1866#1 2014

1866 MAGASIN FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS #1/2014

Lean under luppen

Effektiviteten har sina sidor

den perfekta golfsvingen

Ämne för samarbete med Skövde

helena francke forskar kring information och tillgänglighet

kunskap är makt

Samarbete stärker forskningen Källsortering är numera är en vardagsrutin för många. Matavfallet hamnar i den svarta påsen. Plast, glas och papper läggs åt sidan. Och det blir en runda till återvinningsstationen någon gång i veckan. Men vad händer sedan med avfallet? I det här numret har vi gläntat på dörren till avfallets förvandling – när soporna får nytt liv som fiskfoder, blöjor och biogas.

Det händer mycket inom forskningsområdet Resursåtervinning just nu. Under förra året fick det stora anslag från externa finansiärer. Det går i linje med högskolans satsning på att bli ett 40/60-lärosäte, där 60 procent ska motsvara andelen utbildning och 40 procent andelen forskning.

I dag är förhållandet ungefär 80/20. Vår nya vicerektor för forskning, Jenny Johannisson, ska bidra till att högskolan når målet. Hon ska arbeta med strategier för att stärka forskning, forskarutbildning och extern finansiering av forskning.

Ett sätt att stärka forskningen är det strategiska forskningssamarbetet mellan högskolorna i Borås och Skövde. Samarbetet startade för drygt ett år sedan med syftet att skapa ännu fler forskningsintensiva miljöer genom att förena styrkorna. Och nu har det kommit igång ordentligt. Forskarna har formerat sig i grupper under fyra teman. Inom dessa teman är fyra postdoktjänster tillsatta, gästprofessorer är inbjudna och flera forskningsprojekt pågår. Vi har följt med ut till golfbanan för att titta närmare på ett av dem. Där ska forskarna, med hjälp av algoritmer för dataanalys, plocka fram en metod för att förstå hur en golfare kan närma sig den perfekta svingen – något som är en dröm för många golfare.

entré Anna Kjellsson, redaktör anna.kjellsson@hb.se

2

MAGASIN 1866

26

Resursåtervinning är ett viktigt och prioriterat forskningsområde på Högskolan i Borås. Anita Pettersson är en av högskolans forskare och analyserar bland annat aska från avfallsförbränning.

Ur innehållet

#1 2014

När drevet går. Lotta Dellve och hennes forskargrupp intervjuade 45 chefer i vård­organisationer om deras upp­levelser av att bli granskade av medier.

16

En forskargrupp ledd av Berit Lindahl ska ta reda på mer om hur vårdmiljöer påverkar svårt sjuka, bland annat med hjälp av ett special­inrett intensivvårdsrum.

18

Jenny Johannisson är ny vicerektor för forskning vid Högskolan i Borås. Hennes uppdrag är strategier för att stärka forskning, forskar­utbildning och finansiering.

24

MAGASIN 1866

3

1866 MAGASIN 1866 Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Jennifer Tydén, Anna Kjellsson Kontakt kommunikation@hb.se www.hb.se/1866 Produktion Studio Desktop AB, desktop.se Tryckeri Responstryck Papper 115 g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex Magasin 1866 har tilldelats ISSN 2001-8274 Omslagsbild Helena Francke Foto Lars Ardarve MILSTOLPAR 1866 Tekniska Väfskolan grundas 1940 Västra Sveriges sjuksköterskeskola bildas 1948 Tekniska Väfskolan blir Textilinstitutet 1966 Förskollärarseminariet i Borås grundas 1970 Universitetskurser från Göteborgs universitet utlokaliseras 1972 Bibliotekshögskolan etableras i Borås 1977 Högskolan i Borås grundas 1980 Ekonom- och data­ utbildningar startas 1982 Textilinstitutet förstatligas och blir Institutionen Textilhögskolan 1989 Ingenjörsutbildningen startas 1991 Den kommunala handvävningsutbildningen blir en del av högskolan 1995 Högskolan får rätt att utfärda magisterexamen 1996 Professur i biblioteks- och informationsvetenskap inrättas 1999 Vårdhögskolan blir en institution vid Högskolan i Borås 2000 Första professors­ installationen 2004 Invigning av högskolans nya bibliotek 2007 Högskolan får rätt att ge utbildningar på masternivå 2010 Högskolan får rätt att utbilda på forskarnivå 2013 Textilhögskolan flyttar till nya lokaler i Textile Fashion Center

4

MAGASIN 1866

Utbildning och forskning hör ihop Universitets och högskolors unika uppgift är att på vetenskaplig grund bedriva högre utbildning. Kunskapsöverföring till studenter genom föreläsningar, seminarier och handledning är kärnan i vår verksamhet. Nöjda studenter som är väl förberedda för arbetslivet är vår belöning och bekräftelse på att vi bedriver en bra verksamhet.

Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla kvaliteten i våra utbildningar, innehållsmässigt och metodmässigt. En del i kvalitetsutvecklingen är att stärka kopplingarna mellan utbildning och forskning. Det är min övertygelse att långsiktig hög kvalitet i utbildningen gynnas av att egen forskning bedrivs vid lärosätet inom våra utbildningsområden. På samma sätt gynnas forskning av att vi bedriver utbildning, vilket innefattar handledning av studenter och doktorander, projekt och examensarbeten.

En utgångspunkt för det organisationsutvecklingsarbete som genomförs vid högskolan just nu är att vi ska bli ett 60:40 lärosäte; 60 procent utbildning och 40 procent forskning. Vi strävar efter en bättre balans och en naturlig relation mellan utbildning och forskning där lärare är forskare och forskare är lärare. En ökad andel forskning förutsätter ökad extern finansiering och framgångar i konkurrensen om externa medel. 2013 ökade externa forskningsmedel med 22 procent vilket visar att det på högskolan finns en uppsättning forskningsprogram och projekt som är konkurrenskraftiga. Framgången stärker och inspirerar för fortsatta ansträngningar.

1866 beskriver forskningen på högskolan och syftar till att visa upp det vi gör och den profil som verksamheten har. Magasinet har en viktig funktion i att sprida kunskaper från pågående och avslutade projekt och kommunicera framkomna resultat. För ett lärosäte med inriktningen att bedriva vetenskap för profession är 1866 och det inspirerande och intresseväckande sätt som forskningen beskrivs på i magasinet mycket viktig.

ledare Björn Brorström,

Rektor Högskolan i Borås

Engagemang som belönas

Eva-Lotta Franzén, Borås kulturchef uttalar sig i Borås Tidning om skulpturen som kommer att placeras utanför Textile Fashion Center.

Syrgas ifrågasätts vid hjärtinfarkt

Bra att lärare handleder varandra

I ett halvt sekel har sjukhusen gett syrgas till patienter med akut hjärtinfarkt med normal syresättning, utan att ta reda på om det är bra eller inte.

– Nu har det börjat ryktas att det kanske kan vara skadligt, och nu ska vi göra en landsomfat­ tande randomiserad studie för att utreda hur det egentligen ligger till, säger professorn och kardiologen Johan Herlitz vid Högskolan i Borås som tillsammans med forskarkollegor vid Södersjukhuset i Stockholm fått 2,1 miljoner från Hjärt-Lungfonden för studien.

Kollegial handledning är ett av flera ex­ empel på hur lärarkollegor i allt högre utsträck­ ning hjälper varandra till kompetensutveckling.

En aktuell avhandling visar hur detta både ökar samarbetet och minskar konflikterna i skolan.

– Det kollegiala lärandet och delandet av kunskap är överhuvudtaget under stark fram­ växt i svensk skola. Det kan man se i olika lärarlyft som använder kollegial handledning eller liknande kompetensutvecklingsmodel­ ler, exempelvis forskningscirklar, konstaterar Lill Langelotz, författare till avhandlingen och forskare vid Högskolan i Borås. montagebild borås stad

d foto Borås Sta

HB foto magnus ragnvid chammon

högskolan i borås

”Det är en fantastisk skulptur som passar oerhört bra i högskolemiljön för det går att tolka in både bildning och humanitet i den”

För sitt starka samhälls­ engagemang och sin innova­ tiva användning av sociala medier, vinner Lina Thomsgård Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris 2014.

Lina Thomsgård är opinions­­bildare, krönikör och grundare av det ideella jäm­ ställdhets- och mångfaldspro­ jektet Rättviseförmedlingen.

miljoner kronor. Så mycket får 12 projekt vid Hög­skolan i Borås av Linnaeus-Palmeprogrammet för de kommande två åren. Högskolan i Borås är i absoluta toppen när det gäller antal projekt och summan beviljade medel. Linnaeus-Palme är Sidas samarbets- och ut­ bytesprogram för lärare och studenter.

En åtta meter hög skulptur, designad av världskände Jaume Plensa, kommer snart att vara en självklarhet i miljön på högskolans campus utanför Textile Fashion Center. Verket är den största donationen någonsin i Sverige av en enskild skulptur. ”House of knowledge” heter skulpturen som lagom till sommaren kommer att finnas på plats vid entrén till Textile Fashion Center. Den är åtta meter hög och föreställer en människa uppbyggd av virvlande bokstäver.

