det gäller verktyg för beslutsstöd, dokumentation och journalföring. Därför behövs vår forskning.

Vi behöver också skapa arbetsprocesser där tekniken fungerar i hela den prehospitala vårdkedjan, från att larmsamMAG A SI N 1866

talet rings till dess patienten anländer till sjukhus eller vårdcentral. Ett exempel: ofta behöver ambulanspersonalen använda flera olika journal- och dokumentationssystem och/eller pappersformulär, där de beskriver samma sak i flera olika format. Det skulle underlätta om de bara behövde dokumentera i ett system och då löpande i direkt anslutning till händelsen.

Det är komplexa frågor vi sysslar med och vi måste jobba i tvärvetenskapliga team för att nå framåt. Vi samarbetar bland annat med Högskolan i Skövde och ambulansen i Skaraborg, där vi kopplar ihop spelforskning, informationsvetenskap och prehospital forskning, för att ta reda på hur man på bästa sätt kan träna och utbilda för prehospital vård. Vi jobbar med att skapa kontextualiserade, realistiska simuleringar för hela den prehospitala processen. De bygger på en kombination av miljöer, rollspel och teknik, och gör att ambulanspersonal kan få jobba som de brukar fast i en iscensatt miljö: larmas ut, komma till platsen, överblicka situationen, göra bedömningar och så vidare.

Vi har nu sett att sådana simuleringar kan användas på fler områden, som för att testa nya system eller för att ta reda på vilket beslutsstöd som behövs för att ännu säkrare kunna ställa rätt diagnos och se till att patienten kommer till rätt vårdinstans.

Jag har flera drömprojekt utöver de jag redan jobbar med, till exempel att skapa ett riktigt avancerat prehospitalt forskningslabb för att utveckla och testa

ny teknik och nya arbetssätt i realistiska miljöer och även kunna göra avancerad dataanalys. Eller att titta på vad som händer med information om en patient hela vägen genom vårdkedjan, från 112larm, till sjukhus eller vårdcentral. ■

45 AKTUELLT

Från doktorsavhandling till företag En ny biologisk process kan ta hand om avfall från industrier, samtidigt som en ny produkt skapas – ett proteinrikt djurfoder baserat på svamp. Ramkumar Nair, nydisputerad forskare vid Swedish Centre for Resource Recovery, Högskolan i Borås, utvecklade teknologin under sitt avhandlingsarbete vilket nu har

lett till ett nystartsföretag.

Företaget heter Mycorena AB och har fått 200 000 kronor från Chalmers Innovationskontor för att verifiera processen.

Samhällsengagerad pedagogikforskare lämnar över vid pension Bengt Persson, professor inom pedagogiskt arbete, har gjort sig ett namn inom den internationella forskarscenen för sitt arbete med inkludering i skolan. Hösten 2017 gick han i pension, och i november avtackades han i samband med ett heldagsseminarium med fokus på hans forskningsområde.

Balans ger livskraftiga företag I ett samarbete mellan högskolorna i Borås och Skövde studerar forskarna vad som gör att vissa företag överlever och är framgångsrika över tid – att de har organisatorisk resiliens. Nu kommer andra boken om vad de har kommit fram till, den här gången vänder de sig till forskarvärlden. Titeln är: ”The Resilience Framework – Organizing for sustained viability”.

Förståelse för mönster kan utveckla textildesignområdet Tonje Kristensen Johnstone, universitetslektor och doktorand inom textildesign, har publicerat sin licentiatavhandling. Syftet med hennes doktorandstudier är att undersöka textila mönster som rumslig definierare och vad det betyder i en mönsterkontext inom textildesign. Ett andra syfte är att använda konceptuella rumsliga begrepp som alternativa designvariabler i designprocessen, och att undersöka hur det kan användas för att definiera och analysera mönsterrelationer. De konceptuella rumsliga begreppen tar utgångspunkt i ordklassen adverb, det vill säga ord som beskriver hur, var och när en händelse äger rum.

