1866 1 16 final

1866 FORSKNINGSMAGASIN FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS #1/2016

SOCIALA MEDIER Tjänster på gott och ont

MIRAKELSVAMPEN Förvandlar avfall till resurser

MARIA NYSTRÖMS FORSKNING TAR SIKTE PÅ EXISTENSIELLA FRÅGOR

EN TOLK I VÅRDEN

Hur ska forskningens kvalitet utvärderas?

Det finns ett starkt berättigat krav från regering och riksdag att kunna försäkra sig om att de 65 miljarder som högre utbildning och forskning årligen förbrukar används på ett ändamålsenligt sätt. Det behövs system för att kunna bedöma kvaliteten som innebär att ansvar kan utkrävas samtidigt som systemet stödjer utvecklingen av verksamhetens kvalitet. Regeringen har nu bestämt sig för hur den vill att utbildningsverksamheten ska utvärderas och skickat en skrivelse till riksdagen som underlag för eventuell debatt. Modellen bygger på en decentraliserings­ filosofi som innebär att lärosätena i hög grad själva utvärderar utbildningarna och vidtar åtgärder om kvaliteten brister. Systemet bygger också på att lärosätena har robusta kvalitetsutvärderingssystem accepterade av Universitetskanslersämbetet. Det är bra att ett system införs med god balans mellan utveckling och kontroll.

Medan modellen för utvärdering av utbildning nu klarnar så är situationen vad gäller utvärdering av forskning oklar. Den modell som Vetenskapsrådet presenterat, som varit ute på remiss, och som bygger på en så kallad kollegial bedömning av hela lärosätets forskning har fått mycket kritik och kommer med säkerhet inte att genomföras. Men frågan är då hur bedömningen ska göras i stället? Vad är kvalitet i forskning och hur går den att mäta? Min uppfattning är att regeringen precis som för utbildning ska överlämna till lärosätena att inom ramen för det egna kvalitetsutvärderingssystemet utvärdera sin forskning och i dialog med departementet återrapportera resultat och vilka åtgärder och prioriteringar som utvärderingen leder fram till. En sådan ordning förutsätter en utvecklad dialog mellan lärosätena och departementet. I den mån som kvaliteten på forskningen ska kvantifieras och ligga till grund för omfördelning av resurser måste enkla mått användas. Kanske är antalet publikationer, antalet citeringar och omfattningen på extern forsknings­ finansiering de bästa indikatorerna på kvalitet som vi har. Men frågan måste diskuteras.

Till sist vill jag uttrycka en förhoppning om att regeringen ser den långsiktiga betydelsen av utbildning och forskning och lägger in nya medel i den kommande forskningspropositionen.

ledare Björn Brorström,

Rektor vid Högskolan i Borås

2

MAGASIN 1866

Sunil Kumar Ramamoorthy är bäst i Sverige på att presentera sin forskning. I november 2015 vann Sunil riksfinalen i Forskar Grand Prix i Stockholm med sin presentation om hållbara plaster.

foto erik cronberg

Fångat på bild

Ur innehållet

#1 2016

För de flesta är sociala medier en självklar del av vardagen, och de genomsyrar samhälls­ utvecklingen och våra rela­ tioner. Jan Nolin, professor vid Bibliotekshögskolan, forskar om sociala medier.

18

I händerna på forskarna vid Högskolan i Borås blir en in­ donesisk livsmedelsingrediens en riktig supersvamp.

Den kan skapa djurfoder, etanol och plastfolie.

24

Smarta textilier kan göra livet enklare för människor med till exempel Parkinson eller epilepsi. På Högskolan i Borås pågår två forskningsprojekt om trådar som reagerar på rörelse.

34

MAGASIN 1866 Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Ida Borenstein, Anna Kjellsson, Annie Klasén Kontakt kommunikation@hb.se hb.se/1866 Produktion Studio Desktop AB, desktop.se Tryckeri Responstryck Papper 115 g Arctic volume white Upplaga 3 000 ex Magasin 1866 har tilldelats ISSN 2001-8274 Omslagsbild Maria Nyström Foto Lars Ardarve

MAGASIN 1866

3

EU finansierar designforskning TEXTILHÖGSKOLAN vid Högskolan i Borås är koordinator och en av initiativtagarna bakom forskningsprojektet ArcInTex European Training Network (ETN), som finansieras av EU genom prestigefyllda Marie Skłodowska-Curie Actions.

15 doktorander från olika länder kommer att forska inom arkitektur, textil­design, mode­ design och interaktionsdesign. Målet är att utmana dagens design­metoder och skapa nya perspektiv på hållbar design för framtidens boende.

foto suss wilén

– SMÅ BARN är kompetenta och med­agerande personer som bör lyssnas på. Gör man det och låter barnet ledsaga den vuxne i hur stödet ska utformas blir det allra bäst.

Det säger Katarina Karlsson, som i sin forskning följt barn i åldrarna 3–7 år när de har varit med om nålstick i vården, för att ta reda på vad de behöver för stöd.

Katarina Karlsson disputerade vid Jönköping University och Högskolan i Borås i december 2015.

Läs mer om högskolans forskning på hb.se/forskning

Lyssna på barnen och lindra rädslan

Högskolan visade upp sig på ForskarFredag FREDAG DEN 25 SEPTEMBER var det ForskarFredag på hundratals orter i hela Europa. Det firades på Högskolan i Borås, bland annat med att 62 sjätteklassare besökte Textilhögskolan för en heldag då de fick prova och lära sig mer om forskning inom textil.

Dagen avslutades med Borås andra Forskar Grand Prix genom tiderna. Fem förväntansfulla forskare 4

MAGASIN 1866

tävlade om vem som var bäst på att presentera sin forskning så spännande och lättbegripligt som möjligt – på bara fyra minuter. Det blev Sunil Kumar Rama­ moorthy som tog hem segern i ett fullsatt Orangeriet med sin presentation ”Hållbara material för en grön framtid”. En presentation han höll på svenska för allra första gången.

foto anna sigge

Reda

r a s p i t ktören

Brian Maguire

Kunskap om risker i akutvården PreHospenkonferensen går av stapeln vid Högskolan i Borås den 10–11 mars 2016. En av keynote-talarna är Brian Maguire, professor från Central Queensland University i Australien, som driver ledande forskning om ambulanssäkerhet och ambulanspersonalens arbetsmiljö.

Han har också arbetat som ambulans­ sjukvårdare i New York och är konsult åt USA:s Department of Homeland Security där han hjälper städer i USA att förbereda sig på bioterrorism och pandemier.

Vad kommer ditt anförande på konferensen att handla om?

– Ambulanssjukvårdare är det yrke i Australien med flest arbetsskador och dödsfall. Och i USA är skadeoch dödssiffrorna för ambulanssjuk­vårdare mycket högre än landets genomsnitt. Under mitt anförande kommer vi att diskutera sätt att minska riskerna inom yrket.

– Jag har gjort många studier, främst retrospektiva dataanalyser. Jag kommer att fokusera på vilka faktorer som bidrar till de höga siffrorna, vilket inkluderar till exempel våld mot ambulanssjukvårdare.

Anna Kjellsson, Kommunikatör vid Högskolan i Borås och redaktör för 1866

Du har själv arbetat som ambulanssjukvårdare i New York, hur var det?

– Det är väldigt givande att rädda någon som har fått en hjärtattack eller att hjälpa ett sjukt barn.

I New York kan skiften vara väldigt intensiva och utryckningarna mycket olika. Mina kanske varmaste minnen är från när jag arbetade med en bra grupp hängivna ambulanssjukvårdare, många av oss är fortfarande vänner flera decennier senare.

PREHOSPENKONFERENSEN Syftet med PreHospenkonferensen är att stimu­ lera till kunskapsutveckling inom larmcentral, sjukvårds­upplysning, ambulanssjukvård, akut­ mottagning, primärvård och kommun. Alla som på något vis arbetar med, eller berörs, av prehospital akutsjukvård är välkomna.

Temaområden för PreHospenkonferensen 2016: l Värdebaserad vård – värde för vem? l Tidiga bedömningar, beslut och behandlingar l Prehospital eHälsa l Larmcentralens omöjliga uppgift l Sjukvård i kris och krig/katastrofvård l Prehospital forskning − hinder och möjligheter l Ambulanssjukvårdens arbetsmiljö Läs mer på hb.se/prehospen2016

MAGASIN 1866

5

Det gäller att rusta sig väl för en iskall vinterpromenad, särskilt om man som Maria Nyström har lätt att frysa.

– Jag ser mig som lyckligt lottad som föddes som kvinna i Sverige i vår tid, men nog hade det varit ännu bättre om Sverige hade legat någonstans där det är lite varmare!

6

MAGASIN 1866

FOKUS PÅ MÄNNISKAN

M

aria Nyström må ha snubblat in på sjuksköterskebanan, men sedan har hon tagit stadiga och jämna kliv. De har lett till fördjupade kunskaper inom existentiella vårdfrågor, samtal och metoder för tolkning och förståelse. Nu är hon professor i vårdvetenskap och fokuserar på människan i vården, speciellt på gamla människors utsatthet.

TEXT LENA

M FREDRIKSSON

FOTO

LARS ARDARVE

›› MAGASIN 1866

7

”Jag är nog något av en käring mot strömmen, men det ska man vara som forskare” Vid ett samtal med Maria Nyström gäller det att hänga med i svängarna, för hon är snabb i tanken och i talet och hon verkar helt klar över vad hon tycker och tänker. När hon ombeds att beskriva sig själv kommer svaret snabbt och med eftertryck.

– Jag är nog något av en käring mot strömmen.

Men det ska man vara som forskare, för det gäller ju att hitta sådant man inte redan vet och som inte är så som man vill att det ska vara. Frågor om hur man löser vård­en när det inte går att göra så som vårdvetenskapen föreskriver blir mer intressanta än frågor om hur det borde vara. Hur löser vi det här, med den tidsbrist som nu faktiskt finns i vården?

Möten, tolkningar och existentiella frågor går som en röd tråd genom hela hennes yrkesliv. Och teorier om just möten, tolkningar och existentiella frågor. Att vrida och vända på hur de kan hanteras, förstås och användas.

Men det var något av en slump att hon alls blev sjuksköterska och hamnade inom vården. Egentligen hade hon tänkt bli journalist, men så råkade hon sommarjobba som vårdbiträde och slängde då in en an­ sökan till sjuksköterskeutbildningen. Och kom in.

– Så jag började där, säger hon. Nu är jag glad att jag blev sjuksköterska för då är det lättare att vara patient – annars kan det till exempel vara svårt att bedöma om en läkare är slarvig eller om man har flera

diagnoser och skulle behöva en samlad bedömning.

Vården är så dåligt koordinerad, tycker jag.

Det första jobbet som sjuksköterska var på en hjärtintensivavdelning, HIA, där Maria Nyström stannade i flera år.

– Som många andra unga upplevde jag det väldigt spännande att vara så nära akuta insatser som handlade om liv och död, säger hon. Men efter några år insåg jag att den delen av vården var något som gick snabbt att lära sig. Det som avgjorde hur bra man var handlade i stället om sättet man kunde möta patienter och närstående på. Det var då jag blev intresserad av existentiella frågor, och därför sökte jag mig till psykiatrin och började arbeta med vård av psykotiska patienter.

Efter en specialistutbildning inom psykiatri fick Maria Nyström möjlighet att arbeta med rehabilitering av unga patienter som nyss fått schizofreni. Då, i mitten av 1980-talet, fick patienterna ofta ligga inne på sjukhus långa tider och det fanns goda resurser för att arbeta i grupper och få följa samma patienter länge.

– Detta var en fantastisk tid! Jag upplevde det som mycket meningsfullt och såg tydligt hur patienterna blev bättre. Under den här perioden började jag också läsa psykologi och psykoterapi för att bättre förstå psykiatrin.

Det här drivet att studera och lära mer fick henne att gå vidare och söka ännu fler utbildningar. Under ett antal år läste hon därför flera ämnen parallellt: psykologi, vårdvetenskap och vårdpedagogik.

– När jag började läsa vårdvetenskap fick jag inblick i de kvalitativa forskningsmetoderna, alltså hur man till exempel tolkar och analyserar intervjuer. Jag föll för hermeneutiken (läran om förståelsen). Som psykoterapeut ska man ju hålla inne sin egen tolkning och låta patienten tolka själv, men med hermeneutiken fick jag släppa loss och tolka och försöka hitta

MARIA NYSTRÖMS ARBETE, STUDIER OCH FORSKNING Blev färdig sjuksköterska och började jobba på hjärtintensiven, HIA.

Började läsa psykologi vid sidan av under en föräldraledighet.