Sociala medier – för säkerhets skull

foto colourbox

3,4

Spektakulärt verk till campus

Säkerhet och hästhantering hör ihop.

Många hobbyryttare går via sociala medier för att få svar på sina säkerhetsfrågor. En forskar­ grupp vid Högskolan i Borås ska ta reda på hur användningen ser ut.

MAGASIN 1866

5

lean på gott och ont

D

e köpte effektivitet, ordning och reda. På köpet följde detaljstyrning, dålig stämning och ett tråkigare jobb. Det visar Päivi Riestola i sin avhandling ”Chef i en högpresterande kultur”.

Text Lina

Färm

Trenden i världen är tydlig. Sättet att leda och arbeta standardiseras och effektiviseras, under namn som Lean och New Public Management. Men när företag uppdaterar den svenska medarbetarorienterade modellen, riskerar de att slänga ut barnet med badvattnet.

– När ekonomi och kostnadseffektivitet blir överordnat, sjunker vår kreativitet och meningsfullhet. Vi läser ju varje dag om läkare och lärare som inte har tid med patienter och elever för att de måste administrera. Det passiviserar oss, och kvaliteten blir sämre.

Det säger Päivi Riestola, forskare vid Högskolan i Borås.

I arbetet med sin avhandling har hon följt cheferna på ett stort svenskt före­tag under ett år. Då hade de nyss blivit uppköpta av ett globalt företag, som ville satsa långsiktigt.

En ny styrmodell infördes, ”Högpresterande kultur”.

Många av förändringarna var nödvändiga och togs väl emot.

– Tidigare var det inte säkert att alla fick samma infor­ mation, men nu spreds den till alla i organisationen. Och de formaliserade mötena: de skulle börja och sluta i tid och ha både dagordning och protokoll. Det tyckte många var bra, säger Päivi Riestola.

En annan sak som mådde bra av struktur och regler var rekryteringen. Med den brukskultur som tidigare hade präglat företaget hade kontakter ibland gått före kompe­ tens. Det ändrades nu, och dessutom fick alla chefer kom­ petensutveckling.

Men allt gick inte lika smidigt. I intervjuerna med Päivi Riestola berättade cheferna hur de anställda tog hand om varandra. Många hade jobbat där i 40 år. Medarbetarna ar­ betade i team, och när företaget gick bra fick alla anställda lika hög bonus.

Det var den sociala aspekten som vägde upp de delar

6

MAGASIN 1866

Foto

Moa Carlsson

av jobbet som i ärlighetens namn inte var särskilt kul eller meningsfulla, säger Päivi Riestola.

– Med den nya modellen kom det in värderingar som krockade med de egna. När det händer känns det olustigt, går det långt blir folk sjuka eller säger upp sig.

Säljarna som tidigare hade jobbat med långsiktiga kund­ relationer, skulle nu vara mer aggressiva. I stället för att fika och luncha tillsammans med sina arbetskamrater, fick de bara gå ifrån en och en. Allt för att effektivisera. Den kollek­ tiva bonusen för medarbetarna ersattes med en individuell.

Det bröt upp den goda sammanhållningen i teamen.

Päivi Riestola såg också hur ord som delegering i och med den nya styrmodellen fick en annan innebörd, än det haft förut. Cheferna fick visserligen ta ansvar, men blev samtidigt allt mer detaljstyrda. De behövde konstant rap­ portera in siffror i olika system till koncernledningen.

– Det går emot den styrningskultur som organisationer i Sverige varit kända för, som bygger på förtroende. Vi tänker på helheten, men vi respekterar varandras kompetenser och litar på att alla tar ansvar och gör sin del, säger Päivi Riestola.

Sverige var dock ett av de länder som snabbt importerade taylorismen i början av 1900-talet. Men med högkonjunk­ turen på 80-talet behövde företagen ta hand om sin per­ sonal, och organisationerna plattades ut och medarbetarna kom att stå i fokus. Den svenska managementmodellen som föddes då, försvann dock snabbt igen.

Men var allt bättre förr?

– Inte alls, säger Päivi Riestola.

– Vi behöver struktur, ordning och reda för att vara effektiva. Men jag hoppas att företagen är kritiska konsult­ köpare, och funderar över om de har behov av nya styr­ modeller. Det är lätt att göra som alla andra. ‹‹

När ekonomi och kostnadseffektivitet blir överordnade sjunker vår kreativitet och meningsfullhet.

Det har Päivi Riestola kommit fram till i sin avhandling ”Chef i en högpresterande kultur”.

MAGASIN 1866

7

fängslad av ordets makt

D

igital. Det är ett ord som återkommer när Helena Francke beskriver sitt arbete.

Tillgänglig är ett annat. Hennes forskning handlar om hur människor går tillväga för att hitta trovärdig digital information och hur fler forskningsartiklar ska kunna bli digitalt tillgängliga för alla.

Men trots att arbetet kretsar mycket kring det digitala beskriver Helena Francke sig hellre som en bokmänniska än en datanörd. En sak har varit ganska klar ända sedan hon var liten: att hon skulle syssla med det skrivna ordet i någon form. text Lena

8

MAGASIN 1866

M Fredriksson

foto

lars ardarve

›› MAGASIN 1866

9

Helena francke Är: Universitetslektor och programansvarig för två masterprogram i Biblioteksoch informationsvetenskap. Ålder: 40 år.

Bor: I lägenhet nära Slottsskogen i Göteborg.

Familj: Sambo.

Fritid: Läser skönlitteratur, facklitteratur och tidskrifter, ser på film och teater, reser, lagar mat och umgås med vänner.

Planerar: En semesterresa till Japan, för maten, kulturen, naturen och designen.

Gillar: När man har ett gäng människor som fungerar väl tillsammans.

Personlighet: Nyfiken, noggrann och diplomatisk.

Brinner för: Att människor ska kunna få tillgång till information som är användbar för dem.

Vill kunna: Japanska.

Skulle vilja ha: Mer tid.

Gör om tio år: Det vet jag inte och jag gillar att inte riktigt veta. Jag planerar inte så långt fram. Kanske att jag jobbar utomlands en period för att fånga in andra perspektiv och erfarenheter. Vi får se.

Blir lycklig av: Solsken.

Favoritapp: I min Ipad är det GoodReader, som är bra för att läsa pdf:er och andra format och där man kan göra kommentarer och en massa annat.

Detta vet inte så många om mig: Att jag har vunnit första pris för en dikt i en dikttävling, men numera skriver jag bara vetenskapligt.

Läser just nu: The marrying of Chani Kaufman av Eve Harris, som handlar om ungdomar i ett ultraortodoxt samhälle i London.

10

MAGASIN 1866

Helena Francke har arbetat vid Högskolan i Borås sedan 1999, då hon avslutade sina studier vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan. Nu är hon universitetslektor och varvar forskning med undervisning.

Man kan säga att hennes forskning har två huvud­ inriktningar: att förstå hur unga människor hittar och bedömer trovärdigheten hos digital information och att undersöka metoder för att göra vetenskaplig kom­ munikation digitalt tillgänglig och lätt att hitta.

Helena Francke medger att det nog bor en folkbil­ dare i henne. Hon brinner för att tillgängliggöra infor­ mation för oss alla. Framför allt digitalt.

– Om vi ska kunna fatta beslut som är viktiga både för oss själva och för samhället på ett bra sätt måste vi först och främst kunna hitta rätt kunskap, säger hon.

Vi måste också kunna bedöma hur tillförlitlig den kunskapen är. Och det är ganska komplicerat i dagens informationssamhälle.

Hon ger ett exempel som rör många av oss: att spara till pensionen.

– Det omgärdas i dag av en mängd beslut som måste fattas om olika sparformer, fonder och risknivåer. Hur skaffar vi oss information om det? Och om vi bryr oss om hur etiska de företag vi investerar i är, hur tar vi reda på hur de agerar?

Det här behovet av att hitta information och kunna bedöma dess trovärdighet gäller inte enbart pensions­ sparande, utan massor av andra saker omkring oss.

Om vi ska kunna bedöma aktuella händelser i vår om­ givning behöver vi en djupgående förståelse för olika informationskällor och vi måste kunna tolka vad som ligger bakom olika ståndpunkter.

– Vi kommer nog aldrig att kunna ha full kontroll och inblick i informationsflödet, säger Helena Francke.

Men med ökad kunskap om samhället och olika me­ kanismer i det kan vi ändå bilda oss en uppfattning om vartåt det lutar, även om vi vet att vår uppfattning sällan baseras på fullständig kunskap om en fråga.

Helena Francke har alltid läst mycket, och varit intresserad av kultur av olika slag. Film, teater och olika mänskliga kulturer. Flera av hennes anhöriga är biblio­tekarier, bland annat mormor. Och pappa sam­ lar på böcker.

– Men det gör inte jag. Fast jag samlar på mig böcker, men det är en annan sak.

Hon skrattar till och berättar hur hon efter att ha gått naturvetenskapligt program på gymnasiet, ”för att kunna välja vilket yrke som helst”, valde att plugga engelska och litteraturvetenskap vid Göteborgs uni­ versitet.