186 6 MAG A SIN

46

AKTUELLT INTERVJU Framsteg och framgång

Högskolan och Human IT firades År 2017 fyllde högskolan 40 år. Under året arrangerades flera evenemang som knöt an till jubiléet och det bjöds på många tänkvärda nedslag på den historiska tidslinjen på högskolans webbsidor för jubiléet. Tre tydliga spår lyftes fram i den historiska tillbakablicken: den tuffa kampen de första åren, vändningen med snabb utbyggnad av grundutbildningen under början av 1990-talet och därefter den fantastiska utvecklingen som skett de senaste åren i och med forskningens tillväxt och ambitionerna att bli det tredje universitetet i Västsverige.

Text Solveig Klug Foto Suss Wilén

Ett viktigt inslag i jubileumsfirandet var att lyfta fram och synliggöra den forskning som bedrivs inom högskolans forskningsområden. Det gjordes bland annat genom föreläsningsserien ”Forskning som förändrar samhället” där medarbetare inom varje forskningsområde presenterade sin bild av forskningsområdet speglat genom den forskning som de själva bedriver.

Den 7 september firades 40-årsjubileet med besked, för både allmänhet, studenter och medarbetare. Samtidigt uppmärksammades även att de textila utbildningarna fyllde 151 år. Dagen fylldes med tillbakablickar och visionära samtal, utställningar, workshoppar, tårta och guidade turer och avslutades med en utomhuskonsert med gruppen Movits! på Textile Fashion Centers innergård.

20 år med open access 2017 var det också tjugo år sedan tidskriften Human IT grundades vid Bibliotekshögskolan. Förutom att tidskriften var före sin tid inom det ämne den behandlar – mötet mellan människa och informations- och kommunikationsteknik – var det en av de första vetenskapliga open access-tidskrifterna i världen.

MAG A SI N 1866

DISPUTATION Högskolan i Borås oktober 2017 – februari 2018 Tove Agnhage Eco-designed Functionalization of Polyester.

Gabriella Norberg Boysen Patientens tillit till den prehospitala vårdkedjan – ändamålsenlig vårdnivå för patienter med primärvårdsbehov.

Ramkumar Nair Integration of first and second generation bioethanol processes using edible filamentous fungus, Neurospora intermedia.

Regina Jijoho Patinvoh Biological pretreatment and dry digestion process for biogas production.

Kristina Lundberg Everyday ethical and leadership challenges related to undertaking care in combat zones within a military organization.

Konstnärsduon The London Police skapar en street art-målning som blev jubileumspresent från Borås Stad till Högskolan i Borås.

Human IT är ett forum där forskare själva har möjlighet att dela med sig av vetenskapliga resultat och metoder. De artiklar som skickas in granskas sedan av andra forskare för att kontrollera att de håller en hög kvalitativ nivå, så kallad ”peer review”.

Mycket forskning kan i dag vara svår att få tag på, då artiklar är knutna till

stora förlag och höga prenumerationsavgifter. I det här fallet går Högskolan i Borås som lärosäte in och finansierar publiceringen och gör den tillgänglig, och så har det varit redan från starten.

Tidskriftens jubileum uppmärksammades i november som en del i Högskolan i Borås 40-årsjubileum. ■

2

47

LEDARE

AKTUELLT

Nästa nummer

Effektivare högskolelandskap i sikte Detta är i dag en viktig förändring framför allt för mindre och medelstora lärosäten som kläms mellan att forskningsanknyta de samhällskritiska utbildningarna och kunna utveckla forskningsprofiler. Följden av resursbristen är såväl att forskningsanknytningen haltar som att tillräckligt med resurser inte kan tillföras profilområden, den potential som många forskningsmiljöer har utnyttjas inte.

Vårt högskolelandskap är en konsekvens av en rad olika politiska beslut i kombination med universitets och högskolors egen utvecklingskraft. Strategier har formulerats och genomförts, och har ofta handlat om starka utbildnings- och forskningsmiljöer och om att skapa kompletta akademiska miljöer. Bland annat gäller att utbildningsintensiva högskolor har blivit allt mer forskningsorienterade. Det har varit en gynnsam utveckling men resultatet av en successiv, och delvis ostyrd och oplanerad, utveckling är också att det i dag finns oklarheter om huruvida uppgiftsfördelningen mellan olika typer av lärosäten är ändamålsenlig och om landskapet i dag är tillräckligt effektivt. Den pågående utredningen om ett nytt system för styrning och resurstilldelning inom högre utbildning har möjlighet att lägga förslag som kan bidra till ökad kvalitet inom utbildning och forskning. Ett sådant förslag är en utvecklad dialog mellan regeringen och lärosätena i syfte att stödja profilering och särskilda satsningar på profilområden.