Tog kandidatexamen i vårdvetenskap, magister­ examen i psykologi och kandidatexamen i vårdpedagogik. Samtidigt. ”Det var inte alls så stor prestation som det låter som, eftersom mycket från respektive ämne kunde återanvändas”.

1972

1985

1995

1982

Gick en specialistutbildning inom psykiatri. ”Det gav en riktig kick – så roligt det var att plugga igen”.

8

MAGASIN 1866

1993

Kom in på vårdlärarutbildningen och i den ingick en kandidatexamen i vårdpedagogik, vilket behövdes för att få börja forska. ”Och det var det jag var ute efter”.

svaren. Det var väldigt, väldigt roligt! Att prova olika tolkningar och se hur man skulle kunna göra forskning av det som jag tidigare hade arbetat med i samtal.

Så här i backspegeln är det tydligt hur hennes kursändringar har följt en linje som handlar om möten, tolkningar och existentiella frågor. Det är precis som det brukar vara, att sådana linjer framträder mest i efter­hand. En eller två gånger per decennium har hon gjort en stor förändring i yrkeslivet.

Precis samtidigt som hon började sin tjänst som universitetsadjunkt vid Högskolan i Borås fick Maria Nyström besked om att hon hade antagits som doktorand i Göteborg. Det var med viss bävan hon berättade för sin alldeles nya arbetsgivare att hon ville gå forskarutbildningen. På tidigare arbetsplatser hade det inte alltid varit uppskattat att hon var intresserad av att läsa vidare.

Nu spricker hon upp i ett strålande leende och orden är så ivriga att komma ut att de nästan sprutar ur henne.

– Jag blev så förvånad för här var de väldigt positiva till det! Då var jag 44 år och det var helt fantastiskt med en arbetsgivare som var intresserad av min utveckling!

Och så hämtar hon andan för en sekunds eftertanke före nästa mening.

– 40-årsåldern är förresten en väldigt bra ålder för då har man så mycket ork kvar, och samtidigt en lust att gå vidare och göra slag i sina idéer.

Det var tack vare sin examen i vårdpedagogik som hon var behörig och fick möjlighet att gå forskar­ utbildningen och doktorera. Hennes forskningsfrågor höll sig i början kring psykiatrin.

– Eftersom jag var intresserad av psykoterapi började jag arbeta med tolkande forskning med frågor som växte fram ur mitt patientarbete. Min avhandling var

1995

Disputerade om allvarligt psykiskt störda.

Blev oavlönad docent i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet parallellt med arbetet vid Högskolan i Borås.

1999

2003

Började som vårdlärare på Vårdhögskolan i Borås och påbörjade samtidigt en forskarutbildning för att doktorera.

2000–2006

Arbetade som universitetslektor vid två läro­säten, Högskolan i Borås och Ersta Sköndal högskola i Stockholm.

2006

Blev professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.

›› MAGASIN 1866

9

MARIA NYSTRÖM Är: Professor i vårdvetenskap. Ålder: 64 år.

Bor: På Brännö och Hisingen i Göteborg.

Familj: Make och tre vuxna barn samt barnbarn.

Intresse: Inredning, men på ett amatör­ mässigt plan. ”Tänker på det när jag borde sova. Sam­arbetar med en fantastiskt skicklig snickare, och det är bra. Gillar att blanda gammalt och nytt, och framför allt att öppna ett tidigare outnyttjat utrymme.

Som när snickaren vände på trappan så det blev plats för en extra dusch, eller när han sågade upp en bit av taket i köket så att det blev öppet ända upp till loftfönstret.”

Gör på fritiden: Inreder och läser skön­ litteratur. ”Just nu Kameliadamen. Läser gärna biografier om människor som är lite störda, till exempel. Brukar säga som min pappa ’huvudsaken är inte att man hela tiden läser bra litteratur, utan att man läser mycket, för då läser man förr eller senare något bra’.”

Gillar: Att hänga med i den inrikes­politiska debatten. Nyheterna är den senaste thrillern.

Gillar inte: Att shoppa.

Blir lycklig av: När vardagslivet fungerar och det är ovanligt lite bekymmer.

Blir arg på: ”Mycket! Till exempel när jag hör på nyheterna. Eller på floskler och personer som utger sig för att vara goda och därmed är moraliserande.”

Har: Dåligt tålamod. ”Lägger för mycket tid på att irri­tera mig på teknik som strular.

Krång­lande teknik kan bli ett arbetsmiljö­ problem. Tänk när det tar hur lång tid som helst att boka en sal eller skriva en reseräkning. Jag lägger onödig energi på att reta upp mig på sådant.”

Har inte: Någon smartphone. ”Eftersom jag är så oteknisk har jag varit väldigt sen med att anamma tekniska nyheter.” Är dock: Ganska nöjd. ”Tänk vilken tur att leva just nu. Om jag nu nödvändigtvis skulle bli kvinna är det nog här i Sverige och just nu som är hittills bästa tiden. Jag har haft tur med min existens.” Önskar: ”Alltid sol! Är enormt intresserad av väder och fryser jämt. Om jag skulle ha ett annat yrke skulle jag vara meteorolog eller historiker.”

Längtar efter: Blå himmel.

Motto: Nej. ”Det har jag inget. Men jag hörde nyligen ett ganska klatschigt – ateister har allt att leva för men ingenting att dö för.”

10

MAGASIN 1866

en monografi, en bok på ett och samma ämne: vardagslivet för allvarligt psykossjuka. Även senare har hon ägnat sig åt forskningsprojekt med anknytning till psykiatri. Ett exempel är en studie om äldre pappor till personer med schizofreni.

Men allt har inte rört psykiatrin. Ett annat projekt handlade om vårdkulturen på en akutmottagning, en snabbhetens och effektivitetens vårdkultur.

– Där intervjuade jag både patienter, närstående och vårdare. Då märkte jag att vårdare som söker sig till den typen av arbetsplats ofta är fascinerade av att rädda liv, men inte lika intresserade av de mer alldagliga åkommorna. Jag såg också att de närstående ofta lägger fram mer kritik än den sjuke, som nog vill hålla sig väl med vårdarna och tenderar att skylla eventuella problem på någon längre bort, som politikerna. När jag har föreläst runt om i landet om de här studierna har jag ofta fått frågan om det är just på deras mottagning jag har forskat, så det verkar vara många som känner igen sig.

Det senaste egna projektet som Maria Nyström har gjort är en forskningsrapport om afasi och hur det är för en person att plötsligt inte kunna tala eller förstå vad andra säger. Den kom för några år sedan och försöker belysa hur afasi påverkar både de direkt drabbade och deras anhöriga.

Maria Nyström har arbetat vid Högskolan i Borås i 20 år nu och haft möjlighet att påverka utvecklingen.

En sak hon är nöjd med är att den vårdvetenskapliga teorin som används i Borås bygger på livsvärldsteori.

I korthet förklarar hon livsvärldsteori så här: – Det patienten berättar om under en forskningsintervju är den information som analysen sedan ska bygga på. Det skulle vara direkt felaktigt att som forskare med livsvärlden som grund kolla i journalen om det som den intervjuade säger stämmer med en verklighet som någon annan definierar. Det handlar om en öppenhet inför människors tankar och känslor, och en vilja att förstå något nytt utifrån intervjupersonens erfarenheter och upplevelser. Här är det förstås väldigt viktigt att forskaren kan bortse från eller problematisera sin egen förförståelse. Det gäller att lyssna, att vara följsam, att ställa intresserade följdfrågor. Med en så här öppen ansats behöver man inte vara rädd för några frågor, hur svåra de än kan te sig.

Att samtala på det här sättet fungerar även i andra professionella möten med patienter, säger hon, och inte enbart i forskningsintervjuer. Ja, egentligen lämpar det sig för alla mänskliga aktiviteter i vården, som inbegriper patienter, närstående och de som vårdar.

Hon betonar att vårdvetenskap är en humanvetenskap som kompletterar den medicinska vetenskapen.

Patienten behöver personal som är kunniga i båda vetenskaperna.

”Det är viktigt att inte backa för funderingar kring existentiella frågor” – Det är förstås ofta en medicinsk fråga som för patienten till vården, men det brukar också finnas många funderingar kring existentiella frågor. Det är viktigt att lyfta fram dem och inte backa för dem.

Många gånger tänker inte vårdarna på vilken kunskap det krävs i samtalen med patienterna. Till exempel är det ju ett kunskapsområde att kunna ge stöd vid svåra besked. Vårdvetenskap gäller därför inte bara sjuksköterskor utan behövs för alla som jobbar nära patienterna. Det är viktigt för alla slags vårdare att ha en kunskapstrygghet och våga ta de svåra samtalen och verkligen möta patienten.

Säger hon och tittar med stadig blick rakt in i mina ögon. Det är tydligt att hon vågar. Det känns bra och tryggt på något sätt.

Delar av den här intervjun äger rum i Maria Nyströms arbetsrum. Det är ett helt vanligt kontorsrum i en helt vanlig korridor på sjunde våningen på Högskolan i Borås med utsikt mot en helt vanlig innergård.

Men det är något subtilt som ändå känns lite annorlunda efter en stund i rummet. Det är inte så svalt som det ofta brukar bli i kontorsrum.

– Titta däruppe, skrattar hon och pekar mot ventilen ut mot korridoren. Jag har täppt igen den, så det inte ska komma kyligt drag, för jag fryser ju jämt annars!

Härinne spenderar hon mycket av sin tid. Hon skriver och läser och planerar för arbete i de grupper där hon är med och har möten med de doktorander hon handleder. Just handledning är en stor del av hennes arbete.

Vad krävs för att vara en bra handledare?

– Det är en ny situation med varje doktorand. Vi har ännu inte egna examensrättigheter inom vård här i Borås och arbetar tillsammans i handledningsgrupper med det lärosäte som ger forskarutbildningen. Det är ett spännande mellanmänskligt arbete där det krävs följsamhet med doktorandens intressen plus en idé om vad vi som lärosäte vill ha och vad ämnet kräver. Kan alla dessa bollar hållas i luften på ett bra sätt ökar förutsättningarna för att det ska bli en lyckad avhandling.

Vid sidan av handledningen handlar mycket av Maria Nyströms arbete just nu om den äldre männi­skan i vården. Ett strategiskt forskningssamarbete har dragits igång med forskare från Högskolan i Borås och från Högskolan i Skövde. Forskningen riktar bland annat

›› MAGASIN 1866

11

”Vi behöver mer forskning om äldre, åldrande och åldringsvård” in sig på existentiella frågor och personer som är över 80 år gamla. Vad är hälsa när man är så gammal och kanske har flera diagnoser? Hur meningsfullt är det att följa livsstilsråd då? Hur kan man värdera generella råd jämfört med individuella, som utgår från genetiska fakta? Hur går det till att med samtalsmetodik komma till rätta med långvarig och svårbehandlad smärta?

– Min uppgift är att hålla ihop rapporteringen kring vårdforskningen i samarbetet med Skövde. Jag anser att vi behöver mer forskning om äldre, åldrande och åldringsvård. Om den tid i livet som präglas av förluster: förluster av funktioner, relationer, yrkesliv och framför allt av status. Det är ett väldigt stort fält som kräver mycket samhällsresurser, och därför är det ju bra att forska så att vi vet om vi gör rätt.

En av Maria Nyströms favoritplatser är Göteborgs skärgård. Numera har hon och maken en lägenhet på en av öarna. Där får hon möjlighet att leva ut sina inredningsprojekt.

LIVSVÄRLD OCH LIVSVÄRLDSTEORI Ett begrepp som handlar om att betrakta världen på det sätt som en enskild människa upplever den. Där ingår till exempel minnen, förväntningar om framtiden, sociala omständigheter och person­liga erfarenheter. Hur en patient upplever sin sjukdom och tillvaro påverkas av just den person­ens livsvärld.

Att utgå från livsvärldsteori eller arbeta utifrån ett livsvärldsperspektiv i vårdforskning, är att sätta patientens upplevelser av hälsa, sjukdom och annat i fokus, i stället för att styras av vilken diagnos patienten har, hur en sådan sjukdom ”brukar” utvecklas och fördomar om hur patienten kan förväntas må.

12

MAGASIN 1866

Vad tänker du om det egna åldrandet?

– Det intresserar mig förstås. Det är skrämmande med den totala utsatthet man kan drabbas av som äldre. Det finns väl inget som blir bättre med åren, utom att man möjligtvis blir mer tolerant eftersom man har mer erfarenhet. Men inga av våra naturliga förutsättningar förbättras ju med åren, så det får man försöka kompensera på något sätt. Jag tror att accepterandet är den enda fungerande förberedelsen.

Hon är osentimental, välformulerad och rakt på sak i sitt svar. Ingen rädsla märks, snarare en sorts nyfikenhet och kanske en liten dos av förväntan.