– Litteraturvetenskap är ett område där man lär sig att förhålla sig till texter i alla ämnen. Men det är svårt att få jobb som litteraturvetare.

En bokmänniska, som sagt. Men ganska tidigt kom hennes första lite djupare kontakt med den digi­tala världen: en kurs i textkodning, med html och lik­ nande språk i mitten av 1990-talet under studierna i litteraturvetenskap.

Efter språk- och litteraturstudierna började hon på Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås.

– Jag hade alltid tänkt att det skulle vara roligt att vara bibliotekarie. På den utbildningen gick jag ytter­ ligare några kurser om kodning och sådant. Jag tyckte det var roligt och läste sedan in mig allt mer på det området.

I stället för att arbeta som bibliotekarie blev hon kvar på högskolan och började undervisa, bland annat i webbdesign och webbpublicering. Och hon började forska.

– Undervisning är en väldigt viktig bit av det vi som är anställda på högskolor gör, säger hon. Det handlar inte enbart om forskning. Som lärare vill jag vara ett redskap för att studenterna ska kunna utveckla kunskaper som gör dem till duktiga bibliotekarier, in­ formationsspecialister eller forskare och för att de ska bli mer reflekterande i sin syn på världen.

”Om vi ska kunna fatta beslut på ett bra sätt måste vi först och främst kunna hitta rätt kunskap” Genom åren har de två huvudspåren i Helena Franckes forskning löpt sida vid sida. Hon har till exempel deltagit i ett forskningsprojekt om hur gymnasie­elever letar information till sina skoluppgif­ ter och hur de förhåller sig till trovärdighet och käll­ kritik, särskilt inom sociala medier. Projektet hette Ex­ pertis, auktoritet och kontroll på Internet (EXAKT).

– Där studerade vi också hur lärare och biblioteka­ rier såg på trovärdighet på nätet. Det är ju ofta de som undervisar eleverna om källkritik. Och det är lärarna som i slutänden bedömer elevernas skolarbeten.

Studien inkluderade även så kallade wikipedianer, alltså personer som är mycket aktiva och lägger ut in­ formation på Wikipedia. Hur tänker de om trovär­ digheten hos det de redigerar på Wikipedia? Och hur bedömer de andra källor?

Vad kom ni fram till i projektet?

– Vi kunde bland annat identifiera olika strategier och förhållningssätt i de resonemang som eleverna an­ vände sig av för att bedöma trovärdighet. Ofta var de rätt medvetna om de klassiska källkritiska frågorna som vem som står bakom informationen och vilket syftet

›› MAGASIN 1866

11

Aa

Aa Courier. 1992, special­arbete på gymnasiet utskrivet på datorn på mammas jobb (”Varför har Byron fått en så framträdande roll inom romantiken?”)

ASCII. 1992–1993, universitetsstudier i Kanada, första mötet med Internet

Rotunda. 1993 och framåt, fuskar i kalligrafi för hemmabruk

Aa

Courier. 1994, första redaktörsuppdraget (volontärarbete), för diktsamlingen One One Four

med att tillgängliggöra den är. Andra strategier var att jämföra olika källor med varandra eller att se till om den som stod bakom en källa representerade en god sak. Undervisning om källkritik är viktig. Unga kan vissa saker, men alla kan inte samma saker. Man ska inte utgå från att alla unga kan allt om digitala medier.

Det visade sig också att eleverna ofta tolkar sär­skilda genrer som att de innehåller ”fakta” eller ”åsikter”.

Där brukade bloggar klassas som ”åsikter” och infor­ mation från Wikipedia hamna under ”fakta”, eftersom det ansågs vara ett uppslagsverk.

– Wikipedia är ju en sorts uppslagsverk, men det är också ett socialt medium eftersom det är användare som själva skriver in uppslagsposterna i verket. Fram­ för allt behöver man ofta gå djupare in i källorna än att bara titta till genre.

”Att vara forskare är nog mer socialt än vad många tror” Även om man i teorin vet att man ska kolla vem som har skrivit en text och om den är vinklad kan det vara svårt att bedöma trovärdigheten när man väl sitter där och läser texten.

– Bedömandet tar tid. Det är inte så enkelt att översätta kunskaperna i källkritik i bedömningen av en specifik webbsida i de fall där det inte väldigt tydligt märks om den är trovärdig eller inte. Inte ens forskare har så lätt att se igenom det här i sina egna forskningsområden. Det är en utmaning för skol­ personal att undervisa om detta och det kräver mycket undervisningstid.

Sedan några år sitter Helena Francke med i led­ ningsgruppen för Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället (LinCS), ett samarbete mellan forskare på Bibliotekshögskolan samt Utbildningsvetenskapliga fakulteten och IT-

12

MAGASIN 1866

Aa Helvetica. 1995, C-uppsats i engelsk litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet skriven på en då relativt ny Mac (”The challenging of genre boundaries in Michael Ondaatje’s novels”)

fakulteten vid Göteborgs universitet. Med stöd från Vetenskapsrådet studerar de lärande och interaktion i ett sociokulturellt perspektiv.

LinCS är ett exempel på samarbete mellan olika forskare. EXAKT var ett annat.

Arbetar man mest i grupp som forskare?

– Nja, en hel del gör man i ensamhet, men att vara forskare är nog mer socialt än vad många tror. Man arbetar dels med att konstruktivt ifrågasätta varandras idéer och texter, och dels i gemensamma projekt. Jag tror att resultaten blir bättre om man samarbetar, i alla fall om man kan inspirera och driva varandra till att tänka lite längre än vad man hade gjort på egen hand.

Fönstren i Helena Franckes arbetsrum vetter mot den trafiktäta Kungsleden. Men rummet ligger så högt upp att man inte ser trafiken. I stället hamnar blicken på studentboendet Bifrost som har stramt grafiskt mönstrade väggar i svart-vitt-grått. Det är lugnt och stilla. Bara då och då rör sig någon i Bifrosts gångar.

Väggarnas grafiska mönster tilltalar Helena Francke.

– Jag tycker om vackra saker! Och jag intresserar mig för hur det digitala materialet ser ut på skärmen, och fascineras av typsnitt. Jag funderar också på hur man ska designa för att information ska bli så använd­ bar som möjligt för stora grupper av människor.

När hon under några år var redaktör för open accesstidskriften Human IT arbetade hon mycket med kva­ liteten på artiklarna, men också med hur de ser ut på webbsidan.

Under uppdraget som redaktör väcktes ett intresse för det som hon sedan skrev sin doktorsavhandling om. Hon disputerade 2008 med avhandlingen ”The (re)creation of scholarly journals: Document and in­ formation architecture in Open Access e-journals”.

Open access-publicering är när vetenskapliga artiklar och publikationer publiceras på internet fritt tillgäng­ liga för alla.

Här studerade hon vilken information open accesstidskrifter erbjuder för att läsare ska kunna bedöma deras trovärdighet. Hon undersökte också i vilken mån forskare utnyttjade de olika möjligheter som

Aa

Aa

Times New Roman. 1999, Magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås skriven på stationär dator och i bibliotekets datasalar (”Svenska kataloger på webben”)

Trade Gothic. 2000–2008, redaktör för tidskriften Human IT, designad av Maria Oijens

Aa Garamond. 2008, disputerade på avhandlingen ”(Re)creations of scholarly journals”, färdigställd i InDesign av sambon (tjänsten återgäldades några år senare)

Kinesiskt tecken. 2009, turist­ resa i Kina öppnade ögonen för andra teckensystem

Med flera bibliotekarier i släkten och en tidigt väckt läslust är det inte konstigt att Helena Francke beskriver sig själv som något av en bokmänniska. Men i sin forskning ägnar hon sig mer åt digital information. Hon undersöker bland annat hur man kan göra vetenskaplig kommunikation tillgänglig på nätet.

finns på internet för att berätta om forskning, till ex­ empel genom att illustrera det som studeras med hjälp av filmer, bilder och ljud och inte enbart i text.

– Open access syftar till att hitta modeller för att vetenskapliga publikationer ska vara fritt tillgängliga både för privatpersoner och forskare, och även att små och medelstora företag ska kunna ta del av vetenskap­ liga artiklar. Det är ju så viktigt att få tillgång till in­ formation för att kunna göra informerade val i arbete och vardagsliv.

När forskning ska publiceras berörs många olika

frågor, som upphovsrätt och vad man rent juridiskt har rätt att publicera.

– Mycket fokus har legat på att förlagen ska kunna fortsätta att verka kommersiellt. Men en viktig fråga är hur stora vinster de ska kunna få från vetenskapliga arbeten, när det ofta är det offentliga som har betalat för forskningen.

På sistone har stora forskningsfinansiärer börjat gå in med krav på att publikationer från projekt som de finansierar ska publiceras som open access.

›› MAGASIN 1866

13

tiska kunskapen har studenterna fått sätta upp en egen vetenskaplig tidskrift och producera artiklar som de har granskat åt varandra. Genom att de följer forsk­ ningsprocessen och sedan publicerar sina texter får de bättre förståelse för publicering från ett forskarhåll.