1 8 6 6 M AGAS IN

En annan viktig förändring är åtgärder för att främja samverkan mellan lärosäten. Det finns i dag alldeles för svaga incitament för mer systematisk samverkan över lärosätesgränser. En tredje viktig förändring är en ökad andel basanslag. Konkurrens om externa medel är kvalitetsdrivande, men en hög andel externa medel och krav på medfinansiering försvårar för lärosätena att långsiktigt strategiskt utveckla forskningsverksamheten, vilket också har till följd att potentialen inte utnyttjas. En nödvändig förändring och förhoppningsvis ett kommande centralt förslag från utredningen är också att lärosäten som är framgångsrika i arbetet med jämställdhetsintegrering och hållbar utveckling uppmärksammas och premieras för detta. Med enkla medel kan regeringen i handling visa vikten av hållbarhets- och jämställdhetsarbete inom universitet och högskolor, och den möjligheten måste tas tillvara.

Så sammantaget ser jag fram emot ett effektivare högskolelandskap med universitet och högskolor som utmärks för starkt fokus på hållbar utveckling och genomförande av målen för Agenda 2030 i utbildning och forskning.

Björn Brorström Rektor vid Högskolan i Borås

Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Anna Kjellsson Solveig Klug Kontakt kommunikation@hb.se hb.se/1866 Produktion Yellon, yellon.se Tryckeri Stema, Borås Papper 115g/170g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex med två nummer per år Magasin 1866 har tilldelats issn 2001-8274

Framtiden klädd i textila tankar Tänk interiörer och mode, tänk interaktion, och tänk arkitektur – helt utifrån perspektivet textildesign. Detta har 15 doktorander från olika discipliner, ägnat sig åt i tre år. De har experimenterat, nätverkat och samarbetat över ämnesgränser.

Text Solveig Klug Foto Jyoti Kapur

2015 startade forskningsprojektet ArcInTexETN genom EU:s forskningsprogram Horizon 2020. Doktoranderna, som studerar på olika lärosäten i Europa, genomför tvärvetenskaplig forskning inom ämnena textildesign och materialteknik, mode, interaktion samt arkitektur. I olika projekt kring byggnader, rum och kropp undersöker de hur man kan tänka kring design för mer hållbara former för framtidens sätt att leva och bo. Projektet ArcInTexETN pågår till och med sista december 2018. I nästa nummer av 1866 möter vi några av doktoranderna för att se vad de har kommit fram till. ■

 Lek med dofter. Vid en workshop i september 2017 fick deltagarna utveckla metoder för att på olika sätt introducera dofter via textila föremål. Syftet var att visa på de mänskliga instinktiva känslor som uppstår vid beröring och lukt genom de fysiska materialen.

Omslag Nummer 1 2018 Foto Anna Sigge Forskare på högskolorna i Sköve och Borås arbetar bland annat med att ta fram vävda, artificiella muskler. s22–27

1 8 66 M AGAS I N

AKTUELLT

PERSONLIGT

FOKUS

Företag och forskare samverkar för att arbeta med innovation utifrån stora datamängder.

Hjärtstoppsforskaren Johan Herlitz forskning har förändrat och förbättrat vården kring hjärtinfarkt.

Textilreaktorn gör om avfall till produkter.

Har du läst avhandlingen?

Nä, men jag har sett filmen!

Film om vårdforskning, lokal kundanpassad klädproduktion, handelns digitalisering eller textilforskning.

På Högskolan i Borås forskar vi inom sex prioriterade områden: Biblioteks- och informationsvetenskap, Handel och IT, Människan i vården, Pedagogiskt arbete, Resursåtervinning samt Textil och mode.

Varje år gör vi flera filmer om vår forskning för att den ska nå allmänheten på ett förståeligt och lättillgängligt sätt.

Titta på HB Play på play.hb.se

1 2018

NUMMER 1 2018