– Alltså hjärnan – den är väldigt fascinerande!

Inom några år ska Maria Nyström bli pensionär, och hon berättar att det är något som hon numera har med sig i bakhuvudet när hon jobbar. Även detta betraktar hon rationellt och utan sentimentalitet. Att tänka att hon kanske inte kommer att vara med och avsluta det som hon är med och påbörjar nu är ett nytt sätt att se på jobbet, säger hon.

– Det är viktigt och spännande att tänka framåt i akademin, och att intressera mig för vad som ska hända när jag inte är här längre. Jag sitter ju med i styrelsen vid Högskolan i Borås och är med och planerar för sådant som kommer att hända på längre sikt. Men om jag vill se hur det går efter att jag har slutat? Ja, då får jag väl åka hit och titta på det då! ‹‹

28

doktorer har examinerats vid Högskolan i Borås mellan åren 2010 och 2015. ”Det är extraordinärt bra” säger rektor Björn Brorström.

Hur påverkar matsvinnet miljön?

STUDIER VISAR att mellan trettio och femtio procent av den mat som produceras i världen aldrig når ett matbord utan slängs. Nu ska forskare från högskolan undersöka matsvinnet från en livsmedelsbutik och se vilken påverkan det har på miljön.

fo

to

co

lo u

rb

ox

Läs mer om högskolans forskning på hb.se/forskning

Bibliotekshögskolan drog stor mässpublik

Den digitala köprevolutionen

BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN bedriver utbildning och forskning i framkant, något som visades upp på Bokmässan 2015 genom en rad seminarie-, scen- och monterprogram.

Av Bibliotekshögskolans programpunkter lockade seminariet ”Litteraturen på undantag” allra störst publik. Seminariet handlade om att ge litteraturen en mer framskjuten plats i gymnasieundervisningen som ett led i det demokratiska samhället. Budskapet baseras på ett flerårigt forskningsprojekt där 500 unga vuxna har deltagit.

VI BEFINNER OSS just nu i början av en revolution – och det är konsumenterna som står i frontledet!

Det är huvudbudskapet i boken ”Köprevolutionen – Hur den digitaliserade konsumenten transformerar handel, varumärken och marknadsföring” som handlar om hur digitaliseringen påverkar handeln. Malin Sundström är akademisk föreståndare för SIIR, Swedish Institute for Innovative Retailing, vid Högskolan i Borås, och en av bokens tre författare.

MAGASIN 1866

13

NATURLIG VETENSKAP

B

arnen går ut varje dag, de lär sig om allemansrätten, att vara rädda om naturen och att ta hänsyn till djuren.

En öppen syn på lärande om naturen har funnits med länge i den svenska förskolekulturen. Men att undervisa om naturvetenskap gör förskollärarna rädda.

TEXT ANNA

KJELLSSON

Skolverket har nyligen genomfört en satsning på naturvetenskap och teknik i förskolan. Förskolor och skolor har under satsningen erbjudits stöd för att utveckla undervisningen i ämnena. Och i utvecklingen av läroplanen för förskolan har naturvetenskap fått ta allt större plats. Dessutom finns ett stort fokus på barns begreppslärande inom naturvetenskap internationellt sett.

– Det är viktigt att barnen tidigt lär sig om natur och naturvetenskap för att de ska förstå sin omvärld.

Om de tidigt får kunskap om naturvetenskapliga feno­men underlättar det också för framtiden i skolan, säger Susanne Klaar, universitetslektor och forskare inom pedagogik.

Hon har skrivit avhandlingen ”Naturorienterad utbildning i förskolan – Pragmatiska undersökningar av meningsskapandets individuella, sociala och kulturella dimensioner”. I sin forskning har hon studerat barn i åldern 1–3 år och deras meningsskapande kring natur.

– Av lång tradition lär sig barnen mycket om natur i förskolan, som att ha kläder efter väder eller att man ska städa efter sig när man har haft med sig fika till skogen. Men att undervisa i naturvetenskap har inte förskolan varit lika bra på och många förskollärare tycker det är svårt och vet inte hur de ska göra, säger Susanne Klaar.

Hon har studerat barns lärande utifrån flera dimensioner. Bland annat utifrån ”Meningsskapandets

14

MAGASIN 1866

FOTO

ANNA SIGGE

individuella dimension”. Den handlar om att förstå hur och vad små barn lär sig. Hon berättar om när hon observerade en liten pojke när han åkte pulka.

– Vad är det i hans praktiska handlingar som gör att han kan fortsätta åka? Han sa inget om friktion eller halhet, han bara gjorde. Pojken erfor backen praktiskt och jag kunde se hur han ändrade sig utifrån det han lärde sig. Han böjde sina ben och satte ena handen i backen när han gick för att bemöta lutningen och halkan och lättare komma upp. Vid vissa tillfällen gick han på leran i stället för på isen.

Hon har också studerat ”Meningsskapandets sociala dimension”. Den handlar om relationen mellan peda­ gogerna på förskolan och barnen och hur de guidar barnens meningsskapande. I stället för att fråga ”var det kul?” efter att pojken åkt ner för backen kan peda­ gogen fråga ”var det halt?” eller ”gick det snabbt?”.

– Då riktar pedagogen barnets tänkande åt en vetenskaplig bana, förklarar hon.

Det går också att rikta det åt ett estetiskt lärande genom att fråga om det kittlade i magen. Eller åt en moralisk eller etisk kunskap om att man inte får puttas eller åka med huvudet först.

Hon har dessutom gjort en kulturell analys av förskolan. Då studerade hon regler, normer och vanor i förskolan – sådant pedagogerna gör utan att ifrågasätta, det som ”sitter i väggarna”.

›› MAGASIN 1866

15

”De flesta barn älskar att undersöka, utforska och upptäcka sin omgivning”

Susanne Klaar

– Jag studerade hur vanorna påverkar att vissa saker blir möjliga, och andra saker mindre möjliga, när barnen lär sig om natur.

Ett exempel ur hennes studie är när barnen vill leka med vatten ute, de vill måla med vatten med penslar. Ingen ifrågasätter att de ska ha galonbyxor på sig, det finns penslar till alla och när barnen kommer med hink­ar och vill ha vatten säger pedagogerna ja.

– De vanorna visar att det är möjligt för barnen att vara med om erfarenhetsbaserade undersökningar. De får prova och testa.

Dock var det inte någon pedagog aktivt närvarande i leken.

– Så lärandet blev inte verbaliserat. Exempelvis kunde de ha pratat om vad som händer när man tar mycket vatten, att det inte gör något för det dunstar.

På det viset kunde jag konstatera att det, just i den här situationen, fanns mindre möjligheter till det natur­ vetenskapliga begreppslärandet, säger hon.

Syftet med Susanne Klaars forskning är inte att säga vad förskolan är bra eller dålig på. Men hon vill erbjuda möjligheter för förskolan att kritiskt granska sig själv. Hon vill att förskollärarna ska fundera över vad de säger till barnen och varför, samt om barnen är ensamma i sina upptäckter eller om de får vägledning och utmaningar.

– Jag försöker bredda perspektivet. Det handlar inte om att barnen verbalt ska kunna redovisa kunskaper om naturvetenskapliga fenomen som friktion,

16

halhet eller lutande plan. Men man kan bemöta fenomenen utifrån barnets meningsskapande – vad händer om det är blött på rutschkanan, varför är det skillnad mellan att åka med galonbyxor och utan? Det finns mycket att gå vidare med.

Trots den starka kulturen att lära ut om naturen är många förskollärare rädda för att undervisa om naturvetenskap.

I tidigare förskollärarutbildningar fanns inte naturvetenskap med som ett bestämt ämnesinnehåll. Men det har blivit mer och mer. På förskollärarutbildningen vid Högskolan i Borås ägnas numera en hel termin åt naturvetenskap och teknik ur ett didaktiskt perspektiv. Susanne Klaar undervisar studenterna i detta.

– I början av terminen, när jag frågar hur många som tycker det är roligt med naturvetenskap, är det få som ger sig till känna. Många minns med fasa kemi och fysik från sin egen skolgång. Men väldigt många ändrar sin uppfattning efter terminen.

Hon menar att det går att se på det mesta i omgivningen ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Man kan prata om ljud, gravitation och olika material. Och det finns böcker, utbildningar och forum på sociala medier för förskollärare som är intresserade och vill bli inspirerade.

– Naturvetenskap finns runt omkring oss hela tiden.

De flesta barn älskar att undersöka, pröva, utforska och upptäcka sin omgivning. Och det är viktigt att förskolan utmanar och guidar barnen i dessa situationer, säger Susanne Klaar.

Nu vill hon gå vidare i sin forskning med praktiknära studier av pedagogernas observationer och hur de förmedlas till barnens föräldrar. Hon menar att när barnen hämtas från förskolan fokuserar överlämningen oftast på om barnen ätit bra, sovit eller gått på toaletten. I stället för att berätta om hur pedagogen såg när barnet lärde sig att bemästra en isig backe. ‹‹

KONFERENSEN NATURVETENSKAP OCH TEKNIK I FÖRSKOLAN

NATURVETENSKAP I LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LPFÖ 98

I oktober 2015 anordnade Högskolan i Borås den årliga konferensen Naturvetenskap och teknik i förskolan.

Fler än hundra deltagare från hela Sverige och olika delar av Europa visade hur naturvetenskap och teknik kan förenas i förskolans verksamhet. Skol­ verket redogjorde för sin satsning på naturvetenskap och teknik i förskolan och ett norskt nationellt projekt, där barn får bli ”forskarfrön”, presenterades.

På konferensen deltog forskare, förskollärare, förskolechefer och utvecklings­ledare.

Förskolan ska sträva efter att varje barn l utvecklar sin förståelse för natur­ vetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, l utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, l utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i var­dagen och utforska hur enkel teknik fungerar samt l utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

MAGASIN 1866

foto dennis stachel / ebu

foto colourbox

foto lars ardarve

foto colourbox

Karin M Ekström har tillsammans med forskaren Håkan Jönsson studerat 28 kulinariska besöksmål och tre evenemang för att förstå kulinarisk turism. Ett av dem var Sivans osthandel i Vara.

foto sivans osthandel

Mat som turistmål När blir maten värd en resa? Ett varierat utbud och identitet i varan gör att turister åker långväga för att köpa mat.

Karin M Ekström, professor i företagsekonomi och konsumtionsforskare vid Högskolan i Borås, har studerat kulinarisk turism i Sverige.

Tillsammans med etnologen och matforsk­ aren Håkan Jönsson, docent vid Lunds universitet, har hon rest runt i Skåne och Sjuhäradsbygden för att förstå framväxten av kulinarisk turism och vilka villkor, möjligheter och utmaningar entreprenörerna upplever.

Kulinarisk turism definieras i studien som att mat och dryck är en viktig del av resan. I forskningsprojektet har de studerat 28 kulinariska besöksmål och tre evenemang. De har bland annat besökt potatisodlare, vingårdar, mejeri, matmässor, Eurovision Song Contest i Malmö och Gekås i Ullared. Utöver det har de också intervjuat olika utvecklingsorganisationer.

– Alla besök vi gjorde var speciella och intressanta. Människorna bakom verksamheterna är entreprenörer som brinner för det de gör. Och de spelar en viktig roll i utvecklingen av Sverige som matland, säger hon.

I Sverige i dag präglas livsmedelsmarknaden av oligopol med ett fåtal företag som dominerar marknaden. Fokus ligger på lågt pris och stora volymer. Och matvarorna i butikerna kommer ofta från multinationella företag.

– Fokus på låga priser är ett problem då utbudet blir begränsat och matkvaliteten inte får den uppmärksamhet som behövs.

Karin M Ekström berättar att det är svårt att starta en verksamhet inom kulinarisk turism – det är dyrt att köpa en gård, tidskrävande att driva verksamheten och det tar mycket engagemang. Och det går inte att konkurrera med de stora kedjorna om pris.

– Däremot går det att konkurrera med att kunden ser varifrån varan kommer, det är inte bara en burk. Industrialiseringen medförde att kontakter mellan producenter

och konsumenter suddades ut. Männi­skor vet ofta inte var, hur eller av vem maten är producerad, säger Karin M Ekström.

– Dessutom blir upplevelsen av att besöka butiken viktig då det blir en social aktivitet. Näthandel i all ära, men reella möten mellan människor ska man definitivt inte underskatta, fortsätter hon.

Många av aktörerna de besökte hade inte klarat sin verksamhet om de inte etablerat sig som turistattraktioner. Tack vare det får många av dem både kort- och långväga besök.

Projektet har bland annat resulterat i boken ”På resa i matlandet” som går att köpa i bokhandlarna.