Genom det studenterna läser och de små studier de genomför skaffar de kunskaper om hur användandet av tekniken samspelar med samhället i stort och hur publicering aktualiserar både politiska, ekonomiska, juridiska och kulturella aspekter. Det är kunskaper som behövs både när man ska tillgängliggöra informa­ tion för andra och om man själv ska publicera sådant material.

Helena Francke vill gärna sprida kunskap och skapa samtal om forskning.

Posters som har visats på vetenskapliga konferenser kan efteråt användas för att kommunicera om forskningen även på hemmaplan.

– Deras krav på forskarna väger tungt även gent­ emot förlagen, det tycker jag är bra. På det viset kan mer information bli tillgänglig för fler.

På Bibliotekshögskolan finns två svenskspråkiga masterprogram, som båda har starka inslag av digitala tjänster. Helena Francke är en av de som ansvarar för programmen. Kanske är undervisningen om digitala tjänster den arbetsuppgift som allra mest knyter ihop Helena Franckes två områden genom att kombinera ett fokus på hur källor skapas med hur de kan sökas efter och hur trovärdigheten bedöms när de ska använ­ das. Hon håller i en kurs om vetenskaplig publicering där studenter lär sig hur de kan göra forskningsartiklar tillgängliga och lätta att hitta.

– De ska både få en teoretisk förståelse för vilken roll publicering har inom vetenskap och konkret kun­ skap om hur publicering går till. För att få den prak­

På anslagstavlan i Helena Franckes arbetsrum hänger en affisch från Peter Greenaways utställning ”Flyga över vatten” på Malmö konsthall. Bilden visar en siluett av en Ikarosfigur med rosa änglavingar. Det är nog ingen slump att hon har just den bilden i sitt blickfång.

Den grekiska mytologin berättar om hur Ikaros flydde från fångenskap genom att flyga med vingar av fjädrar och vax. Tyvärr trotsade han sin fars varningar och flög för nära solen, varpå vaxet i vingarna smälte och Ikaros störtade i havet. På utställningen som af­ fischen hörde till kunde besökarna välja vilket vatten han skulle störta i – det fanns en mängd lokala vatten­ prover med olika kvalitet i utställningshallen. Kanske utställaren ville visa hur vi av obetänksamhet riskerar att förstöra våra drömmar om frihet. Men utställning­ ens färger gick från mörka till ljusa, som en resa mot ökade kunskaper och större möjligheter till medvetna val.

– Jag lockas av att förstå vår omgivning. Att hitta olika förklaringar till varför människor fungerar som vi gör och i relation till de redskap vi har, som text, språk och datorer. Jag vill förstå hur folk resonerar och agerar när de tar till sig information. Och jag vill sprida den kunskapen vidare. ‹‹

Några av Helenas lästips Sigrid Combüchen Byron: en roman (1988)

Jeanette Winterson Varför vara lycklig när du kan vara normal?

(2011)

14

MAGASIN 1866

Michael Ondaatje I skepnad av ett lejon (1985)

Bruce Chatwin Drömspår (1986)

Salman Rushdie Öst, väst: berättelser (1994)

Evelyn Waugh En förlorad värld (1945)

Laurie R. King Drottningfällan (Mary Russell-serien) (1995)

när blir maten värd en resa?

Kulinarisk turism innebär att mat och dryck finns med i planeringen av resan. Dagens turister lägger, näst efter boendet, ner mest pengar på att äta. Ett forskningsprojekt ska öka förståelsen för matens betydelse i omvandlingen av Sverige från industriekonomi till upplevelsebaserad tjänsteproduktion. foto colourbox

MAGASIN 1866

15

Trygga chefer

B

rist på barnmorskor, patienter i korridorerna och ambulanser som inte kommer. Mörka rubriker om brister i vården är ingen ovanlighet, och ofta är det en chef som får stå till svars.

– Ett drev startar vanligtvis med att det har skett ett politiskt beslut om omorganisering, det kan vara att slå samman enheter. Konsekvenserna blir att starka professionsgrupper inom organisationen går till medierna, säger Lotta Dellve, professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.

Text Anna

Lotta Dellve

16

MAGASIN 1866

Kjellsson

Illustration

Annika Carlsson

Blossiga i ansiktet, hjärtklappning och svårt att prata om det som hänt – även flera år efter drevet.

Det är några exempel på vad som mötte Lotta Dellve och hennes forskargrupp när de intervjuade 45 chefer i vård­organisationer från hela landet om deras upp­ levelser av att bli granskade av medier.

– Det är en känsla av att bli kränkt och kränkt­ heten består i personfrågan, att inte kunna försvara sig varken inom verksamheten eller mot medierna, kon­ staterar Lotta Dellve, som har lett projektet.

Porträttfoto

Ulf Nilsson

Syftet var att få en djupare kunskap om hur chefer påverkas av att personligen sättas i fokus i medierna, hur man kan förebygga negativa situationer och vilket stöd som krävs.

Forskarna skickade även ut en enkät till landets samtliga förvaltningschefer inom vård eller omsorg.

– 80 procent av cheferna möter kritiskt granskande medier i alla fall en gång om året. Och hälften av dem får stressymptom, säger hon.

Forskarna såg att det är viktigt med en mediestra­

klarar drevet tegi, det ger en känsla av trygghet. Cheferna hanterade nämligen medier på olika sätt. Vissa kunde ha ett kort i fickan med exempelvis vilken typ av frågor man kan svara på. Medan andra inte ens hade tänkt på att ha en strategi.

– En del hade mer reaktiva strategier som inte var så bra, och som också kunde utvecklas efter obehagliga möten med medier. Exempelvis valde de att inte svara när de kände igen numret som ringde och de visste vilken journalist det var, menar Lotta Dellve.

Forskningsprojektet resulterade i rapporten ”Ledarskap i vården: att möta media och undvika person­ fokus­erade drev”. Boken kan användas som en hand­ bok för chefer inom vården, det finns bland annat exempel på hur en mediestrategi kan se ut.

Men en mediestrategi är inte den enda lösningen.

Organisationerna behöver även ledningsgrupper där man stöttar varandra och tänker i vi-form. Det behövs dessutom en utveckling av samarbetet med kommuni­ kationsavdelningen.

– Med trygga organisationer, fungerande lednings­ grupper och öppen kommunikation så behöver det inte bli så personfokuserat, säger Lotta Dellve. ‹‹

5 tips för att minska osäkerhet och personfokus: ›› Mediauppmärksamhet är en angelägenhet för ledningsgruppen. Alternera vem som pratar med medier för att undvika personifiering av frågor.

›› Utarbeta en mediestrategi som understödjer en saklig beskrivning av verksamheten i medier: Utgå från öppenhet och förståelse av medieprocesser.

›› Ha information om verksamhetens uppdrag, mål och resultat tillgänglig på till exempel hemsidan.

›› Utnyttja kompetens hos verksamhetens informationsansvariga inför, under och efter möten med medier.

›› Möt medier: Var tillgänglig, svara snabbt men ge dig också tid att undersöka sakfrågor.

forskningsProjektet Projektet är finansierat av AFA försäkring. Forskargruppen består av leg. psykolog och doktorand Maria Wramsten Wilmar, leg. psykolog Christian Jacobsson, båda vid Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet, Gunnar Ahlborg jr, leg. överläkare och docent i arbetsmedicin samt chef för Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen och professor Lotta Dellve vid Högskolan i Borås och KTH (projektledare).

MAGASIN 1866

17

I

jakten på en perfekt sving sportvärlden finns få saker som anses så svårt som en bra golfsving. Den perfekta svingen upplever spelaren kanske några få gånger i livet.

Fast nu ska forskare från Borås och Skövde vetenskapligt plocka fram en metod för att förstå hur en golfare ska kunna närma sig den perfekta svingen.

Text Gunnar

Fägersten Novik

– Ingen har tidigare tittat på data som vi ska göra.

Vi mäter hur en grupp golfare tekniskt fungerar. Se­ dan kan vi till exempel hitta likheter hos grupper med jämförbar kompetensnivå, berättar Rikard König, som forskar vid Högskolan i Borås.

Grunden för forskningen är hanteringen av mycket data. 500 golfare slår vardera 10 slag. Slagen registre­ ras både med kameror och med dopplerradar. Radarn ”ser” sammanlagt 26 olika variabler för varje slag, från ögonblicket då klubban träffar bollen tills att bollen ligger ute på banan. Det nya med denna forskning är dock inte själva insamlandet av all data, utan sättet att

Foto

Ulf Nilsson

omforma den till ren information, via det som kallas data mining.

– Vi har tre delmål eller nivåer med forskningen, berättar Rikard König.

– Först ska vi hitta nya eller förbättrade algoritmer för dataanalys som beskriver en speciell grupp golfares resultat, det är grundforskningen. Sedan vill vi hitta en metod för att kombinera videoresultat med data från dopplerradarn. Slutligen är målet att hitta en metod för tillämpningen.