Projektet finansieras av BFUF, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond. text anna kjellsson

MAGASIN 1866

17

MEDIER MED KRAFT

V

ia sociala medier kan vi få ögonblicksskildringar från människor på flykt, utsättas för marknadsföring eller hitta vänner med liknande intressen. − På gott och på ont genomsyrar sociala medier samhälls­ utvecklingen och våra relationer, säger Jan Nolin som är professor vid Bibliotekshögskolan och forskar om sociala medier.

TEXT KRISTINA

18

MAGASIN 1866

KARLBERG

ILLUSTRATION

KAROLINA LILLIEQUIST

I dag delar många sina liv med vänner genom att göra statusuppdateringar på Facebook, lägga ut semesterbilder på Instagram eller förmedla åsikter via Twitter. Sociala medier är ett samlingsbegrepp för alla de webbplatser och tjänster på internet där människor kan mötas och själva forma innehållet. − Förr handlade våra liv mer om det som hände i vår närhet och relationer till människor i grannskapet. I dag har sociala medier suddat ut landsgränser och avstånd. Vi kan relatera på ett annat sätt till händelser och människor på platser långt bort och mötas i globala gemenskaper på nätet, konstaterar Jan Nolin som forskar om hur sociala medier påverkar våra beteendemönster.

− Antagligen var det en kombination av ett starkt foto som väckte känslor av empati och solidaritet samtidigt som det var rätt timing. Just då fanns ett starkt behov av en bild som kunde hjälpa till att symbolisera den fruktansvärda situa­tionen.

Han berättar att sociala medier som Twitter och Flickr har fått stor betydelse för människor på flykt. De används till exempel för att sprida information kring dramatiska händelser eller för att varna andra om riskabla flyktvägar. När flyktingarna kommer till ett nytt land kan de också via sociala medier få kontakt med landsmän som befinner sig där och få tips om exempelvis intyg, myndigheter de kan vända sig till eller vad saker kostar.

Bilden på döde Alan, tre år, som spolats upp på en strand vid Medelhavet fick människor i hela världen, även makt­ havare, att känslomässigt reagera på flyktingkatastrofen.

Bild­en spreds snabbt på sociala medier. − Det blir en väldig kraft när tre miljarder männi­skor är sammankopplade via internet. Men det är ändå svårt att få ett sådant genomslag som den bilden fick. Det krävs oftast år av planering och stora kunskaper om hur sociala medier och informationskanaler fungerar för att nå ut till så många människor med ett budskap.

Jan Nolin är därför förvånad över att bilden på den döde flyktingpojken så snabbt spreds över världen.

För väldigt många svenskar har sociala medier blivit en självklar del av vardagen. Men Jan Nolin uppmanar till viss försiktighet i användandet. − Vi måste vara medvetna om att sociala medier medför både fördelar och nackdelar. Vi får nya redskap som kan berika livet, men samtidigt behöver vi förhålla oss kritiskt till budskapen som vi möter.

Han menar att sociala medier alltmer har kommersialiserats. Facebook och Google är exempel på stora multi­ nationella företag som kan styra informationen till användarna utifrån egna vinstintressen. Användarna utsätts för reklambudskap och filtrering av information.

›› MAGASIN 1866

19

foto ulf nilsson

JAN NOLIN Ålder: 54 år.

Yrke: Professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Bor: I Bollebygd.

Familj: Tre barn som är 17, 19 och 21 år.

Favorit bland sociala medier: PatientsLikeMe. (Här kan man hitta människor över hela världen som lider av samma åkommor som man själv.) www.patientslikeme.com Läs mer om forskningen kring sociala medier vid Högskolan i Borås: hb.se/forskning

”Det är tråkigt att det inte satsas mer på kunskap som reflekterar kring sociala medier” − Det finns en risk att människor, i synnerhet ungdomar, betraktar innehållet på sociala medier som politiskt och kommersiellt obundet. I själva verket är det precis tvärtom. När man godkänner ett medlemskap på Facebook, accepterar man också en affärsmodell som kan använda informationen om vad du gör och vilka du känner, i till exempel marknadsföring.

I framtiden hoppas Jan Nolin på att skolan ska ta ett större ansvar för att utbilda elever i källkritik. − Det är inte någon kunskap som vi har automatiskt. Det är därför viktigt att skolor och bibliotek kan utbilda oss till att blir mer medvetna om risker på soci­ ala medier och internet.

En annan negativ följd av sociala medier kan vara att användarna utsätts för ensidig propaganda och att

20

MAGASIN 1866

extrema grupper, som rasister, pedofiler och terrorist­ er, får lättare att hitta varandra och skapa mötesplatser. Ett skrämmande exempel är hur terrorgruppen IS använder sociala medier för att rekrytera nya anhängare. Potentiella IS-krigare kan exempelvis bjudas in till slutna Facebook-grupper, där de sätts i kontakt med personer som är verksamma i Syrien. − Den typen av slutna grupper innebär att medlemmarna aldrig tar del av ståndpunkter som utmanar deras världsbild och att de isoleras alltmer från omvärlden. Det är en ny form av hjärntvätt som kan ske utan att människor behöver kidnappas.

Men å andra sidan menar Jan Nolin att sociala medier även är ett nytt demokrativerktyg. Fler männi­ skor kan uttrycka sina åsikter och skapa opinion. Det finns exempel på enskilda personer som snabbt lyckats samla in betydande summor pengar till nödställda.

Men han anser ändå att enstaka personer som fått stort gehör på sociala medier tillhör undantagen. − Det är framför allt företag och organisationer med stora resurser och som vet hur de ska gå tillväga, som lyckas få fram budskap som kan spridas till väldigt många på sociala medier.

Vid Högskolan i Borås finns i dag 15 forskare som undersöker sociala medier ur olika perspektiv. Forskningen handlar exempelvis om analyser av kommunikationsmönster i politiska diskussioner på Twitter,

utvecklande av patientvänliga appar i vården eller ungdomars identitetsskapande på sociala medier. I sin egen forskning ägnar Jan Nolin sig åt att kritiskt granska hur sociala medier påverkar sociala och kulturella beteenden. Framför allt läser och analyserar han forskningsrapporter. − Jag har kollegor som studerar flöden på sociala medier precis när de äger rum. En del av forskningen om sociala medier måste ske i nuet, eftersom utvecklingen går så snabbt och vi behöver kunskaper om det som sker på nätet här och nu.

De största forskningsanslagen går dock till teknik­ utveckling av sociala medier. Den samhällsveten­ skapliga forskningen om sociala medier som bedrivs vid Högskolan i Borås är ganska unik i Sverige. Liknande forskning finns endast vid Malmö högskola och Söder­törns högskola. − Det är tråkigt att det inte satsas mer på kunskap som reflekterar kring sociala medier. Den viktiga frågan om vi vill ha den här tekniska utvecklingen hamnar helt i skymundan.

Hur ser då framtiden ut inom området? Jan Nolin tror att de sociala medierna har kommit för att stanna och att jättar som Facebook och Google kommer att växa sig ännu större. Men han hoppas även på en annan utveckling − att lokala aktörer som skolor, bibliotek, sjukhus och lokaltidningar ska bli en motkraft. − Just nu arbetar vi med att utveckla patientvänliga appar och sociala medier till sjukvården.

Tanken är att människor ska få större inflytande.

I stället för att exempelvis använda Google för att söka sjukdoms­information, ska det erbjudas information direkt från vården. Det ska också finnas möjlighet att komma i kontakt med andra patienter via vårdens sociala medier.

Jan Nolin tror också sociala medier kommer att slå igenom hos äldre. Redan nu söker sig många pensionärer till bibliotekens kursutbud. De lär sig till exempel om hur de kan facebooka med sina barnbarn eller gå med i nya sociala nätverk. − Sociala medier kan bli en hjälp att bryta ensamheten bland äldre. ‹‹

VISSTE DU ATT … … för fem år sedan var det drygt hälften (53 %) av de svenska internetanvändarna som använde sociala nätverk. Numera är det över tre fjärdedelar (76 %) som använder sociala nätverk. … de som använder sociala nätverk gör det i genomsnitt 6,4 timmar i veckan, nästan en timme om dagen. Det är en timme mer i genomsnitt per vecka jämfört med 2014. … i alla åldersgrupper över 16 år är Facebook det mest populära sociala nätverket, följt av Instagram. I gruppen 16–25 år kommer Snapchat på tredje plats medan LinkedIn intar den tredje platsen i alla övriga ålders­grupper. Twitter kommer på fjärde plats i popularitet.

KÄLLA: ”SVENSKARNA OCH INTERNET 2015” RAPPORT FRÅN INTERNETSTIFTELSEN I SVERIGE

MAGASIN 1866

21

Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås sedan 2011 och professor i företagsekonomi. Björn har i sin forskning intresserat sig för styrning och ledning i offentliga organisationer och av utformning och användning av ekonomisk information.

F

FORSKNING SKA TA TID orskning är en aktivitet som tar tid. Att vara forskare är att problematisera, formulera vetenskapliga frågeställningar och att ta ett steg tillbaka för att se helheten.

När samhället ställs inför stora utmaningar behövs satsningar på forskning mer än någonsin för att vi ska kunna förhindra att utvecklingen går bakåt i stället för framåt. Men satsningarna måste göras långsiktigt.

TEXT IDA

22

MAGASIN 1866

Jenny Johannisson, vicerektor för forskning vid Högskolan i Borås sedan 2014 och docent i biblioteks- och informationsvetenskap. I sin forskning intresserar sig Jenny i första hand för kommunal och regional kulturpolitik mot bakgrund av globaliseringsprocesser.

BORENSTEIN

FOTO

SUSS WILÉN

Vi träffade högskolans rektor Björn Brorström och Jenny Johannisson, vicerektor för forskning, för att samtala om forskningens betydelse, långsiktighet och hållbarhet.

Björn Brorström (BB): Att forskning tar tid är en del av vad som är högskolans eller ett universitets fördel – att kunna fördjupa sig och problematisera. Det är själva grunden i det akademiska tänkandet. Ta ett avhandlingsarbete som exempel; för att kunna fördjupa sig tillräckligt i ett ämne behöver doktoranden flera år. Detta är själva forskningens premiss och bör alltid tas i beaktande när man talar om forskning. Satsningar på forskning måste göras med ett långsiktigt perspektiv.

Jenny Johannisson (JJ): Det finns en bild av forskning som säger att den ska ligga steget före, den ska upptäcka nya saker och komma med svar. Och det gör forskningen, men ofta genom att ligga steget efter, lyfta blicken och ta ett helhetsgrepp. Hållbar forskning tar lång tid. Och hållbar forskning handlar inte om att alla ska vara överens, snarare om att inte vara överens. Det är vad som driver forskning framåt, ifrågasättandet och problematiserandet.

Hur forskar man om skeenden som samhället är mitt uppe i, som till exempel flyktingsituationen i Europa i dag?

BB: För oss forskare måste ämnen eller skeenden vara forskningsbara – det måste gå att ställa en bra forskningsfråga. Bara att ta fram det perspektivet kan ta tid och gör att vi inte kan kasta oss in i forskning på ett kick. Samtidigt kan vi inte heller rycka på axlarna när saker sker i vår omvärld och säga ”vi sysslar bara med långsiktighet så detta kan vi inte göra någonting åt”. Vi måste, när det krävs, kunna svara mot samhälleliga behov. Då är det viktigt att se till den forskning som redan är gjord inom området och med hjälp av den lära och bygga vidare.

JJ: Jag instämmer helt med Björn, i första hand kan vi kraftsamla kring den forskning vi redan bedriver och känner till. Det är också viktigt att man ser högskolor och universitet som samhällsaktörer. I vårt samhälle med allt som händer i dag, till exempel de många människor som flyr till vårt land, är det viktigt att vi som högskola och som forskare uttalar oss om hur vi ser på situationen. Som lärosäte ska vi alltid ta ställning för det öppna, välkom-

nande och demokratiska samhället. I ett sådant samhälle finns det också positiva anledningar till att människor förflyttar sig, och ur ett forskningsperspektiv är det en viktig poäng: forskning handlar i stor utsträckning om att idéer flyttas och blandas med andra idéer. Det är viktigt att kunna ha ett forskningssamtal med fler än bara dem i sin närmaste sfär, det är ett ständigt pågående samtal som vi hela tiden måste vidga ramarna för.

Vårt samhälle i dag utmanas på olika plan. Forskning med fokus på hållbar utveckling behövs inom många områden för att komma framåt. Hur kan en flervetenskaplig ansats bidra till hållbara lösningar för framtiden?