Han samarbetar med två examensarbetande stu­ denter och ett golfpro för att få fram en praktiskt an-

forskningssamarbetet Borås – Skövde Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde driver ett strategiskt forskningssamarbete som Västra Götalandsregionen delfinansierar.

Syftet är att bygga kraftfulla gemensamma forskningsmiljöer som ger starkare lärosäten i regionen. Samarbetet sker inom fyra forsk­ ningsområden och sträcker sig fram till 2017: l Informations- och kommunikationsteknik l Design, textil och hållbar utveckling l Vård och välbefinnande l Framtidens företagande och nya affärs modeller Informations- och kommunikationsteknik Användningen av tjänster som tillhandahålls över internet ökar för varje år. Det handlar

18

MAGASIN 1866

inte enbart om e-handel, utan även om exempelvis e-hälsa, e-myndigheter och e-lärande. Forskargruppen inom temat Informations- och kommunikationsteknik möter dessa utmaningar genom fokuserade insatser under begreppet Framtidens e-tjänster.

Temats övergripande målsättning är att identifiera samarbetsmöjligheter mellan lärosätena, att stärka dessa genom gemensamma aktiviteter och att bredda och fördjupa grunden för framtida samproduktion. Dessutom är ett av målen att skapa en vital och sammanhållen forskarmiljö.

Sex tvååriga samverkansprojekt inom informationsfusion i e-tjänster, prehospital sjukvård, sports analy­tics, verktyg för

e-lärande, effektiv e-förvaltning respektive öppna e-tjänster har startat.

Design, textil och hållbar utveckling Forskargruppen inom temat Design, textil och hållbar utveckling har som mål att etablera ett öppet, dynamiskt och hållbart ekosystem för forskning, innovation och utbildning inom Smart Textiles.

Forskargruppen har identifierat två domäner inom temat där högskolorna är som starkast. För Högskolan i Skövde är det ”advanced information systems and models”.

Och för Högskolan i Borås är det ”design and textile technology in smart textiles”.

Genom sam­arbetet behåller och utvidgar

Golfpron Peter Brattberg svingar medan Erik Martinsson, Johan Brännmar och Rickard König kollar data.

vändbar metod. Forskningen sker gemensamt för Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde. Finansi­ eringen står Västra Götalandsregionen för, med mo­ tivet att skapa samarbetsformer högskolorna emellan.

Tanken är att högskolorna gemensamt ska utveckla forskningskompetens.

– Golfsvingforskningen är både vetenskapligt vik­ tig och tillämpningsbar. Framtagande av algoritmer för dataanalys är mycket aktuellt, motsvarande forsk­ ning kring algoritmer för att beskriva minsta gemen­

högskolorna sina ledande roller inom respektive domän. Detta kommer också att leda till att lärosätena stärker sin långsiktiga konkurrenskraft och innovationspotential inom den svenska textilindustrin såväl som inom nya områden för textil.

Forskargruppen kommer att driva arbetet genom fyra postdok-tjänster, två med bas i Borås och två i Skövde.

Vård och välbefinnande En växande äldre befolkning är en stor utmaning för hela västvärlden. Hur kan man öka sina individuella förutsättningar för hälsa vid hög ålder? Det är en angelägen fråga, därför har forskargruppen inom temat Vård

samma nämnaren i stora datainsamlingar (så kallat Big Data Analytics) sker inom många områden, som till exempel bil- och läkemedelsindustri.

Trots att forskningsgruppen från Borås och Skövde bara hållit på sedan januari, finns redan hopp om goda resultat.

– Vi har i en enkel förstudie sett att det går att beskriva en bra sving, nu ska vi ta in data från våra 500 golfare och börja bearbeta materialet, avslutar Rikard König. ‹‹

och välbefinnande startat forskningsprogrammet Åldras, leva, lära. Åldras, leva, lära inbegriper både forskare från Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde. Det är ett jämt antal forskare från båda lärosätena och båda bidrar med lika mycket medel. Inom programmet har forskarna startat flera projekt bland annat för att ta reda på hur man kan få en hälsosam ålderdom och hur man kan hantera långvarig smärta och sjukdom.

Framtidens företagande och nya affärsmodeller Forskargruppen arbetar efter en match making-modell där man huvudsakligen in-

vesterar i forskare från respektive högskola som är intresserade av att starta samverkan genom gemensamma forskningsansökningar i forskningssamarbetet. Dessutom satsar gruppen på samarbete med framstående internationella forskare. Bland annat har nio samverkansprojekt kommit igång kring exempelvis generationsskiften inom familjeföretag, ny teknik inom handel samt verksamhets­ utveckling inom textilbranschen.

Forskargruppen satsar också på gästforskare. Tanken är att de med sina före­ läsningar och kommentarer på texter ska inspirera forskarna på båda lärosätena att ta fram publikationer och starka forsknings­ ansökningar.

MAGASIN 1866

19

forskningen främst

I

mars började Jenny Johannisson sitt uppdrag som vicerektor för forskning vid Högskolan i Borås. Hon ska arbeta med strategier för att stärka forskning, forskarutbildning och extern finansiering av forskningen.

Text Lena

M Fredriksson

Högskolan i Borås har en målsättning att bli ett så kallat 60/40-lärosäte, där siffrorna 60 och 40 anger hur stor del av verksamheten som ska vara utbildning (60 procent) respektive forskning (40 procent). I dagsläget är siffrorna ungefär 80/20. Andelen forskning ska alltså öka.

– Detta ska ske utan att vi minskar på utbildning och utan att vi för över pengar från utbildning till forskning, säger Jenny Johannisson.

Förändringen ska förbättra för studenterna genom att utbildningarna får ännu högre kvalitet.

– De blir förankrade i aktuell forskning som bedrivs av högskolans egna forskare, vilket kan locka hit ännu fler kompetenta forskare. Då kan studenterna i ökad utsträckning involveras i forskningsverksamheten.

Jenny Johannisson vill stimulera samverkan mellan forsk­are, program och projekt, så att man kan gå ihop i olika konstellationer och dra fördel av varandras perspektiv och kontaktnät.

– Min arbetsgrupp och jag har tagit fram ett förslag till en handlingsplan med åtgärder, säger Jenny Johannisson.

Villkoren och sätten att uppnå 60/40 ser olika ut på olika forskningsområden och våra strategier ska grunda sig i verkligheten och inte i påhittade mallar.

20

MAGASIN 1866

Foto

Ulf Nilsson

En åtgärd som kan bli aktuell är att inrätta ett så kallat Grants and Innovation Office, som samlar rådgivning och administrativt stöd till forskarna om forskningsfinansiering och som har koll på utlysningar och formalia kring ansökningar.

”Som vicerektor vill jag föra vidare det som jag själv har fått ta del av” Jenny Johannisson, som är docent, kommer att behålla sin ordinarie lektorstjänst inom Biblioteks- och informationsvetenskap på deltid. Det är en fördel att som aktiv forskare med fokus på kulturpolitik ha kvar en fot i den vardag som forskarkollegerna verkar i.

– Som vicerektor vill jag föra vidare det som jag själv har fått ta del av under mina år här på högskolan, säger hon. Att bejaka goda idéer, att stötta utveckling och att odla den tradition som har gett mig möjlighet att utvecklas på så många olika sätt: som lärare, som forskare och som organisatör. ‹‹

MAGASIN 1866

21

I

intensivvård i ny miljö ett specialinrett intensivvårdsrum på sjukhuset i Borås studeras hur miljön påverkar patienters upplevelser och återhämtning.

Nu har en forskargrupp fått anslag från Vetenskapsrådet för att utveckla forskningen om hur vårdmiljöer påverkar svårt sjuka. text och foto

lena M Fredriksson

Det aktuella rummet har plats för två patienter som vårdas av samma personal som de som vårdas i ett ordinarie tvåbäddsrum på intensivvårdsavdelningen.

Forskare jämför upplevelserna hos patienter som har vårdats i specialrummet med de som vårdats i ordi­ narie rum.

– Patienter på en intensivvårdsavdelning hålls ofta delvis nedsövda, säger Berit Lindahl, docent i vård­vetenskap vid Högskolan i Borås och ledare för forskar­ gruppen, som arbetar med flera studier om vårdmiljöer. Därför har man trott att de inte upp­fattar så mycket av omgivningen, men det har visat sig att de uppfattar mycket av det som sker, hörs och syns omkring dem. Nu vill vi undersöka hur man skapar miljöer som kan gynna tillfrisknandet.

Det specialinredda rummet innebär en förändring av ljud, ljus och interiörer. Apparater har placerats vid sidan om sängen i stället för vid huvudänden. Sängen kan skjutas in mot en sorts sänggavel, i stället för att stå fritt på golvet.

Textilier är valda i milda färger och miljövänliga material. Antalet stimuli har minskats, till exempel ge­ nom att taket ovanför patienten är slätt och att man kan placera pärmar i en dold hylla bakom en white­ board. Ljudabsorbenter har installerats i tak och väg­ gar.

– Vi har också en automatisk styrning av ljuset, det är cykliskt, alltså följer och förstärker dygnets vanliga rytm säger Berit Lindahl. En klocka som patienterna får runt handleden visar hur mycket de rör sig, vid vilken tid och vilket ljus.