BB: Allting ska problematiseras! Det finns inga enkla vägar när det kommer till hållbara lösningar för jorden och dess växande befolkning. Det finns fördelar och nackdelar med allt, etanol eller inte etanol, det finns tekniska lösningar där det saknas rätt infrastruktur, eller så ligger det psykologiska och sociala aspekter bakom att någon lösning inte fungerar fullt ut. Det finns alltid en poäng i att problematisera för att komma framåt och nå lösningarna från alla håll.

JJ: Det är här ett flervetenskapligt perspektiv verkligen kommer till nytta. Det tekniska perspektivet som möter det humanistiska och samhällsvetenskapliga. Vi har flera exempel från högskolans egen forskning – såsom Hanna Maurin Söderholm som forskar inom ett område där medicin och teknik möter biblioteks- och informationsvetenskap. Hennes forskning handlar bland annat om ny teknik och IT-stöd för samarbete och informationshantering i vårdsammanhang. Mycket intressant!

BB: Flervetenskap är också en utmaning. Vi som forsk­ are befinner oss alla i våra ämnen och flervetenskapen skapas egentligen i huvudet på mottagaren. Genom att sätta samman forskning inom olika ämnen får vi till det breda flervetenskapliga anslaget. Det jag menar när jag pratar om flervetenskaplighet är inte att en forskare inom pedagogik eller psykologi förväntas studera förbränningsteknik, men om man sätter ihop deras forskning inom en gemensam kontext kanske man kan komma något på spåren kring hur vi agerar och hanterar avfall i Sverige. ‹‹

UR HÖGSKOLAN I BORÅS UNDERLAG TILL REGERINGENS FORSKNINGSPOLITISKA PROPOSITION Öka basanslaget till högskolornas forskningsverksamhet så att anslaget står i bättre proportion till såväl utbildningsvolym som omfattningen på den externa forskningsfinansieringen.

Prioritera expansionen av konstnärlig forskning för att stärka och stabilisera ett om-

råde som fortfarande är under uppbyggnad men där Sverige står sig väl internationellt.

Säkerställ forskningsanknytningen av utbildningar inom välfärdsområdet, i synnerhet vård- och lärarutbildningar.

Avsätt särskilda anslag till lärosäten med certifierade miljöledningssystem och som

systematiskt prioriterar forskning och utbildning av hög kvalitet om hållbar utveckling.

Skapa ett forskningscentrum om digi­ talisering och ge lärosätena i västra Sverige i uppdrag att närmare utreda förutsättningarna för ett sådant centrum.

MAGASIN 1866

23

24

MAGASIN 1866

foto suss wilén

SUPERSVAMPEN KLARAR ALLT

L

ite gul beläggning i en plastburk. De trådbildande svamparna ser inte mycket ut för världen. Men det är en supersvamp.

Forskarna vid Högskolan i Borås visar att under rätt förhållanden kan svampen till exempel skapa andra generationens etanol, djurfoder, plastfolie eller bli en viktig beståndsdel i blöjor.

TEXT MARIT

LARSDOTTER

I ett vattenbad inne i labbet står två glasflaskor och skakar. Patrik Lennartsson, universitetslektor inom resursåtervinning med fokus på bioteknik, lyfter upp en av dem och visar den gulbruna sörjan som skvalpar runt i botten. Filamentös, eller trådbildande, svamp på tillväxt.

Det handlar inte om svamp av den sort vi plockar i skogen utan liknar snarare den i mögelost. En mikro­svamp som växer ungefär som en ek i pytteformat. Det finns flera tusen arter trådbildande svamp, de delas in i zygomyceter och ascomyceter. Den art vi kommer att få veta mer om heter Neurospora intermedia och är en ascomycet. I dess ursprungsland Indonesien säljs den som ett pulver att använda till jästa maträtter som exempelvis oncom eller tempeh.

Forskarna vid Högskolan i Borås har undersökt ett antal olika ätbara svamparter och funnit att denna, Neurospora intermedia, har bäst förmåga att skapa etanol ur restprodukter och avfall. Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik, fick upp ögonen för den redan för sexton år sedan då han letade efter organismer som kunde producera etanol från pentoser (samlingsnamn för enkla sockerarter, varav de viktigaste förekommer i hemicellulosa i en rad växter). Sedan dess har han undersökt över 100 svamparter.

– Den här svampen är lite som en schweizisk armékniv – bra till mycket. Viktigt är att den kan omvandla någonting med ett lågt värde till något annat med ett med högre värde. Den får avfall att gå från usch till resurs, säger han.

Det fina med att använda en svamp som går att äta är att man vet att det inte kommer att skada miljön att använda den.

›› MAGASIN 1866

25

”Den här svampen är lite som en schweizisk armékniv – bra till mycket” Strax intill vattenbadet reser sig en stålblank rymdraket modell mindre. I verkligheten en reaktor för svamptillverkning i mer omfattande skala. Intill den en ännu större raket. Tripp, trapp, trull. Sammantaget ger de tre kärlen en bra bild av forskarnas och forskningens dilemma: att skala upp. Det är en sak att få fart på svamptillväxten i en glasflaska. En helt annan att skapa en hållbar process i 80 000 liter.

– När vi forskare säger att ”nu är vi klara”, då tar det ofta flera år innan metoden verkligen kan användas inom industrin, förklarar Patrik Lennartsson.

foto veronika bátori

I det här projektet, ”Svampbaserat bioraffinaderi med etanolproduktion”, som handlar om att öka effektiviteten vid framställning av etanol, tycker han att det gått ovanligt fort. Till stor del på grund av en engagerad, resursstark samarbetspartner som forskarna har täta kontakter med: Lantmännen Agroetanol i Norrköping. Företaget är Sveriges största producent av etanol till drivmedel. De tillverkar runt 230 000 kubikmeter etanol per år. Och om framtidens transportsektor ska vara fossilfri vill det till att utveckla smartare transporter – inte minst drivmedel som kan ersätta bensin och diesel.

Trådbildande svamp i mikroskop.

26

MAGASIN 1866

– Etanol produceras oftast av socker eller stärkelse från bland annat vete och majs. Genom den här metoden, där vi tillför svampen, produceras etanolen även från cellulosan i skalen från vetekornen. Dessutom blir restprodukten ett proteinrikt djurfoder. I nuläget främst till nötkreatur, framöver förhoppningsvis även till kycklingar och laxodlingar. Tidigare försök att ta fram cellulosaetanol har varit för kostsamma att kommersialisera, men den här metoden är fullt möjlig att anpassa efter marknaden, säger Patrik Lennartsson.

Beräkningar visar att det går att få ut mellan tre och fem procent mer etanol med den här metoden. Vilket kanske inte låter särskilt mycket – men det var ju det där med att skala upp. Då blir det en del. Inte undra på att Lantmännen Agroetanol en gång i veckan de senaste månaderna skickat efter ny svamp med taxi från Borås till Norrköping, för att fortast möjligt få mer svamp när den är i rätt skede av tillväxt. Förhoppningen är att under 2016 få igång arbetet i industriell skala.

Patrik Lennartsson trivs bra i labbet men numera är det inte särskilt ofta han drar på sig rocken. Merparten av sin tid tillbringar han vid datorn i arbetsrummet åtta våningar upp på högskolan, när han inte undervisar studenter eller handleder doktorander. Doktoranderna kommer från vitt skilda håll i världen och är kemister, mikrobiologer och biotekniker.

– Bakgrunden spelar inte så stor roll, säger han.

Det viktiga är att man är rätt typ. Nyfiken, väldigt envis och beredd att lära sig. Att vara doktorand innebär att lära sig att forska och du kommer att göra mängder av misstag. Då gäller det att du är väldigt intresserad av ditt ämne.

Själv doktorerade Patrik Lennartsson inom biovetenskap på Chalmers i samarbete med Högskolan i Borås. Han saknar inte, att som under doktorandtiden, tvingas åka till labbet två på natten för att en viss svamp behövde omsorg just då. Men han tycker fortfarande att det är ”fantastiskt underbart roligt” att söka och, vid lyckliga tillfällen, finna ny kunskap.

– Att få undersöka det okända!

Det är främst etanol Patrik Lennartsson har fokuserat på. Hela tiden med den trådbildande svampen som utgångspunkt.

Sedan 2001 har forskarna arbetat i tolv projekt som handlar om svampen. Forskargruppen består av fem seniora forskare, två postdocs och tio doktorander.

Efter många år av forskning är högskolans forskare ledande i landet när det gäller svamp och har nu kompetens och produkter som är intressanta för industrin.

I nuläget är sju företag, både svenska och tyska, intresserade av ett samarbete.

Professor Mohammad Taherzadeh hoppas att försäljning av proteinrikt djurfoder ska kunna vara igång inom två år. Och inom fem år hoppas han att andra

foto mecka

Forskarna Patrik Lennartsson och Päivi Ylitervo är två av Sveriges främsta när det kommer till forskning kring trådbildande svampar som odlas för olika ändamål.

›› MAGASIN 1866

27

foto suss wilén foto lars ardarve

Mohammad Taherzadeh har ägnat många år åt att intressera sig för trådbildande svampar och deras användbara egenskaper.

28

MAGASIN 1866

Inne i undervisningslabbet är det tätt av vita rockar. Ett tjugotal masterstudenter är djupt inbegripna i experimenterande. Akram Zamani övervakar processerna. Hon är universitetslektor inom bioteknologi och har i sin forskning koncentrerat sig på svampens cellväggar.

Hon är den som tillsammans med Mohammad Taherzadeh och Patrik Lennartsson arbetat längst med den trådbildande svampen. Hon doktorerade 2010 med en fördjupning i hur man ur cellväggarna kan utvinna superabsorbenter. Ett slags granulat med exceptionell förmåga att suga upp vätska. Super­ absorbenterna skulle kunna användas i exempelvis blöj­or och bindor. Ett extra plus i sammanhanget är att svampens cellväggar är naturligt antibakteriella vilket motverkar dålig lukt och bakterietillväxt.

Liksom till etanolproduktionen är det en sak att konstatera vad som är möjligt, en helt annan att få fart på en produktion i större skala. Men en biologiskt framställd blöja skulle vara ett viktigt bidrag för miljön och av stort intresse för industrin.

– Eftersom polymererna, eller plasterna, i blöjan kommer från biologiskt material i form av svampens cellväggar kan den återvinnas. Vi behöver inte olja för att producera dem.

Efter att hon doktorerat flyttade Akram Zamani 2010 tillbaka hem till Iran. Men sedan drygt ett år är hon åter i Borås. Hon har sedan dess ägnat sig åt att ta cellväggarna i svampen vidare. Målet är att framställa biologisk tunn plastfilm som står emot vattenånga, syre och koldioxid. Typ plastfolie. Även där, om nu plastfolien ska användas vid förvaring av mat, är det ett stort plus att materialet är naturligt antibakteriellt.

Projektet Akram Zamani jobbar med handlar om att bryta ner resterna från juicetillverkning på citrusfrukter. Varje år produceras cirka 15 miljoner ton citrus­avfall efter juiceproduktion. Den trådbildande svampen tillsätts till avfallet och växer till sig. Ur svampmassan utvinner forskarna ämnet kitosan som i sin tur blandas med fruktämnet pektin och bildar polymerer.

– Det skulle vara ett enormt steg om vi lyckades framställa bioplast. Vi är långt ifrån ensamma om att försöka, det pågår många varianter av försök runt om i världen. Intresset från industrin för en sådan produkt är jättestort, säger hon.

foto filip asphäll

generationens etanol, den som är framställd ur cellu­ losa, ska vara verklighet. Riktigt hur mycket som kommer att kunna utvinnas ur den till synes oansenliga svampen är det ingen som vet på förhand.

– Det är som när man går upp på ett högt berg, att när man väl kommer dit ser man bara mer och större saker bortom berget, menar Mohammad Taherzadeh.

Juiceindustrin producerar årligen enorma mängder citrusavfall. Akram Zamanis forskning handlar om hur man kan skapa biokompositmaterial från det avfallet med hjälp av svamp.

Hon och doktoranderna prövar sig fram i labbet. Än så länge har det varit lite problem med att plasten blir ojämn, att det blir små hål i den och att den inte riktigt blir genomskinlig. Men den blir allt bättre.

Projektet avslutas i slutet av 2016.

Som om inte etanol, proteinrikt djurfoder och bioplast vore nog har forskarna vid Högskolan i Borås upptäckt att man ur svampens cellväggar kan utvinna glukosamin. Ett ämne som är den huvudsakliga beståndsdelen i medicin mot artros. Ämnet framställs i dag ur räk- eller kräftskal vilket kan innebära problem för artrospatienter som är allergiska mot skaldjur.

Kitosan är ett annat ämne forskarna upptäckt kan utvinnas.

– Och kitosan sägs sänka kolesterol och även ha effekt på människor som vill gå ner i vikt. Jag vet inte om det verkligen är så, men det sägs fungera, säger Akram Zamani.

Och det finns fler användningsområden för den trådbildande svampen. Patrik Lennartsson berättar att olika svamparter skulle kunna användas för att producera organiska syror och enzymer åt till exempelvis tvättmedel.

– Även bioaktiva komponenter som exempelvis sänker blodtryck skulle relativt enkelt kunna produceras, säger han.

Det kan finnas fler supersvampar som ännu inte är upptäckta. Vad mer forskargruppen kommer att upptäcka på väg upp för berget återstår att se. ‹‹

MAGASIN 1866

29

HÅLLBARA HUS I FOKUS

H

ögskolan i Borås har länge varit känd för sin byggingenjörsutbildning och de senaste åren har forskningen ökat i omfattning.

Genom nära samverkan hjälper högskolan byggbranschen med en av dess största utmaningar – att bygga och renovera med så liten miljöpåverkan som möjligt.

TEXT HELENA

I högskolans forskning och utbildning på byggområdet går hållbarhet som en röd tråd i verksamheten.

Byggkonstruktion, materialval, återvinning och deponi är några viktiga delar i att reducera miljöavtrycken vid renovering och byggnationer. Genom nära samverkan med branschen kommer kunskaperna snabbt till nytta.

– Vi har alltid varit duktiga på grundutbildning.

För några år sedan insåg vi att vi behöver mer forskning för att fortsätta ha en gynnsam grundutbildning, säger Kimmo Kurkinen, studierektor för byggutbildningarna. Han började själv som student på bygg­ ingenjörsutbildningen på 1990-talet och har sedan stannat kvar på högskolan, först som universitets­ adjunkt och senare som studierektor.

Ungefär samtidigt som byggutbildningen internt började diskutera behovet av mer forskning, satt Agnes Nagy, universitetslektor i byggteknik, i ett branschråd med lokala företrädare för byggsektorn. Rådet diskuterade både framtida visioner och aktuella behov på bostadsmarknaden i Borås med omnejd.

– Vi kom fram till att vi på högskolan måste göra något konkret som är knutet till verkligheten i Borås.

Det var då Norrby kom upp, ett miljonprogram­ område som behövde renoveras och lyftas som stadsdel, säger Agnes Nagy.

I samma branschråd satt även Gunnar Ivarson, grundare av byggföretaget Wästbygg. Han hade nyligen donerat pengar till stipendier för duktiga bygg-

30

MAGASIN 1866

LINDH

studenter och nu tog han initiativ till Gunnar Ivarsons Stiftelse för Hållbart Samhällsbyggande som instiftades 2012. Hittills har donationerna omfattat drygt 25 miljoner kronor.

Donationerna har möjliggjort allt från byggpubar till professur och doktorander. Pubkvällarna för studenter och företag har gett studenterna värdefulla kontakter under lättsamma former och möjligheter till praktik och anställningar. Företagen har å sin sida kunnat ta del av ny forskning på byggområdet och fått kontakt med studenter som kan göra examensarbeten kring frågor som företagen behöver få belysta.

Byggteknik är en del av det nybildade Centrum för hållbart samhällsbyggande vid Högskolan i Borås, ett flervetenskapligt center med hållbarhetsperspektiv. En viktig del av centret är Innovationsplattform Norrby som är en arena för samverkan mellan kommun, närings­liv, akademi och medborgare. Parterna arbetar tillsammans med de utmaningar som finns inom hållbar samhällsbyggnad.

– Vår forskning inom bygg kännetecknas av samhällsbehovet och av att bygga på ett hållbart sätt. I och med att vi kopplat oss till Innovationsplattform Norrby har vi också kunnat bygga upp otroliga nätverk med alla som jobbar med hållbart samhällsbyggande, säger Agnes Nagy.

Magisterutbildningen i byggteknik är en direkt följd av Innovationsplattform Norrby. Behovet av kunskaper inom hållbart byggande blev tydligt i och med att byggena inte var tillräckligt hållbara.

bild tengbom arkitekter

Ett exempel på hållbara hus är det planerade nybygget vid Ropstenskajen i Stockholm. Här kommer bolaget Folkhem att bygga cirka 250 lägenheter.

Huskropparna varierar mellan fem och elva våningar, och ska uppföras med massivträstomme.

Just nära och praktisk samverkan med näringsliv och samhälle lockade Staffan Svensson att söka Gunnar Ivarsons professur. Hösten 2014 var han på plats, som professor i konstruktionsmaterial och byggteknologi.

– Vi är fortfarande i ett uppbyggnadsskede, men väldigt mycket har hänt under kort tid. Det är viktigt att tänka på hur vi kan bygga bättre ur alla aspekter, vilka material vi har i byggandet, men också ekonomiskt och socialt hållbart. Där behöver vi laborationsbiten.

Utöver Innovationsplattform Norrby, som är en verklig miljö för forskning och innovation, finns två

bygglabb under utveckling på Högskolan i Borås, ett för betong och ett för övriga material.

– Vi är en av få högskolor som bygger laboratorium med fokus på byggteknik och mekanik. De flesta lärosäten har lagt ner sina bygglabb, men här ser vi verkligen behovet, både för utbildning och för forskning.

Staffan Svenssons egen forskning är inriktad mot material och konstruktion och hans första doktorand, som började i juni förra året, forskar på hur man kan använda en kombination av materialen trä och betong.

Syftet är att bygga säkert och hållbart och att ersätta material som kräver mycket energi att tillverka, som

›› MAGASIN 1866

31

foto suss wilén

Staffan Svensson

Katarina Malaga

”Att bygga handlar så mycket om att ta hand om och återvinna material och byggavfall” inte är förnyelsebara eller som gör permanent skada i naturen när de utvinns.

– Att ersätta miljötunga material med sådana som är positiva för miljön, alltså trä, blir alltmer intressant i Europa. Vi är duktiga på träområdet.

En annan viktig utveckling för högskolan ser Staffan Svensson i byggnadsfysik och energieffektivitet i byggnader.

Tack vare Gunnar Ivarsons stiftelse har högskolan även kunnat rekrytera Katarina Malaga, vd vid CBI Betonginstitutet, som adjungerad professor till centret. Hon är sedan tidigare bekant med högskolan, byggstudenter brukar komma på studiebesök och utföra laborationer vid CBI Betonginstitutet. En del av studenterna har hon handlett och några av dem har hon senare rekryterat. I dagarna väntar hon sin första egna doktorand, till ett projekt som ska handla om att återvinna byggavfall.

– Att bygga handlar så mycket om att ta hand om och återvinna material och byggavfall. Kan man återvinna eller återanvända avfallet eller hur ska man annars deponera det?

I Katarina Malagas uppdrag ingår också att vara med och ta fram en masterutbildning. Just återvinning och renovering ser hon som en viktig framtida nisch för Högskolan i Borås.

– I dag finns ingen utbildning som är inriktad på att renovera byggnader. Stora delar av miljonprogrammet står inför renoveringsåtgärder. Där fyller vi ett behov, säger hon.

I slutet av 2016 väntas byggområdet ha fem eller sex verksamma doktorander, finansierade via stiftelsen

32

MAGASIN 1866

och andra forskningsfinansiärer. Utvecklingen mot ett eget forskningsområde, hållbart samhällsbyggande, har börjat och är strategiskt viktigt för högskolan.

Professor Staffan Svensson tror att det kommer ta några år. Området måste först växa med fler aktiva forskare och lärare. Han ser en stark potential i de två bygglabben och tror att de kommer att sätta Högskolan i Borås på kartan.

– Vi ser också att högskolans ledning stödjer oss och satsar hårt på hållbarhet. Det händer mycket inom hållbart samhällsbyggande just nu, konstaterar universitetslektor Agnes Nagy. Även Kimmo Kurkinen, som varit med i byggområdets utveckling redan som student för drygt tjugo år sedan, är entusiastisk när de senaste årens snabba utveckling kommer på tal.

– Vi har ett starkt söktryck till grundutbildning och magisterprogram, nära samverkan med företag och andra intressenter i regionen, två bygglabb och en stark finansiär i stiftelsen. Nu väntar masterutbildning och ett eget forskningsområde! ‹‹

BYGGTEKNIK är en del av centrumbildningen Centrum för hållbart samhällsbyggande (CSHB). Det är en flervetenskaplig forsknings- och samverkans­ plattform där högskolan möter näringsliv, kultur­ liv och offentliga samhällsaktörer. Uppgiften är att stödja, initiera och utveckla aktiviteter som är relaterade till hållbart samhällsbyggande. Målet är att centret ska bidra till att skapa ett ekologiskt, socialt, ekonomiskt och tekniskt hållbart samhälle.

Området byggteknik ska bland annat verka för att utveckla Borås framtida försörjningssystem, för energieffektivisering och energieffektivt bygg­ ande samt för nya byggmaterial- och processer som bidrar till ett hållbart byggande.

Science Park – ny arena för innovation

HÖGSKOLAN I BORÅS examinerar doktorer i rekordtakt. Sedan 2010 hade 28 doktorer examinerats vid årsskiftet 2015/2016.

– Det är extraordinärt bra, säger Björn Bror­ ström, rektor vid Högskolan i Borås.

Högskolan fick sina första rättigheter att examinera på forskarnivå 2010 inom forsknings­ områdena Textil och mode, Biblioteks- och informationsvetenskap och Resursåtervinning. Inom Textil och mode fick högskolan både konstnärliga och generella examensrättigheter.

I DECEMBER 2015 invigdes Science Park Borås, den nya projektarenan som är en mötesplats för kunskap, innovation och nyttiggörande.

– Science Park Borås knyter ihop de olika delar som finns i det så kallade innovationssystemet. Vi gör det med grund i den utbildning och forskning som bedrivs vid Högskolan i Borås och den forskning som bedrivs vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

En science park skapar en starkare grund att stå på för vår samverkan med andra aktörer, säger rektor Björn Brorström.

foto smart textiles

Rekordmånga får doktorsexamen

Tyg renar vatten ATT RENA VATTEN genom att fästa fotoka­ talytiska partiklar på tyg – eller att låta en svamp växa på tyget. Båda teknikerna ingår i det projekt kring vattenreningsteknik som utvecklats inom Smart Textiles på Högskolan i Borås. 2015 kom beskedet att projektet får cirka 2 miljoner i verifieringsmedel från Vinnovas satsning VinnVerifiering.

10

miljoner kronor ska ge en renare textilbransch. Textil­ produktionens stora miljöpåverkan är en av branschens svåra framtids­utmaningar. Hur kan vi producera textil på både ett mer hållbart och mer effektivt sätt? Stiftelsen Svensk Textil­forskning gav 2015 rekordsumman till Högskolan i Borås som tillsammans med textil­industrin skapat en forskningsstrategi för att lösa problemen.

Läs mer om hög­skolans forskning på hb.se/forskning

MAGASIN 1866

33

S

EN TRÅD FÖR LIVET

marta textilier kan göra livet enklare för människor. På Högskolan i Borås pågår två forskningsprojekt om trådar som reagerar på rörelse. I framtiden kan de underlätta för patienter med till exempel Parkinson eller epilepsi.

Dessutom kan de styra en robot.

TEXT MARIT

Anja Lund

LARSDOTTER

På Textilhögskolans fjärde våning ligger ellabbet.

Det är tyst och rent. Här gör Anja Lund, postdoktor inom textilteknologi, och hennes doktorander sina labo­rationer.

På arbetsbordet står en skärm kopplad till en dosa som ser ut som en liten hårddisk. Apparaten är ett oscilloskop. Ett mätinstrument som visar hur elektrisk spänning varierar över tid, eller hur två elektriska spänningar varierar i förhållande till varandra. En trådrulle modell större står bredvid. På den finns meter efter meter av den speciella tråd, piezoelektrisk tråd, som utvecklats här och som har en central roll i två stora pågående projekt.

Ett av dem handlar om bärbara sensorer i smarta textilier. I det ska forskarna, i samarbete med bland andra Sahlgrenska akademin, utveckla en tröja som kan övervaka rörelser, andning och hjärtat hos patienter med epilepsi, Parkinson eller stroke.

Och det är här de piezoelektriska trådarna kommer in i bilden. Piezo (grekiska för tryck) betyder att de reage­rar på tryck eller drag. Invävda i tröjan sträcks de ut när bäraren rör sig och genererar då en elektrisk signal. I rätt sorts textil struktur och i kombination med avancerad databehandling skulle de kunna användas för att registrera rörelser som säger något om hur bära­ren mår. I dag sker den sortens kontroller vid ett vanligt besök inom hälso- och sjukvården.

En viktig skillnad jämfört med om man skulle göra kontrollen med bärbara sensorer är att mätningen kan göras under lång tid och i patientens hemmiljö.