Några dagar efter att de har lämnat intensivvårds­ avdelningen intervjuas patienter från båda typerna av rum om hur de har sovit och om de har upplevt några mardrömmar – något som är vanligt bland intensiv­ vårdspatienter.

Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och invol­ verar forskare inom vård, textil och arkitektur vid flera olika lärosäten. Vetenskapsrådets bidrag gör det nu möjligt att utvidga projektet ”Evidensbaserad design i högteknologiska vårdmiljöer – en framtida utma­ ning”. ‹‹

Berith Lindahl undersöker hur ett specialinrett intensivvårdrum kan påverka patienter även när de är nedsövda.

22

MAGASIN 1866

Fotnot: Medsökande i forskningsprojektet: Berit Lindahl (huvudsökande), docent, Högskolan i Borås, Ingegerd Bergbom, professor, Göteborgs universitet, Inga Malmqvist, docent, Chalmers tekniska högskola, Kerstin Persson Waye, professor, Göteborgs universitet och Lars Hallnäs, professor, Högskolan i Borås.

foto miriam carlsson, fotomedia säs

Det specialinredda intensivvårdsrummet ska upplevas lugnt och harmoniskt. Placeringen av apparater och belysning, val av textilier och övrig inredning har gjorts för att förstärka den lugna känslan. Papper göms i en hylla bakom en whiteboard och ett par stolar för besökande finns redan från början på plats i rummet. Längst ned till höger ett traditionellt intensivvårdsrum.

MAGASIN 1866

23

Forskaren Lars G Strömberg vill ge sig in i arkiven och undersöka entreprenörerna – var bodde de, och var kom de ifrån?

textila arvet en myt?

Sjuhäradsbygden föder entreprenörer och kreatörer. Eller?

Om Lars G Strömbergs teori håller, kan bygden få se sin självbild knaka i fogarna.

Text Lina

Färm

I arkiven finns allt sparat. Lars G Strömberg, forsk­are och lektor vid Textilhögskolan, vill damma av längderna och se vilka entre­ prenörerna var, var de bodde och var de kom ifrån. Hela vägen tillbaka till början av 1800-talet.

– Ingen har undersökt hur det verkligen är. Kan det vara så att lokalbefolkningen slår sig för bröstet och är nöjda med det de har, medan de egentliga entre­prenörerna är de som kommit utifrån?

Ett exempel på det är Sven Eriksson i Kinna, som 1834 grunda­ de Sveriges första mekaniska bomulls­väveri, Rydboholms konst­ väfveri. Han är en del av regionens textila kulturarv, som än i dag används för att legitimera företags profil utåt.

Men Sven Erikssons mor var inflyttad från Småland. För 180 år sedan var det ett mentalt mycket större avstånd än i dag.

Andra inflyttade kom från Varberg och Göteborg, precis som pendlaren Lars G Strömberg.

24

MAGASIN 1866

Foto

Anna Sigge

– Kanske är det så att en entreprenör kommer utifrån och ser möjligheterna och strukturerna i ett samhälle, saker som inte de infödda ser. Kunskapen skulle kunna användas för att visa på ett mönster i entreprenörskap.

Lars G Strömberg har tidigare forskat kring det textila kultur­ arvet, och är intresserad av hur det används. I den nya, planerade forskningen tillsammans med forskarkollegorna Olof Brunninge och Börje Boers, ingår också att reda ut entreprenörbegreppet, vem en sådan egentligen är.

Finansieringen för projektet är ännu inte klar, men Lars G Strömberg har goda förhoppningar om att få ge sig in i arkiven.

Det låter som att det kan bli jobbigt för folk ifrån bygden att höra, om din teori stämmer?

– Det kanske kan vara problematiskt, medger Lars G Ström­ berg och ler. ‹‹

Från och med den 1 juli ersätts de sex institutionerna av tre akademier på Högskolan i Borås. Detta ska bidra till en starkare utbildnings- och forskningsmiljö och den nya organisationen är ytterligare ett steg mot att bli det tredje universitetet i Västsverige.

De tre akademierna ska heta Akademin för textil, teknik och ekonomi, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd samt Akademin för bibliotek, infor­ mation, pedagogik och IT.

Björn Brorström, ur debattartikeln ”Så bygger vi tredje universitetet i väst” i GT den 18 februari.

Första doktorerna promoverade Fredagen den 9 maj arrangerades professors­ installation och doktorspromotion vid Högsko­ lan i Borås. Under den ceremoniella högtiden installerades två professorer i sina nya ämbeten varefter tre nya doktorer promoverades.

– Det är alltid lika glädjande att installera och hälsa våra nya professorer välkomna. Att vi dessutom för första gången promoverar dok­ torer är en milstolpe i högskolans utveckling, konstaterar rektor Björn Brorström.

Aktuella professorer och doktorer: Katriina Byström, professor i biblioteks- och informationsvetenskap Margareta Oudhuis, professor i arbetsvetenskap Solmaz Aslanzadeh, teknologie doktor i resurså­ tervinning Veronica Johansson, filosofie doktor i biblio­ teks- och informationsvetenskap Jonas Larsson, filosofie doktor i textilt manage­ ment. foto anna kjellsson

Högskolan får tre akademier

arve rs ard foto la

HB högskolan i borås

”Högskolan i Borås räknas som ett av landets mer profilerade lärosäten”

Mer extern forskning Externa medel för forsk­ ning ökar vid Högskolan i Borås. Det är en av huvud­ punkterna i årsredovisningen för 2013. Totalt sett ökade den externfinansierade forskningen vid Högskolan i Borås med 20 procent under 2013.

85

utställare samlades den 30 januari för att möta framtida arbetskraft på STARKdagen, Högskolan i Borås arbetsmarknadsdag.

Konstnär tolkade framtidens handel I januari hölls en workshop med temat ”The Future of the Retailing Store”. Inför workshopen hade forskarna formulerat en mening var om sin vision av framtidens handel. De lämnades till konstnären Tomas Nilsson för tolkning. Resultatet blev ett digitalt kollage.

Fungerar samverkan mot skadegörelse?

Tummen upp för textil vattenrening

Hur kan vi komma tillrätta med oroligheter i form av skadegörelse och anlagda bränder?

Nu släpps en rapport i serien Vetenskap för profession som söker svar på denna fråga genom att undersöka samverkan i en kommun. Bak­ grunden är att företrädare för Södra Älvsborgs Räddningstjänst (SÄRF) tog kontakt med Högskolan i Borås för att utvärdera och bidra till arbetet med sociala risker inom Borås Stad.

Textil, solljus och titandioxid. Det är de avgörande komponenterna i en vattenrenings­ teknik som tas fram inom den textila forsk­ ningen vid Högskolan i Borås. Nu har tekniken utvärderats för tillämpning. Ett potentiellt användningsområde skulle kunna vara vatten i flyktingläger. Det är Nils-Krister Persson – knuten till bland annat Textilhögskolan och Smart Textiles – som har tagit fram tekniken.

MAGASIN 1866

25

Avfallsproblemet är en av framtidens stora utmaningar. Sveriges internationella konkurrenskraft inom området måste bibehållas och utvecklas framöver. Det gör resursåtervinning till ett viktigt och prioriterat forskningsområde på Högskolan i Borås. bilder: anna sigge, istockphoto och colourbox

26

MAGASIN 1866

Avfallets förvandling ›› MAGASIN 1866

27

28

MAGASIN 1866

Svamp på menyn hos fiskodlare. Trådbildande svampar, som odlas med hjälp av restprodukter från exempelvis pappersmassaproduktion, har många användningsområden. Tidigare forskning har visat hur den kan användas i superabsorbenter, alltså material som suger åt sig vätska, som blöjor. I nuläget pågår försök med att framställa fiskfoder av svampen, för att ersätta det fiskmjöl som görs av nedmalen småfisk.

››

MAGASIN 1866

29

Det är skillnad på aska och aska.

Anita Pettersson, som forskar vid Högskolan i Borås, har en samling av aska med prover från förbränning av olika slags material och med olika förbränningsmetoder.

Proverna analyseras ända ner till molekylnivå. Anita ser spår av värdefulla ämnen som zink och fosfor likaväl som giftiga ämnen som tungmetaller. En del askprover är ingjutna i epoxi för analys under mikroskop. Den utvunna fosfaten kan återföras som näringsämne i exempelvis odlingar.

30

MAGASIN 1866

›› MAGASIN 1866

31

Vindkraftverk blir ett allt vanligare inslag i det svenska landskapet. När vindkraftverken är uttjänta kan man återvinna dem. Ett forskningsprojekt har gått ut på att hetta upp vindkraftverkets vingar till en så hög temperatur att man kan återvinna armeringsmaterialet, vilket i sin tur kan användas på nytt.

32

MAGASIN 1866

Tänk dig en stor trekantig behållare i ett tätt textilt material.