Något som förhoppningsvis även kan leda till att patienten blir mer involverad i sin vård och behandling.

34

MAGASIN 1866

FOTO

SUSS WILÉN

Med hjälp av de bärbara sensorerna skulle läkaren därmed kunna göra en bedömning av vård- och medicinbehov baserad på mer tillförlitlig data.

– I stället för att som i dag förlita sig enbart på vad patienten berättar om exempelvis sina epileptiska anfall, förklarar Anja Lund.

De första kliniska studierna tillsammans med Sahlgrenska akademin inleddes i början av 2016.

Om man vill förenkla kan man säga att det ena av Anja Lunds forskningsprojekt handlar om medicin.

Lika förenklat handlar hennes andra projekt om robotar. Eller hur smarta textilier kan hjälpa människa och maskin att kommunicera med varandra. Till exempel gör hon, och kollegorna i projektet, delar av en robot i ett textilt material – eller, de skapar vad Anja Lund kallar textila muskler. Textilen kan skapa rörelse genom att dra ihop sig och expandera som en reaktion på värme.

– Vi har också vävt en handske med hjälp av smarta textilier som skapar elektroniska signaler utifrån hur trådarna töjer sig. Signaler kan sedan skickas vidare till en robot som då svarar med rörelse eller tal, säger hon.

En människa som har på sig en sådan handske, med invävda trådar som omvandlar töjning till elektriska signaler, kan till exempel styra en robot enbart med hjälp av handens rörelser. Upptäckten skulle enligt Anja Lund kunna få betydelse inom rehabilitering då plagget känner av vad bäraren gör och kan reagera eller registrera det. Genom att i framtiden även integrera textila muskler, skulle man kunna skapa en handske som hjälper bäraren genom att förstärka rörelser.

Karin Rundqvist är doktorand och handleds av Anja Lund. – Från vaggan till graven är vi omgivna av textil. Det är ett material som är lätt att acceptera. Tänk att inte behöva använda någonting annat för att mäta mänskliga rörelser, säger hon.

PROJEKTET BÄRBARA SENSORER I SMARTA TEXTILIER är ett femårigt tvärvetenskapligt sam­ arbetsprojekt finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Projektet startade i juli 2014 av Högskolan i Borås i sam­ arbete med Sahlgrenska akademin, Swerea IVF och Acreo Swedish ICT.

Projektet som handlar om robotar är ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde. De har sedan 2013 haft ett strategiskt forsknings­samarbete inom fyra teman: Design, textil och hållbar utveckling, Informations- och

kommunikationsteknik, Vård och välbefinnande samt Framtidens företagande och nya affärsmodeller. Västra Götalands­ regionen medfinansierar i dagsläget de två förstnämnda.

Målet med Anja Lunds forskning är att ta fram textila lösningar för att titta på förändringar i mänskliga rörelser i syfte att få till en bättre diagnosticering av medicinska tillstånd.

›› MAGASIN 1866

35

I robotprojektet samarbetar textilexperter från Högskolan i Borås med experter inom informationsteknologi från Högskolan i Skövde.

Även om det var sömnad och textil som var hennes ingång till utbildningen till textilingenjör tycker hon att det är verkligt roligt att tvingas förstå vad som händer i minsta detalj. Som att få rätt struktur på mole­kyl­ nivå för att få en tråd att röra sig.

I en polymertråd ordnar sig molekylerna i amorfa respektive kristallina regioner. Förenklat kan man säga att de amorfa regionerna är de som kan röra sig, och de kristallina ger stadgan. Det behövs lagom av båda, och fördelningen bestäms av hur polymermaterialet bearbetas, alltså hur man ställer in temperatur och hastigheter vid fiberspinningen.

– Drömmen? Det är att kunna göra elektronik som är helt textil. Där man ersatt alla hårda komponenter med trådar och därför blir mycket skönare för till exempel en patient att bära, avslutar Anja Lund. ‹‹ foto anna sigge

1997 tog Anja Lund examen som elektroingenjör vid Chalmers. Utbildningen var utmanande och stimulerande och hon fick snabbt användning för sina kunskaper när hon fick jobb som elektronikkonstruktör på Ericsson. Dessvärre upptäckte hon efterhand att det var roligare att studera ämnet än att jobba med det.

– Jobbet var helt enkelt inte tillräckligt roligt. Jag insåg att om jag inte är riktigt intresserad av mitt jobb kan jag inte heller bli riktigt bra på det.

Någonting hon däremot alltid varit passionerat intresserad av är att sy. Textil har på olika vis varit hennes följeslagare genom livet. Till en början tog Anja Lund tjänstledigt på halvtid för att plugga. Tre år senare tog hon sitt livs andra examen, denna gång som textil­ ingenjör i Borås. På sluttampen av utbildningen mötte hon en professor som undervisade i polymerteknik.

– Han öppnade mina ögon för att det var möjligt att stanna inom forskningsvärlden. Jag hade aldrig tänkt på det tidigare.

Anja Lund fick under tiden som doktorand – ut­över kunskap inom textilteknologi – tre barn. Hon disputerade 2013 i materialvetenskap och kände än starkare

att ”här vill jag stanna”. I dag består Anja Lunds dagar av en blandning av undervisning, handledning av doktorander, att söka pengar för att finansiera forskningen och ägna sig åt praktiska experiment. Hon är fortfarande glad över att vara på en plats som känns rätt.

– Jag blir ofta glatt förvånad över att det funkar så bra. Man lägger fram en idé. Folk tittar på en som om man vore dum. Och så funkar det! Ofta lättare än vad man tror.

Experter inom textil som möter experter inom informationsteknologi kan till exempel resultera i en robot som styrs av en handske tillverkad av smarta textilier. Projektet är en del av det strategiska forskningssamarbetet mellan högskolorna i Borås och Skövde.

36

MAGASIN 1866

! e r a k s Hej for DANIEL RUDMARK Är: Universitetsadjunkt inom informationsteknologi vid Högskolan i Borås. l Undervisar i: Informatik – gränslandet mellan teknik, människa och organisation. l Gillar just nu: Mycket poddar. Allra helst ”60 minuter” med Eric Schüldt. l Tycker mindre om: Politisk bevisföring på Facebook. l Vågar tro på: Att vi grejar klimatmålen. l

Smarta lösningar för kollektivtrafiken Daniel Rudmark forskar om hur externa programmerare kan skapa appar och webbsidor för att underlätta informationsflödet i kollektivtrafiken. Detta är något som sker hela tiden, men inte nödvändigtvis på rätt sätt.

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning handlar om hur företag och myndigheter kan dela med sig av information till utomstående programmerare. Man kan säga att en konsekvens av den ökade digitaliseringen är att vi ständigt är uppkopplade genom exempelvis smarta telefoner och på så sätt kan vi nås i en mängd nya sammanhang.

– Men långt ifrån alla organisationer har råd att möta alla behov och önske­mål som kunder och användare har. Då kan ett sätt vara att ge externa programmerare tillgång till organisationens data så att externa aktörer kan bygga många fler, och i flera fall bättre, digi­tala tjänster än vad organisationen klarar själv.

Finns det problem med det?

– Ibland gör programmerare detta utan organisationens tillstånd. Ett färskt exempel är sajten ffsbio.se som byggts av en programmerare som tyckte att det var alldeles för omständligt att se vilka filmer som går på vilka biografer på SF:s hemsida. Sådana tjänster utan organisationens godkännande kan bli populära bland användare men orsakar ofta olika typer av tekniska och varumärkes­

mässiga problem. Min avhandling handlar om hur organisationer kan utforma tekniska och legala gränssnitt så att utvecklingen både kan ske under ordnade former och samtidigt stödja programmerare i deras arbete.

Varför är din forskning viktig?

– Jag har framför allt jobbat med olika aktörer inom kollektivtrafikbranschen i Sverige som behöver öka antalet resenärer för att möta utsläppsmålen. En viktig del av kollektiv­ resandet är att ge korrekt och relevant information om exempelvis förseningar eller hur man reser från punkt A till punkt B. Efter­som kollektivtrafikbolagen i dag delar med sig av sin information till externa programmerare har resenärer en uppsjö av tjänster att välja mellan och flera av dessa har hundratusentals användare varje dag.

– Dessutom har nya, mer nischade tjänst­ er kommit fram, som guidar resenären under hela resan, från hemmet till slutdestinationen. Detta gör det betydligt enklare för exempelvis personer med kognitiva funktionsnedsättningar, som exempelvis ADHD, att åka kollektivt.

Hur ser ditt drömprojekt ut?

– Jag ska jobba med lite av ett drömprojekt i vår. I samarbete med Världsbanken ska jag tillsammans med ett team av andra experter ta fram en generell metod för hur länder kan tillgängliggöra trafikinformation för externa programmerare. Typiskt för de länder som Världsbanken jobbar med är stora trafikproblem men lite information om dem. Om invånarna får tillgång till information kring kollektivtrafik och trafik­ olyckor är förhoppningen att dessa problem kan lindras.

Har du stött på några fördomar som forskare?

– Nej, egentligen inte. Kanske snarare en lite överdriven respekt!

Vad hade du jobbat med om du inte var forskare?

– Jag jobbade tidigare i IT-branschen så antagligen det.

Vad gör du en vanlig vardagkväll?

– Skjutsar barnen till och från aktiviteter, lagar mat eller springer. Just nu renoverar jag även ett radhus jag precis köpt! text rebecca lindholm

MAGASIN 1866

37

VIKTIG KUNSKAP OM STROKE

S

troke är ett tillstånd som orsakar stort lidande hos drabbade och deras anhöriga. Det är den diagnos som kostar allra mest inom sjukvården, eftersom de drabbade ofta behöver lång rehabilitering.

Högskolan i Borås deltar i flera projekt med anknytning till stroke.

Här berättar några av forskarna om sin forskning.

foto henrik bengtsson

TEXT LENA

foto lena m fredriksson

Peter Borenstein

Birgitta Wireklint Sundström

38

MAGASIN 1866

M FREDRIKSSON

Neurologen Peter Borenstein har många års erfarenhet av arbete med stroke och dess konsekvenser. Sedan en tid är han adjungerad professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, och han betonar hur viktigt det är att forska kring just stroke.

– Det är en mycket vanlig diagnos med omkring 30 000 drabbade varje år i Sverige, och den diagnos som kräver flest vårddagar på sjukhusen, säger han.

Den för med sig oerhört mycket lidande hos de drabbade och deras anhöriga och kostar mycket pengar både för de drabbade och för samhället.

Peter Borenstein pekar framför allt på fyra områden som är viktiga att forska på: varför man får stroke, hur stroke kan förebyggas, hur det går att förhindra att skadorna i hjärnan blir så stora som de ofta blir och hur den drabbade och de närstående kan anpassa sig till sin nya situation efter stroken.

– Jag ska delta i några av de forskningsprojekt som pågår eller planeras vid Högskolan i Borås, säger han.

En ambition jag har är att också fördjupa mig i de psykologiska och sociala konsekvenserna av att drabbas av stroke, och då speciellt afasi. Hur kan de drabbade och deras anhöriga anpassa sig till sin nya situation och hantera den?

Vid stroke är det väldigt viktigt att snabbt komma under behandling. Om trombolys, proppupplösande behandling, ges inom 4,5 timmar till dem som drabbats av stroke utan hjärnblödning kan de bestående skadorna minimeras.

I ett forskningsprojekt som leddes av bland andra docenten Birgitta Wireklint Sundström undersöktes

samtliga fall med slutdiagnosen stroke i Västra Götalandsregionen under fyra månader. Där visades den tid det tog för strokepatienter, från det att ambulans larmades tills de kom till röntgen, där det går att se om det handlar om en hjärnblödning. Trombolys ges bara när det inte är fråga om hjärnblödning.

– Medianvärdet låg på nästan fyra timmar så det behöver sänkas, säger Birgitta Wireklint Sundström, som är verksam vid PreHospen – Centrum för prehospital forskning, vid Högskolan i Borås. Vi håller fortfarande på att analysera resultaten i den studien, men det är några år sedan själva faktainsamlingen gjordes. Jag tror att det går snabbare på många håll nu, eftersom det har utarbetats så kallade snabbspår, där misstänkta strokepatienter kommer direkt till en strokeenhet, även på regionsjukhusen.

Hon berättar vidare att PreHospen nu är en av sex centrumbildningar vid högskolan, med forskargrupper som lyfts fram och som har en relativt stor frihet.