I den läggs komposterbart hushållsavfall som får jäsa och bilda biogas. Reaktorn kopplas sedan till en gasspis i ett vanligt kök. Denna slags biogasreaktor har tagits fram som en prototyp vid Högskolan i Borås och ska nu utvecklas för att kunna släppas på marknaden. Tanken är att den ska kunna användas i samhällsprojekt i till exempel slumområdena i Brasilien, de så kallade favelas.

MAGASIN 1866

33

Kompositer används i produkter som kräver låg vikt och bra mekanisk styrka, samt hållfasthet.

komponerar nya kompositer

D

e finns i bilkomponenter, pulkor, sportartiklar, behållare och som implantat i kroppen. Alla vet vi vad plast och textilier är, men få reflekterar över att materialet består av kompositer.

Vid Högskolan i Borås finns en liten men framstående forskargrupp som ägnar sig åt att utveckla nya kompositmaterial. text helena

lindh

Grovt förenklat kan kompositer beskrivas som ett konstgjort sammansatt material. De ingående materialen har var för sig helt olika egenskaper, men tillsammans bildar de ett nytt mate­ rial med nya egenskaper – komposit.

– Till fördelarna hör att kompositmaterial har låg vikt, goda mekaniska egenskaper och en tillverkningsteknik som gör att man kan ta fram komplicerade produkter på ett kostnadseffek­ tivt sätt, säger Mikael Skrifvars, professor i polymerteknologi vid Högskolan i Borås.

Han leder forskargruppen, som förutom honom själv består av två seniora forskare, fyra doktorander, en labbtekniker och några studenter.

Kompositforskarna i Borås ägnar sig inte enbart åt plastkom­ positer, utan också åt textilier och garn. I samarbete med Textil­ högskolan har man exempelvis tagit fram en kompositfiber som kan användas för benimplantat. Kompositmaterialet gör att kroppens egna celler kan växa in i implantatet, något som bi­ drar till bättre läkning. Forskarna i Borås är särskilt inriktade på naturfiber som kompositmaterial och också hur kompositerna kan återvinnas, för att få en miljömässigt hållbar produkt.

Under de elva år som Mikael Skrifvars har varit verksam vid Högskolan i Borås har han tillsammans med sina kollegor

34

MAGASIN 1866

foto

anna sigge

byggt upp en dynamisk forskargrupp, som gärna och ofta sam­ arbetar med både forskare vid andra universitet och med indu­ strin. Den forskning som gruppen bedriver är till direkt nytta i samhället.

– Vår forskning är intressant för väldigt många före­tag, efter­ som många använder kompositer i sin tillverkning, säger Mikael Skrifvars.

Under den närmaste framtiden siktar kompositforskarna på att undersöka lönsamheten i de material man har tagit fram.

Skrifvars och hans kollegor vill i samarbete med industrin och andra forskargrupper tillverka produkter i större skala för att på så sätt undersöka den kommersiella lönsamheten.

– Vår prioritet är att ta fram resultat som kan tillämpas in­ dustriellt.

En av de största utmaningarna är att säkra finansieringen för fortsatt forskning, något som tar mycket tid i anspråk. Samti­ digt strävar forskarna efter att upprätthålla nivån på den egna forskningen, en förutsättning för att hitta bra samarbetspart­ ners.

– Vi har flera projekt på gång, där företag har sett att vi håller en hög nivå och vill samarbeta med oss, säger Mikael Skrifvars. ‹‹

Forskargruppen vid Högskolan i Borås utvecklar kompositmaterial som består av förnybara biobaserade komponenter. Det finns resurser för att tillverka både garner och textila material och plaster eller hartser, som det kallas. Vänster rad, uppifrån: Sunil Kumar Ramamoorthy, Haike Hilke, Dan Åkesson och Adib Kalantar. Höger rad, uppifrån: Tariq Bashir, Fatimat Bakare, Mikael Skrifvars och Behnaz Baghaei.

MAGASIN 1866

35

! e r a k s r o f j e H

Min vardag

Ulf Johansson Är biträdande professor i informatik vid Högskolan i Borås. l Doktorerade 2007 med en avhandling om maskininlärning, alltså hur man kan programmera datorer att lära sig saker. l Har arbetat vid Högskolan i Borås sedan 1997, då han började som lärare i bland annat artificiell intelligens. l Tycker om skicklighetskrävande brädspel för att de är ett sätt att umgås, men också för tävlingsmomentet och för att de är en utmaning. Just nu spelar jag mycket Pandemic, som faktiskt går ut på att samarbeta, det vill säga att alla spelare vinner eller förlorar. l Har handicap 6 i golf och har tidigare spelat mycket baseball. l

Favoritredskap

”Datorerna hittar värdefulla mönster” Ulf Johansson stortrivs på sitt jobb där han får möjlighet att fördjupa sig i precis det han vill: allt från vad som påverkar bränsleförbrukningen till hur läkemedel skulle kunna testas med färre djurförsök. Han gillar artificiell intelligens, golf och brädspel.

Varför blev du forskare?

– Det gled jag in på successivt. Efter att ha läst datateknik arbetade jag som lärare här på Högskolan i Borås, där jag fick möj­ lighet att forskarutbilda mig inom artificiell intelligens, och på den vägen är det.

Har du någon förebild i forskarvärlden?

– Ja, två personer som jag samarbetar med: Lars Niklasson, numera prorektor vid Högskolan i Jönköping, och Henrik Bo­ ström, professor i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Jag skulle vilja ha Lars förmåga att attrahera finansiering och Henriks vetenskapliga precision.

Du forskar om maskininlärning – vad går det ut på?

– Det går ut på att hitta algoritmer och metoder för dataanalys, så att datorerna kan finna värdefulla mönster i stora datamäng­ der. Samma tekniker kan användas inom vitt skilda områden och projekt.

Kan du nämna några sådana områden?

– Absolut! Ett exempel är ett extern­ finansierat projekt där vi arbetar ihop med läkemedelsföretaget AstraZeneca. Där simu­

36

MAGASIN 1866

Vad är det bästa du har gjort i ditt arbete?

min arbetstid Forskning i olika projekt

50%

poker var ett skicklighetsspel eller ett hasard­ spel. Jag hade gjort modeller över vad i poker­ spelares strategier som gjorde att de vann eller för­lorade och fick redogöra för detta i rätten.

20%

Forskningsledning

20%

Undervisning

– Att ha varit med och byggt upp den forskargrupp som vi nu har här på institu­ tionen. Det är en stark grupp med jättebra människor och vi gör relevant och utåtrik­ tad forskning med gott om industriella kon­ takter och samarbeten.

Vilka fördomar stöter du på om forskare?

10%

lerar vi hur olika substanser och läke­medel påverkar människokroppen. Ett syfte är att göra en del av de djurförsök som används i de tidiga utvecklingsskedena onödiga, vilket ju vore fantastiskt.

– Att det skulle vara sämre att arbeta på en högskola än i industrin. Och mina föräld­ rar undrar om man verkligen ska ha betalt för att ha så roligt på jobbet som jag har: re­ sor till konferenser i hela världen, projekt om intressanta ämnen och liknande. Det stäm­ mer att jag har väldigt roligt på jobbet och jag känner verkligen att jag har hamnat rätt!

Fler projekt?

Vad gör du på fritiden?

– Att hitta vad som påverkar bränsleför­ brukningen hos lastbilar, alltså på en mer de­ taljerad nivå än det uppenbara. Och att ana­ lysera vad den perfekta golfswingen består i.

– I mitt liv går arbete och fritid ihop väl­ digt mycket, men jag gillar många former av idrott, samt att spela brädspel. Till för några år sedan spelade jag baseball, men nu blir det mest golf, och då gärna med gammal­ dags klubbor gjorda av träslaget hickory.

Handledning av doktorander

Vad är det mest udda du har gjort tack vare din forskning?

– Jag blev kallad som expertvittne till Hög­ sta domstolen när de skulle avgöra huruvida

text och foto lena m fredriksson detaljfoto cecilia sönströd

2

nya miljoner gick till tre projekt inom resursåtervinning. Bland annat för att utveckla en biogasreaktor och framställa fiskfoder.

foto janerik ande rsson

Fler svar om eleverna får tid på sig vid frågor i klassrummet. Bara för att testa och se vad som händer.

– Vi har forskningsresultat som visar att fler av eleverna svarar, om de har mer tid på sig, och att svaren blir mer välutvecklade. Dessutom blir eleverna stimulerade till att tänka kritiskt.

Allt detta stämmer precis med vad som står i vår läroplan, och det ger större chans att kun­ skaperna fördjupas. Det vore väl fantastiskt?

Först inom sitt område Solmaz Aslanzadeh är den första som disputerat inom området resursåtervinning på Högskolan i Borås. Solmaz Aslanzadeh har forskat kring hur man kan öka effektiviteten vid rötning av svårnedbrytbara material och dessutom minska tiden för själva rötningsprocessen vilket ger snabbare produktion av biogas.

Bäddat för en ljus framtid Renata Chlumska visar en rymdväst.