– Vi ökar nu på med forskning om ambulans­ patienter ur olika perspektiv, säger Birgitta Wireklint Sundström. Till exempel om patientsäkerhet, patienter och närståendes erfarenheter av ambulanssjukvård, bedömning och träffsäkerhet i ambulanssjukvården, personalens arbetsmiljö med mera. Prehospital vård är ett gigantiskt forskningsområde där det händer väldigt mycket – det är otroligt mycket mer än att köra patienten snabbt till sjukhus. Det är den första länken i vårdkedjan och en pusselbit i hälso- och sjukvården som får allt större betydelse. Och strokeforskning är förstås en viktig del i detta.

Högskolan i Borås är också en av parterna i ett

illustration colourbox

FAKTA OM STROKE l Kallas

även slaganfall. ett tillstånd där en del av hjärnans nervceller hos en person har skadats på grund av syrebrist. l Orsakas av hjärninfarkt (cirka 85 procent) eller hjärnblödning, vilka i sin tur ofta orsakas av någon hjärt-kärlsjukdom. l Drabbar omkring 30 000 personer i Sverige varje år, både gamla och unga. l Är

l Hjärninfarkt

orsakas av en blodpropp i ett blodkärl som förser nerverna i hjärnan med syre och näring. l Vid hjärnblödning brister ett kärl i hjärnan eller på hjärnans yta, så att blod tränger ut i hjärnvävnaden varvid nervceller och vävnad runt hjärn­an kan förstöras.

forskningsprojekt som kallas PrehospIT Stroke, och som handlar om IT-lösningar för ambulanssjukvård med inriktning mot strokepatienter. Den som ansvarar för forskningsdelen i detta projekt är Magnus Hagi­wara, universitetslektor.

– Vi försöker hitta vägar för att identifiera strokepatienter så tidigt som möjligt för att de som behöver det snabbt ska kunna få proppupplösande mediciner.

Detta kan uppnås på flera olika sätt.

– Till exempel behöver larmoperatören som tar emot larmet efter ambulans få bättre hjälpmedel för att fatta rätt beslut, säger Magnus Hagiwara. Lösningar för att få tillgång till väsentlig journalinformation redan när ambulansen är på väg, är också viktiga, liksom bättre beslutsstöd för ambulanspersonalen på

l Det

är vanligt att drabbas av halvsidig förlam­ning efter stroke. l Afasi, att förlora eller få en försämring i språkförmågan, är också vanligt. l Även minnesstörningar, svårigheter att känna igen sig, humörförändringar och bestående trött­het kan vara men efter stroke.

plats. Lösningar för att sända information till en neurolog som kan bestämma om patienten ska gå direkt till röntgen och om det blir aktuellt med trombolys.

Det är också viktigt att se till att de olika IT-systemen har samma terminologi så att de kan prata med varandra och tolka informationen på samma sätt.

PrehospIT är ett Vinnovafinansierat samarbetsprojekt och där samlas alla intressenter: medicintekniska företag, VGR IT (Västra Götalandsregionens IT-funktion) och flera högskolor och universitet. De arbetar ihop i en avdelning på Lindholmen Science Park i Göteborg och håller just nu på att planera för ett paket med lösningar där olika grupper ansvarar för olika delar. ‹‹

›› MAGASIN 1866

39

foto håkan hörnell / medfield diagnostics

Förhoppningen är att med den så kallade strokehjälmen redan i ambulansen kunna avgöra om en stroke är orsakad av blödning eller ej, för att snabbt kunna ge rätt medicin till patienterna. Christer Axelsson demonstrerar hjälmen på Lennart Nilsson som agerar patient.

Strokehjälmen kan rädda liv Kan en strokehjälm i ambulansen avgöra om en stroke orsakas av blödning eller ej, och därmed göra det möjligt att snabbt behandla rätt grupp av patienter så att risken för allvarliga följder minskas?

Det är förhoppningen med en studie som pågår i Göteborg just nu.

Christer Axelsson, biträdande professor vid Högskolan i Borås och ambulanssjuksköterska, är samordnare för det så kallade strokehjälmsprojektet (vars kliniska studie har namnet AmbuStroke) inom ambulanssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han berättar att det än så länge är för tidigt att säga något om resultatet. I det här skedet testas utrustningen för att kunna bli CE-märkt, en märkning där tillverkaren visar att en produkt uppfyller EU:s säkerhetskrav.

– Med hjälp av hjälmen gör vi mätningar i ambu­lansen, säger han. Därefter görs kontroll med datortomografi och hjälm inne på sjukhuset. Dessa data samlas ihop för att överensstämmelsen mellan de olika mätningarna ska kunna jämföras.

40

MAGASIN 1866

Stroke kan orsakas antingen av blodpropp i hjärnan eller av blödning. Vid blodpropp är det mycket viktigt att proppupplösande medicin ges snabbt för att skadorna på hjärnan ska minimeras, men dessa mediciner ska absolut inte ges om stroken orsakas av blödning.

Syftet med strokehjälmen är att man redan i ambulansen ska kunna ta reda på ifall det är en stroke orsakad av blödning, i stället för att vänta på att en datortomografi görs på sjukhuset.

Testerna av detta hjälpmedel började under sommaren 2015 och kommer att pågå i flera år, eftersom cirka 500 patienter ska ingå i testerna.

– Vi åker i en bedömningsbil som, när det fungerar för det övriga arbetet, följer med ambulanser som är på väg ut till de fall som SOS Alarm misstänker är stroke. Än så länge har vi lite trubbiga instrument och riktlinjer för vilka patienter som ska inkluderas, men vi håller på att förbättra detta.

Det som kallas strokehjälm är egentligen snarare ett huvudstöd än en hjälm. Men i

den första prototypen användes en cykelhjälm och så började hjälpmedlet kallas för strokehjälm. ”Hjälmen” är utrustad med antenner som sänder mikrovågor, ungefär sådana som i mobiltelefoner, fast med lägre effekt.

Patienten läggs med huvudet i hjälmen och antennerna fälls ned. De mäter upp ett spridningsmönster i hjärnan, som skickas till ett datorprogram där en algoritm som känner igen olika mönster letar efter spridningsmönster som är karaktäristiska för blödningar. Om ett sådant mönster hittas kan man misstänka blödning, och i så fall ska proppupplösande medicin inte ges. Om det inte hittas är förhoppningen att detta ska räcka för att utesluta blödning, så att patienten kan få medicin omgående.

Det finns liknande studier på andra platser i världen, men den här har kommit längst och är den första som sker i ambulansmiljö. När utrustningen har blivit CEmärkt går projektet vidare och då ska dess egenskaper i behandling testas. text lena m fredriksson

Ökad säkerhet i storhamnar

VAD KRÄVS AV den person som ska styra James Bond på hemligt uppdrag? Det vet boråsprofessorn Rolf Solli, som undersökt ledarskapet hos agentens chef M. − Från början var M en grinig ämbetsman som mest satt på tjänsterummet och försökte ha kontroll över agenterna. På 2000-talet har M utvecklats till en rörlig chef som själv deltar i operationer. Till skillnad från tidigare visar M nu omtanke om sina agenter. M har också blivit alltmer teknikberoende för att övervaka uppdragen, berättar han.

foto lena m fredriksson

EN HAMNOLYCKA som involverar farligt gods kan leda till svåra miljömässiga och ekonomiska konsekvenser. Ett nytt forskningsprojekt ska mildra sådana kriser i stora hamnar i Östersjöområdet och bidra till ökad säkerhet och ökade säkerhetsförberedelser.

James Bonds chef studerad

Biogas ur halm på enklare sätt MARYAM M KABIR var en av sju som disputerade inom resursåtervinning hösten 2015. Det är rekordmånga. Hennes avhandling handlar om hur skogsavfall, halm och ull kan brytas ner lättare och därmed användas för att göra biogas.

Läs mer om hög­skolans forskning på hb.se/forskning

Politiken i regionen granskas HUR FUNGERAR den politiska organisationen i Västra Götalandsregionen? Det ska forskare vid Högskolan i Borås utvärdera under två år.

– Vi hoppas att utvärderingen ska kunna vara ett betydelsefullt bidrag till formandet av den politiska organisationen för nästa mandatperiod, säger Lotta Dellve, professor och föreståndare för högskolans Centrum för välfärdsstudier.

MAGASIN 1866

41

Jürgen Claussen tar emot HU-diplom för kursen ”Externredovisning i kommunsektorn” av fotografen och filmaren Mattias Klum.

På högra bilden inleder högskolans rektor Björn Brorström högtiden.

Utbildning och forskning hyllades Stipendier till sex forskningsprojekt, två utvecklingsprojekt och tre examensarbeten samt sju diplomerade kurser – i oktober uppmärksammades utbildning och forskning vid Högskolan i Borås under högtiden Days of Knowledge.

Days of Knowledge inleddes av fotografen Mattias Klum, som med sina berättelser och bilder tog med publiken till några av de vackraste men också mest utsatta miljöerna på jorden. Skratt varvades med tårar när Mattias Klum väckte tankar kring hur vi hanterar vår värld.

Efter föreläsningen delades ett antal stipendier ut till högskolans anställda och studenter.

Under kvällens middag delade Sparbanksstiftelsen Sjuhärad ut bidrag om totalt 2 013 000 kronor till sex forskningsprojekt vid Högskolan i Borås.

l Utvärdering av Smart Textile-baserad metod mot muskelspasticitet, Leif Sandsjö och Lise-Lotte Jonasson, 185 000 kronor

text johanna avadahl foto suss wilén

Projekt som beviljades medel: l Försoning för Europa: B. Forells efterkrigs­ arbete, Johan Sundeen, 260 000 kronor l Uppmärksamma samhällsinsatser inom sociala media, Jan Nolin och Margareta Lundberg Rodin, 120 000 kronor l Experimentell utrustning till bygglaboratorium, Agnes Nagy och Staffan Svensson, 700 000 kronor l To identify hot-spots in urban material waste, Kim Bolton, 353 000 kronor l Ramanspektroskopisk mätutrustning, Nils-Krister Persson, 395 000 kronor

DAYS OF KNOWLEDGE Högtiden är ett samarbete mellan Högskolan i Borås, Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och Swedbank Sjuhärad.

Dagen är en avknoppning från Sparbanks­stiftelsen Sjuhärads traditionella gala då de delar ut medel till idrott, kultur och utbildning i Sjuhärad. Stiftel­ sen står bakom samtliga stipendier som delas ut under dagen och kvällen.

Disputationer vid Högskolan i Borås juli 2015 – januari 2016 Abas Mohsenzadeh Computational studies of nickel catalysed reactions relevant for hydrocarbon gasification

Jhosané Pagés Díaz Biogas from slaughterhouse waste: Mixtures interactions in co-digestion

Behnaz Bahgaei Development of thermoplastic biocomposites based on aligned hybrid yarns for fast composite manufacturing

Jorge Ferreira Fungal-based Biorefinery

42

MAGASIN 1866

Julius Akinbomi Fermentative hydrogen and methane productions using membrane bioreactors

Karin Landahl Alternative form – thinking in knitwear design Karthik Rajendran Industrial bioprocess developments for biogas and ethanol production Katarina Karlsson Jag är rädd, jag vill till mamma – yngre barns, föräldrars och sjuksköterskors levda erfarenheter av nålprocedurer i vården

Lars Björk How reproductive is a reproduction? Digital transmission of textbased documents Linnéa Nilsson Textile influence: Exploring the relationship between textiles and products in the design process Maryam Mohseni Kabir Bioprocessing of recalcitrant substrates for biogas production

foto jennie olsson

Nästa nummer:

15 doktorander med ett gemensamt mål

Nu har den europeiska storsatsningen ArcInTexETN dragit igång. Textilhögskolan är koordinator och initiativtagare i forskningsprojektet där design och arkitektur möts genom textil. Målet för de 15 doktoranderna, som kommer från några av Europas främsta universitet, är att jobba fram lösningar för ett hållbart sätt att leva och bo i framtiden.

Läs mer om ArcInTexETN i nästa nummer av 1866.

MAGASIN 1866

43

VAD HÄNDER OM MORFAR BLIR SJUK? Tack vare moderna mediciner och högteknologisk utrustning lyckas vi hålla allvarliga sjukdomar under kontroll, och kan ge våra äldre ett längre liv. Men detta ställer stora krav på samhällets vårdresurser. Idag kan allt mer vård utföras i hemmet, av patienten, distriktssköterskor och närstående. Det skapar nya utmaningar för alla inblandade.

Vår forskning inom forskningsområdet Människan i vården fokuserar på patienten och den som ger vård. Vi sätter också fokus på patientens närstående, vårdstudenter och deras lärande samt på den ledning och organisering som sker inom vården. På Högskolan i Borås vill vi bidra till att göra vården mer mänsklig, trygg och säker, oavsett om det gäller bedömningar, organisation eller den vårdande behandlingen.

Läs mer om vår forskning på hb.se