Textilhögskolan i rymden Den 16 januari presenterade studenter från utbildningarna Textil Produktutveckling och Entreprenörskap samt Design­ tekniker nytänkande design för rymdfärd i samarbete med Spaceport Sweden. De visade elva färdiga projekt – och det var inte bara rymdoveraller. På plats var äventyrerskan Renata Chlumska. Målet med samarbetet är att bidra till rymdturism i Kiruna.

I mars tog Högskolan i Borås och Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) de första stegen i forskningssamarbetet inom Smart Textiles. Genom att sammanföra kompetenser vill man skapa medicinska textila innovationer som bidrar till för­ bättrad livs­kvalitet för vård- och omsorgstagare. Dessutom skapar samarbetet unika utbildningsoch forskningsmiljöer och det kommer att attrahera kompetent personal till Borås och Sjuhärad.

MAGASIN 1866

37

foto henrik bengtsson

Låtsaslek och klassrumskultur är två områden som pedagogiklektorn Mikael Jensen har forskat om. Till exempel hur barn lär sig empati genom låtsaslekar och hur kommunika­ tionen i klassrum skulle kunna bli mer stimu­ lerande. Kanske genom att eleven får fundera en stund innan han eller hon svarar på lärarens frågor? Mikael Jensen tycker att lärarna borde ställa mer öppna frågor och förlänga väntetiden

Designens mörka sida Kan design förstärka utsatt­ het och fungera som straff och hot? Det menar Anne Britt Torkildsby i sin avhandling ”Existential design – revisit­ ing the dark side of design thinking”. Hon har studerat häkten och intensivvårds­ avdelningar – platser där man inte får komma och gå som man vill.

– Tänk dig att du sitter i häktet. Dina tillhörigheter tas ifrån dig och de nya kläderna du måste bära känns som ett extra straff. De signalerar att du är en fånge trots att du inte är dömd än, säger Anne Britt Torkildsby.

foto xxx

Laura Darcy, lärare och doktorand vid Högskolan i Borås till TT om sin forskning om cancersjuka barn.

foto angelica därnlöf

HB foto elizabeth higson

högskolan i borås

”De här barnen lider mer än vad vi har trott, vi har bara inte frågat dem och det är kanske det som är unikt med min forskning”

namn och nytt ››

foto anton hedberg

Debutantpris till Anna Fock Borås Tidnings Debutantpris, som delas ut i samarbete med Högskolan i Borås går det här året till Anna Fock för romanen Absolut noll.

Juryns motivering löd: ”För en roman som livfullt gestaltar mänsklig värme och kyla och visar hur stark fiktionens kraft kan vara”.

Priset delades ut i ett fullsatt Folkan där kultur­ intresserade hade samlats. I tacktalet förklarade Anna Fock att hon kommer dela pengarna med de andra nominerade.

– Vi är kollegor – inte konkurrenter och då känns det här rätt, säger hon.

Anna Fock

Akademi­ chefer klara I slutet av mars beslutades det vilka som blir chefer för de blivande akademierna vid Högskolan i Borås. De tillträ­ der sina poster den 1 juli men började på halvtid att planera sina arbeten från 1 april. De tre akademi­cheferna är: Mikael Löfström, Akademin för textil, teknik och ekonomi Lotta Englund, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Ann-Sofie Axelsson, Akade­ min för bibliotek, information, pedagogik och IT.

Päivi Ylitervo Concepts for improving ethanol productivity from lignocellulosic materials: Encapsulated yeast and membrane bioreactors Ola Pilerot Design researchers’ information sharing: The enactment of a discipline

v

Disputationer vid Högskolan i Borås Rikard König Enhancing Genetic Programming for Predictive Modeling

Anne Britt Torkildsby Existential design – revisiting the dark side of design thinking

Johan O Westman Ethanol production from lignocellulose using high local cell density yeast cultures. Investigations of flocculating and encapsu­ lated Saccharomyces cerevisiae

Hamidreza Barghi Functionalization of Synthetic Polymers for Membrane Bioreactors

Delia Dumitrescu Relational Textiles: Surface Expressions in Space Design Lill Langelotz Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik

Solmaz Aslanzadeh Pretreatment of cellulosic waste and high rate biogas production

Hallå där … … Mohammad Taherzadeh som förra året fick ihop 8,4 miljoner kronor i externa forskningsanslag. Tillsammans med sin forskargrupp publicerade han 23 vetenskapliga artiklar, ett bokkapitel och två patentansökningar.

Här tipsar han om hur man gör.

Mohammad Taherzadeh är professor i bioteknik vid Högskolan i Borås, och hans forskargrupp består av omkring 15 personer.

Tack vare förra årets anslag kunde de forska mer om till exempel biogas, etanol och bioreaktorer.

Hur gör man för att få mycket anslag?

– Man satsar på rätt ämne, skapar nätverk över hela världen och är aktiv med

38

MAGASIN 1866

ansökningar. Att bygga upp ett varumärke med hjälp av en bra grupp kan bli en positiv spiral: det blir lättare att rekrytera doktoran­ der och studenter, och då blir man mer produktiv och ännu mer känd och får lättare anslag. Miljö och energi är ganska heta ämnen och har gett goda möjligheter till finansiering. Ämnen med stort nyhets­ värde är bra.

Hur hittar man sådana forskningsämnen?

– Det gäller att avläsa omvärlden och

leta relevanta områden. Att satsa på en ram som kan få forskningsfinansiering och inom den ramen välja intressanta ämnen. När man hittat ett lämpligt forskningsämne ska det uttryckas så att både lekmän och forskare inser nyhetsvärdet.

Och om man får avslag på sin ansökan?

– Ta reda på varför och gör nästa ansökan bättre! Räkna med att få napp på omkring var tionde ansökan.

Hur ser 2014 ut för dig?

– Det ser lovande ut, vi har hittills fått cirka sju miljoner i beviljade projektanslag och mitt mål för antalet anställda doktoran­ der är nått. Nu strävar jag mot andra mål, men de är lite hemliga än så länge. text lena m fredriksson

Behöver professionella ledas eller styras?

Efter några år som prefekt funderar jag på om det behövs chefer som styr och leder i högskole­världen. Om vi nu ska försöka oss på att styra professionellt arbete så behöver vi ha god kunskap om arbetets transformation och vilka resultat som går att mäta. Det menar i alla fall forskaren William G. Ouchi, som anser att all styrning behöver anpassas till detta.

I de fall som transformationsprocessen är för komplex och omfattande för att beskriva eller svår att standardisera vänder vi oss i stället till att mäta resultat. Ett exempel på ett mått i vår värld är genomströmning av studenter. Problemet är att en allt för stor uppmärksamhet och styrning mot ett sådant mått kan leda till att vi snarare finner vägar att öka genomströmningen än att uppmärksamma goda prestationer hos studenterna.

När ingen av dessa två modeller för styrning fungerar så uppmärksammar Ouchi oss i stället på kulturstyrning, det vill säga att påverka attityder och värderingar. Det är en styrningsform som också visar sig vara problematisk då den utgår från att normer och värderingar kan konstrueras i olika beskrivningar av ledningen. Dessa uttryck för gemensamma värden visar sig snarare vara grundade i ledningens föreställningar om verksamheten än de professionella utövarnas. Det finns en kritik mot kulturstyrning om hur långt ledningen bör gå i att försöka bestämma vilka normer och värderingar de professionella ska ha.

Men om det nu inte går att styra professionella utövare vad ska vi då med chefer till?

Forskaren Johan Alvehus uppmärksammar hur styrning och ledning är en del i det professionella utövandet. Det finns i vardagens handlingar, i småpratet, i mötena.

Vilken spännande tanke och förmodligen riktigt obehaglig för dem som ser framgången i att fler chefer frejdigt ägnar sig åt styrmodeller och verksamhets­planering.

Varför inte? Låt dem göra det. Det är en del av deras praktik att upprätthålla en fungerande infrastruktur. Men det är inte där framgången sitter. Däremot förutsättningen för den.

Det är med andra ord inga problem att vi har chefer som har ambitionen att leda och styra så länge de inte försöker styra den professionella självständigheten, utan istället tillser att professionen har goda förutsättningar för sitt utövande.

exit

Mikael Löfström Prefekt vid Institutionen Handels- och IT-högskolan Högskolan i Borås

MAGASIN 1866

39

Forskare rekommenderar svamp till fisken.

På Högskolan i Borås pågår flera forskningsprogram med olika projekt.

Ett av dessa är ”Avfall till etanol och fiskfoder”. Här odlar vi en mångsidig svamp som bland annat kan ersätta fiskmjöl som foder till odlad lax och samtidigt producera bioetanol.

På hb.se kan du läsa mer om Waste Recovery och våra andra forskningsprogram.

Aktuella forskningsprogram:

40

SMART TEXTILES

WASTE RECOVERY

F:3 FASHION, FUNCTION, FUTURES

SMS SOCIAL MEDIA STUDIES

RCIW RESEARCH AND CAPABILITY IN INCLUSION AND WELFARE

ÅLDRAS, LEVA, LÄRA

PREHOSPITAL VÅRD

LÄRANDE, LEDARSKAP OCH ETIK

MAGASIN 1866

SIIR SWEDISH INSTITUTE FOR INNOVATIVE RETAILING